Sök i Ratio Lex

Angående anslag till riksskogstaxering

1924-03-07 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:126, Angående anslag till riksskogstaxering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till riksskogstaxering;

given Stockholms slott den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

David Pettersson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.

N ärvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekebekg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck. Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:

Frågan om verkställande av en allmän taxering av de svenska skogarna

i syfte att utröna deras virkesmassa och den årliga virkestillväxten härvid

skilda tillfällen varit föremål för statsmakternas övervägande.

Jag torde i sådant avseende få erinra, hurusom — sedan en vid skogsvårdsstyrelsernas

möte 1908 tillsatt kommission i framställning till Kungl.

Maj:t framhållit önskvärdheten av att en försökstaxering komme till stånd

och föreslagit, att en dylik taxering förlädes till Värmlands län — Kungl.

Maj:t i proposition, nr 143, till 1910 års riksdag äskade medel till utförande

av en försöksundersökning rörande virkestillgång och tillväxt m. in.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 93 höft. (Nr 126 12/.) I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

av skogarna i Värmlands län samt, efter det riksdagen (E. skr. nr 9 p.

62) anvisat erforderligt anslag, den 30 augusti 1910 tillsatte en kommission

för att vidare leda och planlägga försökstaxeringen. Denna kommission,

den s. k. Värmlandskommissionen, framlade resultatet av sitt arbete

i ett den 5 maj 1914 avgivet, tryckt betänkande.

Kommissionen förordade livligt en taxering av Sveriges samtliga skogar

samt framlade plan härför — i huvudsak grundad på den av kommissionen

verkställda försökstaxeringen i Värmlands län — ävensom kostnadsberäkningar

för eu rikstaxering. Enligt dessa beräkningar skulle själva taxeringsarbetet

kräva en kostnad av 461,000 kronor. För materialets bearbetande ansågs

ett belopp av 357,000 respektive 382,600 kronor erforderligt, beroende på

om taxeringen skulle slutföras å tio eller sex år. Totalkostnaden för undersökningen

skulle således uppgå till 818,000 respektive 843,600 kronor.

Kommissionen framhöll emellertid i sitt betänkande, att det icke vore

nog med en inventering av virkesförrådet och dess tillväxtförmåga. För

att rätt bedöma utvecklingsriktningen bos våra skogar fordrades därjämte

en närmare kännedom om virkesförbrukningen. Då det värde, en riksinventering

av skogarna erbölle, berodde bland annat på en ordnad avverkningsstatistik

och denna företedde flera bristfälligheter, föreslog kommissionen,

att en kommitté tillsattes för att ordna avverkningsstatistiken. Denna

kommitté borde bland annat söka ordna frågan om uppskattande av husbebovsvirket.

Det vore naturligtvis av stor praktisk betydelse, om denna

utredning kunde utföras samtidigt med riksinventeringen.

Sedan över kommissionens betänkande infordrade utlåtanden inkommit,

anmälde dåvarande departementschefen ärendet för Kungl. Maj:t den 2

oktober 1917. I yttrande till statsrådsprotokollet framhöll departementschefen,

att frågan om avverkningsstatistikens ordnande borde vara genom

särskild utredning klarlagd samt helst även praktiskt prövad, innan en

rikstaxering igångsattes. I anslutning härtill begärde och erhöll departementschefen

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för utredning

av frågan om anordnande av skogsavverkningsstatistik och rikstaxering.

De av departementschefen för ändamålet tillkallade sakkunniga, de s. k.

skogstaxeringssakkunniga — vilkas arbetsuppgifter sedermera enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 30 november 1922 begränsades till utredning rörande

vid virkesmätning erforderliga relationstal ävensom rörande frågan om

åtgången av virke till husbehov — avgåvo den 28 februari 1923 betänkande

i förstnämnda spörsmål (Statens off. utredn. 1923: 57) samt den 27

februari 1924 betänkande angående förbrukningen av virke till husbehov

på Värmlands läns landsbygd. Rörande själva huvudfrågan för de sakkunnigas

ursprungliga uppdrag, nämligen avverkningsstatistikens ordnande,

blevo de sakkunniga ej i tillfälle att avgiva förslag.

