Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911

1924-03-14 · 21 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:197, Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)7,

1

Nr 197.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i vissa delar av stadgan om

skjutsväsendet den 22 juni 1911; given Stockholms

slott den 14 mars 1924.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändring i vissa delar av stadgan

om skjutsväsendet den 22 juni 1911.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Bihang till riksdagens protokoll 192J,. 1 samt.

158 käft. (Nr 197.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Förslag

till

Förordning

om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911 (nr 63).

Härigenom förordnas, att 2, 5, 6, 12, 13, 15, 17—21, 23—25, 27, 28 och

32 §§, 33 § mom. 1 samt 36, 39—42, 44, 55 och 63 §§ i stadgan om skjutsväsendet

den 22 juni 1911 skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade

lydelse:

2 §.

Om inrättande, flyttning eller indragning av skjutsanstalt eller om förändring

av sådan anstalts egenskap enligt 3 § förordnar Konungens befallningshavande.

Innan sådant förordnande meddelas, skola trafikanter och andra, som

saken kan röra, i ärendet höras vid sammanträde, som efter tillkännagivande i

länskungörelserna och i ortstidning hålles antingen inför Konungens befallningshavande

eller, efter dess bestämmande, inför magistrat eller kronofogde. Där

omständigheterna därtill föranleda, äger Konungens befallningshavande förordna,

att skjutsanstalt skall uppehållas allenast viss del av året.

5 §.

För resandes befordran skola vid skjutsanstalt hållas fullt dugliga hästar

med seltyg samt snygga åkdon och, där så nödigt finnes, ridsadlar, eller, där

båtskjuts äger rum, farkoster till det antal för varje dygn räknat, som Konungens

befallningshavande bestämmer. Där Konungens befallningshavande finner,

att skjutsning bör fullgöras med motorfordon eller med sådant fordon jämte

hästskjuts, skall Konungens befallningshavande därom meddela beslut med angivande

tillika av det antal motorfordon för varje dygn räknat, som skall finnas

att tillgå. Vid meddelandet av föreskrift, varom i första eller andra punkten förmäles,

bör iakttagas, att skjutsåtgången lägges till grund för bestämmandet

av hästarnas, motorfordonens eller farkosternas antal, samt att, där betydligt

olika antal under olika tider av året utgår, bestämmelserna därefter lämpas.

Skjutsdygnet räknas från klockan sex förmiddagen det ena dygnet till samma

tid det andra.

Om tiden för hästars, motorfordons eller farkosters inställande skall Konungens

befallningshavande jämväl meddela föreskrift. Ej ma därvid stadgas, att

häst, motorfordon eller farkost skall inställas genast vid anfordran, eller att

inom kortare tid än en timme efter anfordran skall tillhandahållas större antal

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

3

hästar, motorfordon eller farkoster än det, som under näst föregående år dagligen

i medeltal vid skjutsanstalten utgått.

Skall vid viss skjutsanstalt utgå såväl skjuts efter häst som med motorfordon,

äger den resande bestämma det fortskaffningsmedel, varav han vill begagna

sig, dock att, där naturhinder skäligen kan anses möta mot användande av

motorfordon, skjutsen må utgöras efter häst. Där allenast motorfordon tillhandahålles,

äger under sådana förhållanden den resande icke att påfordra

skjuts.

Är skjuts beställd före den resandes ankomst, skola de hästar, motorfordon

eller farkoster, vilka för skjutsen utlämnas, avräknas å antalet av de hästar,

motorfordon eller farkoster, vilka inom den längsta tiden skola tillhandahållas.

Om olika slag av åkdon efter häst, som skola vid skjutsanstalt vara att tillgå,

och deras beskaffenhet skall gälla vad Konungen vid fastställande av avgift

för begagnande av sådana åkdon bestämmer.

Jämte farkost skall tillhandahållas nödig bemanning; och skall Konungens befallningshavande

meddela föreskrift såväl härom som angående farkostens beskaffenhet

och det högsta antal personer eller största last, som vid varje tillfälle

må med farkosten befordras.

Angående beskaffenheten av för skjutsning använt motorfordon skola, utöver

vad i gällande författning om motorfordon är stadgat, gälla de föreskrifter

Konungens befallningshavande finner erforderligt meddela.

6 §.

Vid skjutsanstalt skola såväl gästgiveri- eller stationshållning, varmed förstås

tillhandahållandet av de i 3 § härovan omförmälda förnödenheter och förmåner,

som skjutsningen gemensamt upplåtas på entreprenad efter ty i V kap.

därom bestämmes. Vid samma skjutsanstalt må skjutsning med olika fortskaffningsmedel

kunna uppdragas åt olika entreprenörer; ägande i sådant fall

Konungens befallningshavande bestämma, med vilkendera skjutsningen gästgiveri-

eller stationshållningen skall vara förenad.

Om-----VII kap.

12 §.

Maximibeloppet av lega, som i allmänhet må uppbäras för skjuts efter häst,

fastställes för varje stad, som ej hör till landsting, samt i övrigt för varje län

eller, där län är fördelat i särskilda landstingsområden, varje sådant område

av Konungens befallningshavande efter hörande av vederbörande stadsfullmäktige

eller landsting eller, där landstinget ej är samlat, antingen dess förvaltningsutskott

eller av landstinget för ändamålet särskilt utsedd nämnd. Beloppet

kan sättas olika för olika delar av samma län samt för olika tider av dygnet.

Maximibeloppet av lega för skjuts med motorfordon utgår i enlighet med den

av vederbörande Konungens befallningshavande jämlikt 28 § i förordningen

den 15 juni 1923 om motorfordon fastställda och till varje tid gällande taxa

för yrkesmässig automobiltrafik, som icke endast avser forsling av gods.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

13 §.

Maximilegan för båtskjuts vid anstalt, där sådan utgöres, bestämmes genom

taxa, som för den anstalt fastställes av Konungens befallningshavande.

15 §.

Åkdonslega för skjuts efter bäst, varunder här förstås jämväl avgift för

sadel och betsel till ridhäst, som av resande begagnas, så ock för sele, när den

resande medför eget åkdon, bestämmes av Konungen.

17 §•

Skjuts utgöres i allmänhet från och till skjutsanstalt. Dock skall skjuts

lämnas även från eller till annat ställe, dit farbar väg finnes, under förutsättning,

att den skjutsande icke därigenom kommer att färdas längre väg än som

motsvarar avståndet från skjutsanstalten, där skjutsen erhållits, till det längst

därifrån belägna ombytesställe, dit skjuts med det vid tillfället begagnade

fortskaffningsmedlet från anstalten utgöres.

Finnes för viss skjutsanstalt något sådant ombytesställe ej angivet, äger

Konungens befallningshavande särskilt för varje slag av fortskaffningsmedel

förordna angående det område, inom vilket skjuts från anstalten skall utgöras.

Där-----hämtningsstället.

Resande, som med skjuts ankommer till stad, vare jämväl berättigad att utan

särskild ersättning med skjutsen färdas till annat ställe inom stadens planlagda

område än därvarande skjutsanstalt. Kan ej härbärge å det uppgivna stället

erhållas, må den resande icke förvägras att, för sökande av härbärge annorstädes,

ytterligare begagna skjutsen mot särskild ersättning, beräknad efter

sjuttiofem öre hästen för varje full halvtimme, som skjuts efter häst för detta

ändamål tages i anspråk, samt för motorfordon efter gällande taxa.

18 §.

Skjuts — — -—--- telefonstation.

Skriftlig-----göres.

