Sök i Ratio Lex

Angående personligt dyrtidstillägg åt byråchefen i generalpoststyrelsen C. A. Hasselrot

1923-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:72, Angående personligt dyrtidstillägg åt byråchefen i generalpoststyrelsen C. A. Hasselrot

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående personligt

dyrtidstillägg åt byråchefen i generalpoststyrelsen C. A.

Hasselrot; given Stockholms slott den 23 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet örne anför:

Enligt det förslag till omorganisation av och lönereglering vid postverket,

som framlades för och antogs av 1909 års riksdag, skulle, bland

andra, postdirektörstjänsten i Stockholm, å vilken tjänst avlöningsBihang

till riksagens protokoll 1923. 1 saml. 58 käft. (Nr 72.) 408 S8 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Proposition JSr 72.

förmånerna för det dåvarande beräknades uppgå för år till något mer

än 15,000 kronor, indragas och i stället inrättas en befattning såsom

distriktschef i Stockholms distrikt. Emellertid hade dåvarande innehavaren

av nämnda postdirektörstjänst, C. A. Hasselrot, förklarat sig

villig att å blivande ny stat för postverket övertaga ordinarie distriktschefsbefattning

i Stockholms distrikt eller, därest omständigheterna framdeles

skulle därtill föranleda, ordinarie byråchefsbefattning hos generalpoststyrelsen,

under villkor, i vartdera fallet, att Hasselrot kunde beredas

ett lönetillägg å övergångsstat till så stort belopp, att hans avlöning

sammanlagt uppginge till 13,000 kronor. Lönetillägget — vars belopp

Hasselrot beräknat med hänsyn såväl till sina dåvarande inkomster som

till det belopp, omkring 10,700 kronor, vilket eljest skolat å indragningsstat

tillkomma honom utan tjänstgöring — skulle icke grundlägga rätt

till högre pension och borde, enligt vad Hasselrot anförde, göras helt

och hållet personligt, så att det under inga omständigheter finge utgå

till vikarie; och borde detsamma tillkomma Hasselrot intilldess han i

laga ordning undfått avsked med full pension. Skulle dessa anspråk

icke kunna godkännas, yrkade Hasselrot att bliva överflyttad å indragningsstat

med bibehållande av de avlöningsförmåner, som för sådant fall

enligt gällande bestämmelser borde honom lagligen tillkomma. Hasselrots

framställning om personligt lönetillägg biträddes såsom ekonomiskt förmånligt

för statsverket av generalpoststyrelsen, och med bifall till Kungl.

Maj:ts i enlighet med styrelsens hemställan framlagda förslag medgav

riksdagen, att Hasselrot, därest han vid 1910 års början inginge på

1910 års avlöningsstat och tillträdde befattningen såsom chef för det

omorganiserade Stockholmsdistriktet, finge, så länge han kvarstode i

denna befattning eller vid annan befattning inom postverket, som vore

jämförlig med eller högre än berörda chefsbefattning, på övergångsstat

uppbära, intill dess Hasselrot i laga ordning undfinge avsked med full

pension, ett personligt lönetillägg, vilket dock icke skulle grundlägga

rätt till högre pension, med så stort belopp, att hans avlöning komme

att sammanlagt utgöra 13,000 kronor för år.

Då avlöningen å den nya befattningen, vars innehavare erhöll benämningen

postdirektör, uppgick till högst 8,000 kronor, uppfördes i

enlighet härmed å postverkets övergångsstat från och med 1910 ett

personligt lönetillägg för Hasselrot å 5,000 kronor. Då Hasselrot 1912

befordrades till byråchef med en avlöning av 9,000 kronor, nedsattes

hans personliga lönetillägg å övergångsstaten till 4,000 kronor. När

sedermera löneregleringen för kommunikationsverken år 1920 genomfördes

och därvid högsta lönen för byråchef fastställdes till 11,940 kronor, blev

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 72.

det personliga lönetillägget för Hasselrot, som övergick på den nya staten

för postverket, enligt bestämmelserna för nämnda lönetillägg sänkt till

1,060 kronor.

