Angående inrättande av statens centrala frökontrollanstalt m.m
1924-02-29 · 46 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 37 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:134, Angående inrättande av statens centrala frökontrollanstalt m.m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
1
Nr 134.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av statens
centrala frökontrollanstalt m.m.; given Stockholms slott den 29
februari 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
David Pettersson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 februari 1924.
N ärvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Mabks vox
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Pettersson anför efter gemensam beredning
med chefen för finansdepartementet:
I punkten 75 under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, beräkna för budgetåret
1924—1925 dels för inrättande och uppehållande av en central frökontrollanstalt
ett belopp av 104,000 kronor, att utgå i första hand av inkomster
av anstalten, dels ock till understöd åt lokala frökontrollanstalter
ett belopp av 10,000 kronor.
Uppskovet med denna frågas behandling var föranlett därav, att en inom
jordbruksdepartementet igångsatt utredning rörande av lantbruksstyrelsen
med skrivelser den 17 februari och den 29 maj 1922 framlagda förslag angående
omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. icke hunnit avslutas
vid tidpunkten för statsverkspropositionens avlåtande. Sedan denna utredning
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 98 höft. CNr UUt.) I
i röko atroLLverksamlittens
nav eu ande
or tjärn saf lön.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
numera blivit slutförd, anhåller jag att få anmäla den sålunda uppskjutna
frågan.
Lantbruksstyrelsens med ifrågavarande skrivelser överlämnade förslag, som
finnas utgivna å trycket (Statens offentliga utredningar 1922 :25), innefatta,
förutom förslag i fråga om frökontrollens omorganisation (sid. 47—131), förslag
till lag om vad iakttagas skall vid försäljning av utsädesfrö i vissa
fall och till kungörelse angående bestämmelser att iakttagas vid införsel
av vissa slag av frön.
För förslagen till lag och importkungörelse torde i detta sammanhang
någon närmare redogörelse ej erfordras.
Vidkommande förslaget om frökontroll verksamhetens omorganisation tilllåter
jag mig hänvisa till vad lantbruksstyrelsens tryckta betänkande i sådant
avseende innehåller. För vinnande av större överskådlighet torde
emellertid lämpligen här böra lämnas eu kortfattad redogörelse för ifrågavarande
verksamhets nuvarande gestaltning samt det huvudsakligaste innehållet
i lantbruksstyrelsens förslag.
Frökontrollverksamheten i landet uppehälles — förutom genom vissa rent
privata anstalter — av frökontrollanstalter i de särskilda orterna, upprättade
genom hushållningssällskap eller landsting. Dessa anstalter åtnjuta
understöd av statsmedel. Allt sedan 1886 har riksdagen årligen ställt till
Kungl. Majrts förfogande ett extra anslag av 10,000 kronor att användas till
understöd, med högst 1,000 kronor för varje anstalt, åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, understödjas med minst samma belopp, och vilka anstalter vilja
underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende å analysmetoder och
övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.
För de med understöd av statsmedel inrättade frökontrollanstalterna har
Kungl. Maj:t utfärdat reglemente den 12 november 1886 (nr 78), vilket
fortfarande är gällande, dock med undantag därav att de funktioner, som
i detsamma tillagts lantbruksakademiens förvaltningskommitté, numera tillkomma
lantbruksstyrelsen.
Enligt berörda reglemente hava dessa anstalter till ändamål att befrämja
den inhemska fröodlingen och fröhandeln genom meddelande av upplysningar
och råd samt medelst undersökningar av de i handeln förekommande
frön med avseende på deras värde såsom utsäde. Varje anstalt står under
uppsikt av en styrelse av minst tre ledamöter, vilka utses för den tid och
i den ordning, som bestämmes av det eller de hushållningssällskap eller
landsting, som bidraga till anstaltens underhåll. Föreståndare för anstalten
antages av styrelsen, sedan lantbruksstyrelsen meddelat yttrande om sökandes
kompetens och skicklighet; och må till föreståndare endast utses den, som
av lantbruksstyrelsen förklarats kompetent. Föreståndaren åligger, bland
annat, att på begäran och mot ersättning enligt av lantbruksstyrelsen fastställd
taxa verkställa fröundersökningar, att i avseende på metoder för ana
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
3
lysernas utförande ävensom i fråga om grunderna för bokföring och för avfattande
av analysattester m. m. ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som blivit av lantbruksstyrelsen fastställda, att åt enskilda jordbrukare och
fröhandlare på begäran meddela upplysningar och råd rörande de fordringar,
som böra ställas på en fullgod utsädesvara, samt att företaga resor inom
området för anstaltens verksamhet för att meddela upplysningar och råd om
odlings-, rensnings- och övriga förfaringsmetoder för vinnande av fullgod
utsädesvara.
Vidare föreskrives i reglementet, bland annat, att det eller de hushållningssällskap
eller landsting, som bidraga till anstaltens underhåll, skola
bekosta arbetslokal med erforderliga möbler, apparater och böcker samt att
lantbruksstyrelsen äger att enligt bemyndigande av vederbörande departementschef
låta inspektera anstalterna.
Instruktioner för frökontrollanstalterna hava jämlikt bestämmelserna i
nämnda reglemente utfärdats av lantbruksakademiens förvaltningskommitté
samt av lantbruksstyrelsen. Senast utfärdad instruktion är av den 12 oktober
1916 (nr 466). Vidare hava särskilda regler för fröundersökningar fastställts.
För närvarande utgår statsbidrag till följande 16 frökontrollanstalter med
nedan angivna belopp: frökontrollanstalten i Stockholm 950, i Uppsala 500,
i Linköping 700, i Jönköping 650, i Kalmar 700, i Lund 1,000, i Halmstad
650, i Borås 450, i Skara 500, i Molkom (Värmlands län) 400, i Örebro 750,
i Västerås 550, i Gävle 550, i Östersund 450, i Härnösand 700 och i Luleå
500 kronor. Anstalterna uppehållas i övrigt genom anslag från hushållningssällskap
eller landsting samt genom inflytande analys- och plomberingsavgifter.
Sålunda hava i medeltal för vart och ett av åren 1911—1920 de
statsunderstödda frökontrollanstalterna åtnjutit bidrag av hushållningssällskap
med 19,400 kronor och av landsting med tillhopa 2,500 kronor. De influtna
analys- och plomberingsavgifterna hava i medeltal för ett vart av nämnda
år uppgått till sammanlagt 100,676 kronor.
De statliga åtgärderna för frökontrollverksamheten hava i det hela inskränkt
sig till nämnda statsunderstöd samt därjämte viss av lantbruksstyrelsen
utövad kontroll.
Syftet med frökontrollanstalternas inrättande torde i första rummet hava
varit, att anstalterna skulle stå jordbruket till direkt tjänst med undersökning
av jordbrukarnas för eget behov avsedda utsäde, men det avsågs givetvis
också att bereda möjlighet till undersökning av i handeln förekommande
utsädesvaror.
Emellertid förspordes redan på ett ganska tidigt stadium anmärkningar
mot frökontrollverksamheten ocli gjordes gällande, att densamma, sådan den
bedrevs, icke fyllde de berättigade anspråk, som kunde ställas därpå. Dessa
anmärkningar, som synas hava vuxit i styrka i samma mån som anstalterna
togos mera i bruk av fröhandeln, gingo ut på att anstalterna saknade till
-
Anmärknmgar
mot
den nuvarande
organisationen.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
fredsställande utrustning samt att deras föreståndare icke besutte erforderlig
kompetens eller, om så vore fallet, endast kunde ägna sig åt frökontrollverksamlieten
som bisysselsättning. Vidare gjordes gällande, att olika anstalter
vid analys av samma vara stundom komme till skilda resultat samt
att frökontrollanstalterna saknade erforderlig auktoritet.
De missförhållanden, som sålunda ansetts råda beträffande frökontrollen
inom landet, hava under årens lopp föranlett ett flertal framställningar, dels
av lantbruksstyrelsen och dels från annat håll, om vidtagande av åtgärder
för att råda bot härutinnan. Frågan har ock varit föremål för framställning
av Kungl. Maj:t till riksdagen (se IX H. T. 1908 p. 31 och R. skr. nr 91908
p. 30), men någon förändring beträffande organisationen av frökontrollverksamheten
har ej genomförts, liksom anslaget därtill alltjämt utgått oförändrat.
Emellertid gjordes under 1919 och 1920 vissa framställningar i ämnet,
vilka torde böra i detta sammanhang närmare beröras.
I skrivelse den 1 oktober 1919 till chefen för jordbruksdepartementet
framhöll Sveriges utsädes förening, hurusom den svenska utsädeshandeln inom
landet saknade det fasta underlag för sina affärer, som en fullt kompetent
och pålitlig frökontroll kunde erbjuda. De lokala anstalterna borde visserligen
bibehållas orubbade för sin ursprungliga uppgift, hjälp åt lantbrukaren,
men därjämte erfordrades en anstalt, vars utlåtanden uppbures av sådan
sakkunskap, även på jordbrukets område, att de kunde tjäna även fröodlingen
och fröhandeln i största skala. Vid anstalten borde erbjudas möjlighet att
omedelbart till experimentell prövning och utredning upptaga med kontrollarbetet
sammanhängande eller vid detsamma framkommande kritiska frågor,
som ej kunde eller borde undanskjutas. Vid sidan av själva kontrollarbetet
och i intimt samband med detsamma borde lämnas tillfälle till fri forskning
och självständiga undersökningar i alla de frågor, som berörde fröets utveckling,
mognad, förhållandet vid lagring och olika behandlingssätt, likaväl som
vid själva groningen inomhus och på fältet. En så mångsidig och fördjupad
kompetens och arbetsmöjlighet stode att vinna endast genom samtidiga förbindelser
mellan teori och praktik samt särskilt med utsädeshandel och praktiskt
jordbruk.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 december 1919 anförde Sveriges allmänna
lantbrukssällskap — under förmälan hurusom förhållandena vid
frökontrollanstalterna vore långt ifrån tillfredsställande — att en genomgripande
förändring krävdes, om den svenska frökontrollen skulle kunna
motsvara tidens krav och tillnärmelsevis nå upp till den ståndpunkt, som
frökontrollen erhållit i andra länder. Svensk frökontrollanstalts analys godkändes
icke vid internationella handeln. För vår export av utsädesvaror
vore det en livsfråga, att det funnes en svensk frökontrollanstalt med så stor
auktoritet, att försäljningsavtal med utlandet kunde träffas på basis av dess
analyser. Icke en enda av de svenska anstalterna vore kompetent utföra
sortrenhetsbestämningar. Lämpligaste sättet att lösa spörsmålet vore att, med
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
bibehållande av de nuvarande anstalterna, i den mån det lokala behovet
krävde, upprätta en statens frökontrollanstalt, som skulle vara högsta instans
i tvister med anledning av de lokala anstalternas skiljaktig analyser och
där sortrenheten skulle kunna bestämmas samt kontroll utövas å exportvarornas
beskaffenhet, varjämte utredningar rörande frökontrollfrågor kunde
företagas,- jämförande försök mellan olika metoder och apparater utföras,
frökontrollanter utbildas och växtsjukdomarnas inflytande på utsädesvarornas
värde studeras.
Vidare hemställde Sveriges fröodlarförbund i eu till lantbruksstyrelsen
ingiven, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 28 april 1920 om sådan
omorganisation av vårt nuvarande frökontrollväsen, att en fullt effektiv
kontroll över fröhandeln erhölles. Omorganisationen måste resultera i en
institution med sådan vederhäftighet, att svensk frökontroll bleve utslagsgivande
i alla tvistefrågor och att dess analysresultat godtoges såväl inom
som utom landet. Huruvida de nuvarande anstalterna skulle bibehållas
eller inskränkas till antalet, vore en sak av underordnad vikt. Den nya
statsfrökontrollen borde så organiseras, att den även kunde utföra en del
kontrollerande fältförsök, t. ex. rörande sjukdomssmittat utsäde och beträffande
odlingsvärdet av saluförda rotfruktstammar.
De två förstnämnda av dessa framställningar remitterades till lantbruksstyrelsen.
I skrivelse den 30 december 1920 erinrade styrelsen, hurusom
under de senast förflutna åren allt större krav ställts på frökontroll,
anstalterna samt att bristerna i deras nuvarande organisation därunder allt
tydligare framträtt. Tiden syntes vara inne att söka genomföra den sedan
lång tid tillbaka vid skilda tillfällen påyrkade förbättringen i anstalternas
organisation. Styrelsen hemställde hos Kungl. Maj:t om tillkallande av
sakkunniga för att inom styrelsen biträda med utredning och uppgörande
av förslag till omorganisation av frökontrollverksamheten.
Denna hemställan bifölls av Kungl. Maj:t den 21 januari 1921. Därefter
erhöll lantbruksstyrelsen den 29 juni 1921 ett vidsträcktare bemyndigande,
i det Kungl. Maj:t, med återkallande av bemyndigandet den 21 januari
1921, uppdrog åt lantbruksstyrelsen att verkställa utredning och avgiva
förslag angående åtgärder till skydd mot faran av import och spridning av
mindrevärdigt frö samt angående omorganisation av frökontrollverksamheten
och därmed sammanhängande frågor; och bemyndigades lantbruksstyrelsen
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom styrelsen biträda
vid uppdragets fullgörande.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallade lantbruksstyrelsen såsom sakkunniga
godsägaren greve Ph. Bonde, revisionssekreteraren S. Dahlqvist,
direktören H. Weibull och direktören J. Widén, och har lantbruksstyrelsen
med biträde av dessa sakkunniga utarbetat de förslag till författningar
angående handel med och import av frö samt till omorganisation av frökontrollverksamheten,
som överlämnats med lantbruksstyrelsens ovannämnda skrivelser
den 17 februari och den 29 maj 1922.
Utredningsuppdrag
åt
lantbruksstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lantbruksstyrehens
förslag avgå
ende frökontrollverk
samhetens
omorganisasion.
(i Kungl. Maj:ts proposition Nr 184.
I betänkandet angående frökontrollverksamhetens omorganisation bär lant.
bruksstyrelsen till en början redogjort för de förhållanden, som enligt lantbruksstyrelsens
förmenande gjorde en omorganisation av verksamheten erforderlig
och som grundade sig dels på förefintliga brister hos de nuvarande
anstalterna såsom sådana och dels på de väsentligt vidgade uppgifter, vilka
numera måste anses ankomma på frökontrollverksamheten.
I fråga om de nuvarande anstalternas organisation har lantbruksstyrelsen
erinrat, att dessa i flertalet fall uppstått för att direkt tjäna lantbruket, envar
inom sin ort, och först sedermera såsom redan befintliga tagits i anspråk
av fröhandeln för dess behov av undersökning av utsäde. Anstalterna hade
givetvis varit till stort gagn för jordbruket, i det de i hög grad bidragit till
att goda utsäden kommit till användning. Om anstalterna på ett i det stora
hela tillfredsställande sätt fyllt sin ursprungliga uppgift att stå jordbrukarna
till tjänst vid undersökning av deras för egen användning avsedda utsäden,
hade dock, sedan fröhandeln i allt större utsträckning börjat taga anstalterna
i anspråk för analysering och i betydande omfattning jämväl för plombering
av dess utsäden, bristfälligheterna hos anstalterna allt mera framträtt och
berättigade klagomål försports över att verkställda undersökningar icke varit
tillförlitliga. Alltför skiljaktiga resultat hade ej sällan uppnåtts, då samma
frövara analyserats vid olika anstalter. Även sedan man sökt råda bot härpå
genom utarbetande av förbättrade metoder, förekomme allt fortfarande vid
de olika anstalterna stora skiljaktigheter med avseende å fastställande av
för fröets värde såsom utsäde mycket viktiga faktorer såsom fröets härkomst,
renhetsgrad, grobarhet in. m., något som givetvis måste vålla mycket stora
olägenheter. Härtill komme, att anstalterna understundom icke alls eller
endast ofullständigt kunde utföra vissa mera krävande undersökningar, som
nutidens framskridna jordbruk och handel förutsatte på ifrågavarande område.
Antydda brister i frökontrollverksamheten berodde till väsentlig de!
på underhaltig och ofullständig utrustning av anstalterna samt i vissa fall
på att anstalternas personal icke ägt tillräcklig kompetens, vilket åtel1 i sin
tur — åtminstone delvis — haft sin grund i de knappa anslagen från det
allmännas sida. Härjämte hade emellertid också på ifrågavarande område
saknats vederbörligt samarbete och ledning, som utgjorde nödvändiga förutsättningar
för vinnande av säkra och likformiga resultat. Icke någon av
de svenska frökontrollanstalterna hade haft tillräcklig auktoritet vid jämförelse
med de stora centrala, väl utrustade frökontrollanstalterna utomlands,
något som vid utsädesaffärer med utlandet vållat olägenheter och föranlett,
att vid sådana affärers avslutande de utländska anstalterna i stället kommit
att användas.
I detta sammanhang har lantbruksstyrelsen beträffande de uppgifter, som
ankomme på en nutida frökontrollverksamhet och som denna verksamhet
måste kunna fylla för att motsvara sitt ändamål, anfört följande.
De uppgifter, som numera måste anses tillkomma frökontrollverksamheten,
vore av väsentligt mera mångfaldig och krävande art än som tidigare för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts proposition Nr t-i-i. ''
utsatts. Redan pa analysarbetet — de svenska frökontrollanstalterna vore
för sin verksamhet i allt väsentligt hänvisade endast till laboratorieundersökningar
— hade kraven undan för undan ökats. Från att detta till eu
början huvudsakligen omfattat allenast undersökning av renhetsgraden och
grobarheten hos fröet hade efter hand tillkommit krav aven pa undersökning
för fastställande av fröets produktionsort (härkomst) och av dess kulturform
(sort och stam) ävensom undersökning av utsädets beskaffenhet med hänsyn
till förekomsten av växtsjukdomar. Då värdet hos ett frö i mycket hög
grad vore beroende av härkomsten samt av den sort eller stam, fröet representerade,
vore givetvis undersökningarna för fastställande av dessa för ett
frös värde såsom utsäde så viktiga faktorer av mycket stor betydelse, och
vad beträffade undersökning angående växtsjukdomarna så hade denna med
den under senare tid betydligt vidgade utsädesliandeln och det därmed ökade utbytet
av utsäde mellan olika orter och odlare blivit av väsentligt störie
betydelse än förr och blivit eu mycket viktig del av frökontrollens uppgifter.
