Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm

1924-03-14 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:168, Angående uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 168.

1

Nr 168. •

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av ett

bangårdspostkontor i Stockholm; given Stockholms slott

den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1924.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Lubeck, anför:

Vid anmälan för Kungl. Maj:t i samband med avlåtande av statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag av generalpoststyrelsens skrivelse

den 28 augusti 1923 med förslag ifråga om anslag till utgifter för kapitalökning

beträffande postverket för budgetåret 1924—1925 omnämnde jag, att

generalpoststyrelsen, bland annat, framlagt förslag om uppförande av en

byggnad för ett s. k. bangårdspostkontor i Stockholm. Enär emellertid den

ytterligare utredning, som i detta ärende befunnits erforderlig, icke ännu

hunnit slutföras, ansågs frågan icke för det dåvarande kunna underställas

riksdagens prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 130 höft. (Nr 168.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 168.

Ehuru slutgiltig utredning i frågan av vissa orsaker ännu icke föreligger,

har jag emellertid, på skäl, som skola i det följande närmare angivas, ansett

mig böra ånyo anmäla ärendet för avlåtande av proposition till riksdagen.

Då spörsmålet angående uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm

nära sammanhänger med frågan om utförande av vissa ombyggnadsarbeten

inom centralposthuset därstädes, torde här till en början i korthet få redogöras

för vad i sistnämnda fråga förekommit.

1914 års tidigare riksdag beviljade ett anslag av 960,000 kronor för uppförande

av en tillbygnad å den då ännu icke för centralpostkontoret disponerade

delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i Stockholm samt för

vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar i den nuvarande

posthusbyggnaden i samma kvarter. Därefter anvisade 1916 års riksdag

för genomförande av vissa ändringar i planen för ifrågavarande byggnadsarbete

ett anslag av 50,000 kronor. Med berörda till- och ombyggnad avsågs,

att centralpostkontorets paket- och tidningsavdelningar skulle erhålla nya,

rymliga lokaler i tillbyggnaden, varjämte tidningsavdelningen skulle behålla

en del av sina dåvarande rum, medan avgående avdelningen med korsbandsexpeditionen

och ankommande avdelningen med brevbärarexpeditionen skulle

vinna ökat utrymme dels genom övertagande av de bortflyttande avdelningarnas

lokaler, dels ock genom vissa ombyggnadsarbeten å posthuset.

I enlighet med planen togs tillbyggnaden år 1917 i anspråk av paket- och

tidningsavdelningarna. Kostnaderna för tillbyggnaden uppgingo till 785,269

kronor 26 öre, vadan för ombyggnaden återstodo omkring 225,000 kronor.

Då emellertid enligt förnyade kostnadsberäkningar beloppet visade sig otillräckligt

för detta arbetes fullföljande, hemställde generalpoststyrelsen i skrivelse

den 25 oktober 1918 om ytterligare 300,000 kronor för ändamålet, och

anvisade riksdagen härav för år 1920 100,000 kronor.

De kostnadsberäkningar, som lågo till grund för besluten om berörda ombyggnadsarbeten,

avsågo överbyggande av södra delen av posthusgården närmast

Vasagatan samt därav förorsakade ändringsarbeten inom den ankommande

avdelningen i syfte att bereda utrymme för den länge önskade centraliseringen

av brevbäringen inom Stockholm. Då emellertid den växande

rörelsen inom den avgående avdelningen gjorde behovet av större och mera

sammanhängande utrymmen inom denna avdelnings lokaler alltmera trängande,

hemställde generalpoststyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1919 om anslag

jämväl för ändringsarbeten inom sistnämnda avdelning, varigenom sådana

utrymmen skulle erhållas; och beviljade riksdagen för samtliga ombyggnadsarbeten

för år 1921 250,000 kronor och för år 1922 162,000 kronor.

För omförmälda ombyggnad av centralposthuset hava alltså i runt tal

737,000 kronor stått till postverkets förfogande. Den förändring i de allmänna

konjunkturerna, som ägt rum de senare åren, och den nedgång i

posttrafiken, som därav blivit en följd, hava, enligt vad generalpoststyrelsen

meddelar, gjort, att av de planerade omändringsarbetena endast de, som varit

ofrånkomliga, vidtagits, varför utgifterna för ändamålet kunnat begränsas

till allenast 14,000 kronor. Sedan generalpoststyrelsen anmält, att styrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 168.

