Sök i Ratio Lex

Angående ändring av belysningssysteniet vid garnisonssjukhuset i Stockholm

1923-02-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:85, Angående ändring av belysningssysteniet vid garnisonssjukhuset i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):ts Proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring av

belysningssysteniet vid garnisonssjukhuset i Stockholm;

given Stockholms slott den 23 februari 1923.

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsäreuden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 februari 1923.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

den 27 juli 1917 gjorde chefläkaren vid garnisonssjukhuset

i Stockholm framställning om anvisande av medel för, bland

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 65 höft. (Nr 85.) loe 23 1

Chef läkarens

vid garnisonssjukhuset

i

Stockholm

skrivelse den

27 juli 1917.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85.

Arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelses

skrivelse den

7 december

1917.

annat, belvsningsanordningar vid sjukhuset ifråga. Framställningen

avsåg endast belysningen inom stora sjukhusbyggnaden genom direkt

anslutning till stadens elektricitetsverk samt ett såvitt möjligt begränsat

lampantal. Chefläkaren anförde i detta sammanhang, hurusom

inom sjukhuset förefunnes 4 olika bokningssystem, nämligen 1) fotogénbelysning,

2) gasbelysning, 3) elektrisk belysning från egen motor,

driven med kraft från Stockholms stads elektricitetsverk, samt 4) elektrisk

belysning, direkt levererad av stadens elektricitetsverk. Dessa olika

system hade införts tid efter annan i samband med belysningssystemens

utveckling och utökandet av sjukhusets verksamhet. Tillkomna

under tider, då såväl bränsle som arbetskraft varit billiga, vore de numera

både oekonomiska och framför allt otillräckliga för sjukhusets behov.

För att kunna utnyttja möjligheterna till noggranna kliniska undersökningar

och vidtaga erforderliga ingrepp varje tid av dygnet,

bereda intagna sjuka behövlig trevnad under den mörka årstiden och

från ordnings- och allmänhygienisk synpunkt jämväl erhålla tillfredsställande

förhållanden vore förbättrad belysning ett krav, som hörde

till de för sjukhuset mest trängande. Kostnaderna för fullständig elektrisk

belysningsanläggning inom stora sjukhusbyggnaden uppginge till

20,500 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 december 1917 angående denna

och andra av chefläkaren samtidigt avgivna framställningar förklarade

sig arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse hava genom undersökning på

platsen förvissat sig om, att de gjorda framställningarna vore väl befogade,

och att de av chefläkaren föreslagna anordningarna vore oundgängligen

erforderliga, därest det vore avgjort, att garnisonssjukhuset

skulle alltjämt användas för sitt nuvarande ändamål. Då det emellertid

finge antagas, att garnisonssjukhuset i en ej alltför långt avlägsen

framtid skulle komma att sammanslås med serafimerlasarettet eller åtminstone

flyttas från sin nuvarande plats, ansåge sig sjukvårdsstyrelsen

icke kunna förorda omändringsarbeten inom sjukhuset i större omfattning

än som oundgänligen vore av behovet påkallade. På grund härav

funne sig styrelsen för det dåvarande endast kunna förorda sådana

belysningsanorduingar, som avsåge, att den elektriska belysningen i

sjuksalar och korridorer anordnades så, att den kunde tändas vilken

tid på dygnet som helst, då ljus erfordrades. Det vore också nödvändigt

att införa elektrisk belysning uti övriga av chefläkaren omnämnda

byggnader, den s. k. stenpaviljongen samt träpaviljongen, därest dessa

byggnader bleve ombyggda. Kostnaden för anordnandet enligt dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 8ö. 3

grunder av strömbrytare uti stora sjukhusbyggnaden samt inledning av

elektrisk belysning uti stenpaviljongen och träpaviljongen beräknades

belöpa sig till 5,050 kronor.

Med anledning av sjukvårdsstyrelsens ovanberörda framställning

föreslog Kungl. Maj:t 1918 års riksdag att för verkställande av vissa

ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm å tilläggsstat för

samma år anvisa ett reservationsanslag av 91,025 kronor, varav för

belysningsanordningar beräknades nyssnämnda belopp, 5,050 kronor.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget blev av riksdagen anvisat.