Men även med avseende å mängden av de olika fröslag som numera
ansåges böra underkastas kontroll — särskilt vore det av stor betydelse att
en allmännare frökontroll infördes även beträffande trädgårdsväxterna —
ställdes ökade krav på frökontrollverksamheten. Vissa fröslag krävde särskild
utrustning och sakkunskap för undersökningens verkställande.
Emellertid tillkomme det en tidsenlig frökontrollverksamhet att verkställa
icke endast undersökning av fröet a laboratoriet utan i \ issa fall jämväl
undersökning redan av växande gröda, som avsåges för produktion av utsäde.
Endast genom en sådan undersökning, s. k. insvning av växande gröda, kunde
ett säkert fastställande av fröets sort och stam ävensom av dess frihet tran
vissa för växtodlingen farliga smittsamma sjukdomar äga^ ruin. Där ick(
redan genom insyning av den växande grödan en frö va ras beskaffenhet niet
hänsyn till sort- och stamäkthet, sortrenhet och frihet från växtsjukdomar
skett, kunde sådant med säkerhet utrönas endast genom odling av det skördade
fröet. Eu dylik s. k. efterkontroll kunde under vissa förhållanden vara
av behovet påkallad i främsta rummet för kontroll därå, att de i nämnda
avseenden beträffande sålt fröparti lämnade garantier vore riktiga. För utövande
av sådan kontrollverksamhet vore tillgång till lämpliga försökstalt
för odlingsförsöken erforderlig. Även borde en nutida frökontrollverksamhet
kunna sättas i tillfälle att — såsom skett i Danmark — med sadana utsädesfirmor,
vilkas organisation för inköp och försäljning samt anordning iöi utsädesvarornas
färdigställande och lagring sådan! medgåve, ingå avtal om
kontroll av firmans hela utsädesförsäljning (s. k. sjäivverkande kontroll).
Bland de svenska frökontrollanstalternas nuvarande uppgifter inginge
liksom på vissa håll utomlands, såsom i Österrike, Ungern, Bayern och Nederländerna
— att med anstaltens plomb förse fröparti, som vid a anstalten utförd
undersökning befunnits innehålla vara av viss beskaffenhet (s. k. statsplombering).
Angående värdet av denna verksamhet hade eu viss meningsskiljaktighet
varit rådande, särskilt med anledning därav, att då hittills, i or
att ett fröparti skulle kunna få plomberas, i huvudsak endast uppställts det
villkor, att fröpartiet hölle eu viss halt av rent grobart frö, friparti kunnat
förses med plomb, vilket i andra avseenden varit mindrevärdigt såsom utsäde.
Särskilt hade klagomål anförts över att plomberat fröparti understundorn
varit i hög grad bemängt med ogräs, ofta av svarartad beskaffenhet.
Från vissa håll hade därför gjorts gällande, att denna del av frökontrollan
stalternas verksamhet icke vidare borde ifrågakomma. Da emellertid pion)
beringen icke varit utan sin stora betydelse för den svenska fröhandeln, an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
|S Kun f/l. Maj:ts proposition Nr 134.
sage lantbruksstyrelsen densamma böra bibehållas såsom en av frökontrollanstalternas
uppgifter, därvid dock lantbruksstyrelsen förutsatte skärpta bestammelser
for att frövara finge plomberas. Skedde en dylik skärpning i
villkoren för plomberingen, komme denna helt visst att bliva av allt större
betydelse, dä jordbrukaren genom köp av den plomberade varan vunne trygghet
för att erhålla ett gott utsäde. Föreskrifterna angående plombering
tunnes tor närvarande intagna såsom särskild avdelning i den av lantbruksstyrelsen
för frokontrollanstalterna utfärdade instruktion, men ansåge lantbruksstyrelsen,
att — dä instruktionens bestämmelser i övriga delar tillkommit
efter samarbete med representanter för Danmark och Norge, där
statsplombering icke förekomme — bestämmelserna angående statsplombering
borde utfardas särskilt. Med hänsyn till arten av denna verksamhet borde
aven iaststallas det område, inom vilket frökontrollanstalt hade rättighet
och skyldighet att verkställa plombering.
Bland uppgifter, som för befrämjande av det betydelsefulla ändamalet att
eyi imo-Jhgaste män gott utsäde producerades och komme till användning
ytterligare kunde förefinnas för frökontrollverksamheten, erinrade lantbruksstyrelsen
om den redan enligt gällande föreskrifter anstalterna åliggande
viktiga uppgiften att tillhandagå allmänheten genom meddelande av
upplysning och råd, såsom angående val av utsäde och grödans behandling
tor framställande av ett gott utsäde m. in.
Lantbruksstyrelsen har härefter vidkommande den omorganisation av frökontrollverksamheten,
som sålunda betingades icke blott av förefintliga brister
hos de nuvarande anstalterna utan jämväl av de väsentligt vidgade uppgifter,
som numera ankomme på sådan verksamhet, anfört, att denna omorganisation
borde gå i riktning av verksamhetens centralisation. Att emellertid, såsom
från vissa håll tidigare föreslagits, genomföra en dylik centralisation på det
sätt, att anstalternas antal väsentligen inskränktes och de anstalter, som bibehölles,
i stället gjordes starkare, bättre utrustade och likställda med varandra,
syntes styrelsen icke utgöra en tillfredsställande lösning av frågan. Även med ett
mindre antal sådana anstalter skulle enligt lantbruksstyrelsens bestämda mening
icke kunna åvägabringas den större enhetlighet i frökontrollens verksamhet,
som från olika håll så kraftigt påyrkats, eller den erforderliga ledningen av
anstalternas verksamhet. Ej heller skulle dessa anstalter utan betydande
kostnader kunna bestås den personal och utrustning, som numera krävdes för
att anstalterna skulle kunna fylla alla de med verksamheten förenade uppgifterna,
Lantbruksstyrelsen föresloge i stället inrättande och uppehållande
genom statens försorg av en central frökontrollanstalt med bibehållande därjämte
i viss utsträckning — förslagsvis till ett antal av sex — av lokala
anstalter. Dessa senare skulle liksom hittills uppehållas medelst bidrag av
staten och hushållningssällskap eller landsting. Den centrala frökontrollanstalten,
som måste få en fullständig och modern utrustning och där arbetet
skulle utföras av på hithörande område väl skolade och sakkunniga personer,
skulle väl även hava att utföra mera allmänt förekommande undersökningar
men dock som huvuduppgift hava att ägna sig åt mera krävande uppgifter
och i förhållande till övriga anstalter intaga en ledande ställning. De lokala
9
Kung!. Maj:ts proposition Nr 134.
anstalterna åter skulle — var i sin ort — hava att utföra mera allmänt
förekommande undersökningar.
De uppgifter, som enligt förslaget skulle tillkomma samtliga frökontrollanstalter
— alltså såväl den centrala som de lokala — skulle omfatta analysverksamhet,
statsplombering, insyning av växande gröda samt upplysningsverksamhet.
Härutöver skulle det särskilt tillkomma den centrala anstalten
att verka för åstadkommande av nödigt samarbete mellan de olika anstalterna
samt i tekniskt avseende intaga eu ledande ställning inom frökontrollverksamheten,
att i händelse av skiljaktiga resultat lokala anstalter emellan vid undersökning
av samma utsädesvara verkställa, om så påfordrades, utslagsgivande
analys, att verkställa undersökningar även med hänsyn till sådana egenskaper
hos utsäde, vilka huvudsakligen genom odlingsförsök kunde utrönas,
såsom sort- och stamäkthet, sortrenhet, frihet från växtsjukdomar (efterkontroll),
och att verka för att sådan kontrollverksamhet i allt större utsträckning
komme till användning, att i fall, då lokal anstalt saknade möjlighet att
utföra undersökning av viss svårare beskaffenhet, på begäran, såvitt möjligt»
verkställa, sådan undersökning, att med sådana utsädesfirmor, vilkas organisation
för inköp och försäljning samt anordning för utsädesvarornas färdigställande
och lagring sådant medgåve, efter framställning ingå avtal om
kontroll, i enlighet med de närmare föreskrifter lantbruksstyrelsen meddelade,
av firmans hela utsädesförsäljning (självverkande kontroll), att leda och övervaka
frökontrollanstalternas insyningsverksamhet enligt av lantbruksstyielsen
meddelade närmare föreskrifter, att noggrant följa utvecklingen inom frökontrollväsendet,
jämväl i utlandet, samt genom egna undersökningar söka
fullständiga och förbättra frökontrollmetoderna, att med uppmärksamhet följa
de åtgärder, som vidtoges för utsädesvarornas rensning, torkning, smittrening,
och lagring, ävensom, i den mån förhållandena det medgåve, i sådant syfte
själv utföra undersökningar, samt att genom upplysningsverksamhet söka främja
kunskap om och intresse för de spörsmål, som folie inom anstaltens verksamhetsområde.
Vad härefter beträffar frågan om den sålunda avsedda centrala frökontrollanstaltens
ställning inom statsförvaltningen samt den därmed sammanhängande
frågan om dess förläggning har lantbruksstyrelsen — under erinran att riksdagen
1908 gjort framställning om åvägabringande av utredning angående
inrättande av en central, frökontrollanstalt och därvid ifragasatt, huruvida icke
eu sådan frökontrollanstalt skulle kunna anordnas i samband med centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet — anfört huvudsakligen
följande.
Lantbruksstyrelsen, som av Kungl. Maj:t anbefallts att inkomma med den
av riksdagen begärda utredningen i ämnet, hade i sitt den 1 oktober 1908 i
anledning härav avgivna utlåtande erinrat, att centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet vore eu vetenskaplig försöksanstalt, där någon
Den cell träl a
frökontrollanstalten.
10 Kungl. May.ts proposition Nr 184.
större erfarenhet rörande den praktiska frökontrollen icke i regel torde vara
att påräkna, medan åter den av lantbruksstyrelsen föreslagna större frökontrollanstalten
skulle till huvudsakligt ändamål hava just denna praktiska
frökontroll, för lösande av vars frågor den skulle vara utrustad med nutidens
yppersta medel och vars utveckling den vore ämnad att alldeles särskilt söka
befordra. De vetenskapliga undersökningarna skulle däremot först i andra
hand komma att tillhöra densamma. Då sålunda denna anstalts särskilda
ändamål vore befordrandet av den praktiska frökontrollen, skulle dess förläggande
til! ovannämnda centralanstalt giva åt densamma karaktären av en
vetenskaplig försöksanstalt, vilket enligt lantbruksstyrelsens åsikt skulle kunna
till viss grad förrycka dess verksamhet. Redan av denna orsak ansåge lantbruksstyrelsen
för sin del icke lämpligt, att den centrala frökontrollanstalten
anordnades i samband med centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Därtill komme att, enligt vad lantbruksstyrelsen kunde finna, någon
besparing i utgifterna härigenom icke skulle uppstå.
Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som
den (i november 1908 avgivit utlåtande i ärendet, hade såsom sin mening
anfört, att, om en central frökontrollanstalt skulle inrättas, den i varje fall
icke syntes böra förläggas till centralanstalten, och hade anstaltens styrelse
därvid aberopat bland annat, dels att för frökontrollen skulle erfordras såväl
egen personal utöver den vid anstalten förefintliga som ock uppförande av ny
byggnad, varför någon besparing icke komme att vinnas genom eu sådan
anordning, dels ock att skäl ej syntes finnas att ställa frökontrollen, vars
arbete ju likasom de kemiska stationernas huvudsakligen utgjordes av kontrollundersökningar
men ej av vetenskaplig forskning av den art, som tillhörde
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, i förbindelse med
denna anstalt.
De skäl, som sålunda åberopats för att en central frökontrollanstalt icke
borde förläggas till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
ägde enligt lantbruksstyrelsens mening alltjämt giltighet.
Emellertid hade även andra förslag framkommit angående den centrala
frökontrollanstaltens förläggning, varvid särskilt från vissa håll framhållits
lämpligheten av att den bäst utrustade frökontrollanstalten förlädes till Skåne.
Såsom särskilt skäl härför hade åberopats, att en betydande del av den för
landet behövliga fröodlingen och utsädesproduktionen i allmänhet ägde rum
inom de sydligaste delarna av landet. Efter noggrant övervägande hade
emellertid lantbruksstyrelsen funnit avgörande skäl tala för den centrala frökontrollanstaltens
förläggning till Stockholm eller dess omedelbara närhet.
Sant vore väl, att huvuddelen av vissa fröslag producerades inom Skåne och
närliggande provinser, _ men den fröproduktion av vallbaljväxter och gräs, som
av gammalt ägt rum i mellersta Sverige och på senare tid upptagits även i
Norrland till stor fördel för dess jordbruk, ställde särskilt stora krav på frökontrollen.
Dä lantbruksstyrelsen ansåge av nöden, att den centrala frökontrollanstalten
intoge en ledande ställning inom hela frökontrollverksamheten,
måste enligt styrelsens mening den centrala anstalten förläggas till en med
hänsyn till vårt lands långsträckta läge mera central ort än Skåne. De klimatiska
förhållandena inom Skåne vore ock så väsentligt olika mot i större
delen av landet i övrigt, att även av denna anledning anstalten icke lämpligen
borde förläggas till Skåne. Erinras finge ock om den stora vikten och
betydelsen av att de myndigheter, som hade den närmaste handläggningen
av frågor, som berörde fröodling, fröhandel och frökontroll, i sin omedelbara
Kandi. Maj:ts proposition AV 134. 11
närhet hade tillgång till den förnämsta sakkunskapen inom landet på ifrågavarande
område.
Enligt lantbruksstyrelsens mening borde alltså den centrala frökontrollanstalten
inrättas såsom en statsinstitution, som ställdes under överinseende
av lantbruksstyrelsen. Oaktat lantbruksstyrelsen sålunda, bestämt ville avvisa
tanken på, att den centrala frökontrollanstalten anordnades såsom särskild
avdelning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, funne
lantbruksstyrelsen dock många skäl tala för, att den centrala frökontrollanstalten
förlädes i närheten av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
för att således komma i omedelbar förbindelse med den sakkunskap,
som förefunnes dels däi''städes, dels vid andra i närheten befintliga,
för dess verksamhet värdefulla institutioner.
Såsom nyss anförts borde den centrala frökontrollanstalten ställas under
lantbruksstyrelsens överinseende. Detta betingades redan av det förhållandet,
att anstalten komme att inom visst område övertaga de funktioner, som tillkomme
de under lantbruksstyrelsen ställda lokala frökontrollanstalter. Eu
följd härav måste bliva, att instruktioner angående arbetsmetoder, statsplombering,
taxor för analyser och andra arbeten, som av frökontrollanstalt komme
att verkställas, utfärdades av samma myndighet. Härtill komme, att den
centrala frökontrollanstalten borde, särskilt i tekniskt avseende, intaga eu
ledande ställning inom frökontrollverksamheten i dess helhet, vilket nödvändiggjorde,
att samtliga anstalter ställdes under samma myndighets överinseende.
Oaktat den centrala frökontrollanstalten sålunda borde ställas under lantbruksstyrelsens
överinseende, torde emellertid den direkta ledningen av anstalten
böra anförtros åt eu av Kungl. Maj:t, efter förslag av lantbruksstyrelsen,
för ändamålet särskilt utsedd styrelse av representanter för såväl jordbruksvetenskapen
och försöksverksamheten pa växtodlingsområdet som det
praktiska jordbruket och utsädeshandeln.
För lantbruksstyrelsens förslag, i vad avser den centrala anstaltens inre
organisation och därmed förenade kostnader, torde jag få närmare redogöra
i ett senare sammanhang. Emellertid torde redan nu böra nämnas, att engångskostnaderna
för anstaltens inrättande — under förutsättning att lokaler
anskaffas genom nybyggnad — av lantbruksstyrelsen beräknats till 265,000
kronor samt att årskostnaden beräknats till 00,000 kronor, därav avlöningsstat
46,000 krono]’ och omkostnadsstat 44.000 kronor. Till avlöningsstaten
kulle emellertid komma kostnad för tillfällig löneförbättring. De inkomster,
som genom anstalten skulle tillföras statsverket, hava av lantbruksstyrelsen
uppskattats till 70,000 kronor för år, vadan alltså årskostnaderna skulle överstiga
inkomsterna med 20,000 kronor. 1
1 fråga om de lokala frökontrollanstalterna har lantbruksstyrelsen anfört i
huvudsak följande.
Vad de lokala anstalterna anginge, sä åsyftade lantbruksstyrelsen genom den
förändrade organisationen en väsentlig inskränkning i de nuvarande anstalternas
antal, så att de kvarvarande anstalterna utan allt för betydande ökning
av det bidrag, som till anstalterna allt fortfarande borde utgå från stat, hushållningssällskap
eller landsting, skulle kunna erhålla tillräckligt understöd
Do lokala frökontrollaustaltorna.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
för tidsenligare utrustning och mera kvalificerad arbetskraft, som uteslutande
kunde ägna sin verksamhet åt anstalterna. De skäl, som hittills åberopats
för bibehållande av ett så betydande antal lokala frökontrollanstalter, som
för närvarande förefunnes, ansåge lantbruksstyrelsen icke längre äga sin
fulla giltighet. Med de gynnsamma kommunikationsförhållanden, som numera
allmänt radde — fröprov försändes i regel med posten — syntes det
rent lokala behovet av frökontrollanstalt i och för lätt tillgång till frökontroll
icke vara av särskild betydelse. Även vad riksdagen 1908 såsom skäl
för bibehållande av lokala frökontrollanstalterna i stor utsträckning särskilt
åberopat därom, att de lokala anstalterna vore i tillfälle att lämna den
mindre jordbrukaren eu välbehövlig ledning vid val av utsäde m. m., funne
lantbruksstyrelsen hava till avsevärd del mist sin betydelse, sedan riksdagen
beviljat medel för anställande av icke mindre än 55 jordbrukskonsulenter,
vilka hade att stå den mindre jordbrukaren till tjänst även i hithörande
frågor. Härtill komme, att vissa av anstalterna i så ringa grad anlitades,
att ett indragande av dessa anstalter utan avsevärd olägenhet borde kunna
äga rum.
