Sök i Ratio Lex

Angående rätt för vissa förutvarande lärarinnor vid enskilda läroanstalter att komma i åtnjutande av tilläggspension m. rn

1923-02-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:84, Angående rätt för vissa förutvarande lärarinnor vid enskilda läroanstalter att komma i åtnjutande av tilläggspension m. rn

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

11

Nr 84.

Kungl. Ma):ts ''proposition till riksdagen angående rätt för

vissa förutvarande lärarinnor vid enskilda läroanstalter

att komma i åtnjutande av tilläggspension

m. rn., given Stockholms slott den 16 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdragav

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Hos Kungl. Maj:t hava handarbetslärarinnan Eva Louise Adalberta

Hedenstierna, född den 29 maj 1850, förra handarbetslärarinnan

Marie Louise Wikblad, född den 24 mars 1846, och förra

teckningslärarinnan Lovisa Matilda Moll, född den 15 oktober 1854,

anhållit att komma i åtnjutande av tilläggspension, ehuru de icke

Hatt för vissa

lärarinnor

vid enskilda

läroanstalter

att komma i

åtnjutande av

tilläggspension

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

uppfyllt alla de i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående

tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna föreslmvna villkor.

Vad beträffar de bestämmelser, som för närvarande gälla för

pensionering av lärarinnor vid privatläroverk, har redogörelse därför

vid flera tillfällen under de senare åren lämnats i samband med

anmälan inför Kungl. Maj:t av ärenden, som berört pensionsförhållanden

för lärarinnor vid enskilda läroanstalter. I sådant hänseende

torde jag särskilt få hänvisa till det utdrag av protokollet över

ecklesiastikärenden den 11 mars 1921, som åtföljde Kungl. Maj:ts

proposition till 1921 års riksdag nr 288 angående tillfällig pensionsreglering

för vissa lärarinnor vid privatläroverk m. m.

I detta sammanhang torde jag blott behöva erinra om att pensioner

till nämnda lärarinnor normalt utgå från den för sådant ändamål

inrättade lärarinnornas pension sanstalt -— ofta jämväl från

någon av de sedan många år tillbaka förefintliga enskilda pensionsinrättningarna

för ifrågavarande lärarinnor — men att, då de från

nämnda anstalt reglementsenligt utgående pensionerna i de flesta fall

uppgå till mycket obetydliga belopp, riksdagen anslagit medel för

beredande av tilläggspensioner, avsedda att utöka grundpensionerna.

Föreskrifter beträffande dessa tilläggspensioner lämnades i enlighet

med beslut av 1917 års riksdag i förut omnämnda kungörelse den

31 december 1917. I enlighet med av Kungl. Maj:t framställt förslag

beslötos av 1921 års riksdag vissa ändringar beträffande sagda

pensioner. De i anledning härav utfärdade bestämmelserna återfinnas

i kungörelse den 18 november 1921 (nr 702) angående ändring i

vissa delar av sistnämnda kungörelse.

Lärarinnornas pensionsanstalt upprättades genom beslut av 1910

års riksdag, och reglemente för anstalten fastställdes genom en kungörelse

den 23 december 1910 (nr 145), vilken trädde i kraft den

1 januari 1911.

För rätt till tilläggspension fordras enligt kungörelsen den 31

december 1917 dels att vederbörande lärarinna är eller varit delägare

i lärarinnornas pensionsanstalt eller ägt rätt att ingå som delägare

i nämnda anstalt eller avgått med pension före den 1 januari

1911, dels att hon vid sin avgång under minst 10 tjänstår bestritt

sådan tjänstgöring vid enskild läroanstalt, att hon enligt gällande

bestämmelser ägt rätt att tillgodoräkna sig densamma för uppflyttning

i högre lönegrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

la

Kungl. Maj:ta proposition Nr H4.

De bestämmelser i fråga om pensioner åt lärarinnor vid privatlärovcrken,

som sålunda förelinnas, äro emellertid ej tillämpliga på

alla dylika lärarinnor. Det har nämligen funnits åtskilliga lärarinnor

— flera sådana finnas ännu — som icke tillhört någon pensionskassa

och redan avgått från sill tjänst, då bestämmelserna om tilläggspension

trädde i kraft. Dessa lärarinnor hava tydligen icke

kunnat i vanlig ordning erhålla tilläggspension. Vidare har författningens

reduktionsregel för beräkning av tjänstår från tilläggspension

utestängt en hel del övningslärarinnor, som i övrigt uppfylla

alla förutsättningar för erhållande av sådan pension, men vilkas

årliga tjänstgöring oj varit eller kunnat vara tillräckligt omfattande.

