Sök i Ratio Lex

Angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola

1924-03-19 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:195, Angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

i

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskilda kurser

vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde

i teknisk fackskola; given Stockholms slott den 19 mars

1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Sans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 19 mars 1924.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lttbeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason anför härefter:

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet för den 2 januari 1924

(se statsverkspropositionen till 1924 års riksdag, bilagan åttonde huvudtiteln,

punkt 18u) meddelat, har skolöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1923 dagtecknade

skrivelse angående anslagsbehovet beträffande yrkesundervisningen

för budgetåret 1924—1925 framlagt förslag rörande särskilda kurser vid

lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 156 höft. (Nr 195.) 1

Särskilda

kurser vid lärlingsskola

med syfte att

förbereda till

inträde i teknisk

fackskola.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

Sedan beredningen inom departementet av denna fråga nu avslutats, anhåller

jag att få underställa ärendet Kungl. Majds prövning.

Skolöverstyrelsen har i förutberörda skrivelse den 31 augusti 1923 uti här

ifrågavarande ämne anfört följande:

I proposition nr 335 till 1918 års riksdag angående omorganisation av

den lägre tekniska undervisningen, sid. 30, anförde föredragande departementschefen

följande i samband med frågan om inträdesfordringar till tekniska

fackskolor:

»Särskilt vill jag härvid betona vikten av att förberedande kurser för meddelande

av de för inträde vid fackskoloma erforderliga kunskaper varda

upprättade i tillräckligt antal och på sådant sätt, att det vållar kursdeltagarna

minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och minsta möjliga ekonomiska

uppoffringar i övrigt. I likhet med de sakkunniga anser jag ändamålsenligast,

att dylika kurser anordnas vid lärlings- och yrkesskolor.»

Detta yttrande refererades i riksdagens skrivelse nr 407 samma år, sid. 5,

och lämnades utan erinran.

Vid realiserandet av ifrågavarande förberedande kurser hava dock i vissa

fall framträtt svårigheter att inpassa kurserna inom ramen av den kommunala

yrkesundervisningen, sådan denna är organiserad enligt 1918 och 1921

års riksdagsbeslut, och enligt den på dessa byggda yrkesskolstadgan. Och

utan en sådan inpassning torde kunna ifrågasättas, huruvida de enligt gällande

författning äro berättigade till erhållande av statsunderstöd.

Har det gällt lärjungar, som genomgått lärlingsskola, hava kurserna helt

naturligt kunnat anordnas såsom ämneskurser på yrkesskolstadiet och hava

då utgjort en direkt fortsättning av lärlingsskolans undervisning i de av

dennas läroämnen eller de delar av sådana, i vilka prov skall avläggas vid

inträde i fackskola. På samma sätt har saken kunnat ordnas i fråga om

lärjungar, som i andra skolor kunna hava inhämtat ett kunskapsmått i

ifrågavarande ämnen, som motsvarar lärlingsskolans. Då emellertid för personer

av sistnämnda kategori minst 17 års ålder och 2 års yrkespraktik

erfordras för inträde i yrkesskola, har överstyrelsen, i de fall, då sannolika

skäl talat för att inträdessökande verkligen avsett att förbereda sig till inträde

i fackskola, ansett sig med stöd av yrkesskolstadgans § 57 sista stycket

böra medgiva dispens. Bortsett från den möjligheten att nyss berörda dispenser

kunna bliva alltför vanliga och sålunda i viss mån föranleda eu

rekrytering av yrkesskolans ämneskurser, som icke varit avsedd, hava de

dock icke hittills behövt givas i sådan omfattning att därav uppstått några

egentliga olägenheter.

Mycket vanskligare ställer sig frågan, då det gäller personer, som i sin

teoretiska utbildning icke nått den utveckling, som åtminstone i de ifrågavarande

ämnena motsvarar lärlingsskolans kurs. Man skulle ju kunna anse,

att den normala utvecklingsgången för dessa skulle vara att först genomgå

lärlingsskola och därefter i yrkesskolans ämneskurser inhämta de ytterligare

kunskaper, som erfordrades för inträde i fackskola. Denna väg skulle dock

för dem, som redan från början vilja inställa sitt arbete med fackskolan

som mål, medföra eu avsevärd förbrukning av tid utan motsvarande gagn.