Redan innan de sakkunnigas arbete sålunda avslutats, fattade emellertid

statsmakterna beslut om riksskogstaxeringens påbörjande. I anledning

av framställningar från svenska forstmästarförbundet och från domänstyrelsen

föreslog nämligen Kungl. Maj:t i proposition, nr 191, fjolårets riksdag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

att för anordnande av eu taxering av skogarna i Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar och Kopparbergs län anvisa för bud getåret 1923 1924 ett extra

reservationsanslag av 70,000 kronor. I yttrande till statsrådsprotokollet

den 20 mars 1923 utvecklade min företrädare i ämbetet de skäl, som syntes

honom tala för, att riksskogstaxeringen redan under 1923 borde påbörjas.

Han framhöll därvid, bland annat, att den rådande arbetslösheten, vilken

sträckt sig jämväl till skogsvårdsutbildade personer, gjorde det särdeles

önskvärt, att taxeringen igångsattes under nämnda år. I så fall skulle

en ej oväsentlig del av kostnaderna för taxeringen kunna bestridas av

medel, som anvisats för minskande av arbetslösheten.

Riksdagen, som biföll propositionen, anförde i sin skrivelse i amnet,

nr 138, att det enligt riksdagens mening givetvis hade varit önskvärt,

om —- såsom ursprungligen avsetts skogstaxeringssakkunnigas utredning

och förslag förelegat i fullständigt skick, innan statsmakterna fattade

beslut i frågan. Med hänsyn till vad i ärendet anförts hade riksdagen

emellertid icke velat motsätta sig, att en allmän taxering, på sätt det

föreliggande förslaget innebure, påbörjades av landets skogstillgångar.

Sedan förslag till plan för den sålunda beslutade taxeringen samt till

instruktion och blanketter in. m. utarbetats av skogstaxeringssakkunniga,

förordnade Kungl. Maj:t den 4 maj 1923, att arbetena med ifrågavarande

taxering skulle igångsättas och utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med det utarbetade förslaget till plan och instruktion samt att den centrala

ledningen av rikstaxeringen skulle åligga domänstyrelsen.

Enligt vad domänstyrelsen upplyst, hade vid 1923 års utgång skogstaxeringen

i nämnda län slutförts å marken.

Vad beträffar kostnaderna för arbetets utförande må nämnas, att nyssberörda

anslag å 70,000 kronor var avsett att täcka kostnaden för dags

ersättning åt ledare och förmän, för inköp av instrument, kartor och

blanketter, för reseersättningar samt för ersättning åt aspiranter.

Kostnaderna för ersättning till de arbetslösa, vilka anvisades att del

taga i det med ifrågavarande taxering förenade handräckningsarbetet,

skulle enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 4 maj 1923, intill ett

belopp av 86,000 kronor, bestridas av de för arbetslöshetskommissionen

tillgängliga medel. Vidare skulle enligt samma beslut kostnaden för den

arbetsförstärkning, som kunde erfordras för domänstyrelsen vid arbetets

utförande, ävensom avlöningen till två överledare bestridas av domänfondens

avkastning.

De faktiska utgifterna för taxeringen under 1923 hava enligt uppgift från

domänstyrelsen uppgått till följande belopp:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 126.

L Från anslaget.

Arvoden:

19 lagledare under 6 mån. å 144—270 kr..............

kr. 23,933

21 förmän » » » å 165—180 » .............

■ ■ » 15,892

19 aspiranter » » » å 100—190 » .............

» 10,171 kr.

49,996

Redskap och materialier m. m..............................

.................... »

19,349

tillhopa kr.

69,345;

II. Från domänfonden.

Arvoden:

Överledaren R. Sköld under 7 mån. å 434—465 kr.

kr. 2,915

» B. Ny lön » » » å c:a 500 »

- * 3,152 kr.

6,067

Dyrtidstillägg:

Överledaren R. Sköld ...............................................

kr. 505

» B. Nylén ...........................................

» 619 »

1,124

Reseersättningar:

Överledaren R. Sköld ..............................................

kr. 1,471

» B. Nylén .................................................

^ 2,183 »

3,654

tillhopa kr.

10,845;

III- Från medel till arbetslöshetens bekämpande (avlöning

till arbetslösa efter 4 å 5 kr. för dag samt kostnad för

transport m. m.)................................................

.................... »

70,491

summa för riksskogstaxeringen kr. 150,681.

Domänstyrelsen har nu i skrivelse den 16 februari 1924 gjort framställning

om anvisande för budgetåret 1924—1925 av ett extra anslag å 80,000

kronor för utförande av riksskogstaxering under innevarande år inom

Västernorrlands, Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län. Därjämte hemställer

domänstyrelsen, att vid arbetets bedrivande måtte anlitas arbetslösa

att avlönas av tillgängliga medel till arbetslöshetens bekämpande.

