Angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola
1924-03-19 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:195, Angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.
i
Nr 195.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskilda kurser
vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde
i teknisk fackskola; given Stockholms slott den 19 mars
1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam. Clason.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Sans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 mars 1924.
N ärvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lttbeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Clason anför härefter:
Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet för den 2 januari 1924
(se statsverkspropositionen till 1924 års riksdag, bilagan åttonde huvudtiteln,
punkt 18u) meddelat, har skolöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1923 dagtecknade
skrivelse angående anslagsbehovet beträffande yrkesundervisningen
för budgetåret 1924—1925 framlagt förslag rörande särskilda kurser vid
lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 156 höft. (Nr 195.) 1
Särskilda
kurser vid lärlingsskola
med syfte att
förbereda till
inträde i teknisk
fackskola.
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.
Sedan beredningen inom departementet av denna fråga nu avslutats, anhåller
jag att få underställa ärendet Kungl. Majds prövning.
Skolöverstyrelsen har i förutberörda skrivelse den 31 augusti 1923 uti här
ifrågavarande ämne anfört följande:
I proposition nr 335 till 1918 års riksdag angående omorganisation av
den lägre tekniska undervisningen, sid. 30, anförde föredragande departementschefen
följande i samband med frågan om inträdesfordringar till tekniska
fackskolor:
»Särskilt vill jag härvid betona vikten av att förberedande kurser för meddelande
av de för inträde vid fackskoloma erforderliga kunskaper varda
upprättade i tillräckligt antal och på sådant sätt, att det vållar kursdeltagarna
minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och minsta möjliga ekonomiska
uppoffringar i övrigt. I likhet med de sakkunniga anser jag ändamålsenligast,
att dylika kurser anordnas vid lärlings- och yrkesskolor.»
Detta yttrande refererades i riksdagens skrivelse nr 407 samma år, sid. 5,
och lämnades utan erinran.
Vid realiserandet av ifrågavarande förberedande kurser hava dock i vissa
fall framträtt svårigheter att inpassa kurserna inom ramen av den kommunala
yrkesundervisningen, sådan denna är organiserad enligt 1918 och 1921
års riksdagsbeslut, och enligt den på dessa byggda yrkesskolstadgan. Och
utan en sådan inpassning torde kunna ifrågasättas, huruvida de enligt gällande
författning äro berättigade till erhållande av statsunderstöd.
Har det gällt lärjungar, som genomgått lärlingsskola, hava kurserna helt
naturligt kunnat anordnas såsom ämneskurser på yrkesskolstadiet och hava
då utgjort en direkt fortsättning av lärlingsskolans undervisning i de av
dennas läroämnen eller de delar av sådana, i vilka prov skall avläggas vid
inträde i fackskola. På samma sätt har saken kunnat ordnas i fråga om
lärjungar, som i andra skolor kunna hava inhämtat ett kunskapsmått i
ifrågavarande ämnen, som motsvarar lärlingsskolans. Då emellertid för personer
av sistnämnda kategori minst 17 års ålder och 2 års yrkespraktik
erfordras för inträde i yrkesskola, har överstyrelsen, i de fall, då sannolika
skäl talat för att inträdessökande verkligen avsett att förbereda sig till inträde
i fackskola, ansett sig med stöd av yrkesskolstadgans § 57 sista stycket
böra medgiva dispens. Bortsett från den möjligheten att nyss berörda dispenser
kunna bliva alltför vanliga och sålunda i viss mån föranleda eu
rekrytering av yrkesskolans ämneskurser, som icke varit avsedd, hava de
dock icke hittills behövt givas i sådan omfattning att därav uppstått några
egentliga olägenheter.
Mycket vanskligare ställer sig frågan, då det gäller personer, som i sin
teoretiska utbildning icke nått den utveckling, som åtminstone i de ifrågavarande
ämnena motsvarar lärlingsskolans kurs. Man skulle ju kunna anse,
att den normala utvecklingsgången för dessa skulle vara att först genomgå
lärlingsskola och därefter i yrkesskolans ämneskurser inhämta de ytterligare
kunskaper, som erfordrades för inträde i fackskola. Denna väg skulle dock
för dem, som redan från början vilja inställa sitt arbete med fackskolan
som mål, medföra eu avsevärd förbrukning av tid utan motsvarande gagn.