Sedermera hemställde chefläkaren vid garnisonssjukhuset i skrivelse

till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse den 20 augusti 1921 om vidtagande

av en fullständig omläggning av belysningssystemet inom hela

sjukhuset samt framhöll därvid, att det äldre belysningssystemet med

eget nät möjligen kunnat vara ekonomiskt fördelaktigt för staten, så

länge strömleveransen till sjukhusets elektriska motor beräknades efter

20 öre per kwt, men att sedan priset efter den 31 december 1920

höjts till 36 öre per kwt, varje skäl att från denna synpunkt bibehålla

hittillsvarande system bortfallit. En fullständig omläggning av belysningssystemet

till direkt anslutning till stadens elektricitetsverk betingade

enligt sakkunnig beräkning en kostnad av 41,000 kronor och

komme att medföra en besparing per år av 5,000 kronor.

Sedan arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse — som med hänsyn till

det statsfinansiella läget för det dåvarande icke ansåg sig kunna vidtaga

åtgärder i åsyftad riktning ■— anbefallt chefläkaren att i samband

med anslagsäskandena för nästkommande budgetår inkomma med förnyad

framställning i ärendet, har chefläkaren i skrivelse den 31 maj

1922 avgivit dylik framställning samt därvid anfört, bland annat, att

kostnaderna för belysningssystemets omläggning, vilka år 1921 upptagits

till 41,000 kronor, numera syntes kunna begränsas till 36,000

kronor enligt följande skrivelsen bifogade kostnadsberäkning:

Installationerna inom de olika byggnaderna jämte

erforderliga jordkablar och luftledningar............... kronor 25,000: —

Armatur..................................................................................... » 8,000: —

Grävningskostnad för kablar samt övriga omkostnader

............................................................................ » 3,000: —

Summa kronor 36,000: —

Framställning

till 1918 års

riksdag.

Chefläkarens

skrivelse den

20 augusti

1921.

Chef läkarens

skrivelse den

31 maj 1922.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85.

Arméförvaltningens

yttrande den

3J augusti

1922.

Förutom att eu omläggning av belysningssystemet medförde

en årlig besparing för staten, som fortfarande kunde beräknas till

5,000 kronor för år, vore den även nödvändig ur säkerhetssynpunkt.

Det ledningsnät, varigenom den här ifrågavarande strömmen

fördelades inom etablissemanget, vore så gammalt och omodernt, att

en fortsatt användning av detsamma medförde fara för antändning.

Denna fara måste givetvis ökas för varje år, som ytterligare ginge,

utan att nätet utbyttes mot en anläggning, som motsvarade moderna

krav på elektriska belysningsledningar. Ett utbyte av ledningsnät vore

sålunda oundvikligt och borde ur säkerhetssynpunkt företagas snarast

möjligt. Lämpligt vore då att i samband härmed även ändra systemet

för belysningen enligt angivna grunder.

Slutligen kunde ytterligare en fördel anföras, visserligen icke av

ekonomisk natur men icke desto mindre av mycket stor betydelse för

arbetet vid sjukhuset. För att undvika överhettning i generatorn måste

densamma stå stilla under vissa timmar av dagen; följden bleve, att

intet lyse kunde levereras, vilket naturligtvis vore till stort obehag

under den mörkare delen av året. För att bereda maskinpersonalen en

mycket välbehövlig ledighet från dess ansträngande arbete natt och dag

(56 timmars arbetstid per vecka) måste de elektriska maskinerna dessutom

hållas stillastående under en tid av 6 veckor under sommaren,

under vilken tid intet elektriskt ljus kunde erhållas ens i sjuksalarna.

Detta vore en olägenhet, som borde undanröjas. Genom övergång

till belysning direkt från stadens belysningsnät bereddes tillgång till

elektriskt ljus vid alla tider på dygnet under hela året, en fördel som

vore av stor betydelse på ett sjukhus.

Med anledning av vad sålunda anförts anhölle chefläkaren, att sjukvårdsstyrelsen

måtte utverka anvisande av medel för införande av tidsenligt,

penningbesparande belysningssystem vid sjukhuset.

Arméförvaltningen har uti häröver den 31 augusti 1922 avgivet

yttrande anfört, att de av chefläkaren påvisade olägenheterna syntes

böra undanröjas. Genom övergång till belysning direkt från stadens

belysningsnät bereddes tillgång till elektriskt ljus vid alla tider på

dygnet under hela året, en fördel, som naturligtvis vore av största betydelse

på ett sjukhus.

