Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv

1924-03-14 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:144, Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående efterskänkande i

vissa fall av kronans rätt till danaarv: given Stockholms slott

den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. ./. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1924.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Beskow, anför härefter:

l:o) Den 27 oktober 1917 avled förre hemmansägaren Magnus Dahlström

i Wik, Ljusdals socken. Instrumentet över den efter honom upprättade

bouppteckning upptog såsom den avlidnes enda stärbhusdelägare hans

hustru Gölin Persdotter. Behållningen i boet beräknades till 4,176 kronor

47 öre.

Enligt ett i bouppteckningshandlingen omnämnt, den 12 maj 1885 mellan

makarna Dahlström upprättat inbördes testamente skulle vid enderas död

den efterlevande med full äganderätt erhålla den andras andel i boet.

Bihang till riksdagens protokoll 19‘2''t. 1 sand. 107 höft. (Nr 1''iri.)

Danaarv efter

hemmansägaren
Magnus

Dahlström.

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

Den 1 mars 1918 avled änkan Dahlström, efterlämnande såsom arvingar

systern Kerstin Persdotter i Kårböleskog, Färila socken, samt avlidna

systern Sigrid Persdotters barn, Per Jonsson och Brita Jonsson, båda i

Hamra, Loos socken, Gunhild Persson, född Jonsson, i Romberg, Loos

socken, Jon Olof Jonsson i Karsvallen, samma socken och Kristina Jonsson

i Storbun, Färila socken.

Förberörda testamente blev den 4 september 1918, och sålunda först

efter änkan Dahlströms död, »till förmån för» henne bevakat.

Uti eu den 9 april 1919 till Kungl. Maj:t inkommen skrift hava änkan

Dahlströms ovanbemälda arvingar anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till

förmån för sökandena efterskänka kronans rätt till danaarv efter Magnus

Dahlström, till stöd för vilken framställning anförts, att de flesta av

sökandena levde i små ekonomiska omständigheter, varför ett avstående av

kronans rätt till danaarvsmedlen till förmån för sökandena skulle för dem

betyda en efterlängtad och behövlig dyrtidshjälp.

Länsstyrelsen (")Ver ansökningen har länsstyrelsen i Gävleborgs län avgivit infordrat

'' utlåtande och därvid tillstyrkt ansökningen.

Kammar- Kammaradvokatfiskalsämbetet, som från orten införskaffat viss utredning

^embete*1* i ärendet, har i infordrat yttrande den 28 januari 1920 anfört följande:

A Knngl. Maj:ts och kronans vägnar hade ämbetet instämt änkan Dahlströms

förenämnda arvingar till Ljusdals häradsrätt med yrkande, att berörda

testamente måtte, såsom ogiltigt, förklaras icke utgöra hinder för

kronan att tillträda hälften av kvarlåtenskapen efter mannen Dahlström

såsom danaarv. Detta mål hade emellertid på grund av ämbetets hemställan

förklarats vilande i avbidau å beslut över den föreliggande ansökningen.

Vidkommande denna ansökning hade upplysts, att sökanden Kerstin Persdotter

i oktober 1919 avlidit, varför ansökningen, såvitt anginge henne,

(inge anses hava förfallit. I motsats till Kerstin Persdotter, som vid sin

död efterlämnat eu icke obetydlig förmögenhet, befunne sig de övriga

sökandena i fattiga omständigheter, på grund varav och med hänsyn till

vad i övrigt i ärendet förekommit ämbetet funne kronans rätt till ifrågavarande

danaarv böra efterskänkas till förmån för sistberörda sökande.

Kammaradvokatfiskalsämbetet finge förty hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t

till riksdagen avlåta proposition, i syfte att kronans rätt till danaarvet efter

Magnus Dahlström måtte under förbehåll om rätt för kammaradvokatfiskaLsämbetet

till aktoratsprovision å danaarvsmedlen varda efterskänkt till förmån

för sökandena Per Jonsson, Brita Jonsson, Jon Olof Jonsson, Kristina

Jonsson och Gunhild Persson, född Jonsson.

