Sök i Ratio Lex

Angående tillfälliga lönetillägg åt vissa kvinnliga skrivbiträden

1924-03-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:141, Angående tillfälliga lönetillägg åt vissa kvinnliga skrivbiträden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående tillfälliga lönetillägg

åt vissa kvinnliga skrivbiträden; given Stockholms slott

den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, följande:

Vid föredragning i statsrådet den 2 januari 1924 av de 1924 års statsverksproposition

tillhörande för flera huvudtitlar gemensamma frågor

redogjorde jag för löneregleringsarbetets läge samt anförde därvid, bland

annat, att den kostnadsökning, som skulle vållas statsverket vid genomförandet

av föreliggande förslag till ny definitiv lönereglering för skilda

grupper av befattningshavare, vore av den betydenhet, att det enligt min

mening under nu rådande finansiella förhållanden ej kunde ifrågakomma

Bihang till riksdagens protokoll 192b. 1 sand. tÖb höft. {Sr 1b1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Hislorik.

att ålägga statsverket de ökade löneutgifter, vartill det nya lönesystemets

genomförande i antydd omfattning skulle föranleda. Tillika anförde jag

vissa andra skäl för ett dylikt uppskov.

I detta sammanhang yttrade jag vidare, att, även om ett generellt fullföljande

av det påbegynta löneregleringsarbetet av statsfmansiella skäl

nu icke vore möjligt, vissa jämkningar i rådande löneförhållanden likväl

torde böra genomföras i fall, då detta med hänsyn till viss befattningshavargrupps

särskilt svaga löneställning eller av andra särskilda skäl

funnes motiverat. Jag erinrade i sådant avseende bland annat om

att fråga blivit väckt angående beredande av en bättre löneställning åt

innehavare av befattningar i den lägsta kvinnliga lönegraden vid nyreglerade

verk.

Då jag nu ånyo anmäler sistberörda fråga för Kungl. Maj:t, ber jag få

lämna en redogörelse för tillkomsten av den nuvarande lägsta kvinnliga

lönegraden.

Ifrågavarande befattningshavargrupp har tillkommit i anslutning till

1921 års lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och

centrala ämbetsverk. I samband med denna lönereglering inrättades

nämligen en för kvinnliga tjänstemän avsedd grad, lägre än den förutvarande

första biträdesgraden. Genom denna anordning avsåg man att

för enklare skrivarbeten och andra mindre krävande göromål — vilka

vid dåvarande tidpunkt anförtroddes åt kvinnliga biträden med en utbildning

i många fall långt utöver den, folkskolan meddelade — finna större

användning för mindre kvalificerade och följaktligen lägre avlönade biträden.

I samband med den definitiva löneregleringens genomförande vid 1921

års riksdag meddelades ej bestämmelser om vilka befattningar, som skulle

tillhöra den nya skrivbiträdesgraden. Anledningen härtill var den, att

man icke utan en närmare undersökning beträffande de olika ämbetsverken

kunde träffa avgörande om de särskilda fall, där befattningar av

den ifrågavarande lönegraden borde införas, varjämte de dåvarande innehavarna

av dittillsvarande första gradens skrivbiträdesbefattningar icke

ansågos kunna nedflyttas till den nya första lönegraden. För att under

sådana omständigheter ej allt för mycket fördröja införandet av den nya

skrivbiträdesgraden föreskrev Kungl. Maj:t genom cirkulär den 31 december

1920 (nr 915) bland annat, att vid inträffande vakans å kvinnlig biträdesbefattning

av dittillsvarande första lönegraden vid verk, å vilket

det då föreslagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

vore avsett att äga tillämpning, den ledigblivna befattningen icke

utan Kungl. Maj:ts medgivande finge med ordinarie innehavare återbesättas;

och skulle det ankomma på vederbörande myndighet att vid inträffande

ledighet å dylik befattning till Kung!. Maj:t inkomma med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

3

utredning, huruvida de göromål, som vore med befattningen förenade,

kunde anförtros åt befattningshavare med folkskolebildning och huruvida

vid sådant förhållande den lediga befattningen borde ersättas med en tjänst

av första lönegraden i avdelningen C av 9 § i berörda reglementsförslag.

