Sök i Ratio Lex

Angående anslag för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:173, Angående anslag för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

1

Nr 173.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag

för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet;

given Stockholms slott den 19 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. Mahn.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 19 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtembebg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stribsberg, Lubeck, Olason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

under femte huvudtiteln, punkten 2, på min hemställan föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas,

till upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1924—1925 beräkna ett extra förslagsanslag av

1,333,500 kronor.

Såsom jag i mitt yttrande vid avlåtande av nämnda proposition framhållit,

sammanhänger frågan om det belopp, vartill detta anslag bör bestämmas,

med en av riksförsäkringsanstalten väckt fråga om bestridande med olycksfallsförsäkringsfondens

medel av omkostnaderna för fondens förvaltning. Sedan

Bihang till riksdagens protokoll 1324. 1 sand. 135 käft. (Nr 173) sos 21 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 173.

Kungl. Maj:t förut i dag på min hemställan beslutat avlåta förslag till riksdagen

i nämnda fråga (propositionerna nr 171 och 172), anhåller jag att nu

få underställa Kungl. Maj:t frågan om anvisande av anslag för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet för budgetåret 1924—1925.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet under budgetåret

1923—1924 har riksdagen, utöver det ordinarie anslaget, anvisat ett extra

förslagsanslag av 1,365,000 kronor. För år 1922 var för samma ändamål anvisat

ett anslag av 1,450,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1923

utgjorde motsvarande anslag 693,550 kronor.

För användningen av det för budgetåret 1923—1924 anvisade anslaget har

Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni 1923 fastställt följande stat (för jämförelse

angivas inom parentes de belopp, som voro upptagna i staten för år

1922; i fråga om den i sistnämnda stat ingående posten »omkostnader för

handhavande av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond»

är att märka, att dessa kostnader numera icke äro upptagna under

särskild rubrik utan hava fördelats på andra i staten ingående anslagsposter):

avlöningar och vikariatsersättningar till

icke-ordinarie befattningshavare, ersättningar

till sakkunniga, personliga lönetillägg

m. m., högst ............................. bror

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning

och städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,

rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för

prenumeration å tidningar och tidskrifter,

inköp av böcker, anskaffande och

underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,

telefoner och telegram, vakthållning

nattetid inom ämbetsverkets

lokaler, annonsering m. in., förslagsvis »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika

kostnader, förslagsvis .................. »

kostnad för läkarundersökning och anskaffande

av läkarbetyg, då sådant ej

skall av arbetsgivare bekostas, samt

andra dylika kostnader, förslagsvis...... »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder, förslagsvis... »

(omkostnader för handhavande av livförförsäkring

i samband med lån ur statens

egnahemslånefond, förslagsvis) ... »

Summa kronor 1,365,000: — (1,450,000: —)

I skrivelse den 7 september 1923 har riksförsäkringsanstalten avgivit förslag

rörande extra anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet under

budgetåret 1924—1925.

Sedermera har anstalten till mig inkommit med en den 30 januari 1924

dagtecknad promemoria, däri meddelats, att anstalten med hänsyn till dåmera

vunnen erfarenhet funnit de i berörda skrivelse framställda anslagskrav

kunna nedsättas på sätt i promemorian närmare angivits.

829,500: —

(859,750: —)

240,000: —

(279,050: —)

277,000: —

(277,000: —)

1,500: -

(5,200: -)

17,000: —

(14,100: -)

_• _

(14,900: —)