.Vid beställning skola uppgivas den resandes fullständiga namn, titel eller

yrke och hemort ävensom det antal hästar, motorfordon eller farkoster, som

påfordras, tid och ort för skjutsens tillhandahållande samt namnet å det ställe,

till vilket skjutsen skall utgöras. Avser beställningen skjuts, som skall tillhandahållas

vid särskilt hämtningsställe, skola vid beställningen jämväl uppgivas

den resandes födelseort samt, därest den resande är utlänning, den resandes

nationalitet och födelsetid.

Har-----tillhanda.

19 §.

Entreprenör skall vara skyldig att under högst två timmar från den för skjutsens

tillhandahållande bestämda tid låta skjuts avvakta, att resan anträdes eller

skjutsbeställningen återkallas. För varje full fjärdedels timme, som av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

b

sålunda stadgade väntningstiden förflyter efter det skjutsen å utsatt tid varit

att tillgå, skall entreprenören vara berättigad att i väntningspenningar av den

resande erhålla tjugufem öre för varje häst och femtio öre för motorfordon, där

ej den för färd med sådant fordon gällande taxa annorledes bestämmer.

20 §.

Entreprenör — —---skick.

Varder resande till följd därav att honom lämnats oduglig häst eller genom

å motorfordon uppkommet fel förhindrad att med erhållen skjuts fortsätta resan,

skall skjutsaren vara honom behjälplig att genom beting anskaffa annan

skjuts.

21 §•

Återkallar resande skjutsbeställning senare än en timme innan skjutsen skall

lämnas, skall entreprenören vara berättigad att av den resande för besvär och

tidspillan erhålla ersättning med en krona för varje häst eller, om beställningen

avsett skjuts med motorfordon, två kronor, där ej särskild bestämmelse i

sådant avseende meddelats i den för färd med sådant fordon gällande taxa.

Tillhandahålles betingad skjuts vid särskilt hämtningsställe utan att sedermera

av den resande begagnas, äge entreprenören att för färden dit åtnjuta lega

i förhållande till våglängden däremellan och skjutsanstalten, från vilken skjutsen

utgått, dock, där skjutsen skett efter häst, minst en krona för varje häst.

Utöver-----utgå.

23 §.

Åkdon må ej, med mindre entreprenören det medgiver, belastas med större

tyngd av resande och resgods än, vid färd efter en häst, etthundrasextio eller, där

skjutsaren ej å åkdonet färdas, tvåhundrafyrtio kilogram, och vid färd efter

två hästar eller med motorfordon fyrahundra eller, där skjutsaren ej å åkdonet

färdas, fyrahundraåttio kilogram. Utgör resgods, som å åkdonet medföres, ej

mer än tio kilogram för varje häst eller tjugu kilogram å motorfordon, varde

det gods härvid ej beräknat.

Därest tyngden av resande och resgods överstiger, vid färd efter en häst,

etthundratrettio eller, där skjutsaren ej färdas å åkdonet, tvåhundratio kilogram

samt vid färd efter två hästar eller med motorfordon trehundrafyrtio eller, om

skjutsaren ej färdas å åkdonet, fyrahundratjugu kilogram, förhöjes skjutslegan

med femtio procent.

Motorfordon må ej under några förhållanden belastas med större antal personer

än det, för vilket fordonet enligt besiktningsinstrumentet är avsett, eller

eljest med större tyngd än däremot kan anses svara. Tillika skall iakttagas,

att fordonet icke lastas så tungt, att dess framförande å väg, som vid skjutsningen

skall begagnas, kommer att stå i strid med i sådant avseende gällande

föreskrifter.

Person-----vikt.

På--—--kilogram.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

24 §.

För-----hästar.

Till skjutsare för skjuts efter häst må ej användas person under aderton år,

om ej den resande det medgiver; ej heller någon, som eljest uppenbarligen är

för ändamålet olämplig eller oduglig.

Till förare av motorfordon må ej användas annan än den, som, enligt vad

därom särskilt är stadgat, äger behörighet att vid yrkesmässig trafik tjänstgöra

i sådan egenskap.

25 §.

Resande med skjuts efter häst vare berättigad att använda eget lämpligt

åkdon.

27 §.

Skjuts intill en halv mil betalas såsom för en halv mil. Vid skjuts utöver

eu halv mil beräknas betalningen efter den tillryggalagda väglängden, dock

att som full tiondedels mil räknas överskjutande del av sådan. Har uti gällande

taxa för yrkesmässig trafik med motorfordon meddelats härifrån avvikande bestämmelser,

lände det beträffande skjuts med motorfordon till efterrättelse.

28 §.

Resande med skjuts efter häst äge icke att fordra skyndsammare fortkomst

än efter en och en fjärdedels timme på milen och, där avståndet mellan två

skjutsanstalter överstiger 25 kilometer, efter en och en halv timme på milen.

Är avstandet mellan skjutsanstalterna större än nu sagts, eller är vägen av

svårare beskaffenhet eller av backar i hög grad besvärad, ankomme på Konungens

befallningshavande att för sådant skjutshåll bestämma ställe, varest entreprenören

må vara berättigad att låta hästen vila, och jämväl fastställa lämplig

tid härför, dock ej över en timme.

Under---—-----beräkningsgrund.

32 §.

Dagboken, som bör bestå av erforderligt antal blad, uppdelade i särskilda

kolumner för de anteckningar, vilka böra däri införas, skall å första sidan innehålla

uppgift å

de särskilda skjutsanstalter, till vilka skjuts från anstalten utgöres, därest

bestämmelse i sådant avseende meddelats, ävensom väglängden till dessa ställen

eller ock det område, inom vilket skjuts från anstalten utgöres;

den lega, som bör erläggas för resa till en var av ovan berörda skjutsanstalter,

samt uppgift å bestämd lega för mil räknat;

det antal hästar, motorfordon eller farkoster, som vid skjutsanstalten skall för

de resande tillhandahållas, samt

de tider, inom vilka skjuts efter tillsägelse skall inställas.

Riktigheten-----bestyrkes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

i

33 §.

Mom. 1. Gästgivare eller stationsföreståndare åligger tillse, att då resande

ankommer till skjutsanstalt för att därstädes betinga sig härbärge eller taga

skjuts, den resande i dagboken antecknar sitt fullständiga namn, titel eller yrke

samt födelseort och hemort ävensom dagen, då han ankommit till skjutsanstalten.

Gästgivare eller stationsföreståndare åligger vidare tillse, att den resande,

innan han lämnar skjutsanstalten, i dagboken antecknar dagen, da resan ägt

rum, den ort, varifrån resan företages, och den, till vilken resan ställes, ävensom,

där resan anträdes med skjuts, det antal hästar eller motorfordon, som

begagnas.

Är —• --— — sig.

36 §.

För varje skjutsanstalt skall i stad magistraten samt på landet kronobetjäningen

öva särskild tillsyn å, att ordning och skick äro vid anstalten radande,

samt att gästgivare eller stationsföreståndare, ävensom entreprenör, där sådan

finnes, behörigen fullgöra sina skyldigheter. Utgöres skjutsningen helt eller

till någon del med motorfordon, skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att

dessa fordon äro så beskaffade, som i ämnet gällande författningar föreskriva,

att de blivit i behörig ordning besiktigade och godkända för yrkesmässig trafik

samt att de såsom förare använda personer innehava behörigt tillstånd och äro

för uppgiften lämpliga.

Å------dagboken.

Förekommer--- ----avlåtas.

39 §.

För------bestämmes.

