Med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige
1924-03-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:175, Med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
1
Nr 175.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna
i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar
av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt
till renbete i Sverige; given Stockholms slott den 19
mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen antaga
härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av
slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar
av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i
Sverige.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
G. Malm.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 187 höft. (Nr 175.)
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den
19 juni 1917 (nr 337) angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli
1898 (nr 66) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Härigenom förordnas, att andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den
19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om
de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Från utfärdandet av denna lag intill utgången av år 1926 skall i fråga
om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna och renbetesfjällen i
Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda författningar innehålla om bosättning
å kronomark, att tillstånd till uppförande av boningshus med eller
utan någon därmed sammanhängande, på eget äventyr för åverkan av renar
upptagen odling jämte ladugård må beviljas av Konungen, som därvid i
varje särskilt fall prövar, på vilken plats och i vad mån anläggningen må
äga rum.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.
!
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
o
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.
Närvarande: Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks
von Wdrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Löbeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Malm anför efter gemensam beredning
med chefen för justitiedepartementet:
»Genom en den 23 mars 1917 dagtecknad proposition (nr 169) föreläde
Kungl. Maj:t 1917 års riksdag ett förslag till lag om ändring i vissa delar
av lagen den 1 juli 1898 (nr 66) om de svenska lapparnas rätt till renbete
i Sverige. En av de i förslaget upptagna ändringarna rörde lapparnas rätt
att bosätta sig å kronomark inom lappmarken och renbetesfjallen i Jämtlands
län och att därstädes uppföra bostadshus, vilket förslag avsåg att i
allmänhet förebygga renskötande lappars bosättning å kronomark. Vad förslaget
härutinnan innehöll vann emellertid icke riksdagens bifall. I stället
anhöll riksdagen, i samband med lagförslagets antagande i vissa delar, i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni 1917 (nr 374) att lapparnas bosättningsfråga
och vad därmed ägde sammanhang måtte återupptagas till förnyat
övervägande i samband med en tillämnad revision av hela lapplagstiftningen.
Riksdagen antog för sin del med avseende å förevarande fråga en
övergångsbestämmelse av innehåll att från lagens utfärdande intill utgången
av år 1920 skulle i fråga om lappars bosättning å kronojord inom lappmarkerna
och renbetesfjallen i Jämtlands län gälla, förutom vad särskilda
författningar innehölle om bosättning å kronomark, att tillstånd till uppförande
av boningshus med eller utan någon därmed sammanhängande, på
eget äventyr för åverkan av renar upptagen odling jämte ladugård finge
beviljas av Konungen, som därvid i varje särskilt fall ägde pröva, på vilken
plats och i vad mån anläggningen finge äga rum. Den av riksdagen sålunda
antagna bestämmelsen godkändes sedermera av KuDgl. Maj:t och ingick
i den lag, som utfärdades den 19 juni 19 L7 (nr 337).
Då Kungl. Maj:t den 13 juni 1919 tillsatte en kommitté för utförande av
en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas förhållanden
inom riket, uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att jämväl utreda frågan om
lapparnas bosättning. Sedan denna kommitté anmält, att kommittén icke
förrän längre fram kunde fatta ståndpunkt till berörda invecklade fråga, och
hemställt, att ifrågavarande övergångsbestämmelse måtte prolongeras att
gälla tills vidare intill utgången av år 1922, avlät Kungl. Maj:t i enlighet
med denna hemställan proposition (nr 37) till 1920 års riksdag. Denna pro
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
position blev av riksdagen bifallen, och den 12 mars 1920 (nr 83) utfärdades
lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen
den 19 juni 1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898
om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige, genom vilken förstnämnda
lag övergångsbestämmelsen förlänades giltighet intill utgången av år 1922.
Som kommittén icke medhann att avgiva betänkande i berörda fråga å
sådan tid, att nya bestämmelser i ämnet kunde meddelas att lända till efterrättelse
från ingången av år 1923, anmälde vid föredragning inför Kungl.
Maj:t i statsrådet den 9 december 1921 dåvarande chefen för justitiedepartementet
efter samråd med kommittén förslag därom, att ifrågavarande övergångsbestämmelse
måtte, i likhet med vad som ägde rum år 1920, prolongeras
på två år eller intill utgången av år 1924; och avlät Kungl. Maj:t i enlighet
med hans hemställan proposition (nr 5) till 1922 års riksdag, av innebörd att
i andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående
ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt
till renbete i Sverige såsom stadgandet lyder enligt lag den 12 mars 1920
orden »tillsvidare intill utgången av år 1922» skulle utbytas mot orden »intill
utgången av år 1924». Denna proposition blev av riksdagen bifallen, och
den 24 februari 1922 (nr 57) utfärdades lag i ämnet i överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag, genom vilken lag ifrågavarande övergångsbestämmelse
förlänades giltighet intill utgången av år 1924.
Kommittén har numera fullgjort sitt uppdrag och under senare delen av år
1923 avlämnat betänkande, innefattande förslag till bestämmelser bland annat i
förberörda fråga. Ärendet har emellertid ännu icke kommit i det skick att
detsamma kan föreläggas riksdagen å sådan tid, att nya bestämmelser i ämnet
kunna meddelas att lända till efterrättelse från ingången av år 1925. Den
ifrågavarande övergångsbestämmelsen måste således nu ytterligare prolongeras,
och föreslår jag, att detta, i likhet med vad som ägde rum år 1922, åter sker
på två år eller intill utgången av år 1926. Jag har därför låtit utarbeta
ett lagförslag, innefattande att i andra stycket av ifrågavarande slutbestämmelser
såsom stadgandet lyder enligt lag den 24 februari 1922 orden »intill
utgången av år 1924» utbytas mot orden »intill utgången av år 1926».
Föredraganden uppläser härefter berörda lagförslag eller förslag till lag
om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni
1917 angående ändring i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska
lapparnas rätt till renbete i Sverige, vilket förslag var av den lydelse bilaga1
vid detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över
förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag
av protokollet inhämtas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
täckes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
Herman Hultkrantz.
1 Bilagan, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade förslaget, har här uteslutits.
Kung!. Maj:ts proposition nr 175.
5
Utdrag av protokollet, hållet i Katigt. Maj:ts lagråd den 14 mars
1924.
Närvarande:
justitierådet Sundberg,
regeringsrådet Thulin,
justitierådet Stenberg,
justitierådet Köersner.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över socialärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7 mars 1924, hade Kungl.
Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen
omförmäler, inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad
lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 (nr
337) angående ändring i vissa delar av lagen den l juli 1898 (nr 66) om de
svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. byråchefen för lagärenden i socialdepartementet, hovrättsrådet Philipp
Aastrup.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
6
Kung!. Maj:ts proposition nr 175.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-llegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 mars 1924.
Närvarande: Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre
Marks von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmbo™,
Hasselrot, Stridsberg, Löbeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Malm, anmäler lagrådets den 14
mars 1924 avgivna utlåtande över det den 7 i samma månad till lagrådet
remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna
i lagen den 19 juni 1917 (nr 337) angående ändring i vissa
delar av lagen den 1 juli 1898 (nr 66) om de svenska lapparnas rätt till
renbete i Sverige, däri lagrådet förklarat sig lämna förslaget utan anmärkning.
Departementschefen hemställer, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
förordna, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
Stockholm 1924. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
230934
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 ju a1 i texten
- 1LU 1924:20 Forsta lagutskottets utlåtande Nr 20 s. 1 i texten