Till motivering av framställningen anför domänstyrelsen bland annat

följande.

Domänstyrelsen hade vid skilda tillfällen framhållit vikten av, att en

riksskogstaxering bleve genomförd med hänsyn till dess stora betydelse för

rikets framtida skogspolitik. En god början till sådan taxering vore visserligen

gjord med taxeringen 1911 av skogarna i Värmlands län och bearbetningen

av därvid erhållet taxeringsmaterial samt med taxeringen sistlidna

år av skogarna i ytterligare fyra län. Härmed vore omkring 30

procent av den av Värmlandskommissionen beräknade taxeringsytan för

hela riket inventerad. Ovedersägligt vore emellertid, att den uppskattning

av virkesförråd och tillväxt m. m. i rikets skogar efter enhetliga och vetenskapligt

prövade grunder, som vore riksskogstaxeringens mål, måste förlora

i enhetlighet och därmed i värde för en slutlig bearbetning och sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kuno''. Maj:ts ''proposition Nr 126. 5

manställning, om den tidrymd, inom vilken denna uppskattning genomfördes,

allt för mycket tänjdes ut. Det hade av detta skäl länge synts styrelsen

i liög grad önskvärt, att åtgärder så vitt möjligt vidtoges för genomförande

snarast möjligt av riksskogstaxeringen i dess helhet. Styrelsen

hade likväl med hänsyn till det allmänna finansiella läget hittills tvekat

att påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet för denna sak.

En till chefen för socialdepartementet under februari månad 1924 ingiven

framställning, varom styrelsen erhållit kännedom, hade emellertid bibragt

styrelsen den uppfattningen, att en framställning från styrelsen rörande

fortsättning innevarande år av riksskogstaxeringen borde kunna äga goda

förutsättningar att föranleda åtgärd. Styrelsen syftade härvid på en den

8 februari 1924 från arbetslöshetskommissionen ingiven framställning om

anvisande av 1,750,000 kronor i och för statsbidrag till slutförande av sådana

arbetsföretag, vilka delvis utförts av Norrlands statsarbeten, men vilka,

på grund av arbetslöshetens nedgång, icke kunnat fullbordas.

Styrelsen ifrågasatte, huruvida icke, därest anslag funnes böra anvisas

till slutförande av vissa större arbeten i Norrland, till vilka visserligen ej

arbetslösa i egentlig mening torde komma att anlitas, men som likväl komme

att meddela ett välbehövligt tillskott av arbetstillfällen för norrländska landsdelars

vidkommande, sådant anslag skulle finna en mera ändamålsenlig användning,

om det disponerades, ej uteslutande för fortsättning av påbörjade

väg- och broarbeten utan även i någon mån för fortsättning av den för

tretton år sedan påbörjade riksskogstaxeringen.

Därest riksskogstaxering instundande sommar skulle upptagas i Norrland,

borde sådan taxering lämpligen åter upptagas även i södra delarna av landet.

En riksskogstaxering krävde vissa administrativa anordningar, för

vilka kostnaden bleve föga större om det gällde en taxering av större eller

mindre område. I betraktande härav och av den omständigheten att arbetslöshetskommissionen

alltjämt utövade verksamhet i södra Sverige och att

försöket med användande av arbetslösa därstädes vid riksskogstaxeringen

under 1923, slagit väl ut, ansåge styrelsen i hög grad önskvärt, att jämsisides

med taxering under 1924 av viss del av Norrland taxering återupptoges

även inom södra delarna av landet.

Efter närmare övervägande hade styrelsen funnit, att eu av ovan angivna

skäl fortsatt taxering under 1924 lämpligen borde omfatta Västernorrlands,

Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län, därvid arbetslösa i största

möjliga utsträckning skulle anlitas såsom hantlangningsmanskap.

I det förslag angående riksskogstaxering, som Värmlandskommissionen

framlade i sitt betänkande den 5 maj 1914, hade kommissionen beräknat,

att nedan angivna ytor inom nyssnämnda fyra län skulle taxeras, nämligen

inom:

Västernorrlands län.................................... 2,550 hektar

Örebro » .................................... 1,850 »

Skaraborgs » .................................... 1,700 »

Älvsborgs » .................................... 2,550 »

summa 8,650 hektar.

Dessa taxeringsytor vore av kommissionen beräknade under antagande att

avstånden mellan taxeringslinjerna skulle vara eu mil i Västernorrlands

län och en halv mil i Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län.