Sedermera bär dels i en till Kungl. Maj:t ställd, den 12 februari 1920

till finansdepartementet inkommen skrift Olof Mattsson Ståhl från Aspan

i Ytterhogdals socken i uppgiven egenskap av halvbroder till Magnus

Dahlströms moder anmält sig såsom arvinge till Dahlström, dels ock länsstyrelsen

i Gävleborgs län med skrivelse den 14 i nämnda månad till

finansdepartementet överlämnat en till domhavanden i västra Hälsinglands

domsaga avlåten, länsstyrelsen tillhandakommen skrift, däri Mattsson

Ståhl gjort samma anmälan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

3

Med anledning härav har kammaradvokatfiskalsämbetet den K oktober

1923 avgivit infordrat förnyat utlåtande i ärendet samt därvid anfört

följande:

Sedan ämbetet anmodat Mattsson Stahl att styrka sin uppgivna släktskap

med Dahlström, hade ämbetet, enär någon utredning i nämnda hänseende

icke till ämbetet inkommit, i skrivelse den 22 juni 1923 förelagt landsfiskalen

i Ytterhogdals distrikt, som åtagit sig att vara Mattsson Ståhl behjälplig i

saken, att före den 1 augusti 1923 inkomma med ifrågavarande utredning

vid äventyr att ärendet ändock överlämnades till Kungl. Maj:t i befintligt

skick. Någon utredning hade emellertid icke kommit ämbetet tillhanda.

Även om den av Mattsson Ståhl uppgivna släktskapen skulle kunna ledas

i bevis, torde dock hans arvsrätt vara preskriberad, då han icke inom den i

15 kap. 6 § ärvdabalken stadgade tid av natt och år givit sig tillkänna och

ej heller torde kunna visa laga förfall. Det av Mattsson Ståhl framställda

anspråket syntes därför icke böra förtjäna avseende.

I sammanhang härmed ansåge sig kammaradvokatfiskalsämbetet böra framhålla,

att Mattsson Ståhl icke torde hava stått Dahlström så nära, att en

eventuell ansökan av honom om efterskänkande av kronans rätt till kvarlåtenskapen

efter Dahlström borde vinna företräde framför den nu föreliggande.

Under åberopande av vad sålunda anförts Unge kammaradvokatfiskalsämbetet

vidhålla, vad ämbetet hemställt i sitt den 28 januari 1920 i ärendet

avgivna utlåtande.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren

Magnus Dahlström från Wik i Ljusdals socken av Gävleborgs

län må, efter avdrag av därå belöpande, kammaradvokatfiskalsämbetet

tillkommande aktoratsarvode efterskänkas

till förmån för Per Jonsson och Brita Jonsson,

båda i Hamra, Loos socken, Gunhild Persson,

född Jonsson i Hornberg, Loos socken, Jon Olof Jonsson

i Karsvallen, samma socken och Kristina Jonsson

i Storbun, Pärila socken.

2:o) Den 18 april 1921 avled jordbruksarbetaren Karl Artur Leonard

Ollkvist från Selångers socken i Västernorrlands län. Enligt den efter

honom upprättade bouppteckningen efterlämnade han inga kända arvingar.

Behållningen i boet utgjorde 822 kronor 45 öre.

Ollkvist hade såsom fosterson blivit uppfostrad i numera avlidne torparen

Nils Petter Hellman-Smedbergs och hans likaledes avlidna hustru Anna

Brita Olsdotters hem. Makarna Hellman-Smedberg hade efterlämnat tre

egna barn, nämligen Charlotta Nilsson, änka efter en gårdsägare Nilsson

i Skönsberg, Sköns socken, Kristina Nikolina Hallén, gift med torparen

Petter Andreas Hallén, i Lillro, Selångers socken och Brita Tjärn
-

Kammar•- advokatfiskalsämbetet.

