Sök i Ratio Lex

Angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda

1924-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:181, Angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 181.

7

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillsättande av

viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å

Tomteboda; given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberrg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stribsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Clason yttrar härefter:

I en till direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

ingiven skrift har rektorn vid institutet G. Ek, vilken är ordinarie ämneslärare

därstädes, anfört huvudsakligen följande:

Nuvarande rektors förordnande omfattar en tid av fem år räknat från den

1 juli 1923. Till att uppehålla den härigenom lediga ämneslärarbefattningen

antog direktionen den 28 maj 1923 till vikarierande ämneslärare för ett

år folkskolläraren, examinerade blindläraren Edvin Karlsson. Att för någon

Tillsättande

av viss ämneslärarbefattning

vid institutet

för

blinda d

Tomteboda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition AV 181.

längre tid framåt uppehålla ämneslärartjänsten genom vikarie torde möta

nästan oöverkomliga svårigheter, såvida innehavaren ej blir i tillfälle att åtnjuta

de förmåner, som äro förenade med ordinarie befattning. Vid landets

blindundervisningsanstalter är antalet ämneslärartjänster endast tre — de

vid blindinstitutet förefintliga — varför det vid en dylik anstalt är förenat

med mycket större svårigheter att vid behov anskaffa kompetent vikarie än

vid andra skolor med ett stort antal lärare. Det torde vara högst osannolikt,

att någon lämplig person är villig att underkasta sig blindlärarutbildning

inför utsikten att ej erhålla de med eu ordinarie anställning förenade förmånerna.

Den nuvarande vikarien är sedan åtta år tillbaka ordinarie lärare

vid folkskola, men har för innevarande läsår tjänstledighet från denna befattning.

Någon fortsatt tjänstledighet i och för tjänstgöring vid blindinstitutet

kan han, efter vad jag inhämtat, icke påräkna, varför han, om han

till ett kommande läsår skulle antaga förnyat vikariat, måste avgå från sin

ordinarie befattning. Detta torde han av lätt insedda skäl ej anse sig kunna,

såvida han ej i förmåner blir jämställd med andra manliga blindlärare. Då

personen i fråga visat sig mycket lämplig för kallet, vore det särdeles önskvärt,

att han måtte komma att uppehålla den lediga ämneslärarbefattningen.

De förmåner, vilka tillkomma ordinarie lärare men ej vikarierande lärare

vid blindinstitutet, äro rätt till uppflyttning i högre lönegrad, rätt till tjänstårsberäkning

för pension samt delägarskap i civilstatens änke- och pupillkassa.

Arvodet till vikarierande ämneslärare utgår enligt Kungl. Maj ds kungörelse

av den 19 juni 1919 med ett belopp, motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen

för ordinarie ämneslärare. Skillnaden i löneförmåner mellan ordinarie

och vikarierande ämneslärare utgör alltså tre ålderstillägg å 400

kronor efter fem, tio och femton års väl vitsordad tjänstgöring. Härtill

kommer ordinarie lärares rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskola. För att i löneförmåner

bli jämställd med ordinarie ämneslärare behöver vikarien å den

genom rektorsförordnandet lediga ämneslärarbefattningen erhålla rätt att för

uppflyttning, i högre lönegrad tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring vid

folkskola samt tjänstgöring som vikarierande ämneslärare.

I egenskap av ordinarie folkskollärare är nuvarande vikarien delaktig i

statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl. Avgår han från

denna sin ordinarie befattning för att tjänstgöra vid blindskola, upphör han

att vara pensionsberättigad i nämnda anstalt. Därför torde det vara nödvändigt,

att han i likhet med ordinarie ämneslärare erhåller rätt till pension,

därest han kvarstår till uppnådd pensionsålder, mot skyldighet att erlägga

föreskriven pensionsavgift.

Beträffande vikaries delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa torde

framställning härom till Kungl. Maj:t ej kunna göras. Delägarna själva besluta

genom fullmäktige angående kassans förvaltning och om ändringar

och tillägg i reglementet. Efter vad jag inhämtat, har en framställning till

fullmäktige ingen utsikt att vinna bifall. Liknande framställningar hava

förut avslagits. Däremot synes mig utsikt finnas för vikarie att med sin

befattning förena rätt till familjepension från ovan nämnda statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl. Statens folkskolinspektörer, av

vilka de flesta före sin statstjänst varit folkskollärare, äro tillförsäkrade

tjänstepension i likhet med andra innehavare av tjänst med lön å stat, men

beträffande rätt till familjepension kvarstå de i ovan nämnda anstalt. Samma

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

rätt till endast familjepension från denna anstalt tillkommer vissa ledamöter

av skolöverstyrelsen och landets dövstumlärare.

