Sök i Ratio Lex

Angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sammanslutningar m. in

1924-03-14 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:148, Angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sammanslutningar m. in

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

9

tfr 148.

Kungl. Moj:ts proposition till riksdagen angående bidrag

av postmedel till centralkassan för postpersonalens

fackliga och ekonomiska sammanslutningar m. in.;

given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden. hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks

von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,

Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

Bo)

Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, medgav nästlidet

års riksdag, att till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska

sammanslutningar finge av postmedel utbetalas ett bidrag av 1,000

kronor att användas till understöd och utveckling av kassans verksamhet.

Nämnda kassa har tillkommit för att underlätta uppbörden av de medel,

som skola erläggas av medlemmarna i föreningar och andra sammanslutningar

577 24

Bidrag av

postmedel till

centralkassan

för postpersonalens

fackliga och

ekonomiska

sammanslutningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Styrelsen

för centralkassan.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

bland postverkets personal av facklig art eller för sjuk- och begravningshjälp,

skatteinbetalning m. m. Kassan ombesörjer för de till densamma an

slutna föreningarnas räkning inkassering av medlemsavgifter, livförsäkringspremier,

avgifter till sjuk- och begravningskassor samt medel för skattebetalning

m. m. och fördelar indrivna medel till de olika föreningarna. Kassans

verksamhet sedd i sammanhang med det arbete, som de särskilda

sammanslutningarna utföra, är sålunda närmast att jämställa med verksamheten

hos s. k. intressekontor.

Såsom ersättning för sitt arbete uppbär kassan vissa avgifter från de anslutna

föreningarna. Emellertid hava de medel, som på detta sätt erhållits,

visat sig icke förslå till betäckande av kassans utgifter. Det belopp, varmed

jämlikt nästlidet års riksdags beslut postverket ägde bidraga till kassans

verksamhet, var beräknat med ledning därav, att kassans stat för år 1922

utvisat en brist av 700 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har centralkassans styrelse nu anhållit

om ytterligare understöd av postmedel för kassans verksamhet.

T denna skrift har framhållits bland annat följande:

Genom att så gott som alla postpersonalens organisationer vore anslutna

till centralkassan vore praktiskt taget alla posttjänstemän delägare i densamma.

Erånsett de fackliga huvudorganisationerna, Posttjänstemännens

förening och Svenska postmannaförbundet, vore de anslutna föreningarna

huvudsakligen självhjälpsföreningar såsom sjuk- och begravningskassor samt

försäkrings- och understödsföreningar; en särskild ställning bland dessa intoge

Stockholms posttjänstemäns skatteinbetalningskassa, vilken för närvarande

räknade nära 900 medlemmar.

Från och med april månad år 1923 funnes inom kassan en sparbanksavdelning

för uppsamling av sparmedel för medlemmarnas räkning, vilka

medel varje månad insattes å vederbörandes konto i postsparbanken. A

vissa orter, där skattekassor ej funnes, använde sig tjänstemännen av denna

avdelning för avsättning av medel till skattebetalning.

De penningbelopp, som genom centralkassan inkasserats, hade under år 1922

uppgått till 662,000 kronor. Omslutningen för år 1923 väntades bliva 593,000

kronor. Av dessa belopp utgjorde de till skattebetalning avsedda medlen

ojämförligt största delen, eller respektive omkring 425,600 och 319,600 kronor.

Sedan sparbanksavdelningen tillkommit i april månad 1923, hade såsom

sparmedel inkasserats omkring 21,800 kronor.

Oaktat de avgifter, som föreningarna erlade till centralkassan, kunde synas

tämligen obetydliga — de utginge för år 1923 med 32 eller 48 öre för år

och föreningsmedlem, allteftersom inkassering verkställdes en gång i kvartalet

eller oftare — bleve de dock för föreningarna rätt betungande. Då

dessa avgifter utgjorde centralkassans huvudsakliga inkomster, vore kassan

givetvis för sin verksamhet beroende av föreningarnas förmåga att betala

avgifterna. Dessa kunde därför icke sättas så höga, att organisationerna

funne det lämpligare att ordna inkasseringen på annat sätt.

Med bibehållande av de för år 1923 gällande avgifterna skulle dessa tillföra

kassan en inkomst av 3,200 kronor. Lades härtill ett belopp om högst

100 kronor, utgörande ränta å medel för amortering av lån i civilstatens

änke- och pupillkassa, vilka medel, i motsats mot övriga inkasserade belopp,

under viss tid förvaltades av kassan, komme sammanlagda inkomsterna för

år 1924 att uppgå till 3,300 kronor. Utgifterna för samma år beräknades

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds proposition nr 148

till 4,480 kronor, vadan en brist av över 1,100 kronor med säkerhet komme

att uppstå, vilken endast till någon del kunde täckas av det för år 1923 erhållna

bidraget av postmedel. Allenast med svårighet syntes därför verksamheten

kunna uppehållas i sin förutvarande utsträckning.