Sedermera har — efter verkställd utredning genom allmänna civilförvaltningens

lönenämnd och i huvudsaklig överensstämmelse med lönenämndens

förslag — Kungl. Maj:t i cirkulär den 2 december 1921 (nr 713) anbefallt

de verk och myndigheter, beträffande vilka avlöningsreglementet den 22

juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, komme att äga tillämpning,

att taga under övervägande, huruvida icke, i sammanhang med återbesättande

av ledig befattning eller i samband med nyinrättande av kvinnlig

biträdesbefattning, genom förändrad fördelning av arbetet mellan

befintliga kvinnliga biträdesbefattningar eller på annat sätt vissa av dessa

befattningar kunde avses allenast för de arbetsuppgifter, som ansetts böra

tillkomma tjänst inom första lönegraden, avdelning C, i berörda reglemente,

samt till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, som i anledning

därav kunde anses påkallade.

Slutligen har Kungl. Maj:t — likaledes i överensstämmelse med allmänna

civilförvaltningens lönénämnds förslag — uti statsverkspropositionen till

1922 års riksdag under rubrik »För flera huvudtitlar gemensamma frågor»

föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan riksdagens hörande

i varje särskilt fall, besluta, att ledigbliven befattning av andra lönegraden

i avdelningen C av den i 9 § avlöningsreglementet den 22 juni

1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplan skall, där sådant

finnes av omständigheterna påkallat, utbytas mot befattning av första

lönegraden i nämnda avdelning av löneplanen, ävensom vidtaga de ändringar

i den vid omförmälda avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckning,

som kunde föranledas av sådant utbyte. Denna Kungl. Maj:ts

hemställan blev av riksdagen bifallen.

I anslutning till förenämnda åtgärder har sedermera ett successivt utbyte

av kvinnliga befattningar i andra lönegraden mot sådana i första

lönegraden ägt rum i ett ej ringa antal fall.

Vid fångvårdsstaten, statens tvångsarbetsanstalter samt generaltullstyrelsen

och tullstaten infördes befattningar av första lönegraden (respektive

vaktfruar och skrivbiträden) redan vid löneregleringarna åren 1921 och 1922.

I den av statskontoret utgivna statsliggaren för budgetåret 1923—1924

redovisas ordinarie kvinnliga befattningar tillhörande första lönegraden

vid fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten (däribland 3G vaktfruar),

socialstyrelsen, statens tvångsarbetsanstalter (13 vaktfruar), pensionsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, kammarrätten, statistiska centralbyrån, generaltullstyrelsen

och tullstaten, lantbruksstyrelsen och kommerskollegium. Hela

antalet ordinarie befattningar av här ifrågavarande lönegrad uppgick för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Framställning

om löneförhöjning.

1921 års

lönek ommitt é.

samma budgetår till 79. I motsvarande lägsta lönegrad för extra ordinarie

kvinnliga befattningshavare äro för närvarande omkring 300 biträden och

15 vaktfruar placerade.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 12 september 1923 dagtecknad skrift

har de kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd, på grundvalen av

verkställd utredning angående levnadskostnaderna i Stockholm för kvinnliga

befattningshavare, bland annat hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes

dels för 1924 års riksdag framlägga proposition såväl därom, att skrivbiträdestjänsterna

måtte få omfatta löneklasserna 3—6 i stället för såsom

för närvarande löneklasserna 1—4 inom löneplanen för ordinarie kvinnliga

tjänstemän, som ock om en i följd härav nödvändig förflyttning uppåt

av kontorsbiträdes- och kanslibiträdestjänsterna i samma löneplan,

dels föranstalta om en av rättvisa och billighet betingad förbättring av

avlöningsförhållandena för kvinnliga extra och extra ordinarie befattningshavare

i lönegraderna 1—3 genom en skälig höjning av de respektive grundlönerna,

så att dessa tillsammans med därå utgående dyrtidstillägg rimligen

kunna tänkas täcka anspråkslöst ställda levnadsomkostnader.