3

med hänsyn till rådande förhållanden hade under utredning lämpligheten

av att tills vidare uppskjuta igångsättandet av förenämnda ombyggnadsföretag

i övrigt, har Kungl. Maj:t den 16 september 1921 förklarat, att med

omförmälda ombyggnadsföretag skulle tills vidare anstå ävensom att KunglMaj:t

ville framdeles, på anmälan av styrelsen, upptaga frågan om företagets

utförande till vidare prövning.

Generalpoststyrelsen anför nu, att en tendens till stegring av posttrafiken Generaipostpå

nytt vore märkbar och att styrelsen därför ansåge sig böra ånyo upptaga styrelaendetta

ärende. Till följd av vissa omständigheter hade emellertid styrelsen

funnit sig kunna framlägga en i väsentliga delar ändrad plan för lösning

av några av de frågor, vilka behandlats i samband med centralposthusets

till- och ombyggnad.

Avsikten med dessa arbeten hade, såsom förut antytts, varit att bereda

centralpostkontorets olika expeditioner tillfredsställande lokaler och att erhålla

erforderliga utrymmen för att dit centralisera större delen av brevbäringen

inom Stockholm. Därjämte hade man emellertid velat bereda möjlighet

att låta centralpostkontoret få en uppgift jämförlig med bangårdspostkontoren

i vissa större utländska städer, nämligen att hopsamla all avgående

och transiterande post och förarbeta den för vidareexpedition med

järnvägsposterna. Centralpostkontoret kunde visserligen sägas i viss utsträckning

fylla denna uppgift, men avsevärda olägenheter orsakades därav, att

kontoret icke såsom andra städers bangårdspostkontor vore beläget inom eller

invid huvudbangårdens område. Detta föranledde nämligen tidsödande och

dyrbara transporter och omlastningar.

Styrelsen yttrar härom bland annat:

Posttransporterna i Stockholm vore av mycket stor omfattning, beroende

på den stora mängd avgående och ankommande poster och det stora antalet

tåglägenheter dagligen. Enligt vad statistiken gåve vid handen, inlämnades

omkring en femtedel av all förekommande inrikes post i Stockholm.

Antalet avgående och ankommande postlägenheter dagligen utgjorde för närvarande

108. I huvudstaden funnes 16 postkontor förlagda inom olika stadsdelar,

med vilka postkontor post skulle utväxlas vid posternas ankomst och

avgång, varjämte post transporterades även till och från östra stationen,

stationen i stadsgården samt finlandsbåtarna och ett stort antal skärgårdsbåtar.

För posttransporternas fullgörande krävdes därför en mycket vidlyftig

apparat. Sålunda användes 18 större och mindre automobiler i regelbunden

daglig trafik. Transporterna fullgjordes av 28 chaufförer, vartill

komme en betydande personal, vilken hade till uppgift att medverka vid

bilarnas lossning och lastning samt posternas mottagande och avlämnande.

Kostnaderna för transporterna vore följaktligen högst betydande och hade år

1922 uppgått till sammanlagt omkring 250,000 kronor.

Större delen av dessa omfattande transporter försigginge just mellan, å

ena sidan, centralpostkontoret och, å andra sidan, centralstationen samt

övriga stationer och de postförande ångfartygen. Detta berodde huvudsakligen

därpå, att all massinlämning av post ägde rum vid centralpostkontoret.

Även vid övriga postkontor inlämnade paket forslades till centralpostkontorets

paketavdelning, där särskilda anordningar funnes för paketens

vidarebehandling. Omfattningen av den avgående paketposten vid central
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mai ds proposition nr 168.

postkontorets paketavdelning vore därför mycket betydande. Antalet därstädes

under år 1922 behandlade från Stockholm avgående paket hade utgjort

2,259,847 stycken med en beräknad sammanlagd vikt av omkring

9,000,000 kilogram. Även massinlämningen av korsband ägde rum vid central

postkontoret, till vilket i regel måste överföras jämväl vid andra postkontor

inom Stockholm inlämnade större mängder korsbandspost, enär dessa

postkontor i allmänhet saknade erforderliga sorteringsutrymmen. Vikten av

den korsbandspost som nedtransporterades från centralpostkontoret till centralbangården,

beräknades till omkring 4,000,000 kilogram per år.

Jämväl i fråga om ankommande post utgjorde centralpostkontoret uppsamlingsplats.

