Sök i Ratio Lex

Angående provisoriskt lönetilllägg åt vissa professorer m.Jl

1924-02-29 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:109, Angående provisoriskt lönetilllägg åt vissa professorer m.Jl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående provisoriskt lönetilllägg

åt vissa professorer m.Jl.; given Stockholms slott den

29 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

februari 1924.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, IIasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason anför härefter:

Vid anmälan den 2 januari 1924 av de frågor, som tillhöra regleringen

för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel

berörde jag frågan om beredande av bättre avlöningsförmåner för vissa

befattningshavare vid universiteten och andra med dem i viss mån jämförliga

institutioner och läroanstalter. Jag yttrade därvid:

I den skrivelse av den 28 maj 1923, vari riksdagen anmälde sitt beslut

om beredande av tillfälligt lönetillägg åt professorerna vid Uppsala och Lunds

universitet och vissa med dem i lönehänseende jämställda vetenskapliga institutioner

och läroanstalter, uttalade riksdagen bland annat sin förväntan,

att förslag rörande definitiv lönereglering för dylika institutioner skulle fram
Rihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 81 käft. (Nr 109—110.) 1

Angående

provisoriskt

lönetillägg d

vissa professorer

m. fl.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition Nr 109.

läggas till 1924 års riksdag. Emellertid har chefen för finansdepartementet

förut i dag till statsrådsprotokollet över finansärenden framfört de skäl, som

göra det nödvändigt att under förestående budgetår icke fortsätta det arbete,

som under eu följd av år pågått för genomförande, först för kommunikationsverken

och sedermera för stora delar av den civila ävensom för den

militära förvaltningen, av ett nytt lönesystem och eu därpå grundad ny

lönereglering. Trots detta skulle det synts mig synnerligen önskvärt att för

innevarande riksdag framlagts förslag till definitiv lönereglering för åtminstone

rikets universitet och högskolor ävensom andra med dem i viss mån

jämförliga undervisningsanstalter och institutioner, och jag har i det längsta

hoppats, att detta skulle blivit möjligt. Jag torde här icke behöva närmare

betona alla de viktiga skäl, som skulle talat för en sådan åtgärd. Vad saken

i dess allmänhet angår, skall här blott understrykas den betydelsefulla uppgift,

som . dessa anstalter hava att utföra genom sina åligganden såväl att

utbilda blivande ämbetsmän i statens och kyrkans tjänst ävensom föregångsmän

på andra viktiga samhällsområden som att överhuvud främja den högre

vetenskapliga forskningens fortbestånd och utveckling i vårt land. För att

åter nämna endast en detalj tillåter jag mig att erinra därom, att exempelvis

universitetsprofessorerna och med dem likställda högskolelärare, ehuru

de alltsedan år 1908 ansetts böra vara i lönehänseende likställda med till

den så kallade rådsklassen hörande befattningshavare, numera, sedan lönereglering

genomförts för de sistnämnda, kommit att trots de tillfälliga löneförbättringar,

som under de senare åren i olika former kommit dem till del,

stanna i en avsevärt lägre löneställning än tjänstemännen i rådsgraden. Och

dock tala, om tillbörlig hänsyn tages till ett flertal med vetenskapsidkarens

befordran förenade faktorer —- den dyrbara utbildningen, den i regel sena

befordringsåldern, osäkerheten om målet skall kunna nås och det faktum,

att vägen dit icke, såsom i allmänhet inom den civila förvaltningen, går

över lägre, fast avlönade poster — uppenbarligen starka skäl för att professorsavlöningen

i stället borde sättas högre än rådsgradens.

Tyvärr hava emellertid de statsfinansiella förhållandena omöjliggjort ett

framläggande för 1924 års riksdag av en tillfredsställande lönereglering för

de nu ifrågavarande vetenskapliga institutionerna och anstalterna. Fn depressionstid

är självfallet en vansklig tid att i en sådan fråga vinna tillfyllestgörande

resultat. Jag önskar också framhålla, att under de överläggningar

i _ ärendet, som försiggått, det synts mig med fog kunna ifrågasättas, huruvida

överhuvud eu lönereglering för universiteten och jämförliga anstalter

bör, åtminstone i allo, anpassas efter det från kommunikationsverkens område

ursprungligen hämtade avlöningssystem, som för närvarande utmärker

de senaste civila löneregleringarna. De ändringsförslag beträffande sistnämnda

system, vilka, såsom chefen för finansdepartementet erinrat, dels redan sett

dagen, dels äro under utarbetande, göra det än mera vanskligt att på universiteten

redan nu i den definitiva löneregleringens form överföra sagda

system.

o Men om sålunda för ögonblicket denna utväg får anses utesluten, blir det

så mycket nödvändigare att här vidtaga någon åtgärd, som är ägnad att

avhjälpa åtminstone de väsentligaste olägenheterna. I anslutning till vad

chefen för finansdepartementet förut anfört, kommer jag att i det följande

(punkt 224) taga hänsyn härtill vid beräknande av det anslag, som torde

höra upptagas under åttonde huvudtiteln för beredande av tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

Med föranledande av vad jag sålunda senast yttrade hemställde jag vidare,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen för budgetåret 1924—1925 under åttonde huvudtiteln

beräkna ett extra förslagsanslag till belopp av 1,950,000 kronor.

Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. I detta sistnämnda

belopp beräknades ingå dels eu summa av 1,679,000 kronor, avseende den

tillfälliga löneförbättring, som under en följd av år utgått till sådana under

ecklesiastikdepartementet lydande befattningshavare, vilka icke kommit i åtnjutande

av ny definitiv lönereglering, däribland jämväl professorerna vid

universiteten och med dem i lönehänseende jämställda befattningshavare vid

vetenskapliga institutioner, dels ock en summa av 271,000 kronor, avseende

beredande åt sistnämnda professorer och med dem likställda befattningshavare

av ett provisoriskt lönetillägg utöver ovanberörda tillfälliga löneförbättring.

Det är i sistnämnda hänseende jag nu påkallar uppmärksamheten,

och anhåller jag att härutinnan få anföra följande:

Vid 1923 års riksdag väcktes inom riksdagens båda kamrar två likalydande

motioner, däri hemställdes, att riksdagen måtte för beredande undertiden

1 juli 1923—30 juni 1924 av — utöver tillfällig löneförbättring —

ett extra lönetillägg å 1,000 kronor åt en var av de ordinarie professorerna,

överbibliotekarien och räntmästaren vid universiteten i Uppsala och

Lund och karolinska institutet samt åt föreståndaren för statens institut för

rasbiologi ävensom ett dylikt tillägg å 900 kronor åt e. o. professorn i medicinsk

och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1923

—1924 uppföra dels under åttonde huvudtiteln ett extra anslag av 148,900

kronor, dels och under elfte huvudtiteln ett extra anslag av 6,000 kronor.

