Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m

1923-03-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:89, Angående anslag till bestridande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

1

Nr 89.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

bestridande av kostnader för tillämpning av lagen om

arbetstidens begränsning m. m.; given Stockholms slott

den 2 mars 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herm. Lindqvist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg enten i statsrådet å

Stockholms slott den 2 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindqvist, anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under femte huvudtiteln, punkten 40, på min hemställan föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 69 käft. (Nr 89.) m 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Arbetsrådet.

avlåtas i ämnet, för gäldande av kostnader för tillämpningen av lag om

arbetstidens begränsning m. m. för budgetåret 1923—1924 beräkna ett

extra förslagsanslag av 104,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.

För gäldande av kostnader för tillämpningen av lagarna om arbetstidens

begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

anvisades på extra stat för 1922 ett förslagsanslag av 164,100

kronor samt för första halvåret 1923 ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Av nämnda anslag hade beräknats respektive 124,275 kronor och

48,700 kronor för arbetsrådets verksamhet, respektive 17,300 kronor och

3,260 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå

samt respektive 22,570 kronor och 8,010 kronor till förstärkning

av arbetskrafterna hos yrkesinspektionen.

Båda de nämnda lagarnas giltighetstid utgår den 31 december 1923.

Kungl. Maj:t har emellertid genom propositioner den 13 februari 1923,

nr 55, med förslag till lag om arbetstidens begränsning och denna dag,

nr 88, med förslag till lag om bageri- och konditoriarbetes förläggande

till viss del av dygnet velat förelägga riksdagen förslag till förnyade

provisoriska lagar i ovan nämnda ämnen, avsedda att gälla tre år från

ingången av år 1924. Det torde därför vara nödvändigt att till behandling

upptaga frågan om beredande av medel för tillämpningen dels av

de nu gällande lagarna under senare hälften av år 1923 och dels av de

föreslagna lagarna under första halvåret 1924.

Genom beslut den 22 december 1921 har Kungl. Maj:t fastställt

följande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet att lända till efterrättelse

under år 1922:

Lön.

Tj änst- görings- pen- ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Avlöningar.

1 ordförande och. chef..........................................

9 500

—

4 500

—

1000

—

15 000

—

1 utan förslag utsedd ledamot............................

7 500

—

3 500

—

1000

—

12 000

—

1 d:o, arvode ...................................................

5 000

—

1 efter förslag utsedd ledamot, arvode..................

5 000

—

3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å till-

hopa............................................................

15 000

—

1 sekreterare, tillika föredragande .....................

4 700

—

2 500

—

600

—

7 800

—

1 sekreterare.....................................................

3 400

—

1800

—

400

—

5 600

—

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1450

—

700

—

200

—

2 350

—

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden ..................

1250

—

500

—

200

—

1950

—

1 vaktmästare............................................... ...

875

—

550

—

150

—

1 575

—

Kronor

71275

—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition nr 89.

3

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra

tjänstemän och andra biträden, ersättningar för

särskilda utredningar genom tekniskt eller eko- nomiskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra,

kostnader för belysning, uppvärmning, städning,

möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvi- sita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättningar åt suppleanter, då de

inkallas såsom ersättare för de efter förslag ut- sedda ledamöterna, förslagsvis...........................

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

26000

Summa kronor

I

97 275

—

Denna stat innebär, på sätt närmare framgår av 1922 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, sid. 64) i jämförelse med arbetsrådets

föregående stat en nedsättning av 32,600 kronor per år, därav på avlöningsstaten

kommer ett belopp av 12,600 kronor och på omkostnadsstaten

ett belopp av 20,000 kronor. Nämnda nedsättning i staten möjr

liggjordes därigenom, att rådets arbetsbörda från och med år 1921 började

nedgå. Den sålunda nedsatta staten lades till grund för beräkningarna

av anslaget för första halvåret 1923.

I skrivelse den 23 november 1922 har arbetsrådet inkommit med

anslagsäskanden avseende budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924.

Beträffande kostnaderna för arbetsrådets verksamhet under andra

halvåret 1923 framhåller arbetsrådet, att rådets verksamhet under år 1922

icke längre företedde någon minskning i förhållande till föregående år,

utan hade i stället en ökning av rådets göromål kunnat konstateras.

