Angående ändring av belysningssysteniet vid garnisonssjukhuset i Stockholm
1923-02-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:85, Angående ändring av belysningssysteniet vid garnisonssjukhuset i Stockholm
Dokumentets text
Kungl. Ma):ts Proposition Nr 85.
1
Nr 85.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring av
belysningssysteniet vid garnisonssjukhuset i Stockholm;
given Stockholms slott den 23 februari 1923.
Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsäreuden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 februari 1923.
N ärvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
I skrivelse till arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse
den 27 juli 1917 gjorde chefläkaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm framställning om anvisande av medel för, bland
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 65 höft. (Nr 85.) loe 23 1
Chef läkarens
vid garnisonssjukhuset
i
Stockholm
skrivelse den
27 juli 1917.
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85.
Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelses
skrivelse den
7 december
1917.
annat, belvsningsanordningar vid sjukhuset ifråga. Framställningen
avsåg endast belysningen inom stora sjukhusbyggnaden genom direkt
anslutning till stadens elektricitetsverk samt ett såvitt möjligt begränsat
lampantal. Chefläkaren anförde i detta sammanhang, hurusom
inom sjukhuset förefunnes 4 olika bokningssystem, nämligen 1) fotogénbelysning,
2) gasbelysning, 3) elektrisk belysning från egen motor,
driven med kraft från Stockholms stads elektricitetsverk, samt 4) elektrisk
belysning, direkt levererad av stadens elektricitetsverk. Dessa olika
system hade införts tid efter annan i samband med belysningssystemens
utveckling och utökandet av sjukhusets verksamhet. Tillkomna
under tider, då såväl bränsle som arbetskraft varit billiga, vore de numera
både oekonomiska och framför allt otillräckliga för sjukhusets behov.
För att kunna utnyttja möjligheterna till noggranna kliniska undersökningar
och vidtaga erforderliga ingrepp varje tid av dygnet,
bereda intagna sjuka behövlig trevnad under den mörka årstiden och
från ordnings- och allmänhygienisk synpunkt jämväl erhålla tillfredsställande
förhållanden vore förbättrad belysning ett krav, som hörde
till de för sjukhuset mest trängande. Kostnaderna för fullständig elektrisk
belysningsanläggning inom stora sjukhusbyggnaden uppginge till
20,500 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 december 1917 angående denna
och andra av chefläkaren samtidigt avgivna framställningar förklarade
sig arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse hava genom undersökning på
platsen förvissat sig om, att de gjorda framställningarna vore väl befogade,
och att de av chefläkaren föreslagna anordningarna vore oundgängligen
erforderliga, därest det vore avgjort, att garnisonssjukhuset
skulle alltjämt användas för sitt nuvarande ändamål. Då det emellertid
finge antagas, att garnisonssjukhuset i en ej alltför långt avlägsen
framtid skulle komma att sammanslås med serafimerlasarettet eller åtminstone
flyttas från sin nuvarande plats, ansåge sig sjukvårdsstyrelsen
icke kunna förorda omändringsarbeten inom sjukhuset i större omfattning
än som oundgänligen vore av behovet påkallade. På grund härav
funne sig styrelsen för det dåvarande endast kunna förorda sådana
belysningsanorduingar, som avsåge, att den elektriska belysningen i
sjuksalar och korridorer anordnades så, att den kunde tändas vilken
tid på dygnet som helst, då ljus erfordrades. Det vore också nödvändigt
att införa elektrisk belysning uti övriga av chefläkaren omnämnda
byggnader, den s. k. stenpaviljongen samt träpaviljongen, därest dessa
byggnader bleve ombyggda. Kostnaden för anordnandet enligt dessa
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 8ö. 3
grunder av strömbrytare uti stora sjukhusbyggnaden samt inledning av
elektrisk belysning uti stenpaviljongen och träpaviljongen beräknades
belöpa sig till 5,050 kronor.
Med anledning av sjukvårdsstyrelsens ovanberörda framställning
föreslog Kungl. Maj:t 1918 års riksdag att för verkställande av vissa
ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm å tilläggsstat för
samma år anvisa ett reservationsanslag av 91,025 kronor, varav för
belysningsanordningar beräknades nyssnämnda belopp, 5,050 kronor.
Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget blev av riksdagen anvisat.