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

I fråga om posten avlöningar m. m. liar anstalten i sin nyssberörda

skrivelse den 7 september 1923 omnämnt, att under första halvåret

1923 för detta ändamål utgivits 420,455 kronor, motsvarande ett årsbelopp

av 840,910 kronor. Med de ytterligare indragningar av befattningar

hos anstalten, vilka genomförts eller äro avsedda att genomföras under

innevarande budgetår, har emellertid riksförsäkringsanstalten förklarat sig

hysa förhoppning att kostnaderna, även med hänsyn tagen till kostnadsökning

på grund av uppflyttning i löneklass, under innevarande budgetår

skulle kunna nedbringas, så att det i ovannämnda stat upptagna beloppet

skulle visa sig tillräckligt. Dock kunde, såsom riksförsäkringsanstalten i

skrivelse den 23 juli 1923 framhållit, möjligen förväntas, att ifrågavarande

anslagspost under budgetåret 1923—1924 kunde behöva förstärkas med cirka

5,000 kronor på grund av riksförsäkringsanstaltens övertagande av bestyret

med utbetalning av de utav 1923 års riksdag beslutade ersättningar i anledning

av olycksfall, som föranletts av krigsförhållandena under världskriget.

Ifrågavarande ärenden, som ofta visat sig kräva omfattande utredningar, hade

föranlett jämförelsevis mycket arbete.

Beträffande kostnaderna för budgetåret 1924—1925 har anstalten anfört,

att under detta budgetår rätt till uppflyttning i högre löneklass jämlikt 10 §

i kungörelsen den 31 december 1921 med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, inträdde för en icke ringa del av den

extra ordinarie personalen, vilket jämte Övriga uppflyttningar i löneklass

givetvis medförde en ökning av anstaltens kostnader. Denna ökning kunde

dock möjligen förväntas bliva neutraliserad genom den indragning av personal,

som, enligt vad ovan omnämnts, genomförts eller vore avsedd att

genomföras under budgetåret 1923—1924.

Riksförsäkringsanstalten har i detta sammanhang omnämnt, att anstaltens

personal minskats från 493 personer i mars 1920 till 330 personer vid tidpunkten

för avlåtandet av anstaltens skrivelse den 7 september 1923. Med den

under senare tiden ökade verksamheten inom industrien hade emellertid anstaltens

arbetsbörda vuxit. Såsom exempel härå har anförts, att antalet till anstalten

anmälda olycksfall, som år 1921 utgjort 44,933 och år 1922 49,294, år 1923

enligt tillgängliga uppgifter syntes komma att uppgå till 53,000 ä 55,000. Av de

åren 1921 och 1922 anmälda olycksfallen hade respektive 21,428 och 23,682

drabbat i riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare. För år 1923 syntes mot

svarande tal komma att uppgå till 28,000 ä 30,000. Vidare förtjänade framhållas,

att intill dess olycksfallsförsäkringen enligt 1916 års lag om några 10-tal år

nått sitt jämviktsläge antalet livräntetagare enligt sakens natur komme att

årligen avsevärt tillväxa. I fråga om riksförsäkringsanstaltens smärre uppgifter

orsakades anstalten ökat arbete särskilt av göromålen för bestämmande

och utgivande av ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, och livförsäkringen i samband med egnahemslån, vilken

sistnämnda visat alltjämt ökad anslutning. Att anstalten trots det ökade

arbetet kunnat någorlunda tillfredsställande med minskad personal fullgöra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition nr 173.

sina åligganden berodde, förutom av utsträckningen i den dagliga arbetstiden

till 7 timmar, på genomförda förenklingar i organisatoriskt hänseende.

Vidare har riksförsäkringsanstalten meddelat, att för den nja arbetsuppgift,

som på sätt ovan angivits från och med den 1 juli 1923 åligger anstalten

med avseende å ärenden angående ersättning av statsmedel för skada till

följd av olycksfall, förorsakade av krigsförhållandena under världskriget, för

budgetåret 1924—1925 beräknats en särskild kostnad av 2,500 kronor.

Anledningen till att kostnaden för ifrågavarande tid ansetts kunna begränsas

till detta belopp, medan den för innevarande budgetår beräknats

till 5,000 kronor, är, enligt vad jag inhämtat, att förevarande ärenden efter

det första verksamhetsåret beräknas komma att kräva avsevärt mindre arbete.