Auktion utlyses av Konungens befallningshavande genom tillkännagivande

i länskungörelserna och i åtminstone en av ortens tidningar, ordinarie auktion

minst en månad och ny auktion minst fjorton dagar före auktions dagen. Därvid

skall för den anstalt, auktionen avser, jämväl meddelas uppgift å de bestämda

entreprenadvillkoren, så ock å antalet hästar och skjutsar med motorfordon, som

under sistförflutna tre år, där anstalten så länge ägt bestånd, i medeltal vid

densamma utgått. Tillkännagivande, som nyss är sagt, skall ock innehålla

meddelande, att förseglade skriftliga anbud, vilka före eller vid auktionen inkomma

till auktionsförrättaren, jämväl komma att upptagas till prövning.

Där —----tillfälle.

Auktion — -— ---orten.

Vid -----anbud.

Efter-----befallningshavande.

40 §.

I början av det år, med vilket den löpande entreprenadperioden inom

länet går till ända, skall Konungens befallningshavande efter vederbörande

magistraters och länsmäns hörande taga under omprövning, huruvida för nå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

gon eller några skjutsanstalter inom länet någon förändring av de stadgade entreprenadvillkoren

må vara behövlig, samt, i den mån anledning därtill förekomni

er, meddela beslut om sådan ändring.

Härefter-----länet.

41 §•

Vid ordinarie auktion skall den skjutsning, varom fråga är, jämte därtill

hörande gastgiveri- eller stationshållning utropas emot rättighet att av de resande

i skjutslega uppbära, där fråga är om skjuts efter häst, den för orten fastställda

maximilega, och där fråga är om skjuts med motorfordon, vad till varje

gaS av ^en for 1.änet Sällan(le, av Konungens befallningshavande fastställda

taxa, allt utan villkor av bidrag.

Avgives icke vare sig muntligt eller skriftligt anbud därå, skall utrop anställas

med villkor av bidrag jämte rättighet att uppbära nämnda maximilega eller

i fastställd taxa bestämd avgift.

42 §.

Nu —--------fullgörande.

Lägsta legan för skjuts med motorfordon bestämmes genom underbud i visst

procenttal under fastställd kilometeravgift i den inom länet gällande taxan.

'' ;er sedermera höjning av denna taxa, åligger entreprenören att alltjämt skjutsa

tor pris med samma procenttal understigande den nya taxan. Sker sänkning

av den allmänna taxan, inverkar detta icke på entreprenörens rätt, såvida ej

sänkningen understiger hans ursprungliga bud, då han är skyldig ställa sig

sänkningen till efterrättelse.

Är vid det eller de godkända anbuden fäst förbehåll om entreprenadbidrag,

skall auktionsprotokoll för det ändamål, som avses i 44 §, av Konungens befallningshavande

överlämnas, för skjutsanstalt i stad, som ej deltager i landsting,

till stadsfullmäktige och för annan skjutsanstalt till årets lagtima landsting

för det län eller landstingsområde, där skjutsanstalten är belägen.

44 §.

Stadsfullmäktige — — — — — anvisas.

I-----beslutas.

Därjämte åligger det landstinget att bestämma, huru anstalt i avbidan på

nästa lagtima landstings beslut, varom i 56 § andra stycket sägs, skall uppehållas

för det fall, att entreprenad vid anstalten icke kan åvägabringas eller

av landstinget fattat beslut om anstaltens indragning icke vinner fastställelse.

55 §.

För län eller landstingsområde skall distriktets andel i bidragen utgå av

landstmgsmedel och av landstinget halvårsvis tillställas vederbörande entreprenörer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

9

63 §.

Önskar entreprenör i avseende å antal hästar och åkdon eller farkoster, som

skola vid skjutsanstalt tillhandahållas, ändring i vad entreprenadkontrakt i

sådant avseende innehåller, äger, på framställning av entreprenör, Konungens

befallningshavande därom besluta.

Av Konungens befallningshavande jämlikt gällande författning utfärdat reglemente

för yrkesmässig automobiltrafik skall, även om däri intagna föreskrifter

skulle strida mot bestämmelserna i III kap. i denna stadga, gälla även i avseende

å skjuts med motorfordon, som utgöres enligt denna stadga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lubeck:

Den genomgripande förändring i samfärdselmöjligheterna, som automobiltrafikens

snabba utveckling under senare år medfört, har visat sig vara av stor

betydelse särskilt för de trakter, som ännu sakna bekväma järnvägsförbindelser.

Under det man å vissa orter tidigare för längre resor var så gott som uteslutande

hänvisad till skjuts efter häst, erbjuder nu automobilen en snabb, bekväm och

jämförelsevis billig förbindelse. Då nu gällande stadga om skjutsväsendet av

den 22 juni 1911 utgår från skjuts efter häst som det normala fortskaffningsmedlet

vid landsvägsresor och dess bestämmelser så gott som uteslutande äro

avpassade därefter, är det ej ägnat att väcka förvåning, ätt skjutsstadgans bestämmelser,

oaktat jämförelsevis kort tid förflutit från deras tillkomst, visat

sig vara i behov av vissa jämkningar. Sålunda föreligga åtskilliga framställningar

och förslag, avseende ändring i skjutsstadgan, vilka jag nu ber att få

upptaga till behandling.

Det betydelsefullaste av dessa förslag innefattas i en av sakkunniga för maskinell

vägtrafik den 7 maj 1923 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse,

däri de sakkunniga till fullgörande av dem lämnat uppdrag avgivit ett av motivering

åtföljt förslag till vissa ändringar i skjutsstadgan, åsyftande att såvitt

angår skjutsväsendet jämställa motorfordon med hästskjuts.

Infordrade yttranden över berörda förslag hava avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ävensom samtliga länsstyrelser och landsting samt städer,

som ej deltaga i landsting.

Vidare föreligga två framställningar, den ena av landstinget i Västernorrlands

län den 25 november 1919 och den andra av landstinget i Västerbottens län den

4 oktober 1921, båda huvudsakligen avseende ändringar i förfarandet vid åvägabringandet

av skjutsentreprenader.

Över dessa framställningar hava yttranden avgivits av samtliga länsstyrelser

och landsting samt städer, vilka ej deltaga i landsting.

Slutligen har riksdagen i skrivelse den 25 maj 1923, nr 218, hemställt om för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197. 11

enkling av sättet för uppbörd av landstingsområdenas bidrag till skjutsentreprenaderna.

över riksdagens skrivelse hava yttranden avgivits av riksräkenskapsverket

ävensom av samtliga länsstyrelser och landsting samt städer, som ej i landsting

deltaga.

Innan de föreliggande framställningarna upptagas till närmare behandling,

torde jag få lämna en kortfattad redogörelse för skjutsväsendets nuvarande organisation

och för de senaste årens erfarenheter vid tillämpningen av gällande bestämmelser.

Inom varje län skola finnas skjutsanstalter till resandes befordran till det antal

och på de platser, som bestämmas av länsstyrelsen efter vederbörandes hörande

och i samverkan med vederbörande landsting. Vid skjutsanstalt skola

hållas fullt dugliga hästar med seltyg samt snygga åkdon, och, där så nödigt

finnes, ridsadlar, eller, där båtskjuts äger rum, farkoster till det antal för varje

dygn räknat, som länsstyrelsen bestämmer. Ersättning för skjuts lämnas dels

såsom skjutslega och dels i form av åkdonslega, vartill kan komma en del särskilda

avgifter såsom väntningspenningar och hämtningspenningar m. m. Åkdon

och persedlar, som böra vid rikets skjutsanstalter tillhandahållas, bestämmas

av Konungen, som samtidigt fastställer åkdonslegan. Senaste bestämmelse i

detta ämne innefattas i cirkuläret den 21 mars 1879 samt i kungörelsen den 31

december 1917. Nämnda författningar avse ej andra åkdon och persedlar än

sådana, som kunde ifrågakomma år 1879, eller åkdon efter häst (vagn eller

släde), sadel, betsel och sele. Maximibeloppet av skjutslega fastställes av Konungen

för varje län för sig på förslag av länsstyrelsen och landsting eller stadsfullmäktige.