I motiveringen till de väckta motionerna anfördes bland annat följande:

»Den 29 november 1921 avgav högskolornas löneregleringskommitté betänkande

och förslag angående lönereglering för befattningshavare vid universiteten

och karolinska institutet. Detta förslag vilar på den grundsatsen,

att professorer och övriga befattningshavare vid universiteten böra inordnas

i det allmänna för befattningshavare vid statsdepartement och de centrala

ämbetsverken fastställda avlöningsreglementet. Från denna utgångspunkt

har kommittén föreslagit, att universitetsprofessorernas lön, i likhet med övriga

till den s. k. rådsklassen hörande befattningshavares — med vilka professorerna

alltsedan 1908 varit likställda — skulle bestämmas enligt lönegraden

B 20, dock med den ändringen, att ortsgruppcring efter G-grupp på

grund av särskilda skäl skulle tillerkännas samtliga professorer vid universiteten

och karolinska institutet.

I de utlåtanden, som av de akademiska myndigheterna avgåvos över

nämnda kommittéförslag, framlade myndigheterna de bekymmer, med vilka

universitetens lärare och tjänstemän på grund av alltför länge uppskjuten

ny lönereglering och rådande dyrtid betraktade de ekonomiska förutsättningarna

för deras egen existens och verksamhet. Därvid framlades de skäl,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!,. Maj-.ts proposition Nr 109.

soin syntes tala för en snar, definitiv lönereglerings genomförande, och de

önskemål med avseende å en dylik, som ansetts böra framställas. Dessa

önskemål gingo i sina minimikrav ut på ett tillstyrkande av ett reservationsvis

inom kommittén framlagt yrkande om införande för universitetsprofessorerna

av en ny lönegrad B 21 med i G-ort en begynnelseavlöning

av 11,940 kronor och en slutavlöning av 12,900 kronor. Jämväl statskontoret

framhöll, att hänsyn till den vetenskapliga forskningens bedrivande

och universitetslärarkårens rekrytering, vilka skäl icke med samma styrka

kunde beträffande andra befattningshavare åberopas, syntes motivera professorernas

placering i högre lönegrad än den 20:de. För detta ändamål

tillstyrkte statskontoret tillskapande av en ny lönegrad med i G-ort en begynnelselön

av 11,460 kronor och en slutavlöning av 12,900 kronor. Enligt

statskontorets förslag skulle dock ortsgrupperingsprincipen vinna tillämpning,

innebärande för en professor i Uppsala lön av 10,980—12,420 kronor

och för en professor i Lund lön av 10,740—12,180 kronor.

Av löneregleringskommittén hade sålunda erkänts, att minst likställdhet

med rådsklassen och även en viss förmån därutöver (genom generell placering

i G-grupp) utgjorde berättigade krav, och med hänsyn härtill hade kommitténs

förslag liksom ock universitetens yrkanden formulerats. Man hade

utan tvivel — ej minst från universitetens sida — väntat, att till innevarande

års riksdag förslag av Kungl. Maj:t framlagts, avseende definitiv lönereglering

för universitetens lärare och tjänstemän och utformat i överensstämmelse

med kommittéförslaget med de rättelser och förbättringar, som från

universitetshåll framställts och motiverats. Tyvärr har det statsfinansiella

läget icke ansetts medgiva framläggande av förslag till en dylik lönereglering,

ehuru dess behövlighet och brådskande art allmänt erkänts. Universitetsprofessorerna

hava således att räkna med att ytterligare ett budgetår

skall förflyta, innan en definitiv lönereglering kan genomföras.»

I anledning härav beslöt riksdagen, vad angår åttonde huvudtiteln, att

för beredande under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 av — utöver tillfällig

löneförbättring — ett tillfälligt lönetillägg å högst 600 kronor åt en var av

de ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska

institutet samt föreståndaren för statens institut för rasbiologi och

e. o. professorn i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala

ävensom, i den mån Kungl. Maj:t efter prövning funne sådan löneförbättring

höra dem tillkomma, åt professorerna vid tekniska högskolan

och intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1923—1924

under nämnda huvudtitel anvisa ett extra anslag av 120,000 kronor.

I sin skrivelse i ämnet, nr 231, yttrade riksdagen i detta hänseende följande:

I de ifrågavarande motionerna har framhållits önskvärdheten av att för

professorerna och vissa med dem likställda befattningshavare vid universiteten

och karolinska institutet åstadkommes en utökning av eller ett tillägg

till den tillfälliga löneförbättringen, varigenom för nästa budgetår och till

dess den definitiva löneregleringen för dessa befattningshavare kunde komma

till stånd, desamma erhölle eu ersättning, som åtminstone i någon avsevärd

mån förbättrade deras löneinkomster.

Otvivelaktigt ter sig ställningen för ifrågavarande befattningshavare i löneavseende

för närvarande ur flera synpunkter ogynnsam. Det synes riksdagen

billigt, att åtminstone i en viss utsträckning gottgörelse lämnas dem

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

för det mindre tillfredsställande läge, vari de försatts genom att deras löner

ännu icke blivit reglerade. Närmast avser riksdagen därvid de ordinarie

professorerna vid universiteten, vilka hittills i fråga om avlöning varit fullt

jämställda med de s. k. tredje gradens tjänstemän. Liknande synpunkter

torde i stort sett kunna göras gällande beträffande professorerna vid karolinska

institutet.

Motionärernas yrkande innebär — i vad detsamma avser åttonde huvudtiteln

och således nu är föremål för behandling — att för budgetåret 1923

—1924 ett 3''fterligare belopp av 1,000 kronor, utöver tillfälliga löneförbättringen,

skulle utbetalas åt en var av de ordinarie professorerna, överbibliotekarien

och räntmästaren vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska

institutet samt åt föreståndaren för statens institut för rasbiologi ävensom

ett belopp av 900 kronor åt e. o. professorn i medicinsk och fysiologisk

kemi vid universitetet i Uppsala.

Ett så vidsträckt förslag har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla. Med

behjärtande av de i motionerna framhållna synpunkterna har riksdagen

emellertid ansett sig böra medgiva, att till de ordinarie professorerna vid

universiteten i Uppsala och Lund och karolinska institutet ävensom till föreståndaren

för statens institut för rasbiologi samt åt e. o. professorn i medicinsk

och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala må för budgetåret

1923—1924, utöver den tillfälliga löneförbättringen, såsom tillfälligt

lönetillägg utgå ett belopp av högst 600 kronor, att utbetalas efter de närmare

grunder Kungl. Maj:t må äga bestämma. Det bör uppmärksammas,

att det sålunda medgivna tillägget på intet sätt får bliva prej minerande för

den löneställning, som vid en kommande lönereglering kan anses böra givas

ifrågavarande befattningshavare.

