Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal

1923-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:80, Angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

1

Nr 80.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt nordiska museets och livrustkammarens

personal; given Stockholms slott den 9 februari

1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Vid anmälan den 8 januari 1923 av de frågor, som tillhörde

regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstaBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 63 höft. (Nr 80—81.) 1

Dyrtidstillägg

åt viss

nordiska museets

och livrustkamma

rens personal.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

tens åttonde huvudtitel, hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes i avbidan

på proposition angående dyrtidstillägg åt viss nordiska museets

och livrustkammarens personal för nämnda tid beräkna ett

extra anslag å 55,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.

Maj:t bifallen. Jag anhåller nu att få återkomma till frågan härom.

Till nordiska museet har riksdagen under en lång följd av år

beviljat anslag å extra stat. Anslaget utgick för vart och ett av åren

1914—1918 med 80,000 kronor och höjdes för år 1919 till 120,000

kronor. Av denna höjning var ett belopp av omkring 21,000 kronor

avsett till ökade utgifter för avlöningar. För år 1920 utgick anslaget

med enahanda belopp, 120,000 kronor, och för år 1921 höjdes detsamma

till 126,550 kronor, vilken höjning var avsedd att bereda

likställighet i avlöningshänseende mellan viss museets vaktmästarpersonal

och motsvarande befattningshavare inom statsförvaltningen i

övrigt. Med sistnämnda belopp utgick anslaget jämväl för år 1922.

Förtiden 1 januari—30 juni 1923 utgick detta anslag med 63,275 kronor.

Under de senare åren hava av statsmedel anvisats anslag för

beredande av dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens

personal. I avseende å vad härutinnan för år 1918 åtgjorts

tillåter jag mig hänvisa till de upplysningar, som lämnats i det Kungl.

Maj:ts proposition nr 378 till 1919 års lagtima riksdag bifogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden. För år 1919

har riksdagen på tilläggsstat för detta ändamål anvisat ett förslagsanslag,

högst, å 93,100 kronor. Verkställda beräkningar hade som

resultat givit en summa av 114,100 kronor, men i betraktande av

ovanberörda för år 1919 vidtagna ökning av det så att säga ordinarie

anslaget till museet, av vilken höjning omkring 21,000 kronor

avsetts till ökade avlöningar, hade summan funnits böra begränsas

med sistnämnda belopp till 93,100 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

medgav vidare 1920 års riksdag, att från och med år 1920 dyrtidstillägg

åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och

arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen

vid livrustkammaren finge utgå under iakttagande i tillämpliga

delar av de grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg under

motsvarande tider åt befattningshavare i statens tjänst, samt anvisade

på tilläggsstat för samma år för ifrågavarande ändamål ett

förslagsanslag av 140,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

därefter 1921 års riksdag på tilläggsstat för samma år för

ifrågavarande ändamål ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Vidare anmälde riksdagen i skrivelse den 27 maj 1922 (nr 183)

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

för beredande under år 1922 och förra halvåret 1923 av dyrt.

i dstil lägg åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och

arbetarpersonalen vid friluftsavdelo ingen å Skansen, ävensom åt personalen

vid livrustkammaren, i den mån avlöningarna åt sistnämnda

personal ej utginge direkt av statsmedel, anvisat dels på tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag av 100,000 kronor, dels ock på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 45,000

kronor, båda anslagen att utgå under iakttagande i tillämpliga delar

av de grunder, som vore eller kunde vara bestämda beträffande dyrtidstillägg

under motsvarande tider åt befattningshavare i statens

tjänst, och enligt de närmare bestämmelser, som kunde komma att

av Kungl. Maj:t meddelas.

Den 15 juni 1922 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (svensk

författningssamling nr 356) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

Genom beslut samma dag meddelade Kungl. Maj:t jämväl bestämmelser

rörande dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande befattningshavare.

I skrivelse den 28 augusti 1922 har nordiska museets nämnd,

bland annat, gjort framställning om anslag för budgetåret 1923—

1924 för beredande av dyrtidstillägg åt museets personal enligt

samma grunder, som kunde komma att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg

under samma tid åt befattningshavare i statens tjänst vid

icke nyreglerade verk.

Även för livsrustkammarens personal har motsvarande anslag

begärts.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 januari 1923 beslutat till riksdagen

avlåta proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst, torde även förevarande fråga om dyrtidstillägg böra upptagas

till Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med riksdagens därtill redan lämnade medgivande

bör givetvis den del av nordiska museets personal, som tidigare åtnjutit

dyrtidstillägg av statsmedel, alltfort i likhet med befattnings
-

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

havare i statens tjänst beredas sådant tillägg. Undantagas bör alltså

även nu vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen.

Vad det erforderliga anslagsbeloppet beträffar, hava beräkningar

verkställts med utgångspunkt från de av Kungl. Maj:t föreslagna

grunderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare från och

med den 1 juli 1923.

Vad angår personalen vid livrustkammaren, utgår, som bekant,

en väsentlig del av dess avlöningar direkt av statsmedel och således

icke av nordiska museets medel. Dyrtidstillägg å denna del synes

mig böra i likhet med vad förut varit fallet utgå ur det under åttonde

huvudtiteln föreslagna förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst. Däremot bör å den del av avlöningarna

åt livrustkammarens personal, som utbetalas av museets

medel, dyrtidstillägg nu beräknas att ingå i det anslag, som för

samma ändamål kan beviljas nordiska museets tjänstemän. Enligt

de verkställda beräkningarna — vid vilka behörig hänsyn tagits

jämväl till tillfällig löneförbättring — kunna kostnaderna för dyrtidstillägg

åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och

arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen

vid livrustkammaren, i den mån avlöningarna åt sistnämnda

personal ej utgå direkt av statsmedel, uppskattas till ett sammanlagt

belopp av omkring 76,000 kronor för budgetåret 1923—1924.

I anslutning till de beräkningar, som föregående år gjorts i

fråga om motsvarande anslag, skulle emellertid från sistnämnda belopp

dragas en summa av 21,000 kronor, vilken summa motsvarade

en år 1918 beviljad höjning, avseende avlöningar, i det sedan flera

år beviljade extra anslaget till nordiska museet. Det erforderliga beloppet

skulle alltså uppgå till i runt tal 55,000 kronor.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande under tiden 1 juli 1923—

30 juni 1924 av dyrtidstillägg åt nordiska museets

personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen

vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom

åt personalen vid livrustkammaren, i den mån

avlöningarna åt sistnämnda personal ej utgå direkt

av statsmedel, för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 55,000 kronor,

att utgå under iakttagande i tillämpliga delar

av de grunder, som kunna varda bestämda beträf
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 80.

fande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare

i statens tjänst, och enligt de närmare

bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. cPAlbedyhll.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:194 Skrivelse till Ronungen i anledning av Rungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal. s. 12 i texten
  2. SU 1923:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal. s. 1 i texten