För att det lokala behovet av analysers och plomberingars verkställande
skulle kunna tillfredsställande tillgodoses torde följande frökontrollanstalter
behöva anordnas.
1) Eu för sydligaste Sverige med verksamhet huvudsakligen inom Malmöhus,
Kristianstads, Blekinge, Hallands och Kronobergs län. Inom detta
område hade hittills verkat tre anstalter, nämligen i Kristianstad, Lund och
Halmstad. Från och med 1921 hade dock anstalten i Kristianstad förenats
med anstalten i Lund. Nämnda tre anstalter hade tillsammans i medeltal
för åren 1911—1920 verkställt under varje år 8,909 analyser.
2) Eu för västra Götaland med verksamhet huvudsakligen inom Älvsborgs,
Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län. Inom detta område hade hittills
verkat anstalterna i Borås och Skara med tillsammans i medeltal för ett
vart av de tio åren verkställda analyser av 2,562.
3) Eu för östra Götaland med verksamhet huvudsakligen inom Jönköpings,
Kalmar och Östergötlands län. Inom detta område hade hittills verkat anstalterna
i Linköping, Jönköping och Kalmar, vilka tillsammans i medeltal
för vart och ett av de tio åren verkställt 4,568 analyser.
4) En för västra Svealand med verksamhet huvudsakligen inom Örebro,
Värmlands, Västmanlands och Kopparbergs län. Inom detta område vore
för närvarande i verksamhet anstalterna i Molkom, Örebro och Västerås
med tillsammans i medeltal för ett vart av de tio åren 5,819 analyser.
5) En för östra Svealand med verksamhet huvudsakligen inom Stockholms,
Uppsala och Södermanlands län ävensom inom Gotlands och Gävleborgs län.
Inom detta område vore för närvarande i verksamhet huvudsakligen anstalterna
i Stockholm, Uppsala och Gävle, vilka i medeltal för vart och ett av
de tio åren tillsammans verkställt 6,522 analyser.
6) Eu för södra Norrland med verksamhet huvudsakligen inom Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län. Här verkade nu två anstalter,
nämligen i Härnösand och Östersund, med i medeltal för vart och ett av de
tio åren tillsammans 2,075 analyser.
7) En för norra Norrland med verksamhet huvudsakligen inom Norrbottens
län, där för närvarande frökontrollanstalten i Luleå verkade med ett medeltal
analyser för vart och ett av nämnda tio år av 478. Med hänsyn till
de för denna landsdel säregna förhållanden torde emellertid frökontrollanstalten
därstädes böra bibehållas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
Behovet av lokal frökontroll inom det område, dit den centrala frökontrollanstalten
förlädes, borde emellertid lämpligen kunna tillgodoses av denna
anstalt, varför särskild lokal frökontrollanstalt icke torde behöva bibehållas
inom det område, som omfattade huvudsakligen östra Svealand.
Med den gruppering av de lokala anstalterna, som lantbruksstyrelsen sålunda
förordade, borde givetvis med den bättre utrustning, som anstalterna
avsåges skola erhålla, någon fara icke föreligga för att anstalterna icke
skulle kunna medhinna det antal undersökningar, som kunde komma på
varje anstalt.
Givet vore, att sådana förändrade förhållanden kunde inträffa, att antalet
anstalter kunde ytterligare inskränkas eller eventuellt behöva i någon mån
utökas.
Även med den förändrade organisationen borde såsom bidrag till lokala
frökontrollanstalter utgå ej mindre statsanslag än även ortsbidrag från hushållningssällskap
och landsting inom de av anstaltens verksamhet berörda
områdena. Lantbruksstyrelsen hade härvid ingalunda förbisett de svårigheter,
vilka kunde uppstå vid det samarbete mellan skilda hushållningssällskap
och landsting, som härvid i allmänhet måste förutsättas. Att emellertid
sådant samarbete vore möjligt, visade den anordning, som från och
med 1921 vidtagits av Kristianstads och Malmöhus läns hushållningssällskap
med avseende å anstalten i Lund.
Angående upprättande och förläggande av lokal frökontrollanstalt syntes
det i varje enskilt fall böra ankomma på Kungl. Maj:t att träffa avgörande
efter framställning av hushållningssällskap eller landsting, som förklarat
sig vilja lämna understöd till sådan anstalt.
Med hänsyn till storleken av influtna analys- och plomberingsavgifter
(i medeltal för varje är under perioden 1911—1920 100,676 kronor) syntes
det lantbruksstyrelsen med skäl kunna antagas, att, oaktat en avsevärd del
av dessa inkomster efter den förändrade organisationen komme att inflyta
till den centrala frökontrollanstalten för inom dess område verkställda analyser
och plomberingar, till de lokala anstalterna dock skulle komma att
inflyta så avsevärda inkomster för utförande av analyser och plomberingar,
att för de efter omorganisationen kvarstående färre anstalterna icke torde behövas
större bidrag av allmänna medel sammanlagt än som nu utginge till
ett större antal lokala anstalter.
Lantbruksstyrelsen hade nämligen för en lokal frökontrollanstalt av medelstorlek
beräknat omkostnaderna, förutom lokal och utrustning, som förutsattes
skola tillhandahållas av hushållningssällskapet i orten, på följande
sätt:
1 föreståndare ................................................
1 assistent (manlig) ..................................
frökontrollbiträden under brådskande tider
lyse, bränsle, utensilier m. in......................
resor och diverse omkostnader .....................
kronor 5,400
» 4,000
» 3,000
2,000
» 1,600
summa kronor 16,000.
Av nämnda belopp, 16,000 kronor, syntes minst 12,000 kronor höra kunna
täckas av inflytande analys- och plomberingsavgifter. För sex lokala frökontrollanstalter
beräknades alltså 72,000 kronor. Av allmänna medel skulle
således behöva tillskjutas högst 4,000 kronor till eu var av de beräknade
sex anstalterna, varav hälften borde utgå av statsmedel och återstoden täckas
av vederbörande hushållningssällskap eller landsting. Ett ärligt anslag pa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Yttranden
över lånt
bruksstyrelsens
förslag.
• 4 Kungl. Mcij:ts proposition Nr 134.
högst 12,000 kronor av statsmedel syntes därför vara behövligt för upprätthållande
av de lokala anstalterna. Detta innebure visserligen en ökning
med 2,000 kronor av det nu utgående statsanslaget för samma ändamål,
men denna ökning motsvarades mer än väl av minskade bidrag från hushållningssällskap
och landsting.
Såsom redan förut påpekats, förutsattes emellertid, att lokal och tidsenlig
utrustning för de lokala anstalterna skulle tillhandahållas av hushållningssällskap
och landsting. Med hänsyn till särskilt vissa anstalters för närvarande
bristfälliga utrustning och svårigheten för hushållningssällskapen
eller landstingen att omedelbart åstadkomma behövlig förbättring i nämnda
avseenden funne lantbruksstyrelsen sig böra föreslå, att såsom engångsanslag
till de lokala frökontrollanstalternas omorganisation av statsmedel måtte beviljas
ett belopp av 10,000 kronor, att efter beslut av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall utanordnas såsom bidrag för sagda ändamål dock icke till någon
anstalt med högre belopp än 3,000 kronor.
Lantbruksstyrelsens framställning i fråga om frökontrollverksamheten utmynnar
i hemställan, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder dels för anordnande
och upprätthållande av en statens centrala frökontrollanstalt dels
ock för tidsenligare organisation av de med statsmedel understödda lokala
frökontrollanstalterna, allt i enlighet med i betänkandet angivna grunder.
Beträffande de medel, som skulle erfordras för inrättande och upprätthållande
av den föreslagna centrala frökontrollanstalten, har lantbruksstyrelsen
ifrågasatt, att dessa skulle anskaffas genom beläggande med licensavgift
av vissa tillstånd till införsel av frö, vilka skulle meddelas av lantbruksstyrelsen.
Över det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget till omorganisation av
frökontrollverksamheten hava yttranden avgivits av lantbruksakademien,
styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som
därvid tillika överlämnat yttrande av vissa avdelningsföreståndare vid anstalten,
statskontoret, hushållningssällskapens förvaltningsutskott samt styrelserna
för frökontrollanstalterna i riket — i vissa fall med bifogande av
yttranden av vederbörande föreståndare — ävensom av Sveriges utsädes förening,
Sveriges fröodlareförbund och Sveriges fröengrossistförening. Vidare har
byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande i ämnet i vad avser beredande av lokal
för den föreslagna centrala frökontrollanstalten.
I samtliga de yttranden, däri uttalande i sådant avseende gjorts, har vitsordats
angelägenheten av att åtgärder vidtagas för att bringa den svenska frökontrollverksamheten
i sådant skick, att den må motsvara de fordringar,
som rimligen kunna ställas därpå. Även om därvid från vissa håll —
Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt styrelsen för
frökontrollanstalten i Uppsala — anförts, att frökontrollverksamheten, sådan
den för närvarande bedreves, kunde vederbörligen tillgodose lantmännens
direkta intresse, har emellertid även från dessa håll, med hänsyn särskilt
till den större utsädeshandeln, framhållits önskvärdheten, att åtgärder vidtagas
i angivet syfte.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134. 15
Det framlagda förslaget om inrättande av en central frökontrollanstalt
har i det hela vunnit anslutning i de avgivna yttrandena, vilka med fa undantag
utmynna i ett tillstyrkande av en sådan anstalt.
Sålunda har lantbruksakademien anfört, att akademien fullständigt delade
lantbruksstyrelsens mening beträffande de grunder, efter vilka eu omorganisation
av frökontrollverksamheten borde genomföras. Först genom den
kontroll över och ledning av de lokala anstalternas arbete, som kunde vinnas
genom eu central frökontrollanstalt, syntes enhetlighet och likformighet
kunna ernas i de lokala anstalternas arbetsmetoder och resultaten av undersökningarna.
Utan tvivel komme jämväl den centrala frökontrollanstaltens
föredöme att verka uppryckande på de lokala anstalternas hela verksamhet.
Vad särskilt beträffade kontrollen av skogsfrö vore tillkomsten av eu central
anstalt synnerligen önskvärd för ernående av att sådant frö alltid bleve
undersökt efter en och samma metod. Skogsfrökontrollen hade hittills på
grund av de lokala anstalternas bristfälliga arbetsmetoder måst till väsentlig
del bedrivas å en privat institution. Man kunde med full visshet förutse,
att all kontroll av sådant frö komme att överlämnas till den centrala
anstalten, så snart denna blivit inrättad.
Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
har också tillstyrkt förslaget.
Statskontoret har erinrat om av riksdagen 1908 i ämnet gjort uttalande,
däri framhållits, att vissa brister, som förefunnes beträffande då befintliga
relativt många frökontrollanstalter, i det hela skulle kunna avhjälpas, om
en central frökontrollanstalt upprättades, vars personal vore för sin uppgift
fullt vetenskapligt utbildad och uteslutande ägnade sig åt densamma, vadan
riksdagen ansåge, att en sådan anstalt borde upprättas. Detta riksdagens
uttalande läge visserligen långt tillbaka i tiden, men då behovet av en central
frökontrollanstalt — enligt vad på detta område sakkunniga enstämmigt
framhållit — alltjämt torde förefinnas, vore det knappast något att
erinra mot att en sådan anstalt nu upprättades och att frökontrollverksamheten
i huvudsak organiserades, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit, med
en central anstalt och ett antal lokala frökontrollanstalter.
Statskontoret har emellertid ifrågasatt, om ej den centrala frökontrollen
möjligen skulle kunna utan allt för stora olägenheter — åtminstone tillsvidare
— ordnas efter vissa andra riktlinjer än de av lantbruksstyrelsen föreslagna,
och har statskontoret i sådant avseende anfört följande.
Fn avsevärd del av den centrala frökontrollsanstaltens verksamhet torde
komma att falla inom området för den lokala frökontrollen. Det syntes
därför kunna ifrågasättas, huruvida icke den centrala anstalten skulle kunna
utan större olägenheter organiseras efter samma grunder som de lokala anstalterna
och således icke inrättas såsom en statsinstitution utan som en
statsunderstödd centralanstalt. Denna skulle givetvis förses med vida större
statsbidrag än de lokala anstalterna för att göra densamma skickad att på
ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter som centralanstalt. För de
lokala anstalterna hade föreslagits ett till 2,000 kronor för varje anstalt
Pell central
frökontroll
anstalten.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1Ö4.
eller för sex anstalter till sammanlagt 12,000 kronor beräknat statsunderstöd.
Om en statsunderstödd centralanstalt tilldelades statsbidrag med det
belopp av 20,000 kronor, som av lantbruksstyrelsen antagits komina att av
statsmedel årligen erfordras för den föreslagna statsinstitutionen, så torde
en sådan anstalt, som jämväl hade att i övrigt påräkna samma inkomster
av kontrollverksamheten som statsinstitutionen, kunna antagas bliva i tillfälle
att väl fylla sina uppgifter.
Med en sådan anordning skulle något nytt ämbetsverk med en mängd
tjänstemän icke behöva inrättas, och statens utgifter för den nya organisationen
av frökontrollverksamheten skulle kunna med större säkerhet beräknas
och verkligen begränsas till de av lantbruksstyrelsen angivna belopp.
I viss mån enahanda synpunkt har gjorts gällande av styrelsen för frökontrollansta.
lt
i Stockholm genom större anslag skulle kunna sättas i tillfälle att fylla
den mera kontrolltekniska delen — inberäknat inspektion — av den föreslagna
centralanstaltens uppgifter och den mera vetenskapliga delen därav
förläggas till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Förvaltningsutskotten hos Älvsborgs läns norra hushållningssällskap och
Skaraborgs läns hushållningssällskap samt styrelsen för frökontrollanstalten
i Örebro och föreståndaren för frökontrollanstalten i Uppsala hava helt
avstyrkt lantbruksstyrelsens förslag i förevarande del. Älvsborgs läns norra
hushållningssällskaps förvaltningsutskott har därvid anfört, att det med
hänsyn till det ekonomiska läget syntes föga tilltalande att nu inrätta en
ny, med avsevärda kostnader förbunden statsinstitution, samt att de fordringar,
som kunde ställas på frökontrollverksamheten, syntes kunna vederbörligen
tillgodoses genom de lokala anstalternas omorganisation enligt lantbruksstyrelsens
förslag. Styrelsen för frökontrollanstalten i Örebro och föreståndaren
för anstalten i Uppsala hava ansett påtalade brister i frökontrollverksamheten
kunna avhjälpas genom vederbörlig omorganisation av de
lokala anstalterna. Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har förklarat sig anse de uppgifter, som enligt förslaget skulle tillkomma
den centrala anstalten, icke vara tillräckliga för att kunna motivera
den kostnad, som vore förbunden med dess inrättande. Efter företagen
omorganisation av de lokala anstalterna syntes dessa uppgifter, i vad de
icke folie inom centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet
verksamhetsområde, kunna inskränkas till inspektion av de lokala anstalterna.
Denna inspektion åter syntes kunna uppdragas åt någon av föreståndarna
för de lokala anstalterna.
Förvaltningsutskottet hos Örebro läns hushållningssällskap har med hänsyn
till de kostnader, frökontrollverksamhetens omorganisation beräknats
medföra, ställt sig tveksamt angående lämpligheten att under nu rådande
ekonomiska förhållanden genomföra densamma, därvid förvaltningsutskottet
emellertid förklarat sig icke underskatta betydelsen av eu central frökontrollanstalt.
Styrelsen för frökontrollanstalten i Uppsala, vilkens yttrande även
åberopats av förvaltningsutskottet hos Uppsala läns hushållningssällskap, har
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
IT
anfört, att (let ur den större utsädeshandelns synpunkt vore till gagn, om
åtminstone en större frökontrollanstalt funnes. Huruvida emellertid nuvarande
tidsförhållanden medgåve anläggande av en central frökontrollanstalt
enligt det framlagda förslaget, tillkomme det icke styrelsen att bedöma.
/ övrigt har från hushållningssällskapens och styrelsernas för frökontrollanstalterna
sida uttalats anslutning till förslaget om upprättande av en
central frökontrollanstalt. Till detsamma hava också anslutit sig Sveriges
fröodlareförbund och Sveriges utsädesförening.
I fråga om den centrala frökontrollanstaltens organisation hava emeller- Organisation,
tid olika meningar kommit till synes, i det från vissa håll gjorts gällande,
att anstalten borde organiseras såsom en avdelning av centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet.1
Föreståndarna för jordbruksavdelningen samt avdelningarna för lantbruksbotanik
och entomologi vid försöksanstalten hava uttalat sig i sådan
riktning och därvid anfört i huvudsak följande.
Den centrala frökontrollanstaltens program, sådant lantbruksstyrelsen föreslagit
detsamma, omfattade, bland annat, en vetenskaplig forskarverksamhet,
som i några avseenden sammanfölle med och i andra starkt tangerade verksamheten
vid försöksanstalten. T följd härav uppkomme lätt en dubbelverksamhet
eller i varje fall en rivaliserande verksamhet mellan den nya
institutionen och den äldre, ett missförhållande eller, om man så ville, ett
misshushållande, som av uppenbara skäl borde undvikas. Bland de uppgifter,
som bleve gemensamma för de båda institutionerna, kunde särskilt
framhållas försöken med utsädesvarornas smittrening, vilka redan under en
följd av år och icke utan en viss framgång bedrivits vid försöksanstalten.