Vid sin prövning av ärendet har riksdagen emellertid icke kunnat bortse

ifrån att jämväl professorerna vid tekniska högskolan och intendenterna vid

naturhistoriska riksmuseet, vilka hittills varit i lönehänseende likställda med

universitetsprofessorerna, borde komma i åtnjutande av samma tillfälliga

lönetillägg som dessa senare. Riksdagen har därför ansett, att bemyndigande

bör lämnas Kungl. Maj:t att utsträcka rätten att komma i åtnjutande av

dylikt lönetillägg jämväl till dessa nu nämnda befattningshavare.

” Riksdagen har icke förbisett, att på grund av den begränsade omfattning,

som med hänsyn till den form, vari frågan framkommit, måst givas ifrågavarande

bemyndigande, gottgörelsen ingalunda kommer alla dem till del,

som blivit försatta i ett mindre förmånligt läge genom att löneregleringen

för universiteten och vissa med dem i löneavseende jämställda vetenskapliga

institutioner och läroanstalter icke hunnit genomföras. Att märka är

härvid emellertid, att för de lägst avlönade befattningshavarna vid dessa

inrättningar dylik ersättning i annan ordning föreslagits genom Kungl.

Maj:ts proposition, nr 138, angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare. Riksdagen vill också

framhålla, att den nu av riksdagen på föranledande av enskilda motioner

vidtagna åtgärden är av endast provisorisk natur i avvaktan på genomförandet

av eu definitiv lönereglering. I detta hänseende anser sig riksdagen

emellertid böra uttala en bestämd förväntan, att förslag rörande dyliklönereglering

för ifrågavarande institutioner framlägges till nästkommande

års riksdag.

Beträffande själva anslagsbeloppet har riksdagen, även med tagen hänsyn

till den av riksdagen medgivna befogenheten för Kungl. Magt att ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

sträcka rätten till ifrågavarande lönetillägg jämväl till ovan särskilt nämnda

befattningshavare, ansett detta böra bestämmas till 120,000 kronor, vilket

belopp riksdagen ansett böra såsom extra anslag uppföras under riksstatens

åttonde huvudtitel.

I avseende å innehavarna av de under elfte huvudtiteln uppförda professurerna

förklarade sig riksdagen, på sätt framgår av dess skrivelse nr

266, finna desamma böra komma i åtnjutande av samma lönetillägg som

övriga professorer vid universiteten'' och karolinska institutet, och medgav

riksdagen, att till innehavare av personlig professur vid universiteten i Uppsala

och Lund samt vid karolinska institutet finge, utöver tillfällig löneförbättring,

under budgetåret 1923—1924 från allmänna indragningsstaten utgå

tillfälligt lönetillägg med högst 600 kronor.

Genom beslut den 15 juni 1923 förordnade Kungl. Maj:t, att en var av

de ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet, föreståndaren för statens institut för rasbiologi och extra

ordinarie professorn i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i

Uppsala ävensom en var av professorerna vid tekniska högskolan samt intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseet skulle för tiden den 1 juli 1923

—den 30 juni 1924 komma i åtnjutande av — utöver tillfällig löneförbättring

— ett tillfälligt lönetillägg å högst 600 kronor, varjämte Kungl. Maj:t

av det utav riksdagen beviljade anslaget å 120,000 kronor ställde till förfogande

av det större akademiska konsistoriet i Uppsala högst 39,000 kronor,

det större akademiska konsistoriet i Lund högst 34,200 kronor, lärarkollegiet

vid karolinska institutet högst 12,600 kronor, styrelsen för institutet för rasbiologi

högst 600 kronor, styrelsen för tekniska högskolan högst 20,400

kronor samt vetenskapsakademien högst 4,800 kronor. Vidare föreskrev

Kungl. Maj:t, att beträffande ifrågavarande tillfälliga lönetillägg, varav 400

kronor skulle anses motsvara lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar,

skulle i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som för budgetåret 1923—

1924 av Kungl. Maj:t utfärdats ifråga om tillfällig löneförbättring åt viss

personal inom den civila statsförvaltningen. Enahanda bestämmelser meddelades

genom beslut samma dag beträffande innehavarna av de under indragningsstaten

uppförda personliga professurerna vid universiteten och karolinska

institutet.

Jag har i det föregående angivit de omständigheter, som nödgat mig avstå

från tanken på att nu framlägga förslag om en ny definitiv löneregleringför

befattningshavarna vid universiteten och karolinska institutet. Såsom

framgår av vad jag förut erinrat, har det därför blivit så mycket mer nödvändigt

att söka vidtaga provisoriska åtgärder att avhjälpa de väsentligaste

olägenheterna. Jag vill därvid uttala den livliga förhoppningen, att ett definitivt

förslag på området skall kunna föreläggas nästkommande riksdag. I

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

avseende åter å den formella anordningen av de nu ifrågasatta provisoriska

åtgärderna har den utvägen synts mig vara den mest praktiska, att den hittillsvarande

tillfälliga löneförbättringen, varom på förslag av statsrådet och

chefen för finansdepartementet framställning för budgetåret 1924—1925 till

riksdagen denna dag avlåtits, lämnas i nu förevarande sammanhang orubbad

och att, i anslutning till vad riksdagen för universitetsprofessorema för

budgetåret 1923—1924 beviljat, ett provisoriskt lönetillägg kommer att till

vissa befattningshavare utgå utöver sagda tillfälliga löneförbättring.

Beträffande spörsmålet, i vilken utsträckning detta provisoriska lönetillägg

synes böra utgå eller, närmare sagt, vilka grupper som därav synas mig

böra komma i åtnjutande och till vilket belopp detta tillägg skäligen torde

böra utmätas, ber jag att få anföra följande.

För ordinarie universitetsprofessorer och vissa med dem i lönehänseende

likställda befattningshavare utgår enligt riksdagens beslut för innevarande

budgetår sagda tillägg med högst 600 kronor. Då detta belopp synes

mig otillfredsställande, när det gällt bereda professorerna vederbörlig kompensation

för uppskovet med den definitiva löneregleringen, har jag ansett

mig böra närmare undersöka, huruvida och i vilken utsträckning en höjning

av nämnda belopp skall kunna åstadkommas, utan att den definitiva

löneregleringen därigenom föregripes. Jag vill då erinra därom, att högskolornas

löneregleringskommitté, som utgått från att professorer och övriga

befattningshavare vid universiteten skola inordnas under det för den allmänna

civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet, föreslagit, att universitetsprofessors

lön, i likhet med övriga till den så kallade rådsgraden hörande befattningshavares,

skulle bestämmas enligt lönegraden B 20, dock med den ändring,

att ortsgruppering efter G-grupp på grund av särskilda skäl skulle tillerkännas

samtliga professorer vid universiteten och karolinska institutet. Såväl reservationsvis

inom kommittén som i de över kommittéförslaget avgivna utlåtandena

har yrkats på eu högre placering i lönehänseende för universitetsprofessor.