Med hänsyn, enligt vad jag inhämtat, till ytterligare inom anstalten verkställda

indragningar av extra personal har emellertid anstalten i förenämnda

promemoria ansett en nedsättning av anslagsposten till avlöningar m. m. för

budgetåret 1924—1925 vara möjlig med 4,500 kronor i förhållande till det

för nu löpande budgetår anvisade beloppet. Ifrågavarande anslagspost skulle

sålunda enligt anstaltens förslag upptagas med 825,000 kronor; och har anstalten

härvid utgått från, att å extra stat för nu ifrågavarande tid skulle

uppföras följande icke-ordinarie befattningshavare (oberäknat å extra stat

icke särskilt upptagna befattningshavare, såsom amanuenser m. fl.):

Befattningshavare. Lönegrad.

1 byråchef ............................................................................................ B 20

8 tjänstemän......................................................................................... B 15

17 tjänstemän........................................................................................ B 13

1 materialförvaltare.............................................................................. B 6

8 kontorsskrivare, kvinnliga ........................................................... C 5

28 kanslibiträden, kvinnliga................................................................. C 3

80 kontorsbiträden, kvinnliga .............................................................. C 2

6 skrivbiträden, kvinnliga .................................................................. Cl

2 expeditionsvakter.............................................................................. Bl

Departements- Förevarande anslagspost var, såsom av det ovan anförda framgår, i 1922

chefen* ?irs stat upptagen med 859,750 kronor. Den år 1922 tillsatta nämnden för

granskning av ämbetsverkens anslagsäskanden föreslog i sitt i 1923 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkten 6) återgivna yttrande rörande

riksförsäkringsanstalten, att anslagsposten skulle för budgetåret 1923—1924

nedsättas med omkring 50,000 kronor, vilket beräknades motsvara en minskning

med ungefär 25 personer av anstaltens personal. Detta förslag fann

sig föredragande departementschefen böra biträda, ehuru han för bestridande

av kostnader för avlöningsförhöjningar åt icke-ordinarie befattningshavare

måste påkalla en höjning med 20,000 kronor av det utav nämnden beräknade

beloppet, 809,500 kronor. Anslagsposten beräknades sålunda till 829,500

kronor, vilket belopp även uppförts i den för budgetåret 1923—1924 fastställda

staten.

I betraktande av den avsevärda minskning i avlöningsposten, som vidtogs

vid 1923 års riksdag, och med hänsyn till vad anstalten nu anfört rörande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

omfattningen av det arbete, som åvilar densamma, finner jag någon ytterligare

begränsning av denna post, utöver vad i ovanberörda promemoria

föreslagits, icke kunna ifrågasättas.

I detta sammanhang tillåter jag mig omnämna, att Kungl. Maj:t vid prövning

av anstaltens ovannämnda framställning beträffande de förvaltningskostnader,

som under budgetåret 1923—1924 beräknades komma att förorsakas

anstalten genom dess befattning med tillämpningen av förordningen den 1

juni 1923 angående ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsförliållandena under 1914—1919 års världskrig,

funnit särskilda medel för bestridande av ifrågavarande förvaltningskostnader

icke kunna anvisas.

Jag förordar sålunda, att anslagsposten till avlöningar m. m. för budgetåret

1924—1925 beräknas till 825,000 kronor.

Den i staten för hyra m. m. uppförda anslagsposten, som för närvarande

utgör 240,000 kronor, har i riksförsäkringsanstaltens skrivelse den 7 september

1923 beräknats till 236,000 kronor. I förenämnda promemoria den

30 januari 1924 har i fråga om vissa i posten ingående utgifter föreslagits

ytterligare reduceringar, varigenom anslagsposten i sin helhet skulle sluta

på ett belopp av 221,500 kronor. Med iakttagande av nämnda reduceringar

skulle utgifterna fördela sig på följande sätt, varvid för jämförelse inom

parentes angivas de för budgetåret 1923—1924 beräknade siffrorna:

för hyra ............................................................

kronor 126,000

—

»

uppvärmning, belysning och städning

» 22,000

—

»

resekostnads- och traktamentsersättningar

» 4,000

—

»

rättegångskostnader....................................

» 500

—

2>

tryckningskostnader .................................

» 20,000

—

»

kostnader för prenumeration å tidningar

och tidskrifter, inköp av böcker........