Att även lägga denna försöksgren under den nya institutionen vore väl
näppeligen av behovet påkallat eller ens lämpligt. Vidare skulle den centrala
frökontrollanstälten utöva upplysningsverksamhet och givetvis då också
rörande betydelsen av ett gott utsäde, ett arbete som försöksanstaltens jordbruksavdelning
och lantbruksbotaniska avdelning sedan många år tillbaka
bedrivit i stor utsträckning.
Av lantbruksstyrelsens förslag framginge för övrigt, att den centrala
frökontrollanstalten även komme att upptaga vissa andra arbeten, som
redan mer eller mindre officiellt bedreves vid försöksanstalten. Lantbruksstyrelsen
hade framhållit, att frökontrollanstalten skulle hava till huvudsakligt
ändamål den praktiska frökontrollen, samt att de vetenskapliga
undersökningarna först i andra hand komme att tillhöra anstalten. Det
vore emellertid att märka, att förstklassigt såväl tekniskt som vetenskapligt
arbete i den omfattning arbetsprogrammet antydde icke kunde presteras
av det fåtal tjänstemän, som föreslagits vid anstalten.
De skid, som anförts mot sammankopplande av frökontrollanstalten med
försöksanstalten, syntes ej väga synnerligen tungt, under det många både
praktiska och ekonomiska skid talade för eu sådan sammankoppling.
Beträffande den ekonomiska synpunkten kunde framhållas, hurusom
för försöksanstaltens lantbruksbotaniska avdelning förelåge ett trängande
behov av nybygge. Genom frökontrollanstaltens sammanslagning
1 I t It* t följande även benämnd försöksanstalten.
Hihniuf till riksdagens protokoll 19*24. 1 solid. 9S höft. (.Vr -
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
med försöksanstalten som en särskild avdelning skulle en gemensam byggnad
för frökontrollanstalten och nämnda avdelning av försöksanstalten
kunna uppföras. Redan häri läge en ekonomisk vinst. Därtill komme, att
med visshet åtminstone några av institutionsrummen skulle kunna ordnas
gemensamt såsom bibliotek, rum för samlingar m. m., allt omständigheter,
som förbilligade den nya institutionen. Vidare funnes vid försöksanstalten
öppen jord för fältförsök, arbetare och dragare samt nödiga ekonomibyggnader.
Till dessa ekonomiska fördelar vid eu sammankoppling med försöksanstalten
komme den synnerligen viktiga vinsten av ett verkligt intimt samarbete
mellan frökontrollens mera tekniskt-agronomiskt skolade tjänstemän
och den lantbruksbotaniska eller andra avdelningars vetenskapligt
tränade specialister.
För den föreslagna anstaltens organiserande som eu avdelning av försöksanstalten
hava vidare uttalat sig förvaltningsutskotten hos Värmlands
läns samt Alvsborgs läns norra hushållningssällskap, vilket sistnämnda
förvaltningsutskott emellertid, såsom förut nämnts, ställt sig avvisande
mot inrättande överhuvud av en central frökontrollanstalt.
I övriga utlåtanden har uttalats anslutning till lantbruksstyrelsens förslag
i denna del. Frågan har något närmare berörts av lantbruksakademien,
som anfört, att en anordning med den centrala frökontrollanstalten
förenad med försöksanstalten väl vore tänkbar, men att akademien med
1 länsyn till de stora organisatoriska svårigheter, som skulle uppstå därvid,
särskilt med avseende a de lokala frökontrollanstalternas ställning, funnit
sig böra i detta avseende förena sig med lantbruksstyrelsen. Därmed vore
emellertid ej uteslutet, att ett samarbete mellan den centrala frökontrollanstalten
och försöksanstalten i vetenskapligt avseende kunde och borde
komma till stånd. Vissa besparingar skulle ock möjligen kunna vinnas
därigenom.
Styrelsen för försöksanstalten har — under erinran hurusom styrelsen
förut vid skilda tillfällen haft denna fråga till behandling — anfört, att
styrelsen ansåge sig fortfarande böra avstyrka förslaget om den centrala
frökontrollanstaltens förläggande under försöksanstalten. I likhet med
lantbruksstyrelsen ansåge försöksanstaltens styrelse, att den centrala frökontrollanstalten
borde anordnas som en fristående institution under lantbruksstyrelsen.
Den huvudsakliga arbetsuppgiften för den föreslagna anstalten
måste nämligen komma att falla på frökontrollverksamhetens område,
och den vetenskapliga försöksverksamheten, såsom lantbruksstyrelsen
också framhållit, först i andra hand komma att tillhöra densamma.
Givetvis borde emellertid denna vetenskapliga verksamhet, i den mån till
gängliga anslag och arbetskrafter möjliggjorde densammas upptagande
vid den centrala frökontrollanstalten, ordnas på ett sådant sätt, att säkerhet
vunnes för att icke ett onödigt dubbelarbete komme att utföras utan
i stället ett ömsesidigt befruktande samarbete kunde komma till stånd
emellan försöksanstalten och den föreslagna centrala frökontrollanstalten.
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
Detta syftemål syntes lämpligen kunna vinnas genom införande i stadgarna
för sistnämnda anstalt av en bestämmelse därom, att planen för av
anstalten ifrågasatta vetenskapliga undersökningar skulle för granskninginsändas
till styrelsen för försöksanstalten, med skyldighet för den centrala
frökontrollanstalten att taga hänsyn till det yttrande över förslaget,
som försöksanstaltens nämnd avgåve. Sådan bestämmelse funnes förut
meddelad såsom villkor för tillgodonjutande av till vissa försöksanstalter
anvisade anslag för särskilda försöksändamål, och hade denna anordningvisat
sig väl ägnad att åstadkomma ett gott samarbete.
I fråga om förläggningsorten för den centrala frökontrollanstalten har Fnriäggmngsav
förvaltningsutskotten hos de skånska hushållningssällskapen samt av
styrelsen för frökontrollanstalten i Lund uttalats, att anstalten borde förläggas
till Skåne. Såsom skäl härför har anförts, att i Skåne funnes liuvudplatserna
för såväl växtförädlingen som fröodlingen, för vilkas behov en
centralanstalt framför allt påyrkats. Där funnes också de största utsädesfirmorna.
Vidare har i detta avseende erinrats, att frökontrollanstalten i
Lund hade att uppvisa omkring en tredjedel av alla till landets offentliga
frökon trollanstalter insända prov.
Sveriges utsädesförening har ansett anstalten böra förläggas till Svalöv,
varigenom den skulle tillförsäkras all den samlade erfarenhet, den sakkunskap
och de möjligheter till självständiga arbeten och forskningar,
som funnes där tillgängliga. Med anstaltens förläggande där skulle också
den eftersträvade nödiga auktoriteten gent emot utlandet självfallet
ernås.
Om, på sätt av den nu lämnade redogörelsen torde framgå, relativt få ne lokala frö
meningsskiljaktigheter kommit till synes i fråga om den föreslagna cen- kont™''1na"stfll
träla frökontrollanstalten, hava emellertid meningarna varit mera delade
beträffande den del av lantbruksstyrelsens förslag, som avser omorganisation
av den lokala frökontrollverksamheten och därmed sammanhängande
inskränkning av antalet lokala anstalter. Under det man på åtskilliga
håll biträtt lantbruksstyrelsens förslag i denna del och därvid i
fråga om den föreslagna indragningen av vissa anstalter förklarat sig
finna en sådan ur kostnadssynpunkt ofrånkomlig, har åter på vissa andra
båll gjorts gällande, att inskränkning av de lokala anstalternas antal i den
omfattning lantbruksstyrelsen föreslagit i varje fall icke borde genomföras
redan nu.
Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i sådant
avseende anfört, att utskottet ingalunda ville förneka, att en viss inskränkning
i antalet lokala anstalter kunde vara fullt berättigad, men
förvaltningsutskottet vore mera tveksamt, huruvida sådan borde ske i den
omfattning, som föreslagits. Det ville nämligen synas, som om ej alla de
skäl, som anförts för bibehållande av de lokala anstalterna, mist sin giltig
-
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
het. Visserligen vore det sant, att utvecklingen gått i den riktningen,
att en del av de skal, som kunde anföras för bibehållande av det nuvarande
antalet tämligen oförändrat, ej längre kunde upprätthållas, men alltfort
syntes åtminstone flerstädes kunna göras gällande, att intresset bland
jordbrukarna för anlitande av frökontrollanstalt icke skulle ökas i de län,
där en förefintlig anstalt indroges. Då det syntes vara av väsentlig vikt,
att ej endast de utsädesvar or, som genom den allmänna handeln förmedlades
till jordbruket, bleve föremål för tidsenlig kontroll, utan ock att det
av jordbrukaren själv producerade och för egen räkning använda utsädet
i största möjliga utsträckning bleve underkastat undersökning å frökontrollanstalt,
förefölle det som om nog så starka skäl alltjämt kunde förebringas
för att åtminstone tills vidare lämna de lokala anstalternas antal
i huvudsak obeskuret. Det syntes emellertid ej råda tvivel om att, i samma
mån som den föreslagna centrala frökontrollanstalten varit i verksamhet
några år, det komme att visa sig, att undan för undan eu betydande del
av de arbeten, som nu åvilade de lokala anstalterna, komme att överflyttas
På den centrala. På detta sätt skulle de ändrade förhållanden, som upprättandet
av en central anstalt sannolikt komme att medföra, kunna utnyttjas
bättre än vad som bleve fallet, om man, redan innan dessa verkningar
hunnit framträda, genom en nu företagen omorganisation i viss
män fastlåste den lokala frökontrollverksamheten.
I stort sett enahanda ståndpunkt har intagits av förvaltningsutskottet
hos Jönköpings läns hushållningssällskap.
I samma riktning hava vidare uttalat sig förvaltningsutskotten hos
Kronobergs läns och Kalmar läns södra samt Gävleborgs läns hushållningssällskap.
Sistnämnda förvaltningsutskott har anfört, att då den av
lantbruksstyrelsen till indragning ifrågasatta frökontrollanstalten i Gävle
ägde stor betydelse för jordbruket inom Gävleborgs län och även för vissa
delar av Kopparbergs län, anstaltens indragning komme att innebära avsevärda
olägenheter för dessa landsdelar.
Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har inskränkt
sig till att i nu förevarande avseende framhålla angelägenheten
av att vid bestämmande av de lokala frökontrollanstalternas antal och
förläggning det lokala behovet av frökontroll bleve väl tillgodosett.
Jämväl förvaltningsutskottet hos Västmanlands läns hushållningssällskap
har i detta avseende anmält avvikande mening från den av lånt
bruksstyrelsen hävdade, i det utskottet ansett jordbruket för närvarande
vara till fullo betjänt med de lokala frökontrollanstalter, som nu funnes.
Då av vissa anledningar frågan om omorganisation av de kemiska stationerna
snart syntes komma upp, syntes spörsmålet om de lokala frökontrollanstalterna
böra anstå för att kunna lösas i sådant sammanhang. Den
föreslagna reduceringen till mindre än hälften av antalet lokala anstalter
skulle för övrigt säkerligen verka hämmande för kontrollarbetet. Vidare
hade kostnaderna för de lokala frökontrollanstalterna beräknats för lågt.
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
vilket skulle ia till följd, att utgifterna för hushållningssällskapen i väsentlig
mån komme att ökas. Så ansträngd som sällskapens ekonomi i allmänhet
nu vore, kunde man vara övertygad om, att några bidrag ej
komme att lämnas till anstalt belägen utom sällskapets eget verksamhetsområde.
Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har såsom eget
utlåtande åberopat av styrelsen för frökontrollanstalten i Uppsala avgivet
yttrande, däri ifrågasatts, huruvida icke indragning av ett flertal bland
de nuvarande lokala anstalterna komme att medföra en minskning a \
jordbrukarnas anlitande av frökontroll över huvud taget. Deu nuvarande
organisationen, enligt vilken så gott som varje hushållningssällskap hade
sin egen frökontrollanstalt, medförde även den fördelen, att anstaltens personal
lättare kunde komma att samarbeta med andra organ för sällskapets
verksamhet, konsulenter, fröodlingsföreningar m. fl. Vid utställningar
av spannmåls- och frövaror vore det också för ett hushållningssällskap a\
stort värde att disponera egen frökontrollanstalt för verkställande av analyser.
Det syntes slutligen icke kunna anses vara alldeles avgjort, att ett
fåtal anstalter skulle kunna inom skälig tid medhinna det hopade antal
analyser, som vid särskilda tillfällen kunde förekomma.
Uttalanden i enahanda riktning hava gjorts av styrelserna för frökovtrollanstalterna
i Kalmar, Molkom, Gävle, Östersund och Härnösand samt
vidare av Sveriges fröengrossistförening.
I de från övriga håll inkomna yttrandena har ej försports någon erinran
mot lantbruksstyrelsens förslag i fråga om inskränkning av antalet lokala
frökontrollanstalter, men har i en del fall erinrats, att de lokala anstalternas
ställning borde i vissa avseenden tillgodoses bättre än enligt lantbruksstyrelsens
förslag. Sålunda har bland annat framhållits, att den
s. k. självverkande kontrollen icke borde förbehållas den centrala anstalten
ensam. Därjämte hava åtskilliga detaljanmärkningar gjorts mot lantbruksstyrelsens
förslag i vissa delar.
Det torde i detta sammanhang böra erinras, att flertalet av de över lantbruksstyrelsens
förslag avgivna yttrandena förelågo under 1922.
1 skrivelse den 29 augusti 1922 angående anslagsäskanden till 1923 års Lwntbruksityriksdag
hemställde lantbruksstyrelsen — under anförande att den av sty- slag tuskande
relsen föreslagna omorganisationen av frökontrollverksamheten i vart fall 1923.
ej kunde träda i funktion förrän tidigast hösten 1924 — dels att till understöd
åt frökontrollanstalter måtte för budgetåret 1923—1924 beredas statsbidrag
till samma belopp och under enahanda villkor som dittills, dels ock
att åtgärder måtte vidtagas i syfte att till bestridande av anläggningskostnader
för en statens centrala frökontrollanstalt kunde under samma budgetår
finnas tillgängligt ett belopp av 235,000 kronor.
Vid anmälan av denna skrivelse den 8 januari 1923 tillstyrkte min före
-
22
Motiuner vid
1923 års riksdag.
Kungl. Muj:ts proposition Nr 134.
tråda re i ämbetet framställning till riksdagen angående anslag till lokala
frökontrollanstalter i enlighet med lantbruksstyrelsens hemställan men
anförde däremot beträffande lantbruksstyrelsens förslag i övrigt, att detta
med hänsyn till det statsfinansiella läget icke syntes böra föranleda
vidare anslagsäskande till samma års riksdag.
Kungl. Maj:t avlät framställning till riksdagen i enlighet med vad departementschefen
hemställt, och blev denna framställning av riksdagen
bifallen.
Emellertid hade frågan om inrättande av central frökontrollanstalt
uppkommit till behandling vid 1923 års riksdag. 1 särskilda inom riksdagen
väckta motioner hade nämligen hemställts, att riksdagen måtte besluta,
dels (motionerna nr 69 i första kammaren och 130 i andra kammaren)
att vid införsel till riket av vissa angivna fröslag skulle åsättas i motionerna
angivna licensavgifter, dels ock (motionerna nr 70 i första kammaren
och 131 i andra kammaren) att de medel, som erhållits genom sagda
licensavgifters upptagande, skulle användas till ett omedelbart realiserande
av en central frökontrollanstalt i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag av den 29 maj 1922 samt i övrigt för främjande av växtodlingen
enligt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt utfärda.
Motionerna remitterades till sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott,
vilket i avgivet utlåtande, nr 1, anförde följande.
Utskottet, som tagit del av lantbruksstyrelsens förslag ävensom föreliggande
utlåtanden däröver, hade känt sig övertygat om angelägenheten av,
att det sedan lång tid aktuella önskemålet att inom landet erhålla en fullt
auktoritativ frökontroll ernåddes.
Vad emellertid beträffade motionärernas hemställan att inrätta en statens
centrala frökontrollanstalt i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag
hade utskottet funnit, att detta förslag i vissa hänseenden icke vore i det
fullständiga skick, att riksdagen borde taga definitiv ståndpunkt till detsamma.
Det syntes även vara nödvändigt att undersöka, huruvida icke
på annat sätt, än det lantbruksstyrelsen och motionärerna föreslagit,
kunde vinnas eu fullt tillfredsställande lösning av denna fråga. Utskottet
kunde på grund härav ej förorda bifall till motionärernas framställning
i ämnet.
Emellertid hade utskottet i detta sammanhang icke velat underlåta att
uttala förhoppning, att efter slutförd allsidig utredning förslag till omorganisation
måtte kunna av Kungl. Maj:t föreläggas 1924 års riksdag.
Med hänsyn till den ståndpunkt, utskottet sålunda funnit sig böra intaga
till den i nämnda motioner nr 70 och 131 gjorda framställningen, hade
utskottet ansett sig sakna anledning ingå på särskild prövning av den
gjorda hemställan angående påläggande av licensavgifter vid införsel av
vissa fröslag. Utskottet hemställde alltså, att ifrågavarande motioner icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd..
Riksdagens beslut fattades i enlighet med utskottets hemställan.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134. 23
1 skrivelse den 29 augusti 1923 angående anslagsäskanden till riksdagen Lantbruk,- liar nu lantbruksstyrelsen i fråga om frökontrollverksamhetens omorga- anslag»- libation anfört, att de skid, som tidigare framlagts för åvägabringande åskande 1923.
av en sådan omorganisation, fortfarande gjorde sig med styrka gällande.
