Angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda
1924-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:181, Angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda
Dokumentets text
Kungl. Maj ds proposition Nr 181.
7
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillsättande av
viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å
Tomteboda; given Stockholms slott den 14 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam. Clason.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberrg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stribsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Föredragande departementschefen, statsrådet Clason yttrar härefter:
I en till direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
ingiven skrift har rektorn vid institutet G. Ek, vilken är ordinarie ämneslärare
därstädes, anfört huvudsakligen följande:
Nuvarande rektors förordnande omfattar en tid av fem år räknat från den
1 juli 1923. Till att uppehålla den härigenom lediga ämneslärarbefattningen
antog direktionen den 28 maj 1923 till vikarierande ämneslärare för ett
år folkskolläraren, examinerade blindläraren Edvin Karlsson. Att för någon
Tillsättande
av viss ämneslärarbefattning
vid institutet
för
blinda d
Tomteboda.
8
Kungl. Maj ds proposition AV 181.
längre tid framåt uppehålla ämneslärartjänsten genom vikarie torde möta
nästan oöverkomliga svårigheter, såvida innehavaren ej blir i tillfälle att åtnjuta
de förmåner, som äro förenade med ordinarie befattning. Vid landets
blindundervisningsanstalter är antalet ämneslärartjänster endast tre — de
vid blindinstitutet förefintliga — varför det vid en dylik anstalt är förenat
med mycket större svårigheter att vid behov anskaffa kompetent vikarie än
vid andra skolor med ett stort antal lärare. Det torde vara högst osannolikt,
att någon lämplig person är villig att underkasta sig blindlärarutbildning
inför utsikten att ej erhålla de med eu ordinarie anställning förenade förmånerna.
Den nuvarande vikarien är sedan åtta år tillbaka ordinarie lärare
vid folkskola, men har för innevarande läsår tjänstledighet från denna befattning.
Någon fortsatt tjänstledighet i och för tjänstgöring vid blindinstitutet
kan han, efter vad jag inhämtat, icke påräkna, varför han, om han
till ett kommande läsår skulle antaga förnyat vikariat, måste avgå från sin
ordinarie befattning. Detta torde han av lätt insedda skäl ej anse sig kunna,
såvida han ej i förmåner blir jämställd med andra manliga blindlärare. Då
personen i fråga visat sig mycket lämplig för kallet, vore det särdeles önskvärt,
att han måtte komma att uppehålla den lediga ämneslärarbefattningen.
De förmåner, vilka tillkomma ordinarie lärare men ej vikarierande lärare
vid blindinstitutet, äro rätt till uppflyttning i högre lönegrad, rätt till tjänstårsberäkning
för pension samt delägarskap i civilstatens änke- och pupillkassa.
Arvodet till vikarierande ämneslärare utgår enligt Kungl. Maj ds kungörelse
av den 19 juni 1919 med ett belopp, motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen
för ordinarie ämneslärare. Skillnaden i löneförmåner mellan ordinarie
och vikarierande ämneslärare utgör alltså tre ålderstillägg å 400
kronor efter fem, tio och femton års väl vitsordad tjänstgöring. Härtill
kommer ordinarie lärares rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskola. För att i löneförmåner
bli jämställd med ordinarie ämneslärare behöver vikarien å den
genom rektorsförordnandet lediga ämneslärarbefattningen erhålla rätt att för
uppflyttning, i högre lönegrad tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring vid
folkskola samt tjänstgöring som vikarierande ämneslärare.
I egenskap av ordinarie folkskollärare är nuvarande vikarien delaktig i
statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl. Avgår han från
denna sin ordinarie befattning för att tjänstgöra vid blindskola, upphör han
att vara pensionsberättigad i nämnda anstalt. Därför torde det vara nödvändigt,
att han i likhet med ordinarie ämneslärare erhåller rätt till pension,
därest han kvarstår till uppnådd pensionsålder, mot skyldighet att erlägga
föreskriven pensionsavgift.
Beträffande vikaries delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa torde
framställning härom till Kungl. Maj:t ej kunna göras. Delägarna själva besluta
genom fullmäktige angående kassans förvaltning och om ändringar
och tillägg i reglementet. Efter vad jag inhämtat, har en framställning till
fullmäktige ingen utsikt att vinna bifall. Liknande framställningar hava
förut avslagits. Däremot synes mig utsikt finnas för vikarie att med sin
befattning förena rätt till familjepension från ovan nämnda statens anstalt
för pensionering av folkskollärare m. fl. Statens folkskolinspektörer, av
vilka de flesta före sin statstjänst varit folkskollärare, äro tillförsäkrade
tjänstepension i likhet med andra innehavare av tjänst med lön å stat, men
beträffande rätt till familjepension kvarstå de i ovan nämnda anstalt. Samma
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
rätt till endast familjepension från denna anstalt tillkommer vissa ledamöter
av skolöverstyrelsen och landets dövstumlärare.