Till detta kontors paketavdelning uppforslades sålunda all

ankommande paketpost med undantag av paketposten från utlandet. Då

postverket vore i avsaknad av postförvaringsrum å centralbangården, måste

även all transiterande post, såväl in- som utländsk sådan, som icke kunde

k varliga i postvagnarna, uppforslas till centralpostkontoret för att där förvaras,

tills densamma kunde vidarebefordras.

Generalpoststyrelsen framhåller härefter, hurusom större delen av dessa

omfattande transporter mellan centralpostkontoret och centralbangården skulle

av sig själv bortfalla, därest inom bangårdsområdet kunde anordnas ändamålsenliga

lokaler, där all massinlämning av paket-, tidnings- och korsbandspost

kunde direkt äga rum och varifrån den ankommande posten kunde

direkt framsorteras till de olika postkontoren i staden. En sådan anordning

kunde beräknas medföra en årlig besparing i transportkostnader av icke

mindre än 125,000 kronor.

Rörande de nuvarande anordningarna för postverkets räkning inom centralbangårdens

område meddelar styrelsen följande:

För lastning och lossning av post hade statens järnvägar på sin tid åt

postverket upplåtit det strax norr om järnvägsövergången vid Jakobsgatan

belägna område, som ginge under namnet Vedgården. Utefter järnvägsspåren

därstädes hade postverket låtit uppföra tre lastningskajer med en sammanlagd

längd av omkring 150 meter. Vid dessa uppställdes de avgående postvagnarna

i god tid lör lastning och avhämtades strax före tågens avgång,

och till samma kajer nedväxlades de ankommande postvagnarna för lossning

så snart som möjligt efter tågens ankomst. Alla större poster in- och utlastades

sålunda å denna för postverket särskilt upplåtna plats. Yedgården

vore alltså som skapad till plats för ett bangårdspostkontor. Yad som fattades

vore emellertid byggnader för posternas inlämning och behandling.

Generalpoststyrelsen framhåller härefter, att de avgöranden, som 1923 års

riksdag träffat rörande utbyggande av Stockholms centralstation, öppnat

möjlighet för styrelsen att just å det s. k. Vedgårdsområdet erhålla erforderlig

mark för uppförande av ett bangårdspostkontor. Från statens järnvägars

sida hade man förklarat sig kunna erbjuda postverket full dispositionsrätt

till området i fråga, och efter förslag från statens järnvägar beträffande

spåranordningar och byggnadens placering hade generalpoststyrelsen låtit

arkitekten hos styrelsen Y. Bodin uppgöra ritningar till posthus. Det hade

därvid visat sig, att inom området skulle kunna rymmas, förutom nödiga

lastbryggor, erforderliga expeditionslokaler av olika slag.

Ett överflyttande från centralpostkontoret till det ifrågasatta ban
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts proposition nr 168.

5

gårdspostkontoret av viss del av postverkets rörelse, särskilt expeditionen av

paket, korsband och postabonnerade tidningar, skulle, påkekar styrelsen, medföra

avsevärda fördelar. Styrelsen yttrar härom:

För postverket bleve vinsten ej endast, att alla de skrymmande, tunga och

mest arbetskrävande transporterna från centralpostkontoret bleve överflödiga,

utan också, att den avgående posten från huvudstaden kunde, sammanförd

till ett enda ställe, bliva föremål för särdeles minutiös sortering och fördelning

på. även avlägsna postanstalter, varigenom arbetet inom postkupéerna

kunde vinna en lättnad, som vore och vid stegrad trafik än mer komme att

bliva behövlig. För paketposten skulle särskilt bliva att anteckna den stora

fördelen, att antalet omlastningar inskränktes, varigenom risken för uppkomsten

av skada å paketen minskades.

För tidningsrörelscn innebure tidningsavdelningens förflyttning en fördel

redan ur den synpunkten, att Vedgården läge närmare flertalet tryckerier i

tidningskvarteren än posthuset. Överflyttandet av expeditionen för postabonnerade

tidningar till bangårdspostkontoret komme emellertid att för

tidningsutgivarna innebära en ännu större fördel därigenom, att den tid, som

nu vore beräknad för lastning vid centralpostkontoret och för transporten

därifrån till järnvägen, komme att stå till tidningsutgivarnas förfogande.

Vad detta innebure lör det jäktande arbetet inom redaktioner och tryckerier,

syntes icke behöva vidare utvecklas.

Den

lämningstiden för tidningarna hade haft till följd, att tidningsutgivarna

oftast icke. kunnat avlämna sina tidningar till centralpostkontoret utan nödgats

att själva inslå tidningarna och avlämna dem direkt vid lastningsplatsen.

