Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1924-03-14 · 54 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:158, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—14:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Pettersson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Pettersson anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka

ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför

härom följande:

l:o.

Arrendelotten nr 1 A av Starby kungsladugård om 10 ‘/2 mantal i S:t

Pers m. fl. socknar av Östergötlands län är till den 14 mars 1934 utarrenderad

mot ett årligt arrende av 9,600 kronor.

i Hos domänstyrelsen hava Carl Albin Gustafsson och sjutton andra vid

Vadstena hospital och asyl anställda befattningshavare anhållit att få till

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt 120 liä/t. (Nr 158.) 1

U.1

Arrendelotten

nr 1 A av

Starby kungsladugård

i

Österqötlands

län.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

byggnadstomter från egendomen friköpa ett område om 2.615 hektar, beläget

utefter egendomens norra gräns och närmare angivet å en av distriktslantmätaren

Adolf Hallander 1922 upprättad karta över området i fråga med

förslag till tomtindelning.

Till stöd för sin ansökning hava sökandena anfört, att nämnda område

vore synnerligen lämpligt till bebyggande särskilt för sökandena, enär det

läge i omedelbar närhet av Vadstena hospital och asyl, där de hade sin ananställning

med en arbetstidsindelning med synnerligen korta måltidsraster,

vilket gjorde det till en nödvändighet för dem att erhålla bostad i närheten

av anstalten, att de byggnadstomter, som inom staden Vadstena funnes tillgängliga

till rimligt pris, vore för långt avlägsna, samt att de tänkt sig

tomterna fördelade mellan sökandena enligt viss angiven plan.

Egendomens arrendator K. G. Hedmark bär förklarat sig icke hava något

att invända mot den ifrågasatta markförsäljningen, under förutsättning dock

att han erhölle skäligt avdrag å arrendet samt att vissa dikningsarbeten

bleve utförda på närmare angivet sätt.

I anledning av ansökningen har uppskattningsförrättning hållits den 6

april 1923. Av instrumentet häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar

— däribland en över kungsladugården av extra lantmätaren J. Stånggren

1910 upprättad karta med tillhörande beskrivning samt ovannämnda

av Hallander upprättade specialkarta över det till försäljning ifrågasatta området

ävensom två inom byggnadsstyrelsen utarbetade planskisser över samma

område innefattande tvenne alternativ för områdets indelning i tomter —

inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande arrendelott nr 1 A av Starby kungsladugård omfattar bland

annat 253.9 hektar åker samt angränsar i norr staden Vadstena.

Det till försäljning ifrågasatta området är obebyggt och beläget i egendomens

norra del utmed vägen Vadstena—Kungs Starby intill Mellersta

Östergötlands järnväg och stadens gräns. På andra sidan om vägen ligger

ett område, benämnt Kalkhagen, vilket tidigare upplåtits till Vadstena

hospital från kungsladugården.

Uppskattningsmännen hava ansett, att ett avskiljande från huvudgården

av förenämnda område om 2.615 hektar icke komme att medföra någon

olägenhet för densamma. Emellertid hava de framhållit, att förberörda

område Kalkhagen, för vilket hospitalet icke, såvitt man kunde se, hade

någon användning, lämpade sig bättre för uppdelning i egnahemslotter än

det av sökandena föreslagna.

De av arrendatorn Hedmark framställda villkoren för områdets avstående

före arrendetidens slut syntes uppskattningsmännen böra av sökandena fullgöras

och följaktligen erforderliga gravar och täckdiken på blivande köpares

bekostnad upptagas, innan de tillämnade tomterna finge bebyggas, varjämte

den arrendeminskning, som borde tillkomma arrendatorn för sagda tid, uppskattats

till 100 kronor årligen.

Med ledning av de tomtpris, som staden Vadstena betingat sig för likvärdiga

tomter, hava de till försäljning föreslagna tomterna av uppskattningsmännen

saluvärderats sålunda:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

3

Salu
värde
-

tomt

1

om

0.153

hektar

å

45

öre

för kvadratmeter ...

............ kronor

690

»

2

»

0.135

»

»

50

»

»

»

............ »

875

»

3

»

0.142

»

»

50

»

»

»

............ »

710

»

4

»

0.144

»

»

50

»

»

»

............ »

720

»

5

»

0.145

»

»

50

»

»

»

........... »

725

»

6

»

0.0 9 9

»

»

50

»

»

»

............ »

495

»

7

»

0.1 0 9

»

45

»

»

»

............ »

490

»

8

»

0.119

»

»

45

»

»

»

............ »

535

»

9

»

0.1 16

»

»

50

»

»

»

............ »

580

»

10

»

0.1 31

»

»

50

»

»

»

............ »

655

»

11

»

0.134

»

»

45

»

»

»

............ »

600

»

12

»

0.1 34

»

»

45

»

»

600

»

13

»

0.129

»

»

50

»

»

»

............ »

645

»

14

»

0.12 7

»

»

50

»

»

»

............ »

635

»

15

»

0.121

»

»

45

»

»

»

............ »

545

»

16

»

0.188

»

»

45

y>

»

»

............ »

850

»

17

»

0.165

»

»

45

»

»

»

............ »

745

»

18

»

0.1 76

»

»

45

»

»

»

790

Härjämte har såsom vägar upptagits 0.14 8 hektar.

Sedan sökandena blivit satta i tillfälle att yttra sig över uppskattningsmännens

förslag, hava de anfört, bland annat, att Kalkhags-området visserligen

ostridigt vore lämpligt till egnahemslotter men att, efter vad sökandena

hade sig bekant, Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag önskade

förvärva området för utvidgning av Vadstena järnvägsstation, varför det

icke vore lämpligt att bebygga. Staden både icke utanför det planlagda

området betingat sig så höga tomtpris som de av uppskattningsmännen föreslagna.

Sålunda hade för ett endast omkring 300 meter öster om nu ifrågavarande

område upplåtet markområde åsatts ett salupris av 30 å 35 öre för

kvadratmeter. På grund härav och med hänsyn till de kostnader, som för

köparna vore förenade med uppfyllandet av arrendatorns villkor för områdets

avstående, vilket skulle höja tomtpriset med omkring 20 öre för kvadratmeter,

ansåge sökandena — särskilt som några av tomtlotterna åsatts det

högre priset, oaktat de vore belägna i en sänka och markytan sålunda behövde

betydligt höjas — uppskattningsmännens tomtpris vara väl höga samt

föresloge tomtpriserna till 25 å 30 öre för kvadratmeter.

I häröver avgivet yttrande har domänintendenten förklarat, att de av

sökandena mot uppskattningsförslaget gjorda erinringarna ej borde tillmätas

någon betydelse. De av arrendatorn för bifall till ansökningen påfordrade

dikena komme ej att draga en kostnad, som tillnärmelsevis kunde höja tomtpriset

så som sökandena sökte göra troligt. De uppgivna, av staden försålda

tomterna hade ej alls det fördelaktiga läge nära järnvägsstation och hamn,

som nu ifrågavarande tomter hade, och vore dessutom belägna å s. k. donationsjord,

vadan en köpare näppeligen kunde erhålla lagfart å sitt fång. För

övrigt hade domänintendenten sig bekant, att enskilda personer i Vadstena

för med kungsladugårdens tomter likvärdiga betingat ett pris av 2 kronor

50 öre å 3 kronor för kvadratmeter, vadan det av uppskattningsmännen

föreslagna tomtpriset vore mycket måttligt även i det fall att en del utjämningar

av markytan å vissa områden möjligen skulle erfordras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Domänstyrelsen liar underställt ärendet Kungl. Ma.j:ts prövning samt

därvid anfört bland annat följande.

Med avseende å vad i ärendet förekommit tillstyrkte domänstyrelsen uppskattningsmiinnens

förslag såväl beträffande tomtområdena och de i förslaget

upptagna priserna därå som även i fråga om de av arrendatorn uppställda

villkoren för områdets avstående. Dock ansåge domänstyrelsen, att

den mark, som — å Halländers karta betecknad med ägofiguren litt. a —

i förslaget upptagits för vägar, borde ingå i områdena för de tomter, vilka

den angränsade, med skyldighet för köpare av dessa tomter att upplåta

ifrågavarande mark till därmed enligt förslaget avsett ändamål. I likhet

med vad jämlikt kungl. brev den 27 maj 1919 medgivits i fråga om upplåtelse

av tomter från förra hospitalslägenheten Enebyäng nr 1, även kallad

Fredriksdal, i Östra Eneby socken av Östergötlands län till befattningshavare

vid statens järnvägar, som varit sökande i sagda ärende (se prop. nr 16/1919

p. 2; R. skr. nr 161/1919), ansåge domänstyrelsen, att sökandena i nu förevarande

ärende borde erhålla hembudsrätt å tomtlägenheterna i fråga.

Byggnadsstyrelsen, som meddelat, att styrelsen i samband med granskningen

av föreliggande ärende låtit intendenten hos styrelsen G. Linden besöka

orten, har icke haft något att erinra mot ifrågavarande markområdes

upplåtande för bebyggande.

I övrigt bär byggnadsstyrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen hade funnit den av Hallander uppgjorda tomtplanen i flera hänseenden

otillfredsställande. Sålunda vore själva planindelningen i och för

sig så tillvida olämplig, att såväl den i allmänhet tillämpade förläggningen

av byggnadstomterna med längdriktningen utefter väg som även det förhållandet,

att ett flertal tomter begränsades av väg på två eller tre sidor,

skulle komma att medföra onödiga anläggnings- och underhållskostnader i

fråga om gatumarken, en olägenhet, som genom en annan indelning utan

svårighet kunde undvikas. Någon hänsyn till områdets belägenhet omedelbart

invid staden Vadstena eller till den för staden gällande stadsplanen

hade icke heller tagits i det föreliggande planförslaget. Genom den föreslagna

indelningen avstängdes nämligen över hela området förbindelsen

mellan de söder därom belägna delarna av kronoegendomen och landsvägen

till Ödeshög samt uteslötes möjligheten att på ett organiskt sätt ansluta

området till Vadstena stadsplan. Även om något behov av utvidgning av

Vadstena stadsområde och stadsplan åt detta håll icke kunde förväntas uppkomma

inom överskådlig tid, måste det dock anses mindre välbetänkt att,

på sätt här föreslagits, omöjliggöra eller åtminstone försvåra ett ändamålsenligt

genomförande av en sådan utvidgning.

Byggnadsstyrelsen hade delgivit domänstyrelsen sina omfömiälda anmärkningar

och därjämte överlämnat förberörda två inom byggnadsstyrelsen upprättade

och av vederbörande sökande samt arrendatorn Hedmark under hand godkända

planskisser, avseende att åskådliggöra två alternativ till lämpligare indelning

av området i fråga, varvid å den med alternativ I märkta skissen de tidigare

föreslagna tomtstorlekarna bibehållits och enligt alternativ II alla tomter

föreslagits i möjligaste mån lika. I och för möjliggörandet av dessa ändrade

planindelningar hade områdets yttergränser modifierats, utan att områdets

sammanlagda areal förändrats. Härjämte hade byggnadsstyrelsen för domänstyrelsen

framhållit önskvärdheten av, att garantier erhölles för att om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 158.

rådet bleve bebyggt på ett med hänsyn till dess synliga läge och närheten

till staden Vadstena tillfredsställande sätt, och ansåge sig byggnadsstyrelsen,

enär på grund av områdets ringa storlek något krav på upprättande av

stadsplan eller anställande av byggnadsinspektör för byggnadskontrollen icke

rimligtvis kunde framställas, böra föreslå intagande i försäljningskontrakten

av vissa byggnadsföreskrifter beträffande hur stor del av tomt, som finge

bebyggas, byggnads höjd och antal våningar, byggnads avstånd till tomtgräns

och så vidare, ävensom att ritningar till respektive byggnader skulle

underställas domänstyrelsens prövning, därvid byggnadsstyrelsen vore villig

att eventuellt biträda vid granskningen av ritningsförslagen samt lämna

anvisning på lämpliga typritningar.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och föreslagit

hade domänstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen — under åberopande

av vid skrivelsen fogade yttranden från domänintendenten samt vederbörande

arrendeuppskattningsmän och länsstyrelse — meddelat, att domänstyrelsen

för sin del icke hade något att erinra mot vad från byggnadsstyrelsens

sida framhållits. Av de inom byggnadsstyrelsen upprättade alternativa

planindelningsförslagen hade vederbörande förordat det med alternativ

II betecknade.

Beträffande vad i domänintendentens av domänstyrelsen biträdda yttrande

anförts därom, att anläggnings- och nybyggnadskostnaderna enligt byggnadsstyrelsens

förslag bleve avsevärt större än om sökandena Unge uppföra sina

hus på sätt, som de ursprungligen tänkt sig, ansåge sig byggnadsstyrelsen

endast böra framhålla, att detta påstående torde bero på missuppfattning,

enär styrelsens förslag otvivelaktigt vore ekonomiskt mera fördelaktigt med

hänsyn till den lämpligare anordningen £^r för området erforderliga vägar.

Avloppet från det av arrendatorn fordrade gränsdiket syntes lämpligen

kunna förläggas till de i byggnadsstyrelsens förslag för tvärgator reserverade

markremsorna och torde således icke komma att beröra tomtmarken.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte därför försäljning i enlighet med förberörda

alternativ II, dock under förutsättning att vid försäljning av tomt föreskreves,

att tomt icke finge bebyggas till mera än av sin areal, att

huvudbyggnad icke finge uppföras närmare grannes tomtgräns än 4.5 meter,

att uthus, för den händelse det icke sammanbyggdes med liknande hus i

grannes tomtgräns, icke finge uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3

meter, att huvudbyggnad icke finge uppföras högre än 4.5 meter och icke

innehålla mera än en våning jämte vindsvåning, att uthus icke finge uppföras

högre än 2.5 meter, samt att tomt icke finge användas till industriella

anläggningar.

Uppskattningsmännen — vilka, på sätt byggnadsstyrelsen anfört, förordat

omförmälda med alternativ II betecknade förslag till tomtindelning, vara

tomterna äro betecknade med 1 t. o. m. 18 — hava ansett priset för de med

4, 5, 16 och 17 utmärkta tomter böra beräknas efter 45 öre för kvadratmeter

och för övriga tomter efter 50 öre för kvadratmeter, allt under förutsättning

att mark till erforderliga vägar och avloppsdike avstodes utan ersättning.

Jag tillstyrker förslaget om försäljning från egendomen av berörda aderton

tomtlägenheter enligt av byggnadsstyrelsen med alternativ II betecknad

plan, därvid till vägar avsedda områden torde böra ingå i respektive tomter

med skyldighet för tomtinnehavare att till allmänt begagnande upplåta dessa

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

områden. Mot, de av uppskattningsmännen för nu ifrågavarande lägenheter

föreslagna saluvärden har jag intet att erinra. I fråga om lägenheternas

bebyggande böra de av byggnadsstyrelsen i sådant avseende angivna bestämmelser

lända till efterrättelse.

Hembudsrätt synes mig böra medgivas de befattningshavare vid Vadstena

hospital och asyl, som varit sökande i ärendet.

Något hinder torde icke möta för tomternas försäljning redan under

löpande arrendeperiod vid det föi’hållande, att arrendatorn förklarat sig icke

hava något att invända mot försäljningen under förutsättning, att han erhölle

viss arrendenedsättning — vilken, sådan den av uppskattningsmännen föreslagits,

synes mig skälig — samt att vissa dikningsarbeten utfördes av

sökandena, vilka alltså böra därtill förbindas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda aderton tomter av arrendelotten nr

1 A av Starby kungsladugård om 10 1/i mantal i S:t

Pers m. fl. socknar av Östergötlands län må, en var med

område i enlighet med av mig tillstyrkt förslag, från

kungsladugården försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med rätt för ifrågavarande befattningshavare vid Vadstena

hospital och asyl att erhålla hembud å var sin

tomtlägenhet samt under iakttagande i övrigt,

att köpare skall till begagnande såsom väg upplåta i

tomt ingående för sådant ändamål avsett område,

att köparna, innan bebyggande sker, låta på egen

bekostnad utföra de dikningsarbeten, som av egendomens

arrendator påfordrats, samt

att vid bebyggandet de av byggnadsstyrelsen därutinnan

föreslagna bestämmelser iakttagas.

2:o.

^2 ] Arrendelotten nr 1 B eller Kerstinstorp av i nästföregående punkt om
Arrendeiotten

förmälda Starby kungsladugård i S:t Pers m. fl. socknar av Östergötlands

^Kerstinstorp ^n> vilken arrendelott utgöres av ägofigurerna nr 25—31, 40, 41, 43, 44 och

av ttarby 46 samt delar av ägofigurerna nr 32, 42, 45, 50, 52, 53 och 55 å en över

gård9i "öster kungsladugården av extra lantmätaren J. Stånggren 1910 upprättad karta,

g a tian is län. är för domänfondens räkning utarrenderad till den 14 mars 1924 mot ett

årligt arrende av 1,650 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition den 14 mars 1913, nr 182, har

samma års riksdag (R. skr. nr 222) medgivit, att tjugofem lägenheter finge från

arrendelotten upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Under 1921 liar å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland förberörda karta över

kungsladugården jämte beskrivning med tillägg bland annat av distriktslantmätaren

Adolf Hallander, inhämtas bland annat följande.

Arrendelotten, som är belägen 5 kilometer från staden Vadstena, har eu

areal av 69.6 4 8 hektar, därav 68.3 4 5 hektar tomt och åker, 0.223 hektar

äng samt l.oso hektar impediment.

Åkerjorden består av lermylla på dels ler- dels kalkörbotten samt är

täckdikad och i mycket god växtkraft.

I anledning av därom gjorda framställningar hava uppskattningsmännen

föreslagit, att egendomen måtte uppdelas i följande sex egnahemslotter.

Litt. Aa, omfattande å kartan ägofigurerna nr 25, 26, 27, 28 och 29 med

en areal av 17.670 hektar, därav 17.286 hektar tomt, trädgård och åker

samt 0.3 8 4 hektar impediment. Å lotten ligga samtliga egendomens byggnader,

utom en arbetarbostad med uthus. Lottens saluvärde har upptagits

till 20,380 kronor, därav 6,550 kronor för åbyggnaden.

Litt. Ba, omfattande å kartan ägofigurerna nr 31, av 41, av 42, av 43,

av 44, av 45, av 47, av 50, av 52, av 53 och av 55 med en areal av 13.6 6 9

hektar, därav 13.112 hektar tomt, trädgård och åker, 0.212 hektar äng samt

O.345 hektar impediment. Lotten, som är bebyggd med egendomens arrendator

tillhörig bostadsbyggnad med uthus, har åsatts ett saluvärde av 10,535

kronor.

Litt. Ca, omfattande å kartan ägofigurerna nr 40, av 41, av 42, av 43,

av 45, av 47 och av 55 med en areal av 13.021 hektar, därav 12.831 hektar

åker samt O.190 hektar impediment. Lotten är obebyggd och dess saluvärde

har upptagits till 10,265 kronor.

Litt. Da, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 30 och av 45 med en areal

av 13.115 hektar, därav 13.0 9 9 hektar åker samt O.016 hektar impediment.

Även denna lott är obebyggd. Saluvärdet har upptagits till 10,480 kronor.

Litt. Ea, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 30, av 32 och av 45 med

en areal av II.223 hektar, därav II.105 hektar åker samt O.118 hektar

impediment. Lotten är obebyggd. Saluvärdet har upptagits till 8,885 kronor.

Litt. Fa (Fågeltorpet), omfattande å kartan ägofigurerna nr av 43, av 44,

av 45, av 46, av 47 och av 50 med en areal av O.753 hektar, därav 0.726

hektar tomt och åker samt O.027 hektar impediment. Lotten är bebyggd

med kronan tillhörig arbetarbostad med uthus. Saluvärdet har upptagits

till 1,180 kronor.

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle för gemensamt behov undantagas

dels mark, omfattande å kartan ägofiguren nr av 30 — om 0.186

hektar åker -— utgörande väg mellan lotterna litt. Ba och Da till lotten litt.

Ea, dels ock eu inom lotten litt. Fa belägen vattenkälla å ägofiguren nr 46.

Uppskattningsmännen hava, därest egendomen skulle bibehållas i kronans

ägo och ånyo utarrenderas, föreslagit ett arrendevärde av 4,105 kronor,

avseende en arrendetid av 5 eller 10 år.