I anslutning till vad domänstyrelsen sålunda anfört hade styrelsen verk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanyl. Maj:ts yroyosition Nr 126.

ställt eu kostnadsberäkning angående den ifrågasatta taxeringen, enligt

vilken sammanlagda kostnaden härför skulle uppgå till omkring 160,000

kronor, varav 80,000 kronor skulle täckas genom det begärda särskilda

anslaget och 80,000 kronor bestridas av medel till arbetslöshetens bekämpande.

Sedan domänstyrelsens framställning remitterats till arbetslöshetskommissionen,

har kommissionen den 23 februari 1924 inkommit med utlåtande

i ärendet. I detta utlåtande har kommissionen framhållit bland

annat följande.

Då frågan om arbetslöshetsanslagets användning för riksskogstaxering

föregående gång — i mars månad 1923 — var föremål för kommissionens

prövning, hade åtskillig tvekan gjort sig gällande rörande, lämpligheten av

att, på sätt domänstyrelsen då föreslog, upptaga en ny form av statlig hjälpverksamhet

för arbetslösa. Kommissionen hade likväl funnit, att det dåvarande

läget på arbetsmarknaden och utsikterna för den närmaste tiden

kunde motivera åtgärdens vidtagande. Framställningen hade fördenskull

blivit av kommissionen tillstyrkt.

Åtskilliga svårigheter och komplikationer hade emellertid inställt sig vid

projektets omsättande i praktiken. Man hade exempelvis tänkt sig att

kunna i rätt stor utsträckning bereda plats i dessa arbeten för arbetslösa

kontorister och med dem likställda, vilka icke utan kännbara olägenheter

av skilda slag kunnat anvisas vanligt grovarbete. Det hade dock snart

visat sig, att arbetslösa av denna kategori i regel icke ägde tillräckliga

fysiska förutsättningar att kunna utföra det rätt så ansträngande arbetet i

skogarna. På grund av arbetets natur hade även en del andra grupper av

arbetslösa icke kunnat draga nytta av de arbetstillfällen, taxeringarna lämnade.

Avgången av anvisade både därför blivit mycket avsevärd, särskilt

i Dalarna. Till följd härav och för att icke äventyra hela taxeringsarbetets

utförande hade kommissionen nödgats medgiva arbetsbefälet rätt att

intaga vid dylikt arbete vant folk från de orter, där taxeringen skulle gå fram.

Visserligen torde arbetslösa därvid hava anlitats, men hade dessa företrädesvis

tillhört de yrken, som kommissionen eljest avstängt från åtnjutande

av statlig arbetslöshetshjälp.

En särskild och från de vanliga principerna avvikande normering utav

nödhjälpslönerna hade även måst tillgripas för att möjliggöra en rationell

lönesättning vid taxeringsarbetena.

Redan de nu berörda olägenheterna med förevarande extraordinära hjälpform

syntes kommissionen tala mot ett fortsättande på den inslagna vägen.

Härtill komme, att arbetslösheten vid tiden för utlåtandets avgivande vore

av betydligt mindre omfattning än vid motsvarande tid 1923 och att förhållandena

på arbetsmarknaden under 1924 av åtskilliga tecken att döma

torde komma att försvåra dirigerandet av arbetslös arbetskraft till skogstaxeringarna.

De arbetslösa personer, som under sommarmånaderna till

äventyrs kunde bliva i behov av det allmännas hjälp, kunde kommissionen

för övrigt erbjuda full sysselsättning vid statsarbetenas då kvarvarande och

under avveckling ställda nödhjälpsarbeten.

På grund av vad arbetslöshetskommissionen anfört hemställde kommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte lämna domänstyrelsens förevarande fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

ställning utan avseende, i vad densamma innefattade begäran om anvisande

av medel av arbetslöshetsanslaget för riksskogstaxering under 1924.

I anledning av vad arbetslöshetskommissionen sålunda anfört har domänstyrelsen

i promemoria den 3 mars 1924 inkommit med en beräkning av

kostnaden för riksskogstaxering av Västernorrlands län samt omkring

1,000,000 hektar av Jämtlands län, nämligen Östersunds revir, Bräcke

revir, vissa delar av Ragunda revir samt Bispgårdens skolrevir. Kostnadsberäkningen,

som slutar på ett belopp av 70,000 kronor, upptager följande

utgiftsposter:

Överledare under 6 månader å kr. 620: so.............

Kontorsföreståndare under 6 månader å kr. 250

Reseersättning åt överledaren .................................

7 lagledare under 4 månader å kr. 450 .............

