Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa delar av det s. k. Köpingskomplexet i Västmanlands län

1924-03-14 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:166, Angående försäljning av vissa delar av det s. k. Köpingskomplexet i Västmanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

delar av det s. k. Köpingskomplexet i Västmanlands län; given

Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Pettersson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1924.

Närvarande:

.Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot

Stridsberg, Lubeck, Clason. Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:

I sydvästra delen av Västmanlands län har kronan av ålder ägt egendomen

Strömsholm med underlydande fastigheter. Till egendomen hörde

tidigare en utmed viistligaste stranden av Mälaren mellan Köping och Kungsör

belägen, av Hedströmmen genomfluten större domän, det s. k. Köpingskomplexet,

som för tiden intill den 14 mars 1914 var anslagen till Strömsholms

hingstdepå och utarrenderad för dennas räkning.

Efter viss utredning av frågan föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 4

april 1913, nr 260, angående dispositionen av vissa till Strömsholms hingstdepå

anslagna fastigheter, att riksdagen måtte medgiva, att Köpingskomliihami

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 128 höft. (Nr 1(1(1.) 2

1913 år» boslut

om Köpingskomplexets

föränd»

till domänfonden.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Sakkunnigutredning

1913 — 1915

in. m.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

plexet från och med den 14 mars 1914 tillfördes statens domäners fond.

Föredragande departementschefen framhöll därvid, bland annat, att så många

egenartade omständigheter förelåge beträffande Köpingskomplexet, att bedömandet

av den ur olika synpunkter lämpligaste dispositionen av komplexet

vore synnerligen svårt, och att, i avvaktan på ytterligare undersökning

härutinnan, ny utarrendering borde ske på kortare tid.

I skrivelse den 1 juni 1913, nr 289, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition föreslagit i fråga om

Köpingskomplexet samt anförde därvid, att riksdagen ansåge, att utredning

borde verkställas om komplexets uppdelning och försäljning.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1913 anbefalldes domänstyrelsen

att utarrendera komplexet eller ombesörja dess skötsel och vård för

tiden från och med den 14 mars 1914 intill den 14 mars 1917, varjämte

tillkallades sakkunniga att verkställa utredning angående komplexets framtida

disposition. Utredningen skulle i första hand avse att lämna svar på

frågan om vad som borde bibehållas i kronans ägo och vad som borde upplåtas

till småbruk eller andra ändamål. Därjämte skulle, då stora delar av

Köpingskomplexet vore vattensjuka och i saknad av nöjaktiga vägar, nödig

uppmärksamhet ägnas åt vissa torrläggnings- och vägfrågor. Vid upprättandet

av förslag till komplexets framtida disposition skulle vidare hänsyn

tagas icke blott till statens direkta ekonomiska intressen i egenskap av jordägare

utan jämväl till de sociala synpunkter, som föranlett statsmakterna

att främja bildandet av egna hem och småbruk.

Efter verkställd utredning hemställde de sakkunniga i betänkande den ti

augusti 1915, att Köpingskomplexet skulle, med undantag endast av viss

skogsmark samt vägar och impedimenter, styckas och försäljas enligt av

sakkunniga uppgjord plan samt att genom kronans försorg viss avdikning

skulle vidtagas och utfartsvägar från lotterna anordnas.

Vid betänkandet var fogad en reservation av en av de sakkunniga, dåvarande

ledamoten av riksdagens andra kammare Sven Linders, som visserligen

anslöt sig till den uppgjorda styckningsplanen men avstyrkte försäljning

av fyra större lotter, benämnda litt. K, L, M och Ö, under framhållande

att dessa till arealen vore för stora till sådana mindre jordbruk, vilkas

uppkomst staten närmast borde gynna, att deras läge — intill Köpings stad

eller Kungsör — kunde medföra hastig värdestegring, som det vore onödigt

frånhända staten, samt att staten ej borde genom försäljning av berörda

lotter ostyckade avhända sig möjligheten att på goda villkor tillgodose ett

framdeles eventuellt uppkommande behov av småbruk inom orten. Staten

borde därför för det dåvarande i sin ägo bibehålla och på mera tillfälligt

arrende upplåta sagda lotter litt. K, L, M och Ö, å vilka hjälpliga hus

funnes. Om erfarenheten efter några år gåve vid handen, att styckning

till flera småbrukslägenheter vore önskvärd och förmånlig, kunde staten då

disponera även dessa jordar för sagda ändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

I yttrande i ärendet den 29 september 1915 uttalade domänstyrelsen, som

i övrigt i huvudsak biträdde de sakkunnigas förslag, att det rent ekonomiskt

sett vore för staten mera fördelaktigt att försälja än utarrendera samtliga

de lotter, som förslaget upptoge. Styrelsen ville därför helst förorda samtliga

lotters föryttrande, men föreslog likväl — på grund av den av reservanten

framhållna, av domänintendenten understödda betänkligheten mot

försäljning av lotterna litt. K, L, M och ö —, att sagda brukningsdelar

måtte tillsvidare behållas i kronans ägo och utarrenderas för eu tid av högst

tio år. Sammanförande av lotterna litt. K och L till en brukningslott

syntes styrelsen lämpligt, då de för det dåvarande utgjorde en brukningsdel.

Frågan om Köpingskomplexets disposition förelädes därefter 1916 års riksdag.

I proposition den 25 februari 1916, nr 139, föreslog Kungl. Maj:t —

i överensstämmelse med vad domänstyrelsen tillstyrkt — försäljning av större

delen av Köpingskomplexet. Sålunda skulle ett större område (litt. A) med

tillhörande vatten- och fiskerätt försäljas till Köpings stad, sex lotter (litt,

Q, S, T, V, Aa och Ai) försäljas å offentlig auktion under de i kungl. brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor, tjugofem lotter (litt. B, C, D, E, F, G,

H, I, N, O, P, K, U, Va, X, Y, Z, Å, Ä, Ab, Ac, Ad, Ae, Af och Ah) upplåtas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar och en lott (litt. Ag) försäljas till Kungs Barkarö kommun.

Före försäljningen påkallades prövning rörande fridlysning såsom naturminnesmärke

av a vissa områden befintlig ekskog. Försäljningsförslaget

upptog alltså icke de med litt. K, L, M och Ö betecknade större ägolotterna,

vilka synts föredragande departementschefen — i enlighet med den av reservanten

Linders samt domänintendenten och domänstyrelsen uttalade mening

— böra behållas i kronans ägo och utarrenderas för kortare tid, högst

tio år.

I skrivelse den 24 maj 1916, nr 163, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit nyss nämnda proposition.