Länsstyrelsen har tillstyrkt egendomens försäljning i ovanberörda sex

lotter i enlighet med gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

Sedermera har chauffören Anton Rudberg a Naddö, med förmälan att

han av egendomens arrendator, K. G. Hedmark, förvärvat ovanberörda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

inom lotten litt. Ba belägna boningshus med tillhörande uthus, hos länsstyrelsen

anhållit om hembud på omkringliggande tomt, därvid åberopats

ett av vederbörande egnahemsombud avgivet intyg att Rudberg vore mindre

bemedlad. Domänintendenten har meddelat, att det av Rudberg begärda

området avsåge lotten litt. Ba. Såväl domänintendenten som länsstyrelsen

hava tillstyrkt bifall till den gjorda ansökningen.

Efter uppskattningsförrättningen har vidare egendomens arrendator, förenämnde

Hedmark, gjort framställning om ägoutbyte mellan å ena sidan viss

del av kronans ifrågavarande egendom, omfattande förberörda lotter litt. Da

och Ea med tillägg av den till gemensamt behov föreslagna vägen om tillhopa

24.204 hektar, och å andra sidan visst område av Hedmark tillhöriga

egendomen 1/i mantal Tistorps Storgård nr 1 i Strå socken av samma

län, vilket område å en av distriktslantmätaren Hallander 1923 upprättad

karta med beskrivning betecknats med litt. B, innehållande 23.759 hektar.

Som skäl för ansökningen — vilken tillstyrkts av länsstyrelsen — har

Hedmark anfört, att den del av kronoegendomen, som han önskade förvärva,

gränsade intill parken till Hedmark tillhöriga Strå gård samt brukades

tillsammans med denna gård. Det av Hedmark i utbyte föreslagna området

av Tistorps Storgård — som lydde under Strå gård — vore beläget ett

gott stycke från gården vid allmän väg. Området vore väl dränerat och i

mycket gott skick samt mycket lämpligt ur egnahemssynpunkt, särskilt som

någon utfartsväg ej behövde anordnas. För Hedmark vore detta områdes

drift dyrbar, enär det ej läge i samband med hans övriga ägor. Han vore

villig att lämna området gravationsfritt ävensom låta vid bytet utan avgift

medfölja å området liggande hus.

Domänintendenten har meddelat, att avsikten med Hedmarks framställning

vore, att Hedmark ville undvika, att det egnahemsområde, som uppskattningsmännen

föreslagit, komme att omedelbart gränsa intill parken

och trädgården till Strå gård.

I anledning av ifrågavarande framställning har under 1923 särskild uppskattningsförrättning

ägt ram å de till utbyte föreslagna områdena. Av

instrumentet häröver jämte därtill hörande handlingar, däribland Halländers

förberörda karta med beskrivning över det tillämnade ägoutbytet, framgår

bland annat följande.

A) Rörande det Hedmark tillhöriga området av Tistorps Storgård.

Den del av Tistorps Storgård, som är avsedd att ingå i bytesjorden, består

av tre hemmanslotter och är belägen 6 kilometer från staden Vadstena.

Området omfattar enligt vederbörande lantmätares förslag till ägoutbytet

en areal av 23.759 hektar, därav 21.064 hektar tomt och åker samt 2.695

hektar äng och odlingsmark.

Följande byggnader finnas å området, nämligen ett boningshus av brädfört

timmer i gott stånd, 10.4 meter långt, 5.i meter brett och 3.3 meter

högt samt ett uthus till detsamma av stolpar och bräder i försvarligt stånd.

Åkerjorden består av god mulljord på kalkörbotten samt är täckdikad och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

9

i god växtkraft. Ett större gemensamt dikningsföretag har förekommit, och

ägolotten är, enligt uppgift, delaktig i två dylika företag.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att området, därest det bleve kronans

egendom, måtte, då det väl lämpade sig för uppdelning i egnahemslotter,

uppdelas i tre sådana lotter, nämligen:

lott I, som omfattar ägofigurerna nr 1—4, innehåller en areal av 5.0B7

hektar, därav 2.3 7 2 hektar åker samt 2.6 9 5 hektar odlingsmark, samt åsätta

ett saluvärde av 2,200 kronor,

lott II, som omfattar ägofigurerna nr 5—7, innehåller en areal av 8.2 83

hektar åker och åsätta ett saluvärde av 6,215 kronor, samt

lott III, som omfattar ägofigurerna nr 8—13, innehåller eu areal av

10.4 0 9 hektar tomt och åker, med bostadshus och uthus, samt åsatts ett

saluvärde av 8,330 kronor.

Lotternas saluvärden, tillhopa 16,745 kronor, hava angivits under villkor

att lotterna, som nu häfta för odlingslån, lämnas fria från intecknad skuld.

B) Rörande det kronan tillhöriga området av Starbjj kungsladugård.

Uppskattningsmännen hava rörande ifrågavarande område hänvisat till

1921 års uppskattningsinstrument, däri området motsvarar lotterna litt. Da

och Ea med tillägg av den för gemensamt behov föreslagna vägen om tillhopa

24.2 04 hektar, varav 24.13 4 hektar åker och 0.0 7 0 hektar äng. Dessa

lotter hava, såsom nämnts, värderats till respektive 10,480 kronor och 8,885

kronor eller tillhopa till 19,365 kronor.

Under framhållande att värdet av den mark, som Hedmark erbjudit

kronan, sålunda — då värdet av därå befintlig åbyggnad, som Hedmark

förklarat sig avstå utan ersättning, ej medräknades — understege värdet

av den mark, som kronan skulle lämna i utbyte, med 2,620 kronor, hava

uppskattningsmännen hemställt, att detta belopp skulle av Hedmark kontant

betalas, därest ägoutbytet komme till stånd.

Hedmark har förklarat sig villig erlägga beloppet ifråga.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört följande.

Domänstyrelsen understödde den av Hedmark gjorda framställningen om

iigoutbyte. Enligt under hand från domänintendenten ingånget meddelande

vore det mycket svårt att säga, huruvida de föreslagna lägenheterna å Tistorps

Storgård komme att få spekulanter i lika hög grad som de till utbyte

mot dessa föreslagna två lägenheterna litt. Da och Ea vid Kerstinstorp.

Domänintendenten hade emellertid den uppfattningen, att även de förra

borde vara begärliga, i all synnerhet den bebyggda lägenheten lotten III.

Därest ägoutbytet komme till stånd, tillstyrkte domänstyrelsen försäljning

på sätt föreslagits av dels av kronan förvärvade områden av Tistorps

Storgård, dels ock de med litt. Aa, Ba, Ca och Fa betecknade ägolotterna

av Starby kungsladugård med förbehåll om rätt för lägenheterna till gemensamt

begagnande av den inom lotten litt. Fa belägna vattenkällan och med

hembudsrätt för förbemälde Rudberg till ägolotten litt. Ba. Därest emellertid

iigoutbytet ej komme till stånd, ansåge domänstyrelsen lotterna litt. Da och

Ea böra upplåtas i likhet med lotterna litt. Aa, Ba, Ca och Fa, dock med

tillägg till lotten litt. Da av det för gemensam väg avsedda området samt

med skyldighet för innehavaren av samma lott att låta sagda område fritt

begagnas såsom utfartsväg för lotterna litt. Ca och Ea.

Vid försäljning av lotten litt. Aa borde förbehåll göras om rätt för Motala

ströms kraftaktiebolag att hava elektriska ledningar framdragna däröver

jämlikt resolution den 30 september 1921.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Departement*

ehefen.

f3.]

Johanni^berg

nr 1—7 med

Gränsla nr 1

och 2 i Västmanlands

län.

Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen gått i författning om

egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1925.

Som behovet av egnahemslägenheter i denna bördiga trakt med dess

närbelägenhet till staden Vadstena torde vara stort, synes mig en styckning

av arrendelotten till egna hem vara synnerligen lämplig.

Det ifrågasatta ägoutbytet, vilket icke erbjuder någon fördel för kronan

vare sig ur synpunkten att bereda ökad tillgång på dylika lägenheter eller

annorledes, finner jag mig icke kunna tillstyrka.

Jag biträder därför uppskattningsmännens först framlagda förslag avseende

arrendelottens uppdelning i sex egnahemslägenheter, därvid chauffören Rud

berg torde böra tillerkännas hembudsrätt till lotten litt. Ba.

Mot de av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdena har jag intet att

erinra.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förenämnda sex med litt. Aa, Ba, Ca, Da, Ea och Fa

betecknade lotter — utgörande arrendelotten nr 1 B eller

Kerstinstorp avStarby kungsladugård omlOl/2 mantal i S:t

Pers m. fl. socknar av Östergötlands län — må var för sig

med område i huvudsak enligt uppskattningsmännens ovan

angivna styckningsförslag, dock med tillägg till lotten

litt. Da av till väg avsett område, från kungsladugården

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med hembudsrätt för

chauffören Anton Rudberg till lotten litt. Ba samt med förbehåll

beträffande lotten litt. Aa om rätt för Motala ströms

kraftaktiebolag att hava elektriska ledningar framdragna

däröver enligt resolution den 30 september 1921, beträffande

lotten litt. Da om rätt för lotterna litt. Ca och

Ea att såsom utfartsväg fritt begagna omförmälda till

väg avsedda område samt beträffande lotten litt. Fa

om rätt för samtliga lägenheter till gemensamt begagnande

av å lotten liggande vattenkälla.

3:o.

Jämlikt brev den 19 juni 1919 medgav Kungl. Maj:t med riksdagen staden

Västerås rätt att för djuphamnsanläggning under vissa villkor inköpa

i statsrådsprotokollet för den 14 mars 1919 (se prop. nr 238) närmare omförmält

område av kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr 1—7,

om 7 mantal, med underlydande Gränsta nr 1 och 2, om tillhopa 2 mantal, i

förutvarande Lundby socken av Västmanlands län, numera införlivad med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 158.

11

Västerås stad. Sedan staden emellertid därefter på anförda skäl anmält

sig icke vidare reflektera å köpet, fann Kungl. Maj:t den 4 november 1921

gott låta vid nämnda anmälan bero.

Ifrågavarande egendom är för domänfondens räkning utarrenderad till den

14 mars 1925 mot en årlig arrendeavgäld av 4,600 kronor.

Under augusti och november 1922 samt januari 1923 har å egendomen hållits

uppskattningsförrättning. Av instrumentet över förrättningen med tillhörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Ragnar Grebius 1922 upprättad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen vid sjön Mälaren 3 kilometer från staden

Västerås, innehåller en areal av 648.210 hektar, varav 270.5 8 9 hektar tomt

och åker, 31.756 hektar ängsmark, 131.494 hektar backar och skogsmark

samt 214.3 71 hektar impediment, därav 203.8 5 0 hektar vatten.

Å egendomen finnas sex torp, nämligen Grindtorpet, Modelltorpet, Kapelltorpet,

Östra och Västra Saltängstorpet och Mjölnartorpet. Framställning

om förvärv från egendomen har inkommit endast från innehavarna av

Grindtorpet och Kapelltorpet.

De väster om bygdevägen från Västerås till Barkarö socken belägna områdena

av egendomen äro insprängda med oregelbundna skogspartier och

betesmarker samt skogtryckta, vadan desamma, enligt uppskattningsmännens

förmenande, hava ett högeligen ogynnsamt och fördyrande inflytande på

egendomens förvaltning, vartill komme deras avlägsna läge och svårtillgänglighet

i förhållande till egendomens driftcentrum. Jämväl de norr

om allmänna landsvägen belägna båda Saltängstorpen och det långt i söder

förlagda Mjölnartorpet hava uppskattningsmännen ansett vara från huvudgärden

allt för långt avlägsna för att numera med fördel eller åtminstone

utan förlust kunna bidraga till en på sin tid därmed avsedd billig tillgång

å arbetskraft.

Uppskattningsmännen hava därför, med framhållande vidare att en reell

vinst i egendomens förvaltning skulle uppstå — med återverkan på arrendebeloppet

— genom frånskiljande av nyssberörda områden i lämpligt avpassade

lotter, föreslagit försäljning av följande å ovannämnda karta med

röda gränslinjer angivna lotter.

Lottens nr

Are

al li e k t a

r

Salu-

värde

kronor

därav för

åker

äng

avrös-

nings-

jord

impedi-

ment

summa

byggna-

der

kronor

växande

skog

kronor

I (Västra Saltängstorpet)

3.678

0.058

0.480

0.087

4.298

5,175

1,455

25: —

II (Östra » )

5.528

0.148

—

0.2 81

5.967

7,395

1,850

—

in

10.683

0.7 04

7.277

0.066

18.620

12,660

-

1,785: 40

IV

0.344

0.88 9

4.127

0.119

10.929

7,540

—

1,297: —

V

7.2 2 0

0.806

4.808

0.112

12.941

8,680

—

1,865: -

VI

9.215

0,9 01

3.880

0.242

13.688

10,470

600

1,339: —

VII

0.187

0.07 0

3.688

0.8 2 0

10.166

7,180

—

1,427: -

VIII

10.218

0.426

2.088

0.0 8 0

12.807

11,030

—

673: —

IX (Mjölnartorpet)

10.78»

0.8 64

4.184

0.164

15.881

14,085

1,555

2,591: 75

1

Summa

69.7 02

3.806

29.827

1.461

104.786

84,215

5,460

11,003: 15

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. May. t a proposition Nr 158.

Skogsvärdena äro upptagna enligt av vederbörande jägmästare gjord

värdering.

Styckningsförslaget har uppgjorts under förutsättning att samtliga lotter

skola äga rätt att begagna sig av de i kronoegendomens ägoareal inräknade

vägarna — ägofigurerna nr 57 (landsväg) och nr 58 (bygdeväg) — samt

att såväl för huvudgården som för lotterna nr VIII och IX skall, på sätt

av kartan framgår, beredas rätt att till väg använda ett område, bestående

av ägofigurerna nr 141, 385, 140, 389, av 390, 391, av 392, 393 och av 396,

vilket område — till hälften i vardera — inräknats i arealerna för lotterna

nr VIII och IX.

Lotterna nr I och II hava för deras behov tillräckliga åbyggnader, vilka

tillhöra kronan med undantag av å nr I en källare och å nr II en mindre

stolpbod, som båda ägas av egendomens arrendator. Lotterna nr III, IV

och V äro obebyggda. Å lotten nr VI finnas dels en bostadsbyggnad och en

loge tillhöriga kronan, av vilka dock sistnämnda byggnad ej är avsedd att ingå

i lottens försäljning utan bör med dugliga materialier användas vid föreslagen

nybyggnad av stathus vid huvudgården, dels ock bod och källare,

tillhörande egendomens arrendator. Lotterna nr VII och VIII sakna kronan

tillhöriga byggnader men äro försedda, den förra med nämnda arrendator

enskilt tillhöriga två bostadshus med fyra uthus och den senare med ett

bostadshus med tre uthus, vilka jämväl tillhöra arrendatorn. Lotten nr IX

har för lägenhetens behov till huvudsaklig och tillräcklig del kronan tillhörig

åbyggnad samt dessutom en arrendatorn tillhörig vedbod. Samtliga

angivna byggnader äro i mer eller mindre dåligt tillstånd och otillräckligt

underhållna.

Enligt uppskattningsmännens förslag böra vid lotternas försäljning köpare

tillförbindas vissa villkor beträffande eu från Västerås stad framförd elektrisk

högspänningsledning samt vissa kronan och enskilda tillhöriga byggnader

ävensom telefonledningar och utfartsvägar m. m.

Vidare hava uppskattningsmännen i likhet med jägmästaren uttalat sig för,

att en å lotten nr VIII och fem å lotten nr IV växande ekar måtte i naturskyddsintresse

genom fridlysning bevaras. Dessa ekars värde har icke inräknats

i lotternas ovanupptagna saluvärden.

Brukarna av lotterna nr II och IX, C. A. Johansson och O. Carlsson,

vilka innehaft desamma sedan 1913, hava förordats att erhålla hembudsrätt

vid lotternas försäljning.

Uppskattningsmännen hava ansett, att utöver vad sålunda ifrågasatts till

försäljning — vilket innebure en beskärning av egendomens åkerareal med

omkring 25 procent — icke något område borde av egendomens återstående

ägoinnehav frånskiljas. Vad särskilt angår ovanberörda av Grindtorpets

och Kapelltorpets innehavare gjorda ansökning — att få antingen friköpa

dessa torp eller direkt av kronan arrendera dem — har densamma av uppskattningsmännen

avstyrkts, enär torpens bostadshus nödvändigt erfordrades

för egendomens drift.

Länsstyrelsen har på av uppskattningsmännen anfört skäl avstyrkt bifall

till den av innehavarna av Grindtorpet och Kapelltorpet gjorda ansökningen

samt förklarat sig icke hava något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag till försäljning av lägenheter från egendomen.

överjägmästaren har ej heller haft något att erinra mot försäljning av

de därtill föreslagna lotterna, överjägmästaren har emellertid ansett, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 158.

13

lotternas nära belägenhet till Västerås — omkring 4 kilometer —, deras

belägenhet inom Västerås stads område i skogfattig bygd samt deras närhet

till Västerås stads föreslagna djuphamnsanläggning i Mälaren syntes motivera

högre såväl mark- som skogsvärde för avrösningsjorden. överjägmästaren

har därför hemställt, att de föreslagna skogsmarks- och ståndskogsvärdena

måtte ökas med 50 procent, varigenom saluvärdena å de med

skog bevuxna lotterna skulle höjas för

lotten

nr

i

från

5,175

kronor till

5,195

kronor

»

in

»

12,660

» »

13,720

»

»

»

IV

»

7,540

» »

8,285

»

»

»

V

»

8,680

» »

9,730

»

»

»

VI

»

10,470

» »

11,210

»

»

»

VII

»

7,180

» »

7,980

»

»

»

VIII

»

11,030

» »

11,415

»

»

»

IX

»

14,085

» »

15,460

»

Med skrivelse den 2 februari 1923 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att med avseende å vad i

ärendet förekommit styrelsen för sin del icke kunde tillstyrka försäljning

av andra lotter än dem, som av uppskattningsmännen därtill förordats,

dock med höjning av saluvärdena på sätt överjägmästaren ifrågasatt och

med den ändring beträffande omfattningen av lotterna nr VIII och IX,

att till lotten nr VIII borde läggas hela det vägområde, som enligt förslaget

skulle utgöra utfartsväg för samma lott och lotten nr IX, med rätt

för såväl innehavaren av sistnämnda lott som egendomens arrendator att

begagna vägen mot deltagande i dess underhåll. Genom denna ändring

skulle totalarealen för lotten nr VIII ökas med 0.18 71 hektar och för lotten

nr IX undergå motsvarande minskning. Någon ändring i de föreslagna

saluvärdena för dessa lotter hade styrelsen emellertid icke ansett därav påkallad.

Sedan därefter Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen att föranstalta om

upprättande av förslag till försäljning till egna hem jämväl av lägenheterna

Grindtorpet och Kapelltorpet, har domänstyrelsen med utlåtande

den 22 februari 1924 överlämnat instrument över verkställd uppskattningsförrättning

beträffande sagda lägenheter.

Av sistnämnda handling jämte därtill hörande av överlantmätaren N.

Th. Schönström verkställt utdrag av distriktslantmätaren Grebius’ förberörda

karta rörande nu ifrågavarande båda lägenheter framgår bland annat följande.

Såväl Grindtorpet som Kapelltorpet ligga på kort avstånd från staden

Västerås (omkring 3,400 respektive 2,900 meter från stadens centrum och

1,250 respektive 750 meter från stadens bebyggda område). I deras närhet

är stadens djuphamn under utförande och omkring 1,300 meter från Grindtorpet

ligger en industriell anläggning, Elektrolytverken

Av Grindtorpets byggnader äger kronan boningshus och ladugård m. m.

i skäligt skick, varjämte enskild person äger ett mindre stall, svinhus m. in.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Kapelltorpets byggnader, bestående av boningshus och ladugård m. m. i

drägligt skick, ägas av kronan med undantag av ett enskild person tillhörigt

lider.

Uppskattningsmännen hava saluvärderat torpen med nedan angivna arealer

sålunda:

därav

Areal Saluvärde för kronans

hektar kronor byggnader

kronor

............ 13.?. 71 19,425 ; 2,475 j

............| H.386 | 9,030 | 2,180 j

Summa 19.7 57 28,455 4,655

Uppskattningsmännen hava emellertid ansett sig böra på det allvarligaste

avstyrka försäljning av de båda torplägenheterna. Under hänvisning till

vad de i sådant avseende förut anfört, hava uppskattningsmännen ytterligare

framhållit, att eu försäljning av ifrågavarande torp med därvarande,

till 2,000 kronor värderade bostadshus skulle medföra nödvändighet för kronan

att i stället uppföra två stathus för en kostnad av omkring 10,000

kronor, vilket, förutom en förlust för kronan av 8,000 kronor, skulle

ytterligare öka svårigheten att utföra de redan förut nödvändiga byggnadsföretagen

vid egendomen. Därjämte kunde man förvänta, att vid för industrien

och sjöfarten återvändande gynnsammare förhållanden en ganska

livlig byggnadsverksamhet komme att utvecklas just åt den trakt, där djuphamnen

vore förlagd, samt att i anledning härav efterfrågan av tomtmark

här skulle uppstå.