Sålunda hade antalet inkomna ärenden under tiden 1 januari—31 oktober

1922 utgjort 835, under det att antalet inkomna ärenden under

samma tid 1921 utgjort allenast 701. Arbetsrådet anför vidare:

Oaktat således arbetsrådets verksamhet under år 1922 uppvisade en ökning,

hade rådet likväl med hänsyn till behovet av statsfinansiell sparsamhet undersökt,

huruvida icke ytterligare indragningar och nedsättningar i rådets stat vore möjliga

att genomföra. Arbetsrådet hade därvid funnit, att genom vissa förändringar

med avseende på arbetsfördelningen inom rådets kansli den i staten uppförda

sekreterartjänsten skulle kunna indragas från och med år 1923. Härigenom skulle

en nedsättning i avlöningsstaten av 5,600 kronor för år åstadkommas. Vidare

hade rådet utrönt, att jämväl den i staten upptagna kvinnliga biträdesbefattningen

i andra lönegraden skulle kunna indragas, vilket skulle representera en årlig besparing

i avlöningsstaten av 1,950 kronor. Genom nyssnämnda två åtgärder skulle

således å arbetsrådets avlöningsstat kunna inbesparas 7,550 kronor för år.

Arbetsrådets

framställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Vad därefter anginge arbetsrådets omkostnadsstat hade rådet under 1922

års lopp efter hand vidtagit flera och flera nedsättningar i de utgiftsposter, som

skulle utgå av densamma. Med hänsyn till vad härunder blivit utrönt hade

arbetsrådet funnit, att omkostnadsanslaget med ingången av år 1923 kunde minskas

från nuvarande 26,000 kronor för år till 20,000 kronor för år. Härigenom skulle

den totala nedsättningen i arbetsrådets avlönings- och omkostnadsstat komma att

uPPgå till 13,550 kronor för år, vartill komme, att dyrtidstilläggen för ovannämnda

sekreterare och kvinnliga biträde skulle bortfalla.

Arbetsrådet erinrar därefter, att rådet med tillämpning av de nedsättningar

i staten, rådet sålunda funnit möjliga att genomföra, hemställt

om fastställelse av följande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet

att lända till efterrättelse för tiden 1 januari—30 juni 1923

(siffrorna avse halvår och måste alltså vid jämförelse med helårsstat

fördubblas):

Tj änst-

Lön.

görings-

pen-

Orts-

tillägg.

Summa.

ningar.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef ...

4 750

2 250

1750

500

500

7 500

6 000

1 utan förslag utsedd ledamot... ......

3 750

_

_

_

_

1 d:o, arvode.............

_

.

2 500

2 500

1 efter förslag utsedd ledamot, arvode ...

3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å tillhopa

7 500

1 sekreterare, tillika föredragande ........

2 350

—

1250

—

300

_

3 900

_

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

725

—

350

—

100

_

1175

_

1 vaktmästare ..................................................

437

50

275

—

75

—

787

50

Kronor

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra

tjänstemän och andra biträden, ersättningar för

särskilda utredningar genom tekniskt eller eko- nomiskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra,

kostnader för belysning, uppvärmning, städning,

31 862

50

möbler böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvi- sita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning åt suppleanter, då de

inkallas såsom ersättare för de efter förslag ut- sedda ledamöterna, förslagsvis.......................

10 000

I

Summa kronor

—

—

—

—

41862

50

Den av arbetsrådet sålunda föreslagna staten har av Kungl. Maj:t

fastställts den 30 november 1922.

Arbetsrådet framhåller vidare, att den avlönings- och omkostnadsstat,

arbetsrådet föreslagit för första halvåret 1923, representerar den

nedsättning i kostnaderna för rådets verksamhet, som rådet anser möjlig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

5

att genomföra under nuvarande organisation av rådet. På grund härav

hemställer arbetsrådet, att slutsumman i nämnda statförslag, 41,862

kronor 50 öre, måtte läggas till grund för beräkningen av kostnaden

för upprätthållande av rådets verksamhet jämväl under senare halvåret

1923.

Under förutsättning att lagen om arbetstidens begränsning provisoriskt

förnyas och arbetsrådet bibehålies vid dess nuvarande uppgifter och

befogenhet, har arbetsrådet sökt beräkna kostnaderna för rådets verksamhet

under första halvåret 1.924.