Kungl. Maj:t förordnade därefter i brev till domänstyrelsen den 9 juni

1916 om verkställande av sålunda medgivna försäljningar av vissa delar av

Köpingskomplexet, om utförande å området av vissa torrläggningsarbeten

och väganläggningar samt om avsättning av vissa delar av komplexet till

kronopark, varjämte föreskrevs, att kvarvarande ägolotter, d. v. s. litt. K,

L, M och Ö, skulle utarrenderas för en tid av sju år från den 14 mars

1917.

Enligt vad domänstyrelsen meddelat, hava samtliga till försäljning jämlikt

sistnämnda beslut bestämda delar av komplexet numera försålts, varjämte

å dessa befintliga ekar, som därtill föreslagits, blivit av länsstyrelsen

i Västmanlands län förklarade för fridlysta naturminnesmärken.

Efter därom av domänstyrelsen gjord framställning förordnade Kungl.

Maj:t den 2 mars 1917, att vissa kronan ej tillhöriga byggnader å de till

fortsatt utarrendering bestämda ägolotterna, litt. K, L, M och Ö, skulle åt

1916 åra beslut

om styckning

och försäljning

av större delen

av Köpingskomplexet.

Inlösning åt

kronan av

byggnaderna

it lotterna

litt. K, I>, M

och Ö.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Utarrendering

till den 14 mars

1924 av lotterna

lätt. K,

L, M ocli Ö.

fråga om den

fortsatta dispositionen

av

lotterna.

kronan förvärvas mot högst följande lösenbelopp, nämligen beträffande litt.

K och L tillhopa 20,000 kronor, litt. M 14,200 kronor och litt. Ö 18,000

kronor. Ifrågavarande byggnader inköptes därefter av kronan för medel

från domänfonden.

Sedan lotterna först, till följd av mellankommande hinder i förberedelserna,

skötts för ett år, utarrenderades de därefter jämlikt gällande förvaltningsgrunder

för sex år till den 14 mars 1924, därvid i arrende betingats för

litt. K och L 2,675 kronor, litt. M 4,200 kronor och litt. ö 3,800 kronor,

och under villkor, bland andra, att byggnaderna skulle, i den man så vid

tillträdessyn befunnes kunna ske, försättas i fullgott skick, därför ersättning

komme att beredas genom arrendeavdrag.

Fråga föreligger nu om den fortsatta dispositionen av i kronans ägo kvarvarande

arrendelotter av Köpingskomplexet, nämligen:

1) Lotterna litt. K och L, förenade i ett bruk och gemensamt utarrenderade

under benämningen Matiro samt ingående i den jordlägenhet, som i

kronans jordebok för Västmanlands län upptagits under benämningen Köpingskomplexet

norra nr 1 inom den med Köpings stad införlivade Köpings

socken av sagda län. Arrendelotten Matiro är belägen intill staden Köpings

från Köpingskomplexet inköpta område, 3 kilometer från staden och skild

från Mälaren genom stadens ägor, samt innehåller en areal av i runt tal

71 hektar, därav 63 hektar tomt och åker, 4 hektar ängsmark, 3 hektar

backar och skogsmai''k samt 1 hektar impediment.

2) Lotten litt. M, benämnd Lugnet med Amerika och ingående till huvudsaklig

del i nyssnämnda jordlägenhet Köpingskomplexet norra nr 1 samt

till en mindre del i den i jordeboken upptagna jordlägenheten Köpingskomplexet

södra nr 1 inom Kungs Barkarö socken av Västmanlands län. Arrendelotten

begränsas i norr av förenämnda lott litt. K -f- L och i söder av

Hedströmmen samt innehåller enligt senaste mätningar eu areal av i runt

tal 163 hektar, därav 103 hektar tomt och åker, 53 hektar ängs- och odlingsmark,

6 hektar backar och skogsmark samt 1 hektar impediment.

3) Lotten litt. Ö, benämnd Frostuna eller Fröstuna och ingående i nyssnämnda

jordlägenhet Köpingskomplexet södra nr 1, vilken lott är belägen

2 kilometer från Kungsörs järnvägsstation samt angränsar Ivungsörs norra

kungsladugård och den från Köpingskomplexet 1916 avsatta kronoparken

Äshagarna. Lotten innehåller enligt senaste mätningar en areal av i runt

tal 98 hektar, därav 86 hektar tomt och åker, 5 hektar ängs- och odlingsmark,

inemot 7 hektar backar och skogsmark samt knappa 1 hektar impediment.

Med anledning av lotternas arrendeledighet den 14 mars 1924 har under

1921 och 1922 uppskattningsförrättning hållits å en var av lotterna, vilken

resulterat i förslag från uppskattningsmännen om lotternas fortsatta utarrendering.

På föranstaltande av domänstyrelsen har därefter under 1922 och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. 5

1923 ny förrättning ägt rum för uppgörande av förslag till lotternas styckning

till egnahemslägenheter. Slutligen har ännu en förrättning ägt rum,

nämligen under 1923 och 1924, därvid ett alternativt styckningsförslag upprättats.

Av instrumenten över uppskattningsförrättningen 1921—1922 jämte tillhörande

handlingar, däribland kopior av tre utav dåvarande extra lånt"

mätaren Tor Hjertquist 1910 upprättade utdrag av kartor över berörda

jordområden med tillhörande beskrivningar, inhämtas i huvudsak följande

rörande lotternas allmänna beskaffenhet.

Lotten litt. K + L. Åkerjorden, vars jordsammansättning utgöres av lätt

lermylla av god, ehuru kalkkrävande beskaffenhet å leralv, är med ringa

undantag stenfri och på kronans bekostnad medelst öppna gravar avdikad,

ehuru icke fullständigt, och medgiver genom sitt öppna, solbelysta läge och

Mälarens omedelbara närhet tillfälle till tidig sådd, snabbt mognande och

torkande skördar samt lång vegetationstid. Täckdikning är ej utförd och

torde ej vara överallt nödvändig eller ens tillrådlig på grund av jordens

beskaffenhet och Mälarens närhet. Ängsmarken lämnar under gynnsamma

förhållanden skälig avkomst. Bete finnes i beteshagen. Egendomen giver

intryck av en i sig själv godartad, lättskött och välbelägen lantgård, vilken

efter verkställande av vissa nödvändiga förbättringsåtgärder i avseende å

åbyggnad och åker bör enligt uppskattningsmännens mening anses såsom

en god sådan. Hävden uppfattas såsom god. Reparation av åbyggnaden

har betingat en kostnad av 5,811 kronor, som ersatts arrendatorn genom

arrendeavdrag. Av egendomens åbyggnad äro ladugård, stall och svinhus i

dåligt stånd samt otillräckliga, varjämte ökat utrymme för säd, spannmål

och redskap är av behovet påkallat samt ett uthus till en statstuga och ny

betäckning med ro å logen erfordras.

