Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm samt förslag till förordning om vården av vissa kyrkogårdar i Stockholm

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:164, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm samt förslag till förordning om vården av vissa kyrkogårdar i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.

1

Nr 164.

Kung1. Maj.ls proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 20 november

1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

samt förslag till förordning om vården av vissa

kyrkogårdar i Stockholm; given Stockholms slott den 14

mars 1924.

Kungl. Maj:t Till härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen

den 20 november 1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm samt förslag till förordning om vården av vissa kyrkogårdar i

Stockholm.

Under Hans Maj:ts

Min Allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 20 november 1863 (nr 68 s. 1)

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm.

Härigenom förordnas, att § 2 i förordningen den 20 november 1863 om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm skall i nedan angiven

del hava följande ändrade lydelse:

§ 2.

Till kyrkostämmas-----löneförmåner.

Om vården av vissa kyrkogårdar är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1924.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 126 höft. (Nr 164.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majits proposition Nr 164.

Förslag

till

förordning om vården av vissa kyrkogårdar i Stockholm.

Härigenom förordnas, att vården av de Stockholms stad tillhöriga eller

åt staden upplåtna kyrkogårdar skall utgöra en för hela staden gemensam

angelägenhet, vilken staden såsom kommun har att besörja.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1924, från och med vilken

dag förordningen den 29 april 1886 om kyrkogårdsnämnd i Stockholm upphör

att gälla.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason anför efter gemensam beredning

med chefen för socialdepartementet:

I fråga om den centrala kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm finnes i § 2

sista stycket av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm den 20 november 1863 intagen bestämmelse, att om vård och

förvaltning av vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd är särskilt stadgat.

Dessa särskilda bestämmelser om kyrkogårdsnämnd återfinnas i den av

Kungl. Maj:t med riksdagen utfärdade förordningen om kyrkogårdsnämnd i

Stockholm den 29 april 1886. Enligt denna förordning förvaltas de Stockholms

kommun tillhöriga kyrkogårdar av kyrkogårdsnämnden. Denna nämnd

utgöres av fyra av stadsfullmäktige samt fyra genom kyrkostämmorna i de

territoriella församlingarna för två år i sänder valda ledamöter. För ledamöterna

utses jämväl suppleanter, nämligen fyra av stadsfullmäktige och

fyra genom kyrkostämmorna. De territoriella församlingarnas ledamöter och

suppleanter utses på det sätt, att var och en av de territoriella församlingarna

å kyrkostämma väljer två elektorer, vilka sedermera på överståthållarens

kallelse sammanträda och företaga valförrättningen.

För kyrkogårdsnämnden liksom för stadens övriga nämnder gäller vidare

en av Kungl. Maj:t genom beslut den 19 mars 1920 fastställd instruktion.

Sedan inom Stockholms stadsfullmäktige väckts motion med yrkande, bland

annat, att stadsfullmäktige måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning om

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.

sådan författningsändring, att stadsfullmäktige själva finge rätt att välja

hela kyrkogårdsnämnden, anförde Stockholms stadskollegium i utlåtande över

motionen, jämte annat, följande:

Kyrkogårdsnämnden, som yttrat sig över motionen, både framhållit, att

Stockholms stad redan nu i egentlig mening övertagit vården och förvaltningen

av begravningsplatserna, och att kyrkogårdsnämnden numera kunde

betraktas som eu av stadsfullmäktiges permanenta nämnder. Vid sådant

förhållande torde den omständliga och tidsödande valtekniska apparat, som

för närvarande måste igångsättas i och för församlingarnas val av ledamöter

och suppleanter samt revisorer i kyrkogårdsnämnden, kunna undvikas.

Kyrkogårdsnämnden hade i anslutning till sin sålunda intagna ståndpunkt

framlagt förslag till ändringar i gällande författningar rörande kyrkogårdsväsendet

i Stockholm. Därjämte hade i gällande instruktion för kyrkogårdsnämnden

föreslagits vissa jämkningar. Ifrågavarande förslag vore med visst

undantag, varom här icke blir fråga, överensstämmande med de förslag-,

stadskollegiet framlade. För egen del anförde stadskollegiet följande. Då

förvaltningen av huvudstadens begravningsplatser i ekonomiskt hänseende

sedan länge helt och hållet ankomme å den borgerliga kommunen, ville

stadskollegiet i likhet med kyrkogårdsnämnden tillstyrka en sådan omorganisation

av dess förvaltningsområde, att dithörande uppgifter även formellt

bleve för hela staden gemensamma angelägenheter, vilka staden som kommun

hade att besörja, och att den nämnd, åt vilken deras förvaltning uppdroges,

sålunda bleve en stadsfullmäktige underlydande, med övriga kommunala

nämnder likställd myndighet.