Såsom jag den 2 januari 1924 uttalat, skulle jag för min del finna goda skäl

tala för att vid eu definitiv lönereglering gå utöver kommittémajoritetens

förslag. Då emellertid riksdagen vid behandlingen av denna fråga förlidet

år uttalat sig mot att vid bestämmande av det då givna extra lönetillägget

ett för framtiden prejudicerande beslut komme till stånd, finner jag mig

för närvarande böra stanna inom sagda ram och sålunda utgå från kommittémajoritetens

förslag. Detta innebär för professor en avlöning i lägsta

lönegrad med 10,500 kronor och i högsta lönegrad, d. v. s. efter nio års

tjänstgöring, med 11,940 kronor. Sagda siffror böra sålunda utgöra den

maximigräns, intill vilken professors avlöningsförmåner inclusive det extra

tillägg, varom nu är fråga, för närvarande böra beräknas. Hänsyn bör

emellertid härvid tagas till grunderna för dyrtidstilläggens utgående, vilka

äro olika för befattningshavare vid reglerade och vid oregleradc verk. Förhållandet

i lönehänseende mellan professor och byråchef i reglerat verk torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

lämpligast åskådliggöras genom följande tablå, i vilken dyrtidstillägget beräknats

efter det av Kungl. Maj:t till innevarande riksdag framlagda förslaget

rörande dylika tillägg för budgetåret 1924—1925:

Befattningshavare

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

Summa

Professor:

Begynnelselön.............

7,500

1,000

2,574

11,074

Slutlön..................

7,500

600

1,000

2,574

11,674

Byråchef i reglerat verte:

Begynnelselön.............

Slutlön.............

10,500

11,940

1,536

1,536

12,036

13,476

Såsom härav framgår, utgör skillnaden mellan begynnelselönerna för berörda

personalgrupper 962 kronor och mellan slutlönerna 1,802 kronor.

Med dessa belopp anser jag, att man i förevarande avseende nu har att

räkna, varvid dock en mindre reducering torde böra äga rum. Jag är böjd

förorda, att det provisoriska tillägget utgår med 900 kronor för professor, som

äger intill tio sådana tjänstår, som pläga berättiga till åtnjutande av ålderstillägg,

samt med 1,800 kronor för professor, som äger tio eller flera dylika

tjänstår, allt för år räknat. I stället för av löneregleringskommittén föreslagna

nio år för uppnående av högsta lönegrad har jag funnit ett bestämmande

av tio år i berörda hänseende vara att föredraga såsom mer överensstämmande

med nuvarande avlöningsvillkor. Något föregripande av en definitiv

reglering behöver en dylik anordning uppenbarligen icke innebära.

Givetvis böra å professorernas sålunda förbättrade avlöningsförmåner, såsom

framgår av det sagda, dyrtidstillägg beräknas efter de förmånligare

grunder, som föreslagits gälla för oreglerade verk. Äger vederbörande den

1 januari 1924 fulla tio sådana tjänstår, som nyss angivits, må han från och

med den 1 juli 1924 erhålla det högre tillägget, men uppnås sagda antal

tjänstår först med utgången av år 1924, må han från och med den 1 januari

1925 vara berättigad till nämnda högre tillägg.

I anslutning härtill skulle avlöningsförmånerna för universitetsprofessor

under budgetåret 1924—1925 bliva följande:

Begynnelselön ......

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Proviso- riskt löne- tillägg

Dyrtids-

tillägg

Summa

7,500

7,500

7,500

600

600

1,000

1,000

1,000

900

900

1,800

2,574

2,574

2,574

11,974

12,574

13,474

Lön efter 5 år......

Lön efter 10 år.....

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

Vad jag nu angivit anser jag böra gälla universitetsprofessor med vedertagen

professorsavlöning ävensom sådan befattningshavare, som för narr

varande är i lönehänseende med professor likställd. Härmed avser jag

chefen för statens rasbiologiska institut, professor vid tekniska högskolan

samt intendent vid naturhistoriska riksmuseet. Till frågan om lönetillägg

till överbibliotekarierna och akademiräntmästarna vid universiteten i Uppsala

och Lund återkommer jag i det följande.

Vid universiteten finnas emellertid vissa professorsbefattningar, i avseende

å vilka särskilda förhållanden äro rådande, och vid vilka jag därför anser

mig böra något dröja.

Detta gäller först professorerna i praktisk teologi vid universiteten i Uppsala

och Land, vilka båda äro domprostar och kyrkoherdar i vederbörande

domkyrkoförsamlingar. I Uppsala uppbär domprosten-professorn en honom

enligt gällande lag och löneregleringsresolution tillförsäkrad kontant avlöning

av tillhopa 10,000 kronor, varjämte han är berättigad till fri bostad, tillfällig

löneförbättring enligt de för präster i nyreglerade pastorat gällande grunder

samt dyrtidstillägg; i avseende å sammansättningen av denna avlöning tilllåter

jag mig hänvisa till Kungl. Maj:ts proposition nr 202 till 1923 års riksdag.

Rätt till ålderstillägg i likhet med vanlig universitetsprofessor tillkommer icke

domprosten. Bortser jag från dyrtidstillägg, skulle enligt mitt ovan angivna

förslag vanlig universitetsprofessor komma upp till en löneinkomst av i begynnelsen

9,400 kronor, efter 5 år 10,000 kronor och efter 10 år 10,900 kronor.

Då domprosten i Uppsala i egenskap av kyrkoherde i nyreglerat pastorat

är berättigad att utöver sin kontanta lön å 10,000 kronor komma i åtnjutande

av tillfällig löneförbättring, vilken liksom under nu löpande ecklesiastikår

torde kunna beräknas till 800 kronor, skulle han, först då han är i

besittning av tio för ålderstillägg beräkneliga tjänstår, komma i en i förhållande

till motsvarande professor ofördelaktig löneställning. Då denna eventualitet

nu icke är för handen, finner jag mig kunna bortse Iran något provisoriskt

lönetillägg för domprosten i Uppsala. För domprosten-professorn

i Lund har ny lönereglering ännu icke trätt i kraft. Enligt universitetets

stat uppbär han ett arvode av 3,480 kronor; härtill kommer behållen

inkomst av prebendepastorat, vilken beräknats uppgå till 10,264 kronor

(so den så kallade Skånekommitténs betänkande med förslag till upphävande

av prebendeinstitutionen, sid. 33). De sammanlagda löneinkomsterna uppgå

följaktligen till 13,744 kronor; rätt till ålderstillägg eller till tillfällig löneförbättring

i likhet med vanlig universitetsprofessor äger ej domprosten i

Lund. Något lönetillägg av det slag, varom nu är tal, synes vid anförda

förhållanden icke böra ifrågakomma beträffande sistnämnde befattningshavare.