Lotten litt. M. Åkerjorden utgöres av svämlera å leralv av i dessa orter

vanlig, bördig, ehuru likasom jorden ä lotten litt. K -f- L synnerligen kalkkrävande

beskaffenhet. Avdikning är även här genom kronans direkta försorg

utförd men för åkerjordens behöriga torrläggning ej tillräcklig, varför

vidare åtgöranden synas önskvärda. Ängsmarkerna äro givande under år,

då Mälarens högvatten snabbt avgår. Betet är tidigt och kraftigt. Egendomen

har av uppskattningsmännen ansetts kunna betraktas såsom en lättskött

och god lantgård med ekonomiskt god belägenhet, ehuru åbyggnadens

bekymmersamma tillstånd och det ofta riskfyllda beroendet av Mälarens

vattenstånd, som här gjorde sig mera gällande än för lotten litt. K -j- L,

vore egendomen vidlådande egenskaper, som måste tillmätas behörigt avseende.

Hävden kunde anses såsom väl bedriven. Reparation av åbyggnaden

har betingat en kostnad av 6,853 kronor 3 öre, som ersatts arrendatorn

genom arrendeavdrag. Av egendomens åbyggnad liar ladugården befunnits

oduglig, varjämte behov föreligger av ny- och ombyggnad av stathus m. in.

Lotten litt. Ö. Åkerjorden är i huvudsak av samma beskaffenhet som

åkerjorden å lotten litt. M och i behov av täckdikning med nödiga utfall.

Betet i liagmarken är gott, och egendomen lämnar intryck av eu i stort

sett fördelaktig jordbruksegendom. Hävden uppfattas såsom väl handhavd.

Reparation av åbyggnaden har betingat en kostnad av 6,602 kronor, som

ersatts arrendatorn genom arrendeavdrag. Av de å lotten varande husen

äro ekonomibyggnaderna i bristfälligt skick.

Uppskattningsförrättliing

1921 —

1922 och förslag

om lotternas

fortsatta

utarrendering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Iiungl, Maj:ts proposition Nr 166.

Beträffande frågan om bildande av mindre lägenheter från egendomarna

inhämtas av instrumenten över 1921 och 1922 års förrättning i huvudsak

följande.

Framställning om åtkomst av innehav från lotterna litt. K + L och M

för bildande av mindre lägenheter hade ej inkommit. Då uppskattningsmännen

ansett, att lotten litt. K + L i nuvarande omfattning företedde en

jämnt avvägd figur, som ej utan skada för det hela kunde rubbas, samt att

lotten litt.. M ej heller lämpade sig för bildande av mindre lägenheter, ansåge

de sig ej böra upptaga frågan om avskiftande av sådana lägenheter

till vidare prövning.

I flaga om lotten litt. Ö hade från en person, J. Forsberg, inkommit

framställning om förvärv av en av honom å lotten brukad lägenhet, vilken

framställning uppskattningsmännen dock på grund av lägenhetens belägenhet

inom egendomens skiften ansett sig ej kunna biträda. Förslag till frånstyckning

för samma syfte hava uppskattningsmännen ansett sig ej heller

beträffande litt. Ö böra avgiva, enär egendomens natur och torrläggningsförhållanden

ej inbjöde därtill.

Da abyggnaderna a egendomarna av uppskattningsmännen, såsom framgår

av det sagda, befunnits bristfälliga, hava de framställt förslag om väsentliga

ny- och ombyggnader.

Beträffande lotten litt. K + L hava uppskattningsmännen ansett, att nedannämnda

byggnader borde uppföras, nämligen

dels en ladugårds-, stall- och svinhusbyggnad för en kostnad

av ........................................................................................... kronor 22,400

dels ett därmed sammanbyggt redskapshus med spann må ls
botten

.......................................................................................... » 4,700

dels eu tillbyggnad av logen ....................................................... » 2,800

dels omtäckning av samma loge................................................. » ’gQ0

dels ock en uthusbyggnad .............................................................. » 959

eller tillhopa kronor 31,450,

varav, efter avdrag av värdet av materialierna i sådana hus, som genom

nybyggnaden bleve obehövliga och över vilka arrendatorn skulle få fritt

disponera, skulle tillkomma arrendatorn genom arrendeavdrag 29,755 kronor.

Egendomen saknar skogstillgång för virke till nybyggnaden.

I fråga om lotten litt. M har, såsom förut nämnts, ladugården befunnits

oduglig, varför förslag till nybyggnad av ladugården av uppskattningsmännen

upprättats, upptagande en kostnad av........................... kronor 30,000:_,

vidare har föreslagits flyttning och ominredning av stathus

med källare för en kostnad av .......................................... » 8,520:_,

nybyggnad av stat- och brygghus med källare.................... » 7*800: —

samt ett gemensamt uthus för stathusen ............................ » 2,601: 20''

eller tillhopa kronor 48,921: 20,

varav, efter avdrag av värdet av vissa materialier, över vilka arrendatorn

skulle få fritt disponera, skulle tillkomma arrendatorn genom arrendeavdrag

48,370 kronor.

Egendomen saknar liksom lotten litt. K -f- L skogstillgång för virke till

nybyggnaden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. 7

För lotten Ut t. Ö hava uppskattningsmännen hemställt om uppförande av

en ny byggnad, inrymmande ladugård, stall och svinhus, därför kostnaden

upptagits till 37,500 kronor, varav, efter avdrag av värdet av materialierna

i nuvarande byggnad, 1,500 kronor, vilka materialier skulle få fritt disponeras

av arrendator!!, denne skulle såsom byggnadsersättning tillkomma ett

belopp av 36,000 kronor genom arrendeavdrag. Ej heller å denna egendom

finnes skogstillgång för virke till nybyggnad.

Uppskattningsmännen hava förordat fortsatt utarrendering av egendomarna

med optionsrätt för nuvarande arrendatorer och med skyldighet

för dessa att utföra, därest arrendetiden bleve 7 år, dels viss täckdikning

och dels vissa angivna delar av de föreslagna ny byggnadsföretagen

samt, därest arrendeperioden — såsom uppskattningsmännen livligt förordade

— bleve 20 år, därjämte den vidsträcktare nybyggnad, som upptagits

i förslaget.