Vidare ber jag få bringa i erinran, att 1921 års lönekommitté i sitt den

12 oktober 1923 avgivna betänkande angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlönings- och pensionsförhållanden in. m. förordat införande

i det statliga lönesystemet av den s. k. behovsprincipen i form av

familjetillägg för barn under viss ålder samt utarbetat förslag till ändringar

i avlöningsreglementena av stor räckvidd, avseende bland annat införande

av en gemensam löneplan för manliga och kvinnliga tjänstemän.

I de förslag, som framförts av 1921 års lönekommitté, intaga de kvinnliga

befattningshavarna i lägsta lönegraden en särställning. Medan kommittén

beträffande övriga nuvarande kvinnliga befattningar ej kunnat förorda

eu allmän löneförbättring eller, i de fall kommittén föreslagit sådan

förbättring, ej påyrkat ett omedelbart genomförande av sitt förslag, har

kommittén ansett undantag böra göras för den lägsta lönegraden — skriv

biträdesgraden. För denna lönegrad vore nämligen enligt kommitténs

mening den nuvarande avlöningen tillmätt alltför knappt, i anledning

varav någon löneförbättring för dessa befattningshavare skäligen borde

genomföras. Kommittéförslaget, vilket för såväl denna som vissa andra

grupper av kvinnliga befattningshavare innebär löneförhöjningar, skulle

sålunda omedelbart träda i kraft allenast för befattningshavare i lägsta

lönegraden.

Sedan lönekommitténs betänkande remitterats till de verk och myndigheter,

som beröras av förslagen, hava de infordrade yttrandena numera

inkommit till finansdepartementet. De viktigare av dessa yttranden hava

dock kommit departementet till hända först under februari och mars må
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

nader detta år. En granskning av yttrandena visar, att ytterligare överväganden

och undersökningar erfordras dels rörande principerna för ifrågavarande

lönereglering, dels framför allt i fråga om de nuvarande kvinnliga

befattningshavarnas placering å den föreslagna nya löneplanen. Under

sådana omständigheter har det icke låtit sig göra att redan vid innevarande

års riksdag framlägga förslag rörande de kvinnliga befattningshavarnas

avlöningsförhållanden.

Om sålunda något allmänt ordnande av kvinnliga befattningshavares

avlöningsförhållanden icke nu kommer till stånd, har det likväl befunnits

önskvärt, att en avlöningsförbättring redan för nästa budgetår äger rum

för kvinnliga skrivbiträden vid nyreglerade verk. Vad angår vaktfruarna

vid fångvårdsstaten och statens tvångsarhetsanstalter torde, med hänsyn

till dessa befattningshavares avlöningsförhållanden före den definitiva

löneregleringen och arten av det utav dem utförda arbetet, någon löneförbättring

icke höra ifrågakomma.

Skrivbiträdenas avlöningsförmåner hava alltifrån befattningarnas tillkomst

varit relativt svaga, och de belopp, som under nuvarande förhållanden

till dem utgå i lön och dyrtidstillägg, äro med hänsyn till

beskaffenheten av det arbete, som av skrivbiträdena utföras, enligt min

mening alltför låga även för de anspråk, som rimligen kunna ställas av

befattningshavare med allenast folkskolebildning. Den ifrågasatta avlöningsförbättringen,

som under budgetåret 1924—1925 lärer böra givas en provisorisk

karaktär, synes lämpligen kunna erhålla formen av tillfälliga

lönetillägg.

Storleken av de tillfälliga lönetillägg, varom nu är fråga, bör avvägas

med hänsynstagande till de avlöningar, som för närvarande utgå till

närmast högre kvinnliga lönegrad (kontorsbiträdesgraden). I efterföljande

tablå äro för skrivbiträden och kontorsbiträden angivna de årsavlöningar,

som utgå å A-ort, D-ort och G-ort.

