Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden

1923-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:73, Angående upplåtelse av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-ts Proposition Nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse

av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden; given

Stockholms slott den 23 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anför:

I skrivelser den 4 april 1922, den 28 oktober 1922, den 29 december

1922, den 29 december 1922 och den 29 januari 1923 bar järnvägsstyrelsen

gjort framställning avseende försäljning eller bortbytande av

vissa statens järnvägar tillhöriga, för järnvägsändamål obehövliga områden

vid respektive Gnesta, Yarberg, Ulriksdal, Lund och Liljeholmen.

Till stöd för dessa framställningar bar i huvudsak anförts följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 59 käft. (Nr 73.) 395 33 1

Järnvägsstyrelsen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 73.

Gnesta.

Varberg.

Ulriksdal.

Hos järnvägsstyrelsen hade hemställts, att Gnesta municipalsamhälle måtte

mot vederlag i annan mark få förvärva vissa statens järnvägar tillhöriga tomter

vid Frösjön. I anledning härav hade den 1 december 1921 träffats ett handlingarna

bilagt avtal, varigenom styrelsen till Gnesta municipalsamhälle med full

äganderätt uppläte vissa områden om tillhopa 2,354 kvadratmeter med därå uppförda

byggnader mot det att municipalsamhället till styrelsen överläte annan angiven

mark om tillhopa 3,516 kvadratmeter samt i ersättning för berörda byggnader

till statens järnvägar erlade ett kontant belopp av 6,000 kronor. Enligt

intyg av särskilt tillkallade värderingsman kunde den av municipalsamhället erbjudna

marken anses minst lika mycket värd som det område, som statens järnvägar

skulle avhända sig. Sedan gränsen mellan sistnämnda område och statens

järnvägars övriga område bestämts så, att plats beretts för framtida dubbelspår,

funne styrelsen det bortbytta området icke för något statens järnvägars behov

särskilt behövligt, varemot den av municipalsamhället såsom vederlag erbjudna

marken erfordrades för det framtida genomförandet av ett redan nu föreliggande

förslag till utvidgning av Gnesta bangård. Styrelsen hemställde därför om godkännande

av det träffade avtalet.

Sedan riksdagen för åren 1914 och 1915 beviljat medel för ombyggnad och

utvidgning av bangården vid Varberg samt omläggning av ingångslinjen till denna

bangård söderifrån, hade vid expropriation av mark för nämnda lmjeomläggning

statens järnvägar nödgats inlösa, utöver för själva järnvägsspåret behövlig mark,

jämväl en del avskurna områden, vilka i anledning av den nya linjens framdragande

blivit för förre ägarna omöjliga eller svåra att utnyttja och som funnes närmare

angivna i ett bifogat utdrag av expropriationshandlingarna. Berörda områdens

sammanlagda areal utgjorde 4,024 kvadratmeter, och hemställde styrelsen

om medgivande att sälja områdena.

Från Knut Lambert i Ulriksdal hade hos järnvägsstyrelsen gjorts förfrågan,

huruvida det funnes möjlighet för honom att få förvärva den intill hans fastighet

Nedre Carlsro nr 2 belägna banvaktsstugutomt, å en med »statens järnvägar I

distriktets bandirektörsexpedition nr 2240» märkt ritning betecknad med A, varå

en banvaktsstuga vore uppförd. Nämnda stuga, belägen vid korsningen mellan

järnvägen och landsvägen Stockholm—Enköping omedelbart söder om Ulriksdals

järnvägsstation, vore av gammal typ om 1 rum och kök samt numera i behov

av en grundlig reparation. Tomten vore så liten, att uthuset måst placeras nere

på stationsområdet på motsatta sidan av dubbelspåret Stockholm - Uppsala.

Då nu stugan jämväl vore i tur att tillbyggas till 2 rum och kök, hade styrelsen

funnit sig böra undersöka, huruvida genom överenskommelse med Lambert

statens järnvägar skulle kunna erhålla medel till kostnaden för uppförandet

av en ny stuga, i vad denna kostnad överstege kostnaden för planerad tillbyggnad

av den gamla.