Vid en blivande försäljning för sådant ändamål torde säkerligen kunna

betingas ett grundpris av, lågt taget, 3,000 kronor för hektar eller för de

båda lägenheterna tillhopa 59,270 kronor. Därest kronan nu avyttrade

lägenheterna enligt förberörda saluvärden, uppgående för marken, frånräkna!

byggnaderna, till i runt tal 23,795 kronor, skulle alltså uppstå en förlust

å 35,475 kronor. En förtidig avyttring av lägenheterna skulle därjämte

förhindra en gynnsam tomtindelning och föranleda en betydande

värdeminskning av kronoegendomens ovanför och invid de båda torplägenheterna

liggande mark, vilken torde vara bland den bästa tomtmark åt

detta håll från Västerås stad räknat. — Vad anginge innehavarnas av Grindtorpet

och Kapelltorpet alternativa begäran att få arrendera torpen direkt

av kronan, vore denna beroende på arrendatorn tillerkänd optionsrätt vid

förnyat arrende samt arrendator^ ställning till ansökningen i denna del.

Uppskattningsmännen hava emellertid tillstyrkt, att vid försäljning av de

till upplåtelse föreslagna lotterna nr I, II och VIII hembudsrätt borde tillerkännas

innehavaren av Grindtorpet C. A. Fernström till lotten nr I,

dennes son Carl Artur Fernström till lotten nr II och innehavaren av

Kapelltorpet W. Gustafsson till lotten nr VIII, å vilka lotter dessa, enligt

vad uppskattningsmännen vid samtal med vederbörande funnit, jämväl

reflekterade.

Länsstyrelsen har anfört, att djuphamnens befintlighet i närheten av

Grindtorpet och Kapelltorpet antagligen komme att där i en snar framtid

medföra ökad industriell verksamhet med åtföljande livlig byggnadsverk
-

Grind torpet

Kapelltorpet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

15

samhet och samtidig stor efterfrågan av mark för tomtändamål. En för

tidig försäljning av dessa torplägenheter skulle, såsom uppskattningsmännen

framhållit, förhindra en gynnsam tomtindelning och föranleda en högst betydande

värdeminskning av de ovanför och invid liggande markerna. Under

åberopande jämväl av vad uppskattningsmännen i övrigt anfört, avstyrkte

länsstyrelsen bifall till innehavarnas av Grindtorpet och Kapelltorpet framställning

om förvärv av dessa torp.

Domänstyrelsen har likaledes, under åberopande av vad uppskattningsmännen

och länsstyrelsen anfört, avstyrkt framställningen i fråga samt

tillika framhållit, att, om försäljning av de båda torplägenheterna komme

till stånd, lägenheterna lätt torde komma att bliva föremål för spekulation.

Mot att, såsom uppskattningsmännen ifrågasatt, liembudsrätt till vissa av

de till försäljning föreslagna lotterna medgåves lägenheternas innehavare

jämte sonen Fernström, hade domänstyrelsen intet att erinra.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit angående olämpligheten att Vepnrtementsför

närvarande avyttra Grindtorpet och Kapelltorpet anser jag mig icke chefen.

kunna tillstyrka upplåtande av lägenheter från egendomen i vidare mån

än myndigheterna föreslagit. Mot de av domänstyrelsen godtagna saluvärdena

å ovannämnda till försäljning avsedda nio lotter har jag intet

att erinra.

Vad uppskattningsmännen, med instämmande av domänstyrelsen, hemställt

i fråga om hembudsrätt för C. A. Fernström och W. Gustafsson anser

jag mig böra biträda. Sådan rätt torde jämväl böra förbehållas C. A.

Johansson och O. Carlsson beträffande respektive lotterna nr II och nr IX,

vid vilket förhållande uppskattningsmännens förslag om hembudsrätt för

sonen Fernström till lotten nr II icke synes kunna vinna avseende.

Vad angår förenämnda å lotterna nr IV och VIII växande ekar bör före

försäljningen i vederbörlig ordning verkställas undersökning, huruvida desamma

må kunna fridlysas såsom naturminnesmärke.

Beträffande de särskilda villkor, vartill uppskattningsmännen och domänstyrelsen

ansett köparna av de olika lotterna böra förbindas, torde Kungl.

Maj:t härom meddela besked, sedan riksdagen fattat beslut i försäljningsfrågan.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda med nr I—IX betecknade lotter av

kronoegendomen Johannisbergs kungsladugård nr 1—7,

om 7 mantal, med underlydande Gränsta nr 1 och 2, om

tillhopa 2 mantal, i Västerås stad må var för sig med

ovan angivet område — lotterna nr IV och VIII dock fiirst

sedan den prövning, som finnes böra påkallas rörande

fridlysning såsom naturminnesmärke av vissa å samma

lotter växande ekar, i vederbörlig ordning ägt rum —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

[4.]

Husaby nr 4

Nils R isegården

i Skaraborgs

län.

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med hembudsrätt

för C. A. Fernström till lotten nr I, för C. A. Johansson

till lotten nr II, för W. Gustafsson till lotten nr Vill

och för 0. Carlsson till lotten nr IX.

4:o.

Det från och med den 14 mars 1921 till statsverket indragna landsfiskalsbostället

''/„ mantal Husaby nr 4 Nils Rasegården i Husaby socken av Skaraborgs

län har utarrenderats från nämnda dag först på två år mot ett årligt

arrende av 625 kronor och därefter till den 14 mars 1924 mot en arrendeavgift

av 600 kronor.

Under 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över förrättningen med därtill hörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren O. Söderpalm 1922 över egendomen upprättad karta med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från staden Lidköping och 5

kilometer från Källby järnvägsstation, innehåller 25.0 7 5 hektar tomt, trädgård

och åker, O.025 hektar äng, 13.5 64 hektar betes- och skogsmark, vägar,

diken m. m. samt 0.263 hektar allmänna undantag eller sammanlagt 38.927

hektar, förlagda i två skiften, hemskiftet och utmarksskiftet. I nämnda areal

ingår ej till Södra Kinnekulles järnväg upplåten mark om 1.1 2 62 hektar.

Egendomens byggnader tillhöra dels kronan, dels gårdens arrendator och

dels Husaby kommun. Av kronans byggnader äro endast boningshuset och

källaren i gott stånd, varemot ladugården med loge ävensom lador äro ytterst

bristfälliga. Förslag har därför uppgjorts till dessa senares ersättande med

nya hus för en beräknad kostnad av 14,500 kronor. Enär kronan ej äger

vare sig statbyggnad, brygghus, dugligt magasin, visthusbod eller hemlighus,

hava uppskattningsmännen ansett nödvändigt, att kronan för ett belopp av

5,400 kronor inlöser vissa arrendatorn tillhöriga dylika byggnader såsom för

egendomens skötsel nödvändiga.

Med hänsyn till egendomens byggnadsförhållanden och då för egendomen

ej ansågs kunna beräknas högre arrende än 900 kronor, hava uppskattningsmännen,

med förmälan att avsöndring för bildande av egna hem ej kunde

ifrågakomma, föreslagit, att egendomen måtte försäljas å offentlig auktion.

Uppskattningsmännen hava saluvärderat egendomen med byggnader till

23,200 kronor, därvid åkerjorden värderats efter 800 kronor för hektar och

skogsmarken med därå växande skog efter av jägmästare företagen okulär

uppskattning tillhopa till 3,060 kronor.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget.

Överjägmästaren har — efter det vederbörande jägmästare verkställt ny

värdering av egendomens skogsmark och ståndskog, därvid dessas värde

uppskattats till 3,648 kronor 75 öre — förklarat sig anse av jägmästaren

beräknade å-pris å skogsmarken och ståndskogen för låga, varför berörda

värden borde höjas med omkring 10 procent eller till i runt tal 4,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158. 17

Överjägmästaren ansåge skäl ej föreligga att efter den 14 mars 1924 behålla

egendomen för något skogsväsendets ändamål.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 11 januari 1924 anmält, att styrelsen

icke hade sig bekant något allmänt ändamål för ifrågavarande egendoms

bevarande åt kronan, samt därför hemställt, att egendomen, vars saluvärde

med hänsyn till den förnyade värderingen av skogsmarken och ståndskogen

borde beräknas till 24,100 kronor, måtte försäljas å offentlig auktion till

den högstbjudande under de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

Enligt resolution den 7 oktober 1921 hade vattenfallsstyrelsen erhållit

tillstånd att framdraga elektrisk högspänningsledning över egendomen och

nyttja densamma under 40 år, för vilken förmån ersättning till domänfonden

ingått.

Vid den syn, som föregick kronans tillträde till egendomen, hade nybyggnad

av ladugård för en uppskattad byggnadskostnad av 14,757 kronor avfordrats

avträdaren. Då denne emellertid icke verkställt berörda nybyggnad

samt vägrat utgiva byggnadskostnaden, hade domänstyrelsen mot honom

anhängiggjort rättegång med yrkande om utfående av kronans berörda fordran,

vilken rättegång ännu ej avgjorts.

Sedan därefter Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen föranstalta om utredning

rörande möjligheten av samt, i sådant fall, sättet för ifrågavarande

kronoegendoms uppdelning i egnaliemslägenheter, har domänstyrelsen med

utlåtande den 22 februari 1924 överlämnat ett av vederbörande domänintendent

uppgjort förslag till egendomens styckning i fem lotter, vilka å Söderpalms

karta betecknats med litt. A, B, C, D och E och begränsats med röda linjer.

Enligt domänintendentens förslag skulle lotternas arealer och saluvärden

bliva följande.

A re al hektar

-1

Ägoligurer

—

Saluvärde

å kartan

åker

övrig mark

Summa

kionor

litl. A...........................

nr l—31,

12. lun

12.115

25.00 2

14,500

45—97

litt. 11...........................

in'' 43. 44

1.811

—

Kali

1,825 I

litl. C...........................

nr 33—35

0.4‘.''4

O.00D

0.483

450

litl. I).......................

nr 30-42

10! TI

O.oio

1.111

1,400

litt. !•:...........................

nr 9°—144

8.517

1.427

9.04 4

7,000 j

25.0 7 5

13.58‘J

38.6 6 4

25,175

allmänna vägar ...........

0.208

O. 208

Summa

25.0 7"»

13.8*2

38.927

Domänintendenten har föreslagit, att av dessa lotter litt. B, (J och D måtte

försäljas såsom byggnadstomter och litt. A och E såsom jordbrukslägenheter.

En ytterligare uppdelning av lotten litt. A vore olämplig, enär marken a

Hittanc/ till riksdagens protokoll 1924. / samt. VID höft. (Nr ir,S.J 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements

ehefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

ömse sidor om den egendomen genomflytande bäcken utgjorde den värdefullaste

delen av ängs- och betesmarken, varjämte betesmarken norr om järnvägslinjen

saknade vattentillgång. Hela betesmarken vore dessutom nödvändig

för lotten litt. A med dess svaga åkerjord. Då lotten litt. E vore mycket

långsträckt och endast omkring 50 meter bred, syntes den knappast vara

lämplig som eget hem, men kunde bliva begärlig för angränsande hemman.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot styckningsförslaget.

Domänstyrelsen har för egen del anfört följande.

Då domänintendenten numera kommit till annan uppfattning i fråga om

egendomens lämplighet för uppdelning i egnahemslägenheter än som vid

förra uppskattningstillfället gjordes gällande, finge domänstyrelsen tillstyrka

det uppgjorda styckningsförslaget, mot vilket styrelsen icke hade något att

erinra. Lotten litt. E borde försäljas enligt kungl. brevet den 29 maj 1874,

varemot övriga lotter borde upplåtas till egna hem jämlikt kungörelsen den

17 oktober 1913. Lotterna torde lämpligen frånskiljas varandra genom

ägostyckning. Vid försäljningarna borde såsom villkor föreskrivas, att

köpare skulle, i den mån försäljningslott berördes av förut omförmälda av

vattenfallsstyrelsen enligt tillstånd genom resolution den 7 oktober 1921 över

egendomen framdragna högspänningsledning, respektera den vattenfallsstyrelsen

sålunda medgivna rätten.

Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen gått i författning om

egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1925, därvid betingats en

arrendeavgäld av 600 kronor.

• Även jag tillstyrker egendomens försäljning. Därvid synes mig det uppgjorda

styckningsförslaget vara att förorda.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1/2 mantal Husaby nr 4

Nils Easegården i Husaby socken av Skaraborgs län

blivit genom ägostyckning delad i fem lotter i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan angivna förslag, lotterna

må var för sig försäljas,

lotterna litt. A, B, C och D enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

samt

lotten litt, E å offentlig auktion till den högstbjudande

enligt de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor,

med skyldighet för köpare att respektera ovanberörda,

vattenfallsstyrelsen medgivna tillstånd att hava elektrisk

ledning framdragen över egendomen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

19

5:o.

Den 31 januari 1908 förordnade Kungl. Maj:t dels att, sedan kronoegen- [5.]

domen 1 mantal Gråskult nr 1 i Loshults socken av Kristianstads län Krono,.arken

blivit genom ägostyckning uppdelad i fem lotter, av vilka fyra särskilda KrManltads

lägenheter skulle utgöra var sin lott och egendomen i övrigt den femte lotten, ,annämnda

fyra lägenheter skulle till innehavarna försäljas, dels ock att egendomen

i övrigt skulle vid löpande arrendeperiods utgång den 14 mars 1909

i kronans ägo bibehållas för att ställas under skogsstatens omedelbara vård

och förvaltning såsom kronopark.

Sedermera har efter proposition i ämnet och med riksdagens bifall (prop.

nr 111/1912 och R. skr. nr 95/1912) ett område om 43.4 17 hektar frånsålts

kronoparken, så att densamma enligt en 1913 fastställd ägostyckning innehåller

en areal av I86.011 hektar, vartill kommer andel i vissa samfälligheter.

Hos domänstyrelsen har nu B. J. Bergstrand anhållit att få köpa den

s. k. skogsarbetartomten å kronoparken, under åberopande att han vore

ägare till kringliggande mark.

Ifrågavarande område, som närmare angivits å en ärendet bilagd kartskiss,

omfattar eu areal av 2.7 4 hektar. Det är obebyggt och har sedan

den 14 mars 1914 arrenderats av Bergstrand, vars. ägor på tre sidor omgiva

detsamma.

Vederbörande jägmästare har tillstyrkt Bergstrands ansökning samt saluvärderat

området på följande sätt:

åker .................................

.............. 0.83

hektar

å 500

kronor 415: —

slåttermark ........................

0.27

»

» 150

» 40: —

betesmark ............................

.............. 1.64

»

» 70

» 115: —

växande ek- och björkskog.....

» 180: —

summa 2.7 4

hektar

kronor 750: —.

Jägmästaren har meddelat, att Bergstrand förklarat sig villig att i köpeskilling

för området erlägga sistnämnda belopp med amortering under sex

år.

Jämväl över jägmästaren har förordat bifall till ansökningen och därvid

anfört bland annat följande.

Vid försäljningen från kronoparken av ovan omförmälda område om 43.417

hektar hade kronan behållit skogen med därå belägna torp samt av inägojorden

endast ifrågavarande område om 2.7 4 hektar, vilket varit avsett att

bebyggas och användas till skogsarbetarlägenhet. För skötseln av kronoparken

behövdes emellertid icke någon arbetarlägenhet utöver redan befintlig sådan.

Det nu till försäljning avsedda området utgjordes av branta backar med

mellanliggande sidlänta marker. Det vore därför svårt att effektivt utnyttja

området, vars bebyggande och planering skulle bliva kostsam.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Departementschef

ev.

16.]

Krön >pirken

Mös*ebtrg i

Skaraborgs

län.

Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar har domänstyrelsen

i skrivelse den 17 januari 1924 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning

och därvid för egen del tillstyrkt, att ifrågavarande område, som icke

erfordrades för kronoparkens skötsel och som läge helt skilt från kronoparken

i övrigt, måtte försäljas till Bergstrand mot den föreslagna köpeskillingen

att hetalas under loppet av sex år med en sjättedel årligen.

Då jag icke har något att erinra mot det av domänstyrelsen tillstyrkta

försäljningsförslaget, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ifrågavarande område om 2.7 4 hektar må kronoparken

Gråshult i Loshults socken av Kristianstads län

frånskiljas och till B. J. Bergstrand mot en köpeskilling

av 750 kronor försäljas under villkor,

att köpeskillingen erlägges under loppet av sex år

med eu sjättedel årligen,

att första sjättedelen av köpeskillingen vid tillträdet

inbetalas till länsstyrelsen i länet,

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader, samt

att kronan ävensom den, som från kronoparken inköper

skogsprodukter, tillförsäkras rätt att forsla sådana

över det försålda området.

(ko.

Kronoparken Mösseberg är bildad genom sammanslagning av de i jordebokshänseende

åtskilda fastigheterna kronoallmänningen Mösseberg nr 1

i Ugglums, Gökhems och Vilske-Kleva socknar samt kronoparken Mösseberg

nr 2 i Gökhems och Vilske-Kleva socknar, allt i Skaraborgs län.

Till kronoparken hör, förutom nämnda fastigheter, jämväl den enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1912 för kronans räkning inköpta

skattelägenheten öjehacken nr 1 med Lillemossen och Lermossen om tillsammans

0.6 2 hektar i Vilske-Kleva socken.

Kronoparken, som innehåller en areal av 889.3 7 hektar, därav på kronoallmänningen

Mösseberg nr 1 belöper omkring 281 hektar och på kronoparken

Mösseberg nr 2 omkring 608 hektar, är geografiskt sett delad i

två från varandra skilda skiften, av vilka det mindre, nordligare, är beläget

i Ugglums socken å ömse sidor om landsvägen Gökhem-Gudhem.

Med utlåtande den 7 februari 1924 har domänstyrelsen överlämnat till

styrelsen ingivna ansökningar från Hilmer Svärd i Härlingstomten,

Ugglum, ävensom från Anders Johansson, Karl Karlsson, Margareta Larsson,

A. W. Blad, Augusta Herrman, Augusta Blomberg, Olga Bergström

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15S.

21

samt August Larssons stärbhusdelägare, däri dessa anhållit att få genom

köp från kronoparken förvärva, Svärd visst område, som närmare angivits

å en ansökningen bifogad av distriktslantmätaren E. O. Jansson 1923

upprättad karta, samt övriga sökandena vissa områden av kronoparken,

som av dem innehavas på arrende. De sålunda till förvärv ifrågasatta

områdena äro belägna å kronoparkens norra skifte och omfatta dels hela

det stycke, som är beläget nordväst om landsvägen, dels två mindre områden

sydost om vägen, vilka nu innehavas av förenämnda Augusta Blomberg

och August Larssons stärbhusdelägare.

Vad sistberörda båda områden angår bar domänstyrelsen i likhet med

skogsstatstjänstemännen ansett, att desamma icke borde avbändas kronan

bland annat av det skäl, att kronoparkens ägofigur genom en sådan försäljning

skulle försämras.

Beträffande ovannämnda nordväst om landsvägen belägna område inhämtas

av handlingarna i ärendet — däribland eu på föranstaltande av

domänstyrelsen av t. f. skogstaxatorn Malte Tbees 1923 upprättad karta

med beskrivning över samma område ävensom av vederbörande jägmästare

verkställd värdering av föreslagna försäljningslotter — bland

annat följande.

Ifrågavarande område innehåller, med inräknande av fyra mindre vägar,

en areal av 4.020 hektar, varav 3.09 8 hektar tomt och åker, O.409 hektar

ängs- och betesmark samt 0.5 1 3 hektar åker och vägrenar samt vägar.

Frånsett omförmälda vägar, upptagande å Thees’ karta ägofigurerna nr 10,

19, 23 och 39, disponeras området för närvarande på följande sätt:

Lägenheten Anderstorp, som omfattar ägofigurerna nr 1—6 och 13—15 å

nyssnämnda karta, innehaves sedan den 14 mars 1890 av sökanden Anders

Johansson. . Enligt nu gällande arrendekontrakt, som upphör den 14 mars

1925, erlägger Johansson för lägenheten en årlig avgäld av 16 kronor. Ytvidden

uppgår till 0.3 3 6 hektar. Ä lägenheten befintliga byggnader tillhöra

brukaren.