Denna anordning vore givetvis förenad med utgifter för tidningsutgivarna

och vore icke heller lämplig för postverket. Då inslagningen verkställdes

genom postverkets försorg, sammanfördes nämligen samtliga olika tidningar

till en och samma ort till endast ett paket, varemot, när tidningar insloges

av utgivarna själva, de olika tidningarna inlades i olika paket. Härigenom

komme antalet tidningspaket till en och samma ort att i många fall bliva

lika stort som antalet dagliga huvudstadstidningar, med påföljd, att sorteringsarbetet

i postkupéerna högst väsentligt ökades. Efter tillkomsten av

ett ^ bangårdspostkontor syntes inlämningstiderna kunna bestämmas så sent

inpå tågens avgångstider, att tidningsutgivarna icke längre skulle behöva

själva inslå sina tidningar, varigenom besparingar skulle uppstå såväl för

tidningsutgivarna som för postverket.

För allmänhetens del vore att märka, att Yedgården, vars läge vore på

en gång avskilt och centralt, skulle vara lika lätt för den paket-avsändande

eller paket-avhämtande allmänheten att nå som centralposthuset. Den för

övrig trafik så hindersamma uppställning av dragkärror, bilar och transportcyklar,

som nu ägde rum på de smala gatorna invid posthuset, komme att

upphöra och i stället överföras till det till postverkets förfogande ställda

irtrymmet inom centralbangården.

. För allmänheten tillkomme dessutom som vinst den minskade inlämningstid,

som kunde medgivas på ett bangårdspostkontor, jämförd med den, man

med hänsyn till avståndet från järnvägen måst föreskriva för mottagningen

av post å andra postkontor. För sådana trafikanter, som hade att avsända

och avhämta såväl postpaket som ilgods, skulle den planerade anordningen

innebära ytterligare en fördel därigenom, att statens järnvägars ilgodsmagasin

komme att ligga alldeles intill bangårdspostkontoret och bägge slagen

av transporter således med fördel kunde ske i sammanhang.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Generalpoststyrelsen påpekar vidare, hurusom tillkomsten av ett särskilt

bangårdspostkontor skulle innebära en lösning av ett stort antal av postverkets

övriga lokalfrågor. Genom de nämnda expeditionernas bortflyttning

från centralpostkontoret skulle sålunda utan avsevärdare om ändringsarbeten

kunna erhållas välbehövliga ökade lokaler för blankettförrådet, tryckeriet

och bokbinderiet samt för avgående brevavdelningen och brevbärarexpeditionen,

'' vars lokalbehov eljest kunnat tillgodoses endast genom en kostsam

och ur många synpunkter icke önskvärd överbyggnad av posthusets närmast

Vasagatan belägna gård. Slutligen skulle kunna utvinnas synnerligen lämpligt

belägna lokaler för den föreslagna postgirorörelsen.

Frågan om centralposthusets ombyggnad komme alltså att väsentligt förenklas.

För de omändringsarbeten, som bleve erforderliga för ändrad användning

av lokalerna m. m., syntes icke krävas mer än 80,000 kronor. Då uppförandet

av det planerade bangårdspostkontoret beräknats draga en kostnad

av 520,000 kronor, skulle således av de för centralposthusets ombyggnad tillgängliga

medlen, i runt tal tillhopa 737,000 kronor, allenast ett belopp av

omkring 600,000 kronor behöva tagas i anspråk.

På tal om fördelarna av bangårdspostkontorets tillkomst har generalpoststyrelsen

slutligen framhållit, att, utöver de avsevärda besparingar som, enligt

vad förut nämnts, kunde ernås i fråga om transporterna, besparingar

med säkerhet skulle uppstå även därigenom, att det bleve möjligt att i högre

grad än nu vore fallet använda mekaniska anordningar och sålunda nedbringa

behovet av mänsklig arbetskraft samt att en koncentration av arbetsledningen

kunde vidtagas, som möjligen skulle göra ett antal tjänster överflödiga.

Styrelsen ansåge sig kunna räkna med, att inrättandet av bangårdspostkontor

skulle medföra en sammanlagd utgiftsminskning av 150,000 kronor

per år, varav å transporterna som nämnts folie 125,000 kronor.