Sedermera hemställde chefläkaren vid garnisonssjukhuset i skrivelse
till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse den 20 augusti 1921 om vidtagande
av en fullständig omläggning av belysningssystemet inom hela
sjukhuset samt framhöll därvid, att det äldre belysningssystemet med
eget nät möjligen kunnat vara ekonomiskt fördelaktigt för staten, så
länge strömleveransen till sjukhusets elektriska motor beräknades efter
20 öre per kwt, men att sedan priset efter den 31 december 1920
höjts till 36 öre per kwt, varje skäl att från denna synpunkt bibehålla
hittillsvarande system bortfallit. En fullständig omläggning av belysningssystemet
till direkt anslutning till stadens elektricitetsverk betingade
enligt sakkunnig beräkning en kostnad av 41,000 kronor och
komme att medföra en besparing per år av 5,000 kronor.
Sedan arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse — som med hänsyn till
det statsfinansiella läget för det dåvarande icke ansåg sig kunna vidtaga
åtgärder i åsyftad riktning ■— anbefallt chefläkaren att i samband
med anslagsäskandena för nästkommande budgetår inkomma med förnyad
framställning i ärendet, har chefläkaren i skrivelse den 31 maj
1922 avgivit dylik framställning samt därvid anfört, bland annat, att
kostnaderna för belysningssystemets omläggning, vilka år 1921 upptagits
till 41,000 kronor, numera syntes kunna begränsas till 36,000
kronor enligt följande skrivelsen bifogade kostnadsberäkning:
Installationerna inom de olika byggnaderna jämte
erforderliga jordkablar och luftledningar............... kronor 25,000: —
Armatur..................................................................................... » 8,000: —
Grävningskostnad för kablar samt övriga omkostnader
............................................................................ » 3,000: —
Summa kronor 36,000: —
Framställning
till 1918 års
riksdag.
Chefläkarens
skrivelse den
20 augusti
1921.
Chef läkarens
skrivelse den
31 maj 1922.
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85.
Arméförvaltningens
yttrande den
3J augusti
1922.
Förutom att eu omläggning av belysningssystemet medförde
en årlig besparing för staten, som fortfarande kunde beräknas till
5,000 kronor för år, vore den även nödvändig ur säkerhetssynpunkt.
Det ledningsnät, varigenom den här ifrågavarande strömmen
fördelades inom etablissemanget, vore så gammalt och omodernt, att
en fortsatt användning av detsamma medförde fara för antändning.
Denna fara måste givetvis ökas för varje år, som ytterligare ginge,
utan att nätet utbyttes mot en anläggning, som motsvarade moderna
krav på elektriska belysningsledningar. Ett utbyte av ledningsnät vore
sålunda oundvikligt och borde ur säkerhetssynpunkt företagas snarast
möjligt. Lämpligt vore då att i samband härmed även ändra systemet
för belysningen enligt angivna grunder.
Slutligen kunde ytterligare en fördel anföras, visserligen icke av
ekonomisk natur men icke desto mindre av mycket stor betydelse för
arbetet vid sjukhuset. För att undvika överhettning i generatorn måste
densamma stå stilla under vissa timmar av dagen; följden bleve, att
intet lyse kunde levereras, vilket naturligtvis vore till stort obehag
under den mörkare delen av året. För att bereda maskinpersonalen en
mycket välbehövlig ledighet från dess ansträngande arbete natt och dag
(56 timmars arbetstid per vecka) måste de elektriska maskinerna dessutom
hållas stillastående under en tid av 6 veckor under sommaren,
under vilken tid intet elektriskt ljus kunde erhållas ens i sjuksalarna.
Detta vore en olägenhet, som borde undanröjas. Genom övergång
till belysning direkt från stadens belysningsnät bereddes tillgång till
elektriskt ljus vid alla tider på dygnet under hela året, en fördel som
vore av stor betydelse på ett sjukhus.
Med anledning av vad sålunda anförts anhölle chefläkaren, att sjukvårdsstyrelsen
måtte utverka anvisande av medel för införande av tidsenligt,
penningbesparande belysningssystem vid sjukhuset.
Arméförvaltningen har uti häröver den 31 augusti 1922 avgivet
yttrande anfört, att de av chefläkaren påvisade olägenheterna syntes
böra undanröjas. Genom övergång till belysning direkt från stadens
belysningsnät bereddes tillgång till elektriskt ljus vid alla tider på
dygnet under hela året, en fördel, som naturligtvis vore av största betydelse
på ett sjukhus.