Enligt riksdagens beslut kom extra ordinarie professorn i medicinsk och

fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg

å 600 kronor för budgetåret 1923—1924. I avseende å denna befattning

vill jag erinra om följande. Före 1908 ars lönereglering för uni
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

versitetet funnos, bland annat, en extra ordinarie professorsbefattning i anatomi,

med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren såsom prosektor, samt en

extra ordinarie professur i medicinsk och fysiologisk kemi. För en var av

dessa extra ordinarie professurer var i staten upptagen en avlöning av

4,500 kronor samt 6 famnar ved, värderade till 90 kronor, jämte rätt till

två ålderstillägg ä 500 kronor. Den förra av dessa ansågs vid löneregleringen

böra i staten ersättas med vad den i själva verket innebar, en prosektorsbefattning.

Den dåvarande innehavaren av sagda extra ordinarie

professur O. M. Ramström, vilken förklarade sig villig övergå från extra ordinarie

professorsbefattningen till prosektorstjänsten, kom vid löneregleringen

i åtnjutande av sedvanlig prosektorsavlöning, 5,600 kronor, jämte rätt till

två ålderstillägg ä 500 kronor, samt därutöver ett personligt lönetillägg å

400 kronor från allmänna indragningsstaten. Den extra ordinarie professuren

i medicinsk och fysiologisk kemi, vilken då liksom nu innehades av

greve C. T. Mörner, ansågs däremot icke kunna indragas, utan att fakultetens

arbetskrafter på annat sätt förstärktes. Det befanns, att med berörda

professurs ombildning borde anstå i avbidan på behörig utredning i nämnda

hänseende, vadan densamma fick kvarstå i staten, men skulle i händelse

av ledighet professuren icke återbesättas. Greve Mörner bibehölls vid löneregleringen

vid sin förutvarande lön sådan extra ordinarie professor, 4,500

kronor jämte två ålderstillägg ä 500 kronor samt dessutom 6 famnar ved,

värderade till 90 kronor, men erhöll därutöver från allmänna indragningsstaten

ett personligt lönetillägg av 1,410 kronor. Ramström och greve

Mörner blevo sålunda, i likhet med vad förhållandet var före år 1908, i avlöningshänseende

likställda jämväl efter löneregleringen nämnda år. Häri

skedde emellertid en mindre jämkning därigenom att tillfällig löneförbättring

under de senaste åren, jämlikt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, utgått

med 950 kronor till Ramström och 900 kronor till greve Mörner.

Den tidigare likställigheten i avlöningsavseende mellan ifrågavarande

två befattningshavare är återställd i högskolornas löneregleringskommittés

förslag till lönereglering för universitetet. Kommitténs förslag innebär, att

en var av Ramström och greve Mörner skall komma i åtnjutande av avlöning

efter lönegraden B 16 — d. v. s. efter ortsgruppen E, till vilken

Uppsala stad för närvarande är hänförd, en begynnelselön av 8,100 kronor

och en slutlön av 9,540 kronor — samt dessutom från allmänna indragningsstaten

ett avlöningstillskott av 480 kronor.

Det synes mig uppenbart, att bemälda två befattningshavare även böra likställas,

då det gäller tillmätande av det provisoriska lönetillägg, varom nu är fråga.

Enligt min mening har dessutom en orättvisa vederfarits Ramström därigenom,

att han icke kom i åtnjutande av ett lönetillägg för budgetåret 1923

—1924 i likhet med vad fallet var beträffande greve Mörner. Framställning

härom gjordes, sedan riksdagsbeslutet i fråga tillkommit, av Ramström,

vilken framställning tillstyrktes av samtliga myndigheter, men med hänsyn

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

till ordalydelsen i riksdagens beslut kunde denna förmån ej beredas honom.

Jag anser det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att ett

sådant tillägg å 600 kronor må för nämnda budgetår retroaktivt utgå till

Ramström, och framlägger jag i det följande förslag i detta hänseende.

Vid bedömande av storleken av det lönetillägg, som för budgetåret 1924

—1925 bör utgå till nu senast bemälda befattningshavare synes man mig

böra utgå från siffrorna i följande tablå:

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Person- ligt löne- tillägg

Dyrtids-

tillägg

Summa

Nuvarande avlöning:

Greve Mörner......

4,590

1,000

900

1,410

2,574

10,474

Ramström.........

5,600

1,000

950

400

2,574

10,524

Löneregleringskommit- téns förslag:

Slutlön...........

9,540

480

1,536

11,556

Dyrtidstillägget i denna tablå är i likhet med vad som skett beträffande de

ordinarie professorerna beräknat efter de grunder, som föreslagits skola gälla

för budgetåret 1924—1925. Skillnaden mellan nu utgående totalavlöningar och

avlöningarna efter löneregleringskommitténs förslag skulle sålunda uppgå

till 1,082 kronor för greve Mörner och 1,032 kronor för Ramström. Jag anser,

att det provisoriska lönetillägg, varom är fråga, bör utgå till greve Mörner med

1,020 kronor och till Ramström med 970 kronor, varjämte, såsom jag nyss

anfört, till sistnämnde befattningshavare bör för budgetåret 1923 1924 utgå

retroaktivt ett dylikt tillägg med 600 kronor.

Då såväl greve Mörner som Ramström äro i besittning av tio för ålderstillägg

beräkneliga tjänstår, skulle enligt mitt förslag avlöningsförmånerna

för dem under budgetåret 1924—1925 ställa sig på följande sätt:

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Person- ligt löne- tillägg

Proviso- riskt löne- tillägg

Dyrtids-

tillägg

Summa

Greve Mörner'',

Ramström . . .

4,590

5,600

1,000

1,000

900

950

1,410

400

1,020

970

2,574

2,574

11,494

11,494

Överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund ävensom

akademiräntmästarna hava av ålder varit i lönehänseende likställda

med professorerna. Högskolornas löneregleringskommitté har för dem föreslagit

en placering i lönegraden B 20, dock med vanlig tillämpning av ortsgrupperingen,

vilket medför för vederbörande befattningshavare i Uppsala en

begynnelselön av 10,020 kronor och eu slutlön av 11,460 kronor och för vederbörande

i Lund en begynnelselön av 9,780 kronor ocli en slutlön av 11,220 kronor.

Jag kan ej finna några bärande skäl förefinnas att i nu förevarande samman
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 109.

hårig utesluta dessa befattningshavare från den förmån, varom nu är fråga.

Den betydelse dessa befattningar var och en på sitt område äga för det

vetenskapliga arbetet vid universitetet och universitetets allmänna förkovran,

utgör enligt min mening en tillfyllestgörande motivering för ett bibehållande

av likställigheten i lönehänseende med universitetsprofessorerna. Jag anser

följaktbgen såväl överbibliotekarierna som akademiräntmästarna böra bliva

delaktiga av det provisoriska lönetillägget.

I avseende å beloppet av detta lönetillägg, synes mig detsamma — då

det såsom jag ovan antytt gäller att undvika ett föregripande av den definitiva

löneregleringen — böra bedömas med utgångspunkt från siffrorna i

följande tablå.

!

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

Summa

Överbibliotekarie och

akademiräntmästare:

Nuvarande avlöning:

Begynnelselön........