Skjutslegans storlek inom maximigränsen bestämmes genom

skjutsningens utbjudande på entreprenad.

Bestämmelserna i skjutsstadgans kap. V »Om åstadkommande av entreprenad»

utgå helt från förutsättningen, att skjutsningen utgöres efter häst. Gällande

resereglemente saknar också bestämmelser för ersättning för resa med motorfordon.

Emellertid innehåller 63 § i skjutsstadgan en bestämmelse, varigenom

man velat möjliggöra en av motorfordonens tillkomst betingad förändring. Bestämmelsen

i fråga har emellertid icke medfört önskvärd användning av motorfordon

vid skjutsningen.

Kan vid skjutsanstalt skjuts ej betingas för den av Konungen fastställda

maximilegan skall, under vissa förutsättningar, till skjutsanstalten utgå av

entreprenören betingat och av landsting fastställt entreprenadbidrag. Av entreprenadbidrag

betalas i allmänhet hälften av staten och hälften av vederbörande

landstingsdistrikt, men kan under vissa omständigheter än större del falla på

statsverket.

Under kristiden stego dessa entreprenadbidrag till högst betydande belopp.

Bet mötte över allt svårigheter att vid de utsatta entreprenadauktionerna erhålla

rimliga anbud. Enligt uppgift från riksräkenskapsverket hava under åren

1920 och 1921 av statsmedel utgått bidrag till skjutsentreprenader med respektive

794,525 och 805,581 kronor. Under år 1922 och första halvåret 1923 ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!,. Maj:ts proposition nr 197.

Sakkunniga

f5r maskinell

vägtrafik.

gjorde belastningen av det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till skjutsentreprenader

i runt tal respektive 710,000 och 365,000 kronor. Under antagande

att från landstingskommunerna utgått lika stort bidrag som från statsverket —

vilket med hänsyn till bestämmelserna i 52 § skjutsstadgan ej är alldeles visst

— skulle sammanlagda kostnadsbeloppet för skjutsentreprenadbidragen hava

utgjort år 1920 1,589,050 kronor och år 1921 1,611,162 kronor. Enligt utdragen

ur rikshuvudboken utgjorde statens utgifter för skjutsentreprenaderna

år 1910 268,106 kronor och år 1911 269,726 kronor; och skulle sålunda, med

samma antagande som ovan, det sammanlagda beloppet utgivet för samma

ändamål, hava varit år 1910 536,213 kronor och år 1911 539,453 kronor.

överallt i riket vidtogs såsom motvikt emot den angivna stegringen i entreprenadavgifterna

indragning av skjutsanstalter i stort antal. Anordnandet av de

gamla skjutsanstalterna, av vilka manga Voro kända såsom sådana sedan århundraden,

hade skett enligt den principen, att rikets skjutsanstalter skulle utgöra

ett enda sammanhängande nät, inom vilket man från varje skjutsanstalt

kunde erhålla skjuts till vissa angivna inom lagom skjutshåll belägna liknande

anstalter. Eu nödgades man göra ganska betydliga luckor i detta uråldriga system,

då det befanns allt för dyrbart.

\ id anmälan av sitt beslut om anslag till bidrag till skjutsentreprenader framhöll

också 1923 års riksdag önskvärdheten av, att det toges under övervägande,

huruvida icke en minskad belastning av ifrågavarande anslag kunde åstadkommas

genom indragning av vissa skjutsanstalter.

I samband med infordrande av utlåtande över ovan nämnda av sakkunniga för

maskinell vägtrafik avgivna förslag anbefallde Kung!. Maj:t den 1 juni 1923

länsstyrelserna att inkomma med redogörelse dels för antalet befintliga skjutsanstalter

inom vederbörande län, dels ock för de åtgärder, som från och med

ingången av år 1922 och intill tiden för avgivandet av det infordrade utlåtandet

kunde hava vidtagits samt, efter eventuellt genomförande av en ändrad lagstiftning

i ämnet eller eljest, ansåges kunna ytterligare vidtagas i syfte att

för länet nedbringa antalet dylika anstalter.

De från länsstyrelserna sålunda infordrade uppgifterna, vilka skulle avlämnas

före den 15 oktober 1923, hava sammanställts i en tabell, vilken återfinnes

å nästföljande sida.

De på senare tid framträdande svårigheterna att för rimlig kostnad åvägabringa

erforderliga skjutsentreprenader, skulle enligt de sakkunniga för maskinell

vägtrafik bäst kunna undvikas genom att, i långt större utsträckning än

nu sker, använda motorfordon för skjutsningen. De sakkunniga hava i sådant

avseende anfört:

»Den maskinella vägtrafiken erbjuder ofantliga fördelar för skjutsväsendet

huvudsakligen genom fordonens snabbhet och därav för den resande åtföljande

tidsvinsten och bekvämligheten och, da tid är pengar, kan säkerligen mycket

sparas genom användning av motorfordonen i skjutsväsendets tjänst. Detta

medför dessutom den stora fördelen, att, då skjutsanstalter med motorfordon

kunna behärska ett mycket större område än vad som varit möjligt med användning

av hästar, så kunna maskorna i skjutsnätet göras väsentligt vidare än hitintills.

Om med hästskjuts 3 mils avstånd får anses som stort, så kan man med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

13

Antal

skjutsan-

stalter.

Proviso- riskt in- dragna

anstalter.

Beslutade

indrag-

ningar.

Av lands- tinget

föresiagna

indrag- ningar.

Fråga

uppstått

om indrag- ning.

Ytterli- gare in- draga.

efter re- formen.

Stockholms län.........

44

21

14

_

Uppsala län..........

18

3

1 3

4

—

3

Södermanlands län.......

39

5

2 19

—

—

2 1

Östergötlands län........

33

—

6

—

3 12

— |

Jönköpings län .........

31

—

—

—

—

10

Kronobergs län.........

54

12

1 7

7

—

— 1

Kalmar län4..........

53

17

—

—

6

—

Gotlands län..........

24

—

—

—

1

14

Blekinge län..........

12

—

—

—

—

—

Kristianstads län........

37

29

—

—

1 29

—

Malmöhus län.........

34

—

8

—

—

—

Hallands län..........

32

1

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus län ....

107

11

87

—

—

—

Alvsborgs län .........

72

19

2 46

—

—

—

Skaraborgs län .........

—

—

—

—

—

—

Värmlands län.........

116

27

—

—

—

—

Örebro län..........

—

—

—

—

—

—

Västmanlands län.......

11

—

8

—

—

—

Kopparbergs län........

43

—

—

—

—

—

Gävleborgs län.........

42

—

8

—

—

7

Västernorrlands län.......

83

—

5

—

—

—

Jämtlands län.........

106

—

—

—

—

—

Västerbottens län5.......

124

9

—

—

1 6

—

Norrbottens län........

92

—

-

--

—

—

1 nu provisoriskt indragna.

2 häri inräknat de provisoriskt indragna.

3 rörande dessa har avtal ännu ej träffats; i den män avtal ej kunna träffas, torde indragningar ske.