Under åberopande av det betydelsefulla för staten såsom arbetsgivare i

kassans strävanden att skapa en ordnad ekonomi för tjänstemännen och

med hänvisning till kassans verksamhet i fråga om skattebetalningen har

kassans styrelse därför hemställt om ett anslag för år 1924 av 1,000 kronor.

Till följd av remiss har generalpoststyrelsen den 18 december 1923 av- Genoraigivit

utlåtande i ärendet och därvid under åberopande av uttalandena i den l>ostst''rc''ee"’

styrelsens skrivelse, som föranledde proposition i ämnet till 1923 års riksdag,

förklarat sig på det livligaste tillstyrka framställningen i fråga.

Statskontoret har i yttrande den 15 februari 1924 förklarat sig icke hava Statskontoret,

något att erinra mot bifall till kassans hemställan.

Ehuru den verksamhet, som bedrives av centralkassan för postpersonalens Departomcntsfackliga

och ekonomiska sammanslutningar, indirekt kan vara till nytta för c e cn''

staten, torde den dock i första hand och alldeles övervägande tillgodose

vederbörande postmannasammanslutningars och därmed de enskilda tjänstemännens

intressen, varför de med verksamheten förbundna kostnaderna givetvis

böra bestridas av dessa. Det vill också synas, som om den centralisering

av uppbörden av olika slag av avgifter, som inträtt i och med kassans

tillkomst, borde kunna i sig innebära ett enklare och följaktligen billigare

inkasseringsförfarande, som för de anslutna föreningarnas del ur ekonomisk

synpunkt fullt motiverar centraliseringens bibehållande.

Det torde emellertid vara lämpligt, att kassan under de första åren av sin

tillvaro och till dess det visat sig, huruvida den från personalsammanslutningarnas

sida varaktigt vinner den tillslutning och det intresse, som erfordras

för en framgångsrik verksamhet, erhåller något stöd av statsmakterna. Jag

anser mig därför böra tillstyrka, att kassan ännu eu gång kommer i åtnjutande

av ett anslag av postmedel. Mot det ifrågasatta beloppet, 1,000 kronor,

torde, med hänsyn till vad som upplysts angående kassans ekonomi under

innevarande år, intet vara att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska

sammanslutningar må av postmedel utbetalas ett

bidrag av 1,000 kronor, att användas till understöd och utveckling

av kassans verksamhet.

2:o)

1 skrivelse den 8 november 1923 med förslag till stat för telegrafverkets mntefrifSr
driftkostnader

ar 1924 bär telegrafstyrelsen, bland annat, anhållit om be- “£"”«/•

myndigande att av telegrafmedel disponera visst belopp att i form av rånte- tjänstc
fritt

lån tillhandahållas telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i sk”ltte^tMal
Stockholm.

ningskassa

i Stockholm.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Telegraf
styrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Telegrafstyrelsen bär därvid anfört följande:

»A vissa orter hava telegrafverkets tjänstemän bildat s. k. skattekassor,

vilka hava till uppgift att åstadkomma en jämn fördelning av sina medlemmars

_ utgifter för skatt. För sådant ändamål utkvitterar skattekassan vid

avlöningstillfällena för varje sin medlem visst, efter storleken av hans skatt

avpassat belopp och verkställer därmed skattebetalningen å uppbördsstämmorna.

Sadana kassor finnas i Stockholm, Göteborg, ivrylbo, Malmö, Norrköping,

Nässjö och Örebro. Dessutom äro ett mindretal av telegrafverkets tjänstemän

medlemmar i mera allmänna dylika sammanslutningar i Gävle, Norberg

och Umeå.

Den mest betydande skattekassan är den i Stockholm, som har 323 medlemmar

och som under tiden ''/,0 1922 -30 9 1923 förmedlat inbetalning av

skatt till ett belopp av omkring 112,000 kronor. I andra rummet kommer

kassan i Göteborg, som började sin verksamhet i januari 1923 och under

de tre första kvartalen av nämnda år inbetalt kommunalskattebelopp å sammanlagt

cirka 21,000 kronor samt innan årets slut kommer att likvidera

kronoskatt till ett belopp av cirka 15,000 kronor. Av de övriga kassorna

är skattekassan i Malmö den främsta med 73 medlemmar och ett inbetalt

skattebelopp under tiden 1 1? 1922-3"/? 1923 av något över 31,000 kronor.