7,500

7,500

1,000

1,000

2,574

2,574

11,074

11,674

Slutlön.........

600

Lönereglering skommitténs förslag:

Uppsala:

Begynnelselön............

10,020

11,460

1,536

1,536

11,556

12,996

Slutlön.............

Lund:

Begynnelselön..........

Slutlön............

9,780

11,220

1,536

1,536

11,316

12,756

Såsom härav framgår, utgör skillnaden mellan nuvarande och föreslagen

totalavlöning för befattningshavare i Uppsala beträffande begynnelselönen

482 kronor och beträffande slutlönen 1,322 kronor samt för befattningshavare

i Lund beträffande begynnelselönen 242 kronor och i fråga om slutlönen

1,082 kronor. I huvudsaklig anslutning härtill tillstyrker jag, att det provisoriska

lönetillägget må, vad angår överbibliotekarie och akademiräntmästare

i Uppsala, utgå med 450 kronor för befattningshavare, som äger

intill tio sådana tjänstår, som pläga berättiga till åtnjutande av ålderstillägg,

och med 1,200 kronor för befattningshavare, som äger tio eller flera dylika

tjänstår, samt i fråga om motsvarande tjänstinnehavare i Lund utgå med

respektive 210 kronor och 1,020 kronor, allt för år räknat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kurujl. Maj-.ts proposition Kr 109.

Avlöningsförmånerna för nu bemälda befattningshavare skulle alltså för

budgetåret 1924—1925 bliva följande:

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Proviso- riskt löne- tillägg

Dyrtids-

tillägg

Summa

i Uppsala:

Begynnelselön......

Lön efter 5 år......

7,500

1,000

450

2,574

11,524

7,500

600

1,000

450

2,574

12,124

Lön efter 10 år.....

7,500

600

1,000

1,200

2,574

12,874

i Lund:

Begynnelselön......

Lön efter 5 år ..... .

7,500

—

1,000

210

2,574

11,284

7,500

600

1,000

210

2,574

11,884

Lön efter 10 år.....

7,500

600

1,000

1,020

2,574

12,694

I detta sammanhang vill jag erinra om en till Kungl. Maj:t ingiven framställning

angående s. k. övergångsavlöning åt professorn vid karolinska institutet

B. Gadeliits. Bemälde professor åtnjuter avlöning dels såsom överläkare

vid Stockholms hospital, dels såsom professor i psykiatri vid karolinska

institutet. Före år 1923 uppbar Gadelius i sistnämnda egenskap en

avlöning av 4,000 kronor, därav 3,000 kronor lön, som utbetalades månadsvis

i förskott, och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vilka utbetalades

månadsvis i efterskott. Vid 1922 års riksdag reglerades hans avlöningsförmåner,

därvid på överläkarbefattningen det för civilförvaltningen gällande

avlöningsreglementet kom att tillämpas och professorsavlöningen förvandlades

till ett arvode å 3,000 kronor. Med hänsyn till den i avlöningsreglementet

förutsatta efterskottsutbetalningen av avlöningen i stället för förutvarande

partiella förskottsutbetalning medgavs Gadelius jämlikt riksdagens

beslut i hans egenskap av överläkare rätt att vid ingången av januari 1923

i förskott uppbära ett belopp, motsvarande den lön, han i förskott skulle

hava uppburit, därest förutvarande avlöningsbestämmelser gällt. Fn motsvarande

bestämmelse gavs icke beträffande avlöningen såsom professor,

vilken såsom arvode kom att utbetalas helt i efterskott, och i anledning

härav har Gadelius anhållit om rätt för honom att för januari 1923 uppbära

den del av professorsavlöningen, han skulle erhållit, därest förutvarande

avlöningsbestämmelser för professuren varit gällande. Det belopp, varom

fråga är, belöper sig till 250 kronor. Denna framställning har av statskontoret

avstyrkts, varemot allmänna civilförvaltningens lönenämnd funnit

starka billighetsskäl tala för bifall till ansökningen. För egen del har jag

funnit skäl föreligga att tillstyrka densamma, och synes mig det erforderliga

beloppet kunna anvisas från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Därest någon erinran från riksdagens sida icke göres mot en dylik anordning,

har jag för avsikt att framdeles inför Kungl. Maj:t återupptaga denna fråga.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds proposition Nr 109.

Tager jag nu i betraktande, hur kostnaderna skulle ställa sig vid ett bifall

till mitt ovan skisserade förslag, räknar jag härvid med följande siffror184

ordinarie professorer (universiteten i Uppsala och

Lund, karolinska institutet, rasbiologiska institutet, naturhistoriska

riksmuseet och tekniska högskolan) för
-

slagsvis ...................................kronor 255,600: —

E. o. professorerna greve Mörner och Ramström...... » 2,580: —

Överbibliotekarierna och akademiräntmästarna i Uppsala

och Lund förslagsvis......................... » 2,100: —

Summa kronor 260,280: —

Härtill kommer kostnaden för lönetillägg åt innehavarna av de under

allmänna indragningsstaten uppförda personliga professurerna, förslagsvis

beräknad till 10,000 kronor. Att för detta ändamål uppföra särskilt anslag

under elfte huvudtiteln eller öka förslagsanslaget under allmänna indragningsstaten

synes mig icke erforderligt, utan torde riksdagens medgivande

böra inhämtas, att ifrågavarande lönetillägg må från allmänna indragningsstaten

utgå till innehavarna av de personliga professurerna efter samma

grunder som beträffande ordinarie professorer.

Jag vill erinra därom, att bland ovan angivna 184 ordinarie professurer

icke är inräknad innehavaren av Oscar Ekmans professur i ortopedi vid

karolinska institutet. Med årsräntan av det till denna professur donerade

kapitalet har hittills bestritts ordinarie avlöning (7,500 kronor) och tillfällig

löneförbättring (1,000 kronor), men icke därå utgående dyrtidstillägg; för

vilket sistnämnda ändamål statsmedel tagits i anspråk. Då nu, efter vad

jag inhämtat, årsräntan i sig inrymmer möjlighet till utgående därur av

jämväl det provisoriska lönetillägg, varav denne professor i likhet med övriga

professorer bör komma i åtnjutande, har vid ovanberörda beräkning vederbörlig

hänsyn tagits till sistnämnda förhållande.

Enligt 1923 års riksdags beslut blevo allenast de ordinarie professorerna

delaktiga av det då medgivna lönetillägget. Jag har funnit skäl förefinnas

att ifrågasätta en utsträckt tillämpning av denna förmån till jämväl vissa

andra befattningshavare vid universiteten. De, som därvid synas mig böra

i främsta rummet komma i betraktande, äro laboratorerna och med dem

jämförliga befattningshavare. Kompetensfordringarna på dessa tjänster äro

relativt höga, och med hänsyn till den betydelsefulla del deras innehavare

taga i den akademiska undervisningen och det vetenskapliga arbetet vid

universiteten, finner jag fullt fog för att i nu förevarande sammanhang

medtaga detsamma. Ej minst ledes jag härvid också av den förhållandevis

låga — för vissa laboratorer osedvanligt låga — avlöning, som för närvarande

är dem beskärd.