I samband med fastställande år 1920 av särskilda grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid de då lönereglerade kommunikationsverken

infördes en bestämmelse av innehåll, att, därest befattningshavares vid

nämnda verk löneinkomst jämte dyrtidstillägg enligt för samma verk

gällande grunder understege vad som skulle utgjort befattningshavarens

löneinkomst närmast före övergången till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg

enligt bestämmelserna för oreglerade befattningar, han skulle äga

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg. I kraft

av denna bestämmelse, vilken allt sedan dess varit gällande, har Hasselrot

sedan den 1 juli 1920 å sina avlöningsförmåner om 13,000 kronor uppburit,

förutom dyrtidstillägg i enlighet med de för kommunikationsverken

fastställda grunder, såsom personligt dyrtidstillägg skillnaden mellan det

dyrtidstillägg, som utgår enligt grunderna för icke definitivt lönereglerade

verk, och dyrtidstillägget enligt grunderna för kommunikationsverken och

andra definitivt lönereglerade verk; med andra ord, Hasselrots sammanlagda

dyrtidstillägg har utgått efter grunderna för icke definitivt lönereglerade

verk.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 2 till innevarande års riksdag

med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst skola från och med den 1 juli 1923

de personliga dyrtidstilläggen bortfalla.

Med anledning härav har byråchefen Hasselrot i en till Kungl. Maj:t

ställd, av generalpoststyrelsen med skrivelse den 23 januari 1923 överlämnad

skrift hemställt, att åtgärd måtte vidtagas antingen för beredande

åt honom av fortsatt personligt dyrtidstillägg eller, om detta av principiella

skäl icke läte sig göra, för omreglering av bestämmelserna angående

det honom tillerkända personliga lönetillägget. Till stöd härför

har Hasselrot i huvudsak anfört följande:

Hasselrot hade under de två sista kvartalen 1922 uppburit, för år räknat,

i dyrtidstillägg 3,706 kronor 32 öre och i personligt dyrtidstillägg 2,379 kronor

12 öre eller tillhopa 6,085 kronor 44 öre. Under första kvartalet 1923 komme

med då gällande grundtal dyrtidstillägg och personligt dyrtidstillägg för Hasselrot

sammanlagt, för år räknat, att uppgå till 5,675 kronor 16 öre. Enligt förenämnda

proposition nr 2 till 1923 års riksdag skulle vid en indexställning av

175 Hasselrot tillkommande dyrtidstillägg efter de föreslagna grunderna för definitivt

lönereglerade verk för år utgöra 1,824 kronor, vilket skulle innebära en inkomstminskning

för år räknat, i förhållande till fjärde kvartalet 1922 av 4,261

kronor 44 öre och i jämförelse med första kvartalet 1923 av 3,851 kronor 16 öre.

Framställning

av byråchefen

C. A.Hasselrot.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Generalpoat
styrelsen.

Statskontoret.

Departements
chefen.

Rungl. Maj:ts Proposition Nr 72.

Hasselrots ordinarie avlöning hade nominellt varit densamma alltsedan 1910

eller 13,000 kronor. Med vid alla ökningar av postdirektörs- och byråchef slönen

hade Hasselrot måst underkasta sig icke obetydliga avdrag för befordringsavgifter,

utan att i verkligheten någon löneökning för honom inträtt. Dessutom

hade avlöningsförmånerna för honom i viss mån försämrats därigenom att det

personliga lönetillägget undan för undan nedgått. Då detta enligt gällande bestämmelser

fått vid all ledighet oförminskat av honom behållas, hade följden av

dettas minskning och den vanliga avlöningens förhöjning blivit, att vid ledigheter

även för sjukdom allt mer och mer av avlöningen måste avstås.

