Angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sammanslutningar m. in
1924-03-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:148, Angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sammanslutningar m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
9
tfr 148.
Kungl. Moj:ts proposition till riksdagen angående bidrag
av postmedel till centralkassan för postpersonalens
fackliga och ekonomiska sammanslutningar m. in.;
given Stockholms slott den 14 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sven Liibeck.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden. hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks
von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,
Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:
Bo)
Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, medgav nästlidet
års riksdag, att till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska
sammanslutningar finge av postmedel utbetalas ett bidrag av 1,000
kronor att användas till understöd och utveckling av kassans verksamhet.
Nämnda kassa har tillkommit för att underlätta uppbörden av de medel,
som skola erläggas av medlemmarna i föreningar och andra sammanslutningar
577 24
Bidrag av
postmedel till
centralkassan
för postpersonalens
fackliga och
ekonomiska
sammanslutningar.
Styrelsen
för centralkassan.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
bland postverkets personal av facklig art eller för sjuk- och begravningshjälp,
skatteinbetalning m. m. Kassan ombesörjer för de till densamma an
slutna föreningarnas räkning inkassering av medlemsavgifter, livförsäkringspremier,
avgifter till sjuk- och begravningskassor samt medel för skattebetalning
m. m. och fördelar indrivna medel till de olika föreningarna. Kassans
verksamhet sedd i sammanhang med det arbete, som de särskilda
sammanslutningarna utföra, är sålunda närmast att jämställa med verksamheten
hos s. k. intressekontor.
Såsom ersättning för sitt arbete uppbär kassan vissa avgifter från de anslutna
föreningarna. Emellertid hava de medel, som på detta sätt erhållits,
visat sig icke förslå till betäckande av kassans utgifter. Det belopp, varmed
jämlikt nästlidet års riksdags beslut postverket ägde bidraga till kassans
verksamhet, var beräknat med ledning därav, att kassans stat för år 1922
utvisat en brist av 700 kronor.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har centralkassans styrelse nu anhållit
om ytterligare understöd av postmedel för kassans verksamhet.
T denna skrift har framhållits bland annat följande:
Genom att så gott som alla postpersonalens organisationer vore anslutna
till centralkassan vore praktiskt taget alla posttjänstemän delägare i densamma.
Erånsett de fackliga huvudorganisationerna, Posttjänstemännens
förening och Svenska postmannaförbundet, vore de anslutna föreningarna
huvudsakligen självhjälpsföreningar såsom sjuk- och begravningskassor samt
försäkrings- och understödsföreningar; en särskild ställning bland dessa intoge
Stockholms posttjänstemäns skatteinbetalningskassa, vilken för närvarande
räknade nära 900 medlemmar.
Från och med april månad år 1923 funnes inom kassan en sparbanksavdelning
för uppsamling av sparmedel för medlemmarnas räkning, vilka
medel varje månad insattes å vederbörandes konto i postsparbanken. A
vissa orter, där skattekassor ej funnes, använde sig tjänstemännen av denna
avdelning för avsättning av medel till skattebetalning.
De penningbelopp, som genom centralkassan inkasserats, hade under år 1922
uppgått till 662,000 kronor. Omslutningen för år 1923 väntades bliva 593,000
kronor. Av dessa belopp utgjorde de till skattebetalning avsedda medlen
ojämförligt största delen, eller respektive omkring 425,600 och 319,600 kronor.
Sedan sparbanksavdelningen tillkommit i april månad 1923, hade såsom
sparmedel inkasserats omkring 21,800 kronor.
Oaktat de avgifter, som föreningarna erlade till centralkassan, kunde synas
tämligen obetydliga — de utginge för år 1923 med 32 eller 48 öre för år
och föreningsmedlem, allteftersom inkassering verkställdes en gång i kvartalet
eller oftare — bleve de dock för föreningarna rätt betungande. Då
dessa avgifter utgjorde centralkassans huvudsakliga inkomster, vore kassan
givetvis för sin verksamhet beroende av föreningarnas förmåga att betala
avgifterna. Dessa kunde därför icke sättas så höga, att organisationerna
funne det lämpligare att ordna inkasseringen på annat sätt.
Med bibehållande av de för år 1923 gällande avgifterna skulle dessa tillföra
kassan en inkomst av 3,200 kronor. Lades härtill ett belopp om högst
100 kronor, utgörande ränta å medel för amortering av lån i civilstatens
änke- och pupillkassa, vilka medel, i motsats mot övriga inkasserade belopp,
under viss tid förvaltades av kassan, komme sammanlagda inkomsterna för
år 1924 att uppgå till 3,300 kronor. Utgifterna för samma år beräknades
11
Kungl. Maj ds proposition nr 148
till 4,480 kronor, vadan en brist av över 1,100 kronor med säkerhet komme
att uppstå, vilken endast till någon del kunde täckas av det för år 1923 erhållna
bidraget av postmedel. Allenast med svårighet syntes därför verksamheten
kunna uppehållas i sin förutvarande utsträckning.