Under åberopande av det sålunda anförda har Ek hemställt, att direktionen
ville hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande av förslag till 1924
års riksdag, att lärare, som uppehåller den genom rektorsförordnandet lediga
ämneslärarbefattningen vid blindinstitutet, måtte berättigas dels att för
uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig ordinarie väl vitsordad tjänstgöring
vid folkskola och tjänstgöring som vikarierande ämneslärare vid institutet,
dels att, därest han kvarstår till uppnådd pensionsålder, bekomma
pension mot skyldighet att erlägga de för den ordinarie befattningen, som
av vikarien uppehälles, föreskrivna pensionsavgifter, dels ock att beträffande
familjepension mot föreskriven avgift vara delaktig i statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl.
I anslutning till berörda framställning har direktionen för institutet i
skrivelse den 22 september 1923 hemställt om proposition till 1924
års riksdag därom, att lärare, som uppehåller den på grund av ordinarie
innehavarens förordnande såsom rektor vid blindläroanstalten lediga ämneslärarbefattningen
därstädes, måtte, ehuru vikarie, erhålla sådana löneförmåner,
att de till fullo motsvara dem, som han skulle åtnjutit, därest han
varit ordinarie innehavare av befattningen samt dessutom komma i åtnjutande
av de förmåner med avseende å tjänstårsberäkning och rätt till pension,
vilka av Ek angivits.
Över direktionens framställning har utlåtande den 13 november 1923 avgivits
av skolöverstyrelsen, som inhämtat yttrande i ämnet av inspektören
för blindundervisningen.
Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande:
Givetvis skulle, därest direktionens hemställan bifölles, god utsikt förefinnas
att för tjänstens uppehållande förvärva och bibehålla fullt kompetent
lärarkraft. I vissa avseenden analoga fall torde också kunna anföras till
stöd för en anordning av här angivet slag.
Vid övervägande av föreliggande spörsmål har emellertid överstyrelsen
kommit till den uppfattningen, att det vore enklast och ur alla synpunkter
lämpligast, att den efter Ek lediga ämneslärartjänsten besattes med ordinarie
innehavare, i likhet med vad som plägar ske med sådana tjänster vid de
allmänna läroverken och vid folkskoleseminarierna, vilka blivit utan ordinarie
innehavare med anledning av tjänstinnehavarens förordnande till rektor, och
varom stadgas i § 176 av läroverksstadgan och i § 134 av seminariestadgan.
Här åsyftade förfaringssätt har genom Kungl. Maj:ts beslut respektive den
2 mars och den 20 juli 1923 även tillämpats vid besättandet av två övningsskollärartjänster
vid folkskoleseminarierna i Luleå och i Uppsala, sedan de
ordinarie innehavarna, Tcnerz och Ramsjö, erhållit förordnande som rektorer
vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Hagaström. I detta sammanhang
vill överstyrelsen slutligen erinra därom, att enligt de för ordinarie
befattningshavare vid de allmänna läroverken gällande villkor och bestämmelser
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m. (svensk författningssamling 1918 nr 660)
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 142 käft. (Nr 180 181.) 2
Departe
mentschefen.
10 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 181.
befattningshavare skall vara pliktig att, då Kungl. Maj:t med hänsyn till
undervisningsväsendets behov prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas från
allmänt läroverk till annan befattning inom undervisningsväsendet, samt att
motsvarande bestämmelser gälla för ordinarie befattningshavare vid folkskoleseminariema
(svensk författningssamling 1918 nr 662).
Det torde icke möta några avsevärda svårigheter att, för den händelse den
nuvarande rektorn vid blindinstitutet komme att återgå till sin ämneslärartjänst,
bereda en på nämnda tjänst antagen ordinarie befattningshavare
annan motsvarande befattning inom blindundervisningen eller inom undervisningsväsendet
i övrigt. Som villkor för att kunna antagas till ämneslärare
vid blindinstitutet fordras nämligen bland annat att hava undergått
fullständig avgångsexamen vid något statens seminarium för bildande av
lärare eller lärarinnor. Skulle vid eu eventuellt förestående förflyttning ingen
ämneslärartjänst inom blindundervisningen finnas ledig, torde alltså befattningshavaren
kunna förflyttas till övningsskollärartjänst vid något folkskoleseminarium
eller till annan för honom lämplig lärartjänst vid någon
statens läroanstalt.
Överstyrelsen hemställer, att ifrågavarande änmeslärartjänst vid institutet
för blinda å Tomteboda må i vanlig ordning tillsättas, under iakttagande
att den, som utnämnes till tjänsten, skall, därest Ek återtager utövningen
av densamma, vara skyldig att med bibehållande av de avlöningsförmåner
han innehar träda i tjänstgöring vid den läroanstalt, Kungl. Maj:t med avseende
å förekommande omständigheter finner skäligt bestämma, varom
förbehåll skall intagas i den fullmakt, som utfärdas för den utnämnde.