Arbetsrådet har därvid först erinrat om att socialstyrelsen vid avgivande

av sitt förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning i

motiven (sid. 30) antytt, hurusom genom vissa åtgärder i fråga om rådets

sammansättning och arvodena till dess ledamöter statsverkets kostnader

för uppehållande av rådets verksamhet skulle kunna väsentligen

minskas, samt att socialstyrelsen framställt det antagandet att dessa

kostnader, dyrtidstillägg inräknade, skulle kunna begränsas till omkring

60,000 kronor per år. Arbetsrådet framlägger därefter själv

detaljerade förslag till genomförande av besparingar och säger sig därvid

hava utgått ifrån att man skulle kunna omorganisera rådets verksamhet

så, att samtliga ledamotsbefattningar med undantag av ordförandens

bleve att anse såsom bisysslor med ty åtföljande nedsatta arvoden.

Beträffande möjligheterna till nedsättning av ledamöternas arvoden anför

arbetsrådet:

Arbetsrådets ledamöter hade under rådets hittillsvarande verksamhet i rätt

stor utsträckning företagit tjänsteresor till arbetsplatser, där fråga uppstått om

arbetstidslagens rätta tillämpning eller om undantag från nämnda lag. Enligt

rådets erfarenhet hade dessa resor i hög grad befordrat såväl en praktisk handläggning

av rådets ärenden som vederbörande arbetsgivares och arbetares förståelse

för arbetstidslagens tillämpning. Arbetsrådet ansåge det därför oundgängligt,

att dess ledamöter jämväl i framtiden i viss utsträckning stode till förfogande

för tjänsteresor. Detta innebure emellertid eu viss inskränkning i vederbörande

ledamöters möjlighet att åtaga sig andra uppdrag, och med hänsyn härtill

måste ledamotsarvodena beräknas något högre än vad som kunde anses utgöra

ersättning enbart för deltagande i rådets sammanträden. Med beaktande

härav och med utgående ifrån att något dyrtidstillägg å ledamotsarvodena icke

skulle vara att påräkna, ansåge sig arbetsrådet icke kunna tillstyrka, att arvodet

för ledamot av rådet sattes lägre än till 4,000 kronor per år.

Arbetsrådet fortsätter därefter:

Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen skulle innebära,

att arbetsrådets ordförande bleve den ende ledamoten av rådet,

som hade full sysselsättning av sitt uppdrag. Härigenom skulle givet
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

vis ordförandens arbetsbörda och ansvar komma att ökas väsentligt i

förhållande till vad för närvarande vore fallet. Med hänsyn härtill ansåge

arbetsrådet, att den föreslagna nedsättningen av ledamotsarvodena

såsom konsekvens krävde dels att ordförandens arvode bibehölles vid

sitt nuvarande belopp, dels ock att ordföranden vid sin sida finge behålla

den tjänsteman i tredje lönegraden, som i den nuvarande staten vore

upptagen såsom »sekreterare, tillika föredragande». Någon nedsättning

av de arvoden, som för närvarande utginge till dessa två befattningshavare,

ansåge arbetsrådet följaktligen icke möjlig, för såvitt rådets

verksamhet jämväl under den nya organisationen skulle kunna fortgå på

ett tillfredsställande sätt. Arbetsrådet förutsatte även, att nu ifrågavarande

två tjänstemän, vilka komme att hava full sysselsättning av sin

tjänst, skulle komma i åtnjutande av det dyrtidstillägg, som kunde

komma att tillerkännas motsvarande befattningshavare inom statsförvaltningen.

I detta sammanhang ville arbetsrådet särskilt erinra om, att

rådets befattningshavare icke fått förmånen av den lönereglering, som

genomförts för övriga med dem likställda tjänstemän och att deras löner

således numera befunne sig på en förhållandevis lägre nivå än vad som

vid arbetsrådets inrättande avsågs.

Beträffande det i arbetsrådets stat uppförda kvinnliga biträdet i

tredje lönegraden (registrator) har rådet funnit, att denna befattningshavares

ansvarsfulla tjänst givetvis icke kunde indragas eller någon nedsättning

i hennes löneförmåner ifrågasättas. Jämväl i fråga om denna

tjänst måste fortsatt dyrtidstillägg förutsättas.