Under åberopande av det sålunda anförda har Ek hemställt, att direktionen

ville hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande av förslag till 1924

års riksdag, att lärare, som uppehåller den genom rektorsförordnandet lediga

ämneslärarbefattningen vid blindinstitutet, måtte berättigas dels att för

uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig ordinarie väl vitsordad tjänstgöring

vid folkskola och tjänstgöring som vikarierande ämneslärare vid institutet,

dels att, därest han kvarstår till uppnådd pensionsålder, bekomma

pension mot skyldighet att erlägga de för den ordinarie befattningen, som

av vikarien uppehälles, föreskrivna pensionsavgifter, dels ock att beträffande

familjepension mot föreskriven avgift vara delaktig i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl.

I anslutning till berörda framställning har direktionen för institutet i

skrivelse den 22 september 1923 hemställt om proposition till 1924

års riksdag därom, att lärare, som uppehåller den på grund av ordinarie

innehavarens förordnande såsom rektor vid blindläroanstalten lediga ämneslärarbefattningen

därstädes, måtte, ehuru vikarie, erhålla sådana löneförmåner,

att de till fullo motsvara dem, som han skulle åtnjutit, därest han

varit ordinarie innehavare av befattningen samt dessutom komma i åtnjutande

av de förmåner med avseende å tjänstårsberäkning och rätt till pension,

vilka av Ek angivits.

Över direktionens framställning har utlåtande den 13 november 1923 avgivits

av skolöverstyrelsen, som inhämtat yttrande i ämnet av inspektören

för blindundervisningen.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande:

Givetvis skulle, därest direktionens hemställan bifölles, god utsikt förefinnas

att för tjänstens uppehållande förvärva och bibehålla fullt kompetent

lärarkraft. I vissa avseenden analoga fall torde också kunna anföras till

stöd för en anordning av här angivet slag.

Vid övervägande av föreliggande spörsmål har emellertid överstyrelsen

kommit till den uppfattningen, att det vore enklast och ur alla synpunkter

lämpligast, att den efter Ek lediga ämneslärartjänsten besattes med ordinarie

innehavare, i likhet med vad som plägar ske med sådana tjänster vid de

allmänna läroverken och vid folkskoleseminarierna, vilka blivit utan ordinarie

innehavare med anledning av tjänstinnehavarens förordnande till rektor, och

varom stadgas i § 176 av läroverksstadgan och i § 134 av seminariestadgan.

Här åsyftade förfaringssätt har genom Kungl. Maj:ts beslut respektive den

2 mars och den 20 juli 1923 även tillämpats vid besättandet av två övningsskollärartjänster

vid folkskoleseminarierna i Luleå och i Uppsala, sedan de

ordinarie innehavarna, Tcnerz och Ramsjö, erhållit förordnande som rektorer

vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Hagaström. I detta sammanhang

vill överstyrelsen slutligen erinra därom, att enligt de för ordinarie

befattningshavare vid de allmänna läroverken gällande villkor och bestämmelser

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m. (svensk författningssamling 1918 nr 660)

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 142 käft. (Nr 180 181.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

10 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 181.

befattningshavare skall vara pliktig att, då Kungl. Maj:t med hänsyn till

undervisningsväsendets behov prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas från

allmänt läroverk till annan befattning inom undervisningsväsendet, samt att

motsvarande bestämmelser gälla för ordinarie befattningshavare vid folkskoleseminariema

(svensk författningssamling 1918 nr 662).

Det torde icke möta några avsevärda svårigheter att, för den händelse den

nuvarande rektorn vid blindinstitutet komme att återgå till sin ämneslärartjänst,

bereda en på nämnda tjänst antagen ordinarie befattningshavare

annan motsvarande befattning inom blindundervisningen eller inom undervisningsväsendet

i övrigt. Som villkor för att kunna antagas till ämneslärare

vid blindinstitutet fordras nämligen bland annat att hava undergått

fullständig avgångsexamen vid något statens seminarium för bildande av

lärare eller lärarinnor. Skulle vid eu eventuellt förestående förflyttning ingen

ämneslärartjänst inom blindundervisningen finnas ledig, torde alltså befattningshavaren

kunna förflyttas till övningsskollärartjänst vid något folkskoleseminarium

eller till annan för honom lämplig lärartjänst vid någon

statens läroanstalt.

Överstyrelsen hemställer, att ifrågavarande änmeslärartjänst vid institutet

för blinda å Tomteboda må i vanlig ordning tillsättas, under iakttagande

att den, som utnämnes till tjänsten, skall, därest Ek återtager utövningen

av densamma, vara skyldig att med bibehållande av de avlöningsförmåner

han innehar träda i tjänstgöring vid den läroanstalt, Kungl. Maj:t med avseende

å förekommande omständigheter finner skäligt bestämma, varom

förbehåll skall intagas i den fullmakt, som utfärdas för den utnämnde.