» 7,500

—

anskaffande och underhåll av inventarier

» 7,000

—

»

skrivmaterialier.........................................

15,000

—

»

telefoner och telegram, vakthållning natte-

tid inom ämbetsverkets lokaler, an-

nonsering m. m.....................................

19,500: -

Summa kronor 221,500: —

(132,000

-)

(22,500

-)

(4,000

-)

(500

-)

(26,000

-)

(8,000

-)

(7,000

-)

(20,000

-)

(20,000: —)

(240,000: —)

Beträffande det ovan till rättegångskostnader upptagna beloppet 500 kronor

bär anstalten framhållit, att detta vore rätt knappt tilltaget. Anstalten anför

i skrivelsen den 7 september 1923 härom vidare:

Anslagsbeloppet avsåge att täcka kostnader dels för rättegångar, som riksförsäkringsanstalten

anhängiggjorde på grund avl916års olycksfallsförsäkringslag

mot personer, som vållat skada, m. fi., dels för rättegångar angående utfående

av ersättning av statsmedel i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring. I växande antal hade rättegångar av sistnämnda slag

anhängiggjorts mot riksförsäkringsanstalten — i allmänhet med krav om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 173.

ersättning på grund av lungtuberkulos, som förmenats vara ådragen under

tjänstgöringen —; och hade anstalten på grund härav fått utgiva ej obetydliga

belopp i ersättning för rättegångskostnader. Emellertid hade anstalten

i skrivelse den 18 januari 1923 för Kungl. Maj:t framlagt förslag om att dessa

ärenden skulle slutligt få avgöras av försäkringsrådet i stället för av domstol.

I händelse detta förslag ej komme att framläggas för och antagas av riksdagen,

syntes en höjning av anslagsbeloppet till rättegångskostnader vara

erforderligt. Under första halvåret 1923 hade i rättegångskostnader utgivits

408 kronor.

Departements- 4 ad först beträffar riksförsäkringsanstaltens rättegångskostnader torde,

,efen enligt vad jag inhämtat, den av anstalten väckta frågan om ändring i gällande

föreskrifter rörande behandling av ärenden om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, icke för närvarande komma att föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vid sådant förhållande lärer, på sätt

anstalten föreslagit, det för ifrågavarande utgifter avsedda beloppet böra för

budgetåret 1924—1925 höjas, förslagsvis till 1,000 kronor.

Vidkommande övriga i ifrågavarande anslagspost ingående kostnader har

jag intet att erinra mot anstaltens förslag, som innebär en minskning av

för närmast föregående budgetår beräknade belopp med sammanlagt 18,500

kronor.

Anslagsposten ifråga skulle alltså för budgetåret 1924—1925 beräknas till

222,000 kronor.

Anslaget till kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader, vilket

i nu gällande stat upptagits till 277,000 kronor, har anstalten enligt sin omnämnda

promemoria för nästkommande budgetår ansett kunna nedsättas till

2(0,000 kronor. Under första halvåret 1923 har, enligt vad anstalten meddelat,

utbetalts 143,977 kronor, motsvarande en årskostnad av 287,954 kronor.

I donna kostnad ingår även ersättning till vissa sjukkassor för bestyret med

utbetalning av ersättningar för riksförsäkringsanstaltens räkning.

Den sålunda föreslagna nedsättningen av denna utgiftspost — vilken post,

enligt vad anstalten framhåller, i stort sett är direkt beroende av omfattningen

av anstaltens försäkringsverksamhet — har ansetts möjlig bland

annat på grund av vissa i besparingssyfte vidtagna förändringar av ornbudsdistrikt

samt indragning av vissa ortsombud.

Mot anstaltens förslag i denna del bär jag intet att erinra. Jag förordar

alltså, att anslagsposten ifråga beräknas till 270,000 kronor.

Anslagsposten för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg, då sådant

ej skall av arbetsgivare eller av annat anslag bekostas, samt andra dylika

kostnader har anstalten ansett böra upptagas med oförändrat belopp, 1,500

kronor.