Underhandlingarna med Lambert hade den 1 juli 1922 resulterat i ett avtal,

enligt vilket styrelsen till Lambert försålde ovanberörda tomt om cirka 730

kvadratmeter jämte den därå befintliga banvakts stugan för en köpeskilling av

9,000 kronor. Då lämplig tomt för den nya banvaktsstugan icke funnes å statens

järnvägars område vid Ulriksdals station, hade överenskommits med arméförvaltningens

fortifikationsdepartement om byte mellan statens järnvägar och armé
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 73.

förvaltningen av två markområden vid berörda station, å förenämrula ritning

betecknade med B och C och vartdera innehållande omkring 1,950 kvadratmeter,

och uppskattades av särskilt tillkallade värderingsman värdet av dessa områden

för kvadratmeter till 90 öre för område C, vilket statens järnvägar skulle avstå,

och 1 krona 25 öre för området B, vilket statens järnvägar skulle erhålla i vederlag

av fortifikationsdepartementet. Skillnaden i värde skulle erläggas av statens

järnvägar till fortifikationsdepartementet.

Styrelsen hemställde om bemyndigande att med Lambert och arméförvaltningen

träffa överenskommelse om upjalåtelse och byte av mark på sätt ovan

angivits.

Med anledning av utav järnvägsstyrelsen i skrivelse den 8 september 1922

gjord framställning hade Kungl. Maj: t i statsverkspropositionen till 1923 års

riksdag hemställt om anslag för påbörjande av arbetena med ombyggnad av bangården

vid Lund. De av styrelsen i berörda skrivelse omnämnda förhandlingarna

med Lunds stad angående ifrågavarande arbetes utförande m. m. hade numera

resulterat i ett mellan styrelsen och staden den 28 och 29 december 1922 upprättat,

handlingarna bilagt avtal av innehåll, bland annat, att statens järnvägar

till staden med full äganderätt uppläte vissa för järn vägsändamål obehövliga

markområden om sammanlagt 79,307.8 2 kvadratmeter, med därå uppförda byggnader,

till ett värde av 304,485 kronor 30 öre mot det att staden till statens

järnvägar med full äganderätt överläte för bangårdsombyggnaden erforderliga

markområden om tillhopa 50,920 kvadratmeter och med ett värde av 249,460

kronor ävensom erlade skillnaden mellan dessa båda summor. Styrelsen anhölle,

att detta avtal, i vad det avsåge frågan om upplåtelse av mark från statens järnvägar,

måtte godkännas av Kungl. Maj:t.

Sedan flera år tillbaka hade med Brännkyrka församlings kyrkoråd förts

underhandlingar rörande försäljning till Brännkyrka församling av visst, för uppförande

av församlingsbyggnad m. m. vid Liljeholmen erforderligt markområde.

Kör ungefär två år sedan hade dessa underhandlingar av styrelsen måst avbrytas,

då det område, som ifrågasatts att försäljas, tagits i anspråk såsom vederlag

till Stockholms stad i det preliminära avtal, som förelåg beträffande Stockholms

bangårdsfrågas ordnande.

Sedan berörda avtal, som till sin giltighet var begränsat till viss tid, förfallit

och Brännkyrka församlings kyrkoråd den 28 september 1922 förnyat sin

framställning samt styrelsen efter förfrågan hos statens delegerade för förhandlingarna

i Stockholms bangårdsfråga erhållit meddelande därom, att vid pågående

förhandlingar endast en del av det område, varom vore fråga, vore avsett

att tagas i anspråk för förut nämnt ändamål, hade styrelsen beslutat återupptaga

förhandlingarna rörande markförsäljningen.

För att ärendet emellertid, för den händelse överenskommelse om försäljningsvillkoren

kunde komma att träffas, icke måtte ytterligare fördröjas, hade

styrelsen beslutat att redan nu draga ärendet inför statsmakterna. Styrelsen

hemställde därför om medgivande till försäljning av all för järn vägsändamål obehövlig

mark, omkring 30,000 kvadratmeter, av den s. k. Ekbacken vid Liljeholmens

järnvägsstation på villkor, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall

bestämdes.

Lund.

Liljeholmen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. May.ts Proposition Nr 73.

Departementschefen.