4 högsta entreprenadbidrag till 22 anstalter bestämt till 300 kr. och om anbud till nämnda bidrag

ej erhålles, skola anstalterna indragas.

6 under sommaren är antalet hästar minskat.

motorfordon lättare behärska orter inom 10 mils avstånd d. v. s. skjutsanstalterna

kunna förläggas på 3 ä 4 gånger så stort avstånd som nu, vilket betyder

att för ett nät av skjutsvägar med skjutsanstalter över en viss yta, ett land

eller en landsdel, tarvas endast en tiondedel så många skjutsanstalter som hitintills.

Detta betyder i sin ordning, att varje skjutsstation får mycket mera att

göra och kan således drivas betydligt lättare som ren affär utan understöd från

det allmänna, således även här en ren besparing. Även pr mil räknat böra motorfordonen

kunna tävla med hästfordonen i prisbillighet. Redan nu använda

sig skjutsanstalterna av motorfordon i avsevärd utsträckning, varför tiden är

inne att vidtaga alla de ändringar i organisation och författningar, som tarvas

för att i vidaste mån tillgodogöra motorfordonen för skjutsväsendets behov.

Skjutsstadgan förutsätter, som ovan nämnts, ej andra fortskaffningsmedel än

medelst häst eller båt och i överensstämmelse härmed upptar ej heller resereglemente!

av den 13 december 1907 ersättning för annan resa — oberäknat resa

med järnväg eller ångbåt. — än ''resa med skjuts’, varmed avses allenast resa

efter häst eller med båt.

Emellertid torde ''resa med skjuts’ numera i stor utsträckning ske ej efter

häst utan med automobil. De sakkunniga hava inhämtat att antalet fall, då

skjutsen utgöres med automobil, är i starkt stigande .och på sina ställen redan

vida överväger antalet skjutsar utgjorda efter häst. Är det fråga om parskjuts,

skjutsas på vissa orter i regel med automobil. Lagstiftningen i ämnet utgår

sålunda från användande av ett visst slags fortskaffningsmedel, medan i verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

ligheten ett annat i stor utsträckning begagnas för den med lagstiftningen avsedda

trafiken.»

De sakkunniga framhålla vidare, att intill senare delen av år 1920 icke

någon länsstyrelse i riket begagnat sig av den i skjutsstadgans 63 § öppnade

möjligheten att i viss man bringa skjutsväsendet i överensstämmelse med sättet

för dess faktiska utgörande. Enligt av de sakkunniga inhämtade upplysningar

hade sedermera i åtta fall entreprenör, med stöd av nämnda paragraf, tillåtits

att utbyta någon eller några av entreprenerade hästar emot automobil.

Skjutsväsendets fullständiga avskaffande hava de sakkunniga ansett för närvarande

icke vara möjligt. Härom anföra de sakkunniga:

»Det har framkastats den tanken, att, med den utveckling automobiltrafiken

numera nått och framdeles kan tänkas nå, hela skjutsväsendet, sådant det av ålder

varit organiserat, skulle kunna nedläggas och ersättas med på lämpliga platser

förlagda,, av det allmänna kontrollerade och vid behov av det allmänna stödda

automobilstationer. Den kraftiga indragningen av äldre gästgiverier skulle

visa, att, sa som förhållandet numera utvecklat sig, denna form av skjutsanstalt

vore obehövlig. Det stora antalet på landsbygden, vid järnvägsstationer m. m.,

befintliga små hotell skulle helt kunna fylla det behov, som förut tillgodosågs

genom gästgiverierna. Skjuts efter häst vore så pass sparsamt förekommande,

att de utgifter, som förorsakades av denna skjutsforms uppehållande, måste anses

oskäliga.

o Hur tilltalande en sådan förenkling av landsvägstrafikproblemet än kan synas,

så torde den dock icke, åtminstone, icke i hela dess utsträckning, kunna genomföras.

Inom landet och särskilt inom landets nordliga delar finnas nog ännu

orter, där ett gästgiveri ej kan undvaras. Klimatets hinder för en genomförd

generalisering av automobilskjutsen äro ännu ej övervunna. Det inträffar perioder,

. då man ingenstädes i landet kan komma fram med automobil — åtminstone

.inte med automobil av den kapacitet, som vanligen användes för skjuts.

Vid sådana tillfällen måste t. ex. för läkarebesök och andra resor av motsvarande

vikt finnas tillgång på skjuts efter häst, om ej vid alla skjutsanstalter så dock

vid en del.»

De sakkunniga hava därefter gått in på frågan, huruvida det vore önskvärt

att bereda skjutsning med motorfordon en mera framskjuten plats i lagstiftningen

än nu vore fallet, och hava därvid anfört:

»Vid besvarande av. denna fråga torde genast kunna invändas, att med den

tillgång till yrkesmässigt drivna automobiler, som numera och särskilt under de

senaste åren yppats, någon angelägenhet att särskilt kontraktera om tillgång till

sådant fortskaffningsmedel ej syntes föreligga varken från det allmännas eller

från den trafikerande allmänhetens sida, vilket ju också framginge därav, att

det stadgande i skjutsstadgan, som avsett att förmedla en övergång i sådant avseende

alltifrån skjutsstadgans tillkomst vunnit så ringa tillämpning. Det

kunde emellertid vara av betydelse för den trafikerande allmänheten, att vid

skjutsanstalterna, eller åtminstone vid vissa av dem eller vissa årstider, hava sig

tillförsäkrat ett fortskaffningsmedel, som genom sin snabbhet förkortade de nu

ofta rätt betydande avstånden anstalterna emellan. Det vore visserligen sant,

att tillgången på idkare av yrkesmässig automobiltrafik inom stora delar av

riket vore riklig — kanske alltför riklig. Men detta uteslöte icke, att orter

kunde finnas, där så ej vore förhållandet. Det torde ock ej böra lämnas oanmärkt

att — särskilt på landsbygden -—- många av dessa idkare av yrkesmässig automobiltrafik,

oaktat de säkerhetsföreskrifter automobilförordningen innehölle,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197. 15

knappast bjöde önskvärd och tillräcklig kontrollerad säkerhet till liv och lem

för den resande. ....

Det tyngst vägande skälet för reformering av skjutsstadgan i angiven riktning

syntes emellertid få sökas i den bristande överensstämmelsen emellan

skjutsstadgan och faktiskt rådande förhållanden. Det skulle ock kunna hända

att detta innefattade mera än en ren principfråga. En reform i riktning emot

automobilens jämställande i skjutshänseende med skjuts efter häst skulle säkerligen,

med den utsträckning, vari yrkesmässig automobiltralik dreves, medföra

eu lättnad i svårigheterna att uppehålla skjutsanstalterna och en motsvarande

nedgång i entreprenadbidragen eller dessas fullständiga avskrivning vid flertalet

anstalter.»

De sakkunniga hava vidare underkastat förut omförmälda bestämmelser i

63 § skjutsstadgan en ingående granskning. De sakkunniga, som funnit bestämmelserna

icke tillfredsställande, hava ansett nödigt anpassa skjutsstadgan

efter kommunikationsväsendets nutida utveckling, så att automobilskjutsen i

skjutsstadgan komme att likställas med skjuts efter häst. Detta skulle innebära,

att för skjuts med automobil skulle fastställas, i likhet med vad sker för

skjuts efter häst, viss maximiskjutslega, att i de av länsstyrelsen kungjorda

entreprenadvillkoren jämväl skulle upptagas skjuts med automobil i den utsträckning,

som ansåges lämpligt för varje olika skjutsanstalt, att, vid utbud

till entreprenad, skjutsanstalt skulle utbjudas jämväl med den skyldighet till hållande

av automobilskjuts, som blivit stipulerad; samt att varje i ordningens och

kontrollens intresse meddelad bestämmelse i skjutsstadgan skulle bliva tillämplig

jämväl å automobilskjuts samt, eventuellt, att sådan skjuts därutöver och

utöver vad automobilförordningen innehåller skulle underkastas viss särskild

kontroll.