Depchefen ''tS förevarande anslagspost var i 1922 års stat upptagen med 5,200 kronor

och upptogs i staten för första halvåret 1923 till 4,500 kronor, motsvarande

ett helårsbelopp av 9,000 kronor. Sedan i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

vid 1923 års riksdag den ändring vidtagits, att riksförsäkringsanstaltens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

kostnader för läkarundersökning och läkarbetyg samt andra dylika kostnader,

som åsamkas anstalten på grund av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

skola bestridas av vederbörande under elfte huvudtiteln uppförda anslag

för bidrag till ersättning i anledning av sådan kroppsskada, har ifrågavarande

anslagspost i den för budgetåret 1923—1924 fastställda staten nedsatts till

1.500 kronor. Samma belopp har nu föreslagits för nästkommande budgetår.

Häremot torde icke vara något att invända.

Hörande anslagsposten för omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder kan jag i detta sammanhang inskränka mig till att åberopa

vad jag därutinnan anfört till statsrådsprotokollet den 7 innevarande mars och

till de propositioner (nr 171 och 172) till riksdagen, som Kungl. Maj:t förut i

dag på min hemställan beslutat avlåta om vissa frågor rörande riksförsäkringsanstaltens

fondförvaltning m. m. Jag tillåter mig här endast erinra därom,

att i staten för anstalten fortfarande skulle upptagas anslag för detta ändamål,

vilket anslag av anförda skäl för budgetåret 1924—1925 beräknats till

18.500 kronor.

I enlighet med vad här anförts torde alltså det extra anslaget till riksförsäkringsanstalten

för budgetåret 1924—1925 böra beräknas på följande sätt:

Samman
fattning.

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie

befattningshavare, ersättningar till sakkunniga, personliga

lönetillägg m. m., förslagsvis .............................. kronor

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning,

resekostnads- och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för

prenumeration å tidningar och tidskrifter, inköp av

böcker, anskaffande och underhåll av inventarier, för

skrivmaterialier, telefoner och telegram, vakthållning

nattetid inom ämbetsverkets lokaler, annonsering m. m.,

förslagsvis .............................................-..................... »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,

förslagsvis ....................... .....................................••...... »

kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat

anslag bekostas, samt andra dylika kostnader, förslagsvis.

.............................................................■_......................

omkostnader för förvaltningen avriksförsäkringsanstaltens

fonder, förslagsvis.......................................................... »

825,000: —

222,000: —

270,000: —

1,500: —

18,500: —

Summa kronor 1,337,000: —

I sin ovanberörda skrivelse den 7 september 1923 hade riksförsäkringsanstalten

beräknat ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår till

samma belopp som för budgetåret 1923 1924 eller till 1,305,000 kronor.

Såsom jag i mitt yttrande i ämnet vid avlåtande av årets statsverksproposition

framhöll, ansåg jag emellertid på grundval av vad som då kunde

beräknas vissa begränsningar i de av riksförsäkringsanstalten beräknade anslagsposterna

möjliga, varigenom eu besparing av 13,000 kronor skulle kunna

vinnas. Genom de ytterligare begränsningar, som med stöd av ovan om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 173.

förmälda av anstalten ingivna promemoria nu skett i fråga om vissa i anslaget

ingående poster, skulle ernås en ytterligare begränsning av anslaget

med 15,000 kronor.

I enlighet med vad som föreslagits i den ovannämnda propositionen nr

172, skulle emellertid av olycksfallsförsäkringsfondens medel från och

med ingången av budgetåret 1924—1925 utgå ersättning till statsverket för

bestridande av kostnaderna för fondens förvaltning med tillsvidare 18,500

kronor för budgetåret. På grund härav kan ifrågavarande anslag för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet minskas även med sistnämnda

belopp.

Härigenom erhålles i förhållande till vad som anvisats för nu löpande

budgetår en sammanlagd minskning å anslaget med 46,500 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,318,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K. L. Beckmana Boktr., 19J4.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Iiungl. Maj:ts proposition angående anslag för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet. a1 i texten
  2. SU 1924:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet. s. 3 i texten