Det är nämligen endast en mindre del av undervisningen i lärlingsskolan,
som berör de ämnen, vilka ingå i inträdesfordringarna till fackskolorna. Den
allra största delen däremot avser sådana ämnen, som visserligen i stort sett
ingå i fackskolornas undervisning, men som där måste studeras ända från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kuwjl. Maj:tu proposition Nr It)ti.
början och pa ett sätt, som på grund av lärjungarnas högre teoretiska förkunskaper
måste bliva i hög grad avvikande från lärlingsskolans. Genom
att gå den nyss antydda vägen skulle sålunda framtvingas ett dubbelarbete
samtidigt som tiden för inhämtandet av föreskrivna inträdeskunskaper utsträcktes.
Enligt gällande yrkesskolstadga kan lärlingsskola omfatta dels
yrkesavdelningar (§ 2: 1), dels särskilda kurser för äldre arbetare (§ 2: 2).
Sistnämnda slag av kurser, som till sin form äro jämförbara med yrkesskolans
ämneskurser, men som på grund av sitt kunskapsinnehåll och sin
utbildningsnivå måste hänföras till lärlingsskolan, hava i derå fall utnyttjats
i syfte att förbereda till inträde i fackskola för sådana personer, som icke
äga sådana förskunskaper, att de kunna hänföras till yrkesskolans ämneskurser.
Då med äldre arbetare knappast kan avses andra än sådana, som
fyllt 18 år och sålunda passerat den ålder, för vilken enligt yrkesskolstadgan
lärlingsskolplikt kan beslutas, har även här stundom dispensvägen måst tillgripas
för att ej från de till fackskola förberedande kurserna utestänga personer,
som vid tidigare ålder vilja bereda sig för ett inträdesprov. Härvid
har särskild hänsyn tagits till att inträde i fackskola kan vinnas redan efter
fyllda 17 år.
I och med inrättandet av teknisk fackskola för maskinindustri i Eskilstuna
har förevarande fråga fått ny aktualitet. Denna skola, som bildats genom
omorganisation av förutvarande söndags- och aftonskolans i Eskilstuna högre
kurs, har en från övriga fackskolor så tillvida avvikande organisation, att
den är treårig med de två första årskurserna ordnade i form av aftonskola.
Före omorganisationen byggde skolan på söndags- och aftonskolans lägre
kurs, omfattande två arbetsår. I sin framställning om statens övertagande
av den högre kursen i form av fackskola hemställde skolans direktion även
om medgivanden att söndags- och aftonskolans lägre kurs finge upphöra och
att i dess ställe finge inrättas eu tvåårig kommunal lärlings- och yrkesskola
med bidrag av statsmedel (1921 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln,
sid. 640). Skolöverstyrelsen ansåg, att denna fråga borde behandlas
i den ordning gällande yrkesskolstadga och anslagskungörelse föreskrevo,
varför överstyrelsen icke fann anledning att då upptaga direktionens framställning
i denna del till behandling (samma proposition sid. 642). Då
Eskilstuna stad sedermera i vanlig ordning sökte understöd till kommunala
lärlings- och yrkesskolor, visade det sig, att den förutvarande söndags- och
aftonskolans lägre kurs icke — såsom denna skolas direktion hade
tänkt sig — kunde inordnas i de kommunala lärlings- och yrkesskolorna,
med mindre än att för ändamålet ansloges tre arbetsår, de två första
i den egentliga lärlingsskolan och det sista i yrkesskolan. Den omfattande
kurs i grundläggande teoretiska ämnen, varom här var fråga, kunde
nämligen icke medhinnas i en lärlingsskola av stadgeenlig typ, ens om
den anordnades med det högsta timantal, som yrkesskolstadgan medgiver,
enär lärlingsskolans undervisning, som tidigare nämnts, till största delen
måste ägnas åt rent yrkesutbildande ämnen, som icke ingå i inträdesfordringarna
för inträde i fackskola. Eu av förutsättningarna för den särskilda
form av fackskola, som inrättats i Eskilstuna, är emellertid, att där finnes
en för inhämtande av erforderliga förkunskaper avpassad kurs, som utan
onödig tidsutdräkt och med vederbörlig hänsyn till lärjungarnas förvärvsarbete
leder till avsett mål. För att icke äventyra tillvaron av denna förberedande
kurs, har överstyrelsen ansett sig böra fastställa undervisningsplan
för densamma under namn av »lärlingsskolans särskilda kurs för dem, som
4
Kung!. Maj:fn proposition Nr 195.