Åtskilliga lärarinnor av dessa båda kategorier hava emellertid genom

beslut av de senaste årens riksdagar erhållit rätt att kunna komma

i åtnjutande av tilläggspension, ehuru da ej uppfyllde härför stadgade

villkor.

Vad angår de lärarinnor, som gjort nu föreliggande ansökningar,

är Eva Louise Adalberta Hedenstierna alltjämt i tjänst

vid Jönköpings elementarskola för flickor men skall enligt uppgift i

ansökningen avgå från sin tjänst under år 1923. Hon torde ej haft rätt

att ingå som delägare i lärarinnornas pensionsanstalt, enär hon redan

år 1910, d. v. s. före sagda anstalts inrättande, uppnått föreskriven

pensionsålder. Ej heller de bägge övriga, vilka jämväl båda varit

övningslärarinnor och avgått från sin tjänst utan att tillträda pension,

äga rätt att åtnjuta tilläggspension. De sistnämnda avgingo från

sina tjänster år 1912 efter tjänstgöring, som, evalverad i enlighet

med principerna i förenämnda kungörelse, uppgår till mer än tio tjänstår.

Även fröken Hedenstierna har bestritt tjänstgöring, som efter dylik

evalvering överstiger tio tjänstår.

Ansökningarna åtföljas av åldersbevis, vitsord om sökandenas

behov av tilläggspension för sitt uppehälle samt bestyrkta uppgifter

om sökandenas tjänstgöring, avseende läroanstaltens namn, år för

tjänstgöringen, tjänstgöringens art och antal tjänstår.

Över ifrågavarande ansökningar hava skolöverstyrelsen och statskontoret

avgivit utlåtanden. Överstyrelsen har därvid anfört, att sökandena

befunne sig i liknande ställning, som de lärarinnor, vilka

jämlikt 1920 års riksdags beslut tillerkänts tilläggspensioner, varför

överstyrelsen tillstyrkte de gjorda ansökningarna, dock under förutsättning

att sökandena styrkte sig vara för sitt uppehälle i behov av

understöd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

Statskontoret har jämväl tillstyrkt bifall till ansökningarna.

Departe
mentschefen.

Jag torde kunna fatta mig kort beträffande ifrågavarande ansökningar,

då de äro bkartade med dem, som föranledde 1919, 1920,

1921 och 1922 års riksdagar att medgiva rätt för dåvarande sökande

att åtnjuta tilläggspension. Jag tillstyrker, att till riksdagen

avi åtes framställning av enahanda innebörd som de, vilka de fyra

senaste åren förelagts riksdagen. Rätten för nu ifrågavarande lärarinnor

att åtnjuta pension bör, i anslutning till vad riksdagen förut

i liknande fall medgivit, inträda med ingången av år 1923, vad beträffar

Eva Louise Adalberta Hedenstierna dock givetvis först efter

det hon avgått från sin lärarinnetjänst.

Beträffande det av skolöverstyrelsen uppställda villkoret angående

skyldighet för sökandena att styrka sig vara för sitt uppehälle

i behov av understöd får jag endast erinra, att de i förenämnda

kungörelse den 18 november 1921 (nr 702) intagna ändrade bestämmelserna

i fråga om tilläggspensioner givetvis skulle äga tillämpning

även på dessa lärarinnor.

Jag torde böra tillägga, att om nu nämnda lärarinnor erhålla

den rätt, varom här är fråga, den därav förorsakade kostnaden torde

bliva så ringa, att det förslagsanslag, varifrån tilläggspensionerna

skola utbetalas, ej av denna anledning lärer behöva höjas.

I samband med nu berörda ansökningar anhåller jag att få föredraga

ett ärende, som, ehuru av annan natur än dessa, dock berör

frågan om rätt till tilläggspension för en förutvarande lärarinna.