Under åberopande av det betydelsefulla för staten såsom arbetsgivare i
kassans strävanden att skapa en ordnad ekonomi för tjänstemännen och
med hänvisning till kassans verksamhet i fråga om skattebetalningen har
kassans styrelse därför hemställt om ett anslag för år 1924 av 1,000 kronor.
Till följd av remiss har generalpoststyrelsen den 18 december 1923 av- Genoraigivit
utlåtande i ärendet och därvid under åberopande av uttalandena i den l>ostst''rc''ee"’
styrelsens skrivelse, som föranledde proposition i ämnet till 1923 års riksdag,
förklarat sig på det livligaste tillstyrka framställningen i fråga.
Statskontoret har i yttrande den 15 februari 1924 förklarat sig icke hava Statskontoret,
något att erinra mot bifall till kassans hemställan.
Ehuru den verksamhet, som bedrives av centralkassan för postpersonalens Departomcntsfackliga
och ekonomiska sammanslutningar, indirekt kan vara till nytta för c e cn''
staten, torde den dock i första hand och alldeles övervägande tillgodose
vederbörande postmannasammanslutningars och därmed de enskilda tjänstemännens
intressen, varför de med verksamheten förbundna kostnaderna givetvis
böra bestridas av dessa. Det vill också synas, som om den centralisering
av uppbörden av olika slag av avgifter, som inträtt i och med kassans
tillkomst, borde kunna i sig innebära ett enklare och följaktligen billigare
inkasseringsförfarande, som för de anslutna föreningarnas del ur ekonomisk
synpunkt fullt motiverar centraliseringens bibehållande.
Det torde emellertid vara lämpligt, att kassan under de första åren av sin
tillvaro och till dess det visat sig, huruvida den från personalsammanslutningarnas
sida varaktigt vinner den tillslutning och det intresse, som erfordras
för en framgångsrik verksamhet, erhåller något stöd av statsmakterna. Jag
anser mig därför böra tillstyrka, att kassan ännu eu gång kommer i åtnjutande
av ett anslag av postmedel. Mot det ifrågasatta beloppet, 1,000 kronor,
torde, med hänsyn till vad som upplysts angående kassans ekonomi under
innevarande år, intet vara att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska
sammanslutningar må av postmedel utbetalas ett
bidrag av 1,000 kronor, att användas till understöd och utveckling
av kassans verksamhet.
2:o)
1 skrivelse den 8 november 1923 med förslag till stat för telegrafverkets mntefrifSr
driftkostnader
ar 1924 bär telegrafstyrelsen, bland annat, anhållit om be- “£"”«/•
myndigande att av telegrafmedel disponera visst belopp att i form av rånte- tjänstc
fritt
lån tillhandahållas telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i sk”ltte^tMal
Stockholm.
ningskassa
i Stockholm.
12
Telegraf
styrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Telegrafstyrelsen bär därvid anfört följande:
»A vissa orter hava telegrafverkets tjänstemän bildat s. k. skattekassor,
vilka hava till uppgift att åstadkomma en jämn fördelning av sina medlemmars
_ utgifter för skatt. För sådant ändamål utkvitterar skattekassan vid
avlöningstillfällena för varje sin medlem visst, efter storleken av hans skatt
avpassat belopp och verkställer därmed skattebetalningen å uppbördsstämmorna.
Sadana kassor finnas i Stockholm, Göteborg, ivrylbo, Malmö, Norrköping,
Nässjö och Örebro. Dessutom äro ett mindretal av telegrafverkets tjänstemän
medlemmar i mera allmänna dylika sammanslutningar i Gävle, Norberg
och Umeå.
Den mest betydande skattekassan är den i Stockholm, som har 323 medlemmar
och som under tiden ''/,0 1922 -30 9 1923 förmedlat inbetalning av
skatt till ett belopp av omkring 112,000 kronor. I andra rummet kommer
kassan i Göteborg, som började sin verksamhet i januari 1923 och under
de tre första kvartalen av nämnda år inbetalt kommunalskattebelopp å sammanlagt
cirka 21,000 kronor samt innan årets slut kommer att likvidera
kronoskatt till ett belopp av cirka 15,000 kronor. Av de övriga kassorna
är skattekassan i Malmö den främsta med 73 medlemmar och ett inbetalt
skattebelopp under tiden 1 1? 1922-3"/? 1923 av något över 31,000 kronor.