avse att söka inträde i maskinfackskolan i Eskilstuna och därvid för kursen
föreskrivit samma inträdesfordringar, som enligt yrkesskolstadgan äro gällande
för lärliugsskola. Vidare har överstyrelsen tilldelat densamma statsunderstöd
enligt för lärlingsskola gällande grunder, därvid stödjande sig på
anslagskungörelsen nr 705/1921 § 1: le), i vilket författningsrum namnes
»annan närstående, ej förut nämnd anstalt för yrkesundervisning». Då
emellertid fastställande av undervisningsplan och tilldelande av understöd i
ifrågavarande fall dock synes överstyrelsen ligga på gränsen till vad som
med angivna författningsrum avses, har överstyrelsen fastställt undervisningsplanen
för kursen att gälla endast till och med den 30 juni 1924, för
att riksdagen under tiden skulle medhinna att uttala sig i frågan.
Det synes överstyrelsen nödvändigt, att större möjlighet att inhämta erforderliga
förkunskaper för inträde i fackskola genom ordnade kurser beredes
dem, som under förberedelsetiden jämväl äro sysselsatta i förvärvsarbete och
därvid skaffa sig föreskriven yrkespraktik. Härigenom skulle skapas en välbehövlig
motvikt mot sådana inträdessökande, som påbörjat en utbildning
vid allmänt läroverk, men som till följd av bristande begåvning och kanske
även brist på energi måst avbryta sina studier där med realskolexamen
och vilka för att på något sätt nyttiggöra denna examen sedan söka sig till
fackskolorna utan att i verkligheten mera passa för studierna där än i det
allmänna läroverket.
Behovet av dylika kurser framträder även starkt vid betraktande av det
förhållandet, att många äldre arbetare nu söka sig till enskilda läroanstalter,
där de utan inträdesfordringar men mot höga avgifter erbjudas en undervisning,
som de utan nämnvärd ekonomisk uppoffring och utan avbrott i
deras förvärvsarbete skulle kunna erhålla just i de kurser, som här avses.
För att ifrågavarande kurser med full anpassning för sitt ändamål skola
kunna i erforderlig utsträckning anordnas inom ramen av författningens
föreskrifter och utan att överstyrelsen skulle i alltför stor omfattning nödgas
meddela dispens för inträde i kurserna, torde i yrkesskolstadgan uttryckligen
böra angivas, exempelvis i ett nytt moment 3 i förstberörda § 2, att vid lärlingsskola
må för arbetare, som uppfylla i § 16 för inträde i lärlingsskola föreskrivna
villkor, och som avse att förbereda sig till inträde i teknisk fackskola,
inrättas särskilda, för sist angivna ändamål avpassade kurser.
På grund av det anförda får överstyrelsen hemställa, det Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att vid lärlingsskola må för arbetare,
som uppfylla de för lärlingsskola föreskrivna inträdesf ord ringarna och som
avse att vinna inträde vid teknisk fackskola, inrättas särskilda för detta
ändamål avpassade kurser med samma rätt till statsbidrag som gäller för
lärlingsskola i övrigt.
På begäran hava från skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning lämnats närmare
upplysningar angående den beräknade omfattningen av här ifrågavarande
kurser och den sannolika kostnaden för desamma, vilka upplysningar
innefattas i eu av undervisningsrådet Vilh. Berglund avgiven promemoria
av följande innehåll:
Under arbetsåret 1923—1924 finnas kurser för ifrågavarande ändamål
anordnade i Eskilstuna, Härnösand, Malmö och Västerås. Omfattningen av
desamma i fråga om ungefärligt timantal per kurs framgår av följande
tablå, där L angiver, att kursen betraktas som lärlingsskolans särskilda kurs
fKungl. Maj:ts proposition Nr 195. 5
och Y att kursen anses tillhöra yrkesskolan (uppdelningen beror på olikheten
i inträdesfordringar):
Ort
Stadium
Hela
timantalet
cirka
Eskilstuna..............................
L
1,200
Härnösand...................
L
500
Malmö.................................
Y
450
Västerås................................
L
1,200
»
Y
700
Som av tablån framgår, är kursernas omfattning mycket olika, beroende
främst därpå att lärjungematerialet är mycket växlande till sina förutsättningar.
Att kursen i Härnösand erhållit så ringa omfattning beror därpå,
att den är igångsatt under innevarande år och att lärlingsskolstyrelsen önskat
se resultatet av ett års arbete, innan definitivt bestämdes, om kursen skulle
utökas till två arbetsår, alltså till dubbla det angivna timantalet. I regel
torde man böra utgå från att en kurs, som ej förutsätter förut genomgången
lärlingsskola, bör omfatta åtminstone omkring 1,000 timmar.