I enlighet med dessa grunder hava de sakkunniga upprättat sitt ovanberörda

förslag till ändringar i skjutsstadgan.

De sakkunnigas förslag har i de avgivna yttrandena nästan enhälligt tillstyrkts.

Endast två länsstyrelser och ett landsting hava ansett de föreslagna

ändringarna icke vara tillräckligt genomgripande och fördenskull avstyrkt förslagets

antagande. Åtskilliga länsstyrelser och några landsting hava, jämte

det de tillstyrkt bifall till förslaget, tillika framhållit, att skjutsstadgan därutöver

tarvade en fullständig revision, som oavsett det nu föreliggande förslagets

genomförande borde äga rum. Flertalet av hörda myndigheter och korporationer

har dock ansett, att en genomgripande revision av skjutsstadgan icke nu

borde företagas, utan att verkningarna av de föreslagna ändringarnas genomförande

först borde avvaktas.

Den senaste tidens snabba utveckling av automobiltrafiken fortgår alltjämt.

Under sådana omständigheter är det att befara, att en revision av skjutsstadgan,

som genomfördes, innan förhållandena stadgat sig och förrän man kunde överblicka

utvecklingens resultat, inom kort skulle visa sig till ringa nytta, da det

reviderade förslaget hastigt kunde bliva föråldrat. För närvarande synes man

därför böra inskränka sig till att söka såvitt möjligt underlätta ett tillgodogörande

inom skjutsväsendet av de fördelar, som automobiltrafiken ovedersägligen

medför.

Yttranden.

Departe
mentschefen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Med denna utgångspunkt har jag funnit det av de sakkunniga för maskinell

vägtrafik avgivna förslaget väl avvägt och ägnat att läggas till grund för lagstiftning.

Med anledning av inkomna yttranden över förslaget och övriga förut

berörda framställningar har jag ansett mig böra ifrågasätta även vissa andra

ändringar än de sakkunniga tänkt sig; och har jag med ledning av det föreliggande

materialet låtit inom kommunikationsdepartementet utarbeta förslag till

förordning om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet. Jag övergår

nu till en kortfattad redogörelse för de viktigaste av de föreslagna ändringarna.

■lockägg. I sitt över de sakkunnigas förslag avgivna utlåtande har länsstyrelsen i

Norrbottens län anfört bland annat följande:

»Där såsom fallet är i Norrbotten automobilskjuts i regel kan ifrågakomma

endast under en del av året och skjutshållningen vintertid sålunda alltjämt är

nanvisad till att betjäna sig av hästar, torde det möjligen komma att visa sig

önskvärt att kunna uppdela entreprenaderna så, att hästskjutshållningen utjudes

iör sig och automobilskjutshallningen för sig. Det låter sig nämligen

mycket väl tänkas, att en person, som har alla förutsättningar för att övertaga

och pa ett tillfredsställande sätt sköta en skjutshållning med hästar, icke har resurser

eller förmåga att övertaga automobilskjutsen, under det att en annan

person pa samma plats tilläventyrs besitter härför nödiga kvalifikationer. Svårigheterna

i ett sådant fall kunna ju visserligen tänkas bliva avhjälpta genom

någon 1 orm av bolagsbildning, men det förefaller sannolikt, att förmånligare entreprenadvillkor

skulle kunna ernås genom särskilda avtal direkt med vederbörande.

Da vid användning av automobil skjutshållen kunna göras avsevärt

längre, skulle det måhända även. visa sig möjligt och lämpligt att under sommarmanaderna

indraga vissa skjutsstationer. Länsstyrelsen anser sig därför

böra ifrågasätta sådan ändring i skjutsstadgan att möjlighet beredes dels att

under en och samma entreprenadp.eriod till olika personer upplåta skjutsningen

med häst och automobilskjutshållningen dels och att anordna skjutsanstalt under

viss del av aret.»

mentschefen. Vad sålunda anförts har jag funnit beaktansvärt. Särskilt för de nordliga

delarna av landet, där automobilen om vintrarna åtminstone icke ännu kan ersätta

hästskjutsen, synes det av länsstyrelsen angivna förfaringssättet kunna

medföra avsevärd fördel. I 2 § synes därför böra införas ett tillägg av innehåll,

att länsstyrelsen äger förordna, att skjutsanstalt skall uppehållas allenast viss

del av året. Det kompletterande stadgandet, att vid samma skjutsanstalt skjutsningen

med olika fortskaffningsmedel kan upplåtas på entreprenad åt olika personer,

synes lämpligen hava sin plats i 6 §. Då emellertid även i sistnämnda fall

allenast en person bör i sista hand ansvara för gästgiveriets eller skjutsstationens

skötsel, torde länsstyrelsen böra vid fastställandet av entreprenadvillkoren

bestämma, med vilkendera skjutsningen gästgiveri- eller stationshåll - ningen skall vara förenad. Givetvis är det möjligt att, om anledning därtill

förekommer, i nyssnämnda hänseende bestämma alternativa entreprenadvillkor,

vilka komma att föranleda särskilda utrop vid entreprenadauktionerna.

° L I 5 § har intagits det grundläggande stadgandet, att länsstyrelsen äger bestämma,

huruvida och i vilken omfattning skjutsning skall utgöras med motorfordon

från viss skjutsanstalt. Klart är dock, att länsstyrelsen icke under lö
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 1!)7.

17

pande entreprenadporiod kan framtvinga ändring i det beträffande entreprenörens

skyldigheter bestämmande entreprenadkontraktet, utan att länsstyrelsens

ovan nämnda befogenhet kommer till användning endast vid bestämmandet av

villkoren för ny entreprenad. Givetvis kan länsstyrelsen därjämte liksom nu

under kontraktstiden fastställa av entreprenören begärd eller medgiven ändring

i kontraktet avseende vidgad användning av motorfordon för skjutsning (03 §).

De sakkunniga hava icke framlagt något utarbetat förslag rörande ändring 12, /■>''. 40 och

i sättet för fastställande av maximilegan för hästskjuts men hava framhållit 11

önskvärdheten av ändrade bestämmelser. De sakkunniga hava härom anfört:

»Nu gällande stadganden angående maximilega återfinnas i § 12 av skjutsstadgan.

Legan fastställes av Konungen på förslag av stadsfullmäktige eller

landsting samt K. B. Enligt § 40 av samma stadga skall K. B. under året näst

före det, med vilket den löpande entreprenadperioden går till ända, anordna entreprenadauktioner

för nästkommande entreprenadperiod. Vid dessa auktioner

måste i regel maximilegan för den kommande perioden vara bestämd. Börjar

sålunda, exempelvis, en entreprenadperiod år 1924, så hava entreprenadauktionerna

skolat hållas ar 1922, och alltså skall förslag till maximilega för perioden

med början år 1924 hava avgivits år 1921 av K. B. och det landsting, som sammanträder

samma år, eller sålunda närmare tre år innan det fastställda skjutspriset

skall komma till tillämpning. Detta pris skall, enligt lagen, gälla i regel

fem år eller undantagsvis tre år eller sålunda i åtta eller sex år efter det förslag

upprättades och beslut meddelades. -— Det är ju tydligt, att under en tidsperiod

sådan som den närvarande med alltjämt växlande varu- och arbetspriser en

sådan procedur måste anses vara i många avseenden mindre tillfredsställande.