Följande årliga arrendevärden hava av uppskattningsmännen beräknats:

för 7-årig för 20-årig

arrendetid arrendetid

litt. K + L ............................................................... 2,095 kronor 2,475 kronor

titt. M ........................................................................ 3,515 » 3,825 »

litt. Ö ........................................................................ 2,900 » 3,415 » .

Länsstyrelsen bar beträffande en var av ifrågavarande egendomar förordat

20-årig arrendeperiod och intet haft att erinra mot vad av uppskattningsmännen

i övrigt föreslagits.

Över jägmästaren bar ansett, att arrendevärdet borde med hänsyn till den

arrendatorerna förbehållna jakträtten vid egendomarna ökas med respektive

25 kronor för lotten litt. K -{- L, 50 kronor för lotten litt. M och 40 kronor

för lotten litt. Ö.

Sedan domänstyrelsen härefter den 11 november 1922 anmodat uppskattningsmännen

att uppgöra förslag till ifrågavarande arrendelotters styckning

i egnahemslägenlieter, därvid skulle iakttagas, att sådan storlek gåves lägenheterna,

att därå kunde födas eu familj, och att lägenhet finge utläggas i

mer än ett skifte, därest så funnes erforderligt för befintlig ängsmarks tillgodogörande,

bär förnyad förrättning ägt rum under senare delen av 1922

och under 1923, därvid förslag till dylik styckning upprättats.

Av instrumentet häröver jämte övriga till denna del av ärendet hörande

handlingar, däribland kopior av tre av distriktslantmätaren Per Båth 1923

upprättade kartor, upptagande gränserna för de föreslagna styckningslotterna,

med tillhörande beskrivningar, torde till eu början 1''å återgivas vad uppskattning

smämnen anfört beträffande lämpligheten över huvud taget att

från berörda egendomar upplåta egnahemslägenlieter.

Samtliga ifrågavarande egendomar hade på sin tid varit delar av det vida

omfattande Köpingsönsarrendet, vilket både sig tillförbundet bl. a. foderavrad

till Strömsholms stuteri. På grund av denna av ålder åliggande

bestämmelse och egendomarnas otillräckliga ladugårdsutrymmen samt medgivandet

för arrendatorerna att i övrigt fritt förfoga över kronoegendomarnas

Under 1922—

1923 upprättat

förslag till

lotternas

styckning i

egnahemslägenlieter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 166.

fodertillgångar hade de flesta av dessa stuteriägor iråkat ett mer eller

mindre nedgånget skick, vilket emellertid, för nu ifrågavarande egendomars

vidkommande, från och med 1914, då beroendet under Strömsholms stuteri

upphörde, och än mer efter 1918, då arrendatorerna medelst längre och tidsenligare

kontraktsbestämmelser blivit vid sina egendomar bundna, avlösts

av ett bättre sakernas tillstånd. Otvivelaktigt vore ock, att egendomarna

efter sistnämnda tid till såväl åbyggnaden som åkerns hävd blivit ansenligen

förbättrade. Men naturligt vore ock, att denna lyckliga utveckling i

betydande grad vore att hänföra — förutom till kronans bistånd — till

arrendatorernas intresse för saken och därtill att ett beaktansvärt kapital

genom dem blivit hävden tillfört. Även om detta förhållande icke borde

gottskrivas dem — kontraktsenligen — i allt för stor måtto, borde likvisst

arrendatorerna i första hand få skörda frukterna av detta förbättringsarbete.

Jämväl andra förhållanden av beaktansvärd art spelade härvid in. Så hade

arrendator!! av Matiro för ett jämförelsevis ganska betydande belopp av

förre arrendatorns av Lugnet konkursförvaltning inköpt den närliggande,

kronan numera frånsålda styckningslotten litt. G, vilken han naturligen

måste avyttra, därest han bleve nödsakad till avflyttning. Förenämnde förre

arrendator!! av Lugnet, vilken genom olyckliga, med arrendet icke samhörande

orsaker måst avträda sin egendom till konkurs, men genom sin

sons övertagande av arrenderätten nu kunde därå finna sin skäliga bärgning,

måste, ehuru till åren kommen, underkasta sig avhysning, och förmodligen

komme även för arrendator!! av Fröstuna, vilken egendom han

efter sin fader övertagit, skilsmässan att bliva svår. Vid skärskådande av

alla dessa omständigheter och ju mer uppskattningsmännen fördjupade sig

däri och i följderna av egendomarnas styckning och försäljning, funne de

ett sådant tillvägagående drakoniskt och motbjudande samt oförenligt med

den omsorg, vilken av ålder präglat kronans förhållande till dess arrendatorer.

Vid genomförandet av egendomarnas styckning och försäljning skulle

således trenne familjer, förutom dessas tjänare, gå ovissa öden tillmötes för

att bereda plats åt tjugu sådana, okända och oprövade, vilka skulle tillgodonjuta

vad de förra utfört, men för vilka framtiden troligen icke skulle ställa

sig så oberäknelig som för deras företrädare, ty säkerligen komme de flesta

av dem att få dela samma hårda öde, som nu påvilade flertalet av övriga

köpare av kronans förra egendomar i dessa trakter — oförmåga att komma

sig upp och fattigdom för dem själva och för dem, som därtill förhjälpt dem.

Från styckningssynpunkt ansåge uppskattningsmännen egendomarna Lugnet

och Fröstuna, den förra på grund av riskfylld vattengång, den senare genom

åbyggnadens förläggning, otjänliga för sådan disposition. Egendomen Matiro

vore därför bättre lämpad, men vore även den — förutom att densamma i

nuvarande omfattning vore att anse såsom ett ordinärt bondbruk — för

mycket beroende av Mälarens vatten för att i styckat skick kunna lämna

sina brukare en tryggad tillvaro.

Uppskattningsmännen hava på grund härav förordat, att egendomarnas

ifrågasatta styckning och försäljning icke mätte komma till stånd, utan att

desamma måtte i vanlig ordning på förnyade arrenden utlämnas.

Länsstyrelsen har instämt i vad uppskattningsmännen anfört.