Orsaken till att Hasselrot vid övergången från den ursprungliga postdirektörstjänsten

icke fordrat högre avlöning än 13,000 kronor, ehuru de med

nämnda tjänst förenade avlöningsförmånerna uppgått till mer än 15,000 kronor,

vore till stor del, att Hasselrot ansett sig icke lämpligen böra ifrågasätta högre

avlöning än den dåvarande högsta vid postverket samt att han då icke gärna

kunnat tänka sig annat än att det begärda beloppet allt framgent skulle bliva

tillräckligt. Penningevärdets fall under kristiden hade emellertid oerhört nedsatt

värdet av den honom tillförsäkrade avlöningen, ett förhållande som dock dyrtidstillägget

naturligen varit ägnat att i någon mån motverka. Att Hasselrot år

1920 ingått på den nya staten för postverket, oaktat därigenom dyrtidstillägget

för honom blivit lägre, hade berott därpå, att han genom bestämmelserna om

personligt dyrtidstillägg tillförsäkrats rätt till dvrtidstillägg enligt grunderna för

icke definitivt lönereglerade verk. Det syntes därför icke förenat med vare sig

billighet eller rättvisa att utan vidare behöva åtnöjas med dyrtidstillägg enligt

grunderna för definitivt lönereglerade verk.

För egen del anser generalpoststyrelsen med hänsyn till de omständigheter,

varunder Hasselrots personliga lönetillägg tillkommit, att

det vore med rättvisa och billighet förenligt, att åtgärder vidtoges i av

honom angiven riktning.

Jämväl statskontoret, som den 31 januari 1923 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet, finner det skäligt, att Hasselrot bereddes någon ersättning

för den inkomstminskning, han genom de personliga dyrtidstilläggens

bortfallande komme att få vidkännas. Då Hasselrot, frånsett

dyrtidstillägg, åtnjöte samma löneförmåner som år 1910 och därför också

skäligen torde böra åtnjuta dyrtidstillägg efter de för oreglerade verk

gällande, förmånligare grunderna, syntes frågan lämpligen kunna ordnas

så, att dyrtidstillägg å Hasselrot tillkommande avlöningsförmåner om

tillhopa 13,000 kronor förklarades skola utgå efter de grunder, som

skolat gälla, därest Hasselrot vore befattningshavare vid icke definitivt

lönereglerat verk. Vid bifall härtill skulle Hasselrot under förutsättning

av en levnadskostnadsindex av 175 erhålla högsta dyrtidstillägg vid

sådant verk eller 2,886 kronor.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter, varunder Hasselrots

avlöning blivit fastställd, anser jag skäligt, att han i någon mån hålles

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KungI. Maj:ts Proposition Nr 72.

skadeslös för den minskning i inkomster, som för honom skulle bliva

följden av ett bifall till Kungl. Maj:ts i förenämnda proposition nr 2

framställda förslag om de personliga dyrtidstilläggens borttagande. Beträffande

sättet för beredande av ersättning åt Hasselrot i sådant hänseende

ansluter jag mig till statskontorets förslag, enligt vilket dyrtidstillägg

skulle till honom såsom hittills utgå, såsom om han vore befattningshavare

vid icke definitivt lönereglerat verk, fastän naturligen efter

de för sådana verk efter den 1 juli 1923 gällande nya grunder. Givetvis

bör dyrtidstillägg enligt nu föreslagna grunder tillkomma Hasselrot

endast så länge dyrtidstillägg till befattningshavare i statens tjänst över

huvud utgå.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att — under förutsättning att Kungl. Maj:ts till innevarande

års riksdag avlåtna proposition nr 2 med förslag till

kungörelse med allmännna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m., i vad förslaget avser borttagande

av de personliga dyrtidstilläggen, vinner bifall — byråchefen

i generalpoststyrelsen Carl Axel Hasselrot må, från och

med den 1 juli 1923 och så länge dyrtidstillägg utgå till befattningshavare

i statens tjänst, å honom tillkommande avlöningsförmåner

om tillhopa 13,000 kronor uppbära dyrtidstillägg

enligt de grunder, som skolat gälla, därest han vore befattningshavare

vid icke definitivt lönereglerat verk.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 58 käft. (Nr 72.)

408 23 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personligt dyrtids tillägg åt byråchefen i generalpoststyrelsen C. A. Hasselrot. s. 5 i texten
  2. SU 1923:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående personligt dyrtidstillägg åt byråchefen i generalpoststyrelsen C. A. Hasselrot. a1 i texten