Det är nämligen endast en mindre del av undervisningen i lärlingsskolan,

som berör de ämnen, vilka ingå i inträdesfordringarna till fackskolorna. Den

allra största delen däremot avser sådana ämnen, som visserligen i stort sett

ingå i fackskolornas undervisning, men som där måste studeras ända från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:tu proposition Nr It)ti.

början och pa ett sätt, som på grund av lärjungarnas högre teoretiska förkunskaper

måste bliva i hög grad avvikande från lärlingsskolans. Genom

att gå den nyss antydda vägen skulle sålunda framtvingas ett dubbelarbete

samtidigt som tiden för inhämtandet av föreskrivna inträdeskunskaper utsträcktes.

Enligt gällande yrkesskolstadga kan lärlingsskola omfatta dels

yrkesavdelningar (§ 2: 1), dels särskilda kurser för äldre arbetare (§ 2: 2).

Sistnämnda slag av kurser, som till sin form äro jämförbara med yrkesskolans

ämneskurser, men som på grund av sitt kunskapsinnehåll och sin

utbildningsnivå måste hänföras till lärlingsskolan, hava i derå fall utnyttjats

i syfte att förbereda till inträde i fackskola för sådana personer, som icke

äga sådana förskunskaper, att de kunna hänföras till yrkesskolans ämneskurser.

Då med äldre arbetare knappast kan avses andra än sådana, som

fyllt 18 år och sålunda passerat den ålder, för vilken enligt yrkesskolstadgan

lärlingsskolplikt kan beslutas, har även här stundom dispensvägen måst tillgripas

för att ej från de till fackskola förberedande kurserna utestänga personer,

som vid tidigare ålder vilja bereda sig för ett inträdesprov. Härvid

har särskild hänsyn tagits till att inträde i fackskola kan vinnas redan efter

fyllda 17 år.

I och med inrättandet av teknisk fackskola för maskinindustri i Eskilstuna

har förevarande fråga fått ny aktualitet. Denna skola, som bildats genom

omorganisation av förutvarande söndags- och aftonskolans i Eskilstuna högre

kurs, har en från övriga fackskolor så tillvida avvikande organisation, att

den är treårig med de två första årskurserna ordnade i form av aftonskola.

Före omorganisationen byggde skolan på söndags- och aftonskolans lägre

kurs, omfattande två arbetsår. I sin framställning om statens övertagande

av den högre kursen i form av fackskola hemställde skolans direktion även

om medgivanden att söndags- och aftonskolans lägre kurs finge upphöra och

att i dess ställe finge inrättas eu tvåårig kommunal lärlings- och yrkesskola

med bidrag av statsmedel (1921 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln,

sid. 640). Skolöverstyrelsen ansåg, att denna fråga borde behandlas

i den ordning gällande yrkesskolstadga och anslagskungörelse föreskrevo,

varför överstyrelsen icke fann anledning att då upptaga direktionens framställning

i denna del till behandling (samma proposition sid. 642). Då

Eskilstuna stad sedermera i vanlig ordning sökte understöd till kommunala

lärlings- och yrkesskolor, visade det sig, att den förutvarande söndags- och

aftonskolans lägre kurs icke — såsom denna skolas direktion hade

tänkt sig — kunde inordnas i de kommunala lärlings- och yrkesskolorna,

med mindre än att för ändamålet ansloges tre arbetsår, de två första

i den egentliga lärlingsskolan och det sista i yrkesskolan. Den omfattande

kurs i grundläggande teoretiska ämnen, varom här var fråga, kunde

nämligen icke medhinnas i en lärlingsskola av stadgeenlig typ, ens om

den anordnades med det högsta timantal, som yrkesskolstadgan medgiver,

enär lärlingsskolans undervisning, som tidigare nämnts, till största delen

måste ägnas åt rent yrkesutbildande ämnen, som icke ingå i inträdesfordringarna

för inträde i fackskola. Eu av förutsättningarna för den särskilda

form av fackskola, som inrättats i Eskilstuna, är emellertid, att där finnes

en för inhämtande av erforderliga förkunskaper avpassad kurs, som utan

onödig tidsutdräkt och med vederbörlig hänsyn till lärjungarnas förvärvsarbete

leder till avsett mål. För att icke äventyra tillvaron av denna förberedande

kurs, har överstyrelsen ansett sig böra fastställa undervisningsplan

för densamma under namn av »lärlingsskolans särskilda kurs för dem, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:fn proposition Nr 195.