Domänstyrelsen har beträffande frågan, huruvida lotterna böra styckas

och försäljas eller på nytt utarrenderas, bestämt hävdat det förra alternativet

och därvid i huvudsak anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. !*

Redan da lotterna senast varit arrendelediga hade styrelsen ansett deras

försäljning vara för staten det mest fördelaktiga, men hade styrelsen da pa

grund av vissa angivna betänkligheter häremot ansett sig höra tillstyrka eu

utarrendering av dem tillsvidare för högst 10 ar. Jämväl dåvarande departementschefen

hade uttalat sig för bibehållande i kronans ägo endast tills

vidare av egendomarna och för deras utarrendering på kortare tid. Genom

Kungl. Maj ds belut hade arrendetiden inskränkts till 7 år. Härav frarnginge,

att den sålunda beslutade utarrenderingen avsetts att vara endast

interimistisk och att tanken varit att vid arrendetidens utgång kunna disponera

egendomarna på annat sätt, enkannerligen föryttra dem för tillgodoseende

av behovet av mindre jordbruk. Det spörsmålet framställde sig alltså, huruvida

dispositionsfrågan numera kommit i annat läge.

De betingade arrendeavgälderna för egendomarna under don nu tilländalöpande

arrendeperioden av 7 år hade uppgått till sammanlagt 68,750 kronor.

För egendomarnas försvarliga brukande under nämnda tid hade domänfonden

bekostat inlösen av byggnader för belopp av tillhopa 52,000 kronor, och

hade av arrendatorerna ombesörjts reparation av byggnader för tillhopa

19.266 kronor mot arrendeavdrag, således en utgiftspost å sammanlagt

71.266 kronor. Härjämte hade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni

1916 å Köpingskomplexet utförts vissa torrläggningsarbeten och väganläggningar,

som betingat en kostnad för domänfonden av sammanlagt 35,500

kronor; huru stor del härav, som kunde anses belöpa på nu ifrågavarande

delar av komplexet, vore styrelsen ur stånd att lämna exakt uppgift om.

Det anförda visade, att domänfonden ej under ifrågavarande arrendeperiod

käft någon inkomst av dessa egendomar. Därom vore emellertid intet att

säga, om genom de nedlagda kostnaderna vunnits eu sådan förbättring

av egendomarna, att stegrad avkomst av dem vore att förvänta och därmed

även inkomst för staten; men enligt uppskattningsmännens arrendeförslag

kunde ett sådant förhållande ej inträda, förrän ytterligare åtgärder vidtagits

till jordens torrläggning och för egendomarnas förseende med andra bättre

ekonomibyggnader än de nuvarande, som trots reparationer, enligt vad styrelsen

vid besiktning funnit, vore i det bristfälliga tillstånd, att de ej kunde

tjäna sitt ändamål. De kostnader, som beräknats komma på staten för

egendomarnas iståndsättande i nu berörda hänseenden, stege till omkring''

130,200 kronor, detta avseende eu 20-årig arrendeperiod; i händelse av 7-årig

period borde enligt uppskattningsförslaget med eu del arbeten kunna anstå.

Härtill komme, att även bostadshusen, särskilt a lotten litt. (), inom eu

nära framtid krävde ombyggnad. De uppskattade arrendevärdena å egendomarna

uppginge till 9,715 kronor för ar eller sammanlagt för ny 20-årsperiod

194,300 kronor och för eu 7-årsperiod 59,570 kronor. Sammanställdes

nu utgifter och inkomster för staten av egendomarna för 27 år, inberäknat

de nu snart tilländagångna 7 åren, kunde inkomsterna ej antagas överskjuta

utgifterna med sådant belopp, att det täckte ränta på det nedlagda kapitalet

och gåve skiilig ersättning för den upplåtna jorden. Härvid vore att märka,

att de anförda siffrorna endast grundats pa beräkningar; bland annat syntes

det vara ovisst i denna ekonomiska depressionstid, om arrenden kunde

erhållas, motsvarande de arrendevärden, som ovan angivits.

Med avseende å vad sålunda framhållits syntes styrelsen ej annan mening

rörande ifrågavarande egendomars disposition vid nu förestående arrende

ledighet kunna göras gällande än den, som styrelsen vid förra arrendeledighetcn

hävdade och av dåvarande departementschefen biträddes, nämligen

att det vore fördelaktigast att ej bibehålla egendomarna åt kronan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

De skäl mot egendomarnas styckning ock försäljning, som anförts av

uppskattningsmännen med instämmande av länsstyrelsen och som lett till

förordande från deras sida av egendomarnas bibehållande för utarrendering

i vanlig ordning, måste visserligen tillmätas en viss betydelse, då, enligt

vad som ställdes i utsikt, vid försäljning — med undantag av en lägenhetsinnehavare,

som hade egna hus för sitt bruk därstädes — antagligen alla

övriga, som nu hade sina bopålar där och sin bärgning och vilka utgjordes

av, förutom tre arrendatorer, hos dem anställda tjänare, som, att döma av

befintliga till ett antal av 10 uppgående stat- och torpstugor, ej vore få,

skulle av oförmåga till inköp nödgas lämna sina hem, ett förhållande vilket

vore särskilt ömmande för arrendatorerna, som där under den gångna

perioden med intresse nedlagt för deras förhållanden ej obetydligt kapital.

Styrelsen förbisåge ej heller, att vid nu inträdda nedgång i jordbruksprodukternas

pris ringa utsikt torde finnas att vid försäljningen uppnå köpeskillingar,

motsvarande de åsätta saluvärdena, och att kronan tillika löpte

risk att få i behåll lotter sins emellan skilda och svåra att ekonomiskt

sköta. Men med hänsyn till de dryga omkostnader, som skulle komma att

påvila kronan vid jordens utarrenderande även för kortare arrendeperiod,

och till önskemålet om kronojords tillhandahållande för främjande av egnahemsrörelsens

utveckling syntes det styrelsen, att de anförda betänkligheterna

borde få vika och åtminstone nu försök göras med realiserande av

försäljningsförslaget, vilket kunde hliva till fördel för kronan och giva upphov

åt åtminstone några självständiga jordbruk.

Uppskattningsmännen hava emellertid, enligt domänstyrelsens ovannämnda

anmodan, vid 1922 och 1923 års förrättning upprättat ett förslag till egendomarnas

uppdelning av den huvudsakliga innebörd, som framgår av följande

tabell.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

11

Styck-

Areal

lektar

Saluvärde kronor!

Egendomens

nings- lottens |

därav

1

lärår be- räkna t

A b y g g n a d

Försäljning !

namn

benäm-

hela !

tomt och

för lida !

för

föreslås enligt

ning

åker

åbygg- ]

nader j

Ka

18.4 60

17.122

33,375j

20,050

(Bostadshus, visthus, spannmåls- \ bod, stall, ladugård, loge.

1874

års brev i

Kb

16.417

16.139

15,470

3,700

Torpstuga, uthus, loge.

1913 års grunder

Litt. K + L

La

17.271

16.599

18,245

6,630

Stathus, uthus.

f Statstuga, ladugård, loge, spann- ! målsbod, källargrop och ved-

>

» » j

(Matiro)

Lb

17.971

13.880

14,590l

3,190

»

1

( bod, lada.