Till sökanden Karl Karlsson har på arrende till den 14 mars 1925 mot

en årlig avgäld av 5 kronor upplåtits lägenheten Stenåsen, motsvarande ägofigurerna

nr 7—9, 11 och 12, med en ytvidd av 0.3 2 4 hektar. Karlsson,

som brukat lägenheten sedan den 14 mars 1896, äger därå varande hus.

Sökanden Margareta Larsson, änka efter Johannes Larsson, arrenderar till

den 14 mars 1925 mot kontant avgäld av 12 kronor om året obebyggda lägenheten

Galjaberget, motsvarande ägofigurerna nr 16—18 å kartan samt

innehållande 0.3ys hektar. Hon och hennes man hava arrenderat lägenheten

sedan den 14 mars 1890.

Lägenheten Stenberga — ägofigurerna nr 20—22 å kartan — om 0.6 4 6

hektar brukas sedan den 14 mars 1890 av sökanden A. W. Blad, som för

närvarande enligt kontrakt till den 14 mars 1925 erlägger en årlig avgäld

av 20 kronor. Å lägenheten finnes ej andra åbyggnader än eu källare, som

tillhör Blad.

Sökanden'' änkan Augusta Herrman disponerar ett område, å kartan betecknat

med ägofigurerna nr 24—29, om O.535 hektar, därav ägofigurerna

nr 24 och 25, Källebacken nr 5 om O.072 hektar, innehavas enligt arrende
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

kontrakt till den 14 mars 1925 mot en avgäld av 7 kronor för ar. Ägofigurerna

nr 26—29, Källebacken nr 6 om 0.4 03 hektar, brukas som slåtterlägenhet

och har till änkan Herrman mot 5 kronor upplåtits under hand för

ett år i sänder. Byggnader saknas å den av änkan Herrman disponerade

jorden. Med undantag av ägofigurerna nr 24 och 25, vilka hon övertagit

först den 14 mars 1923, har hon innehaft området under mer än femton år.

Till sökanden Augusta Blomberg har under mer än femtom års tid för

ett år i sänder upplåtits det obebyggda område, som å kartan betecknats med

ägofigurerna nr 34—38 om 0.4 2 9 hektar. Betalningen utgår för närvarande

med 5 kronor för år.

Änkan Olga Bergström arrenderar till den 14 mars 1925 mot 30 kronor

för år lägenheten Lövkvisten med en ytvidd av I.202 hektar, å kartan betecknad

med ägofigurerna nr 30—33 och 40—42. Hon äger å lägenheten

varande hus. Hennes numera avlidne man, som tillträdde lägenheten den

14 mars 1890, innehade densamma till sin död. Efter honom har änkan

fortsatt brukningen därav.

Sökanden Svärd äger två utom kronoparken belägna fastigheter, som i

öster och väster angränsa de ovannämnda lägenheterna Anderstorp och

Stenåsen.

I samband med upprättande av karta över området samt dettas värdering

har detsamma förslagsvis indelats i salulotter, därvid eftersträvats, att envar

i regel skulle få köpa den jord han arrenderade. Dock har ansetts, att Blad

och Augusta Blomberg, vilka båda äga jord å annat håll, ej borde få köpa

av dem å kronoparken nu innehavda områden. Blad äger nämligen, enligt

vad överjägmästaren meddelat, 11 \n mantal Ugglum Nästegården, innehållande

omkring 16 tunnland åker, och Augusta Blomberg en lägenhet, å

vilken två kor kunna födas. Den av Blad och Blomberg å kronoparken

innehavda jorden borde därför användas till en välbehövlig utökning av

några av de övriga lotterna. Även Svärds ansökan har av skogsstatstjänstemännen

avstyrkts, enär vid bifall härtill återstående delar av lägenheterna

Anderstorp och Stenåsen bleve för små, varför deras sammanslagning bleve

oundviklig. Stor olägenhet skulle därigenom tillskyndas de nuvarande brukarna

Anders Johansson och Karl Karlsson.

Enligt nu berörda försäljningsförslag, alternativ 1, har saluområdet delats

i fem å Thees’ karta med nr 1—5 (i rött) betecknade lotter, avsedda att försäljas

till Anders Johansson, Karl Karlsson, Margareta Larsson, Augusta

Herrman och Olga Bergström, vilka alla förklarat sig önska köpa respektive

salulotter. Sedermera har emellertid Margareta Larsson förklarat sig icke

eftertrakta den henne tillämnade, av A. W. Blad arrenderade lägenheten

Stenberga, ägofigurerna nr 20—22.

Sökandena Anders Johansson, Margareta Larsson och Augusta Herrman

äro bosatta omedelbart intill det område, som nu är ifråga att säljas. Envar

av dem innehar utanför kronoparken jord, som dock är av så ringa omfattning,

att de därå icke kunna hava sin bärgning.

På anmodan av domänstyrelsen har av vederbörande jägmästare verkställts

värdering jämväl av de utav Svärd, Blad och Augusta Blomberg omsökta

områdena. Därvid uppgjort försäljningsförslag betecknas här nedan som

alternativ 2.

De å kartan med nr 10, 19, 23 och 39 betecknade vägarna, vilkas ytvidd

uppgår till O.018, 0.046, O.034 respektive O.054 hektar, ingå icke i någon av

lotterna, sådana dessa av skogsstatstjänstemännen föreslagits. Domänstyrelsen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

anser emellertid att, då kronan icke äger mark norr och nordväst om saluområdet

och ifrågavarande vägar icke behövas för krön oparken, desamma

böra säljas tillika med omgivande mark. Därvid bör enligt styrelsens förmenande

ägofiguren nr 10 uppdelas å lägenheterna Anderstorp och Stenåsen

med O.009 hektar på den förra och O.009 hektar på den senare, ägofiguren

nr 19 läggas till den av lägenheterna Galjaherget och Stenberga sammanslagna

salulotten nr 3, eller, om dessa säljas var för sig, till lägenheten Stenberga,

ägofiguren nr 23 till salulotten nr 4 Källebacken samt ägofiguren nr

39 till salulotten nr 5 Lövkvisten med rätt för köpare av sydvästra delen

av salulotten nr 4 att använda den med nr 39 betecknade vägen.

Värderingen har skett på följande sätt:

S a 1 n 1 o t t

(lotterna litt. a—g å Thees’ karta

angivna med gränser i streckad grön

färg och bokstäver i samma färg)

Ägofig. nr å

kartan

1

Areal liektar

I avjämnat tal

tomt

och

åker

ängs-

och

betes-

mark

imp.

renar

och

vägar

summa

salu-

värde

därav

för

väx ande

skog

kronor

0.254

0.061

0.030

0.345

250

0,301

0.032

0 338

300

—

0.992

—

0.096

1.088

920

__

0.019

0.258

0.126

0.998

685

70 ;

0.932

0.095

0.2 29

1.266

910

20

0.099

0.061

0.009

0.169

loo

0.198

0.023

0.216

190

-

0.263

—

0.030

0.293

265

—

0.361

0.085

0.896

290

1

0.681

i —

0.061

0.692

635

0.888

0.1 42

0,089

0.569

310

7

0.2 81

0.111

0.087

’

0.4 29

380

63

j

0.982

0.095

0.22 9

1.2 56

! 910

20

litt. a.

titt. b.

Alternativ 1-

Lägenheten Anderstorp

(lotten nr 1)..................

Lägenheten Stenåsen (lotten

nr 2) .....................

1—6. av 10,

13—15

7—9, av'' 10,

11, 12

16—22

litt. </.

Lägenheterna Galjaherget

och Stenberga (lotten nr 3)

Lägenheten Källebacken;

(lotten nr 4)..................|23 29, 34 38

Lägenheten Lövkvisten I

(lotten nr 5)...............30 33, 39—42

Alternativ 2.

Område, som H. AV. Svärd

anhållit lå köpa .........

Återstoden av lägenheten

Anderstorp ..................

Återstoden av'' lägenheten

Stenåsen .................

litt. c. Lägenheten Galjaherget ■

litt. d. Lägenheten Stenberga, (=j

det område som A. W.

Iliad önskar köpa).........

litt. e. Nordöstra delen av lägen-!

heten Källebacken .........

litt. f Sydvästra delen av lägenheten

Källebacken (= det1

område, som AugustaBlomberg

önskar köpa) .........

litt. <). Lägenheten Lövkvisten

1—4, av 5, av'' 6,

av 7, av'' 8, av 9

av'' 5, av 6, av 10,

13—15

av'' 7, av'' 8, av'' 9,

av 10, 11, 12

16—18

19 - 22

34 38

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljning av nu

ifrågavarande, nordväst om landsvägen belägna område, ej heller mot

dess uppdelning i försäljningslotter eller dessas värdering, men avstyrkt

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen
-

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Svärds ansökning att få köpa delar av lägenheterna Anderstorp och Stenåsen.

Domänstyrelsen har, då området ifråga ej behövdes för kronoparkens

skötsel, icke haft något att erinra mot vare sig dess försäljning till de

nuvarande innehavarna av ovannämnda med litt. a—g betecknade lotter

eller den verkställda värderingen. Den omständigheten att Augusta Herrman

innehaft en mindre del av den utav henne brukade lägenheten under

endast ett år syntes icke böra utgöra anledning att förvägra henne köp

av samma lägenhet i dess helhet. Icke heller borde Augusta Blomberg,

som visserligen redan ägde fastighet av sådan storlek, att därå kunde

födas två kor, förvägras hembud å den jord, hon nu brukade å ifrågavarande

område. Lägenheterna borde försäljas enligt de för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar gällande grunder, dock med

undantag beträffande A. W. Blad, som ägde en fastighet av den storlek,

att därå kunde födas eu familj, och därför icke borde berättigas att köpa

sin lott på samma fördelaktiga villkor som övriga sökande.

Jag instämmer med domänstyrelsen och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda med litt. a—g betecknade lägenheter

må var för sig med ovan angivet område från kronoparken

Mösseberg i Skaraborgs län försäljas

lägenheterna litt. a, b, c, e, f och g enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar, med hembudsrätt för Margareta Larsson

till lägenheten litt. c, för Augusta Herrman till

lägenheten litt. e och för Augusta Blomberg till lägenheten

litt. f samt med förbehåll om rätt för köpare av

lägenheten - litt. a och lägenheten litt. b att använda

den med nr 10 å i ärendet företedd karta betecknade

vägen i dess helhet, för köpare av lägenheten litt. f

att använda den med nr 39 betecknade vägen ävensom

för köpare av lägenheten litt. d att använda den

med nr 23 betecknade vägen, samt

lägenheten litt. d till A. W. Blad mot en köpeskilling

av 635 kronor och under villkor i övrigt,

att lägenheten må av köparen tillträdas den 14 mars

1925,

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet,

samt

att köparen ensam bestrider med lägenhetens frånskiljande,

lagfart å fånget ävensom andra med köpet

förenade kostnader.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 158.

25

7:o.

Med bifall till Kung!. Maj:ts i proposition den 13 december 1919, nr 16, yj j

punkt 5, gjorda framställning medgav 1919 års riksdag (R. Skr. nr 161), Hättebo nr l

att från kronoegendomen 1 mantal Hättebo nr 1 i Nydala socken av Jön- * Jö^sPtntis

lan.

köpings län finge enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar försäljas lägenheten Sjöbo med rätt för lägenhetens

innehavare till fri utfartsväg över stamfastighetens ägor. Lägenheten,

som å en av J. E. M. Lindeblad 1896 upprättad och av extra lånt

mätaren O. Strindberg 1916 kompletterad karta över egendomen betecknats

med ägofigurerna nr av 374 samt 375—378, har sedermera försålts

med tillträdesrätt den 14 mars 1921.

Sedan domänstyrelsen erhållit del av Kungl. Maj:ts och riksdagens ifrågavarande

beslut, förordnade styrelsen i fråga om egendomen i övrigt, att densamma

— med undantag av egendomens utmark samt torpen Sandbäcken

och Älgabäck (med Lilla Hättebo) ävensom lägenheten Loberget, vilka områden

ställdes under skogsstatens vård och förvaltning — skulle från den

14 mars 1920 ånyo utarrenderas för en tid av sju år. Då egendomens

förutvarande arrendator Carl August Svensson icke önskade begagna

honom medgiven optionsrätt vid den förnyade utarrenderingen, blev

arrenderätten vid fyra särskilda tillfällen — den 5 maj, 4 augusti och 22

oktober 1920 samt den 8 juni 1921 — utbjuden å offentlig auktion utan att

dock någon spekulant anmälde sig. Anledningen härtill var, enligt vad

auktionsförrättaren och vederbörande domänintendent uppgivit, bland annat

egendomens avlägsna belägenhet, jordens stenbundenhet, den dåliga beskaffenheten

av gårdens hus samt den nybyggnadsskyldighet, som uppkommit därigenom

att ett av boningshusen jämte ett brygghus nedbrunnit den 4 april

1919.

I utlåtande den 18 augusti 1921 tillstyrkte överjägmästaren egendomens

försäljning på grund av, bland annat, egendomens ringa betydelse som

skogsegendom samt dess isolerade läge i förhållande till andra allmänna

skogar.

Med anledning härav föranstaltade domänstyrelsen om saluvärdering ä

egendomen, vilken förrättning ägde rum den 4 oktober 1921. Av instrumentet

häröver ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

förberörda av extra lantmätaren Strindberg kompletterade karta över egendomen,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2 mil från Stockaryds järnvägsstation, kar

en areal av 275.794 hektar, därav 19.772 hektar tomt och åker, 45.901 hektar

äng, 201.7 4 6 hektar betes- och skogsmark och 8.375 hektar impediment. 1

denna areal äro inberäknade torp och lägenheter med undantag av förenämnda,

redan försålda lägenheten Sjöbo.

Å egendomen finnes ett grustag, å förenämnda karta betecknat med litt. a

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kuugl. Maj:ts proposition Nr 158.

och omfattande ägofigurerna nr 279 samt delar av 280 och 281, med en areal

av 0.122 hektar.

Enligt upprättad skogshushållningsplan för åren 1900—1920 har egendomen

37.16 hektar produktiv skogsmark och 71.16 hektar produktiv hagmark,

förutom 71.7 5 hektar impediment.

Under egendomen lyda torpen Sandbäcken och Älgabäck (med Lilla Hättebo),

båda bebyggda med kronan tillhöriga hus, samt lägenheten Loberget

med hus, som tillhöra lägenhetens innehavare änkan Lena Malkomsdotter.

Av egendomens byggnader — uppgående till ett 20-tal — finnas å huvudgärden

bland andra följande, avsedda för fyra hushåll: två sammanbyggda

boningshus av timmer, nästan obeboeliga, fyra sammanbyggda ladugårdsbyggnader

av timmer, två svinhus, därav det ena nybyggt, två redskapsoch

vedbodar i försvarligt skick samt eu bodbyggnad av otidsenlig beskaffenhet.

Kronans å torpen belägna byggnader utgöras bland andra av: två boningshus

i användbart skick, två ladugårdsbyggnader i försvarligt skick, en

loge i brukbart skick, en vagnbod och ett svinhus.

Egendomen har under den arrendeperiod, som utgick den 14 mars 1920,

varit utarrenderad mot en ärlig arrendeavgäld av 750 kronor. Sedermera

har egendomen upplåtits på ett-åriga arrendeperioder åt förenämnde Carl

August Svensson mot en årlig avgäld, som för åren 1920—1921 uppgick

till 1,045 kronor samt för vart och ett av åren 1921—1922, 1922—1923 och

1923—1924 till 250 kronor.

Torpen Sandbäcken, som brukas av Gustaf Andersson, och Älgabäck, som

innehaves av Nils Peter Strid, äro för arrendeperioden 1923- 1924 utarrenderade

vartdera för 70 kronor och lägenheten Loberget till förenämnda änkan

Lena Malkomsdotter för samma tid för 10 kronor.

Vid omförmälda saluvärdering föreslogo uppskattningsmännen att, därest

egendomen ej komme att försäljas som en lott, densamma borde upplåtas i

tre lotter nämligen:

Ut t. A, omfattande huvudgården (jämte andel i Furön i sjön Rusken) om

196.540 hektar, saluvärderad till 109,100 kronor, därav för växande skog

85,694 kronor;

Ut t. B, omfattande torpet Sandbäcken med lägenheten Loberget om 34.9 6 5

hektar, saluvärderat till 29,650 kronor, därav för växande skog 27,238

kronor; samt

litt. C, omfattande torpet Älgabäck med Lilla Hättebo om 44.167 hektar,

saluvärderat till 17,650 kronor, därav för växande skog 14,060 kronor.

Ett å lotten litt. B liggande grustag ansågo uppskattningsmännen böra vid

eventuell försäljning undantagas för samfällt bruk. Likaledes borde förbehåll

göras därom, att egendomens fiskerätt skulle bliva gemensam tillhörighet

för samtliga ägolotter.

Enligt uppskattningsmännens förslag borde lotterna litt. B och C såsom

bildande lämpliga jordbrukslägenheter hembjudas deras nuvarande innehavare,

ovanbemälda Gustaf Andersson och Nils Peter Strid. Dessa personer,

som brukat respektive lotter 23 och 18 år samt äro arbetsamma och

ordentliga, framställde vid uppskattningsförrättningen önskan att få köpa

lotterna.

Länsstyrelsen hade icke något att invända mot uppskattningsmännens

förslag.

Överjägmästaren, som ej heller hade någon erinran i fråga om stycknings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158. 27

förslaget, ansåg skogens värde vara för högt upptaget samt saluvärderade

ägolotterna sålunda:

litt. A till 99,150 kronor, därav 75,733 kronor för växande skog

» B » 28,550 » » 26,140 » » » »

» C » 17,100 » » 13,526 » » » »

summa 144,800 kronor, därav 115,399 kronor för växande skog.

Överjägmästaren framhöll, att lotten litt. B erhållit så gott som enbart

sågtimmerskog och till olämpligt stor myckenhet, vilket även framginge av

det föreslagna saluvärdet, som blivit relativt högt. För att nedpressa detsamma

ansåg överjägmästaren nödvändigt, att virkeskapitalet före försäljningen

— i den män det kunde vara förenligt med en god skogsvård —

nedbringades genom försäljning av avverkningsmogen skog.

I skrivelse den 6 februari 1922 underställde domänstyrelsen Kungl. Maj:ts

prövning frågan om egendomens disposition efter den 14 mars 1923 samt

hemställde, att Kungl. Maj:t, trots de vid denna tid rådande mindre gynnsamma

försäljningskonjunkturerna, måtte till riksdagen avlåta proposition

om egendomens försäljning i enlighet med uppskattningsmännens förslag

därvid styrelsen dock biträdde överjägmästarens saluvärdering ävensom hans

uppfattning rörande avverkning å lotten litt. B av mogen skog före lottens

försäljning. Styrelsen hade emellertid — med hänsyn till utav riksdagens

jordbruksutskott vid behandling av väckt förslag om försäljning av kronoegendomen

Bisinge i Kalmar län (jordbruksutskottets utlåtande nr 48, punkt

2, vid 1920 års riksdag) uttalad uppfattning om olämpligheten att genom

dylika avverkningsåtgärder föregripa riksdagens fria prövning av försäljningsfrågan

— ej vidtagit några åtgärder för skogsavverkning å sagda

lott.

Kungl. Maj.t fann den 10 mars 1922 domänstyrelsens ifrågavarande framställning

icke föranleda annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än att Kungl. Maj:t

förordnade, att egendomen skulle i kronans ägo bibehållas och ställas under

skogsstatens omedelbara vård för att förvaltas som kronopark.

Sedermera har domänstyrelsen i skrivelse den 23 september 1922 ånyo

gjort framställning hos Kungl. Maj:t om egendomens försäljning samt därvid

i huvudsak anfört följande:

Huvudsakliga anledningen till domänstyrelsens förutnämnda framställning

den 6 februari 1922 om egendomens försäljning hade varit omöjlig,

heten att få egendomen utarrenderad på villkor, som någorlunda motsvarade

egendomens värde.

Sedan vederbörande jägmästare erhållit del av Kungl. Maj:ts beslut den

10 mars 1922 hade han i syfte att erhålla ett något så när försvarligt arrende,

hos styrelsen hemställt om bemyndigande att vid arrendets utbjudande utlova

nybyggnad av boningshus under 1923 och av ladugård under 1924. Det

arrende, som erhölles för jorden, försloge icke att förränta kostnaderna för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

de förestående byggnadsarbetena i synnerhet som en del av gårdens byggnader

vore i mycket dåligt skick.