Generalpoststyrelsen lämnar härefter en redogörelse för den planerade anläggningen

å Vedgårdsområdet samt anför därvid bland annat:

Det nya posthuset vore avsett att utgöras av en envåningslänga med en

omkring 60 meters fasad åt söder, Jakobsgatans förlängning, och två från

denna länga mot norr gående flyglar, av vilka den östra flygeln skulle erhålla

en omkring 55 meter lång fasad åt centralbangården och den västra en

omkring 40 meters fasad mot Vintervägen. Mittlängan och de två flyglarna

omslöte en säckbangård med fyra spår, utmed vilka löpte taktäckta perronger.

Under större delen av huset skulle anläggas källare.

För att bangårdspostkontoret icke skulle behöva ligga i vägen för en eventuellt

blivande viadukt för gatutrafikens ledande över järnvägsspåren hade,

efter samråd med statens järnvägars och Stockholms stads vederbörande

myndigheter, byggnaden indragits så långt från Jakobsgatan räknat, att densamma

under alla förhållanden skulle komma att ligga innanför och oberoende

av en eventuellt blivande dylik övergång.

Fasaden mot söder komme att skiljas från Jakobsgatan av en stor förgård

med en bredd av omkring 35 meter i östra hörnet och omkring 15 meter i

västra hörnet. Denna förgård komme sålunda att bland annat innesluta de

på platsen redan uppväxta lindarna. Västra flygelns fasad vore avsedd att

ligga omkring 12 meter innanför Vintervägens gatulinje. Även här skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 168.

7

sålunda komma att uppstå en rymlig förgård. Förgården åt söder och väster

skulle mot gatorna begränsas av en arkitektoniskt behandlad mur med portar.

Byggnadens fasader vore avsedda att få en höjd av omkring 10 meter

räknat från gatunivån, och takåsen skulle komma att ligga cirka 15 meter

över gatuplanet.

Fasaderna skulle utföras i fogstruket tegel efter stadshuset som förebild

och taket täckas med tegel.

Mittlängan och västra flygeln vore avsedda för paketavdelningen.

Östra flygeln, som skulle konstrueras i två våningar, vore avsedd att inrymma

korsbandsexpeditionen och tidningsavdelningen samt postmästarens

tjänsterum och kansli.

Källaren skulle, utom ångpannerum och bränsleförråd samt ett frukostrum

för personalen, inrymma en sorteringssal för ankommande paket, avsedda att

distribueras genom den särskilda paketexpressen.

Bangårdspostkontoret skulle förses med mekaniska transportanordningar i

stor utsträckning. Till en början komme alla de transportbanor och hissar,

som nu vore i bruk vid centralpostkontoret inom de avdelningar, vilka skulle

förläggas till bangårdspostkontoret, att överflyttas till detta senare. Dessa

äldre transportbanor avsåge att förflytta paket och tidningsbuntar från mottagningsbryggor

och diskar till sorteringsexpeditionerna. Nya transportbanor

måste emellertid anskaffas för posternas snabba och bekväma överförande

från och till järnvägsvagnarna på postbangården. För detta ändamål komme

samtliga perronger att förses med s. k. ändlösa transportband, vilka skulle

möjliggöra, att säckar och påsar, utan att mänsklig arbetskraft användes för

själva transporten, förflyttades från lastbryggor och sorteringsexpeditioner

längs avsedd plattform och där automatiskt avstjälptes just framför den

postvagn, med vilken de skulle vidarebefordras. Genom backslagning av

transportbanden skulle avlastning från järnvägsvagn av ankommen post

kunna försiggå på motsvarande sätt.

För massmottagningen av paket skulle man tillgodogöra sig erfarenheterna

från den nuvarande expeditionen av detta slag vid centralpostkontoret. Medan

nu endast ett fordon åt gången kunde köra fram till vågborden, skulle i det

nya huset fyra fordon kunna köra fram och lasta av samtidigt. Korsbandsexpeditionen,

som nu vore helt utan andra transportanordningar än vagnar

för handkraft, skulle utrustas på samma sätt som de andra expeditionerna.

Styrelsen meddelar slutligen, att arbetena med nybyggnaden i fråga vore

avsedda att igångsättas under sommaren 1924 och skulle bedrivas så, att överflyttningen

av expeditionerna vore avslutad före början av jultrafiken år

1925. Då det först i samband med denna överflyttning bleve möjligt att företaga

de antydda ändringsarbetena i centralposthuset, kunde någon detaljerad

plan för dessa icke nu framläggas. I enlighet med vad förut nämnts, syntes

emellertid kostnaderna för ändringsarbetena icke behöva överstiga 80,000 kronor.