Slutligen har statskontoret den 7 december 1923 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid anfört följande:

Det av direktionen över blindinstitutet föreslagna sättet för ordnande av

frågan om avlöning in. m. åt vikarien för den såsom rektor förordnade

ämnesläraren vid institutet synes statskontoret knappast kunna tillstyrkas,

särskilt med avseende å därmed förenade olägenheter vid pensionsfrågans

lösning. Däremot torde den av skolöverstyrelsen ifrågasatta anordningen

få anses giva eu tillfredsställande lösning åt förevarande spörsmål. Mot

sagda förslag skulle visserligen kunna erinras, att, då antalet av de tjänster,

till vilka en ämneslärare vid blindinstitutet med föreskriven kompetens kunde

överflyttas, vore avsevärt mindre än antalet befattningar, till vilka en ämneslärare

vid allmänt läroverk kunde överföras, svårigheter skulle kunna uppstå

med avseende å placering till tjänstgöring, avlöning m. m. i sammanhang

med ett rektorsombyte; men den förefintliga möjligheten till förflyttning torde

dock få anses vara tillräckligt stor för att annan tjänstgöring med bibehållen

avlöning skulle kunna beredas ämneslärare vid blindinstitutet vid de helt

visst sällsynta tillfällen, då t. f. rektor vid institutet återginge till ämneslärartjänst

därstädes. Före utfärdandet av föreskrifter i ämnet synes emellertid

frågan böra underställas riksdagens prövning

Vad i ärendet blivit anfört synes mig till fullo ådagalägga nödvändigheten

av att avlöningsförhållandena för här ifrågavarande vikarie snarast

möjligt bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. På grund av det relativt

ringa antalet utbildade blindlärare i vårt land och de mycket begrän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 181.

sade befordringsmöjligheterna för dessa lärare kan man i annat fall löpa

risken att fullgod vikarie på platsen i längden icke står att erhålla.

För frågans lösning synas företrädesvis två vägar kunna väljas, dels den

av rektor Ek och institutets direktion föreslagna, dels ock den av skolöverstyrelsen

och statskontoret förordade. Det synes mig, som om den sistnämnda

vägen givet vore att föredraga, dels emedan lösningen av den viktiga

pensionsfrågan därigenom väsentligt underlättas, dels ock emedan ett

liknande förfaringssätt vunnit tillämpning i fråga om de allmänna läroverken

och folkskoleseminarierna, varom ju även skolöverstyrelsen erinrat i sitt

ovan återgivna utlåtande. Givet är, att även vid en dylik lösning av frågan

olägenheter kunna uppstå. Dock torde dessa, såsom av statskontoret framhållits,

endast i sällsynta undagsfall komma att göra sig påminta,

Vidkommande skyldigheten för den ämneslärare, som utnämnes till innehavare

av Eks ämneslärarbefattning, att underkasta sig transport till annan

tjänst, vill jag erinra därom, att sådan skyldighet i viss omfattning redan

existerar för samtliga ordinarie blindlärare, i det att enligt stadgande i kungörelsen

den 19 juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de för ordinarie befattningshavare vid statens bhndundervisningsanstalter

fastställda avlöningsförmånerna in. in. dylik befattningshavare skall, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig

att vid en möjligen inträdande förändrad organisation av abnormuiidervisningsväsendet

ävensom eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till nämnda undervisningsväsendes

behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt,

låta sig förflyttas till annan befattning inom abnormundervisningsväsendet.

I likhet med vad som är fallet vid de av skolöverstyrelsen omnämnda

läroanstalterna torde rätten för blindinstitutets direktion att vid ledighet av

här ifrågavarande art besätta ämneslärarplats med ordinarie innehavare böra

göras generell och alltså icke avse endast den nu förhandenvarande ledigheten.

Slutligen torde frågan — vilket även av statskontoret framhållits — böra

underställas riksdagens prövning, då det ifrågasatta förfaringssättet kommer

att för statsverket medföra ökade utgifter i form av ålderstillägg och pension

åt en ny ordinarie befattningshavare.

I anslutning till vad ovan anförts får jag därför hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att, då ordinarie ämneslärare vid institutet för blinda

a Tomteboda av Kungl. Maj:t förordnas till rektor vid

institutet, den av rektor innehavda ämneslärarhefattningen

må i vanlig ordning återbesättas med ordinarie innehavare,

dock med skyldighet för denne att, därest rektor

återtager utövningen av sin ämneslärartjänst, med bibehållande

av innehavande avlöningsförmåner träda i tjänstgöring

vid den läroanstalt, Kungl. Maj:t med avseende å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

förekommande omständigheter finner skäligt bestämma,, varom

förbehåll skall göras vid utnämningen till ämneslärare.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

240771

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda. a1 i texten
  2. SU 1924:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda. a1 i texten