Skogshushållningsplanens och saluvärderingens uppgifter om ägoslag syntes

föga motsvara varandra. Egendomens för skogsproduktion avsedda

mark uppginge nämligen till endast omkring 130 hektar, under det att inägojorden

med däri belägna hackar m. m. utgjorde cirka 135 hektar.

Dessa siffror innebure en ur skogsbrukssynpunkt högst olämplig proportion,

i det att för skötseln av 130 hektar skogsmark ej erfordrades mer än 4 å 6

hektar inägojord till skogsarbetarbostäder. En försäljning av enbart överskottet

av inägor skulle emellertid i detta fall av flera skäl vara olämplig.

Ett enstaka och avskilt beläget komplex om allenast 130 hektar skogsmark

vore i och för sig för obetydligt för bedrivande av ett lönande och ekonomiskt

bärigt skogsbruk, även om avsättningsförhållandena vore gynnsammare

än i detta fall. Kostnaderna för förvaltning och bevakning, resor

o. s. v. bleve nämligen alltför höga. Egendomen Hätteho vore i sådant avseende

illa belägen. Någon allmän skog, med vilken egendomen skulle

kunna förenas, funnes icke. Virkets nettovärde å rot bleve genom den avlägsna

belägenheten från järnvägsstation — 2 mil — lågt och skogens behållna

avkastning ringa. Då orten icke vore skogfattig, hade ved och

småvirke obetydligt eller intet värde.

Styrelsen ansåge det därför önskvärt, att egendomen försåldes, enär dess bibehållande

i kronans ägo med all visshet skulle orsaka förluster, samt underställde

ånyo frågan om egendomens disposition Kungl. Maj:ts prövning.

Intet hade inträffat, som kunde giva anledning till förändring i det förslag

till försäljning, som styrelsen avgivit den 6 februari 1922.

Sedan därefter Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen att föranstalta om

utredning rörande lämpligheten av och sättet för uppdelning i egnahemsiägenheter

av lotten litt. A, har domänstyrelsen avgivit utlåtande den 25

oktober 1923 samt därvid bifogat dels av vederbörande uppskattningsmän

den 28 juni 1923 uppgjort förslag till uppdelning av lotten litt. A i vissa

lotter ävensom värdering av dessa, dels ock av vederbörande jägmästare

verkställd förnyad värdering av ståndskogen å samtliga till försäljning avsedda

lotter.

De olika försäljningslotternas arealer och saluvärden såväl enligt 1921

som enligt 1923 års värderingar framgå av följande tabell:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

29

Areal hektar [I Saluvärde kronor

''

L i t t.

:

tomt

och

åker

äng

betes-

och

skogs-

mark

impedi-

ment

Summa

19

2 1

l 9

2 3

total-

värde

därav för

växande

skog

total-

värde

därav för

växande

skog

; A (huvudgården» ...............

16.634

39.7 3 7

134.000

6.169

196.640

j 99,150

75,783

_

1 Aa ............................

4.994

16.836

58.148

0.413

79.890

—

—

45,400

36,208

Ab ............................

5.619

11.024

26.810

5.321

48.7 74

i

—

32,200

25,984

Ac .............................

6.021

12.378

22.442

0.4 35

41.276

10.300

4,950

Ad (andel i Furön i sjön

Rusken) ...............

—

—

26.600

—

26.600

38,300

35,914

16.634

39.78 7

134.000

6.169

196.540

—

126.200

103,056

B (torpet Sandbäcken med

lägenheten Loberget) ...

1.020

2.634

28,836

1.976

3-1-.965

28,550

26,140

32,285

29,856

C. (torpet Älgabäck med

Lilla Hättebo) ............

1.496

3.630

38.911

0.2 3 0

44.167

17,100

13,526

21,664

18,097

19.7 50

46.801

201.746

8.376

275.672

—

_

_

—

Grustaget, litt. a ...............

0.02 2

0.100

0.122

—

—

—

—

Summa

19.172

45.901

201.746

8.376

275.794

144.800

115,399

180,149

151.009

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. Ad, som utgöres av

egendomens å Furön i sjön Rusken belägna skogsskifte, måtte sammanslås

med lotten litt. Ac, som hade ringa skogstillgång, samt att arrendatorn C. A.

Svensson måtte erhålla hembudsrätt å den försäljningslott av huvudgården,

som han önskade. I

I sin förberörda skrivelse den 25 oktober 1923 har domänstyrelsen tillstyrkt

uppdelning av lotten litt. A på sätt uppskattningsmännen föreslagit

och därvid framhållit, att en uppdelning i ännu flera lotter enligt styrelsens

mening vore olämplig, enär jordbruket å varje lott då bleve så litet,

att ägarna i sådant fall knappast skulle diirå finna sin bärgning.

I skrivelsen har domänstyrelsen vidare anfört följande.

Av förut intagna tabell framginge, att egendomen 1923 åsatts ett sammanlagt

värde av 180,149 kronor, som väsentligt överstege vad egendomen 1921

ansetts vara värd. ökningen berodde så gott som uteslutande på högre

uppskattning, särskilt till mängd men i viss mån även till värde, av den

växande skogen.

Mot den av uppskattningsmännen nu gjorda värderingen syntes visserligen

i detalj intet vara att erinra. Styrelsen kunde dock, i likhet med

uppskattningsmännen, ej finna annat än att de åsätta värdena med hänsyn

till egendomens avlägsna och svårtillgängliga läge vore för höga och för

eventuella köpare förlustbringande. Styrelsen finge därför föreslå, att sagda

värden reducerades med omkring 15 procent, eller något mer för de lotter,

varå ungskog i avsevärd omfattning förekomme, och att de olika lotternas

saluvärden alltså avjämnades till följande belopp:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

litt. Aa

» Ab

» Ac

» B

» C

37,300 kronor

Ac -f Ad

27,300 »

40,600 »

27,400

17,800 »

tillhopa 150,400 kronor.

Såsom av styrelsens föregående framställningar framginge, ansåge styrelsen

det synnerligen olämpligt att längre behålla egendomen i kronans ägo.

Det vore knappast möjligt att utarrendera egendomen i dess nuvarande

skick. Skulle egendomen behållas i kronans ägo, måste därför nästan alla

de å egendomen befintliga, otidsenliga, otillräckliga och delvis fallfärdiga

husen medelst dyrbara nybyggnader ersättas. Ur skogspolitisk synpunkt rådde

disproportion mellan inägorna och skogen, i det att de hirra vore mycket

större än som för den senares skötsel erfordrades. Men även om en del av

inägorna frånsåldes, vore egendomen ändock olämplig som kronopark, enär

densamma i förhållande till andra kronans skogar vore för isolerat belägen

och dess skogsareal för ringa, vadan förvaltningen bleve för dyrbar. Härtill

komme, att avsättningsförhållandena för skogsalster till följd av egendomens

belägenhet långt från kommunikationsled vore dåliga.

Domänstyrelsen hyste fortfarande den meningen, att egendomen helst borde

i dess helhet, på sätt styrelsen förut föreslagit, utbjudas å offentlig auktion.

Därest detta ej kunde ske, föresloge styrelsen, att — sedan egendomen blivit

genom ägostyckning uppdelad i förberörda fem lotter litt. Aa, Ab, Ac + Ad,

B och C, därvid egendomens fiskevatten i sjöarna Busken och Lillsjön samt

det till grustag avsedda området skulle avsättas såsom för lotterna samfällda

tillhörigheter — nämnda lotter var för sig måtte försäljas.

Styrelsen ansåge, att vid försäljningen lotterna litt. Ab, B och C borde

hembjudas en var dess nuvarande innehavare — lotten litt. Ab till Svensson,

lotten litt. B till Andersson och lotten litt. C till Strid — mot av styrelsen

föreslaget saluvärde, med förbehåll beträttände lotten litt. B om rätt

för änkan Malkolmsdotter att under sin livstid kvarbo i henne tillhöriga

hus å lägenheten Loberget mot en årlig avgäld av 5 kronor. Köpeskillingarna

för dessa lotter borde erläggas och köpebrev utfärdas på sätt i gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar stadgades.

Därest hembud å lotterna icke antoges, syntes lotterna böra var för

sig försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i kungl.

brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor. Likaledes ansåge styrelsen, att

lotterna litt. Aa samt Ac + Ad borde var för sig försäljas å offentlig auktion

på sätt nyss nämnts. Vid lotternas försäljning å offentlig auktion

borde förbehåll göras att, därest antagligt anbud icke avgåves å samtliga

därvid utbjudna lotter, icke någon av dem finge säljas.

Tillika tillstyrkte domänstyrelsen att med de särskilda salulotterna skulle,

i enlighet med uppskattningsmännens förslag, av huvudgårdens nuvarande

byggnader följa

1) med lotten litt. Aa de två sammanbyggda boningshusen, bodbyggnaden,

västra svinhuset och den fjärdedel av ladugården, som vore belägen öster

om byggnadens mitt, med förbehåll om rätt dels för blivande ägare av litt.

Aa att hava den sistnämnda byggnaden kvarstående och använda den på

dess nuvarande plats under två år från tillträdesdagen, dels ock för blivande

ägare av lotten litt. Ac -f- Ad att under två år från tillträdet av samma

lott fritt bebo den västra delen av boningshuset,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

2) med lotten litt. Ab östra svinhuset, östra redskapshuset och den östra

fjärdedelen av ladugården, samt

3) med lotten litt. Ac + Ad västra hälften av ladugården, västra redskapshuset

och västra vedboden, med rätt därjämte för blivande ägare av denna

lott att, på sätt ovan sagts, under två år från tillträdesdagen fritt bebo den

västra delen av boningshuset.

Slutligen föresloge domänstyrelsen, att i försäljningarna icke måtte ingå

andra byggnader eller anläggningar än kronan tillhöriga samt att salulotternas

köpare måtte medgivas rätt att använda å egendomen befintliga

vägar.

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig innefatta tillfyllestgörande Departementsskäl

för ifrågavarande egendoms försäljning. För sådant ändamål torde ehefen.

egendomen böra styckas på sätt domänstyrelsen i sin skrivelse den 25 oktober

1923 ifrågasatt. Försäljning av egendomen såsom en helhet finner jag

icke lämplig, då i så fall möjligheterna till bildande därå av mindre jordbruk

ej bleve utnyttjade.

Ett hinder för de föreslagna lotternas förvärvande av lämpliga egnaliemsspekulanter

ligger emellertid i de, på grund av därvarande ståndskog, även

efter den av domänstyrelsen verkställda reduceringen synnerligen höga saluvärdena.

Det synes mig därför böra övervägas, huruvida icke saluvärdena

skulle kunna ytterligare nedbringas. I sådant avseende är att märka, att»

enligt av vederbörande jägmästare i slutet av 1922 verkställd värdering av

ståndskogen, grövre timmerduglig barrskog finnes å lotten litt. Aa till värde

av 16,310 kronor, å lotten litt. Ab till värde av 12,810 kronor, å lotten litt.

Ac -f- Ad till värde av 28,000 kronor, å lotten litt. B till värde av 19,600

kronor och å lotten litt. C till värde av 11,158 kronor. Ur skogsvårdssynpunkt

lärer icke föreligga hinder för att den sålunda förefintliga timmex-- skogen helt eller delvis utstämplas och avyttras före lotternas försäljning,

varigenom saluvärdena å dessa skulle i motsvarande mån förminskas.

Anlitas denna utväg, synas de för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar stadgade bestämmelser kunna tillämpas i fråga om samtliga

lotters försäljande, därvid dock av domänstyrelsen föreslagna särskilda

villkor beträffande fiskevatten, grustag och vägar samt vissa byggnader

ävensom angående hembudsrätt för angivna personer m. m. böra iakttagas.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Ma:jt måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Hättebo nr 1

i Nydala socken av Jönköpings län blivit i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig tillstyrkt förslag fördelad

i ovanberörda fem med litt. Aa, Ab, Ac + Ad, B och

C betecknade lotter, därvid egendomen tillhörande fiskevatten

i sjöarna Rusken och Lillsjön ävensom till grustag

avsett område skola såsom för lotterna samfällda till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

[8.]

BrecLaryd

nr 3 Torp

och Bredaryä

nr 4 Nortegård

i

Jönköpings

län.

hörigheter avsättas, samma lotter med undantag'' av den

skog, som genom domänstyrelsen kan varda utstämplad

till särskild försäljning, må var för sig försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med hembudsrätt för C. A. Svensson

till lotten litt. Ab, för Gustaf Andersson till lotten

litt. B och för Nils Peter Strid till lotten litt. C samt

under iakttagande tillika,

att lotternas saluvärden bestämmas till de av domänstyrelsen

i ovannämnda skrivelse den 25 oktober 1923

föreslagna belopp med avdrag av värdet å utstämplad

skog,

att beträffande fördelningen och användningen av

huvudgårdens nuvarande byggnader länder till efterrättelse

vad av domänstyrelsen i samma skrivelse härutinnan

föreslagits,

att i försäljningarna icke ingå andra byggnader eller

anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,

att köpare förbehålles rätt att använda å egendomen

befintliga vägar, samt

att änkan Lena Malkomsdotter tillförsäkras rätt att

under sin livstid kvarbo i henne tillhöriga hus å den

inom lotten litt. B belägna lägenheten Loberget mot en

årlig avgäld av 5 kronor.

8:o.

I proposition den 7 maj 1918, nr 443, punkt 2, föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, att vissa områden av kronoegendomen 1 mantal Bredaryd

nr 3 Torp och Va mantal Bredaryd nr 4 Norregård i Bredaryds socken

av Jönköpings län finge försäljas. Riksdagen biföll vad av Kungl. Maj:t

sålunda föreslagits.

Vid den uppskattningsförrättning, som den 11 och 12 november 1915

föregick Kungl. Maj:ts beslut om avlåtande av nämnda proposition, hade

av uppskattningsmännen ifrågasatts försäljning från egendomen av, bland

annat, lägenheten Jonsbo, belägen på ett avstånd av 1 kilometer från Bredaryds

järnvägsstation och bebyggd med lägenhetens brukare Svenning Lundin

tillhöriga byggnader. Lägenheten, som å en av t. f. extra lantmätaren

A. Gyllenbåge 1915 över egendomen upprättad karta utmärkts med rödoch

svartprickad gräns mot egendomen i övrigt, omfattar enligt samma

karta med beskrivning ägofigurerna nr 165-171, av 172, 173-192 och av

277 med en areal av 9.003 hektar, därav 1.771 hektar tomt och åker, 2.388

hektar äng och 4.8 44 hektar betes- och skogsmark, samt salu värderades av

uppskattningsmännen till 1,770 kronor, därav 336 kronor för växande skog.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition Nr JöS.

33

Vederbörande skogsstatstjänstemän framhöllo emellertid beträffande denna

samt vissa andra till försäljning från egendomen föreslagna lägenheter, att

genom en försäljning av desamma egendomens utmark, som vore beväxt

med värdefull skog, skulle avsevärt minskas samt egendomens ytterkontur

försämras, ävensom att ifrågavarande lägenheter behövdes för säkerställande

av arbetskraft såväl för egendomens jordbruk som för skogsbruket. Skogsstatstjänstemännen

ansågo därför, att, bland andra, lägenheten Jonsbo icke

borde försäljas utan fortfarande bibehållas i kronans ägo. Jämväl övriga i

iirendet hörda myndigheter avstyrkte uppskattningsmännens förslag i denna

del, och upptogs ej heller i förberörda proposition förslag om försäljning av

lägenheten Jonsbo.

Hos Kungl. Maj:t har nu lägenhetens brukare, förenämnde Lundin, gjort

framställning om att få med äganderätt förvärva lägenheten Jonsbo, som

han sedan 1911 brukade. Som skäl härför har Lundin anfört bland annat

följande.

Sökanden och hans hustru vore gamla, respektive 74 och 73 år. Het

vore därför meningen, att en dotter och eu son skulle biträda dem med

arbetet å lägenheten samt sköta dem på deras ålderdom. Förutsättningen

härför vore emellertid, att dottern och sonen kunde få den trygghet, som

äganderätten skänkte, för att i en framtid få bebo och bruka lägenheten

såsom sitt hem. Härigenom skulle deras intresse jämväl ökas för att odla

och förbättra jordbruket å lägenheten.

Sökanden hade under sin brukningstid nybyggt alla a lägenheten befintliga

byggnader, vilka fortfarande tillhörde honom.

De skäl, som anförts mot försäljning av vissa lägenheter från egendomen,

både icke tillämplighet på ifrågavarande lägenhet. Den ä lägenheten befintliga

skogen bestode nästan uteslutande av ung barrskog, som icke finge

avverkas till avsalu, samt ung björkskog. Skogstillgången vore så ringa,

att den icke kunde beräknas räcka till vedbrand. Skogens värde hade vid

förberörda värdering uppskattats till endast 336 kronor.

Av lägenhetens areal utgjordes 3 hektar av en mosse, som saknade värde

för huvudgården. En försäljning av lägenheten kunde därför icke vara

till nämnvärd olägenhet för huvudgården på grund av minskning i arealen.

Genom eu dylik försäljning komrne icke heller egendomens yttergränser

att bilda flera eller skarpare vin klar än som redan vore fallet. Vad arbetskraften

anginge, läge egendomen i en folkrik bygd och tillgången på arbetskraft

komme säkerligen icke att minskas genom försäljning av ifrågavarande

lägenhet.

Huvudgårdens arrendator M. 8. Johansson har förklarat sig villig afl

under sin återstående arrendetid avstå från den avgäld, som han uppbär

från lägenheten Jonsbo, mot det att lian genom motsvarande avdrag å sitt

arrende eller på annat sätt erliölle gottgörelse härför.

Vederbörande jägmästare bär i ärendet anfört följande.

Lägenheten .Jonsbo vore genom sitt läge invid egendomens östra rågång

>eh på ett avstånd av endast omkring 1 kilometer från Bredaryds stationssamhälle

lämplig för avsöndring. Till lägenheten hörande byggnader vore i

Utfinna till riksdagens pridokoll / samt. Piff haft. (Sr I.''tSj .‘5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departement $•

chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

gott skick. Några olägenheter ur skogshusliållningssynpunkt vore icke

förenade med lägenhetens försäljning. Skogsväsendets behov av arbetskraft

för skötseln av egendomens skogstillgång vore nämligen numera tillgodosett,

då skogsstaten sedan 1919 disponerade tvenne av egendomens torp,

Bäckanäs och Gösbo. Ej heller skulle någon nämnvärd minskning av egendomens

skogskapital förorsakas genom lägenhetens försäljning, då den a

lägenheten växande skogen vore jämförelsevis obetydlig. Skogens nuvarande

värde borde sättas till o00 kronor.

Domänintendenten har tillstyrkt bifall till Lundins framställning samt

med hänsyn till vad jägmästaren anfört angående värdet av därvarande

skog föreslagit lägenhetens saluvärde till 1,930 kronor.

Jämväl överjägmästaren och länsstyrelsen hava tillstyrkt bifall till framställningen.

Domänstyrelsen har förordat lägenhetens försäljning enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar samt i

ijvrigt bland annat anfört följande.

Egendomen vore utarrenderad på tjugu år från den 14 mars 1919, varvid

betingats ett årligt arrende av 1,200 kronor, och hade Lundin förbehållits

tryggad besittningsrätt till lägenheten Jonsbo med dåvarande innehav

— som något avvek från det till försäljning föreslagna — mot en årlig

avgäld av SO kronor, men med rätt till husbehovsbränsle och bete från

egendomens utmark. Med hänsyn till att förslag om försäljning av

lägenheten förevarit vid egendomens utarrendering syntes domänstyrelsen

hinder mot frågans återupptagande redan nu under löpande arrendeperiod

icke möta av gällande grunder för egnahemslägenheters upplåtande från

kronoegendomar.

Domänstyrelsen hade ej något att erinra mot det av domänintendenten

föreslagna saluvärdet.

Därest sökandens framställning bleve bifallen, syntes egendomens arrendator

böra förklaras berättigad att från och med arrendeåret efter köparens

tillträde av lägenheten åtnjuta avdrag å det årliga arrendet för egendomen

med av styrelsen skäligen ansedda SO kronor.

På grund av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag försäljning av

ifrågavarande lägenhet enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar. Lägenhetens brukare Svenning Lundin

har enligt punkten 7 av gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar utan särskilt förbehåll hembudsrätt till

lägenheten.

Mot det av domänintendenten föreslagna saluvärdet har jag intet att

erinra.