Emellertid syntes omorganisationen icke kunna genomföras, förrän lokaler
för den ifrågasatta centrala frökontrollanstalten jämte för densamma
erforderliga apparater och andra inventarier funnes tillgängliga. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig icke kunna underlåta att nu upprepa sin fiamställning
om beredande av medel för nyssnämnda ändamål, helst som riksdagen
i annat sammanhang uttalat den förhoppningen, att frågan om åvägabringande
av berörda omorganisation måtte av Kungl. Maj:t föieläggas
1924 års riksdag. Någon sänkning av det för ändamålet redan beräknade
anslagsbeloppet ansåge lantbruksstyrelsen sig icke kunna föreslå. Då den
av eu dylik omorganisation betingade förhöjningen av statsunderstödet
till frökontrollverksamheten icke torde erfordras förrän året efter det, för
vilket det behövliga byggnadsanslaget kunde komma att beviljas, syntes
understödet till frökontrollanstalter för budgetåret 1924 1925 kunna bibe
hållas
vid sin nuvarande storlek, 10,000 kronor. På grund av vad sålunda
anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå
riksdagen att för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,000
kronor att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till
understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understöddes med minst samma
belopp som statsbidraget och vilka anstalter ville underkasta sig de villkor
och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som
fastställdes av Kungl. Maj:t, dels ock vidtaga åtgärder i syfte att till beredande
av lokaler för eu statens centrala frökontrollanstalt under budget - aret 1924—1925 funnes tillgängligt erforderligt belopp, vilket, därest behövliga
utrymmen icke kunde beredas i staten tillhörigt hus, syntes böra
beräknas till 265,000 kronor.
Pa jag nu gar att redogöra för min ställning till det sedan många ai
föreliggande spörsmålet om frökontrollverksamhetens omorganisation, vill
jag till eu början framhålla, att jag har eu bestämd uppfattning om angelägenheten
av att åtgärder vidtagas för åstadkommande av förbättrade
förhållanden beträffande denna verksamhet. De många framställningar,
som från auktoritativt håll under en lång följd av ar gjorts i sadant syfte,
synas mig lämna ett tydligt vittnesbörd om att åtgärder i angivna avseende
äro av nöden. 1 de utlåtanden över lantbruksstyrelsens ovanberörda
förslag, som avgivits av olika myndigheter och organisationer, har också
enstämmigt vitsordats, att frökontrollverksamheten är i behov av omorganisation,
och det lärer icke, med allt erkännande åt det förtjänstfulla arbete,
som__mångenstädes under skäligen svåra förhållanden — utförts
av de nuvarande frökontrollanstalterna, kunna förnekas, att dessa anstå!-
Departements
chefen.
Centra] frökontrollanstalt
eller ej
24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
ter icke förmå tillgodose de krav, som numera ställas på dem från lantbrukets
och fröhandelns sida.
Frågan om vilken organisationsform bör givas åt frökontrollverksamheten,
för att denna må kunna fylla berättigade anspråk, är nog så vidlyftig
och i behov av allsidig belysning. Utöver den av lantbruksstyrelsen
framlagda omfattande och ingående utredningen föreligger emellertid
numera ett både rikhaltigt och värdefullt material för frågans bedömande
i de utlåtanden, som avgivits av i förevarande avseende sakkunniga myndigheter
och sammanslutningar. Dessa utlåtanden hava givetvis varit till
god ledning vid den utredning i frågan, som verkställts i jordbruksdepartementet
i syfte att vinna ett så vitt möjligt säkert underlag för densammas
bedömande.
Det första spörsmål, som uppställer sig da det gäller att lösa förevarande
? uppgift, är, huruvida den lämpligaste och bästa lösningen må kunna vinnas
på den av lantbruksstyrelsen anvisade vägen genom inrättande av en
central statens frökontrollanstalt eller bör sökas i åtgärder, som allenast
gå ut pa att genom rikligare statsanslag m. in. sätta de lokala anstalterna
i stånd att vederbörligen tillgodose lantbrukets och fröhandelns berättigade
anspråk.
I stort sett rader att döma av de avgivna utlåtandena — hos de myndigheter
och korporationer, som kunna anses besitta särskild sakkunskap
eller erfarenhet på förevarande område, enighet om nödvändigheten att
inrätta en statens centrala frökontrollanstalt. I detta hänseende tillåter jag
mig erinra, hurusom även styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, som förr intagit en motsatt ståndpunkt, nu uttalat
sig för inrättande av den föreslagna statsanstalten. Det är endast
två hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt styrelsen för eu frökontrollanstalt
och föreståndaren för eu annan sådan anstalt, som framfört
eu motsatt uppfattning och — under hänvisning till det ekonomiska läget —
förklarat sig anse avsett syftemål böra och kunna ernås genom utveckling
av de lokala anstalterna.
Oaktat sålunda inom sakkunniga kretsar i stort sett råder enighet
om lämpligheten att inrätta en central frökontrollanstalt, har jag, då de
ekonomiska synpunkterna under nuvarande förhållanden måste tillmätas
alldeles särskild betydelse, ansett synnerlig uppmärksamhet böra ägnas
åt frågan, huruvida möjlighet må finnas att åstadkomma nöjaktiga förhållanden
utan inrättande av en central statsanstalt för frökontroll, och
har jag därvid särskilt beaktat den av statskontoret ifrågasatta anordningen
med tilldelande av visst större anslag till den lokala anstalten i
Stockholm, som på sådant sätt skulle sättas i stånd att i viss mån fylla en
centralanstalts uppgifter.
Vid de överläggningar, som jag haft med i ämnet sakkunniga, och vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134. ''1~>
den noggranna och ingående prövning, frågan därefter underkastats, liar
jag emellertid kommit till den bestämda uppfattningen att tillfredsställande
förhållanden icke kunna påräknas annat än genom inrättande av
en central statsanstalt.
Det som i särskild grad saknas hos fr ökon troll verksamheten i vårt land
torde vara enhetlighet samt, såsom en följd därav, också auktoritet. Det
lärer vara denna brist, som i högst väsentlig grad bidragit till, att
frökontrollverksamheten i vårt land icke hållit jämna steg med
den utveckling, som på förevarande område under de senaste årtiondena
ägt rum i andra länder. För att frökontrollverksamheten må kunna fylla
de anspråk, som numera ställas på densamma, synes oundgängligen nödvändigt,
att verksamheten kommer under enhetlig och på området speciellt
sakkunnig ledning med vederbörlig auktoritet samt med förmåga och
möjlighet att tillgodogöra sig — och i samma mån också verksamheten i.
övrigt — rön, som kunna vinnas genom undersökningar och försök utom
den direkta kontrollverksamheten. Sådana egenskaper torde ej kunna förväntas
av en lokal anstalt, som — låt vara genom rikligare statsunderstöd
försatt i en avsevärt bättre ställning än de andra anstalterna - dock icke
kan besitta erforderlig auktoritet vare sig gent emot dessa eller utåt, liksom
icke heller i övrigt de möjligheter till framgångsrikt arbete för frökontrollverksamheten
i dess helhet, vilka skulle stå till buds för eu statensfrökontrollanstalt,
sådan lantbruksstyrelsen tänkt sig densamma.
På nu angivna skäl måste jag ansluta mig till lantbruksstyrelsens fulslag
angående inrättande av en central frökontrollanstalt.
Vidkommande vissa förhoppningar, som vid ett tidigare skede hysts, att
eu sådan anstalt skulle kunna åstadkommas genom enskilda medel, vill
jag i detta sammanhang meddela, att, enligt vad jag gjort mig förvissad
om, utsikter i sådant avseende numera icke föreligga.
Vad angår den ställning inom statsförvaltningen, som eu central frökontrollanstalt
bör intaga, hava två olika meningar gjort sig gällande.
Enligt den ena, nu liksom vid de tillfällen förut, då denna fråga varit
ä bane, i främsta rummet av lantbruksstyrelsen förfäktade meningen, bör
den centrala frökontrollanstalten anordnas såsom en fristående statsinstitution
under särskild styrelse, men ställd under överinseende av lantbruksstyrelsen;
enligt den andra meningen — för närvarande huvudsakligen
företrädd av föreståndarna vid försöksanstaltens avdelningar för
lantbruksbotanik och entomologi samt för anstaltens jordbruksavdelning
— bör den centrala frökontrollanstalten ingå såsom en avdelning
av nämnda försöksanstalt. Erinras må i detta sammanhang, hmusoni
riksdagen 1908 anförde, att riksdagen föreställde sig, att den centrala frö
kontrollanstalten lämpligen skulle kunna anordnas i samband med försöksanstalten,
varigenom kostnaden för densammas inrättande och fungerande
ansåges kunna i väsentlig mån nedbringas.
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
De skal, som anförts för anstaltens inrymmande under försöksanstalten,
torde, frånsett dem som ansluta sig till kostnadsfrågan, kunna sammanfattas
sålunda: Därigenom skulle undvikas det dubbelarbete, som
eljest vore att befara av det skäl, att den så att säga mera vetenskapliga
delen av den centrala frökontrollanstaltens verksamhet eller dess försöksverksamhet
delvis samman folie med vissa uppgifter, som påvilade försöksanstaltens
jordbruksavdelning samt lantbruksbotaniska och entomologiska
avdelningar, fm dast genom frökontrollanstaltens förläggande under
försöksanstalten skulle frökontrollen kunna vederbörligen tillgodogöra
sig den forskning'' på hithörande område, som bedreves vid försöksanstalten,
och en verkligt intim och fruktbärande samverkan uppstå mellan frökontroll
och jordbruksforskning.
Mot frökontrollanstaltens förläggande till försöksanstalten har i huvudsak
anförts följande: Den senare vore en vetenskaplig försöksanstalt,
där någon större erfarenhet rörande den praktiska frökontrollen i
regel icke torde vara att påräkna, under det åter den centrala frökontrollanstalten
skulle till huvudsakligt ändamål ha.va just denna praktiska frökontroll,
för lösande av vars uppgifter den borde vara utrustad med
bästa möjliga medel och vars utveckling den vore ämnad att alldeles särskilt
söka befordra. De vetenskapliga undersökningarna skulle däremot
först i andra hand komma att tillhöra densamma. Då sålunda denna anstalts
särskilda ändamål vore befordrandet av den praktiska frökontrollen,
skulle dess förläggande till centralanstalten för försöksväsendet, varigenom
den erhölle karaktären av en vetenskaplig försöksanstalt, kunna till
viss grad förrycka dess verksamhet. Ridare skulle vissa svårigheter i
oiganisationshänseende uppstå, da nämligen de lokala anstalterna lydde
och, enligt vad oemotsagt gjorts gällande, fortfarande borde lyda under
lantbruksstyrelsen.
De sålunda a ömse sidor anförda skälen synas mig beaktansvärda. Om
det å ena sidan är angeläget, att man icke tillskapar ett förhållande, som
medför eller inbjuder till dubbelarbete, är det å andra sidan av vikt, att
man icke vidtager en anordning, som redan från början kan verka förryckande
på frökontrollanstaltens verksamhet. Ej heller lära de organisatoriska
synpunkterna få förbises.
Vid den ingående prövning, som jag ägnat nu föreliggande fråga, har
jag kommit till den uppfattningen, att lantbruksstyrelsens förslag om en
fristående frökontrollanstalt under styrelsens överinseende innebär den
lyckligaste lösningen, förutsatt emellertid, att sådana anordningar kunna
vidtagas, som undanröja faran för dubbelarbete. Jag erinrar, att denna
min uppfattning delas av styrelsen för försöksanstalten.
Emellertid måste givetvis vid denna frågas bedömande särskild betydelse
tillmätas de ekonomiska synpunkterna, vilka väl också i första hand voro
avgörande vid 1908 års riksdags behandling av frågan.
1 detta avseende är till en början att märka, att föreståndare och tjänste
-
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
män vid försöksanstaltens lantbruksbotaniska avdelning icke lära — utöver
dem redan åliggande uppgifter — medhinna utförande av det arbete,
som skulle åligga frökontrollanstalten. För viss del av detta arbete sakna
de helt naturligt också vederbörlig utbildning. Inordnandet av frökontrollanstalten
under försöksanstalten skulle alltså förutsätta inrättande där av eu
särskild avdelning för frökontroll. Det är väl att antaga, att härav skulle
medföras någon reducering av eljest uppstående personalkostnader, såsom
beträffande kamrerargöromål o. d. Vidare skulle kostnaderna för särskild
styrelse bortfalla. Såsom torde framgå av den redogörelse, jag i fortsättningen
kominer att lämna för den tilltänkta frökontrollanstaltens organisation,
komma emellertid nu ifrågavarande kostnader att uppgå till förhållandevis
små belopp. Ej heller lärer någon avsevärdare minskning i omkostnadsstaten
kunna förväntas genom frökontrollanstaltens inordnande
under försöksanstalten. Härtill kommer eu annan sak. Da man
tänkt sig frökontrollanstaltens införlivande med försöksanstalten, sy
-
nes man — i varje fall under frågans senare skede — hava förutsatt,
att den nybyggnad, som komme att erfordras för denna anstalt,
skulle kombineras med vissa nybyggnader för försöksanstaltens lantbruksbotaniska
avdelning. Frökontrollanstaltens förläggande till försöksanstalten
svnes nämligen oavvisligen kräva uppförande av byggnad föi ändamålet.
Det av 1 ant bni ksstyrel sen avgivna förslaget avser visserligen också nybyggnad
för ett beräknat belopp av 265,000 kronor, alternativt 235,000 kronor.
Såsom jag omförmälde vid anmälan för Kungl. Maj:t den 2 januari 1924
av lantbrriksstyrelsens anslagsäskanden i förevarande avseende, anser jag
emellertid nybyggnad för frökontrollanstalten icke böra nu ifrågasättas,
utan synes mig anstalten böra inrymmas i någon kronan tillhörig byggnad.
I sådant avseende har en byggnad å det under domänstyrelsens förvaltning
ställda Bergshamraområdet i Solna socken av Stockholms län befunnits
lämplig. Denna byggnad, som ligger på endast några kilometers
avstånd från försöksanstaltens område å Experimentalfältet, har beräknats
kunna iordningställas til'' lokal för den centrala frökontrollanstalten
för den relativt måttliga summan av 26,000 kronor. Vid sådant förhållande
och då fråga om uppförande av nybyggnader för försöksanstalten
icke för närvarande föreligger, vill det synas som om jämväl de ekonomiska
synpunkterna skulle bäst tillgodoses genom frökontrollanstaltens
anordnande såsom eu fristående statsinstitution, förlagd till Bergshamra.
Eu sådan förläggning av anstalten synes ock synnerligen ägnad att befrämja,
erforderlig kontakt mellan de bada anstalterna.
Da jag alltså på no angivna grunder anser mig böra förorda den centrala
frökontrollanstaltens anordnande såsom fristående statsinstitution under
lantbruksstyrelsens överinseende, vill jag emellertid understryka vikten
av, att vederbörligt samarbete äger ruin mellan frökontrollanstalten och
försöksanstalten samt att sådana: anordningar vidtagas, att allt, som kan
fft karaktären av dubbelarbete, undvikes. T likhet med styrelsen för för
-
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
söksanstalten anser jag, att i sådant syfte bör meddelas bestämmelse om
direkt samarbete mellan anstalterna i vad avser planerande av vetenskapliga
undersökningar. Vidare synas mig till ernående av samma ändamål
lämpligt, att av ledamöterna i frökontrollanstaltens styrelse en utses
bland ledamöterna i styrelsen för försöksanstalten. Genom dessa anordningar
synes garanti böra vinnas för vederbörligt samarbete mellan
anstalterna och undvikande av dubbelarbete.
irökontroH- Vad därefter beträffa!- den lokala, av landsting eller hushållningssäilTerkeamheten.
skap med statsbidrag uppehållna frökontrollverksamheten, avser, såsom
nämnts, lantbruksstyrelsens förslag, att de lokala anstalternas antal skulle
inskränkas högst avsevärt eller från nuvarande 16 till 6, varvid emellertid
bör bemärkas, att även den centrala frökontrollanstalten skulle utöva
viss så att säga lokal verksamhet. De olika anstalterna skulle anvisas särskilda
områden, utöver vilka de icke finge sträcka sin plomberingsverksamhet.
Viss i frökontrollen ingående verksamhet, den s. k.
självverkande kontrollen, skulle utföras allenast av statsanstalten, eventuellt
i samarbete med de lokala anstalterna. På grund av den föreslagna
inskränkningen av antalet statsunderstödda frökontrollanstalter skulle
enligt lantbruksstyrelsens mening möjlighet föreligga att genom avsevärt
högre statsbidrag än dem, som för närvarande utgå, sätta de kvarvarande
anstalterna i ett tillfredsställande skick såväl beträffande personal som
utrustning. Genom att dessa anstalters verksamhetsområden högst väsentligt
ökades, skulle också ernås, att vederbörande föreståndare finge
full sysselsättning i frökontrollarbetet.
Lantbruksstyrelsens förslag i denna del har mött så gott som enstämmigt
motstånd från de län, vilkas frökontrollanstalter enligt förslaget
skulle indragas.
Ehuru jag i princip ansluter mig till lantbruksstyrelsens mening, att
en slutgiltig omorganisation av frökontrollverksamheten förutsätter avsevärd
inskränkning av antalet frökontrollanstalter, måste jag dock ställa
mig synnerligen tveksam i fråga om lämpligheten att redan nu genomföra
en så radikal åtgärd, som den styrelsen föreslagit i denna del. Jag
är nämligen av den uppfattningen, att man vid ett slutligt ordnande
av den lokala frökontrollverksamheten och dess inpassande i en ny organisationsform
skulle hava stor nytta av den erfarenhet, som i förevarande
avseende kan stå till buds, sedan den föreslagna statsanstalten under någon
tid varit i verksamhet och övat avsett inflytande på den lokala frökontrollen.