!

Tillhopa

70.109

62.690

81,680

38,570

Ma

21.029

11.948

19,020

11,475

^Bostadshus, stathus, brygghus,

\ lider.

»

T> »

Mb

19.749

9.585

9,770

3,300

(Stall, loge, gammalt byggn.- \ virke.

» »

Mc

20.712

16.411

12,795

4,370

(Tre statstugor, brygghus, käl-

»

» » i

\ lare, magasin, lada.

Md

16.67 7

11.658

6,530

—

—

»

» »

lutt. M

(Lugnet med]

Mc

16.100

11.268

7,085

—

—

» » j

Amerika)

Mi

18.125

12.418

8,580

-

—

»

» »

Mg

17.896

11.245

9,195

—

»

» » 1

Mh

13.986

8.885

7,805

—

»

»

Mi

19.811

9.825

13,445

3,500

Två logar, halmlider, lada.

» »

Tillhopa

162.984

103.188

94,225

22,645

^Bostadshus, bod, tre vedbodar,

1 1874

års brev

Öa

14.4 64

12.482

30,850

16,990

t källare, smedja, stall o. ladu- ( gård, loge, två statstugor.

Öb

13.980

12.952

15.800

5,240

Stathus, magasin, ladugård.

i 1913 ars grunder

Öc

13.884

13.416

10,835

—

(J. Forsberg äger stuga och ut- \ hus å lotten.

»

» » ix

lutt. Ö

Öd

12.658

11.179

12,235

3080

Loge, lada, lada med lider.

»

» »

(Fröstuna)

Öe

13.256

12.072

9,720

300

Statstuga.

i *

» »

Öl

14.518

13.759

10,240

465

Stuga, ladugård, källare.

; »

» »

ög

10.226

9.982

6,820

—

—

» »

Öb

6.848

—

—

—

(Avsedd att tilläggas krono- \ parken Ashagarna.

»

» x>

1 Tillhopa

j 98.269

, 85.842 96,500

26,075

För

samtliga

331.862

251.678

272,405

82.290

l) Hembud åt Forsberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under 1923 —

1924 upprättat

alternativt

förslag till

lotternas

styckning i

egnahemslägenheter.

1*2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Beträffande detaljerna i styckningsförslaget torde, utöver vad i tabellen

meddelats, ur instrumentet över nu ifrågavarande förrättning böra framhållas,

att vissa av de obebyggda lotterna å litt. M ej kunnat tilldelas lämplig

tomtmark, att i lotternas areal och saluvärden ej inräknats vissa vägdelar

och ej heller ett inom lotten litt. Lb beläget grustag, allt avsett för lotternas

gemensamma nyttjande, att beträffande lotten litt. Mg undantaga en areal

av 0.3 8 3 hektar, utgörande ett område, som upptages av en jordbefästning,

vilket enligt uppskattningsmännens förmenande borde undantagas från försäljningen

och skyddas såsom historiskt minnesmärke genom överlämnande

i vederbörlig vård av i första hand vederbörande revirförvaltare, samt att

uppskattningsmännen ansett från försäljningen böra undantagas all å lotterna

befintlig ekväxt och i avseende därå förfaras på sätt förut stadgats

vid jordförsäljning i trakten.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot

det sålunda upprättade styckningsförslaget.

Domänstyrelsen har uttalat den uppfattning, att uppskattningsmännen i

det föreliggande försäljningsförslaget sökt tillgodose egnahemsbildandet i

den mån det varit möjligt. Ehuru de lokala förhållandena vore sådana,

att ej alla lotterna kunnat bliva fullt ändamålsenliga, ansåge styrelsen,

att förslaget borde läggas till grund för försäljningen. Mot värderingen

hade styrelsen intet att erinra. I försäljningen av litt. Mg borde dock,

utan förhöjning av saluvärdet, ingå det till undantagande föreslagna området

för fornlämning, under förbindelse för köpare att i avseende å denna

ställa sig till efterrättelse gällande författning och övriga föreskrifter, som

kunde meddelas. Därjämte borde de för försäljningslotterna upptagna saluvärdena

höjas med värdet av den ekskog, som efter vederbörlig prövning

ej bleve fridlyst såsom naturminnesmärke utan komme att ingå i försäljningen.

Med hänsyn till de olika meningar, som sålunda gjorts gällande beträffande

lotternas framtida disposition, samt här förekommande särskilda förhållanden

ansåg jag mig böra personligen besöka egendomarna, vilket skedde

den 27 oktober 1923. Med anledning av därvid gjorda iakttagelser anmodade

jag domänstyrelsen i skrivelse den 10 november 1923 att snarast möjligt

gå i författning om upprättande av ett alternativt försäljningsförslag

i ämnet, därvid följande borde beaktas:

1) I anslutning till huvudbyggnaderna ä en var av egendomarna litt. K

och Ö (Matiro och Fröstuna) skulle utläggas en lott av den storlek — förslagsvis

25 å 35 hektar åker — att den lotten tillagda jorden ungefärligen

motsvarades av befintliga, till avskiljande icke lämpliga byggnader.

2) I övrigt skulle jorden —- med undantag av lotten litt. Öh — uppstyckas

i egnahemslotter med beaktande jämväl vid detta alternativ av, att den

vattensjuka marken någorlunda jämnt fördelades mellan skilda lotter så

att icke någon egnahemslott erhölle dylik mark annat än i begränsad omfattning.

3) Lotterna skulle saluvärderas till pris, som skäligen kunde betingas vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 160.

försäljning, därvid beträffande byggnaderna borde iakttagas, att dessa ej

med nödvändighet — såsom i hittills upprättat förslag — värderades till av

staten vid inköp och reparationer nedlagda kostnader utan i stället till ungefärliga

saluvärdet i befintligt skick.

Med anledning härav ägde ny förrättning rum under slutet av 1923 och

början av 1924, därvid ett alternativt styckningsförslag upprättades av uppskattningsmännen.

Av instrumentet häröver jämte övriga till denna del av ärendet hörande

handlingar, däribland två av distriktslantmätaren Per Båth 1924 upprättade

kartor, upptagande gränserna för de nu föreslagna styckningslotterna,

med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Vid nu ifrågavarande värdering hava uppskattningsmännen i viss mån

omlagt grunderna för värderingen genom att något lätta på vikten av detaljerna

för ernående av en för uppgiften i dess helhet mera allmänt gällande

synpunkt. För ett bättre tillvaratagande av åbyggnaden å Matiro

hava de förut föreslagna lotterna litt. Ka och La sammanförts till en, benämnd

litt. KaLa. Beträffande Lugnet har nu, för vinnande av större tillgång

å fastmark och mot vattengång skonad åker för de lotter, som äro

för denna olägenhet mest utsatta, den i förra förslaget upptagna lotten litt.