Departements
chefen.

Danaarv efter

jordbruksar

betaren Kart

Artur Leonard

Ollkvist.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

Länsstyrelsen

i Västemorrtands

län.

Kammar adrokatfiskalsämbetet.

Departements
chefen.

berg, änka efter en poliskonstapel Lamberg från Sundsvall, ävensom

eu avliden dotters, änkan Olivia Höglunds, två söner, Johan Harald Höglund

och Karl Egert Höglund från Röklandsby, Alnö socken.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift hava nu Charlotta Nilsson, P. A.

Hallén och hans hustru Kristina Hallén samt Brita Lamberg anhållit, att

kronans rätt till danaarv efter Ollkvist måtte efterskänkas till förmån för

dem; och har denna framställning i en till finansdepartementet sedermera

inkommen skrift biträtts jämväl av ovanbemälda Johan Harald Höglund

och Karl Egert Höglund.

Såsom skäl för sin framställning hava sökandena anfört, att Ollkvist,

vilken vore oäkta son till Johanna Ollkvist från Vörå i Finland och någon

tid efter födelsen upptagits såsom fosterson hos Nils Petter Hellman-Smedberg

och hans hustru, tillsammans med makarnas barn uppfostrats såsom

eget barn. Vid makarna Hellman-Smedbergs frånfälle hade jämväl Ollkvist

fått del av deras kvarlåtenskap i lika mån med fostersyskonen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i infordrat utlåtande tillstyrkt

ansökningen; och har länsstyrelsen tillika överlämnat ett från landsfiskalen

i Tima distrikt inhämtat yttrande, däri riktigheten av de avsökandena

lämnade uppgifterna vitsordats.

Vidare hava vederbörande ordförande i Selångers sockens kommunalstämma

och kommunalnämnd i avgivet intyg, som i ärendet företetts, bekräftat

sökandenas uppgifter samt upplyst, att dessa samtliga befunne sig

i torftiga omständigheter.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 25 januari 1924 avgivit infordrat

utlåtande och därvid anfört, att ämbetet, med hänsyn till de av ordförandena

i Selångers sockens kommunalstämma och kommunalnämnd i om

förmälda intyg upplysta omständigheter, icke hade något att erinra mot

bifall till framställningen; och har ämbetet hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte till riksdagen avlåta proposition, i syfte att kronans rätt till ifrågavarande

danaarv måtte efterskänkas till förmån för sökandena och dem,

som, enligt vad förut nämnts, biträtt ansökningen. Kvarlåtenskapen har synts

advokatfiskalsämbetet böra fördelas på sådant sätt, att en fjärdedel av

kvarlåtenskapen tillfölle eu var av änkan Nilsson, hustrun Hallén och

änkan Lamberg samt en åttondedel vardera av7 Johan Harald Höglund och

Karl Egert Höglund.

På grund av7 vad sålunda förekommit, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter jordbruksarbetaren

Karl Artur Leonard Ollkvist från Selångers socken i

Västernorrlands län må efterskänkas till förmån för

änkan Charlotta Nilsson från Skönsberg, Sköns socken,

hustrun Kristina Nikolina Hallén från Lillro,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144. 5

Selångers socken, änkan Brita Lamberg från Sundsvall

samt Johan Harald Höglund och Karl Egert Höglund

från Röklandsby, Aluö socken,

samt att kvarlåtenskapen så fördelas, att eu fjärdedel

av densamma må tillfalla en var av änkan Nilsson,

hustrun Hallén och änkan Lamberg samt eu åttondedel

vardera av Johan Harald Höglund och Karl Egert

Höglund.

3:o) Den 28 mars 1918 avled i Eskilstuna lildragaren Gustaf Carlsson

Östby från Fors församling i Södermanlands län. Enligt bouppteckningen

efterlämnade han såsom enda stärbhusdelägare änkan Signe Östby och

omyndige adoptivsonen Sven Erik Vilhelm. Behållningen i boet utgjorde

3,014 kronor 38 öre.