Beträffande bedömande av storleken av det lönetillägg, som bör utgå till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

senast omförmälda befattningshavare, tillåter jag mig först hänvisa till efterföljande

tablå, där dels nuvarande avlöningsförmåner äro upptagna, dels ock

de av högskolans löneregleringskommitté föreslagna lönerna äro angivna.

Sistnämnda kommitté har föreslagit, att samtliga laboratorer skola hänföras

till lönegraden B 16; med tillämpning av den i det föreslagna avlöningssystemet

ingående ortsgrupperingen skulle alltså till siffran olika lönebelopp

utgå till laboratorerna och med dem likställda vid olika universitet.

Avlöning

Ålders-

Tillfällig

Dyrtids-

enligt stat

tillägg

bättring

tillägg

Nuvarande avlöning:

Laborator och prosektor inom

medicinsk fakultet

begynnelselön.............

5,600

—

950

2,161

8,711

slutlön..................

5,600

1,000

950

2,491

10,041

Laborator inom filosofisk fakul-

tet, observator, föreståndaren

för Lunds universitets entomo-

logiska institution

begynnelselön.............

4,500

—

900

1,782

7,182

slutlön. . . :..............

4,500

1,000

900

2,112

8,512

Löneregleringskommitténs förslag:

vid universitetet i Uppsala

begynnelselön.............

8,100

—

—

1.296

9,396

slutlön..................

9,540

—

—

1,526

11,066

vid universitetet i Lund

begynnelselön.............

7,860

—

—

1,257

9,117

slutlön..................

9,300

—

—

1,488

10,788

vid karolinska institutet

begynnelselön.............

8,580

—

—

1,372

9,952

slutlön..................

10,020

—

—

1,536

11,556

För att förebygga ett föregripande av den definitiva löneregleringen synes

man vara nödsakad räkna med olika belopp vid de tre högskolorna. Laboratorerna

inom de filosofiska fakulteterna hava visserligen av löneregleringskommittén

föreslagits bliva i lönehänseende likställda med motsvarande befattningshavare

i de medicinska fakulteterna, men har jag icke funnit skäl

förefinnas att nu taga ställning till denna fråga, utan synes mig beträffande

nu ifrågasatt provisoriskt lönetillägg samma belopp böra ifrågakomma för

samtliga laboratorer, därvid till utgångspunkt bör tagas förhållandet mellan

nuvarande och föreslagen lön för de medicinska laboratorerna.

Vidare har jag icke funnit skäligt att beträffande nu förevarande befattningshavare

räkna med olika belopp allt efter vederbörandes tjänstålder.

Jag har funnit mig böra taga hänsyn endast till relationen emellan begyn
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj;ts proposition Nr 109.

nelselönerna. Då dessutom i samtliga fall maximigränsen för dyrtidstillägg

icke uppnås, har hänsyn vidare måst tagas därtill, att genom ökning av

nuvarande avlöning inclusive tillfällig löneförbättring med ett eventuellt provisoriskt

lönetillägg icke den sammanlagda avlöningen jämte dyrtidstillägg kommer

att överskrida den av kommittén föreslagna avlöningen jämte dyrtidstillägg.

I anslutning härtill har jag kommit till följande siffror, nämligen

510 kronor för laborator och med honom likställd befattningshavare i Uppsala,

samt 300 kronor, respektive 900 kronor för motsvarande tjänstinnehavare

i Lund samt vid karolinska institutet.

I anslutning härtill skulle avlöningsförmånerna för laboratorer in. fl. under

budgetåret 1924—1925 bliva följande:

Avlöning

enligt stat

Alders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Proviso- riskt löne- tillägg

Dyrtids-

tillägg

Summa

Laborator och prosek-

tor inom medicinsk

fakultet:

i Uppsala:

Begynnelselön ......

Slutlön............

5,600

5,600

1,000

950

950

510

510

2,329

2,574

9,389

10,634

i Lund:

Begynnelselön......

5,600

—

950

300

2,260

9,110

Slutlön........''....

5,600

1,000

950

300

2,574

10,424

i Stockholm:

Begynnelselön......

5,600

—

950

900

2,458

9,908

Slutlön............

Laborator och med så- dan likställd befattnings- havare inom filosofisk

5,600

1,000

950

900

2,574

11,024

fakultet:

i Uppsala:

Begynnelselön......

4,500

—

900

510

1,950

7,860

Slutlön............

4,500

1,000

900

510

2,280

9,190

i Lund:

Begynnelselön......

4,500

—

900

300

1,881

7,581

Slutlön............

4,500

1,000

900

300

2,211

8,911

Jämväl för en annan kategori befattningshavare anser jag mig böra i detta

sammanhang påkalla uppmärksamheten. Det är professorerna vid Chalmers

tekniska institut och med dem i avlöningshänseende likställda, det vill säga

professorn i arkitektur vid konsthögskolan, professorerna vid farmaceutiska

institutet och överlärarna vid gymnastiska centralinstitutet. Från Chalmers

tekniska institut har till Kungl. Maj :t framställning inkommit om beredande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts proposition Nr 109.

av ett tillfälligt lönetillägg åt professorerna därstädes. Jag har också funnit

starka skäl tala för att i nu förevarande sammanhang medtaga nu senast

omförmälda grupp av professorer och med dem likställda.

Nuvarande och av högskolornas löneregleringskommitté föreslagna avlöningsförmåner

framgå av följande tablå. I löneregleringsförslaget äro nu ifrågavarande

befattningshavare hänförda till lönegraden B 18, varvid jämväl ortsgrupperingsprincipen

skulle komma till tillämpning. Därvid må dock erinras,

att kommittén för professorn i arkitektur vid konsthögskolan föreslagit placering

i lönegraden B 20; i nu förevarande sammanhang har jag emellertid

ansett mig böra utgå från en placering i B 18 av samtliga nu ifrågavarande

befattningshavare.

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillägg

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

Summa

Nuvarande avlöning:

begynnelselön.............

6,400

—

1,000

2,442

9,842

slutlön..................

Löncregleringskommitténs förslag:

i Stockholm

6,400

600

1,000

2,574

10,574

begynnelselön...........

9,540

—

—

1,526

11,066

slutlön.........’.......

10,980

—

—

1,536

12,516

i Göteborg

1,488

10,788

begynnelselön...........

9,300

—

—

slutlön................

10,740

—

—

1,536

12,276

I anslutning till vad jag i tillämpliga delar ovan anfört beträffande laboratorerna

vid universiteten tillstyrker jag, att det provisoriska lönetillägget

till nu förevarande professor och överlärare i Stockholm må utgå med

1,020 kronor och till professor i Göteborg med 810 kronor.