Under hänvisning till att ett genomförande av den av generalpoststyrelsen

föreslagna planen skulle medföra dels avsevärd besparing å redan anvisade

anslag samt minskade årliga personal- och driftkostnader dels stora förbättringar

i posttrafiken ur såväl postverkets som allmänhetens synpunkt, har

styrelsen hemställt om medgivande att av för ombyggnad av centralposthuset

i Stockholm anvisade men ej i anspråk tagna anslag använda ett belopp av

520,000 kronor för anläggande av ett bangårdspostkontor inom den s. k. Vedgården

av Stockholms centralbangårds område.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Byggnads
styrelsen.

Järnvägs
styrelsen.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 augusti 1923 bar generalpoststyrelsen

begärt byggnadsstyrelsens yttrande, särskilt i kostnadshänseende,

rörande det ifrågasatta byggnadsföretaget. På grund bärav bar byggnadsstyrelsen

i skrivelse till generalpoststyrelsen den 13 september 1923 anfört,

bland annat, att styrelsen ville betona vikten av att byggnaden med hänsyn

till dess bemärkta läge placerades på ett för stadsbilden mera tilltalande sätt,

nämligen med fasaden förlagd parallellt med den till Stadshusbron ledande

gatan. Vidare både det synts byggnadsstyrelsen olämpligt, att belasta den

mycket dåliga grunden å platsen med en stenbyggnad. Efter förda underhandlingar

både arkitekten Bodin därför uppgjort ett nytt förslag, avseende

byggnadens utförande av betongbålsten och inre stomme av trä i stället för

av tegel och betong. Slutligen bar byggnadsstyrelsen förklarat, att kostnaderna

för byggnadens uppförande i enlighet med detta förslag icke syntes

behöva överstiga det beräknade beloppet, 520,000 kronor.

Till följd av remiss har järnvägsstyrelsen den 12 november 1923 avgivit

utlåtande över generalpoststyrelsens förevarande framställning. Järnvägsstyrelsen

bar därvid anfört, bland annat, följande:

Vid de samråd, som ägt rum mellan järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen,

både två alternativa förslag till bangårdspostkontorets läge blivit

utarbetade.

Det ena förslaget hade avsett byggnadens förläggande med huvudfasaden

parallell med Jakobsgatan och på sådant avstånd från densamma, att mellan

gatan och byggnaden förefunnes tillräckligt utrymme för den körtrafik, som

vore att påräkna.

Enligt det andra förslaget, skulle däremot bangårdspostkontoret indragas

så långt från Jakobsgatan, att det bleve oberoende av, om man i framtiden

skulle vilja, norr om Jakobsgatan, uppföra en viadukt för gatutrafikens

ledande över spårsystemet i södra ändan av centralstationen. I så fall kunde

emellertid tillfarten till byggnaden givetvis icke ske direkt från viadukten,

enär byggnadens gårdsplan komme att ligga på betydligt lägre böjd än gatuplanet

på viadukten. Inkörsporten måste därför förläggas ett stycke in på

Vintervägen och byggnadens västra fasad dragas tillbaka så långt från Vintervägen,

att körtraliken kunde framgå mellan denna och byggnaden, vars

södra fasad skulle ligga parallellt med viadukten och på lämpligt avstånd

från densamma.

Av dessa båda alternativa förslag ansåge järnvägsstyrelsen endast det

förra lämpligen kunna ifrågakomma eventuellt dock i sä måtto modifierat,

att det kunde befinnas lämpligt att förlägga byggnadens västra fasad på

något avstånd från Vintervägen. Det senare förslaget vore nämligen behäftat

med avsevärda olägenheter. Sålunda skulle tillfarten till bangårdspostkontoret

bliva betydligt sämre än enligt det förra förslaget. Vidare skulle

anläggningen med sina tillhörande spåranordningar inkräkta på det förut

trånga området i bangårdens sydvästra del i högre grad, än som kunde vara

lämpligt. Slutligen kunde järnvägsstyrelsen icke finna annat än att byggnadens

läge enligt det senare förslaget, med huvudfasaden liggande snett i

förhållande till Jakobsgatan, skulle bliva ur estetisk synpunkt föga tilltalande.

Vidkommande så bangårdspostkontorets byggnadssätt ansåge järnvägsstyrelsen,

att ett lättare sådant borde komma till användning än det, som

generalpoststyrelsen föreslagit. Dels syntes det nämligen med hänsyn till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

9

grundens mindre goda beskaffenhet vara tillrådligt, att huset ej gjordes

tyngre än nödigt, dels förefölle det, som om ett hus av sten med fasadtegel

efter stadshusets förebild icke väl skulle harmoniera med övriga byggnader

å bangården.