En lagändring i syfte att i görlig män mildra detta missförhållande kunde måhända

finnas befogad. De sakkunniga ställa sig emellertid tvekande inför frågan,

^ om ett förslag i sådant syfte kan anses falla inom gränsen för deras arbetsområde

och ej snarare böra sparas till en möjligen nödig befunnen allmän omarbetning

av skjutsstadgan genom särskild beredning. De sakkunnige hänvisa

till de antydningar i sådan riktning, som gjorts av landstingen i Västernorrlands

och Västerbottens län i deras ovan omförmälda genom vederbörande K. B. år

1921 gjorda underdåniga framställningar angående vissa ändringar i samma

stadga. De sakkunniga vilja emellertid antyda att den långa tiden för ärendets

handläggning kunde förkortas med närmare ett år, om rätten att fastställa

maximilega för skjuts överflyttades på K. B. eventuellt i samråd med landstings

eller stadsfullmäktiges nämnd, deputerade eller särskilda organ för vägväsendet.

K. B:s förslag till landstinget, som, enligt ovan anförda exempel, måst uppgöras

sommaren år 1921, hade under sådana förhållanden kunnat uppskjutas

till våren år 1922 och då avhandlas i samband med de i 40 § av skjutsstadgan

omförmälda förberedelser till entreprenadauktionerna samma år. Att Konungen

förbehållit sig att bestämma maximiskjutslegan torde bero på, dels från äldre

tider, då skjutsningen hade en helt annan betydelse, stammande gammal hävd

grundad i den allmänna principen, att Konungen skall hava att fastställa avgifter

å den allmänna samfärdseln, och dels på statens åtagande att gälda större

eller mindre del av de på maximiskjutslegans storlek i viss mån beroende entreprenadavgifterna.

Emellertid har Konungens bestämmanderätt rörande avgifter

å den allmänna samfärdseln, i vad dessa avse fortskaffande medelst skjuts, genom

bestämmelsen i § 14 av skjutsstadgan fått ett, åtminstone under kristiden, i rätt

stor utsträckning tillämpat undantag. Såsom ett ännu betydelsefullare sådant

undantag torde väl få räknas lagen av den 25 september 1920, varigenom befogenheten

att bestämma taxor för den yrkesmässiga automobiltrafiken lagts helt

Bihang till riksdagens protokoll 192Jf. 1 samt. 158 höft. (Nr 197.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Departe
mentschefen.

i de lokala myndigheternas händer. Statens intresse av att skjutslegan ej sättes

för låg och entreprenadbidragen sålunda höjas torde till full effektivitet kunna

bevakas av K. B. och genom ovan antydda kommunala ombud, vilka därvid

skulle hava ett med statens sammanfallande intresse.»

Beträffande maximilegan för skjuts med motorfordon hava däremot de sakkunniga

föreslagit, att denna skulle utgå efter den av länsstyrelsen enligt gällande

författning fastställda taxan för yrkesmässig automobiltrafik. De sakkunniga

yttra härom:

»Maximilegans likställande med allmänna automobiltaxan skulle medföra, att

spekulanterna vid entreprenadauktionerna icke hade full visshet om den automobiltaxa,

som under entreprenadtiden finge av dem beräknas. Denna olägenhet

anse emellertid de sakkunnige vara av mera teoretisk än praktisk betydelse.

I själva verket bleve det blott en anslutning till de nu faktiskt rådande förhållandena.

Spekulanterna skulle veta att de såsom maximilega hade att räkna

med den av K. B. till varje tid fastställda allmänna automobiltaxa och att de

sålunda ej kunde utan eget åtagande tvingas under denna taxa, vilken, efter vad

erfarenheten ger vid handen, har benägenhet att vara mera en maximi- än en

minimitaxa. Naturligen är det önskvärt att giltighetstiden för den allmänna

taxan sammanfaller med entreprenadperioden, och vederbörande K. B. torde

icke underlåta att sträva därhän. Men taxan behövde ej fastställas förr än

omedelbart före periodens början.»

I flera av de inkomna yttrandena har framhållits önskvärdheten av, att jämväl

maximilegan för hästskjuts fastställes av länsstyrelsen, särskilt ur den synpunkten

att den långa tid, som, enligt vad de sakkunniga framhållit, nu måste

förflyta från legans fastställande och till dess trädande i tillämpning, bör

förkortas.

Det har från olika håll framhållits som en av de betänkligaste bristerna i gällande

bestämmelser om skjutsväsendet, att maximilegan fastställes och entreprenadauktionerna

hållas, långt innan entreprenadperioden börjar, varigenom anpassning

efter växlande konjunkturer i hög grad försvåras. Såsom de sakkunniga

anfört kan en icke oväsentlig förbättring härutinnan vinnas genom att

länsstyrelsen erhåller befogenhet att fastställa maximilegan jämväl för skjutsning

med häst. Då några betänkligheter mot en sådan anordning icke torde

möta, har i 12 § intagits en bestämmelse, att maximilegan för hästskjuts skall

fastställas av länsstyrelsen. Som obligatoriskt hörande av landstinget skulle

kunna fördröja ärendets behandling, har föreslagits, att i landstingets ställe

dess förvaltningsutskott eller ock av landstinget för ändamålet särskilt utsedd

nämnd skall kunna höras. En följd av den föreslagna ändringen av 12 §

blir, att även maximilegan för båtskjuts bör fastställas av länsstyrelsen.

Mot de sakkunnigas förslag, att maximilegan för skjuts med motorfordon

skall utgå enligt den av länsstyrelsen fastställda taxan för yrkesmässig automobiltrafik,

har jag intet att erinra. Då landsting och städer, som icke deltaga i

landsting, hava intresse av att maximilegan icke sättes alltför låg, enär det

kan giva anledning till förhöjning av entreprenadbidragen, synes det skäligt,

att dessa korporationer erhålla tillfälle att yttra sig, innan taxa för yrkesmässig

automobiltrafik av länsstyrelse fastställes. Vid bifall till förevarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr _Z,97.

19

förslag torde Kungl. Maj:t därför vidtaga ändring i sådan riktning av § 28

mom. 1 i förordningen om motorfordon.

Emellertid har jag för att än mer koncentrera det omständliga förfarandet

vid åvägabringandet av entreprenader funnit nödigt föreslå vissa ändringar

jämväl i 40 och 44 §§. Efter genomförandet av dessa ändringar skulle förfarandet

gestalta sig på följande sätt. Under det sista året av löpande entreprenadperiod

på våren fastställer länsstyrelsen maximilega för skjuts efter häst

eventuellt även taxa för yrkesmässig automobiltrafik. Före maj månads utgång

hållas de ordinarie entreprenadauktionerna. Till det i september månad samma

år sammanträdande landstinget hänskjutas frågor om förhöjning av skjutslegan,

beviljande av entreprenadbidrag och indragning av skjutsanstalt, på sätt i 44 §

närmare förmäles. På hösten efter landstingets sammanträde hållas i mån av

behov auktioner enligt 47 §. För det fall att man ej heller vid sistnämnda auktioner

lyckades åvägabringa entreprenad skulle, om annat ej stadgades, med

hänsyn till innehållet i 56 och 58 §§, förfarandet draga ut ännu ett år, enär

frågorna om vederbörande anstalts uppehållande genom landstingets försorg,

om eventuell förhöjning av skjutslegan och om anstalts indragning skulle

underställas nästkommande landstings prövning. För att undvika en sådan

förlängning av proceduren ssuies till 4-4 § böra göras ett tillägg av innehåll,

att landstinget vid sitt sammanträde under sista året i en entreprenadperiod

är pliktigt att bestämma, huru anstalt, för vilken entreprenadavtal ännu icke

är slutet, skall uppehållas för det fall, att entreprenad enligt 46—48 §§ icke

kan åstadkommas eller länsstyrelsen vägrar fastställelse av landstingets beslut

om indragning av anstalten. Landstingets beslut i frågan kan, såsom på

vissa håll redan nu plägar ske, erhålla den form, att landstinget ställer ett förslagsanslag

till länsstyrelsens förfogande för vederbörande anstalters uppehållande.