A-ort:1

l:a resp. 4:e

löneklass

Kronor

2:a resp. 5:e

löneklass

Kronor

3:e resp. 6:e

löneklass

Kronor

4:e resp. 7:e

löneklass

Kronor

Skrivbiträde •

.......... 1,440

1,560

1,680

1,800

Kontorsbiträde

........ 1,800

1,920

2,040

2,160

D-ort:

Skrivbiträde

........ 1,620

1,740

1,860

1,980

Kontorsbiträde

........ 1,980

2,109

2,238

2,367

G-ort:

Skrivbiträde

.......... 1,800

1,920

2,040

2,160

Kontorsbiträde

......... 2,160

2,298

2,436

2,574

1 De för A-ort

angivna lönerna äga

mindre praktiskt

intresse, då kvinnliga

befattnings-

havare endast undantagsvis förefinnas å A-ort.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Den ökning av lönerna, som innefattas i de kvinnliga kål-sammanslutningarnas

centralråds förut angivna yrkanden, belöper sig, vad angår de

kvinnliga skrivbiträdena, till i regel 240 kronor per år samt, vad angår

kontors- och kanslibiträden, till belopp, som betingas av nyssnämnda höjning

av skrivbiträdenas löner.

Ett genomförande av 1921 års lönekommittés förslag beträffande kvinnliga

skriv- och kontorsbiträden skulle vid begynnelse- och slutavlöningar

å resp. A-ort och G-ort medföra följande löneförändringar:

Ökning (-j-) resp. minskning (—) av

begynnelse-

slut-

A-ort:

avlöning

Kronor

avlöning

Kronor

Skrivbiträde ...............................

.......................... + 264

+ 120

Kontorsbiträde.............................

............................ + 120

- 36

G-ort:

Skrivbiträde ................................

........................... + 372

+ 276

Kontorsbiträde.............................

.......................... + 276

+ 138

Enligt tablåns siffror innebära lönekommitténs förslag genomgående

större löneökningar för skrivbiträdena än för kontorsbiträdena, beträffande

vilken sistnämnda grupp i vissa fall t. o. m. lönesänkning skulle uppkomma.

Såsom en följd härav framgår, att skrivbiträdes- och kontorsbiträdeslönerna

i kommitténs förslag ligga varandra närmare än vad för

närvarande är fallet. Samtidigt har i kommitténs förslag skillnaden

mellan begynnelse- och slutlöner minskats.

Då det nu gäller att med bibehållande i övrigt av de kvinnliga befattningshavarna

vid oförändrad löneställning tilldela skrivbiträdena tillfälliga

lönetillägg, måste iakttagas dels att skillnaden mellan de förhöjda

skrivbiträdeslönerna och motsvarande kontorsbiträdeslöner ej blir alltför

obetydlig, dels ock att löneökningen ej överskrider de belopp, som kunna

tänkas framgå ur ett genomförande, helt eller delvis, av 1921 års lönekommittés

förslag rörande de kvinnliga befattningshavarnas avlöningar.

Vad först beträffar skillnaden mellan skrivbiträdes- och kontorsbiträdeslönerna,

så uppgår denna, enligt vad som framgår av meddelad tablå, till

360 kronor eller något däröver per år. En minskning av denna skillnad

med intill en tredjedel synes i lönetekniskt hänseende ej behöva medföra

några olägenheter. Ur denna synpunkt skulle alltså det till de kvinnliga

skrivbiträdena utgående tillfälliga lönetillägget kunna fastställas till 120

kronor per år. Detta belopp motsvarar skillnaden inom varje ortsgrupp

mellan avlöningarna i första lönegradens olika löneklasser. Sistnämnda

omständighet medför, att även de förhöjda avlöningarna vid behov utan

svårighet kunna inpassas i den gällande löneplanen.

Nyssnämnda belopp om 120 kronor sammanfaller med den lägsta ökning

av skrivbiträdenas avlöningar, som skulle framgå ur ett genomförande av

1921 års lönekommittés hithörande förslag. Åven i övrigt synes ett till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

delande av ett tillfälligt lönetillägg om 120 kronor åt skrivbiträdena ej

föregripa den lönereglering, som eventuellt kan framgå ur kommittéförslaget.

Att fastställa det tillfälliga lönetillägget till lägre belopp än 120 kronor

per år synes icke böra ifrågakomma.