Utom det avdrag å avlöningarna, vilket sker för skattekassornas räkning,

hava telegrafverkets avlöningskassor att innehålla sådana avlöningsbelopp,

för vilka förordnande om införsel meddelats. Det senare är förenat med

större besvär för avlöningskassorna än dessas mellanhavande med skattekassorna,

vilket i allmänhet regleras på eu gång i sammanhang med avlöningarnas

utbetalande. Där införsel äger rum i endast ringa omfattning, är

emellertid intet vidare att säga därom. Men då, såsom på sina håll är

fallet med vissa tjänstemannagrupper, införsel förekommer i sådan omfattning,

att de former för skattens erläggande, som borde vara regel, i stället

utgöra undantag, kan telegrafstyrelsen icke underlåta att ingripa till reglerande

av detta förhållande. Styrelsen syftar härvid närmast på telefonisterna

i Stockholm och Göteborg samt linjepersonalen, företrädesvis den

veckoavlönade, inom några av linjedistrikten. För den sistnämnda personalen

synes införseln, som särskilt i Göteborg går till betydande belopp,

vara orsakad av den under en del av år 1922 inträffade linjearbetarstrejken

inom vissa delar av landet. Det kan därför tänkas att, vad denna personal

beträffar, saken är av övergående natur. I varje fall måste förhållandena,

vad denna personalgrupp angår, göras till föremål för fortsatt utredning,

innan något vidare åtgöres.

Telefonisterna i Stockholm och Göteborg äro uti ifrågavarande hänseende

sins emellan ungefär likställda. Men då den åtgärd, styrelsen har för avsikt

att föreslå, är en försöksanordning, anser styrelsen densamma böra omfatta

endast telefonstationen å endera av dessa orter och då lämpligast

Stockholms telefonstation. Av praktiska skäl synes försöket emellertid böra

utsträckas att avse jämväl de linjearbetare inom fjärde linjedistriktet, som

lyfta sin avlöning i Stockholm, helst införseln för dem rör sig om jämförelsevis

mindre betydande belopp.

A telefonstationen i Stockholm hava under tiden Vln 1922- 307,1923 på

grund av införsel^ utbetalats cirka 97,500 kronor och vid distriktskassan därstädes

cirka 26,500 kronor. För närvarande inneligga å telefonstationen

icke klarerade införselbevis till ett belopp av cirka 22,500 kronor och i

distriktskassan till ett belopp av cirka 10,500 kronor.

Riksdagen har vid flera tillfällen (riksdagens skrivelser nr 479 år 1918

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 148,

och nr 1(37 ar 1921) uttalat sig för att staten skulle genom förvalta ngsbidrag

eller annan liknande åtgärd uppmuntra organisationer, vilka avse att

främja skatteinbetalning. Staten har i förevarande fall ett dubbelt intresse

att tillvarataga såsom dels skatteemottagare och dels arbetsgivare. Arbetsgivare

inom enskilda företag, i synnerhet större dylika, hava ofta funnit det

vara med sin fördel förenligt att vidtaga anstalter för ordnandet av personalens

skattebetalning.

Något förvaltningsbidrag förutsättes emellertid icke för telegrafverkets

personals skattekassa i Stockholm, vars medlemmar själva betala förvaltningskostnaden

genom erläggande av eu mindre årsavgift, utan kassans styrelse

har tänkt sig, att telegrafstyrelsen skulle räntefritt försträcka kassan

medel, varigenom densamma skulle sättas i tillfälle att övertaga betalningsskyldigheten

beträffande de införselbevis, som nu ligga i telefonstationens

avlöningskassa, mot det att vederbörande befattningshavare inginge såsom

medlem i skattekassan. Huvudvikten ligger nämligen på att få in dessa

befattningshavare i skattekassan och därmed befria stationens avlöningskassa

från det tidsödande arbete, som föranledes av införsel i deras löner.

För befattningshavarna själva måste detta även vara en given fördel. I fråga

om införsel beror det på utmätningsmannen, huru mycket som skall innehållas.

Den ena månaden kan det vara mer, den andra mindre. Olika utmätningsman

kunna hava olika uppfattning om vad befattningshavaren behöver

till sitt underhåll. Skattekassan åter innehåller i normala fall vid

månadsavlöning yi2 av hela skattebeloppet varje månad och vid veckoavlöning

V52 av hela skattebeloppet varje vecka. Då nu restförda skatter tillkomma,

måste visserligen ett större belopp per månad respektive vecka

innehållas av avlöningen, men utgiften för skatt blir i allt fall jämnt fördelad

under hela året. och för nya skatter befrias befattningshavaren från

böter, vilka eljest utgöra 3 % ä 6 % å skattebeloppet. Om styrelsen sättes

i tillfälle att lämna skattekassan ett lån till belopp ungefärligen motsvarande

de nu inneliggande införselbevisen, bör såsom villkor därför fordras, att

skattekassan skall av utfallande avlöningar innehålla så stor del, att kassan

inom viss av styrelsen fastställd tid kan återbetala de av styrelsen förskotterade

medlen.