Avlöningsförmånerna för senast bemälda befattningshavare skulle sålunda

för budgetåret 1924—1925 bliva följande:

Avlöning

enligt stat

Ålders-

tillftgg

Tillfällig

löneför-

bättring

Proviso- riskt löne- tillägg

Dyrtids-

tillägg

Summa

i Stockholm:

Begynnelselön ......

Slutlön............

6,400

6,400

600

1,000

1,000

1,020

1,020

2,574

2,574

10,994

11,594

i Göteborg:

Begynnelselön ......

Slutlön............

6,400

6,400

600

1,000

1,000

810

810

2,574

2,574

10,784

11,384

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 81 höft. (Nr 109—110.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

Kostnaderna för ett provisoriskt lönetillägg till senast berörda personal
-

grupper kunna beräknas till följande belopp:

Laboratorer m. fl..............................kronor 7,000: —

Professorer vid Chalmers tekniska institut m. fl........ » 16,000: —

Summa kronor 23,000

Lägges härtill det för de ordinarie professorerna vid universiteten m. fl.

ovan angivna beloppet av 260,280 kronor, erhålles en totalsumma av 283,280

kronor, vilken synes mig, avrundad till 283,000 kronor, böra erhålla karaktär

av förslagsanslag. Jag vill erinra om att i statsverkspropositionen för ändamålet

beräknats 271,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat av chefen för

finansdepartementet lära medel för täckande av skillnaden mellan nämnda två

belopp, uppgående till 12,000 kronor, kunna beredas å budgeten.

I avseende å grunderna för utgående av det nu ifrågasatta lönetillägget

synes mig allenast böra föreskrivas, att 2/3 skola betraktas såsom lön

och 7s såsom tjänstgöringspenningar och att i övrigt i tillämpliga delar

skall gälla vad som kan komma att föreskrivas ifråga om utgående av tillfällig

löneförbättring för budgetåret 1924—1925.

Till sist vill jag i detta sammanhang framhålla, att jag gärna skulle hava

sett, att delaktigheten av det nu ifrågasatta tillfälliga lönetillägget blivit utsträckt

jämväl till andra personalgrupper. Jag tänker därvid närmast på de

vid universitetsbiblioteken och vid universitetens kanslier ock drätselverk anställda

befattningshavarna. Framställning i detta syfte har ock gjorts från

befattningshavare vid Uppsala universitet. Att så emellertid nu ej skett beror

företrädesvis på följande omständighet. Det löneregleringsförslag, jag i

avseende å professorerna och laboratorerna uppställt såsom maximigräns för

det nu ifrågasatta tillägget, förutsätter för tjänstemännen vid universitetsbiblioteken

och universitetsförvaltningen en utsträckning av arbetstiden per

dag. En föreskrift i detta hänseende torde emellertid ej böra knytas vid

ett provisoriskt lönetillägg utan synes böra förbindas först med en definitiv

lönereglering. Bringas avlöningarna nu upp i ungefärlig nivå med löneregleringsförslaget,

utan att tjänstgöringstiden ökas, kan vid den definitiva

regleringen och eventuellt därmed förenad utsträckt arbetstid i realiteten inträda

en lönesänkning, som givetvis bör undvikas. Men även enligt nu gällande

avlönings- och dyrtidstilläggsbestämmelser äro ifrågavarande befattningshavare

i stort sett, om man räknar efter ersättningen för tjänstgöringstimme,

icke alltför oförmånligt ställda i jämförelse med motsvarande befattningshavare

vid reglerade verk.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1924—den 30 juni

1925 må, utöver tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt

lönetillägg

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.

19

till ordinarie professor vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska institutet, föreståndaren för statens institut

för rasbiologi, intendent vid naturhistoriska riksmuseet

samt professor vid tekniska högskolan med 900 kronor,

därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår, som

berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,800

kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika

tjänstår, innehavarna av professurerna i praktisk teologi vid

universiteten i Uppsala och Lund härvid dock undantagna;

till extra ordinarie professorn i medicinsk och fysiologisk

kemi vid universitetet i Uppsala greve C. T. Mörner med

1,020 kronor och till f. d. extra ordinarie professorn i anatomi

därstädes, prosektorn O. M. Ramström med 970

kronor;

till överbibliotekarie och räntmästare vid universiteten i

Uppsala och Lund med 450 kronor vad angår befattningshavare

vid universitetet i Uppsala och med 210 kronor vad

angår befattningshavare vid universitetet i Lund, därest

vederbörande äger intill tio sådana tjänstår, som berättiga

till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,200 kronor vad

angår befattningshavare vid universitetet i Uppsala och med

1,020 kronor vad angår befattningshavare vid universitetet

i Lund, därest vederbörande äger tio eller flera dylika

tjänstår;

till ordinarie laborator, prosektor och observator vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska institutet

ävensom till föreståndaren för den zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning med 510 kronor till dylik

befattningshavare vid universitetet i Uppsala, med 300 kronor

till dylik befattningshavare vid universitetet i Lund

samt med 900 kronor till dylik befattningshavare vid karolinska

institutet;

till professorn i arkitektur vid konsthögskolan, professor

vid farmaceutiska institutet och vid Chalmers tekniska institut

samt överlärare vid gymnastiska centralinstitutet med

1,020 kronor till dylik befattningshavare vid konsthögskolan,

farmaceutiska institutet och gymnastiska centralinstitutet

samt med 810 kronor till dylik befattningshavare vid

Chalmers tekniska institut;

skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses

motsvara lön och Vs tjänstgöringspenningar och skolande

i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som må komma

att utfärdas i fråga om tillfällig löneförbättring för budget
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds proposition Nr 109.

året 1924—1925 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen

;

dels medgiva, att till f. d. extra ordinarie professorn Ramström

må för tiden den 1 juli 1923—den 30 juni 1924

utgå, utöver tillfällig löneförbättring, ett tillfälligt lönetilllägg

med 600 kronor;

dels för nu angivna ändamål för budgetåret 1924—1925

under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av

283,000 kronor;

dels ock medgiva, att till innehavare av personlig professur

vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid karolinska

institutet må för tiden den 1 juli 1924—den 30 juni

1925, utöver tillfällig löneförbättring, från allmänna indragningsstaten

utgå ett provisoriskt lönetillägg efter de grunder,

som ovan angivits i fråga om ordinarie professor vid universiteten

och karolinska institutet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom

förordna, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’Albedyhll.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl., i vad avser elfte huvudtiteln. s. 6 i texten
  2. Rskr. 1924:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 8 i texten
  3. BU 1924:65 Utlåtande, i anledning av Ktmgl. Maj:ts proposition angående provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl., i vad avser elfte huvudtiteln, jämte i ämnet s. 1 i texten
  4. SU 1924:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 19 i texten
  5. SU 1924:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare vid statens bakteriologiska laboratorium m. fl. s. 28 i texten