Vid sådant förhållande finner jag mig böra förorda, att den lokala
frökontrollverksamheten och dess organisationsform må tills vidare i det
väsentligaste förbliva orubbade.
Viss förändring härutinnan torde emellertid med nödvändighet förutsättas
därav, att den föreslagna statsanstalten avsetts skola verka som
lokal anstalt för viss del av landet, ett förhållande, varpå anstaltens eko
-
29
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
nomi i viss män blir baserad. Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle anstaltens
verksamhetsområde omfatta Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Gotlands och Gävleborgs län. Då inga lokala anstalter för närvarande
finnas inom Södermanlands och Gotlands län, torde beträffande
dessa län inga som helst betänkligheter möta mot sistnämnda förslag.
Vidkommande övriga tre län förutsätter emellertid förslaget indragning
av där befintliga anstalter. Häremot har från Stockholms län icke försports
någon erinran, varemot förslaget mött gensagor från Uppsala och
Gävleborgs län. Att efter inrättande av den föreslagna centrala anstalten
statsbidrag icke vidare kan utgå till lokal frökontrollanstalt i Stockholms
län synes uppenbart. Ej heller torde, med hänsyn till nödvändigheten
att ej beskära den nya anstaltens verksamhetsområde, sådant bidrag
böra tilldelas anstalten i Uppsala län. Däremot synes, åtminstone
för närvarande, Gävleborgs län ej behöva beräknas ingå i statsanstaltens
verksamhetsområde, varför ej heller någon rubbning behöver ske beträffande
den lokala frökontrollanstalten där.
Därest ett upphörande av statsbidragen till frökontrollanstalterna i
Stockholm och Uppsala medför dessa, anstalters indragning, förutsätter jag,
att vid anställande av erforderlig personal vid den nya statsanstallen, i den
mån det låter förena sig med angelägenheten att erhålla för respektive arbetsuppgifter
dugligast och häst kvalificerad personal, kommer att tillses,
huruvida anställning må kunna beredas befattningshavare vid indragen
frökontrollanstalt.
Sedan jag nu angivit de riktlinjer, efter vilka man enligt mitt förmenande
bör framgå för vinnande av tillfredsställande förhållanden beträffande
frökontrollverksamheten, återstår att tillse, huruvida de kostnader,
som skulle föranledas härav, icke lägga hinder i vägen för förslagets
realiserande. I detta sammanhang bör måhända erinras, hurusom
— på sätt av mig förut omförmälts — min företrädare i ämbetet
med hänsyn till det statsfinansiella läget fann sig icke kunna förorda framläggande
av förslag till 1923 års riksdag i enlighet med vad lantbruksstyrelsen
då hemställt i ämnet. Lantbruksstyrelsens dåvarande framställning
avsåg beredande av medel för uppförande av byggnad för en
central frökontrollanstalt. Som jag förut anfört, anser jag emellertid sådan
nybyggnad ej böra nu ifrågasättas, utan torde lokal för anstalten kunna
anordnas för en kostnad, som måste betecknas såsom jämförelsevis måttlig.
De anslagsäskanden, som skulle betingas av förevarande frågas lösning
i enlighet med de av mig angivna riktlinjerna, skulle alltså till övervägande
del hänföra sig till kostnader för uppehållande av den centrala
frökon troll anstaltens verksamhet. Dessa kostnader, av lantbrukstyrelsen
Kostnadgfråg
an.
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
beräknade till 90,000 kronor, komma emellertid att avsevärt reduceras
genom de inkomster, som anstalten beräknas tillföra statsverket, en reducering,
som givetvis kan förväntas bliva ökad allt efter som anstaltens
verksamhet fortskrider. Härtill skulle komma — förutom nu utgående
understöd till de lokala frökontrollanstalterna — vissa engångskostnader,
nämligen dels för iordningställande av lokal för den centrala anstalten,
beräknade till 20,000 kronor, dels ock för anstaltens utrustning, vilka
sistnämnda kostnader av lantbruksstyrelsen beräknats till 30,000 kronor.
Sålunda angivna kostnader, beträffande vilka jag emellertid förutskickar,
att på vissa punkter avsevärd beskärning bör kunna ske, men vartill
a andra sidan måste läggas kostnad för tillfällig löneförbättring, tillfälligt
lönetillägg och dyrtidstillägg, synas mig, ehuru nog så betydande särskilt
med hänsyn till det ekonomiska läget, dock icke böra föranleda undanskjutande
av frågan om frökontrollverksamhetens omorganisation. Jag erinrar,
att behovet av sådan omorganisation enstämmigt vitsordats från alla hörda
sakkunniga eller eljest av frågan berörda, liksom ock om det uttalande,
som i förevarande avseende gjordes vid 1923 års riksdag av sammansatta
bevillnings- och jordbruksutskottet.
Emellertid har det synts mig av synnerlig vikt att söka nedbringa de
iöi eslagna kostnaderna sa mycket som ma vara möjligt utan att äventyra
det avsedda syftets ernående.
Lantbruksstyrelsens
felslag
angående
den centrala
trökontrollanstaltens
organisation.
Lantbruksstyrelsen har i sitt betänkande i fråga om den föreslagna
centrala 1 rökontrollanstaltens organisation och de med densammas inrättande
och uppehållande förenade kostnader anfört följande.
Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle åvila den
centrala frökontrollanstalten, hade lantbruksstyrelsen beräknat, att följande
befattningshavare behövde där anställas:
a) En förståndare med uppgift att leda anstaltens verksamhet samt, i
den mån så ske kunde, deltaga i vid anstalten förekommande undersökningai.
Av föreståndaren borde fordras såväl nödiga vetenskapliga insikter
På botanikens och växtodlingens område som ock förtrogenhet med
landets växtodling och utsädeshandel ävensom grundlig kännedom på frökontrollområdet
och ådagalagd praktisk duglighet.
b) Eu frökontrollant (föreståndarens närmaste man), motsvarande överassistent
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
med skyldighet huvudsakligen att under föreståndarens inseende leda och
deltaga i arbetet med analysers utförande. Denne borde äga erforderliga
vetenskapliga insikter i botanik och genom arbete vid frökontrollanstalt
förvärvad förtrogenhet med fröundersökning.
c) En fältkontrollant med huvudsaklig uppgift att handhava anläggningen
och skötseln av förekommande odiingsförsök samt biträda vid insyningsverksamheten.
För att kunna anställas såsom sådan borde erfordras,
förutom vetenskapliga insikter i botanik, ingående sortkännedom
och kunskap om växtsjukdomar ävensom ådagalagd skicklighet i växtod
lingsförsök.
31
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
d) Eu assistent för renhetsundersökningar och eu assistent för grobar
hetsundersökningar
med på dessa båda områden förvärvad praktisk erfarenhet.
Ehuru i regel manliga assistenter torde ifrågakomma, vore dock
icke uteslutet, att dessa befattningar även lämpligen kunde besättas med
kvinnliga innehavare. ... .
e) Eu kamrerare med uppgift att handhava anstaltens bokföring, kassa
göromål
och övrig expedition.
f) Fyra kvinnliga frökontrollbiträden, ett skrivbiträde och en vaktmästare.
Samtliga nu nämnda befattningshavare torde konstant erfordras för bedrivande
av anstaltens verksamhet och borde alltså beredas ordinarie anställning.
Under vissa tider, då analys- och pl omberingsarbetet mera anhopades,
erfordrades därjämte hjälp av ett avsevärt antal tillfälliga kontrollbiträden.
Föreståndare för anstalten borde utnämnas av Kungl. Maj:t efter förslag
av lantbruksstyrelsen. Övrig personal borde konstitueras eller förordnas
av anstaltens styrelse.
Då anstaltens verksamhet bleve synnerligen beroende av, att där anställda
befattningshavare vore fullt lämpliga och väl kvalificerade, men
vid igångsättande av anstaltens verksamhet icke genast med säkerhet
torde kunna bedömas lämpligheten lio,s de befattningshavare, som skulle
antagas, torde vara lämpligt, att samtliga befattningar vid anstalten
under första verksamhetsåret tillsattes allenast på förordnande.
Ifråga om avlöningarna hade lantbruksstyrelsen vid uppgörandet av
nedan intagna statförslag utgått från, att dessa borde ställas i lämpligt
förhållande till de avlöningar, som vore fastställda för vissa jämförliga
befattningar vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
och statens provningsanstalt. Vid lönebeloppens beräknande hade
lantbruksstyrelsen utgått från, att befattningshavarna därjämte komme
att åtnjuta ''tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt de grunder,
som tillämpades vid andra liknande anstalter. Likaledes förutsatte lantbruksstyrelsen,
att de ordinarie befattningshavarna tillförsäkrades pen
Enligt
statförslaget skulle avlöningarna till den ordinarie personalen
uppgå till sammanlagt 45,000 kronor. Ehuru semester i allmänhet torde
kunna beredas befattningshavarna utan att särskild vikarie behövde forordnas,
hade likväl i avlöningsstaten ett belopp av 1,000 kronor ansetts
höra beräknas såsom vikariatsersättningar. Avlöningsstaten i sm helhet
skulle alltså sluta å en summa av 46,000 kronor.
De utöver avlöningsstaten förekommande utgifterna för drivande av anstalten
bleve givetvis väsentligen beroende av det antal analyser och
Övriga arbeten, för vilka anstalten komme att tagas i anspråk Med ledning
av de inkomstberäkningar för anstalten, som verkställts, hade lånt
hruksstyrelsen ansett sig kunna beräkna de i omkostnudsstaten förslagsvis
upptagna beloppen a tillhopa 44,000 kronor.
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
Stat för statens centrala frökontrollanstalt.
Tjänst-
Lön
görings-
Orts-
Summa
pen-
tillägg
ningar
Kr.
i Kr-
Kr.
Kr.
A. Avlöningsstat.
1 föreståndare ...........................
5,000
2,500
600
8,100
1 frökontrollant ........................
3,600
1,800
400
5,800
1 fältkontrollant ........................
3,600
| 2,000
—
5,600
1 assistent.................................
2,200
1,500
300
4,000
1 > ..............................
2,200
1,500
300
4,000
1 kamrerare ..............................
2,200
1,500
300
4,000
1 frökontrollbiträde (kvinnligt)......
1,500
700
200
2,400
3 frökontrollbiträden (kvinnliga)...
4,500
2,100
600
7,200
1 skrivbiträde (kvinnligt) ............
1,300
500
200
2,000
1 vaktmästare ...........................
1,100
650
150
1 900
Till vikariatsersättningar ............
__
_
_
1,000
Summa kronor
-
—
46,000
B. Omkostnadsstat.
Till värme, gas. elektrisk ström.
■ .
förslagsanslag ........................
—
—
—
10,000
Till underhåll av laboratorium och
bibliotek, förslagsanslag...........
—
—
—
5,000
Till resekostnader för anstaltens in-
syningsverksamhet m. m.. för-
slagsanslag..............................
—
—
—
10,000
Till omkostnader för styrelsen, för-
slagsanslag......... ....................
—
—
—
3,000
Till tillfälliga biträden, övertidser-
sättningar samt förbrukningsar-
tiklar, förslagsanslag ...............
- 1
—
10,000
Till arbetskostnader för anstaltens
odlingsförsök, förslagsanslag......
—
—
—
2,000
Till expenser, förslagsanslag.........
—
- 1
—
4,000
Summa kronor
—
—
—
14,000
Tillhopa kronor
—
- I
— -90,000
{Efter 5 år kan lönen
höjas med 600 kronor.
(Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor och
efter ytterligare 5 år med
500 kronor.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor, efter
■ ytterligare 5 år med 500
kronor och efter än ytter
liggare 5 år medöOO kronor.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 200kronor, efter
ytterligare 5 år med 200
kronor samt efter än ytter,
ligare 5 år med 200 kronor.
Efter 3 år kan lönen
höjas medlOOkronor, efter
ytterligare 3 år med 100
kronor samt efter än yttorligare
3 år med 100 kronor.
33
Kungl. Maj ds proposition Nr 134.
Anstaltens utgifter borde i första hand utgå av de inkomster, som
komrne att tillföras anstalten för vid densamma utfört arbete, och hade
lantbruksstyrelsen förslagsvis för ett första arbetsår beräknat dessa inkomster
på följande sätt:
Avgifter från utsädesfirmor, vilka vid anstalten beräkna
-
des ingå avtal om s. k. självverkande kontroll .......... kronor 15,000
An. dysavgifter m. in.......... » 15,000
Plc mberingsavgifter ........ » 30,000
Avgifter för verkställda insyningar ................. » 10.000
summa kronor 70,000.
De vid beräkning av inkomsterna upptagna avgifter för analyser och
plomberingar med tillhopa 45,000 kronor funne lantbruksstyrelsen kunna
väl försvaras, då inkomsterna vid anstalterna i Stockholm, Uppsala och
Gävle, vilkas område i detta hänseende centralanstalten skulle övertaga,
föi verkställda analyser och plomberingar under 1918—1920 i medeltal
uppgått till sammanlagt 47,473 kronor årligen.
Emellertid skulle med de beräkningar av inkomster och utgifter, som
lantbruksstyrelsen sålunda verkställt, för centralanstalten till en början
årligen uppstå en brist på inkomstsidan av 20,000 kronor, som måste täckas
av statsmedel. Lantbruksstyrelsen förutsatte dock att, sedan anstalten
varit i verksamhet någon tid, densamma borde genom inflytande avgifter
av olika slag för vid anstalten åt allmänheten utförda arbeten
kunna själv täcka sina årliga kostnader.
Vad därefter kostnaden för upprättandet av den centrala frökontrollanstalten
beträffade, krävdes givetvis i första hand för anstalten ändamålsenlig
lokal, vilken lämpligast torde anordnas genom uppförande av
ny byggnad. Lantbruksstyrelsen hade icke ansett sig böra gå i författning
om anskaffande av detaljerade ritningar och kostnadsförslag för en
sådan byggnad, men hade med ledning av förslagsvis uppgjorda planskisser
beräknat utrymmet för själva frökontrollverksamheten kunna till en
början inskränkas till omkring 15 rum, därav tre större salar. I nämnda
utrymme vore då inberäknat även vaktmästarbostad. Byggnaden torde
lämpligen böra uppföras i två våningar, inrymmande nämnda rumsantal,
ävensom med källarvåning och vind. Därest anstalten förlädes pa avsevärt
avstånd utanför Stockholm, torde föreståndaren lämpligen böra beredas
bostad i eller i omedelbar närhet av institutionsbyggnaden.
Att för uppförande av ifrågavarande byggnad ens tillnärmelsevis kunna,
angiva exakta kostnadssiffror ställde sig under rådande förhållanden på
byggnadsmarknaden synnerligen svårt, men syntes av uppgifter, som lantbruksstyrelsen
under hand inhämtat från sakkunnigt håll, kostnaden för
byggnaden icke behöva överstiga 170,(100 kronor. Därest bostad syntes
tilra beredas föreståndaren, tillkomma ett belopp, som icke torde behöva
överstiga 65,000 kronor. Under sådan förutsättning skulle alltså kostnaden
för byggnad, oberäknat värdet av byggnadstomten — en tomt om
cirka 2 hektar torde vara behövlig — uppgå till sammanlagt högst 235,000
kronor. Lantbruksstyrelsen funne det emellertid icke uteslutet, att, därest
staten hade tillgång till någon redan befintlig, staten tillhörig byggnad
på lämplig plats i Stockholms omedelbara närhet, anstalten åtminstone
till en början skulle kunna dit förläggas.
bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 9S hd fl■ (Sr Vl''i.)
34
Statskontoret
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
För utrustning av anstalten med möbler och för frökontrollverksamheten
erforderliga apparater och andra inventarier erfordrades ett belopp
som icke torde behöva överstiga 30,000 kronor.
Statskontoret — som, på sätt förut omnämnts, ifrågasatt att någon särskild
statsintstitution icke skulle behöva upprättas — har emellertid underkastat
lantbruksstyrelsens förslag i förevarande del granskning och
i sådant avseende anfört följande.
Beträffande den av lantbruksstyrelsen gjorda beräkningen av anstaltens
inkomster finge framhållas följande. Inkomsterna av s. k. självverkande
kontroll och av insyningar hade upptagits till sammanlagt 25,000
kronor. Då beräkningen av dessa inkomster icke stödde sig på någon
erfarenhet om vad en dylik verksamhet förut inbringat, syntes det vara
ovisst, huruvida inkomster till angivna belopp verkligen lomme att inflyta.
Beräkningen av avgifter för analyser och plomberingar grundade
sig väl på uppgifter rörande inkomsterna av sådan verksamhet
under en följd av år tillbaka vid samtliga frökontrollanstalter,
men syntes det knappast kunna med någon större säkerhet beräknas,
huru mycket av dessa inkomster kunde komma att tillflyta den
centrala anstalten.
Mot beräkningen av den årliga bristen för anstalten till 20,000 kronor
fånge erinras, att några medel för beredande av tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt befattningshavare vid anstalten icke upptagits. Då
utgifterna härför kunde enligt gällande grunder beräknas till omkring
35,000 kronor, torde statens direkta årliga kostnader för anstalten —- även
med den. inkomstberäkning, som lantbruksstyrelsen utgått från — icke
stanna vid 20,000 kronor utan komma att vida överstiga detta belopp.
Beträffande den av lantbruksstyrelsen föreslagna staten för anstalten
hade statskontoret trott sig finna, att densamma i fråga om såväl antal
befattningshavare som avlöningsförmåner för dessa tilltagits alltför riklig.
Härvid torde beaktas, att den del av anstaltens verksamhet, som ej
skulle hänföra sig till den lokala frökontrollen utan bliva helt ny, med
hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden i möjligaste män borde begränsas.