Om sålunda innehavare av skrivbiträdesbefattningar i lägsta lönegraden

tillerkännas lönetillägg om 120 kronor per år, komma deras löneförmåner

att uppgå till belopp, som i regel motsvara avlöningen i närmast högre

löneklass än den, vederbörande befattningshavare tillhör. I anledning härav

torde i förekommande fall tjänstledighetsavdrag böra bestämmas efter berörda

högre löneklass.

Såsom redan nämnts, äro inom åtskilliga verk anställda icke-ordinarie

kvinnliga befattningshavare, till vilka lön utgår enligt den för extra ordinarie

kvinnliga befattningshavare fastställda löneplanens lägsta lönegrad.

Det vill synas, som om billigheten krävde, att jämväl dessa befattningshavare

komme i åtnjutande av nu berörda lönetillägg. Emellertid lärer

det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om lönetillägg till dylika befattningshavare

i den utsträckning, som kan betingas av att tillfälliga lönetillägg

tilldelas motsvarande ordinarie befattningshavare.

Vad angår kostnaderna under budgetåret 1924—1925 för tillfälliga lönetillägg

om 120 kronor per år till de befattningshavare, varom nu är fråga,

kunna dessa uppskattas till omkring 3,600 kronor för ordinarie befattningshavare

och till omkring 36,000 kronor för extra ordinarie befattningshavare

eller tillsammans 39,600 kronor. Av dessa beräknade kostnader

hänföra sig omkring 11,500 kronor till pensionsstyrelsen, omkring 10,100

kronor till riksförsäkringsanstalten, omkring 6,400 kronor till statistiska

centralbyrån och omkring 3,100 kronor till tullverket.

Kostnaderna för de tillfälliga lönetilläggen torde, vad angår ordinarie

befattningshavare, få bestridas av respektive verks anslagsposter till avlöningar

till ordinarie tjänstemän, vilka, enligt vad jag inhämtat, icke på grund

av den sålunda ökade belastningen behöva överskridas.

Medel för bestridande av kostnaderna för motsvarande lönetillägg till

icke-ordinarie befattningshavare torde, vad angår riksförsäkringsanstalten,

pensionsstyrelsen och tullverket, kunna beredas från verkens anslagsposter

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vilka äga förslagsanslags

natur. Även beträffande övriga verk torde samma kostnader i regel kunna

rymmas inom motsvarande anslagsposter. Skulle i något fall de för sagda

ändamål anvisade medel visa sig ej vara tillräckliga, torde erforderliga

belopp få, efter Kungl. Maj:ts prövning, anvisas från sjunde huvudtitelns

anslag till avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

dels besluta, att till ordinarie innehavare av skrivbiträdesbefattning, tillhörande

första lönegraden i avdelningen C av den i 9 § avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement m. fl.

verk intagna löneplan, skall under budgetåret 1924—1925 utgå tillfälligt

lönetillägg med 120 kronor för år;

dels ock medgiva,

ej mindre att de tillfälliga lönetilläggen till nyssnämnda ordinarie befattningshavare

må utgå av respektive verks ordinarie avlöningsanslag,

än även att kostnaderna för tillfälliga lönetillägg åt extra ordinarie kvinnliga

skrivbiträden må, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, bestridas av sjunde

huvudtitelns anslag till avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bil. litt.... vid detta protokoll utvisar, skall till riksdagen

avlåtas.

Ur protokollet:

Robert Borgström.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälliga lönetillägg åt vissa kvinnliga skrivbiträden, i vad den rör nionde huvudti a1 i texten
  2. JoU 1924:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående tillfälliga lönetillägg åt vissa kvinnliga skrivbiträden, i vad den rör nionde huvudtiteln. s. 1 i texten
  3. BU 1924:68 Utlåtande, angående tillfälliga lönetillägg åt vissa kvinnliga skrivbiträden i riksbanken och i riksgäldskontoret. s. 2 i texten
  4. SU 1924:90 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälliga lönetillägg åt vissa kvinnliga skrivbiträden. s. 4 i texten