Slutligen har statskontoret den 7 december 1923 avgivit utlåtande i ärendet
och därvid anfört följande:
Det av direktionen över blindinstitutet föreslagna sättet för ordnande av
frågan om avlöning in. m. åt vikarien för den såsom rektor förordnade
ämnesläraren vid institutet synes statskontoret knappast kunna tillstyrkas,
särskilt med avseende å därmed förenade olägenheter vid pensionsfrågans
lösning. Däremot torde den av skolöverstyrelsen ifrågasatta anordningen
få anses giva eu tillfredsställande lösning åt förevarande spörsmål. Mot
sagda förslag skulle visserligen kunna erinras, att, då antalet av de tjänster,
till vilka en ämneslärare vid blindinstitutet med föreskriven kompetens kunde
överflyttas, vore avsevärt mindre än antalet befattningar, till vilka en ämneslärare
vid allmänt läroverk kunde överföras, svårigheter skulle kunna uppstå
med avseende å placering till tjänstgöring, avlöning m. m. i sammanhang
med ett rektorsombyte; men den förefintliga möjligheten till förflyttning torde
dock få anses vara tillräckligt stor för att annan tjänstgöring med bibehållen
avlöning skulle kunna beredas ämneslärare vid blindinstitutet vid de helt
visst sällsynta tillfällen, då t. f. rektor vid institutet återginge till ämneslärartjänst
därstädes. Före utfärdandet av föreskrifter i ämnet synes emellertid
frågan böra underställas riksdagens prövning
Vad i ärendet blivit anfört synes mig till fullo ådagalägga nödvändigheten
av att avlöningsförhållandena för här ifrågavarande vikarie snarast
möjligt bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. På grund av det relativt
ringa antalet utbildade blindlärare i vårt land och de mycket begrän
-
11
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 181.
sade befordringsmöjligheterna för dessa lärare kan man i annat fall löpa
risken att fullgod vikarie på platsen i längden icke står att erhålla.
För frågans lösning synas företrädesvis två vägar kunna väljas, dels den
av rektor Ek och institutets direktion föreslagna, dels ock den av skolöverstyrelsen
och statskontoret förordade. Det synes mig, som om den sistnämnda
vägen givet vore att föredraga, dels emedan lösningen av den viktiga
pensionsfrågan därigenom väsentligt underlättas, dels ock emedan ett
liknande förfaringssätt vunnit tillämpning i fråga om de allmänna läroverken
och folkskoleseminarierna, varom ju även skolöverstyrelsen erinrat i sitt
ovan återgivna utlåtande. Givet är, att även vid en dylik lösning av frågan
olägenheter kunna uppstå. Dock torde dessa, såsom av statskontoret framhållits,
endast i sällsynta undagsfall komma att göra sig påminta,
Vidkommande skyldigheten för den ämneslärare, som utnämnes till innehavare
av Eks ämneslärarbefattning, att underkasta sig transport till annan
tjänst, vill jag erinra därom, att sådan skyldighet i viss omfattning redan
existerar för samtliga ordinarie blindlärare, i det att enligt stadgande i kungörelsen
den 19 juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de för ordinarie befattningshavare vid statens bhndundervisningsanstalter
fastställda avlöningsförmånerna in. in. dylik befattningshavare skall, med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig
att vid en möjligen inträdande förändrad organisation av abnormuiidervisningsväsendet
ävensom eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till nämnda undervisningsväsendes
behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt,
låta sig förflyttas till annan befattning inom abnormundervisningsväsendet.
I likhet med vad som är fallet vid de av skolöverstyrelsen omnämnda
läroanstalterna torde rätten för blindinstitutets direktion att vid ledighet av
här ifrågavarande art besätta ämneslärarplats med ordinarie innehavare böra
göras generell och alltså icke avse endast den nu förhandenvarande ledigheten.
Slutligen torde frågan — vilket även av statskontoret framhållits — böra
underställas riksdagens prövning, då det ifrågasatta förfaringssättet kommer
att för statsverket medföra ökade utgifter i form av ålderstillägg och pension
åt en ny ordinarie befattningshavare.
I anslutning till vad ovan anförts får jag därför hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att, då ordinarie ämneslärare vid institutet för blinda
a Tomteboda av Kungl. Maj:t förordnas till rektor vid
institutet, den av rektor innehavda ämneslärarhefattningen
må i vanlig ordning återbesättas med ordinarie innehavare,
dock med skyldighet för denne att, därest rektor
återtager utövningen av sin ämneslärartjänst, med bibehållande
av innehavande avlöningsförmåner träda i tjänstgöring
vid den läroanstalt, Kungl. Maj:t med avseende å
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
förekommande omständigheter finner skäligt bestämma,, varom
förbehåll skall göras vid utnämningen till ämneslärare.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Hemming Gadd.
Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
240771
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda. a1 i texten
- SU 1924:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillsättande av viss ämneslärarbefattning vid institutet för blinda å Tomteboda. a1 i texten