Då, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat, de till försäljning eller

bortbytande föreslagna områdena icke äro eller kunna beräknas bliva

för järnvägsändamål erforderliga, lärer icke vara något att erinra mot

att de avhändas statens järnvägar. Jag vill alltså tillstyrka, att riksdagens

medgivande inhämtas till godkännande av förberörda avtal angående

markupplåtelse vid Gnesta och Lund ävensom till övriga omförmälda

markupplåtelser vid Varberg, Ulriksdal och Liljeholmen. Beträffande

det ifrågavarande området vid Liljeholmen kan anmärkas, att enligt

ett mellan delegerade för staten, å ena, samt delegerade för Stockholms

stad, å andra sidan, träffat preliminärt avtal i Stockholms bangårdsfråga

viss statens järnvägar tillhörig mark vid Liljeholmen skulle

komma att överlåtas till Stockholms stad. Enligt vad jag inhämtat,

kommer emellertid icke någon del av nu ifrågavarande område att disponeras

i strid mot förenämnda avtal.

Såsom förut i liknande fall skett, torde Kungl. Maj:t i fråga om

de områden, som äro avsedda att försäljas utan att avtal i ämnet nu

underställts Kungl. Maj:ts avgörande, böra äga att pröva inkomna köpeanbud

och att fastställa de villkor, under vilka varje särskilt område må

försäljas, varvid bör särskilt beaktas möjligheten av områdenas utnyttjande

för egnahemsanläggningar. I enlighet med vad järnvägsstyrelsen

förutsatt torde dels blivande försäljningssummor för områdena vid Varberg

böra tillföras förenämnda av riksdagen för åren 1914 och 1915

anvisade medel för ombyggnad och utvidgning av bangården vid Varberg

och omläggning av ingångslinjen till denna bangård söderifrån, för vilka

arbeten räkenskaperna ännu ej avslutats, samt dels köpeskillingen för omförmälda

banvaktsstugutomt vid Ulriksdal användas som bidrag för uppförande

av en ny banvaktsstuga vid nämnda station. Det kontanta belopp,

som statens järnvägar i anledning av markupplåtelsen vid Lund erhåller,

synes, på sätt järnvägsstyrelsen vid framläggande av sitt förslag till

ombyggnad av bangården därstädes förutsatt, böra tagas i anspråk som

bidrag till bestridande av kostnaderna för bangårdsombyggnaden i fråga.

De i anledning av övriga markupplåtelser till statens järnvägar inflytande

belopp böra överföras till statens järnvägars fond för markförvärv.

Den summa, statens järnvägar skall utbetala till arméförvaltningen i

anledning av ovan omförmälda markbyte vid Ulriksdal, torde av arméförvaltningen

böra tillföras fonden »de från försäljningar av mark å

Järvafältet inflytande medel».

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts Proposition Nr 73.

dels godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda

avtal den 1 december 1921 mellan järnvägsstyrelsen

och Gnesta municipalsainhälle samt den 28 och 29

december 1922 mellan järnvägsstyrelsen och Lunds

stad, sistnämnda avtal i vad det avser upplåtelse från

statens järnvägar av mark med därå uppförda byggnader;
dels

medgiva, ej mindre att ett område vid Ulriksdals

järnvägsstation, som å en med »statens järnvägar

I distriktets bandirektörsexpedition nr 2240» märkt

ritning betecknats med A, må försäljas till Knut Lambert

under villkor, som angivas i ett den 1 juli 1922

upprättat avtal, än även att ett å samma ritning med

C betecknat, statens järnvägar tillhörigt område vid

nämnda järnvägsstation må gå i utbyte mot ett arméförvaltningen

tillhörigt, å ritningen med B betecknat

område, med skyldighet för statens järnvägar att till

arméförvaltningen kontant erlägga skillnaden mellan

sistberörda två områdens värden;

dels medgiva, att de i statsrådsprotokollet omförmälda

markområden vid Varberg och Liljeholmen må

av statens järnvägar försäljas under villkor, som av

Kungl. Maj:t fastställas;

dels ock besluta, att de medel, som i anledning

av förenämnda markupplåtelser inflyta till statens järnvägar

och arméförvaltningen, skola disponeras i enlighet

med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 59 käft. (Nr 73.)

395 23 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:76 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående upplåtelse av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden. s. 3 i texten
  2. JoU 1923:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden. s. 5 i texten