Fn jämförelse med personalbehovet vid de lokala frökontrollanstalterna
syntes giva vid handen, att personalen vid den centrala anstalten
kunde utan större olägenhet åtminstone tills vidare väsentligt reduceras.
Mot statförslaget i vad det avsåge anställandet av en föreståndare och
eu frökontrollant med i staten angivna avlöningsförmåner syntes icke
vara något att erinra. Däremot ansåge statskontoret tillräckligt att,
därest den föreslagna fältkontrollanten, som skulle, bland annat, handhava
anläggningen och skötseln av förekommande odlingsförsök, icke
möjligen kunde ur staten uteslutas, för honom upptoges ett arvode, som
syntes kunna bestämmas till högst samma belopp, som de till assistenterna
föreslagna avlöningsförmånerna med avdrag av ortstillägg eller
till 3,700 kronor.
Lantbruksstyrelsen hade framhållit, att de två i staten uppförda
assistentbefattningarna i regel borde besättas med manliga innehavare,
men att det icke vore uteslutet, att befattningarna även lämpligen kunde
besättas med kvinnliga innehavare. På grund härav syntes båda dessa
tjänster eller åtminstone en av dem böra avses för kvinnliga befattnings
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
35
havare, och löneförmånerna bestämmas till vad som utginge till kvinnliga
biträden av tredje normalgraden vid icke nyreglerade verk eller
lön 1,500 kronor, tjänstgöringspenningar 700 kronor och ortstillägg 200
kronor.
Kamrerargöromålen vid anstalten torde icke bliva av sådan beskaffenhet,
att härför borde avses en kamrerare med föreslagen avlöning om tillhopa
4,000 kronor, utan torde ett kvinnligt biträde av tredje normalgraden
vara för ändamålet tillräckligt.
I staten hade upptagits fyra kvinnliga frökontrollbiträden med avlöning
i tredje normalgraden för kvinnliga biträden. De göromål, som
skulle åligga dessa biträden, syntes emellertid, då göromålen skulle vid
förefallande behov kunna utföras av tillfälliga biträden, icke vara av sådan
art, att för desamma erfordrades någon mera kvalificerad arbetskraft.
Löneförmånerna vid dessa befattningar syntes därför icke böra
överstiga lönerna vid kvinnliga biträdesbefattningar av andra normalgraden
med lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg
200 kronor eller tillhopa 2,000 kronor. Innan någon erfarenhet
vunnits angående omfattningen av det arbete, som komme att åligga
dessa biträden, syntes det ej heller vara lämpligt, att flera än två, högst
tre befattningar uppfördes på stat, även om detta kunde komma att medföra,
att tillfälliga biträden måste, i större utsträckning än lantbruksstyrelsen
avsett, användas för ifrågavarande arbete.
Det i staten upptagna skrivbiträdet hade placerats i andra normalgraden
för kvinnliga biträden. Då detta biträde allenast skulle utföra renskrivning
samt biträda med diarieföring, syntes hon böra placeras i lägsta,
d. v. s. första normalgraden för kvinnliga biträden med lön 1,100
kronor, tjänstgöringspenningar 300 kronor och ortstillägg 200 kronor.
Flertalet av de å omkostnadsstaten upptagna utgiftsposterna undandroge
sig i väsentlig grad statskontorets bedömande. Det torde dock''
kunna ifrågasättas, huruvida ej dessa utgifter i allmänhet vore allt för
högt beräknade även för en anstalt av den omfattning, som lantbruksstyrelsen
föreslagit. Särskilt torde detta vara fallet beträffande den till
10,000 kronor upptagna posten till resekostnader för anstaltens insyningsverksamhet.
De till underhåll av laboratorium och bibliotek samt till expenser å
respektive 5,000 och 4,000 kronor upptagna posterna hade angivits såsom
sförslagsanslag3. Utgifterna för dessa ändamål syntes emellertid
böra bestämmas till högst nämnda belopp eller de mindre belopp, som
Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma. I enlighet med vad som ägt rum
beträffande likartade anslag i omkostnadsstaten för statens provningsanstalt,
syntes därför anslagsposterna böra givas karaktären av »förslagsanslag,
högst».
Till omkostnader för styrelsen hade upptagits ett belopp av 3,000 kronor.
Enligt 12 § av det vid lantbruksstyrelsens betänkande fogade förslag
till stadgar för statens centrala frökontrollanstalt och med statsmedel
understödda lokala frökontrollanstalterna (sid. 85—93) skulle till
styrelsens ordförande och övriga ledamöter vid tjänstgöring utgå resekostnads-
och tråk ta ment sersättning samt till styrelsens ordförande dessutom
årligt arvode enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Då ledamöterna
i styrelserna för vissa med den föreslagna centrala frökontrollanstalten
jämförliga anstalter åtnjöte resekoslnads- och traktamentsersättning vid
tjänstgöring, hade statskontoret icke något att erinra mot att sådan er
-
36
Byggnads
styrelsen.
Kungi. Maj:ts proposition Nr 134.
sättning finge utgå till styrelsens ledamöter. Däremot och då ordförande
i styrelserna för statens provningsanstalt och andra jämförliga anstalter
icke atnjöte ersättning i form av särskilt arvode, syntés skäl saknas
att tillerkänna ordföranden i styrelsen för den jämförelsevis obetydliga
centrala frökontrollanstalten eu dylik förmån.
dill arbetskostnader för anstaltens odlingsförsök hade upptagits ett
förslagsanslag a 2,000 kronor. Om medel för ett sådant ändamål ansåges
böra utgå, borde beloppet givas karaktären av förslagsanslag, högst.
För uppförande av eu byggnad för den centrala anstalten och bostad åt
anstaltens föreståndare hade lantbruksstyrelsen beräknat en kostnad av
235,000 kronor; dock hade styrelsen icke ansett det uteslutet, att anstalten
skulle till eu början kunna förläggas till någon staten tillhörig byggnad
i Stockholms omedelbara närhet. Statskontoret finge i detta avseende
framhålla, att det med hänsyn till det statsfinansiella läget torde fä anses
vara helt uteslutet, att staten för beredande av lokal åt anstalten och
bostad åt dess föreståndare för närvarande skulle ikläda sig kostnader
av sådan storlek, som lantbruksstyrelsen ifrågasatt. Eu nybyggnad
för anstalten skulle vidare förutom dessa engångskostnader draga
med sig avsevärda underhållskostnader och andra återkommande utgifter,
som säkerligen komme att medföra en väsentlig stegring av de belopp,
som staten för uppehållande av anstaltens verksamhet skulle nödgas att
årligen utgiva. Därest lokal icke kunde anvisas i någon staten tillhörig
egendom, torde för anstalten få förhyras en lokal av betydligt anspråkslösare
omfattning än vad lantbruksstyrelsen syntes hava tänkt sig. Kostnaderna
härför skulle då upptagas i omkostnadsstaten för anstalten, och
föreställde sig statskontoret, att ett belopp av omkring 15,000 kronor för
såväl hyra som värme, gas och elektrisk ström skulle kunna anses vara
tillräckligt för fyllande av det oundgängligaste behovet i detta avseende.
För anskaffande av möbler och för frökontrollverksamheten erforderliga
apparater och andra inventarier hade föreslagits ett belopp ej överstigande
30,000 kronor. Detta belopp förefölle val högt, men torde måhända
erfordras för ändamålet.
I vad avser anskaffande av lokal för den föreslagna anstalten har yttrande
infordrats från byggnadsstyrelsen, som däri anfört huvudsakligen
följande.
Möjligheter syntes förefinnas att ä kronoegendomen Bergsliamra nr 1,
belägen å andra sida Alkistekanalen, anvisa för den centrala frökontrollanstalteu
lämpad mark jämte byggnad. Egendomen stode under
domänstyrelsens förvaltning och vore för närvarande utarrenderad dels
såsom bostadslägenheter och dels för jordbruksändamål till odlingssällskapet
Stockholms omnejd (f. d. föreningen Koloniträdgårdar i Stockholms
omnejd), vilket senare arrende utginge den 14 mars 1924.
Genom kungl. brev till domänstyrelsen den 6 juni 1918 angående dispositionen
av egendomen i fråga hade byggnadsstyrelsen erhållit uppdrag
att, efter en allsidig utredning av behovet av mark å egendomen för speciella
statsändamål, uppgöra förslag till plan för egendomens användande
för dylika ändamål ävensom för tomtupplåtelser och liknande ändamål
samt till Kungl. Makt inkomma med det sålunda upprättade förslaget.
I skrivelse den 29 januari 1920, varigenom byggnadsstyrelsen hemställt
om anvisande av medel för utförande av nämnda uppdrag, hade styrelsen
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
framlagt program för områdets stadsplaneläggning och därvid framhållit,
att den för statsändamål lämpliga öppna odlade terrängen å egendomen
borde tills vidare såsom sådan bibehållas och reserveras för något
eventuellt statsbehov. Denna öppna åkerjord, belägen närmast omkring
huvudbyggnaden i egendomens centrum, syntes styrelsen synnerligen väl
lämpa sig för en statsinstitution av ifrågavarande slag.
På det genom byggnadsstyrelsens försorg uppgjorda, men ännu icke
slutredigerade stadsplaneförslaget hade förslagsvis inlagts en tomt om
2 hektar, på vilken befunne sig eu mangårdsbyggnad, vari efter vissa reparationer
och ändringar borde kunna anordnas tjänliga lokaler för en frökontrollanstalt,
varigenom alltså tills vidare en kostsam nybyggnad kunde
undvikas. Byggnadsstyrelsen hade låtit uppgöra uppmätningsskiss av
byggnadens båda våningar. Enligt denna torde kunna anordnas i bottenvåningen
vaktmästarbostad om 2 rum och kök samt 6 å 7 tjänsterum,
därav 2 om 5 X 7 kvadratmeter, och i våningen 1 trappa upp 5 rum,
därav 2 om 5 X 7 kvadratmeter.
För byggnadens iståndsättande erfordrades emellertid inläggning av nya
golv, omsättning av kakelugnar samt genomgripande reparation in- och
utvändigt. Dessutom måste vattenledning anordnas, som, i avvaktan på
anläggande av vattenledning för området i dess helhet, kunde anslutas till
brunnen på gården. Kostnaden för samtliga dessa arbeten jämte inhägnad
av området kunde uppskattas till 23,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen, som beretts tillfälle att taga del av byggnadsstjiclsens
yttrande, har därefter i avgiven promemoria anfört, att styrelsen
vid besiktning av ifrågavarande byggnad funnit, att utöver de av byggnadsstyrelsen
föreslagna anordningarna vissa ytterligare åtgärder voie
nödvändiga, nämligen inbyggande av tre verandor samt anordnande
av lämplig uppvärmning i samband därmed, anskaffande av linoleummattor,
indragande av vattenledning i vissa rum ävensom anordnande av
sanitära bekvämlighetsanordningar och avloppsledning.
Med föranledande härav har inom byggnadsstyrelsen verkställts utredning
angående de kostnader, som skulle betingas av nu nämnda ytteiligare
åtgärder. Enligt denna utredning skulle den totala kostnaden
uppgå till 44.000 kronor, motsvarande alltså en ökning i jämförelse med
förut beräknad kostnad av 21,000 kronor.
Då den sålunda framkomna totalsumman synts alltför hög, har — efter
samråd med vederbörande byråchef i lantbruksstyrelsen — inom byggnadsstyrelsen
uppgjorts förnyad kostnadsberäkning, därvid avsevärda
förenklingar iakttagits beträffande såväl vatten- och avloppsledningar
som arbetena i övrigt. Enligt denna förnyade beräkning skulle totalkostnaden
uppgå till 26,000 kronor.
Innan jag övergår till frugal) om bestämmande av antalet befattningshavare
och dessas löneförmåner, torde jag först få beröra spörsmålet,
huruvida befattningarna vid den föreslagna anstalten böra uppföras såsom
ordinarie eller om desamma böra tillsvidare erhålla karaktär av befattningar
på extra stat.
Lantbruks
styrelsen.
Departements
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
;s8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
Då lantbruksstyrelsen själv ifrågasatt, att befattningarna vid anstalten
under första verksamhetsåret skulle tillsättas allenast på förordnande,
och det jämväl i övrigt synes lämpligt, att anstaltens organisation till en
början icke bindes vid de fastare former, som befattningarnas uppförande
såsom ordinarie skulle innebära, föreslår jag, att — i överensstämmelse
med vad som tidigare skett i liknande fall — befattningarna för närvarande
inrättas såsom befattningar på extra stat.
I detta avseende är också att märka, att förslag föreligger till ny, definitiv
lönereglering för befattningshavare vid de vetenskapliga institutioner,
som i organisations- och lönehänseende äro närmast jämförliga
med nu förevarande anstalt. Jämväl ur denna synpunkt torde det vara
mindre lämpligt att nu definitivt reglera lönerna för befattningshavarna
vid anstalten.
Da anstaltens organisation alltså tillsvidare skulle erhålla en mera
provisorisk karaktär, bör givetvis vid befattningarnas placering i lönehänseende
tillses, att en framtida definitiv reglering ej föregripes.
En konsekvens av befattningarnas placering på extra stat blir,
att avlöningarna böra utgå i form av arvoden, varvid för de befattningshavare,
vilkas tjänster skulle i avseende på lönebeloppen likställas
med ordinarie befattningar, arvodet bör minskas med det belopp, som
ordinarie innehavare av motsvarande befattning har att erlägga för egen
pensionering. Därest emellertid befattningshavare är delaktig i av staten
understödd pensionsanstalt, synes, i likhet med vad som stadgats t. ex.
för befattningshavare vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa gossar
och flickor, något dylikt avdrag icke böra ske.
Vad därefter beträffar de olika befattningshavarnas löneförmåner, synes
mig, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit, föreståndaren böra jämnställas
med avdelningsföreståndare vid försöksanstalten. Det är nämligen
av synnerlig vikt, att såsom föreståndare för frökontrollanstalten förvärvas
en på området verkligt framstående kraft. Då emellertid i avlöningen
till avdelningsföreståndarna vid försöksanstalten icke — på
sätt lantbruksstyrelsen synes hava antagit — ingår ortstillägg å 600 kronor,
lärer föreståndarens för frökontrollanstalten avlöning höra begränsas
till 7,500 kronor. Efter vederbörligt avdrag för pensionsavgift skulle
årsavlöningen för anstaltens föreståndare uppgå till 7,200 kronor.
Mot den för frökontrollanten föreslagna avlöningen av 5,800 kronor
eller, efter vederbörligt avdrag för pensionsavgift, 5,600 kronor synes
intet vara att erinra.
Beträffande fältkontrollanten har statskontoret anfört, att, därest en
sådan befattning verkligen erfordrades, avlöningen borde bestämmas till
3,700 kronor i stället för av lantbruksstyrelsen föreslagna 5,600 kronor
eller, efter avdrag för pensionsavgift, 5,400 kronor. Den av lantbruksstyrelsen
föreslagna avlöningen motsvarar den, som utgår till laborator
vid försöksanstalten. Fältkontrollanten skulle enligt förslaget
39
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
hava till huvudsaklig uppgift att handhava anläggningen och skötseln av
förekommande odlingsförsök samt att biträda vid insyningsverksamheten,
och bleve det väl på honom, som själva ansvaret för den direkta insyningsverksamheten
komme att vila. Då såväl försöksodlingen som insyningsverksamheten
bliva av mycket stor betydelse och det måste vara
av synnerlig vikt, att denna del av verksamheten icke eftersättes, är enligt
mitt förmenande en särskild befattningshavare härför oundgängligen
nödvändig. Vid rådplägning i ämnet med å området speciellt sakkunniga
har jag också stärkts i denna min mening. Beträffande avlöningsbeloppet
synes mig icke kunna påräknas att erhålla den kvalificerade
arbetskraft, som erfordras, för mindre avlöning än lantbruksstyrelsen
föreslagit. Denna min uppfattning har också bestyrkts av sakkunniga,
med vilka jag samrått i ämnet.
Statskontoret har föreslagit, att åtminstone den ena av de två föreslagna
assistentbefattningama liksom ock den föreslagna kamrerarbefattningen
skulle utbytas mot kvinnliga biträdesbefattningar av tredje
graden vid oreglerade verk och alltså uppföras i staten med årsavlöningar
av 2,400 kronor eller, efter vederbörligt avdrag för pensionsavgift, 2,350
kronor.
Beträffande kamrerarbefattningen ansluter jag mig till statskontorets
förslag, och torde jämväl den ena assistentbefattningen kunna utbytas
mot en kvinnlig biträdesbefattning. Avlöningen vid sistnämnda befattning
synes mig emellertid, med avseende å den speciella utbildning på
frökontrollområdet och de kvalifikationer i övrigt, som erfordras vid befattningen,
ävensom angelägenheten av att för arbetet erhålla en verkligt
pålitlig kraft, böra tillmätas något rikligare än statskontoret beräknat.
Jag föreslår, att denna befattning uppföres såsom kvinnlig biträdesbefattning
av tredje graden men med ett särskilt tilläggsarvode å 300 kronor,
och tillåter jag mig i detta sammanhang erinra, hurusom vid statens
skogsförsöksanstalt finnes uppförd eu kvinnlig biträdesbefattning
av samma grad (kemist), vid vilken utgår ett särskilt arvode av 400 kronär.
Sammanlagda avlöningen för ifrågavarande biträde skulle sålunda,
efter vederbörligt avdrag för pensionsavgift, komma att uppgå till 2,650
kronor.
Avlöningen vid den manliga assistentbefattningen synes böra bestämmas
till det av statskontoret för fältkontrollanten föreslagna beloppet 3,700 kronor
eller, efter vederbörligt avdrag för pensionsavgift, 3,600 kronor.