Något hinder torde icke möta för lägenhetens försäljning redan under

löpande arrendeperiod, då arrendatorn medgivit försäljningen under förutsättning

att han erhölle viss arrendenedsätttning, i vilket avseende det av

domänstyrelsen föreslagna belopp av 80 kronor om året synes mig skäligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

35

att lägenheten Jonsbo må med ovan angivet område

från kronoegendomen 1 mantal Bredaryd nr 3 Torp och

Vjj mantal Bredaryd nr 4 Norregård i Bredaryds socken

av Jönköpings län försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

!):o.

Kronoegendomen Hela nr 1 i Hallens socken av Jämtlands län har, jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli 1892, från och med den 14 mars 1895

ställts under skogsstatens omedelbara vård för att förvaltas som kronopark.

Egendomen utgöres av ett skogsskifte, innehållande omkring 358 hektar

produktiv mark, samt ett hemskifte. Ben å hemskiftet belägna s. k. Nissetägten

är utarrenderad för sig mot en årlig avgäld av 35 kronor. Hemskiftet

i övrigt är senast för tiden 14 mars 1922—14 mars 1925 utarrenderat

mot ett årligt arrende av 430 kronor.

Sedan vederbörande överjägmästare hos domänstyrelsen föreslagit försäljning

av hemskiftet, enär en del av åbyggnaden vore dålig och krävde

kostsam nybyggnad samt kronan icke hade behov av inägojorden, har under

1921 hållits uppskattningsförrättning beträffande samma skifte. Av instrumentet

häröver jämte till ärendet hörande handlingar, däribland en av vice

kommissionslantmätaren J. Bergström 1903 upprättad karta över hemskiftet

samt en del av utskiftet till egendomen, inhämtas bland annat följande.

L9.J

Höta nr 1 i

Jämtlands

län.

Egendomens hemskifte är beläget invid nya bygdevägen från Hallen till

Marby, 5 kilometer från Hallens kyrka, 25 kilometer vinterväg från Östersunds

stad och 5 kilometer från ångbåtsbrygga vid Hallen å Storsjön.

Skiftet, däri inbegripet den s. k. Nissetägten, har en areal av 50.446

hektar, varav 13.414 hektar tomter och åker, 13.2 7 2 hektar ängsmark, 23.5 5 0

hektar avrösningsjord samt 0.2to hektar impediment. Det är bebyggt med

kronan tillhöriga byggnader, av vilka mangårdsbyggnad och källare befinna

sig i drägligt skick, under det att övriga byggnader, särskilt ladugården,

äro i dåligt skick.

Den s. k. Nissetägten, som å kartan omfattar ägofigurerna nr 1—10 och

är belägen i hemskiftets nordvästra del, är avsedd att ingå i försäljningen.

Till densamma hör icke någon kronan tillhörig byggnad, och är dess arrendator

ej bosatt å ägorna titan å en annan honom tillhörig lägenhet.

Uppskattningsmännen hava biträtt förslaget om hemskiftets försäljning,

enär åkerjordens ringa omfattning och åbyggnadens dåliga tillstånd borde

göra det för kronan angeläget, att detsamma snarast avyttrades, särskilt

som kronan icke hade något behov att bibehålla skiftet i sin ägo.

Det till försäljning avsedda området har av uppskattningsmännen saluvärderats

till 21,945 kronor, därav för växande skog 9,885 kronor enligt

vederbörande jägmästares uppskattning, och hava uppskattningsmännen föreslagit

områdets försäljning enligt de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition Nr 15S.

Departements
chefen.

[10.]

Brattbyn

nr 1 i

Jämtlands

län.

Överjägmästaren har efter under 1924 verkställd ny värdering av skogen

ansett dess värde höra upptagas till endast 9,302 kronor.

Domänstyrelsen har underställt ärendet Kung!. Maj:ts prövning och därvid

förklarat sig icke hava något att erinra mot den föreslagna salulottens

omfattning och försäljning på sätt uppskattningsmännen föreslagit. I fråga

om saluvärdet har domänstyrelsen ansett, att, ehuru uppskattningsmännens

värdering uppgjorts 1921, densamma dock kunde läggas till grund för

försäljningen, vadan salulottens värde borde sättas till i runt tal 22,000 kronor.

Någon uppdelning av ifrågavarande skifte i mindre lotter torde, enligt

vad jag från domänstyrelsen inhämtat, icke lämpligen böra ske. Jag kan

därför biträda försäljningsföretaget och har intet att erinra mot det av

domänstyrelsen föreslagna saluvärdet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att, sedan ovan angivna till kronoegendomen 1 mantal

Höla nr 1 i Hallens socken av Jämtlands län hörande

hemskifte blivit genom ägostyckning frånskilt egendomen,

detsamma må å offentlig auktion till den högstbjudande

försäljas enligt de i kungl. brevet den 29 maj

1874 stadgade villkor.

10:o.

Kronoegendomen 7“/iso mantal Brattbyn nr 1 i Revsunds socken av Jämtlands

län har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1877 avsatts såsom

kronopark. Huvudgården är utarrenderad mot ett årligt arrende, som för

tiden 14 mars 1921 — 14 mars 1922 utgjort 650 kronor och för tiden 14 mars

1922—14 mars 1924 uppgått till 500 kronor.

I skrivelse den 31 december 1913 hemställde domänstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, dels att huvudgärden till egendomen

finge försäljas till Revsunds kommun för anläggning av fattiggård, dels

ock att fyra områden av kronoparken, betecknade med nr 2, 3, 4 och 5,

finge försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar. Sedan emellertid inhämtats, att kommunen inköpt

annat område till fattiggård, uppdrog Kungl. Maj:t den 15 december

1916 åt domänstyrelsen att föranstalta om ny saluvärdering å de till försäljning

föreslagna lotterna.

Dylik värdering blev därefter under 1919 verkställd, men dä densamma

icke kunde av domänstyrelsen godkännas, har förnyad värdering ägt rum

den 30 juli och 19 augusti 1921, med beaktande, i enlighet med styrelsens

föreskrift, att huvudgården skulle värderas dels i huvudsak utan skog,

dels ock med ett inägoområdet tillagt skogsskifte av omkring 16 hektar samt

att försäljningslotten nr 5 skulle bibehållas i kronans ägo. Av instrumentet

över sistnämnda uppskattningsförrättning jämte övriga till ärendet hö
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 158.

37

rande handlingar, däribland eu av vice kommissionslantmätaren Magne

Augustin 1906 upprättad karta över inägorna och en del av utägorna till

egendomen, inhämtas bland annat följande:

De till försäljning föreslagna områdena — uppdelade i fyra lotter — äro

belägna i egendomens östra del mot Eevsundssjön invid allmänna vägen

från Gällö till Dödsjö, 8 kilometer från Gällö järnvägsstation och 2 kilometer

från Revsunds kyrka.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att till upplagsplats för virke

måtte för kronoparkens behov reserveras ett å kartan med tvärstreckade

blyertslinjer angivet område invid Eevsundssjön jämte ett därifrån till

förenämnda allmänna väg ledande, 10 meter brett område, avsett för vägförbindelse.

Rörande de fyra till försäljning föreslagna områdena, som med röda linjer

utmärkts å kartan, har vid förrättningen förekommit följande.

Lotten nr 1. Uppskattningsmännen liava framlagt två alternativ i fråga

om lottens storlek, beroende på den större eller mindre areal skogsmark,

som ansåges böra tilläggas lotten. Enligt alternativ A skulle lotten innehålla

7.0 8 4 hektar tomt och åker, 13.0 2 0 hektar ängs- och odlingsmark,

0.19 5 hektar impediment och l.ooo hektar skogsmark med ett saluvärde av

18,390 kronor, därav 97 kronor 97 öre för skogsmarken och 4,675 kronor

79 öre för växande skog. Enligt alternativ D har lotten föreslagits

böra innehålla samma areal tomt och åker, ängs- och odlingsmark samt

impediment, men med ett skogsmarksområde om 16.0 6 6 hektar. Lottens

saluvärde med sistnämnda omfattning har uppskattats till 44,750 kronor,

därav 1,016 kronor 63 öre för- skogsmarken och 30,115 kronor 84 öre för

växande skog.

Å lotten uppförda, kronan tillhöriga byggnader, bestående av manbyggnad,

uthusbyggnader in. m. ingå i förberörda saluvärden.

Uppskattningsmännen hava för sin del förordat alternativ A samt föreslagit

lottens försäljning enligt de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor.

Lotten nr 2. Lotten har föreslagits skola omfatta 3.8 5 5 hektar, därav

1.074 hektar åker, 2.751 hektar ängsmark och O.oso hektar impediment.

Frånsett ett par mindre hölador är lotten obebyggd.

Uppskattningsmännen hava saluvärderat lotten till 1,650 kronor, däri inbegripet

värdet å omförmälda hölador, samt föreslagit lottens försäljning

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Lotten nr 3. Lottens föreslagna areal utgör 3.893 hektar, därav 1.260

hektar åker, 2.61 o hektar ängsmark och O.023 hektar impediment.

Lotten är, frånsett vissa mindre lador, obebyggd.

Lottens saluvärde har av uppskattningsmännen upptagits till 1,765 kronor,

i vilket belopp inräknats värdet å ladorna.

Uppskattningsmännen hava föreslagit lottens försäljning enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Lotten nr 4. Den areal, som föreslagits till denna lott, utgör 3.8 9 2 hektar,

därav 0.47 9 hektar åker och 3.413 hektar ängsmark.

Frånsett vissa mindre lador är lotten obebyggd.

Uppskattningsmännen hava föreslagit lottens saluvärde till 1,340 kronor

samt dess försäljning enligt gällande grunder För upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Departement 6

chefen.

Vederbörande jägmästare liar beträffande lotten nr 1 förordat försäljning

i enlighet med alternativ A. Med hänsyn till efter uppskattningsförrättningen

verkställd värdering av skogsmarken och skogen har jägmästaren

ansett sig böra nedsätta värdet å skogsmarken till lotten nr 1 med därå

%7äxande skog beträffande alternativ A till 75 kronor 48 öre för skogsmarken

och 3,506 kronor 6 öre för skogen samt beträffande alternativ B

till 783 kronor 30 öre för skogsmarken och 21,483 kronor 65 öre för skogen
Över

jägmästaren har icke haft något att erinra mot jägmästarens sistnämnda

värdering.

Länsstyrelsen har i fråga om de båda alternativen rörande omfattningen

av lotten nr 1 ansett, att lotten icke borde tilldelas mindre areal skogsmark

än som erfordrades för att göra densamma tjänlig till jordbruk.

Då den skogsmark, som enligt alternativ A skulle tilldelas lotten vore

ur nämnda synpunkt för liten, ansåge sig länsstyrelsen böra förorda försäljning

enligt alternativ B. I övrigt har länsstyrelsen icke haft något

att erinra mot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

Domänstyrelsen har beträffande lotten nr 1, i likhet med uppskattningsmännen

och jägmästaren, förordat försäljning i enlighet med alternativ

A, särskilt med hänsyn därtill, att svårighet torde uppstå att erhålla

köpare till salulotten, om den tillädes så stort och värdefullt skogsområde,

som alternativ B avsåge, samt att för sådan händelse den i kronans ägo

kvarvarande delen av kronoparken skulle erhålla olämplig form. Den av

länsstyrelsen framlagda synpunkten, att lotten icke borde beredas mindre

areal skogsmark än som erfordrades för att göra densamma tjänlig för

jordbruk, syntes i detta fall icke behöva tillmätas alltför stor betydelse,

då möjlighet stode öppen för en blivande köpare av lotten att från angränsande

kronopark kunna förvärva det husbehovsvirke, som kunde erfordras

utöver den skogstillgång, som funnes å det mindre skogsskiftet

och å den till försäljning föreslagna inrösningsjorden. Enligt den av

jägmästaren verkställda omvärderingen av skogsmarken och skogen borde

lottens saluvärde enligt alternativ A beräknas till i runt tal 17,200 kronor.

I övrigt hade domänstyrelsen intet att erinra mot lotternas omfattning

och försäljning enligt angivna värden. I

I likhet med uppskattningsmännen och vederbörande jägmästare samt

domänstyrelsen tillstyrker jag försäljning av lotten nr 1 enligt det med

alternativ A betecknade förslag, och har jag intet att erinra mot av

domänstyrelsen föreslaget saluvärde å det sålunda till försäljning avsedda

området. Jämväl lotterna nr 2, 3 och 4 synas mig böra försäljas

med av uppskattningsmännen förordade områden samt till av dem beräknade

saluvärden.

L fråga om sättet för försäljningarna instämmer jag med myndigheterna.

.Tåg hemställer alltså, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

39

att ovan omförmälda fyra lotter — lotten nr 1 enligt

förberörda med alternativ A betecknade förslag —

må från 79/120 mantal Brattbyn nr 1 i Revsunds

socken av Jämtlands län försäljas

lotten nr 1 på offentlig auktion till den högstbjudande

enligt de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor, samt

lotterna nr 2, 3 och 4 enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

ll:o.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1901 bär hemmanet 3/38 mantal [11.1

Näset nr 1, hörande under förra sergeantsbostället Skogen nr 1, i Ragunda Kronoparken

socken av Jämtlands län från den 14 mars 1903 ställts under skogsstatens * "anZ lan.

omedelbara vård och förvaltning och benämnts kronoparken Näset. Från

hemmanet hava sedermera på grund av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut

1912 (se prop. nr 262; R. skr. nr 191) försålts tre lägenheter, nämligen Edbladstorpet

om 4.13 6 hektar, Erik Jolianssonstorpet om 4.9 94 hektar och

Bolinstorpet om 6.617 hektar.

Genom 1914 verkställd ägostyckning har kronoparken Näset åsatts <i0%28o

mantal litt. Aa med eu areal av 341.7n hektar.

Sedan fråga uppstått om försäljning av inrösningsjorden till kronoparken,

har under 1921 hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet över förrättningen

jämte tillhörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren

A. O. Gislén 1908 upprättad karta över utgården Näset jämte ägobeskrivning,

framgår bland annat, följande.

Till försäljning hava föreslagits två ä kartan med litt. Aa1 och Aa2 betecknade

områden, belägna inom Näsets by invid till densamma från Ragunda

ledande väg och 4 kilometer från Ragunda järnvägsstation. Områdena

äro gemensamt utarrenderade för tiden 14 mars 1922—14 mars 1924 mot

ett årligt arrende av 480 kronor.

Litt Ad'' har en areal av 9.126 hektar, varav 2.21 o hektar åker och 6.916

hektar äng och betesmark. Området är beläget i sydlig sluttning mot den

förutvarande Ragundasjöns botten och är bebyggt med tre kronan tillhöriga

ängslador. Jorden består av god lättlera. Området bär salu värderats till

3,290 kronor.

Litt. Aa- eller Ersättning sbotten, som utgör en del av Ragundasjöns

botten, bär en areal av 2.4 9 4 hektar ängsmark. Området är beläget några

hundra meter från litt. Aa1 och gränsar i nordost till Singsån. Jorden

består av gyttja, som numera vunnit fastare konsistens. Å området äro

uppförda två mindre ängslador. Området har saluvärderats till 2,495 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att de båda områdena måtte försäljas

var för sig, det större enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar och det mindre på offentlig auktion

enligt de i kungl. brev den 29 maj 1874 stadgade villkor.

Länsstyrelsen bar tillstyrkt försäljningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 158.

Departement*

chefen.

[12.]

Hämöängen

nr 1 med

Härnötorp

nr i i Södermanlands

län.

Vederbörande skogsstatstjänstemän hava hemställt, att områden;:! måtte

försäljas i ett utbud, då desamma väl lämpade sig för sambruk.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot vare sig salulotternas

omfattning eller deras försäljning på sätt uppskattningsmännen föreslagit,

men ansett saluvärdet för det mindre området böra — med hänsyn till att

värderingen uppgjorts 1921 — sänkas till i runt tal 2,000 kronor.

Även jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande områden, av vilka det

större synes lämpligt såsom egnahemslägenhet, medan åter det mindre området

torde kunna vinna köpare bland ägarna till kringliggande mark.

Mot saluvärdena, sådana de av domänstyrelsen föreslagits, finner jag intet

att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan ovanberörda med lutt. Aa1 och Aa3 betecknade

områden om respektive 9.12 6 och 2.4 y 4 hektar

frånskilts krono parken Näset i Ragunda socken av Jämtlands

län, samma områden må försäljas

Uti. Aa1 enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar, och

Ut t. Aa''- på offentlig auktion till den högstbjudande

enligt de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.

12:o.

Kronolägenheterna Hämöängen nr 1 i Kärnbo socken och Härnötorp nr

1 i Taxinge socken av Södermanlands län äro till den 14 mars 1927 mot

ett årligt arrende av 750 kronor utarrenderade till Strängnäs stifts diakonistiftelse,

som därå inrättat ett alkoholisthem.

I skrivelse den 26 januari 1922 gjorde styrelsen för nämnda stiftelse hos

Kungl. Maj:t framställning om tillstånd att få inköpa förberörda fastigheter,

enär stiftelsen hade för avsikt att utvidga sin verksamhet samt ägde flertalet

av å fastigheten befintliga ekonomibyggnader.

Över denna framställning avgav domänstyrelsen infordrade utlåtanden den

7 juli och den 25 augusti 1922, varvid överlämnades yttranden i ärendet

av vederbörande domänintendent, skogsstatstjänstemän och överlantmätare

ävensom av länsstyrelsen i länet.

Överlantmätaren framhöll i sitt yttrande, att rågångarna vid egendomen

vore synnerligen krokiga och obekväma samt icke fastställda eller vederbörligen

bestämda. Vad Härnötorp beträffade hörde till detsamma ägor,

som läge avlägset från lägenhetens hemägoskifte och lämpligen borde sammanföras

därmed. Härjämte vore att märka, att till egendomen hävdades

vissa till Gripsholms kronopark hörande ägor, vilka borde avskiljas och

återbördas till kronoparken. I syfte att reglera nämnda förhållanden syntes

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

rågängsför rättning samt ägoutbyte böra företagas, innan frågan om förändrad

disposition av egendomen avgjordes.

I anledning härav beslöt Kungl. Maj:t den 14 september 1922, att handlingarna

i ärendet skulle överlämnas till domänstyrelsen för skyndsamt vidtagande

av berörda, av överlantmätaren föreslagna lantmäteriförrättning.

Dylik förrättning verkställdes sedermera av t. f. distriktslantmätaren K.

Enéll med biträde av gode män. Av instrumentet över förrättningen —

som avslutades den 4 juli 1923 — inhämtas, att en vid förrättningen ingången

förening om rågången mellan å ena sidan Härnöängen och å andra

sidan egendomen Näsby med underlydande i Taxinge socken, vilken egendom

vore den enda i enskild ägo varande egendom, som angränsade Härnöängen,

blivit av länsstyrelsen godkänd. Däremot hade, jämlikt Åkers och

Selebo tingslags ägodelningsrätts utslag den 26 november 1923, förrättningen

i vad den avsåge ägoutbyten mellan kronolägenheterna inbördes samt emellan

dessa båda fastigheter, å ena sidan, och Gripsholms kungsladugård, å andra

sidan, ej kunnat lagligen fastställas, enär samtliga av förrättningen berörda

fastigheter tillhörde kronan.

I avseende härå har överlantmätaren anfört, att, därest lägenheten Härnöängen

helt eller delvis bleve försåld till diakonistiftelsen eller annan enskild

inrättning eller person, det föreliggande hindret mot ovannämnda förrättnings

slutförande och fastställande komine att undanröjas.

Domänstyrelsen, som funnit ägodelningsrättens utslag lagligen grundat,

har härefter föranstaltat om en den 29 januari 1924 verkställd saluvärdering

dels å de båda kronolägenheterna, dels ock å viss skogsmark (ekhage) av

Gripsholms kronopark, som diakonistiftelsens styrelse — enligt vad lantmäterihandlingarna

utvisa — önskar förvärva för erhållande av betesmark.

Av uppskattningsinstrumentet jämte övriga till ärendet hörande handlingar

— däribland kopia av en av G. E. Markman 1908 upprättad karta

över Härnön, kopia av en utav Adolf Helander 1884 upprättad karta över

åker och ängsmarken till Härnö hovstalläng med tillhörande beskrivning,

en av förste lantmätaren Hell. Rob. Linder 1903 upprättad karta över inägorna

till egendomen samt en av t. f. distriktslantmätaren Enéll 1922

upprättad karta över ägoutbytet med tillhörande beskrivning — inhämtas

bland annat följande.

Ifrågavarande kronolägenheter äro belägna vid Gripsholrnsviken av Mälaren

å Härnön, vilken på en sträcka av omkring 300 meter sammanhänger

med fastlandet. Från Taxinge-Näsby järnvägsstation är avståndet

0.2 mil och från staden Mariefred 1.8 mil land vägen samt 0.3 mil sjövägen.