Däremot har arbetsrådet ansett den i staten uppförda vaktmästartjänsten

kunna indragas och medel till bestridande av oundgängliga

vaktmästargöromål kunna erhållas från omkostnadsanslaget.

Vad angår omkostnadsanslaget har arbetsrådet anfört:

Den största posten på omkostnadsanslaget utgjordes av hyra för arbetsrådets

ämbetslokaler och vore således möjligheten av nedsättningar i anslaget

i fråga till väsentlig del beroende på huruvida och i vilken mån hyressänkning

kunde utverkas. Genom inskränkning av det utrymme, över vilket arbetsrådet

förfogade, kunde emellertid alltid en viss nedsättning av kostnaden för hyra, värme

och lyse åvägabringas. Dessutom torde anslaget kunna ytterligare något nedbringas

genom inskränkning i prenumeration å tidningar, nedsättning av ersättningen

för städning och vissa andra mindre besparingar. Efter de undersökningar

arbetsrådet i nu förevarande avseende företagit vågar rådet emellertid

icke förutsätta, att omkostnadsanslaget skall kunna nedsättas mera än från nuvarande

26,000 kronor för år till 16,000 kronor för år.

Med tillämpning av vad arbetsrådet sålunda anfört skulle rådets

stat efter utgången av är 1923 komma att te sig på följande sätt:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung], Maj As proposition nr 89.

7

Tj änst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pen-

tillägg.

mngar.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef..........................................

9 500

—

4 500

—

1000

—

15 000

—

1 ledamot, arvode..............................................

—

—

—

—

—

—

4 000

—

5 ledamöter, arvoden å tillhopa ..........................

—

—

—

—

—

—

20 000

—

1 sekreterare, tillika föredragande ............. .........

4 700

—

2 500

—

600

—

7 800

—

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1450

—

700

—

200

—

2 350

—

Kronor

49 150

—

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra

tjänsteman och andra biträden, ersättningar för

särskilda utredningar genom tekniskt eller eko- nomiskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra,

kostnader för belysning, uppvärmning, städning,

möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvi- sita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads-

och traktamensersättningar åt suppleanter, då de

inkallas såsom ersättare för de ledamöter, som

representera arbetsgivare eller arbetare, förslagsvis

—

—

—

—

—

—

16 000

—

Summa kronor

—

—

—

—

-

65150

Med utgång härifrån skulle alltså kostnaden för arbetsrådets verksamhet

under första halvåret 1924 uppgå till 32,575 kronor. Under

erinran att, såsom ovan nämnts, kostnaderna för upprätthållande av

arbetsrådets verksamhet under andra halvåret 1923 av arbetsrådet beräknats

till 41,862 kronor 50 öre, har arbetsrådet beräknat kostnaderna

för rådets verksamhet under hela budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924

till 74,437 kronor 50 öre eller med någon avrundning till 74,500 kronor.

Genom brev den 22 december 1922 har Kungl. Maj:t av det å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisade förslagsanslaget för gäldande

av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning

m. m. ställt till socialstyrelsens förfogande ett belopp av högst

3,200 kronor till förstärkande av arbetskrafterna å styrelsens arbetarskyddsbyrå

att användas till avlöningar och vikariatsersättningar åt extra

ordinarie tjänstemän.

Under förutsättning att ifrågavarande lagstiftning efter utgången av

år 1923 erhölle förlängd gillighet i huvudsakligen samma form som den

nu gällande, har styrelsen hemställt, att för förstärkande av arbetskrafterna

å styrelsens arbetarskyddsbyrå i anledning av styrelsens befattning

med tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

Socialstyrelsens

arbetarskyddsbyrå.

Social
styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Yrkesinspek
tionen.

Social
styrelsen.

måtte för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 anvisas ett belopp av 6,400

kronor, utgörande dubbla beloppet av vad som utgått för första halvåret

1923.