avse att söka inträde i maskinfackskolan i Eskilstuna och därvid för kursen

föreskrivit samma inträdesfordringar, som enligt yrkesskolstadgan äro gällande

för lärliugsskola. Vidare har överstyrelsen tilldelat densamma statsunderstöd

enligt för lärlingsskola gällande grunder, därvid stödjande sig på

anslagskungörelsen nr 705/1921 § 1: le), i vilket författningsrum namnes

»annan närstående, ej förut nämnd anstalt för yrkesundervisning». Då

emellertid fastställande av undervisningsplan och tilldelande av understöd i

ifrågavarande fall dock synes överstyrelsen ligga på gränsen till vad som

med angivna författningsrum avses, har överstyrelsen fastställt undervisningsplanen

för kursen att gälla endast till och med den 30 juni 1924, för

att riksdagen under tiden skulle medhinna att uttala sig i frågan.

Det synes överstyrelsen nödvändigt, att större möjlighet att inhämta erforderliga

förkunskaper för inträde i fackskola genom ordnade kurser beredes

dem, som under förberedelsetiden jämväl äro sysselsatta i förvärvsarbete och

därvid skaffa sig föreskriven yrkespraktik. Härigenom skulle skapas en välbehövlig

motvikt mot sådana inträdessökande, som påbörjat en utbildning

vid allmänt läroverk, men som till följd av bristande begåvning och kanske

även brist på energi måst avbryta sina studier där med realskolexamen

och vilka för att på något sätt nyttiggöra denna examen sedan söka sig till

fackskolorna utan att i verkligheten mera passa för studierna där än i det

allmänna läroverket.

Behovet av dylika kurser framträder även starkt vid betraktande av det

förhållandet, att många äldre arbetare nu söka sig till enskilda läroanstalter,

där de utan inträdesfordringar men mot höga avgifter erbjudas en undervisning,

som de utan nämnvärd ekonomisk uppoffring och utan avbrott i

deras förvärvsarbete skulle kunna erhålla just i de kurser, som här avses.

För att ifrågavarande kurser med full anpassning för sitt ändamål skola

kunna i erforderlig utsträckning anordnas inom ramen av författningens

föreskrifter och utan att överstyrelsen skulle i alltför stor omfattning nödgas

meddela dispens för inträde i kurserna, torde i yrkesskolstadgan uttryckligen

böra angivas, exempelvis i ett nytt moment 3 i förstberörda § 2, att vid lärlingsskola

må för arbetare, som uppfylla i § 16 för inträde i lärlingsskola föreskrivna

villkor, och som avse att förbereda sig till inträde i teknisk fackskola,

inrättas särskilda, för sist angivna ändamål avpassade kurser.

På grund av det anförda får överstyrelsen hemställa, det Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att vid lärlingsskola må för arbetare,

som uppfylla de för lärlingsskola föreskrivna inträdesf ord ringarna och som

avse att vinna inträde vid teknisk fackskola, inrättas särskilda för detta

ändamål avpassade kurser med samma rätt till statsbidrag som gäller för

lärlingsskola i övrigt.

På begäran hava från skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning lämnats närmare

upplysningar angående den beräknade omfattningen av här ifrågavarande

kurser och den sannolika kostnaden för desamma, vilka upplysningar

innefattas i eu av undervisningsrådet Vilh. Berglund avgiven promemoria

av följande innehåll:

Under arbetsåret 1923—1924 finnas kurser för ifrågavarande ändamål

anordnade i Eskilstuna, Härnösand, Malmö och Västerås. Omfattningen av

desamma i fråga om ungefärligt timantal per kurs framgår av följande

tablå, där L angiver, att kursen betraktas som lärlingsskolans särskilda kurs

s. 5 Kontrollera mot PDF

fKungl. Maj:ts proposition Nr 195. 5

och Y att kursen anses tillhöra yrkesskolan (uppdelningen beror på olikheten

i inträdesfordringar):

Ort

Stadium

Hela

timantalet

cirka

Eskilstuna..............................

L

1,200

Härnösand...................

L

500

Malmö.................................

Y

450

Västerås................................

L

1,200

»

Y

700

Som av tablån framgår, är kursernas omfattning mycket olika, beroende

främst därpå att lärjungematerialet är mycket växlande till sina förutsättningar.

Att kursen i Härnösand erhållit så ringa omfattning beror därpå,

att den är igångsatt under innevarande år och att lärlingsskolstyrelsen önskat

se resultatet av ett års arbete, innan definitivt bestämdes, om kursen skulle

utökas till två arbetsår, alltså till dubbla det angivna timantalet. I regel

torde man böra utgå från att en kurs, som ej förutsätter förut genomgången

lärlingsskola, bör omfatta åtminstone omkring 1,000 timmar.