Mh utgått som självständig lott genom uppdelning och tilläggande av dess

mark till fyra andra lotter, varjämte i samma syfte vissa förändringar i

gränserna för lotterna vidtagits. I fråga om Fröstuna föreslås, att den i

förra förslaget upptagna lotten litt. öd fördelas å två andra lotter för vinnande

av önskvärd motvikt i högre belägen mark gentemot dessa lotters

av Mälaren besvärade områden, samt att lotten litt. öe hoplägges med

huvudlotten, varjämte jämväl vissa andra gränsregleringar vidtagits. Sådana

anordningar föreslås beträffande Fröstuna, att alla till försäljning upptagna

lotter kunna erbjuda sina köpare bostadshus, och jämväl övriga förefintliga

byggnader kunna sägas i viss mån fylla respektive behov.

Det nu framlagda stycknings- och försäljningsförslagets närmare innebörd

framgår av följande tabell, däri de upptagna styckningslotternas områden

motsvaras av de ägofigurer, som med särskilda nummer äro angivna i distriktslantmätaren

Båths kartbeskrivningar beträffande litt. K+L den 10

mars 1923 och beträffande litt. M och litt. ö den 12 januari 1924. I tabellen

äro därjämte införda av domänstyrelsen föreslagna saluvärden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

Egen
-

j Styck- nings- lottens

benäm- ning

Area

1 hektar

1 .. 1

i Saluvärde kronor j

enligt

hela

|

där

a v

j tomt

och

åker

ängs- och

odlings- mark

avrös-

nings-

jord

j impe- diment

uppskatt-

nings-

männen

domän-

styrel-

sen

1

[ Ka La

35.721

32.721

1.036

1.822

0.142

26,960 i 31.260

Kb

16.417

16.189

0.171

—

0.10 7

11,770

14,570

Lb

1)17.971

13.880

2.636

1.201

0.805

‘) 11,400

,l) 13,600

[ Tillhopa

70.109

62.690

3.842

3.028

0.554

50,130

59,430

1 Ma 1

22.546

14.12 6

7.57 7

0.738

0.110

9,900

11,400

Mb 1

21.430

11.171

7.602

2.861

0.296

12,450

14,950

Mc 1

23.448

12.397

8.843

1.752

0.451

9,490

9,490

Md 1

23.164

19.24 5

3.889

0.580

—

11,415

12,115

1 Me 1

17.956

11.273

5.898

0.7 7 0

0.015

7,755

7,755

Mf 1

18.926

11.268

7.657

—

—

7,370

7.370

Mg 1

18.010

12.418

6.181

—

0.07 2

8,675

8,675

Mh 1

J) 17.2 8 7

11.245

5.982

0.036

0.024

2) 8,250

2) 8,250

Tillhopa

163.36 7

103 138

53.079

6.182

0.968

75,305

80,005

| Öa 1

32.588

29.340

0.515

2.894

0.339

27,115

32,115

Öb 1

13.980

12.952

0.178

0.7 52

0.048

10,560

13,560

Öc 1

13.884

13.416

0.489

—

0.029

10,835

10,835 ■

Öd 1

16.409

14.983

0.912

0.388

0.181

11,205

12,705

i Öe 1

16.167

15.197

0.021

0.835

0.114

11,240

11,240

Öb 1

5.343

—

2.920

2.417

0.006

1

I

Abyggnad

Försäljning

föreslås

enligt

Litt. K

+ L

j Litt. M

! (Lugnet

med

Amei

rika)

Litt. O

(Fröstuna)
-

Tillhopa

98.821

85.83 81 4.986

För samtliga 331.787| 251.066 (51.908 15.986 2.289

6.781

Tillräcklig

Otillräcklig

0.717

70,955 80,455

196,390 219,890

Obebyggd

Tillräcklig s)

Otillräcklig

.7. Forsberg

äger hus å

^ lotten

Otillräcklig 3)

parken Ashagarna
-

Anm.

Vissa vägdelar, avsedda till lotternas gemensamma nyttjande, ingå ej i arealerna.

1874 års brev

1913 års grunder

1874 års brev

1913 års grunder

som avsetts lör lotternas

1) 1 lobens Lb areal och saluvärde har ej inräknats ett inom lotten beläget grustag

gemensamma nyttjande. 61

2) 1 lottens Mh1 areal och saluvärde ingår ett område om 0.388 hektar, å vilket finnes viss fornlämning- området

motsvarar agofig. nr 553, 555—558 och del av 559. ’

till2lasT lobtt!nno!t"naHä lott''n Öf1 ."Odantages å ägofigurerna nr 1222 och 1223 befintlig stuga med uthus, som

t;m* °? vU avglft8f,ritt »S* 1 kopet av sistnämnda lott, varjämte dennas köpare medgives rätt att ave

1 ntt läta sagda byggoader kvarsta å lotten Oa1 och där disponera dem intill två år från tillträdesdagen.

*) Med hembndsrätt för J. Forsberg, som å lotten Öe 1 äger stuga med uthus.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.

15

Jämväl detta alternativ innehåller förslag om skyddande av ekväxt, varjämte

av uppskattningsmännen föreslås, att i övrigt å försäljningslotterna

befintlig skog måtte åtfölja respektive köp.

Länsstyrelsen har instämt i uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har påpekat, att den nu gjorda saluvärderingen av lotterna

slutade på en summa av 196,390 kronor, som med i det närmaste

76,000 kronor understege lotternas sammanlagda saluvärde enligt det förra

disposition sförslaget. Såsom förklaring till denna skillnad, vilken styrelsen

funnit anmärkningsvärd, hade domänintendenten för styrelsen framhållit,

att åbyggnaden i befintligt skick åsatts ett skäligt försäljningsvärde, som

sedan tillagts värdet per hektar avkomstgivande jord, varigenom lotternas

saluvärden nu erhållits. Ett sådant förfarande syntes styrelsen kunna godtagas,

men värderingen i enlighet därmed syntes i allt fall hava blivit väl

låg, ity att reduceringen blivit för stark, så att de värdebelopp, som därvid

avsetts för åbyggnaden, knappast kunde anses uppnå det skäliga. Med

hänsyn härtill och efter att hava granskat de föreslagna värdena för lotterna

till såväl jord som byggnader hade styrelsen funnit sig böra föreslå

en höjning av saluvärdena för nio angivna lotter på sätt framgår av i tabellen

å föregående sida meddelade uppgifter. Härigenom bleve nyssberörda

skillnad mellan uppskattningsmännens bägge alternativa förslag minskad

med 23,500 kronor och det av uppskattningsmännen senast beräknade

sammanlagda saluvärdet 196,390 kronor höjt till 219,890 kronor. — I övrigt

har styrelsen icke framställt erinran mot vad uppskattningsmännen

föreslagit i det senare alternativet.