Hos Kungl. Maj:t bär nämligen förra lärarinnan vid Brummerska

skolan i Stockholm Christina Amalia Henrika Rogberg —

med förmälan att hon från och med den 1 juli 1922 vore berättigad

till tilläggspension på grund av tjänstgöring som lärarinna vid

statsunderstödd enskild läroanstalt — anhållit att vid beräkning av

den henne tillkommande tilläggspensionen få tillgodoräkna sig även

den av henne under läsåren 1881—1886 vid statens normalskola för

flickor fullgjorda tjänstgöringen såsom om den varit förlagd till

statsunderstödd enskild läroanstalt.

Av ansökningen bilagda handlingar framgår, att sökanden är född den 26

juli 1862, att hon under läsåret 1881—1882 varit förordnad att i sjätte klassen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

av normalskolan, jämte rättandet av lärjungarnas skriftliga uppsatser i modersmålet,

meddela en timmes undervisning i veckan samt under läsåret 1882—1883,

höstterminen 1883, läsåret 1884—1885 ävensom under följande läsår intill den

19 mars 1886 varit förordnad att såsom extra lärarinna tjänstgöra aderton—nitton

timmar i veckan, med skyldighet att i någon av de högre klasserna rätta lärjungarnas

skriftliga uppsatser i modersmålet och att vara klassföreståndarinna i

någon av skolans lägre klasser, samt att hon av direktionen över lärarinnornas

pensionsanstalt genom beslut den 2 juni 1922 tillerkänts en årlig tilläggspension

av 462 kronor att utgå från början av juli 1922.

Yttranden över denna ansökning hava avgivits den 19 juni 1922

av skolöverstyrelsen och den 22 augusti 1922 av statskontoret. Skolöverstyrelsen,

med vilken statskontoret instämt, har erinrat, att 1920

års riksdag, efter proposition i ämnet, bifallit en liknande ansökning

av förra lärarinnan Anna Maria Norell samt hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva att vid beräkning av sökanden

tillkommande tilläggspension henne måtte tillgodoräknas den

av henne under läsåren 1881—1886 vid högre lärarinneseminariet i

Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor fullgjorda

tjänstgöringen såsom om densamma varit förlagd till statsunderstödd

enskild läroanstalt.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är sökanden redan

på grund av sin tidigare tjänstgöring såsom lärarinna vid statsunderstödd

enskild läroanstalt berättigad till tilläggspension i enlighet med

bestämmelserna i förberörda kungörelse den 81 december 1917.

Därest hon emellertid skulle få för sådan pension tillgodoräkna sig

sin tjänstgöringstid vid statens normalskola för flickor, vilken i och

för sig icke berättigar henne till någon statspension, skulle tilläggspensionen

uppgå till ett något högre belopp. I likhet med de hörda

myndigheterna anser jag goda skäl tala för att sökanden erhåller

denna rätt, så som ju jämväl skett i ett föregående fall, vilket i det

väsentliga överensstämmer med det nu föreliggande.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen i enlighet med vad

av skolöverstyrelsen hemställts.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva

dels att en var av lärarinnan Eva Louise

Adalberta Hedenstierna samt förra lärarinnorna

Marie Louise Wikblad och Lovisa Matilda Moll må

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

utan hinder därav, att hon icke uppfyller alla för

erhållande av tilläggspension enligt kungörelsen den

31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner

åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna stadgade villkor, kunna,

Eva Louise Adalberta Hedenstierna från och med

månaden näst efter den, under vilken hon avgår

från sin tjänst, samt vardera av de båda övriga

för tid efter utgången av år 1922 komma i åtnjutande

av tilläggspension, beräknad enligt grunder,

som angivas i berörda kungörelse samt i kungörelsen

den 18 november 1921 (nr 702) angående

ändring i vissa delar av förstnämnda kungörelse;

dels och att vid beräkning av förra lärarinnan

Christina Amalia Henrika Högberg tillkommande

tilläggspension henne må tillgodoräknas den av

henne under läsåren 1881—1886 vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm och den därmed förenade

normalskolan för flickor fullgjorda tjänstgöringen

såsom om densamma varit förlagd till statsunderstödd

enskild läroanstalt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

Stockholm 1923, Ivar Hseggströma Bokrtyckeri A. B.

230229

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:69 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indrag ning sstaterna. s. 1 i texten
  2. BU 1923:17 Bankoatskottets utlåtande Nr 17 s. 1 i texten