I formellt hänseende hade stadskollegiet funnit eu omorganisation av här

angiven innebörd förutsätta en bestämmelse av kommunallags natur, att

vården av stadens kyrkogårdar skulle utgöra en för hela staden gemensam

angelägenhet, vilken staden som kommun hade att besörja. Den särskilda

förordningen om kyrkogårdsnämnd i Stockholm borde härvid upphöra att

gälla och den nuvarande avfattningen av § 2 i kyrkostämmoförordningen

för Stockholm i så måtto jämkas, att den i sista styckets undantagsstadgande

intagna hänvisningen till vissa kyrkogårdars förvaltning »genom kyrkogårdsnämnd»

utginge. Verkställighet och förvaltning inom förevarande område

konnne, därest detsamma överfördes till den borgerliga kommunens

verksamhetssfär, att ordnas enligt bestämmelserna i kommunalförordningen

för Stockholm, samt organisationen av den särskilda nämnd, vilken stadsfullmäktige

kunde komma att härför tillsätta, att bestämmas i eu jämlikt

§ 36 kommunalförordningen av stadsfullmäktige antagen och av Kungl.

Maj:t fastställd instruktion.

Denna ordning medförde den betydande praktiska fördelen, att orgauisationsbestämmelsema

för kyrkogårdsnämnden ej såsom för närvarande behövde

lämnas i form av eu av Konung och riksdag gemensamt stiftad lag

utan kunde liksom i fråga om det stora flertalet övriga nämnder, meddelas

i instruktionsfonn och sålunda lättare jämkas efter växlande erfarenheter

och behov.

Stadskollegiet hemställde slutligen för så vitt här är fråga,

att stadsfullmäktige måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning om avlutande

av proposition till riksdagen med förslag till ändring i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863 samt till förordning om förvaltningen av vissa kyrkogårdar i Stock
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj ds proposition Nr 164.

holm i huvudsaklig överensstämmelse med till stadskollegiets utlåtande fogade

förslag.

Stadsfullmäktige biföllo vad stadskollegiet sålunda hemställt, och i skrivelse

den 15 oktober 1923 hava stadsfullmäktige inkommit med den sålunda

av stadsfullmäktige beslutade framställningen.

I ärendet hava yttranden avgivits av kyrkoråden och prästerskapet i församlingarna

i Stockholm ävensom församlingarna å kyrkostämma samt den

2 januari 1924 av överståthållarämbetet och den 15 januari 1924 av Stockholms

stads konsistorium.

Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd och kyrkostämma hava härvid avstyrkt

de föreliggande förslagen. Övriga kyrkoråd och församlingar ävensom överståthållarämbetet

och Stockholms stads konsistorium hava icke funnit något

att erinra mot förslagen till nu ifrågavarande förordningar.

De skäl, som vid förevarande ärendes behandling inom stadskollegiet förebragts

för en omläggning av den centrala kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm,

finner jag bärande. Den utveckling, som förvaltningen i fråga undergått,

synes mig nämligen vara tillräcklig anledning för att förvaltningen i

större utsträckning än hittills ställes under den kommunala representationens

ledning. I formellt hänseende innebär den föreslagna ändringen dels att i

§ 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 bestämmelsen om kyrkogårdsnämnd utgår och

ersättes mod stadgande, att om vården av vissa kyrkogårdar är särskilt

stadgat, dels ock att förordningen om kyrkogårdsnämnd i Stockholm den 29

april 1886 upphäves och ersättes med förordning av innehåll, att vården av

kyrkogårdarna ifråga skall utgöra en för hela staden gemensam kommunal

angelägenhet, vilken staden såsom kommun har att besörja. Bestämmelserna

om kyrkogårdsnämndens sammansättning in. in., som nu äro givna i

nämnda förordning den 29 april 1886, skulle med de jämkningar, som betingas

av nämndens förändrade karaktär, upptagas i en av Kungl. Maj:t utfärdad

instruktion för Stockholms stads kyrkogårdsnämnd. Jag finner en

sådan anordning, varigenom bestämmelserna rörande nämndens verksamhet

in. m. lättare kunna jämkas efter växlande erfarenheter och behov, vara att

föredraga framför den nuvarande, då dessa bestämmelser även i sina enskildheter

icke kunna ändras annat än genom kommunallagstiftning, och

jag anser mig sålunda böra tillstyrka den föreslagna ändringen jämväl i

detta fall.

Departementschefen uppläser härefter förslag till lag om ändrad lydelse

av § 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863 samt till förordning om vården av vissa kyrkogårdar

i Stockholm, vilka förslag äro av den lydelse, bilaga till detta prokoll

utvisar, samt hemställer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 164. 5

att desamma måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Kunglig

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Bihang till riksdagens protokoll. 1 sand. 126 höft. (Nr 164.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämm s. 10 i texten
  2. KU 1924:19 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19 s. 3 i texten