Lantbruksstyrelsens förslag innefattar vidare uppförande i staten av
fyra kvinnliga frökontrol Ibiträden, vilka i första hand avsetts för frökontrollanstaltens
mera lokala verksamhet. Då denna verksamhet torde
komma att avsevärt koncentreras till viss del av året och det vidare möter
vissa vanskligheter att bedöma, vilken omfattning verksamheten kommer
att taga, synes försiktigheten bjuda att i möjligaste mån begränsa antalet
i staten uppförda biträdesbefattningar och i stället under den bråda tiden
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
anlita extra biträden. Med hänsyn härtill, och om därjämte, på sätt jag
ifrågasatt, anstaltens lokala verksamhetsområde blir mindre än lantbruksstyrelsen
avsett, anser jag mig icke kunna förorda uppförande i staten
av mer än två frökontrollbiträden. Avlöningen till dessa biträden
synes —- såsom statskontoret föreslagit — böra bestämmas i enlighet med
vad som gäller för kvinnliga befattningshavare av andra graden vid
oreglerade verk eller för vartdera till 2,000 kronor och, efter vederbörligt
avdrag för pensionsavgift, 1,950 kronor.
Likaledes biträder jag statskontorets förslag om uppförande av det
föreslagna kvinnliga skrivbiträdet såsom biträde av första graden med
en avlöning av 1,600 kronor eller, efter avdrag motsvarande pensionsavgift,
1,550 kronor.
Mot den för vaktmästaren föreslagna avlöningen av 1,900 kronor
eller, efter avdrag för pensionsavgift, 1,850 kronor synes intet vara att
erinra. Då jag förutsätter, att vaktmästaren skall beredas bostad med
bränsle och lyse i den för anstalten avsedda byggnaden vid Bergshamra,
lärer avlöningen för honom böra minskas med belopp, motsvarande vad
vid andra icke nyreglerade verk avdrages för dylik förmån, eller 325 kronor
(se Sv. förf.-saml. nr 836/1918).
Till samtliga ifrågavarande befattningshavare torde efter viss tids tjänstgöring
böra utgå arvodesförhöjning med samma belopp, varmed ålderstilllägg
utgå till motsvarande ordinarie befattningshavare vid icke nyreglerade
verk.
Vad beträffar det till vikariatsersättning avsedda beloppet, torde detsamma
böra höjas från föreslagna 1,000 till 1,300 kronor, vilket sistnämnda
belopp funnits ungefärligen motsvara de för ändamålet erforderliga kostnaderna.
Den föreslagna centrala frökontrollanstalten kan ej beräknas träda i
verksamhet förr än med ingången av oktober månad innevarande år.
Detta medför, att medel för personalens avlöning icke behöva anvisas för
hela budgetåret utan allenast för tre kvartal. Härvid måste dock göras
undantag beträffande föreståndarbefattningen, som med avseende å det
organisationsarbete, som kommer att åvila dennas innehavare, synes böra
tillträdas den 1 september 1924.
Avlöningsstaten, för år räknat, för den centrala frökontrollanstalten
skulle i enlighet med vad i det föregående av mig förordats erhålla följande
utseende:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
41
:
Arvode
Avdrag
för pen- sionsav- gift mot- svarande
belopp
Reducerat
belopp
Därav
tjänst-
görings-
penningar
motsva-
rande
belopp
1 föreståndare ............
7,500
300
7,200
2,50'' >
1 frökontrollant .........
5,800
200
5,600
1,800
1 fältkontrollant —.....
5,600
200
5,400
2,000
1 assistent..................
3,700
100
3,600
1,500
1 kvinnligt biträde av
tredje graden (assistent)
2,400
50
.
2,350
700
1 kvinnligt biträde av
tredje graden.........
2,400
50
2,350
700
1 kvinnligt biträde av
andra graden.........
2,000
50
1,950
500
1 kvinnligt biträde av
andra graden ........
2,000
50
1,950
500
1 kvinnligt biträde av
första graden ...........
1,600
50
1,550
.
300
1 vaktmästare ............
1,575
50
1,525
650
Vikariatsersättning ......
-
1,300
_
Summa kronor
_
34,775
_
Arvodesförhöjning
/ Efter 5 år kan arvodet höjas
i med 600 kronor.
{Efter 5 år kan arvodet höjas
med 500 kronor och efter 10
år med ytterligare 500 kronor.
| Efter 5 år kan arvodet höjas
med 500 kronor, efter 10 år
(med ytterligare 500 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
500 kronor.
Efter 5 år kan arvodet höjas
med 200 kronor, efter 10 år
med ytterligare 200 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
(■200 kronor; skolande av varje
arvodesförhöjning 100 kronor
tillhöra tjänstgöringspenningarna
motsvarande belopp.
Efter 3 år kan arvodet höjas
med 100 kronor, efter 6 år
med ytterligare 100 kronor och
efter 9 år med än ytterligare
100 kronor.
Anm :
1. Därest befattningshavare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt, höjes avlöningen
med det mot pensionsavgift svarande belopp.
2. Till kvinnliga assistenten utgår ett tilläggsarvode av 300 kronor.
3. Vaktmästaren äger åtnjuta, utöver den kontanta avlöningen, fri bostad jämte bränsle samt lyse.
Av statens slutsumma, tilläggsarvodet till kvinnlig assistent inberäknat,
35,075 kronor belöper i runt tal 26,900 kronor på den del av budgetåret 1924
—1925, under vilken, enligt vad förut nämnts, anstalten beräknats vara i
verksamhet.
Lantbruksstyrelsen bär vid uppgörande av förslaget till avlöningsstat
förutsatt, att befattningshavarna skulle komma i åtnjutande av tillfällig
lönelörbättring såsom vid vissa andra verk.
Då de föreslagna avlöningsbeloppen hänföra sig till de avlöningar, som
fastställts för motsvarande befattningshavare vid icke nyreglerade verk,
synes rimligt, att den tilllälliga löneförbättring, som må komma att utgå
till vissa befattningshavare vid sistnämnda verk, också kommer motsvarande
personal vid frökontrollanstalten till del.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 98 höft. (Nr V.Vt.)
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
Därest den proposition om beredande av provisoriskt lönetillägg åt bland
andra avdelningsföreståndare, överassistenter och laboratorer vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, som Kungl. Maj:t
tidigare i dag på min hemställan beslutat avlåta, vinner riksdagens bifall,
torde dylikt tillägg jämväl böra beredas föreståndaren, frökontrollanten
och fältkontrollanten vid frökontrollanstalten. Vaktmästaren vid sistnämnda
anstalt torde böra beredas tillfälligt lönetillägg med enahanda
belopp, som kan komma att utgå till motsvarande befattningshavare vid
försöksanstalten. Därjämte torde samtliga befattningshavare böra komma
i åtnjutande av dyrtidstillägg efter de grunder, som må bliva fastställda
för icke nyreglerade verk.
Vad beträffar frågan om beredande av anslag för nu berörda löneförmåner,
synes det mig lämpligt, att desamma icke bestridas från de allmänna
anslag för ifrågavarande ändamål, som må komma att för budgetåret
1924—1925 anvisas under nionde huvudtiteln, utan att de förklaras
skola utgå ur det anslag till uppehållande av frökontrollanstaltens verksamhet,
om vars beviljande jag har för avsikt att senare göra framställning.
På grund härav kommer anslaget till anstaltens verksamhet att
behöva höjas utöver vad som i statsverkspropositionen beräknats, men en
motsvarande avlastning av berörda allmänna anslag kommer i stället att
äga rum.
Under den tid anstalten, enligt vad jag förut nämnt, beräknas att under
nästkommande budgetår vara i verksamhet, torde omkring 13,000 kronor
komma att belöpa på tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg, provisoriskt
lönetillägg samt dyrtidstillägg.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att jag förutsätter, att befattningshavarna
vid frökontrollanstalten skola enligt de närmare bestämmelser,
som Kungl. Maj:t må komma att utfärda, komma i åtnjutande av
semester efter i huvudsak enahanda grunder, som gälla beträffande motsvarande
befattningshavare å ordinarie stat. Jämväl beträffande avlöningsvillkoren
i övrigt torde Kungl. Maj:t få meddela erforderliga föreskrifter.
Vad härefter angår den föreslagna anstaltens omkostnadsstat, är det givetvis
förenat med stora vanskligheter att bilda sig ett bestämt omdöme,
i vad mån de i sådant avseende av lantbruksstyrelsen upptagna beloppen
kimna begränsas, detta så mycket mer som en avsevärd del av hithörande
utgifter äro till storleken beroende av den omfattning, vari anstalten kommer
att tagas i anspråk av fröhandeln och lantmännen. Emellertid synas
vissa av de av lantbruksstyrelsen beräknade beloppen tåla vid en avsevärd
beskärning, i varje fall för den första tiden av anstaltens verksamhet.
Jag ansluter mig i det hela till vad statskontoret i detta hänseende anfört.
Den omständigheten, att verksamheten under nästkommande budgetår
icke kommer att omfatta mer än tre fjärdedelar därav, får ej heller lämnas
ur räkningen, även om ej här kan göras samma mot den minskade tiden
direkt svarande reducering som å avlöningsstaten.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134. 43
Omkostnadsstaten för budgetåret 1924—1925 synes kunna inpassas i följande
ram:
Värme och elektrisk ström ................................kronor 4,500
Underhåll av laboratorium och bibliotek .................. » 3,000
Resekostnader för insyningsverksamheten ................ » 6,500
Omkostnader för styrelsen ................................ » 1,200
Tillfälliga biträden, övertidsersättningar samt förbrukningsartiklar
........................................... » 7,000
Arbetskostnader för odlingsförsök ........................ » 1,600
Expenser ................................................. » 2,300
kronor 26,100
Kostnaderna för uppehållande av anstaltens verksamhet under budgetåret
1924—1925 skulle alltså uppgå till 26,900 + 13,000 + 26,100 = 66,000
kronor.
Inkomsterna av anstaltens verksamhet hava av lantbruksstyrelsen beräknats
till 70,000 kronor, därav 25,000 kronor utgörande inkomster av insyningar
och s. k. självverkande kontroll samt 45,000 kronor analys- och plomberingsavgifter
m. m. Vidkommande förstnämnda inkomstpost å 25,000 kronor
har lantbruksstyrelsen beräknat, att 10,000 kronor skulle komma att inflyta
såsom ersättning för verkställda insyningar. Återstoden 15,000 kronor
skulle tillföras anstalten såsom ersättning för självverkande kontroll åt
vissa större utsädesföretag, som komme att anlita anstalten för sådant
ändamål. Beloppet å 45,000 kronor för analyser och plomberingar har beräknats
inflyta av anstaltens mera lokala verksamhet, vilken lantbruksstyrelsen
avsett skola omfatta såväl Stockholms, Uppsala, Södermanlands
och Gotlands som Gävleborgs län. Medelinkomsten för år under perioden
1918—1920 av analys- och plomberingsavgifter vid de tre anstalter, som
hittills haft sin huvudsakliga verksamhet inom dessa län, nämligen anstalterna
i Stockholm, Uppsala och Gävle, har uppgått till omkring 47,400
kronor, därav omkring 4,000 kronor vid anstalten i Gävle.
Då jag i det föregående ifrågasatt bibehållande tillsvidare av frökontrollanstalten
i Gävle såsom statsunderstödd, torde det av lantbruksstyrelsen
vid inkomstberäkningen upptagna beloppet böra reduceras med 4,000
kronor eller 66,000 kronor. Det kunde därjämte ifrågasättas, om ej viss
ytterligare reducering borde ske med hänsyn därtill att den föreslagna
anstaltens verksamhet kan igångsättas först under budgetårets andra
kvartal. Från lantbruksstyrelsen har emellertid meddelats mig, att sistnämnda
förhållande icke skulle behöva föranleda någon reducering av de
beräknade inkomsterna vid anstalten, då nämligen, även om anstalten trädde
i verksamhet från och med budgetårets ingång, frökontrollarbetet i allt fall
icke kunde beräknas få någon omfattning förr än från och med oktober
månad, vid vilken tid den egentliga frökontrollsäsongen började. Vid
sådant förhållande finner jag anstaltens inkomster för budgetåret 1924—
44
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
1925 kunna beräknas till 66,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle
således kostnaderna för uppehållande av anstaltens verksamhet under instundande
budgetår uppgå till samma belopp som anstaltens inkomster under
enahanda tid. Jag torde härvid få erinra om, att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
såsom inkomster av central frökontrollanstalt uppfört
ett belopp av 50,000 kronor.
Engångskostnaderna för den centrala frökontrollanstaltens inrättande
hava av lantbruksstyrelsen beräknats till 265,000 kronor, därav 235,000 kronor
för uppförande av byggnad, vari jämväl skulle inrymmas bostad åt
föreståndaren, samt 30,000 kronor för anskaffning av möbler, apparater
och andra inventarier.
Såsom i tidigare sammanhang anförts, anser jag eu kostbar nybyggnad
för den tilltänkta anstalten icke böra nu ifrågakomma, utan torde anstalten
kunna inrymmas i eu å Bergshamraområdet befintlig byggnad, den
s. k. ryska villan, som synes lämplig för ändamålet och invid vilken också
kan erhållas erforderligt område för odlingsförsök. Den av byggnadsstyrelsen
för byggnadens iordningsställande m. m. senast beräknade kostnaden
av 26,000 kronor lärer icke kunna ytterligare nedbringas.
Vad därefter beträffar det för anskaffande av möbler, apparater och
andra inventarier beräknade beloppet å 30,000 kronor har jag, med hänsyn
till angelägenheten att i största möjliga mån begränsa utgifterna, funnit
detsamma böra nedsättas till 25,000 kronor.
Engångskostnaden för anstaltens inrättande uppgår i enlighet härmed
till 51,000 kronor.
Vidkommande slutligen nu utgående anslag, 10,000 kronor, till understöd
åt lokala frökontrollanstalter skulle vid bifall till de av mig i det föregående
förordade grunder för frökontrollverksamhetens ordnande kunna
ifrågasättas, huruvida icke sänkning av anslaget borde ske till följd av
indragning av statsbidragen till frökontrollanstalterna i Stockholm och
Uppsala å respektive 950 och 500 kronor. Då det emellertid synes synnerligen
önskvärt, att ifrågavarande anslag bibehålies vid sin nuvarande
storlek, varigenom skulle beredas möjlighet att i någon mån höja statsbidragen
till övriga lokala anstalter, vill jag tillstyrka, att anslaget fortfarande
upptages till 10,000 kronor.
Som av mig förut omförmälts, ifrågasatte lantbruksstyrelsen vid överlämnande
den 29 maj 1922 av förslaget till frökontrollverksamhetens omorganisation,
att genom importavgifter på vissa fröslag skulle åvägabringas
för omorganisationen erforderliga medel. De av mig berörda motionerna
vid 1923 års riksdag gingo också ut på anskaffande genom importavgifter
av de medel, som erfordrades för inrättande av en central
frökontrollanstalt.
Av skäl, som jag torde få tillfälle att närmare utveckla vid anmälan av
frågan om införande av tull å vissa frövaror m. m„ anser jag mig emeller
-
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
tid icke kunna förorda införande av importavgifter. Vid sådant förhållande
bör framställning till riksdagen göras om anvisande av för ändamålet
erforderliga medel, vilka dock, i vad angår uppehållande av den centrala
anstaltens verksamhet, i första hand höra utgå av inkomsterna vid
denna verksamhet.
Den av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition gjorda framställningen
om beräknande av medel för inrättande och uppehållande av en
central frökontroll anstalt avser ett förslagsanslag å 104,000 kronor. Detta
belopp bör vid bifall till de av mig i det föregående framlagda beräkningsgrunderna
höjas till 117,000 kronor. I ifrågavarande anslag skulle
således ingå följande poster:
1) Anslag till uppehållande av anstaltens verksamhet:
Avlöningar enligt förslaget til! avlöningsstat kronor 26,900
Tillfällig löneförbättring, provisoriskt lönetillägg,
tillfälligt lönetillägg och dyrtidstillägg
..................................
Omkostnader enligt förslaget till omkost
nadsstat
................................
2) Anslag till inrättande av anstalten:
Kostnader för inredande av lokaler m. m.
» » anskaffande av möbler m. m. >
13,000
26,100 kronor
66,000,
26,000
25,000
51,000
summa kronor 117,000.
Med hänsyn till att eventuella ålderstillägg böra bestridas ur anslaget till
uppehållande av anstaltens verksamhet, torde detta anslag, eller 66,000
kronor böra anvisas såsom förslagsanslag, under det åter det anslag, som
erfordras för anstaltens inrättande, eller 51,000 kronor, synes böra erhålla
natur av bestämt anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t matte
a) med återkallande av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1924—1925 av inkomster
av central frökontrollanstalt, föreslå riksdagen att i riksstaten för
budgetåret 1924—1925 upptaga under egentliga statsinkomster följande inkomsttitel
sålunda: ce nnn
inkomster
av statens centrala frökontrollanstalt ................. * ’
b) föreslå riksdagen att för budgetåret 1924 1925 anvisa
dels till inrättande av statens centrala frökontrollanstalt ett extra
. ........ kronor 51,000,
dels till uppehållande av samma anstalts verksamhet ett extra forslags
,
......... kronor 66,000,
anslag av ......................................
att utgå i första hand av inkomster av anstalten;
Bihang till riksdagens protokoll 19S4. 1 sond. DS höft. (Nr IM.)
46
Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.
c) föreslå riksdagen att för budgetåret 1924—1925 anvisa till understöd
med högst 1,000 kronor för varje anstalt - åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och vilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga, förhållanden, som fastställas av Kungl Mai-t ett
extra anslag av............. , ___
.......................................kronor 10,000.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen
sålunda hemställt.
Hans Maj :t Konungen behagar lämna bifall härtill
samt förordnar, att proposition i ämnet skall med den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Flodman.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:284 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens centrala frökontrollanstalt m. m. s. 5 i texten
- JoU 1924:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av statens centrala frökontrollanstalt m. m. lista avd. s. 1 i texten