Med hänsyn jämväl till, att åtskilliga år torde förgå, innan planlagd

förflyttning av garnisonssjukhuset kunde komma att äga rum, att

ändrat belysningssystem i varje fall måste införas eller kunde utnyttjas,

därest annan institution toge byggnaden i anspråk, att några tusental

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85. 5

kronor om året i driftkostnader kunde genom den företagna omläggningen

av belysningssystemet besparas, samt att brandfaran avlägsnades,

ansäge sig arméförvaltningen icke kunna undgå att föreslå åtgärder i av

chefläkaren angivet syfte.

Beträffande storleken av erforderliga medel, sådana desamma beräknats

av chefläkaren och i byggnadsstyrelsen eller 36,000 kronor,

hade sjukvårdsstyrelsen intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att Ku agb Maj: t måtte föreslå riksdagen att för ändring av belysningssystemet

vid garnisonssjukhuset i Stockholm å extra stat för tiden 1

juli 1923—30 juni 1924 anvisa 36,000 kronor.

Slutligen har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i skrivelse tillKungl.

Maj:t den 26 januari 1923 anfört, att sedan det visat sig, att icke något anslag

för ovanberörda ändamål av Kungl. Maj:t äskats i statsverkspropositionen

till 1923 års riksdag, sjukvårdsstyrelsen funnit sig böra föreslå en

annan utväg för möjliggörande av de ifrågasatta ändringsarbetenas

snara utförande, nämligen att härför måtte få tagas i anspråk uppkomna

besparingar å den för garnisonssjukhuset i Stockholm avsedda

anslagsposten under ordinarie sjukvårdsanslaget. Den vid ingången av

ar 1923 å nämnda anslagspost förefintliga odisponerade reservationen

utgjorde 144,420 kronor 91 öre och lämnade alltså tillgång till bestridande

av kostnaderna för omförmälda ändringsarbeten. Med hänsyn

därtill, att det anslag, varå denna reservation uppstått, icke avsetts för

utgifter, av här ifrågavarande art, syntes emellertid riksdagens medgivande

till den föreslagna medelsdispositionen böra inhämtas. Sjukvårdsstyrelsen

hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att för ändring av belysningssystemet vid garnisonssjukhuset

i Stockholm finge tagas i anspråk högst 36,000 kronor av förefintliga

besparingar å den för samma garnisonssjukhus avsedda anslagsposten

under ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.

Enligt från byggnadsstyrelsen under hand infordrad uppgift beräknas

de. kostnader, varom här är fråga, med nuvarande arbets- och materialpriser

komma att ställa sig på följande sätt:

Jordkablar och luftledningar samt efterlagningar

inomhus............................................................................ kronor 21,000: —

Glödlampor och armatur .................................................... x> 7,500:_

Grävningar och omkostnader................................................ » 2,500: —

Summa kronor 31,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 65 käft. (Nr 85.) 4oc 23 2

Armé förvaltningens

sjukvårdsstyrelses

skrivelse den

26 januari

1923.

Förnyad

kostnads
beräkning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 85.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, anvisades år 1918

ett mindre belopp för avhjälpande av de mest framträdande bristerna

i belysningssystemet vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Emellertid har

behovet av en genomgripande förändring av hela systemet alltmera

gjort sig gällande. En dylik förändring, innefattande fullständig elektrifiering

av sjukhuset med elektrisk energi från stadens elektricitetsverk,

skulle ock, enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen,

medföra jämförelsevis avsevärda besparingar i driftkostnaderna. Vid nu

angivna förhållanden och med fästat avseende jämväl därvid, att, på sätt

sjukvårdsstyrelsen framhållit, ett förändrat belysningssystem torde kunna

utnyttjas även av den institution, åt vilken de nuvarande sjukhusbyggnaderna

vid en framtida förflyttning av garnisonssjukhuset må komma

att upplåtas, finner jag mig böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål

erforderliga medel, högst 31,000 kronor, ställas till förfogande. Vad

angår sättet för kostnadernas bestridande, ansluter jag mig till det av

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse senast framställda förslaget, att

härför måtte få disponeras förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhuset

i Stockholm avsedda anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. in. Av skäl, som sjukvårdsstyrelsen anfört, torde emellertid

ärendet böra underställas riksdagens provning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhuset i Stockholm

avsedda anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln uppförda

ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. må för

ändring av belysningssystemet vid nämnda sjukhus tagas i anspråk

högst 31,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Bockmans Boktr., 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1923:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av belysningssystemet vid garnisonssjukhuset i Stockholm. a1 i texten
  2. Rskr. 1923:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung/. Maj:ts proposition angående ändring av belysni ngss y st em et vid garnisrmssjuklmset i Stockholm. a1 i texten