Utom det avdrag å avlöningarna, vilket sker för skattekassornas räkning,
hava telegrafverkets avlöningskassor att innehålla sådana avlöningsbelopp,
för vilka förordnande om införsel meddelats. Det senare är förenat med
större besvär för avlöningskassorna än dessas mellanhavande med skattekassorna,
vilket i allmänhet regleras på eu gång i sammanhang med avlöningarnas
utbetalande. Där införsel äger rum i endast ringa omfattning, är
emellertid intet vidare att säga därom. Men då, såsom på sina håll är
fallet med vissa tjänstemannagrupper, införsel förekommer i sådan omfattning,
att de former för skattens erläggande, som borde vara regel, i stället
utgöra undantag, kan telegrafstyrelsen icke underlåta att ingripa till reglerande
av detta förhållande. Styrelsen syftar härvid närmast på telefonisterna
i Stockholm och Göteborg samt linjepersonalen, företrädesvis den
veckoavlönade, inom några av linjedistrikten. För den sistnämnda personalen
synes införseln, som särskilt i Göteborg går till betydande belopp,
vara orsakad av den under en del av år 1922 inträffade linjearbetarstrejken
inom vissa delar av landet. Det kan därför tänkas att, vad denna personal
beträffar, saken är av övergående natur. I varje fall måste förhållandena,
vad denna personalgrupp angår, göras till föremål för fortsatt utredning,
innan något vidare åtgöres.
Telefonisterna i Stockholm och Göteborg äro uti ifrågavarande hänseende
sins emellan ungefär likställda. Men då den åtgärd, styrelsen har för avsikt
att föreslå, är en försöksanordning, anser styrelsen densamma böra omfatta
endast telefonstationen å endera av dessa orter och då lämpligast
Stockholms telefonstation. Av praktiska skäl synes försöket emellertid böra
utsträckas att avse jämväl de linjearbetare inom fjärde linjedistriktet, som
lyfta sin avlöning i Stockholm, helst införseln för dem rör sig om jämförelsevis
mindre betydande belopp.
A telefonstationen i Stockholm hava under tiden Vln 1922- 307,1923 på
grund av införsel^ utbetalats cirka 97,500 kronor och vid distriktskassan därstädes
cirka 26,500 kronor. För närvarande inneligga å telefonstationen
icke klarerade införselbevis till ett belopp av cirka 22,500 kronor och i
distriktskassan till ett belopp av cirka 10,500 kronor.
Riksdagen har vid flera tillfällen (riksdagens skrivelser nr 479 år 1918
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 148,
och nr 1(37 ar 1921) uttalat sig för att staten skulle genom förvalta ngsbidrag
eller annan liknande åtgärd uppmuntra organisationer, vilka avse att
främja skatteinbetalning. Staten har i förevarande fall ett dubbelt intresse
att tillvarataga såsom dels skatteemottagare och dels arbetsgivare. Arbetsgivare
inom enskilda företag, i synnerhet större dylika, hava ofta funnit det
vara med sin fördel förenligt att vidtaga anstalter för ordnandet av personalens
skattebetalning.
Något förvaltningsbidrag förutsättes emellertid icke för telegrafverkets
personals skattekassa i Stockholm, vars medlemmar själva betala förvaltningskostnaden
genom erläggande av eu mindre årsavgift, utan kassans styrelse
har tänkt sig, att telegrafstyrelsen skulle räntefritt försträcka kassan
medel, varigenom densamma skulle sättas i tillfälle att övertaga betalningsskyldigheten
beträffande de införselbevis, som nu ligga i telefonstationens
avlöningskassa, mot det att vederbörande befattningshavare inginge såsom
medlem i skattekassan. Huvudvikten ligger nämligen på att få in dessa
befattningshavare i skattekassan och därmed befria stationens avlöningskassa
från det tidsödande arbete, som föranledes av införsel i deras löner.
För befattningshavarna själva måste detta även vara en given fördel. I fråga
om införsel beror det på utmätningsmannen, huru mycket som skall innehållas.
Den ena månaden kan det vara mer, den andra mindre. Olika utmätningsman
kunna hava olika uppfattning om vad befattningshavaren behöver
till sitt underhåll. Skattekassan åter innehåller i normala fall vid
månadsavlöning yi2 av hela skattebeloppet varje månad och vid veckoavlöning
V52 av hela skattebeloppet varje vecka. Då nu restförda skatter tillkomma,
måste visserligen ett större belopp per månad respektive vecka
innehållas av avlöningen, men utgiften för skatt blir i allt fall jämnt fördelad
under hela året. och för nya skatter befrias befattningshavaren från
böter, vilka eljest utgöra 3 % ä 6 % å skattebeloppet. Om styrelsen sättes
i tillfälle att lämna skattekassan ett lån till belopp ungefärligen motsvarande
de nu inneliggande införselbevisen, bör såsom villkor därför fordras, att
skattekassan skall av utfallande avlöningar innehålla så stor del, att kassan
inom viss av styrelsen fastställd tid kan återbetala de av styrelsen förskotterade
medlen.