Domänstyrelsen har meddelat, att styrelsen föranstaltat om egendomarnas

utarrendering under ytterligare ett år, d. v. s. för tiden till den 14 mars

1925.

Såsom domänstyrelsen påvisat skulle ett bibehållande i kronans ägo Departtmtntsav

kvarvarande delar av Köpingskomplexet bliva för kronan i ekonomiskt

hänseende ofördelaktigt. Medelst desammas styckning och försäljning

åter främjas ett viktigt samhällsintx-esse, i det sexton självständiga

jordbrukslägenheter härigenom bildas. Jag vill vidare erinra, att vid den

behandling av frågan, som föregick 1916 års beslut om försäljning av större

delen av komplexet, det icke rådde annan mening än att nu förevarande

lotter borde utarrenderas endast på kortare tid för att vid lämplig tidpunkt

utstyckas. Vad av uppskattningsmännen anförts angående hänsynen till

nuvarande arrendatorer av egendomarna och till dessas tjänare såsom skäl

mot egendomarnas styckning och försäljning finner jag visserligen behjärtansvärt

men ej avgörande för frågans bedömande, och detta så mycket

mindre som det dispositionsförslag, jag ämnar framlägga, i görligaste mån

tillgodoser arrendatorernas intressen. Jag biträder följaktligen den av

domänstyrelsen hävdade mening, att ifrågavarande delar av komplexet —

litt. K, L, M och O — nu böra utstyckas till försäljning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunrjl. Mcij:ts proposition Nr 166.

Beträffande själva styckningsplanen finner jag det senast (under 1923—

1924) upprättade, alternativa förslaget vara att föredraga framför det tidigare

(under 1922—1923) uppgjorda. Det senast upprättade förslaget torde

på ett mera tillfredsställande sätt än det förra hava löst frågorna om de

nuvarande åbyggnadernas rationella utnyttjande och sankmarkernas fördelande

på flera lotter i syfte att icke någon lott må erhålla för stor andel

dylik mark.

Jag anser, att berörda alternativa förslag bör — med det tillägg i fråga

om hembudsrätt för nuvarande arrendatorer, som jag strax kommer att

ifrågasätta — godtagas sådant det av uppskattningsmännen framlagts. Vad

domänstyrelsen ifrågasatt angående höjning av saluvärdena för vissa av

styckningslotterna kan jag ej biträda, utan anser jag — med hänsyn till

byggnadernas bristfälliga beskaffenhet och vad jag i övrigt bemärkt vid

mitt besök å egendomarna — att de av uppskattningsmännen senast föreslagna

saluvärdena böra läggas till grund för försäljningen. Beträffande den

inom lotten litt. Mli1 befintliga fornlämningen torde annat skydd än vad som

tillkommer densamma enligt förordningen den 29 november 1867 angående

forntida minnesmärkens fredande och bevarande icke tarvas.

I syfte att tillgodose nuvarande arrendatorers intressen torde arrendatorn

av Matiro böra beredas tillfälle att förvärva lotten litt. Ka La och arrendatorn

av Fröstuna lotten litt. öa1 i båda fallen för köpeskillingar, motsvarande

de av uppskattningsmännen lotterna åsätta saluvärden. Därest

vederbörande arrendator ej önskar begagna sig av dylikt medgivande,

torde lotten i fråga böra försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor. Vidare torde

arrendatorn av Lugnet böra tillerkännas hembudsrätt till en av styckningslotterna

från Lugnet efter eget val. I detta sammanhang vill jag framhålla,

att tjänarna hos arrendatorerna kunna vid stundande försäljning i

vederbörlig ordning ingiva anbud å sådan egnahemslott, som envar av

dem finner sig önska förvärva, och bör vid lotternas försäljning hänsyn

i möjligaste mån tagas till dylika anbud.

I överensstämmelse med i ärendet föreliggande förslag bör från försäljning

undantagas och till kronoparken Åshagarna läggas det område av lotten

litt. Ö, som enligt det senast upprättade försälj ningsförslaget betecknats med

litt. Öh1.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan förenämnda delar av det s. k. Köpingskomplexet

i Västmanlands län blivit styckade i sjutton lotter

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig tillstyrkt

förslag, följande lotter må var för sig med ovan angivet

område — efter det den prövning, som finnes böra påkallas

rörande fridlysning såsom naturminnesmärke av å om
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr löti.

17

rådena befintlig ekskog, i vederbörlig ordning ägt rum

— försäljas, nämligen

litt. Ka La och litt. Öal till nuvarande arrendator!!

av Matiro respektive Fröstuna mot köpeskillingar av

26,960 kronor respektive 27,115 kronor eller, därest

vederbörande arrendator ej önskar begagna sig av detta

medgivande, till den högstbjudande å offentlig auktion,

med iakttagande i övrigt vid sålunda skeende försäljning

av de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor, samt

litt. Kb, Lb, Ma1, Mb1, Mc1, Md1, Me1, Mf1, Mg k

Mh \ Öb \ Öc1, öd 1 och Öe 1 enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn av

Lugnet till en av lotterna litt. Ma1—Mh1 efter eget val;

skolande tillika beträffande lotterna litt. öa1 och öd 1

iakttagas, att å ägofigurerna nr 1222 och 1223 befintlig,

kronan tillhörig åbyggnad undantages vid försäljningen

av lotten litt. Öa1 och i stället förklaras skola ingå i

försäljningen av lotten litt. Öd med skyldighet för köpare

av lotten litt. Öa 1 att låta omförmälda åbyggnad

avgiftsfritt kvarstå och av köpare av lotten litt. Öd 1

användas intill två år från tillträdet av sistnämnda lott.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigersehiöld.

bihang till riksdagens protokoll r>''2''i

1 sand t''iS höft. (Nr 1 till.)

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:285 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts 1proposition angående försäljning av vissa delar av det s. k. Köping skomplexet i Västmanlands län. s. 7 i texten
  2. JoU 1924:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående försäljning av vissa delar av det s. k. Köpingskomplexet i Västmanlands län. s. 1 i texten