I eu till Kungl. Maj:t ställd skrift har nu änkan Signe Östby anhållit,

att kronans rätt till danaarv efter hennes man måtte efterskänkas till

förmån för henne.

Såsom skäl för sin framställning har sökanden anfört, bland annat, att

hon, då mannens arbetsförtjänst varit alltför liten för makarnas uppehälle,

nödgats under äktenskapet i bolag med annan fortsätta utövningen av sitt

tidigare yrke såsom barberare och frisör. Frånsett de tillgångar, som tillfallit

boet i följd av mannens dödsfallsförsäkringar, vore det huvudsakligast

änkans andel i möblemang och inventarier i rakstugan, som åstadkommit

behållning i bouppteckningen. Denna behållning hade med anledning

av de vid tiden för förrättningen rådande högkonjunkturer blivit

väsentligen högre, än om bouppteckningen ägt rum under en tid med normala

prislägen på förefintligt bohag. Genom missförstånd vid upptecknandet

av boet hade vidare bland tillgångarna upptagits lösöre med ett

sammanlagt värde av 258 kronor 75 öre, som tillhörde makarnas adoptivson,

ovannämnde Sven Erik Vilhelm. I boet befintliga kontanta medel hade

helt förbrukats för gäldande av begravningskostnader och hyra, till följd

varav, sedan utgifterna för bouppteckningens upprättande, arvsskatt och

kungörelsekostnad guldits, inventarierna i rakstugan och bohaget vore det

enda, som funnes kvar av tillgångarna.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har avgivit infordrat utlåtande i

ärendet och därvid överlämnat ett från magistraten i Eskilstuna inhämtat

yttrande, vari magistraten, som funne ansökningen vara synnerligen behjärtansvärd

och förty tillstyrkte densamma, åberopat eu av poliskommissarien

i Eskilstuna J. A. Walldén upprättad, handlingarna bilogad

rapport rörande sökandens ekonomiska förhållanden, av vilken rapport

framgår, att sökanden lever i knappa omständigheter.

På grund av remiss har kammaradvokatflskalsämbetet den 23 januari

1924 inkommit med utlåtande och därvid anfört, att då, enligt vad handHiltang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 107 höft- (Sr 144.) a

Danaarv efter

fildragaren

Gustaf Carisson

Östby.

Läns$

tyr elsen i

Södermanlands

län.

Kammaradvokatfi

skalsämbetet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

G Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

lingarna i ärendet utvisade, någon arvinge efter Gustaf Carlsson Öst by

icke anmält sig inom natt och år efter dödsfallet, hans kvarlåtenskap torde

utgöra danaarv.

Med förmälan att ämbetet, som föranstaltat om förordnande för viss

person att bevaka kronans rätt vid skifte av ifrågavarande dödsbo och

realisation av kronans andel däri, vidtagit åtgärder för indrivande av berörda

danaarv men, sedan ämbetet erhållit kännedom om föreliggande ansökning,

låtit anstå med vidare åtgärder i avbidan på prövning av ansökningen,

har ämbetet hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta

proposition, i syfte att kronans rätt till kvarlåtenskapen efter östhy måtte,

under förbehåll dock om rätt för ämbetet till aktoratsprovision, varda

efterskänkt till förmån för sökanden.

På grund av vad sålunda förekommit, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter lildragaren Gustaf

Carlsson Östby från Fors församling i Södermanlands

län må, efter avdrag av därå belöpande, kammaradvokatfiskalsämbetet

tillkommande aktoratsarvode,

efterskänkas till förmån för hans efterlevande änka

Signe östby.

Vad föredragande departementschefen sålunda under

punkterna l:o)—3:o) hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla, och förordnar, att proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Stockholm, Isaac Marcus'' Boktryckeri-Aktiebolag. 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:116 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. s. 6 i texten
  2. SU 1924:40 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. s. 8 i texten