7 förmän » » » å » 250 ................

7 aspiranter » » » å » 5 per dag

Hantlangning beräknad för

49 man under 4 månader å »5 » » •••••

Instrument, kartor, blanketter, transporter m. in._______

summa kr. 70,000.

........... kr.

3,725

........... »

1,500

........... »

3,000

........... »

12,600

»

7,000

........... »

4,200

........... »

29,400

........ »

S,575

Spörsmålet, huvuvida vårt lands årliga virkesförbrukning håller sig

inom gränserna för den genom skogstillväxten producerade virkesmassan

eller om virkesförbrukningen till en del sker på själva skogskapitalets

bekostnad, berör givetvis ett ämne, som för landets skogspolitik är av

den allra största betydelse. Det har också varit ett av de problem, som

vid det under de senare årtiondena pågående reformarbetet på skogslagstiftningens

område gång på gång gjorts till föremål för undersökningar,

utan att dock något mera tillförlitligt resultat kan sägas hava vunnits.

Under förarbetena till 1903 års skogslagar upptogs sålunda frågan till

behandling och jämväl 1911 års skogslagstiftningskommitté, vars utredning

låg till grund för den av fjolårets riksdag antagna nya skogsvårdslagen,

hade uppmärksammat spörsmålet. I en för kommittén av länsjägmästaren

U. Danielson verkställd undersökning rörande skogstillväxten

och virkesförbrukningen i Sverige uppskattades skogstillväxten per år,

efter avräknande av vad som ej kunde tillvaratagas, till i runt tal 37

miljoner kubikmeter. Då den årliga virkesåtgången, inberäknat husbehovsförbrukningen,

under ett normalt år uppskattades till i runt tal 44

miljoner kubikmeter, utvisade sålunda beräkningen eu årlig brist på

omkring 7 miljoner kubikmeter, som måste antagas bliva täckt genom uttag

av virkeskapitalet.

Senast har frågan varit på tal vid nordiska skogskongressen i Göteborg

sistlidna sommar, då professorn vid skogshögskolan Tor Jonson i ett uppmärksammat

föredrag meddelade resultatet av vissa av honom i förevarande

hänseende företagna beräkningar. Enligt dessa skulle mot en årlig

tillväxt av 33.5 miljoner kubikmeter svara en årlig virkesförbrukning samt

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

förlust i skogarna av 45 miljoner kubikmeter, vadan alltså för närvarande

skulle föreligga ett årligt deficit i landets skogsull växt av omkring 11.5

miljoner kubikmeter.

Emellertid måste de sålunda verkställda beräkningarna — såsom även

av vederbörande framhållits — betraktas såsom i hög grad approximativa.

Det är nämligen icke möjligt att på grund av nu tillgängliga uppgifter

erhålla några exakta resultat. Härför kräves dels en tillförlitlig utredning

om skogsarealen samt om virkeskapitalet och virkestillväxten i våra

skogar, dels ock ett ordnande av skogsavverkningsstatistiken på sådant

sätt, att en säker uppfattning om virkesförbrukningen kan vinnas.

Kännedom om virkeskapitalet och virkestillväxten är avsedd att ernås

genom den riksskogstaxering, vilken sistlidet år påbörjades. Vid denna

taxering, som utföres genom s. k. linjetaxering, tillgår så, att det till

taxering avsedda området uppdelas i parallellt löpande bälten om 10 meters

bredd, varefter skogen inom varje dylikt bälte undersökes och beskrives.

Vid taxeringen i Värmlands län var avståndet mellan bältena 4 kilometer

i den norra delen och 2 kilometer i den södra delen av länet, vid den

under 1923 verkställda taxeringen 10 kilometer i Kopparbergs län och,

med visst undantag, 5 kilometer i de småländska länen. Med stöd av de

uppgifter om virkeskapital och virkestillväxt m. m., som sålunda vunnits,

beräknas sedan virkeskapitalet och virkestillväxten inom hela området.

Oaktat den faktiskt undersökta arealen sålunda blott omfattat en ringa

del av totalarealen, kunna, såsom Värmlandskommissionens utredning visar,

tillräckligt exakta genomsnittsvärden för hela området erhållas.

Vad angår frågan om ordnande av skogsavverkningsstatistiken, vilket

spörsmål kräver sin lösning för att de vid riksskogstaxeringen vunna

resultaten skola kunna ses i samband med virkesförbrukningen, vill jag

nämna, att genom skogstaxeringssakkunnigas arbete de två förnämsta

tekniska hindren för statistikfrågans ordnande synas vara undanröjda.