I detta sammanhang hade järnvägsstyrelsen ansett sig böra påpeka, att

styrelsen inför det beslutade utförandet av de nya anläggningarna vid centralstationen

och norra stationen kommit till den uppfattningen, att man

lämpligen borde uppföra ett ilgodsmagasin å bangårdens sydvästra del. De

utredningar, som verkställts, hade emellertid ådagalagt, att hinder icke mötte

för att förlägga såväl bangårdspostkontoret som ilgodsmagasinet med sina

tillhörande spåranordningar till nu ifrågavarande platser. Bangårdspostkontoret

och ilgodsmagasinet komme emellertid att ligga omedelbart intill varandra,

varför det vore önskligt att byggnaderna uppfördes på liknande sätt,

så att de komme att harmoniera med varandra. Samråd borde därför äga

rum mellan generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen i detta avseende.

I anslutning till vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen förklarat, att

styrelsen icke hade något att erinra mot att ett bangårdspostkontor uppfördes

i sydvästra delen av centralstationsområdet, men att styrelsen förutsatte dels

att byggnadens läge valdes i huvudsaklig överensstämmelse med det förra

av de av järnvägsstyrelsen omnämnda förslagen, dels ock att vad styrelsen

anfört i fråga om byggnadssättet komme att iakttagas.

Svenska tidningsutgivareföreningen, som beretts tillfälle att yttra sig över

generalpoststyrelsens förslag, har i skrivelse den 29 december 1923 hänvisat

till ett av Stockholmspressens ekonomiska förening på tidningsutgivareföreningens

anmodan i ämnet avgivet yttrande, i vilket anförts, bland annat,

följande:

Svenska tidningsutgivareföreningen

och Stockholmspressens

ekonomiska

förening.

Generalpoststyrelsens hemställan att inom den s. b. Yedgården få anlägga

ett_ bangårdspostkontor, berörde helt naturligt även tidningarna på det allra

intimaste.

De nuvarande expeditionsförhållandena vore allt annat än tillfredsställande,

vilket klart framginge av vad generalpoststyrelsen anfört angående

avlämningstiderna för tidningarna. Postverkets oförmåga att för närvarande

verkställa expedieringen av postabonnerade tidningar inom en rimlig tid

framginge tydligt därav, att morgontidningar, som skulle sändas med Malmötåget

kl. 9,55 fm., måste avlämnas till posten redan kl. 4,15 f. m. alltså

icke mindre än 5 timmar och 40 minuter före tågets avgång.

För tidningar med stora postupplagor hade det helt naturligt varit omöjligt

att hålla de av postverket stipulerade tiderna, utan hade de varit nödsakade

att med stora extra kostnader själva taga hand om inslagningen och

transporten till respektive postkupéer.

Som inlämnandet i postkupéerna finge ske intill en halv timme före tågets

avgång, kunde tidningarna expediera upplagorna successivt med hänsyn till

tagens olika avgångstider, så att endast en mindre del av upplagorna behövde

vara inslagen och avlämnad till de tidigaste tågen.

Det kunde emellertid vid stora förseningar inträffa, att det t. 0. m. vore

omöjligt att hinna lämna upplagorna till vissa postkupéer den stipulerade

halvtimmen före tågets avgång, och att tidningssäckarna således icke hunne

transporteras ut till Vedgården, utan måste köras till avgångsplattformen

och därifrån lastas i postkupén, kanske blott någon enda minut före tågets

avgång.

Bihang till riksdagens protokoll 192). 1 samt. 130 höft. (Nr 168.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds proposition nr 168.

Departe
ments
chefen.

Med hänvisning till de lättnader, som ett genomförande av generalpoststyrelsens

förslag skulle medföra därigenom, att inlämningstiderna för tidningar

kunde bestämmas så sent inpå tågens avgångstider, att tidningarnas

inslagning icke längre skulle behöva ombesörjas av tidningsutgivarna själva,

har Stockholmspressens ekonomiska förening förklarat sig på det allra livligaste

tillstyrka bifall till framställningen i fråga.