För de medel, som styrelsen i skattekassan har om händer, äro vissa
garantier stipulerade i stadgarna för kassan. Enligt dessa utses vid årssammanträdet,
förutom en av fem ledamöter bestående styrelse för kassan,
sex kontrollanter, vilka hava till åliggande att, efter fördelning av arbetet
sinsemellan, två åt gången övervaka att från kassans medlemmar uppburna
medel i behörig ordning bliva omedelbart av kassören insatta å kassans
bankräkning, och fordras för uttag å denna, att uttagningskvittot förutom
av kassören är påtecknat av ordföranden eller vice ordföranden eller vid
förfall för båda dessa av två andra iitav styrelsens medlemmar. Utöver vad
stadgarna sålunda innehålla torde telegrafstyrelsen böra förbehålla sig rätt
att, när helst styrelsen så önskar, taga de! av kassans räkenskaper och
bankkonton.
Därest befattningshavare avlider eller lämnar styrelsens tjänst, innan
skattekassan hunnit genom innehållning å hans avlöning återbekomma vad
den med anlitande av de utav telegrafstyrelsen förskotterade medlen utbetalat
för den avlidne eller avgångne, torde i regel skattekassans fordran hos
den avlidne eller avgångne dock kunna betalas medelst den ej utbetalda
lönen för sista tiden och vid dödsfall genom innehållande av begravningshjälpen.
I den mån så icke kan ske, torde det få bero på telegrafstyrelsen
att bereda kassan tillfälle att tiicka sin förlust genom att tillgodonjuta den
räntefria förstriickningen under något Längre tid ii it eljest skulle erfordrats.»
14
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt, att styrelsen
måtte av tillgängliga medel få disponera ett belopp av högst 35,000
kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens
skatteinbetalningskassa i Stockholm för underlättande av kassans uppgift
att ordna skattebetalningen för den telegrafverkets personal, som är skattskyldig
i Stockholm eller närliggande kommuner.
Den verksamhet, som bedrives av de av telegraftjänstemännen inrättade
skattekassorna, är givetvis av intresse för staten såsom skattetagare men är
framför allt av betydelse därutinnan, att den skapar möjligheter till ett bättre
ordnande av särskilt de smärre inkomsttagarnas ekonomi. Såsom telegrafstyrelsen
framhållit är anordnandet av sådana kassor emellertid fördelaktigt
jämväl ur den synpunkten, att det tidsödande arbete, som orsakas vederbörande
avlöningskassor genom den beträffande vissa tjänstemannagrupper
i stor utsträckning förekommande införseln i lön för ogulden skatt, alltmera
bortfaller, i den mån skattekassorna vinna anslutning bland personalen.
Telegrafstyrelsens förslag att åtminstone försöksvis bereda något stöd från
statsmakternas sida åt skattekassornas strävanden synes sålunda värt beaktande.
Något direkt anslag till skattekassornas verksamhet är nu icke ifrågasatt,
utan avser den av telegrafstyrelsen gjorda framställningen allenast lämnande
av riintefri försträckning till skattekassan i Stockholm. Enligt vad jag från
telegrafstyrelsen inhämtat, är det avsett att för försträckningen anlita medel
av kassaförlaget.
Givetvis måste det tillses, att telegrafstyrelsen erhåller möjlighet till kontroll
över användningen av ifrågakommande försträckning. Att fastställa de
närmare föreskrifterna härutinnan ävensom övriga villkor för försträcknings
åtnjutande torde emellertid böra överlåtas åt telegrafstyrelsen.
Mot det av styrelsen föreslagna försträckningsbeloppet, 35,000 kronor,
vilket är bestämt med hänsyn till för närvarande i vederbörande avlöningskassor
inneliggande införselbevis, synes intet vara att erinra
På grund av vad ovan anförts och med hänsyn till att riksdagen vid olika
tillfällen uttalat sig för att staten skulle på något sätt lämna sitt stöd åt
organisationer, som i likhet med de här ifrågavarande hava till uppgift att
främja skatteinbetalning, anser jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens
förslag.
Då frågan emellertid synes böra underställas riksdagens prövning, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att telegrafstyrelsen må av tillgängliga medel disponera ett
belopp av högst 35,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas
telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i
Stockholm.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Till vad departementschefen under punkterna l:o) och
2:o) hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sam s. 12 i texten
- SU 1924:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sammanslutningar s. 1 i texten