Tillämpningen av arbetstidslagstiftningen bär föranlett förstärkning

av yrkesinspektionens arbetskrafter, i det av sådan anledning för närvarande

där äro anställda en assistent, tre underinspektörer och ett

kvinnligt biträde med avlöning från det år 1922 anvisade förslagsanslaget

till gäldande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens

begränsning m. m. Av dessa befattningshavare är assistenten stationerad

i nionde distriktet (Härnösand), en underinspektör i första distriktet

(Stockholm) och en i sjunde distriktet (Karlstad) samt en underinspektör

och det kvinnliga biträdet i sjätte distriktet (Göteborg).

I enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 24 februari och den 22

december 1922 uppbära ifrågavarande assistent och underinspektörer arvoden

efter år räknat av, assistenten 3,500 kronor, varav 1,300 kronor

anses motsvara tjänstgöringspenningar, och underinspektör 2,450 kronor,

varav 900 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar, varjämte ortstillägg

å 300 kronor utgår till den i Stockholm stationerade underinspektören.

Det kvinnliga biträdet uppbär enligt samma brev ett arvode av

1,350 kronor för år räknat, varav 300 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Såsom härav framgår äro ifrågavarande befattningshavares avlöningar

direkt anpassade efter motsvarande förut inom yrkesinspektionen befintliga

befattningshavares. I anslutning härtill har också till dem tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg utbetalats efter samma grunder som

tillämpats för dessa sistnämnda befattningshavare.

Såsom jag anfört vid min anmälan av frågor rörande regleringen

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, punkt 23, böra avlöningarna

jämväl till de icke-ordinarie befattningshavarna inom yrkesinspektionen

avpassas efter de vid reglerade verk gällande grunderna.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 27 september 1922 hemställt, att

för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 antalet av de från här ifrågavarande

anslag avlönade befattningar och lönegraden för desamma måtte bestämmas

på följande sätt:

Befattningar Lönegrad

1 assistent...................................................................... B 13

3 underinspektörer....................................................... B 9

1 koutorsbiträde..................................................... C 2

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta proposition nr S!/. 9

Av befattningarna skulle en underinspektörsbefattning böra hänföras

till ortsgrupp Gr, samtliga övriga åter till ortsgrupp F.

För avlönande av ifrågavarande befattningar under förenämnda tid

skulle, om jämväl förekommande avlöningsförhöjningar inberäknas, erfordras

ett belopp av 21,786 kronor.

1 likhet med vad som föreslagits i fråga om ordinarie assistenter

och underinspektörer syntes även beträffande förevarande icke-ordinarie

assistent och underinspektörer böra bestämmas, att dem i stället för semester

skulle kunna, i den mån sådant kunde ske utan hinder för göromålens

behöriga gång och utan kostnad för statsverket, medgivas tjänstfrihet

under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår.

Beträffande kostnaden för anskaffande av möbler, kontorsrekvisita

m. m. för nyss omförmälda befattningshavare samt till vikariatsersättning^r,

trycksaker, skrivmaterialier m. m. så har för år 1922 av ifrågavarande

anslag ställts till styrelsens förfogande ett belopp av 2,300

kronor. Socialstyrelsen har ansett, att utgifterna för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1923—1924 kunde beräknas till allenast 1,200 kronor.

Till förstärkande av yrkesinspektionens arbetskrafter i anledning av

inspektionens befattning mot tillämpningen av lagarna om arbetstidens

begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

skulle alltså för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 böra beräknas

ett belopp av 23,000 kronor.

Över socialstyrelsens skrivelse har allmänna civilförvaltningens lönenämnd

den 18 oktober 1922 avgivit utlåtande och därvid förklarat sig

icke hava annan erinran mot den placering i lönegrad, som av socialstyrelsen

för ifrågavarande befattningshavare föreslagits, än att assistenten,

som av socialstyrelsen ansetts böra inordnas i lönegraden B 13, i enlighet

med vad som ansetts böra gälla rörande två extra manliga assistenter

inom yrkesinspektionen, borde hänföras till lönegraden B 12.