Genom utredningen angående vid virkesmätning erforderliga relationstal

torde nämligen möjlighet vara beredd att vinna den enhetliga beräkningsgrund

för virkesförbrukningens kvantitet, som hittills saknats. Och därest

en av de sakkunniga i betänkandet angående virkesförbrukningen till

husbehov i Värmlands län framlagd metod för liusbehovsförbrukningens

beräkning visar sig praktiskt användbar, torde den svårberäkneliga post

i virkesförbrukningen, som husbehovsförbrukningen hittills ansetts vara,

låta sig med erforderlig exakthet bestämmas.

Riksskogstaxering har hittills, såsom ovan omförmälts, verkställts —

förutom i Värmlands län, som var föremål för undersökning redan 1911

— i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar samt Kopparbergs län. Av den

av Värmlandskommissionen föreslagna taxeringsytan för landet i dess helhet

utom Värmland — tillhopa 43,550 hektar — belöper på de förra året under
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

sökta fyra länen 9,600 hektar eller i runt tal 7». Till taxering återstå

således tillhopa av förenämnda areal.

Givetvis vore det önskvärt, att under instundande sommar skogstaxeringen

kunde fortsättas i den omfattning, som domänstyrelsens ursprungliga

framställning innebär, d. v. s. inom Västernorrlands samt Örebro, Skaraborgs

och Älvsborgs län. Då enligt Värmlandskommissionens beräkningar

dessa län omfatta en taxeringsyta av tillhopa 8,650 hektar, skulle därefter

återstå eu taxeringsyta av 25,300 hektar d. v. s. omkring 58 procent av

nyssnämnda totalareal. Då emellertid, på sätt arbetslöshetskommissionen

påpekat, de ifrågasatta arbetena icke torde böra bedrivas såsom nödhjälpsarbeten,

samt större anslag för ändamålet än som förra året beviljades

icke nu synes böra äskas, anser jag mig ej kunna förorda arbetenas utförande

i vidare omfattning än i domänstyrelsens promemoria den 3 mars

1924 angivits. Taxeringen skulle således äga rum i Västernorrlands län,

för vilket Värmlandskommissionen beräknade en taxeringsyta av 2,550

hektar, samt i norra delarna av Jämtlands län inom ett område av 1,000,000

hektar, motsvarande enligt samma kommissions beräkningar en taxeringsyta

av vid pass 1,000 hektar. Sammanlagt skulle således undersökningen

nu omfatta en taxeringsyta av 3,550 hektar. Inberäknat under fjolåret

taxerade 9,600 hektar skulle alltså taxeringen med innevarande år hava

avslutats på 13,150 hektar och till taxering återstå 30,400 hektar eller

något mer än ®/3 av totalarealen.

Liksom vid fjolårets taxering bör den centrala ledningen av det nu

ifrågasatta taxeringsarbetet ligga hos domänstyrelsen, som torde böra anbefallas

att inkomma med förslag till plan för arbetets utförande samt

övriga erforderliga föreskrifter och detaljbestämmelser. Från domänfondens

avkastning bör, såsom ävenledes skedde beträffande taxeringen 1923, bekostas

ej blott den arbetsförstärkning, som må erfordras för domänstyrelsen

vid arbetets utförande, utan ock avlöning och reseersättning till överledaren.

Som nu angivna kostnader av domänstyrelsen beräknats till

sammanlagt omkring 8,000 kronor, synes det för ändamålet erforderliga

anslaget kunna begränsas till 62,000 kronor.

Då det är avsett, att, i likhet med vad i fjol var fallet, arbetet skulle

påbörjas redan under löpande budgetår, torde domänstyrelsen böra anbefallas

att förskottera vad av anslaget erfordras före den 1 juli 1924.

Rörande frågan om beredande av medel för ändamålet å budgeten vill

jag framhålla, att, såsom jag tidigare i dag anmält, av det i årets statsverksproposition

under nionde huvudtiteln, punkt 117, för främjande av

skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt

Sårna och Idre socknar beräknade belopp, 98,000 kronor, allenast 20,000

kronor behöva tagas i anspråk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t mätte

föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt !).‘l luifl. (Nr Vid-- 12/.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

att för anordnande av en taxering av skogarna i Västernorrlands samt

vissa delar av Jämtlands län anvisa för budgetåret 1924—1925 under

nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av............... kronor 62,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1924:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag till riksskogstaxering. s. 4 i texten