För innevarande arbetsår torde statsunderstöden till de kurser, som tillhöra
lärlingsskolan, uppgå till högst 8,700 kronor, varav 7,743 kronor från
ordinarie anslaget och 957 kronor av extra anslaget. Det kan dock förmodas,
att de understöd, som rekvireras, i verkligheten ej obetydligt understiga
nämnda belopp, enär i sådana ämnen, där undervisningen bedrives individuellt,
samundervisning anordnas med andra till lärlings- och yrkesskolorna
hörande kurser, så snart antalet lärjungar sådant medgiver.
Om ifrågavarande kurser i lärlingsskolan erhålla sådan i författning given
form, att inträdesfordringarna i fråga om ålder bliva avpassade efter det
verkliga behovet, synes det vara antagligt, att kurser komma till stånd på
ytterligare ett antal orter med mera utpräglad industriell verksamhet. Endast
i ett mindre antal fall torde dock antalet lärjungar bliva så stort, att kurserna
kunna kräva särskilda läraravdelningar, medan i övriga fall ifrågavarande
kursers lärjungar lämpligast böra undervisas gemensamt med
andra förefintliga kurser, vilkas undervisning bedrives under sådan form
och på ett sådant stadium, att samundervisning möjliggöres. Såvitt överstyrelsen
för närvarande kan bedöma, torde antalet orter, där inom de närmaste
åren kurser av ifrågavarande slag komma att anordnas med egna
läraravdelningar, böra uppskattas till omkring 6 ä 7. Med en beräkning av
1,000 timmars undervisning per kurs skulle det erforderliga statsunderstödet
efter 2 kronor 67 öre per timme uppgå till omkring 16,000 å 18,000
kronor och efter 3 kronor per timme till omkring 18,000 ä 21,000 kronor.
Statskontoret har den 17 mars 1924 avgivit infordrat utlåtande i ärendet
och därvid förklarat sig icke hava funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens
förslag.
Vad skolöverstyrelsen anfört synes mig beaktansvärt. Det måste givetvis Departebefrämja
resultatet av de tekniska fackskolornas undervisningsverksamhet, mentfichefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.
om möjlighet öppnas för mera studiebegåvade ynglingar, vilka för sin utkomst
äro sysselsatta med förvärvsarbete, att på jämförelsevis kort tid förvärva
de för inträde i fackskola erforderliga förkunskaperna. Då emellertid
kurser av här ifrågasatt typ i viss mån falla vid sidan av det program, som
lärlingsskolan syftar att förverkliga, och endast på en del platser torde vara
motiverade, synes mig lämpligt, att statsbidrag för dylika kurser utgå blott i
de fall, då skolöverstyrelsen prövar särskilda skäl föreligga för deras inrättande.
Enär härvid det för närvarande närmast gäller att pröva sig fram, i vad
mån kurser av denna art kunna på ett tillfredsställande sätt fylla den avsedda
uppgiften att förbereda för inträde i tekniska fackskolor, förutsätter
jag, att skolöverstyrelsen vid sagda prövning framgår med en viss försiktighet,
till dess nödig erfarenhet vunnits. Under sådana förhållanden lära under
den närmaste tiden dessa statsbidrag icke behöva avsevärt överstiga vad
i enlighet med den av skolöverstyrelsen tillämpade praxis redan nu för ändamålet
utgår. Såsom jag vid avlåtande av årets statsverksproposition redan
anfört (bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 180), synes genom nu förordade
förslag någon höjning av det ordinarie förslagsanslaget å 600,000 kronor
till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning icke vara erforderlig.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva,
att vid lärlingsskola må — där skolöverstyrelsen prövar
särskilda skäl därtill föreligga — för elever, som uppfylla
de för lärlingsskola föreskrivna inträdesfordringarna
och som ärna söka vinna inträde vid teknisk fackskol^, inrättas
särskilda för detta ändamål avpassade kurser med
samma rätt till statsbidrag, som gäller för lärlingsskola i
övrigt.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
C. A. Löwenhielm.
Stockholm 1924, Ivar Heeggströms Boktryckeri A. B.
240662
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att f&rhereda till inträde i teknisk fack s. 1 i texten
- SU 1924:79 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående särskilda kurser vid lärlingsskola med syfte att förbereda till inträde i teknisk fackskola. s. 28 i texten