Vad angår arbetsrådets anslagsbehov för senare halvåret 1923 synes

intet vara att erinra mot arbetsrådets hemställan, att slutsumman i den

fastställda staten för första halvåret 1923 eller 41,862 kronor 50 öre

lägges till grund för beräkningen av kostnaden för upprätthållande av

arbetsrådets verksamhet under senare halvåret 1923. Jag finner nämligen

lika med arbetsrådet, att den ifrågasatta omorganisationen av rådet

icke bör äga rum förrän med innevarande års slut, då den gällande

arbetstidslagens tillämpningstid utgår och de nuvarande ledamöternas i

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 69 käft. (Nr 89.) 487 23 2

Allmänna

civilförvaltningens

lönenämnd.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

enlighet med lagens bestämmelser på två år meddelade förordnanden

upphöra. Åven beträffande första halvåret 1924 kan jag förorda arbetsrådets

förslag. Att den föreslagna avlöningen till ordföranden icke kan

anses för hög synes mig uppenbart med hänsyn till dennes maktpåliggande

och grannlaga uppgift. Det föreslagna arvodet till de efter förslag

utsedda ledamöterna är något lägre än det, som i årets statsverksproposition

avsetts för motsvarande ledamöter i försäkringsrådet, men

denna skillnad synes vara motiverad i betraktande av olikheten med avseende

å arbetsbördans storlek. Att den ende kvarstående sekreteraren

skall bibehålla sin ställning såsom jämväl föredragande och sin nuvarande

avlöning synes påkallat vid det förhållande, att efter omorganisationen

allenast ordföranden men icke någon ledamot beräknas hava arbetet i

rådet till huvuduppgift. Såsom arbetsrådet föreslagit, skulle dyrtidstillägg

icke utgå till andra än ordföranden, sekreteraren och det kvinnliga biträdet.

Beträffande arbetsrådets verksamhet under första halvåret 1924

torde den av arbetsrådet föreslagna omorganisationen vara ägnad att

medföra den kostnadsbesparing, som skäligen kan påfordras. Ytterligare

nedsättning av de av arbetsrådet beräknade kostnaderna synes icke kunna

äga rum. Jag finner alltså, att ifrågavarande kostnader för första halvåret

1924 böra beräknas till hälften av det för hela nämnda år upptagna

beloppet, 65,150 kronor, eller till 32,575 kronor.

Mot de beräknade kostnaderna för förstärkning av arbetskrafterna

å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå, 6,400 kronor, har jag icke någon

erinran att framställa.

Yad åter angår beräkningen av utgifterna för förstärkning av arbetskrafterna

hos yrkesinspektionen har jag vid föredragning av årets statsverksproposition

förordat, att de från det extra anslaget till yrkesinspektionens

verksamhet avlönade extra manliga assistenterna skulle hänföras

till lönegraden B 12. På grund härav torde socialstyrelsens förslag i

förevarande hänseende böra undergå den ändringen, att jämväl här ifrågavarande

assistent placeras i lönegraden B 12. Härigenom skulle avlöningsbeloppet

för honom, inklusive avlöningsförhöjning, kunna sänkas

till 5,850 kronor. Det erforderliga totalbeloppet för ifrågavarande arbetskrafter

inom yrkesinspektionen kan härigenom begränsas till 21,426

kronor för år. Det till vikariatsersättningar, kontorskostnader m. m. av

socialstyrelsen begärda beloppet av 1,200 kronor är beräknat efter samma

grunder som det belopp, vilket ställts till förfogande för första halvåret

1923, och torde ej föranleda någon erinran. Med min ståndpunkt beträffande

assistentens placering kunna de av socialstyrelsen begärda beloppen

till förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter i anledning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr RO. 11

av inspektionens befattning med arbetstidslagens tillämpning reduceras

från föreslagna 23,000 kronor till 22,050 kronor.

Kostnaden för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning

m. m. skulle alltså under budgetåret 1923—1924 beräknas sålunda: för

arbetsrådet 74,500 kronor, för socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå 0,400

kronor och för yrkesinspektionen 22,050 kronor eller sammanlagt 103,550

kronor, som avrundas till 103,500 kronor. Då bland de arbetsrådets

omkostnader, vilka skola gäldas av ifrågavarande anslag, jämväl ingår

kostnaden för sådant hörande vid underrätt av vittnen eller sakkunniga,

varom arbetsrådet enligt arbetstidslagen äger förordna, torde anslaget

fortfarande böra hava karaktären av förslagsanslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av kostnader för tillämpning av lagen

om arbetstidens begränsning m. m. för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra förslagsanslag av 103,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

Summa iifattning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsn s. 1 i texten
  2. SU 1923:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till bestridande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. in. jäm s. 1 i texten