Med hänsyn jämväl till, att åtskilliga år torde förgå, innan planlagd
förflyttning av garnisonssjukhuset kunde komma att äga rum, att
ändrat belysningssystem i varje fall måste införas eller kunde utnyttjas,
därest annan institution toge byggnaden i anspråk, att några tusental
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85. 5
kronor om året i driftkostnader kunde genom den företagna omläggningen
av belysningssystemet besparas, samt att brandfaran avlägsnades,
ansäge sig arméförvaltningen icke kunna undgå att föreslå åtgärder i av
chefläkaren angivet syfte.
Beträffande storleken av erforderliga medel, sådana desamma beräknats
av chefläkaren och i byggnadsstyrelsen eller 36,000 kronor,
hade sjukvårdsstyrelsen intet att erinra.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,
att Ku agb Maj: t måtte föreslå riksdagen att för ändring av belysningssystemet
vid garnisonssjukhuset i Stockholm å extra stat för tiden 1
juli 1923—30 juni 1924 anvisa 36,000 kronor.
Slutligen har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i skrivelse tillKungl.
Maj:t den 26 januari 1923 anfört, att sedan det visat sig, att icke något anslag
för ovanberörda ändamål av Kungl. Maj:t äskats i statsverkspropositionen
till 1923 års riksdag, sjukvårdsstyrelsen funnit sig böra föreslå en
annan utväg för möjliggörande av de ifrågasatta ändringsarbetenas
snara utförande, nämligen att härför måtte få tagas i anspråk uppkomna
besparingar å den för garnisonssjukhuset i Stockholm avsedda
anslagsposten under ordinarie sjukvårdsanslaget. Den vid ingången av
ar 1923 å nämnda anslagspost förefintliga odisponerade reservationen
utgjorde 144,420 kronor 91 öre och lämnade alltså tillgång till bestridande
av kostnaderna för omförmälda ändringsarbeten. Med hänsyn
därtill, att det anslag, varå denna reservation uppstått, icke avsetts för
utgifter, av här ifrågavarande art, syntes emellertid riksdagens medgivande
till den föreslagna medelsdispositionen böra inhämtas. Sjukvårdsstyrelsen
hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att för ändring av belysningssystemet vid garnisonssjukhuset
i Stockholm finge tagas i anspråk högst 36,000 kronor av förefintliga
besparingar å den för samma garnisonssjukhus avsedda anslagsposten
under ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.
Enligt från byggnadsstyrelsen under hand infordrad uppgift beräknas
de. kostnader, varom här är fråga, med nuvarande arbets- och materialpriser
komma att ställa sig på följande sätt:
Jordkablar och luftledningar samt efterlagningar
inomhus............................................................................ kronor 21,000: —
Glödlampor och armatur .................................................... x> 7,500:_
Grävningar och omkostnader................................................ » 2,500: —
Summa kronor 31,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 65 käft. (Nr 85.) 4oc 23 2
Armé förvaltningens
sjukvårdsstyrelses
skrivelse den
26 januari
1923.
Förnyad
kostnads
beräkning.
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, anvisades år 1918
ett mindre belopp för avhjälpande av de mest framträdande bristerna
i belysningssystemet vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Emellertid har
behovet av en genomgripande förändring av hela systemet alltmera
gjort sig gällande. En dylik förändring, innefattande fullständig elektrifiering
av sjukhuset med elektrisk energi från stadens elektricitetsverk,
skulle ock, enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen,
medföra jämförelsevis avsevärda besparingar i driftkostnaderna. Vid nu
angivna förhållanden och med fästat avseende jämväl därvid, att, på sätt
sjukvårdsstyrelsen framhållit, ett förändrat belysningssystem torde kunna
utnyttjas även av den institution, åt vilken de nuvarande sjukhusbyggnaderna
vid en framtida förflyttning av garnisonssjukhuset må komma
att upplåtas, finner jag mig böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål
erforderliga medel, högst 31,000 kronor, ställas till förfogande. Vad
angår sättet för kostnadernas bestridande, ansluter jag mig till det av
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse senast framställda förslaget, att
härför måtte få disponeras förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhuset
i Stockholm avsedda anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
m. in. Av skäl, som sjukvårdsstyrelsen anfört, torde emellertid
ärendet böra underställas riksdagens provning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att av förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhuset i Stockholm
avsedda anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln uppförda
ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. må för
ändring av belysningssystemet vid nämnda sjukhus tagas i anspråk
högst 31,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik von Horn.
Stockholm, K. L. Bockmans Boktr., 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1923:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av belysningssystemet vid garnisonssjukhuset i Stockholm. a1 i texten
- Rskr. 1923:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående ändring av belysni ngss y st em et vid garnisrmssjuklmset i Stockholm. a1 i texten