Landstingets beslut om eventuellt uppehållande av anstalten skall

blott avse tiden till landstingets nästa sammanträde, enär förhållandena därefter

regleras av 56—58 §§. Den sålunda föreslagna bestämmelsen har sin

förebild i förordningen den 11 juni 1918 (nr 366) med vissa tillfälliga bestämmelser

i fråga om åstadkommande av skjutsentreprenader.

Västerbottens läns landsting har, såsom förut omförmälts, i skrivelse den 439 oc^ 41 §§■

oktober 1921 hemställt, att jämväl förseglade anbud, som före eller vid auktion ning aviandsför

åvägabringande av skjutsentreprenad ingivas till vederbörande auktionsför-^ ängetj

rättare, måtte komma i betraktande vid prövning av entreprenadanbuden.

I de avgivna yttrandena har framställningen allmänt förordats.

Då den ifrågasatta ändringen av gällande bestämmelser synes ägnad att

öka konkurrensen vid entreprenadauktionerna och således att medföra billigare

entreprenadvillkor, torde den böra komma till stånd. I 39 § synes fördenskull

bestämmelse böra införas om att auktionskungörelsen skall innehålla tillkännagivande,

att skriftliga förseglade anbud, vilka före eller vid auktionen inkomma

till auktionsförrättaren, jämväl komma att upptagas till prövning. Tillika har

för tydlighetens skull en redaktionsändring vidtagits i 41 §.

län.

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

I 42 § andra stycket hava upptagits av de sakkunniga föreslagna bestämmelser

rörande dels sättet för bestämmande vid entreprenadauktion av lägsta legan

för skjuts med motorfordon dels ock den inverkan, som en förändring av länets

taxa för yrkesmässig automobiltrafik, kan medföra på den i entreprenadkontraktet

bestämda skjutslegan. Såsom motivering till den föreslagna bestämmelsen

hava de sakkunniga anfört:

»Vid entreprenadauktionerna till äventyrs tävlande underbud torde böra få ske

med vissa procent i förhållande till i gällande allmän automobiltaxa fastställd

kilometeravgift. Entreprenören kunde sålunda förbinda sig exempelvis till ett

Pris med 5 % understigande den allmänna taxan, vilken förbindelse borde bibehållas

även i förhållande till eventuella förhöjningar av samma taxa, men som

ej borde inverka på entreprenörens rätt vid sänkning av den allmänna taxan intill

hans bud, men väl då sänkningen understege detta bud.

Det torde kunna sättas i fråga, huruvida en sådan tävlan i avseende å lega

för skjuts med motorfordon alls bör få förekomma. Den kan otvivelaktigt leda

till ett komplicerande av det eljest enkla förfarandet. Å. andra sidan kan en

sådan tävlan för K. B. vara av betydelse för kännedom om det pris, vartill skjuts

med motorfordon anses kunna äga rum, en kännedom, som kan innebära en avsevärd

ledning vid avvägande av bestämmelserna i den allmänna automobiltaxan.»

I de avgivna yttrandena har den föreslagna bestämmelsen i allmänhet lämnats

utan anmärkning.

55 §. Enligt 55 § i gällande skjutsstadga skall landstingets andel i bidragen till

skjutsentreprenaderna debiteras de skattskyldiga och indrivas i samband med

kronoutskylderna, varefter länsstyrelsen utbetalar bidragen till vederbörande

entreprenörer.

Vid 1923 års riksdag väcktes inom båda kamrarna motioner (I: 63, 11:23),

däri hemställdes, att ifrågavarande bestämmelser till besparande av överflödigt

arbete och onödiga kostnader måtte ändras därhän, att landstingets bidrag

till skjutsentreprenader komme att utgå av landstingsmedel.

skrivelse6*^ ^ an^e<^n^nS av motionerna anhöll riksdagen i skrivelse den 25 maj 1923,

25/s 1923, nr nr 218, om förenkling av sättet för uppbörd av landstingsområdenas bidrag till

218- skjutsentreprenaderna.

Yttranden. I de avgivna yttrandena hava åtgärder i angivet syfte allmänt tillstyrkts.

Några länsstyrelser ävensom riksräkenskapsverket hava tillika anmärkt, att utbetalningen

av bidragen till vederbörande entreprenörer borde verkställas av

landstinget och ej av länsstyrelsen, enär åtskilligt besvär och omgång därigenom

skulle sparas.

Departe- Såsom i förenämnda motioner anförts medför det nuvarande sättet för uppmentschefen.

|jQr(j av bidrag till skjutsentreprenaderna i onödan både besvär och kostnad. Till

undvikande härav torde nämnda bidrag böra utbetalas direkt av landstingsmedel.

Lika med vissa länsstyrelser och riksräkenskapsverket anser jag, att utbetalningen

av bidragen till entreprenörerna bör verkställas direkt av landstingets

tjänstemän.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

21

I skrivelse (len 25 november 1919 har landstinget i Västernorrlands län, till

den åtgärd det kunde föranleda, framhållit två omständigheter, som särskilt

vore ägnade att verka fördyrande på upprätthållandet av skjutshållningen, nämligen

dels borttagandet av håll- och reservskjutsen, vilken åtgärd medfört formlig

trustbildning i fråga om skjutsväsendet och som följd därav mångdubbelt

ökade ersättningskrav, dels ock föreskriften, att godkänd anbudsgivare vid entreprenadauktion

ovillkorligen skall höras, huruvida han önskar övertaga skjutshållningen

mot det lägre bidrag, som ett eventuellt senare inkommet anbud föranlett

landstinget anvisa.

I de avgivna yttrandena har återinförandet av håll- och reservskjutsen allmänt

avstyrkts. Beträffande den av landstinget ifrågasatta ändringen av 46 §

skjutsstadgan hava rått delade meningar.

Lika med flertalet av de hörda myndigheterna och korporationerna finner jag

det icke kunna ifrågakomma att återinföra det år 1911 avskaffade, på jorden

vilande håll- och reservskjutsbesväret. Vad beträffar den föreslagna ändringen

av 46 § skjutsstadgan har jag icke blivit övertygad om, att den skulle vara välbetänkt.

Såsom i åtskilliga yttranden framhållits, skulle nämligen en dylik

ändring måhända få till följd, att konkurrensen vid själva auktionen minskades,

varigenom möjligheten att hålla nere entreprenadbidragen bleve än mindre än

för närvarande. Framställningen torde därför icke böra föranleda vidare åtgärd.

Departementschefen uppläser härefter ovanberörda inom departementet utarbetade

förslag till förordning om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet

den 22 juni 1911 (nr 63) och hemställer, att detsamma måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Framställning

av

landstinget i

Västernorrlands

län.

Yttranden.

Departe
mentschefen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1 s. 1 i texten
  2. JoU 1924:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911. s. 1 i texten