För de medel, som styrelsen i skattekassan har om händer, äro vissa

garantier stipulerade i stadgarna för kassan. Enligt dessa utses vid årssammanträdet,

förutom en av fem ledamöter bestående styrelse för kassan,

sex kontrollanter, vilka hava till åliggande att, efter fördelning av arbetet

sinsemellan, två åt gången övervaka att från kassans medlemmar uppburna

medel i behörig ordning bliva omedelbart av kassören insatta å kassans

bankräkning, och fordras för uttag å denna, att uttagningskvittot förutom

av kassören är påtecknat av ordföranden eller vice ordföranden eller vid

förfall för båda dessa av två andra iitav styrelsens medlemmar. Utöver vad

stadgarna sålunda innehålla torde telegrafstyrelsen böra förbehålla sig rätt

att, när helst styrelsen så önskar, taga de! av kassans räkenskaper och

bankkonton.

Därest befattningshavare avlider eller lämnar styrelsens tjänst, innan

skattekassan hunnit genom innehållning å hans avlöning återbekomma vad

den med anlitande av de utav telegrafstyrelsen förskotterade medlen utbetalat

för den avlidne eller avgångne, torde i regel skattekassans fordran hos

den avlidne eller avgångne dock kunna betalas medelst den ej utbetalda

lönen för sista tiden och vid dödsfall genom innehållande av begravningshjälpen.

I den mån så icke kan ske, torde det få bero på telegrafstyrelsen

att bereda kassan tillfälle att tiicka sin förlust genom att tillgodonjuta den

räntefria förstriickningen under något Längre tid ii it eljest skulle erfordrats.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt, att styrelsen

måtte av tillgängliga medel få disponera ett belopp av högst 35,000

kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassa i Stockholm för underlättande av kassans uppgift

att ordna skattebetalningen för den telegrafverkets personal, som är skattskyldig

i Stockholm eller närliggande kommuner.

Den verksamhet, som bedrives av de av telegraftjänstemännen inrättade

skattekassorna, är givetvis av intresse för staten såsom skattetagare men är

framför allt av betydelse därutinnan, att den skapar möjligheter till ett bättre

ordnande av särskilt de smärre inkomsttagarnas ekonomi. Såsom telegrafstyrelsen

framhållit är anordnandet av sådana kassor emellertid fördelaktigt

jämväl ur den synpunkten, att det tidsödande arbete, som orsakas vederbörande

avlöningskassor genom den beträffande vissa tjänstemannagrupper

i stor utsträckning förekommande införseln i lön för ogulden skatt, alltmera

bortfaller, i den mån skattekassorna vinna anslutning bland personalen.

Telegrafstyrelsens förslag att åtminstone försöksvis bereda något stöd från

statsmakternas sida åt skattekassornas strävanden synes sålunda värt beaktande.

Något direkt anslag till skattekassornas verksamhet är nu icke ifrågasatt,

utan avser den av telegrafstyrelsen gjorda framställningen allenast lämnande

av riintefri försträckning till skattekassan i Stockholm. Enligt vad jag från

telegrafstyrelsen inhämtat, är det avsett att för försträckningen anlita medel

av kassaförlaget.

Givetvis måste det tillses, att telegrafstyrelsen erhåller möjlighet till kontroll

över användningen av ifrågakommande försträckning. Att fastställa de

närmare föreskrifterna härutinnan ävensom övriga villkor för försträcknings

åtnjutande torde emellertid böra överlåtas åt telegrafstyrelsen.

Mot det av styrelsen föreslagna försträckningsbeloppet, 35,000 kronor,

vilket är bestämt med hänsyn till för närvarande i vederbörande avlöningskassor

inneliggande införselbevis, synes intet vara att erinra

På grund av vad ovan anförts och med hänsyn till att riksdagen vid olika

tillfällen uttalat sig för att staten skulle på något sätt lämna sitt stöd åt

organisationer, som i likhet med de här ifrågavarande hava till uppgift att

främja skatteinbetalning, anser jag mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens

förslag.

Då frågan emellertid synes böra underställas riksdagens prövning, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att telegrafstyrelsen må av tillgängliga medel disponera ett

belopp av högst 35,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas

telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i

Stockholm.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Till vad departementschefen under punkterna l:o) och

2:o) hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sam s. 12 i texten
  2. SU 1924:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag av postmedel till centralkassan för postpersonalens fackliga och ekonomiska sammanslutningar s. 1 i texten