Den del av Härnön, som ej utgöres av kronolägenheterna, tillhör Gripsholms

kungsladugård och förvaltas, jämte den i Gripsholrnsviken belägna Älgön,

från och med den 14 mars 1888 såsom kronopark med omkring 227 hektars

område.

Av å lägenheterna befintliga byggnader äger kronan endast en arbetarbostad

och tre lador, därav två mindre tidsenliga, å Härnöängen samt ett

bostadshus och en uthuslänga, båda mycket svaga och otidsenliga, å Härnötorp.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Lägenheterna omfatta enligt dem nu lagligen tillkommande områden:

Areal h e

k t a r

tomt

och åker

äng

avrösnings-

jord

impediment

summa

Härnöängen ■

Härnötorp .....

30.542

1.336

5.212

0.977

11.988

0.714

0.887

_

48.574

3.027

Summa

31.878

6.189

12.647

0.887

51.601

Därest emellertid ifrågavarande ägoutbyte komme till stånd, skulle lägenhetens

arealer bliva följande:

A r e a

1 h e

k t a r

tomt

och åker

äng

avrösnings-

jord

impediment

summa

Härnöängen.....

Härnötorpet -.

...............

30.698

1.284

5.4 01

0.878

12.469

0.666

0.S7C

O.ooi

49.444

2.828

Summa

31.982

6.2 7 9

13.184

0.877

52.272

Uppskattningsmännen, som vid sin värdering utgått från att lägenheterna

komme att erhålla sistnämnda arealer, hava ansett, att lägenheterna, på

grund av sitt avskilda läge och med hänsyn till rådande goda kommunikationer,

synnerligen väl lämpade sig för bedrivande av den verksamhet, som

diakonistiftelsen hittills där utövat, samt att kraftiga skäl förelåge för tillerkännande

åt stiftelsen av optionsrätt vid köp. Uppskattningsmännen ville

därför tillstyrka, att förberörda område om tillhopa 52.2 7 2 hektar måtte

försäljas till stiftelsen. Ovan omförmälda, Gripsholms kronopark tillhörande

ekhage, som å 1903 års karta utmärkts med ägofigurerna nr 115 och 116,

ansåge uppskattningsmännen icke borde ingå i försäljningen, utan kunde

ekhagen, vilken för närvarande inginge i den av stiftelsen arrenderade

arealen, jämväl framdeles få av stiftelsen arrenderas som betesmark.

Vederbörande jägmästare liar- beträffande den å de till försäljning föreslagna

områdena växande ekskogen uttalat, att densamma vore av den beskaffenhet,

att — med undantag av enstaka träd, som ur beståndsvårdssynpunkt

borde för kronans räkning tillvaratagas — ekskogen borde bibehållas,

enär avverkning därav skulle i hög grad förändra landskapets karaktär.

Saluvärdet å den övriga skogen å försäljningsområdena uppskattades av

jägmästaren till 1,635 kronor 89 öre. Då behov av fast skogsarbetare för

arbeten å Gripsholms kronopark förefunnes och allt framgent komme att

förefinnas, ansåge jägmästaren, att det vore oklokt, om staten avhände sig

Härnötorp, ty denna lägenhet vore den enda lämpliga skogsarbetarbostad,

som där funnes. Den å Härnötorp växande skogen, huvudsakligen älskog,

har av jägmästaren värderats till 762 kronor 43 öre.

Uppskattningsmännen hava saluvärderat lägenheterna med ovan angivna

arealer om tillhopa 52.2 7 2 hektar sålunda:

markvärde ....................................................................................kronor 33,900: —

växande skog å Härnöängen.................................................... » 1,635: 89

» » å Härnötorpet.................................................... » 762: 43

summa kronor 36,298: 32,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj:ts proposition Nr J58. 48

eller i avrundat tal 36,000 kronor att betalas under loppet av sex år med

en sjättedel årligen.

Någon saluvärdering av lägenheterna med förenämnda områden om

51.6 01 hektar har icke verkställts i annan mån än att vederbörande jägmästare

uppskattat skogens värde å Härnöängen till 2,030 kronor 61 öre

och ä Härnötorp till 762 kronor 43 öre.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmiinnens

förslag.

över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljning av Härnöängen

med de områden därtill, som uppskattningsmännen upptagit. Däremot

har överjägmästaren beträffande Härnötorp förklarat sig vara av den åsikten,

att detsamma vore absolut omistligt såsom skogsarbetartorp för kronoparken.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 22 februari 1924 tillstyrkt försäljning

till diakonistiftelsen av förenämnda båda kronolägenheter med de områden,

som nu lagligen tillkomma dem, mot en köpeskilling av 36,000 kronor att

betalas på sätt uppskattningsmännen föreslagit och på vissa närmare angivna

villkor i övrigt. I ärendet har domänstyrelsen bland annat anfört följande.

Domänstyrelsen hade i sitt utlåtande den 25 augusti 1922 framhållit, att

Härnötorpet, såsom varande erforderligt för kronoparken, icke. borde försäljas.

Styrelsen hade emellertid därefter alltmera bibragts den uppfattningen

att, där för skogsarbeten erforderlig tillgång av å kronopark icke

bofasta skogsarbetare kunde påräknas, uppförande av torp eller nybyggnad

av förfallna torp å kronoparken borde undvikas. Skälen till denna styrelsens

uppfattning vore i huvudsak, att arrendatorer av kronans torp numera

icke, såsom tillförne i regel varit fallet, vore villiga att —• såsom skäligt

torde vara med hänsyn till förmånen av i allmänhet jämförelsevis lågt arrende

av hus och jord och en jämn tillgång å arbete — utföra skogsarbeten till

lägre pris än lösa arbetare, ävensom att å kronan åbelöpande kostnader för

vidmakthållande av sådana torp med nuvarande höga byggnadskostnader ekonomiskt

i hög grad tyngde kronoparksförvaltuingen. Av nu angivna skäl

och under framhållande att ifrågavarande torp, på grund av dess förfall,

vid bibehållande i kronans ägo skulle draga betydande ^byggnadskostnad,

att tillgäng av för kronoparken erforderlig arbetskraft kunde påräknas utan

bibehållande i kronans ägo av torpet, samt att nödig bevakning av kronoparken,

i betraktande därav att vederbörande kronojägare vore bosatt invid

den närbelägna staden Mariefred, erhölles utan bosättning av fast skogsarbetare

å torpet, biträdde styrelsen nu uppskattningsmännens förslag om

försäljning av jämväl Härnötorpet med av dem angivna ägor. I likhet med

uppskattningsmännen liölle jämväl styrelsen före, att annan del av Gripsholms

kronoparks område ej borde ingå i försäljningen än som ägoutbytesförslaget

upptoge.

En försäljning direkt till stiftelsen av de ägor, som ägou t by tesförslaget

upptoge, torde emellertid ur fastighetsbildningssynpunkt vara mindre lämplig.

Genom eu sådan anordning skulle nämligen den försålda fastigheten komma

att bestå av dels vissa till lägenheterna Härnöängen och Härnötorp hörande

områden, dels ock en del mark, som måste avsöndras från Gripsholms

kungsladugård, och .skulle å andra sidan till denna läggas från Härnöängen

och Härnötorp avsöndrade områden. Ett fullföljande av ägoutbytesförslaget

i vad det avsåge Gripsholms kungsladugård, å ena sidan, samt Härnöängen

s. 44 Kontrollera mot PDF

Ifepartemt

chefen.

44 Kurnjl. Maj:ts proposition Nr 158.

och Härnötorp, a andra sidan, voxe därför att föredraga. Enligt styrelsens

förmenande borde alltså lägenheterna försäljas med nu till desamma lagligen

hörande områden men borde därvid såsom villkor föreskrivas skyldighet

för köparen att efter köpets fullbordande medverka till genomförande

av det föreliggande förslaget till ägoutbyte mellan Gripsholms kungsladugård

och kronolägenheterna. Då uppskattningsinnehållet i de i ägoutbytesförslaget

upptagna särskilda områdena vore lika å ömse sidor, läge alltså skillnaden

i värdet å områdena i den växande skogens värde. Saluvärdet å

försäljningsområdet enligt nu gällande gränser vore följaktligen 394 kronor

72 öre högre än saluvärdet å försäljningsområdet enligt uppskattningsmännens

förslag (d. v. s. med gränser efter ägoutbytets genomförande). En höjning

av saluvärdet å det av styrelsen till försäljning nu förordade området kunde

då ifrågasättas med skyldighet för kronan att efter ägoutbytets genomförande

återbetala skillnadsbeloppet, men torde, vid det förhållandet att vid

köpet villkor skulle göras att ägoutbytet i ovan angivna del genomfördes,

sådan åtgärd bliva en onödig omgång. Saluvärdet borde bestämmas till det

av uppskattningsmännen förordade värdet även vid försäljning i enlighet

med styrelsens förslag.

nfs- På grund av den i ärendet gjorda utredningen anser jag mig böra tillstyrka

försäljning av ifrågavarande kronolägenheter till Strängnäs stifts

diakonistiftelse på sätt domänstyrelsen i sin senaste skrivelse föreslagit. Jag

liar därvid intet att erinra mot den föreslagna köpeskillingen, 36,000 kronor,

eller sättet för dess betalande.

I fråga om å lägenheterna befintlig ekskog bör före försäljningen i vederbörlig

ordning verkställas undersökning, huruvida densamma må kunna

fridlysas såsom naturminnesmärke.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronolägenheterna Härnöängen nr 1 i Kärnbo

socken och Härnötorpet nr 1 i Taxinge socken av Södermanlands

län med de områden, som lägenheterna nu

lagligen tillkomma, må försäljas till Strängnäs stifts

diakonistiftelse mot en köpeskilling av 36,000 kronor

och under villkor i övrigt,

att lägenheterna må med äganderätt tillträdas den 14

mars 1927 eller dessförinnan å dag, då stiftelsen förklarar

sig villig frånträda den arrenderätt till lägenheterna,

som av densamma innehaves,

att köpeskillingen erlägges med en sjättedel vid tillträdet

och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande

fem år,

att lägenheterna säljas i det skick de vid tillträdet

befinnas, dock först sedan den prövning, som finnes böra

påkallas rörande fridlysning såsom naturminnesmärke

av å lägenheterna förefintlig ekskog, i vederbörlig ord
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Mai:Is proposition Nr 158.

ning ägt rum, samt med förbehåll om rätt för Gripsholms

kronopark till utfartsväg över lägenheterna till fastlandet,

att köpeskillingen inbetalas till länsstyrelsen i länet,

att köpebrev utfärdas, så snart första sjättedelen av

köpeskillingen guldits och stiftelsens skuldförbindelse å

återstoden därav avlämnats,

att stiftelsen svarar för de å lägenheterna för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

att stiftelsen ensam vidkännes alla med lagfart å fånget

och andra med köpet förenade utgifter samt kostnaderna

för inteckning i lägenheterna till säkerhet för berörda

skuldförbindelse, samt

att stiftelsen är skyldig medverka till genomförande

av ägoutbyte mellan Gripsholms kungsladugård, å ena,

samt ovannämnda lägenheter, å andra sidan, i enlighet

med det i ärendet åberopade förslaget därtill.

13:o.

Kronoegendomen 1 mantal Lynga nr 1 i Skrea socken av Hallands län [I3.j

är till den 14 mars 1925 utarrenderad mot en årlig avgäld av 3,900 kronor. h.y''^a.,nr.1

Å egendomen bär under 1923 hållits uppskattningsförrättning. Av in- jän

strumentet häröver jämte tillhörande handlingar, däribland en av förste,

lantmätaren C. W. Berger 1902 över egendomen upprättad karta med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i ett skifte invid Hebergs station å Västkustbanan

9 kilometer från staden Falkenberg, innehåller en areal av 140.8 30

hektar, därav 3.196 hektar tomt och trädgård, 130.174 hektar åker, 0.849

hektar ängsmark, 0.7 6 8 hektar avrösningsjord och 5.8 43 hektar impediment.

Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter.

Hos uppskattningsmännen hava banvakten A. E. Börjesson och P. S.

Andersson anmält sin önskan att få från kronoegendomen förvärva vissa

mindre områden, Börjesson för att uppföra ett eget hem och Andersson

för att utvidga området av en honom tillhörig mindre lägenhet, som gränsar

till kronoegendomen.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att från egendomen skulle avskiljas

de å kartan inlagda, med litt. a och b betecknade obebyggda områdena om

respektive 2.9 8 5 och O.119 hektar, samt förordat hembudsrätt för Börjesson

till det med litt. a betecknade området och för Andersson till det med litt. b

betecknade området. Lotten litt. a har åsatts ett saluvärde av 3,700 kronor

och lotten litt. b ett saluvärde av 300 kronor.

Länsstyrelsen, överjägmästaren och domänstyrelsen hava tillstyrkt försäljningsförslaget.

Även jag biträder försäljningsförslaget och har intet att erinra mot tKpartementitillerkännande

av hembudsrätt åt ifrågavarande båda personer till respek- ehefentive

lägenheter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

[14.J

Högebro nr 1

i Jönköpings

lön.

46

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att ovannämnda med litt. a och litt. b betecknade

lägenheter må var för sig med ovan angivet område

försäljas från kronoegendomen 1 mantal Lynga nr 1 i

Skrea socken av Hallands län enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med hembudsrätt för A. E. Börjesson till lägenheten

litt. a och för P. S. Andersson till lägenheten

litt. b.

14:o.

Med anledning av en utav arrendatorn av kronoegendomen 1/2 mantal

Högebro nr 1 i Hässleby socken av Jönköpings län Axel Fagerholm gjord

ansökning att få köpa antingen hela egendomen eller ock ett till densamma

hörande vattenfall i Brusaån med kvarn jämte nödigt utmål för vattenkraftens

utnyttjande genom uppförande av elektrisk kraftstation för att förse honom

tillhöriga egendomar i trakten med elektrisk kraft bemyndigade Kungl. Maj:t

den 10 november 1916 domänstyrelsen att låta verkställa uppskattning av

ifrågavarande vattenfall med utmål och kvarn jämte tillhörande byggnader.

Med skrivelse den 21 juni 1918 har domänstyrelsen överlämnat instrument

över en den 2 oktober 1917 hållen uppskattningsförrättning å egendomen och

därtill hörande handlingar, däribland ett av extra lantmätaren O. Strindberg

1917 gjort utdrag av en av förste lantmätaren Yngve Ostwald 1898 upprättad

karta över inägorna och yttre rågångarna till egendomen jämte beskrivning,

av lantbruksingenjören W. Krook uppgjort betänkande angående vattenfallen

vid egendomen och en därtill hörande karta samt en av byggmästaren J. A.

Gustafsson verkställd beräkning rörande värdet av kvarnen med verk och

tillhörande byggnader ävensom yttranden av Fagerholm och vederbörande

länsstyrelse.

Av till ärendet hörande handlingar inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande egendom är belägen 3 kilometer från Vallnäs station ä

Nässjö—Oskarshamns järnväg samt omfattar en arealav 55.43 9 hektar, därav

huvudgården 52.0 6 0 hektar, utmålet 2.9 2 2 hektar, landsväg O.n 4 hektar samt

till nämnda järnväg exproprierat område 0.343 hektar.

Till vattenfallet föreslaget utmål omfattar å Strindbergs förberörda karta

ägofigurerna nr 1—3, av 4, av 5, 6, av 9, 10, 11, av 17, 18, av 19, av 22,

av 23, av 24, av 25 och av 48 ävensom vattenområde samt har en areal av

2.922 hektar, därav O.209 hektar tomt, O.052 hektar åker, I.237 hektar äng,

0.78 7 hektar betesmark samt 0.6 3 7 hektar vatten och grund. I denna areal

ingår ej det inom utmålets gränser belägna, till Nässjö—Oskarshamns järnväg

upplåtna området, å kartan betecknat med ägofigurerna nr 7 och 8.

Vattenfallet med utmål och kvarn jämte tillhörande byggnader har saluvärderats

till 8,720 kronor, därav för växande skog 330 kronor, för vatten
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

47

kraften enligt lantbruksingenjören Krooks betänkande 4,005 kronor och för

kvarnen med verk och tillhörande byggnader enligt byggmästaren Gustafssons

beräkning 3,048 kronor.

Inom utmålsområdet finnas dels en sågbyggnad med stickhyvel samt i

kvarnen grynverk och stålsikt, tillhöriga Fagerholm, dels en smedja och i

kvarnen samsikt och havrekross, tillhöriga mjölnaren F. O. Samuelsson, dels

ock en mindre bodbyggnad, tillhörig Johanna Carlsson i Grindrum. En å

området befintlig, kronan tillhörig bodbyggnad borde, enligt uppskattningsmännens

mening, arrendatorn vara skyldig flytta till lämplig plats å boställets

behållna ägor. Nu angivna byggnader och inrättningar skulle alltså icke

ingå i försäljningen. Därjämte syntes uppskattningsmännen förbehåll böra

göras om rätt för stamhemmanet till fri väg till ån över områdets ägor,

varemot köparen borde tillförsäkras rätt till fri utfartsväg till allmänna vägen

över stamfastighetens ägor.

Av de till kvarnen hörande, i den föreslagna försäljningen ingående byggnader

ligga en ladugårds- och en bodbyggnad å egendomens mark utom utmålsområdet,

varför desamma av blivande köpare borde från egendomens

ägor bortföras.

Fagerholm har förklarat sig villig förvärva vattenfallet med utmål och

kvarn jämte tillhörande byggnader mot det åsätta saluvärdet, 8,720 kronor,

och på de villkor i övrigt, som av uppskattningsmännen föreslagits och ytterligare

kunde stipuleras.

Länsstyrelsen har tillstyrkt, att vattenfallet med mera måtte försäljas mot

minst det åsätta saluvärdet.

Domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse hemställt, att ifrågavarande

vattenfall med utmål och kvarn jämte tillhörande byggnader måtte försäljas

till Fagerholm mot en köpeskilling av 8,720 kronor

Vattenfallsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 24 augusti 1918 meddelat,

att styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot vare sig den verkställda

värderingen av fallet eller att detsamma försåldes till Fagerholm mot

den föreslagna köpeskillingen.

Hos Kungl. Maj:t har därefter Hässleby kommun genom å kommunalstämma

utsedda kommitterade i skrivelse den 12 september 1918 anhållit att

få inköpa ifrågavarande vattenfall med kvarn och utmål med eller utan

jordbruk, ävensom att kommunen måtte vid försäljning beredas företräde

framför andra spekulanter. Såsom skäl för ansökningen har anförts, att det

vore av stort intresse för kommunen att förvärva vattenfallet, enär kommunen

vore i behov av såväl elektriskt ljus för kyrka och skolor som ock ljus

och elektrisk energi för sin i närheten av vattenfallet belägna fattiggård.

Dessutom vore det i omedelbar närhet belägna Mariannelunds stationssamhälle

för sin utveckling i behov av elektrisk energi utöver den, som samhället utan

alltför kännbara kostnader kunde erhålla från andra på längre avstånd

varande kraftkällor.

Vederbörande domänintendent samt länsstyrelsen och domänstyrelsen hava

i avgivna yttranden hemställt, att kommunens ansökning ej måtte föranleda

någon åtgärd, innan Fagerholms förberörda framställning blivit avgjord.

Hos Kungl. Maj:t har vidare i skrivelse den 19 april 1919 S../. Johansson

i Möcklemark, under åberopande att han vore ägare till stranden mitt emot

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

omförmälda kvarn och ansåge sig äga del i vattenfallet, anhållit att få köpa

kvarnen jämte åbyggnader och tillhörande jord.

Med anledning av egendomens arrendeledighet den 14 mars 1922 har den

17 november 1919 hållits uppskattningsförrättning i vanlig ordning, därvid

jämväl frågan om disposition av vattenfallet upptagits till behandling. Av

instrumentet häröver jämte tillhörande handlingar, däribland en av extra

lantmätaren O. Strindberg 1918 kompletterad karta över egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Å huvudgården finnes en lägenhet Sofielund om 0.3 3 s hektar, därav 0.1 so

hektar tomt och åker, 0.141 hektar äng och O.014 hektar betesmark, å Strindbergs

1918 kompletterade karta omfattande ägofigurerna nr 1, 2, av 3, 4 och

av 5. Lägenheten innehaves av förenämnde Samuelsson, som äger å lägenheten

befintliga boningshus, ladugård samt verkstadshus och som anhållit få

inköpa densamma till eget hem. Uppskattningsmännen hava saluvärderat

lägenheten med därå uppförd, kronan tillhörig bod till 400 kronor samt

förordat hembudsrätt för Samuelsson, som vore en ordentlig och välkänd

person.