För innevarande arbetsår torde statsunderstöden till de kurser, som tillhöra

lärlingsskolan, uppgå till högst 8,700 kronor, varav 7,743 kronor från

ordinarie anslaget och 957 kronor av extra anslaget. Det kan dock förmodas,

att de understöd, som rekvireras, i verkligheten ej obetydligt understiga

nämnda belopp, enär i sådana ämnen, där undervisningen bedrives individuellt,

samundervisning anordnas med andra till lärlings- och yrkesskolorna

hörande kurser, så snart antalet lärjungar sådant medgiver.

Om ifrågavarande kurser i lärlingsskolan erhålla sådan i författning given

form, att inträdesfordringarna i fråga om ålder bliva avpassade efter det

verkliga behovet, synes det vara antagligt, att kurser komma till stånd på

ytterligare ett antal orter med mera utpräglad industriell verksamhet. Endast

i ett mindre antal fall torde dock antalet lärjungar bliva så stort, att kurserna

kunna kräva särskilda läraravdelningar, medan i övriga fall ifrågavarande

kursers lärjungar lämpligast böra undervisas gemensamt med

andra förefintliga kurser, vilkas undervisning bedrives under sådan form

och på ett sådant stadium, att samundervisning möjliggöres. Såvitt överstyrelsen

för närvarande kan bedöma, torde antalet orter, där inom de närmaste

åren kurser av ifrågavarande slag komma att anordnas med egna

läraravdelningar, böra uppskattas till omkring 6 ä 7. Med en beräkning av

1,000 timmars undervisning per kurs skulle det erforderliga statsunderstödet

efter 2 kronor 67 öre per timme uppgå till omkring 16,000 å 18,000

kronor och efter 3 kronor per timme till omkring 18,000 ä 21,000 kronor.

Statskontoret har den 17 mars 1924 avgivit infordrat utlåtande i ärendet

och därvid förklarat sig icke hava funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

förslag.

Vad skolöverstyrelsen anfört synes mig beaktansvärt. Det måste givetvis Departebefrämja

resultatet av de tekniska fackskolornas undervisningsverksamhet, mentfichefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

om möjlighet öppnas för mera studiebegåvade ynglingar, vilka för sin utkomst

äro sysselsatta med förvärvsarbete, att på jämförelsevis kort tid förvärva

de för inträde i fackskola erforderliga förkunskaperna. Då emellertid

kurser av här ifrågasatt typ i viss mån falla vid sidan av det program, som

lärlingsskolan syftar att förverkliga, och endast på en del platser torde vara

motiverade, synes mig lämpligt, att statsbidrag för dylika kurser utgå blott i

de fall, då skolöverstyrelsen prövar särskilda skäl föreligga för deras inrättande.

Enär härvid det för närvarande närmast gäller att pröva sig fram, i vad

mån kurser av denna art kunna på ett tillfredsställande sätt fylla den avsedda

uppgiften att förbereda för inträde i tekniska fackskolor, förutsätter

jag, att skolöverstyrelsen vid sagda prövning framgår med en viss försiktighet,

till dess nödig erfarenhet vunnits. Under sådana förhållanden lära under

den närmaste tiden dessa statsbidrag icke behöva avsevärt överstiga vad

i enlighet med den av skolöverstyrelsen tillämpade praxis redan nu för ändamålet

utgår. Såsom jag vid avlåtande av årets statsverksproposition redan

anfört (bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 180), synes genom nu förordade

förslag någon höjning av det ordinarie förslagsanslaget å 600,000 kronor

till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning icke vara erforderlig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva,

att vid lärlingsskola må — där skolöverstyrelsen prövar

särskilda skäl därtill föreligga — för elever, som uppfylla

de för lärlingsskola föreskrivna inträdesfordringarna

och som ärna söka vinna inträde vid teknisk fackskol^, inrättas

särskilda för detta ändamål avpassade kurser med

samma rätt till statsbidrag, som gäller för lärlingsskola i

övrigt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Löwenhielm.

Stockholm 1924, Ivar Heeggströms Boktryckeri A. B.

240662

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att f&rhereda till inträde i teknisk fack s. 1 i texten
  2. SU 1924:79 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola. s. 28 i texten