Såsom ovan nämnts hava de tidigare beslutade ombyggnadsarbetena för

centralposthusets ankommande och avgående avdelningar ännu icke kommit

till utförande i avsedd omfattning, huvudsakligen på grund av nedgången i

posttrafiken. I och med den stegring av trafiken, som nu åter synes inträda,

har emellertid frågan om ett ändamålsenligare ordnande av postverkets lokalförhållanden

ånyo blivit aktuell. Tillfälle har nu också yppat sig att för

berörda fråga vinna en i flera avseenden gynnsammare lösning än tidigare

påräknats. Till följd av de beslut, som statsmakterna nästlidet år fattat

rörande bangårdsförhållandena i Stockholm, varigenom dessa förhållanden i

huvudsak torde hava ordnats för åtminstone ett par tiotal år framåt, har

det nämligen visat sig möjligt att åter upptaga den av generalpoststyrelsen

tidigare framförda tanken på uppförande av en större postbyggnad inom

själva bangårdsområdet, till vilken kunde förläggas den huvudsakliga expeditionen

av paket-, korsbands- och tidningsposterna.

Genom tillkomsten av ett sådant bangårdspostkontor skulle i centralposthuset

kunna vinnas så avsevärda utrymmen, att några större till- eller ombyggnadsarbeten

därstädes icke bliva erforderliga. Den största betydelsen

av anordningens vidtagande ligger emellertid i de avsevärda fördelar densamma

skulle innebära för postverkets arbete samt för allmänheten, särskilt

tidningsutgivarna. I detta avseende ber jag att få hänvisa till vad generalpoststyrelsen

anfört. Här må allenast påpekas, att, då de besparingar, som komma

att ernås genom bangårdspostkontorets tillkomst, beräknats uppgå till

icke mindre än 150,000 kronor för år räknat, engångskostnaderna för byggnadens

uppförande, omkring 520,000 kronor, komma att amorteras under

loppet av några få år. Vid sådant förhållande synes generalpoststyrelsens

förslag innebära en även ur rent affärsmässig synpunkt fördelaktig lösning

av postverkets lokalfrågor.

Den föreslagna nybyggnaden är avsedd att förläggas å den intill Jakobsgatans

fortsättning och Vintervägen belägna del av bangårdsområdet, som

benämnes Vedgården och som järnvägsstyrelsen förklarat sig kunna upplåta

för ändamålet. Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, hava

emellertid delade meningar gjort sig gällande rörande vissa detaljer i fråga

om byggnadens placering ävensom byggnadssättet och fasadernas behandling.

Med hänsyn till bygge adsplatsens framträdande läge, på obetydligt avstånd

från ett av stadens förnämsta byggnadsverk, stadshuset, samt i betraktande

av att byggnadens placering måhända kunde komma att inverka på lösandet

av vissa stadsplanefrågor och särskilt på ordnandet av trafikförhållandena

vid skärningen mellan Jakobsgatans förlängning och järnvägsspåren, har det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

11

synts lämpligt att inhämta yttrande i ärendet från Stockholms stad. Sådant

yttrande har emellertid ännu icke inkommit. Då utredningen rörande det

närmare förläggandet och utformandet av byggnaden sålunda icke är helt

slutförd, är jag för närvarande icke beredd att taga ståndpunkt i dessa hänseenden.

Emellertid synas icke nämnda detaljspörsmål böra få orsaka, att själva

huvudfrågans avgörande fördröjes ett helt år. Eör postverkets del är det

givetvis angeläget, att det ifrågasatta bangårdspostkontoret kommer till

stånd snarast möjligt, så att en redan nu välbehövlig och vid en sedan

någon tid skönjbar trafikstegring oundgänglig utvidgning av vissa expeditionslokaler

kan ernås på ett praktiskt sätt och utan onödigt dryga kostnader.

Yikten av att särskilt fragan om expedieringen av postabonnerade tidningar

med det snaraste erhåller en tillfredsställande lösning framgår tydligt

av vad därutinnan anförts såväl av generalpoststyrelsen som från tidningsutgivarehåll.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att generalpoststyrelsens förslag nu

underställes riksdagens prövning. Avgörandet ifråga om den närmare förläggningen

av byggnaden ävensom fasadernas gestaltning m. m. torde få

överlåtas åt Kungl. Maj:t, helst större skiljaktigheter i vederbörande myndigheters

ståndpunkt i dessa hänseenden icke synas vara att förvänta.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för uppförande av ett bangårdspostkontor inom Stockholms

centralbangårds område må av tidigare utav riksdagen

för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm anvisade

men ej i anspråk tagna medel användas ett belopp av 520,000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Ilawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm. s. 11 i texten
  2. SU 1924:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående uppförande av ett b ang år dsp o stkontor i Stockholm. s. 9 i texten