I fråga om vattenfallets vattentillgång och värde samt värdet å kvarnen

med tillhörande byggnader hava uppskattningsmännen hänvisat till ovannämnda

utredningar av lantbruksingenjören Krook och byggmästaren Gustafsson.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att, för den händelse försäljning

till Fagerliolm, som först gjort framställning om förvärv av vattenfallet, ej

kom me till stånd, vattenfallet med utmål och kvarn måtte försäljas å offentlig

auktion. Egendomen i övrigt borde förenas med den närbelägna Hässleby

kronopark.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag

Överjägmästaren har ansett, att vattenfallet med utmål och kvarn samt

lägenheten Sofielund icke vore av någon betydelse för skogsväsendet.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 11 juni 1920 hemställt, dels att

lägenheten Sofielund måtte försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, dels och att egendomen

tillhörande vattenfall med utmål och kvarn med tillhörande verk och

byggnader på sätt föreslagits måtte på offentlig auktion under de i

kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor till den högstbjudande

försäljas under villkor i övrigt, att i försäljningen icke inginge inom

lägenheten befintliga, enskild person tillhöriga byggnader och inrättningar

och ej heller den ä området befintliga, kronan tillhöriga bodbyggnaden,

med stamfastighetens innehavare förbehållen rätt att under

en tid av högst ett år efter tillträdet utan avgift hava densamma kvarstående,

varemot med köpet skulle följa till kvarnen hörande å egendomens

mark utom utmålsområdet belägna eu ladugårdsbyggnad och en bodbyggnad,

med rätt för köparen att under förenämnda tid utan avgift hava

desamma kvarstående, samt att stamfastighetens innehavare förbehölles rätt

till fri utfartsväg över lägenhetens område och köparen rätt till fri utfartsväg

över stamfastighetens ägor till allmänna vägen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kanyl. Maj ris proposition Nr lö8.

Deri pa grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juli 1917 utav

dåvarande chefen för jordbruksdepartementet tillkallade s. k. elektrifieringskommittén

har i infordrat utlåtande den 11 juni 1921 förordat, att vid vattenfallets

försäljning företräde till köp måtte lämnas Fagerholm, och har kommittén

i ärendet anfört bland annat följande.

Det hittills för Högebro kvarn utnyttjade fallet, beläget i Brusaån, mätte

enligt lantbruksingenjören Krooks betänkande o.s meter och gåve vid industriellt

medelvatten, som vore omkring l.i m3/''sek., omkring 42.3 effektiva

turbinhästkrafter (56.4 naturhästkrafter). Enär kvarndammen vore för obetydlig

för att medgiva innehållandet av någon större vattenmängd från tider

av dygnet med lägre belastning till tider med högre, torde fallet icke kunna

utbyggas för avsevärt högre effekt än den nämnda. Även vid en till detta

värde begränsad effektuttagning krävdes under de relativt långa torrperioderna,

dä vattenframrinningeu kunde nedgå till en obetydlighet, ett avsevärt

tillskott av värmereservkraft för att driften skulle kunna uppehållas

oinskränkt. Inbegrepes i utbyggnaden även den omedelbart ovanför kvarndammen

belägna fallsträckan på 1.6 meter, vilket kunde ske genom motsvarande

höjning av dammen vid Högebro, ökades effekten vid industriellt

medelvatten till omkring 60 turbinhästkrafter och torde samtidigt möjligheten

att genom dämning och dygnsreglering hushålla med vatten framrinningen

eventuellt ökas i viss mån. Vid en dämning till denna höjd uppstode

emellertid en viss intressemotsats gentemot de ovanför belägna jordbrukarnas

torrläggningsprojekt.

Ovannämnda för fallets rationella utnyttjande betydelsefulla dämningsmöjlighet

syntes endast kunna uppstå vid en försäljning av fallet till Fagerholm.

Denne vore nämligen redan ägare till ena sidan av övre fallets strömfåra.

Han syntes dessutom vara ensam ägare till eller åtminstone huvudintressent

i de dämningsmöjligheter och regleringsintressen, som förefunnes närmast

ovanför fallet.

Enligt Fagerholms projekt skulle kraften i första hand utnyttjas för husbehov.

Det vore nämligen i första hand de egna betydande egendomarna,

som skulle tillgodoses. Dessa hade uppgivils omfatta omkring 1,000 hektar

och rymma omkring 500 personer, som skulle förses med ljus och kraft.

Därutöver skulle angränsande gårdar utmed linjen samt fram till Ingatorps

by, Ryssby och Lönås tillgodoses. Dessa vore i viss omfattning även medintressenter

med Fagerholm i Brusaåns regler]''ngsföretag, vilket arbetade för

torrläggning av de vidsträckta sidlänta områdena utefter Brusaån i Ingatorps

socken. Reglerings- och kraftintressena skulle alltså enligt detta projekt

fördelakligt sammanföras.

Kraftledningen komme att passera Wallnäs ångsåg, frän vilken reservkraftfrågan

uppgivits gynnsamt kunna ordnas.

Fagerholms framställning understöddes av Ingatorps kommunalstämma.

Ingatorps kommun, som saknade kvarn inom egna gränser, hade nämligen

haft sin nutid vid Högebro och befarade, att kvarnen eller kraften för densamma,

därest Högebro vattenfall genom köp ginge till Hässleby, komme att

försvinna för annan Ingatorp ovidkommande industri. Hässleby hade dessutom

redan i sitt centrum tillgång till elektrisk energi från Stenkvill-Klinte

kraftaktiebolag.

Hässleby kommun både uppgivit sig hava behov av fallet för elektrifiering

liv kyrka, .skolor och fattiggård, närbelägna lantgårdar samt Marianne

lunds stations- och industrisamhälle. Sistnämnda samhälle hade visserligen

Mihuiuj Ull riksdagens protokoll 192''i. 1 souil. HD höft. (Nr lön.) I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

kraft från Stenkvili-Klinte kraftaktiebolag, men denna kraft kunde icke utökas

för samhällets och socknens ek ad o behov utan alltför höga kostnader.

Härutinnan ville kommittén erinra, dels att kommunen icke förebragt

någon utredning om kraftkostnaden i ena eller andra fallet, dels att krafttillgången

vid Högebro i varje fall syntes vara alltför obetydlig för en mera

allmän distribution och för att i längden tillgodose det relativt stora kraftbehovet

i Mariannelunds stationssamhälle, dels ock att kommunen i konflikt

med Brusaåns förutnämnda regleringsföretag, vari Fagerholm vore huvudintressent,

torde få vissa svårigheter att rationellt utnyttja fallet.

S. J. Johansson hade icke uppgivit syftet med vattenfallets förvärvande

utan hade endast, med hänsyn till sin förmodade deläganderätt i nedre

fallet, framhållit fördelen av att fallets båda sidor komme under eu ägare,

då alla vattenrättstvistigheter bortfölle. Enligt lantbruksingenjören Krooks

betänkande vore emellertid Johanssons deläganderätt mycket tvivelaktig.

Beträffande möjligheten att rationellt dämma och utnyttja fallet uppstode för

Johansson samma svårigheter som för Hässleby kommun.

Med hänsyn till läge och krafttillgång torde fallet sakna betydelse för eu

mera allmän kraftdistribution. Kommittén hade för den skull för sin del

intet att erinra emot, att fallet försåldes enligt domänstyrelsens hemställan

av den 11 juni 1920. Dämnings- och regleringsmöjligheter och därav beroende

möjligheter att rationellt utnyttja fallet berodde intimt av de invid

och ovanför övre fallet liggande jordägarnas intressen. Dessa syntes representeras

av Fagerholm, som vore den närmast belägne och den störste av

dessa jordägare. Enär sålunda de med bebyggandet och nyttiggörandet av

fallet förknippade intressena torde bliva mest enhetligt tillgodosedda vid ett

realiserande av Fagerholms ^byggnadsplan, och enär Fagerholm förklarat

sig hava för avsikt att i mån av tillgång ställa den kraft, som med hänsyn

till dessa intressen kunde utvinnas, till samma jordägares förfogande, ansåge

sig elektrifieringskommittén böra förorda, att vid försäljningen av fallet

företräde till köp lämnades Fagerholm.

Sedan aktiebolaget Brusafors-H allé fors såsom ägare till 1/s mantal Möcklemark

Östergård, Oscar Gustafson såsom ägare till 1 j; mantal Möcklemark

Östergård, P. Carlson såsom ägare till V, mantal Möcklemark Västergård och

förenämnde S. J. Johansson såsom ägare till mantal Möcklemark Västergård,

allt i Hässleby socken, i skrivelse till domänstyrelsen hembjudit kronan

sina andelar i Högebro vattenfall under meddelande att, därest kronan icke

vore köpare, de ämnade bebygga fallet och göra anspråk ä vad dem tillkomme,

har länsstyrelsen, på anmodan av domänstyrelsen, med utlåtande den 16

december 1921 — i samband med tillstyrkande av bifall till elektrifieringskommitténs

hemställan — överlämnat utredning rörande äganderätten till

vattenfallet, verkställd av överlantmätaren i länet. Sedermera har jämväl

lantmäteristyrelsen på anmodan av domänstyrelsen verkställt utredning rörande

samma äganderätt, och har lantmäteristyrelsen i skrivelse till domänstyrelsen

den 18 september 1922 — under framhållande att det icke vore sannolikt,

att delägarna i Möcklemarks hy skulle kunna med framgång gorå. anspråk

på delaktighet i strömfallet — förklarat sig anse kvarnen böra försäljas med

den rätt till strömfallet i Brusaåu, som lagligen tillkomme kronoegendomen.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 29 september 1922 till Kungl.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 158. 51

Maj:t överlämnat förberörda utredningar samt förklarat sig vidhålla sin i

utlåtandet den 11 juni 1920 gjorda hemställan med den ändring dock?"i

anledning ar- vad la ntmäteristyrelsen anfört, att Högebro kvarn borde försäljas

med den rätt till strömfallet i Brusaån, som lagligen tillkomme kronoegendomen.

Härefter har kammarkollegium den 17 maj 1923 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet och därvid överlämnat utredning rörande kronoegend omens

rätt till vattnet i Brusaån, verkställd av kollegii tredje arkivkontor, ävensom

yttrande av kollegii advokatfiskalsämbete, som däri anfört bland annat

följande.

Brusaån framrunne i riktning från sydväst till nordost mellan hemmanen

Sjögle och Möcklemark å vänstra samt kronohemmanet Högebro nr 1 å

högra sidan. Mellan hemmanen Sjögle och Möcklemark syntes landsvägen

Eksjö—Mariannelund utgöra rågång. I sitt lopp mellan sistnämnda hemman

och kronohemmanet bildade Brusaån tre skilda fallsträckor. Av dessa läge

den översta på eu sträcka av omkring 100 meter strax sydväst om den över

ån byggda bron för järnvägen Nässjö—Oskarshamn. Hen mellersta fallsträckan

sträckte sig från denna bro till Högebrokvarnen. Nedanför Högebrokvarnen

började den tredje fallsträckan. Denna fallsträcka, liksom den

mellersta, vore överbyggd med damm. Dammen vid den mellersta fallsträckan,

vilken hade sitt ena landfäste å mark till Möcklemarks hemman och sitt andra

fäste ä kronohemmanet, torde vara så byggd, att jämväl en mindre del av

den översta fallsträckan kunde indämmas.

Av de utredningar, som verkställts i ärendet, syntes framgå, att hemmanet

Sjögle och kronohemmanet enligt bestämmelserna i 12 kapitlet 4 § jordabalken

ägde vardera hälften av den översta fallsträckan. Den mellersta fallsträckan

torde av samma skäl ägas till ena hälften av hemmanet Sjögle och Möcklemark,

som vardera ägde andel däri efter rågång, och till andra hälften av

kronohemmanet. I den nedersta fallsträckan torde Möcklemarks-hemmanen

och kronohemmanet likaledes äga hälften vardera. Enligt 1 kap. 2 § vattenlagen

skulle alltså lika lott i vattnet tillkomma hemmanet Sjögle och kronohemmanet

i den översta fallsträckan, hemmanen Sjögle och Möcklemark, å

ena, och kronohemmanet, å andra sida, i den mellersta fallsträckan samt

Möcklemarks-hemmanen och kronohemmanet i den nedersta fallsträckan.

Emellertid hade i ärendet gjorts gällande, att kronohemmanet skulle vara

ägare till »hela vattenfallet» i Brusaån eller att kronohemmanet i allt fall

skulle hava rätt att tillgodogöra sig hela den översta och hela den mellersta

fallsträckan.

Såsom förut framhållits, var större delen av den översta fallsträckan icke

utbyggd. I denna strömfallsdel syntes kronohemmanet följaktligen icke hava

annan rätt än den, som kunde grundas å äganderätt.

Av ålder torde däremot kronohemmanet haft rätt till dammfäste pa Möcklemarks-hemmanens

ägor. För kronohemmanets räkning torde också kunna

påstås, att kronohemmanet ägde rättighet att för en kvarn överbygga den

mellersta fallsträckan med damm. Huruvida kronohemmanet härjämte ägde

rätt att utnyttja all den vattenkraft, som kunde uttagas genom denna damm,

torde däremot vara ovisst. Såvitt udvokatfiskalsämbetet kunnat utröna, grundade

sig rätt därtill i varje fall icke å särskilt mellan ägarna av hemmanen

Sjögle och Möcklemark samt kronan ingånget avtal. Skulle likväl sådan

rätt förefinnas, torde denna endast kunna grundas å urminnes hävd. Då

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

rättigheten emellertid syntes tillhöra kronohemmanet, torde det kunna ifrågasättas,

om rättigheten kunde utan medgivande av ägarna till hemmanen

Sjögle och Möcklemark avhändas hemmanet.

Fråga syntes numera endast vara om försäljning av Högebrokvarnen med

strömfall, som kunde tillgodogöras genom kronohemmanets damm. Det borde

emellertid anmärkas, att i den vid uppskattningsförrättningen den 2 oktober

1917 verkställda saluvärdering av bland annat Högebrokvarnen vattenkraftens

värde beräknats efter värdet å hälften av dels den genom Högebrodammen

uttagbara vattenkraften och dels den vattenkraft, som skulle kunna

uttagas från den till största delen ännu icke tillgodogjorda failsträckan mellan

hemmanet Sjögle och kronohemmanet. Däremot hade särskilt värde icke

åsatts kronohemmanets rättighet att fästa damm å Möcklemarks-hemmanens

mark och att genom denna damm tillgodogöra sig nämnda hemmans och

hemmanet Sjögles strömfallsandelar.

Då den mellersta fallsträckan syntes med teknisk och ekonomisk fördel

kunna tillgodogöras gemensamt med den översta fallsträckan samt då en ägare

av kronohemmanets hälft i båda dessa fallsträckor kunde med tillämpning

av 2 kap. 6 § vattenlagen få lösa jämväl den andra, kronohemmanet icke

tillhöriga hälften i fallsträckorna, syntes det advokatfiskalsämbetet — därest

försäljning av kronohemmanets rätt i dessa fallsträckor borde ifrågakomma

— vara för kronohemmanet förmånligast, om till den högstbjudande utbjödes

till försäljning, förutom utmål och kvarnbyggnader, kronohemmanets hälft i

den översta ävensom den mellersta fallsträckan med den särskilda rättighet,

kronan kunde hava till hemmanen Sjögles och Möcklemarks andelar i dessa

fallsträckor.

För egen del har kammarkollegium åberopat vad advokatfiskalsämbetet

anfört.

I anledning av vad kammarkollegium anfört har förnyad uppskattnings - förrättning hållits den 29 augusti 1923 i fråga om värdet å vattenfallet med

utmål och kvarn jämte tillhörande byggnader, varjämte lantbruksingenjören

Krook avgivit förnyat betänkande. Uppskattningsmännen hava därvid saluvärderat

utmålet med därå växande skog samt verk och byggnader ävensom

kronans andel i vattenkraften sålunda:

för utmålet om 2,9 2 2 hektar kronor 433.6 8

» växande skog.............................................................. » 200.

» verk och byggnader ................................................... » 3,175.

» halva vattenkraften, rätt till dammfäste i stranden

å hemmanet Möcklemark jämte den särskilda rättighet,

som kronan kan äga till hemmanet Sjögles

och Möcklemarks andelar i ifrågavarande vattenfall

................................................................ » 8,010 —

summa kronor 11,818.68,

eller i avrundat tal 12,000 kronor.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att byggnaderna jämte dammen

samt de maskiner, som tillhörde kronan, vore så gamla och otidsenliga,

att ombyggnad med moderna anordningar måste ske, om vattenkraften

skulle kunna på tillfredsställande sätt utnyttjas. Då detta komme att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

58

medföra betydande kostnader och det icke kunde vara förenligt med kronans

intresse att ånyo bebygga och utnyttja ett så relativt litet vattenfall

som det ifrågavarande, ansåge förrättningsmännen, att försäljning

snarast möjligt borde äga rum.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot det föreslagna saluvärdet.

Domänstyrelsen har i förnyat utlåtande den 29 februari 1924 likaledes

förklarat sig icke hava något att erinra mot det av uppskattningsmännen

senast föreslagna saluvärdet. Styrelsen hade i övrigt intet annat att tilllägga

till sitt den 11 juni 1920 i ärendet avgivna utlåtande än att styrelsen

ansåge, att en tid av två år från tillträdet måtte bestämmas, inom

vilken stamfastighetens innehavare skulle äga utan avgift hava kronan

tillhörig bodbyggnad kvarstående å utmålsområdet samt köpare av vattenfallen

med mera skulle äga att avgiftsfritt hava kvarstående å egendomens

mark utom utmålsområdet belägna en ladugårdsbyggnad och en bodbyggnad.

Slutligen har domänstyrelsen, med förmälan att styrelsen ombesörjt

egendomens skötsel och vård till den 34 mars 1925, meddelat, dels att de

för egendomen betingade ärliga arrendeavgälderna utgjort 840 kronor för

tiden 1902—1923, 60b kronor för arrendeåret 1923—1924 samt 350 kronor

för arrendeåret 1924—1925, dels ock att Fagerholm komme att avträda,

arrendet den 14 mars 1924 och efterträdas av i ärendet omförmälde

Samuelsson.

Jag har intet att erinra mot den ifrågasatta försäljningen av lägenheten

Soiielund eller mot det av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdet

å lägenheten. Enligt 7 punkten av gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar äger förenämnde

Samuelsson utan särskilt förbehåll hembudsrätt till lägenheten.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit rörande ifrågavarande vattenfall

med utmål och kvarn jämte tillhörande verk och byggnader anser

jag mig kunna biträda förslaget om försäljning därav på offentlig auktion

till den högstbjudande — dock lägst för 12,000 kronor — under de i

kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt de villkor i övrigt,

som domänstyrelsen föreslagit.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

dels att lägenheten Soiielund må med ovan angivet

område från kronoegendomen 1/, mantal Högebro nr 3

i Hässleby socken av Jönköpings län försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar,

dels och att den rätt till vatten och grund i Brusaån

liilmnij till riMayem protokoll t samt 120 höft. (Nr 158.) 5

Departementt
ehefmi.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

å sträckningen för nn ifrågavarande strömfall, som tillkommer

samma kronoegendom, jämte ovan angivet utmål

med kvarn samt tillhörande verk och byggnader

må på offentlig auktion under de i kungl. brevet den

29 maj 1874 stadgade villkor till den högstbjudande

försäljas för ett pris ej understigande 12,000 kronor

samt under villkor i övrigt,

att i försäljningen icke ingå inom lägenheten befintliga,

enskild person tillhöriga byggnader och inrättningar

och ej heller en å området varande, kronan

tillhörig bodbyggnad, med stamfastighetens innehavare

förbehållen rätt att under högst två år efter

tillträdet utan avgift hava sistberörda byggnad kvarstående,

att med köpet följa till kvarnen hörande, å egendomens

mark utom utmålsområdet belägna ladugårdsbyggnad

och bodbyggnad, med rätt för köpare att under nämnda

tid utan avgift hava desamma kvarstående, samt

att stamfastighetens ägare förbehålles rätt till fri

väg över lägenhetens område till Brusaån och köparen

rätt till fri utfartsväg över stamfastighetens ägor till

allmänna landsvägen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen

hemställt uti de under l:o—14:o här ovan

antecknade ärenden. Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

behagar härtill lämna bifall samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:291 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 158, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana s. 1 i texten
  2. JoU 1924:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 158, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten