Sök i Ratio Lex

Angående försvarsväsendets ordnande

1924-02-01 · 886 sidor, varav 733 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 733 av 886 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:20, Angående försvarsväsendets ordnande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1

Nr 20.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående försvarsväsendets

ordnande; given Stockholms slott den 1

februari 1924.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Carl Malmroth.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!,. Maj:ts preposition nr 20.

Utdrag av protokollet över för sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Malmroth, anhåller härefter att få underställa

Kungl. Maj :ts prövning ett inom försvarsdepartementet utarbetat förslag

till ordnandet av rikets försvarsväsende.

Statsministern yttrar härefter:

Bedan innan världskriget hade fått sin avslutning, gjorde sig, icke

minst inom de neutrala staterna, en rörelse gällande, som gick ut därpå,

att man genom en internationell rätts- och fredsorganisation skulle söka

för framtiden undvika krigets andliga och materiella förödelser samt därigenom

bliva i tillfälle att för folkens kulturella utveckling och välstånd

använda en avsevärd del av de medel, som förut tagits i anspråk för

rustningar. I vårt land var denna rörelse synnerligen stark och tog sig

uttryck dels däri, att Sverige 1920 inträdde i nationernas förbund trots

de bristfälliglieter, som onekligen vidlådde förbundsavtalet, dels ock däri,

att än tidigare frågan om en minskning i landets försvarsbördor blev

föremål för statsmakternas särskilda uppmärksamhet. I sistnämnda avseende

torde böra erinras om dåvarande statsministerns redan den 19

oktober 1917 gjorda uttalande till statsrådsprotokollet, att en begränsning

av försvarsväsendet borde komma under prövning, när världskriget

en gång upphörde. Och då detta i slutet av år 1918 bragts till avgörande,

upptogs därför inom regeringen frågan om verkställande av en

genomgripande revision av vårt försvarsväsende. Man fann emellertid,

att med det definitiva igångsättandet av en dylik revision måste någon

tid anstå, i avbidan på att situationen i världen bättre kunde överskådas,

men man ansåg det dock påkallat att företaga vissa förberedande och

provisoriska åtgärder av hänsyn till den stora stegringen av försvarsutgifterna

och statsfinansernas bekymmersamma läge. Kesultatet blev, att

Kungl. Maj:t beslöt tillsätta en kommission för att bereda vissa frågor om

begränsning av de militära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden.

Denna kommission avgav under förra hälften av 1919 utlåtanden

i samtliga till densamma hänskjuta frågor, varefter den ajournerades och

sedermera upplöstes.

Den 12 november 1919 upptogs frågan om en allmän revision av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

försvarsväsendet till förnyad prövning inför Kungl. Maj:t, varvid statsministern

angav de synpunkter, som vid denna revision borde vara bestämmande.

Utgående från de ogynnsamma verkningar, som ovissheten

beträffande sättet för försvarets slutliga ordnande måste vara ägnad att

medföra, betonade lian önskvärdheten av att arbetet på de nya linjer,

efter vilka vårt försvarsproblem för framtiden borde behandlas, snarast

möjligt komme i gång. För ändamålet borde en parlamentarisk försvarskommission

tillsättas, vilken hade att dels behandla frågan om ytterligare

provisoriska anordningar utöver dem, som 1919 års urtima riksdag beslutat,

dels ock verkställa utredning och avgiva förslag om eu revision av

Sveriges försvarsväsende. I det grundläggande uttalande, som statsministern

avgav till statsrådsprotokollet, fäste han först uppmärksamheten därpå, att

den fredsuppgörelse, som kommit till stånd, och vari upprättandet av ett

nationernas förbund ingick såsom en väsentlig beståndsdel, ännu icke

ratificerats av alla i kriget deltagande stater, sålunda ej av Nordamerikas

förenta stater, samt att de länder, som tillhört ryska riket, icke berördes

av fredsuppgörelsen utan alltjämt befunne sig i ett förvirrat krigstillstånd.

Dessa och andra luckor i uppbyggandet av det nya statssystemet borde

emellertid enligt hans mening icke utgöra hinder för vår försvarsfrågas

upptagande till fullständig utredning, då tillräckliga hållpunkter för frågans

bedömande redan förelåge och man under arbetets gång kunde taga vederbörlig

hänsyn till händelsernas utveckling i de ännu icke pacificerade

delarna av vår världsdel och till stabiliseringen i övrigt av det nya statssystemet.

De allmänpolitiska synpunkterna för den svenska försvarsrevisionen

vore, såsom av honom tidigare angivits, att Sverige borde medverka

i strävandena att efter det förödande världskriget skapa en varaktig

fred och en internationell rättsordning, ägnad att trygga freden och möjliggöra

rustningsbördornas avveckling; att problemet alltså borde behandlas

med hänsyn tagen till det nationernas förbund, som utgått ur dessa strävanden,

och till de förhållanden i världen, som i övrigt uppstått genom

kriget; samt att våra försvarsanstalter enligt 1914 års organisation icke

kunde anses lämpade efter vårt folks bärkraft och det fredliga kulturarbetets

behov, utan borde en begränsning och anpassning i enlighet härmed ske.

Därjämte tillädes särskilt med avseende på betydelsen av ett nationernas

förbund, att dess konsekvenser för vårt försvarsproblem visserligen icke

kunde med säkerhet överskådas, då frågan om Sveriges inträde i ett

dylikt förbund då ännu ej varit föremål för prövning och för övrigt betydelsen

av detsamma för vårt försvar berodde av det sätt, varpå förbundet

faktiskt kunde komma att verka, om och när det trätt i funktion. Dessa

spörsmål kunde emellertid antagas vara besvarade, innan revisionens resultat

vore färdiga att framläggas. Utredningen borde alltså upptaga vårt

försvarsproblem i hela dess vidd efter de nya förutsättningar, som framgått

ur krigets erfarenheter och skapats genom fredsuppgörelser samt den

nya internationella rättsordningen. Den borde utgå från en allsidig prov
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ning av den grundläggande frågan, om och i vad mån denna nya internationella

rättsordning samt lärdomarna från den stora världskatastrofen

gåve grund för den avveckling av rustningsbördorna, som vore ett behov

för alla folk. En huvuduppgift för revisionen måste bliva att söka komma

till klarhet om dessa internationella förutsättningars innebörd, innan den

ginge till utformande av sina slutliga förslag.

Den parlamentariska kommission, försvararevisionen, vilken fick det viktiga

uppdraget att med ledning av dessa och vissa andra angivna synpunkter

utarbeta ett förslag till revision av Sveriges försvarsväsende, avslutade

sitt uppdrag den 15 mars 1923, då dess slutliga betänkande och

förslag undertecknades. Det skulle kunna med ett visst skäl göras gällande,

att varken nationernas förbund hade fått den fasthet eller förhållandena

i världen i övrigt den stadga, som vid revisionens tillsättande

förutsattes för att revisionen skulle kunna vara i stånd att avgiva ett

sakligt grundat förslag till vårt försvarsväsendes ordnande.

Yad nationernas förbund angår, har Sverige visserligen blivit medlem av

förbundet, men den ovisshet, som rått angående en förbundsmedlems rättigheter

och förpliktelser av betydelse för dess militärväsendes art och styrka,

kvarstår ännu i dag oförminskad. Sålunda är det alltjämt omstritt, huruvida

en förbundsmedlem är pliktig att med militära maktmedel inskrida, därest

någon av de övriga skulle angripas, och följaktligen är det ock ovisst,

huruvida han själv vid dylikt angrepp kan med stöd av förbundsavtalet göra

anspråk på militär hjälp av övriga förbundsmedlemmar. Denna oklarhet i

förbundsavtalets bestämmelser är så mycket betänkligare för en mindre

stat, som det icke torde vara underkastat tvivel, att, även om den tolkning

av förbundsavtalet, om vilken man slutligen enas, skulle bliva den, att

en »moralisk», men ej en juridisk förpliktelse till militärt inskridande

enligt förbundsavtalet föreligger, detta för den mindre mäktige faktiskt

skulle kunna innebära, att han tvingades att försvara andra men saknade

säkerhet för att själv bliva hjälpt. Endast en klar och tydlig bestämmelse

om förefintligheten eller icke förefintligheten av en skyldighet att med vapenmakt

ingripa till en angripen förbundsmedlems värn och av en däremot svarande

rätt att, när man angripits, från de övriga erhålla understöd i försvaret

mot angriparen ger någon ledning vid försöket att lösa det egna

försvarsproblemet. Det surrogat för förbundsavtalets saknad av bestämmelse

i ämnet, som man är i färd med att söka skapa under formen av

ett vid sidan av förbundsavtalet stående, frivilligt garantiavtal mellan ett

större eller mindre antal stater, är mera ägnat att förminska än att stärka

förbundets utveckling till ett internationellt rätts- och skyddsförbund. Då

härtill kommer, att man alltjämt har anledning att vara tveksam med avseende

på den anda, som kommer att besjäla förbundets verksamhet, när

det för förbundet gäller att taga ställning till mäktiga medlemmars mer eller

mindre godtyckliga åtgärder, synes det mig riktigast att avstå från tanken,

att vi redan nu i nationernas förbund skulle våga se en verklig garanti

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

för vårt oberoende. Yad vår neutralitet åter angår, löper denna en avsevärd

risk redan genom de förpliktelser i avseende å ekonomiska sanktioner,

transitering m. m., som vi obestridligen åtagit oss genom vårt inträde

i förbundet. Men den garanti mot överfall, som förbundsakten

enligt sin härutinnan klara lydelse erbjuder i avseende å samtliga förbundsmedlemmars

skyldighet att avbryta sina ekonomiska förbindelser med

en fridstörare, torde icke kunna betraktas såsom någon fullgod ersättning

för inskränkningen i vår rätt att hålla oss neutrala. Förbundets bristande

universalitet och den ingalunda osannolika möjligheten, att man inom

förbundet undandrager sig att deltaga i de av förbundsavtalet påbjudna

sanktionsåtgärderna, göra denna garanti vida mindre värdefull än man vid

förbundets stiftande hade föreställt sig. Den trygghet, medlemskap i förbundet

skulle skänka oss, kan för visso i framtiden bliva en helt annan

än för närvarande, och hoppet därom bevara vi, men innan detta hopp

förverkligats, kan olyckan redan hava hunnit träffa oss.

Beträffande därefter förhållandena i övrigt i världen, i den mån desamma

inverka på vårt försvarsväsende, eller vad man brukar kalla vårt

militärpolitiska läge, möta vi även på detta område samma ovisshet,

samma osäkerhet, samma brist på fasta utgångspunkter för dess objektiva

bedömande. Det enda vissa är, att den nuvarande världssituationen i sig

innesluter alla möjligheter och följaktligen även stora faror. JämUktssystemet

i världen bortsopades genom världskriget, och detta jämviktssystem

var dock i all sin ofullkomlighet en dominerande maktfaktor, som

ännu icke hunnit ersättas med någon likvärdig. På samma sätt som inom

en stat ett störtande av en maktinnehavare, utan att makten ostridigt övergår

till en annan, lämnar fältet öppet för ett mer eller mindre tillfälligt

intagande av härskareställning från än den enes, än den andres sida, sker

detta även inom statssystemet. Det tager en rundlig tid, innan en ny

fast ordning lyckas få den anslutning, som fordras, för att den skall kunna

göra sig gällande, eller en återgång sker till det gamla system, som man

övergivit.

Medan statssystemet befinner sig i en dylik jäsningsprocess, är varje

stats ställning "fylld av faror, och särskilt de smärre staterna löpa en

verklig risk att få betala den uppgörelse, som slutligen kan ske mellan

de mäktiga. Från nu angivna utgångspunkt måste vårt lands allmänna

militärpolitiska läge för närvarande anses förenat med stora vanskligheter.

Det lönar sig därför icke att närmare undersöka, huruvida detsamma i

förhållande till en från något visst håll kommande fara kan anses försämrat

eller förbättrat i jämförelse med vad fallet var, när världskriget

började. Att faran då var särskilt stor är uppenbart, eftersom jämviktssystemet

visat sig icke hava kraft att hålla tillbaka kriget. Under dettas

lopp kunde neutraliteten lätt hava gått till spillo, och på krigets utgång

berodde tydligen, i vad mån förutsättningarna för bevarandet av vårt oberoende

skulle vinna i styrka eller försvagas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Huru ligger frågan emellertid för närvarande? Allt är flytande, och i

det utrikespolitiska kaos, som kriget och freden skapat, är det omöjligt

att skönja, huruvida den stabilisering, som förr eller senare måste nås,

skall komma på fredlig väg eller först efter ytterligare, mer eller mindre

omfattande förvecklingar. Omöjligt är även att förutse, vilka makter som

under en dylik stabiliseringsperiod kunna komma att trängas i bakgrunden

och vilka andra som i följd härav skola framträda såsom huvudmakter

med en tilläventyrs föga begränsad handlingsfrihet. Skulle bland dessa

senare befinna sig en stat, som är väsentligt starkare än vårt land och vars

själviska intressen i en viss situation kunna tänkas äventyra vår fred, vore

det för oss ödesdigert att hava slagit oss till ro vid att en dylik stat i

närvarande ögonblick möjligen ägde varken vilja eller förmåga att hota vårt

oberoende. Även om vårt militärpolitiska läge i dag vore relativt gott,

sakna vi varje garanti för att detta bleve fallet även i morgon.

Är vad jag nu sagt riktigt, måste man erkänna, att lika litet som nationernas

förbund ännu nått den styrka och fasthet, som äro erforderliga

för ett riktigt uppskattande av dess inverkan på vårt försvarsbehov, lika

litet lämnar det nuvarande världsläget någon tillräcklig utgångspunkt för

bedömandet, huru\ida eller i vad man vi kunna minska den försvarsberedskap,

som, när världskriget var överhängande eller brutit ut, ansågs

betingad av hänsynen till vår nationella säkerhet.

Under dessa omständigheter kunde det synas, som om tidpunkten ännu

icke vore inne för att upptaga till slutlig handläggning frågan om ordnandet

av vårt försvarsväsende.

Otvivelaktigt är ock, att det för försvarsrevisionen fastställda programmet

skulle kunna anses böra föranleda till frågans uppskjutande. Emellertid,

detta program kan icke vara ovillkorligt bestämmande. Skäl kunna

föreligga för att man trots det världspolitiska lägets stora ovisshet lämpligen

kunde eller rent av borde söka med det snaraste komma ur det

nuvarande försvarsprovisoriet. Ett sådant skäl skulle kunna anses vara

förhanden, såvida den från visst håll uttalade meningen vore riktig, att

innan ett krig bryter ut, detsamma förebådas av händelser, som lämna tillräcklig

tid för den av kriget hotade att väsentligen komplettera en otillfredsställande

försvarsberedskap. Ett slags stomme till ett försvarsväsende

måste man ju alltid äga, och något skäl att dröja med dess fixerande och

förverkligande förefunnes i så fall tydligen icke. Den enda utredning, som

vore behövlig, skulle bliva den, huru man på bästa sätt kunde få den

gjorda försvarsorganisationen snabbt utvecklingsmöjlig.

I detta resonnemang ligger så till vida något berättigat, som det torde

vara otvivelaktigt, att ett land med våra begränsade ekonomiska resurser

måste hålla sin försvarsberedskap inom relativt blygsamma gränser och

följaktligen måste räkna med möjligheten att kunna vid krigsfara i någon

mån förbättra densamma.

Felaktigt och stridande mot all erfarenhet är däremot, på sätt försvars
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

revisionen jämväl gjort gällande, det antagandet, att varsel om ett kommande

krig skulle komma så tidigt, att man i någon avgörande grad skulle

hinna med att utvidga eu otillräcklig organisation, förbättra en ofullständig

utbildning eller öka en bristfällig krigsutrustning. Men även om

ett sådant varsel i god tid vore tänkbart, skulle det för visso ej vinna

det beaktande, som det förtjänade. Vad den skarpsinniga iakttagaren

betraktade såsom ett oväder, hotande med urladdning, skulle säkerligen

för den stora allmänheten framstå såsom ett övergående, sig snart skingrande

moln. Fienden stode efter all sannolikhet vid gränsen, innan man,

åtminstone med vårt folks utrikespolitiska optimism, skulle hava kommit

till en allmännare insikt om allvaret i situationen och nödvändigheten av

en genomgripande utvidgning av den svaga försvarsberedskapen. Icke

minst skulle härvid faran av att reta den björn, som börjat röra pa sig, för

många bliva bestämmande för att ej vidtaga några mera betydande åtgärder

för stärkande av försvarskraften.

På grund av vad som nu anförts, anser jag det oundgängligt, att den

under freden skapade försvarsberedskapen såväl till organisation som till

utbildning och materiel erhåller den styrka, att den kommer att utgöra

icke ett blott bihang i en plötsligt åstadkommen krigsberedskap, utan

den fasta, dominerande kärnan i ett på grund av krigssituationen utvecklat

försvar.

Det stöd för ett omedelbart avgörande i försvarsfrågan, som man velat

hämta ur den antagna möjligheten att väsentligen förstärka och fullständiga

försvarsberedskapen under tiden mellan en krigsfaras uppkomst och

ett krigsutbrott, har sålunda visat sig sakna verklighet. Därav följer dock

ej, att försvarsreformen bör uppskjutas i avbidan på att förhållandena i

världen stabiliseras och låta sig bättre bedömas. Emot uppskov talar

nämligen ett annat skäl, vilket enligt min mening bör anses avgörande.

Detta skäl framgår ur den ståndpunkt, den nuvarande regeringen vid sitt

tillträde intog med avseende på vårt för svar sproblem. I den då avgivna

regeringsförklaringen uttalades följande: Begeringens avsikt är att inom de

gränser, som bestämmas av landets ekonomiska och finansiella förmåga,

söka få fram en försvarsorganisation, som i rent militärt avseende innebär

det mest fullständiga utnyttjande av de för ändamålet till buds stående

medlen och samtidigt ger landet största möjlighet att i farans stund

utveckla den för svar skråf t, som rikets säkerhet kan kräva.

Min utgångspunkt är denna. En förs var skråf t, sådan som 1914 års

organisation, jämkad och moderniserad efter krigets erfarenheter, skulle

skänka, vore för visso väl motiverad av det utrikespolitiska läget, som

icke på länge kan antagas bliva i avsevärd grad förbättrat. Men en sådan

organisation måste under nuvarande ekonomiska och finansiella förhållanden

i vårt land anses medföra bördor, som skulle äventyra vårt folks förmåga

att hålla ut med denna försvarsberedskap. Enligt verkställda beräkningar

skulle nämligen redan ett upprätthållande av namnda försvars
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 20.

organisation frånsett pensioner och dyrtidstillägg — draga en årlig

kostnad av omkring 182 miljoner kronor i nuvarande myntvärde. Utan

att behöva taga min tillflykt till några särskilda, mer eller mindre tillförlitliga

beräkningar kan jag såsom nästan obestridligt beteckna, att en dylik

försvarsbudget skulle av vart folk betraktas och vid tillämpningen kännas

såsom en överbelastning. En blick på den vid årets riksdag framlagda

budgeten torde vara tillräcklig för att visa, att ett så stort belopp för försvarsändamål

skulle medföra en skatteökning, som kunde allvarligt skada

näringslivet eller nödvändiggöra en nedskärning av övriga utgiftsposter,

som vore ägnad att väcka de allvarligaste betänkligheter. Men om sålunda

den budget för nästa budgetår, som regeringen underställt riksdagens prövning,

kan åberopas såsom bevis mot den finansiella möjligheten att realisera

ett försvarsprogram av den omfattning som 1914 års organisation,

visar den å andra sidan, uppgjord som den är med försiktighet och noggrannhet,

att vårt folk kan titan allt för stora svårigheter bära en försvarsbudget,

uppgående till ungefär det belopp, som fordras för 1914 års försvarsorganisation,

sådan den efter vidtagna inskränkningar föreligger i det

s. k. provisoriet. Ja, man torde utan fara för misstag kunna göra gällande,

att 1924—1925 års statsreglering är så avpassad, att en i och för sig

önskvärd säkerhetsmarginal finnes. Halla vi en ny försvarsorganisation

inom den starkt begränsade finansiella ram, som de i 1924—1925 års

budget upptagna försvarsanslagen innebära, tarvas följaktligen ingen särskild

undersökning om landets förmåga att bära kostnaderna för denna försvarsorganisation.

Den enda fråga, vars besvarande under nämnda förutsättning

erfordras, blir den, om det nuvarande provisoriet ger eller icke ger

den största möjliga försvarseffekt för de kostnader, som detsamma medför.

Vid den undersökning härutinnan, som med beaktande av försvarsrevisionens

betänkande och efter tillkallande av sakkunniga verkställts inom regeringen,

hava regeringens medlemmar kommit till den enhälliga uppfattningen,

att så icke är förhållandet. På grund härav har det av chefen för

försvarsdepartementet nu anmälda förslag till ny försvarsorganisation utarbetats,

vilket såvitt vi förstå innebär en försvarsberedskap, bättre än någon

annan, som kan astadkommas för de kostnader, vilka enligt ovan angivna

synpunkt ansetts kunna belasta budgeten. Detta förslags innehåll och

grunderna för dess särskilda bestämmelser är det chefens för försvarsdepartementet

sak att närmare utveckla. För min del vill jag endast tilllägga,

att de skäliga offer, ett folk underkastar sig för sitt försvar, icke

blott ådagalägga dess föresats att bevara sin fred och sin neutralitet, utan

framförallt äro av världssituationen påkallade bevis för folkets orubbliga

\ilja

är det säkraste värnet för rikets oberoende och självständighet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Departementschefen, statsrådet Malmroth, anför härefter:

Såsom statsministern erinrat, beslöt Kungl. Maj:t den 12 november 1919

att uppdraga åt en kommission att, bland annat, verkställa utredning och

avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende.

Till fullgörande av det sålunda givna uppdraget har nämnda kommission

— den s. k. försvarsrevisionen — den 15 mars 1923 avgivit betänkande

och förslag i ämnet. För detta förslags innebörd kommer att i det följande

vid behandlingen av varje särskild punkt redogöras.

Över försvarsrevisionens berörda förslag hava infordrade yttranden avgivits

dels den 8 juni 1923 av en generalskommission, bestående av chefen

för generalstaben, samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden,

militärbefälhavaren på Gotland, inspektörerna för infanteriet, militärläroverken

m. in., kavalleriet och trängen, generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet samt chefen för fortifikationen ävensom generalintendenten,

generalfältläkaren och generalkrigskommissarien,

dels den 20 juni 1923 av arméförvaltningen,

dels den 27 juli 1923 av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

efter hörande av vederbörande stationsmyndigheter jämte kommendanterna

i Yaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar och i samråd med högste

befälhavaren över kustflottan och chefen för kustartilleriet samt, i vad rör

kustfästningarna, med chefen för generalstaben och chefen för fortifikationen,

dels ock den 5 maj 1923 av chefen för sjökarteverket.

Vidare hava Svenska under officers förbundet och Svenska furirförbundet

samt flottans maskinistföreningar i Karlskrona och Stockholm, vilka lämnats

tillfälle att yttra sig över försvarsrevisionens betänkande, inkommit med

yttranden i ämnet, maskinistföreningen i Karlskrona den 8 juni 1923

och övriga sammanslutningar den 9 i samma månad.

Emellertid hade jag uti skrivelse den 14 maj 1923 anmodat den då

samlade generalskommissionen att, såsom en i samband med försvarsrevisionens

betänkande stående fråga, angiva de principer, vilka enligt kommissionens

mening borde läggas till grund för en revision av lantförsvaret,

därest de årliga utgifterna för denna försvarsgren skulle behöva nedbringas

till ett belopp, som vid sagda tidpunkt ansågs böra hänföras ungefär till

det i en vid revisionens betänkande fogad reservation angivna eller omkring

88,8 miljoner kronor.

Med anledning härav anförde generalskommissionen i särskild skrivelse

den 8 juni 1923 följande.

I sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande och i samband därmed

stående frågor hade generalskommissionen framhållit, att med hänsyn

till Sveriges nuvarande militärpolitiska läge någon minskning för framtiden

av vår försvarsorganisation och försvarsberedskap icke vore tillrådlig. De

inskränkningar härutinnan, vilka icke desto mindre nu kunde föranledas av

rikets ekonomiska och statsfinansiella förhållanden, måste därför, enligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

samma yttrande, betraktas såsom ett snarast möjligt övergående provisorium

samt vidtagas pa sadant sätt, att huvudgrunderna av 1914 års försvarsorganisation

förbleve orubbade, samt att möjlighet alltjämt bibehölles att

åter hastigt utveckla organisationen och stärka försvarsberedskapen.

Dessa synpunkter gällde även det fall, som avsåges i ovan nämnda

departementschefsskrivelse, emedan några förutsättningar av militärpolitisk

natur för en minskning av Sveriges försvarsorganisation och försvarsberedskap

i den omfattning, ifrågavarande fall innebure, icke kunde anses föreligga.

Härav följde även, i enlighet med vad som framhållits i generalskommissionens

yttrande över försvarsrevisionens betänkande, dels att den

personliga tjänstgöringsskyldigheten, vilken utgjorde en av försvarets huvudgrunder,

borde bibehålla sin karaktär av allmän värnplikt i den bemärkelse,

detta begrepp hittills uppfattats i vårt land — en klyvning av värnpliktskontingenten

på det sätt, försvarsrevisionen förordat, kunde därför icke av

generalskommissionen tillstyrkas —, dels att antalet truppförband (regementen

och kårer) borde bibehållas.

Departementschefsskrivelsen avsåge så stora kostnadsbesparingar, att det

för att hålla sig inom ramen för de angivna kostnaderna bleve nödvändigt

vidtaga omfattande inskränkningar i försvarsorganisationen. Dessa inskränkningar

måste drabba härordningen i dess helhet samt fördelas mellan härordningens

samtliga delar på sådant sätt, att de i så ringa mån som möjligt

inverkade ofördelaktigt på försvarsorganisationen och försvarsberedskapen,

varvid det, som vore i krig viktigast, i främsta rummet borde tillgodoses.

Infanteriet finge icke i något avseende ställas i bakgrunden.

I den mån det gällde att vidtaga inskränkningar i värnpliktstjänstgöringen

(de värnpliktigas utbildning) i fredstid, syntes böra undersökas:

huruvida icke den värnpliktiga årskontingenten enligt de senaste årens

erfarenheter borde beräknas mindre än enligt försvarsrevisionens förslag;

huruvida icke de kroppsliga fordringarna på duglighet till vapentjänst

borde skärpas; samt

huruvida icke det kunde vara önskvärt att på grund av sociala skäl för

den närmaste framtiden i vidsträcktare mån, än som hittills skett, bevilja

frikallelse från värnpliktens fullgörande i beväringen i fredstid.

Beträffande utbildningen i fredstid borde erfarenheterna från världskriget

i möjligaste mån vara bestämmande. De minskningar, vilka visade sig

nödvändiga av kostnadsskäl, borde i överensstämmelse med det ovan sagda,

träffa samtliga truppslag och tjänster i enlighet med deras särskilda natur.

I den mån inom nuvarande antalet truppförband (regementen och kårer)

inskränkningar befunnes nödvändiga beträffande den fast anställda personalen

och stamhästarna, borde inskränkningarna, med beaktande av de

särskilda truppslagens natur och betydelse enligt erfarenheterna från världskriget,

fördelas så likformigt som vore möjligt och lämpligt — allt med

iakttagande av att fullt tillräcklig befälspersonal funnes att tillgå för utbildningsarbetet

med hänsyn tagen även till den enligt ovan angivna grunder

bestämda värnpliktsstyrkan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Vid sådant förhållande syntes icke särskilt behöva framhållas nödvändigheten

av sådana anordningar, att den fast anställda personalstyrkan av

olika grader höllcs fulltalig, att behovet av underbefäl tillgodosåges på ett

effektivt sätt, samt att tillgången av reservbefäl och reservunderbefäl betryggades.

Ehuru jag icke kunde dela generalskommissionens mening, att de inskränkningar

i försvarsorganisationen, som nu måste vidtagas, borde betraktas

såsom ett snarast möjligt övergående provisorium, utan fastmera

hyste den uppfattningen, att det nu gällde ett definitivt ordnande av vårt

härväsende för så lång tid framåt, som kunde överblickas, men å andra

sidan ansåg de av generalskommissionen angivna principerna för de erforderliga

inskränkningarnas vidtagande beaktansvärda — särskilt som de

i fråga om den av försvarsrevisionen föreslagna s. k. kategori klyvningen

och truppförbandsindragningen i stort sett överensstämde med den kritik,

för vilken revisionens förslag i förevarande hänseende blivit i den allmänna

diskussionen utsatt — fann jag för frågans vidare beredning önskvärt,

att ett på generalskommissionens principer grundat härordningsförslag

utarbetades. Med anledning härav anbefalldes chefen för generalstaben den

22 juni 1923 att låta inom generalstaben utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till lantförsvarets ordnande, vid vilket förslags utarbetande

borde beaktas dels vissa, på generalskommissionens ovannämnda uttalanden

grundade direktiv, dels ock försvarsrevisionens betänkande och

förslag jämte däröver avgivna yttranden. Chefen för generalstaben erhöll

därjämte den anvisningen, att de årliga kostnaderna för lan försvaret —

övergångskostnader och engångskostnader oräknade — borde nedbringas

till 86 miljoner kronor. Sedan därefter vid fortsatt övervägande det befunnits

lämpligt att organisera flygvapnet såsom ett med armén och marinen

sidoordnat självständigt vapen, meddelades chefen för generalstaben, att från

den angivna kostnadssumman skulle dragas den för härens flygväsende av

försvarsrevisionen beräknade årliga kostnaden, ävensom att det infordrade

förslaget icke skulle omfatta flygvapnet.

Till åtlydnad härav har chefen för generalstaben den 30 november 1923

överlämnat ett i enlighet med sålunda givna anvisningar utarbetat förslag

till lantförsvarets ordnande. Ifrågavarande förslag, vilket av chefen

för generalstaben beräknats draga eu årlig kostnad av 83.3 miljoner kronor,

benämnes i det följande chefens för generalstaben besparingsförslag.

På grundvalen av försvarsrevisionens betänkande och förslag jämte däröver

avgivna yttranden ävensom chefens för generalstaben nyssnämnda

förslag har jag med biträde av jämlikt Kungl. Maj:ts den 22 juni 1923

lämnade bemyndigade tillkallade sakkunniga låtit inom försvarsdepartementet

utarbeta förslag till försvarsväsendets ordnande.

Över nämnda förslag, såvitt avser värnpliktslag samt huvuddragen av

lantförsvaret, har den 22 december 1923 avgivits infordrat yttrande av en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

generalskommission med enahanda sammansättning, som förut angivits. I

detta yttrande hava framställts åtskilliga erinringar beträffande såväl utbildningstiden

för de värnpliktiga som organisationens omfattning m. m.

I de flesta fall har jag emellertid icke ansett mig kunna taga hänsyn till

ifrågavarande erinringar, utan hava desamma därför från min sida endast

kunnat föranleda vissa smärre jämkningar i det uppgjorda förslaget.

Innan jag redogör för det inom försvarsdepartementet utarbetade förslaget

till ordnande av rikets försvarsväsende, torde jag emellertid få i korthet

angiva de allmänna utgångspunkter, från vilka förslaget utarbetats.

Såsom statsministern i sitt yttrande redan framhållit, skulle ett upprätthållande

av 1914 års försvarsorganisation draga en direkt årlig kostnad

av i runt tal 182 miljoner kronor. Härtill skulle emellertid, under förutsättning

av nämnda organisations fullständiga genomförande, komma avsevärda

belopp dels för utförande av vissa, av sagda organisation betingade

byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills fått

anstå, dels ock för anskaffande av med hänsyn till erfarenheterna från

världskriget erforderlig modern materiel m. m. Nyssnämnda kostnadssumma

skulle sålunda högst väsentligt överskridas. Såsom försvarsrevisionen

(Del 1, sid. 99) framhållit och statsministern nyss ytterligare betonat,

är det uppenbarligen under nu rådande ekonomiska och finansiella

förhållanden icke möjligt att för vårt försvarsväsende avse så stora belopp.

Det har även, som bekant, visat sig nödvändigt att efterhand avstå från

det planlagda genomförandet av ifrågavarande organisation, såväl med avseende

a hären som beträffande flottan och kustartilleriet. Den försvarsorganisation,

som nu tillämpas, är sålunda icke sådan, som den år 1914

planlades.

Den för innevarande års riksdag framlagda försvarsbudgeten uppgår —

efter framräknande av kostnaderna för sj ökarte verket ävensom för dyrtidstillägg,

vilka kostnader försvarsrevisionen i sitt förslag icke ansett sig böra

medtaga — till i runt tal 138.6 miljoner kronor. Då man nu, på sätt

statsministern anfört, står inför uppgiften att för en kostnad av denna

storlek söka åstadkomma en organisation, som giver största möjliga försvarseffekt,

gäller det givetvis att undersöka, vilka olägenheter som vidlåda

provisoriet.

Vad som härvid närmast faller i ögonen är det allmänna osäkerhetstillstånd,

som ett provisorium i och för sig enligt sakens natur måste skapa.

I förevarande fall har detta osäkerhetstillstånd bland annat tagit sig uttryck

däri, att personalrekryteringen försvårats, att arbetena med mobiliseringsplaner,

reglementen och dylikt icke kunnat utföras med erforderlig säkerhet,

samt att övningarna icke kunnat bedrivas med nödig planmässighet, allt

förhållanden som, därest de finge fortfara, så småningom skulle leda till

organisationens sönderfallande.

Många och svåra äro även de olägenheter, som, särskilt vad beträffar

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

liiiren, framkallats av det sätt, varpå utbildningen av de värnpliktiga under

provisoriet varit organiserad. Först och främst liar den för denna utbildning

anslagna tiden visat sig otillräcklig. Vidare bär utbildningen till

följd av det rådande osäkerlietstillståndet icke kunnat planläggas på det

för ändamålet med densamma lämpligaste sättet. Ytterligare bär oproportionerligt

stor del av utbildningstiden måst tagas i anspråk för handräckningar

och andra förrättningar vid sidan av övningsprogrammet. Nu angivna

förhållanden hava, vart i sin mån, bidragit till att utbildningsresultatet

blivit allt annat än tillfredsställande.

Vad särskilt angår de till underbefäl eller fackmän avsedda värnpliktiga,

har uttagningsprocenten med hänsyn till erfarenheterna från världskriget

befunnits alltför låg, varjämte de för ändamålet uttagna på grund av den

korta utbildningstiden i allmänhet icke kunnat föras fram till den utbildningsnivå,

som påkallas av sådana värnpliktigas avsedda användning vid

mobilisering.

Även för flottans och kustartilleriets vidkommande hava provisoriets bestämmelser

med avseende å de värnpliktigas utbildningstid visat sig olägliga,

medförande minskad krigsberedskap, personalombyten in. m.

Bortsett från vad nu framhållits, har provisoriet jämväl verkat nedsättande

på landets försvarskraft därigenom, att för försvarets vidmakthållande oundgängliga

krav i avvaktan på en fast organisation ansetts böra skjutas åt

sidan.

Sålunda har, vad beträffar flottan, där fartygsmaterielen utgör den helt

och hållet dominerande faktorn, ersättningsbyggnaden av fartyg sedan flera

år praktiskt taget legat nere, varigenom flottans stridsvärde gradvis nedgått,

i samma mån som örlogsfartygen blivit allt mera föråldrade och otidsenliga.

Likaledes hava världskrigets rika erfarenheter i fråga om beväpning och

utrustning icke kunnat på långt när, som sig bort, tillgodogöras.

Slutligen har flygväsendet — som under och efter världskriget utomlands

undergått en stark utveckling — varken med avseende å organisation

eller materiel tillgodosetts i närmelsevis den grad, vartill dess betydelse

för krigföringen enligt världskrigets erfarenheter måste anses föranleda.

Vid utarbetandet av det förslag till ny försvarsorganisation, för vilket

jag i det följande skall närmare redogöra, har det i främsta rummet gällt

att råda bot för de brister, som, enligt vad jag här framhållit, vidlåda

det nuvarande provisoriet. På vad sätt detta tänkts skola äga rum, kommer

att framgå av den följande redogörelsen.

Innan jag övergår till denna, återstår blott att nämna, att jag i likhet

med försvarsrevisionen funnit det alltför vanskligt att under nuvarande

osäkra förhållanden söka företaga en sådan teoretisk avvägning av förhållandet

mellan de olika försvarsgrenarna, som på grundval av andra

försvarsberedningens betänkande uti 1914 års försvarsorganisation ägde

rum. För mig har den avgörande synpunkten uteslutande varit att inom

förut angiven kostnadsram så organisera de olika försvarsgrenarna, att

försvaret erhåller den största möjliga effektivitet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts proposition nr 20.

17

Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande försvarsdepartementets verksamhetsområde tiar försvarsrevi- Försv arssionen

(Del 1, sid. 251) haft under övervägande, huruvida icke ärenden ,LVlsl0nenangående

sjökarte väsendet lämpligen borde avskiljas från departementets

handläggning. Med hänsyn till den av statsmakterna helt nyligen —

vid 1921 års riksdag — intagna ståndpunkten hade revisionen emellertid

icke ansett sig böra upptaga förevarande spörsmål till förnyad omprövning.

Ehuru jag anser starka skäl tala för, att sjökarteverket, vars huvud- Departementsuppgift

numera måste anses vara av rent civil natur, förlägges under chefen.

handelsdepartementet, finner jag mig dock, med hänsyn till vad försvarsrevisionen

anfört, icke nu böra påkalla förnyad prövning av denna fråga.

Försvarsdepartementets avdelning av

Kung!. Maj:ts kansli.

Enligt den från och med den 1 juli 1920 gällande organisationen Nuvarande

skulle inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli organisation.

vara anställda

1 statssekreterare,

1 expeditionschef,

6 kansliråd,

6 förste kanslisekreterare,

1 registrator,

6 andre kanslisekreterare,

1 kontorsskrivare, kvinnlig,

2 kanslibiträden, kvinnliga,

3 kontors biträden, kvinnliga,

1 förste expeditionsvakt,

2 expeditionsvakter samt

amanuenser i mån av behov.

Försvarsrevisionen har i sitt betänkande (Del 1, sid. 254) anfört, att Försvarsde

av revisionen föreslagna avsevärda begränsningarna av försvarsanstalterna

kunde antagas komma att medföra en minskning i personalbehovet å

kansliavdelningen, sedan den nya försvarsorganisationen blivit tillfullo

genomförd. Dessförinnan syntes emellertid svårligen några personalindragningar

kunna göras. Genomförandet av en ny försvarsorganisation,

vare sig denna avsåge en utökning eller en begränsning av de bestående

försvarsanstalterna, medförde städse ett ökat arbete för vederbörande förvaltningsmvndigheter.

Det vore i varje fall icke möjligt att pa förhand

med någon som helst tillförlitlighet bedöma kansliavdelningens personalbehov

efter den nya försvarsorganisationens genomförande. Kevisionen

ansåge sig därför icke böra framställa något förslag om minskning av

den nuvarande personalen.

Sedan försvarsrevisionens betänkande avgavs, hava jämlikt beslut av Departements1923

års riksdag vissa ändringar vidtagits i staten för departementet. chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

Sålunda hava en förste och en andre kanslisekreterartjänst indragits, varjämte

en tjänsteman, som tidigare på förordnande uppehållit en förste

kanslisekreterarbefattning, numera avlönas med en andre kanslisekreterarlön.

I årets statsverksproposition har föreslagits ^besparande av ytterligare

en förste kanslisekreterarlön genom att icke avse någon vikarie för en

förste kanslisekreterare, som uppehåller ett kanslirådsämbete under ordinarie

innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement. Givetvis

bör hänsyn härtill tagas vid beräknandet av departementets personalbehov

efter den nya försvarsorganisationen. Härutöver anser jag mig icke

för närvarande böra föreslå någon minskning av departementets personal.

Såsom i statsverkspropositionen vidare anförts, skulle emellertid ett genomförande

av det av statens besparingskommitté den 8 december 1923 avgivna

förslaget angående förenklad behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål

möjliggöra indragning av ett kanslirådsämbete i försvarsdepartementet.

Därest nämnda förslag vinner statsmakternas bifall, bör den i

förevarande sammanhang gjorda personalberäkningen självfallet undergå

härav föranledd jämkning. För övrigt torde frågan om begränsning av

departementets personalbehov erhålla förnyad aktualitet i samband med

blivande undersökningar rörande möjligheten att företaga ytterligare £>ersonalindragningar

inom Kung! Majrts kansli i allmänhet.

La ii t försvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att avhandlas

i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive sjöförsvaret.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

21

I. Allmänna grunder för lånt försvarets

ordnande.

Såsom försvarsrevisionen uti sitt betänkande framhållit, torde den allmänna

värnplikten vara den enda grund, på vilken ett land som Sverige

bör bygga sitt försvarsviisende. Endast genom den allmänna värnplikten

kunna nämligen våra lantstridskrafter uppbringas till sådan styrka, att de

bliva i stånd att avvärja eu fientlig invasion. Men även ur eu annan synpunkt

än den militära nödvändighetens bör, såsom revisionen jämväl betonat,

den allmänna värnplikten ligga till grund för vår härordning. Om det redan

i allmänhet kan sägas, att det bör åligga varje medborgare i ett fritt

land att efter måttet av sina krafter bidraga till landets försvar mot en

inkräktande fiende, torde detta i alldeles särskild grad kunna sägas om

ett land som vårt, där den allmänna värnplikten varit av ålder erkänd

och under de sistförflntna hundra åren jämväl tillämpad. Att nu fritaga

landets manliga befolkning från denna allmänt medborgerliga skyldighet

och överlåta omsorgen om rikets försvar åt en legohär synes strida icke

endast mot den historiska utvecklingen utan även mot den demokratiska

uppfattning, som numera på alla områden av samhällslivet gör sig gällande.

Ett uppsättande av en mera betydande yrkesarmé kräver, vilket ävenledes

försvarsrevisionen (Del 1, sid. 131) påvisat, mycket stora kostnader. Att

på denna väg åstadkomma den krigsstyrka, som i det nutida kriget visat

sig erforderlig, är av finansiella skäl uteslutet. Frivillig anställning bör

därför tillämpas såsom grund för härens rekrytering endast i den mån

detta erfordras för att organisera erforderliga kadrar.

Den i fredstid befintliga armén är i främsta rummet en organisation för

de värnpliktigas utbildning. Eredsorganisationen kan emellertid icke ordnas

enbart med hänsyn till denna utbildning. Fastmer bör arméns krigsorganisation

vara bestämmande för dess organisation i fred. Denna senare

måste sålunda möjliggöra att vid krigsutbrott hastigt mobilisera de för

krigsorganisationen erforderliga stridskrafterna, samtidigt som formationer

skola kunna uppsättas för ordnandet av ersättningsväsendet och för organiserandet

av nya, för fälthären avsedda truppförband in. in. Givet är, att

ju större del av folkkraften, som vid krigsutbrott kan ställas till omedelbart

förfogande, desto större äro ock förutsättningarna att vid krigets

början skapa ett gynnsamt utgångsläge för operationerna på krigsskådeplatserna

och för det fortsatta organisationsarbetet i hemorten.

Fredsorganisationen bör emellertid tillgodose kravet icke endast på

krigshärens storlek utan även på dess beskaffenhet. Sålunda bör man

eftersträva, att de vid mobilisering uppsatta truppförbanden omedelbart

äro operations- och stridsdugliga. Det synes nämligen, som försvarsrevisionen

(Del 1, sid. 122) jämväl påvisat, icke vara möjligt att under

Allmänna

utgångs
punkter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majt:s proposition nr 20.

alla förhållanden beräkna en tidsfrist för utbildningens fullständigande efter

verkställd mobilisering. I de flesta fall torde mobilisering icke tillgripas

förrän i samband med ett krigsutbrott. Krigsrörelserna kunna därför förväntas

komma att taga sin början omedelbart efter slutförd mobilisering

och uppmarsch.

Det stora inflytande, telcniJcen har på nutida krigföring, gör det ävenledes

nödvändigt att redan i fred anskaffa den för de vid mobilisering

organiserade truppförbanden erforderliga beväpningen och utrustningen.

Denna materiel måste också vara tidsenlig, så att trupperna icke komma

att uppträda mot eu i tekniskt hänseende överlägsen motståndare.

Med dessa allmänna utgångspunkter anser jag mig nu böra i störa

drag redogöra för de militära kraven på lantförsvarets omfattning samt

truppernas beskaffenhet, beväpning och utrustning.

Militära krav Enligt 1914 års härordning skulle fälthären bestå av 6 linjearméförförsvarets

delningar. Därjämte skulle vid varje infanteriregemente vid mobilisering

omfattning, uppsättas 3 reservbataljoner, vilket för infanteriet innebär eu fördubbling

av fredsstyrkan. Då även specialtruppslagen skulle uppsätta reservformationer,

skulle således den för rörliga operationer avsedda krigshären uppgå

till eu styrka motsvarande sammanlagt 12 arméfördelningar, av vilka dock

halva antalet var svagare tillgodosett med avseende på specialtruppslag.

Positionsartilleriregementet organiserades och utrustades med hänsyn till

att förse fälthären med ett utom fördelningsförbandet stående, tungt arméartilleri.

Utom dessa fälttrupper försågos land- och kustfästningarna med

erforderliga besättningstrupper, varjämte försvaret av Gotland tillgodosågs

såväl med särskilda stridskrafter som genom Tingstädepositionen. Under

världskriget beväpnades Karlsborgs artillerikår med ny tung fältartillerimateriel

och förändrades därigenom till att främst vara ett arméartilleritruppförband.

Samtliga truppförband skulle så organiseras, utrustas och

utbildas, att de vore operations- och stridsdugliga omedelbart efter verkställd

mobilisering.

I sitt den 8 juni 1923 avgivna yttrande över försvarsrevisionens betänkande

har generalskommissionen såsom sin åsikt framhållit, att för

tillgodoseende av de krav, som den allmänna försvarsplanen uppställde,

ett bibehållande av det nuvarande antalet truppförband vore nödvändigt,

varjämte de vid mobilisering uppsatta fältförbanden måste omedelbart vara

operations- och stridsdugliga.

Chefen för generalstaben har för sin del anfört, att vår härordning

borde utarbetas och avvägas med hänsyn till vårt lands nuvarande militärpolitiska

läge och med stöd av erfarenheterna från världskriget. Med

hänsyn härtill kunde vårt land för framtiden icke räkna med mindre behov

av försvarskrafter än enligt 1914 års härordning. I fråga om truppslagens

organisation vore dock avsevärda ändringar uti densamma erforderliga.

Nutidens folkkrig toge, oberoende av politiska och strategiska

förutsättningar, förr eller senare nationens alla levande och materiella kraf
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

ter i anspråk. Fredsorganisationen måste därför under alla förhållanden

avvägas på sådant siitt, att den gjorde eu erforderlig utveckling av försvarskrafterna

och försvarsmedlen möjlig. Vår försvarsorganisation, vilken

i huvudsak byggde på allmän värnplikt, borde också anpassas efter värnpliktskontingentens

storlek eller efter folkmängden, vilket i stort sett vore

eu och samma grund. Sedan år 1914 hade rikets folkmängd vuxit från

omkring 5,600,000 till 6,000,000 invånare. För att under krig kunna

till landets försvar taga ut hela folkkraften vore eu ökning sålunda önskvärd

av den år 1914 bestämda försvarsorganisationen.

Vad truppernas beskaffenhet beträffar, beror denna i främsta rummet Militära kray

# ioi , , ii*.....i. beträffande

på den utbildning, de erhållit. Dennas ståndpunkt kan under tor övrigt truppernas

likartade förhållanden mätas efter utbildningstidens längd. beskaffenhet.

Enligt 1914 års värnpliktslag är den sammanlagda utbildningstiden

för flertalet värnpliktiga vid infanteriet 340 dagar, vid kavalleriet, artilleriet

och ingenjörtrupperna 365 dagar samt för studenter och likställda

485 dagar.

Av intresse är givetvis att jämföra dessa utbildningstider med de under

världskriget i de krigförande länderna förekommande. Härvid är dock

att märka, att utbildningsförkållandena under pågående krig äro avsevärt

olika mot dem i fredstid. De under kriget utbildade värnpliktiga avgingo

omedelbart efter avslutad utbildning till fronten, varemot huvuddelen av

de i fredstid utbildade värnpliktiga först åratal efter sin utbildningstid

kommer att gå i fält. Därtill kommer, att de värnpliktigas intresse för

utbildningsarbetet och därmed arbetsintensiteten av naturliga skäl i regel

är vida större under pågående krig än i fredstid. En följd därav är, att

resultatet av utbildningen i krig i allmänhet blir avsevärt bättre än fredsutbildningen

under motsvarande tid.

Enligt franska erfarenheter från världskriget skulle eu utbildningstid om

8 månader i krigstid vara tillräcklig för ersättningsmanskap, avsett att

fylla luckorna hos förut stridsvana truppförband. För egentliga nyformationer

ansågs en längre utbildningstid, 10—12 månader, erforderlig.

I Tyskland bestämdes under det sista krigsåret utbildningstiden för

ersättningsmanskåpet till 8—12 månader. Dessa bestämmelser, tillkomna

efter tre års krigserfarenhet, kunde dock icke följas, utan måste liksom

tidigare på grund av krigsläget de värnpliktiga sändas till fronten i allmänhet

redan efter 5—6 månaders utbildning.

I övriga krigförande länder synes man hava kommit till liknande resultat

som i Frankrike och Tyskland beträffande tiden för manskapsutbilduingen.

Generalskommissionen har ock förklarat sig anse, att det för att under

fredstid kunna meddela eu fullgod utbildning enligt erfarenheterna från

världskriget för huvuddelen av de värnpliktiga erfordras en sammanlagd

övningstid av 14—16 månader.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

*beträrffandeV ^träffande truppernas beväpning tiar chefen för generalstaben bland

truppernas annat anfört, att vid infanteriet antalet tunga kulsprutor borde ökas

beväpning samt kulsprutegevär, bandgranater och gevärsgranater införas i avsevärd

ning. mangd. .Kavalleriet utrustades numera i allmänhet med kulsprutegevär,

stundom med pansarbilar, varjämte dess kulsprute- och artilleriförband

både ökats i styrka. Vad artilleriet beträffade, hade detsamma under

världskriget ökats samt olika slags specialartilleri uppställts. Under förut

sättning att de statsfinansiella förhallandena det medgåve, borde fördelningsartilleriregementena

tillföras viss 15 cm. baubitsmateriel, fältbärens tunga

artilleri ökas samt luftvärnsartillerimateriel — dels rörlig för fältbären,

dels stationär för ortsförsvaret — införas. Samtliga truppslag och trängformationer

borde förses med luftvärnskulsprutor. Vidare borde även

stridsvagnar (tanks) införas och i fred anslutas till infanteriet.

Beträffande de kemiska stridsmedlen bar chefen för generalstaben anfört,

att de viktigaste av dessa utgjordes av stridsgaser och skylande rök.

Stridsgaser överfördes till motståndaren med gasvågor eller genom beskjutning

med gasprojektiler från artilleriet, granatkastare eller särskilt konstruerade

gaskastare. Efter kriget hade emellertid Washingtontraktatens signatärmakter

förklarat sig erkänna det i nämnda traktat Del V upptagna

förbudet mot att i krigstid använda giftiga gaser. Genom nationernas förbund

torde även övriga makter bliva uppmanade att ansluta sig till nämnda

traktat. Vid sådant förhållande syntes några särskilda organisationer för

gaskrig icke böra skapas i fredstid, vilket dock icke hindrade, att vissa förberedelser

måste vidtagas för att kunna använda stridsgaser, för den händelse

eu hänsynslös motståndare begagnade sig av detta stridsmedel. Arten och

omfattningen av dessa förberedelser syntes emellertid icke böra upptagas

till behandling i detta sammanhang. Under alla förhållanden måste till

skydd mot stridsgaser all personal förses med gasskydd samt en del andra

åtgärder vidtagas.

Vad truppernas utrustning beträffar, har chefen för generalstaben bland

annat framhållit behovet av motortransportmedel och tung bromateriel ävensom

det vid samtliga truppslag ökade behovet av signalmateriel, varvid

även radiomateriel borde införas i vidsträckt mån. Lyspistoler, rökgranater

m. il. materielslag borde ingå i truppernas utrustning,

caefens för Innan jag övergår till att yttra mig angående huvuddragen av den av

^ch6i*cl1” • .tv* ''—''

staben upp- mi8 föreslagna härordningen, finner jag mig böra i korthet redogöra för vad

fattning an- chefen för generalstaben anfört angående det tillvägagångssätt, som borde tillvägagångs-

lämpa s V''<1 en av ekonomiska och statsfinansiella skäl nödvändiggjord besättet

vid en gränsning av den nuvarande härorganisationen.

''av^etTm^ lämpligaste tillvägagångssättet i detta fall, yttrar chefen för gene
varande

ralstaben, syntes vara, att, såvitt det vore möjligt, först söka uppdraga

nfsationen. grnndlinjernå av den härordning, vilken nu borde fastställas, om icke rikets

ekonomiska och statsfinansiella förhållanden ansåges göra inskränkningar

nödvändiga i försvarsorganisationen. Det vore denna härordning, vilken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 2.)

borde hållas i sikte, därest omständigheterna skulle göra det för rikets

försvar oavvisligt att utveckla organisationen och stärka försvarsberedskapen,

och det vore likaledes i förhållande till denna med hänsyn till vart lands

nuvarande militärpolitiska läge och med stöd av erfarenheterna från världskriget

utarbetade och avvägda härordning, de inskränkningar, vilka nu

skulle vidtagas, i främsta rummet borde bedömas, och icke i förhållande

till den nu gällande, före världskrigets utbrott utarbetade härordningen.

Med denna utgångspunkt borde enligt chefens för generalstaben asikt

de värnpliktiga i fred utbildas så, att de vid mobilisering uppsatta fältförbanden

omedelbart vore operations- och stridsdugliga.

Antalet arméfördelningar borde i fred fortfarande utgöra (5, var och

eu om 4 infanteriregementen, ett kavalleri- och ett artilleriregemente,

eu trängkår m. fl. trupper. Boden borde bibehållas såsom fästning. Norr.- botten borde bilda ett särskilt militärområde under egen militärbefälhavare.

Bör det tidiga gränsförsvaret borde avses ett infanteriregemente, en kavallerikår

om 2 skvadroner och en artilleridivision jämte erforderliga skyddsocli

landstormstrupper.

Normalinfanteriregementet borde organiseras på regementsstab med särskilda

signal- in. fl. organisationer, 3 bataljoner om stab, 4 gevärskompanier

och 1 kulsprutekompani, 1 pionjärförband in. in. samt eventuellt

1 kompani för infanteriartilleri. Vid vart och ett av Svea och Göta livgarden,

Första och Andra li vgren ad] ärr ogemen te na samt Jämtlands fältjägarregemente

borde organiseras eu fjärde bataljon för lätta stridsvagnar och

annan särskild teknisk materiel. Kavalleriet borde organiseras på samma

antal regementen som enligt 1914 års härordning. Skånska husarregementet

borde organiseras på endast 1 bataljon. Samtliga bataljoner vid kavalleriet

borde organiseras i huvudsak i enlighet med försvarsrevisionens förslag.

Varje fördelningsartilleriregemente borde organiseras på 12 batterier. Aid

AA endes artilleriregemente borde den ridande divisionen bibehållas. I Boden

borde uppsättas Norrbottens artillerikår om 3 batterier. Positionsartilleriregementet

borde organiseras till arméartilleri om 6 divisioner tungt fältartilleri

samt Karlsborgs artillerikår till ett luftvärnsartilleriregemente.

Ingenjörkårernas organisation borde bibehållas till sina huvuddelar. Särskilda

järn vägstrupper borde emellertid organiseras. Fälttelegrafkaren borde

organiseras till ett fälttelegrafregemente om 1 telegraf- och 1 radiobataljon.

Varje trängkår borde organiseras på 1 träng-, 1 bil- och 1 sjukvårdskompani.

Intendenturtrupperna borde bibehålla sin nuvarande organisation.

Såväl vid infanteriet som om möjligt även vid specialtruppslagen borde

reservtruppfurband organiseras efter samma grunder som linjetruppförbanden.

Kavalleriet utgjorde dock härutinnan undantag. Då det gällde

att bedöma reservorganisationens omfattning, borde hänsyn även tagas till

depåernas sammansättning. Erfarenheterna från världskriget hade nämligen

otvetydigt givit vid handen, att ersättningsväsendet under ett nutida

s. 26 Kontrollera mot PDF

Allmänna

grunder för

lantförsvarets

ordnande

med

hänsyn till

rådande

statsfinansiella

förhållanden.

ti) Organisationen.

Antalet arméfördelningar

och deras

sammansättning.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

krig, särskilt under dess första månader, krävde en avsevärt starkare organisation

av depåerna, än vad förut ansetts erforderligt.

En organisation med ovan angiven omfattning kunde emellertid, yttrar

chefen för generalstaben vidare, icke åstadkommas inom ramen av de årliga

kostnader, vilka angivits för det av honom utarbetade härord ningsförslaget.

De allmänna synpunkter, vilka skulle lända till ledning vid utarbetandet

av nämnda förslag, berörde också just sättet att verkställa de inskränkningar

i Sveriges försvarsorganisation och försvarsberedskap, vilka betingades av

rikets ekonomiska och statsfinansiella förhållanden. Dessa inskränkningar

borde i främsta rummet bedömas icke i förhållande till nu gällande, före

världskrigets utbrott utarbetade härordning utan till ovan angivna, med hänsyn

till vårt lands nuvarande militärpolitiska läge och med stöd av erfarenheterna

från världskriget avvägda organisation.

Såsom förut anförts, nödvändiggöra de ekonomiska och statsfinansiella

förhållandena en avsevärd begränsning av de för upprätthållande av 1914

ars härordning erforderliga utgifterna. En inskränkning av härorganisationen

måste alltså ske. Härvid är det uppenbarligen av stor vikt att mot varandra så

väga härordningens olika element, att största möjliga försvarskraft erhålles.

^ id eu sådan avvägning är det av särskild betydelse att — under hänsynstagande

till erfarenheterna från världskriget samt till de hos oss rådande

särskilda förhallandena rätt bestämma förhållandet mellan organisationens

omfattning, den allmänna värnpliktens tillämpning samt beväpning

och utrustning. Med avseende å det sätt, varpå en dylik

avvägning bör äga rum, har jag ansett mig böra ansluta mig till de avchefen

för generalstaben i det föregående angivna principerna. De inskränkningar

i härordningen, vilka nu måste vidtagas, böra således icke bedömas

i förhållande till 1914 års härordning, vilken med hänsyn till de under

världskriget gjorda erfarenheterna icke längre kan anses i allo tidsenlig,

utan bör man i stället i fråga om organisationen utgå från de grunder,

vilka bort tillämpas, därest icke ekonomiska och statsfinansiella förhållanden

hade nödvändiggjort nedskärningar.

Aven om jag vid utarbetandet av det nu föreliggande liärordningsförslaget

i princip således har anslutit mig till vad chefen för generalstaben

uttalat, har jag emellertid av kostnadsskäl ansett mig böra vidtaga åtskilliga

inskränkningar i det av honom framställda besparingsförslaget.

Som i det föregående är omförmält, avsågs enligt 1914 års härordning

den för rörliga operationer avsedda krigshären komma att uppgå till eu

styrka motsvarande 12 arméfördelningar. Enligt den av försvarsrevisionen

föreslagna krigsorganisationen skulle antalet arméfördelningar endast vara 4.

Att sistnämnda styrka icke är tillräcklig för att fylla den uppgift, som

med vårt lands strategiska läge måste ställas å fälthären, nämligen att

hindra eu invasion över landgränsen och samtidigt anfalla en landstigen

fiende, därom äro alla militära auktoriteter ense. I själva verket är denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kunfjl. Hfajtts proposition nr 20.

styrka icke tillfyllest ens för den förstnämnda uppgiftens Kisande. Av de

militära myndigheternas uttalanden framgår, att därest våra ^^stridskrafter

skola med utsikt till framgång kunna upptaga försvar mot eu over landgränsen

inträngande fiende, antalet i fredstid befintliga arméfördelningal av

bär avsedd sammansättning icke kan sättas lägre än till (3. Med hänsyn

till vad sålunda från militärt håll gjorts gällande anser jag nng icke kunna

föreslå en minskning av arméfördelningarnas antal i fred. Beträffande

krigsorganisationen vore ur försvarssynpunkt visserligen önskvärt att kunna

uppsätta reservformationer i samma omfattning som enligt 1914 års härordning,

men på grund av de därmed förenade kostnaderna finner jag det

icke vara möjligt att föreslå en fredsorganisation, som vid mobilisering

medgiver en dylik utsvältning. 1 förhållande till 1914 ais häiordning

innebär således mitt förslag en mycket avsevärd minskning av antalet vid

krigsutbrott disponibla operativa enheter.

Bibehållandet i fred av det hittillsvarande antalet arméfördelningar är

nödvändigt icke endast ur synpunkten av att kunna vid mobilisering uppsätta

en krigsstyrka, som fyller det mest trängande behovet, utan även

för att bevara möjligheten till organisationens utsvältning i händelse av

krig eller krigsfara. Det är nämligen att märka, att organisationens förmåga

till utsvällning — dess elasticitet — i väsentlig grad beror av dess

omfattning. För att man överhuvudtaget skall kunna tala om ett elastiskt

system, måste den för en utsvällning erforderliga ramen finnas redan i

fred. Genom indragning av truppförband förminskas därför förmågan av

elasticitet. Vill man sträva efter ett elastiskt system, måste alltså den bestående

ramen i möjligaste mån bibehållas, även om man av ekonomiska skål

ser sig nödsakad att göra vissa inskränkningar i fråga om truppförbandens

organisation. Försvarsre visionens förslag är ur här avsedd synpunkt

otillfredsställande. Detta är i än högre grad fallet med den av herr Joll.

Nilsson m. fl. föreslagna här organisationen.

Beträffande arméfördelningens sammansättning torde böra beröras frågan,

huruvida icke på grund av erfarenheterna från världskriget de tekniska

truppslagen, främst artilleriet, borde ökas i förhållande till infanteriet. Med

avseende härå har chefen för generalstaben bland annat framliallit, att inom

vår operativa enhet, arméfördelningen, styrkan av specialtruppslagen borde

begränsas till vad som kunde anses erforderligt och lämpligt under rörliga

operationer å krigsskådeplatser med sparsamma vägförbindelser och jämförelsevis

oöverskådlig terräng. Vid sådant förhållande borde fördelniugsartilleriregementet

i vår armé organiseras på 4 divisioner med sammanlagt

12 batterier. En ökning i förhållande till infanteriet av de tekniska

truppslagen inom arméfördelningen kali emellertid uppenbarligen åstadkommas

även genom att minska den i arméfördelningen ingående infanteristyrkan.

Det har sålunda ifrågasatts, att man i sådant syfte borde organisera

arméfördelningen på 3 infanteriregementen i stället för såsom hos

oss hittills på 4.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Med avseende härå har chefen för generalstaben bland annat framhållit

följande. Yid världskrigets början hade såväl den franska som den tyska

fördelningen räknat 2 infanteribrigader om 2 regementen. Inom flertalet

arméer vore förhållandet detsamma. Under kriget hade emellertid i både den

franska och den tyska fördelningen antalet infanteriregementen minskats till

endast 3 och sålunda antalet infanteribataljoner till endast 9. Såsom skäl

för denna åtgärd hade framhållits bl. a. nödvändigheten av att under ställningskriget

skapa ett större antal operativa förband. Härpå tydde särskilt det

förhållandet, att den amerikanska expeditionsarmén, som under krigets senare

del uppsattes med engelska och franska officerare såsom instruktörer och

vid vilkens organisation någon brist på personal icke rådde, upptoge fördelningar

om 4 regementen, vartdera om 3 starka bataljoner. Emellertid

hade i det nyligen framlagda franska härordningsförslaget fördelningar med

3 infanteriregementen bibehållits. Av föredragningen inom franska deputeradekammarens

armékommission, till vilken nämnda förslag remitterats,

framginge, att anledningen till fördelningens sammansättning av endast 3

infanteriregementen vore av samma natur söm den, vilken föranledde en

omorganisation under kriget. Med en indelning av fördelningen i 4 infanteriregementen

skulle nämligen endast 24 fördelningar kunna uppsättas,

under det att regeringen och den högsta krigsledningen låtit meddela kommissionen,

att fördelningarnas antal med hänsyn till försvarsplanens behov

under nuvarande förhållanden icke kunde minskas under 32. Huru härmed

än vore, största delen av vår terräng fordrade i alldeles särskild grad talrikt

och gott infanteri, emedan infanteriet ofta nog bleve hänvisat att genomkämpa

striden ensamt eller med endast ringa stöd av artilleri. Att minska

antalet av våra nuvarande 24 infanteriregementen, som vid mobilisering inginge

i arméfördelningsförband, för att i deras ställe uppsätta tekniska specialtrupper

av ett eller annat slag, måste därför anses fullständigt uteslutet.

Frågan, om arméfördelningen skulle räkna 4 eller 3 infanteriregementen,

utmynnade sålunda bär liksom i Frankrike i spörsmålet, huruvida vi borde

organisera nämnda 24 infanteriregementen i 6 arméfördelningar om 4 infanteriregementen

eller i 8 arméfördelningar, vardera om 3 infanteriregementen.

På grund av den betydelse, som i vår terräng mestadels måste

tillmätas infanteriet såväl under strid som under spanings- och bevakningstjänsten,

vore det redan av denna grund önskvärt, att vår arméfördelning

räknade ett starkt infanteri. Men även andra skäl kunde anföras för eu

dylik uppfattning. Inom eu här med endast ett fåtal operativa enheter förekomme

sålunda jämförelsevis ofta för varje arméfördelning, att den finge

uppträda på egna truppers endera flygel eller självständigt. Under sådant

förhållande behövde arméfördelningschefen synnerligen väl en infanteristyrka

om 4 infanteriregementen till sitt förfogande. Då det gällde valet

mellan 3 eller 4 infanteriregementen inom arméfördelningen, borde därjämte

gi upperingsmöjliglieterna tillmätas särskild betydelse. Vad först grupperingsmöjligheterna

inom arméfördelningen beträffade, bleve dessa bättre med 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurujl. Mcijits proposition nr JO. -*•''

iin med 3 regementen. Huruvida på motsvarande satt grupperingen inom

eu armé bleve lättare, om denna sammansattes av ett större antal arméfördelningar

om 3 infanteriregementen iin av ett mindre antal om 4 infanteriregementen,

bleve i väsentlig grad beroende av vägförbindelsernas beskaffenhet.

Inom flera av våra sannolika krigsskådeplatser vore emellertid

vägnätet så sparsamt, att företräde vid operationer inom desamma obetingat

borde lämnas åt ett mindre antal men starkare arméfördelningar.

På grund av vad chefen för generalstaben sålunda anfört håller jag före,

att de 6 arméfördelningarna fortfarande böra organiseras vardera på 4 infanteriregementen.

I varje arméfördelning bör såsom hittills ingå 1 kavallerioch

1 artilleriregemente jämte tillhörande ingenjör-, träng- och mtendenturtrupper.

Hå det ur militär synpunkt med hänsyn till de särskilda förhållandena

på våra sannolika krigsskådeplatser icke är lämpligt att inom

arméfördelningsförbandet öka fälthärens tekniska utrustning i lika hög glad

som skett vid de i världskriget deltagande arméerna, och då dessutom eu

sådan utrustning skulle medföra högst betydande kostnader, har jag icke

ansett mig böra föreslå någon annan ökning av de i arméfördelningen ingående

tekniska truppslagen än överförandet från Positionsartilleriregementet

av ett 15 cm. haubitsbatteri till varje fördelningsartilleriregemente samt

införandet av vissa radioformationer in. in.

Med avseende å de utom arméfördelningsförband stående trupperna har

chefen för generalstaben anfört, att ett antal truppförband, tillhörande de

tekniska truppslagen, borde uppsättas för att förstärka en armé ellei en

arméfördelning under strid om fältbefästa ställningar eller operationer i

öppen och överskådlig terräng.

Yad först arméartilleriet beträffar, anser nämnde chef, att det med

hänsyn till våra förhållanden borde beräknas minst 1 division per arméfördelning

av fälthären i dess helhet. På vissa delar av fronten borde dock

denna artilleristyrka kunna ökas till åtminstone 2 divisioner. I enlighet

med denna chefens för generalstaben uppfattning vore det givetvis önskvärt

att kunna öka vårt arméartilleri, som för närvarande i fred består av 2

15 cm. haubitsdivisioner vid Positionsartilleriregementet samt en styrka motsvarande

eu 10 cm. kanon- och eu 21 cm. liaubitsdivision vid Karlsborgs

artillerikår. Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som ett uppsättande av

ett nytt arméartilleriregemente skulle medföra, synes detta under förliandenvarande

ekonomiska och statsfinansiella läge emellertid vara uteslutet.

Beträffande luftvärnsartilleriet har chefen för generalstaben anfört, att

det helst borde utgöra ett särskilt truppförband. Hess styrka borde icke

beräknas mindre än till i medeltal 1 ä 2 batterier per arméfördelning,

oberäknat det för ortsförsvaret avsedda luftvärnsartilleriet. Nämnda önskemål

har jag ansett böra tillgodoses genom organiserande av ett luftvärnsartilleriregemente

om i fred 4 luftvärnskanonbatterier in. m.

Beträffande stridsvagnar har generalstabscliefen framhållit, att sådana

Utom arméfördelningsförband

stående

trupper.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ofta med fördel syntes kunna komma till användning i svensk terräng.

Inom vissa av våra sannolika krigsskådeplatser förekomme dock i ganska

stor utsträckning terräng, vilken icke lämpade sig för användning av

dylika vagnar. Dessa borde i fred anslutas till infanteriet. Även med

avseende på detta stridsmedel har jag, så långt de ekonomiska möjligheterna

det medgiva, sökt tillgodose behovet genom uppsättande av eu

bataljon om 3 kompanier.

I den nuvarande försvarsorganisationen ingå de två stora skånska kavalleriregementena,

avsedda att jämte den ridande divisionen ur Wendes

artilleriregemente i krig bilda en kavalleri fördelning. Med hänsyn till

dels att kavalleriet under världskriget gjorde sig mindre gällande än infanteriet

och artilleriet och dels att man genom flygvapnet erhållit ett

annat medel för spaning, har helt naturligt frågan om kavallerifördelningens

fullständiga eller delvisa indragande kommit på dagordningen, när

det gällt att i möjligaste mån begränsa försvarskostnaderna. Försvarsrevisionen

har också föreslagit (Del 1, sid. 272 o. f.), att det självständiga

kavalleriet skulle begränsas till endast 1 regemente (bataljon) om

5 skvadroner.

Med avseende härå har chefen för generalstaben framhållit, att flygvapnet

numera kunde övertaga en del av den spaningsverksamhet, som

tidigare ålegat kavalleriet. I vår terräng syntes detta företrädesvis gälla

den strategiska spaningen, vilket dock icke medförde, att kavalleriet vore

obehövligt för spaningstjänsten. Vi måste nämligen räkna med krigsfall,

då våra luftstridskrafter vore så underlägsna, att de icke med säkerhet

kunde lämna det nödvändiga spaningsresultatet. Härtill komme, att väderleksförhållanden,

mörker, betäckt terräng m. m. icke sällan hindrade

flygvapnets spaning. I vår terräng bleve det därför ofta nödvändigt att

huvudsakligen lita till markspaning. Fördenskull erfordrades fortfarande

ett självständigt kavalleri av icke alltför ringa styrka. Även för det

fall, att de ekonomiska och statsfinansiella förhållandena icke gjorde det

nödvändigt att inskränka försvarsorganisationen, utan att denna kunde

omorganiseras med hänsyn endast till världskrigets erfarenheter, föresloge

chefen för generalstaben en minskning av kavallerifördelningen från 4

till 3 bataljoner. Med den honom givna ekonomiska ramen för härorganisationen

måste emellertid det självständiga kavalleriet begränsas till

att omfatta endast 1 brigad om 2 bataljoner.

Såsom chefen för generalstaben framhållit, vore det ur militär synpunkt

visserligen önskvärt att i huvudsak bibehålla det självständiga kavalleriet.

Då emellertid, som förut nämnts, det statsfinansiella läget med nödvändighet

kräver en stark begränsning av försvarskostnaderna, samtidigt som den

tekniska utrustningen måste tillgodoses och nya vapen, särskilt flygvapnet,

tillkomma, är det ofrånkomligt att företaga indragningar av truppförband,

där detta kan ske med minsta offer av för svar skraft. Med hänsyn härtill

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr JO. 31

och till de stom besparingar, som vinnas genom eu indragning av hela

det självständiga kavalleriet jämte dess ridande artilleridivision, har jag

ansett mig böra föreslå en sådan indragning.

Med avseende på Gotlands försvar har försvarsrevisionen (Del 1, sid.

266 och 280) framhållit, att ön jämväl framdeles torde för sitt försvar

till lands bliva hänvisad huvudsakligen till egna stridskrafter, varför Gotlands

infanteriregemente och Gotlands artillerikår av revisionen bibehållits.

Chefen för generalstaben har anslutit sig till detta förslag, vilket även

jag ansett mig böra biträda.

Beträffande de rörliga stridskrafterna torde slutligen böra nämnas, att

försvarsrevisionen (Del 1, sid. 267 o. f.) föreslagit bildandet av ett särskilt

militärområde i Norrbotten, till vilket borde hänföras de truppförband,

som erfordrades för det tidiga gränsförsvaret och vilka skulle utgöras av

Västerbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente samt

den ny uppsitta Norrbottens artillerikår ävensom de för Bodens fästning

avsedda truppförbanden.

Chefen för generalstaben har i princip anslutit sig till denna tanke,

men icke kunnat upptaga den i sitt förslag, enär detta skulle nödvändiggöra

ny uppsättande t av ett infanteriregemente utom de av försvarsrevisionen

föreslagna specialtrupperna. I stället har han föreslagit, att den ovannämnda

skvadronen samt Norrbottens artillerikår, vilkas uppsättande ingår

även i det av honom avgivna förslaget, skulle i fred ingå i Bodens

trupper. -lag har ansett mig böra biträda detta förslag.

Vad därefter det fästa försvaret beträffar, har försvarsrevisionen föreslagit,

att Karlsborgs fästning skulle nedläggas, men Bodens fästning och

Tingstädepositionen bibehållas, samt att särskilda truppförband fortfarande

som hittills skulle avses för Bodens fästning och för Gotland. Detta förslag

har — vad Karlsborgs fästning beträffar dock endast under vissa

förutsättningar — biträtts av chefen för generalstaben.

Nedläggandet av den föråldrade fästningen Karlsborg torde icke kräva

ytterligare motivering än den av revisionen framlagda (Del 1, sid. 266).

Även i fråga om Tingstädepositionen ansluter jag mig till revisionens förslag.

Inga nämnvärda besparingar eller andra fördelar skulle vinnas med

dessa befästningars nedläggande.

Vad Bodens fästning angår, har försvarsrevisionen såsom skäl för dess

bibehållande anfört, att behov förelåge dels av ett skydd för de nordliga

landsdelarna och för våra egna stridskrafters uppmarsch och koncentrering

i Norrbotten och dels av att äga en stödjepunkt för dessas rörliga operationer

därstädes. Å andra sidan kunna dock framhållas vissa synpunkter

för fästningens nedläggande. Sålunda skulle det vara fördelaktigt att

kunna lösgöra de nu såsom fästningsbesättning bundna truppförbanden för

att använda Norrbottens regemente för det tidiga gränsförsvaret och Bodens

artilleriregemente för uppsättande av ytterligare ett arméartilleriregemente,

Det fasta

försvaret.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

vilket, såsom i det föregående anförts, med hänsyn till vår armés jämförelsevis

svaga artilleri i och för sig vore synnerligen önskvärt.

En närmare granskning av förhållandena giver emellertid vid handen, att

de fördelar, som skulle kunna vinnas med fästningens nedläggande, måste

köpas med nackdelar av vittgående följder. Till de av revisionen framlagda

skälen för Bodens bibehållande såsom fästning kommer nämligen

dennas betydelse såsom en tryggad upplagsplats för förråd av olika slag.

Chefen för generalstaben har sålunda anfört, att den militära utvecklingen

under de senaste åren utövat ett avsevärt inflytande på en av fästningen

Bodens ovannämnda huvuduppgifter, nämligen att trygga våra egna stridskrafters

uppmarsch och gruppering i Norrbotten. En fältarmé i våra dagar

medförde nämligen en mycket rikare teknisk utrustning, än vad fallet varit

ännu vid den tidpunkt, då fästningen Boden anlades. Arméns trängformationer

och ammunitionsutrustning hade samtidigt ökats. Det vore tydligt,

att dessa omständigheter måste öka uppmarschtiden. Samtidigt både

luftstridskrafternas utveckling i hög grad ökat faran för att vår enda uppmarschlinje

till Norrbotten kunde bliva avbruten för längre eller kortare

tid. Vid sådant förhållande vore det av ännu större vikt än tidigare för

oss, att Norrbotten ägde en fästning till skydd icke endast för själva uppmarschen

utan även för de förråd, vilka borde uppläggas i Norrbotten Klätt

minska uppmarsch- och beredskapstransporternas omfattning och därmed

även uppmarsch tiden.

Till vad chefen för generalstaben sålunda anfört kommer en annan, icke

mindre betydelsefull omständighet. Vid ett krig måste våra lantstridskrafter

vara beredda att möta icke endast ett anfall över landgränsen utan

även — tillsammans med våra sjöstridskrafter — en invasion över havet.

Med den ringa styrka vår fälthär kommer att få efter den av mig föreslagna

inskränkningen av 1914 års krigsorganisation, kan man icke räkna

med att äga tillräckliga krafter att hindra ett fientligt framträngande över

landgränsen och samtidigt tillbakaslå en landstigen fientlig armé. Huvuddelen

av fälthären måste i här avsett läge sannolikt användas för sistnämnda

ändamål, varför endast jämförelsevis obetydliga krafter skulle kunna

användas för skyddet av Norrbotten. I ett sådant läge skulle övre Norrland

praktiskt taget ligga öppet för fientlig invasion, om icke den fåtaliga

försvarsstyrkan skulle kunna stödja sig på Bodens fästning.

Av vad sålunda framhållits torde framgå, att nedläggandet av Bodens

fästning icke kan ske utan att äventyra arméns förutsättningar att lösa

dess uppgifter i riksförsvaret.

Det skulle emellertid kunna tänkas, att fästningen bibeliölles men att

icke linjetrupper avsåges såsom besättningstrupper, utan att i stället reservtrupper

användes härtill. Yerkställda beräkningar hava dock givit vid

handen, att detta icke låter sig göra med den här föreslagna organisationen.

Hänsyn till erforderlig krigsberedskap kräver för övrigt med nödvändighet

även linjetrupps användning såsom fästningsbesättning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 33

På grund av vad ovan anförts, anser jag mig således böra biträda försvarsrevisionens

ocli chefens för generalstaben förslag, att Bodens fästning

bibehålies, samt att särskilda trupper för fästningens försvar fortfarande

såsom hittills avses.-

För tillgodoseende av behovet av infanteribesättning i Karlskrona och

Vaxholms kust fästning ar skulle enligt försvarsrevisionens förslag fortfarande

avses 2 särskilda infanteriregementen. Revisionen har dock ansett, att

de nu härför avsedda Karlskrona och Yaxholms grenadjärregementen skulle

indragas, och att i stället för Karlskrona fästning skulle avses Kronobergs

regemente och för Vaxholms fästning ett av de i Stockholm förlagda regementena,

närmast Göta livgarde.

Häremot har inspektören för infanteriet framhållit, att ett kustinfanteriregemente

för att kunna fylla de fordringar, som vid krig ställdes på detsamma,

måste vara förtroget med terrängförhållanden, försvarsanstalter, försvarsplaner

m. m. vid den fästning, i vilkens krigsstyrka regementet inginge.

Chefen för generalstaben har, med hänsyn till att en av utgångspunkterna

för det honom givna uppdraget vid utarbetandet av förslag till härorganisation

varit önskemålet att bibehålla nuvarande antal truppförband,

ansett det naturligt att bibehålla Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen,

vartdera regementet dock organiserat på endast 2 bataljoner.

Marinens myndigheter hava ock avstyrkt indragandet av dessa truppförband

under framhållande att vid ett krigsutbrott sjögränserna i vissa

fall bleve de, som främst hotades av anfall.

Ur militär synpunkt vore det givetvis en fördel att kunna bibehålla

ifrågavarande båda regementen. Enär det emellertid är nödvändigt att göra

besparingar, och dessa regementens indragning måste anses medföra mindre

olägenheter än en indragning av något annat infanteriregemente, har jag

funnit det ofrånkomligt att föreslå deras indragning, dock givetvis under

förutsättning att kustfästningarnas behov av infanteribesättning på annat

sätt tillgodoses. Enligt min uppfattning synes detta lämpligast kunna ske

genom att härför avse delar av Kronobergs regemente och Norra skånska

infanteriregementet för Karlskrona fästning samt av Svea och Göta livgarden

för Vaxholms fästning. Med hänsyn härtill måste nämnda fyra infanteriregementens

kadrar ökas i förhållande till övriga fördelningsinfanteriregementen.

För att i möjligaste mån undvika de av inspektören för infanteriet

anförda olägenheterna böra de för kustfästningarna avsedda delarna

av ifrågavarande regementen vissa tider övas inom vederbörlig fästning.

Vad värnplikten beträffar, anser jag mig först böra framlägga de synpunkter,

som varit bestämmande vid beräkningen av den till utbildning

årligen uttagna kontingentens storlek.

Enligt vad i det föregående framhållits, bör arméns krigsorganisation

vara bestämmande för dess organisation i fred. Då den av mig föreslagna

krigsorganisationens omfattning är större än den av försvarsrevisionen föreeslagna,

måste den till utbildning årligen uttagna vämpliktskontingentens

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 3

b) Värnplikten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

storlek i motsvarande grad ökas. En sådan ökning är erforderlig även ur

synpunkten av nödvändigheten att vid krigsutbrott äga ett tillräckligt antal

utbildat manskap dels för ersättning av de i ett krigs början alltid stora

förlusterna och dels för uppsättande av nyformationer för att inom rimlig

tid kunna öka fälthärens styrka.

Även om det av ekonomiska skäl icke är möjligt att utbilda hela den vapenföra

årsklassen, måste dock under alla omständigheter så många utbildas,

att ovanstående krav bliva tillgodosedda. Erforderliga inskränkningar i

den uttagna årsklassens storlek synas böra åstadkommas genom att skärpa

de nuvarande bestämmelserna med avseende på de värnpliktigas kroppskonstitution

samt i viss utsträckning befria värnpliktiga, för vilka ömmande

sociala omständigheter föreligga, från tjänstgöring i fredstid. Genom dylika

åtgärder torde det ock bliva möjligt att undvika den av revisionen föreslagna

lottningen vid uttagningen, vilken efter allt att döma blivit bestämt

ogillad av en så gott som enhällig folkmening.

För att tillgodose de ovan nämnda minimikraven på värnpliktskontingentens

storlek, böra enligt verkställda beräkningar till utbildning årligen

uttagas minst 26,855 man, till vilket antal jag ansett mig böra begränsa

uttagningen. Även med de skärpta fordringarna i avseende å de värnpliktigas

kroppskonstitution, på vilka beräkningarna i detta förslag grundas,

uppstår ett överskott av värnpliktiga. En del av dessa värnpliktiga böra

av sociala skäl befrias från värnpliktens fullgörande i fred och den relativt

ringa återstoden i fredstid användas till handräckningstjänst.

Med avseende på utbildningstiden har jag ansett mig böra gå ned så

långt, som överhuvudtaget kan anses tillrådligt. Härvid har jag såväl av

kostnadsskäl som av hänsyn till de värnpliktiga ansett mig böra för flertalet

föreslå kortare utbildningstider än dem, varmed försvarsrevisionen räknat.

« Å andra sidan har jag, särskilt beträffande infanteriet, funnit mig böra

föreslå eu utökning av värnpliktsgruppen »underbefäl eller fackmän» ävensom

införande av motsvarande kategori vid artilleriet och ingenjörtrupperna.

Dessa och liknande anordningar, såsom fritagande i allt väsentligt av det

bär avsedda värnpliktiga manskapet från handräckningstjänst, hava vidtagits

för att, så långt möjligt är, minska olägenheten av det övriga manskapets

kortare utbildningstid. Att märka är vidare, att de mobiliserade

trupperna enligt den av mig föreslagna värnpliktsanordningen i sin helhet

kunna bestå av utbildat manskap, samt att de äldre årsklasserna i regel icke

omedelbart vid mobilisering behöva ingå i linjeförbanden. Enligt den av

försvarsrevisionen förutsatta krigsorganisationen måste däremot det äldre

manskapet i stor utsträckning härför tagas i anspråk, varjämte, det oaktat,

ersättningsreserven i icke ringa omfattning måste tillgripas för linjeförbandens

uppbringande till krigsstyrka. Med hänsyn härtill torde kravet

på de omedelbart vid mobilisering uppsatta linjetruppernas operationsoch

stridsduglighet bliva i stort sett lika väl tillgodosett enligt den av

mig föreslagna värnpliktsanordningen som enligt försvarsrevisionens förslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 20. 35

I detta sammanhang synes höra framhållas, att en förutsättning för de

av mig för flertalet värnpliktiga föreslagna utbildningstiderna är, att utbildning

av studenter och likställda samt av underbefäl eller fackmän äger

rum i av mig föreslagen omfattning. En annan förutsättning är vidare,

att den befälstillgång, vilken beriiknas stå till förfogande för utbildningen,

också kommer att i verkligheten förefinnas. För att därvidlag i möjligaste

mån säkerställa tillgången på underbefäl har jag ansett mig böra föreslå

vissa åtgärder — bland annat beredande i viss utsträckning av egna hem

åt från aktiv tjänst avgående underbefäl —, vilka äro ägnade att befrämja

underbefälets rekrytering.

Krigsteknikens kvalitativa och kvantitativa utveckling, sedan 1914 års här- c) Beväpning

ordning antogs, nödvändiggör en avsevärd anskaffning av krigsmateriel. Emel- ning_

lertid har jag av ekonomiska skäl icke ansett mig kunna biträda vad chefen för

generalstaben härutinnan föreslagit. De av mig vidtagna inskränkningarna

avse emellertid icke slopandet av visst materielslag utan en begränsning av

materielens omfattning. En sådan begränsning har jag ansett både kunna

och böra ske med hänsyn därtill, att det vid krigsfara eller krigsutbrott

är vida lättare att fullständiga den tekniska utrustningen än att företaga

omfattande åtgärder för en utökning av organisationen och en förbättringav

härens utbildningsståndpunkt. Med den av mig föreslagna materielanskaffningen

tillgodoses emellertid icke endast de krav, som måste ställas

på den tekniska utrustningen med hänsyn till utbildningen i fredstid,

utan truppförbanden vid arméns operativa enheter kunna gå i fält med

en för våra förhållanden i stort sett tillfredsställande beväpning och utrustning.

En ytterligare materielanskaffning i fredstid skulle dessutom,

vad vissa materielslag beträffar, enligt min uppfattning vara mindre tillrådlig

med hänsyn till krigsteknikens fortgående snabba utveckling, varigenom

materielen hastigt föråldras.

Den tekniska utrustningen måste vid krig icke endast underhållas utan

även fullständigas. Detta ställer höga krav på krigsindustriens produktionsförmåga.

Åtgärder måste därför vidtagas i fredstid för att i samband med

en mobilisering eller dessförinnan kunna omlägga industrien från fredstid

krigsproduktion samt för att öka dess kapacitet. Även med avseende

på denna viktiga gren av krigsförberedelserna har jag ansett mig nödsakad

att göra inskränkningar i de av chefen för generalstaben föreslagna anslagen.

En ytterligare begränsning av dessa skulle emellertid nödvändiggöra

en ökning av den i fredstid lagrade materielen. Detta åter skulle i

sin ordning kräva vida större belopp än dem, som erfordras för de industriella

förberedelserna. _

Den avvägning mellan organisationens omfattning, värnpliktens tillämpning

samt beväpning och utrustning, som enligt ovan angivna synpunkter

verkställts i det nu uppgjorda förslaget till ny härordning, framgår närmare

av det följande, där dessa härordningens element behandlas i detalj.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Årskon
tingenten
inskrivna
värnpliktiga.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

II. Värnplikten.

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning

på hären, marinen och flygvapnet.

Såsom utgångspunkt för sina beräkningar angående den inskrivna årskontingentens

storlek har försvarsrevisionen tagit åldersklassernas 1923—

1930 beräknade medelstorlek vid början av fjärde året före inskrivningen,

alltså en tidpunkt före vilken utvandring i större utsträckning icke ägt

rum, ej heller fast anställning vid krigsmakten vunnits. Vidare har förut

satts, att varje årsklass under de fyra åren närmast före inskrivningsåret

på grund av emigration minskas med i medeltal 2,000 man. Slutligen

har antagits, att av varje årsklass i genomsnitt 3,000 man (officers- och

reservofficersaspiranter icke medräknade) före inskrivningen vinna fast anställning

vid krigsmakten. I enlighet härmed och med stöd av tillgängliga

statistiska uppgifter från åren 1902—1918 har årskontingenten inskrivna

värnpliktiga för åren 1923—1930 av revisionen beräknats uppgå till i

medeltal 43,900 man. Av detta antal skulle för hären och marinen sammanlagt

endast 18,749 man uttagas för utbildning till linjetjänst; återstoden

— 25,151 man — skulle utgöra ersättningsreserv.

Antalet av en åldersklass inskrivna värnpliktiga beror givetvis i hög

grad på de fordringar, som uppställas med avseende å de värnpliktigas

kroppsbeskaffenhet. Efter dessa måste nämligen föreskrifterna för läkarbesiktning

i samband med inskrivningsförrättningarna vara avpassade. Särskilt

gäller detta i fråga om värnpliktiga, som uttagas för utbildning till linjetjänst.

År utbildningstiden kort, böra fordringarna på de värnpliktigas

kroppskonstitution skärpas, enär utbildningsarbetet då måste bedrivas mera

forcerat. Yid längre utbildningstid kunna däremot dessa fordringar ställas

lägre. Med den begränsning av den till linjetjänst uttagna värnpliktsstyrkan,

som försvarsrevisionen föreslagit, komme givetvis att till sådan

tjänst endast uttagas värnpliktiga med fullt tillfredsställande kroppskonstitution.

Därest nu, av skäl som jag i det föregående anfört, å ena sidan

den årligen inskrivna linjekontingenten väsentligt utökas samt å andra

sidan utbildningstiderna för denna kategori avsevärt avkortas, utöver vad

revisionen föreslagit, torde det vara nödvändigt att i samband med den nya

härordningens ikraftträdande skärpa gällande föreskrifter för de värnpliktigas

läkarbesiktning. Härvid synes man i huvudsak böra återgå till de föreskrifter

rörande undersökning av värnpliktigas duglighet till krigstjänst, som tilllämpades,

då de slutgiltiga bestämmelserna i 1901 års värnpliktslag voro

i kraft. Skiljaktigheterna mellan berörda besiktningsföreskrifter och motsvarande

efter genomförandet av 1914 års härordning tillämpade bestämmelser

bestodo först och främst däri, att sistnämnda bestämmelser medgåvo

besiktningsläkaren viss handlingsfrihet vid bedömandet av de inskrivnings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

37

skyldiga. Kroppsfel, lyten och sjukdomar, som enligt de äldre föreskrifterna

ovillkorligen skulle föranleda oduglighet till krigstjänst, medförde på så

sätt, då de förekommo i lindrigare grader, icke frikallelse enligt de från

och med år 1915 tillämpade besiktningsbestämmelserna. Enligt dessa

ställdes vidare i vissa fall, såsom vid allmän svaghet och för liten kroppslängd,

frågans avgörande i viss mån på framtiden. Och slutligen voro

fordringarna på kroppsbeskaffenlieten i vissa hänseenden, såsom beträffande

hörsel- och synorganen, lägre enligt de nyare än enligt de äldre besiktningsföreskrifterna.

Verkan av anförda skiljaktigheter belyses bland annat

därav, att enligt inom generalstaben uppgjorda beräkningar antalet årligen

inskrivna värnpliktiga av den inskrivningsskyldiga årsklassen i medeltal

utgjorde under åren 1908—1913 66,6 % vapenföra och 10,2 % icke vapenföra

samt under åren 1915—1918 77,2 % vapenföra och 9,9 % icke

vapenföra.

Såsom ovan nämnts, har revisionen beräknat det årliga avdraget för

emigranter till 2,000 man. Med hänsyn till den omfattning, emigrationen

numera erhållit, torde emellertid denna siffra vara alltför låg. På grund

av vad statistiska centralbyrån i infordrat yttrande härutinnan anfört, anser

jag mig kunna beräkna ifrågavarande avdrag till 3,600 man.

Det årliga avdraget för manskap, som vunnit fast anställning vid krigsmakten,

har av revisionen antagits uppgå till 3,000 man. Detta avdrag

är, såsom revisionen själv framhållit, högt beräknat. Ehuru det synes

mig nödvändigt att hålla en icke oväsentligt större fast anställd manskapsstyrka

än revisionen föreslagit1), anser jag mig därför kunna utgå från den

av revisionen antagna av dragssiffran.

Vid beräknandet av årskontingentens storlek har chefen för generalstaben

utgått från den beräknade medelstorleken av årsklasserna 1925—

1939. Då emellertid årsklasserna 1935—1939 kunna förväntas bliva

till numerären betydligt svagare än årsklasserna 1925—1934, kommer,

som generalstabschefen även framhållit, den inskrivna årskontingenten

under de närmaste åren att överstiga den av honom beräknade medelstorleken.

För att beräkningarna av kostnader och värnpliktsstyrka må i

möjligaste mån motsvara de under de närmaste åren verkligen rådande

förhållandena, synes man därför lämpligen böra grunda beräkningarna på

de närmaste tio årsklasserna.

'') Det sammanlagda antalet fast anställt manskap vid hären och marinen (flygvapnet)

uppgår:

enligt 1914 års härordning till................................. 19,296 man,

» revisionens förslag till................................... 12,024 » ,

» nu föreliggande förslag till .......................... 13,757 » .

Antalet man, som årligen vinner fast anställning vid krigsmakten, beräknas:

enligt 1914 års härordning till ................................ 3,300 man,

)> revisionens förslag till.................................... 3,000 » ,

» nu föreliggande förslag till .......................... 3,000 »

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

I enlighet med vad sålunda anförts och i enlighet med statistiska centralbyråns

förenämnda yttrande, anser jag mig böra beräkna den inskrivna

värnpliktiga årsklassens medelstorlek sålunda:

Årsklassernas 1925—1934 medelstorlek fyra år före inskrivningsåret uppgår

till 58,670 man.

Under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern avgå:

på grund av emigration................................................................. 3,600 man,

till följd av fast anställning vid krigsmakten ........................... 3,000 » ,

på grund av dödsfall ..................................................................... 1,000 » ,

eller tillhopa 7,600 man.

Antalet inskrivning sskyldig a per år utgör alltså (58,670 — 7,600 =)

51,070 man. Härav beräknas bliva inskrivna:

såsom vapenföra 66,6 % eller................................................. 34,012 man,

» icke vapenföra 10,2 % eller............................................ 5,209 » .

eller tillhopa 39,221 man.

Skillnaden mellan det sålunda beräknade antalet inskrivna och det av

försvarsrevisionen beräknade är delvis beroende av den ökade utvandring,

som ansetts sannolik, men huvudsakligen en följd av de förutsatta skärpta

fordringarna med avseende å de värnpliktigas kroppsbeskaffenhet.

I den vid försvararevision ens förslag fogade socialdemokratiska reservationen

har föreslagits, att sådana värnpliktiga, vilkas hustru eller barn

enligt nu gällande bestämmelser åtnjuta s. k. familjeunderstöd, skola helt

och hållet befrias från värnpliktens fullgörande. Då såväl sociala som

humanitära skäl tala för en dylik anordning och då jag anser mig icke

böra räkna med vapenövade av en så stor årlig styrka, att ifrågavarande

s. k. familjeförsörjare med hänsyn därtill behöva inkallas till tjänstgöring,

finner jag mig böra så tillvida ansluta mig till det i förenämnda reservation

framställda förslaget, att här avsedda värnpliktiga likställas med de

för närvarande i § 16 mom. 2 värnpliktslagen omförmälda. Med en sådan

anordning vinna vederbörande visserligen icke omedelbart befrielse från

värnpliktens fullgörande, utan bliva till en början hänvisade till att söka

uppskov med inskrivningen. Sedan emellertid förefintligheten av uppskovsanledningen

konstaterats ännu vid inskrivningsförrättningen det år, varunder

de uppnå 24-årsåldern, befrias de från värnpliktens fullgörande under

fredstid. Samtidigt som syftet med omförmälda förslag tillgodoses, erliålles

alltså garanti mot att frikallelse inträder redan av en mera tillfällig och

övergående anledning.

Antalet familjeförsörjare har i nämnda reservation beräknats till omkring

3 % av den inskrivna styrkan. Denna beräkning grundar sig på tillgängligt

statistiskt material angående det antal värnpliktiga, som kommit i åtnjutande

av familjeunderstöd. Då ifrågavarande statistiska material emel
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Afaj:ts proposition nr 20.

39

lertid icke är i allo fullständigt och då man vidare torde kunna räkna

med att ej alla värnpliktiga, vilka varit berättigade att erhålla dylikt understöd,

också anmält sig härtill, torde den här avsedda procenten böra beräknas

till omkring 4 % av den inskrivna styrkan. Antalet familjeförsörjare

kommer således att utgöra:

vapenföra ..................................................... 1,360 man,

icke vapenföra ............................................. 208 » ,

eller tillhopa 1,568 man.

Detta manskap torde på ovan anfört skäl böra frånräknas vid bestämmandet

av antalet årligen inskrivna värnpliktiga, som i fredstid äro skyldiga

att inställa sig till tjänstgöring, till följd varav detta antal skulle utgöra:

vapenföra.................................................. 32,652 man,

icke vapenföra............................................ 5,001 » ,

Summa 37,653 man.

Antalet årligen inskrivna studenter och likställda har av försvarsrevisionen

beräknats sålunda:

vapenföra ...................................................... 1,266 man,

icke vapenföra ............................................. 142 » ,

eller tillhopa 1,408 man.

Denna beräkning är grundad på statistiska uppgifter för åren 1918 —

1920. Nu föreliggande uppgifter-visa en ökning i fråga om antalet här

avsedda värnpliktiga. Då denna ökning emellertid torde komma att ungefärligen

motsvaras av den minskning, som inträder genom de förutsatta

skärpningarna av fordringarna i avseende å kroppsbeskaffenlieten, synes

man jämväl här kunna räkna med samma antal årligen inskrivna studenter

och likställda som revisionen.

Av samma skäl torde, i enlighet med vad revisionen föreslagit, antalet

inskrivna »blivande läkare m. fl.» böra beräknas till 138, därav 125 vapenföra

och 13 icke vapenföra.

Det årliga behovet av inskrivna värnpliktiga beräknas uppgå vid marinen

till 3,814 man och vid flygvapnet till 632 man. För hären återstå således

(37,653 — 3,814 — 632 =) 33,207 årligen inskrivna värnpliktiga. Nedanstående

tabell utvisar den förutsatta fördelningen av studenter och likställda

samt vapenfört och icke vapenfört manskap.

Årskontingentens

fördelning

på hären,

marinen och

flygvapnet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

Hären.

Marinen.

Flygvapnet.

Summa.

Studenter och

likställda.

Va-

pen-

föra.

Icke

va-

pen-

föra.

Sum-

ma.

Va-

pen-

föra.

Icke

va-

pen-

föra.

Sum-

ma.

Va-

pen-

föra.

Icke

va-

pen-

föra.

Sum-

ma.

Va-

pen-

föra.

Icke

va-

pen-

föra.

Sum-

ma.

Ofiicersaspiran- ter...............

150

150

48

48

198

198

Blivande läkare

m. fl.............

117

13

130

8

8

125

13

138

För annan ut- bildning av- sedda .........

829

129

958

70

70

44

44

943

129

1,072

Tillhopa

1,096

142

1,238;

126

—

126

44

—

44

1,266

142

1,408

Övriga värnplik- tiga ..............

27,918

4,051

31,969

3,040

648

3,688

428

160

588

31,386

4,859

36,245

Summa

29,014

4,193

33,207

3,166

648 3,814

472

160

632

32,652

5,001

37,653

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv.

Enligt försvarsrevisionens förslag äro de värpliktiga avsedda att uppdelas

i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda samt ersättningsreserv.

Den förra kategorien skulle erhålla en sådan fredsutbildning, att

av densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunde omedelbart

organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven skulle

däremot erhålla endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så

att den bleve skickad att vid mobilisering ingå i depåerna för att efter

kompletterande utbildning kunna dels ersätta avgången vid fälthären, dels

vid behov tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer. Det huvudsakliga

av liandräckningstjänsten skulle i fredstid utföras av ersättningsreserven.

För säkerställandet av mobiliseringsbehovet enligt den av revisionen

förutsatta krigsorganisationen skulle vid hären årligen behöva till

linjetjänst uttagas 15,631 man. Ersättningsreservens motsvarande årskontingent

beräknades till 24,496 man.

Såsom under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande»

framhållits, bör till utbildning icke uttagas större antal värnpliktiga, än

som erfordras för den avsedda krigsorganisationens säkerställande. I sådant

hänseende utförda beräkningar hava, som i det föregående omförmälts,

givit vid handen, att den årligen inskrivna, för utbildning avsedda kontingenten

icke kan sättas lägre än till omkring 26,855 man. Denna

kontingent bör alltså uttagas till linjetjänst.

Den återstående delen av årskontingenten kommer således att uppgå till omkring

(33,207 — 26,855 =) 6,352 man, därav omkring 4,051 icke vapenföra

samt omkring 2,301 vapenföra. Ifrågavarande manskap avses, som i det följande

(sid. 55) närmare omförmäles, i fredstid under sin värnpliktstjänstgöring

uteslutande komma att förrätta handräckningstjänst. Givet är emellertid,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

41

att detsamma — i främsta rummet det vapenföra manskapet — vid krigs

tillfälle kommer att inkallas till depåerna för att, sedan vederbörlig utbildning

bibringats, tagas i anspråk för ersättningsändamål m. m. Ifrågavarande

grupp av värnpliktiga erhåller således ur mobiliseringssynpunkt

samma karaktär som den av försvarsrevisionen föreslagna ersättningsreserven.

Det förhållandet, att denna senare, i den mån handräckningstjänstens

fullgörande så medgav, i fredstid skulle bibringas en viss grundläggande

militär utbildning, innebär uppenbarligen icke någon principiell

skillnad i fråga om den avsedda användningen i krig. Med hänsyn härtill

torde här berörda värnpliktsgrupp iiven enligt den av mig föreslagna

värnpliktsanordningen lämpligen böra benämnas er sättning sreserv.

C. Grunder för uttagning- av värnpliktiga till linjetjänst och

ersättningsreserv.

Genom 1914 års härordning blevo värnpliktiga, som avlagt student- studenter och

examen eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt * *e

läroverk, eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmatt, som, bestämmelser.

enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, skyldiga att

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra, om de äro vapenföra i 485

dagar och, om de äro icke vapenföra, i 365 dagar. Den sålunda stadgade

längre utbildningstiden avser att bibringa de vapenföra kompetens

för tjänstgöring såsom plutonchefer eller i motsvarande befattningar samt

göra de icke vapenföra användbara för vissa särskilda tjänster, exempelvis

adjutants- och sjukhusunderofficersbefattningar vid etappväsendets sjukvårdsformationer,

vissa intendentsbefattningar, expeditionsbiträden o. s. v.

Försvarsrevisionen har ansett, att den år 1914 sålunda genomförda Försyarsanordningen

att taga värnpliktiga med högre allmänbildning i anspråk för

särskilda befattningar inom organisationen alltjämt borde bibehållas. Erfarenheten

från de gångna åren gåve nämligen oförtydbart vid handen, att ifrågavarande

värnpliktiga vore av mycket stor betydelse för härorganisationen

dels på grund av den tillgång på värnpliktigt befäl, som därigenom erhölles

och som svårligen kunde på annat sätt beredas, dels ock på grund av

de specialkunskaper, som vissa bland dem, t. ex. läkare, veterinärer,

ingenjörer m. fl., besutte. Yad befälsutbildningen anginge, vore det visserligen

sant, att icke alla studenter och likställda lämpade sig lika väl för

sådan utbildning, men i stort sett hade resultatet varit gott och tillfullo

motsvarat förväntningarna. Det hade också visat sig, att på en och samma

tid kunde med ifrågavarande värnpliktiga nås ett högst avsevärt bättre

utbildningsresultat än med övriga värnpliktiga. Jämväl ur synpunkten av

försvarskostnadernas nedbringande syntes det revisionen nödvändigt att

bibehålla den särskilda studentorganisationen. Det läge nämligen i öppen

dag, att därest det för krigsorganisationen erforderliga befälet icke kunde

på nu angivet sätt erhållas, andra åtgärder härför måste vidtagas, såsom

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Övriga

värnpliktiga

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ökandet av det aktiva befälet, utöver vad som för fredsorganisationens

upprätthållande vore oundgängligen erforderligt, anställandet av större antal

reservstats- och annat reservbefäl, inrättandet av ytterligare läkar- och

veterinärbeställningar o. s. v., allt åtgärder som vore ägnade att medföra

högst avsevärda kostnader. Slutligen skulle ett slopande av studentorganisationen

medföra synnerligen stora svårigheter för rekrytering i fredstid

av det antal reservofficerare, som enligt den av revisionen tilltänkta

krigsorganisationen vore oundgängligen erforderligt.

Då revisionen alltså hölle före, att den nuvarande studentorganisationen

borde bibehållas och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen,

följde därav, att samtliga till krigstjänst dugliga studenter och likställda,

såväl vapenföra som icke vapenföra, borde uttagas för utbildning till tjänst

i linjen.

I likhet med försvarsrevisionen håller även jag före, att samtliga studenter

och likställda böra uttagas för utbildning till tjänst i linjen. Nödvändigheten

härav är på grund av den nu förutsatta krigsorganisationens större

omfattning om möjligt än mera framträdande än enligt revisionens förslag.

Tillgång vid mobilisering på ifrågavarande högre kvalificerade värnpliktiga

utgör en oundgänglig förutsättning för nämnda organisations upprätthållande.

Som förut (sid. 40) nämnts, beräknas den årligen vid hären inskrivna

kontingenten studenter och likställda till i medeltal 1,238 man (officersaspiranter

medräknade).

Enligt vad i det föregående (sid. 40) omförmälts, kan den för hären

årligen erforderliga kontingenten av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga

icke sättas lägre än till omkring 26,855 man. Efter avdrag av studenter

och likställda beräknas den återstående styrkan uppgå till minst 25,620

man. Av skäl, som försvarsrevisionen i sitt betänkande (Del 1, sid. 156)

anfört, bör denna styrka icke sättas i något procentuellt förhållande till

vederbörliga årsklassers storlek, utan bör densamma i värnpliktslagen bestämmas

till nyss angivna minimisiffra eller 25,620 man. Därigenom

kommer såväl infanteriet som specialtruppslagen att vid inskrivningen

årligen erhålla sin vissa till siffran bestämda linjekontingent.

Emellertid kommer nämnda kontingent givetvis att innesluta ett antal

värnpliktiga, för vilka efter inskrivningen kan förväntas inträda sådant

förhållande, som angives i värnpliktslagens § 16 mom. 2 med dess i det

föregående (sid. 38) förutsatta ökade räckvidd, och vilka värnpliktiga därför

komma att erhålla uppskov med (hemförlovning från) dem eljest åliggande

första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) för att i sinom tid vinna frikallelse

från värnpliktens fullgörande under fredstid. För att motväga

verkan liärav synes i värnpliktslagen böra intagas en bestämmelse om

rätt för Kungl. Maj: t att förordna om ovan angivna minimisiffras ökande

följande år med motsvarande antal man.

s. 43 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts proposition nr 20. 43

Uti deri vid revisionens betänkande fogade socialdemokratiska reservationen

bär föreslagits viss ökning av linjekontingenten i och för handräckningsbeliovets

tillgodoseende under första tjänstgöringen. Genom eu sådan

anordning skulle, till fördel för utbildningen, de för utbildning i linjetjänst

mindre lämpade värnpliktiga kunna under rekrytskolans första veckor avskiljas

för utförande av handräckningsarbete. Eu motsvarande ökning av

eu linjekontingent utav den storlek, varmed jag i det föregående räknat,

kan givetvis icke äga rum, enär det härför till förfogande stående antalet

vapenföra värnpliktiga (omkring 2,301 man) icke medgiver detta. Då jag

dessutom, som längre fram omförmäles, förutsätter, att linjemanskapet vid

ett och samma truppförband kommer att inrycka till tjänstgöring a olika

tider av året, skulle, oavsett nyssnämnda förhållande, tillämpningen av ett

sådant system bliva förenat med avsevärda svårigheter. Även om således

ej någon utökning av linjekontingenten för angivna ändamål synes kunna

ifrågakomma, torde man dock böra räkna med att överföring i viss utsträckning

från linjetjänst till ersättningsreserv bör äga rum under första

tjänstgöringen av sådana värnpliktiga, som på grund av bristande anlag eller

dylikt mindre väl lämpa sig för utbildning till linjemanskap.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle linjekontingenten å fastlandet

uttagas medelst lottning. Då kontingenten i fråga uppgick till endast 14,075

man, under det att ersättningsreserven, vilken till omkring Vs bestod av

vapenfört manskap, beräknades erhålla en årligen inskriven styrka av omkring

24,500 man, ansågs en sådan anordning ofrånkomlig.

Därest nu, på sätt jag i det föregående (sid. 40) angivit, det årligen

till ersättningsreserven uttagna antalet värnpliktiga beräknas uppgå till

omkring 6,352 man, därav omkring 4,051 icke vapenföra, utgör således

det antal vapenföra, vilket normalt beräknas ärligen behöva uttagas till

ersättningsreserven, endast omkring 2,301 man. Att bland de vapenföra

utan lottning uttaga vare sig detta antal eller det större antal, vilket vid

särskilt manstarka årsklasser kan vara att räkna med, torde emellertid icke

bliva förenat med några större svårigheter. Ifrågavarande uttagning torde

nämligen jämförelsevis lätt kunna göras bland sådana vapenföra, som förklaras

»dugliga i viss vapen tjänst» eller som eljest av fysiska skäl eller

andra orsaker icke anses särskilt lämpade för utbildning i linjetjänst. En

annan grund för uttagning av vapenför värnpliktig till ersättningsreserven

synes böra vara förefintlighet av ömmande sociala skäl, med hänsyn till

vilka värnpliktstjänstgöringens fullgörande i ersättningsreserven för den

värnpliktige skulle innebära en lättnad.

I enlighet med vad sålunda anförts, torde uttagningen av ifrågavarande

värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv böra utan anlitande av

lottning äga rum på huvudsakligen följande sätt.

Inskrivningsnämnden verkställer såsom hittills inskrivningen av de värnpliktiga.

Med ledning av den vid förrättningen företagna läkarundersökningen

m. m. och efter prövning av vederbörandes därom gjorda framställ
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Avgången

bland de inskrivna

värnpliktiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ningar bestämmer nämnden vidare, att vissa värnpliktiga på grund av

bristande lämplighet till linjetjänst skola hänföras till ersättningsreserven.

Beträffande övriga värnpliktiga — med undantag av studenter och likställda

samt vissa å sjömanshus inskrivna, vilka samtliga alltid skola uttagas

till linjetjänst — har nämnden endast att uppgöra förslag till uttagning

till linjetjänst samt tilldelning till olika truppslag eller tjänster,

med angivande av vederbörandes större eller mindre lämplighet i ena som

andra avseendet. Inskrivningsrevisionen tillkommer det sedan att bland

dessa värnpliktiga enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser verkställa

uttagning till linjetjänst och ersättningsreserv samt tilldelning till

truppslag och tjänster. Härvid böra de värnpliktigas önskningar i möjligaste

mån beaktas.

Huru inskrivnings- och uttagningsproceduren bör i sina detaljer ordnas,

torde, da bestämmelserna härom hava sin plats i inskrivningsförordningen,

höra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle samtliga värnpliktiga å Gotland

uttagas till linjetjänst. En dylik anordning ansågs nödvändig, då Gotland

icke alltid kunde påräkna att vid inträffande mobilisering erhålla för försvaret

erforderliga truppkontingenter från fastlandet och följaktligen komme

att för sitt försvar huvudsakligen vara hänvisat till sin egen värnpliktstillgång.

En uppdelning av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och

å ersättningsreserv i samma proportion som å fastlandet kunde därför icke

ifrågasättas.

Om nu, såsom jag i det föregående förutsatt, i det närmaste hela den

vapenföra kontingenten uttages till linjetjänst, förefinnes icke anledning att

låta Gotlands inskrivningsområde intaga någon undantagsställning i förevarande

hänseende.

På grund av den gotländska årskontingentens ringa storlek måste man

däremot — i likhet med försvarsrevisionen — räkna med att ett visst

antal värnpliktiga beordras från fastlandet för fullgörande av sin fredstjänstgöring

på Gotland.

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas

uppdelning på härens olika truppslag.

Under tiden mellan inskrivningen och utträdet ur värnpliktsåldern undergår

varje årsklass värnpliktiga en så småningom skeende minskning till

följd av dödsfall, utvandring, inträdd oduglighet till krigstjänst m. m. Då

denna avgång är rätt så avsevärd, måste givetvis hänsyn tagas till densamma

vid beräknandet av det sannolika antalet värnpliktiga, vilka inställa

sig till fredstjänstgöring samt vid mobilisering.

Mot de grunder, enligt vilka försvarsrevisionen beräknat ifrågavarande

avgång, har jag icke någon erinran att framställa. Med hänsyn till de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts proposition nr 20. 4f>

avvikelser från revisionens förslag i övrigt, jag, enligt vad i det föregående

anförts, anser mig böra föreslå, torde emellertid vissa jämkningar vara

erforderliga.

Avgången bland de vapenföra under första tjänstgöringen beräknades i

1914 års härordningsproposition till 15 % av antalet tillstädeskomna.

Erfarenheten har visat, att denna avgångsprocent varit riktigt beräknad.

Uti sitt förslag har emellertid försvararevisionen ansett sig icke behöva

beräkna avgången under första tjänstgöringen bland de till linjetjänst inskrivna

värnpliktiga högre än till 10 % av de tillstädeskomna. Revisionen

har nämligen räknat med att hemförlovning på grund av familjeskäl skulle

med den förutsatta organisationen äga rum i avsevärt mindre omfattning

än hittills, ävensom att kassationsprocenten för linjemanskapet, vilket

komme att utgöra ett urval av de i fysiskt hänseende bäst utrustade värnpliktiga,

skulle bliva väsentligt mindre än för närvarande.

Även med utgångspunkt från de av mig angivna förutsättningarna beträffande

värnpliktskontingentens storlek och fördelning på linjetjänst och

ersättningsreserv m. m. torde avgången bland de till linjetjänst uttagna

under första tjänstgöringen sannolikt bliva mindre än under nuvarande förhållanden

(15 %), dels beroende på de förutsatta skärpta bestämmelserna i

avseende å kroppsbeskaffenhet och dels som följd av den föreslagna frikallelsen

från tjänstgöring i fredstid av s. k. familjeförsörjare. Härtill bidrager

ock, att ett antal såsom vapenföra inskrivna värnpliktiga ej behöver tagas i

anspråk för utbildning till linjetjänst (sid. 40). Detta överskott kommer

naturligen att utgöras av sådana värnpliktiga, som i fysiskt hänseende

icke äro särskilt lämpade för sådan utbildning eller för vilka värnpliktstjänstgöringens

fullgörande i ersättningsreserven med hänsyn till ömmande

sociala skäl skulle innebära en lättnad. Angivna förhållanden motvägas

emellertid av den avsevärda ökningen utav linjekontingenten, utöver vad

försvarsrevisionen föreslagit. Därtill kommer, att, såsom i det föregående

(sid. 43) omförmälts, vissa värnpliktiga, vilka på grund av bristande anlag

eller dylikt mindre väl lämpa sig för utbildning till linjemanskap, i viss

utsträckning förutsättas komma att under första tjänstgöringen överföras

till ersättningsreserven. På grund härav torde avgången under nämnda

tjänstgöring fortfarande böra beräknas till 15 %. Av dem, som sålunda

avgå, förutsättes en tredjedel komma att hemförlovas och återstoden komma

att överföras till ersättningsreserven.

Såsom i det föregående antytts, avses vissa delar av linjekontingenten

skola påbörja sin första tjänstgöring på hösten samma år inskrivningen

äger rum. Vid infanteriet bör för sådan kontingent, i enlighet med vad

chefen för generalstaben framhållit, avgången före inställelsen beräknas

till 6 %. I övrigt torde avgången bland de inskrivna vänpliktiga böra

i huvudsak beräknas enligt de av revisionen angivna grunderna.

Nedanstående tabell utvisar, huru ifrågavarande avgång, med hänsyn till

vad ovan anförts, bör beräknas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Årskontmgentens

fördelning

på de

olika truppslagen.

a) Studenter

och likställda.

Tid för avgången.

Avgångs-

procent.

Anteckningar.

I. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

*) Av den inskrivna

Mellan inskrivning och inställelse till första tjänstgöring.

Inställelsen äger rum:

a) sommaren inskrivningsåret ..............................

b) hösten inskrivningsåret:

infanteriet ...................................................

övriga truppslag .......................

c) våren året efter inskrivningsåret ......

9 2.5

*)6

9 4

9 8

styrkan.

2) Av antalet tillstädes- komna.

Under första tjänstgöringen.........................................

*)15

Under repetitionsövning i omedelbar anslutning till första

tjänstgöring ...........................................................

90.7

Under annan repetitionsövning ...................................

92

Under vartdera 2.—15. åren utöver den avgång, som äger

rum under tjänstgöring ..................

9 2

II. Till ersättningsreserv uttagna värnpliktiga.

Före inställelsen till tjänstgöring (första tjänstgörings- omgången) ............................................................

94

Under tjänstgöringen...................................................

9 5

Såsom förut nämnts, beräknas härens inskrivna årskontingent studenter

och likställda till 1,238 man, därav 150 officersaspiranter, 130 blivande

läkare m. fl. samt 958 för annan utbildning avsedda.

Antalet officersaspiranter är beroende på huru många officerare årligen

anses böra anställas för att hålla officerskåren fulltalig. För sådant ändamål

beräknas, som i annat sammanhang närmare omförmäles, att omkring

110 kadetter årligen utexamineras från krigsskolan. I enlighet med av

försvarsrevisionen följda beräkningsgrunder bör det med hänsyn härtill erforderliga

antalet årligen antagna officersaspiranter beräknas till 150.

Den såsom Hivande läkare m. fl. betecknade kategorien omfattar läkare,

tandläkare, apotekare och veterinärer. I enlighet med vad revisionen beräknat,

torde denna kategori komma att i medeltal årligen fördela sig

ungefärligen sålunda:

läkare ....................................................... 93

tandläkare ................................................ 17

apotekare ................................................. 8

veterinärer .............................................. 12

Summa 130.

De för annan utbildning avsedda beräknas komma att fördelas på de

olika truppslagen ungefärligen sålunda:

infanteriet

kavalleriet

artilleriet

496

17

200

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

47

ingenjörtrupperna ................................... 55

trängtrupperna....................................... 140

intendenturtrupperna ............................. 30

olika truppslag i intendenturbefattning 20

Summa 958.

I sistnämnda antal ingå de olika truppslagens reservofficersaspiranter,

beträffande vilka närmare uppgifter komma att lämnas längre fram i annat

sammanhang (sid. 290).

Antalet övriga, till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga uppgår till

25,620 man. Huru dessa böra fördelas på olika truppslag bestämmes i

första hand av mobiliseringsbeliovet. Enligt den förutsatta krigsorganisationen

bör fördelningen ske på följande sätt:

infanteriet............................................. 18,000

kavalleriet............................................. 875

artilleriet ........................................... 3,600

ingenjörtrupperna .............................. 1,345

trängtrupperna.................................. 1,400

intendenturtrupperna ........................ 400

Summa 25,620.

Antalet till ersättningsreserv årligen uttagna värnpliktiga beräknas

(sid. 40) uppgå till omkring 6,352 man. För detta manskaps uppdelande

å olika truppslag är givetvis handräckningsbehovet bestämmande.

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.

Enligt gällande värnpliktslag är varje svensk man värnpliktig från och

med det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under

vilket han fyller 42 år. Antalet årsklasser värnpliktiga utgör alltså 23.

Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas

i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15 år, därav

11 år i första och 4 år i andra uppbådet. Under den tid, värnpliktig

icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen. Tjänstetiden i landstormen

är således i regel 8 år.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle inryckning till första tjänstgöring

för linjemanskapet i regel äga rum på våren andra värnpliktsåret. Då

enligt 1914 års härordning det vapenföra manskapets första tjänstgöring

vanligen började på hösten första värnpliktsåret, skulle således antalet vid

mobilisering disponibla utbildade årsklasser komma att minskas med en,

därest de nuvarande bestämmelserna rörande värnpliktstid och uppbådsindelning

bibehölles oförändrade. För undanröjande av denna olägenhet

har revisionen föreslagit, att antalet årsklasser i beväringen skulle ökas

från 15 till 16, därav 12 i första och 4 i andra uppbådet. Då någon

b) Övriga till

linjotjänst

uttagna.''

c) Till ersättningsreserv

uttagna värnpliktiga.

Nuvarande

bestämmelser.

Förs vargrevisionen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kutig!. Maj:ts proposition nr 20.

Generals
kommissio
nen.

Departements
chefen.

Chefen för

generalstaben.

ändring av värnpliktstiden icke ifrågasattes, komme tjänstetiden i landstormen

att minskas från 8 till 7 år.

Generalskommissionen liar framhållit, att de uppgifter, vilka i krig ålåge

landstormen, krävde ett betydande antal landstormstrupper. För bevakningsavdelningar

och dylikt måste avlösning finnas. Behovet av sådana

trupper bleve alltså stort. Under nuvarande förhållanden kunde detsamma

icke tillfullo tillgodoses. Därest revisionens förslag (Del 1, sid. 168) antoges,

skulle en stor brist uppstå dels till följd av minskningen av antalet

årsklasser inom landstormen från 8 till 7, dels emedan ersättningsreserven

i stor utsträckning icke kunde användas. Det av revisionen förutsatta

antalet årsklasser måste alltså ökas; detsamma borde enligt kommissionens

mening för erhållande av någorlunda nöjaktiga förhållanden vara minst 10,

vilket innebure en utsträckning av värnpliktstiden till och med det 45.

året. Framhållas borde, att antalet årsklasser med hänsyn till ett lämpligt

anordnande av avlösningarna icke borde vara udda.

Enligt vad av den föregående framställningen framgår, anser jag mig,

i likhet med försvarsrevisionen, böra förorda tjänstgöringens anordnande

på sådant sätt, att huvuddelen av det värnpliktiga linjemanskapet inrycker

till första tjänstgöring på våren andra värnpliktsåret. Ur mobiliseringssynpunkt

medför detta alltså samma olägenhet som den ovan angivna,

av revisionen påvisade. Till följd av det avsevärt ökade antalet till linjetjänst

årligen uttagna värnpliktiga, som nu förutsättes, blir emellertid

nämnda olägenhet av väsentligt mindre betydelse än enligt revisionens

förslag. Vid sådant förhållande torde någon ökning av antalet årsklasser

i beväringen icke böra vidtagas.

I fråga om antalet årsklasser inom landstormen har generalskommissionen

påyrkat dess ökande till minst 10. Ehuru en dylik utökning av

tjänstetiden inom landstormen är ur militär synpunkt önskvärd, anser jag

mig dock på av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 167) anförda skäl icke

böra framställa något förslag i sådan riktning.

I enlighet med vad sålunda anförts, torde alltså nu gällande bestämmelser

om värnpliktstid och uppbådsindelning böra bibehållas oförändrade.

F. Utbildningstiden.

1. För linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Allmänna synpunkter.

Chefen för generalstaben har framhållit, att erfarenheterna från världskriget

icke gåve stöd åt den meningen, att utbildningstiden för de värnpliktiga

nu kunde beräknas kortare än enligt 1914 års värnpliktslag, utan

fastmera ginge i den riktningen, att en utsträckning av denna utbildningstid

vore önskvärd, särskilt vid infanteriet. Inom den kostnadsram, som läge

till grund för det av honom utarbetade härordningsförslaget, vore det

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

49

emellertid icke möjligt att för alla viirnpliktskategorier bibehålla utbildningstiderna

i 1914 Ars värnplikts]ag, därest andra berättigade krav

skulle kunna tillgodoses. Detta kunde så mycket mindre ske, som enligt

de allmänna grunderna för liärordningsförslaget den personliga tjänstgöringsskyldigheten

borde bibehålla sin karaktär av allmän värnplikt och

därför en uppdelning av värnpliktskontingenten i kategorier, på sätt försvarsrevisionen

förordat, borde undvikas. Det hade också blivit nödvändigt

att i huvudsak bestämma fredstjänstgöringens längd i enlighet med

försvarsrevisionens förslag. En ytterligare minskning av utbildningstiden

för infanteriet måste anses utesluten. Under världskriget hade nya stridsmedel

tillkommit vid infanteriet. Om utbildningstiden för värnpliktiga i

allmänhet bestämdes alltför kort vid detta truppslag, bleve det nödvändigt

att specialisera utbildningen i så hög grad, att den allmänna infanteriutbildningen,

enkannerligen utbildningen i fält- och bevakningstjänst,

komme att eftersättas för stora grupper av infanteriets värnpliktiga. Försvarsrevisionen

hade i sitt förslag sökt avväga, var gränsen ur denna synpunkt

läge mellan det möjliga och det otillfredsställande. Den utbildningstid,

försvarsrevisionen föreslagit, vore också den kortast möjliga för

att de värnpliktiga omedelbart vid mobilisering skulle kunna ingå i, såväl

sommar- som vintertid, operations- och stridsdugliga truppförband vid

sidan av fast och f. d. fast anställd personal samt av värnpliktiga med

fullständig soldatutbildning ävensom för att befälets utbildning och krigsduglighet

skulle kunna tillgodoses under fredsövningarna.

Ehuru sålunda det av chefen för generalstaben uppgjorda besparingsförslaget

i avseende å utbildningstidens längd i stort sett anslöte sig till försvarsrevisionens,

hade det dock ansetts erforderligt att i detta vidtaga vissa ej

oväsentliga förändringar. Erfarenheterna från världskriget hade bestyrkt, att

infanteriet vore härens ojämförligt viktigaste truppslag. Denna erfarenhet

vore för ett litet land som vårt med jämförelsevis ringa ekonomiska resurser

värd särskilt beaktande. Eu svensk härordnings förnämsta uppgift vore

därför nu som förr att dana ett stridsdugligt infanteri. Någon ökning av

de utbildningstider, försvarsrevisionen föreslagit för studenter och likställda,

för underbefäl och fackmän samt för övriga värnpliktiga vid infanteriet,

kunde såsom nyss nämnts, av kostnadsskäl ej föreslås, frånsett ett kortvarigt

skjutmöte i samband med den sista repetitionsövningen. Av särskild

vikt vore emellertid att undersöka, huru stor uttagningen till underbefäl

och fackmän under sådana förhållanden borde vara. Enligt 1914 års

värnplikt,slag uttoges högst 14 % av hela antalet fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga för utbildning till underbefäl och fackmän. Erfarenheterna

från världskriget gåve vid handen, att infanteriet nu krävde jämförelsevis

större antal befäl och underbefäl än före världskriget, beroende

i främsta rummet därav, att de lägsta underavdelningarna på grund av de

med stridsledningen förenade svårigheterna icke kunde göras så starka

som förut. Vid infanteriet vore därför med hänsyn till mobiliseringsbe
Bihang

till riksdagens protokoll 1024. 1 sand. 11 A höft. (Nr 20.) 2125 23 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

hovet en ökad uttagningsprocent av underbefäl och fackmän erforderlig.

Försvarsrevisionen hade emellertid såväl av kostnadsskäl som med hänsyn

till de värnpliktiga ej ansett sig kunna framställa något förslag till höjning

av uttagningsprocenten till underbefäl och fackmän under förmenande,

att de mest oundgängliga behoven i allt fall kunde någorlunda nöjaktigt

tillgodoses. Generalskommissionen hade däremot framhållit, att den hittillsvarande

uttagningsprocenten till underbefäl och fackmän numera vore för

liten och borde höjas. För en ökad uttagning till underbefäl och fackmän

talade emellertid icke endast de förändringar i infanteriets organisation,

vilka måste bliva en följd av världskrigets erfarenheter, utan även de inskränkningar,

vilka föresloges i kadern och i utbildningstiden för övriga

värnpliktiga. Det vore nämligen tydligt, att flera platser måste fyllas med

såsom underbefäl och fackmän utbildade värnpliktiga i samma mån som

den fast anställda kadern minskades och i samma mån som värnpliktiga i

allmänhet erhölle kort utbildning och därigenom saknade förmåga att fullgöra

mera kvalificerad tjänst. Såsom uti det föregående hade framhållits,

måste infanteriets användbarhet ovillkorligen säkerställas, om härordningen

skulle kunna fylla sin uppgift. En oeftergivlig förutsättning härför vore,

att uttagningen av underbefäl och fackmän beräknades tillräckligt stor för

fyllande av det oundgängliga behovet. Enligt verkställda beräkningar kunde

ökningen av antalet underbefäl och fackmän inskränkas till 50 % av

nuvarande antal. Uttagningen borde därför bestämmas till 21 %, därest

uttagningen verkställdes på samma sätt som för närvarande, det vill säga

först efter de värnpliktigas inryckning till första tjänstgöring. Om däremot

uttagning verkställdes redan i samband med inskrivningen, borde

uttagningen bestämmas till 25 %. Eu ökning vid infanteriet av det

antal värnpliktiga, som uttoges till underbefäl och fackmän, vore i och

för sig fullt berättigad, då erfarenheterna från världskriget på intet sätt

gåve stöd åt den uppfattningen, att en kortare utbildningstid kunde anses

tillräcklig för infanteriet än för övriga truppslag. För att detta skulle

kunna ske inom den angivna kostnadsramen, vore det emellertid nödvändigt

att vidtaga vissa inskränkningar beträffande den av revisionen föreslagna

utbildningstiden för kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna.

En dylik åtgärd syntes väl stå i överensstämmelse med de allmänna synpunkter,

vilka läge till grund för chefens för generalstaben förslag. Uti

dessa angåves nämligen, att de minskningar i de värnpliktigas utbildningstid,

vilka befunnes oundgängliga för försvarsutgifternas nedbringande,

borde, med beaktande i möjligaste mån av erfarenheterna från världskriget,

träffa samtliga truppslag och tjänster i enlighet med deras särskilda natur.

Såsom utgångspunkt för de sålunda ifrågasatta minskningarna borde helt

naturligt läggas 1914 års ännu gällande värnpliktslag och icke försvarsrevisionens

förslag.

Enligt det av chefen för generalstaben uppgjorda förslaget komme, även

om hänsyn toges till organisationens omfattning, ett väsentligt större antal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Jfaj.ta proposition nr 20. !)1

vapenföra värnpliktiga att erhålla verklig soldatutbildning än enligt försvarsrevisionens

förslag. Detta tillskott av värnpliktiga borde fördelas på alla

truppslag och truppförband. Till följd härav bleve det möjligt att även vid

kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna, i överensstämmelse med vad

som enligt 11)14 års värnpliktslag skett beträffande infanteriet, trängen och

intendenturtrupperna, uppdela de vapenföra värnpliktiga på tvenne tjänstbarlietskategorier,

utan att därigenom fredstjänsten åsidosattes eller mobiliseringen

försvårades i alltför hög grad. Även för kavalleriet, artilleriet och

ingenjörtrupperna borde därför införas tvenne utbildningstider för vapenföra

värnpliktiga, eu av längre varaktighet, motsvarande utbildningstiden för

underbefäl och fackmän vid infanteriet, samt eu av kortare varaktighet,

lika lång som för vapenföra i allmänhet vid infanteriet eller 255 dagar.

Till den längre utbildningen uttoges i allmänhet endast sådana värnpliktiga,

vilka vid mobilisering skulle användas i beriden eller annan mera

krävande tjänst, under det att övriga värnpliktiga i utbildningshänseende

jämställdes med flertalet av infanteriets värnpliktiga. De olägenheter för

nämnda special truppslag, som med nödvändighet måste följa av en dylik

åtgärd, uppvägdes av den förbättrade utbildningen, som inom samma kostnadsram

kunde beredas vissa infanteriet tilldelade värnpliktiga. En förutsättning

härför vore dock, att antalet värnpliktiga med den längre utbildningstiden

vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna icke understege,

vad som vore oundgängligen erforderligt med hänsyn till mobiliseringsbehovets

och fredstjänstens tillgodoseende.

Av trängen i egentlig trängtjänst samt förplägnadstrupperna tilldelade

vapenföra värnpliktiga uttoges enligt nuvarande bestämmelser efter första

tjänstgöringens början högst 14 % för utbildning till underbefäl och

fackmän. Av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga uttoges likaledes efter första tjänstgöringens

början högst 10 % för utbildning till underbefäl och fackmän. Inspektören

för trängen hade framhållit, att det vore nödvändigt öka uttagningsprocenten,

och att den borde göras lika för samtliga tjänstegrenar vid

trängen. En åtgärd i denna riktning syntes vara av behovet påkallad i

betraktande av den korta utbildningstiden vid detta truppslag för flertalet

värnpliktiga. Samma uttagningsprocent borde även tillämpas vid intendenturtrupperna.

Med hänsyn härtill och till att uttagning förutsatts äga

rum redan vid inskrivningen, borde uttagning för utbildning till underbefäl

och fackmän bestämmas till 20 % för vapenföra värnpliktiga, tilldelade

trängen i samtliga tjänster och intendenturtrupperna.

Såsom under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande»

framhållits, anser jag nödvändigt att i fråga om utbildningstidens

längd gå ned så långt, som kan anses tillrådligt. Frågan blir då, vilken

utbildningstid, som bör bestämmas.

Till ledning vid denna frågas bedömande torde kunna tjäna å ena sidan

försvarsrevisionens förslag i detta hänseende, å andra sidan de nu tillämpade

Departe
mentschefen.

Utbildningstidens

längd.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

provisorietiderna. Revisionen bär i allmänhet räknat med en utbildningstid

om 255 dagar vid infanteriet och 350 dagar vid kavalleriet, artilleriet

och ingen] örtrupperna samt ansett det med dessa tider möjligt erhålla i

stort sett samma utbildningsresultat, som avsetts med de i 1914 års

härordning fastställda. Motsvarande provisorietider uppgå till 165 respektive

225 dagar. Att på dessa tider dana fältdugliga soldater vore enligt revisionens

uppfattning uteslutet. Det av chefen för generalstaben framlagda

besparingsförslaget ansluter sig, som av den föregående redogörelsen framgår,

beträffande utbildningstidens längd i stort sett till revisionens förslag.

Den av revisionen föreslagna utbildningstiden vore enligt generalstabschefens

uppfattning den kortaste möjliga, för att de värnpliktiga omedelbart vid

mobilisering skulle kunna ingå i såväl sommar- som vintertid operationsoch

stridsdugliga truppförband vid sidan av fast och f. d. fast anställd

personal samt av värnpliktiga med fullständig soldatutbildning ävensom

för att befälets utbildning och krigsduglighet skulle kunna tillgodoses

under fredsövningarna.

Ehuru det ur militär synpunkt givetvis skulle vara önskvärt att kunna

i allo räkna med de av försvarsrevisionen föréslagna och av chefen för

generalstaben i hans besparingsförslag i stort sett förutsatta utbildningstiderna,

har jag dock med hänsyn till den avvägning, som, enligt vad

under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande» närmare

omförmälts, ur kostnadssynpunkt måste göras mellan härordningens grundläggande

element (organisationens omfattning, truppernas utbildning samt

dessas beväpning och utrustning), funnit mig böra föreslå vissa nedsättningar

i nämnda utbildningstider. De grunder, som härvid tillämpats, komma att

längre fram närmare angivas i samband med redogörelsen för utbildningstiden

vid de olika truppslagen. Det torde dock vara lämpligt att redan

i detta sammanhang lämna en översikt av de sålunda förutsatta utbildningstiderna

till ledning vid bedömandet av dessa tiders tillräcklighet för ändamålet

i fråga. Jag har fördenskull låtit upprätta följande tabell, i vilken

även motsvarande tider enligt gällande härordning och nu tillämpat provisorium

ävensom enligt försvarsrevisionens (majoritetsförslaget och den

av herr Joh. Nilsson m. fl. avgivna reservationen) och chefens för generalstaben

förslag ansetts böra upptagas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj itu proposition nr JO.

53

Sammanlagt dagantal för utbildning av

till linjetjänst uttagna värn- pliktiga.

vapenföra värnpliktiga.

I

Försvars-

Chefens

Försvars-

revisionen,

1914 års

för

liggande

förslag.

revisionen

(majoritets-

reservation

av herr

härordning.

s)

Provisoriet.

general-

förslaget).

Joll.Nilsson

förslag.

T. Värnpliktiga 1

m. fl.

allmänhet.

Infanteriet:

Flertalet..................

Underbefäl eller fack-

'') 195(225)

■-*) 255

180

340

'') 165(195)

'') 225(255)

s) 255

3) 350

män.....................

350

365

240

400

; Kavalleriet..................

350

350

240

365

‘) 225(255)|

25 % 255

75 % 350

[ Artilleriet:

6)

| Flertalet.................

Underbefäl eller fack-

240

4) 350

4) 240

4) 365

4) 225(255)|

43 %4(255

57 % 350

män.....................

350

1 Ingenjörtrupperna:

Flertalet..................

240

4) 350

4) 240

4) 365

■) 225 255

30% *;255

70 % 350

Underbefäl eller fack-

män....................

350

,

1 Trängtrupperna:

\ Flertalet.................

Underbefäl eller fack-

*) 195(225)

210

180

240

>) 165(195)

4) 225(255)

210

325

män..................

325

325

240

365

| Intendenturtrupperna:

Flertalet .................

>) 195(225)

180

180

240

'') 165(195)

210

Underbefäl eller fack-

•

män.....................

325

300

240

365

*) 225(255)

325

II. Studenter och

365

likställda...........

350

365

O

ce

ce

485

330

1) Siffran inom parentes avser värnpliktiga, vilka påbörja sin första tjänstgöring på hösten

under första året.

2) Enligt reservation av herrar Ekman och Bengtsson minskas utbildningstiden vid infanteriet

med 25 dagar och äger vid övriga truppslag »motsvarande förkortning» av utbildningstiden rum.

8) Härtill kommer för vissa värnpliktiga ett skjutmöte om 8 dagar, förlagt i anslutning till

gista repetitionsövningen.

4) Underbefäl eller fackmän uttagas icke.

5) Reservtruppövning ocli landstormsövning äro icke medräknade.

6) Procentsiffrorna avse fältartilleriet (utom luftvärnsartilleriet och arméartilleriet).

Av denna tabell framgår bland annat följande.

Utbildningstiden vid kavalleriet bär upptagits i enlighet med revisionens

förslag. Samma utbildningstid bär beräknats vid artilleriet

och ingen j ör t nipp ern a för en mindre del av dessa truppslag tilldelade

värnpliktiga. För det stora flertalet av dessa värnpliktiga bär avsetts eu

kortare utbildningstid. Denna utbildningstid bar satts till 240 dagar,

s. 54 Kontrollera mot PDF

Åtgärder för

höjandet av

utbildningens

effektivitet.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

eller det dagantal, som av försvarsrevisionen på sill tid föreslogs beträffande

1920 års värnpliktsklass. Vid trängtrupperna liar utbildningstiden i

förhållande till revisionens förslag ansetts böra minskas för flertalet värnpliktiga

med ett mindre antal dagar. Aid intendenturtrupperna har

däremot för samtliga värnpliktiga en mindre ökning ansetts böra vidtagas.

Vad slutligen beträffar infanteriet, har utbildningstiden för underbefäl

eller fackmän, vilken grupp ansetts böra något ökas, beräknats till 350

dagar. För det stora flertalet infanteriet tilldelade värnpliktiga har det

däremot blivit nödvändigt att begränsa utbildningstiden till 195 dagar för

de sommartjänstgörande och till 225 dagar för de vin ter tjänstgör ande.

A id bedömandet av de sålunda föreslagna utbildningstiderna och möjligheten

att med dessa nå ett någorlunda godtagbart resultat, är emellertid

icke blott dagantalet i och för sig den enda inverkande faktorn. I det

föregående har under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets

ordnande» bland annat framhållits, att de mobiliserade linjeförbanden

enligt den av mig föreslagna organisationen, trots skillnaden i avseende

å utbildningstidens längd, komma att i utbildningshänseende erhålla en

fördelaktigare sammansättning än enligt revisionens förslag. Nödvändiga

förutsättningar för att det med de av mig föreslagna utbildningstiderna

avsedda resultatet skall kunna ernås äro emellertid:

att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga endast undantagsvis och i

mindre omfattning tagas i anspråk för annan handräckningstjänst än ordinarie

sådan inom kompani (sqvadron o. s. v.);

att reglementen, utbildningsföreskrifter och utbildningsmetoder bliva på

ett lämpligt sätt avpassade efter de föreslagna tiderna för utbildningen;

att den befälstillgång, vilken beräknas stå till förfogande för utbildningen,

icke kommer att minskas genom bortkommenderingar, vakanser

o. d.; samt

att befälet i fråga om utbildningens planläggning och bedrivande är väl

vuxet sin uppgift.

Bland de olika omständigheter, vilka inverka på utbildningens effektivitet,

är, som försvarsrevisionen framhållit, årstiden för övningarnas bedrivande

eu av de viktigaste.

Enligt 1914 års härordning skulle som bekant den huvudsakliga delen

av rekrytskolan (»första tjänstgöringen») för den stora massan av de värnpliktiga

förläggas till vinterhalvåret, med inryckning till tjänstgöringen

omkring den 1 november det år, inskrivning skedde. Efter att (Del. 1.

sid. 17 1) hava redogjort för de olika skäl. som år 1914 framfördes till

stöd för utbildningstidens förläggning på det ena eller andra sättet, har

försvarsrevisionen framhållit, att det för densamma stode fullkomligt klart, att

därest man ville uppnå ett visst bestämt utbildningsresultat, detta kunde

vinnas på väsentligt kortare tid, om utbildningen förlädes till den blidare

delen av året, än om den skulle till sin huvudsakliga de] försiggå under

vintern. Att på en och samma tid ett bättre resultat ernåddes med vår
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts •proposition nr 20. bo

inryckning än med höstinryckning

bestritt. Vid sådant förhållande hade revisionen i sitt förslag utgått från,

att utbildningen borde, där icke särskilda omständigheter påkallade en

annan anordning, till sin huvudsakliga del förläggas till sommarhalvåret.

Den av revisionen sålunda angivna grundsatsen beträffande årstiden för

övningarnas bedrivande anser jag 111ig böra följa. båsoni av det följande

framgår, synes mig dock denna grundsats i vissa fall böra tillämpas något

annorlunda, än revisionen föreslagit.

Eu annan omständighet, som utövar ett avsevärt inflytande pa utbildningens

effektivitet, är omfattningen av de vid truppförbanden förekommande

handräclcningsgöromålen. Enligt nuvarande förhållanden måste vapenföra

värnpliktiga, till stort men för sin utbildning, i avsevärd utsträckning

tagas i anspråk för sådana göromål. För undvikande av en dylik,

för utbildningens effektivitet uppenbarligen mycket ogynnsam anordning bär

försvarsrevisionen förutsatt, att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga i regel

icke skulle tagas i anspråk för andra handräckningsgöromål än sådana,

som dagligen förekomma inom kompani (skvadron, batteri o. s. v.), ellei

som eljest vore av den natur, att de borde ingå i deras militära utbildning,

exempelvis egentlig vakttjänst ävensom vissa delar av vårdtjänsten. Öviig

handräckningstjänst skulle ombesörjas av de till ersättningsreserven börande

värnpliktiga.

Jag ställer mig i förevarande hänseende principiellt på samma ståndpunkt

som försvarsrevisionen. De till ersättningsreserven uttagna eller

överförda värnpliktiga förutsättas alltså komma att bestrida all ständig, för

truppförbanden gemensam handräckning ävensom det huvudsakliga av den

tillfälliga gemensamma bandräckningstjänsten. Som av det följande (sid. «8)

framgår, beräknas tjänstgöringstiden för nyssnämnda värnpliktiga med hänsyn

härtill. Denna anordning är ett nödvändigt villkor för att man med de

utbildningstider, vilka föreslås för linjemanskapet, skall kunna ernå det

avsedda resultatet av utbildningen.

Yid behandlingen av hithörande frågor har försvarsrevisionen (Del 1,

sid. 175) framhållit, att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke

sådana bestämmelser i gällande förvaltningsreglementen, vilkas tillämpning

påkallade handräckningspersonal i större utsträckning, borde underkastas

en av numera rådande förhållanden påkallad revision. Särskilt

betonades nödvändigheten av att förvaltningen vid truppförbanden, vilken

för närvarande krävde en mycket stor personal av såväl fast anställda

som värnpliktiga, i görligaste mån förenklades. Den nuvarande förvaltningsorganisationen

vore enligt revisionens uppfattning alltför invecklad o en

tungrodd, och det lede icke något som helst tvivel, att avsevärda besparingar

på detta område kunde göras. Det hade dock icke vant revisionen

möjligt att ägna denna fråga en så ingående prövning, som erfordrades

för framläggande av ett förslag i ämnet, Revisionen förutsatte emellertid,

att därest dess förslag till härordning av'' statsmakterna antoges, frågan

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!.. Maj:ts proposition nr 20.

om förenkling av förvaltningen vid arméns truppförband omedelbart gjordes

till föremål för eu noggrann och allsidig utredning.

Med anledning av detta revisionens uttalande har generalskommissionen

framhållit, att eu enkel förvaltningsorganisation alltid eftersträvats från de

militära myndigheternas sida. Förvaltningsarbetet hade emellertid _ icke

minst vid truppförbanden — efter hand erhållit eu alltmer ökad omfattning,

i icke ringa mån beroende på nytillkomna arbetsuppgifter av kameral eller

statistisk natur. Fetta medförde icke sällan ett tyngande mångskriveri.

Kommissionen anslöte sig därför till den av revisionen uttalade tanken,

att frågan angående förvaltningsorganisationens förenkling borde göras till

föremål för utredning.

Förevarande fråga är uppenbarligen av den största betydelse. Eu förenkling

av förvaltningen vid arméns truppförband skulle nämligen självfallet

såväl vara ägnad att möjliggöra eu med hänsyn till utbildningsarbetet

önskvärd minskning av den personal, vilken för närvarande vid

truppförbanden tages i anspråk för handräckningsändamål, som ock medföra

eu icke obetydlig utgiftsbesparing. Den till mitt förfogande stående tiden

bär emellertid icke medgivit framläggande av förslag i detta ämne. I

anslutning till vad revisionen framhållit, förutsätter jag dock, att därest

förslaget till ny härordning av statsmakterna antages, berörda fråga omedelbart

göres till föremål för utredning.

Med avseende å övriga åtgärder, som äro ägnade att höja utbildningens

effektivitet, torde här särskilt böra framhållas den stora betydelsen av att

utbildningsplaner och utbildningsmetoder erhålla en med hänsyn till utbildningstiden

lämpligt avvägd läggning. Vid utbildningsarbetet maste krigets

krav städse hållas i sikte; det, som med hänsyn därtill icke är behövligt,

måste utgallras ur utbildningsprogrammen. Där den av mig föreslagna utbildningstiden

icke medgiver den allsidiga utbildning av det värnpliktiga

manskapet, som i och för sig är önskvärd, torde eu lämpligt avpassad

specialisering böra ske. Av fundamental betydelse för utbildningsresultatet

är även, att befäl och underbefäl vederbörligen liandledas och förberedas

i fråga om utbildningens bedrivande.

De utbildningstider, jag ansett mig böra föreslå, nödvändiggöra ett intensivt

utnyttjande av desamma. Stora fordringar måste därför ställas å

truppen. Men samtidigt är det, för erhållande av ett gott utbildniugsresultat,

av den största vikt, att utbildningen så bedrives, att truppens

intresse för den militära tjänsten väckes och vidmakthålles, samt att förhållandena

i övrigt så ordnas, att de värnpliktiga, trots de å dem ställda

höga kraven, under sin tjänstgöringstid kunna känna arbetsglädje och trevnad.

Beträffande utbildningen av studenter och likställda torde särskilt böra

framhållas betydelsen av att densamma redan från början bestämt inriktas

pii bibringandet av sådana kunskaper och färdigheter, som erfordras i de

befattningar, för vilka dessa värnpliktiga vid mobilisering äro avsedda.

Ävenledes må framhållas vikten av att det befäl, som utväljes för utbil
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kandi. Uaj:ts proposition nr 20.

57

dandet av ifrågavarande värnpliktiga, är i besittning av sådana egenskaper

— såsom erfarenhet och god omdömesförmåga — vilka kunna anses härför

särskilt erforderliga.

Enligt gällande härordning uttagas efter inställelsen till första tjänstgöringen

»underbefäl eller fackmän» till vissa i värnpliktslagen angivna

procent av de vapenföra värnpliktiga, vilka tilldelats fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna. Försvarsrevisiouen har härutinnan i tillämpliga

delar ställt sig på den nu gällande härordningens grund. Jag anser mig

emellertid nu böra föreslå åtskilliga förändringar uti förevarande avseende.

Som nyss nämnts, har uttagningen av underbefäl eller fackmän hittills

varit inskränkt till infanteriet, träng- och intendenturtrupperna. Vid övriga

truppslag omfattar första tjänstgöringen ett så stort dagantal, att intet

värnpliktigt manskap ansetts behöva uttagas till förlängd utbildning.

För flertalet av de värnpliktiga vid artilleriet och ingenjörtrupperna

föreslås nu en utbildningstid av sammanlagt 240 dagar. Detta dagantal

understiger väsentligt motsvarande utbildningstid enligt såväl gällande härordning

(365 dagar, reservtruppövning oräknad) som försvarsrevisionens

förslag (350 dagar). Då det med eu sammanlagd utbildningstid av

240 dagar icke är möjligt att vid ifrågavarande truppslag bibringa vissa

manskapskategorier en sådan grad av utbildning, att de i krig bliva

användbara i de avsedda befattningarna, torde det vara nödvändigt att

för viss del av manskapet utsträcka utbildningen över en längre tid

än för de övriga. I sådant syfte synes det lämpligt att även vid dessa

båda truppslag införa systemet med underbefäl eller fackmän. En undersökning,

huruvida man icke även vid kavalleriet borde gå denna väg, har

givit ett nekande svar. Utbildningsförhållandena — främst kravet på

ridskicklighet -— fordra nämligen här, att så gott som hela den värnpliktiga

årskontingenten erhåller en så lång utbildningstid, att ett system

med uttagning av underbefäl eller fackmän till förlängd tjänstgöring icke

torde kunna ifrågasättas.

Beträffande sättet för uttagning av underbefäl eller fackmän föreslogs i

1914 års härordningsproposition, att uttagningen skulle äga rum i samband

med inskrivningen. Riksdagen beslöt emellertid, att uttagningen

skulle äga ruin först efter de värnpliktigas inställelse till tjänstgöring.

Försvarsrevisiouen har icke föreslagit någon ändring härutinnan.

En uttagning i samband med inskrivningen har ansetts medföra i

huvudsak följande fördelar. De värnpliktiga kunna omedelbart vid inskrivningen

erhålla kännedom om till vilken tjänstgöring de äro avsedda.

Vidare behöver icke någon tid gå förlorad för utbildningen i avvaktan

på uttagningens verkställande, utan kan utbildningsarbetet redan vid inryckningen

ordnas på ett mera stabilt sätt. Denna omständighet är av

större betydelse i samma män som utbildningstiden blir av kortare varaktighet.

Slutligen kan det uttagna underbefälet inkallas till tjänstgöringvid

en annan tidpunkt än övriga värnpliktiga. Därigenom blir det möjligt

Underbefäl

eller fackmän.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

att, såsom chefen för generalstaben framhållit, bereda det värnpliktiga

underbefälet ökat tillfälle till praktisk befälsföring vid trupp, varjämte

underbefälets utbildning kan avslutas samtidigt med de övrigas, vilket

psykologiskt sett sannolikt är av en ej oväsentlig betydelse.

Med en så ordnad uttagning hava å andra sidan även ansetts följa

vissa nackdelar. Sålunda anförde 1914 års senare riksdag, att ett urval

först kunde ske, sedan de värnpliktiga efter någon tids tjänstgöring i

rekrytskolan lagt i dagen sin större eller mindre fallenhet för befälsuppgiften.

Vidare har försvarsrevisionen (Del 1, sid. 196) framhållit bland

annat, att en uttagning redan vid inskrivningen med nödvändighet förutsatte

en med hänsyn till avgången mellan inskrivningen och inställelsen

avsevärd höjning av uttagningsprocenten.

Chefen för generalstaben, som uti sitt förslag förordat en uttagning i

samband med inskrivningen, har framhållit, att en så ordnad uttagning icke

med nödvändighet komme att giva ett avsevärt sämre resultat än det av

försvarsrevisionen förordade uttagningssättet. Därest uttagningen genom

truppbefälets försorg försigginge så kort tid efter de värnpliktigas inryckning,

som revisionen förutsatt — tidigast i slutet av tredje veckan — kunde

någon mera ingående kännedom om deras lämplighet för befälsutbildning

under denna tid näppeligen erhållas. Därtill komme, att en värnpliktig,

enligt vad erfarenheten utvisade, kunde försvåra ett riktigt urval genom

att under tiden före uttagningen visa mindre intresse för utbildningen.

Vad åter beträffade den med en tidigare uttagning förenade höjningen av

uttagningsprocenten, kunde densamma ganska noggrant beräknas med hänsyn

till den avgång, som i regel ägde rum under tiden mellan inskrivningen

och inställelsen till första tjänstgöringen. Den komme därför icke att medföra

några ökade bördor för de värnpliktiga eller ökade kostnader för

statsverket.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts, synas fördelarna med

eu tidig uttagning i samband med inskrivningen vara så stora, att en

sådan anordning bör i och för sig förordas. Huru härmed än må förhålla

sig, är jag emellertid, såsom i det följande närmare omförmäles, av

den uppfattningen, att de till underbefäl eller fackmän uttagna värnpliktiga

vid samtliga truppslag i allmänhet böra inkallas till första tjänstgöringen

redan på hösten första året, under det att det stora flertalet värnpliktiga

skola påbörja densamma först under andra året. Ur denna synpunkt är

det sålunda nödvändigt att låta verkställa uttagningen till underbefäl eller

fackmän redan i samband med inskrivningen.

Enligt gällande härordning uttagas underbefäl eller fackmän av det

vapenföra manskapet till följande procenttal, nämligen:

vid infanteriet, trängtrupperna i trängtjänst samt intendentur
-

trupperna .................... ................................................................. 14 % samt

vid trängtrupperna i sjukvårds- och sjukbärartjänst .................. 10 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lvu ngt. Mnj-.ts proposition nr ''JO. 5.)

Eörsvarsrevisioneu har föreslagit motsvarande uttagning bland de till

linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Såväl generalskommissionen som inspektören för infanteriet hava uti sina

yttranden över revisionens betänkande förordat en betydande höjning av

uttagningsprocenten vid infanteriet. I likhet med vad som skett uti den vid

revisionens betänkande fogade Bil. 3 »Kortfattad översikt över vissa erfarenheter

från världskriget», liar eliefen för generalstaben, såsom av det

föregående framgår, betonat, att infanteriet nu krävde ett jämförelsevis

större antal underbefäl än före världskriget, samt att infanteriets användbarhet

ovillkorligen måste tillgodoses, om härordningen skulle kunna fylla

sin uppgift. Enligt verkställda beräkningar borde uttagningen bestämmas

till 25 %, om densamma verkställdes redan i samband med inskrivningen.

Vad chefen för generalstaben sålunda anfört för en höjning av uttagningsprocenten

vid infanteriet gäller naturligen i ännu högre grad, därest,

såsom jag förordar, utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet

begränsas till att omfatta endast 195 dagar. Vid sådant förhållande kan

det bliva nödvändigt att vid mobilisering fylla ett större antal platser med

underbefäl eller fackmän, än vad chefen för generalstaben förutsatt. Ehuru

ur militär synpunkt eu ytterligare höjning av uttagningsprocenten således

vore motiverad, anser jag densamma dock böra begränsas till 25 %, varigenom

de nödvändigaste mobiliseringsbehoven av ifrågavarande manskap

synas kunna tillgodoses. Den sålunda föreslagna uttagningsprocenten skulle,

därest uttagningen, såsom för närvarande är fallet, ägde rum efter tjänstgöringens

början, motsvara omkring 20 %. Den verkliga höjningen uppgår

alltså till omkring 6 %.

Vid träng- och intendenturtrupperna är ävenledes eu ökad uttagning av

underbefäl eller fackmän erforderlig. I enlighet med vad chefen för generalstaben

föreslagit, torde denna dock kunna begränsas till 20 %. Detta

skulle, därest uttagningen av dessa värnpliktiga såsom hittills ägde rum

efter inställelsen till första tjänstgöring, motsvara en uttagning av omkring

16%. Den verkliga höjningen av uttagningsprocenten är alltså för

trängtrupperna i sjukvårds- och sjukbärartjänst omkring 6 % samt för övriga

kategorier endast omkring 2 %.

Beträffande artilleriet och ingenjörtrupperna har chefen för generalstaben

i sitt förslag frångått den hittills gällande anordningen med lika utbildningstid

för samtliga värnpliktiga och. i stället föreslagit eu uppdelning av

de vapenföra värnpliktiga på tvenne tjänstbarhetskategorier. dill längre

utbildning skulle i allmänhet uttagas endast sådana värnpliktiga, vilka vid

mobilisering skulle användas i beriden eller annan mera krävande tjänst,

under det att övriga värnpliktiga i utbildningshänseende skulle jämställas

med flertalet av infanteriets värnpliktiga. I anslutning härtill har chefen

för generalstaben föreslagit en sammanlagd utbildningstid av 350 dagar

för omkring 28 % av årskontingenten vapenföra värnpliktiga vid luftvärnsartilleriregementet,

25 % vid arméartilleriregementet och fästnings
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Utbildnings
tidens
utdelning.

a) Första

tjänstgöring.

60 Kung1. Maj.ts proposition nr 20.

artilleriet samt 57 % vid artilleriet i övrigt. För återstoden av artilleriets

värnpliktiga avsåges eu utbildningstid av 255 dagar. Vid ingenjörtrupperna

föresloges den längre utbildningstiden — 350 dagar -— för ej fullt 10 %

av årskontingenten vapenföra värnpliktiga vid detta truppslag samt för

återstoden, alltså något mer än 30 %, den kortare utbildningstiden eller

255 dagar.

Enligt vad i det föregående anförts, är en av utgångspunkterna för den

av mig föreslagna organisationen, att systemet med underbefäl eller fackmän

skall tillämpas även vid artilleriet och ingenjörtrupperna. En så

stor uttagningsprocent, som cliefen för generalstaben föreslagit, kan emellertid,

även om densamma är ur militär synpunkt motiverad, icke av mig

förordas, därest kostnaderna skola kunna hållas inom den förut angivna

kostnadsramen. Såsom i det följande närmare omförmäles, anser jag, att

den kortare utbildningstiden vid ifrågavarande båda truppslag bör bestämmas

till 240 dagar, d. v. s. 45 dagar mer än för flertalet värnpliktiga vid

infanteriet. Uttagningsprocenten för underbefäl eller fackmän vid artilleriet

och ingenjörtrupperna torde böra begränsas till den för infanteriet föreslagna,

nämligen 25 %.

Beträffande kavalleriet har chefen för generalstaben i förevarande hänseende

föreslagit motsvarande anordning som vid artilleriet och ingenjörtrupperna.

Av den värnpliktiga årskontingenten skulle omkring 75 % erhålla

den längre utbildningstiden. Som förut nämnts (sid. 57), anser jag

mig emellertid icke böra ifrågasätta tillämpning av ett system med uttagning

av underbefäl eller fackmän vid detta truppslag.

Yad beträffar de befattningar, i vilka värnpliktsgruppen underbefäl eller

fackmän är avsedd att användas vid mobilisering, lämnas uppgifter i det

följande under de olika truppslagen.

Som i det föregående (sid. 55) omförmälts, ansluter jag mig till försvarsrevisionens

uppfattning, att första tjänstgöringen, där icke särskilda

omständigheter påkalla eu annan anordning, till sin huvudsakliga del bör

förläggas till sommarhalvåret. I vissa fall synes dock tillämpandet av

denna grundsats böra äga rum på annat sätt, än som av revisionen blivit

föreslaget.

Sålunda böra underbefäl eller fackmän vid samtliga truppslag inkallas

till tjänstgöring på hösten det år, inskrivning äger rum. De med en sådan

anordning förenade, i det föregående (sid. 57) angivna fördelarna äro nämligen

av så stort värde, att de mer än väl uppväga de olägenheter ur

utbildningssynpunkt, vilka i ffertalet fall åtfölja en inryckning till första

tjänstgöring på hösten.

4 id infanteriet, träng- och intendenturtrupperna komma de till linjetjänst

årligen uttagna värnpliktskontingenterna att bliva avsevärt större än

enligt försvarsrevisionens förslag. Det för detta manskaps utbildning avsedda

befälet kan emellertid av kostnadsskäl icke ökas i samma mån och

kommer således icke att motsvara behovet, därest alla värnpliktiga in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(il

kullas samtidigt till första tjänstgöring. Inkallandet av underbefäl eller

fackmän på hösten det år, inskrivningen äger ram, är härvidlag ägnat att

medföra en väsentlig lättnad. Under senare delen av rekrytskolan d. \. s.

under den tid, då årsklassen i övrigt fullgör sin första tjänstgöring

erfordras nämligen för detta manskaps utbildning avsevärt mindre befäl

än vid tjänstgöringens början, vartill kommer, att dessa värnpliktiga vid

denna tidpunkt i viss utsträckning kunna tjänstgöra såsom föregångsmän

vid det övriga manskapets utbildning. Trots den sålunda inträdande lätt

naden torde det dock visa sig nödvändigt att ytterligare inkalla eu mindre

del — vid infanteriregemente sannolikt omkring ett gevärskompani, vid

trängkår och intendenturkompani en mindre utbildningsavdelning av de

värnpliktiga till påbörjande av första tjänstgöring på hösten. För detta

manskap bör, liksom för närvarande enligt det s. k. provisoriet, första

tjänstgöringen, för kompenserande av de under vinterhalvåret mindre gynnsamma

utbildningsförliållandena, utökas med 30 dagar. Erfarenheten har

ock givit vid handen, att det, trots det för höstomgångarna utökade dagantalet,

icke kommer att bliva förenat med några svårigheter att uttaga

ifrågavarande manskap på frivillighetens väg. Yissa yrkesgrupper bland de

värnpliktiga föredraga nämligen tjänstgöring under vinterhalvåret framför

sommartjänstgöring.

Vid artilleriet och ingenjörtrupperna, särskilt vid förstnämnda truppslag,

förutsättes ävenledes en större årlig linjekontingent, än vad försvarsrevisionen

föreslagit. Någon annan uppdelning av årskontingenten i

höst- och vårgrupper än inkallandet på hösten av underbefäl eller fackmän

synes mig likväl här icke böra ifrågasättas. Behovet av utbildningsbefäl

för linjemanskapets återstående flertal bliver nämligen tillgodosett

genom den befälspersonal, som i det följande beräknas vid dessa truppslag.

Som längre fram (sid. 76) närmare angives, torde det dock bliva erforderligt,

att fästningsartilleriets värnpliktskontingent för tillgodoseende av

säkerhetstjänsten året om i Bodens fästning uppdelas i eu liöstomgång och

en våromgång.

I anslutning till försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid. 198) förutsättes

kavalleriets linjemanskap komma att påbörja sin första tjänstgöring på hösten

in skrivningsåret.

För tillgodoseende av behovet av vinterutbildning har försvarsrevisionen

föreslagit, att första tjänstgöringen vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna

skulle uppdelas i eu sommarrekrytskola och en vinterrekrytskola.

För artilleriet och ingenjörtrupperna har en sådan anordning icke ansetts

erforderlig, emedan tiden för första tjänstgöringen vid dessa truppslag tillmätts

så lång, att nämnda tjänstgöring komme att sträcka sig in på högvintern.

Då, såsom nu förutsättes, utbildningstiderna för det vårinryckande linjemanskapet

bliva icke oväsentligt kortare än enligt revisionens förslag, kan

givetvis eu sådan uppdelning av första tjänstgöringen för nämnda manskap,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Mnj.ts proposition nr 20.

b) Repetitionsövningar.

som revisionen tänkt sig, icke lämpligen göras. Därest en särskild vinterrekrytskola

skulle anordnas, bleve nämligen den för sömmarrekrytskolan

disponibla tiden så kort, att någon allmän rekrytutbildning överhuvudtaget

icke skulle kunna bibringas de värnpliktiga. De föreslagna utbildningstiderna

medgiva således icke någon vinterutbildning under första tjänstgöringen

för ifrågavarande manskap. Detta är givetvis eu brist, som dock

icke kan undvikas, för såvida man vill nedbringa försvarskostnaden så

långt som i föreliggande förslag förutsattes.

Att märka är emellertid, att vinterutbildning kommer att bibringas

förutom fast anställd personal, studenter och likställda, kavalleriets

linjemanskap samt det på hösten av »flertalet värnpliktiga» inkallade

manskapet vid infanteriet, fästningsartilleriet, träng- och intendenturtrupperna

jämväl den till en fjärdedel av hela den värnpliktiga linjestyrkan

uppgående kategorien »underbefäl eller fackmän». Vid de mobiliserade

styrkorna komma således allt befäl och underbefäl samt ett betydande

antal föregångsmän och fackmän att vara vinterutbildade. Genom

att, liksom revisionen förutsatt, understundom förlägga repetitionsövning

till vintern kan man även i viss omfattning meddela vinterutbildning åt

andra värnpliktiga. Kravet på vinterutbildning torde sålunda bliva tillgodosett

på ett någorlunda tillfredsställande sätt.

För erhållande av en lämplig förläggning av utbildningstiden har försvarsrevisionen

(Del 1, sid. 179) räknat med att hemförlovning av de värnpliktiga

under första tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) liksom under

det nu tillämpade provisoriet skulle äga rum. De utbildningstider, som

av revisionen föresloges, vore beräknade med hänsyn till vad som ansåges

vara ett minimum för uppnåendet av ett tillfredsställande utbildningsresultat,

Under sådana förhållanden vore det tydligt, att därest icke en

viss tid för hemförlovning bestämdes, de värnpliktiga icke kunde påräkna

att i samma utsträckning som hittills erhålla tjänstledighet för deltagande

i skördearbete eller för besökande av sina hem under de större helgerna.

Ur utbildningssynpunkt syntes inläggandet av ett lämpligt antal liernförlovningsdagar

icke behöva medföra någon olägenhet. Då det emellertid

i vissa fall (t. ex. för värnpliktiga, som icke hade anförvanter att besöka)

möjligen kunde inträffa, att här avsedd hemförlovning ur de värnpliktigas

egen synpunkt folie sig oläglig, borde det medgivas de värnpliktiga, som

sådant önskade, att efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord

framställning kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod,

till vilken de inkallats.

På de av revisionen sålunda anförda skäl finner även jag mig böra

räkna med att hemförlovning av de värnpliktiga i viss utsträckning kommer

att äga rum under första tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd).

I fråga om repetitionsövningarna har från militärt håll städse med styrka

framhållits nödvändigheten av att dessa övningar, såsom nu sker, äga rum

årligen vid samtliga truppslag. Försvarsrevisionen har på anförda skäl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun al. Maj:ts proposition nr 20. öo

(Del 1, sill. 180) kommit till samma resultat och uttalat, att ett anordnande

av dylika övningar endast vart annat år skulle i hög grad nedsätta såväl

befälets tjänsteförmåga som arméns krigsdugligliet överhuvudtaget. .Tåg

ställer mig i förevarande avseende obetingat på den av revisionen intagna

ståndpunkten.

Vid bestämmandet av det antal årsklasser, som samtidigt böra vara i

tjänstgöring under repetitionsövningar, har man att utgå från den manskapsnumerär,

som erfordras för åstadkommande av en organisation, vilken

i möjligaste män överensstämmer med den fältmässiga.

Med hänsyn till linjekontingenternas ringa storlek har revisionen funnit

det oundgängligen nödvändigt att vid fältartilleriet, fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

samt trängen i sjukvårdstjänst öka antalet under repetitionsövningarna

i tjänst varande årsklasser med en. Även vid övriga

truppslag vore ur militär synpunkt en ökning av ifrågavarande antal årsklasser

i flera fall önskvärd. Särskilt vid infanteriet komme den ringa

manskapsstyrkan att vålla en del olägenheter, men det syntes revisionen

dock icke uteslutet, att man genom eu klok organisation skulle även med

en minskad numerär kunna anordna erforderliga övningar under jämförelsevis

fältmässiga förhållanden.

De förhållanden, vilka enligt revisionens förslag skulle bliva rådande

under repetitionsövningarna, hava varit föremål för mycken kritik. Bland

annat har generalskommissionen uttalat att, särskilt vid liuvudtruppslaget,

någon rationell truppförbandsutbildning icke kunde komma till stånd under

repetitionsövningarna, vilket uppenbarligen vore till största men, icke endast

för truppens utan även — och i än högre grad för befälets utbildning.

Till följd av linjekontingenternas vid de olika truppförbanden av mig

förutsatta ökade storlek komma givetvis övningsförliållandena under repetitionsövningarna

att ställa sig väsentligt gynnsammare, än vad fallet skulle

bliva enligt försvarsrevisionens förslag. Tillfredsställande numerär kan sålunda

under dessa övningar erhållas utan ökning av antalet i tjänst varande

årsklasser, utöver vad revisionen förutsatt, och för vissa värnpliktskategorier

torde till och med minskning härvidlag kunna äga rum.

Repetitionsövningarna avse bland annat att uppfriska de värnpliktigas

militära kunskaper och färdigheter. Med hänsyn härtill vore det till fördel,

om dessa övningar ungefärligen jämnt fördelades på de årsklasser, som vid

mobilisering komma att inkallas. Eu sådan anordning ter sig emellertid

ur de värnpliktigas synpunkt oläglig. Enligt gällande härordning hava

också dessa övningar i regel blivit förlagda till andra, tredje och fjärde

värnpliktsåren. För beredande av övning åt de äldre årsklasserna infördes

år 1914 en s. k. reservtruppövning.

Försvarsrevisionen har ansett sig icke böra föreslå någon reservtruppövning.

Revisionen har vidare framhållit, att frågan angående repetitionsövningarnas

förläggning därigenom givetvis komme i ett annat läge än hittills.

Under förutsättning, att dessa övningar förlädes i huvudsaklig över
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ensstämmelse med vad för närvarande vore förhållandet, skulle eu avsevärd

tid hava förflutit, sedan de vid mobilisering inkallade äldre årsklasserna

fullgjorde sin sista repetitionsövning. Man måste därför utgå från

att dessa i mycket stor utsträckning glömt bort sina militära kunskaper

och färdigheter. Då med hänsyn till den begränsade årskontingenten av

till linjetjänst uttagna värnpliktiga ett jämförelsevis stort antal årsklasser

maste tagas i anspråk vid mobilisering, skulle nämnda olägenhet komma

att göra sig särskilt märkbar och i hög grad nedsätta de mobiliserade förbandens

krigsduglighet. Villo man diirför utan att öka utbildningstidens

längd undvika en dylik högst betänklig svaghet i organisationen, funnes

enligt revisionens uppfattning ingen annan utväg än att, trots de därmed

för de värnpliktiga förenade olägenheterna, förlägga vid de truppslag, som

hade mera än en repetitionsövning, den sista och vid de truppslag, som

hade endast en dylik övning, denna till ett senare år, än för närvarande

vore fallet. Vilket år lämpligen borde väljas bleve givetvis närmast beroende

av det antal årsklasser, som vid varje truppslag beräknades komma

att vid mobilisering omedelbart tagas i anspråk för mera krävande ändamål.

Med hänsyn till den minskning årsklasserna för varje år underginge, komme

ifrågavarande anordning tydligen att hava till följd, att den under repetitionsövningarna

disponibla styrkan bleve något mindre än eljest, men denna

olägenhet torde i viss mån uppvägas av fördelen av att under repetitionsövningama

delvis hava inkallade värnpliktiga, som stode på ungefärligen

samma utbildningsståndpunkt som den vid mobilisering inkallade truppen.

Enligt revisionens förslag skulle sista repetitionsövningen förläggas vid

infanteriet och trängtrupperna i sjukvårdstjänst till åttonde året samt vid

övriga truppslag och tjänster i regel till sjätte, men i vissa fall till femte

eller fjärde året.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag mig icke böra föreslå någon

reservtruppövning. Av de skäl, som revisionen anfört, blir det vid sådant

förhållande nödvändigt att förlägga den sista repetitionsövningen eller, där

endast en repetitionsövning förekommer, denna till ett senare år, än som

för närvarande är fallet. Då de nu föreslagna årskontingenterna för respektive

truppförband i regel äro större än enligt revisionens förslag, komma

emellertid mobiliseringsförhållandena att bliva gynnsammare. Vid infanteriet

och trängen i sjukvårdstjänst synes fördenskull sista repetitionsövningen

kunna förläggas till sjätte i stället för, enligt revisionens förslag, till

åttonde året. Vid övriga truppslag och tjänster bör däremot med hänsyn

till mobiliseringsförhållandena — trots den inträdande ökningen i fråga

om årskontingenternas storlek — ifrågavarande övning icke fullgöras tidigare,

än revisionen föreslagit, utan bör densamma förläggas till sjätte året,

även i de fall där tidigare år av revisionen förordats. Där endast eu repetitionsövning

förekommer, skulle emellertid genom en sådan anordning

uppehållet mellan första tjänstgöringen och repetitionsövningen bliva väl

långt. I sådant fall torde därför repetitionsövningen böra förläggas till

femte året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

f>5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Repetitionsövningarnas längd utgör enligt gällande värnpliktslag 30 dagar

vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna, 35 dagar vid fästningsartilleriet

och ingenjörtrupperna samt 42 dagar vid kavalleriet samt fältocli

positionsartilleriet. Oaktat det nuvarande dagantalet av revisionen

ingalunda ansetts vara för drygt tilltaget, har revisionen dock, för att i görligaste

mån tillgodose den grundläggande och viktiga första tjänstgöringen,

sett sig nödsakad att för de flesta truppslag föreslå eu afkortning av dagantalet.

Enligt revisionens förslag skulle sålunda repetitionsövning pågå

vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna i 25 dagar, vid fästningsartilleri

et i 30 dagar samt vid övriga truppslag i 35 dagar.

Generalskommissionen har som sin mening uttalat, att dagantalet under

repetitionsövningarna, därest dessa skulle motsvara sitt ändamål, icke kunde

minskas under vad som i gällande värnpliktslag föreskrives. Chefen för

generalstaben har uti sitt besparingsförslag dock ansett sig böra utgå från

enahanda dagantal, som av revisionen föreslagits, med undantag för repetitionsövning

vid fästningsartilleriet, som upptagits till samma längd som

vid fältartilleriet eller 35 dagar.

För egen del finner jag mig böra förorda, att repetitionsövningarnas

längd bestämmes på sätt revisionen föreslagit med den av chefen för generalstaben

ifrågasatta jämkningen.

Liksom hittills böra repetitionsövningarna i regel äga rum under hösten

såsom varande den för dessa övningar lämpligaste årstiden. Understundom

kan det dock, som förut (sid. 62) framhållits, visa sig lämpligt att förlägga

repetitionsövning till vintern. I de diagram, vilka i det följande återgivas

för att åskådliggöra utbildningstidens tänkta ungefärliga förläggning, har

dagen för utryckning från repetitionsövningarna vid infanteriet — ävensom

vid träng- och intendenturtrupperna — angivits till den 5 oktober, d. v. s.

den med hänsyn till stadgandena i § 27 mom. 1 G uti den förutsatta nya

värnpliktslagen samt repetitionsövningarnas vid infanteriet föreslagna längd,

25 dagar, tidigast möjliga utryckningsdagen vid infanteriet. Vid kavalleriet,

artilleriet och ingenjörtrupperna angives i diagrammen den 7 oktober såsom

utryckningsdag. Med hänsyn till anordnandet av för olika truppslag

gemensamma fälttjänstövningar under repetitionsövningarnas senare del har

det nämligen visat sig önskvärt, att ifrågavarande utryckningsdag vid sistnämnda

trenne truppslag förlägges några dagar senare än vid övriga truppslag.

I sammanhang med behandlandet av de allmänna synpunkterna för utbildningen

har försvarsrevisionen yttrat sig angående det frivilliga skytteväsendet.

Enligt revisionens mening (Del 1, sid. 187) kunde det icke

bestridas, att skytteväsendet med dess nuvarande omfattning ur försvarssynpunkt

måste tillmätas ett mycket stort värde. Genom detsamma bereddes

de värnpliktiga tillfälle att såväl före påbörjandet av den militära

tjänstgöringen förvärva sig skjutskicklighet som efter dennas fullgörande

på ett effektivt sätt underhålla densamma. Med hänsyn härtill ansåge

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. IT A käft. (Nr 20) 212523 5

Det frivilliga

skytteväsendet.

Försvarsrevisionen.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majits proposition nr 20.

Generalskom
missionen.

Chefen för

generalstaben.

revisionen det synnerligen önskvärt, att denna rörelse på det ena eller

andra sättet inramades i själva försvarsorganisationen. Den utväg, som

härvid läge närmast till hands, vore att bevilja de värnpliktiga, vilka såsom

medlemmar av skytteföreningarna förvärvat sig viss skjutskicklighet,

en däremot svarande avkortning av tjänstgöringstiden. I överensstämmelse

härmed funne revisionen sig böra föreslå, att i värnpliktslagen infördes

stadgande därom, att värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare bestämde,

visade sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, skulle äga, därest

han så önskade, åtnjuta dels 10 dagars avkortning av den eljest föreskrivna

utbildningstiden, dels ock befrielse från den landstorm sövning om

15 dagar, vilken av revisionen föreslogs träda i stället för den nuvarande

landstormsövningen om 5 dagar. Den föreslagna avkortningen av utbildningstiden

syntes, där Konungen ej för särskilda fall annorlunda förordnade,

böra äga rum vid början av tjänstgöringen. Därest den frivilliga

skytterörelsen skulle kunna upprätthållas, krävdes ovillkorligen, att den

allt fortfarande komme i åtnjutande av statsunderstöd. Med hänsyn till

nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa försvarskostnaderna, hölle

emellertid revisionen före, att anslaget till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande, vilket under de senare åren utgått med ett i förhållande

till antalet anslagsberättigade skyttar växlande belopp, måste väsentligt

nedsättas. Kevisionen funne sig för sin del böra föreslå, att anslaget bestämdes

till omkring hälften av det belopp, varmed detsamma under åren

1919—1921 utgått, eller till 750,000 kronor. Enligt vad revisionen inhämtat,

syntes med detta anslag verksamheten kunna nöjaktigt upprätthållas.

Då den frivilliga skytterörelsen enligt revisionens förslag komme

att utgöra en integrerande del av försvarsorganisationen, borde anslaget

till densamma å riksstaten uppföras såsom ett ordinarie anslag och icke

såsom hittills utgå endast å extra stat.

Generalskommissionen har förklarat sig dela revisionens uppfattning, att

det frivilliga skytteväsendet ur försvarssynpunkt borde tillmätas en mycket

stor betydelse. Förslaget angående skytteanslagets uppförande på ordinarie

stat vore därför att hälsa med tillfredsställelse. Det härför avsedda

beloppet syntes dock vara väl lågt beräknat. Kommissionen anslöte sig

ävenledes till revisionens åsikt, att det vore synnerligen önskvärt, att skytterörelsen

på det ena eller andra sättet inramades i själva försvarsorganisationen.

De av revisionen härutinnan föreslagna anordningarna vore emellertid

förenade med alltför stora olägenheter för att kunna av kommissionen

godtagas. Frågan borde därför göras till föremål för närmare undersökning.

Chefens för generalstaben förslag upptager, liksom försvarsrevisionens,

ett ordinarie anslag av 750,000 kronor till understödjande av den frivilliga

skytterörelsen. Fn höjning av detta anslag vore visserligen synnerligen

önskvärd men av kostnadsskäl icke möjlig. Däremot syntes

det föreslagna sättet att inrama det frivilliga skytteväsendet i själva försvarsorganisationen

icke ändamålsenligt. Sedan från början av de värn
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

67

pliktigas första tjänstgöring borde en fast och bestående grund läggas för

utbildningens organisation, vilket revisionen också gjort gällande i samband

med frågan om uttagningen av underbefäl eller fackmän. Större delen av tiden

under tjänstgöringens första dagar måste även användas för andra ändamål än

utbildning i skjutning. Det vore också uppenbart, att eu avkortning av utbildningstiden,

i den form revisionen föreslagit, komme att utöva ett ogynnsamt

inflytande på utbildningsarbetet. Den stode icke heller i överensstämmelse

med revisionens allmänna strävan att genom ändamålsenliga

åtgärder söka utvinna bästa möjliga resultat av utbildningstiden. Den

ifrågasatta frikallelsen från landstormsövning vore likaledes förenad med

väsentliga olägenheter. Det huvudsakliga ändamålet med denna övning

vore icke utbildning i skjutning med gevär utan befälsutbildning. Det

vore ock att befara, att ett stort antal värnpliktiga, som synnerligen väl

skulle lämpa sig för befälsutbildning, genom en sådan bestämmelse skulle

komma att undandragas landstormens befälsorganisation. De föreslagna

formerna för avkortning av och befrielse från värnpliktstjänstgöringen vore

sålunda icke lämpliga. Men då det å andra sidan måste anses önskvärt att

på ett eller annat sätt inrama skytterörelsen i själva försvarsorganisationen,

borde härför väljas en annan utväg, som icke inverkade ofördelaktigt på

nämnda organisation. En utväg av antytt slag syntes vara att frikalla

värnpliktiga, vilka såsom medlemmar av skytteföreningar förvärvat sig en

viss skjutskicklighet, från det särskilda skjutmöte ''), vilket vid infanteriet

borde fullgöras i samband med sista repetition sövningen.

Bevisionens förslag, liksom även i viss mån chefens för generalstaben,

innebär, att de värnpliktiga, vilka såsom medlemmar av skytteföreningar

förvärvat sig viss skjutskicklighet, skola erhålla någon avkortning av tjänstgöringstiden.

Detta sätt för det frivilliga skytteväsendets inramande i försvarsorganisationen

synes mig vara principiellt riktigt. Jag ansluter mig

därför till denna tanke. Då det av flera skäl icke torde kunna ifrågasättas,

att »skyttarna» befrias från skyldigheten att fullgöra repetitionsövning,

och då jag icke anser mig böra förorda införandet av det av chefen för

generalstaben föreslagna »skjutmötet», torde icke någon annan utväg stå till

buds, än att, som revisionen föreslagit, förlägga avkortningen av tjänstgöringen

i beväringen till första tjänstgöringen. Att en sådan anordning,

särskilt om utbildningstiden är kort, är förenad med vissa olägenheter ur

utbildnings- och organisationssynpunkt är påtagligt. Betydelsen av att

fast förena det frivilliga skytteväsendet med försvarsorganisationen, synes

mig likväl vara så stor, att de av generalskomissionen och chefen för

generalstaben framhållna betänkligheterna icke böra tillmätas avgörande

vikt. Jag finner mig därför böra biträda försvarsrevisionens förslag angående

10 dagars avkortning av utbildningstiden för här avsedda värnpliktiga.

Såsom av det följande (sid. 90) framgår, har jag ansett mig böra upp
En/igt

chefens för generalstaben förslag skulle vid infanteriet anordnas ett skjutmöte

om 8 dagar i anslutning till den sista repetitionsövningen.

Departe
mentschefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Fysisk

fostran.

Försvars
revisionen.

Generals
kommissionen.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

taga försvarsrevisionens förslag om anordnande av en 15 dagars landstormsövning

för utbildning av befäl och visst specialmanskap. I likhet

med revisionen finner jag mig ock böra föreslå, att innehavandet av ovan

nämnd skjutskicklighet skall medföra rätt för landstormsman, som så önskar,

att vinna befrielse från omförmälda landstormsövning. Sveriges landstormsföreningars

centralförbund har visserligen uti eu i oktober 1923 ingiven framställning,

i likhet med chefen för generalstaben, uttalat farhågor för att

man genom en sådan anordning skulle vid landstormsövningen gå miste

om ett stort antal av just de landstormsmän, som hade de bästa förutsättningarna

för att tillgodogöra sig den därmed avsedda utbildningen. Mig

synes emellertid, att man bör kunna förvänta, att de landstormsmän, varom

här är fråga, icke i alltför stor utsträckning komma att begagna sig av

den nu föreslagna rätten till befrielse från landstormsövningen.

På sätt revisionen föreslagit, torde ett ordinarie anslag å 750,000 kronor

för det frivilliga skytteväsendets befrämjande böra uppföras i riksstaten.

Försvarsrevisionen har vidare uttalat, att den manliga ungdomens fysiska

fostran ur militär synpunkt vore av mycket stor betydelse. Inom åtskilliga

utländska arméorganisationer hade hänsyn jämväl tagits härtill. En dylik

fostran kunde först och främst förväntas medföra, att antalet av dem, som

vid inskrivningsförrättningarna på grund av kroppslig svaghet förklarades

vara till krigstjänst oförmögna, skulle komma att väsentligt minskas. Vidare

finge man ett mera kraftigt och härdat soldatmaterial, för vilket en del

av den i den militära utbildningen ingående fysiska träningen vore undangjord,

när värnpliktstjänstgöringen toge sin början. Än vidare kunde förväntas,

att de äldre årsklasserna skulle bättre, än för närvarande vore förhållandet,

bibehålla sin spänstighet och kroppsliga vigör. Slutligen vore,

därest i den fysiska fostran före inträdet i värnpliktsåldern inlades vissa

för det militära utbildningsarbetet betydelsefulla övningar, såsom gymnastik,

marsch- och skjutövningar, skidlöpning o. s. v., detta givetvis ägnat att i

väsentlig mån underlätta nämnda arbete och bidraga till uppnåendet av

goda utbildningsresultat.

Om än frågan angående ungdomens fysiska fostran alltså måste tillmäta.»

eu nog så stor betydelse, så vore det dock uppenbart, att densamma

spände över ett avsevärt större område än det rent militära. Det vore

under sådana förhållanden tydligt, att revisionen icke ansett sig kunna

närmare ingå på denna fråga och än mindre därutinnan framställa något

positivt förslag. Revisionen ville endast framhålla, att en rationell och

ändamålsenlig lösning av densamma vore icke minst ur försvarssynpunkt

synnerligen önskvärd.

Generalskommissionen har instämt i den av revisionen uttalade åsikten,

att en rationellt och ändamålsenligt ordnad fysisk fostran för ungdomen

icke minst ur försvarssynpunkt vore betydelsefull. Ju kortare de värnpliktigas

tjänstgöringstid i fred vore, desto större vore den militära be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20. 69

tydelsen av en sådan fostran. Åtgärder borde därför vidtagas för befrämjande

av ifrågavarande fostran. Såsom ett led i denna syntes bland annat

de indragna vapenövningarna för skolungdomen böra återinföras.

Chefen för generalstaben har förklarat sig anse det vara obestridligt, att

eu lösning av denna fråga kunde bliva av stor militär betydelse, om hänsyn

i erforderlig grad toges till försvarets intresse. Till följd av dess beroende

av många andra frågor, vilka läge utanför det militära området,

vore det dock icke möjligt att nu upptaga detta ärende i hela dess vidd.

Frågan vore dock av alltför stor vikt för att helt kunna ställas på framtiden.

Såsom ett led i dessa strävanden borde betraktas de obligatoriska militära

övningar, som alltsedan år 1863 till och med år 1917 bedrivits vid vissa

allmänna läroverk. Från och med år 1918 hade riksdagen indragit understödet

av statsmedel till ifrågavarande övningar. Det syntes dock icke

ensamt eller ens huvudsakligen hava varit kostnadsskäl, som förestavat

detta beslut; därtill hade det för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet

75,000 kronor varit alltför obetydligt. Fastmer syntes, såsom framginge

av statsutskottets utlåtande, den uppfattningen hava varit bestämmande,

att dessa övningar, särskilt efter utbildningstidens utökning enligt 1914

års värnpliktslag, icke längre kunde betraktas såsom nödvändiga ur militär

synpunkt. Då man nu stode inför en ifrågasatt begränsning av utbildningstiden

för de värnpliktiga, syntes därför tidpunkten vara inne att i en eller

annan form återinföra desamma. Ett förslag, som berörde denna fråga, hade

blivit väckt uti en framställning av Stockholms landstormsförbunds ungdomsavdelning.

Som ersättning för de sedan år 1918 nedlagda »Skolungdomens

vapenövningar» tänkte sig ifrågavarande sammanslutning en organisation

av ungdomen företrädesvis vid de högre allmänna läroverken, nära ansluten

till landstormen och benämnd »Landstormens jägarkår». Frågan borde

emellertid enligt chefens för generalstaben åsikt nu begränsas till ett återupplivande

av de militära övningarna vid skolorna. Önskvärt vore, att ej

blott de allmänna läroverken och därmed jämförliga utbildningsanstalter

utan även folkskolorna kunde beredas tillfälle till dylika övningar. Då

någon utredning emellertid icke förelåge i detta hänseende och om därmed

förknippade kostnader, så borde de militära övningarna inom skolorna tillsvidare

icke erhålla större omfattning än före år 1918. I likhet med vad som

varit förhållandet före sistnämnda år, syntes ett årligt anslag av omkring

75,000 kronor böra uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel för ordnandet

av vissa militära övningar vid högre allmänna läroverk, folkskoleseminarier,

tekniska elementarskolor m. £1. undervisningsanstalter.

Jag delar i allt väsentligt de synpunkter, som sålunda kommit till uttryck

beträffande den militära betydelsen av en ändamålsenligt ordnad

fysisk fostran av ungdomen. Att nu åvägabringa en lösning av denna

fråga i hela dess vidd är dock uteslutet. I likhet med generalskommissionen

och chefen för generalstaben anser emellertid även jag, att de före

år 1918 förekommande militära övningarna för skolungdomen vid högre

Chefen för

generalstaben.

Departements
chefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Infanteriet.

Flertalet

värnpliktig a»

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

allmänna läroverk och vissa andra undervisningsanstalter, vilka med anledning

av den år 1914 beslutade utsträckningen av utbildningstiden för

studenter och likställda till 485 dagar från och med förstnämnda år avskaffades,

nu ånyo böra upptagas. För sådant ändamål torde erforderliga

medel böra beräknas å riksstatens åttonde huvudtitel.

Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen.

Med hänsyn till nyss angivna allmänna synpunkter beträffande utbildningstidens

längd är det uppenbarligen icke möjligt att i alla avseenden

bibringa flertalet av de infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga den

grundliga och allsidiga utbildning, som i och för sig är önskvärd. Då

det gäller att bestämma dagantalet för första tjänstgöringen för ifrågavarande

värnpliktiga, måste man med andra ord i vissa hänseenden inskränka

på utbildningens omfattning. Sålunda torde det bliva nödvändigt att minska

kraven på marschförmåga. Vidare torde man icke kunna åt skjututbildningen

anslå proportionellt lika mycket tid som hittills. Slutligen måste

vissa grenar av utbildningen — t. ex. utbildning för svårare patrulluppdrag,

handgranatstrid, utbildning av kulsprutegevärsskyttar — vilka helst

borde ingå i den allmänna soldatutbildningen, göras till föremål för specialutbildning.

Därest dessa och liknande inskränkningar göras i utbildningen

och denna inriktas på att huvudsakligen omfatta det rörliga krigets krav,

synes det bliva möjligt att begränsa den tid, som på sommaren erfordras

för bibringandet av de oundgängligen nödvändiga färdigheterna beträffande

enskild utbildning och utbildning i avdelning till och med plutons storlek, till

90 dagar. Vid denna tid kan emellertid första tjänstgöringen icke stanna.

Till förenämnda enskilda utbildning måste med nödvändighet komma utbildning

i kompani och i bataljon. Med hänsyn till erfarenheterna från

såväl 1901 års som 1914 års härordning torde för denna utbildning böra

anslås en tid av minst 30 dagar. För de värnpliktiga, vilka inställa sig

till första tjänstgöring på våren, bör således första tjänstgöringen omfatta

en tid av 120 dagar. I enlighet med vad i det föregående (sid. 61)

angivits, bör denna tid för höstgruppen ökas med 30 dagar.

För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna

är det nödvändigt, att tre årsklasser äro inkallade under nämnda

övningar. Antalet repetitionsövningar bör därför liksom hittills vara tre,

och varje sådan övning bör hava eu tidslängd av 25 dagar. Som i det

föregående (sid. 64) angivits, bör den sista repetitionsövningen förläggas

till det sjätte året.

Den sammanlagda utbildningstiden för här avsedda värnpliktiga kommer

alltså att uppgå till (120 + 3 X 25 =) 195 dagar för vårgruppen och till

(150 + 3 X 25 =) 225 dagar för höstgruppen. De sålunda föreslagna

utbildningstiderna understiga väsentligt den av försvarsrevisionen för ifråga
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

varande värnpliktiga föreslagna utbildningstiden eller 25o dagar. Skillnaden

är emellertid icke så stor, som den vid första påseendet kan förefalla.

Dels skulle nämligen enligt revisionens förslag 30 dagar avses för

särskild vinterutbildning. I fråga om den till sommaren förlagda utbildningen

inskränker sig alltså skillnaden till 30 dagar. Dels förutsätter jag,

såsom tidigare framhållits, utbildning av underbefäl eller fackmän i större

omfattning, än revisionen föreslagit.

För de på hösten under första året inryckande värnpliktiga skulle fullgörandet

i sedvanlig ordning av tre repetitionsövningar medföra, att antalet inkallelser

under tjänstetiden i beväringen bleve fyra. För samtliga övriga

värnpliktskategorier åter — vid infanteriet såväl som vid specialtruppslagen

förutsättes antalet sådana inkallelser bliva högst tre. Då det givetvis

är önskvärt, att värnpliktstjänstgöringen, i vad avser antalet inkallelser,

icke ställer sig olägligare för nu ifrågavarande värnpliktiga än för andra,

torde tjänstgöringen böra ordnas så, att antalet inkallelser även för dem

begränsas till tre. Ur militär synpunkt är det vidare ett önskemål att

under senare delen av vårgruppens första tjänstgöring hava en hel årskontingent

samlad. Detta kan lämpligen vinnas genom att lata höstgruppen

fullgöra två av repetitionsövningarna i eu följd. Genom eu sådan anordning

blir det ock möjligt att begränsa antalet inkallelser för ifrågavarande

värnpliktiga. Visserligen kommer härigenom numerären under repetitionsövningarna

att minskas, men torde denna olägenhet uppvägas av de med

anordningen i fråga förenade fördelar.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet

infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt

195 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt med tre repetitionsövningar om 25

dagar före utgången av sjätte året. För värnpliktiga, som påbörja första

tjänstgöringen på hösten under första året, bör denna ökas med 30 dagar.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår närmare av nedanstående diagram.

Vårgruppen.

29/4 Första tjänstgöring1) 9/a Rep.-övn. 6/io (120 dagar

- -----1---Il 25 »

-| 25 »

195 dagar

2. året. |.

3. året. |- 6. året. |

l) Hemförlovning i 12 dagar.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl, Maj.ts proposition nr 20.

Höstgruppen.

1. året. |

2. året. |i

3. året. |

6. året. |.

Vn Första

tjänstgöring * I *) 16A

i4/8 Kep.-övn. 9/s Eep.-övn. Vid

Rep.-ÖTn.

150 dagar

( 25 »

[\ 25 »

25 »

225 dagar

*) flemförlovning i 15 dagar.

I vissa fall torde avvikelser böra ske från vad ovan föreslagits angående

utbildningstiden.

För tillgodoseende av krigsberedskapen i Bodens fästning, ävensom för

att vid mobilisering vid de olika regementena hava tillgång på i skidlöpartjänst

särskilt utbildad personal, bör, fortfarande såsom hittills, visst antal

värnpliktiga årligen uttagas från hela riket i och för tjänstgöring vid Norrlottens

regemente. Med hänsyn till det begränsade antalet till linjetjänst

uttagna värnpliktiga har försvarsrevisionen funnit sig nödsakad stanna vid

ett antal av 400 man. Då denna styrka är alltför ringa för angivna ändamål,

torde den årliga kontingenten böra ökas till 600 man eller samma

styrka, som avses enligt nu gällande härordning.

För uppnående av bästa möjliga utbildningsresultat böra ifrågavarande

värnpliktiga, såsom hittills varit förhållandet och även revisionen föreslagit,

kunna fullgöra all dem åliggande tjänstgöring i en följd. Inryckning till tjänstgöring

torde böra ske i slutet av augusti månad första året. Då emellertid

en viss frihet bör finnas att ordna tjänstgöringen på det med hänsyn till

rådande förhållanden lämpligaste sättet, torde i värnpliktslagen endast böra

stadgas, att ifrågavarande värnpliktiga må, på sätt Konungen finner gott

förordna, fullgöra dem åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre

repetitionsövningar i en följd.

Tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga har tänkts bliva förlagd

ungefärligen på sätt nedanstående diagram utvisar.

1. året. |__

tre rep.-övn. J) 31/3

2. året. -

*) Hemförlovning i 22 dagar.

25/8 Första tjänstgöring och

- ----——

195 dagar

I och för upprätthållande av garnisonstjänsten i huvudstaden finnes

enligt nuvarande organisation vid Svea och Göta livgarden ett betydligt

större antal volontärbeställningar än vid övriga infanteriregementen. Sålunda

upptaga staterna för vartdera av dessa båda regementen 12 vicekorpraler

och 300 meniga volontärer mera än staten för ett vanligt linjeinfanteriregemente.

Försvarsrevisionen har förutsatt, att eu väsentlig minsk
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

ning av antalet volontärer vid ifrågavarande båda regementen skulle äga

ruin. Då garnisonstjänsten emellertid måste, om än till i möjligaste mån

begränsad omfattning, upprätthållas och detta med den av revisionen föreslagna

organisationen icke kunde ske utan att i hög grad menligt inverka

på utbildningsarbetet inom de under vinterhalvåret pågående underbefälsin.

fl. skolor, som kunde komma att förläggas till huvudstaden, har revisionen

föreslagit, att dessa båda regementen i och för garnisonstjänstens

ombesörjande skulle erhålla ett något större antal värnpliktiga än övriga

infanteriregementen. Inom landet i dess helhet skulle sålunda uttagas

sammanlagt 360 värnpliktiga för att vid Svea och Göta livgarden fullgöra

sin värnpliktstjänstgöring. Ifrågavarande värnpliktiga förutsattes inrycka

till tjänstgöring i början av augusti första värnpliktsåret och fullgöra densamma

i en följd. Då emellertid även här en viss frihet borde finnas

att ordna tjänstgöringen på det med hänsyn till rådande förhållanden

lämpligaste sättet, borde värnpliktslagens bestämmelser härutinnan avfattas

på enahanda sätt, som ovan föreslagits beträffande de för särskild utbildning

vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga.

Liksom försvarsrevisionen förutsätter även jag, såsom längre fram närmare

omförmäles, eu väsentlig minskning av antalet volontärer vid de båda

fotgardesregementena. För garnisonstjänstens upprätthållande böra därför,

på sätt revisionen anfört, särskilda värnpliktiga avses. Genom det sätt,

varpå revisionen tänkt sig ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöring ordnad,

torde densamma hava åsyftat dels att i möjligaste män befria ovan omnämnda

underbefäls- in. fl. skolor från garnisonstjänst, och dels att erhålla tillgång på

för sådan tjänst utbildat manskap under den tid på våren, då det nyinryckta

linjemanskapet ännu icke kunde tagas i anspråk för dylik tjänst.

Som i det följande (sid. 163) närmare angives, kommer enligt det förslag,

jag står i begrepp att framlägga, ett icke ringa antal till linjetjänst uttagna

värnpliktiga att under vinterhalvåret befinna sig i tjänstgöring vid Svea

och Göta livgarden. Behovet av att under hela vinterhalvåret för garnisonstjänstens

upprätthållande hava tillgång på särskilt härför avsedda värnpliktiga

gör sig därför mindre gällande. Däremot är det nödvändigt, att

värnpliktiga stå till förfogande under de tider på höst och vår, då det

nyinryckta linjemanskapet ännu icke hunnit bibringas för garnisonstjänsten

erforderlig utbildning. För att med den utbildningstid, som här förutsättes,

kunna tillgodose detta krav, torde för dessa värnpliktiga första tjänstgöringen

böra äga rum under första året med inryckning i början av

augusti samt de tre repetitionsövningarna fullgöras i en följd under andra

året med inryckning i mitten av april. Värnpliktslagens bestämmelser

torde emellertid, såsom revisionen föreslagit, böra avfattas så, att nödig

frihet finnes att ordna tjänstgöringen på det med hänsyn till rådande förhållanden

lämpligaste sättet. Den av revisionen för ändamålet till 360

man beräknade årskontingenten torde böra ökas till 400 man.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Underbefäl

eller

fackmän.

Kungl. MajUs proposition nr 20.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

®/s Första tjänstgöring * *) 17/is

- i i _| 120 dagar

---—I 75 >■

195 dagar

1. året. |___________

16A Tre rep.-övn. 3%

2. året. |.—-___| i

*) Hemförlovning i 12 dagar.

Enligt revisionens förslag skulle samtliga på Gotland inskrivna värnpliktiga

uttagas till linjetjänst, under det att motsvarande uttagning på

fastlandet icke skulle uppgå till mer än 36,5 % av det beräknade på fastlandet

årligen inskrivna antalet värnpliktiga (studenter och likställda undantagna).

De ökade personliga bördor, som därigenom komme att påläggas

Gotlands värnpliktiga, borde enligt revisionens åsikt kompenseras genom

en något kortare utbildningstid. Med hänsyn därtill, att Gotlands trupper

näppeligen komme att uppträda under svårare vinterförhållanden, borde

kompensationen beredas på det sättet, att Gotlands infanteriregemente

tilldelade värnpliktiga befriades från undergående av särskild vinterutbildning.

Såsom i det föregående (sid. 44) framhållits, böra, med hänsyn till de

grunder, som av mig föreslagits för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst

och ersättningsreserven, Gotlands värnpliktiga i sådant hänseende jämställas

med övriga värnpliktiga. För dessa är icke någon särskild vinterutbildning

ifrågasatt. De skäl, som föranlett försvarsrevisionen att föreslå

värnpliktstjänstgöringens anordnande på annat sätt för Gotlands värnpliktiga

än för övriga, föreligga alltså icke här.

Som i det följande (sid. 163) närmare omförmäles, böra 400 man årligen

vid inskrivningen uttagas från fastlandet för tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente.

Skäl synes icke föreligga att för dessa värnpliktiga stadga

någon annan anordning för värnpliktstjänstgöringens fullgörande än för

övriga här avsedda värnpliktiga.

I det föregående (sid. 59) har föreslagits, att underbefäl eller fackmän

skola uttagas till ett antal motsvarande 25 % av antalet till linjetjänst

uttagna värnpliktiga. Ifrågavarande uttagningsprocent är beräknad möjliggöra

fyllandet av infanteriets mobiliseringsbekov av värnpliktigt manskap

beträffande följande personalkategorier, nämligen: underbefäl vid gevärsoch

kulsprutekompanier samt vid infanteriartilleriförband, signalister och

pionjärer, stridsvagnsförare samt viss motorpersonal vid stridsvagnkompanier.

Önskvärt vore, att även kommissarier och sjukvårdsmanskap, åtminstone

i viss utsträckning, kunde utbildas bland här avsett manskap,

men den föreslagna uttagningsprocenten torde näppeligen medgiva, att

så sker.

Den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande manskap är enligt

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kung!, May.ts proposition nr 20.

gällande härordning 400 dagar samt enligt försvarsrevisionens förslag 365

dagar. Denna tid torde emellertid böra begränsas till 350 dagar eller

samma tid, som i det följande föreslås för utbildning av underbefäl ellei

fackmän vid artilleriet och ingenjörtrupperna.

För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna

böra av ifrågavarande manskap minst två årsklasser samtidigt

vara inkallade. Antalet repetitionsövningar bör därför bestammas tdl två.

Liksom för flertalet infanteriet tilldelade värnpliktiga bör den sista repetitionsövningen

förläggas till sjätte aret. Då dagantalet för varje repetitionsövning

är föreslaget till 25 (sid. 65), skulle första tjänstgöringen

alltså få eu varaktighet av 300 dagar.

Som i ett tidigare sammanhang (sid. 58) omförmälts, förutsättes inryckningen

till första tjänstgöring äga rum på hösten under första året. Möjligt

är dock, att det kan visa sig lämpligt att förlägga inryckningen för någon

mindre kategori till andra året. Härutinnan bör således en viss frihet

medgivas.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för underbefäl

eller fackmän vid infanteriet bestämmas till sammanlagt 350 dagar, vilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en

första tjänstgöring om 300 dagar, som tager sin början under första

eller andra året, samt med två repetitionsövningar om 25 dagar före utgången

av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildnings
-

tiden framgår

av nedanstående diagram.

14/io Första

tjänstgöring x)

q/q Rep.-ovn. 5/io

IdUO dagar

I25 “

llep.-övn.

350 dagar

1) Hemförlovning i 29 dagar.

I överensstämmelse med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 199) före- Kavalleriet,

slagit, torde utbildningstiden vid kavalleriet böra bestämmas till sammanlagt

350 dagar.

För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna

måste två årsklasser vara inkallade. Antalet repetitionsövningar

bör därför liksom hittills bestämmas till två. Som i det föregående (sid.

64) angivits, bör den sista repetitionsövningen förläggas till sjätte året.

Då dagantalet för varje repetitionsövning är föreslaget till 35 (sid. 65),

kommer första tjänstgöringen att få en varaktighet av 280 dagar. Inryckning

till första tjänstgöring bör äga rum på hösten första året

(sid. 61).

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för kavalleriet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artilleriet.

Flertalet

värnpliktiga.

Fältartilleriet.

Fästnings
artilleriet.

<6 Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt 350 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

med en första tjänstgöring om 280 dagar, som tager sin början under

första året, samt med två repetitionsövningar om 35 dagar före utgången

av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår närmare av nedanstående diagram.

Vii Första

Va Rep.-övn. Vio

-I
-

■I
-

1280 dagar

35

1. året. I_

2. året. |.

tjänstgöring *)

6. året.

Kep.-övn.

35 »

--- 350 dagar

*) Hemförlovning i 23 dagar.

I enlighet med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 407) föreslagit, anser

även jag, att positionsartilleriet framdeles bör uppgå i fältartilleriet. Artilleriet

kommer i så fall att utgöras endast av fältartilleri och fästningsartilleri.

Till det senare hänföres blott Bodens artilleriregemente. Fältartilleriet

kommer således att omfatta samtliga övriga artilleri truppförband.

Som i det föregående (sid. 57) angivits, böra jämväl vid artilleriet de

till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppdelas i »flertalet värnpliktiga» och

»underbefäl eller fackmän».

Da det gäller att bestämma dagantalet för första tjänstgöringen för

flertalet värnpliktiga, göra sig enahanda synpunkter gällande som beträffande

första tjänstgöringens längd för motsvarande värnpliktiga vid infanteriet.

Med hänsyn härtill samt till de utbildningsförliållanden, vilka vid

artilleriet äro rådande, torde första tjänstgöringen vid nämnda truppslag

icke kunna sättas lägre än till 135 dagar.

För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna

måste tre årsklasser samtidigt vara inkallade. Antalet repetitionsövningar

bör därför bestämmas till tre. Som i det föregående

(sid. 64) angivits, bör den sista repetitionsövningen förläggas till sjätte

året. Då dagantalet för varje repetitionsövning är föreslaget till 35 (sid.

65), kommer den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga

att utgöra 240 dagar eller samma dagantal, som försvarsrevisionen

i sitt den 4 maj 1920 avgivna betänkande och förslag rörande ändrad

utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass föreslog för artilleriet.

Jämväl vid fästningsartilleriet torde den sammanlagda utbildningstiden

böra bestämmas till 240 dagar.

För tillgodoseende av säkerhetstjänsten året om i Bodens fästning böra

de \ ärnpliktiga, i överensstämmelse med vad gällande härordning förutsätter,

uppdelas i två omgångar, av vilka den ena — höstgruppen —

inrycker till första tjänstgöring på hösten under första året och den andra

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds proposition nr 20.

77

— vårgruppen — på våren under andra året. Liksom vid fältartilleriet

bör antalet repetitionsövningar bestämmas till tre samt den sista repetitionsövningen

förläggas till sjätte året. Då varje repetitionsövning förutsattes

omfatta 35 dagar (sid. 65), kommer första tjänstgöringen att få

en längd av 135 dagar.

För höstgruppen skulle fullgörandet i sedvanlig ordning av tre repetitionsövningar

medföra, att antalet inkallelser under tjänstetiden i beväringen

för de till denna grupp hörande värnpliktiga bleve fyra. Som i

det föregående (sid. 71) framhållits, bör emellertid antalet inkallelser

icke för någon värnpliktskategori överstiga tre. Med hänsyn härtill torde

den första repetitionsövningen lämpligen böra fullgöras i följd med första

tjänstgöringen. Som av nedanstående diagram framgår, är en sådan anordning

önskvärd jämväl ur synpunkten av säkerhetstjänstens i Boden tillgodoseende.

Den minskning av manskapsnumerären under de ordinarie

repetitionsövningarna på hösten, som blir en följd av ifrågavarande anordning,

är visserligen icke utan sina olägenheter, men dessa torde dock

ej vara större, än att övningarna kunna bedrivas, utan att ändamålet med

desamma härigenom förfelas.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet

artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt

240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras med en första tjänstgöring om 135 dagar, vilken tager sin början

vid fältartilleriet under andra året och vid fästningsartilleriet under första

eller andra året, samt med tre repetitionsövningar om 35 dagar före ut- gången av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildnings- tiden framgår närmare av nedanstående diagram.

Fältartilleriet samt fästningsartilleriets vår grupp.

6/4 Första tjänstgöring x) V® Rep.-övn. 7/io

(135 dagar

Rep.-övn.

''\ 35 »

Rep..övn.

*) Hemförlovning i 12 dagar.

240 dagar

Fästningsartilleriets höstgrupp.

9/io Första

tjänstgöring1) 9/s Rep.-övn. UA

!ll3o dagar

35 »

Va Kep.-övn. 7/io

1 35 >■

Rep.-övn.

6. året. 1-------------------

--1 35 »

240 dagar

Hemförlovning i 15 dagar.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Underbefäl I det föregående (sid. 60) har föreslagits, att underbefäl eller fackmän

eller fackman. s^0]a uttagas till ett antal motsvarande 25 % av antalet till linjetjänst

uttagna värnpliktiga. Genom ifrågavarande uttagning beräknas artilleriets

mobiliseringsbehov av värnpliktigt manskap kunna fyllas beträffande följande

personalkategorier, nämligen:

vid hästanspända artilleriförband signalister; samt

vid motoriserade artilleriförband (belysnings- och ballongformationer)

signalister, motorförmän och motorhantverkare.

Yid hästanspända artilleriförband beräknas därjämte viss utbildning i

spanar- och ordonnanstjänst kunna bibringas ett antal värnpliktiga.

För ifrågavarande värnpliktiga synes böra stadgas den sammanlagda

utbildningstid — 350 dagar -—, som försvarsrevisionen (Del 1, sid. 203)

föreslagit för samtliga artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga. För erhållande

av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna

måste två årsklasser samtidigt vara inkallade. Antalet repetitionsövningar

bör därför bestämmas till två. Som i det föregående (sid. 64) angivits,

bör den sista repetitionsövningen förläggas till sjätte året.

Inryckningen till första tjänstgöring förutsättes, som redan i annat sammanhang

(sid. 58) omförmälts, äga rum på hösten under första året. Av

samma skäl, som anförts i fråga om motsvarande personalkategori vid

infanteriet, bör dock möjlighet hållas öppen att inkalla ifrågavarande värnpliktiga

till dylik tjänstgöring under andra året.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för underbefäl

eller fackmän vid artilleriet bestämmas till sammanlagt 350 dagar, vilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en

första tjänstgöring om 280 dagar, som tager sin början under första eller

andra året, samt med två repetitionsövningar om 35 dagar, vilka fullgöras

före utgången av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

Vn Första

1. året.

2. året.

ltep.-övn.

6. året. |----•— ■--j 35 »

350 dagar

*) Hemförlovning i 23 dagar.

ingenjör- I enlighet med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 205) föreslagit, böra

trupperna. ingenjörtrupperna i linjetjänst tilldelade värnpliktiga vid inskrivningen uppdelas

å fyra särskilda tjänster, nämligen fältingenjörtjänst, fästningsingenjörtjänst,

fälttelegraf tjänst och radiotjänst.

Som i det föregående (sid. 57) angivits, anser jag mig vidare böra förorda,

att jämväl vid ingenjörtrupperna uttagas underbefäl eller fackmän.

tjänstgöring

Vo Rep.-övn. 7/io

(280 dagar

( 35 »

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl, May,is proposition nr 20.

Med avseende å utbildningstidens längd Lava ingenjörtrupperna hittills

varit jämställda med artilleriet. Härifrån synes man även nu böra utgå.

Den sammanlagda utbildningstiden bör således för flertalet värnpliktiga bestämmas

till 240 dagar samt för underbefäl eller fackmän till 350 dagar.

I fråga om tidsindelningen gäller vad ovan (sid. 77) anförts beträffande

flertalet värnpliktiga vid artilleriet. Utbildningen för flertalet ingenjörtrupperna

i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bör alltså bestämmas till sammanlagt

240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras med en första tjänstgöring om 135 dagar, vilken

tager sin början under andra året, samt med tre repetitionsövningar om

35 dagar före utgången av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår närmare av nedanstående diagram.

2. året.

3. året.

6. året.

6A Första tjänstgöring1) ‘/a Eep.-övn. 7/io

Eep.-övn.

Eep.-övn.

*) Hemförlovning i 12 dagar.

f135 dagar

4 35 »

I 35 »

.| 35 »

240 dagar

Enligt vad i det föregående (sid. 60) omförmälts, skola 25 % av de till

linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas till underbefäl eller fackmän. Genom

ifrågavarande uttagning beräknas ingenjörtruppernas mobiliseringsbehov avvärnpliktigt

manskap kunna fyllas beträffande följande personalkategorier,

nämligen:

i fältingenjör- och fästningsingenjörtjänst troppbefälhavare;

i fälttelegraftjänst biträdande gruppchefer och stationspersonal; samt

i radiotjänst radiotelegrafister.

I fråga om utbildningstidens indelning gäller vad ovan anförts beträffande

underbefäl eller fackmän vid artilleriet. Utbildningstiden för underbefäl

eller fackmän vid ingenjörtrupperna bör alltså bestämmas till sammanlagt

350 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras med en första tjänstgöring om 280 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt med två repetitionsövningar om 35 dagar,

vilka fullgöras före utgången av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

Vn Första

1. året. l----I ■ )

1 _ (280 (lagar

tjänstgöring1) Ve Rep.-övn. 7/io i 35 „

2. året. ...........mm..................nr 1 ■ 11 ■ 1 —1——— 1 —— —1 ■■»—.—■■i-|j

Rep.-öyn.

6. året. * *) |-------1 -1 35 »

350 (lagar

*) Hemförlovning i 23 dagar.

*) För radiotjänst 4. året.

Flertalet

värnpliktiga.

Underbefäl

eller fackmän.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Träng
trupperna.

Flertalet

värnpliktiga.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

I enlighet med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 209) föreslagit, böra

dels de värnpliktiga, vilka för närvarande tilldelas trängen i sjukbärartjänst

och i egentlig sjukvårdstjänst, framdeles vid inskrivningen sammanföras

i en gemensam grupp samt tilldelas trängen i »sjukvårdstjänst», dels

den nuvarande benämningen »egentlig trängtjänst» ändras till »trängtjänst»

och dels slutligen en ny tjänst, »biltjänst», tillkomma.

Enligt gällande härordning hava trängtrupperna en kortare sammanlagd

tjänstgöringstid än infanteriet. Försvarsrevisionen har i sitt förslag följt

denna princip. Då emellertid flertalet av de infanteriet i linjetjänst tilldelade

värnpliktiga nu förutsättas erhålla en så kort utbildningstid som

195 dagar, synes samma utbildningstid böra bestämmas för motsvarande

manskap vid trängtrupperna.

Beträffande utbildningstidens indelning gäller, utom såvitt angår de

trängen i biltjänst tilldelade värnpliktiga, vad ovan anförts beträffande flertalet

värnpliktiga vid infanteriet.

Det för biltjänst uttagna manskapet förutsättes, efter det erforderlig utbildning

bibringats vid vederbörliga trängkårer, i viss utsträckning skola

tilldelas de olika truppförbanden, dels för fortsatt utbildning och dels för

tillgodoseende av dessas behov av bilförare. Med hänsyn till önskvärdheten

av att vid truppförbanden hava tillgång på bilförare under så stor

del av året som möjligt bör första tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga

bestämmas till 170 dagar (200 dagar för höstgruppen). Endast

en repetitionsövning (om 25 dagar) kommer således att äga rum. Under

denna kommer, som av nedanstående diagram framgår, ungefär en och

en halv årsklass att bliva disponibel, vilket ur övningssynpunkt torde

kunna anses vara någorlunda tillfredsställande. Repetition sövningen bör,

som i det föregående (sid. 64) angivits, förläggas till femte året.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet

trängen tilldelade värnpliktiga bestämmas till 195 dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

i trängtjänst och sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring om 120

dagar, som tager sin början under första eller andra året, samt med tre

repetitionsövningar om 25 dagar före utgången av sjätte året; samt

i biltjänst med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt med en repetitionsövning om 25 dagar

före utgången av femte året.

Eör värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen på hösten under

första året, ökas denna med 30 dagar.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår närmare av nedanstående diagram.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds proposition nr 20.

81

2. året. |-

3. året. |- 6. året. |_

Trängtjänst och Sjukvårdstjänst.

Vårgruppen.

,0/i Första tjänstgöring1) °/9 Rep.-övn. 6/io

-1-1

Rep.-övn.

/ISO dagar

25 »

Rep.-övn.

-I ''■!-

*) Hemförlovning i 12 dagar.

HÖ st grupp en.

Första

1. året. |-

2. året. .

5. året. |-

6. året. |-

tjänstgöringx) 16/4

V8 Rep.-övn. 9/oRep.-övn. 5/io

Rep.-övn.

*) Hemförlovning i 15 dagar.

2. året. |- 5. året. |-

/6

-I
-

Biltjänst.

Vår grupp en.

Första tjänstgöring *)

9/a Rep.-övn. 5/io

-

l) Hemförlovning i 15 dagar.

Höstgruppen.

ii Första

1. året. |-

2. året. {■

5. året. |-

tjänstgöring *)

''/9 Rep.-övn. 5/io

25

»

25

195

dagar

1

J150

dagar

1 25

»

) 25

»

25

dagar

225

dagar

170

dagar

25

))

195

dagar

1200

dagar

25

»

225

dagar

*) Hemförlovning i 15 dagar.

Vid trängtrupperna skola, enligt vad förut (sid. 59) nämnts, 20 % av Underbefäl

de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas till underbefäl eller fackmän, eller fackmän.

Härigenom beräknas trängtruppernas mobiliseringsbehov av värnpliktigt

manskap kunna fyllas beträffande följande personalkategorier, nämligen:

i trängtjänst sektions- och halvsektionschefer jämte ställföreträdare, kulspr

uteman skap, signalister, kommissarier;

i sjukvårdstjänst grupp- och patrullförare, sjukvårdskorpraler, översjukvaktare

jämte ställföreträdare, signalister och kommissarier; samt

i biltjänst underbefäl jämte ställföreträdare, kulsprutemanskap, signalister

och kommissarier.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Intendentur
trupperna.

Flertalet

värnpliktiga.

För ifrågavarande värnpliktiga torde, i enlighet med försvarsrevisionens

förslag, böra beräknas en sammanlagd utbildningstid av 325 dagar. I

fråga om indelningen av denna utbildningstid gäller vad ovan anförts beträffande

underbefäl eller fackmän vid infanteriet, dock att första tjänstgöringen

kommer att omfatta 275 dagar i stället för 300 dagar vid infanteriet.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för underbefäl

eller fackmän vid trängtrupperna bestämmas till sammanlagt 325 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

med en första tjänstgöring om 275 dagar, som tager sin början under

första eller andra året, samt med två repetitionsövningar om 25 dagar före

utgången av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

8/n Första

1. året. I------[■ 1275 dagar

tjänstgöring•/» Kep.-övn. 6/io l 25 »

2. året. — ——|--— |J

Rep.-övn.

6. året. |------; |____j 25 »

_ 325 dagar

*) Hemförloyning i 29 dagar.

I anslutning till vad ovan anförts i fråga om utbildningstiden för flertalet

värnpliktiga vid trängtrupperna och då försvarsrevisionens förslag om

kortare utbildningstid vid intendenturtrupperna än vid trängtrupperna icke

synes mig tillräckligt grundat, torde den sammanlagda utbildningstiden för

flertalet intendenturtrupperna i linjetjänst tilldelade värnpliktiga böra bestämmas

i enlighet med vad för infanteriet har blivit föreslaget.

För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna

böra tre årsklasser Vara inkallade under nämnda övningar.

Antalet repetitionsövningar bör därför bestämmas till tre. Den sista repetitionsövningen

bör, som i det föregående (sid. 64) angivits, förläggas till

sjätte året. Då dagantalet för varje repetitionsövning är föreslaget till 25

(sid. 65), kommer första tjänstgöringen alltså att få eu varaktighet av 120

dagar för dem, som påbörja tjänstgöringen på våren andra året (vårgruppen),

och 150 dagar för det återstående manskapet (höstgruppen).

I fråga om tidsindelningen gäller vad ovan anförts beträffande flertalet

värnpliktiga vid infanteriet.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet

intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt 195

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början under

första eller andra året, samt med tre repetitionsövningar om 25 dagar före

utgången av sjätte året. För värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen

på hösten under första året, ökas denna med 30 dagar.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr JO.

83

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår närmare av nedanstående diagram.

Vår gruppen.

20/4 Första tjänstgöring1) % Iiep.-övn. 5/io

/120 dagar

Rcp.-övn.

1 25 »

6. året. | . -

Rep.-ö vn.

-1

25 »

195 dagar

HemförloYning i 12 dagar.

Höstgruppen.

1. året. |-

2. året.

9. året. [- 6. året. |-

tjänstgöring *) 16/i

14/8 Kep.-övn. 9/b Rep.-öyn. 5/io

- -1-!-1

Rep.-öyn.

*) Hemförlovning i 15 dagar.

''In Första

-''-''

150 dagar

( 25

-it 25

-I 25

225 dagar

Enligt gällande härordning föreskrives samma utbildningstid — samman- Underbefäl

lagt 365 dagar — för underbefäl eller fackmän vid träng- och intendentur- cller fackmantrupperna.

Även enligt det för närvarande tillämpade provisoriet äro dessa

båda truppslag jämställda i förevarande hänseende. Eörsvarsrevisionen

har däremot föreslagit, att det sammanlagda dagantalet vid trängtrupperna

skulle bestämmas till 325 dagar men vid intendenturtrupperna till endast

300 dagar. Tillräckligt vägande skäl synes lika litet kunna andragas för

denna åtskillnad som för den av revisionen beträffande flertalet värnpliktiga

föreslagna. Den sammanlagda utbildningstiden för underbefäl eller fackmän

vid intendenturtrupperna torde därför liksom vid trängtrupperna böra bestämmas

till 325 dagar.

Beträffande utbildningstidens indelning gäller vad ovan anförts i fråga

om underbefäl eller fackmän vid trängtrupperna.

Utbildningstiden för underbefäl eller fackmän vid intendenturtrupperna

bör sålunda bestämmas till sammanlagt 325 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring

om 275 dagar, som tager sin början under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om 25 dagar före utgången av sjätte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen.

1. året. |_

2. året. {■

6. året. I
-

8/n Första

tjänstgöring 1

9/g Rep.-övn. B/io

275 dagar

25 »

Rep.-örn.

-I 25

325 dagar

*) Hemförloyning i 29 dagar.

Utbildningstiden för studenter och likställda.

Såsom i det föregående nämnts, bär försvarsrevisionen kommit till den

uppfattningen, att den nuvarande studentorganisationen borde bibehållas

och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen. I överensstämmelse

härmed har revisionen även föreslagit, att samtliga studenter och

likställda, vapenföra såväl som icke vapenföra, skulle uttagas för utbildning

till linjetjänst. Den omständigheten, att hittillsvarande icke vapenföra uttoges

till dylik tjänst, innebure givetvis icke, att de komme att användas

i stridande befattningar, utan förutsattes, att de fortfarande komme att

tagas i anspråk för huvudsakligen samma befattningar som enligt nuvarande

härordning.

Yad utbildningstidens längd beträffade, hyste revisionen den bestämda

uppfattningen, att en avsevärd nedsättning av den i 1914 års värnpliktslag

bestämda övningstiden måste i förevarande fall vidtagas. Det vore

nämligen uppenbart, att sagda övnings tid vore, särskilt för dem, som

bedreve eller hade för avsikt att bedriva studier vid universitet, högskolor

och andra utbildningsanstalter — och detta utgjorde givetvis det stora

flertalet — högst betungande. Under första tjänstgöringen ginge sålunda

två lästerminer helt och hållet till spillo, och på grund av de båda repetitionsövningarnas

avslutande först inemot mitten av oktober månad

ytterligare två halva lästerminer. För de värnpliktiga innebure detta givetvis

de allvarligaste olägenheter med hänsyn såväl till deras studier som

till deras ekonomi.

Om revisionen alltså hölle före, att en nedsättning av förenämnda

utbildningstid borde äga rum, gjorde sig dock tydligtvis en viss tvekan

gällande i fråga om huru långt man härutinnan borde gå. Under sina

överläggningar hade emellertid revisionen kommit till det resultat, att utbildningstiden

borde för samtliga studenter och likställda, vapenföra såväl

som icke vapenföra, bestämmas till sammanlagt 365 dagar eller samma

dagantal, som av försvarsberedningarna på sin tid föreslagits för utbildning

av värnpliktiga truppförare.

Yad anginge utbildningstidens fördelning på första tjänstgöring och

repetitionsövningar ävensom förläggning i övrigt, borde ordnas så, att å

ena sidan bästa möjliga utbildningsresultat erliölles och å andra sidan de

värnpliktiga vållades minsta möjliga avbräck i sina studier. I enlighet

härmed funne revisionen sig böra föreslå, att endast en repetitionsövning

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO.

85

avliölles. Därigenom vunnes ökad tid för den grundläggande första tjänstgöringen,

och ur de värnpliktigas synpunkt vore det givetvis en fördel att

behöva fullgöra blott eu dylik övning. Såväl av militära skäl som med

hänsyn till de värnpliktigas studier borde repetitionsövningen icke fullgöras

samma år, första tjänstgöringen avslutades, utan först något år senare.

Då inryckningen till första tjänstgöringen förutsattes, såsom för närvarande

vore fallet, äga rum under juni månad första året, borde repetitionsövningen

lämpligen förläggas till tredje eller fjärde året och då givetvis samtidigt

med repetitionsövningarna för övriga värnpliktiga.

I fråga om sättet för första tjänstgöringens fullgörande hade man endast

att välja mellan två olika alternativ, nämligen antingen tjänstgöringens

fullgörande i en följd — sammanhängande linje — eller ock tjänstgöringens

uppdelande på två perioder, av vilka den ena förlädes till sommarmånaderna

under första året och den andra till andra året med början på nyåret

— delad linje. Med hänsyn därtill att enligt det förra alternativet

två hela lästerminer ginge förlorade, men enligt det senare endast något

över en lästermin, kunde det förefalla, som om den delade linjen ur de

värnpliktigas synpunkt vore avgjort att föredraga. Emellertid hade erfarenheten

från provisorietiden givit vid handen, att detta ingalunda vore fallet.

Sålunda hade det visat sig, att det stora flertalet värnpliktiga av 1920

års klass, vilka i viss utsträckning haft valfrihet härutinnan, önskat fullgöra

hela första tjänstgöringen i en följd. Vid sådant förhållande och då

den sammanhängande linjen ur militär synpunkt i regel vore att föredraga,

funne revisionen sig böra förorda denna, utom i vad anginge värnpliktiga

tilldelade ingenjörtrupperna i fält- och fästningsingenjörtjänst. För dessa

måste nämligen den delade linjen väljas, enär tjänstgöring såsom befäl

under de för dessa tjänster särskilt viktiga praktiska tillämpningsövningarna

eljest icke kunde komma till stånd i erforderlig omfattning. Då de flesta

av de ifrågavarande båda tjänster tilldelade värnpliktiga framdeles såsom

hittills kunde antagas hava för avsikt att söka inträde vid högre teknisk

läroanstalt, komrne den delade linjen icke att för dessa medföra någon

olägenhet. Höstuppehållet kunde nämligen med fördel användas dels för

ofta förekommande komplettering av i studentexamen erhållna betyg och

dels för erhållande av. erforderlig verkstadspraktik.

Vid artilleriet borde ett mindre antal av ifrågavarande värnpliktiga utbildas

i mättjänst. De för sådant ändamål uttagna syntes efter avslutad

vinterutbildning lämpligen böra hemförlovas för att ånyo inkallas på försommaren

för undergående av den speciella utbildningen i mättjänst, bland

annat vid artilleriets skjutskola. Med hänsyn till det ringa antal, varom

här vore fråga, kunde man i regel räkna med att ifrågavarande kommendering

läte sig ordna på frivillighetens väg.

Utbildningen av studenter och likställda förutsattes liksom hittills äga

rum truppslagsvis i en eller flera för ändamålet särskilt sammandragna

skolor, kompanier o. s. v.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Ovan angivna, av revisionen uttalade synpunkter anser även jag böra

läggas till grund för ordnandet av värnpliktstjänstgöringen för studenter

och likställda. Vissa smärre avvikelser från revisionens förslag torde

emellertid böra göras.

Sålunda torde den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga

icke böra sättas högre, än som i det föregående föreslagits för

underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna.

Den bör alltså bestämmas till 350 dagar. Den sålunda förordade minskningen

(15 dagar) i den av revisionen beräknade utbildningstiden är så

obetydlig, att man torde kunna räkna med att oaktat densamma bliva i

stånd att uppnå ungefärligen samma utbiklningsresultat som enligt revisionens

förslag.

I enlighet med vad i det föregående (sid. 64) angivits, torde repetitionsövningen

böra förläggas till femte året. Genom att — i överensstämmelse

med vad förut föreslagits för övriga värnpliktskategorier — i

värnpliktslagen föreskriva, att repetitionsövningen skall fullgöras före utgången

av femte året, hålles emellertid möjlighet öppen att medgiva den

värnpliktige att fullgöra repetitionsövningen ett tidigare år. Med hänsyn

till studenters och likställdas studieförhållanden m. m. är det givetvis för

dem av särskild betydelse, att sådant medgivande kan lämnas.

Efter frånräknande av det för repetitionsövning föreslagna dagantalet —

25 dagar vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna samt 35 dagar vid

övriga truppslag (sid. 65) — återstå för första tjänstgöringen 325 dagar

vid förstnämnda trenne truppslag och 315 dagar vid de övriga.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för studenter

och likställda bestämmas till sammanlagt 350 dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med eu första tjänstgöring

om minst 315 dagar, som tager sin början under första året och

antingen fullgöres i en följd eller uppdelas på första och andra året, samt

med en repetitionsövning före utgången av femte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

Infanteriet, träng- och intendenturtrupperna.

1. året. |-

2. året. |.

5. året. |~

Första tjänst
-

göring x)

325 dagar

®/a Rep.-övn. 6/io

-| 25 »

‘) Hemförlovning i 25 dagar.

350 daga]

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

87

Kavalleriet, artilleriet samt Ingenjörtrupperna 1 fälttelegraf- och radiotjänst.

1. året.

2. årot.

5. året.

Röring >)

Första tjiinst
-

Ve Rep.-övn. 7/io

■l|

>315 dagar

ll

I 35 »

350 lagar

*) Hemförlovning i 25 dagar.

Anm. För det manskap, som avses att utbildas i mättjänst vid artilleriet, avbrytes första tjänstgöringen

efter avslutandet av den särskilda vinterutbildningen, och äger hemförlovning rum till försommaren.

Utryckning sker före tiden för repetitionsövningen.

Ingenjörtrupperna 1 fältingenjör- och fästningslngenjörtjänst.

Första tjänstgöring:

2s/e första omgången 7/io

--'' -

1. året. |--

l7/i Första tjänstgöring: andra omgången1) 31/a

2. året. |--1 — M i, —- -

-I 105)

V

-I 210j

315 dagar

5. året.

Va Rep.-övn. 7/io

-| 35 »

350 dagar

*) Hemförlovning i 15 dagar.

För blivande läkare, veterinärer, tandläkare och apotekare in. fl. bör

värnpliktstjänstgöringen liksom för närvarande uppdelas å militärutbildning,

fackutbildning och facktjänstgöring. Tjänstgöringen torde böra ordnas på

sätt nedanstående tabell utvisar.

Militär-

utbildning

Fack-

utbild-

Fack-

tjänst-

Summa

dagar

1. året

2. året

nmg

göling

Läkare......................................................

80

90

60

120

350

Veterinärer................................................

105

60

60

125

350

Tandläkare och apotekare ................ .......

60

—

42

248

350

2. Till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga.

Som i det föregående (sid. 55) framhållits, äro de till ersättningsreserven

uttagna eller överförda värnpliktiga avsedda att bestrida den ständiga,

för truppförbanden gemensamma handräckningen ävensom det huvudsakliga

av den tillfälliga gemensamma handräckningen.

För bestämmande av den tjänstgöringstid, som med hänsyn härtill erfordras

för ifrågavarande manskap, är det nödvändigt att känna dels den

påräkneliga personaltillgången, dels ock det antal tjänstgöringsdagar, som

kräves för fullgörandet av här avsedda handräckningsarbeten.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl Maj:ts proposition nr 20.

Nämnda personaltillgång har, sedan vederbörliga avdrag (sid. 46) blivit

gjorda, beräknats utgöra:

till ersättningsreserven uttagna omkring 5,793 man,

till ersättningsreserven överförda omkring 2,375 man, vilka sistnämnda

värnpliktiga dock icke kunna beräknas vara disponibla för liandräckningstjänst

förrän en jämförelsevis avsevärd tid efter inställelsen till tjänstgöring.

Yad det årliga beliovet av tjänstgöringsdagar för omförmälda ändamål

beträffar, är det tydligt, att, ju kortare den för de till linjetjänst uttagna

värnpliktiga bestämda utbildningstiden är, desto större vikt ligger uppå

att beräkna antalet handräckningsdagar för ifrågavarande värnpliktiga så,

att behovet i här avsedd omfattning verkligen kan tillgodoses. På grund

härav synes enligt verkställda beräkningar nämnda behov icke kunna sättas

lägre än till 1,240,000 tjänstgöringsdagar.

Med hänsyn till det sålunda beräknade behovet av tjänstgöringsdagar

samt den ovan förutsatta personal tillgången torde tjänstgöringsskyldigheten

för ifrågavarande värnpliktiga icke behöva bestämmas till mera än 180

dagar. Tillgången på till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga kan

emellertid, allt efter den inskrivna årsklassens storlek, växla högst väsentligt.

Det skulle därför kunna inträffa, att tillgången å tjänstgöringsdagar för

handräckningstjänst bleve större, än behovet krävde, varigenom bland annat

de för ändamalet beräknade kostnaderna skulle komma att överskridas.

För undvikande av en sådan eventualitet bör Kungl. Maj:t erhålla rätt

att vid behov genom hemförlovning avkorta till ersättningsreserven uttagna

eller överförda värnpliktigas tjänstgöring i den utsträckning, som erfordras

för nedbringande av det för handräckningstjänst disponibla årliga antalet

tjänstgöringsdagar till omkring 1,240,000. Någon utökning av tjänstgöringstiden

utöver 180 dagar för nämnda manskap i syfte att medgiva bibringandet

av den militära utbildning, som försvarsrevisionen förutsatt, synes icke

vara av förhållandena påkallad. Tjänstgöringstiden för ifrågavarande manskap

bör alltså bestämmas uteslutande efter handräckningstjänstens krav.

Vid sådant förhållande är det och uppenbart, att den avkortning av tjänstgöringstiden,

som, enligt vad i det föregående omförmälts, är avsedd att

medgivas de till linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka såsom medlemmar

av skytteföreningar förvärvat viss skjutskicklighet, ej bör vinna tillämpning

å de till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga.

Behovet av handräckning vid truppförbanden växlar under olika perioder

av året, beroende på tjänstgöringsförhållanden, årstid m. m. Ifrågavarande

värnpliktigas tjänstgöring bör avpassas efter det sålunda växlande behovet.

Därest så icke kan ske, blir följden, att man i vissa fall nödgas

anlita linjemanskap för handräckningsändamål i större omfattning, än som

förutsatts, samt att man i andra fall kommer att disponera över mera handräckningsmanskap

än det beräknade behovet. För ett reglerande av denna

angelägenhet på lämpligt sätt är det nödvändigt att i erforderlig omfattning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hi)

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

kunna ordna tjänstgöringen för det till ersättningsreserven uttagna eller

överförda manskapet i omgångar1).

3. Reservtruppövning och landstormsövning.

Enligt gällande värnpliktslag iiro liären tilldelade vapenföra värnpliktiga,

med undantag av studenter och likstiillda, som utbildas till läkare, veterinärer,

tandläkare och apotekare, skyldiga att, på sätt Konungen närmare

förordnar, deltaga i reservtruppövning:

vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna, trängen och

intendenturtrupperna i högst 15 dagar under nionde eller tionde aret, samt

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fiilttelegraftrupperna

i högst 25 dagar under femte eller sjätte aret.

Enligt försvar srevisionens förslag har behovet att hos de äldre årsklasserna

i beväringen uppfriska och befästa de kunskaper och färdigheter,

som inhämtats under den grundläggande första tjänstgöringen, ansetts bliva

tillgodosett genom att förlägga den sista repetitionsövningen eller, där

endast en repetitionsövning förekomme, denna till ett senare år än hittills,

nämligen vid infanteriet och trängtrupperna i sjukvårdstjänst till åttonde

året samt vid övriga truppslag eller tjänster i regel till sjätte året. Vid

sådant förhållande och med hänsyn jämväl tagen till de med anordnandet

av särskilda reserv truppövningar förenade kostnaderna ävensom till de värnpliktigas

intressen har revisionen icke i sitt förslag upptagit några särskilda

reservtruppövningar.

Som av det föregående (sid. 64) framgår, har jag utgått från att den

sista repetitionsövningen bör förläggas till ett senare år än hittills, ehuru

jag härutinnan ansett mig icke böra gå lika långt som försvarsrevisionen.

Vad revisionen anfört torde emellertid i huvudsak äga tillämplighet även

beträffande det förslag, jag går att framlägga. Detsamma upptager därför

icke några särskilda reservtruppövningar.

Enligt gällande värnpliktslag äro landstormen tillhörande värnpliktiga

skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin

utbildning deltaga i en landstormsövning om 5 dagar.

Landstormsövning äger i regel rum under tiden från och med den 1

maj till och med den 31 augusti, där så prövas lämpligt i omgångar inom

samma landstormsområde. Årligen äro avsedda att inkallas värnpliktiga

från omkring en fjärdedel av varje arméfördelnings landstormsområden. Inom

landstormsområde med särskilt stor tillgång på värnpliktiga må dock enligt

arméfördelningschefs beprövande inkallelserna fördelas på två eller flera år.

I regel inkallas de fyra yngsta årsklasserna samtidigt.

Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som vid mobilisering tillkomma

landstormen, har försvarsrevisionen ansett uppenbart, att man icke

kunde, utan att i alltför hög grad nedsätta landstormens användbarhet,

Reservtrupp
övning.

Nuvarande

bestämmelser.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

Landstorms
övning.

Nuvarande

bestämmelser.

Försvars
revisionen.

») Tjänstgöringen synes lämpligen böra ordnas i tillämpliga delar enligt Y. L. § 27: 2 A.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Generalskommissionen.

Chefen för

generalstaben.

Departements
chefen.

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

lämna densamma utan varje som helst övning. Utbytet av de nuvarande

landstormsövningama vore emellertid ur utbildningssynpunkt synnerligen

ringa. Ur militär synpunkt vore det bättre att giva ett mindretal av landstormen

en någorlunda nöjaktig utbildning än alla en otillfredsställande

sådan.

Revisionen har vidare ansett eu grundbetingelse för landstormens användning

vara, att det för densamma avsedda befälet vore någorlunda förtroget

med sina åligganden. Härutinnan lämnade förhållandena för närvarande

mycket övrigt att önska. Med hänsyn härtill vore det nödvändigt att införa

lagstadgade övningar för de till befäl uttagna och därför lämpliga

landstormsmännen. Eu annan kategori landstormsmän, som enligt revisionens

åsikt i alldeles särskild grad måste anses vara i behov av övning,

vore de, som avsåges för vissa speciella tjänster och befattningar, såsom

kulsprutemanskap, kommissarier och sjukvårdsmanskap. Endast förenämnda

båda personalkategorier, nämligen befäl och specialmanskap, borde enligt

revisionens mening deltaga i landstormsövning, under det att samtliga övriga

borde därifrån befrias.

Den sålunda föreslagna landstormsövningen förutsattes få en varaktighet

av 15 dagar. Till densamma borde inkallas 20 % av hela antalet landstormsmän,

vilket motsvarade en årlig kontingent av något över 5,000 man.

Generalskommissionen har framhållit, att under den av revisionen föreslagna

övningen om 15 dagar grundlig utbildning icke kunde bibringas.

Då övningen dock kunde bliva av betydande värde för höjandet av landstormens

användbarhet, ansåge sig kommissionen böra tillstyrka densamma.

Enligt kommissionens åsikt vore det emellertid, särskilt ur mobiliseringsoch

beredskapssynpunkt, av icke ringa betydelse, att samtliga landstormsmän

åtminstone eu gång under tjänstetiden — låt vara endast under några

dagar inkallades till övning. Den nuvarande femdagarsövningen borde

därför även efter tillkomsten av ovan omförmälda övning om 15 dagar —

bibehållas.

Chefen för generalstaben har ansett uttagningen till den av revisionen

föreslagna landstormsövningen böra bestämmas till 25 % av hela antalet

vapenföra landstormsmän, motsvarande eu årlig kontingent av högst 5,000

man.

Både den för närvarande lagstadgade femdagarsövningen och den av

revisionen föreslagna övningen om 15 dagar för befäl och specialmanskap

måste givetvis anses vara av stor betydelse för höjandet av landstormens

användbarhet. Såväl av kostnadsskäl som med hänsyn till de värnpliktigas

intressen anser jag mig likväl icke kunna föreslå anordnande av båda

dessa övningar. A id valet dem emellan torde företräde böra givas åt den

av revisionen föreslagna övningen, dels emedan denna övning torde böra

tillmätas det större militära värdet och dels på grund av de med densamma

förenade mindre kostnaderna. I enlighet med revisionens förslag

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 91

synas till ifrågavarande övning böra inkallas 20 % av hela antalet landstorm

»män.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, hurusom Sveriges landstormsföreningars

centralförbund uti sin redan i det föregående berörda

framställning framhållit, att alltsedan landstormen år 1904 erhöll sin organisation,

hade i gällande författningar räknats med frivilliga övningar för

landstormen. I försvararevisionens betänkande framskymtade eu ansats att

låta arbetet inom det frivilliga skytteväsendet på visst sätt ansluta till

värn pliktsutbildningen. Det förefölle emellertid, som om det skulle vara

minst lika värdefullt att inom härordningens ram erkänna även den frivilliga

landstormsorganisationens verksamhet. Landstormens svagaste punkt

hade städse varit dess befälsfråga, vilket finge sin förklaring därav, att

detta värnpliktsuppbåd hade att hämta sitt befäl så gott som uteslutande

ur egna led. Det vore då nödvändigt att alldeles särskilt beakta just

denna angelägenhet och genom lämpliga åtgärder söka befordra möjligheten

av behövlig tillgång på något så när kompetent landstormsbefäl.

Den obligatoriska landstormsutbildning om 15 dagar, som enligt försvarare

visionen sknlle givas därtill mest lämpliga 20 % av landstormsmännen,

vore självfallet alltför otillräcklig för att under densamma skulle kunna åstadkommas

för sina uppgifter dugligt befäl. Med eu på frivillighetens grund

lagd ytterligare utbildning som påbyggnad skulle dock avsevärt mera kunna

vinnas. En sålunda föreslagen frivillig utbildning kunde med framgång

anordnas just inom Sveriges landstormsföreningars centralförbund och till

detsamma anslutna landstormsförbund och landstormsföreningar. För att

centralförbundet skulle kunna utöva sin verksamhet i erforderlig utsträckning,

vore det givetvis ett önskemål, att detsamma av statsmedel bereddes

för administration och övningarnas anordnande erforderligt anslag, då det

icke kunde anses rimligt, att en utbildning, varom här vore fråga, såsom

för närvarande skedde, bekostades av enskilda eller insamlade medel. För

den frivilliga utbildningens allsidiga bedrivande vore det även av behovet

påkallat, att det anslag för bekostande av ammunition till landstormsmännens

skjutningar, vilket alltsedan landstormens organisation år 1904

omnämndes i landstormsförordningen, äntligen ock verkligen utginge.

Försvarsrevisionen har icke ansett sig böra framställa något förslag

angående understödjande från statens sida av de frivilliga landstormsövningarna,

men synes icke ställa sig direkt avvisande mot en sådan tanke.

Då ifrågavarande övningar emellertid måste anses vara ett synnerligen värdefullt

komplement till de lagstadgade och under erinran att alltintill år 1922

varit för berörda ändamål å riksstaten uppfört ett belopp å omkring 95,000

kronor, håller jag före, att för deras understödjande i riksstaten bör uppföras

ett ordinarie belopp, vilket med hänsyn till nu rådande ekonomiska

förhållanden dock icke torde kunna sättas högre än till 50,000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Gällande

bestämmelser.

1912 års

riksdag.

Militärmyn
digheterna.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

G. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.

Enligt § 18 i nu gällande värnpliktslag skall för varje rullföringsområde

och sjömanshus finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en regementsofficer

såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av

Konungens befallningshavande förordnad lagfaren ledamot, rullföringsrespektive

sjörullföringsbefälhavaren samt två inom rullföringsområdet eller

den stad, där sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer,

vilka väljas av landstinget, eller, där rullföringsområde utgöres av stad,

som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden

biträdas av läkare. För större rullföringsområde må, där Konungen

så bestämmer, finnas två eller flera inskrivningsnämnder. Yid sammanträde

av inskrivningsnämnd för (lant-)rullföringsområde, från vilket ett

större antal värnpliktiga tilldelas marinen, må vidare officer av marinen

närvara för att lämna erforderliga upplysningar och göra de yrkanden,

som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av värnpliktig till tjänst

eller särskild befattning vid marinen, dock utan rätt att deltaga i nämndens

beslut.

För deltagande i inskrivningsnämnds sammanträden äga nämndens ordförande

och ledamöter samt nämnden biträdande läkare ävensom förberörda

officer av marinen uppbära resekostnads- och traktamentsersättning, varjämte

den lagfarne ledamoten under senare år uppburit ett arvode av 10

kronor för varje förrättningsdag.

Enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser skall dessutom viss

personal (rullföringsbiträde, underbefäl och meniga) beordras att biträda

vid inskrivningsförrättning.

I anledning av särskilda motioner vid 1912 års riksdag anhöll riksdagen

i skrivelse den 5 mars 1912 (nr 33) om utredning, huruvida och

på vad sätt till vinnande av minskning i statsverkets kostnader för värnpliktigas

inskrivning ändring kunde göras i grunderna för inskrivningsnämndernas

organisation, samt att för riksdagen måtte framläggas det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

På grund av riksdagens förenämnda skrivelse infordrades yttranden i

ämnet från chefen för generalstaben, arméfördelningsclieferna och militärbefälhavaren

på Gotland ävensom från stationsbefälhavarna vid flottans

stationer i Karlskrona och Stockholm samt chefen för kustartilleriet.

Samtliga de sålunda hörda myndigheterna förklarade sig anse det vara

nödvändigt, att rullföringsbefälhavaren (sjörullföringsbefälhavaren) bibehölles

såsom ledamot av nämnden, ävensom att en särskild läkare biträdde

nämnden, varjämte av en myndighet (chefen för tredje arméfördelningen)

ifrågasattes, att läkaren borde bliva ledamot av nämnden.

Behövligheten av att en regementsofficer vore ordförande i inskrivningsnämnd

vitsordades av flertalet av de hörda myndigheterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO. “-''5

Likaså voro (let övervägande antalet myndigheter av den åsikten, att

den lagfarne ledamoten borde bibehållas. Av två myndigheter (chefen

för tredje arméfördelningen och chefen för kustartilleriet) gjordes emellertid

gällande, att sistnämnde ledamot kunde undvaras, särskilt som ordföranden

och rullföringsbefälliavaren borde besitta den författningskännedom,

som vore erforderlig vid inskrivningsförrättning.

Vad de icke militära, av landsting eller stadsfullmäktige utsedda ledamöterna

av inskrivningsnämnd beträffar, gåvo flertalet myndigheter uttryck

åt den uppfattningen, att endast den ene av dessa ledamöter borde bibehållas.

De särskilda sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den

14 juni 1916 tillkallats för att verkställa utredning och avgiva förslag

rörande ändringar i gällande värnpliktslag — 1917 års värnpliktskommission

— upptogo jämväl spörsmålet om ändrad organisation av inskrivningsnämnderna.

De sakkunniga anförde därvid, att beträffande nödvändigheten

att bibehålla rullföringsbefälliavaren och läkaren vid deras funktioner

med avseende å de värnpliktigas inskrivning icke kunde råda någon

tvekan. Ej heller syntes inskrivningsnämnds sammansättning i fråga om

ordförande och lagfaren ledamot böra utan nödtvång ändras. För den

händelse likväl av kostnadsskäl någon av dessa måste uteslutas ur nämnden,

borde den lagfarne ledamoten härvid ifrågakomma. Om av samma

skäl den ena av de icke militära ledamöterna ansåges böra utgå ur nämnden,

syntes detta kunna ske utan olägenhet ur arbetssynpunkt, men vore

härav föranledd kostnadsminskning alltför ringa för att motivera en sådan

ändring uti inskrivningsnämnds sammansättning.

Försvarsrevisionen har icke ifrågasatt någon ändring uti inskrivningsnämndernas

nuvarande organisation.

Marinmyndigheterna hava uti sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande

anfört, att någon besparing syntes kunna vinnas genom en förenkling

i sammansättningen av inskrivningsnämnd för sjömanshus. Erfarenheten

hade visat, att den nuvarande organisationen av denna nämnd

vore onödigt tung och dyrbar, och syntes en lämpligare sammansättning

av nämnden i fråga vara sjörullföringsbefälliavaren, tillika ordförande, en

lagfaren ledamot, förordnad av Konungens befallningsliavande i det län,

inom vilket sjömanshuset vore beläget, sjömanshusombudsmannen samt en

läkare.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, är önskemålet att för

vinnande av minskning i statsverkets kostnader förenkla inskrivningsnämndernas

sammansättning av gammalt datum. Så mycket angelägnare synes

mig tillgodoseendet av detta önskemål vara, när man, såsom nu, står inför

nödvändigheten att söka i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för

försvarsväsendet. Jag har därför ansett mig böra upptaga denna fråga till

närmare skärskådande. Anledning härtill föreligger jämväl ur den synpunkten,

att den värnpliktsorganisation, varom jag i det föregående fram
-

1917 års

värnpliktskornmission■
-

Försvars
revisionen
Marinmyndigheterna
-

Departements
chefen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Mcij;ts proposition nr 20.

lagt förslag, kommer att medföra en icke oväsentlig omläggning av inskrivningsnämndernas

uppgifter och arbetssätt. I det övervägande antalet

inskrivningsfrågor, där nämnderna förut hatt beslutanderätt, skola de enligt

nämnda organisation endast hava att avgiva förslag till ledning för

inskrivningsrevisionerna, vilka det skall tillkomma att utöva beslutanderätten.

Jämväl beträffande åtskilliga uppskovsfrågor kommer enahanda

förhållande att inträda. Även om de sålunda väsentligt förändrade uppgifter,

som äro avsedda att åvila nämnderna, enligt sakens natur äro av

allt annat än ringa omfattning och betydelse, vill det likväl synas, att

den i berörda hänseende förutsatta omläggningen är ägnad att jämna

vägen för en av kostnadsskäl önskvärd förenkling i nämndernas sammansättning.

Övergår jag så till frågan om sättet för en dylik förenkling, anser jag

mig icke kunna förorda någon ändring i den för närvarande gällande bestämmelsen,

att ordförande uti inskrivningsnämnd skall vara en regementsofficer.

Även med den förutsatta omläggningen av inskrivningsförfarandet

måste nämligen samma krav som enligt nuvarande organisation ställas på

ordförandens kompetens och auktoritet.

Vad beträffar den lagfarne ledamoten, synes mig däremot med fog

kunna ifrågasättas, huruvida vid inskrivningsförrättning förekommande frågor

kunna anses påkalla, att juridisk sakkunskap är representerad inom inskrivningsnämnd.

Särskilt med hänsyn till att ordföranden och rullföringsbefälhavaren

(sjörullföringsbefälhavaren) torde kunna förutsättas äga nödig

kännedom om de å hithörande område gällande bestämmelser och dessas

tillämpning, samt då jämväl den lagfarne ledamoten åliggande göromål av

expeditionell natur lära kunna ombesörjas på annat sätt, torde bemälde

ledamot utan alltför stor olägenhet kunna undvaras.

Såsom förut nämnts, har flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna

föreslagit borttagande av den ena av de icke militära, av landsting eller

stadsfullmäktige utsedda ledamöterna av inskrivningsnämnd. Till detta

förslag kan jag ansluta mig, särskilt i betraktande därav att de intressen,

som omförmälda civila ledamöter skola tillgodose, torde, i händelse besvär

anföras över inskrivningsnämnds beslut eller skilda meningar inom

nämnden i någon fråga komma till synes, bliva beaktade av inskrivningsrevisionen,

av vars fem ledamöter tre utgöras av i nyssnämnd ordning

utsedda civila personer. Därest emellertid den ene av inskrivningsnämnds

sistnämnda två ledamöter borttages, torde för ett lämpligare avvägande av

uti inskrivningsnämnd ingående militära och civila representanter rullföringsbefälhavaren

(sjörullföringsbefälhavaren) icke vidare böra vara ledamot

av inskrivningsnämnd, utan allenast närvara vid inskrivningsnämnds

sammanträden för att lämna nämnden nödigt biträde samt föra längder

och dylikt. Generalskommissionen — som i övrigt icke haft något att

erinra mot här föreslagen organisation av inskrivningsnämnderna — har

visserligen såsom sin åsikt uttalat, att rullföringsbefälhavaren borde såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 95

hittills vara ledamot av sådan nämnd, enär lian i regel besutte en för

dess arbete synnerligen betydelsefull författningskunskap. Denna torde

emellertid tillfullo kunna utnyttjas, utan att rullföringsbefälliavaren ingår

såsom ledamot av nämnden.

Med avseende särskilt å den enligt den nya värnpliktsorganisationen i

viss mån ökade betydelsen av läkarens funktioner, synes mig denne böra

ingå såsom inskrivningsnämnds tredje ledamot. Härigenom skulle ock

enligt min uppfattning inskrivningsnämnd komma att erhålla en lämpligt

avvägd sammansättning.

Slutligen torde den officer ur marinen, som enligt gällande ordning

skall närvara vid vissa inskrivningsförrättningar, med hänsyn till det minskade

antal å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som enligt den nya

organisationen torde komma att tilldelas marinen, utan större olägenhet

kunna undvaras.

Sammanfattar jag det ovan anförda, föreslår jag alltså, att inskrivningsnämnd

skall bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare

och en av vederbörande landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd

icke militär ledamot, samt att nämnden skall biträdas av rullföringsbefälhavaren

(sj örullföringsbefälhavaren).

Därest inskrivningsnämnd erhåller nu föreslagen sammansättning, torde

för sådan nämnds beslutförhet böra fordras, att samtliga ledamöter äro

närvarande.

Den besparing, som skulle föranledas av den sålunda av mig föreslagna

ändrade organisationen av inskrivningsnämnderna, torde, enligt verkställd

approximativ beräkning, komma att uppgå till omkring 84,000 kronor

för år.

H. De värnpliktigas avlöning.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser åtnjuta de värnpliktiga under

fredstjänstgöring, förutom underhåll och beklädnad in natura, även viss

kontant ersättning. Denna ersättning utgår dels i form av penningbidrag

och dels i form av penningtillskott.

Yad penningbidraget beträffar, utgår detta till samtliga värnpliktiga under

all slags tjänstgöring, och utgör detsamma under första tjänstgöring och

repetitionsövning 50 öre om dagen samt under reservtruppövning och

landstormsövning 1 krona om dagen.

Penningtillskott åter utgår endast till sådana beväringen tillhörande värnpliktiga,

som tjänstgöra såsom underbefäl. Under tiden för sådan tjänstgöring

äga de åtnjuta — utöver penningbidraget — 25 öre om dagen

utom under tredje repetitionsövningen vid fotfolket, då penningtillskottet

utgår med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl

och uttagits enligt § 26 mom. 2 värn pliktslagen.

Med hänsyn till den av försvarsrevisionen förutsatta omläggningen av

värnpliktstjänstgöringen har revisionen (Del 1, sid. 235) föreslagit, att

Nuvarande

bestämmelser.

Försvars
revisionen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

96 Kungl. May.ts proposition nr 20.

penningbidraget skulle utgå för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga

med 25 öre om dagen samt för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga

med 50 öre om dagen under den första tjänstgöringen (sommarrekrytskola)

ävensom under den tid, vederbörande fullgjorde honom åliggande tjänstgöring

i en följd, samt med 75 öre om dagen under annan tjänstgöring

(vinterrekrytskola, repetitionsövning). Till de i landstormsövning deltagande

värnpliktiga skulle såsom hittills utgå ett penningbidrag av 1 krona om

dagen. Penningtillskott skulle enligt revisionens förslag icke utgå.

Yad penningbidraget beträffar, må till en början erinras därom, att detta

enligt 1901 års härordning utgick med 20 öre om dagen under den första

tjänstgöringen (rekrytskolan), vilken omfattade 150 dagar vid infanteriet

och trängen samt 281 dagar vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,

ävensom under den tid, värnpliktig fullgjorde hela den honom åliggande

tjänstgöring i eu följd, samt med 50 öre om dagen under annan

tjänstgöring. I samband med den år 1914 beslutade utsträckningen av

värnpliktstjänstgöringen, varigenom första tjänstgöringen vid infanteriet

bestämdes till 250 dagar, höjdes emellertid penningbidraget till sitt nuvarande

belopp eller 50 öre om dagen under all tjänstgöring utom under

reservtrupp- och landstormsövning. Då nu tjänstgöringstiden för flertalet

värnpliktiga kommer att bliva avsevärt kortare än enligt 1901 års värnpliktslag,

synes eu nedsättning av penningbidraget för dessa värnpliktiga

vara fullt motiverad. Med utgångspunkt från det enligt 1901 års härordning

bestämda penningbidraget och med hänsyn tagen till penningvärdets

fall synes penningbidraget skäligen böra utgå med ett grundbelopp

av 30 öre. Till skillnad från vad försvarsrevisionen föreslagit men i likhet

med vad uti den vid revisionens förslag fogade socialdemokratiska reservationen

förutsatts, torde penningbidraget vidare böra utgå med olika

belopp i förhållande till tjänstgöringstidens längd, utan hänsyn till det

antal omgångar, vari tjänstgöringen fullgöres. Med tillämpning av vad nu

sagts och då första tjänstgöringen jämte den omedelbart därpå följande

repetitionsövningen för flertalet värnpliktiga vid infanteriet, trängen och

intendenturtrupperna omfattar en tid av sammanlagt 145 dagar, synes penningbidraget

jämväl vid övriga truppslag böra utgå med 30 öre om dagen

under de 145 första dagarna av tjänstgöringstiden. Från och med den

146:te till och med den 240:de dagen, gränsen för det stora flertalet

värnpliktiga vid specialvapen, torde penningbidraget skäligen böra utgå med

ett till 50 öre om dagen förhöjt belopp. Från och med den 241:sta

dagen synes det böra höjas till 75 öre om dagen. I fråga om penningbidraget

under landstormsövning ifrågasättes icke någon ändring; i likhet

med vad för närvarande är fallet, bör det sålunda utgå med 1 krona om

dagen.

Med hänsyn till den förhöjning av penningbidraget, som föreslagits efter

viss tids tjänstgöring, torde, såsom försvarsrevisionen även förutsatt, penningtillskott

icke böra till någon värnpliktskategori utgå.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

97

III. Freds organisationen.

A. Lantförsv arets kommandoexpedition.

Lantförsvarets kommandoexpedition, vilken liar att handlägga kommandomål

rörande armén, består för närvarande av:

1 chef,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kompaniofficerare ur generalstaben,

1 registrator,

inkommenderade officerare å aktiv stat och pensionsstat i mån av behov

samt

1 förste expeditionsvakt.

Till kommandoexpeditionens personal plägar jämväl hänföras chefens

för försvarsdepartementet adjutant, vartill beordras en kompaniofficer ur

generalstaben.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet inom kommandoexpeditionen

beordras erforderligt antal underofficerare eller underbefäl — vanligen

furirer — ur de i Stockholm förlagda truppförbanden.

Förutom nu nämnda personal tjänstgör även i kommandoexpeditionen

i och för sin utbildning ett visst antal aspiranter vid generalstaben.

För ärendenas handläggning är kommandoexpeditionen organiserad å

särskilda detaljer.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle lantförsvarets kommandoexpedition

bestå av följande personal, nämligen:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kompaniofficerare ur generalstaben,

5 pensionerade officerare såsom chefer för registrators-, värnplikts-, bok-,

personal- och rulldetaljerna, samtliga med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med

arvoden å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Beträffande den såsom adjutant åt departementschefen beordrade generalstabsofficeren

har revisionen framhållit, att hans huvudsakliga sysselsättning

vore att förestå kommandoexpeditionens rulldetalj. Enligt revisionens uppfattning

vore de göromål, som ålåge ifrågavarande befattningshavare, av

den natur, att det icke kunde anses motiverat att för deras ombesörjande

taga i anspråk en så högt kvalificerad arbetskraft som en generalstabsofficer.

Yad adjutantsgöromålen beträffade, bestode dessa huvudsakligen

uti att förmedla personliga sammanträffanden med departementschefen, att

tillhandagå med upplysningars inhämtande och mindre utredningars verk
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A käft. (Nr 20.) 212523 7

Nuvarande

organisation

Försvarsrevisionen.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Generals

kommis
sionen.

Departements
chefen.

ställande samt att vara departementschefen följaktig under förekommande

tjänsteresor. För ifrågavarande ändamål torde emellertid, lika litet som

i övriga statsdepartement, någon särskild person behöva beräknas. Därest

departementschefen under förekommande resor behövde vara åtföljd av

någon officer, kunde sådan lämpligen erhållas från kommandoexpeditionen.

Yad arbetet å rulldetaljen anginge, bestode detta huvudsakligen i att föra

och årligen till trycket befordra arméns rulla. Detta arbete syntes revisionen

lämpligen kunna överlämnas åt en pensionerad officer mot åtnjutande

av skäligt arvode från departementets stat. I den mån biträde erfordrades,

torde sådant böra lämnas av de i expeditionen inkommenderade officerarna.

Generalskommissionen har anfört, att, i likhet med vad nu vore fallet,

en kompaniofficer ur generalstaben borde beordras såsom adjutant hos

departementschefen, icke minst med tanke på det numera allt oftare inträdande

förhållandet, att ledningen av försvarsdepartementet anförtroddes

åt civil person. Med hänsyn härtill borde antalet kompaniofficerare ur

generalstaben upptagas till 4, men däremot någon pensionerad officer icke

beräknas som chef för rulldetaljen. Den inom kommandoexpeditionen

nyinrättade detaljen för »Tjänstemeddelanden rörande Lantförsvaret»

(»T. L.-detaljen») vore icke omnämnd i revisionens betänkande. För denna

detaljs chef borde å kommandoexpeditionens stat beräknas ytterligare ett

arvode (åt pensionerad officer).

Generalskommissionens förslag, att ett arvode för en pensionerad officer

bör beräknas för den s. k. »T. L.-detaljen» finner jag mig böra biträda.

I anslutning till vad försvarsrevisionen anfört, anser jag vidare, att den

hittillsvarande chefen för rulldetaljen bör utbytas mot en pensionerad

officer. Med hänsyn därtill, att bokdetaljen på senare tid i besparingssyfte

övertagit den förut till kungl. boktryckeriet förlagda förlagsverksamheten

beträffande arméns böcker och vissa blanketter, synes slutligen

ytterligare en pensionerad officer böra mot arvode å departementets stat

anställas å kommandoexpeditionen såsom biträde åt chefen för bokdetaljen.

Yid lantförsvarets kommandoexpedition bör alltså följande personal

finnas, nämligen:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,

bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden

rörande Lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för

bokdetaljen, samtliga med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade sekundofficerare *) såsom expeditionsassistenter med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

b Den nuvarande benämningen »underofficer» förutsattes (sid. 160) bliva utbytt mot benämningen

»sekundofficer», vilken benämning därför användes här och i det följande.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:t» proposition nr 20.

99

B. Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen utgöres av fyra departement och en styrelse, nämligen:

artilleridepartementet,

fortifikationsdepartementet,

intendentsdepartementet,

civila departementet samt

sj ukvårdsstyrelsen.

Den å arméförvaltningens stat uppförda personalen utgöres av:

Nuvarande

organisation.

Civil personal:

1 generalkrigskommissarie,

4 krigsråd,

13 tjänstemän i 15. lönegraden (sekreterare och kamrerare, sekreterare,

krigskassor, revision skommissarier, kamrerare samt ombudsman),

16 tjänstemän i 13. lönegraden (bokhållare, notarier, registrator samt

revisorer),

1 domäntjänsteman,

5 kvinnliga kontorsskrivare,

8 kvinnliga kanslibiträden,

13 kvinnliga kontorsbiträden,

1 förste expeditionsvakt och

6 expeditionsvakter.

Civilmilitär personal (å sjukvårdsstyrelsen):

1 generalfältläkare,

1 överfältläkare,

1 överfältveterinär,

1 byråassistent, regementsläkare,

1 byråassistent, regementsveterinär,

1 assistent, bataljonsläkare, och

1 förrådsvaktmästare.

Den å andra stater uppförda, till arméförvaltningen hörande militära

och civilmilitära personalen utgöres av:

å artilleridepartementet: generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, 6 artilleristabsofficerare

och 7 departementsskrivare;

å fortifikationsdepartementet: chefen för fortifikationen, regementsofficerare,

officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behov;

å intendentsdepartementet: generalintendenten, 2 regementsofficerare,

officerare och underofficerare vid intendenturkåren efter behov; samt

å sjukvårdsstyrelsen: 1 officer vid intendenturkåren och 1 förvaltare vid

intendenturkåren.

Med anledning av den under de senare åren inträdda ökningen av göromålen

inom arméförvaltningen liar från och med år 1920 en förstärkning

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För svar srevisionen.

Arméförvalt
ningen.

Departements
chefen.

av den civila personalen visat sig nödvändig. På grund därav att fråga

uppstått om en omorganisation av ämbetsverket, har emellertid den ytterligare

erforderliga personalen icke uppförts å ordinarie stat. Ifrågavarande

extra personal har intill den 1 juli 1923 utgjorts av:

1 byråchef, 1 kvinnlig kontorsskrivare,

3 sekreterare, 1 kvinnligt kanslibiträde och

1 notarie, 1 expeditionsvakt.

Från och med sistnämnda dag hava emellertid jämlikt beslut av 1923

års riksdag två av de extra sekreterarbefattningarna indragits.

Försvarare visionen har (Del 1, sid. 261) erinrat om att ett av särskilda

sakkunniga avgivet förslag om organiserande av ett för försvaret i dess

helhet gemensamt centralt ämbetsverk vore utställt till vederbörande myndigheter

för yttrande, samt med hänsyn härtill ansett sig icke böra närmare

ingå på frågan rörande arméförvaltningens organisation, och detta så

mycket mindre som denna icke med nödvändighet behövde lösas i samband

med frågan om själva försvarsorganisationen. Enligt revisionens uppfattning

torde det ock vara lämpligast att uppskjuta förvaltningsfrågans

slutliga avgörande, till dess statsmakterna fattat definitivt beslut rörande

försvarsväsendets allmänna organisation och omfattning. Först därefter

syntes det vara möjligt att fullt överblicka, huru den centrala förvaltningen

lämpligen borde ordnas och vilka besparingar på området vore möjliga att

genomföra. Uti sina beräkningar av kostnaderna för den av revisionen

föreslagna härordningen hade revisionen ansett sig kunna utgå från, att en

besparing, motsvarande kostnaderna för den för närvarande å extra stat

uppförda personalen, borde kunna göras.

Beträffande den å sjukvårdsstyrelsen anställda personalen borde enligt

revisionens mening assistenten utbytas mot eu generalstabsofficer samt

officeren ur intendenturkåren och förvaltaren utbytas mot 1 pensionerad

officer såsom redogörare respektive 1 pensionerad underofficer såsom förvaltare.

Arméförvaltningen har bland annat framhållit, att från och med den 1

juli 1923 en sammanlagd nedsättning i de till arméförvaltningen anslagna

medel, i huvudsak motsvarande de tidigare kostnaderna för personalen å

extra stat, kommit till stånd. Arméförvaltningen hemställde därför, att

några ytterligare personalminskningar icke måtte vidtagas ävensom att de

nu pa extra stat kvarstående befattningarna snarast möjligt måtte uppföras

på den ordinarie staten för arméförvaltningen. I samband härmed hade

arméförvaltningens fortifikationsdepartement anfört, att då tillräcklig erfarenhet

om behovet av departementets värmebyrå nu förelåge, å byrån tjänstgörande

personal borde uppföras å ordinarie stat. •

I likhet med försvarsrevisionen ävensom generalstabschefen håller jag

före, att frågan om arméförvaltningens organisation bör uppskjutas, till

dess statsmakterna i fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets all
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

manna organisation och omfattning. Önskvärt är dock, att frågan om hela

förvaltningens organisation snarast möjligt upptages till avgörande. De

beskärningar av försvarsorganisationen, som kunna befinnas nödvändiga,

böra nämligen icke ensidigt drabba de vitalaste delarna av försvarsorganisationen,

truppernas organisation och utbildning, utan även och om möjligt

i lika grad förvaltningen, den högre såväl som den lägre. Förvaltningsorganisationen

måste därför förenklas, så långt detta är möjligt, utan

att dess effektivitet därav blir lidande.

Mot de av revisionen föreslagna förändringarna i fråga om den vid sjukvårdsstyrelsen

tjänstgörande personalen har jag icke något att erinra. Med

revisionen är jag ock ense därom, att en besparing motsvarande kostnaderna

för den för närvarande å extra stat uppförda personalen för framtiden

bör kunna göras.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

I det föregående (sid. 27 o. ff.) har angivits, att antalet arméfördelningar

i fred fortfarande bör vara sex, samt att Boden bör bibehållas såsom fästning.

Ävenledes har framhållits, att särskilda trupper fortfarande erfordras

för Gotlands försvar. Den nuvarande indelningen i fred av härens trupper

på sex arméfördelningar, Bodens trupper och Gotlands trupper bör alltså

bibehållas.

1. Arméfördelningarna.

För närvarande ingå enligt fredsorganisationen i varje arméfördelning

städse 4 infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och

1 trängkår. I det föregående (sid. 29) har framhållits, att antalet i arméfördelning

ingående infanteriregementen fortfarande bör vara 4. Icke heller

i fråga om övriga, i arméfördelning i fred städse ingående truppförband bör

ändring ske.

Förutom ovan avsedda truppförband ingå för närvarande jämväl vissa

andra truppförband i fred i arméfördelningarna, nämligen:

Karlskrona och Yaxholms grenadjärregementen, avsedda att vid mobilisering

utgöra infanteribesättningar i Karlskrona och Yaxholms kustfästningar

;

Skånska husar- och dragonregementena, avsedda att jämte en ridande

division ur Wendes artilleriregemente vid mobilisering bilda en självständig

kavallerifördelning;

Positionsartilleriregementet och Karlsborgs artillerikår, avsedda att vid

mobilisering uppsätta fälthärens tunga artilleriformationer;

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer1) samt Fälttelegrafkåren utom *)

*) Norrlands ingenjörkår är avsedd att förläggas till Östersund. I avvaktan på kasernetablissements

uppförande är kåren tillsvidare uppdelad på Svea och Göta ingenjörkårer.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ett till Boden förlagt detachement, avsedda att vid mobilisering uppsätta

för fälthären, kustfästningarna m. m. erforderliga ingenjörformationer; samt

första, andra och fjärde intendentur kompanierna1), avsedda att vid mobilisering

uppsätta för fälthären m. m. erforderliga intendenturformationer.

Beträffande ifrågavarande truppförband torde i detta sammanhang följande

böra anföras.

Som i det föregående (sid. 33) omförmälts, har jag funnit mig böra

föreslå indragning av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, enär

behovet av infanteribesättningar i Karlskrona och Yaxholms kustfästningar

synes mig kunna tillgodoses på ett någorlunda betryggande sätt, därest

det erforderliga infanteriet vid mobilisering ställes till förfogande av andra

infanteriregementen. För ett dylikt avdelande av infanteri vid mobilisering

till de båda kustfästningarna böra uppenbarligen tagas i anspråk de

i närheten av dessa fästningar förlagda infanteriregementena. Med hänsyn

härtill torde Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet

tillsammans böra mobilisera den för Karlskrona fästning erforderliga samt

Svea och Göta livgarden tillsammans den för Yaxholms fästning erforderliga

infanteribesättningen. Då ifrågavarande regementen givetvis samtidigt

måste vara i stånd att vid mobilisering uppsätta vederbörligt, för

respektive arméfördelningar avsett infanteri, kräves vid desamma förstärk-,

ning av befälskadern samt den värnpliktiga linjekontingenten. Personalen

vid dessa regementen bör i nödig utsträckning beredas tillfälle att redan

i fred sätta sig in i de särskilda förhållanden, som råda vid försvaret av

respektive fästningar. Med hänsyn härtill böra för ifrågavarande regementen

övningar äga rum under behörig samverkan med fästningarnas olika

försvarsmedel.

Enligt vad i det föregående (sid. 30) nämnts, anser jag mig böra föreslå,

att kavallerifördelningen och Wendes artilleriregementes ridande division

indragas. Av det skånska kavalleriet kommer vid sådant förhållande endast

att kvarstå ett för första arméfördelningen avsett kavalleriregemente, vilket

lämpligen torde böra benämnas Skånska kavalleriregementet. Då Skånska

dragonregementets nuvarande etablissement, som i det följande närmare

omförmäles, avses att tagas i anspråk för förläggning av Södra skånska

infanteriregementet, kommer för Skånska kavalleriregementets förläggning

att stå till förfogande ettdera av etablissementen i Malmö och Hälsingborg.

Därvid bör företräde givas åt det senare, enär detta ur såväl förläggningssom

övningssynpunkt bestämt är att föredraga. Att beakta är även, att

staten enligt med Hälsingborgs stad träffad överenskommelse iklätt sig

skyldighet att hava ett kavalleritruppförband förlagt till staden.

Positionsartilleriregementet är för närvarande beväpnat med 15 cm.

haubitser. Denna materiel bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen före- *)

*) Fjärde intendenturkompaniet är avsett att förläggas till Östersund. I avvaktan på

uppförande av förplägnadsanstalter därstädes är kompaniet för närvarande förlagt i

Sollefteå.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

slagit, i viss utsträckning överföras till fördelningsartilleriregementena för

komplettering av (leras beväpning. Å andra sidan torde till 1 ositionsartilleriregementet

böra överflyttas dels den tunga fältartillerimateiiel, som

för närvarande omliänderhaves av Karlsborgs artillerikår, och dels de av

Fälttelegrafkåren för närvarande organiserade fältballongformationerna, vilka

i fiilt huvudsakligen användas för ledning av artilleriets, främst det tunga

artilleriets, eld. I sammanhang härmed torde regementet lämpligen böra

benämnas Arméartilleriregementet.

Vad luftvärnsartilleriet beträffar, gör dess speciella natur det önskvärt, att

ledningen av detta vapen kan odelat ägna sig åt detsamma. Förläggningsorten

för luftvärnsartilleriet bör väljas med hänsyn till möjligheten att erhålla

lämplig skjutplats och ofta förekommande samövningar med flygformationer.

Dessa omständigheter synas göra det lämpligare att överlåta luftvärnsartillerimaterielen

på Karlsborgs artillerikår och bibehålla dennas nuvarande förläggning,

där skjutningar kunna utföras över Vättern och samövningar lätt

ordnas med de vid Malmslätt förlagda flygformationerna. I samband härmed

synes Karlsborgs artillerikår böra benämnas Luftvärnsartilleriregementet.

Enär de för närvarande av ingenjörtrupperna uppsatta fältbelysningsformationernas

verksamhet huvudsakligen ansluter sig till luftvärnsartilleriet, böra

dessa formationer överföras till nämnda regemente.

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren äro fortfarande

erforderliga. För Norrlands ingenjörkår synes på grund av darmed

förenade kostnader något särskilt kasernetablissement icke böra uppföras,

utan torde densamma, på sätt försvarsrevisionen föreslagit, lämpligen

böra förläggas i Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement,

varest på grund av den ändrade organisation, som jag kommer att föreslå

för infanteriet, nödigt utrymme för personalens förläggning kan beredas.

På grund av utvecklingen på signalväsendets område måste Fälttelegrafkåren

utvidgas till att omfatta eu telegraf- och eu radiobataljon. Med

hänsyn härtill synes kåren böra erhålla benämningen Fälttelegraf regementet.

Till följd av organiserandet av ett särskilt flygvapen kommer det nuvarande

flygkompaniet icke att ingå i sistnämnda regemente.

Första, andra och fjärde intendenturkompanierna komma alltjamt att

vara erforderliga.

2. Bodens trupper.

Enligt 1914 års härordning skola Bodens trupper utgöras av följande

till fästningen förlagda truppförband, nämligen:

Norrbottens regemente;

Norrbottens kavallerikår;

Bodens artilleriregemente;

Fälttelegrafkårens detachement i Boden;

Bodens ingenjörkår och

Tredje intendenturkompaniet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majds proposition nr 20.

A\ dessa truppförband är Norrbottens kavallerikår ännu icke uppsatt.

I Boden är vidare för närvarande förlagd en till sjätte arméfördelningen

hörande truppavdelning, nämligen ett detachement (III divisionen) av Norrlands

artilleriregemente.

Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår

och Tredje intendenturkompaniet måste allt fortfarande ingå i Bodens

trupper. Såsom försvarsrevisionen föreslagit, torde däremot Fälttelegrafkårens

detachement i Boden böra uppgå i Bodens ingenjörkår. I överensstämmelse

med vad jag ovan anfört i fråga om Arméartilleriregementet,

bör dock nämnda detachement» ballongmateriel överföras till Bodens artilleriregemente.

I samband med framläggande av det förslag angående organiserande av

Norrbottens militärområde, varom jag i det föregående (sid. 31) uttalat

mig, har försvarsrevisionen föreslagit, att eu ur Norrlands dragonregemente

detacherad skvadron ävensom en nvuppsatt fältartillerikår, Norrbottens

artillerihår, skulle förläggas till Boden. Dessa trupper skulle avses för det

tidiga gränsförsvaret, och hade revisionen kommit till den uppfattningen,

att i fråga om kavalleri en skvadron härför vore tillfyllest. Den år 1914

beslutade Norrbottens kavallerikår kunde alltså enligt revisionens mening

indragas.

Uppenbart är, att dessa båda truppförband hava ett betydande värde

med hänsyn till det tidiga gränsförsvaret, även i det fall att Norrbottens

militärområde icke organiseras. Jag finner mig därför böra förorda, att

ifrågavarande skvadron och artillerikår uppsättas. Dessa båda truppförband

hora i fredstid ingå i Bodens trupper enligt de särskilda bestämmelser, som

Konungen kan komma att utfärda.

Efter uppsättandet av Norrbottens artillerikår erfordras icke vidare att

ur Norrlands artilleriregemente detachera något truppförband till Boden.

Ur sjätte arméfördelningens synpunkt innebär detta, som också försvarsrevisionen

framhållit, eu stor fördel.

3. Gotlands trupper.

Gotlands trupper böra framdeles liksom för närvarande utgöras av Gotlands

infanteriregemente samt Gotlands artillerikår.

4. De lägre truppförbandens förläggning.

Till följd av den av mig föreslagna härorganisationen måste vissa ändringar

m. m. vidtagas beträffande de lägre truppförbandens förläggning.

Enligt vad jag i det föregående (sid. 30) framhållit, bör en striclsvagnbataljon

om tre kompanier organiseras vid infanteriet. Denna bataljon

synes böra förläggas till Stockholm, enär möjligheterna till studier och

fortsatta försök med stridsvagnar äro störst vid förläggning i huvudstaden,

dar aven tillgång å teknisk personal bland de värnpliktiga samt å verkstäder

för materielens underhåll och vård m. m. i regel är större än å

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

105

övriga orter. Att beakta är även, att terrängen å det i Stockholms närhet

belägna Järvafältet nr övningssynpunkt är synnerligen gynnsam för stridsvagnförbanden.

Ifrågavarande bataljon bör lämpligen organiseras såsom en

underavdelning av Svea livgarde. Utrymmet i nämnda regementes kasern

medgiver emellertid icke bataljonens förläggning därstädes. Vid sådant

förhållande synes bataljonen böra förläggas i Svea artilleriregementes kasern,

där erforderligt förläggningsutrymme — utom under repetitionsövningarna - kan beredas. Under nämnda övningar torde bataljonen böra för övningarnas

bedrivande förläggas till Järvafältet eller detacheras till utom huvudstaden

förlagda infanteriförband. Svea artilleriregemente skulle alltså under

repetitionsövningarna förfoga över hela kasernetablissementet.

Ett uppförande av det för Södra skånska infanteriregementet beslutade

kasernetablissementet i Lund skulle vara förenat med stora kostnader.

Till följd av den föreslagna indragningen av Skånska dragonregementet

kunna emellertid kasernerna i Ystad disponeras för nämnda infanteriregementes

förläggning. För att så skall kunna ske, erfordras visserligen utförandet

av vissa byggnadsarbeten, men kostnaderna härför komma enligt

företagna undersökningar att högst väsentligt understiga dem, som skulle

föranledas av uppförandet av erforderliga kasernbyggnader i Lund. Att

Ystad med hänsyn till sitt läge vid kusten och sina för ett infanteriregemente

mindre goda utbildningsförhållanden icke är ur förläggningssynpunkt

fullt tillfredsställande, kan visserligen icke bestridas, men genom att bibehålla

regementets gamla övningsplats Revinge och dit förlägga repetitionsövningar

m. m. torde en del av de med Ystad såsom förläggningsort förbundna

olägenheterna kunna undanröjas. Jag finner mig därför böra

föreslå, att Södra skånska infanteriregementet förlägges till Ystad.

Den för Bodens trupper föreslagna skvadronen torde böra förläggas i det

för Norrbottens kavallerikår avsedda etablissementet och den för samma

trupper avsedda artillerikåren i Norrlands artilleriregementes detachements

kasern i Boden.

Arméartilleriregementet synes böra förläggas till Positionsartilleriregementets

nuvarande kasern i Stockholm. Då utrymmet därstädes emellertid

icke är tillfyllest, torde regementet för sin förläggning även böra disponera

över det i kasernens nära grannskap belägna Fredrikshov, varjämte regementets

ballongbatteri — liksom nu Fälttelegrafkårens ballongkompani —

bör förläggas vid Nedre Frösunda å Järvafältet.

Första intendenturkompaniet, vilket för närvarande är förlagt å Frediksliov

och för vilket annan lämplig förläggning icke kan erhållas i huvudstaden,

torde böra förläggas till Örebro, vilken ort ur mobiliseringssynpunkt är

lämpligt belägen och varest sam övningar med trängtrupper kunna äga rum.

Erforderliga förläggningslokaler kunna utan svårighet erhållas i Livregementets

grenadjärers kasernetablissement.

Vardera Svea och Göta ingenjörkår organiserar för närvarande ett särskilt

fästningsingenjörkompani, avsett för Vaxholms respektive Karlskrona

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

kustfästning. Ifrågavarande båda kompanier äro icke förlagda tillsammans

med vederbörande kårer, utan i egna kasernetablissement, Svea ingenjörkårs

fästningsingenjörkompani å Vaxön i Stockholms skärgård och Göta

ingenjörkårs fästningsingenj örkompani i eget kasernetablissement i Karls

krona. Båda desSa kompanier böra allt fortfarande bibehållas. För vinnande

av erforderliga besparingar finner jag mig emellertid, i likhet med

försvarsrevisionen, böra föreslå, att det till Vaxön nu förlagda fästningsingenjörJcompaniet

ur Svea ingenjörlcår förlägges tillsammans med kåren i

övrigt i dess nyuppförda kasernetablissement invid Järvafältet, varest

erforderligt utrymme blir tillgängligt. Denna anordning förutsätter dock,

att tillfälle beredes fästningsingenjörkompaniet att under fred bedriva

erforderliga övningar inom Vaxholms fästning. Göta ingenjörkårs fästningsingenj

örkompani bör däremot även framdeles vara förlagt i Karlskrona.

Sedan åtskilliga år tillbaka har Fälttelegrafkåren varit förlagd till Marieberg

invid Stockholm. Med anledning av den utökning, kåren erhöll

genom 1914 års härordning, ävensom det bristfälliga skick, vari de nuvarande

förläggningslokalerna befinna sig, beslöt 1916 års riksdag, att

nytt kasernetablissement för kåren skulle uppföras å Järvafältet, samt beviljade

för ändamålet ett anslag av 1,998,000 kronor, ett belopp som på

grund av den sedermera under krisåren inträdda prisstegringen av arméförvaltningen

år 1920 beräknades kräva ett tillskott av icke mindre än

3,197,000 kronor. På grund av den sålunda avsevärt ökade byggnadskostnaden

ävensom med hänsyn till den förestående revisionen av försvarsväsendet

förordnade emellertid Kungl. Maj:t den 11 april 1919, att med

fortsättandet av arbetena för uppförande av ifrågavarande kasernetablissement

skulle tillsvidare anstå. Endast vissa grundläggningsarbeten hava

hittills blivit utförda. Av det beviljade anslaget återstå oanvända 1,714,500

kronor.

Försvarsrevisionen har ansett det nödvändigt att bereda Fälttelegraf - kåren en annan förläggning. På grund av de med uppförandet av nytt

kasernetablissement förenade avsevärda kostnaderna föresloge revisionen

emellertid att förlägga kåren till det för de båda livgrenadjärregementena

nyuppförda kasernetablissementet i Linköping, varest till följd av den utav

revisionen föreslagna organisationen erforderligt utrymme utan större svårighet

kunde beredas.

Med hänsyn till därmed förenade kostnader bör även eldigt min åsikt

uppförandet av ett nytt kasernetablissement för Fälttelegrafregementet för

närvarande icke ifrågasättas. I enlighet med vad jag i det föregående

(sid. 103) omnämnt, avses regementet bliva organiserat å en radio- och

en telegrafbataljon. Radiobataljonen synes lämpligen böra förläggas i

Västmanlands regementes etablissement i Västerås, vilken stad på grund

av där befintlig elektrisk industri är en lämplig förläggningsort för denna

bataljon. Det erforderliga förläggningsutrymmet kan utan svårighet bere
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

das, dock måste med hänsyn till förläggningsförliållandena under repetition

so vni litania eu mindre barackbyggnad uppföras för \ ästmanlands regemente.

l)en återstående delen av Fälttelegrafregementet är icke större,

än att densamma kan erhålla eu tämligen tillfredsställande förläggning i

det nuvarande etablissementet vid Marieberg. Den för Fälttelegrafregementet

sålunda föreslagna delade förläggningen är givetvis i vissa avseenden

förenad med olägenheter och torde därför böra anses vara av

provisorisk karaktär. Man torde kunna räkna med att medel för uppförande

av nytt etablissement för regementet framdeles kunna erhållas

genom försäljning av Mariebergsområdet.

Fjärde intendenturkompaniet, avsett att förläggas till Östersund, är för

närvarande förlagt i Sollefteå i avvaktan på uppförande av förplägnadsanstalten

i Östersund. Enligt försvarsrevisionens förslag skulle kompaniet

förläggas till Norrlands artilleriregementes kasernetablissement i Östersund.

Då nämnda förpliignadsanstalt icke av mig föreslås komma till utförande

och då Sollefteå ur flera synpunkter är en lämplig förläggningsort för

intenden turtrupp er, bör kompaniet enligt min asikt fortfarande vara föllagt

därstädes. Den nuvarande förläggningen å Sollefteå läger är emellertid

mindre tillfredsställande. Det synes därför lämpligt att förlägga kompaniet

i Yästernorrlands regementes etablissement, där erforderligt förläggningsutrymme

utan svårighet kan beredas. Kompaniet bör dock fortfarande

disponera nödiga förrådslokaler å Sollefteå läger.

Angående förläggningen av Skånska kavalleriregementet, Luftvärnsartilleriregementet

och Norrlands ingenjörkär har jag redan i det föregående uttalat

mig.

I det följande (sid. BB5) kommer jag att närmare redogöra för de kost

nader för nybyggnader in. in., vilka äro förenade med den av mig föreslagna

förläggningen av härens truppförband.

5. Sammanfattning.

En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså vid

handen, att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband,

nämligen:

Infanteriet:

Svea livgarde med stridsvagnbataljon förlagt i

Göta livgarde * *

Livregementets grenadjärer förlagda »

Första livgrenadjärregementet förlagt »

Andra livgrenadjärregementet » *

Västgöta regemente » *

Upplands infanteriregemente » »

Skaraborgs regemente »

Södermanlands regemente » »

Kronobergs regemente * *

Stockholm;

» ;

Örebro;

Linköping;

»

Vänersborg;

Uppsala;

Skövde;

Strängnäs;

Växjö;

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Jönköpings regemente

förlagt

i

Jönköping;

Dalregementet

»

Falun;

Hälsinge regemente

»

»

Gävle;

Alvsborgs regemente

»

Borås;

Hallands regemente

Halmstad;

Bohusläns regemente

»

»

Uddevalla;

Västmanlands regemente

»

»

Västerås;

Norrbottens regemente

»

Boden;

Västerbottens regemente

»

»

Umeå;

Kalmar regemente

»

»

Eksjö;

Värmlands regemente

»

»

Karlstad;

Jämtlands fältjägarregemente

»

»

Östersund;

Norra skånska infanteriregementet

»

»

Kristianstad;

Södra skånska infanteriregementet

»

»

Ystad;

Gotlands infanteriregemente

»

»

Visby;

Västernorrlands regemente

»

Sollefteå.

Livgardet til] häst

Livregementets dragoner

Livregementets husarer

Smålands husarregemente

Skånska kavalleriregementet

Norrlands dragonregemente

Svea artilleriregemente

Göta artilleriregemente

Wendes artilleriregemente

Norrlands artilleriregemente

Upplands artilleriregemente

Smålands artilleriregemente

Gotlands artillerikår

Bodens artilleriregemente

Arméartilleriregementet

Luftvärnsartilleriregementet

Norrbottens artillerikår

Kavalleriet:

förlagt i Stockholm;

förlagda » » ;

» » Skövde;

förlagt » Eksjö;

» » Hälsingborg;

» » Umeå.1)

Artilleriet:

förlagt i Stockholm;

» » Göteborg;

» » Kristianstad;

» » Östersund;

» » Uppsala;

» » Jönköping;

förlagd » Visby;

förlagt » Boden;

» » Stockholm;

» » Karlsborg;

förlagd » Boden.

Svea ingenjörkår

Göta ingenjörkår

Fälttelegrafregementet

Bodens ingenjörkår

Norrlands ingenjörkår *)

Ingenjörtrupperna:

förlagd i Stockholm;

» » Karlsborg;2)

förlagt » Stockholm; 3)

förlagd » Boden;

» » Östersund.

*) En skvadron detacherad till Boden.

8j Fästningsingenjörkompaniet förlagt i Karlskrona.

s) Kadiobataljonen förlagd i Västerås.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

109

Svea trängkår

Göta trängkår

Norrlands trängkår

Skånska trängkåren

Yästmanlands trängkår

Östgöta trängkår

Trängtrupperim:

förlagd i Örebro;

» Skövde;

» » Sollefteå;

» Hässleholm;

» » Sala;

» » Linköping.

Intenden turtrupperna:

Första intendenturkompaniet förlagt i Örebro;

Andra intendenturkompaniet » » Karlsborg;

Tredje intendenturkompaniet » » Boden;

Fjärde intendenturkompaniet » » Sollefteå.

Av ovannämnda truppförband ingå i fred:

i Bodens trupper:

Norrbottens regemente,

en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Bodens artilleriregemente,

Norrbottens artillerikår,

Bodens ingenjörkår,

Tredje intendenturkompaniet; samt

i Gotlands trupper:

Gotlands infanteriregemente,

Gotlands artillerikår.

Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i sex

arméfördelningar.

D. Högre staber och inspektioner m. in.

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.

Chefskapet över arméfördelning utövas av arméfördelningschefen, vilken

är generalsperson med lön från staten för generalitetet.

Arméfördelningschefen har till sitt förfogande eu stab, arméfördelningsstaben,

vilken består av följande personal, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

Nuvarande

organisation.

s. 110 Kontrollera mot PDF

FÖrsvars
revisionen.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

110 Kungl. Majits proposition nr 20.

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren, samt

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.

Inom arméfördelningsstaben tjänstgöra jämväl underofficerare, nämligen:

1 underofficer ur arméfördelningens truppförband såsom biträde vid

expeditionsarbetet inom staben,

1 underofficer vid fortifikationen såsom biträde åt fortifikationsofficern

samt

1 underofficer ur intendenturkåren såsom biträde åt fördelningsintendenten.

I fråga om den vid arméfördelningsstab tjänstgörande personalen bär

försvarsrevisionen (Del 1, sid. 294) endast föreslagit den förändringen,

att de tre underofficerarna för besparingars vinnande skulle utbytas mot

pensionerade underofficerare, för vilka skäliga arvoden borde uppföras å staten

för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Som i det föregående (sid. 101) omförmälts, äro bärens å fastlandet förlagda

trupper — med undantag av Bodens trupper — avsedda att allt

fortfarande indelas i sex arméfördelningar.

Mot revisionens förslag beträffande fördelningsstabernas sammansättning

bar jag icke något att erinra. De i staberna tjänstgörande underofficerarna

böra alltså utbytas mot pensionerade sekundofficerare med arvoden uppförda

å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Vid arméfördelningsstab bör alltså följande personal tjänstgöra, nämligen

:

1 stabscbef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,

1 stabskassör (pensionerad sekundofficer), samt

2 expeditionsassistenter (pensionerade sekundofficerare), tjänstgörande,

den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.

2. Brigadcliefer och brigadstaber.

Enligt nuvarande organisation är det till arméfördelningen börande

infanteriet indelat i två infanteribrigader, vardera om två regementen.

Varje infanteribrigad står under befäl av en brigadcbef. Några för brigadcheferna

avsedda beställningar å stat finnas emellertid icke, utan äro tolv

regementschefer vid infanteriet förordnade att jämte egna beställningar

upprätthålla brigadchefsbefattningarna. Till brigadchef utgår ett årligt

arvode om 600 kronor från staten för generali te tet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Vid varje infanteribrigad finnes till brigadcheiens biträde eu brigadstab,

bestående av en brigadkvartermästare och eu brigadadjutant, båda beordrade

ur något av arméfördelningens truppförband.

Med anledning av de olägenheter, vilka vore förenade med den nuvarande

brigadchef sinstitutionen, har försvarsrevisionen haft under omprövning

frågan om inrättande av särskilda beställningar a stat för brigadcliefer.

Av kostnadsskäl hade emellertid därvid ifrågasatts, att endast en

brigadchef per arméfördelning skulle tillsättas. Ehuruväl det icke kunde

bestridas, att brigadchefsfrågan för närvarande icke vore ordnad på ett ur

militär synpunkt tillfredsställande sätt, ävensom att avsevärda militära fordelar

skulle vinnas genom den ifrågasatta organisationen, ansåge sig revisionen

huvudsakligen av ekonomiska skäl icke kunna biträda det framställda

förslaget. Brigadchefsfrågan syntes därjämte icke stå i det omedelbara

sammanhang med den revisionen förelagda uppgiften, att den icke framdeles

skulle kunna lösas fristående för sig.

I enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit, torde den nuvarande Departement*

brigadchef sinstitutionen förfarande böra bibehållas. Tolv regementschefer

ur infanteriet böra således förordnas att jämte egna beställningar upprätthålla

brigadchefsbefattningarna. Som biträden åt brigadchef böra såsom

hittills beordras 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant ur arméfördelningens

truppförband.

3. Kommendantskapet i Boden.

För försvaret av Bodens fästning äro avsedda särskilda truppförband,

vilka tillsammans bilda Bodens trupper. Befälet över dessa fores av

kommendanten i Boden, vilken är uppförd med fast lön å staten for

kommendantskapen och i regel innehar generalmajors tjänstegrad.

Till sitt biträde har kommendanten en särskild stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 fästningspoliskommissarie.

Av den å staten för kommendantskapen uppförda stabspersonalen har

fästningsläkaren, liksom de Övriga läkarna, att bestrida läkarvården vid

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Bodens garnison och garnisonssjuklius samt fästningsveterinären att omhänderhava

veterinär vården vid Bodens garnison.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet tjänstgöra dels en ur Bodens

trupper beordrad underofficer och dels en sergeant ur intendenturkåren.

Beträffande kommendantskapet i Boden har försvarsrevisionen — förutom

höjande av pensionsåldern för kommendanten från 60 till 65 år,

vilket numera ägt rum — föreslagit följande förändringar, nämligen:

kommendantens uppförande på staten för generalitetet;

den till staben såsom expeditionsbiträde ur truppförbanden beordrade

underofficerens ersättande med eu pensionerad underofficer; samt

upprättande av en för hela fästningens garnison gemensam fästningsintendentur.

generalstaben årslaget att uppföra kommendantsbeställningen å staten för gene
ralitetet

har chefen för generalstaben förklarat sig icke hava något att

erinra. Emellertid borde framhållas, att, sedan 1923 års riksdag höjt

pensionsåldern för honom till 65 år, det vore av stor vikt, att till kommendant

endast befordrades officer, lämplig för arméfördelningschefs- eller

motsvarande befattning, så att i regel kommendant icke komme att i denna

befattning kvarstå till pensionsåldern. För att emellertid ombyte av kommendant

icke skulle behöva ske alltför ofta, borde intet hinder föreligga

att till befattningen utnämna överste, utan att befordran till generalmajor

samtidigt ägde rum. Kommendanten borde således i likhet med för närvarande

hava minst överstes grad.

^‘''chefen"*8 f°rsvarsrevisionens förslag angående uppförande av kommendants
c

e en’ beställningen å generalitetets stat har jag icke något att erinra. Hinder

torde icke heller böra möta att, pa sätt chefen för generalstaben ifrågasatt,

till kommendant utnämna överste,- utan att befordran till generalmajor

samtidigt äger rum.

Kommendanten i Boden har framhållit, att betydelsen av den tjänst,

stabschefen bestrede, och det omfattande personliga samarbetet mellan

stabsexpeditionen och truppförbandens expeditioner nödvändiggjorde, att

stabschefen erhölle majors tjänsteställning. Detta önskemål torde böra

beaktas, i den mån det kan ske utan att öka antalet regementsofficersbeställningar

å staten för generalstaben.

I enlighet med revisionens förslag bör å kommendantskapets stat uppföras

skäligt arvode för en expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

Såsom längre fram (sid. 208) närmare omförmäles, anser jag mig icke böra

biträda det av revisionen framställda förslaget om bildande av eu för

Bodens garnison gemensam intendentur. I stället finner jag mig böra

föi eskg att fästningsintendenturen skall utgöras av 1 regementsofficer, 1

löjtnant, 1 sekundlöjtnant1) samt 1 stabskassör (pensionerad sekundofficer).

Försvars
revisionen.

Chefen för

'') Angående benämningen »sekundlöjtnant» hänvisas till sid. 159.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

113

0

Kommendantens i Boden stab bör alltså bestå av:

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälliavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbef alka vare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant lios fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 sekundlöjtnant ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 stabskassör, pensionerad sekundofficer,

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

Därjämte bör på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för

Bodens garnison (se sid. 218).

4. Militärbefälet på Gotland,

Gotland utgör ett särskilt militärområde. Därstädes förlagda truppför- Nuvarande

band — Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår -— bilda or9amsatlontillsammans

Gotlands trupper. Chefskapet över dessa trupper utövas av

militärbefälhavaren på Gotland, uppförd å staten för militärbefälet på

Gotland. Militärbefälhavaren, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,

har, när ej annorlunda är stadgat, regementschefs makt och myndighet

över Gotlands infanteriregemente. Sedan flera år utövas emellertid

chefskapet över nämnda regemente av överstelöjtnanten därstädes.

Militärbefälhavaren har till sitt biträde en stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, kompaniofficer ur fortifikationen,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, batalj onsveterinär, och

1 regementspastor.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, förvaltare vid intendenturkåren.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

Försvars
revisionen.

Departe
entschefen.

Nuvarande

organisation.

114 Kung}. Majits proposition nr 20.

Läkarna, veterinären och regementspastorn äro gemensamma för militärbefälet

och Gotlands trupper.

Eortifikationsofficern kar till sitt förfogande 1 underofficer ur fortifikationen.

Beträffande militärbefälet på Gotland har försvarsrevisionen föreslagit

följande förändringar, nämligen:

militärbefälliavarens uppförande på staten för generalitetet,

fortifikationsofficerens ersättande med en pensionerad fortifikationsofficer

med arvode,

minskande av antalet bataljonsläkare till 1,

den till fortifikationsofficerens biträde beordrade underofficerens ur fortifikationen

ersättande med en pensionerad underofficer samt

organiserande av en gemensam intendentur för militärbefälet och Gotlands

trupper.

Enligt vad längre fram (sid. 209) närmare omförmäles, kan jag icke tillstyrka

organiserandet av en gemensam intendentur å Gotland. I stället

föreslår jag, att i n t en de n t ur p er s o n a 1 e n i militärbefälhavarens stab skall utgöras

av 1 regementsofficer samt 2 pensionerade sekundofficerare.

I övrigt har jag icke något att erinra mot vad försvarsrevisionen föreslagit

beträffande militärbefälets organisation.

Militärbefälhavarens på Gotland stab bör alltså bestå av:

1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa tider

av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsliikare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,

1 stabspastor, regementspastor,

2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den

ene hos fortifikationsofficeren och den andre hos stabsintendenten, samt

1 pensionerad sekundofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å

Tingstäde.

5. Infanteriinspektionen.

Med hänsyn till behovet av arméchefer i krig samt för att erhålla en

särskild målsman i fredstid för härens huvudtruppslag, beslöts i samband

med 1914 års härordning att inrätta en ny generalsbeställning, avsedd

för en inspektör för infanteriet.

Inspektören för infanteriet åtnjuter lön från staten för generalitetet och

har till sitt biträde en stab, bestående av 1 regementsofficer ur generalstaben

såsom stabschef och 1 ur infanteritruppförbanden beordrad kompaniofficer

såsom adjutant.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts proposition nr 20.

115

Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som påvilade stabsperso- Fursvarsnalen,

bär försvarsrevisionen föreslagit en ökning av denna personal med revlslonen1

adjutant och en pensionerad underofficer såsom expeditionsbiträde.

Mot försvarsrevisionens förslag har jag icke något att erinra. Inspek- Departements

törens för infanteriet stab bör alltså bestå av: chefen.

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet

synes det lämpligt, att den föreslagne nya adjutanten särskilt avses för

beredande av infanteri tekniska frågor inom inspektionen.

(!. Militärläroverksinspektionen.

Förutom den för inspektören för infanteriet avsedda generalsbeställningen Nuvarande

beslöts i samband med 1914 års härordning inrättandet av ytterligare eu °''9amsatlon

ny generalsbeställning, avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m.

Syftet härmed var att tillgodose det förefintliga behovet av arméchefer i

krig ävensom av en särskild målsman i fredstid för officersutbildningen in. in.

Inspektören för militärläroverken har befäl och överinseende över krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan samt krigsskolan. Vidare har

inspektören att vara överbefälhavare för och att inspektera taktiska utbildningskurser,

därest sådana anordnas för armén i dess helhet eller två eller

flera arméfördelningar, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande leda

högre befälsövningar. Slutligen har han jämväl att, enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande i varje särskilt fall, inspektera krigsförberedelserna å landfästningarna.

Till sitt biträde har inspektören för militärläroverken eu stab, bestående

av 1 regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef och en ur arméns

truppförband beordrad kompaniofficer såsom adjutant.

Försvarsrevisionen har framhållit, att behovet av arméchefer i krig enligt Försyarsrevisionens

förslag bleve mindre än enligt nu gällande organisation, emedan ,evtstonenden

av revisionen förutsatta krigsorganisationen komme att erhålla väsentligt

mindre omfattning än den nuvarande. Med hänsyn till behovet av

arméchefer syntes därför en av de båda inspektörerna kunna indragas, vilket

av besparingsskäl vore önskvärt. Inspektörens för infanteriet verksamhet

i fred vore av den betydelse, att ett indragande av den för honom avsedda

generalsbeställningen icke kunde ifrågasättas. Däremot kunde en särskild

generalsbeställning för inspektören för militärläroverken enligt den av revisionen

föreslagna organisationen icke anses erforderlig. Sålunda komme

inspektörens nuvarande åliggande rörande inspekterandet av krigsförberedelserna

å landfästningarna att bortfalla, enär Karlsborg som fästning skulle

nedläggas och inspekterandet av Bodens fästning givetvis borde komma på

den av revisionen föreslagna militärbefälhavarens i Norrbotten lott. Inspekterandet

av krigshögskolan, artilleri och ingenjörhögskolan samt krigsskolan

s. 116 Kontrollera mot PDF

Generals
kommis
sionen.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

kunde lämpligen överlämnas åt respektive chefen för generalstaben, inspektören

för artilleriet och inspektören för infanteriet. Av huvudsakligen dessa

skäl funne revisionen sig böra föreslå, att den nuvarande militärläroverksinspektionen

måtte indragas.

Generalskommissionen har icke ansett sig kunna biträda revisionens förslag

angående indragning av beställningen för inspektören för militärläroverken.

Det hade nämligen visat sig vara en synnerligen stor fördel att i den på

aktiv stat uppförde inspektören hava en för militärläroverken gemensam

målsman, som vore i tillfälle att helt ägna sig åt sin uppgift. Den av

revisionen för militärläroverkens inspekterande föreslagna anordningen skulle

enligt kommissionens uppfattning med säkerhet medföra enahanda otillfredsställande

förhållanden, som varit rådande före beställningens tillkomst.

Tillgången å generalspersoner vid mobilisering vore — även enligt den

av revisionens majoritet förutsatta krigsorganisationen — så knapp, att

beställningens bibehållande jämväl ur denna synpunkt vore väl motiverad.

Under erinran om att den av försvarsrevisionen föreslagna indragningen

av militärläroverksinspektionen sammanhänger med det enligt revisionens

förslag organiserade Norrbottens militärområde, samt att jag nu förutsätter

en annan krigsorganisation än den av revisionen föreslagna, finner jag mig

böra tillstyrka militärläroverksinspektionens bibehållande. Förutom sina

nuvarande åligganden torde emellertid militärläroverksinspektören lämpligen

böra erhålla vissa skyldigheter i fråga om planläggning m. m. för försvaret

av Norrbotten. I enlighet med vad i den vid försvarsrevisionens betänkande

fogade, av herrar Widell och Pettersson avgivna reservationen föreslagits,

torde inspektörens för militärläroverken in. m. stab böra bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, pensionerad officer, och

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

7. Kavalleriinspektionen.

Inspektören för kavalleriet, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,

uppbär lön från staten för generali tetet. Inspektören har till biträde

en stab, bestående av en regementsofficer ur generalstaben såsom

stabschef och två ur kavalleriets truppförband beordrade kompaniofficerare

såsom adjutanter.

Beträffande kavalleriinspektionen har försvarsrevisionen — förutom höjande

av pensionsåldern för kavalleriinspektören från 60 till 65 år, vilket numera

ägt rum — föreslagit följande förändringar, nämligen:

indragning av den ene adjutanten samt

anställande av en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer.

Mot revisionens ifrågavarande förslag är från min sida icke något att

erinra. Kavalleriinspektörens stab bör alltså bestå av:

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

117

1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

8. Generalstaben.

Generalstaben utgör i organisatoriskt hänseende en särskild kår och består

av följande fast anställd personal, nämligen:

Nuvarande

organisation.

A. Militärpersonal:

1 chef, generalsperson, med lön å staten för generalitetet,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter, me(j fast lön å staten för generalstaben,

13 majorer,

34 kaptener,

1 redogörare, kapten ur intendenturkåren.

1

3

bibliotekarie,)

aktuarier, f

B. Civilmilitär personal:

med arvode å staten för generalstaben.

C. Civil personal:

1

1

1

3

professor,

krigsarkivarie,

förste expeditionsvakt,

expeditionsvakter,

■ med fast lön å staten för generalstaben.

Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels

aspiranter dels ock annan från truppförbanden inkommenderad personal.

Att såsom aspiranter tjänstgöra vid generalstaben beordras från arméns

regementen och kårer högst 24 subalternofficerare, som gjort sig kompetenta

till sådan anställning. Tjänstgöringstiden utgör för närvarande

2 Va år.

Den inkommenderade personalen tjänstgör såsom:

militärassistenter vid kommunikationsverken,

biträden vid topografiska avdelningen,

tillfällig förstärkning av arbetskrafterna å övriga avdelningar samt

biträden vid expeditionsarbetet inom staben.

Med anledning därav att chefen för lantförsvarets kommandoexpedition

upptagits å annan stat, har försvarsrevisionen föreslagit, att generalstabens

stat skulle minskas med 1 överstebeställning. Som i det föregående (sid.

100) är omförmält, har revisionen vidare föreslagit, att 1 kapten ur generalstaben

skulle tjänstgöra vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, samt

att generalstabsofficer icke skulle såsom hittills avses för tjänstgöring

såsom departementschefens adjutant (sid. 97). Beträffande generalstabsofficerarna

har revisionen eljest endast föreslagit sådana förändringar, vilka

Försvars
revisionen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Chefen för

generalstaben.

Departements
chefen.

118 Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

stå i direkt samband med den av revisionen föreslagna organisationen.

Revisionens förslag innebär, att antalet generalstabsofficerare skulle minskasmed

1 överste, 2 majorer och 1 kapten.

I övrigt har revisionen föreslagit följande ändringar och tillägg i generalstabens

stat, nämligen:

anställande såsom redogörare av 1 pensionerad officer mot arvode i

stället för 1 kapten ur intendenturkåren,

anställande av 2 pensionerade underofficerare mot arvoden såsom expeditionsunderofficerare

samt

uppförande å generalstabens stat av 1 överstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar

för militärattachéer.

Mot revisionens förslag angående militärattachéer å generalstabens stat

har chefen för generalstaben förklarat sig icke hava något att erinra, under

förutsättning att det ytterligare antal militärattachébefattningar, som kunde

komma att visa sig erforderligt, finge besättas, på sätt som hittills skett.

Som i det föregående (sid. 98 o. 101) omförmälts, har jag icke något att erinra

mot revisionens förslag, att generalstabsofficer icke längre skall beordras såsom

departementschefens adjutant, samt att en kapten vid generalstaben skall

avses för tjänstgöring vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Yad revisionen

i övrigt anfört giver mig icke heller anledning till någon erinran.

I den av revisionen för generalstaben föreslagna staten böra därför endast

vidtagas sådana ändringar, vilka äro eu direkt följd av den av mig föreslagna

organisationen. På grund härav inträder, i förhållande till vad

revisionen föreslagit, följande ökning av antalet generalstabsofficerare:

för vardera av två arméfördelningsstaber 1 regementsofficer och 1 kapten,

för militärläroverksinspektionen 1 regementsofficer.

A andra sidan erfordras icke de generalstabsofficerare — 1 regementsofficer

samt 1 kapten — vilka revisionen beräknat för Norrbottens militärbefäl.

Den verkliga ökningen omfattar sålunda 2 regementsofficerare och 1 kapten.

Vad militärattachéerna angår, kunna givetvis förhållanden inträffa, som

påkalla, att deras antal ökas, utöver vad revisionen föreslagit. I så fall

torde det ytterligare erforderliga antalet böra besättas, på sätt som hittills

skett. Till följd av därmed för truppförbanden förenade olägenheter synes

dock en dylik utökning av militärattachéernas antal i möjligaste mån höra

undvikas. Med hänsyn till de för militärattachéerna rådande tjänstgöringsförhållandena

skulle det varit fördelaktigt, om åtminstone eu av de

för militärattachéerna avsedda beställningarna kunde upptagits såsom

överstebeställning, men på grund av de härmed förenade kostnaderna har

jag likväl icke velat ifrågasätta något avsteg från revisionens förslag härutinnan.

Generalstabens stat bör alltså bestå av:

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

119

a) Militärstaten.

1. Overadj utan ter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

13 majorer,

34 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare.

b) Civilstaten.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

9. Generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet

samt artilleristaben.

Å generalitetets stat är för närvarande uppförd eu generalsbeställning

för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och jämväl chef

för arméförvaltningens artilleridepartement.

Till generalfälttygmästarens förfogande står artilleristaben, vars ordinarie

personal enligt fastställd stat utgöres av 1 chef, 9 artilleristabsofficerare,

1 infanteriofficer och 1 expeditionsvakt. Endast chefen och expeditionsvakten

äro å staten uppförda med fast lön, den förre såsom major. Den

övriga personalen utgöres av ur truppförbanden kommenderade officerare.

Under tjänstgöringen vid staben uppbära dessa arvoden med i staten bestämda

belopp. I den mån förstärkning av den ordinarie stabspersonalen

påkallas, kommenderas officerare ur truppförbanden till tjänstgöring vid

staben. Ifrågavarande personal fördelas till tjänstgöring på:

artilleriinspeTctionen, till vilken hänföras inspektörens för artilleriet inspektion,

artilleristabens statistiska avdelning och artilleristabens utrustningsavdelning,

samt

artilleridepartementets militärbyrå, till vilken hänföras första och andra

expeditionsavdelningarna, konstruktionsavdelningen och avdelningen för ärenden

angående industriens krigsorganisation. Sistnämnda avdelning har

tillkommit på grund av de under kriget vunna erfarenheterna angående

nödvändigheten av att redan i fred vidtaga erforderliga åtgärder för industriens

övergång från fredstillverkning till krigstillverkning.

Nuvarande

organisation.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Fiirsvars
revisionen.

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beträffande den för generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

avsedda generalsbeställningen bär revisionen icke föreslagit någon förändring.

Med avseende å artilleristaben bär revisionen (Del 1, sid. 314) anfört

i huvudsak följande. Det både sedan en följd av år tillbaka visat sig,

att stabens ordinarie officerspersonal icke vore tillräcklig för ett behörigt

ombesörjande av artilleristabsgöromålen. Följden härav hade varit, att de

ordinarie arbetskrafterna måst år efter år förstärkas genom kommenderingar

av officerare ur truppförbanden till tjänstgöring vid staben. Tydligt vore.

att ifrågavarande ständigt återkommande årslånga kommenderingar skulle

med hänsyn till såväl utbildningsarbetets bedrivande som den inre"tjänstens

upprätthållande vara synnerligen olägliga för de truppförband, som därav

drabbades. Jämväl ur artilleristabens synpunkt vore en dylik anordning

otillfredsställande, enär dels svårigheter ofta mötte att erhålla tillräckligt

kvalificerad personal och dels arbetets kontinuitet givetvis bleve lidande på

de ständiga personalombytena. Då de inkommenderade officerarna under

sin tjänstgöring vid staben enligt gällande bestämmelser ägde uppbära särskilt

dagtraktamente, ställde sig anordningen även för statsverket onödigt

dyrbar. Med hänsyn till nu angivna omständigheter hölle revisionen före,

att artilleristabens personal borde beräknas med hänsyn till vad som för

normala förhållanden kunde anses vara erforderligt.

Revisionen hade funnit sig böra föreslå, att artilleriets skjutskola erliolle

en särskild målsman i överstes tjänsteställning, ävensom att denne

skulle till sitt biträde hava eu officer i kaptens tjänsteställning. Med

hänsyn därtill att artilleristutskolan icke hade samma fasta organisation

som Övriga militära utbildningsanstalter, utan påginge endast under en

helt kort tid av året, hade revisionen ansett, att ifrågavarande båda befattningshavare

lämpligen borde hänföras till artilleristabens personal.

Såsom den till tjänsteställningen främste bland artilleristabsofficerarna

borde därvid översten tillika tjänstgöra såsom chef för artilleristaben. I

denna egenskap syntes dock hans huvudsakliga åligganden komma att inskränkas

till personalfrågor, såsom kommenderingar, placering till tjänstgöring,

tjänstgöring vid trupp o. s. v.

Med avseende å de särskilda avdelningar, varå artilleristabsofficerarna

borde placeras till tjänstgöring, hade revisionen icke någon ändring att

föreslå.

Enligt vad krigserfarenheterna visat (Del 3, Bil. 3), vore vissa förberedelser

för industriens krigsorganisation oundgängligen nödvändiga, för

att industrien under ett tillräckligt tidigt stadium av ett krig skulle kunna

framställa erforderlig materiel. Genom dylika förberedelser vunnes även

den ur fredsekonomisk synpunkt stora fördelen, att de i fred erforderliga

mobiliseringslagren kunde minskas, varvid minskningen givetvis kunde göras

större, i samma mån som förberedelsernas effektivitet ökades. Revisionen

liolle därför före, att den under kriget inom artilleridepartementets militär
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

121

byrå tillkomna avdelningen för industriens krigsorganisation borde bibehållas

och i erforderlig mån utvecklas. Chefen för denna avdelning borde

upptagas såsom major.

Den för tjänstgöring vid artilleristaben erforderliga officerspersonalen

beräknade revisionen på sätt nedanstående tabell utvisar.

Överstar.

Majorer.

Kaptener.

Löjt-

nanter.

Chefen för artilleristaben, tillika chef för artille-

riets skjutskola.............................................

1

—

—

—

—

—

1

—

Artilleriinspektionen:

Inspektörens för artilleriet expedition:

1 statschef...................................................

—

1

—

—

1 adjutant ...................................................

Statistiska avdelningen:

1

1

1 avdelningschef ..........................................

—

—

—

1 arbetsofficer .............................................

—

—

—

i

Utrustningsavdelningen:

1 avdelningschef ...................................... ...

—

—

1

—

1 arbetsofficer .............................................

—

—

—

1

Artilleridepartemen tets militärbyrå:

Konstruktionsavdelningen:

1 avdelningschef ..........................................

—

—

1

—

3 arbetsofficerare ..........................................

—

—

1

2

Första expeditionsavdelningen:

1 avdelningschef ..........................................

—

—

1

—

1 arbetsofficer ............................................

—

—

—

i

Andra expeditionsavdelningen:

1

1 avdelningschef .........................................

—

—

—

1 arbetsofficer .............................................

—

—

—

1

Avdelningen för industriens krigsorganisation:

1 avdelningschef ..........................................

—

1

—

—

1 arbetsofficer ...........................................

—

—

1

—

Summa

1

2

9

6

Av löjtnanterna borde 3 beräknas tjänstgöra såsom aspiranter och följaktligen

icke hänföras till artilleristabsofficerare.

Antalet artilleristabsofficerare borde alltså bestämmas till sammanlagt

15, därav 1 överste, 2 majorer, 9 kaptener och 3 löjtnanter. Då denna

personal komme att under åtskilliga år hava all sin tjänstgöring förlagd

till artilleristaben, borde densamma uppföras med fast lön å stabens stat.

Å artilleristabens stat borde dessutom skäliga arvoden upptagas dels

för en pensionerad officer (expeditionsofficer och biträdande adjutant) och

dels för en pensionerad underofficer (expeditionsunderofficer).

I övrigt ifrågasatte revisionen icke några ändringar i artilleristabens

organisation.

Emot den av revisionen beräknade officerspersonalen har arméförvalt- Arméförvaltningen

icke haft något att erinra. Emellertid syntes artilleridepartementet mn9en•

s. 122 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

122 Kungl. May.ts proposition nr 20.

höra omorganiseras på två militärbyråer i stället för eu och såsom chef

för den nya byrån placeras innehavaren av den nya majorsbeställningen.

Till dennes föredragning skulle då, utom ärenden rörande industriens krigsorganisation,

överflyttas en del andra mål. Därigenom skulle, utan att

någon ökning av den av försvarsrevisionen föreslagna personalen å artilleridepartementet

därav föranleddes, fälttygmästare^ administrativa arbetsbörda

lättas till förmån för hans synnerligen viktiga och omfattande tekniska

arbete. Därjämte skulle arbetet med industriens krigsorganisation

förenklas genom bortfallande av en instans och ledaren för detsamma

komma i en helt annan ansvarsstälining, vilket måste anses nödvändigt,

för att arbetet skulle kunna på ett rationellt sätt bedrivas.

Personalbehovet för artilleristaben anser jag böra beräknas, på sätt försvarsrevisionen

föreslagit. Å artilleristabens stat böra således uppföras:

1 överste, 3 löjtnanter,

2 majorer, 1 expeditionsvakt.

9 kaptener,

Härtill komma skäliga arvoden för 1 pensionerad officer (expeditionsofficer)

och 1 pensionerad sekundofficer (expeditionsassistent).

Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med

erforderlig kompetens böra beordras till tjänstgöring å artilleridepartementets

militärbyrås första expeditionsavdelning.

Mot arméförvaltningens förslag om inrättande av tvenne militärbyråer å

artilleridepartementet har jag icke något att i princip erinra. Emellertid

synes frågan om vidtagande av en dylik organisationsförändring icke böra

upptagas till prövning förrän i samband med den av mig förordade (sid.

56) utredningen rörande förvaltningens organisation.

I samband med behandlandet av frågan om artilleristabens organisation

har revisionen (Del 1, sid. 320) föreslagit vissa förändringar rörande den

å artilleridepartementets tekniska revision tjänstgörande personalen. Härtill

återkommer jag i annat sammanhang (sid. 235).

10. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation —

samt armétörvaltningens fortifikationsdepartement.

Av de å staten för generalitetet upptagna generalsbeställningarna är en

avsedd för chefen för fortifikationen. Denne biträdes i sin verksamhet

av en särskild stab, fortifikationsstaben. Chefen för fortifikationen är tilllika

chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Fortifikationsstaben består av fortifikationsstabsofficerare till ett antal

av högst 8 regementsofficerare och 14 kaptener. Dessa förordnas bland

de å fortifikationens gemensamma stat uppförda officerarna.

Fortifikationsstabsofficerarna tjänstgöra dels vid fortifikationens liuvudstation

i Stockholm och dels i vissa befattningar utom densamma.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 123

Verksamheten vid huvudstationen är fördelad mellan eu expedition och

tre avdelningar, nämligen:

chefens för fortifikationen expedition,

avdelningen för truppärenden,

befästningsavdelningen samt

kasernavdelningen.

Vid huvudstationen placeras i fredstid av stabsofficerarna 5 regementsofficerare

såsom avdelnings- och sektionschefer och 7 kaptener. Den till

tjänsteställningen främste avdelningschefen är tillika chef för fortifikationsstaben.

Såsom aspiranter vid fortifikationsstaben beordras subalternofficerare vid

fortifikationen.

Försvarsrevisionen har framhållit (Del 1, sid. 322), att, enligt vad er- Försyarsfarenheten

givit vid handen, behov förelåge av eu centralisering av det ,ev,swnenviktiga,

ingenjörväsendets utveckling omfattande statistiska arbetet. Under

avdelningen för truppärenden borde därför organiseras en särskild sektion

för statistiska ärenden.

Vad antalet fortifikationsstabsofficerare beträffade, borde detta med

hänsyn till den av revisionen föreslagna organisationen av fortifikationen

minskas med 1 regementsofficer och 3 kaptener samt alltså utgöras av

högst 7 regementsofficerare och 11 kaptener. Av dessa förutsattes 4 regementsofficerare

och 7 kaptener komma att placeras vid fortifikationens

huvudstation och 3 regementsofficerare och 4 kaptener utom densamma.

Antalet aspiranter borde bestämmas till 7. Av dessa beräknades 5

komma att placeras vid huvudstationen för att dels biträda med arbetet

därstädes och dels tjänstgöra såsom repetitörer vid artilleri- och ingenjörhögskolan

samt 2 utom huvudstationen, nämligen en vid var och en av

ingenjörstaberna i Boden och Vaxholm.

Chefen för generalstaben har framhållit, att den nuvarande indelningen Chefen för

i avdelningar vid fortifikationens huvudstation, enligt vad erfarenheten !lcne>a,stat>cngivit

vid handen, icke vore fullt lämplig, emedan på de båda sektionerna

inom avdelningen för truppärenden komme att handläggas ärenden av alltför

olika beskaffenhet. Med hänsyn härtill borde dessa båda sektioner

lämpligen bilda direkt under chefen för fortifikationen lydande avdelningar.

I samband därmed borde den av försvarsrevisionen föreslagna statistiska

sektionen även göras till en fristående avdelning. Med hänsyn till att

ärenden angående kaserner, skjutbanor o. d. ålåge chefen för fortifikationen

endast i hans egenskap av chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

borde den nuvarande kasernavdelningen å fortifikationens

huvudstation utgå och således för fortifikationsdepartementets kasernbyrå

erforderlig militär och civilmilitär personal upptagas endast & arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

För att fortifikationsstaben skulle kunna verka i avsedd riktning, borde

densamma erhålla en särskild chef. Denne borde ock såsom stabschef

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

lios eliefen för fortifikationen handlägga alla ärenden rörande fortifikationens

officers-, underofficers- och civilmilitära personals befordran, placering,

kommendering m. m. Fortifikationens huvudstation och arméförv ältning ens

fortifikationsdepartemcnt borde därför lämpligen organiseras så, som efterföljande

tablå utvisar. Av denna framginge även personalbehovet för desamma.

Regements-

officerare.

Kaptener.

Löjtnanter

och

fänrikar.

Fortifikationens huvudstation.

Chef: tillika chef för fortifikationsstaben, stabsclief

vid fortifikationsinspektionen.....

1

—

—

Expeditionen:

1. adjutant ...........

1

2. adjutant ...... ........

1

Truppavdelningen:

Chef..............

1

.

Övrig personal.......

3

2

Utrustning savdelningen:

Chef ....

_

1

Övrig personal .......

—

2

—

Befästningsavdelningen:

Chef ____

1

Övrig personal ........................................’’

—

1

Statistiska avdelningen:

Chef................

1

Övrig personal ...........................................

—

1

Summa

Arméförvaltningens fortiflkationsdepartement.

Truppbyrån: (personal —den å truppavd. vid fort:s

huvudstation tjänstgörande).

Utrustning sbyrån: (personal — den å utrustningsavd.

vid fort:s huvudstation tjänstgörande).

*)8

’) 8

5

Befästningsbyrån: (personal — den å befästningsävd.

vid lort:s huvudstation tjänstgörande).

Kasernbyrån:____

1

2

—

Summa summarum |

4

10

5

*) Fortifikationsstabsofficerare.

2) Därav 5 fortifikationsstabsofficerare.

Av i tablån upptagen personal beräknades 5 kompaniofficerare kunna jämväl

upprätthålla följande lärarbefattningar:

1 lärare i signalförbindelselära vid artilleri- och ingenjörhögskolan,

1 lärare i byggnadskonst vid artilleri- och ingenjörhögskolan,

1 lärare i krigsbyggnadskonst vid krigshögskolan,

2 lärare i krigsbyggnadskonst vid krigsskolan.

Fortifikationsstaben bestode enligt nu gällande bestämmelser av högst 8

regementsofficerare och 14 kaptener, vilka förordnades bland de å fortifikationens

gemensamma stat uppförda officerarna.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

För att till fortifikationsstaben kunna samla endast högt kvalificerade

officerare syntes stabens storlek kunna begränsas till de 8 fortifikationsstabsoffinerare,

vilka enligt ovanstående tabell erfordrades för tjänsten vid

fortifikationens huvudstation. Övriga i tablån upptagna officerare borde

utgöras av till tjänstgöring vid fortifikationens huvudstation kommenderade

officerare. Fn rimligare proportion mellan staben och fortifikationens

officerskår än den nu förefintliga vunnes härigenom. I''ortifiicofiotisstdbcfis

sammansättning borde sålunda bliva:

1 överste och chef,

7 övriga officerare, därav högst 3 regementsofficerare.

Såsom aspirårder, tjänstgörande under två år, borde samtliga i ovanstående

tablå upptagna 5 subalternofficerare vara kommenderade. Av

dessa kunde tvenne tillika tjänstgöra som repetitörer vid artilleri- och ingenj

örhögskolan.

Då den av chefen för generalstaben i förevarande hänseende föreslagna

anordningen förutom organisatoriska fördelar även medför vissa besparingar,

anser jag mig böra tillstyrka densamma.

Fortifikationsstaben bör alltså utgöras av 1 överste och chef samt 7

övriga officerare, därav högst 3 regementsofficerare. Antalet aspiranter

bör bestämmas till 5 subalternofficerare. För arméförvaltningens fortifikationsdepartements

kasernbyrå böra beräknas 1 regementsofficer och 2

kaptener.

Till frågan angående personalbehovet i övrigt vid fortifikationens huvudstation

och arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå ävensom

angående personalbehovet vid ingenjörstaber i fästningar och arméfördelningsstaber

återkommer jag i annat sammanhang (sid. 194).

11. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.

Å staten för generalitetet finnes uppförd eu generalsbeställning för

generalintendenten. Generalintendenten är chef för intendenturkåren och

inspektör för intendenturtrupperna samt tillika chef för arméförvaltningens

intendentsdepartement. Till sitt biträde har han en särskild stab, intendenturstaben,

vars personal enligt gällande instruktion utgöres av 1 chef samt

officerare och underofficerare i mån av behov beordrade bland de å intendenturkårens

gemensamma stat uppförda beställningshavarna.

Med avseende å generalintendentens och intendenturstabens ställning

och uppgifter har försvarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå.

Intendenturstabens personalbehov beräknades av revisionen till 1 regementsofficer,

chef, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 expeditionsunderofficer, pensionerad

underofficer, och 1 expeditionsvakt.

Mot revisionens ifrågavarande förslag har jag icke något att erinra.

Intendenturstaben bör således bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

Departe
mentschefen.

Nuvarande

organisation
-

Försvars
revisionen.

Departementschefen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

För sv arsrevisionen.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt

1 expeditionsvakt.

12. Inspektören för trängen.

Genom 1914 års härordning blev trängens officers- och underofficerspersonal

sammanslagen till en kår under chefskap av en överste, vilken

tillika skall utöva den högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.

Ifrågavarande överste, vilken är uppförd å den för officerare och underofficerare

med vederlikar vid trängen gemensamma staten, benämnes inspektör

för trängen.

Enligt 1914 års härordning beräknades såsom adjutant åt inspektören

för trängen 1 kapten. På grund av omfattningen av de i tränginspektionen

förekommande göromålen har emellertid sedan flera år ytterligare 1 kapten

varit beordrad att tjänstgöra därstädes. Såsom expeditionsunderofficer

tjänstgör 1 fanjunkare vid trängen.

Med hänsyn till vad erfarenheten givit vid handen, har försvarsrevisionen

icke ansett någon minskning av den vid tränginspektionen nu tjänstgörande

personalen kunna vidtagas. Såsom adjutanter borde följaktligen beräknas

2 kaptener. Den i expeditionen tjänstgörande fanjunkaren borde utbytas

mot en pensionerad underofficer.

Då jag icke har något att erinra mot revisionens förslag i förevarande

hänseende, torde inspektörens för trängen stab böra bestå av:

2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

13. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.

Kommendantskapet i Stockholm utgöres av eu kommendant jämte adjutant.

Till kommendant förordnas i regel en överste i reserven. Såsom adjutant

beordras eu kompaniofficer ur något av de i huvudstaden förlagda truppförbanden.

Vid kommendantskapet är anställd 1 expeditionsvakt. Såväl

kommendanten som expeditionsvakten åtnjuta arvoden från staten för

kommendantskapen.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för fjärde arméfördelningen

i dennes egenskap av överkommendant för Stockholms garnison. Hans

huvudsakliga åligganden äro att ordna och övervaka den allmänna garnisonstjänsten

i huvudstaden.

Försvarsrevisionen har framhållit, att då huvudstaden icke vore någon

befästad plats, och de uppgifter, som för närvarande påvilade kommendanten,

icke vore av den omfattning och art, att de kunde motivera

kommendantskapets bibehållande, detta borde helt indragas. Ordnandet

och övervakandet av den allmänna garnisonstjänsten i Stockholm, i den

mån denna tjänst ansåges oundgängligen erforderlig, syntes nämligen utan

några som helst svårigheter kunna anförtros antingen åt vederbörande

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

127

arméfördelningsclief eller åt någon av clieferna för de i huvudstaden förlagda

truppförbanden.

I enligt med vad försvarsrevisionen föreslagit, anser även jag, att kommendantskapet

i Stockholm bör indragas.

Kommcndantslcapet å Karlsborg utgöres av:

1 kommendant,

1 adjutant, kompaniofficer ur tredje arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsbef killa vare, kompaniofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren, tillika chef

för arméns intendenturförråd å Karlsborg,

1 garnisonspastor, tillika kyrkoherde i Karlsborgs församling,

1 regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,

1 bataljonsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus samt

1 bataljonsveterinär för Karlsborgs garnison.

Till kommendant förordnas i regel en från aktiv stat avgående överste,

vilken i samband med förordnandet plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för tredje arméfördelningen.

Enär Karlsborg enligt försvarsrevisionens förslag icke längre skulle bibehållas

som fästning och enär garnisonen enligt samma förslag avsevärt

skulle reduceras, har revisionen föreslagit, att kommendantskapet å Karlsborg

skulle helt indragas.

Departements

chefeu.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

Enligt chefens för generalstaben åsikt syntes det önskvärt att i kom- Chefen för

mendantskapet äga en gemensam myndighet för att ordna och övervaka gene‘a s a en

vakt- och garnisonstjänsten in. fl. för truppförbanden gemensamma spörsmål,

varjämte kommendantskapet utgjorde en gemensam myndighet för garnisonen

beträffande själavård, för sjuk- och veterinärvård ävensom i viss omfattning

även för fortifikations- och intendenturärenden. Chefen för generalstaben

hade därför ansett kommendantskapet böra bibehållas.

För truppförbanden inom Karlsborgs garnison torde vakt- och handräck- Departements

ningstjiinst samt sjuk- och veterinärvård m. fl. angelägenheter kunna ordnas chefenpå

ett tillfredsställande sätt, även om någon kommendant icke är förordnad.

Vid sådant förhållande och då Karlsborg icke längre avses att bibehållas

såsom fästning, anser jag mig böra biträda försvarsrevisionens förslag om

indragning av ifrågavarande kommendantskap.

E. Undervisningsanstalter och utbildningsknrser in. m.

1. Krigsskolan.

Krigsskolan, vilken är förlagd till Karlbergs slott i Stockholm, har två

utbildningskurser, nämligen officerskursen och reservofficerskursen.

Officer skur sen varar omkring 14 månader. Ny kurs börjar under senare

delen av varje år.

Vad reservofficerslcursen angår, anordnas varje år två dylika kurser, var
-

Nuvarande

organisation

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

dera av omkring fyra månaders längd, med början den ena i januari (vinterkursen)

och den andra i maj månad (sommarkursen).

Krigsskolan står under befäl och överinseende av inspektören för militärläroverken.

Dess ständiga personal utgöres av:

Stab :

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 intendent samt

1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman över kungsgårdens

byggnader, park och utägor.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet,

5 kadettofficerare, därav 4 ur infanteriet och 1 ur kavalleriet, samt

1 fanjunkare.

Officerskur sens lärare:

1 förste och 1 andre lärare i krigskonst,

1 förste och 1 andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

1 förste och 1 andre lärare i krigsbyggnadskonst,

1 förste och 1 andre lärare i topografi,

1 lärare i gymnastik och vapenföring,

1 lärare i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente,

1 lärare i stats- och samhällslära,

1 lärare i militärförvaltning,

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära,

1 lärare i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente samt

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 9).

Reservofficer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet, och

4 kadettofficerare, därav minst 2 ur infanteriet.

Betjäning:

1 sjukvårdssoldat och 1 spel samt förslagsvis 3 förmän, 1 maskinist,

1 skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,

18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet

hel årstjänst samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar av året. Härtill

komma förslagsvis 4 gårdskarlar under tiden för reservofficerskurserna.

Av skolans personal äro chefen, vilken skall vara av regementsofficers

grad, bataljonsläkaren och de båda fanjunkarna uppförda med fast lön å

skolans stat. Intendenten uppbär lön från intendenturkårens stat. För

den övriga personalen äro å skolans stat endast upptagna vissa för de

särskilda uppdragen beräknade arvoden.

Den i krigsskolans stat upptagna personalen är beräknad med hänsyn

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

129

till det elevantal, som före antagandet av 1914 års härordning ansågs

vara det normala, nämligen högst 125 i officerskursen och 30 i vardera

av de båda reservofficerskurserna. Chefen för krigsskolan framlade år 1915

ett förslag rörande utökning av skolans såväl förvaltnings- och lärarpersonal

som betjäning, uppgjort under förutsättning att elevantalet enligt den

nya härordningen komme att uppgå till 150 i officerskursen och 150 i vardera

av de båda reservofficerskurserna. Detta förslag blev av Kungl. Maj:t

i allt väsentligt godtaget och i 1916 års statsverksproposition förelagt riksdagen

till prövning. Emellertid ansåg riksdagen, att med hänsyn till det

av 1915 års riksdag fattade beslutet om krigsskolans framtida förläggande

till Järvafältet, och innan ännu fullständig övergång skett till den nya

härordningen, någon ändring icke borde vidtagas i krigsskolans stat, utan

att kostnader, vilka vore en direkt följd av det ökade elevantalet, borde

tillsvidare anvisas å extra stat. I överensstämmelse härmed anvisades för

år 1917 ett extra anslag om 36,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 2 september 1916 blev omkring hälften av detta anslag disponerat

för anställande vid krigsskolan av ytterligare följande personal, nämligen:

för officerskursen: 2 kadettofficerare, 8 biträdande lärare, 1 logemen tsuppassarförman,

1 logementsuppassare och 1 maskinist och mässdräng,

samt

för vardera reservofficer skur sen: 3 kadettofficerare, 1 förste och 1 andre

lärare, 3 biträdande lärare, 1 kompaniadjutant, 1 logementsuppassarförman

och 1 logementsuppassare.

Återstoden av anslaget skulle användas för bestridande av omkostnaderna

vid skolan.

I och för anställandet av 1 köksföreståndare och furageuppbördsman

samt 1 bataljonsadjutant, tillika vapenunderofficer och biträde åt intendenten,

samt för beredande av ökad avlöning åt betjäningen m. m. höjdes

förenämnda extra anslag av 1918 års riksdag till 59,650 kronor.

På grund av den under senare åren inträdda starka minskningen av

elevantalet i såväl officers- som reservofficerskursen har emellertid en avsevärd

reducering av den extra personalen kunnat äga rum. Då emellertid

betjäningens avlöning ävensom omkostnaderna väsentligt stegrats, har

det extra anslaget icke kunnat i avsevärd mån nedsättas, utan utgår det

för närvarande med 55,000 kronor.

Med avseende på krigsskolans uppgift och allmänna organisation har

försvarsrevisionen icke funnit sig böra föreslå någon ändring. Utbildningskurserna

vid skolan borde alltså bliva desamma som för närvarande. Antalet

kadetter beräknades vid officerskursen till något över 90 samt vid

de båda reservofficerskurserna till sammanlagt 127.

Med hänsyn till de avsevärda kostnader, vilka vore förenade med eu

förflyttning av krigsskolan till Järvafältet, hölle revisionen före, att skolan

allt fortfarande borde kvarbliva å Karlberg. Yid sådant förhållande syntes

någon anledning icke föreligga att såsom hittills hava en del av sko
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 11A höft. (Nr 20.) 212523 9

Försvars
revisionen.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Alaj:ts proposition nr 20.

Generals
kommissionen.

Chefen för

generalstaben.

lans personal uppförd på ordinarie stat och en del på extra stat, utan

borde all den för skolan erforderliga personalen beräknas å den ordinarie

staten.

Beträffande den vid krigsskolan anställde adjutanten ävensom — vid

officerskursen — kompanichefen, kadettofficerama samt vissa av lärarna

har revisionen framhållit, att ifrågavarande personal vore under hela året,

med undantag av tiden för repetitionsövningarna, fullt upptagen av sina

befattningar vid krigsskolan. Det vore därför tydligt, att de hittills förekommande

kommenderingarna av denna personal innebure bestämda olägenheter

för de truppförband, som härav drabbades. Med hänsyn härtill och

då enligt revisionens uppfattning antalet officerare vid truppförbanden icke

borde beräknas större, än som för fredstjänstens därstädes behöriga ombesörjande

och för vissa mera tillfälliga kommenderingar vore oundgängligen

erforderligt, hölle revisionen före, att nyssnämnda personal borde

uppföras med fast lön å krigsskolans stat.

Generalskommissionen har, med anledning av revisionens förslag angående

uppförande av vissa beställningar för lärare m. fl. å militärläroverkens

stater, påpekat betydelsen av att denna anordning vidtoges på ett sådant

sätt, att erforderlig omsättning av lärare o. s. v. icke försvårades.

Chefen för generalstaben har ingått på en undersökning av frågan, huruvida

den av revisionen föreslagna åtgärden att uppföra beställningar för

lärare m. fl. å undervisningsanstalternas stater principiellt sett vore att

förorda. Sammanlagda antalet såsom befäl och lärare tjänstgörande regementsoch

kompaniofficerare, vilka skulle uppföras på undervisningsanstalternas

stater, uppginge till 35. I sammanhang härmed hade truppförbandens

stater tillsammantagna minskats med motsvarande antal officersbeställningar.

Den sålunda föreslagna anordningen komme utan tvivel att medföra avsevärda

fördelar icke blott för undervisningsanstalterna utan även för truppförbanden,

vilka alltid vore känsliga för bortkommenderingar av detta slag.

A andra sidan finge icke förbises, att berörda officerares återtransport till

beställning på truppförbands stat kunde vålla svårigheter. Ur personalens

synpunkt torde icke kunna fordras, att en avgående lärare skulle vara

skyldig att övergå till annat regemente, än det han förut tillhört —- i annat

fall torde det bliva svårt att erhålla lärare från truppförband med mera

eftersökt förläggningsort. Därtill komme, att tidpunkten för ombyte av

lärare i regel borde rättas efter de olika lärokursernas förläggning och icke

efter tiden för lämpliga vakansers inträdande. Ett direkt byte av löner

mellan avgående och tillträdande lärare bleve ofta omöjligt, emedan —

t. ex. i en kompaniofficersbeställning — en löjtnant ej sällan komme att efterträda

en kapten (ryttmästare). I fråga om befattningar, som skulle fyllas

med kompaniofficerare, syntes därför det lämpligaste vara att på läroverkens

m. fl. stater uppföra arvoden till samma belopp som de olika lönerna, och

att således en lärare, som erhölle sådant arvode, visserligen frånträdde sin

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kurnjl. Maj:ts proposition nr 20.

131

avlöning vid eget regemente, men dock kvarstode på dess stat med rätt

att när som helst återinträda med åtnjutande av sina avlöningsförmåner.

Vad beträffade vid skolorna anställda regementsofficerare, syntes icke

samma skäl föreligga mot att dessa helt befordrades eller transporterades

till läroverkens stater, å vilka löner för ändamålet därför borde uppföras.

Enligt den av mig förordade härorganisationen beräknas antalet kadetter Departements

vid officerskursen till omkring 105 samt vid de båda reservofficerskurserna chefen.

till sammanlagt omkring 200. Oaktat antalet kadetter sålunda överstiger

det av försvarsrevisionen beräknade, synes likväl krigsskolans personal av

besparingsskäl böra begränsas till vad revisionen föreslagit, dock med den

skillnad, att för reservofficerskursen en biträdande lärare bör tillkomma.

Krigsskolans personal bör alltså utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad sekundofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad sekundofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad sekundofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad sekundofficer.

Officer skur sens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

11 biträdande lärare.

Offcerskursens betjäning m. fl.:

Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare

och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,

1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över

belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,

1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden

och 1 kökskarl samt

1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, och vid behov

1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation

Förs varsrevisionen.

Reservoffcerskur sens kejmpanibefäl :

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad sekundofficer.

Reser voffeer skur sens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Reservoffeer skur sens betjäning:

Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för eu tid av

fyra månader.

Med avseende å försvarsrevisionens förslag att å militärläroverkens stater

uppföra vissa lärår- m. fl. befattningar torde de synpunkter, chefen för generalstaben

anfört, böra beaktas. För vid skolorna anställda regementsofficerare

synas alltså löner böra uppföras å skolornas stater. I fråga åter om befattningar,

som äro avsedda för kompaniofficerare, torde nämnda stater i stället böra

upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp. Under tid, då sådant

arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin avlöning vid det egna

regementet, bör lönesuccession där äga rum. Härtill synes generellt medgivande

böra lämnas.

På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å

krigsskolans stat med arvoden uppföras:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom

kaptener; samt * *

kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga

vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Lärokurserna vid krigshögskolan omfatta två arbetsår, vartdera omkring

nio månader. Ny lärokurs börjar under senare delen av varje år. Läroämnena

äro dels tvångsämnen och dels valfria ämnen. Högskolans elever

äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever utgör högst 25

i varje lärokurs. Krigshögskolans personal utgöres av chef, 2 adjutanter, av

vilka den ene tillika är redogörare, lärare i tvångsämnen och i valfria ämnen,

repetitörer, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt och 1 maskinist.

Av skolans lärarpersonal utgöres flertalet av officerare. Endast lärarbefattningarna

i franska och tyska språken innehavas av civila personer. Av

högskolans personal åtnjuta endast chefen — överstelöjtnant — expeditionsvakterna

och maskinisten fulla avlöningsförmåner å högskolans stat. Lärarna

och repetitörerna åtnjuta från högskolan endast vissa mindre arvoden.

Försvarsrevisionen har erinrat om att krigsundervisningskommissionen

sedan länge påyrkat lärokursens vid krigshögskolan utsträckande till att

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts proposition nr JO. 133

omfatta tre arbetsår. Ehuru det icke kunde bestridas, att åtskilliga beaktansvärda

fördelar därigenom skulle vinnas, funne revisionen sig dock

med hänsyn till därmed förenade kostnader icke kunna tillstyrka en sådan

anordning.

Med hänsyn till den av revisionen föreslagna organisationen beräknade

revisionen antalet ordinarie elever i varje lärokurs till 22.

Endast den ene av de båda adjutanterna syntes böra vara aktiv officer,

och för honom, vilken borde vara kapten, borde lön uppföras å krigshögskolans

stat. För den andra adjutantsbefattningen, med vilken redogörarskapet

syntes böra förenas, borde däremot avses en pensionerad officer

med skäligt arvode.

För vart och ett av ämnena krigshistoria, strategi och taktik — ämnet

strategi dock lämpligen utökat med ämnet härordningslära — borde anställas

en lärare med undervisningen vid högskolan såsom enda uppgift.

Ifrågavarande tre lärare, vilka förutsattes vara majorer eller kaptener, borde

uppföras med fast lön å krigshögskolans stat. För att icke särskilda kostnader

skulle uppstå genom dessa befattningars besättande med majorer,

borde till lärare, som å högskolans stat åtnjöte majors lön, lärararvodet

icke utgå med större belopp, än att lönen jämte erforderlig del av lärararvodet

tillsammans uppginge till det belopp, han skulle åtnjutit, därest

han fortfarande varit kapten med fvdlt lärararvode.

Enligt revisionens uppfattning borde expeditionsvaktgöromålen vid högskolan

utan svårighet kunna ombesörjas av en person, och borde fördenskull

den nuvarande förste expeditionsvaktbeställningen indragas och å

staten uppföras endast en expeditionsvakt.

Inspektören för militärläroverken har framhållit önskvärdheten av att antalet

lärare med fast lön å högskolans stat sattes till fyra, varav två för

ämnet taktik. Yissa delar av ämnena härordningslära och militärgeografi

skulle i så fall övertagas av ifrågavarande lärare. Inspektören ansåge vidare,

att lärararvodet borde utgå oavkortat, även om läraren uppbure

majorslön å högskolans stat, emedan ifrågavarande lärarbefattningar krävde

ett omfattande och ansvarsfullt arbete samt ställde stora fordringar på innehavarna.

För att begränsa den härav föranledda kostnadsökningen förutsatte

inspektören emellertid, att av de fyra lärarna med lön å krigshögskolans

stat högst två skulle erhålla majors lön.

Därest förste expeditionsvakten indroges, bleve högskolan tvungen att

skaffa sig särskild skrivlijälp. Enligt verkställd överslagsberäkning skulle

sådan hjälp erfordras under minst 650 skrivtimmar årligen mot en beräknad

kostnad av minst 800 kronor. På grund härav syntes det önskvärt, att

bägge expeditionsvakterna bibeliölles.

Undervisningen vid högskolan erhölle under nuvarande förhållanden icke

önskvärd omfattning. En ökning av antalet undervisningstimmar vore fördenskull

erforderlig. Med bibehållande av gällande längd av arbetsåret

kunde någon större ökning dock icke ske, emedan arbetet å högskolan

Inspektören

för militärläroverken.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Chefen

för generalstaben.

Departements
chefen.

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

redan nu vore för eleverna mycket krävande. Det sammanlagda timantalet

per vecka för båda kurserna borde dock i fråga om militära läroämnen ökas

med en eller från 32 till 33.

För språkundervisningen både revisionen beräknat arvode för 24 under - visningstimmar i veckan. Det verkliga antalet undervisningstimmar vore

emellertid för närvarande 32 i veckan. För de överskjutande 8 timmarna

förefunnes dock icke något lärararvode, utan hade denna fråga ordnats

så, att undervisningen under dessa timmar handhades av en repetitör

utan annan ersättning än det för repetitör anslagna arvodet. Inspektören

föresloge därför, att ifrågavarande timantal måtte beräknas till 32 i stället

för 24.

Chefen för generalstaben har förklarat sig anse, att, ehuru starka militära

skäl utan tvivel kunde anföras för en utsträckning av lärokursen till

tre år, den nuvarande organisationen dock av kostnadsskäl borde bibehållas.

Det vore av stor betydelse, att högskolan i fråga om lärarpersonal bleve

väl tillgodosedd. Särskilt gällde detta, om lärokursen vid krigshögskolan

bibehölles såsom tvåårig. Med hänsyn härtill tillstyrktes inspektörens förslag,

vad beträffade såväl antalet lärare med fast lön å högskolans stat

som dessas avlöningsförmåner.

Den föreslagna ökningen av antalet undervisningstimmar i militära läroämnen

syntes vara behövlig och borde därför också vidtagas, särskilt som

den härav föranledda kostnaden icke uppginge till högre summa än 420

kronor.

Språkundervisningen omfattade för närvarande tyska, franska och ryska.

I eu nära framtid syntes det vara nödvändigt att även upptaga engelska

å undervisningsprogrammet. Med hänsyn härtill och då den årliga kostnadsökningen

icke uppginge till mer än 2,400 kronor, tillstyrktes den av

inspektören föreslagna ökningen av antalet undervisningstimmar. Genom

eu dylik anordning kunde ifrågavarande repetitör användas på det ursprungligen

avsedda sättet.

Då de rena expeditionsvaktsgöromålen syntes kunna ombesörjas av eu

person, även om därvid vissa olägenheter komme att göra sig gällande,

syntes den av revisionen föreslagna indragningen kunna vidtagas.

Ehuru en utsträckning av lärokursen vid krigshögskolan till tre år i

och för sig är synnerligen önskvärd, anser jag mig dock med hänsyn till

därmed förenade kostnader icke böra föreslå en dylik anordning.

De av inspektören för militärläroverken framställda förslagen angående

antalet lärare med fast lön å högskolans stat ävensom beträffande antalet

undervisningstimmar för militära läroämnen samt för levande språk finner

jag mig böra tillstyrka, enär dessa förslag torde vara ägnade att i väsentlig

mån befrämja erhållande av bästa möjliga utbildningsresultat inom

den tvååriga ramen.

Beställningen för förste expeditionsvakten synes utan alltför stora olägen
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kumjl. Maj:ts proposition nr JO.

heter kunna indragas. Som inspektören för militärläroverken framhållit,

torde emellertid särskilda kostnader för skrivlijälp förväntas härigenom

komma att uppstå. Därest förste expeditionsvakten icke önskar frivilligt

övergå till övergångsstat, torde det vid sådant förhållande vara fördelaktigast

för staten — liksom även för högskolan — om ifrågavarande beställningshavare

efter överföring på övergångsstat bibehålies vid krigshögskolan

med full tjänstgöringsskyldighet.

Med hänsyn till den av mig föreslagna härorganisationen bör antalet

ordinarie elever i varje lärokurs beräknas till 25.

I fråga om revisionens förslag rörande adjutant och biträdande adjutant

har jag icke någon erinran att framställa.

Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,

2 majorer | j;irare • mi]plira ämnen,

2 kaptener)

förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt,

1 maskinist.

I enlighet med vad jag i det föregående (sid. 132) anfört i fråga om

de officerare, vilka av revisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens

stater, böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras

arvoden såsom kaptener.

I detta sammanhang synes böra omnämnas eu av chefen for krigshögskolan

gjord framställning angående kommendering av officerare för idkande

av studier för vinnande av inträde vid krigshögskolan. Högskolechefen

har däri framhållit bland annat, att de officerare, som förberedde

sig för vinnande av inträde vid krigshögskolan, plägade genomgå privata

kurser. Dessa anordnades vanligen i Stockholm, och de inträdessökande

måste fördenskull i regel under hösten och vintern närmast före prövningen

begära tjänstledighet. Sådan ledighet utöver 25 dagar per kalenderår

vore enligt nuvarande bestämmelser för subalternofficer förenad

med visst avdrag å lön. Till följd härav komme de inträdessökandes löneförmåner

under förberedelsetiden att i allmänhet undergå en icke o\ äsentlig

minskning. För studier, vistelse i Stockholm m. m. måste de inträdessökande

i regel underkasta sig jämförelsevis betydande kostnader.

En följd härav vore, att många officerare icke ansåge sig hava råd att

förbereda sig för inträde till krigshögskolan. En förbättring av detta missförhållande

skulle kunna åstadkommas, därest de inträdessökande under

förberedelsetiden kunde komma i åtnjutande av oavkortade löneförmåner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Så syntes komma att ske, därest officer, som önskade förbereda sig för

inträde \id krigshögskolan, på ansökan kunde kommenderas till idkande

av härför erforderliga förstudier. Då vederbörliga myndigheter finge tillfälle

att yttra sig angående ansökningar om dylika kommenderingar, torde

säkerhet erhållas för att endast lämpliga officerare komme i fråga. Ytterligare

en garanti för missbruk kunde erhållas, därest kommenderingarna i

fråga komme att medföra skyldighet för vederbörande officer att undergå

inträdesprövning.

Inspektören för militärläroverken har tillstyrkt denna framställning under

framhållande av att det synts honom synnerligen angeläget, att åtgärder

omedelbart vidtoges för att minska de särskilt i avlöningshänseende betydande

olägenheter, som vore förenade med förstudier till krieshöeskolan.

b S

Ifrågavarande framställning synes mig vara belij ärtan svärd. Åtgärder i

framställningens syfte torde därför böra vidtagas.

3. Artilleri- ocli ingenjörhögskolaii.

Undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är fördelad på två

linjer, nämligen artillerilinjen och fortifikationslinjen. Vardera linjen bestar

av en allmän kurs och en högre kurs. De allmänna kurserna äro

ettåriga, och ny kurs börjar varje år. De högre kurserna äro däremot

tvååriga, och ny sådan kurs påbörjas varje jämnt år. Högskolans elever

äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever är icke bestämt.

Det normala antalet beräknas vara omkring 20 officerare av artilleriet och

10 officerare ur fortifikationen i de allmänna kurserna samt 15 artilleriofficerare

och 8 fortifikationsofficerare i de högre kurserna.

Artilleri- och ingenjörhögskolans ständiga personal utgöres av:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 redogörare,

1 lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,

1 lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisningsskyldighet

jämväl vid högre fortifikationskursen,

1 lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikationskurserna,

1 lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen

med undervisningsskyldighet jämväl i befästningskonst med förbindelselära

vid allmänna artillerikursen,

1 lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,

1 lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,

1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri,

1 lärare i matematik,

1 lärare i fysik,

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

137

1 lärare i kemi,

biträdande lärare,

repetitörer till erforderligt antal,

1 förste expeditionsvakt,

1 expeditionsvakt ocli

1 maskinist.

Av förenämnda personal åtnjuta blott chefen — major — och de båda

expeditionsvakterna ävensom maskinisten fulla avlöningsförmåner från högskolans

stat, den sistnämnde dock endast i form av arvode. Samtliga

övriga befattningshavare, med undantag av redogöraren, som är en pensionerad

officer, och lärarna i matematik, fysik och kemi, vilka äro civila

personer, beordras bland aktiva officerare vid artilleriet, fortifikationen och

generalstaben och åtnjuta från högskolans stat endast för de särskilda

uppdragen beräknade arvoden.

Försvarare visionen har med avseende å artilleri- och ingenjörhögskolans

uppgift och allmänna organisation icke haft någon ändring att föreslå.

Visserligen skulle beträffande de allmänna kurserna en återgång till den

före år 1904 gällande organisationen, enligt vilken dessa kurser varit tvååriga,

medföra avsevärda fördelar för undervisningen, men i betraktande

av de ökade kostnader, som därav skulle bliva en följd, hade revisionen

icke ansett sig böra föreslå en dylik anordning.

Med hänsyn till den av revisionen föreslagna minskningen av antalet

officersbeställningar vid såväl artilleriet som fortifikationen komme elevantalet

i såväl de allmänna som de högre kurserna att understiga det för

närvarande normala. Någon inverkan på den för skolan erforderliga lärarpersonalen

syntes denna minskning dock icke komma att utöva.

Vad högskolans befäls- och betjäningspersonal beträffade, funne däremot

revisionen vissa ändringar böra vidtagas. Då ifrågavarande skola intoge

en med krigshögskolan fullt jämförlig ställning, och någon större skillnad

med avseende å elevantalet mellan de båda skolorna icke förelåge, syntes

det sålunda vara med rättvisa och billighet förenat, att chefen för artillerioch

ingenjörhögskolan i avlöningshänseende likställdes med chefen för

krigshögskolan och följaktligen å staten uppfördes med överstelöjtnants

avlöningsförmåner. Vidare borde, i överensstämmelse med vad som föreslagits

i fråga om adjutanterna vid krigsskolan och krigshögskolan, jämväl

adjutanten vid artilleri- och ingenjörhögskolan med kaptens lön uppföras

å högskolans stat. Slutligen syntes, i likhet med vad som föreslagits beträffande

krigshögskolan, den nuvarande förste expeditionsvaktbeställningen

kunna indragas. Då lärarna i de större och viktigare ämnena, nämligen

de båda lärarna i artilleri samt lärarna i befästningskonst och i förbindelselära,

borde beredas tillfälle att helt och odelat ägna sig åt sin läraruppgift,

funne revisionen sig böra föreslå, att för dessa ämnen uppfördes

sammanlagt 4 lärare, kaptener, med lön å högskolans stat.

Den övriga militära lärarpersonalen borde däremot fortfarande såsom

Försvarsrevisionen.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj it s ''proposition nr 20.

Gener als - kommissionen,

Inspektören

för militärläroverken.

hittills fullgöra läraruppdraget vid sidan av den ordinarie tjänsten. Enligt

revisionens uppfattning borde denna personal utgöras av 2 lärare i krigskonst,

den ene officer ur generalstaben och den andre officer ur artilleriet,

1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri, officer ur fortifikationen,

1 biträdande lärare i krigskonst, officer ur generalstaben, 1 biträdande

lärare i förbindelselära, avsedd för undervisning i telegraftjänst,

officer ur fortifikationen, och 4 repetitörer, därav 2 officerare ur artilleriet

och 2 officerare ur fortifikationen.

Beträffande högskolans övriga personal ifrågasatte revisionen icke någon

ändring.

Enligt generalskommissionens mening hava erfarenheterna länge tillfullo

ådagalagt, att tiden icke medgåve att bibringa eleverna vid artilleri- och

ingenjörhögskolans allmänna kurser de kunskaper, som erfordrades för

dessa officerare. Särskilt på senare år hade denna brist gjort sig alltmera

gällande på grund av den utökning av undervisningen, som erfarenheterna

från världskriget i vissa avseenden medfört. För att råda bot

häremot måste enligt kommissionens mening tvååriga kurser återinföras.

Inspektören för militärläroverken har framhållit, att anledningen till att

revisionen icke föreslagit tvååriga kurser av revisionen angivits vara, att

eu ökning av kursernas längd skulle medföra en betydande kaderökning.

Inspektören ansåge emellertid, att om läsårets längd avpassades så, att

truppförbanden finge förfoga över samtliga subalternofficerare under den

tid, då övningar i större förband påginge, ifrågavarande förlängning skulle

medföra så ringa kaderökning, att därigenom förorsakade merkostnader

skulle bliva oväsentliga.

Erfarenheterna från tidigare organisationsformer för högskolan, jämförda

med resultaten från gällande organisation, visade, att nuvarande lärotid

för de allmänna kurserna vore för kort; då med hänsyn till erfarenheterna

från senaste krig kursernas omfattning icke kunde minskas, syntes eu ökning

av lärotidens längd ofrånkomlig. I och med införandet av tvåårig

allmän artillerikurs skulle det även vara möjligt att i kursen inrymma

artilleritillämpningsövningar av kortare varaktighet. Om kurserna började

endast vartannat år och alltså omfattade dubbelt så många elever, som

nu vore fallet, syntes den genom övergång till tvååriga kurser förorsakade

kostnadsökningen belöpa sig till:

lärararvoden ........................................................ omkring kronor 1,000: —

artilleri tillämpningsövningar för allmännaartilleri
kursen

(ammunition häruti icke inräknad) .. » » 6,000: —

tillhopa omkring kronor 7,000: —

Beträffande revisionens förslag om indragning av den nuvarande förste

expeditionsvakten ville inspektören för militärläroverken framhålla, att det

expeditionsvakternu påvilande arbetet vore så omfattande, att det under

alla förhållanden krävde tvenne personer. Minskades antalet expeditions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj:ta proposition nr 20.

K59

vaktel- med eu, måste denne ersättas med på annat sätt anställd person.

Om härför avsåges värnpliktig, kunde ej förutsättas, att denne besutte

erforderlig vana, vadan lejd arbetskraft maste anlitas i sådan omfattning,

att någon besparing icke skulle erhållas. Efter högskolans flyttning (sannolikt

hösten 1925) till de nya lokalerna, vilka voro belägna i fyra olika

våningar med var sin ingång från trapphuset, bleve det i allt fall nödvändigt

att besätta platsen.

Chefen för generalstaben har såsom ytterligare motiv till införandet av

tvååriga allmänna kurser beträffande artillerilinjen anfört följande.

Vid artilleriets — liksom även vid övriga vapenslags — ledning måste

hänsyn tagas till vapnets tekniska egenskaper. Artilleriledaren borde veta

icke blott, vad som ur taktisk synpunkt vore önskvärt, utan även vad

som vore tekniskt möjligt samt huru levande och döda stridsmedel skulle

ändamålsenligast användas för att nå största möjliga verkan.

Artilleriets skjutning med därtill hörande mätningar och beräkningar vore

numera en vetenskap, som icke kunde inhämtas utan eu jämförelsevis

grundlig matematisk naturvetenskaplig förberedelse. Särskilt gällde detta

i fråga om tjänsten vid det tyngre artilleriet och luftvärnsartilleriet samt

beträffande mättjänsten. De nya skjutmetoderna hade visserligen utformats

under ställningskrig, men vore tillämpliga icke endast under ett sådant

utan även under rörligt krig, ehuru de i senare fallet måste användas

under så prövande förhållanden, att eu särskilt grundlig utbildning erfordrades,

för att de med säkerhet skulle fylla avsett ändamål.

Eu allmän kännedom om artilleriets tekniska egenskaper och taktiska

användning måste förvärvas av alla artilleriofficerare. En ettårig kurs vid

artilleri- och ingenjörhögskolan vore emellertid icke tillräcklig för meddelande

av denna kännedom. De utbildningskurser av olika slag, som

kunde anordnas vid truppförbanden, vore icke heller i stånd att fylla

bristerna i utbildningen vid högskolan. Vid truppförbanden funnes nämligen

icke alltid fullt kompetenta lärarkrafter; truppofficerns tid och intressen

vore i första hand upptagna av arbetet på truppens utbildning.

För att, efter eu ettårig högskolekurs, en tillfredsställande teknisk-taktisk

officersutbildning skulle kunna säkerställas vid truppförbanden, erfordrades

anställande vid varje sådant av kompetenta lärarkrafter. Härigenom skulle

erfordras en icke obetydlig kaderökning, motsvarande dels lärarna och dels

i viss mån även eleverna vid nämnda utbildning.

Det viktigaste skäl, som anförts mot en tvåårig obligatorisk kurs, vore,

att truppförbandens stater måste ökas med ett antal beställningar, motsvarande

en årskull officerare, d. v. s. ungefär 20 beställningar. Den allmänna

kursen påginge nämligen under större delen av året eller från

mitten av oktober till senare hälften av augusti. Emellertid kunde, i samband

med att den allmänna kursen gjordes tvåårig, läsåret avslutas tidigare,

än vad nu vore fallet vid den ettåriga kursen. Vidtoges eu sådan

anordning, torde kadern vid artilleriförbanden knappast behöva ökas i an
-

Chefen för

generalstaben.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ledning av den allmänna kursens ökning till tvåårig, emedan behovet av

subalternofficerare vid artilleriet vore störst under sommarens tillämpningsövningar

och skjutningar.

Inom fortifiTcationslinjen syntes den nuvarande anordningen med ettårig

allmän kurs, liksom ämnesfördelningen, icke motsvara de krav, som numera

borde uppställas i avseende å teknisk utbildning. På de bro- och

vägarbeten, som skulle utföras av ingenjörtrupperna, måste numera på grund

av de tyngre motordrivna fordonen ställas högre tekniska fordringar, än

tidigare varit fallet, och erfordrades härför eu mera ingående utbildning.

De befästningsarbeten, som numera förekomme i fältkriget, krävde även

djupare kunskaper, som icke lämpligen kunde meddelas annat än å högskolan.

Signalmedlens — särskilt radiomaterielens — handha vande krävde

på grund av dess stora utveckling grundliga tekniska kunskaper. Även

för fortifikationen förelåge därför ett bestämt behov av en tvåårig allmän

kurs. Kursens läsår kunde dock förkortas, för att liksom vid artilleriet

officersbehovet skulle kunna tillgodoses under de perioder, då detta vore

störst.

En ökning av tiden för de båda allmänna kurserna till två år syntes

alltså vara av behovet påkallad. Då de årliga kostnaderna härför, under

förutsättning att lärokurserna ordnades så, att kaderökning icke erfordrades,

syntes, på sätt inspektören för militärläroverken angivit, kunna beräknas

till sammanlagt 7,000 kronor för båda kurserna, borde den ifrågasatta

ökningen komma till stånd.

Med de väsentligt ökade fordringar på kunskaper i signaltjänstens olika

grenar, som numera måste ställas på fälttelegraf officerare, förelåge stora

svårigheter att även vid en tvåårig allmän fortifikationskurs bibringa samtliga

elever tillräckliga kunskaper för såväl ingenjörtjänst som fälttelegraftjänst.

Det kunde därför visa sig erforderligt att vidtaga åtgärder för att i någon

mån specialisera utbildningen. Huruvida detta lämpligen borde äga rum

under den allmänna kursen eller uppskjutas till den högre, borde särskilt

utredas i samband med eu omläggning av utbildningen vid högskolan.

Mot revisionens förslag, att adjutanten ävensom de båda lärarna i artilleri

samt lärarna i befästningskonst och förbindelselära skulle uppföras med

kaptens lön å högskolans stat, hade chefen för generalstaben intet annat

att erinra, än att ifrågavarande avlöning, i överensstämmelse med vad

chefen för generalstaben anfört under krigsskolan, borde å högskolans stat

uppföras såsom arvoden.

De militära myndigheternas ovan återgivna yttranden synas mig tillfullo

ådagalägga, att, därest den allmänna kursen vid artilleri- och ingenjörhögskolan

skall motsvara sitt ändamål, densamma bör vara tvåårig. Såsom

chefen för generalstaben framhållit, behöver en sådan anordning knappast

medföra någon ökning av kadern, enär läsåret torde kunna avslutas tidigare,

än vad fallet är vid den ettåriga kursen. Härigenom kunna eleverna

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:ts proposition nr JO. 141

bliva disponibla vid truppförbanden under de perioder, då officersbeliovet

iir störst.

Inspektören för militärläroverken bär, som ovan nämnts, beräknat den

genom övergång till tvååriga kurser förorsakade kostnadsökningen till 7,000

kronor, därav 1,000 kronor till lärararvoden och 6,000 kronor till artilleritillämpningsövningar

(ammunitionskostnader icke inräknade). Därutöver torde

emellertid högskolans undervisningsanslag behöva ökas med 1,000 kronor

för skrivmaterialier, bränsle, lyse m. in. De ökade resekostnaderna kunna

beräknas uppgå till omkring 2,700 kronor.

Några särkilda kostnader för ammunition under allmänna kursens artilleritillämpningsövningar

torde icke behöva beräknas. Enligt vad jag inhämtat,

är nämligen avsikten att till dessa övningar uteslutande förlägga vissa tekniska

skjutningar för artilleridepartementets räkning. Sådana skjutningar

måste under alla omständigheter företagas. Kostnaderna för desamma äro

medräknade i det nuvarande ammunitionsanslaget.

Införandet av tvååriga allmänna kurser skulle alltså medföra eu kostnadsökning

av sammanlagt 10,700 kronor.

Med hänsyn till den stora militära betydelsen av att ifrågavarande organisationsförändring

kommer till stånd, anser jag mig, trots de därmed

förenade ökade kostnaderna, böra förorda densamma.

På grund av vad inspektören för militärläroverken anfört beträffande

den av försvarsrevisionen föreslagna indragningen av förste expeditionsvaktbefattningen,

finner jag mig icke kunna biträda revisionens förslag

härutinnan. Om jag således anser, att berörda befattning icke kan indragas,

synes densamma dock av besparingsskäl böra nedflyttas till en

expeditionsvaktbef attning.

I övrigt bör personalstaten för högskolan i huvudsak beräknas, på sätt

revisionen föreslagit. Såsom jag i det föregående (sid. 132) framhållit, böra

dock adjutanten och de båda lärarna i artilleri samt lärarna i befästningskonst

och förbindelselära å högskolans stat uppföras med arvoden.

Artilleri- och ingenjörhögskolans stat bör alltså bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av denna personal böra å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten

samt 4 lärare i militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

Inspektören

för kavalleriet.

Chefen för

generalstaben,

4. Ridskolan.

Lärokurs vid ridskolan, som är förlagd till Strömsholms slott i Västmanland,

börjar varje år på hösten och fortgår omkring 10 månader. För

fortsatt utbildning kunna därtill villiga och lämliga officerare ånyo kommenderas

till skolan för att genomgå ytterligare en lärokurs.

Ridskolans ständiga personal utgöres av:

1 chef,

1 bataljonsveterinär, med skyldighet att även bestrida veterinärvården

vid Utnäslöts remontdepå,

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 förste lärare i ridning,

2 andre lärare i ridning,

1 lärare i krigsvetenskap, tillika adjutant,

1 maskinist,

1 hovslagarunderbefäl samt

nödigt antal stallbetjänte.

Till chef förordnas en officer av kavalleriet, vilken avstår sina å vederbörligt

regementes stat uppförda avlöningsförmåner och i stället från ridskolans

stat uppbär arvode, motsvarande majors avlöning. Av den övriga

personalen åtnjuta bataljonsveterinären, redogöraren, förvaltaren och maskinisten

samtliga sina avlöningsförmåner från ridskolans stat. För den återstående

personalen äro i staten upptagna vissa arvoden (för hovslagarunderbefälet

dagtraktamente).

Försvarsrevisionen har räknat med ett årligt elevantal av 16, därav 11

från kavalleriet (för båda kurserna tillsammans), 3 från artilleriet samt 1

från vardera av fortifikationen och trängen.

Någon anledning att låta chefens avlöningsförmåner utgå i form av arvode

syntes revisionen icke förefinnas, utan borde chefen för ridskolan uppföras

med fast lön å skolans stat.

Likaså borde de fyra lärarna uppföras med fast lön å ridskolans stat,

därvid förutsattes, att förste läraren i ridning och den ene av andre

lärarna i samma ämne skulle vara ryttmästare samt den återstående andre

läraren i ridning och läraren i krigsvetenskap löjtnanter.

Beträffande ridskolans övriga personal hade revisionen icke någon ändring

att föreslå.

Inspektören för kavalleriet har framhållit, att det vid tillsättandet av

lärare vid ridskolan vore fördelaktigt att icke vara bunden vid val inom

blott en tjänstegrad. Ridskolans stat borde därför upptaga två ryttmästareoch

två löjtnantsbeställningar, vilka finge fritt disponeras för tillsättande

av samtliga nyssnämnda lärare.

Chefen för generalstaben har framhållit, att därest vissa år antalet elever

ur kavalleriet understege det beräknade, borde officerare ur infanteriet kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj.ts proposition nr 20.

14:5

beordras såsom elever, emedan detta truppslag numera vore ganska rikligt

försett med liästmateriel.

I överensstämmelse med vad som anförts under krigsskolan, borde chef

och lärare uppföras å ridskolans stat med arvoden. Härvid borde inspektörens

för kavalleriet ovan angivna förslag iakttagas.

Staten för ridskolan torde böra bestämmas i enlighet med försvarare^- sionens förslag, dock med de jämkningar, som föranledas av de utav inspektören

för kavalleriet och chefen för generalstaben framställda ennrin
-

^Cix XXui • #

För båda kurserna tillsammans beräknas det årliga elevantalet i regel

komma att uppgå till 18, därav från kavalleriet 12, från artilleriet 4 samt

från vardera fortifikationen och trängen 1. Därest antalet elever något åi

understiger det beräknade, torde officerare ur infanteriet böra kunna beordras

såsom elever.

Såsom hästskötare vid ridskolan böra för varje tjänstgöringsomgång avses

25 till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

Ridskolans stat bör alltså utgöras av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 andre lärare,

1 bataljonsveterinär,

1 redogörare,

förvaltare, pensionerad sekundofficer,

maskinist,

stallbetjänte till erforderligt antal

samt

1 liovslagarbeställningsman beordrad

ur Livgardet till häst.

För de fyra lärarna uppföras å ridskolans stat arvoden för 2 ryttmästare

och 2 löjtnanter (sid. 132).

5. Infanteriofficer sskolan.

Generalskommissionen har uti sitt över försvarsrevisionens förslag avgivna

yttrande framhållit, att det icke minst vid en armé med jämförelse- °“40''

vis kort utbildningstid för de värnpliktiga vore av största vikt, att befälets

utbildning och särskilt officersutbildningen intoge en liog ståndpunkt,

samt att fördenskull icke några åtgärder försummades, som vore

ägnade att befordra officerns kompetens för sitt kall. Den utbildning och

de kunskaper, som meddelades vid krigsskolan, syntes emellertid numera

icke kunna anses tillräckliga för den blivande officern.

Redan före världskriget hade en påbyggnad av vissa delar av officersutbildningen

visat sig erforderlig; efter detsamma hade detta behov än

mera gjort sig gällande. Då en förlängning av krigsskolekursen icke syntes

böra ifrågasättas på grund av dess sannolikt menliga inverkan på officernrekryteringen

och med hänsyn till vikten av att officern, innan han bibragtes

erforderlig påbyggnad på sin första officersutbildning, vunne ökad

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Inspektören

för militärläroverken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

praktisk erfarenhet och mognad, borde de sålunda uppkomna kraven på

ökad officersutbildning tillgodoses vid obligatoriska utbildningskurser eller

skolor för subalternofficerare.

För artilleiiets och fortifikationens samt kavalleriets officerare vore dessa

krav redan i huvudsak tillgodosedda vid artilleri- och ingenjörhögskolans

allmänna kurser respektive ridskolan.

För utbildningen av infanteriets officerare funnes däremot icke någon

härmed jämförlig obligatorisk skola. Generalskommissionen hade ansett sig

böra taga under omprövning, huruvida icke det avsedda syftet för kostnadernas

nedbringande kunde vinnas därigenom, att ifrågavarande utbildning

anoidnades i anslutning till infanteriskjutskolan. Därest närmare

utredning

föreslå:

att obligatorisk utbildning för infanteriets subalternofficerare, i syfte att

meddela dem ökade insikter i de ämnen och utbildningsgrenar, vari kunskap

erfordrades för truppens handhavande och uppfostran samt infanteriförbandens

ändamålsenliga utbildning och ledning, måtte anordnas i anslutning

till infanteriskjutskolan;

att denna skola måtte benämnas »infanteriofficersskolan» och ställas

under befäl av chefen för infanteriskjutskolan; samt

att infanteriofficersskolan måtte uppdelas i en till vintermånaderna förlagd,

huvudsakligen teoretisk kurs samt en huvudsakligen praktisk sommarkurs.

Till genomgående av infanteriofficersskolan eller del av densamma borde

i viss utsträckning även officerare ur andra truppslag än infanteriet kunna

beordras. Då någon motsvarande skola icke kunde anordnas för trängens

subalternofficerare, borde dessa såsom regel genomgå infanteriofficersskolan.

Inspektören för militärläroverken har framhållit bland annat, att utvecklingen

inom krigstekniken ställde helt andra krav än förr på officerns,

särskilt infanteriofficerns, tekniska utbildning. På senare tiden hade vidare,

särskilt efter världskriget, intresset ökats för de psykologiska faktorer,

som övade inflytande på trupputbildning och ^uppföring. Detta hade

lett till krav på att officerspersonalen måtte erhålla en allsidig och fördjupad

förberedelse för sitt kall såsom ledare, uppfostrare och utbildare

av de underlydande. Det ämne, som på grund därav tillförts officersutbildningen,

hade benämnts militärpedagogik. Den krigshistoriska underbyggnad-

som för närvarande kunde medhinnas vid krigsskolan, vore alltför

otillräcklig. I ämnet taktik bibragtes krigsskoleeleverna jämförelsevis

goda teoretiska kunskaper. Däremot stode tillräcklig tid icke till förfogande

för de applikatoriska övningarna. De ämnen, som företrädesvis

krävde ett fördjupat studium såsom påbyggnad till krigsskolekursen, vore

således militärteknik, militärpedagogik, krigshistoria och taktik.

I fråga om infanteriofficersskolans organisation syntes den lämpligaste

lösningen vara, att skolan i sin helhet underställdes chefen för infanteri
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

145

skjutskolan. Härmed vunnes bland annat större möjligheter att vid unvisningen

och utbildningen låta teori och praktik omväxla på lämpligt

sätt samt bättre förutsättningar för ett smidigare utnyttjande för undervisningen

av skjutskolans lärarkrafter.

Enligt inspektörens för militärläroverken uppfattning borde infanteriofficersskolan

uppdelas uti:

a) en huvudsakligen teoretisk, till Stockholm förlagd vinterkurs under

omkring fem månader;

b) en huvudsakligen praktisk, till llosersberg förlagd sommarkurs under

omkring 70 dagar; samt

c) eu förslagsvis till Järvafältet förlagd pionjärkurs (tillämpningskurs)

på omkring 10 dagar under sommaren.

Under vinterkursen borde meddelas undervisning i militärteknik, militärpedagogik,

krigshistoria och taktik ävensom i ridning. Den till Itosersberg

förlagda kursen borde omfatta den nuvarande subalternofficerskursen

vid infanteristutskolan, utökad med huvudsakligen tillämpad militärteknik.

Enligt verkställda beräkningar skulle merkostnaden — 61,300 kronor —

för den föreslagna infanteriofficersskolan kunna täckas med besparingar,

vilka i händelse av nämnda skolas inrättande möjliggjordes beträffande

andra av försvarsrevisionen föreslagna utbildningskurser.

Chefen för generalstaben har anfört, att en ökad utbildning av in- Chefen för

fanteriets subalternofficerare sedan länge vore av behovet påkallad. Detta

krav hade, som inspektören för militärläroverken framhållit, blivit än mera

trängande efter världskriget. Det hade emellertid för chefen för generalstaben

icke varit möjligt att under den tid, som stått till förfogande,

grundligt utreda alla de frågor, som stode i samband med organisationen

av den föreslagna »infanteriofficersskolan» — särskilt frågan, huruvida det

i staterna upptagna antalet officerare medgåve inrättandet av en dylik

skola — och att verkställa härför erforderliga kostnadsberäkningar. Det

förefölle dock möjligt att inom ramen av de anslag, som föreslagits utgå

till särskilda utbildningskurser m. m., tillgodose det framställda kravet.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser även jag, att ett Departementsverkligt

behov av en skola av ifrågavarande slag förefinnes. Som chefen

för generalstaben framhållit, kräves emellertid ytterligare utredning, innan

man kan tillfullo överblicka de med en dylik skolas inrättande i olika

hänseenden förenade konsekvenser och således bliva i stånd att taga bestämd

ståndpunkt till denna angelägenhet. En given förutsättning synes

mig dock vara, att kostnaderna för skolan kunna kompenseras genom

indragning av vissa av de i förevarande förslag nu ingående »särskilda

kurser».

Jag finner mig således böra förorda, att frågan angående organiserandet

av en »infanteriofficersskola» göres till föremål för särskild utredning snarast

möjligt efter det beslut angående härordningen blivit av statsmakterna

fattat.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kung!. Majits proposition nr 20.

Nuvarande

organisation,

Försvarsrevisionen.

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Undervisningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet eller, som

den i allmänhet benämnes, infanterishjutslcolan, vilken är förlagd till Ilosersbergs

slott och kungsgård i Uppland, är fördelad på tre olika kurser,

nämligen en kurs för yngre subalternofficerare, en kurs för kompanichefer

och en kurs för majorer. Under de senaste åren hava jämväl i mer eller

mindre nära anslutning till infanteriskjutskolan anordnats vissa extra kurser,

nämligen kulsprutekurser, s. k. vinterkurser i övre Norrland samt

kurser för utbildning av underofficerare i skjutning och eldstrid.

Infanteriskjutskolan står under befäl och överinseende av inspektören

för infanteriet. Dess personal utgöres av:

1

1

3

5

5

1

chef,

adjutant,

förste lärare,

andre lärare,

repetitörer,

läkare,

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 gevärshantverkare och

1 köksföreståndare, tillika expeditionsbiträde.

Chefen uppbär från skjutskolans stat arvode, motsvarande överstelöjtnants

lön. Förvaltaren och väbeln åtnjuta avlöning i form av arvoden

från skjutskolans stat. För den övriga personalen äro endast beräknade

vissa arvoden och dagtraktamenten för den tid, tjänstgöringen pågår.

Frågan om infanteristutskolans omorganisation och förläggning har

länge stått på dagordningen. Senast har denna fråga varit föremål för

behandling av särskilda inom lantförsvarsdepartementet år 1917 tillkallade

sakkunniga. Uti sitt den 9 februari 1918 i ämnet avgivna betänkande

föreslogo ifrågavarande sakkunniga dels inrättandet av vissa nya kurser och

dels en utökning av elevantalet. Vidare skulle eu förstärkning ske av

skolans såväl lärår- som förvaltningspersonal. Slutligen föreslogo de sakkunniga,

att skjutskolan jämväl för framtiden borde vara förlagd till

Eosersberg.

Försvarsrevisionen har förklarat sig anse, att det för bibringande av en

riktig uppfattning angående samverkan i striden mellan infanteriets olika

vapen otvivelaktigt skulle vara en fördel, därest skolan även finge sig

anförtrodd officerspersonalens utbildning i handhavandet av infanteriets

särskilda stridsmedel, såsom granatkastare, infanterikanoner, handgranater,

gevärsgranater, rök- och lysmedel m. m. Intill dess förläggningsfrågan

blivit slutgiltigt ordnad, borde emellertid skjutskolan icke taga någon direkt

befattning med utbildningen i berörda särskilda stridsmedel. Jämväl framdeles

borde skjutskolan utgöra en central undervisningsanstalt för arméns

befäl samt en till krigsstyrelsens förfogande stående försöksanstalt och

sakkunnig institution.

Enligt revisionens förslag skulle följande kurser anordnas vid skjutskolan,

nämligen kurs om 70 dagar för subalternofficerare i två omgångar,

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

147

kurs om 30 dagar för majorer (överstelöjtnanter) och kaptener (ryttmästare)

i två omgångar, kurs om 40 dagar för sergeanter samt kulsprutekurs om

40 dagar för kompaniofficerare. Samtliga kurser med undantag av kulsprutekursen

borde förläggas till sommaren före repetitionsövningarnas

början. För sommarkurserna erforderlig övningstrupp av värnpliktiga kunde

enligt den av revisionen föreslagna organisationen endast disponeras under

senare delen av den andra kursen för subalternofficerare. För tillgodoseende

av behovet av övningstrupp under första subalternofficerskursen

och förra delen av den andra stode därför ingen annan utväg öppen än

att för ändamålet taga i anspråk manskap ur de för volontärernas utbildning

mer eller mindre centralt anordnade rekrytskolorna.

För att regementscheferna vid infanteriet och kavalleriet skulle komma

i tillfälle att taga närmare kännedom om vid skjutskolan rådande utbildnings-

och andra förhållanden, borde årligen sex regementschefer ur nämnda

truppslag beordras att under eu tid av högst 10 dagar följa utbildningen

vid skolan.

Chefen, adjutanten samt förste lärarna i skolskjutning, fältmässig skjutning

och teknik borde uppföras med fast lön å skjutskolans stat och

befattningarna såsom förvaltare, väbel och köksföreståndare besättas med

pensionerade underofficerare med arvoden å skolans stat.

Beträffande skjutskolans förläggning hade av de handlingar, som blivit

till revisionen överlämnade, framgått, att samtliga i ärendet hörda myndigheter

givit ett bestämt företräde åt Bosersbergsalternativet såsom det

ur såväl militär som ekonomisk synpunkt fördelaktigaste. Jämväl revisionen

ville det förefalla, som om detta alternativ skulle vara det bästa

av de under utredningen framkomna. Då emellertid möjligheten av att

på annat sätt lösa förläggningsfrågan måhända icke vore utesluten —

något som revisionen dock icke varit i tillfälle ått närmare undersöka —

och då i varje fall en ytterligare ekonomisk utredning med anledning av

de under senaste åren inträdda förändrade prisförhållandena syntes erforderlig,

hade revisionen icke ansett sig böra göra något bestämt uttalande

rörande skjutskolans framtida förläggning, lievisionen ansåge sig endast

böra framhålla, att då den av revisionen föreslagna sergeantkursen icke

kunde utan vidtagande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten förläggas

till Bosersberg, densamma lämpligen borde, intill dess skjutskolans

förläggningsfråga erhållit sin lösning, avhållas i Stockholm, där erforderlig

inkvartering kunde beredas och Järvafältet erbjöde lämplig terräng för

skjutövningarnas bedrivande.

Inspektören för infanteriet har bland annat framställt förslag angående

anordnande av en teknisk kurs ävensom i fråga om ökade förmåner till

chef och lärare.

Chefen för generalstaben har anfört, att den av inspektören för infanteriet

föreslagna tekniska kursen i och för sig vore önskvärd. Viktigare

syntes dock vara, att infanteriskjutskolan, i överensstämmelse med vad

Inspektören

för infanteriet.

Chefen för

generalstaben.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

försvarsrevisionen anfört, sattes i stånd att bibringa en riktig uppfattning

angående samverkan i striden mellan infanteriets olika vapen. En omläggning

av undervisningen i antydd riktning borde därför äga rum, så snart förläggnings-

och övningsplats gjorde detta möjligt. Av ekonomiska skäl syntes de

av inspektören för infanteriet ifrågasatta höjningarna av ersättningen till chef

och lärare icke böra tillstyrkas, synnerligast som de i flera fall syntes

gå utöver för personalen vid övriga skolor m. m. bestämda förmåner.

På grund av anförda förhållanden borde skjutskolans organisation under

den närmaste tiden bestämmas i enlighet med försvarsrevisionens förslag,

dock med iakttagande av vad chefen för generalstaben beträffande uppförande

i staten av arvoden åt vissa lärare m. fl. anfört under krigsskolan.

I överensstämmelse med den av försvarsrevisionen uttalade uppfattningen

synes det även mig, som om Rosersberg ur såväl militär som ekonomisk

synpunkt vore den lämpligaste förläggningsplatsen för infanteristutskolan.

Då emellertid, som revisionen framhållit, möjligheten av att på annat sätt

lösa förläggningsfrågan måhända icke är utesluten, har jag icke ansett

mig böra nu framställa förslag i förevarande hänseende, utan synes förläggningsfrågan

lämpligen böra upptagas till prövning, så snart statsmakterna

fattat beslut angående ny härordning.

Infanteristutskolan torde tillsvidare böra organiseras, i enlighet med

vad försvarsrevisionen föreslagit. I samband med verkställandet av den

av mig (sid. 145) förordade utredningen angående »infanteriofficersskolan»

bör givetvis även undersökas, vilka ändringar anordnandet av en dylik

skola kan föranleda beträffande infanteristutskolans organisation.

Några större svårigheter att tillgodose behovet av övningstrupp vid infanterist

utskolan torde med den av mig föreslagna tjänstgöringsskyldigheten

för de infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga icke komma

att möta.

Med avseende å beordrandet av elever till de olika kurserna synas de

av revisionen föreslagna grunderna böra följas.

I enlighet med vad jag i det föregående (sid. 132) anfört i fråga om

de officerare, vilka av revisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens

stater, bör avlöningen åt adjutanten och förste lärarna uppföras å

inf an teriskj utskolans stat såsom arvoden till samma belopp som respektive

löner.

Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör alltså bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav

7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

149

samtliga pensionerade

sekundofficerare,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet med arvocfen uppföras:

adjutanten: med arvode såsom löjtnant; samt

de tre förste lärarne: med arvoden såsom kaptener.

7. Artilleriskjutskolorna.

Artilleristutskolorna äro av två slag, nämligen fältartilleriets skjutskola

samt fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.

I motsats till vad förhållandet är beträffande de övriga militära undervisningsanstalterna,

hava artilleriskjutskolorna icke någon fast bestående

organisation. Visserligen finnes för dem liksom för andra skolor en

stat fastställd, men denna har mera karaktären av en anslagsberäkning

än av en stat i egentlig bemärkelse. Skolorna sammandragas varje år, och

deras närmare organisation liksom ock antalet elever bestämmes genom

särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade generalorder. De beräknas i staten

pågå under en tid av 6 veckor. Fältartilleriets skjutskola sammandrages

å Skillingaryd. Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola plägar sammandragas

å Marma skjutfält eller å Karlsborg. Största delen av skjutskolornas

stabs- och elevpersonal plägar under vintern sammandragas under

14 dagar för bildande av den i artilleriets särskilda vinterutbildning ingående

artilleriets vinterskjritskola. Denna skola är strängt taget en fortsättning

av artilleriskjutskolorna, ehuru därmed förenade kostnader bestridas

av vinterövningsanslaget.

Försvarsrevisionen har i fråga om artilleriskjutskolorna framhållit bland

annat, att den nuvarande organisationen med särskilda skjutskolor för

fältartilleriet samt för fästnings- och positionsartilleriet grundade sig på

den tidigare rådande uppfattningen, att ifrågavarande vapen icke blott

hade skilda uppgifter, utan även komme till användning vart för sig oberoende

av varandra. Under världskriget hade emellertid skapats helt nya

och ändrade förfaringssätt för artilleriets användning, så att blandade

artillerigrupper samt när- och fjärrstridsgrupper, sammansatta av batterier

av olika pjässlag, införts. Under sådana förhållanden kunde den nuvarande

anordningen med en särskild skjutskola för fältartilleriet samt en

särskild skjutskola för fästnings- och positionsartilleriet icke längre anses

ändamålsenlig. I stället borde dessa skolor sammanslås till en enda för

artilleriet i dess helhet gemensam skjutskola. En dylik organisation hade

också varit försöksvis tillämpad alltsedan år 1918, och hade de därvid

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Departements
chefen.

Försvarsrevisionen.

vunna erfarenheterna tillfullo ådagalagt lämpligheten av den vidtagna anordningen.

Då försvarsrevisionens ifrågavarande förslag av myndigheterna lämnats

utan erinran, finner jag, som jämväl i övrigt ansluter mig till vad revisionen

i detta sammanhang föreslagit, mig böra föreslå:

att de nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-

och positionsartilleriet sammanslås till en för artilleriet i dess helhet

gemensam skjutskola;

att den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av

1 överste, chef, och 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen; samt

att skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor,

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Luftvärnsartilleriregementets skarpskjutningar torde i regel böra anordnas

vid förläggningsorten (sid. 103). Officerarna vid detta regemente böra

dock beordras till artilleriets skjutskola i samma ordning som artilleriets

övriga officerare.

8. Gymnastiska centralinstitutet.

Beträffande gymnastiska centralinstitutet har försvarsrevisionen framhållit,

att det icke tillhörde de militära undervisningsverken utan utgjorde

eu under ecklesiastikdepartementet lydande civil utbildningsanstalt. Då

emellertid bland institutets uppgifter inginge att utbilda för armén erforderliga

instruktörer i gymnastik och vapenföring, ansåge revisionen sig

böra angiva, huru enligt dess uppfattning detta militära syfte lämpligen

borde tillgodoses.

Yid institutet anordnades tre särskilda årskurser, nämligen en instruktörskurs,

en gymnastiklärarkurs och en sjukgymnastikkurs. Av dessa

kurser hade den förstnämnda en varaktighet av omkring 7 månader och

påginge vardera av de båda senare omkring 8 månader. Genomgående av

instruktörskursen utgjorde förutsättning för deltagande i gymnastiklärarkursen

och genomgående av båda dessa kurser villkor för deltagande i sjukgymnastiska

kursen.

För genomgående av instruktörs- och gymnastiklärarkurserna beordrades

årligen visst antal officerare från arméns truppförband. Dessa uppbure

under kommenderingen rese- och traktamentsersättning. Officer kunde efter

ansökan på egen bekostnad få genomgå den sjukgymnastiska kursen.

Dessa långvariga bortkommenderingar medförde tydligen avsevärda kostnader

för statsverket samt stora olägenheter för tjänstens upprätthållande

vid truppförbanden. Det måste därför framstå såsom ett önskemål, att

kommenderingarna från armén inskränktes till vad som vore oundgängligen

erforderligt. Ett steg i sådan riktning syntes vara att begränsa ifrågavarande

kommenderingar till endast ett läroår. Det ville nämligen före
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

falla, som om (let för instruktörskap i dessa ämnen erforderliga kunskapsmåttet

mycket väl skulle kunna inhämtas på en tid av omkring 10 månader.

Då emellertid en dylik anordning förutsatte eu omläggning av

undervisningen vid institutet, liade revisionen icke ansett sig kunna göra

något närmare uttalande härutinnan. Vid beräknandet av truppförbandens

stater hade revisionen emellertid utgått ifrån att kommenderingarna komme

att omfatta endast ett undervisningsår.

Generalskommissionen har såsom sin uppfattning uttalat, att eu ettårig Gencralskurs

såsom regel kunde vara tillfyllest. Nödvändigt vore dock, att ett sloncn.

antal officerare bibragtes ett högre mått av utbildning på ifrågavarande område,

än som under ett läroår kunde meddelas.

Den av försvarsrevisionen föreslagna anordningen förutsätter, såsom revi- Departementssionen

ock framhållit, en omläggning av undervisningen vid gymnastiska chefen.

centralinstitutet. Då emellertid, enligt vad jag inhämtat, en sådan omläggning

för närvarande icke synes vara att förvänta, torde officerare tillsvidare

fortfarande böra beordras till instruktörs- och gymnastiklärarkurserna.

Med hänsyn till den av mig föreslagna härordningen torde antalet

elever vid den förra kursen böra vara högst 2 0 samt vid den senare

högst 8.

9. Särskilda utbildningskurser.

Jämte den undervisning, som meddelas vid de i det föregående omförmälda

skolor — krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleiiskjutskolorna

samt gymnastiska centralinstitutet — torde liksom hittills böra

anordnas vissa särskilda utbildningskurser för meddelande åt erforderligt

antal av arméns officerare och sekundofficerare av nödig specialutbildning

i vissa hänseenden.

Förutom nuvarande kurser har försvarsrevisionen i sitt förslag upptagit Försvars
revisionen.

bland andra följande:

en årlig kurs om 3 månader för utbildning av subalternofficerare eller

yngre kaptener (ryttmästare) i signal-(förbindelse-)t jånst;

en årlig kurs om 40 dagar för utbildning vid infanteriet av subalternofficerare

eller yngre kaptener ävensom sergeanter i infanteriets särskilda

stridsmedel, vilken kurs, såsom i det föregående (sid. 146) nämnts, av revisionen

förutsattes framdeles bliva förlagd till infanteriskjutskolan,

en i regel årlig kurs om 70 dagar för utbildning av subalternofficerare

eller yngre kaptener (ryttmästare) vid infanteriet och kavalleriet ävensom

sergeanter vid infanteriet i pionjärtjänst;

en årlig kurs om 14 dagar för utbildning av subalternofficerare eller

yngre kaptener (ryttmästare) i gastjänst'', samt

en kurs om 6 veckor vartannat år för utbildning av kasernofficerare.

Då den utbildning, som är avsedd att meddelas i ovannämnda, av re- Departements

visionen föreslagna nytillkommande utbildningskurser, är nödvändig, sär
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

skilt med hänsyn till nutida beväpning och utrustning m. m., finner jag

mig böra förorda, att dylika kurser anordnas, samt att de organiseras

enligt de av revisionen föreslagna grunderna.

Därest den i det föregående omförmälda infanteriofficersskolan framdeles

skall kunna komma till stånd, böra, såsom redan förut framhållits, sådana

inskränkningar vidtagas beträffande ifrågavarande utbildningskurser, att kostnaderna

för skolan därigenom kompenseras. Någon anledning att för närvarande

taga hänsyn härtill vid beräknandet av kostnaderna för kurserna

synes mig dock icke föreligga.

Utbildningen av flygare och flygspanare upptages till behandling i annat

sammanhang.1

Övriga utbildningskurser — t. ex. kurser för utbildning av vapen- och

besiktningsofficerare, ballongspanare, intendents- och förvaltaraspiranter —

synas böra anordnas efter de av revisionen angivna grunderna.

10. Beordrande av sekundofficerare till utbildningskurser in. in.

underofficers- 1 “tt ÖVer. f°rsvarsrevisionens betänkande avgivna yttrande har Svenska

förbundet. underofficer sförbundet framliallit, att underofficerarna enligt revisionens förslag

fortfarande komme att undanhållas specialutbildning — åtminstone i

fråga om kvalificerad tjänst även i de fall, då deras praktiska erfarenhet

och utbildning kunde göra dem fullt ägnade att tillgodogöra sig densamma.

Förbundet föresloge, att tillgång måtte beredas underofficerare till genomgående

av särskilt anordnade skolor och kurser i större utsträckning, än

revisionen förutsatte (gymnastikinstruktörskurs vid gymnastiska centralinstitutet,

ridskolan, flygskola, kurs för eldledare vid artilleriets skjutskola,

vapenvårds- och kasernvårdskurser in. fl.).

CheJncra[- Chefem för generalstaben har förklarat sig anse, att underofficerarnas

SI önskemål att i större utsträckning än hittills bliva kommenderade till utbildningskurser

borde beaktas, i den man det vore förenligt med statens

föidel. Kurser av detta slag avsage i regel att utbilda den personal, som

erfordrades för att leda utbildningen vid truppförbanden. Såsom elever

borde i främsta rummet beordras officerare. Då det gällde avgöra, huruvida

och i vilken omfattning underofficerare (sergeanter) borde beordras

till en dylik kurs, måste hänsyn tagas därtill, att en sergeant, sedan han

befordrats till fanjunkare, i allmänhet icke vidare sysslade med utbildning

och sålunda icke längre hade någon egentlig användning för de kunskaper

och färdigheter, han fått inhämta under kursen i fråga. Redan av sparsamhetsskäl

kunde därför beordrandet av underofficerare till dessa kurser

endast ske i jämförelsevis ringa omfattning.

Yad beträffade kommendering till flygtjänst, syntes underofficersförbundet

hava förbisett, att enligt g. o. nr 28 den 12 januari 1923 intet hinder

mötte för underofficer, som i fråga om ålder och fysisk lämplighet uppfyllde

där stadgade fordringar, att utbildas till flygplanförare.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 20.

153

Att sekundofficerarnas utbildning tillgodoses på bästa möjliga sätt är

givetvis i och för sig önskvärt. Då det gäller att bedöma, i vilken utsträckning

sekundofficerare böra beordras till genomgående av särskilda utbildningskurser,

måste emellertid de av cliefen för generalstaben framhållna

synpunkterna beaktas. Av kostnadsskäl har jag således icke ansett mig

kunna i förevarande hänseende gå längre, än vad försvarsrevisionen föreslagit.

Som under avdelningen »Flygvapnet» omförmäles, förutsattes dock,

att underbefäl och sekundofficerare i viss utsträckning årligen beordras

till utbildning såsom flygare.

F. Lägre truppförband.

1. Allmänna synpunkter.

Vid beräknandet av staterna för regementen och kårer torde de av försvarsrevisionen

(Del 1, sid. 367 — 371) angivna allmänna grundsatserna i

huvudsak böra följas.

För kostnadernas nedbringande måste sålunda eftersträvas att i möjligaste

mån begränsa den aktiva personalen. I staterna bör därför icke

uppföras sådan personal i större omfattning, än som anses oundgängligen

erforderlig, och bör härvid befälsbehovet beräknas med hänsyn till de utbildningsförhållanden,

vilka äro rådande, då (huvuddelen av) de till linjetjänst

uttagna värnpliktiga äro inkallade till fullgörande av första tjänstgöring.

Det under repetitionsövningarna samt vid mobilisering inträdande

ökade behovet av befäl beräknas komma att fyllas med reservpersonal,

f. d. fast anställt och värnpliktigt befäl m. fl.

För besparingars vinnande har försvarsrevisionen föreslagit anställande

vid truppförbanden mot skäliga arvoden av pensionerad personal för tjänstgöring

i vissa befattningar, för vilka aktiv personal enligt nuvarande

organisation toges i anspråk, men vilka icke vore av den natur, att för

deras bestridande sådan personal oundgängligen erfordrades. Denna anordning

anser även jag mig böra förorda, dock med den skillnad, att — av

skäl, som i annat sammanhang (sid. 204) närmare angivas — till »regementskassörer»

förordnade pensionerade sekundofficerare böra träda i stället

för de av revisionen föreslagna »förvaltningsofficerarna»

Vid beräknandet av befälsbehovet vid respektive truppförband (truppslag)

bör, såsom ock av revisionen förfarits, var för sig beräknas:

a) befälspersonat, som under (huvuddelen av) de till linjetjänst uttagna

värnpliktigas första tjänstgöring erfordras för den regemente eller kårvis

anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap;

b) erforderligt antal regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. samt

c) erforderligt tillägg för utom regemente eller kår beordrad personal.

Vid dessa beräkningar böra de av revisionen följda beräkningsgrunderna

i tillämpliga delar användas. Under »regementsofficerare, förvaltningspersonal

m, fl.» böra likväl även truppförbandens nuvarande förrådsförval
-

Departements
chefen.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

tare upptagas. Som i det följande (sid. 205) närmare omförmäles, förutsattes

nämligen, att förrådsförvaltarna överföras från intendenturkårens stat

till respektive regementens och kårers stater.

För tjänstens behöriga upprätthållande under tjänstledighet, sjukdom,

bortkommendering på grund av tillfälliga uppdrag o. s. v. har revisionen

räknat med en personalreserv av 5 % för officerare och underofficerare

samt 2,5 % för underbefäl. I och för sig är det givetvis önskvärt att

hava tillgång på en dylik personalreserv. Emellertid torde man, som revisionen

också framhållit, kunna förutsätta, att vid tjänstledighet, sjukdom

o. s. v. vederbörandes tjänst i allmänhet kan upprätthållas av närmast

underlydande. Där så icke kan ske, torde särskilda anordningar bliva

erforderliga för tillgodoseende av tjänstens behöriga gång under den tid,

förfallet varar. Dock synes icke med nödvändighet någon särskild personalreserv

för ändamålet behöva beräknas, utan torde denna för kostnadernas

nedbringande kunna uteslutas vid staternas beräknande.

Beträffande proportionen mellan officerare och sehundoffcerare (underofficerare)

har Svenska underofficersförbundet framhållit, att de yngre underofficerarna

borde i väsentligt högre grad än hittills tagas i användning för

plutonchefstjänst, i följd varav underofficersbeställningarnas antal borde

betydligt ökas utöver det av försvarsrevisionen föreslagna och officerarnas

antal i motsvarande grad minskas.

Med anledning härav har chefen för generalstaben bland annat framhållit,

att då den nuvarande medellönen för sergeant å D-ort vore 3,156

kronor, medan medellönen för en subalternofficer kunde beräknas till

3,844 kronor, samt ett utbyte under alla förhållanden vore tänkbart

endast i ringa omfattning, besparingarna skulle bliva mycket obetydliga.

En anordning av detta slag skulle å andra sidan vara förknippad med

allvarliga olägenheter. Så kunde antalet subalternofficerare med hänsyn

till lämpliga befordringsförhållanden icke sättas alltför lågt, då det särskilt

i fred vore önskvärt, att en viss mognad nåtts före inträdet i kaptensgraden.

En ökning av antalet sergeanter utan motsvarande ökning av

fanjunkarnas (styckjunkarnas) antal skulle även inverka på befordringsförkållandena

inom under officerskåren, så att befordran till fanjunkare

(styckjunkare) komme att ske senare än med försvarsrevisionens stater.

För en allsidig utbildning, nödvändig för vidare befordran, måste såsom

adjutanter placerade subalternofficerare tid efter annan avlösas, varvid underofficerare

icke kunde komma i fråga. Även med hänsyn till den rena

trupptjänsten måste vissa betänkligheter resas. Tydligast framträdde detta

vid artilleriet och ingenjörtruppena, där genomgång av artilleri- och ingenjörhögskolans

allmänna kurs utgjorde kompetensvillkor för befordran till löjtnant.

Man torde nämligen få utgå ifrån att artilleri- och ingenjörhögskolan icke

inginge i de utbildningskurs er, till vilka underofficersförbundet ansåge, att

underofficerare borde beordras såsom elever. I ett betänkande, avgivet av

sakkunniga, tillkallade den 12 februari 1909, hade anförts, att en sänk
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ning av den teoretiska bildningsnivån, vare sig beträffande militär- eller

allmänbildning, bleve särskilt i våra dagar synnerligen betänklig, dels

emedan utvecklingen på det militära området nu för tiden ställde alltmera

stegrade krav just på teoretiska kunskaper och dels emedan handledningen

av den värnpliktiga ungdomen fordrade större allmänbildning av officeren

nu än tillförne. Det bleve nämligen icke till utbildningens fromma, om

ej officeren i regel även beträffande allmänbildning stode över sina underlydande

i ledet. Att giva efter på dessa bildningskrav vore helt säkert

ett stort och ödesdigert steg bakåt. Dessa synpunkter hade icke förlorat

i betydelse, sedan betänkandet avgavs, utan snarare tvärtom. Någon förändring

av proportionen mellan antalet subalternofficerare och sergeanter

i den av underofficersförbundet ifrågasatta riktningen vore därför av militära

skäl icke lämplig. Att, såsom underofficersförbundet påvisat, antalet officianter

(motsvarande sergeanter) i Danmark vore relativt större än i Sverige,

syntes bero på att officiantgraden i stor utsträckning avsåges för tjänst,

för vilken hos oss anlitades underbefäl.

I anslutning till vad chefen för generalstaben i förevarande hänseende Departements

anfört, finner jag mig vid beräknandet av behovet av subalternofficer are och

sekundofficerare i huvudsak böra tillämpa samma beräkningsgrunder som

försvarsrevisionen. Då den för närvarande gällande uppdelningen av befälet

i övrigt å olika tjänstegrader i stort sett torde vara lämpligt avvägd,

anser jag, i likhet med revisionen, att den nuvarande proportionen bör

såvitt möjligt bibehållas.

I fråga om antalet meniga volontärer och beställningsmän torde i huvudsak

böra tillämpas enahanda beräkningsgrunder som enligt revisionens

förslag.

I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres

icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer

och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.

Då det sätt, varpå manskapsutbildningen ordnas, är av grundläggande betydelse

för fredsorganisationens utformande, har försvarsrevisionen vid behandlingen

av de särskilda truppslagen ansett sig böra först redogöra för

huru denna utbildning förutsattes ordnad för de olika manskapskategorierna:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga, studenter och likställda, officersoch

reservofficersaspiranter, ersättningsreserv ävensom fast anställt manskap.

Då de militära myndigheterna inom den givna ramen givetvis borde

äga full frihet i fråga om utbildningens ordnande på ändamålsenligaste

sätt, har revisionen emellertid icke ansett sig härvid böra ingå på några

närmare detaljer, utan begränsat sig till att i stora drag angiva, huru enligt

dess uppfattning utbildningen lämpligen borde anordnas. Revisionen har

vidare icke funnit sig böra ingå på frågan angående utbildningen av vissa

specialkategorier värnpliktiga och fast anställda, t. ex. kommissarier, visst sjukvårdsmanskap,

beställningsmän m. fl., enär detta skulle hava fört alltför

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

långt. Vid beräknandet av befälsbeliovet hade dock vederbörlig hänsyn

tagits jämväl till ifrågavarande kategoriers utbildning.

Vid behandlingen i det följande av de olika truppslagens organisation

synes redogörelsen för manskapsutbildningen lämpligen böra inskränkas till

att omfatta till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet, studenter och

likställda samt officers- och reservofficersaspiranter. Det fast anställda

manskapets utbildning torde däremot icke behöva i detta sammanhang beröras,

utan detta spörsmål böra behandlas i samband med frågan angående

det fast anställda manskapets rekrytering. Redan här må likväl framhållas,

att de av försvarsrevisionen tänkta anordningarna för ifrågavarande manskaps

utbildning i stort sett synas böra läggas till grund vid beräknandet

av respektive stater, dock med den skillnad, att i stället för den av revisionen

förutsatta ettåriga underofficersskolan föreslås en sekundofficersskola,

vilken — med uppehåll för repetition sövd ingarna — är avsedd pågå under

omkring 16 månader med början i mitten eller slutet av oktober månad.

Enligt nuvarande organisation erhåller den, som undfått avgångsbetyg

från krigsskolans officerskurs, konstitutorial såsom fänrik vid eller i regemente.

Efter två år erhåller sådan fänrik, därest han icke på grund av

olämplighet för tjänsten eller till följd av mindre gott uppförande anses

böra hos Kung], Maj:t föreslås till entledigande, i regel fullmakt såsom

underlöjtnant vid eller i regemente. För att kunna föreslås till löjtnant

fordras att hava varit officer i minst två år samt dessutom att hava genomgått

vid kavalleriet ridskolan, vid artilleriet artilleri- och ingenjörhögskolans

allmänna artillerikurs samt vid fortifikationen artilleri- och ingenjörhögskolans

allmänna fortifikationskurs.

Det antal år, som förflyter, innan underlöjtnant (fänrik) befordras till

löjtnant, är enligt nuvarande ordning uppenbarligen främst beroende av

vakansförhållandena. Då dessa kunna ställa sig väsentligt olika vid olika

truppförband, kommer befordran till löjnant ofta att äga rum mycket ojämnt

inom en och samma årskurs. Till följd av det nu tillämpade lönesystemet

uppstå härigenom orättvisor.

För att råda bot häremot har chefen för generalstaben föreslagit, att

den nuvarande underlöjtnantsgraden skulle avskaffas, samt att den, vilken

två år varit fänrik och därunder visat sig lämplig som officer på stat,

borde utnämnas direkt till löjtnant. För att denna anordning icke skulle

medföra ökade kostnader, har vidare förutsatts, att 2. löneklassen i underlöjtnants-(fänriks-)graden

skulle hänföras till löjtnantsgraden. Vid de truppslag,

där, enligt vad ovan nämnts, genomgåendet av vissa skolor utgör

villkor för befordran till löjtnant, skulle enligt generalstabschefens förslag

sådan befordran visserligen äga rum efter två års tjänst, men fullmakt å

beställningen erhållas först efter genomgången skola, och skulle officer,

vilken icke genomgått föreskriven skola senast tre år efter det han erhållit

konstitutorial å löjtnantsbeställning, entledigas från innehavande beställning.

I staterna skulle de nuvarande löjtnants- och underlöjtnants
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 157

(fänriks-)beställningama uppföras under den gemensamma rubriken »löjtnanter

och fänrikar».

Då eu önskvärd utjämning av befordrings- och löneförhållandena inom

subalternofficersgraderna genom ifrågavarande förslag otvivelaktigt skulle

ernås och anordningen i fråga torde kunna genomföras utan ökade kostnader

för statsverket — snarare synes någon besparing härigenom komma

att uppstå — finner jag mig böra biträda vad chefen för generalstaben

i förevarande hänseende föreslagit.

2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Uti en till försvarsrevisionen ingiven skrivelse av den 29 november 1922

har Svenska underofficersförbundet gjort framställning om förbättrande av förbundet.

underofficerarnas tjänsteställning m. m.

I sådant syfte har förbundet bland annat föreslagit:

att underofficerarna skulle uppflyttas till en med vissa av de lägie

officersgraderna sidoordnad ställning;

att i samband härmed den nuvarande benämningen underofficerare

skulle borttagas och ifrågavarande befattningshavare i stället benämnas:

administrationsofficerare\ samt

att administrationsofficerarna skulle indelas i tre grader, nämligen assistenter

(sergeanter med fullmakt) med underlöjtnants tjänsteställning,

överassistenter (fanjunkare och likställda) med löjtnants tjänsteställning

och vid uppnådd pensionsålder eventuellt kaptens tjänsteställning samt

stabsassistenter (underofficerare, vilka redan nu på grund av väl meriterad

militär tjänstgöring vunnit underlöjtnants tjänsteställning ellei framdeles

komme att bestrida däremot svarande befattningar, ävensom förvaltare

vid intendenturkåren) med löjtnants tjänsteställning samt sedermera

vid 50 års ålder kaptens tjänsteställning.

Med hänsyn till den sena tidpunkt förenämnda förslag blivit för försvarsrevisionen

framställt, har revisionen icke funnit det vara möjligt att

ägna detsamma en så ingående behandling, som skulle hava erfordiats

för att därom bilda sig någon bestämd uppfattning. Eevisionen har därför

inskränkt sig till att hemställa, att förslaget måtte upptagas till närmare

prövning i samband med den av revisionen förutsatta förnyade utredningen

angående möjlighet till officersbefordran för underofficerare och

fast anställt manskap, samt att därvid de av underofficersförbundet framhållna

synpunkterna måtte vinna det beaktande, varav de kunde finnas

vara förtjänta.

Generalskommissionen har av flera skäl ansett sig icke kunna biträda G aur alsunderofficersförbundets

förslag, att samtliga underofficerare vid armén skulle sionen.

benämnas administrationsofficerare. Emellertid borde det tagas under övervägande,

huruvida icke vissa av de mera ansvarsfulla och krävande befattningar,

vilka nu bestredes av underofficerare, för framtiden företrädesvis

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kiingl. Maj:ts proposition nr 20.

borde inneliavas av beställningshavare eller f. d. beställningsliavare med

officers tjänsteställning.

enelaistaben Cbefen för generalstaben bär beträffande underofficersförbundets ifrågavarande

förslag framhållit bland annat, att underofficerskåren sedan länge

med heder burit sitt namn, vilket därför ock i det allmänna medvetandet

både en god klang och ingalunda verkade nedsättande för medlemmarna

av nämnda kår utan tvärtom. Därest emellertid underofficerarna själva

önskade en annan benämning, syntes intet vara att erinra mot ett utbyte,

därest en lämplig benämning kunde finnas. Den föreslagna, »administrationsofficer»,

syntes emellertid icke lämplig, enär en hel del underofficerare

toges i anspråk för ren trupptjänst och sålunda icke hade med »administrationen»

att skaffa. Ett utbyte av de nuvarande titlarna fanjunkare

och sergeant syntes olämpligt. Den av underofficersförbundet föreslagna

benämningen »assistent» syntes föga tilltalande, men kunde anses möjlig,

därest icke lämpligare stode att finna.

Förslaget angående underofficerarnas jämställande med de lägre officersgraderna

vore ägnat att skapa eu mindre lämplig dualism inom befälshierarkien

ävensom oreda och förvirring i befälsförhållandena. Så skulle

vid de tillfällen, då ordinarie kompanichef av en eller annan anledning

vore frånvarande, enligt underofficersförbundets förslag kompaniadjutant

komma att tjänstgöra såsom kompanibefälhavare och sålunda planlägga

och leda utbildningen även i kompaniförband. För en sådan tjänst saknade

eu kompaniadjutant i regel alla förutsättningar. Skulle äldste subalternofficern

tjänstgöra såsom kompanibefälhavare, komme hans kompaniadjutant

likväl att stå över honom i tjänsteställning. Förrådsförvaltaren skulle

kunna hava högre tjänsteställning än regementsintendenten o. s. v.

Underofficersförbundet hade betecknat den danska organisationen såsom

efterföljansvärd. Som av en för denna organisation lämnad redogörelse

framginge, hade den grad, som motsvarade våra fanjunkare, tjänsteställning

efter den yngste aktiva officern. Över denne nådde t. ex. vid ett infanteriregemente

endast tre officianter i högre expeditions- eller förvaltningstjänst.

Härtill komme, att den danska organisationen enligt hittills vunnen

erfarenhet långt ifrån vore ägnad att skapa ordning och reda i befälsförhållandena.

Efter organisationens genomförande hade särskilda bestämmelser

måst utfärdas för att förhindra, att i vissa fall eu officiant skulle

taga befäl över en officer. Ytterligare sådana bestämmelser vore enligt

uppgift att förvänta.

Underofficersförbundet ginge emellertid mycket längre än den danska

organisationen och avsåge att ställa till och med den lägsta underofficersgraden

över den lägsta aktiva officersgraden. Härigenom sköte förslaget

fullständigt över målet.

Redan nu kunde inom vår armé underofficerare i tjänst nå vissa befattningar

med officers tjänsteställning, såsom fortifikationskassörer, departementsskrivare

samt tyg- och fabriksförvaltare.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kuntjl. Maj.ta proposition nr 20.

Det syntes lämpligt att för kassatjänsten vid regementen och kårer anställa

särskilda regementskassörer, rekryterade ur underofficerarnas led.

Dessa regementskassörer borde erhålla grad över fänrik. Eörrådsförvaltärna

borde inordnas i samma grad som regementskassörerna. Detsamma syntes

även böra bliva förhållandet med nuvarande fortifikationskassörer, departementsskrivare

in. fl.

Den av Svenska underofficer sförbundet i förevarande hänseende gjorda Departementsframställningen

anser jag vara förtjänt av beaktande. Vad angår äldre

underofficerare, synes med hänsyn till dem åvilande tjänsteansvar samt

tjänsteåldern ett tilldelande av officers tjänsteställning åt dem i viss utsträckning

vara väl motiverat. Genom en sådan anordning skulle dessutom

ett erkännande kunna lämnas åt förvärvad duglighet och i tjänsten

visat intresse.

Vid bedömande av, i vilken utsträckning officerstjänsteställning bör tilldelas

de nuvarande underofficerarna, måste givetvis hänsyn tagas till befälsföringens

krav. Orediga eller eljest mindre lämpliga befälsförliallanden

måste undvikas. På grund härav torde det vara nödvändigt att iakttaga

en lämpligt avvägd begränsning.

En anuan utgångspunkt torde böra vara, att officers- och underofficerskårerna

framgent bibehålla sin nuvarande karaktär av särskilda befälskaiei.

Underofficersförbundet har också härutinnan framhållit, att »för underofficerarnas

del skulle en sammanblandning med officerskåren, särskilt vid äldre

år, icke vara vare sig eftersträvansvärd eller ens möjlig att i praktiken

genomföra».

En bestämd förutsättning för ifrågavarande anordning måste vidare vara,

att tilldelandet av den högre tjänsteställningen icke skall vara förenad med

någon ökning av därav berörda underofficerares avlöningsförmåner. Med

hänsyn till det nuvarande förhållandet mellan subalternoffieerares och underofficerares

avlöning vore för övrigt en dylik ökning i och för sig icke

berättigad. En fanjunkare har sålunda för närvarande genomsnittligt

högre avlöning än löjtnanter i de lägre löneklasserna. Underofficersföibundet

har icke heller ifrågasatt, att de av förbundet föreslagna administrationsofficerarna

skulle erhålla andra löner än de för underofficerare nu

utgående.

I anslutning till vad chefen för generalstaben anfört, finner jag mig böra

föreslå, att vid truppförbanden ävensom vid de större centrala intendenturförråden

tjänstgörande förrådsförvaltare erhålla grad.över fänrik, och

synes denna personal därvid lämpligen böra tilldelas löjtnants tjänstegrad

med tjänsteställning efter löjtnanter. Ifrågavarande befattningshavare torde

böra benämnas sekundlöjtnanter.

Fanjunkare ock styckjunkare synas med hänsyn till deras tjänstgörings

beskaffenhet samt tjänsteålder böra erhålla fänriks tjänstegrad. De böra

likväl bibehålla sina nuvarande titlar samt räkna tjänsteställning i för
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Nuvarande

organisation.

Katigt. Maj:ts proposition nr 20.

hållande till fänrikar efter datum för fullmakter respektive konstitutorial.

De utav intendenturkårens nuvarande förvaltare, vilka icke, i enlighet med

vad ovan föreslagits, förutsättas bliva tilldelade löjtnants tjänstegrad, böra

i avseende på tjänsteställning jämställas med fanjunkare, vilken titel de

aven lämpligen synas böra erhålla. Det nu föreslagna tilldelandet av

fänriks tjänstegrad åt fanjunkare (styckjunkare, förvaltare) synes icke behöva

medföra större svårigheter ur befälsföringssynpunkt, än att dessa utan

olägenheter kunna genom lämpliga reglerande bestämmelser övervinnas.

Någon förändring beträffande sergeanters nuvarande tjänsteställning torde

icke lämpligen böra göras. Hinder bör dock icke möta att till fanjunkare

(styckjunkare) »i regementet» befordra sergeanter, vilka på grund av

ogynnsamma befordringsförhållanden eljest skulle nå fanjunkares (styckjunkares)

grad senare, än som normalt ägde rum vid vederbörligt truppslag.

Med hänsyn till den förändrade tjänsteställning, som de nuvarande

fanjunkarna (styckjunkare, förvaltarna) sålunda komma att erhålla, torde

benamningen underofficer icke längre böra bibehållas. Underofficerarna

synas i stället lämpligen böra benämnas sekundofficerare,

Jämlikt ovan framställda förslag kommer alltså sekundofficerskåren att

räkna trenne tjänstegrader nämligen:

sekundlöjtnanter,

fanjunkare (styckjunkare) samt

sergeanter.

I överensstämmelse med vad försvarsrevisionen föreslagit, förutsätter

aven jag, att vid staber, truppförband, inskrivningsväsendet m. m. inrättas

vissa arvodesbefattningar för pensionerade sekundofficerare (underofficerare).

Sådan pensionerad personal synes i regel böra tilldelas sekundlöjtnants

tjänsteställning.

Av den civilmilitära personalen böra departementsskrivare, fortifikationskassörer,

tygförvaltare av 1. klass och fabriksförvaltare av 1. klass, vilka för

närval ande innehava underlöjtnants tjänsteställning tilldelas sekundlöjtnants

tjänsteställning.

Till följd av borttagandet av benämningen underofficer synas nedan angivna

befattningshavare framdeles böra benämnas sålunda:

vapenunderofficer: vapenförvaltare

kasernunderofficer: kasernförvaltare

expeditionsunderofficer: expeditionsassistent

liovslagarunderofficer: hovslagarsergeant.

3. Infanteriet.

Enligt nuvarande härordning är infanteriregementet i fred organiserat å

regementsstab, tre bataljoner om fyra kompanier samt ett kulsprutekompani.

Erån denna normalorganisation avviker Gotlands infanteriregemente i

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

161

så måtto, att eu av de tre bataljonerna är organiserad å bataljonsstab, två

infanterikompanier, ett trängkompani och eu velocipedavdelning.

Under repetitionsövningarna organiseras vid de särskilda regementena

jämväl en signal- och belysningsavdelning.

För utbildnings- och försöksändamål hava de senare åren under de

värnpliktigas första tjänstgöring tillfälligt organiserats vissa förband, såsom

pionjär- (tekniska) kompanier, signalkompanier, kompanier med lätta kulsprutor,

kompanier med särskilda stridsmedel (granatkastare m. m.).

Enligt normalorganisationen utgöres infanteriregementets fast anställda

personal — läkar-, ecklesiastik- och musikpersonal ej medräknad — av

följande olika personalkategorier, nämligen:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

23 löjtnanter och

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

13 fanjunkare och

26 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

14 furirer av 1. klassen,

29 furirer av 2. klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler och

60 volontärer.

b) Beställningsmän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av 2. klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Ciyilmilitär personal:

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Från den sålunda fastställda normalorganisationen förekomma avvikelser:

vid Svea livgarde, som har dels 1 sergeant mindre med hänsyn till att

landsstormsförråd vid regementet saknas, och dels ytterligare 12 vicekorpraler

och 300 meniga volontärer i och för garnisonstjänstens i huvudstaden

upprätthållande,

vid Göta livgarde, som likaledes för nyssnämnda ändamål har ytterligare

12 vicekorpraler och 300 meniga volontärer,

vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka likaledes av

skäl, som ovan nämnts, hava 1 sergeant mindre,

vid Norrbottens regemente, som med hänsyn till den vid regementet förlagda

skidlöparkontingenten har ytterligare 4 kaptener, 1 löjtnant och 2

fanjunkare, samt

vid Gotlands infanteriregemente, som har dels 1 sergeant mindre med

hänsyn till att särskilt landstormsförråd vid regementet icke finnes, dels

ock ytterligare 110 meniga volontärer i och för säkerhetstjänstens å GotBihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

land upprätthållande. Översten är uppförd å staten för militärbefälet på

Gotland; befälet över regementet föres i regel av överstelöjtnanten.

Som av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Allmänna grunder

för lantförsvarets ordnande» framgår, har jag funnit mig böra föreslå indragning

av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen. För Karlskrona

och Vaxholms fästningar avses vid mobilisering vissa av Svea och Göta

livgarden, Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet

uppsatta formationer, för vilket ändamål dessa regementen erhållit en något

större organisation än övriga regementen. Vidare har vid Svea livgarde

organiserats en särskild stridsvagnbataljon, benämnd Svea livgardes stridsvagnbataljon.

Enligt vad i det föregående (sid. 47) vidare omförmälts, har årskontingenten

till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet i dess

helhet beräknats till sammanlagt 18,000 man. Efter avdrag av de för garnisonstjänsten

i Stockholm, för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente

samt för tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente avsedda värnpliktiga

återstå 16,350 man. Fördelas denna styrka lika på samtliga regementen

å fastlandet utom beträffande de fyra större regementena, Svea och Göta

livgarden, Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet,

vilka böra erhålla omkring Vs flera värnpliktiga än övriga regementen,

samt beräknas omkring 130 man för stridsvagnbataljonen vid Svea livgarde,

blir den normala årskontingenten inskrivna värnpliktiga vid regementet

i allmänhet omkring 614 man. Enligt vad i det föregående (sid.

59) anförts, ingå i detta antal underbefäl eller fackmän till 25 % eller

omkring 154 man. Antalet övriga värnpliktiga kommer sålunda vid ett

normalinfanteriregemente att uppgå till 460 man inskrivna. Av skäl, som

likaledes blivit i det föregående (sid. 61) angivna, medgiver befälstillgången

icke, att hela årskontingenten värnpliktiga påbörjar sin första tjänstgöring

på våren under andra värnpliktsåret, ritan måste en del, omkring

Vs, inkallas till tjänstgöring redan på hösten första värnpliktsåret. Denna

höstkontingent har ansetts böra bestå av främst de till underbefäl eller

fackmän uttagna värnpliktiga (sid. 60) samt därutöver det antal värnpliktiga

i övrigt, som kan befinnas oundgängligen erforderligt.

Vad beträffar utbildningens ordnande för här avsedda värnpliktiga, utgår

jag från i huvudsak samma grunder som försvarsrevisionen. Såväl underbefäl

eller fackmän som övriga värnpliktiga komma sålunda att uppdelas

på olika utbildningskategorier efter deras avsedda användning vid mobilisering

vid gevärskompanier, kulsprute- och granatkastareförband, signaloch

pionjärformationer o. s. v. Likaså torde utbildningen av underbefäl

eller fackmän å ena sidan och övriga värnpliktiga å andra sidan böra i

allmänhet försiggå i skilda skolor samt i regel äga rum vid vederbörliga

regementen, därest icke för vissa kategorier ett sammanförande av nämnda

båda värnpliktsgrupper uti gemensamma skolor eller en centralisering av

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ta proposition nr 20. 163

utbildningen för två eller flera regementen ur utbildningssynpunkt kan

vara att föredraga.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, förutsattes utbildningen av

de till linjetjänst uttagna värnpliktiga utom studenter och likställda under

sommarhalvåret bliva organiserad å sju utbildningsenheter, nämligen fyra

gevärskompanier, ett kompani värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier,

samt två kompanier, till vilka utbildningen av kulsprute- och

granatkastarmanskap, signalister och pionjärer förlägges. Under vinterhalvåret

däremot torde värnpliktsutbildningen kunna begränsas till ett

kompani, förutom erforderliga utbildningsenheter för underbefäl eller fackmän.

Under repetitionsövningarna beräknas antalet tillstädeskomna av de

till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring 1,300 man. Till

följd härav synes icke någon större svårighet förefinnas att organisera utbildningen

på ett med hänsyn till ändamålet med dessa övningar någorlunda

tillfredsställande sätt. Sålunda bör regementet kunna organiseras å

tre bataljoner och särskilda för regementet gemensamma granatkastar-,

signal- och pionjärformationer uppsättas samt varje bataljon sammansättas

av fyra gevärskompanier och ett kulspruteförband.

Som förut nämnts, skola Svea och Göta livgarden, Kronobergs regemente

och Norra skånska infanteriregementet erhålla ett större antal värnpliktiga

än övriga regementen. Antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga beräknas

vid vart och ett dessa regementen uppgå till omkring 830 man (för Svea

livgardes stridsvagnbataljon avsedda värnpliktiga icke medräknade). Den

med hänsyn härtill erforderliga ökningen av antalet utbildningsenheter torde

under sommarhalvåret böra vid vartdera av ifrågavarande regementen omfatta

två kompanier, vilka sålunda tillkomma utöver de utbildningsenheter, för

vilka i det föregående redogjorts.

Enligt vad i annat sammanhang anförts, skola i och för garnisonstjänstens

i huvudstaden upprätthållande årligen vid inskrivningarna uttagas

tillhopa 400 man. I enlighet med försvarsrevisionens förslag äro dessa

värnpliktiga avsedda att jämnt fördelas å Svea och Göta livgarden samt

att vid vartdera regementet organiseras å två särskilda kompanier, vilka

alltså tillkomma utöver de övriga utbildningsenheterna.

Till skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga, vilka,

enligt vad förut nämnts, beräknats till sammanlagt 600 man, förutsättas

i enlighet med revisionens förslag organiserade å fyra särskilda kompanier,

vilka alltså tillkomma utöver de övriga utbildningsenheterna.

Den årligen inskrivna, Gotlands infanteriregemente tilldelade kontingenten

till linjetjänst uttagna värnpliktiga har beräknats uppgå till högst 250

man. Enligt vad i det föregående anförts, komma därjämte vid inskrivningarna

å fastlandet i och för tjänstgöring vid detta regemente att uttagas

400 man. Hela antalet för tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente

avsedda värnpliktiga kommer sålunda att uppgå till 650 man inskrivna.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. May.ts proposition nr 20.

Utbildningen av dessa värnpliktiga förutsattes bliva organiserad efter samma

grunder som å fastlandet.

Vad slutligen Svea livgardes stridsvagnbataljon beträffar, bar årskontingenten

till linjetjänst uttagna värnpliktiga beräknats till omkring 130

man. Under sommarhalvåret tänkes utbildningen organiserad å tre stridsvagnkompanier

samt under vinterhalvåret å endast ett sådant kompani.

Utbildningen av studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter

torde böra ordnas efter i huvudsak enahanda grunder som enligt

revisionens förslag.

Vad slutligen angår det fast anställda manskapets utbildning, har denna,

såsom i det föregående (sid. 156) omförmälts — utom beträffande sekundofficersskolan

— i huvudsak förutsatts bliva anordnad enligt de av revisionen

angivna grunderna.

Vid beräknandet av regementenas fredsstater har jag, såsom förut

nämnts, utgått från det under sommarhalvåret för flertalet värnpliktiga

föreliggande behovet av befäl m. in. Under nämnda tid organiseras vid

varje infanteriregemente sju kompanier för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga

i allmänhet. För utbildningen vid dessa kompanier beräknas efter

samma grunder, som tillämpats av försvarsrevisionen, den befälspersonal,

som är särskilt angiven i nedanstående tablå (sid. 166) över befälsbehovet

och föreslagna stater vid infanteriet under rubriken normalinfanteriregemente.

Utöver nämnda personal erfordras vid vissa regementen jämväl befäl

för i det föregående omnämnda särskilt organiserade kompanier, nämligen

:

vid Svea och Göta livgarden dels för de vid vartdera av dessa båda

regementen i och för garnisonstjänstens i Stockholm upprätthållande organiserade

två kompanierna och dels för de till följd av den större årliga

värnpliktskontingenten likaledes vid vartdera av regementena i fråga erforderliga

två kompanierna;

vid Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet för de

till följd av den större årliga kontingenten vid vartdera av dessa båda

regementen organiserade två kompanierna;

vid Norrbottens regemente för de fyra vid regementet organiserade skidlöparkompanierna;

samt

vid Gotlands infanteriregemente för utbildning av vid detta regemente

anställda volontärer.

Slutligen har befäl måst beräknas för utbildningen av Svea livgardes

stridsvagnbataljon.

Befälsbehovet för ovan angivna regementen ävensom för stridsvagnbataljonen

är beräknat efter samma grunder, som tillämpats uti försvarsrevisionens

förslag. Dock har befälsbehovet för volontärernas utbildning

vid Gotlands infanteriregemente, som av revisionen beräknats för två kom
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Majds proposition nr ''JO.

165

panier, ansetts böra begränsas att avse endast ett kompani. Det sammanlagda

befälsbeliovet framgår närmare av den i det föregående omnämnda

tablån (sid 166).

Vad beträffar behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.,

hava endast vissa mindre jämkningar uti revisionens förslag ansetts erforderliga.

I enlighet med vad chefen för generalstaben föreslagit, har

sålunda t. f. regementschefen för Gotlands infanteriregemente, vilken för

närvarande skall vara överstelöjtnant, ansetts, till undvikande av alltför

ofta återkommande ombyten, ej längre böra tillsättas på förordnande. För

detta ändamål har regementsofficerskadern vid detta regemente erhållit

enahanda sammansättning som vid regementena å fastlandet. Med hänsyn

till den utökning av Svea och Göta livgarden, Kronobergs regemente och

Norra skånska infanteriregementet, som betingats av den föreslagna indragningen

av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, har det vidare

synts nödvändigt att vid vartdera av förstnämnda fyra regementen beräkna

ytterligare en major och en löjtnant (regementsadjutant).

Enligt revisionens förslag hava dessutom vid vartdera av Göta livgarde

och Kronobergs regemente beräknats 1 löjtnant som adjutant hos kommendanten

i Vaxholms fästning respektive befälliavande amiralen i Karlskrona.

Dessa adjutanter synas mig emellertid böra innehava kaptens grad. För

Svea livgardes stridsvagnbataljon hava tillkommit en major och en löjtnant

(regementsadjutant) samt en sergeant och eu furir (båda för förrådstjänst).

Vidare hava, i enlighet med vad i det föregående omförmälts

(sid. 153), i stället för de av revisionen föreslagna förvaltningsoflicerarna i

staterna upptagits regementskassörer (pensionerade sekundofficerare). Aven

vid Norrbottens regemente och Gotlands infanteriregemente hava dylika

regementskassörer uppförts, enär förvaltningen vid dessa regementen, enligt

vad i det följande (sid. 208—9) kommer att omförmälas, synes böra organiseras

efter samma grunder som vid övriga regementen. Som förut nämnts, hava

därjämte de hittillsvarande förrådsförvaltarna uppförts i staterna såsom

sekundlöjtnanter.

På grund av Norrlands ingenjörkårs förläggning till Jämtlands fältjägarregemente

har ytterligare en pensionerad sekundofficer ansetts böra

beräknas för detta regemente såsom biträde åt regementsintendenten. Likaledes

har tillkommit en pensionerad sekundofficer vid Södra skånska infanteriregementet

för att bestrida förvaltareänst å Itevinge hed.

Slutligen hava de för handräcknings tjänsten av revisionen avsedda två

korpralerna icke upptagits, enär deras tjänst beräknats bliva utförd av

underbefäl från kompanierna.

En sammanfattning av vad ovan anförts rörande regementenas befälsbehov

lämnas uti nedanstående tablå över befälsbehovet etc. Denna tablå

angiver även det tillägg för utom regemente beordrad personal, som, enligt

vad i det föregående (sid. 153) framhållits, måste göras.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Tabl& över befälsbelioyet och föreslagna stater vid infanteriet.

Sekund-

Under-

—

officerare.

befäl.

Normalinfanteriregemente.

Överstar.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekund-

löjtnanter.

Fanjunkare.

Sergeanter

Furirer.

Korpraler.

C CD

3 0

Pj ce

° o*

3g

o g

2 S

ps P->1

- CD

CD

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom regementet ................

—

—

—

7

16

—

rr

9

23

27

_

Regementsofficerare m. fl................

1

1

2

1

3

*)1

i

7

2

2)4

Utom regementet beordrad personal6)

—

—

-

3

9

l

3

15

1

— 1

Föreslagen stat .. ............... Summa

1

1

2

11

28

1

9

19

40

28

4

Av revisionen föreslagen stat.............

1

1

2

12

30

_

10

20

42

30

3)4

Nuvarande stat.................................

1

1

3

15

33

—

13

26

43

44

Svea livgarde.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom regementet .............

—

—

—

11

24

_

11

13

47

43

Regementsofficerare m. fl.

1

1

3

1

4

*)1

1

1

7

2

4)3

—

Utom regementet beordrad personal

3

10

3

15

1

Föreslagen stat .................. Summa

1

1

3

15

38

1

13

23

04

44

3

Svea livgarde.

Stridsvagnbataljonen.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom bataljonen.............

_

_

3

4

3

2

1

11

1

12

Regementsofficerare m. fl. ...

—

—

1

1

_

Utom bataljonen beordrad personal..

—

—

—

—

2

—

—

1

—

- j

Föreslagen stat................... Summa

_

6)1

3

7

—

3

3

13

12

—

Norrbottens regemente.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom regementet...............

—

—

—

11

16

—

9

11

23

31

_

Regementsofficerare m. fl.

1

1

3

1

5

*)1

1

7

2

2)4

Utom regementet beordrad personal

—

—

3

10

1

3

15

1

Föreslagen stat .................. Summa

Norra skånska infanteriregementet.

Personal, tjänstgörande vid kompani

1

1

3

15

31

1

11

21

40

32

4

inom regementet.....................

—

—

—

9

20

—

9

11

35

35

Regementsofficerare m. fl.

1

1

3

1

4

'')!

1

7

2

2)4

Utom regementet beordrad personal

_

3

9

1

3

15

1

Föreslagen stat .................. Summa

1

1

3

13

33

1

11

21

52

36

4

Gotlands infanteriregemente.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom regementet........

8

1

18

4

8

1

11

7

31

2

29

Regementsofficerare m. fl. ..

1

1

2

>)1

2)4

Utom regementet beordrad personal

—

—

—

2

8

-

2

9

—

Föreslagen stat .................. Summa

1

11

2 |

11 1

30

1 |

9

20

42

29

4

*) Förrådsförvaltare.

2) 1 regementskassör, 2 expeditionsassistenter och 1 vapenförvaltare. (Forts, å sid. 167.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

а) Därav L förvaltningsofficer.

4) 1 regementskassör, 1 expeditionsassistent och 1 vapenförvaltare.

б) Kan vara överstelöjtnant. , , , ,

«) Den utom truppförband beordrade personalen angives bär och i det följande medelst

lida tal. Bråkdelar hava således utelämnats.

Anm. Befälsbehovet är: , ,

vid Göta livgarde detsamma som vid Svea livgarde (utom stridsvagnbataljonen) dock

med tillägg av en kapten samt en pensionerad officer och en pensionerad sekundolhcer.

(De båda sistnämnda för inskrivningsväsendet), . „ , .

vid Kronobergs regemente detsamma som vid Norra skånska infanteriregementet med

tillägg av en kapten, . . , _ . ...

vid Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet detsamma som vid

normalregementet med tillägg för vartdera regementet av en pensionerad sekundolhcer.

Vad beträffar de för de olika regementena beräknade furirerna, böra dessa

hänföras till 1. eller 2. klassen i huvudsak enligt revisionens förslag.

Vad antalet vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningsmän beträffar,

har deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av revisionen

angivna beräkningsgrunderna. I stället för benämningen »gevärshantverkarmanskap»

har här och i det följande införts namnet »vapenliantverkarmanskap».

Den civilmilitära personalen liar likaledes beräknats efter nämnda grundei.

I stället för benämningen gevärsliantverkare har här och i det följande införts

namnet vapenhantverkare.

För stridsvagnbataljonen har tillkommit en verkmästare av 2. klassen.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation,

hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upprättats.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

Infant

Officerare.

Sekund-

M

officerare.

ä 11 -

O:

r

©:

ce-’

1

<

P

®

Underbefäl.

C*

<

to

H

h

B

ce-

rt)

g

«5.

w

p

►ö

0

ce-

rt)

•1

0

0

CL

P

O.

0

CG

®

•-i

(JQ

<1

0^

cT

P

ce-"

3

c

*

tD

o

®

O

C

0

p

0

Furirer.

>1

et-

P:

0

to

p:

ö

0

®

r

to

►O

o

•3 ,1*

CD

*

pr

E

>r

P_

3,8

H

CD

ÖB

09

CD

^4

*4

Livregementets grenad-

järer ..............

1

1

2

ii

28

1

9

14

26

28

28

40

17 regementen = Livré-

gementets grenadjärer

Svea livgarde:

17

17

34

187

476

17

153

323

238

442

476

476

680

. regementet............

1

1

3

15

38

1

13

23

22

42

44

44

58

stridsvagnbatalj onen..

—

—

1

3

7

—

3

3

4

9

12

15

21

Göta livgarde .

1

1

3

16

38

1

13

23

22

42

44

44

58

Kronobergs regemente

1

1

3

14

33

1

11

21

18

34

36

36

46

Norrbottens regemente

J äm tian ds fftltj ägarrege-

1

1

3

15

31l

1

11

21

14

26

32

32

46

mente .................

1

1

2

11

28!

l

q

19

26

28

28

40

Norra skånska infanteri-

regementet...............

Södra skånska infanteri-

1

1

3

13

33]

1

n

21

18

34

36

36

46

regementet...............

Gotlands infanterirege-

1

1

2

11

t©

ce

1

9

19

14

26

28

28

40

mente.........

1

H

2

llj

30j|

1

9|

20

141

28

29

29

120

Summa personal''

26

26

58

807

770

26

251

512

392

735

793

796

1,195

'') Därav 1 avsedd för krigsskolan å Karlberg.

2) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

3) Verkmästare 2. klass.

4. Kavalleriet.

Enligt nuvarande organisation är vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena,

nämligen Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Krön prinsens husarregemente

och Norrlands dragonregemente, i fred organiserat å regementsstab

samt fem skvadroner. Under vissa tider av året hava genom utbrytning

från skvadronerna bildats dels en särskild kulsprutetropp om två

kulsprutor dels ock en särskild signalavdelning.

Vartdera av Skånska husar- och dragonregementena åter är avsett att

organiseras å regementsstab samt två bataljoner om fyra skvadroner. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

161»

teriet.

s k

a

P (utom m

u s i

k m a n s k a p).

Clvll-

mllltär

personal.

Arvoden

åt pensio- nerade.

B o

s t

a, 11

n i

a g

m

d n.

en-

erkar-

skap.

<3

P

*Ö

®

a

tf

p

P

•-1

tf

p

►1

Förråds vaktmästare.

Övriga.

1

Officerare.

Sekundofficerare.

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar-

manskap.

Var

li an tv

man

Furirer.

Korpraler.

Vice-

korpraler.

Meniga.

Furirer 2. kl.

Korpraler.

Vice-

korpraler.

K

rt>

ö

(*?''

P

1

Furirer 2. kl.

i Korpraler.

Vice-

korpraler.

Meniga.

1. klass.

2. klass.

i

i

2

2

2

_

_

i

_

i

i

i

i

1

i

_

_

4

17

17

34

34

34

—

—

17

—

17

17

17

17

17

17

—

—

68

1

1

2

2

■)3

-

—

1

—

s)2

1

1

1

1

1

—

3

1

1

2

2

2

_

_

1

_

1

1

1

1

1

1

J1

i

4

1

1

2

2

2

—

—

1

—

1

1

1

1

1

1

—

—

4

1

1

2

2

2

—

1

—

1

1

1

1

1

1

—

—

4

1

1

2

2

2

~

1

—

1

1

1

1

1

1

—

—

5

1

1

2

2

2

1

—

1

1

1

1

1

1

—

-

4

1

1

2

2

2

—

—

1

—

1

1

1

1

1

1

—

—

5

1

1

2

2

2

—

—

1

—

1

1

1

1

1

1

—

—

4

26

26

52

52

53

—

—

26

—

27

26

26

26

26

26

i

i

105

avvaktan på uppsättande av Norrbottens kavallerikår, vilken skall bestå

av kårstab och två skvadroner, har emellertid tillsvidare varje bataljon

varit organiserad å fem skvadroner. Jämväl vid dessa båda regementen

hava genom utbrytning från skvadronerna under vissa tider av året bildats

en särskild kulsprutetropp och två särskilda signalavdelningar.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och

musikpersonal ej medräknad — ''skall enligt organisationen utgöras av:

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vid vart och ett av de sex

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter och

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

30 korpraler och

228 volontärer.

vid vartdera av Skånska

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 ryttmästare,

21 löjtnanter och

9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

16 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

8 furirer av 1. klassen,

32 furirer av 2. klassen,

48 korpraler och

414 volontärer.

fördelningskavalleriregementena:

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 1. klassen,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 hantverkskorpral.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare.

husar- och dragonregementena:

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 1. klassen,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

6 hovslagarkorpraler,

7 hovslagarryttare och

1 hantverkskorpral.

Civilmilitär personal:

2 gevärshantverkare.

vid Norrbottens kavallerikär:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

2 ryttmästare,

6 löjtnanter och

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 fanjunkare och

4 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

3 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

12 korpraler och

92 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkorpral,

2 hovslagarryttare och

1 gevärshantverkarkorpral.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

171

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens Departement■»- organisation i fred på högre och lägre truppförband», är kavalleriet avsett c*>c

att utgöras av Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets

husarer, Smålands husarregemente, Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg)

och Norrlands dragonregemente. De fem förstnämnda regementena föreslås

bliva organiserade vartdera å tre vanliga skvadroner och en teknisk skvadron.

För Norrlands dragonregemente tillkommer därjämte en till Boden förlagd

skvadron.

Enligt vad i det föregående (sid. 47) omförmälts, har årskontingenten

till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet beräknats

till sammanlagt 875 man, vilket motsvarar 35 man per skvadron. Enligt

revisionens förslag beräknas endast 20 man per skvadron. För uppbringande

av numerären under repetitionsövningarna vid kavalleriet, så att

övningar i någorlunda starka förband kunna äga rum, ävensom för underlättande

av hästvårdsarbetet under övriga tider av året, anser jag emellertid

det nödvändigt att beräkna antalet per skvadron till 35 man.

För varje skvadron böra ifrågavarande värnpliktiga lämpligen i regel sammanföras

till eu särskild övningsavdelning eller tropp.

Studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter förutsättas

under första tjänstgöringen för studenter och likställda i enlighet

med revisionens förslag komma att organiseras på en för hela kavalleriet

gemensam avdelning. Efter nämnda tjänstgöring återgå officers- och reservofficersaspiranter

till respektive regementen.

Vidkommande slutligen det fast anställda manskapets utbildning, förutsättes

denna, såsom i det föregående (sid. 156) omförmälts — utom beträffande

sekundofficersskolan — i huvudsak bliva anordnad enligt de av

revisionen angivna grunderna.

Under repetitionsövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras

på två eller tre troppar. Dessutom organiseras erforderliga signal-, kulsprute-

och pansarbilförband samt staber och trängformationer.

B efälsper sonalen för den regementsvis anordnade utbildningen av värnpliktiga

och fast anställt manskap beräknas i överensstämmelse med försvarsrevisionens

förslag. Så är även fallet med behovet av regementsofficerare,

förvaltningspersonal m. fl. med de undantag, att — i enlighet med

vad i det föregående (sid. 153—4) omförmälts — dels de av revisionen

föreslagna förvaltningsofficerarna böra ersättas med regementskassörer (pensionerade

sekundofficerare), dels ock de hittillsvarande förrådsförvaltarna

i staterna upptagas såsom sekundlöjtnanter.

Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Å denna angivas även de tillägg för utom regemente beordrad personal,

vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1. Samtliga regementen, utom Norrlands

dragonregemente.

Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola

inom regementet................................

Regementsofficerare m. fl.....................

Utom regementet beordrad personal .....

Föreslagen stat

Av revisionen föreslagen stat.

Nuvarande stat ..................

2. Norrlands dragonregemente.

Bland personal, tjänstgörande vid skvadron

(skola) inom regementet, tillkommer ...

Föreslagen stat

Av revisionen föreslagen stat...

\ Nuvarande stat.................

Officerare.

Sekund-

officerare.

Under-

befäl.

Pensionerade

sekundofficerare.

Överstar.

Överstelöjtnanter

eller majorer.

Ryttmästare.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekund-

löjtnanter.

Fanjunkare.

Sergeanter.

Furirer.

Korpraler.

4

10

4

6

18

20

i

i

1

i

‘)i

1

2

3

3

*)4

—

—

—

6 :

—

—

1

4

i

i

6

16

i

5

9

25

23

4

i

i

7

18

_

5

10

25

23

3)4

1

i

7

18

6

10

25

30

i

3

1

1

5

6 1

i

i

7

19 Ii

i

(t

10

30

29

4

1

i

8

21

_ I

6

11

30

30

3)4

11

i1

7

18 1

_ 1

6

10 1

30

30

—

1) Förrådsförvaltare.

2) 1 regementskassör, 1 expeditionsassistent, 1 vapenförvaltare och 1 furageförvaltare.

3) Därav 1 förval tningsofficer.

Kaval
-

Livgardet till häst .....................

Livregementets dragoner ............

Livregementets husarer..............

Smålands husarregemente............

Skånska kavalleriregementet.........

Norrlands dragonregemente.........

Summa personal

Officerare.

Sekundofficerare.

Överstar.

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Ryttmästare.

Löjtnanter och fänrikar.

Sekundlöjtnanter.

Fanjunkare.

ce

CD

►1

0Q

(D

9

0

rf-

®

i

6

16

i

5

9

i

i

6

16

i

5

9

i

6

16

i

5

9

i

i

6

16

i

5

9

i

i

6

16

i

5

9

i

i

7

19

i

6

10

6

3

3

37

99

6

31

OO

l) Därav 1 avsedd för ridskolan.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

173

I och för erhållande av eu nöjaktig proportion mellan antalet ryttmästare

och löjtnanter, har, som av tabellen framgår, viss jämkning mellan

beställningarna i dessa grader föreslagits.

De för de olika regementena beräknade furirerna torde böra hänföras

till 1. eller 2. klassen i enlighet med försvarsrevisionens förslag.

Antalet meniga volontärer beräknas i överensstämmelse med revisionens

förslag till 180 per regemente (225 vid Norrlands dragonregemente).

Även beställning smän och civilmiiitär personal beräknas enligt revisionens

förslag.

S a in in u u f a 11 n i n g.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,

hava nedanstående förslag till personalstater för de olika kavalleriregementena

upprättats.

leriet.

i

M a

n s k a p

(utom musikmanskap).

Clvll-

milltär

personal.

Arvoden j

åt pensio- nerade.

Underbefäl.

Volontärer.

Bes

Sjukvårds-

manskap.

täl

Iningsmän

Hovslagar-

manskap.

V apen- hantv.- manskap.

Förråds-

ocli

hantv.-

staten.

Officerare.

Sekun dofficerare.

Furirer.

Korpraler.

Furirer.

Korpraler.

Meniga.

Furirer 2. kl.

Korpraler.

Meniga.

Korpraler.

So

g- <

< s®

CD V

►1 CD

9 i

CD

1. klass.

2. klass.

1. klass.

2. klass, i

5

20

23

180

i

i

2

>)2

4

4

i

1

_

4

5

20

23

180

—

i

i

2

1

4

4

i

1

—

4

5

20

23

180

—

i

i

2

1

4

4

i

1

—

4

5

20

23

180

—

i

i

2

1

4

4

i

1

—

4

5

20

23

180

—

i

i

2

1

4

4

i

1

—

4

6

24

29

225

—

i

i

3

1

5

5

i

1

1 —

4

i 31

124

144

1.125

c

6

13

7

o*;

25

6

6

I —

24

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

Fördelnings
artilleriet.

5. Artilleriet.

Fördelningsartilleriregementena äro — med vissa undantag för Wendes

och Norrlands artilleriregementen — för närvarande organiserade å

regementsstab,

tre fältkanondivisioner, bestående av divisionsstab och tre (vid den ena

divisionen endast tva) batterier om fyra 7,5 cm. kanoner, samt

eu fälthaubitsdivision, bestående av divisionsstab och tre batterier om

fyra 10,5 cm. haubitser.

Antalet batterier per regemente utgör således i regel 11 och pjäsantalet

44, därav 32 kanoner och 12 haubitser.

Vid Wendes artilleriregemente tillkommer en ridande division om två

fältkanonbatterier, avsedd att vid mobilisering ingå i kavallerifördelningen.

Av Norrlands artilleriregemente är en division förlagd till Boden. Denna

division, vilken icke ingår i Bodens trupper utan är avsedd för det tidiga

giänsförs\ aret, bestar av tva fältkanonbatterier och ett fältliaubitsbatteri.

Av de tre övriga till Östersund förlagda divisionerna bestå de två av vardera

tre fältkanonbatterier och den återstående av ett fältkanon-, ett fälthaubits-

och ett bergsbatteri. För sistnämnda batteri erforderliga bergshaubitser

äro under tillverkning och förväntas bliva färdiga under år

1924. I avvaktan härpå sker utbildningen vid batteriet med vanliga fälthaubitser.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och

musikpersonal ej medräknad — utgöres enligt normalorganisationen av:

44 konstaplar och

176 volontärer.

b) Beställning smän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkonstaplar och

5 hovslagarartillerister.

14 * • aiwooou,

37 furirer av 2. klassen,

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener,

20 löjtnanter och

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

15 styckjunkare och

30 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

175

Utöver förenämnda personal

vid Wendes artilleriregemente:

1 major,

2 kaptener,

3 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

2 styckjunkare,

6 sergeanter,

3 furirer av 1. klassen,

7 furirer av 2. klassen,

8 konstaplar,

32 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen och

1 hovslagarartillerist.

tillkomma:

vid Norrlands artilleriregemente

2 kaptener,

1 löjtnant,

1 underlöjtnant,

1 styckjunkare,

2 sergeanter,

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

4 konstaplar,

16 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksartillerist och

1 hovslagarartillerist.

Gotlands artillerikår är för närvarande organiserad å kårstab samt två

fältkanonbatterier, ett fälthaubitsbatteri och ett tungt 15 om. haubitsbatteri.

Den fast anställda personalen — musikpersonalen ej medräknad —

utgöres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

10 löjtnanter och

4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 styckjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

7 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

22 konstaplar och

88 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sj ukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Enligt nuvarande organisation är Positionsartilleriregementet organiserat

å regementsstab och tre divisioner. Varje division består av divisionsstab

och två batterier om fyra 15 cm. haubitser. Antalet batterier utgör således

6 och pjäsantalet 24. Vid mobilisering uppsätter regementet ytterligare

visst antal batterier.

Regementets fast anställda personal — läkar-, veterinär- och musikpersonal

frånräknad — utgöres av:

Gotlands

artillerikår.

Positions
artilleri
regementet.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

12 löjtnanter och

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare och

24 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

10 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar och

96 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

artilleri Boclens artilleriregemente organiseras för närvarande å regementsstab

regemente. och två bataljoner. Varje bataljon består av bataljonsstab och fyra fästningsartillerikompanier.

Förutom f ortpjäser finnas jämväl vissa rörliga

formationer av 8 cm. äldre kanoner, 15 om. haubitser m. fi. pjäser.

Regementets fast anställda personal — musikpersonalen icke medräknad —

utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

16 kaptener,

17 löjnanter och

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare och

32 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 konstaplar,

136 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Karlsborgs Karlsborgs artillerikår organiserades enligt 1914 års härordning å kårstab

Mtill enkår. samt fyra fästningsartillerikompanier. Sedan det emellertid under krigsåren

befunnits nödigt att utöka det tunga fältartilleriet, har i samband

med en ombeväpning en omorganisation av kåren skett, och består densamma

för närvarande av kårstab samt två batterier om fyra 10 cm.

kanoner och två batterier om två 21 cm. haubitser. Dessutom finnas vissa

fortpjäser.

Kårens fast anställda personal — musikpersonalen icke medräknad —- utgöres av:

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

177

Ofllcerare:

1 överstelöjtnant och chef,

7 kaptener,

8 löjtnanter,

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

7 styckjunkare,

14 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

6 furirer av 1. klass,

14 furirer av 2. klass,

16 konstaplar,

68 volontärer.

b) Hest ältning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

1 hantverksartillerist.

Allmän organisation.

Av vad jag i det föregående anfört framgå de grunder, enligt vilka artilleriet

avses att organiseras. Sålunda skulle artilleriet utgöras av fältxirtilleri

och fästningsartilleri. Till det förstnämnda räknas de sex fördelningsartilleriregementena

jämte de för försvaret av Gotland och Norrbotten

särskilt avsedda artillerikårerna samt Arméartilleriregementet och Luftvärnsartilleriregementet.

Till fästningsartilleriet liänföres endast Bodens artilleriregemente.

Fältartilleriet.

Vad först fördelningsartilleriregementena angår, böra samtliga dessa

hava samma styrka, sammansättning och beväpning. Såsom i annat sammanhang

(sid. 29) nämnts, bör beväpningen, som för närvarande utgöres

av 7,5 cm. kanoner och 10,5 cm. liaubitser, kompletteras med 15 cm.

haubitsmateriel, vilket emellertid icke utövar något omedelbart inflytande

på fredsorganisationen.

På grund av den årligen inskrivna värnpliktiga linjekontingentens storlek

är det nödvändigt att under tiden för den första tjänstgöringen organisera

fördelningsartilleriregementena på 7 batterier. Aven under vinterhalvåret,

då endast en del av årsklassen är inkallad, torde detta antal

batterier i allmänhet böra bibehållas. Denna organisationens omfattning

är önskvärd även med hänsyn till mobiliseringsförhållandena. Fördelningen

av batterierna på olika pjästyper synes icke böra fastslås i härordningen,

utan bestämmas av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförhållandena.

Vid Norrlands artilleriregemente förutsättas de under tillverkning varande

bergshaubitserna komma att ingå i de ovan beräknade sju batterierna.

Under repetitionsövningarna vore det givetvis ett önskemål att organisera

flera batterier än under den första tjänstgöringen. Emellertid synes

det icke vara lämpligt att öka antalet batterier på bekostnad av batteriernas

organisation. Batteriets taktiska och eldtekniska enhet utgöres av de fyra

pjäserna. En minskning av dessas antal skulle avsevärt förrycka utbild
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212528 12

Departe
ments
chefen.

Fördelningsartilleriregementena.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ningen. Med hänsyn härtill synas de anspända batterierna under repetitionsövningarna

böra organiseras på fyra pjäser. Under sådana förhållanden

måste antalet dylika batterier under repetitionsövningarna begränsas

till sju. Övriga batterier enligt krigsindelningen erhålla endast en kader,

bestående av beriden batteristab samt servismanskap. Regementets organisation

förutsättes sålunda bliva en division om tre anspända batterier,

två divisioner om två anspända batterier och en batterikader samt en

division om tre batterikadrar. En sådan organisation tillgodoser artilleriets

viktigaste utbildningsgren, skjutning med pjäser, och gör det möjligt att

ordna taktiska övningar i regementsförband med fulltaliga staber.

Enligt vad i det föregående (sid. 47) omförmälts, beräknas årskontingenten

inskrivna, artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga — 200

studenter och likställda icke inräknade — till sammanlagt 3,600 man.

Denna styrka beräknas bliva fördelad på de olika truppförbanden sålunda:

Svea artilleriregemente ...»........................................................................... 400

Fem regementen = Svea artilleriregemente .......................................... 2,000

Gotlands artillerikår ................................................................................. 1) 110

Norrbottens artillerikår............................................................................. 135

Arméartilleriregementet............................................................................. 340

Luftvärnsartilleriregem entet ..................................................................... 315

Bodens artilleriregemente ....................................................................... 300

Summa 3,600

Uti den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskontingenten,

400 man, ingå, som i det föregående (sid. 60) anförts, 25 % underbefäl

eller fackmän, vilka inrycka till första tjänstgöring under hösten

första året, under det att återstoden först på våren andra året påbörjar

nämnda tjänstgöring. Detta manskap fördelas på de sju batterierna samt

på regementsvis anordnade signal- och andra skolor.

Yad utbildningen av studenter och likställda ävensom officers- och reservofficersaspiranter

beträffar, synes försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid.

411) böra följas.

Beträffande det fast anställda manskapets utbildning hänvisas till vad i

det föregående (sid. 156) anförts.

Befälspersonalen för den regementsvis anordnade utbildningen av värnpliktiga

och fast anställt manskap beräknas efter samma grunder, som av

försvarsrevisionen tillämpats.

Detsamma gäller behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.,

dock att — i enlighet med vad i det föregående (sid. 153—4) omförmälts

— dels de av revisionen föreslagna förvaltningsofficerarna böra ersättas

med regementskassörer (pensionerade sekundofficerare), dels ock de hittillsvarande

förrådsförvaltarna i staterna upptagas såsom sekundlöjtnanter. Ett

'') DHrav 60 från Gotlands i. o. och 60 från fastlandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

IT!)

från militärt håll framställt önskemål att tilldela fördelningsartilleriregementena

en förrådsvaktmästare liar jag icke ansett mig böra här tillmötesgå,

enär denna fråga synes böra upptagas till behandling i samband med den

i annat sammanhang (sid. 56) föreslagna utredningen rörande förvaltningens

organisation.

Det sålunda för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbeliovet

framgår av nedanstående tabell. Å denna angivas även de tillägg för utom

regemente beordrad personal, vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153)

framhållits — måste göras.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Under-

befäl.

Pensionerade

sekundofficerare.

Personal, tjänstgörande vid

batteri (skola) inom rege- mentet .....................

Regementsofficerare m. fl.

Utom regementet beordrad

personal........................

Överstar.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekund-

löjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

P

3.

h

CD

Konstaplar.

1

1

3

7

2

3

16

1

9

J)1

7

2

13

s) 3

2

34

’)2

6

39

2

s)4

Föreslagen stat Summa

1

i

3

12

26

1

9

18

42

41

4

Av revisionen föreslagen stat

1

i

3

11

27

—

8

17

38

37

*)4

Nuvarande stat.................

1

2

3

18

30

—

15

30

55

44

—

*) Förrådsförvaltare.

2) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och. 2 furirer.

8) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent och 1 furageförvaltare.

4) Därav 1 förvaltningsofficer.

Av det beräknade antalet furirer — enligt normalorganisationen 42 och

vid Wendes artilleriregemente 44 — böra 15 upptagas i staterna såsom

furirer av 1. klassen och 27, vid Wendes artilleriregemente 29, såsom

furirer av 2. klassen.

Yad antalet meniga volontärer beträffar, synes detta, oaktat den föreslagna

ökningen av antalet batterier från 6 till 7, kunna begränsas till

110 mot av försvarsrevisionen föreslagna 105.

Antalet beställning smän bär beräknats efter samma grunder som enligt

revisionens förslag, dock med tillägg vid Svea artilleriregemente av en

liovslagarfurir av 2. klassen för bestridande av tjänsten vid generalstabens

stall.*) i)

i) Denna beställning är i försvarsrevisionens förslag upptagen & staten för Livregementet

till häst.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Gotlands

artillerikår.

I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (Del 1, sid. 417), förutsattes

Gotlands artillerikår komma att under tiden för första tjänstgöringen

organiseras på två batterier. Under repetitionsövningarna böra, i överensstämmelse

med vad ovan (sid. 178) sagts om fördelningsartilleriregementena,

dessa båda batterier organiseras på fyra pjäser, varjämte kadrar till ytterligare

två batterier böra uppsättas.

Såsom av tabellen sid. 178 framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten

värnpliktiga i linjetjänst till 110 man, nämligen 60 från Gotlands

inskrivningsområde och 50 från fastlandet.

Med avseende på sättet för utbildningens organiserande gäller i tilllämpliga

delar vad därom anförts i fråga om fördelningsartilleriregementena.

I överensstämmelse härmed bör ävenledes b efälsp er sonalen för den vid

kåren anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap beräknas.

Beträffande antalet regementsofficerare och förvaltningspersonal m. fl. synes

försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid. 418) böra följas, dock att förrådsförvaltaren

bör i kårens stat upptagas såsom sekundlöjtnant.

Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

A denna angivas även de tillägg för utom regemente beordrad personal,

vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.

Sekund-

Under-

officerare.

befäl.

CD

pr b-j

CE

Konstaplar

0 0

Överstar,

Överste-

löjtnanter.

Maj orer.

Kaptener.

Löjtnanter

>ch fänrika

Sekund-

löjtnanter.

ct-

d

0

0

pr

p

►i

Sergeanter

Furirer.

p_, in

S,°

»g

CD 2

H g

P Pj

*-i CD

CD

Personal, tjänstgörande vid

batteri (skola) inom kåren

—

—

—

2

5

—

2

4

11

13

_

Regementsofficerare m. fl.

Utom kåren beordrad per-

—

1

—

2

2

Öl

1

3

2

1

a) 2

sonal.........................

2

4

9

Föreslagen stat ... Summa

—

1

—

6

n

1

3

7

15

14

2

Av revisionen föreslagen stat

-

1

—

6

13

—

4

7

15

14

2

Nuvarande stat ... .

—

1

—

6

14

—

4

9

22

22

—

*) Förrådsförvaltare.

2) 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent.

Av de 15 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å

staten 5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 10 såsom furirer

av 2. klassen.

Antalet meniga volontärer upptages liksom i försvarsrevisionens förslag

till 71.

Ävenledes beräknas antalet b est ältning smän enligt revisionens förslag.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 181

Med ayseende å såväl den allmänna organisationen av Norrbottens

artillerikår som utbildningens organiserande vid denna kår gäller vad som

sagts om Gotlands artillerikår. Dock beräknas på grund av det mindre

antalet meniga volontärer den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst

till 135 man.

, Beträffande befälsstaten för kåren synes försvarsrevisionens förslag (Del 1,

sid. 425) böra i huvudsak följas, dock att antalet löjtnanter och fänrikar,

tjänstgörande vid batteri (skola) inom kåren, bör ökas från 4 till 5 samt

att förrådsförvaltaren bör i kårens stat upptagas såsom sekundlöjtnant.

Den sålunda beräknade staten framgår av nedanstående tabell.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Under-

befäl.

CB

<T>

pr hd

Överstar.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

1. _ ______

Löjtnanter

och fänrikar.

Sekund-

löjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Furirer.

Konstaplar.

ensionerade

undofficerare.

Personal, tjänstgörande vid

batteri (skola) inom kåren

Regementsofficerare m. fl.

Utom kåren beordrad per- sonal ........................

—

—

1

2

1

1

5

3

Öl

2

4

1

1

10

2

2

10

a) 2

Föreslagen stat ... Summa

—

—

1

4

8

1

2

6

14

10

2

Av revisionen föreslagen stat

—

—

1

4

7

—

2

6

14

10

2

*) Förrådsfförvaltare.

2) 1 expeditionsassistent, tillika vapenförvaltare; 1 kasernförvaltare, tillika väbel m. m

Av de 14 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å

staten 5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 9 såsom furirer

av 2. klassen.

Antalet meniga volontärer upptages liksom i revisionens förslag till 20.

Ävenledes beräknas antalet beställningsmän på samma sätt som i revisionens

förslag.

Såsom i det föregående (sid. 103) anförts, har jag ansett mig böra förorda,

att allt för markstrid avsett tungt artilleri — utom de till fördelningsartilleriregementena

överförda 15 om. haubitsbatterierna — sammanföres till Arméartilleriregementet.

Detta kommer sålunda att bestå av en division om tre

15 cm. haubitsbatterier samt två från nuvarande Karlsborgs artillerikår

överförda divisioner, nämligen en om två 10 cm. kanonbatterier och en

om två 21 cm. haubitsbatterier. Det från ingenjörtrupperna överförda

ballongkompaniet, här benämnt ballongbatteri, ställes direkt under regementschefen.

Den sålunda erhållna sammansättningen av Arméartilleriregementet

betecknar dess organisation under tiden för den första tjänstgöringen.

Denna organisition bör bibehållas oförändrad under repetitionsövningarna.

Norrbottens

artillerikår.

Arméartilleri
regementet.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Arméartilleriregementet förutsattes, såsom i det följande (sid. 343)

nämnts, i sin helhet vara motoriserat.

Såsom framgår av tabellen sid. 178, beräknas den inskrivna år skontingenten

värnpliktiga i linjetjänst till 340 man. Beträffande utbildningens

ordnande för detta manskap ävensom för studenter och likställda, för officers-

och reservofficersaspiranter samt för fast anställt manskap gäller i

huvudsak vad därom anförts rörande fördelningsartilleriet.

I överensstämmelse härmed bör även befälspersonalen för den vid regementet

anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap

beräknas.

Vad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beträffar, bör

detta beräknas efter samma grunder som vid fördelningsartilleriregementena.

Dock synes antalet majorer i enlighet med revisionens förslag böra

minskas från 3 till 2, varjämte tre arvoden åt pensionerade sekundofficerare

beräknas. Någon särskild uppbördsman torde icke behövas för

motorfordonens driv- och smörjmedel, utan kunna dessa tagas på uppbörd

av vapenförvaltaren.

„ I)et sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

A denna angivas även de tillägg för utom regemente beordrad personal,

vilka enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Under-

befäl.

Pensionerade

sekundofficerare.

Överstar.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekund-

löjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Furirer.

Konstaplar.

Personal, tjänstgörande vid

batteri (skola) inom rege- mentet ................

CO (M CM

19

1 1

6 1

8

2

15

2

2

33

2

6

33

2

Regementsofficerare m. fl.

Utom regementet beordrad

personal........................

1

1

2

*)1

s)3

Föreslagen stat .... Summa

1

1

2

12

26 |

1

10

19

41

35

3

Anm. På grund av att den här föreslagna organisationen icke överensstämmer vare

sig med försvarsrevisionens förslag eller med 1914 års härordning, kan jämförelse med

dessas stater icke göras.

'') Pörrådsförvaltare.

) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent.

Av de 41 furir erna torde å staten 14 böra uppföras såsom furirer av

1. klassen och 27 såsom furirer av 2. klassen.

Antalet meniga volontär er bör upptagas till 113.

\ad slutligen beställningsmännen angår, torde i förhållande till ett fördelningsartilleriregemente

eu minskning av sjukvårdsmanskapet med en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj-.ta proposition nr 20. lH.i

menig kunna vidtagas på grund av Arméartilleriregementets mindre årskontingent

värnpliktigt linjemanskap. Hovslagarmanskap behöver givetvis

icke finnas. Hantverksmanskapet bör ökas med erforderligt antal motorhantverkare.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen sid. 187.

Såsom i det föregående nämnts, har jag ansett luftvärnsartilleriet böla

sammanföras till ett självständigt truppförband, nuvarande Karlsborgs artillerikår,

vilket namn samtidigt bör förändras till Luftvärnsartilleriregementet.

Luftvärnsartilleriregementet torde i fredstid tillsvidare lämpligen höra

organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett stralkastaibatteri, det

sistnämnda motsvarande ingenjörtruppernas hittillsvarande fältbelysningsformationer.

Fredsorganisationen synes emellertid icke böra närmare angivas

förrän erfarenhet vunnits beträffande luftvärnsmaterielens beskaffenhet

och utbildningens bedrivande.

Den ovan förordade organisationen synes böra bibehållas ät en under

repetitionsövningarna. Den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen

bör dock, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats, erhålla sin utbildning

på respektive orter under lämplig tid, förslagsvis de två sista

veckorna av repetitionsövningarna.

Såsom av tabell sid. 178 framgår, föreslås den inskrivna årskontingenten

värnpliktigt linjemanskap till 315 man.

Då tjänsten vid luftvärnsartilleriet är av annan art än vid det övriga

artilleriet, skulle befälspersonalen vid Luftvärnsartilleriregementet, om den

anställdes efter samma grunder som personalen vid övriga artilleritruppförband,

icke kunna ifrågakomma till befordran vid dessa. Det är emellertid

önskvärt att göra även de andra artilleritruppförbandens befäl förtroget

med luftvärnsartilleritjänsten. Tjänsten vid luftvärnsartilleriet är även av

så speciell natur, att det sannolikt skulle bliva omöjligt att på ett tillfredsställande

sätt ordna regementets rekrytering, om detta organiserades

såsom en fast kår i vanlig mening. Med hänsyn härtill synes i fråga om

Luftvärnsartilleriregementets kompani- och sekundofficerare motsvarande

anordning böra vidtagas, som den jag i det föregående (sid. 132) föreslagit

beträffande vissa för kompaniofficerare avsedda befattningar vid militärläroverken.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts, torde befälspersonalen för

den vid regementet anordnade utbildningen böra beräknas, på sätt som framgår

av nedanstående tabell. Härvid är att märka, att antalet löjtnanter

och fänrikar samt sergeanter är beräknat med hänsyn såväl till utbildningen

av manskapet vid Luftvärnsartilleriregementet som ock till nödvändigheten

av att i luftvärnstjänst utbilda viss befälspersonal för ortsförsvaret

m. m.

Vad härefter angår behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal

m. fl., bör detta, på sätt framgår av nedanstående tabell, beräknas efter

samma grunder som vid Arméartilleriregementet. Dock synes antalet regementsofficerare

böra begränsas till — utom regementschefen en major.

Luftvärns
artilleri
regementet.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena vid Luftvärnsartilleriregementet

torde behovet av utom regementet beordrad personal kunna inskränkas

till furirer. *)

Officerare.

Sekund-

officerare.

Underbefäl.

\ Pensionerade

§ sekundofficerare.

Överstar.

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

Fänrikar.

Sekundlöjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

P

3

►i

Konstaplar.

5

20

5

13

18

22

i

—

1

2

1

Öl

2

2

2

2

s)3

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

i

—

1

7

21

i

7

15

23

24

3

Personal, tjänstgörande

vid batteri (skola) inom

regementet ................

Regementsofficerare m. fl.

Utom regementet beordrad

personal .........

Föreslagen stat.... Summa

Anm. På grund av att den bär föreslagna organisationen icke överensstämmer vare sig med

försvarsrevisionens förslag eUer med 1914 års härordning, kan jämförelse med dessas

stater icke göras.

*) Förrådsförvaltare.

) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent.

Av de 23 furirerna torde å staten 8 böra uppföras såsom furirer av 1.

klassen och 15 såsom furirer av 2. klassen.

Antalet meniga volontärer upptages till 74.

"Vad slutligen angår beställning smännen, synes dessas antal kunna inskränkas

i mots\ arande man som vid det ävenledes motoriserade Arméartilleriregementet.

Liksom vid nämnda regemente bör hantverksmanskapet

ökas med erforderligt antal motorhantverkare. Beställningsmännens antal

framgår av tabellen sid. 187.

Fästningsartilleriet.

Såsom förut (sid. 17 7) nämnts, kommer fästningsartilleriet att bestå av

endast Bodens artilleriregemente.

I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (De! 1, sid. 427), är

nämnda artilleriregemente avsett att under tiden för den första tjänstgöringen

organiseras på tre bataljoner om vardera två fästningsartillerikompanier.

Två bataljoner avses för den fasta och en för den rörliga

bestyckningen. Såsom i annat sammanhang (sid. 343) anföres, förutsättes,

att fästningens rörliga bestyckning motoriseras.

Ben sålunda föreslagna organisationen förutsättes komma att bibehållas

även under repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa

permanenta batterier erhålla bemanning, något som ock tidvis kan finnas

lämpligt under första tjänstgöringen.

Som av tabellen å sid. 178 framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten

av värnpliktigt linjemanskap till 300 man. Med hänsyn till nöd
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kung!. MajHs proposition nr 20.

185

vändiglieten av att ständigt hava viss artilleribesättning i fästningen böra,

såsom i annat sammanhang (sid. 61) anförts, icke endast underbefäl eller

fackmän utan även hälften av den återstående årskontingenten inrycka till

första tjänstgöring på hösten under första värnpliktsåret, medan den återstående

hälften inrycker på våren under andra året, allt på tider, som

närmare framgå av diagram å sid. 77—8. Utbildningen av dessa värnpliktiga

torde i övrigt böra ordnas efter samma grunder som vid fördelningsartilleriet.

Med avseende på utbildningen av studenter och likställda samt av officers-

och reserv officersaspiranter synes försvarsrevisionens förslag (Del 1,

sid. 428) böra följas.

Beträffande utbildningen av det fast anställda manskapet hänvisas till

vad i det föregående (sid. 156) anförts.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, bör hefälspersonalen för

den vid regementet anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt

manskap beräknas.

Yad antalet regementsofficerare och förvaltningspersonal m. fl. beträffar,

torde detta böra beräknas efter samma grunder som vid fördelningsartilleriregementena,

dock med iakttagande av

att ytterligare 1 löjtnant, avsedd att tjänstgöra såsom adjutant hos

kommendanten i fästningen, bör tillkomma, samt

att arvode åt en pensionerad sekundofficer såsom furageförvaltare bortfaller

på grund av regementets motorisering.

Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

A denna angivas även de tillägg för utom regementet beordrad personal,

vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.

Personal,tjänstgörande vid

kompani (skola) inom

regementet.................

Begementsofficerare m. fl.

Utom regementet beordrad

personal .....................

Officerare. •

Sekund-

officerare.

Under-

befäl.

Pensionerade

sekundofficerare.

Överstar.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekund-

löjtnanter.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Furirer.

Konstaplar.

1

1

Q

6

2

2

15

2

11

'') 1

6

2

12

3

2

31

2

4

28

2

!) 3

Föreslagen stat ... Summa

1

1

3

10

28

1

8

17

37

30

3

Av revisionen föreslagen stat

1

1

3

10

31

—

8

18

38

31

3

Nuvarande stat ................

1

1

3

16

25

—

16

32

40

32

—

*) Förrådsförvaltare.

8) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare, 1 oxpeditionsassistent.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

186 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Av de 37 furir erna torde i staten 13 böra upptagas såsom furirer av

1. klassen och 24 såsom furirer av 2. klassen.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag föreslås antalet meniga volontär

er till 105.

Yad slutligen beställning smännen angår, torde även deras antal böra beräknas

enligt revisionens förslag, varvid dock hovslagarmanskapet på grund

Artille
-

Svea artilleriregemente ...............

Fyra regementen = Svea artilleriregemente

.............................

Wendes artilleriregemente............

Gotlands artillerikår ...................

Norrbottens artillerikår................

Arméartilleriregementet...............

Luftvärns artilleriregementet.........

Bodens artilleriregemente............

Summa personal2)

j) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall, vilken beställning icke finnes

) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjör
1

kapten, 2 löjtnanter och fänrikar, 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,

1 * ’ 2 *» > '' 1 »»,3 > ,1 furir,

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter och fänrikar, 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter, 4 furirer,

6. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Till ingenjörvapnet, sådant detsamma blivit genom 1914 års härordning

sammansatt, räknas dels fortifikationen, omfattande officerare och underofficerare

samt erforderlig civilmilitär och civil personal under chefskap av

en officer av generalitetet, och dels ingenjörtrupperna, omfattande personalen

av manskapsgrad, likaledes stående under fortifikationsgeneralens chefskap.

Fortifikationen.

Med bortseende från läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonalen,

ingår i fortifikationen följande å en gemensam stat uppförda personal,

nämligen:

Officerare.

Sekundofficerare.

överstar.

Överstelöjtnanter.

Majorer.

uaao^chrg;

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekundlöjtnanter.

Styckjunkare.

1

Sergeanter.

i

i

3

12

26

i

9

18

4

4

12

48

104

4

36

72

1

1

3

12

26

1

9

19

1

—

6

11

1

3

7

—

—

1

4

8

1

2

6

1

1

2

12

26

1

10

19

1

—

1

7

21

1

7

15

1

1

3

10

28 |

1

8

17

9

9

25 |

in

250 |j

11

84

173

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 187

av regementets motorisering bör överföras till liantverksmanskap såsom

motorhantverkare.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation,

hava nedanstående förslag till personalstater för de olika artilleritruppförbanden

upprättats.

riet.

Arvoden

Man

ska

p (utom musikmanskap).

åt penslo-

nerade.

B

e s t ä 1 ''

n i n g s

m ä n.

Underbefäl.

<<

Sjukvårds-

Hovslagar-

Hantverks-

®

tf

O

o

manskap.

manskap.

manskap.

£>

o

p

o-

o

Furirer.

W

et-

85S

p

W

S5

P

w

a

P

K

p

►1

p»

o

©

P

p

2-

P

►t

1. klass.

2. klass.

00

p

►ö

*

►i

to

tf

►—1

09

et-

P

P

2.

•T

P

►1

to

tf

et-

P

V

p1

H

2.

TO*

p

o

to

tf

P

>P

P*

►1

2.

b5*

p

®

15

27

41

no

1

2

3

b 2

3

4

1

2

2

—

4

60

108

164

440

4

8

12

4

12

16

4

8

8

—

16

15

29

41

no

1

2

3

1

3

4

1

2

2

—

4

5

10

14

71

1

1

1

1

1

1

1

1

1

—

2

5

9

10

20

—

1

1

—

1

1

—

—

—

—

2

14

27

35

113

1

2

2

—

—

—

2

4

3

—

3

8

15

24

74

1

1

1

—

—

—

2

3

2

—

3

13

24

30

105

1

2

3

—

—

—

2

3

3

—

3

135

249

359

1,043

10

19

26

8

20

26

13

23

21

—

37

vid Övriga fördelningsartilleriregementen.

truppernas) stat, nämligen

5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt

4> » »15» » _ » belysningsformationerna__

9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

10 majorer,

58 kaptener,

66 löjtnanter och

32 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

49 fanjunkare och

98 sergeanter.

Civilmilitär personal:

11 fortifikationskassörer,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare och

5 förråd svaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid ingenjörtrupperna

och dels vid fortifikationens huvudstation samt vissa staber.

Ingenjörtrupperna.

Enligt 1914 års härordning skola ingenjörtrupperna organiseras å fem

särskilda kårer, nämligen Svea och Göta ingenjörkårer, Fälttelegrafkåren

samt Bodens och Norrlands ingenjörkårer.

Vardera av Svea och Göta ingenjörkårer skall enligt härordningen organiseras

a karstab samt fyra fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani

(avsett för Vaxholms respektive Karlskrona kustfästning), ett

park- (brokolonn-)kompani och ett tyg-(belysnings- och minör-)kompani.

Enligt härordningen skola ifrågavarande två kårer hava följande manskapspersonal,

nämligen:

Svea ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Göta ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

På grund av lokala förhållanden ävensom talrika vakanser hava vid vardera

av Svea och Göta ingenjörkårer hittills uppsatts endast tre fältingenjörkompanier.

På grund därav att kasernetablissement för Norrlands ingenjörkår ännu

icke uppförts, har denna kår icke kunnat organiseras, utan är det för

kåren avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på Svea och Göta ingenjörkårer.

I och för handhavande av kårens till Östersund redan förflyttade

materiel de större förrådsbyggnaderna hava nämligen kommit till utförande

— har dock en mindre kontingent sedan år 1920 varit förlagd

till Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement i Östersund.

Fälttelegrafkåren, vilken är avsedd för armén i dess helhet, är organiserad

å kårstab samt två fälttelegrafkompanier, ett radiokompani, ett ballongkompani,

ett flygkompani, ett parkkompani och ett tvgkompani. Därjämte

tillkommer ett detachement i Boden.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kunt/l. Maj:ts proposition ur 20.

189

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

10 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksfurirer av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjuk vårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Bodens ingenjörkår, vilken är avsedd för Bodens fästning, skall enligt

härordningen organiseras å kårstab samt fyra fästningsingenjörkompanier

och ett tyg-(minör-, belysnings- och park-)kompani.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

3 furirer av 1. klassen,

6 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

5 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Organisationen är ännu icke helt genomförd. Av samma skäl, som

anförts i fråga om Svea och Göta ingenjörkårer, hava sålunda hittills

endast två fästningsingenjörkompanier kunnat organiseras.

Norrlands ingenjörkår skall enligt härordningen organiseras på kompanier

på enahanda sätt som Svea och Göta ingenjörkårer, dock att något fästningsingenjörkompani

icke uppsättes.

Kårens fast anställda manskapspersonal är bestämd sålunda:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

Ingenjörtrupperna.

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, anser jag,

att samtliga enligt 1914 års härordning beslutade kårer böra bibehållas,

dock med den skillnad, att Fälttelegrafkåren utvidgas till ett regemente,

Fälttelegrafregementet. Däremot torde på grund av de ifrågasatta inskränk
-

Departements
chefen.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ningarna i försvarsorganisationen i allmänhet m. fl. skäl vissa ändringar

böra vidtagas i de särskilda kårernas organisation.

\id Svea ingenjörlcår bör sålunda antalet fältingenjörkompanier minskas

från fyra till tre. Därest, såsom jag i det föregående föreslagit, belysningsformationerna

överflyttas till artilleriet, erfordras icke heller något belysningskompani

vid kåren. I annat sammanhang (sid. 106) har framhållits,

att fästningsingenjörkompaniet bör förläggas tillsammans med

övriga kompanier i kårens kasernetablissement å Järvafältet.

Vid Göta ingenjörlcår bör antalet fältingenjörkompanier, i enlighet med

vad försvarsrevisionen föreslagit, minskas från fyra till ett. Fästningsingenjörkompaniet

förutsättes (sid. 106) bibehålla sin nuvarande förläggning

i Karlskrona.

På grund av signal tjänstens starkt ökade betydelse böra vid Fälttelegrafregementet

uppsättas ytterligare ett telegraf- och ett radiokompani, varjämte för

tillgodoseende av utbildningen regementet bör organiseras på en telegrafoch

eu radiobataljon. Den senare förutsättes (sid. 106) tillsvidare förlagd till

Västmanlands regementes etablissement i Västerås. Som i det föregående

(sid. 103) blivit omförmält, är ballongkompaniet avsett att överföras till

artilleriet och flygkompaniet att uppgå i ett särskilt flygvapen. I enlighet

med vad försvarsrevisionen föreslagit, bör detachementet i Boden överflyttas

till Bodens ingenjörkår.

Ehuru det varit önskvärt att tilldela vardera bataljonen ett parkkompani,

finner jag mig på grund av de därmed förenade kostnaderna icke kunna

tillstyrka eu sådan åtgärd. Något parkkompani kan således icke organiseras,

utan böra hästar och parkmanskap uppdelas å de olika kompanierna.

Tygkompaniet bör av flera skäl lyda direkt under kårchefen samt förläggas

till nuvarande Fälttelegrafkårens etablissement; erforderlig del av

detsamma bör dock avses för radiobataljonen.

Vid Bodens ingenjörlcår torde antalet fästningsingenjörkompanier böra

minskas till två samt nyuppsättas ett telegraf- och radiokompani i stället

för Fälttelegrafkårens till indragning föreslagna detachement i Boden.

Någon utbildning i belysningstjänst skulle, i överensstämmelse med

vad ovan framhållits, icke heller vid denna kår vidare äga rum.

Vid Norrlands ingenjörlcår torde antalet fältingenjörkompanier böra

minskas till två.

Den hittillsvarande benämningen parkkompani synes vid Svea, Göta

och Norrlands ingenjörkårer böra utbytas mot krigsbro- och parkkompani.

I enlighet med vad här ovan anförts, böra de olika ingenjörkårerna

organiseras sålunda:

Svea ingenjörlcår å kårstab samt tre fältingenjör-, ett krigsbro- och

parkkompani, ett tyg-(minör-)kompani och ett fästningsingenjörkompani;

Göta ingenjörlcår å kårstab samt ett fältingenjörkompani, ett krigsbrooeh

parkkompani, ett tyg-(minör-)kompani och ett fästningsingenjörkompani

;

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 20.

191

Fälttelegrafregementet å regementsstab samt eu telegrafbataljon, en radiobataljon

och étt tygkompani; telegraf bataljonen om tre fälttelegrafkompanier

samt radiobataljonen om två radiokompanier;

Bodens ingenjörhår å kårstab samt två fästningsingenjörkompanier, ett

telegraf- och radiokompani samt ett tyg-(minör- och park-)kompani, samt

Norrlands ingenjörkår å kårstab samt två fältingenjörkompanier, ett

krigsbro- och parkkompani och ett tyg-(minör-)kompani.

Enligt den föreslagna organisationen komma alltså ingenjörtrupperna

att räkna tillhopa 24 kompanier, d. v. s. lika många kompanier, som

försvarsrevisionen föreslagit, eller 9 mindre än enligt 1914 års härordning.

Härvid är dock att märka, att ballong- och belysningsformationer

förutsättas icke bliva av ingenjör trupperna uppsatta.

Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet kommer att uppgå till sammanlagt 1,345

man, vilken styrka beräknas bliva fördelad, på sätt nedanstående tabell

utvisar.

Svea ingenjörkår.......................

Göta ingenjörkår........................

Fälttelegrafregementet.................

Bodens ingenjörkår...................

1 Norrlands ingenjörkår ................

Inskrivna värnpliktiga.

Fältingen-

jörtjänst.

Fästnings-

ingenjör-

tjänst.

Fält-

telegraf-

tjänst.

Radio-

tjänst.

Summa.

348

183

14

264

30

30

120

221

21

104

10

378

213

325

165

264

Summa

809

180

242

114

1,345

Enligt vad i det föregående (sid. 60) anförts, äro av denna styrka 25 %

eller omkring 336 man avsedda till underbefäl eller fackmän. Av skäl,

som likaledes i det föregående (sid. 60) anförts, förutsättes, ätt underbefäl

eller fackmän inrycka till första tjänstgöring på hösten första året

samt övriga här avsedda värnpliktiga på våren andra året.

För ifrågavarande manskap bör utbildningen i allmänhet ordnas kårvis;

för underbefäl eller fackmän kan utbildningen lämpligen delvis försiggå

gemensamt med utbildningen av det fast anställda manskapet.

Utbildningen av studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter

ävensom av det fast anställda manskapet förutsättes huvudsakligen

bliva organiserad efter samma grunder, som av försvarsrevisionen föreslagits,

med den skillnad, att det fast anställda manskapets rekrytutbildning

synes böra ske i kårvis anordnade skolor.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation

och utbildningens ordnande, beräknas befälspersonalen för den

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vid kårerna och Fälttelegraf regementet anordnade utbildningen av värnpliktiga

och fast anställt manskap, på sätt nedanstående tabell utvisar.

Officerare.

Sekundofficerare.

Underbefäl.

Kaptener.

Löjtnanter

o- fänrikar.

Fanjun-

kare.

Serge-

anter.

Furirer.

Korpraler.

Vice-

korpraler.

Svea ingenjörkår...

6

n

6

10

16

12

12

Göta ingenjörkår...

Fälttelegrafrege-

5

8

4

8

12

9

8

mentet..............

6

12

6

12

20

18

18

Bodens ingenjörkår

Norrlands ingenjör-

4

7

4

6

9

9

8

kår...................

4

8

4

7

11

9

8

Summa

25

46

24

43

68

57

54

Beliovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. torde böra beräknas

enligt de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 439) angivna grunderna.

Av truppförbandens nu förutsatta organisation och förläggning betingas dock

vissa skiljaktigheter. Därjämte är att märka, att — som i det föregående

(sid. 153—4) omförmälts — dels de av revisionen föreslagna förvaltningsofficerarna

böra ersättas med regementskassörer (pensionerade sekundofficerare)

och dels de hittillsvarande förrådsförvaltarna böra uppföras i staterna

såsom sekundlöjtnanter. Vid Norrlands ingenjörkår, som är avsedd att

förläggas till Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement, erfordras

emellertid icke någon regementskassör (sid. 165).

Såsom uppbördsman för å Laxön förvarad ingenjör- och intendenturmateriel

samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes synes

vidare böra beräknas eu pensionerad sekundofficer. Den hittillsvarande

tillsyningsmannen å Laxön blir på grund härav överflödig.

Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det ovan beräknade

befälsbeliovet.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

193

Officerare.

Sekund-

offioerare.

Underbefäl.

Pensio-

nerad^.

0 <?

g5!

w

p

►ö

O

tr o;

P= B

Q. ce

rf- CX>

P pr

P

&

CO

CD

N

crq

*1

H

0

►i

pr

Ig

O

B

0

O

a» ep

p} CD

O VT

(c

tf

ct>

CD

P

5 p

P. P

hrr* r*

« »

h ^

p P

g. tf

|

p

tf

B*

P

»i 2

p CD

CD

>1

P

H C

p e

Cfc

w

N

CD

CD

J-J

T

CD

CD ''

Svea ingenjörkår.

1.

Kompanier och skolor ..............

—

6

11

—

6

10

16

12

12

—

—

2.

Regementsofficerare m. fl...........

2

1

l

bi

1

3

1

a

2

—

b 2

Tillhopa

2

7

12

1

7

13

17

14

14

—

2

Göta Ingenjörkår.

1.

Kompanier och skolor ..............

—

5

8

—

4

8

12

9

8

—

—

2.

Regementsofficerare m. fl...........

1

1

2

•)i

—

4

1

2

2

—

S)1

Tillhopa

1

6

10

1

4

12

13

11

10

—

1

Fälttelegrafregementet.

1.

_

6

12

_

6

12

20

18

18

—

_

2.

Regementsofficerare m. fl...........

3

1

1

bi

1

4

1

2

2

—

*)1

Tillhopa

3

7

13

1

7

16

21

20

20

—

1

Bodens Ingenjörkår.

1.

Kompanier och skolor ...............

—

4

7

—

4

6

9

9

8

—

8)1

2.

Regementsofficerare m. fl..........

1

1

2

bi

—

4

1

2

2

—

Tillhopa

1

5

9

1

4

10

10

11

10

—

1

Norrlands ingenjörkår.

1.

Kompanier och skolor ...............

—

4

8

—

4

7

11

9

8

—

—

2.

Regementsofficerare m. fl...........

2

1

1

bi

1

2

—

1

2

—

_

Tillhopa

2

5

9

1

5

9

11

10

10

—

—

Summa

9

30

53

5

27

CO

72

66

64

—

5

Revisionens förslag. Summa

8

32

54

—

27

64

78

72

71

3

—

*) Förrådsförvaltare.

8) 1 regementskassör, 1 tillsyningsman å Laxön.

3) 1 regementska8sör.

Liksom för närvarande är fallet, böra officerare och sekundofficerare

uppföras å en för fortifikationen i dess helhet gemensam stat samt underbefäl

å särskilda stater för de olika truppförbanden.

Antalet meniga volontärer torde böra beräknas så, att proportionen

mellan dessa och underbefälet blir ungefär densamma som i försvarsrevisionens

förslag.

Beträffande beställningsmän synes behovet av sjukvårds-, hovslagar- och

vapenhantverkarmanskap böra beräknas i enlighet med revisionens förslag.

I det beräknade behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt

underbefäl för tygkompanierna.

Det för de olika kårerna och Fälttelegrafregementet sålunda beräknade

manskapet framgår av nedanstående tabell. I denna angives även, huru

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A käft. (Nr 20.) 212528 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

det för truppförbanden beräknade antalet furirer lämpligen bör uppdelas

på löneklasser.

Under-

befäl.

Volontärer.

Sjukvårds-

manskap.

Hov-

slagar-

manskap.

V apen- bantv.- manskap.

Hantverks-

manskap.

Furi-

rer.

Korpraler.

Vicekorpraler.

Furirer av 2. klass.

Korpraler.

Vicekorpraler.

Meniga.

Korpraler.

Vicekorpraler.

Meniga.

Korpraler.

Vicekorpraler.

Meniga.

Furi-

rer.

Korpraler.

Vicekorpraler.

Meniga.

1. klass.

2. klass.

1. klass.

2. klass.

Svea ingenjörkår

6

11

14

14

80

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

2

3

3

8

Göta ingenjörkår

4

9

11

10

58

1

1

1

1

—

1

1

1

1

1

1

2

3

2

6

Fälttelefjrafrege-

mentet .........

7

14

20

20

no

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

3

6

5

12

Bodens ingenjör-

kår...............

3

7

11

10

56

—

1

2

1

—

1

—

1

1

1

1

2

3

2

6

N orrlands ingen-

jörkår ...........

4

7

10

10

60

1

1

1

1

—

1

1

1

1

1

1

2

3

3

8

Summa

24

48

ce

64

364

4

5

6

7

1

5

4

5

5

5

5

11

18

15

40

Den vid kårerna och Fälttelegrafregementet erforderliga civilmilitära

personalen beräknas, i överensstämmelse med vad försvarsrevisionen föreslagit,

till 5 fortifikationskassörer, 5 vapenhantverkare, 7 tygverkmästare,

24 tyghantverkare och 5 förrådsvaktmästare.

Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och

underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafregementet

anställas en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.

Fortifikationen.

Förutom den för ingen] örtrupperna erforderliga personalen kräves viss

personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens fortifikationsdepartement

dels för ingenjörstaberna i fästningarna dels för arméfördelningsstaberna

och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.

För behovet av officerare vid fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens

fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående

(sid. 125).

I övrigt bör det här avsedda personalbehovet beräknas efter av försvarsrevisionen

angivna grunder.

Till det i det föregående beräknade behov av officers- och kompaniofficerspersonal

bör liksom vid övriga truppslag göras erforderligt tillägg

för utom fortifikationen beordrad personal. Detta tillägg bör enligt verkställda

beräkningar utgöras av 1 kapten, 21 subalternofficerare samt 2

sergeanter.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

195

8 a m m a n f a 11 n i n g-.

I enlighet med vad i det föregående anförts rörande behovet av officerare

och sekundofficerare samt civilmilitär personal vid ingenjörtrupperna

samt fortifikationen i övrigt, skulle alltså å den för fortifikationen

gemensamma staten uppföras den personal, som nedanstående tabell närmare

angiver.

Fortifikationen.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Civilmilitär personal.

Civil

per-

so-

nal.

Arvo- den åt

pensio- nerade.

Regementsofficerare.

Kaptener.

Löjtnanter och »änrikar.

Sekundlöjtnanter.

Fanjunkare.

Sergeanter.

S

P

P-

O

5''

<ra

tx>

O

O:

fl

*4

0

et-

P>

Tf

P

et-

O*

P

CD

**

P

CD

O:

►1

CD

71

Departements skri vare.

Yap enhantverkare.

Ty g verk mästare.

Tyghantverkare.

Förråds vaktmästare.

Expeditionsvakter.

Officerare.

Sekundofficerare.

Ingenj örtrupperna ............

9

30

53

5

27

60

1

5

5

7

24

5

5

Fortifikationens huvudsfcn

3

8

5

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

1

2

2

Arméförvaltn:s fort.-dep. ...

1

2

2

Ingenjörstaber i fästningar

3

2

2

—

2

8

—

3

—

—

—

—

—

—

—

3

Arméfördelningsstaber

—

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

T

—

—

Utom fort:nkommenderade

—

1

21

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

| —

—

Summa

16

49

81

5

29

70

1

9

1

5

7

24

5

1

2

12

Föreslagen stat.................

16

49

81

5

33

66

1

9

1

O

7

24

5

1

2

12

I och för erhållande av en nöjaktig proportion mellan antalet fanjunkare

och sergeanter, har, som av tabellen framgår, viss jämkning mellan beställningarna

i dessa grader ansetts böra vidtagas.

Av de 16 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,

4 såsom överstelöjtnanter och 9 såsom majorer.

I enlighet med vad sålunda anförts, har upprättats nedanstående

Förslag

till

Personalstat

för officerare och sekundofflcerare med vederlikar vid fortifikationen.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

9 majorer,

49 kaptener,

81 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

5 sekundlöjtnanter,

33 fanjunkare och

66 sergeanter.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Nuvarande

organisation.

Departements
ehefen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Civilmilitär personal:

1 radioingenjör,

9 fortiflkationskassörer,

1 departement sskrivare,

5 vapenhantverkare,

7 tygverkmästare,

24 tyghantverkare och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 regementskassörer,

1 uppbördsman m. m. å Laxön samt

7 expeditionsassistenter.

Personalstaterna för de särskilda ingenjörkårerna samt Fälttelegraf rege

mentet äro angivna å sid. 194.

7. Trängtrupperna.

Enligt 1914 års härordning består trängen av sex särskilda kårer, en

för varje arméfördelning, nämligen Svea, Göta och Norrlands trängkårer,

Skånska trängkåren samt Västmanlands och Östgöta trängkårer. Varje

trängkår är i fred organiserad å kårstab samt två trängkompanier och ett

sjukvårdskompani.

Den fast anställda personalen vid

ecklesiastik- och musikpersonal —

förda organisationen utgöras av:

dels följande å en för vapnet

personal, nämligen:

Officerare:

1 överste och inspektör,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

26 kaptener,

36 löjtnanter och

12 underlöjtnanter och fänrikar.

trängen — frånsett läkar-, veterinär-,

skall enligt den ännu icke fullt genom
i

dess helhet gemensam stat uppförd

Underofficerare:

25 fanjunkare och

61 sergeanter.

Civilmilitär personal:

18 hantverkare och

6 förrådsvaktmästare.

dels ock vid var och en av de sex kårerna följande personal, nämligen:

Underbefäl och meniga: Beställningsmän:

4 furirer av 1. klassen, 1 hovslagarkorpral och

8 furirer av 2. klassen, 1 hovslagarvicekorpral.

14 korpraler,

13 vicekorpraler och

21 volontärer.

Såsom i det föregående (sid. 126 och 109) föreslagits, bör tränginspektionen

bibehållas, och böra trängtrupperna fortfarande organiseras på sex

trängkårer med nuvarande förläggningsplatser.

Ovan (sid. 80) har också föreslagits, att trängtruppernas värnpliktiga,

som nu inskrivas i egentlig trängtjänst, egentlig sjukvårdstjänst och sjukbärartjänst,

för framtiden skola, i vad beträffar linjetjänsten, inskrivas i

trängtjänst, biltjänst och sjukvårdstjänst. Innan jag ingår på en närmare

redogörelse för utbildningsorganisationen, torde jag böra upptaga frågan om

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

vid vilka olika underavdelningar inom eu triingkår utbildningen i de särskilda

tjänsterna bör försiggå.

Försvarsrevisionen bär (Del 1, sid. 448) anfört, att av såväl krigserfarenheterna

som vår egen erfarenhet angående utbildningen av bilförare vid

trängen hade framgått, att, därest ifrågavarande utbildning skulle giva ett

fullt tillfredsställande resultat, de till biltjänst uttagna värnpliktiga icke

borde såsom för närvarande ingå i trängkompanierna utan i stället utbildas

vid särskilda bilkompanier. På grund av det begränsade antalet värnpliktiga

kunde givetvis dylika kompanier icke uppsättas vid varje trängkår, utan

linge man begränsa sig till endast två för trängen i dess helhet avsedda

bilkompanier, vilket antal åtminstone tillsvidare jämväl finge anses vara

tillfyllest. Med hänsyn till förläggningsutrymme och möjligheten att under

utbildningen kunna ekonomiskt utnyttja bilmaterielen ävensom för erhållande

av lämplig terräng för tillämpningsövningarna syntes av dessa båda kompanier

det ena böra förläggas till Svea trängkår i Örebro och det andra till

Norrlands trängkår i Sollefteå.

Då den av mig föreslagna ökade linjekontingenten i biltjänst icke är

större, än att den kan utbildas vid två kompanier, synes man för närvarande

böra begränsa sig till organiserandet av två bilkompanier, nämligen

ett vid Svea trängkår i Örebro och ett vid Norrlands trängkår i Sollefteå.

De i trängtjänst inskrivna böra, såsom nu är fallet med de i egentlig

trängtjänst inskrivna, utbildas vid trängkompani. På grund av den föreslagna

utbrytningen av bilmanskapet från trängmanskapet samt inkallandet

av underbefäl eller fackmän till första tjänstgöring på hösten inskrivningsåret

m. fl. åtgärder, kan antalet trängkompani er vid varje trängkår minskas

från två till ett.

Liksom för närvarande erfordras alltjämt vid varje trängkår ett sjukvårdskompani,

vid vilket utbildningen av de i sjukvårdstjänst inskrivna värnpliktiga

äger rum.

I likhet med försvarsrevisionen föreslår jag alltså, att var och en av

de sex trängkårerna organiseras — förutom på kårstab på ett trängkompani

och ett sjukvårdskompani, vartill kommer ett bilkompani vid vardera

av Svea och Norrlands trängkårer.

Såsom förut (sid. 47) nämnts, beräknas årskontingenten vid trängtrupperna

inskrivna och till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet till

1,400. Av dessa skola 20 % i samband med inskrivningen uttagas för

utbildning till underbefäl eller fackmän med inryckning inskrivningsåret på

hösten. Återstoden, d. v. s. flertalet värnpliktiga, borde, i vad angår trängtjänst

och sjukvårdstjänst, ur utbildningssynpunkt om möjligt inrycka på våren andra

året. För att begränsa befälsbeliovet till det av försvarsrevisionen beräknade,

torde det dock sannolikt bliva nödvändigt inkalla någon mindre del av

dessa värnpliktiga redan på hösten första året. Styrkan av denna del

torde böra bestämmas efter vunnen erfarenhet; här nedan upptages den

till omkring en fjärdedel. Flertalet värnpliktiga i biltjänst torde böra inrycka

med omkring en tredjedel på hösten och två tredjedelar på våren.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

För vart och ett av de olika kompanierna beräknas antalet till linjetjänst

uttagna värnpliktiga i allmänhet i enlighet med nedanstående tabell.

Kategori värnpliktiga

Inryckning

Antal

i allmänhet.

vårellerhöst.

inskrivna.

1

Flertalet värnpliktiga..............

höst

20

Trängkompani (sex st.).........<[

» »

vår

60

1

Underbefäl eller fackmän.........

höst

20

, 1

Flertalet värnpliktiga.............

höst

20

Sjukvårdskompani (sex st.)...<

»> ))

vår

60

1

Underbefäl eller fackmän.....

höst

20

i

Flertalet värnpliktiga.....

höst

20

Bilkompani (två st.) ........... {

» »

vår

60

1

Underbefäl eller fackmän.........

höst

20

Utbildningen av flertalet av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga förutsättes

i stort sett ordnas sålunda.

De till trängtjänst uttagna utbildas under hela utbildningstiden vid vederbörligt

trängkompani.

Vad de till sjukvårdstjänst uttagna värnpliktiga beträffar, förutsättas

alla till eu början komma att erhålla minst 30 dagars militärutbildning

vid vederbörande kår. Därefter avses omkring en tredjedel för sjukhusutbildning

ävensom för fortsatt militärutbildning tjänstgöra vid truppförband

utom trängtrupperna. Återstående två tredjedelar erhålla vid den

egna kåren antingen enahanda utbildning eller, i den mån de ej äro

lämpliga därför, utbildning såsom sjukbärare. Under repetitionsövningarna

sammandrages åter allt manskap till vederbörligt kompani.

De till biltjänst uttagna värnpliktiga förutsättas komma att till en början

erhålla minst tre månaders utbildning vid vederbörande bilkompanier. Den

fortsatta utbildningen äger därefter rum dels vid dessa kompanier dels

ock för visst antal vid andra truppförband, där behov av bilförare förefinnes.

Under repetitionsövningarna utbildas allt manskap vid vederbörligt

bilkompani.

Vad beträffar de till underbefäl eller fackmän uttagna, vilka, såsom i

det föregående (sid. 58) angivits, förutsättas samtliga inrycka på hösten,

böra de för utbildning till underbefäl eller ställföreträdare avsedda samt

till trängtjänst och biltjänst uttagna fullgöra såväl rekryt- som underbefälsutbildning

vid respektive träng- och bilkompanier, medan motsvarande

kategori av de till sjukvårdstjänst uttagna bör fullgöra viss tjänstgöring

å sjukhus o. s. v., men för övrigt tjänstgöra vid respektive sjukvårdskompanier.

Vad ovan sagts om tjänstgöring kompanivis utgör givetvis icke hinder

för att i vissa ämnen och övningsgrenar utbildningen ordnas kårvis, liksom

icke heller för att, om så skulle visa sig ändamålsenligt, vissa kategorier

värnpliktiga under lämpliga perioder sammanföras till för vissa eller samtliga

kårer gemensamma övningsavdelningar.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

KungI. Maj:ts proposition nr 20.

Vad studenter och likställda ävensom officers- cell reservofficcrsaspiranter

beträffar, bör utbildningen i stort sett äga ruin, pa sätt föi''svarsrevisionen

(Del 1, sid. 450) angivit.

Beträffande det fast anställda manskapets utbildning hänvisas till vad

i det föregående (sid. 156) anförts.

Under repetitionsövningarna torde den ovan föreslagna organisationen på

kompanier inom kårerna böra bibeliallas. I och för övningarnas bedrivande

förutsättas kompanierna komma att i största möjliga utsträckning organisera

fältmässigt indelade formationer, såsom förplägnadskolonner, sjukvårdskompanier,

fältsjukhus, bilkolonner o. s. v.

Befälsbehovet för den kårvis anordnade utbildningen av värnpliktiga och

fast anställt manskap beräknas i enlighet med försvarsrevisionens förslag,

på sätt nedanstående tabell utvisar.

vid varje trängkompani......

» » sjukvårdskompani

» vartdera bilkompaniet.

Kaptener.

Subaltern-

officerare.

Fanjun-

kare.

Serge-

anter.

Furirer.

Korpraler.

1

3

1

3

4

4

1

2

1

2

3

4

1

1

1

1

2

3

Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beräknas i

överensstämmelse med av revisionen angivna grunder, dock att i enlighet

med vad i det föregående (sid. 153—4) omförmälts de av revisionen

föreslagna förvaltningsofficerarna böra ersättas med regementskassörer (pensionerade

sekundofficerare) samt de hittillsvarande förrådsförvaltarna i

staterna upptagas såsom sekundlöjtnanter.

Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Å denna angivas även de tillägg för utom kårerna beordrad personal, vilka

— enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Under-

befäl.

ro

Sr |-d

överstar.

Överstelöjtnanter

och majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekundlöjt-

nanter.

Fanjunkare.

Sergeanter.

Furirer.

Korpraler.

''ensionerade

undofficerare.

i

2

_

_

*)1

6

6

6

s)6

6

18

6

—

s)18

Personal, tjänstgörande vid kom- pani (skola) inom kårerna......

Utom kårerna beordrad personal

—

14

2

32

6

—

14

1

32

4

46

24

54

—

Summa

i

6

24

44

6

21

54

76

54

19

Föreslagen stat ....................

i

6

24

44

6

25

50

76

54

19

*) Expeditionsassistent.

2) Förrådsförvaltare.

3) 6 regementskassörer, 6 furageförvaltare m. m., 6 vapenförvaltare.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

A.v kårcheferna torde 3 böra vara överstelöjtnanter och 3 majorer.

Som av tabellen framgår, skulle egentligen beräknas 21 fanjunkare och

54 sergeanter. Då proportionen mellan fanjunkare och sergeanter vid

trängtrupperna bör vara ungefär densamma som vid övriga truppslag, böra

de 75 sekundofficersbeställningarna i staten uppdelas i 25 fanjunkar- och

50 sergeantsbeställningar. Motsvarande jämkningar hava även av försvarsrevisionen

föreslagits.

Av furirerna torde vid samtliga kårer 4 böra uppföras såsom furirer

av 1. klassen och de övriga såsom furirer av 2. klassen.

Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och beställningsmän bör beräknas

enligt av försvarsrevisionen angivna grunder.

Av hantverks och förrådspersonal har revisionen för varje kår beräknat

3 hantverkare och 1 förrådsvaktmästare. I dessa beräkningsgrunder torde

endast böra göras den ändringen, att ytterligare 1 hantverkare bör tillkomma

vid var och en av de båda kårer, vid vilka bilkompanier organiseras.

Behovet liärav har gjort sig starkt gällande, i den mån bilutbildningen

vid trängtrupperna under senare år utvecklats.

Liksom för närvarande är fallet, böra officerare och sekundofficerare

med vederlikar uppföras å eu för trängen i dess helhet gemensam stat,

under det att manskap upptages å de särskilda kårernas stater.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,

hava upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för officerare

och sekundofficerare med vederlikar vid trängen och dels för de särskilda

trängkårerna.

Trängtrupperna.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Manskap.

civn-

mllitär

personal.

•II Arvoden åt pensionerade

sekundofficerare.

O

<

®

H

T

rf-

SB

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter och

fänrikar.

Sekundlöjtnanter.

Fanjunkare.

Sergeanter.

Underbefäl.

Volontärer.

Beställ-

nings-

män.

Förråds- o.

hantverks- staten.

Furirer.

Korpraler.

Vice korpraler.

Hovsla

garman-

skap.

Hantverkare.

Förrådsvakt-

mästare.

1. klass.

2. klass-

Korpraler.

Vice

korpraler

Trängens gemen-

samma stat ...

1

3

3

24

44

6

25

50

_

_

_

_

_

20

6

19

Svea trängkår...

4

10

n

n

17

i

i

Göta trängkår...

—

—

—

—

—

—

—

—

4

8

8

9

13

i

i

Norrlands träng-

kår ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

4

10

11

11

17

i

i

Skånska träng-

kåren ...........

—

—

—

—

—

—

_

_

4

8

8

9

13

i

1

_

Västmanlands

trängkår .......

—

—

—

—

—

—

—

_

4

8

8

9

13

i

i

Ostgöta trängkår

—

—

-

—

—

—

—

—

4

8

8

9

13

i

i

—

—I

—

Summa personal! 1 3, 3, 24 44j fij 25; 50] 241 52 54| 58j 8G, öj 6j 20, 6|| 19|

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts proposition nr 20.

201

8. Intendenturtrupperna och intendenturkåren.

Enligt nuvarande organisation utgöres intendenturkårens fast anställda

personal — frånsett den å staten för generalitetet uppförde generalintendenten

— av följande kategorier, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

88 kaptener och

12 löjtnanter.

Underofficerare:

79 förvaltare,

16 sergeanter.

Manskap:

10 furirer av 1. klassen och

15 furirer av 2. klassen.

Cmlmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal är placerad till tjänstgöring dels vid intendenturtrupperna

och dels vid arméns centralstyrelse, staber, regementen och kårer,

intendenturförråd, förplägnadsanstalter o. s. v.

Intendenturtrupperna.

Före antagandet av 1914 års härordning funnos icke några särskilda

intendenturtrupper. De värnpliktiga, vilka enligt gällande planer voro avsedda

att vid mobilisering ingå i intendenturformationer, inskrevos vid

trängen i förvaltningstjänst och utbildades dels vid de till de centrala

intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda fasta intendenturskolorna

och dels vid en till Västernorrlands regemente tillfälligt sammandragen

intendenturskola.

Genom 1914 års härordning blevo emellertid självständiga intendenturtrupper

om tillhopa fyra kompanier organiserade. Härordningsbeslutet

innebar sålunda, att de förutvarande intendentur skolorna skulle förändras

till fast organiserade kompanier, att den för dessa avsedda aktiva personalen

i dess helhet skulle uppföras å intendenturkårens stat, samt att de

värnpliktiga skulle direkt inskrivas vid intendenturtrupperna. Med avseende

å kompaniernas förläggning vidtogs ingen annan ändring, än att

kompaniet i Sollefteå skulle förläggas till Östersund, sedan den tillämnade

förplägnadsanstalten därstädes blivit färdigställd.

I enlighet härmed utgöras intendenturtrupperna för närvarande av fyra

kompanier, nämligen:

Första kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Stockholm,

Andra kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet å Karlsborg,

Tredje kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Boden och

Fjärde kompaniet, för närvarande förlagt å Sollefteå läger, men avsett

att förläggas till förplägnadsanstalten i Östersund.

Nuvarande

organisation.

s. 202 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

Nuvarande

organisation.

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Den för intendenturkompanierna avsedda, å intendenturkårens stat uppförda

personalen är enligt liärordningsbeslutet beräknad till:

4 kaptener, kompanichefer, 4 sergeanter och

3 löjtnanter, 25 furirer.

4 förvaltare,

Som förut nämnts, böra intendenturtrupperna fortfarande organiseras

å fyra kompanier, varvid första kompaniet förflyttas till Örebro och där

förlägges i Livregementets grenadjärers etablissement samt fjärde kompaniet

intill dess förplägnadsanstalten i Östersund kan bliva utbyggd

enligt plan förlägges i Västernorrlands regementes kasern i Sollefteå.

I det föregående (sid. 47) har angivits, att årskontingenten till linjetjänst

uttagna, intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga i allmänhet beräknas

till sammanlagt 400 man. Denna styrka bör fördelas på de olika

kompanierna efter ungefärligen samma grunder, som av försvarsrevisionen

föreslagits. Utbildningen bör likaledes i stort sett anordnas, på sätt revisionen

förutsatt, med undantag av att de värnpliktiga, liksom vid infanteriet

och trängen, inkallas till fullgörande av första tjänstgöring med en

mindre del på hösten första året samt med huvuddelen på våren andra

året. För tjänsten vid förplägnadsanstalterna böra till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga, i enlighet med vad revisionen förutsatt, året om befinna

sig i tjänstgöring vid nämnda anstalter.

Utbildningen av studenter och likställda ävensom reservoffccrsaspiranter

några officersaspiranter finnas icke vid intendenturtrupperna -— bör,

såsom revisionen föreslagit (Del 1, sid. 457), ordnas enligt samma grunder

som för närvarande.

Det fast anställda manskapet rekryteras endast av sådant underbefäl,

som redan erhållit furirs- eller högre utbildning. Detta manskaps intendentur-

och sekundofficersutbildning synes böra äga rum, på sätt revisionen

föreslagit.

Befälsheliovet vid intendenturtrupperna bör beräknas enligt de av revisionen

angivna grunderna, med den skillnad, att de för intendenturtrupperna

avsedda förrådsförvaltarna böra utbytas mot fanjunkare.

För intendenturtrupperna bör alltså beräknas följande befälspersonal,

nämligen:

4 kaptener, 8 sergeanter och

5 löjtnanter, 27 furirer.

4 fanjunkare,

Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.

Intendenturkåren.

Enligt gällande instruktion är intendenturkårens uppgift att förse armén

med utbildad personal för upprätthållande i såväl fred som krig av de

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 20. 203

olika intendenturbefattningarna samt att tillgodose intendenturtrupperna

med erforderligt befäl.

De intendenturbefattningar, som personal av intendenturkåren för närvarande

bär att upprätthålla, utgöras av — förutom befälsposterna vid

intendenturtrupperna, för vilka i det föregående redan redogjorts — dels

vissa befattningar i centralstyrelsen (arméförvaltningen och intendenturstaben),

i arméfördelnings- och motsvarande staber samt i arméns centrala

intendenturförråd m. fl., dels ock regementsintendents- och förrådsförvaltarbefattningarna

vid arméns truppförband m. fl.

Försvarsrevisionen har (Del 1, sid. 459) — efter en undersökning av Försyarså

ena sidan arbetets art och omfattning för olika befattningshavare samt ’evmonenå

andra sidan befattningarnas vikt och betydelse vid mobilisering —

kommit till den uppfattningen, att vissa intendenturbefattningar vore av

den art, att de borde mot skäligt arvode kunna bestridas av pensionerad

personal. Vidare har revisionen undersökt möjligheten av att förenkla förvaltningsapparaten,

utan att förvaltningsarbetet i fred och förhållandena vid

mobilisering och i krig därav bleve lidande. Eevisionen har därvid funnit,

att någon inskränkning av förvaltningspersonalen icke kunde göras inom

centralstyrelsen, vid arméfördelningsstaber eller vid de truppförband,

som vid mobilisering inginge i arméfördelningsförband. Däremot syntes en

minskning av denna personal kunna företagas inom Bodens fästning samt

å Gotland, under förutsättning att förvaltningen därstädes centraliserades.

I likhet med försvarsrevisionen är även jag av den uppfattningen, att Departementsvissa,

i det följande närmare angivna intendenturbefattningar böra för vin- chefen.

ilande av nödiga besparingar upprätthållas av pensionerad personal mot

skäligt arvode. Däremot torde, av skäl som jag längre fram (sid. 208 — 9)

skall närmare angiva, någon centralisering av intendenturförvaltningen i

Boden och på Gotland åtminstone för närvarande icke böra komma till stånd. I

I fråga om det arbete, som för närvarande påvilar arméns regera entsintendenter,

har försvarsrevisionen (Del 1, sid. 385) anfört, att vederbörande myndigheter

vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten av att lätta ifrågavarande

befattningshavares arbetsbörda. Bland de utvägar, som därvid

ifrågasatts, hade den mest uppmärksammade varit anställandet av särskilda

regementskassörer. Genom en dylik anordning skulle regementsintendenterna

befrias från de göromål, som för närvarande toge deras mesta tid i anspråk,

och i stället kunna helt och odelat ägna sig åt sin egentliga uppgift, nämligen

intendentur- och förplägnadstjänsten vid truppförbanden. Då revisionen

funne en lättnad av regementsintendenternas arbetsbörda ofrånkomlig men

icke ansåge sig kunna ifrågasätta inrättandet av särskilda regementskassörsbeställningar

å stat med hänsyn till därmed förenade kostnader, inskränkte

sig revisionen till att föreslå, att vid varje regemente skulle mot skäligt

arvode anställas en pensionerad officer (förvaltningsofficer) såsom biträde

åt regementsintendenten.

Tillsättande

av regementskassörsbefattningar.

Försvars
revisionen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Chefen för Chefen för generalstaben har uttalat, att den av försvarsrevisionen föregeneralstaben.

siagna förvaltningsofficeren borde ersättas med en pensionerad underofficer,

vilken skulle mot skäligt arvode anställas som regementskassör. Det syntes

nämligen vara mindre lämpligt att placera eu pensionerad officer såsom

biträde åt en yngre officer av samma eller lägre grad, vilket enligt försvarsrevisionens

förslag i regel bleve fallet. Genom att begränsa de göromål,

som ålåge regementsintendentens biträde, till enbart kassaärenden,

kunde en pensionerad underofficer med fördel avses för befattningen i fråga.

I staten borde alltså upptagas arvode åt en pensionerad underofficer, avsedd

såsom regementskassör.

Departements- Anställandet av pensionerade sekundofficerare såsom biträden åt regementschefen.

intendenterna synes mig ur tjänstesynpunkt vara en lämpligare anordning än

den av försvarsrevisionen förutsatta och är jämväl ur kostnadssynpunkt att

föredraga. Huruvida regementsintendenterna till följd härav böra helt fritagas

från handläggandet av kassaärenden, torde böra göras till föremål

för särskild prövning, i samband varmed även synes böra utredas, i vilken

utsträckning det möjligen kan vara lämpligt att åt nämnda biträden även

uppdraga handläggandet av andra ärenden än kassaärenden. För ifrågavarande

biträden har jag ansett mig böra använda benämningen regementskassör

er. Skulle emellertid en blivande utredning giva vid handen, att desamma

icke böra på eget ansvar handlägga kassaärendena, torde de lämpligen

i stället böra benämnas intendentsassistenter. Begementskassörs arvode

torde böra så avvägas, att detsamma jämte pension kommer att motsvara

förvaltares löneförmåner. Som i det föregående (sid. 159) omförmälts,

förutsättes, att regementskassör erhåller sekundlöjtnants tjänstegrad.

Vid vissa förband, där kassarörelsen är av jämförelsevis mindre omfattning

— Gotlands och Norrbottens artillerikårer samt intendenturförrådet i

Boden synes särskild kassörsbefattning icke erforderlig, utan torde kassagöromålen

därstädes kunna ombesörjas av vederbörande regements- respektive

förrådsintendent.

Vid arméfördelningsstaber, kommendantskapet i Boden samt intendenturförråden

i Stockholm och Karlsborg böra liknande befattningar inrättas.

Dessas innehavare benämnas stabskassörer respektive förrådskassörer, vilka

benämningar dock under ovan angiven förutsättning torde böra utbytas

mot benämningen intendentsassistenter.

Överförande Enligt nuvarande organisation bestridas förrådsförvaltarbefattningarna vid

vaitare till arrtiens truppförband och mtendenturforråd m. fl. av de å intendenturkårens

den^stat**1" llPpförda förvaltarna. Förvaltargraden rekryteras dels från intendenv

d furkårens sergeantsgrad, dels ock till övervägande del av underofficerare,

organisation, företrädesvis sergeanter ur arméns truppförband. Förvaltarna åtnjuta lön

enligt 4:e lönegraden (Uo) i gällande avlöningsreglemente, under det att

underofficerare i allmänhet stanna i 3:e lönegraden (Uo).

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» proposition nr 20.

205

För att på de olika truppförbanden jämnare fördela möjligheterna för Chefen för

underofficerare att vinna officersbefordran har chefen för generalstaben för- aene>

ordat överflyttande av de nu på intendenturkårens stat uppförda förrådsförvaltarna

till respektive regementens (kårers) stater. Urvalet av lämplig person

kunde visserligen härigenom försvåras, men torde dock kunna ske på ett

fullt betryggande sätt, varför ur denna synpunkt hinder icke borde anses

möta mot den föreslagna överflyttningen.

Med hänsyn till förrådsförvaltarnas ansvarsfulla åligganden ävensom till Departements

den för dem i det föregående (sid. 159) föreslagna tjänsteställningen synes

förvaltargradens rekrytering böra ske ur fanjunkargraden, företrädesvis bland

sådana fanjunkare, som ett antal år tjänstgjort i kompaniadjutantsbefaktning

Liksom nu torde därjämte viss praktisk och teoretisk utbildning böra fordras

för att kunna nå förvaltargraden. Då det visat sig, att intendenturkarens

förvaltarbeställningar, trots därmed förenade högre avlöningsförmåner, icke

äro eftersökta av fanjunkare — detta sannolikt beroende på ovissheten

om blivande placeringsort samt skyldigheten att vara underkastad transport

till vilket truppförband som än kan påfordras — torde de för truppförbanden

avsedda förvaltarbeställningarna böra överflyttas till truppförbandens

stater. Härigenom synes även den säkraste garanti kunna vinnas för att

endast de mest förtjänta sekundofficerarna vinna befordran till de ur

ekonomisk synpunkt viktiga förvaltarbeställningarna.

I betraktande av den krävande tjänst, nämnda beställningshavare hava

att bestrida, torde de allt fortfarande böra åtnjuta avlöning av samma storlek,

som för närvarande tillkommer dem. Då det emellertid ur tjänstesynpunkt

är önskvärt att även efter den föreslagna överflyttningen till

truppförbandens stater av de för förr åd stör valtartjänst därstädes avsedda

förvaltarbeställningarna kunna i erforderligt fall verkställa ombyte av förrådsförvaltare,

som av en eller annan anledning icke längre befinnes lämplig

för denna tjänst, synes eu dylik beställningsliavares avlöningsförhållanden

lämpligen böra ordnas på så sätt, att han erhåller lön enligt 3. lönegraden

(Uo) men därjämte såsom arvode fyllnad till lön enligt 4. lönegraden (Uo).

Efter eu överflyttning till truppförbandens stater av ovannämnda förvaltarbeställningar

skulle på intendenturkarens stat kvarstå endast det an
-

tal dylika beställningar, som är erforderligt för tjänsten vid intendenturtrupperna

och de centrala intendenturförråden m. fl.

Då nu förvaltarbeställningarna vid truppförbanden, enligt vad ovan sagts,

böra rekryteras ur fanjunkargraden, torde det knappast kunna anses riktigt,

att intendenturkårens återstående förvaltare skulle rekryteras direkt ur

kårens sergeantsgrad. Eu ny grad — fanjunkargraden — synes därför

böra införas vid intendenturkåren, till vilken grad i första hand böra hänföras

de fyra för kompaniadjutantstjänst vid intenden turkompanierna avsedda förvaltarna.

Därjämte torde ytterligare två förvaltarbeställningar utan större

olägenhet kunna utbytas mot fanjunkarbeställningar. Antalet dylika beställningar

skulle därigenom komma i ett lämpligt förhållande till antalet ser
-

geantsbeställningar vid kåren.

s. 206 Kontrollera mot PDF

Central
styrelsen.

Försvars
revisionen.

Arméförvaltningen

och generalintendenten.

Chefen

för generalstaben.

Departements
chefen.

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Efter att i det föregående hava angivit de allmänna principer, som hora

tjäna till ledning vid bedömandet av den för olika befattningar erforderliga

intendenturpersonalen m. m., övergår jag nu till att närmare redogöra för

de olika intendenturbefattningar, som äro erforderliga enligt den föreslagna

organisationen.

Inom centralstyrelsen tjänstgör för närvarande intendenturpersonal dels i

intendenturstaben dels i arméförvaltningens intendentsdepartement dels ock

i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

På grund av omfattningen av de arbeten, som påvila intendentsdepartementets

utrustnings- och underhållsbyråer, bär revisionen icke ansett sig

kunna föreslå någon personalminskning därstädes, särskilt med hänsyn till

de nytillkomna uppgifterna rörande industriens krigsberedskap och mobilisering.

Däremot syntes det revisionen icke vara med nödvändighet påkallat

att på båda byråerna avse regementsofficerare såsom byråchefernas

närmaste män, utan funne revisionen tillfyllest, om för utrustningsbyrån,

där de nyssnämnda ärendena rörande industriens krigsberedskap m. m.

handlades, utöver byråchefen beräknades eu regementsofficer. Den för

underhållsbyrån nu avsedda andre regementsofficeren borde därför i personalberäkningarna

upptagas som kapten, varjämte två löjtnantsbeställningar

beräknades kunna utbytas mot två för pensionerade officerare avsedda arvodestjänster.

För tjänstgöring å intendentsdepartementet har revisionen sålunda beräknat

3 regementsofficerare, 5 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare,

2 pensionerade officerare och 4 pensionerade underofficerare.

Arméförvaltningen har för sin del avstyrkt den föreslagna nedflyttningen

av en regementsofficersbeställning till kaptensbeställning. Därjämte har

generalintendenten i sina till generalskommissionens yttrande fogade »särskilda

iakttagelser rörande intendenturkåren och intendenturtrupperna» bland

annat påyrkat, att för handläggande av frågor rörande industrimobiliseringen

två officersbeställningar måtte uppföras å intendenturkårens stat.

Chefen för generalstaben har ansett, att arméförvaltningens och generalintendentens

nyssnämnda erinringar med hänsyn till de ökade kostnader,

som eljest skulle uppstå, icke borde vinna beaktande i annan mån, än

att någon nedflyttning av regementsofficersbeställning till kaptensbeställning

icke beräknades, samt att endast eu kaptensbeställning avsåges för

industrimobiliseringen.

För beräkning av personalbehovet i centralstyrelsen ansluter jag mig

till myndigheternas yrkande endast i så måtto, att jag anser, att 1 kaptensbeställning

bör — utöver de av försvarsrevisionen föreslagna — avses

för industrimobiliseringen. För tjänstgöring å intendentsdepartementet böra

således avses 3 regementsofficerare, 6 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare,

2 pensionerade officerare och 4 pensionerade sekundofficerare.

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Personalbehovet vid intendenturstaben har i det föregående (sid. 125)

beräknats till 1 regementsofficer, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 expeditionsvakt

och 1 pensionerad sekundofficer.

Som i det föregående (sid. 101) ävenledes omförmälts, avses för sjukvårdsstyrelsen

icke någon in ten den turpersonal.

För centralstyrelsen i dess helhet bör alltså följande personal beräknas.

4 regementsofficerare, 2 departementsskrivare,

10 kaptener, 1 expeditionsvakt.

4 löjtnanter,

Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas skäliga arvoden åt 2

pensionerade officerare och 5 pensionerade sekundofficerare.

I fråga om fördelningsintendenturerna har försvarsrevisionen icke förutsatt

annan förändring, än att de som expeditionsbiträden avsedda underofficerarna

på stat skulle utbytas mot pensionerade underofficerare med

arvoden. Fördelningsintendenturerna skulle sålunda enligt revisionens förslag

bestå av 1 regementsofficer (fördelningsintendent), 1 kapten (expeditionsintendent)

och 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Med hänvisning till vad förut sagts rörande kassörsorganisationen bör

expeditionsunderofficeren utbytas mot en stabskassör, pensionerad sekundofficer,

och varje fördelningsintendentur således bestå av:

1 regementsofficer (fördelningsintendent) och

1 kapten (expeditionsintendent).

A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner bör

härjämte för varje fördelningsintendentur ett skäligt arvode uppföras åt en

pensionerad sekundofficer såsom stabskassör.

Intendenturpersonalen vid kommendantskapet i Boden utgöres enligt nuvarande

organisation av 1 regementsofficer som fästningsintendent, 1 löjtnant

som adjutant, 1 förvaltare som uppbördsman vid fästningsmagasinet

‘och 1 sergeant som expeditionsbiträde.

För vart och ett av de truppförband, som äro förlagda eller avsedda

att förläggas till fästningen, nämligen Norrbottens regemente, Norrbottens

kavallerikår, Norrlands artilleriregementes detachement, Bodens artilleriregemente

och Bodens ingenjörkår, äro beräknade 1 kapten som regementsintendent

och en förvaltare som förrådsförvaltare.

Ovan angiven personal uppgår således till 1 regementsofficer, 5 kaptener,

1 löjtnant, 6 förvaltare och 1 sergeant.

Såsom redan förut (sid. 112) omnämnts, har försvarsrevisionen föreslagit,

att en för hela fästningens garnison gemensam fästningsintendentur

skulle upprättas. Denna skulle bestå av:

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant, löjtnant ur intendenturkåren,

Fördelnings
intenden
turerna.

Fästningsintendenturen

1 Boden.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Generalskom
missionen.

Arméförvalt
ningen.

Departements
chefen.

208 Kungl. Maj ds proposition nr 20.

3 kaptener ur intendenturkåren såsom chefer för underhålls-, utrustnings-

och kassaavdelningarna samt

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Fästningsintendenturen skulle ersätta såväl ovannämnda i kommendantsstaben

ingående intendenturpersonal som ock regementsintendenterna vid

de truppförband, vilka vore förlagda i fästningen. Organiserandet av en

dylik fästningsintendentur, som hade att svara för förvaltningen även vid

truppförbanden, innebure visserligen ett avsteg från nu gällande förvaltningsprinciper,

enligt vilka regementsintendenten vore föredragande och

regementschefen beslutande i samtliga egentliga intendenturärenden och båda

tillsammans ansvariga för det fattade beslutet, men å andra sidan gjorde

sig också helt andra synpunkter gällande vid en fästnings truppförband

än vid truppförband, som vid mobilisering inginge i fältliären. Inom en

fästning måste nämligen de lägre befälhavarnas förvaltningsbefogenhet väsentligen

inskränkas.

Generalskommissionen har framhållit, att den av försvarsrevisionen föreslagna

anordningen, som skulle medföra obetydliga besparingar och icke

åstadkomma den åsyftade överensstämmelsen mellan freds- och krigsorganisationen,

skulle inom därav berörda delar av armén bryta mot nu gällande

principer och därför verka desorganiserande på förvaltningstjänsten. Den

föreslagna inskränkningen i självhushållningen skulle medföra ett försämrat

ekonomiskt residtat. Slutligen skulle enligt generalskommissionens förmenande

kommendanten genom den föreslagna ändringen bliva så betungad

av förvaltningsgöromål, att hans viktigaste uppgifter, övervakandet av

truppernas utbildning och fästningens försvarsberedskap m. in., därav skulle

bliva lidande.

Av nu anförda skäl har generalskommissionen avstyrkt den föreslagna

ändringen.

Arméförvaltningen liar på liknande grunder som generalskommissionen

avstyrkt förvaltningens centraliserande och framhållit, att olika grupper av

förvaltningsärenden vid truppförbanden skulle komma att avgöras av olika

myndigheter. Även om ifrågavarande av revisionen väckta organisationsfråga

efter ytterligare utredning överhuvudtaget skulle befinnas kunna

genomföras, syntes en sådan åtgärd icke kunna bliva ändamålsenlig.

Pa grund av vad myndigheterna sålunda anfört och med hänsyn jämväl

till den utredning rörande förvaltningens allmänna organisation, som, i

enlighet med vad förut (sid. 56) sagts, torde böra företagas, så snart

beslut i fråga om härorganisationen föreligger, anser även jag, att, åtminstone

för närvarande, någon förändring av den nuvarande förvaltningsorganisationen

inom fästningen icke bör företagas.

I överensstämmelse härmed torde fästningsintendenturen, såsom redan

(sid. 112) angivits, böra bestå av:

1 regementsofficer (fästningsintendent),

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 20.

209

1 löjtnant (adjutant) och

1 sekundlöjtnant (uppbördsman vid fästningsmagasinet).

I detta sammanhang torde böra erinras, att försvarsrevisionen föreslagit,

att den hos fästningsintendenten nu tjänstgörande underofficeren ur intendenturkåren

skulle utbytas mot 1 pensionerad underofficer med skäligt

arvode.

Såsom jag förut (sid. 112) framhållit, bör för ifrågavarande befattning

en pensionerad sekundofficer — stabskassör — avses. Skäligt arvode

bör för honom uppföras å kommendantskapets stat.

Enligt nuvarande organisation utgöres den å Gotland placerade inten- inten.

. , b & 1 denturen på

denturpersonaien av: Gotland.

1 regementsofficer som stabsintendent vid militärbefälet, Nuvarande

2 kaptener som regementsintendenter vid Gotlands infanteriregemente organisation.

och Gotlands artillerikår samt

3 förvaltare, därav två såsom förrådsförvaltare vid truppförbanden och

en som förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde.

Såsom biträden åt stabsintendenten och de båda regementsintendenterna

tjänstgöra tre underofficerare vid truppförbanden.

Enligt försvarsrevisionens uppfattning borde även å Gotland en central Försyarsintendenturförvaltning

kunna med fördel organiseras. Denna syntes böra

erhålla följande sammansättning:

1 regementsofficer såsom stabsintendent,

1 kapten såsom biträdande intendent samt

2 förvaltare såsom förrådsförvaltare, den ene vid truppförbanden och

den andre vid intendenturförrådet å Tingstäde.

Utöver denna personal borde å staten för militärbefälet beräknas 1

pensionerad officer för biträde i intendenturens kassaförvaltning (motsvarande

den vid flertalet truppförband såsom biträde åt regementsintendenten

föreslagne förvaltningsofficeren).

Av skäl, som förut anförts rörande Boden, anser jag, att någon central Dc-partementsförvaltning

på Gotland, åtminstone för närvarande, icke bör komma till ^An
stånd.

Däremot synes den för intendenturförrådet å Tingstäde avsedde

förrådsförvaltaren utan större olägenhet kunna utbytas mot 1 pensionerad

sekundofficer med skäligt arvode. Nämnde befattningshavare torde lämpligen

böra uppföras å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Å denna stat bör även upptagas 1 expeditionsassistent, pensionerad

sekundofficer, såsom biträde åt stabsintendenten.

För närvarande finnas större centrala intendenturförråd i Stockholm, Arméns

Karlsborg och Boden, varjämte mindre förplägnadsanstalter äro uppförda i lntendentur
Östersund

och Hässleholm. Till de centrala anstalterna kan även hän- förråd m. m.

föras arméns i Stockholm belägna centrala beklädnadsverkstad. Beträf- Nuvarande

° ># o organisation.

laude dessa anstalters omfattning är att märka, att ett av 1914 års senare

Bihang till riksdagens protokoll 1924. I samt. 17 A käft. (Nr 20.) 2125 ss 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen.

Arméförvalt
ningen.

Departements
chefen.

riksdag beslutat havremagasin i Stockholm ännu icke kommit till utförande,

att i Östersund återstå att enligt den av 1916 års riksdag godkända byggnadsplanen

uppföra bageri och kasernbyggnad, samt att anstalten i Hässleholm

ävenledes ännu saknar bageri.

Enligt försvarsrevisionens uppfattning borde samtliga nuvarande centrala

anstalter allt fortfarande bibehållas. Däremot syntes med hänsyn till det

statsfinansiella läget med anstalternas utvidgande böra tillsvidare anstå.

Personalbehovet för här ifrågavarande anstalter hade revisionen beräknat

sålunda:

Arméns

mtendenturfö rrå d

centrala

-

Stock-

Karls-

Öster-

Hässle-

nads-

Summa

holm.

borg.

sund.

holm.

verk-

stad.

Regementsofficerare..........

1

1

1

3

Kaptener............. ...........

1

1

l'')

—

—

i

3

Förvaltare .......................

3

3

2

1

1

i

11

Sergeanter ...................

1

1

1

_

_

3

Pensionerade officerare......

1

1

—

—

i

3

'') Revisionen har förutsatt, att kassaväsendet vid intendenturförrådet skulle ombesörjas

genom den centrala fästningsintendenturen.

Emot den av revisionen föreslagna personalstyrkan har arméförvaltningen

erinrat, att för handhavandet av vid arméns centrala beklädnadsverkstad

förekommande ärenden, vilka avsåge icke blott den synnerligen omfattande

verkstadsdriften utan även utförande för intendentsdepartementets räkning

av utredningar och försök beträffande arméns utrustning, erfordrades grundlig

sakkunskap i hithörande frågor jämte erfarenhet från trupptjänsten. Det

av revisionen ifrågasatta utbytet av den för verkstadsintendenten avsedda

beställningen mot en arvodesbefattning avstyrktes därför bestämt, och detta

så mycket mer som redan kravet på en kompetent ställföreträdare för verkstadschefen

icke efter ett dylikt utbyte kunde med säkerhet tillgodoses.

Likaledes avstyrktes indragning av den för förrådsintendentstjänsten

vid intendenturförrådet i Boden avsedda kaptensbeställningen. Emot vad

revisionen i övrigt föreslagit hade arméförvaltningen icke något att erinra,

under förutsättning dock att i mån av förplägnadsanstalternas utbyggande

däremot svarande personalökning komme till stånd.

På grund av vad arméförvaltningen anfört torde liksom nu 2 kaptener

höra beräknas för arméns centrala beklädnadsverkstad, samt 1 kapten för

intendenturförrådet i Boden. De för intendenturförråden i Stockholm och

Karlsborg föreslagna pensionerade officerarna böra utbytas mot förrådskassörer,

pensionerade sekundofficerare.

Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. fi. bör sålunda

beräknas:

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kunrjl,'' Ma,j:ts proposition nr 20.

3 regementsofficerare, 11 sekundlöjtnanter (förvaltare) och

5 kaptener, 3 sergeanter.

2 förrådskassörer, pensionerade

sekundofficerare,

Med bortseende från de i Boden och på Gotland förlagda truppför- Regementsbanden,

beträffande vilka försvararevisionen föreslagit en centralisering av lntendenförvaltningen,

har revisionen icke ifrågasatt några nämnvärda ändringar i turerna,

fråga om intendenturförvaltningen vid truppförbanden. För varje trupp- tFesu™0Zen.

förband med nyssnämnda undantag har revisionen sålunda beräknat 1

kapten som regementsintendent och 1 förvaltare som förrådsförvaltare.

Vid Norrlands ingenjörkår, vilken avsetts att förläggas till Jämtlands fältjägarregementes

kasernetablissement, har revisionen dock icke beräknat

någon regementsintendent.

För upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan

och garnisonssjukhuset i Stockholm har revisionen i stället för

aktiv personal beräknat pensionerade officerare med skäliga arvoden.

Såsom förut (sid. 205) omförmälts, anser jag, att samtliga för truppför- Departementsbanden

avsedda förvaltarbeställningar böra utbrytas ur intendenturkåren

och uppföras å respektive truppförbands stater.

I övrigt bör personalbehovet beräknas enligt de av revisionen angivna

grunderna, dock med den skillnad, att regementsintendenter upptagas även

för de i Boden och på Gotland förlagda truppförbanden.

Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren

torde alltså böra beräknas sålunda:

för samtliga infanteriregementen ................................................... 26 kaptener

» » kavalleriregementen 6

» » artiller itrupp förhand................................................... 11 *

» ingenjörtrupperna med undantag av Norrlands ingenjörkår 4

» samtliga tr ängkår er ............................................ 3_*

eller tillhopa 53 kaptener.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, har uppgjorts det förslag till personalstat

för intendenturkåren, som nedanstående tablå utvisar.

s. 212 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation
-

212 Klingl. Maj:ts proposition4nr 20.

Intendenturkåren.

Man-

skap,

furirer.

Civil-

Arvoden

Officerare.

Sekund-

officerare.

militär

och civil

personal.

åt pen- sione- rade.

S" t»

t?

Överstar.

Överste-

löjtnanter.

Majorer.

Kaptener.

Löjtnanter.

Bkundlöjtnan-

r (förvaltare).

Fanjunkare.

Sergeanter.

1. klass.

2. klass.

CD

co

ET §

t—''• ct- <J CD

p g

>-S £

® g

Ct-

00

Expeditions-

vakter.

Officerare.

Sekund-

officerare.

Intendenturtrupperna ...

—

4

5

_

4

8

14

13

Centralstyrelsen .........

Fördelningsintendentu-

4

10

4

—

—

—

—

2

i

2

5

Terna1).....................

Fästningsintendenturen

G

6

—

—

—

—

i Boden2)..................

Stabsintendenturen på

1

—

1

i

—

—

—

—

—

—

—

1

Gotland8)..................

Arméns centrala inten-

1

—

—

- i

denturförråd m. m. ...

Begements- och kårin-

3

5

—

ii

—

3

—

—

—

—

—

2 1

tendenturerna ..........

—

53

—

Summa

15

78

10

12

4

11

14

13

2

i

2

7

Föreslagen stat ............

2

5 |

9

73

14

10

6

11

14

13

2

i

2

7 1

*) Därjämte arvode åt 6 stabskassörer, pensionerade sekund officerare, å staten för fördelningsstaber,

militärbefäl och inspektioner.

2) Därjämte arvode åt 1 stabskassör, pensionerad sekundofficer, å kommendantskapets

stat.

s) Därjämte arvode åt 1 expeditionsassistent och 1 förrådsförvaltare, båda pensionerade

sekundofficerare, å staten för fördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Såsom av tablan framgar, bär — för vinnande av något gynnsammare

proportion emellan antalet regementsofficerare och kaptener — 1 kaptensbeställning

ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställning. Även

med ett dylikt utbyte kommer intendenturkåren att i befordringshänseende

intaga en något ogynnsammare ställning än övriga truppslag. För vinnande

av likhet med andra truppslag beträffande proportionen mellan de

olika regementsofficersgraderna har vidare förutsatts, att de 16 regementsofficerarna

skola utgöras av 2 överstar, 5 överstelöjtnanter och 9 majorer.

Slutligen torde med hänsyn till den därigenom uppstående besparingen

4 kaptensbeställningar böra nedflyttas till löjtnantsbeställningar och 2 sekundlöjtnants-(förvaltar-)beställningar

till fanjunkarbeställningar.

G. Armémusiken.

Enligt den av 1905 års riksdag antagna, ännu gällande organisationen

av armémusiken skola vid de olika truppförbanden finnas särskilda beställningar

för musikpersonal till det antal, nedan intagna tablå utvisar.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

213

Musik- fanjun- kare

eller

musik- styck- j anka- re.

Trumslagare eller horn- blåsare (trumpetare).

Sum-

ma

musik-

perso-

nal.

Truppslag.

Itege-

ments-

trum-

slaga-

re.

Mu-

sik-

serge-

anter.

Furi-

rer

av 2.

klass.

Korpra-

ler

(kon-

stap-

lar).

Vice-

korpra-

ler

(vice-

kon-

stap-

lar).

Meni-

ga.

Infanteriet.

Vid vartdera av Svea och Göta

livgarden..............................

1

i

10

4

4

4

12

36

| Vid vartdera av Karlskrona och

Vaxholms grenadjärregemen- ten.......................................

1

i

5

2

2

3

7

21

Vid vart och ett av de 24 övriga

infanteriregementena ............

1

i

9

4

4

4

10

33

Kavalleriet.

1 Vid vart och ett av de (i fördel- ningskavalleriregementena......

1

4

1

2

1

3

12

1 Vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena.........

1

—

6

3

3

3

9

25

Artilleriet.

i

j Vid vart och ett av Svea, Göta,

Norrlands, Upplands och Små- lands artilleriregementen ......

1

8

2

2

2

3

18

Vid Wendes artilleriregemente

1

—

10

2

2

2

4

21

Vid Boden-Karlsborgs artilleri- regemente ..........................

2

—

4

2

2

2

4

16

Vid Positionsartilleriregementet

1

—

4

1

1

2

2

11

Vid Gotlands artillerikår ..........

—

—

1

1

1

1

2

6

Ingenjörtrupperna.

Vid vardera av Svea och Göta

j ingenjörkårer......................

1

4

1

2

2

3

13

Vid Bodens ingenjörkår............

1

—

2

1

2

2

2

10

1 Vid Fälttelegrafkåren ...............

—

—

1

—

i

1

2

5

Trängen.

1 Vid var och en av de 6 träng- kårerna................................

_

2

1

i

2

2

8

Sammanlagda antalet musikbeställningar vid armén skall alltså utgöra

1,261. Organisationen är emellertid icke ännu fullt genomförd vid Skånska

husarregementet samt vid Svea och Smålands artilleriregementen.

Med avseende å avlöningsförmåner äro musikfanjunkare (musikstyckjunkare)

likställda med fanjunkare (styckjunkare) — i vissa fall med förvaltare

— samt regementstrumslagare och musiksergeanter med sergeanter.

Musikpersonalen av manskaps grad åtnjuter, jämte underhåll in natura,

samma avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställt manskap av motsvarande

grader.

Till gratifikationer åt musikelever äro anslagna vid vartdera av Svea

och Göta livgarden 600 kronor samt vid vart och ett av de övriga infanteriregementena

300 kronor.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För sv ar srevisionen.

Musikaliska

akademien.

Den årliga kostnaden för armémusiken enligt 1905 års organisation beräknades

år 1914 komma att uppgå till kr. 1,406,491: 83.

Försvar srevisionen kar såsom sin uppfattning framhållit, att militärmusikens

huvuduppgift vore signalgivning, under det att harmonimusiken

komme i andra planet. För tillgodoseende av kravet på signalgivning i

fält vore enbart värnpliktiga spel ingalunda tillfyllest, utan borde varje

truppförband förfoga över erforderligt antal fast eller f. d. fast anställda

spel. Med hänsyn till den särställning, Svea och Göta livgarden intoge,

vore det dock önskvärt, att musikkårerna vid dessa regementen bleve så

stora, att god harmonimusik kunde utföras av dem. Vid övriga infanteriregementen

liksom vid kavalleri- och artilleriregementena ävensom vid samtliga

kårer (utom Norrbottens artillerikår och Flygkåren) vore mindre musikkårer

tillfyllest.

I överensstämmelse härmed har revisionen föreslagit musikens organiserande,

på sätt nedanstående tabell utvisar.

Beställning

Typ

I‘)

Typ

II»)

Typ

III3)

Anteckningar

Musiklöjtnanter ......

1

l) Avsedd för Svea och Göta livgarden.

Musikfanjunkare..................

1

1

1

För Svea livgarde tillkommer 1 mu-

Musiksergeanter............

4

3

—

sikvolontär avsedd för K. K. S.

Musikfurirer av 1. klass ..

1

1

1

2) Avsedd för Övriga infanteriregementen

Musikfurirer av 2. klass......

2

2

1

samt för kavalleri- och artillerirege-

Musikkorpraler..........

3

2

2

menten.

Musikvicekorpraler .. .....

4

—

—

3) Avsedd för Gotlands artillerikår samt

Musikvolontärer ...........

6

3

2

ingenjör- och trängkårer.

Summa

22

12

7

För erhållande av en god rekrytering av musikkårerna borde enligt revisionens

mening dels elevanslagen höjas i jämförelse med de år 1905 fastställda

och dels dylika anslag utgå jämväl till specialtruppslagen.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse den 30 maj 1923 har musikaliska

akademien framhållit harmonimusikens stora betydelse under såväl

freds- som fältförhållanden. Musikkårer av den storlek, revisionen föreslagit,

vore i regel ingalunda mäktiga att utföra harmonimusik; en musikkår

av typ II vore användbar endast för enklaste slag av konsertmusik

och alldeles oduglig i fråga om utförande av marschmusik. Sedan länge

hade armémusiken genom offentlig musikutövning gjort en stor insats i

landets musikliv; de militära musikkårerna kunde betraktas som grundläggande

musikskolor av stor betydelse för landets musikkultur, och det

syntes angeläget, att möjligheten för dessa kårer att utföra god harmonimusik

i framtiden i möjligaste mån bevarades. För detta ändamål vore

det lämpligare att göra inskränkningarna i så mån olikformiga, att musikkårerna

vid vissa truppförband bibeliölles vid sådan numerär, att åtminstone

någorlunda god harmonimusik där allt fortfarande kunde utföras, under

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Muj:ts proposition nr 20.

<let att å andra sidan inskränkningarna vid andra truppförband gjordes

•in mera vittgående, än vad revisionen föreslagit. I enlighet med dessa

synpunkter framlade akademien ett förslag till musikkårernas sammansättning

och storlek, vid vars uppgörande hänsyn till olika garnisonsorters

tillgodoseende av harmonimusik varit eu avgörande faktor. Kårernas storlek

borde vid ensamt förlagt infanteriregemente uppgå till 24 man - vid fotgardesregementena till 32 man — samt vid infanteriregemente, föilagt

i samma ort som annat truppförband, till 21 man. Vid specialtruppslagen

skulle i allmänhet finnas kårer om 1 2 man för ensamt förlagt truppförband

och 7 man för övriga.

Svenska musikunderofficerarnas riksförbund har uti eu till Kungl. Maj:t m^™a*£er_

ingiven skrift den 22 maj 1923 föreslagit en viss ökning a\ musikkårernas officerarnas

styrka utöver revisionens förslag, dock efter något andra principer än riksförbund.

musikaliska akademien. Ett särskilt önskemål vore, att varje musikunderofficer

erliölle möjlighet att före avskedstagandet i likhet med det stora

flertalet truppunderofficerare nå fanjunkares grad och därigenom komma i

åtnjutande av med ifrågavarande grad förenade pensionsförmåner.

Chefen för generalstaben har framhållit, att det vid bestämmande av

musikkårernas storlek borde hallas i ögonsikte, att även om dessa karei

i och för sig icke representerade något egentligt stridsvärde, musikens betydelse

för upprätthållande av truppens moral och därmed även av dess

stridsduglighet dock ingalunda finge underskattas. Med full rätt hade

musikaliska akademien framhållit, att »harmonimusikens militära nödvändighet

blivit alltmera erkänd och under världskriget ytterligare bestyrkt.

''Vilken vikt militärmusiken därvid tillmättes, framginge av att de krigförande

gjort allt för att nyupprätta musikkårer, även vid sådana truppförband,

vilka förut ej haft dylika». Musikpersonalen toges dessutom även

i fält i anspråk för en del rent militära befattningar, såsom för signaltjänst,

rapporttjänst in. m. Det syntes emellertid icke möjligt att i detta

sammanhang för armémusiken beräkna högre anslag, än vad med tillämpning

av de utav försvarsrevisionen angivna grunder erfordrades. Då såväl

^musikaliska akademien som Svenska musikunderofficerarnas riksförbund

räknat med högre kostnader än sålunda sagts, kunde dessa förslag således

icke oförändrade tillämpas.

Önskemålet att, på grund av ovan framhållna skäl, göra vissa musikkårer

något större borde dock om möjligt tillgodoses. Dessa större karer

borde därvid främst förekomma vid infanteriet, där pa grund av tjänstgöringens

art musikens betydelse vore störst. Önskvärt vore naturligtvis,

om dessa kårer kunde erhålla en för utförande av så\äl harmoni- som

marschmusik fullt tillfredsställande storlek. Enligt musikaliska akademiens

förslag erfordrades därför en kår om 24 man. Karer av sådan storlek

rymdes dock icke till avsett antal inom ovan angiven kostnadsram. Det vore

därför nödvändigt att i stället räkna med den av musikaliska akademien

för infanteriregemente föreslagna mindre typen, bestående av 21 man.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Icke keller denna kunde emellertid oförändrad upptagas, utan måste av

kostnadsskäl de av akademien föreslagna 4 volontärerna av 2. klass ersättas

av elever och således på stat uppföras endast 17 man. Flertalet

infanteriregementen borde erhålla en sådan kår. Detta vore emellertid

inom omförmälda kostnadsram möjligt endast, därest flertalet övriga regementen

och kårer tilldelades musikkårer om endast 7 man enligt den av

försvarsrevisionen föreslagna typ III.

Emellertid borde en del avvikelser göras från dessa allmänna grunder.

Så syntes de till Stockholm förlagda regementena med hänsyn till garnisonstjänsten

därstädes böra erhålla något starkare musikkårer än 7 man, och

syntes den av försvarsrevisionen föreslagna typ II om 12 man vara lämplig.

I Boden och å Karlsborg kunde med fördel musikkårerna underställaskommendanterna

och organiseras med hänsyn till hela garnisonens behov

samt musikpersonalens tjänstgöring vid de olika truppförbanden regleras

av vederbörande kommendant. I anslutning härtill föresloges för Bodens

garnison eu musikkår om 24 man, medan för Karlsborgs garnison en kår

av typ II syntes tillräcklig.

Den i Jämtlands fältjägarregementes kasern förlagda Norrlands ingenjörkårs

behov av musikpersonal borde kunna fyllas från nämnda regemente.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, borde armémusiken erhålla

följande organisation:

Personal.

Typ I.

Typ II.

•Typ III.

Typ IV.

Ant.

Vid samtliga

infanterire- gementen

utom I. 7,

I. 19 och

I. 26.

Vid I. 7,

I. 26, K. 1,

K. 2, kav.

brig., A. 1,

A. 9, Karls- borgs garni- son.

Vid K. 3—

K. 5, K. 8,

A. 2—A. 7,

Ing. I, Ing. 3,

T. 1—T. 6.

Vid Bodens

garnison.

Musikfanj unk are

1

1

i

Musiksergeanter .........

4

3

1

5

Musikfurirer 1. klass ....

2

1

1

3

Musikfurirer 2. klass ...

2

2

1

2

Musikkorpraler ...

1

1

1

2

Musikvicekorpraler ____

2

1

1

2

Musikvolontärer . .

5

3

2

9

Summa

17

12

7

24

Musikelever .... ......

5

4

3

6

Av tabellen framginge, att befordringsförhållandena för musikpersonal

ställde sig något ofördelaktigare än enligt försvarsrevisionens förslag, i det

att musiklöjtnantsbeställning icke förekomme vid någon typ, icke heller

musikfanjunkarbeställning vid typ III.

Den av Svenska musikunderofficerarnas riksförbund väckta frågan om beredande

av möjlighet åt varje musikunderofficer att före avskedandet i likhet

med det stora flertalet truppunderofficerare nå fanjunkares grad och så
-

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maja* proposition nr 2<).

217

lunda komma i åtnjutande av med ifrågavarande grad förenade pensionsförmåner

syntes värd beaktande. Det skulle sålunda utan tvivel vara

önskvärt, att musikunderofficerarna vid avgång med pension kunde beredas

en tryggad existens. Det kunde emellertid icke förnekas, att truppunderofficerarna

i egenskap av kompani- (skvadrons- och batteri ) adjutanter hade

avsevärt större arbetsbörda och ansvar, varför en jämförelse icke utan vidare

kunde ske. Vidare hade musikunderofficeren på grund av i tjänsten

förvärvad färdighet möjlighet till biförtjänster och därmed förbättrade levnadsförhållanden.

Efter avskedstagandet kunde vidare musikunderofficeren

vinna civilanställning såsom musiker och således utan förändring av yrke.

Sedan musikunderofficeren uppnått en sådan ålder, att ett aktivt utövande

av musik för honom icke längre vore möjligt, vore han däremot i större

behov av förbättrad pension. På grund härav borde musikunderofficer,

som vid uppnådd pensionsålder avginge med allenast musiksergeants pensionsförmåner,

vid uppnådda 60 levnadsår tilldelas pensionsförbättring av

sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet motsvarade musikfanjunkares.

Eventuellt kunde sådan förbättring göras beroende av viss tjänstgöring

efter avskedet.

Det av chefen för generalstaben framställda förslaget angående armémusikens

organisation tillgodoser signalgivningens krav, samtidigt som det

ur harmonimusikens synpunkt torde vara att föredraga framför revisionens

förslag. Dessutom ställer det sig relativt billigare än det sistnämnda.

Givet är emellertid, att de av generalstabschefen föreslagna musikkårerna

av typ II och i all synnerhet av typ III ur nyssnämnda synpunkt äro

svaga. Jag har därför tagit under övervägande, huruvida icke en lämpligare

organisation skulle kunna erhållas utan kostnadsökning genom att

för harmonimusikens tillgodoseende öka musikkårerna vid infanteriregementena

och i samband därmed för specialtruppförbanden såsom regel icke

räkna med någon musikpersonal alls. Enligt vad jag inhämtat, kunna

emellertid starka militära skäl anföras mot en dylik anordning. Vid

kavalleriet förefinnes sålunda under tjänstgöring ett bestämt behov av

beridna signalgivare. Det torde icke vara möjligt att med de av mig

föreslagna utbildningstiderna erhålla sådana bland de värnpliktiga. Vid

övriga specialtruppslag föreligger visserligen icke för tjänsten ett sådant

behov av musikpersonal, att dylik i och för sig kan anses oundgängligen

nödvändig. Såväl ur tjänstens synpunkt som av psykologiska skäl torde

det emellertid, även vad ifrågavarande truppslag beträffar, vara synnerligen

värdefullt att äga tillgång till egen musikpersonal. Det synes ock böra

framhållas, att musikpersonalen vid specialtruppslagen — liksom vid infanteriet

— finner användning i vissa rent militära tjänsteuppdrag, t. ex.

i signaltjänst, såsom rapportryttare, vid remontdressyr o. s. v. Med

hänsyn härtill skulle ett indragande av musikpersonalen komma att medföra

olägenheter.

Departements
chefers.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. May.ts proposition nr 20.

Den ifrågasatta anordningen är således ur militär synpunkt förenad

med betydande nackdelar. Dessa synas mig icke kunna uppvägas genom

den åsyftade förstärkningen av harmonimusiken vid infanteriregementena.

En dylik anordning kan därför av mig icke förordas, utan bör enligt min

åsikt armémusiken organiseras enligt de av chefen för generalstaben föreslagna

grunderna. Endast de avvikelser böra vidtagas, som betingas av

olikheter i fråga om antal truppförband och dylikt.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör armémusiken organiseras sålunda

:

1. Bodens garnison.

1 musikfanjunkare, 2 musikkorpraler,

5 musiksergeanter, 2 musikvicekorpraler,

3 musikfurirer 1. klass, 9 musikvolontärer samt dessutom

2 musikfurirer 2. klass, 6 musikelever.

Denna musikpersonal uppföres å kommendantskapets stat.

2. Karlsborgs garnison.

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir 1. klass,

2 musikfurirer 2. klass,

1 musikkorpral,

1 musikvieekorpral,

3 musikvolontärer samt dessutom

4 musikelever.

Denna musikpersonal torde — enär kommendantskapet å Karlsborg föreslås

till indragning -— böra uppföras å Luftvärnsartilleriregementets stat.

3. Infanteriet.

Vid samtliga regementen

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer 1. klass,

2 musikfurirer 2. klass,

utom Norrbottens regemente:

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

5 musikvolontärer1) samt

5 musikelever.

4. Kavalleriet.

a) vid vartdera av Livgardet till

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir 1. klass,

2 musikfurirer 2. klass,

häst och Livregementets dragoner:

1 musikkorpral,

1 musikvieekorpral,

3 musikvolontärer samt dessutom

4 musikelever.

b) Vid vart och ett av övriga fyra kavalleriregementen:

1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,

1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom

1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.

1 musikkorpral,

1) För tjänstgöring å krigsskolan å Karlberg beräknas vid behov bliva beordrad en

musikvolontär ur regemente tillhörande Stockholms garnison.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts proposition nr 20.

5. Artilleriet.

219

a) vid vartdera av Svea artilleriregemente och Arméartilleriregementet:
-

1 musikstyckjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir 1. klass,

2 musikfurirer 2. klass,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer samt dessutom

4 musikelever.

b) vid vartdera av Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands

artilleriregementen ävensom vid Gotlands art illerilcår:

1 musiksergeant, 1 musikvicekonstapel,

1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom

1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.

1 musikkonstapel,

c) på Luftvärnsartilleriregementets stat uppföres, enligt vad ovan anförts,

den för Karlsborgs garnison gemensamma musikkåren.

6. Ingenjörtrupperna.

a) vid vardera av Svea ingenjörkår och Fälttelegraf regementet:

1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,

1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom

1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.

1 musikkorpral,

b) vid Norrlands ingenjörkår beräknas icke någon musikpersonal; musikbehovet

tillgodoses av Jämtlands fältjägarregementes musikkår.

7. Trängtrupperna.

Vid var och en av de sex trängkårerna:

1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,

1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom

1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.

1 musikkorpral,

Med den sålunda föreslagna organisationen skulle vid armén komma att

finnas sammanlagt 635 musikbeställningar, fördelade på olika tjänstegrader,

på sätt nedanstående sammanställning utvisar.

Musik-

fanjun-

kare.

Musik-

serge-

anter.

Manskap.

Summa

musik - perso- nal.

Musik-

elever.

Furi- rer av

1. kl.

Furi.

rer av

2. kl.

Korp-

raler.

Vice-

korp-

raler.

Volon-

tärer.

Föreliggande för- slag ..................

31

138

76

SO

so

75

1S5

635

205

Det av chefen för generalstaben framställda förslaget att tilldela pensionerad

musiksergeant vid uppnådda 60 levnadsår pensionsförbättring av

s. 220 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisatio

n.

220 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet komme att motsvara

musikfanjunkares pension, synes mig värt beaktande. Förslaget torde

lämpligen böra tagas under omprövning i samband med den reglering av

den militära personalens avlönings- och pensionsförhållanden i allmänhet,

vilken efter den nya försvarsorganisationens genomförande måste äga rum.

Givetvis bör härvid även tagas under övervägande, huruvida en dylik förmån

bör göras beroende av viss tjänstgöring efter avskedstagandet.

Då benämningen »underofficer» icke längre avses för de hittillsvarande

till musiken icke hänförbara underofficerarna, synes denna benämning icke

heller böra förekomma för musikpersonal. Musikfanjunkare (musikstyckjunkare)

bör liksom övriga fanjunkare (styckjunkare) erhålla fänriks tjänstegrad.

I enlighet med vad för närvarande är fallet, bör musikledare kunna

tilldelas löjtnants eller kaptens tjänstegrad.

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Fältläkarkåren utgöres enligt gällande organisation av på aktiv stat

anställd personal samt av personal anställd på reservstat och i kårens

reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen utgöres av:

1 generalfältläkare, 49 regementsläkare,

1 överfältläkare, 55 bataljonsläkare samt

6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Av ifrågavarande personal är generalfältläkaren, vilken innehar generalmajors

tjänsteställning, chef för fältläkarkåren med dess reservpersonal,

samt tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Över fältläkaren, vilken har överstelöjtnants tjänsteställning, är generalfältläkarens

närmaste man och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå.

Han förestår därjämte avdelningen för sjukvårdsärenden i generalfältläkarens

expedition.

Fältläkarna, vilka jämväl hava överstelöjtnants tjänsteställning, tjänstgöra

såsom fördelningsläkare i vederbörande arméfördelningsstaber. Deras

uppgift är att utöva inseende över arméfördelningsområdets militära sjukvårdsväsende

med dess personal och materiel.

Av regementsläkarna, vilka hava majors tjänsteställning, och bataljonsläkarna,

vilka hava kaptens tjänsteställning, tjänstgör det stora flertalet

vid vederbörande regementen och kårer, där de hava att ombesörja den

ordinarie sjukvården.

Vid infanteriet äro sålunda placerade tillhopa 26 regementsläkare

och 26 bataljonsläkare, nämligen 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare

vid varje regemente med undantag av Norrbottens regemente och Gotlands

infanteriregemente. Vid dessa båda regementen finnas icke några läkare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 20.

22!

anställda, utan ombesörj es sjukvården vid det förra av de vid kommen - dantskapet i Boden anställda läkarna och vid det senare av läkarna vid

militärbefälet på Gotland.

Vid kavalleriet äro anställda tillhopa 2 regementsläkare och 8 bataljonsläkare,

nämligen vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena

1 bataljonsläkare och vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena

1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare. Sjukvården vid

Norrbottens kavallerikår är avsedd att upprätthållas av läkarna vid kommendantskapet

i Boden.

För artilleriet äro avsedda tillhopa 7 regementsläkare och 6 bataljonsläkare,

nämligen 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare vid vart och

ett av de sex fältartilleriregementena och 1 regementsläkare för Positionsartilleriregementet.

Vid Gotlands artillerikår ombesörjes sjukvården av

läkarna vid militärbefälet på Gotland, vid Bodens artilleriregemente av

läkarna vid kommendantskapet i Boden och vid Karlsborgs artillerikår av

läkarna vid kommendantskapet å Karlsborg.

Vid fortifikationen skola enligt organisationen finnas 2 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare. Av dessa äro den ene regementsläkaren

och bataljonsläkaren avsedda för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren

gemensamt och den andre regementsläkaren avsedd för Norrlands ingenjörkår.

Vid Göta ingenjörkår ombesörjes sjukvården av läkarna vid kommendantskapet

å Karlsborg och vid Bodens ingenjörkår av läkarna vid

kommendantskapet i Boden.

Vid trängen äro anställda 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare

vid varje trängkår, alltså tillhopa 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare.

Av de återstående regements- och bataljonsläkarna äro anställda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1 regementsläkare såsom

byråassistent och 1 bataljonsläkare såsom assistent,

vid militärbefälet på Gotland 1 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,

vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare för Bodens

garnisonssjukhus och för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare

vid kommendantskapet samt 2 bataljonsläkare för Bodens garnison och

garnisonssjukhus,

vid kommendantskapet å Karlsborg 1 regements- och 1 bataljonsläkare

för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,

vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 regementsläkare såsom överläkare,

tillika chefläkare, och 1 bataljonsläkare såsom överläkare samt

vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöra en reserv för truppförbandens

ordinarie läkare. I motsats till dessa hava de icke någon ständig tjänstgöring,

utan äro avsedda att tjänstgöra under regementsövningar vid flertalet

truppförband, vid särskilda utbildningskurser och skolor o. d., undertiden

för de årliga inskrivningsförrättningarna, såsom vikarier i vissa fall

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungi. Maj;ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen
-

för ordinarie läkare m. m. samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar.

Tjänstgöringsskyldigheten är bestämd till högst 75 dagar om

året. Ifrågavarande bataljonsläkare åtnjuta, förutom eu mindre lön jämte

två ålder stillägg, visst dagarvode, utgående med olika belopp under tjänstgöring

å egen bostadsort och under tjänstgöring utom bostadsorten.

Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren skulle

den då befintliga fältläkarstipendiatinstitutionen efterhand avvecklas. På

grund av det vid armén förefintliga stora behovet av läkare har emellertid

en sådan avveckling ännu icke kunnat helt genomföras. Ännu kvarstå å

ordinarie stat 24 fältläkarstipendiatbeställningar. Innehavarna av dessa

åtnjuta ett visst mindre arvode ävensom visst dagarvode under den till

90 dagar om året beräknade tjänstgöringen.

För fältläkarkårens personal på reservstat och i kårens reserv redogöres

i annat sammanhang (sid. 271 och 294).

Försvarsrevisionen har (Del 1, sid. 499) framhållit, att den av densamma

föreslagna minskningen av antalet truppförband m. m. givetvis

medförde en motsvarande minskning av antalet läkare. Beträffande behovet

av läkare vid de kvarstående truppförbanden o. s. v. torde visserligen

till följd av den föreslagna omläggningen av värnpliktstjänstgöringen

den egentliga sjukvården icke komma att taga läkarnas tid i anspråk i

samma utsträckning som enligt nuvarande organisation, men å andra sidan

vore att märka, att läkarpersonalens övriga rätt så omfattande göromål,

såsom expeditionstjänsten och allt vad därmed sammanhängde, undervisningsskyldighet,

tjänstgöring vid skolor och särskilda utbildningskurser

ävensom vid de årliga inskrivningsförrättningarna, i stort sett komme att

bliva desamma som hittills. På grund härav och med hänsyn till nödvändigheten

av att i görligaste mån säkerställa det vid inträffande mobilisering

förefintliga stora behovet av fullt kompetenta militärläkare hade

revisionen icke funnit sig böra föreslå indragning av läkarbeställningar i

andra fall, än där detta betingades av den föreslagna indragningen av

truppförband eller eljest ansåges kunna ske utan någon som helst olägenhet

för såväl sjukvårdens som tjänstens i övrigt behöriga upprätthållande.

Beträffande försvarsrevisionens förslag torde följande böra särskilt framhållas.

Vid den ny organiserade Norrbottens artillerihår förutsattes sjukvården

komma att omhänderhavas av de vid kommendantskapet i Boden anställda

läkarna.

Vid Norrlands ingenjörhår, som enligt revisionens förslag skulle förläggas

till Jämtlands fältjägarregemente, syntes läkarvården kunna ombesörjas av

de vid nämnda regemente anställda båda läkarne. För den händelse göromålens

omfattning skulle så betinga, borde nödigt biträde kunna erhållas

av någon av de båda läkarna vid Norrlands artilleriregemente.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2-2:5

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Vid Gotlands trupper vore de med läkarvårdens upprätthållande förenade

"öromålen enligt revisionens mening icke av större omfattning, än att de

utan någon som helst svårighet kunde ombesörjas av 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare. Revisionen funne sig därför böra föreslå, att den

ena av de nuvarande båda batalj onsläkarbeställningama indroges.

I fråga om den regementsläkare och den bataljonsläkare, som vore anställda

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, hade från sjukvårdsstyrelsens

sida framhållits, att en hel del av de göromål, som ombesörjdes av ifrågavarande

båda. läkare, vore av den beskaffenhet, att de med väsentligt större

fördel skulle kunna handläggas av eu för ändamålet lämplig officer. Vid

sådant förhållande och då det jämväl för styrelsens arbete i övrigt vore

synnerligen önskvärt att hava ständig tillgång till den rent militära sakkunskapen,

hade styrelsen föreslagit, att den nuvarande bataljonsläkaren

skulle utbytas mot en högskoleutbildad officer. Då den sålunda ifrågasatta

anordningen icke vore ägnad att medföra några ökade kostnader för

statsverket, hade revisionen icke något att erinra mot densamma. Med

hänsyn till de kvalifikationer, som borde ställas på ifrågavarande officer,

borde lian lämpligen uppföras såsom kapten å generalstabens stat. I den

mån tjänstgöringsförhållandena i sjukvårdsstyrelsen det medgåve, syntes

han ock böra beordras till tjänstgöring vid generalstabens huvudstation.

Av de båda vid garnisonssjukhuset i Stockholm anställda läkarna vore

regementsläkaren (chefläkaren) överläkare vid sjukhusets kirurgiska avdelning

och batalj onsläkaren överläkare vid sjukhusets medicinska avdelning.

Till båda utginge, förutom ordinarie lön, jämväl arvoden om 1,170 kronor.

Vid upprepade tillfällen hade emellertid av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

framhållits önskvärdheten av en sådan organisationsändring, att

möjlighet bereddes att, liksom fallet vore vid de på mer än eu avdelning

uppdelade civila sjukvårdsinrättningarna, såsom chefläkare förordna den

överläkare, som ansåges för uppdraget lämpligast. Sjukvårdsstyrelsen hade

därför föreslagit, att båda överläkarna, vilka i fråga om arbetsuppgifter

och ansvar vore fullt likställda, måtte å staten upptagas såsom regementsläkare,

och att ett särskilt arvode å staten skulle beräknas för den, som

förordnades såsom chefläkare. Då revisionen funne den sålunda föreslagna

anordningen ur organisatorisk synpunkt riktig, ansåge revisionen sig böra

tillstyrka densamma. Den nuvarande bataljonsläkarbeställningen borde alltså

utbytas mot 1 regementsläkarbeställning. I samband härmed borde de nuvarande

arvodena bortfalla och i stället å staten beräknas särskilt arvode

åt den av de båda överläkarna, som förordnades såsom chefläkare.

Vad bataljonsläkarna vid fältläkarkåren beträffade, skulle det visserligen

enligt revisionens mening kunna ifrågasättas, huruvida icke deras antal

skulle på grund av den föreslagna minskade arméorganisationen kunna

något reduceras. Med hänsyn till det förefintliga stora behovet av läkare

i och för fullgörande av tillfälliga kommenderingar, särskilt till inskrivningsförrättningar

in. m. — ett behov som med nuvarande organisation visat

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Departementschef''en.

Garnisons
sjukhusen.

Nuvarande

organisation.

Kungl. Majds proposition nr 20.

sig synnerligen svårt att tillgodose — liade emellertid revisionen icke

ansett sig böra framställa något förslag i förevarande hänseende.

Fältläkar stipendiatinstitutionen borde i överensstämmelse med 1911 års

riksdagsbeslut helt och hållet avvecklas.

Enligt revisionens förslag skulle fältläkarkårens aktiva personal utgöras

av:

1 generalfältläkare, 36 regementsläkare,

1 överfältläkare, 40 bataljonsläkare och

4 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Behovet av aktiv läkarpersonal anser jag böra beräknas enligt de av

försvarsrevisionen angivna grunderna. Endast sådana ändringar böra vidtagas,

som äro eu följd av olikheter beträffande organisationen i högre och

lägre truppförband. I överensstämmelse härmed bör den aktiva läkarpersonalen

beräknas sålunda:

För arméförv ältning ens sjukvårdsstyrelse erfordras 1 generalfältläkare, 1

överfältläkare och 1 regementsläkare. Den hittills vid styrelsen anställde

bataljonsläkaren utbytes i överensstämmelse med revisionens förslag mot

1 kapten å generalstabens stat.

För var och eu av de sex arméfördelningarna erfordras 1 fältläkare.

För varje infanteriregemente utom Norrbottens regemente och Gotlands

infanteriregemente erfordras 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare.

För varje kavalleriregemente erfordras 1 bataljonsläkare.

För varje fördelningsartilleriregemente erfordras 1 regementsläkare och

1 bataljonsläkare samt för Arméartilleriregementet 1 regementsläkare.

Gemensamt för Svea ingenjörkår och Fälttelegraf regementet uppföras 1

regements- och 1 bataljonsläkare.

För varje trängkår erfordras 1 regements- och 1 bataljonsläkare.

I övrigt erfordras:

vid militärbefälet på Gotland 1 regements- och 1 bataljonsläkare,

vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,

vid garnisonssjukhuset å Karlsborg 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare,

vid garnisonssjukhuset i Stockholm 2 regementsläkare,

vid krigsskolan 1 bataljonsläkare samt

44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Den sålunda föreslagna aktiva läkarpersonalen utgör sammanlagt:

1 generalfältläkare, 45 regementsläkare,

1 överfältläkare, 48 bataljonsläkare samt

6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Förutom de vid truppförbanden befintliga sjukvårdsinrättningarna finnas

för närvarande vid armén tre särskilda garnisonssjukhus, nämligen:

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

225

garnisonssjulchuset i Stockholm, med uppgift dels att mottaga och vårda

sådana sjuka från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit

kommenderade truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande

armén, ävensom i mån av utrymmen från marinen, vilka ej lämpligen

kunna behandlas vid eget truppförband, och dels att vara en utbildningsanstalt

för militärläkare och annan sjukvårdspersonal vid armén;

garnisonssjukhuset å Karlshor g, avsett för sjuka bland den militära och

civila personal, som i kronans tjänst eller arbete är förlagd på fästningens

område, samt

garnisonssjukhuset i Boden, med uppgift att från de i Boden förlagda

eller dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser

ävensom från de till Bodens fästning hörande formationer, anstalter,

verk och inrättningar mottaga och vårda personal, som är i behov

av sjukhusvård.

För vart och ett av garnisonssjukhusen finnes en särskild stat fastställd,

upptagande den för sjukhusets drift erforderliga förvaltnings- och sjukvårdspersonalen.

Mellan staten för garnisonssjukhuset i Stockholm och

staterna för de båda andra sjukhusen föreligger dock den skillnaden, att

medan den förra upptager samtliga vid sjukhuset tjänstgörande läkare, de

senare icke upptaga någon som helst läkarpersonal, utan är denna uppförd

å staten för kommendantskapen.

Med avseende å garnisonssjukhusens uppgifter och allmänna organisation

har revisionen icke föreslagit någon ändring.

Yad den vid garnisonssjukhusen anställda förvaltnings- och sjukvårdspersonalen

beträffade, vore denna givetvis beräknad med hänsyn till den

omfattning, vari sjukhusen enligt nuvarande arméorganisation plägade vara

belagda. I den mån den av revisionen föreslagna organisationen komme

att medföra en minskad beläggning inom garnisonssjukhusen, borde alltså

vissa indragningar och besparingar i sjukhusens nuvarande stater kunna

göras. Då det emellertid icke på förhand kunde med någon som helst

säkerhet avgöras, huruvida eller i vad mån en sådan minskning komme

att inträda, hade revisionen ansett sig icke kunna ingå i någon prövning

av garnisonssjukhusens personalbehov, utan i sina beräkningar av kostnaderna

för den av revisionen föreslagna härordningen för garnisonssjukhusen

upptagit samma förvaltnings- och sjukvårdspersonal som för närvarande.

Dock borde vid garnisonssjukhuset i Stockholm den ändringen vidtagas,

att den för den ene överläkaren avsedda bataljonsläkarbeställningen förändrades

till en regementsläkarbeställning, ävensom att såsom sjukhusintendent

anställdes 1 pensionerad officer i stället för såsom nu en intendenturofficer

å aktiv stat. Vidare borde å staten för garnisonssjukhuset

i Karlsborg uppföras 1 regements- och 1 bataljonsläkarbeställning i stället

för å staten för det hittillsvarande kommendantskapet därstädes.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 15

Försvarsrevisionen.

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kivngl. Maj:ts proposition nr 20.

Chefen

för generalstaben.

Departements
chefen.

Arméns sjuksköterskekår.

Nuvarande

organisation.

Mot vad försvarsrevisionen anfört liar chefen för generalstaben förklarat

sig i och för sig icke hava något att erinra.

Beträffande garnisonssjukhuset i Stockholm har dock framhållits, att

kostnaderna för detsamma vore alltför stora i förhållande till den personal,

för vilken sjukhuset efter nu föreslagen omorganisation av försvarsväsendet

avsåges. Innan en dylik omorganisation vore beslutad, syntes

emellertid icke lämpligt att upptaga denna fråga till behandling, men efter

ett sådant beslut borde den snarast möjligt göras till föremål för särskild

utredning.

Chefen för generalstaben har vidare anfört, att marinens utgifter för

garnisonssjukhuset vore väsentligt mindre, än vad som i verkligheten belöpte

på den åt marinens personal lämnade sjukvården. Sålunda hade

under år 1922 antalet sjukdagar för personal från armén och marinen

varit respektive 31,198 och 19,782. Med eu proportionell fördelning

skulle arméns och marinens kostnader hava uppgått till respektive kr.

290,702: 88 och kr. 184,328: 62. Marinens utgifter för garnisonssjukhuset

hade emellertid utgjort allenast kr. 41,682:62 eller således 142,646

kronor mindre än de verkliga kostnaderna.

Jag ansluter mig i fråga om garnisonssjukhusen till vad försvarsrevisionen

anfört. Huruvida möjlighet finnes att enligt den av mig föreslagna

organisationen minska kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm,

anser jag emellertid böra göras till föremål för särskild utredning. I samband

härmed torde även böra undersökas möjligheten att inskränka läkar - personalen icke blott vid i Stockholm förlagda truppförband utan även vid

flottans station därstädes.

Med hänsyn till vad chefen för generalstaben anfört rörande fördelningen

av utgifterna för garnisonssjukhuset mellan armén och marinen, skulle det

kunna ifrågasättas att från lantförsvarets till sjöförsvarets anslag överföra

viss i förhållande till antalet sjukdagar beräknad procent av ifrågavarande

utgifter. Då emellertid dessa i sin helhet skola bestridas av medel under

en och samma huvudtitel i riksstaten, anser jag mig icke böra föreslå

någon åtgärd i angivna riktning.

För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns

sjukvårds väsende och de frivilliga sjuk värd sföreningarna samt för åstadkommande

av bättre sjukvård bland värnpliktiga och fast anställda beslöts

redan år 1907 att vid vissa truppförband anställa sjuksköterskor från

svenska Röda Korset. Med anledning av de goda resultat för sjukvården,

som därigenom vunnos, ökades efterhand antalet sjuksköterskor, och från

och med år 1917 erhöll denna gren av den militära sjukvården en fastare

organisation, i det att sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring ordnades

efter mera stadigvarande former genom upprättande av eu för armén

avsedd särskild sjuksköterskekår.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts proposition nr 20.

227

Den för arméns sjuksköterskekår fastställda staten upptager 44 ordinarie

sjuksköterskor. Nämnda antal är beräknat efter principen, att varje infanteriregemente

i regel erhåller en sköterska — vissa av dem, speciellt de

norrländska, två — samt varje artilleriregemente och en del trängkårer likaledes

eu sköterska. För kavalleriregementena har däremot i allmänhet någon

sköterska icke ansetts nödvändig. För anställande vid behov av extra

sjuksköterskor är å staten uppfört visst belopp.

Beträffande de ordinarie sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring

gäller, att arméfördelningschef (likställd chef) skall årligen till arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse avgiva förslag till anställande av sjuksköterskor

vid truppförbanden (militärsjukhusen) för påföljande år. Sedan styrelsen

meddelat, till vilket antal och enligt vilken fördelning sköterskor må för

året anställas, sker anställandet av arméfördelningschefen efter samråd med

svenska Röda Korset eller, där detta undantagsvis ej kan ställa sköterskor

till förfogande, med annan likställd sjukvårdsorganisation. Beträffande

sjuksköterskor, tjänstgörande vid truppförband inom samma förläggningsort,

äger arméfördelningschefen vidtaga de tillfälliga jämkningar rörande deras

placering m. in., vilka kunna finnas lämpliga med hänsyn till olika behov

vid truppförbanden, föranledda av större sjuklighet, semester, tjänstledighet

m. in.

Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor

disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande

av extra sköterskor dels såsom vikarier för de ordinarie sköterskorna under

semester och sjukdom dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen,

då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning

av trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Med avseende å arméns sjuksköterskekårs allmänna organisation har

försvarsrevisionen icke föreslagit någon ändring.

Icke heller jag ifrågasätter någon ändring i den allmänna organisationen

av omförmälda kår.

Med hänsyn till de av mig förordade inskränkningarna i försvarsorganisationen

bör emellertid det nuvarande antalet ordinarie sjuksköterskor

minskas från 44 till 41.

3. Fältveterinärkåren.

Enligt gällande organisation utgöres fältveterinärkåren liksom fältläkarkåren

av dels på aktiv stat anställd personal och dels personal, anställd på

reservstat och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen, vilken liksom reservpersonalen

lyder under generalfältläkaren, utgöres av:

1 överfältveterinär, 11 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer, 27 bataljonsveterinärer.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Av ifrågavarande personal är överfältveterinären, vilken innehar överstelöjtnants

tjänsteställning, chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå

samt förestår avdelningen för fältveterinärärenden i generalfältläkarens

expedition. Överfältveterinären åligger dessutom att genom inspektioner

övervaka veterinärvården inom armén ävensom att utöva överbefälet

vid militärveterinära utbildningskurser.

Fältveterinärerna, vilka hava majors tjänsteställning, tjänstgöra såsom

fördelningsveterinärer i vederbörande arméfördelningsstaber och hava såsom

sådana att under arméfördelningscheferna utöva inseendet över veterinärvården

vid arméfördelningens truppförband. Därjämte hava fältveterinärerna

att bestrida veterinärvården vid de till samma plats som arméfördelningsstaberna

förlagda truppförbanden, nämligen:

fältveterinären vid första arméfördelningen regementsveterinärs åligganden

vid Skånska husarregementet,

fältveterinären vid andra arméfördelningen veterinärvården vid Östgöta

trängkår ävensom vid Första och Andra livgrenadjärregementena,

fältveterinären vid tredje arméfördelningen regementsveterinärs åligganden

vid Livregementets husarer,

fältveterinären vid fjärde arméfördelningen regementsveterinärs åligganden

vid Livgardet till häst,

fältveterinären vid femte arméfördelningen regementsveterinärs åligganden

vid Livregementets dragoner samt

fältveterinären vid sjätte arméfördelningen regementsveterinärs åligganden

vid Norrlands artilleriregemente.

Begementsveterinärerna, vilka hava kaptens tjänsteställning, och bataljonsv

eter inär erna, av vilka de äldre hava kaptens och de yngre löjtnants tjänsteställning,

äro enligt organisationen placerade sålunda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå:

1 regementsveterinär såsom byråassistent;

vid kavalleriet:

1 bataljonsveterinär vid Livgardet till häst, med skyldighet att jämte

egen tjänst bestrida veterinärvården vid Svea livgarde,

1 bataljonsveterinär vid Livregementets dragoner,

1 bataljonsveterinär vid Livregementets husarer,

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Smålands husarregemente,

med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst bestrida

veterinärvården vid Kalmar regemente,

2 bataljonsveterinärer vid Skånska husarregementet,

1 regementsveterinär och 2 batalj onsveterinärer vid Skånska dragonregementet,

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Kronprinsens husarregemente

samt

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

229

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Norrlands dragonregemente,

med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst

bestrida veterinärvården vid Västerbottens regemente;

vid artilleriet:

1 regementsveterinär och 1 batalj onsveterinär vid Svea artilleriregemente,

med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst bestrida

veterinärvården vid Göta livgarde,

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente,

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Wendes artilleriregemente,

med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst bestrida

veterinärvården vid Norra skånska infanteriregementet,

1 bataljonsveterinär vid Norrlands artilleriregemente,

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Upplands artilleriregemente,

med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst

bestrida veterinärvården vid Upplands infanteriregemente,

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Smålands artilleriregemente,

med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst

bestrida veterinärvården vid Jönköpings regemente, samt

1 bataljonsveterinär vid Positionsartilleriregementet, med skyldighet att

jämte egen tjänst bestrida veterinärvården vid krigsskolan å Karlberg;

vid fortifikationen:

1 bataljonsveterinär för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren samt

1 bataljonsveterinär för Norrlands ingenjörkår, med skyldighet att jämte

egen tjänst bestrida veterinärvården vid Jämtlands fältjägarregemente;

vid trängen:

1 bataljonsveterinär för Svea trängkår, med skyldighet att jämte egen

tjänst bestrida veterinärvården vid Livregementets grenadjärer,

1 bataljonsveterinär för Göta trängkår, med skyldighet att jämte egen

tjänst bestrida veterinärvården vid Skaraborgs regemente,

1 bataljonsveterinär för Norrlands trängkår, med skyldighet att jämte

egen tjänst bestrida veterinärvården vid Västernorrlands regemente,

1 bataljonsveterinär för Skånska trängkåren samt

1 bataljonsveterinär för Västmanlands trängkår;

för Gotlands trupper:

1 bataljonsveterinär, nppförd å staten för militärbefälet å Gotland;

för garnisonen å Karlsborg:

1 bataljonsveterinär, uppförd å staten för kommendantskapet;

för Bodens trupper:

1 regementsveterinär för Bodens garnison samt för bestridande av tjänsten

såsom fästningsveterinär vid kommendantskapet därstädes, uppförd å staten

för kommendantskapet; samt

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För sv ar srevisionen.

vid ridskolan å Strömsholm:

t bataljonsveterinär, med skyldighet att jämte egen tjänst bestrida veterinärvården

vid Utnäslöts remontdepå.

Såsom av det anförda framgår, äro ordinarie veterinärer vid truppförband,

stab o. s. v. skyldiga att jämte egen befattning bestrida veterinärvården

vid till samma ort förlagt infanteri truppförband. Av arméns 28 infanteriregementen

äro emellertid 13 regementen förlagda till platser, där beridet

truppförband icke finnes. Vid dessa regementen, nämligen Yästgöta regemente,

Karlskrona grenadjärregemente, Södermanlands och Kronobergs

regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Bohusläns,

Västmanlands och Värmlands regementen, Södra skånska infanteriregementet

samt Vaxholms grenadjärregemente, ombesörjes veterinärvården av civil

veterinär mot åtnjutande av visst arvode. För ändamålet är under avlöningsanslaget

beräknat ett belopp av 5,000 kronor.

För fältveterinärkårens personal på reservstat och i kårens reserv redogöres

i annat sammanhang (sid. 271 och 294).

Försvarsrevisionen har framhållit, att liksom i fråga om läkarpersonalen

den av revisionen föreslagna indragningen av vissa truppförband medförde

en motsvarande minskning av antalet militärveterinärer. Beträffande behovet

av veterinärer i övrigt komme visserligen minskningen av antalet

såväl stamhästar som lejda hästar (ackordhästar) att medföra eu minskning

av veterinärernas arbete med hästsjukvården, men å andra sidan gällde

här, liksom i fråga om läkarpersonalen, dels att veterinärernas åligganden

beträffande veterinärvården i övrigt komme att i stort sett kräva samma

tid som hittills, dels ock att mobiliseringsbehovet av fullt kompetenta

militärveterinärer måste i görligaste män säkerställas. Liksom då fråga

vore om fältläkarkåren, hade revisionen därför icke funnit sig böra föreslå

indragning av veterinärbeställningar i andra fall, än där detta betingades

av den föreslagna indragningen av truppförband eller eljest ansåges kunna

ske utan någon som helst olägenhet för såväl hästsjukvårdens som tjänstens

i övrigt behöriga upprätthållande.

Beträffande revisionens förslag torde följande böra särskilt framhållas.

Enligt revisionens uppfattning finge veterinärgöromålen vid de olika

kavalleriregementena icke större omfattning, än att de i regel borde kunna

handhavas av en veterinär.

Bataljonsveterinärbeställningen vid den enligt revisionens förslag vid

Jämtlands fältjägarregemente förlagda Norrlands ingenjörkår syntes revisionen

kunna indragas och veterinärvården vid nämnda två truppförband ombesörjas

av den Hd Norrlands artilleriregemente anställde bataljonsveterinären.

Enligt revisionens förslag skulle fältveterinärkårens aktiva personal ut

göras av:

1 överfältveterinär, 9 regementsveterinärer och

4 fältveterinärer, 16 bataljonsveterinärer.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungi, Maj:ts proposition nr 20.

231

Behovet av aktiv veterinärpersonal synes böra beräknas enligt de av Departementsförsvarsrevisionen

angivna grunderna. Endast sådana ändringar böra vid- clie^e

tagas, som äro en följd av olikheter beträffande organisationen i högre

och lägre truppförband. I överensstämmelse härmed bör ifrågavarande

personalbehov beräknas sålunda:

För arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse erfordras 1 överfältveterinär och

1 regementsveterinär.

För var och en av de sex arméfördelningarna erfordras 1 fältveterinär.

Sådan veterinär förutsättes komma att, på sätt för närvarande är förhållandet,

jämte sin tjänst som fördelningsveterinär, bestrida veterinärvården vid

till samma plats som arméfördelningsstaben förlagt truppförband.

Vid kavalleriet erfordras för Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer och Skånska kavalleriregementet 1 bataljonsveterinär

samt för Smålands husarregemente och Norrlands dragonregemente 1

regementsveterinär, allt per regemente.

Yid artilleriet erfordras för Norrlands artilleriregemente 1 bataljonsveterinär

samt för vart och ett av de övriga fördelningsartilleriregementena

1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär. Bataljonsveterinären vid

Svea artilleriregemente bör tillika ombesörja hästvården vid krigsskolan.

Yid ingenjörtrupperna uppföres, i anslutning till vad chefen för generalstaben

föreslagit, gemensamt för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafregementet

1 bataljonsveterinär. Ben i staten för kommendantskapet å Karlsborg för

närvarande uppförda bataljonsveterinärbeställningen förutsättes med anledning

av den föreslagna indragningen av nämnda kommendantskap bliva

överförd till staten för fortifikationen.

För t rang trupp erna, Gotlands trupper, Bodens trupper och ridskolan beräknas

samma beställningar som för närvarande.

Ben sålunda föreslagna veterinärpersonalen utgör sammanlagt:

1 överfältveterinär, 9 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer, 19 batalj onsveterinärer.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Artilleriets fabriker och tyganstalter utgöras av:

ammunitionsfabriken, vilkens verksamhet är fördelad pa tva avdelningar,

förlagda den ena till Marieberg i Stockholm och den andra till Karlsborg,

Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna och Åkers krutbruk i Södermanland

;

tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden; samt

tygverkstäderna vid Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smalands

artilleriregementen samt vid Gotlands artillerikår.

I organisatoriskt hänseende intaga fabrikerna och tygstationerna en fristående

ställning, under det att däremot tygverkstäderna äro direkt anslutna

till vederbörliga artilleritruppförband.

Nuvarande

organisation.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Den för fabrikerna och tyganstalterna avsedda fast anställda personalen

är uppförd å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter och skall efter

genomförd härordning utgöras av:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

7 departementsskrivare,

It tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

1 öververkmästare,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare och tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid artilleriets överstyrelse

och dels vid de särskilda fabrikerna och tyganstalterna,

Vid artilleriets överstyrelse tjänstgöra fälttygmästaren och de 7 departementsskrivarna.

Av departementsskrivarna tjänstgöra 1 å hrtilleridepartementets civilbyrå

och 6 å samma departements militärbyrå, därav 2 å konstruktionsavdelningen,

1 a vardera av de två expeditionsavdelningarna samt 2 å tekniska

revisionen.

För ammunitions fabriken äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör,

2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 öververkmästare, 5 verkmästare av

1. klassen och 2 fabriksskrivare.

För Karl Gustafs stads gevärsfaktori äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör,

2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 4 besiktningsrustmästare och 2

tabriks skri vare.

För Åkers krutbruk äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriksforvaltare

av 1. klassen, 1 verkmästare av 1. klassen och 2 verkmästare

av 2. klassen.

För tygstationen i Stockholm äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen,

1 tygforvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,

1 tygverkmästare, 1 tygskrivare och 9 tyghantverkare.

För ty g stationen å Karlsborg, vilken tillika utgör centralförråd för hela

artilleriet, äro avsedda 1 tygmästare av 1. klassen, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare

av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 3 tygverkmästare, 3 tygskrivare

och 4 tyghantverkare.

För tygstationen i Boden äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1

tygförvaltare av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 1 tygverkmästare,

1 tygskrivare, 6 tyghantverkare och 6 fortmaskinister.

Personalen vid tygverkstäderna är avsedd att utgöras av:

vid vartdera av Göta och Upplands artilleriregementen 1 tygförvaltare

av 2. klassen, 1 tygverkmästare och 4 tyghantverkare;

vid vartdera av Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 tygförvaltare

av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare och 4 tyghantverkare;

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Hoj ta proposition nr 20.

vid Smålands artilleriregemente 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tygverkmästare

och 5 tyghantverkare; samt

vid Gotlands artillerikår 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,

4 tyghantverkare och 1 fortmaskinist.

Enligt gällande bestämmelser äger generalfälttygmästaren rätt att vid

behov vidtaga erforderliga omplaceringar av personalen.

Förutom ovan angivna personal tjänstgör vid fabrikerna och tyganstalterna

ett visst antal ur truppförbanden beordrade officerare och underofficerare.

Med avseende på fabrikernas, tygstationernas, ammunitionsfabrikens och

tygverkstädernas allmänna organisation har försvarsrevisionen icke ifrågasatt

några ändringar.

I fråga om den å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter uppförda

personalen har revisionen (Del 1, sid. 518—520) däremot föreslagit följande

ändringar, nämligen:

att samtliga departementsskrivare utom den ene av de båda å artilleridepartementets

tekniska revision placerade samt den ene av de å militärbyråns

konstruktionsavdelning placerade skulle utbytas mot pensionerade

underofficerare;

att, utöver de nuvarande, ytterligare 2 tyg- eller fabriksförvaltare, en

av 1. och en av 2. klassen, skulle uppföras å staten;

att sammanlagt 7 pensionerade underofficerare skulle anställas såsom

expeditionsunderofficerare vid tygverkstäderna och Stockholms tygstation;

samt

att antalet tyghantverkare skulle ökas med 5.

Beträffande den för tjänstgöring vid fabriker och tyganstalter ur truppförbanden

beordrade personalen har revisionen föreslagit, att 3 av de hittills

beordrade underofficerarna skulle ersättas med pensionerade underofficerare,

därav två för kontroll- och besiktningsgöromål och en för skottställning vid

Karl Gustaf stads gevärsfaktori.

Ledningen av arbetet å artilleridepartementets tekniska revision skulle

enligt revisionens förslag uppdragas åt en pensionerad officer.

Försvarsrevisionen har i enlighet härmed föreslagit, att följande personal

skulle uppföras å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

1 öververkmästare,

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Försvars
revisionen.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Arméförvaltningen.

Personal på pensionsstat:

1 officer såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision,

1 expeditionsunderofiicer » » » »

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå,

3 expeditionsunderofficerare » » militärbyrå,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms tygstation,

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare samt

1 skottställningsunderofficer vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori.

Med avseende å vad revisionen sålunda föreslagit angående artilleriets

fabriker och tyganstalter liar arméförvaltningen framhållit bland annat, att

för ammunitionsfabriken nu vore avsedda bland andra 1 fabriksingenjör

och 1 öververkmästare. Fabriksingenjören vore placerad å fabrikens avdelning

å Marieberg och öververkmästaren vid Karlsborgsavdelningen.

Fabriksingenjören hade dock även till åliggande att övervaka ledningen

av verkstaden vid Karlsborgsavdelningen. Detta sätt för verkstadsledningens

ordnande vid de båda verkstadsavdelningarna hade, särskilt då teknikens

utveckling ställt allt högre krav på verkstadsdriftens rationella skötsel,

visat sig medföra stora olägenheter. Fabriksingenjörens åligganden vid

Mariebergsavdelningen vore av den vikt och omfattning, att de fullt sysselsatte

honom, vilket omöjliggjorde erforderligt övervakande av verkstadsavdelningen

vid Karlsborg. Avdelningen å Karlsborg hade vidare nått den

utveckling, att i drift- och tekniskt hänseende berättigade krav på verkstadsledningen

icke kunde fyllas med en öververkmästare som ledare, utan erfordrades

även för Karlsborgsavdelningen ständig tillgång till eu person

med fabriksingenjörs kvalifikationer. Arméförvaltningen föresloge därför,

att en fabriksingenjör måtte anställas för ammunitionsfabrikens Karlsborgsavdelning,

och att i samband därmed den därstädes befintliga öververkmästarbefattningen

indroges.

Den å civilbyrån tjänstgörande departementsskrivaren upprätthölle bokhållartjänsten

å artilleridepartementet. Motsvarande tjänst inom andra departement

i arméförvaltningen och även i allmänhet inom statens övriga

förvaltande verk sköttes av civila tjänstemän i 13. lönegraden. Med hänsyn

till de stora anslagsbelopp, som stode under departementets förvaltning,

och då på bokhållarens arbete grundades bland annat departementets bokslut,

uppgift å anslagsställning, anslagsberäkningar in. m., läge i öppen

dag, att på denne befattningshavares kapacitet ställdes sådana fordringar,

att desamma icke kunde anses bliva fyllda av en pensionerad underofficer.

I fråga om skyldighet att vara underkastad transport borde liknande

bestämmelser, som revisionen föreslagit för artilleristabens officerare, intagas

för de å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter upptagna

officerarna.

De fordringar, som måste ställas å skottställningsunderofficerns synskärpa,

ävensom de påfrestningar för hörselorgan och nervsystem, som

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vore förenade med denne underofficers arbete, gjorde det enligt arméförvaltningens

mening olämpligt att utbyta den hittillsvarande skottställningsunderofficern

mot en pensionerad dylik.

På grund av driftens utveckling vid gevärsfaktoriet borde den ene av

de därstädes beordrade besiktningsofficerarna utbytas mot eu arbetsofficer.

Jag anser mig böra biträda arméförvaltningens förslag, såvitt avser över- Departements

verkmästarbefattningens vid ammunitionsfabrikens Karlsborgsavdelning ersättande

med eu fabriksingenjörsbefattning ävensom de å staten för artilleriets

fabriker och tyganstalter upptagna officerarnas skyldighet att underkasta

sig transport. För skottställningen vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori

torde framdeles såsom hittills kunna från truppförband beordras

lämplig sekundofficer.

Yad angår de av arméförvaltningen i övrigt framställda erinringarna mot

försvarsrevisionens förslag, synas desamma icke böra föranleda frångående

av detta förslag.

Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter bör sålunda uppföras

följande personal:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

Ordinarie befattningshavare:

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller

verkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

tyg
-

De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grad.

Personal på pensions stat:

1 officer såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision,

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, för artilleridepartementets

tekniska revision,

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, för artilleridepartementets

civilbyrå,

3 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, för artilleridepartementets

militärbyrå,

7 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, vid artilleriets

tygverkstäder och Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningssekundofficerare.

Vidare bör i förteckning över i stat icke uppförda arvoden den ene av

de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas

med en arbetsofficer.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

5. Ecklesiastikstaten.

orZZaäon. . de“ andUga VÄ?iens ombesö^nde skola enligt 1914 års härordning

vid armén finnas anställda 46 regementspastorer, 2 garnisonspastorer och

1 slottspastor.

Av regementspastorerna äro 26 avsedda för infanteriet, nämligen 1 regementspastor

vid varje infanteriregemente med undantag av Norrbottens

regemente samt Gotlands infanteriregemente. Vid det förra ombesörjes

själavården av garnisonspastorn i Boden och vid det senare av regementspastorn

vid militärbefälet på Gotland.

Vid kavalleriet äro anställda 8 regementspastorer, nämligen en vid vart

och ett av de sex fördelningskavalleriregementena och en vid vartdera av

Skånska busar- och dragonregementena. För Norrbottens kavallerikår,

vilken skall förläggas till Boden, är någon särskild regemenspastor ej

avsedd.

Vid artilleriet finnas 6 regementspastorer, nämligen en vid vart och ett av

Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen.

Vid Gotlands artillerikår ombesörjes själavården av regementspastorn vid

militärbefälet på Gotland samt vid Bodens artillerigemente och Karlsborgs

artillerikår av vederbörande garnisonspastor. Positionsartilleriregementet

har icke heller någon särskild regementspastor. För ombesörjande av regementspastorsgöromålen

vid detta regemente bar Kungl. Maj:t plägat för

varje år utanordna ett mindre arvodesbelopp.

Vid fortifikationen skola finnas 3 regementspastorer, nämligen en för

Svea ingenjörkår, en för Fälttelegrafkåren och en för Norrlands ingenjörkår.

Vid Göta och Bodens ingenjörkårer ombesörjes själavården av vederbörande

garnisonspastor.

\ id trängen skola enligt organisationen finnas endast 2 regementspastoier,

den ene avsedd för Skånska trängkåren och den andre för Västmanlands

trängkår. Vid Svea, Göta, Norrlands och Östgöta trängkårer skall

den andliga vården ombesörjas av regementspastorerna vid de infanteriregementen,

som äro förlagda i respektive Örebro, Skövde, Östersund och

Linköping. Denna nya organisation är emellertid ännu icke helt genomförd.

Vid militärbefälet å Gotland är anställd 1 regementspastor, avsedd för

Gotlands trupper.

Av de båda garnisonspastorerna är den ene avsedd för Karlsborgs garnison

och den andre för Bodens garnison.

Slutligen är slottspastorn avsedd för krigsskolan å Karlberg.

De prästerliga befattningshavarna åtnjuta icke fasta avlöningsförmåner

vid armén utan endast vissa mindre arvoden. Att märka är, att garnisonspastorn

å Karlsborg i denna sin egenskap jämväl är kyrkoherde i Karlsborgs

församling.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

237

Kostnaderna för regementspastorsinstitutionen enligt 1914 års härordning

belöpa sig till följande belopp, nämligen:

4ö regementspastorer ä 1,170 kronor.

1 garnisonspastor å Karlsborg ...........

1 garnisonspastor i Boden .................

1 slottspastor å Karlberg....................

.............. 53,820 kronor

............. 3,000

............ 4,200 »

.............. 1,170 »

Summa 62,190 kronor.

chefen.

Härtill böra emellertid läggas av Kungl. Maj:t beslutade arvoden åt

prästerliga biträden vid Skånska husarregementets avdelning i Landskrona,

Positionsartilleriregementet, Göta och Östgöta trängkårer samt intendenturkompaniet

i Stockholm, utgörande tillhopa 1,850 kronor. Hela kostnaden

för pastoralvården inom armén utgör således 64,040 kronor.

Liksom försvarsrevisionen (Del 1, sid. 524) anser även jag, att den Departements

nuvarande regementspastorsinstitutionen bör tillsvidare bibehållas. För Svea

ingenjörkår och Fälttelegrafregementet gemensamt torde en regementspastor

böra beräknas. Till följd härav samt med anledning av föreslagna indragningar

av truppförband kommer det hittillsvarande antalet regementspastorer att

minskas med 6. Då kommendantskapet å Karlsborg föreslås till indragning,

bör garnisonspastorsbeställningen därstädes lämpligen uppföras å

staten för det till Karlsborg förlagda Luftvärnsartilleriregementet. Ecklesiastikstaten

för armén kommer sålunda att bestå av 40 regementspastorer,

2 gamisonspastorer och 1 slottspastor.

Den militära själavården är för närvarande helt decentraliserad på truppförbanden.

Då någon för densamma gemensam målsman i fred icke förefinnes,

har ifrågasatts att förordna en av regementspastorerna att utan särskild

kostnad i fred utöva uppsikt över den andliga vården vid krigsmakten.

Något förslag i denna riktning anser jag mig dock icke böra framställa.

6. Polispersonalen.

Vid såväl Bodens som Karlsborgs fästning finnes särskild fästningspolis

anställd. Dess huvudsakliga åligganden äro att hindra främlingar och

andra obehöriga personer att erhålla kännedom om fästningsanläggningar

och försvarsanordningar samt att biträda den civila ordningsmakten vid

tillsynen över att utlänning icke i strid mot givna föreskrifter uppehåller

sig inom fästningarnas skyddsområden. Polispersonalen i Boden åligger

därjämte att i allt, som har samband med befästningarna och övriga försvarsanstalter

i Boden, övervaka ordningen och säkerheten inom dess

skyddsområde ävensom att söka förhindra skadegörelse och åverkan å kronans

därinom befintliga egendom.

Nuvarande

organisation.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

Fästningspolisen utgöres enligt den för polispersonalen i Boden och

Karlsborg gemensamma staten av följande personal, nämligen:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 2 konstaplar.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

Med avseende å tjänsteställningen är poliskommissarien underlöjtnants

vederlike samt de övriga sergeants vederlikar. Polispersonalen lyder under

vederbörande kommendant och står under närmaste befäl av vederbörande

kommendantsadj utant.

Beträffande den för Bodens fästning avsedda polispersonalen har försvarsrevisionen

icke ifrågasatt någon förändring.

Enligt revisionens förslag skulle Karlsborg icke vidare bibehållas såsom

fästning, utan inskränkas till att vara en för armén i dess helhet avsedd

central förrådsplats ävensom förläggningsort för vissa truppförband. I den

mån förråd och verkstäder vore belägna inom den gamla kärn fästningens

område, borde dessa kunna skyddas och bevakas av de därstädes förlagda

truppförbanden, men för bevakningen av utanför kärnfästningens område

belägna förråd och anstalter syntes allt fortfarande en särskild polispersonal

vara erforderlig. En sådan torde även alltjämt vara behövlig såsom

biträde åt den civila ordningsmakten vid upprätthållande av allmän ordning

och säkerhet. Revisionen ansåge därför, att en särskild polispersonal

för Karlsborg, även efter fästningens nedläggande som sådan, borde

finnas. Med hänsyn därtill att någon särskild bevakning av de hittillsvarande

befästningsanläggningarna å Yaberget icke vidare erfordrades, kunde

dock den ena av de båda konstapelsbeställningarna indragas.

Mot vad revisionen i förevarande hänseende föreslagit har jag icke någon

erinran att framställa.

I. Sammandrag över föreslagna personalstater.

Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt

den av mig föreslagna organisationen har jag funnit mig böra upprätta

efterföljande »Sammandrag över föreslagna personalstater». Av detta sammandrag

framgår även motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning

samt försvarsrevisionens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SAMMANDRAG ÖVER FÖRESLAGNA PERSONALSTATER.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Klingl. Maj:ts proposition nr 20.

Sammandrag'' över

Officerare.

Sekundofficerare

(underofficerare).

H

&

P

! «>

3

O

O

et-

3

W

U1

3

mma sekundofficerare.

Underbefäl.

sneralspersoner. |

överstar.

CD

►2

QD

et-

CD

s

3

P

3

CD

Majorer.

3

CD

R

rt-

et-

3

p:

03

p

►4

CD

p

3

et-

CD

►4

O

CD

SO?

3

►4

tf

P

^4

imma officerare.

jkundlöjtnanter.

tf

a

►i

cd

<<

CD

tf

3

P

Sergeanter.

Fu

tf

p

X

CO

rirer.

ro

tf

p

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpe-

dition .................................

i

—

—

—

_

_

_

Arméförvaltningen..................

—

—

Generalitet..........................

Arméfördelningsstaber, militär-

15

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

befäl och inspektioner.........

Kommendantskapet i Boden ...

Generalstaben jämte militär-

—

—

—

attachéer ...........................

Fältläkarkåren; garnisonssjuk-

—

i

5

16

34

—

—

—

—

—

—

—

husen i Stockholm och å

Karlsborg ..........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

__

_

_

_

Summa personal

15

2

5

16

34

—

Revisionens förslag...............

13

2

5

14

33

—

6

—

—

—

—

—

_

_

_

1914 års härordning ............

15

2

4

13

34

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Undervisningsverk.

Föreslagen organisation.........

—

—

4

3

20

9

—

—

—

_

_

_

_

Revisionens förslag...............

—

—

4

1

22

8

—

—

—

_

_

_

_

1914 års härordning ............

—

—

3

2

_

—

—

2

—

—

—

—

—

Infanteriet.

Föreslagen organisation.........

-

26

26

58

307

770

1,18

26

251

512

7

735

793

796

Revisionens förslag...............

—

20

21

44

260

646

991

—

216

426

64

604

649

649

1914 års härordning ...........

—

27

28

84

424

925

1,

—

366

724

1,

92

812

1,232

1,256

Kavalleriet.

Föreslagen organisation.........

—

6

3

3

37

99

1

6

31

55

31

124

14#

Revisionens förslag...............

—

5

3

2

37

95

14

—

27

52

7

27

107

129

_

1914 års härordning ............

—

8

6

7

66

177

2

—

57

96

1

49

192

288

—

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben......................

1

2

9

3

1

Fabriker och tyganstalter ......

—

—

J)1

J)1

ä)5

—

Truppförband ........................

—

9

9

25

in

250

40

11

84

173

2-

135

249

359

—

Summa personal

—

10

10

28

125

253

11

84

173

35

249

359

_

Revisionens förslag..................

—

8

9

24

97

212

35

—

61

132

19

00

191

267

_

1914 års härordning ............

—

8

17

26

156

255

46

—

132

267

3

150

307

370

—

’) Fälttygmästare. — s) Tygmästare 1. klass. — s) 3 styresmän, 2 tygmästare 2. klass.

2,71

2,

3,6

26

25

74

7

underbefäl,

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kvnql. Majits proposition nr 20

241

Infila person a Inta tor.

Manskap

(u t o in

H e s t ii 1 1 n i n

s m ä n.

Vapnnlinnt
verkarmanskap.

Hovslaga i*- manskap.

H a n t. v e rk sm a n sk ap.

Sjukv å rdsm an skap.

21 21

46 102

1,043

13 23

73: 61 134

24 51

114 94 208

38 84

10 17 —

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A höft. (Nr 20.) sist 23 16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kung1. Ma,j:ts proposition nr ‘JO.

Officerare.

Sekundofficerare

(underofficerare).

Q

®

O:

<

w

p

►ö

et-

®

f

P

P

ce

P

B

B

p

w

®

P

0.

p''

P

CO

0

B

Underbefäl.

®

-s

p_

O

<

►i

CD

et-

®

g

£.

®

►1

et-

®

p

B

Pi

P

>-1

®

ce

®

tf;

p

CD

®

w*

Furirer.

<-

•d

®

>-t

?

et-

sa

C:

P

O

1-1

®

^1

Ed

VI

et

er

3

O

O

p-

o

ds

O

®

C:

P

co

et-

vi

O

£

®

p

p

et

®

0

0L

©

M

te

/R„

o 7\

P o

O

®

7T

P

®

►i

®

p:

CD

et-

89

fiK

D

2.

K

ti

p

3

et

®

0

K

O

®

ti

E

p"

Tf

p"

et- V

P ti

►O P,

p" ®

P i

®

P

J1

►1

®

3

CD

CD

®

Ingenjörtrupperna och

fortifikationen.

Föreslagen organisation.......

.. —

3

4

9

49

81

1

5

33

1

24

48

66

64

Revisionens förslag.............

.. —

3

4

8

49

88

15

—

36

7

1

27

51

72

71

1914 års härordning ..........

.. —

3

4

10

58

98

17

—

49

14

31

55

85

851

Trängtrupperna.

Föreslagen organisation.......

.. —

1

3

3

24

44

7

6

25

8

24

52

54

581

Revisionens förslag.............

.. —

1

2

2

20

35

—

19

37

16

36

38

40

1914 års härordning ..........

.. —

1

3

3

26

48

81

—

25

61

24

48

84

78

Intendenturtrupperna och

lntendenturkåren.

Föreslagen organisation.......

.. —

2

5

9

73

14

1

10

6

11

2

14

13

—

—

Revisionens förslag...........

.. —

2

5

7

64

10

—

61

1

7

14

13

—

—

1914 års härordning ..........

. —

3

5

8

88

12

11

—

79

1

10

15

—

—

Summa summarum personal:

Föreslagen organisation.......

. 15

50

60

129

669

1,270

2,1

64

430

867 1,361

1,221

1,416

918

Revisionens förslag............

. 13

41

53; 1021582

1,094

1,

—

420

73

1,15

1,002

1,155

760

1914 års härordning ..........

. 15

52

70; 153 852

1,515

2,65

—

710

1,26

1.97

1,429

2,059

1,419

underbefäl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:1s proposition nr 20.

24;$

Manskap

u t, om m u s i k m a n s k a p).

Yolontärer.

Summa underbefäl

och volontärer.

B o

Ställll

11

g k m ä n

!>•

Summa

beställ-

ningsmän.

Sjukvårdsmanskap.

Hovs lagar- manskap.

1 ^. !*^|

n 1^'' 5*

5'' g $ : * 1 Z II «

% S -t TV I tf ii £

rf ^3 O C ö

te , ss h 5

• ! ►© * i ■c 1 ^ 3

E 1 v « '' 3 ! • |l 50

® ! v" g 1

DO .* 1

Vapenhant-

verkarmanskap.

Hantverk sm ans k a

Furirer.

i— , te

S E

Ss P .

® ce |

ce » ce

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler.

g !

<K 1

ps

Summa.

: Furirer 2. klass.

! Vice korpraler.

Korpraler

(Konstaplar).

Meniga.

Summa-

Vice korpraler.

Korpraler

(Konstaplar .

S 2. klass.

u

‘u

p 1. klass.

g i

<X> |

in’ I

? !

Summa.

o

5

■—j

g

TC* j

Summa.

364

566

—I 4

5

(>

7

22

15 4 10

5 5

5

15

i !

5 11 18 15

40

89

80

56

136

382

603

- 4

5

6

7

22

— |

15 4 10

—

5 5

5

15

5 6 1511

36

73

68

52

120

440

696

—j 4

_

i

9

7

27

— j

2 5 5 12

—

5 5

6

16

6 10 32 41

—

89

126

18

144

86

274

__

_

J

6 6 — 12

_

_!_

—

-

—: — j~

_1

—

12

—

12

60

190

—! __

—

—

—

—

—

4 4 - 8

8

8

126

360

-1 -

—

—

—

—

6, 6. — j 12

—

—

| _

;

''

! l

"

12

12

27

—

27

I

-1

—

25

i

3,813

7,988

26 46

82

58

99

311

15

52 37 5öjil59

27

37 31

31126

5 24 41 15

61

146

496 246

742i

3,226

6,629

21 38

67

48

84

i 258

14

46 30, 50 140

22

3126

: 26105

5 14 3011

51

in

403211

614

6,736

12,299

2 85

■ 107

65

no

1 369

30

80,39 89 238

28

34133

1 34129

6^ 20 57 41

! 28

152

627:261

888

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20,

Sammandrag över

Musikpersonal.

? 3

g. c

CB

* 7?

''< »

O h

GG

H P

B B |!

Underbefäl.

M It
so

jjj

o

o c

a *-

Furirer.

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpedition............

Arméförvaltningen ...................................

Generalitetet ............................................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

.............................................

Kommendantskapet i Boden .....................

Generalstaben jämte militärattachéer .........

Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Karlsborg ..........................

o |

2. 3

2.

''er?

Summa personal

Revisionens förslag .................................

1914 drs härordning.................................

Undervisningsverken. Föreslagen organisation

Revisionens förslag......

1914 drs härordning ...

Infanteriet. Föreslagen organisation ............

Revisionens förslag ..................

1914 drs härordning..................

Kavalleriet. Föreslagen organisation ...........

Revisionens förslag .................

1914 drs härordning ...............

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben ................

Fabriker och tyganstalter.

Truppförband...................

Summa personal

Revisionens förslag ................................

1914 drs härordning...............................

IngenjörtruppernalKöreste^ew organisation

och

fortifikationen.

Trängtrupperna.

1 1 1

—

—

1 1 1

—

=

1 1 1

1 1

i _

—

—

—

i

__5

_

6

3

2

2

2

9

9 18

—

l

_

5

-

6

_

.

_

3

2

_

0

1*11

9

9

18

—

25

100

125

50

50

25

so

175

125

300

2

21

65

86

21

42

44

8

115

70

185

—

28

274

302

—

108

108

no

1 326

278

604

—

2

10

12

6

8

6

6

20

14

40

—

5

15

20

5

10

10

—

25

15

40

8

36

44;

12

18

12

42

36

78

—

3

15

18,

9

_

12

9

_j _

9 39

—

21

—

60

—

3

15

18

9

12

9

9

39

21

_

8

21

29

8

15

16

39

23

62

—

9

52:

68

—

16

16

17

49

27:

76

—:

—

2

2

2

2

2

2

8

4

12

2

3!

5

5

5

10

— 1

20

10;

30

—

3

ii

14

—

3

7

X

17

10

27

—

—

6

(i

6

6

6

24

12

30

—

2

2:

4

4

4.

8

_1

16

8!

24

_

—

12:

_|

12

—

6

6

12!

24

12

36

31

138

—Il

169

70

SO

50

75

281

185

460

2:

38 i

106

144

43.

76;

88

8

215|

126

341

_1

48

392,

440:1

-1

145,

155

158;

458,

363,

821

ap

2

6,

5,37

9,9

1.

1,611

3,51

2,7

2,7

2.1

3,53

1,01

1.201

34

58

15

18

•I Revisionens förslag

\1914

Föreslagen organisation......

Revisionens förslag............

1914 drs härordning .........

Intendenturtrupperna j Föreslagen organisation

och < Revisionens förslag......

lntendenturkaren. [1914 drs härordning ...

Summa summarum personal:

Föreslagen organisation .........................

Revisionens förslag .................................

1914 drs härordning.................................

*) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet och arméförvaltningen äro icke här medtagna; icke heller viss

konstaplar, 19 konstaplar, 6 extra konstaplar, Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 3) 1 professor, 1

2 departementsskrivare, 12 tyg- eller fabriksförvaltare 1. klass, 8 tygförvaltare 2. klass, 18 besiktningsrustmästare

7 fortmaskinister. — 6) 1 radioingenjör. 9 fortifikatiönskassörer, 1 departementsskrivare, 7 tygverkmästare och 24 tyg
-

10,767

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kling!. Majits proposition nr JO.

245

tågna person a lstater (forts..

C

1 v

1 1 m 1 1

1 t

ä r

P

e r

S 0

n a

1.

Civil

personal.

‘)

Arvoden

åt pen-

ep

slone-

F flit1 äk ark å ren.

Fältveterinärkåren.

Övriga personal.

w

2

rade

P

•1

Expeditions vakt.

B

Geueralfältläkare.

O:

<

cd

>i

ZT!

rf-

E

»

Fältläkare.

Regementsläkare.

Bataljonsläkare.

Bataljonsläkare vid

fältläkarkåren.

Summa.

Överfältveterinärer.

5

rf-

<

CD

O

►1

p*

►5’

<d

Regements veteri-

närer.

Bataljons veterinärer.

Summa.

<1

p

o

p,

p

rf-

<3

CD

»-<

•1

?

Förrådsvaktmästare.

Övriga.

Summa

övrig personal.

mina civilmilitär

personal.

- 3

0 5

£ B

fn rf-

1 09

T3 ''

P ^

fn er,

ST p

O i

2 P

CD —

*1 fn

• O

B

fn

CD

CD

X

►B

CD

Bt

O

p

fn

<

P

X-

Övriga.

B

o

CD

73

O

Officerare.

Sekundofficerare

(underofficerare).

-

i

1

7

2

i

i

—

i

—

—

3

—

i

—

2

—

i

—

i

6

l

6

—

7

1

1

6

i

i

8

_

6

i

7

15

1

1

2

24

—

—

—

2

2

—

4

—

i

—

1

—

—

8;32

32

37

l

—

—

—

1

—

2

3

1

44

48

48

l

3

8) 2

6

5

-

2

i

i

C

7

4

44

63

1

6

2

i

Ilo

—

i

32

as

106

2

2

10

2

16

15

31

i

i

4

7

4

44

61

1

4

2

i

8

—

i

32

33

102

2

2

10

2

16

12

25

i

i

6

6

7

44

65

1

6

2

2

11

—

i

33

34

no

3

O

O

10

2

18

—

—

_

_

_

_

1

_

1

—

_

_

1

1

—

_

—

—

2

1

—

3

—

4

3

9

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

—

2

—

3

3

9

—

—

—

—

1

—

1

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

2

2

—

5

—

—

_

_

_

24

24

_

48

—

_

_

_

_

26

26

1

53

101

24

—

—

—

24

1

105

—

—

_

19

19

—

38

—

—

—

—

—

21

21

—

42

80

19

—

—

—

19

20

62

—

—

—

26

26

—

52

—

—

—

—

—

28

28

—

56

108

26

—

—

—

26

—

—

_

_

_

_

(i

_

6

_

_

2

4

0

6

_

—

6

18

6

—

—

—

6

—

24

_

—

—

—

5

—

5

—

—

3

2

5

5

—

—

5

15

5

—

—

—

5

5

15

—

—

—

2

8

—

10

—

—

4

10

14

10

—

10

34

8

8

1

_

1

1

1

5)118

118

118

—

—

—

—

—

1

14

—

—

-

7

6

—

13

—

—

5

6!

11

—

-

—

—

24

7

—

—

—

7

—

37

—

—

7

(i

—

13

—

5

6

11

_

—

118

118

142

7

1

—

8

2

52

_

_

_

6

5

-

11

_

4

5

9

—

—

118

118

138

5

—

1

—

6

8

41

—

_

—

7

6

13

-

—

5

7

12

—

—

116

116

141

6

—

1

7

—

—

_

_

_

1

1

__

2

_

_

2

2

5

5

6,42

52

56

1

1

—

2

2

12

_

_

_

_

1

1

—

—

—

3

3

5

5

41

51

55

2

1

3

5

7

—

—

—

2

1

_

3

—

—

—

2

2

5

5

49

59

64

3

-

1

—

4

—

_

_

_

e

(i

_

12

_

_

_

5

o

—

6

7 20

26

43

2

—

2

—

19

__

_

—

4

4

—

8

—

—

—

4

4

—

4

12

16

j 28

1

-

—

i

4

9

—

—

—

6

6

—

12

—

—

—

5

5

t

6

18

24

41

2

—

—

2

—

—

8,2

2 2

—

1

—

1

2

7

—

2

2

2

—

I -

1

—

1

4

5

-

-

-

2

2|| 2

—

| —

1

-

1

—

—

i

i

(i

45

48

44

145

1

6

!)

19

35

37

38

215

470

43

2

16

2

63

25

259

i

i

4

36

39

44

125

1

4

9

16

30

31

31

40

205

267

422

35

2

15

! 2

54

61

173

i

i

6

49

55

44

156

1 1

6

11

27

| 45

43

i 218

301

502

49| 5

15

1 2

71

—

—

vil personal i arvodesbefattningar vid undervisningsverk och truppförband m. fl. — *) 1 poliskommissarie, 6 överigsarkivarie.

— 4) Verkmästare 2. klass vid Svea livgardes stridsvagnbataljon. — 5) 5 tyg- och fabriksingenjörer,

er tygverkmästare, 6 verkmästare 1. klass, 2 verkmästare 2. klass, 9 tyg- eller fabriksskrivare, 4 9 tyghantverkare,

antverkare. — 7) Hantverkare. — 8) Departementsskrivare.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

För svar srevisionen.

Departements
chefen.

J. Härens hästar och remonteringsväsende t.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Enligt 1915 års riksdagsbeslut angående liästhållningen för officerare

vid armén skola vissa officerare vara beridna å två hästar, andra åter

endast å en bäst. Såsom allmän regel gäller, att om officer är beriden

å två hästar, den ene skall vara egen tjänstehäst och den andre stamhäst

samt, om vederbörande är beriden endast å en häst, denne skall

vara stamliäst. Från denna regel göras dock vissa undantag.

I överensstämmelse härmed åligger det nedan angivna personal att hålla

en egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet och militärläroverken,

de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen............................... tillhopa 13 hästar

samtliga officerare vid generalstaben.............................. » 53 »

kommendanterna i Stockholm, Boden och Karlsborg ... » 3 >

cheferna för krigshögskolan, krigsskolan och ridskolan 3 »

chefen för remonteringsstyrelsen .................................... » 1 »

samtliga regementschefer vid infanteriet (militärbefälhavaren

på Gotland inberäknad)................................ » 28 »

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... » 243 »

samtliga regemente- och kårchefer vid artilleriet utom

chefen för Karlsborgs artillerikår ............................. » 9 »

fälttygmästare!) .................................................................. » 1 »

eller tillhopa 354 hästar

Anskaffningen av egna tjänstehästar, vilka skola godkännas av vissa

myndigheter, åligger vederbörande officerare själva. Såsom ersättning härför

äga dessa åtnjuta ett årligt lönetillägg av 250 kronor. Staten anskaffar

och underhåller den för tjänstehästarna erforderliga munderingen samt tillhandahåller

in natura stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning

för dylika hästar samt ombesörjer deras skötsel. Egen tjänstehäst

får icke av ägaren avyttras, med mindre vederbörande myndighet, som

har att godkänna densamma, lämnat sitt medgivande till försäljningen.

Förenämnda organisation är ännu icke helt genomförd.

Med avseende å de för närvarande gällande allmänna grunderna för

officerares beridenhet har revisionen icke föreslagit någon ändring. Antalet

egna tjänstehästar har av revisionen beräknats till inalles 224 hästar.

Icke heller jag har någon erinran att framställa mot de nu gällande

grunderna för officerarnas beridenhet. Antalet egna tjänstehästar torde

alltså böra beräknas sålunda:

s. 247 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj-.ts proposition nr 20.

247

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, inspektören för militärläroverken,

de sex arméfördelningsclieferna, generalfälttygmästare!! och

inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet och

inspektören för trängen ............................................... tillhopa 15 hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............ » 1 >

samtliga officerare vid generalstaben, utom militär
-

attachéerna .....................................................................

chefen för artilleristaben.................................................

chefen för krigshögskolan ................................................

chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet

vid samma skola ..................................................

chefen för ridskolan ävensom de fyra därstädes anställda

lärarna .............................................................

samtliga regementschefer vid infanteriet.......................

samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar .....................

samtliga regementschefer vid artilleriet .......................

52 »

1 »

1

2 »

5 »

26

130 »

9 »

eller tillhopa 242 hästar

eller (354 — 242 =) 112 egna tjänstehästar mindre än enligt nuvarande

härordning.

Stamhästar.

Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdagsbeslut angående

hästhållningen för officerare vid armén skall vid armén efter genomförd

härordning finnas det antal stamhästar, som nedan angives.

För generalitetet och arméfördelningsstaberna äro avsedda:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet

och militärläroverken, de sex arméfördelningschefema, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen

och inspektören för kavalleriet ................................... tillhopa 12 hästar

1 häst för var och en av fjorton adjutanter, nämligen

en hos vardera av inspektörerna för infanteriet och

militärläroverken och två i varje arméfördelningsstab » 14 »

eu reservgrupp om 5 hästar för var och en av de sex

arméfördelningsstaberna, avsedda för därstädes tjänstgörande

fältläkare, fortifikationsofficer, fördelningsintendent

och expeditionsintendent ävensom för tillgodoseende

av tillfälligt behov av två hästar för

adjutanter i staben ....................................................... 8_30 »

eller tillhopa 56 hästar.

För generalstaben, vars officerare, enligt vad förut nämnts, äro beridna

på var sin egen tjänstehäst, är avsedd eu gemensam grupp av 41 stamhästar.

Av dessa äro 17 ständigt fördelade på arméfördelnings- m. fl.

Nuvarande

organisatioyi.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

staber för att göra där placerade generalstabsofficerare beridna å två hästar

Återstående 24 hästar tillhöra huvudstationen i Stockholm.

Vid artilleristaben skall finnas 1 stamhäst avsedd för chefen för staben.

För kommendantskapen äro avsedda 4 stamhästar, därav eu häst för

kommendanten i Boden och eu häst för var och eu av adjutanterna hos

kommendanterna i Stockholm, Karlsborg och Boden.

Vid und er visning sv er Ji en skola finnas 6 stamhästar, nämligen eu häst för

\ai och eu a\ cheferna för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, infanteriskjutskolan och krigsskolan samt eu häst för adjutanten

vid krigsskolan.

\ad härefter arméns särskilda truppslag angår, skola vid infanteriet

finnas 28 stamhästar vid varje regemente. Härav avses eu häst för var

och eu av översten, överstelöjtnanten, de tre majorerna, regera eu tskvartermästaren

och fyra regementsadjutanter. Dessa It) hästar bilda den s. k.

stabsgruppen. A\ återstående 18 hästar, den s. k. konrpanichefsgruppen,

aro 12 hästar avsedda för kompanicheferna och 6 hästar för kulsprutekompaniet.

Då infanteriet räknar 28 regementen, utgör stamhästantalet

vid infanteriet i dess helhet 784. därav 280 för stabsgruppen och 504

för kompanicliefsgruppen.

Vid kavalleriet skola enligt härordningen finnas:

vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena 651 stamhästar,

därav 620 för truppen och 31 för officerare och vederlikar, nämligen

eu häst för varje officer utom fänrik, vilken skall hava två hästar,

samt en häst för vardera av regements- och bataljonsveterinärerna; alltså

(6 X 651 =) .............................................................. tillhopa 3,906 hästar

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena

1,152 stamliästar, därav 1,100 för truppen

och 52 för officerare och vederlikar; alltså

(2 X 1,152 =) ........................................................... » 2,304 »

vid Norrbottens kavallerikår 13 stamhästar för officerarna

och 240 för truppen; alltså .................... » 253 »

eller tillhopa 6,463 hästar.

Vid artilleriet skola finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och

Smålands artilleriregementen 446 hästar, därav 1

för chefen, 5 för regementsofficerarna och 440 för

batterierna; alltså (4 x 446 =)............................... tillhopa 1,784 hästar

vid Wendes artilleriregemente 1 häst för chefen, 6

för regementsofficerarna och 536 för batterierna;

alltså............................................................................ » 543

vid Norrlands artilleriregemente 1 häst för chefen,

5 för regementsofficerarna och 480 för batterierna;

alltså

486

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuni/l. Maj tis proposition nr ''JO.

•241)

vid Gotlands artillerikår 1 häst för cliefen och 85

för batterierna; alltså ............................................... tillhopa

vid Bodens artilleriregemente 4 hästar för överstelöjtnanter

och majorer, 6 för fortbefälliavare och

(it) för kompanierna; alltså.....................................

vid Positionsartilleriregementet 1 häst för chefen,

3 för regementsofficerarna och 180 för batterierna;

alltså........................................................................

vid Karlsborgs artillerikår 1 häst för chefen och Öl

för kompanierna; alltså ............................................ *

eller tillhopa

8 6 hästar

70

184

62 »

3,215 hästar.

Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skola finnas sammanlagt 231

stamhästar. Av dessa äro avsedda:

1 häst för var och eu av fortifikationens 17 regementsofficerare

samt 19 hästar för sådan stabspersonal

av kaptens grad, som anses böra göras

beriden; alltså ......................................................... tillhopa

för Svea ingenjörkår ...................................................

» Göta » ..................................................... *

» Fälttelegrafkåren .....................................................

» Bodens ingenjörkår..................................................

» Norrlands ingenjörkår ........................................... 2

eller tillhopa 231 hästar.

36 hästar

40 »

40 »

60 »

15 »

40 »

Slutligen skola vid trängen finnas sammanlagt 331 stamhästar, därav

1 häst för inspektören för trängen och 55 hästar för var och en av de

sex trängkårerna.

Eu sammanfattning av vad sålunda anförts giver vid handen, att vid

armén skall efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar,

nämligen:

vid generalitetet, generalstaben in. fl. staber:

generalitetet och arméfördelningsstaber.........

...... 56

generalstaben .................................................

41

artilleristaben ..................................................

..... 1

kommendantskapen .........................................

...... 4

undervisningsverken..........................................

• ® tillhopa

108 hästar

vid infanteriet ...................................................

»

784

» kavalleriet...................................................

»

6,463 »

» artilleriet..................................................

»

3,215

» fortifikationen och ingenjörtrupperna.....

»

231

» trängen.......................................................

............. »

331

eller tillhopa

11,132 hästar.

Organisationen är ännu icke helt genomförd.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvars
revisionen.

Behovet av stamhästar vid generalitetet, arméfördelning sstaber. generalstaben

m. in. har av revisionen beräknats sålunda:

vid lantförsvarets kommandoexpedition........................................ 1 häst

» generalitetet, arméfördelningsstaberna och tränginspektionen 45 hästar

» generalstaben .......................................................................... 3 g »

» artilleristaben........................................................................ 15 »

» kommendanskapet i Boden ...................................................... 1 »

för fälttjgmästaren ......................................................................... 1 »

vid undervisningsverken ................................................................ 11 »

Summa 110 hästar.

Vid infanteriet har revisionen beräknat antalet stamhästar vid normalregementet

enligt nedanstående tabell.

Stabs-

Kompani-

chefs-

gruppen.

gruppen.!

Regementschef och 3 regementsofficerare.............

4

Regementskvartermästare och 3 regementsadjutanter

4

Signalofficer.........

1

Kompanichefer ...........................

_

Kulsprutekompaniet ........

—

6

Tillhopa

8

14

För vissa regementen hava smärre avvikelser gjorts. För studentkompanier

hava beräknats 30 och för volontärskolorna 10 stamhästar.

Det av revisionen beräknade sammanlagda antalet stamhästar vid infanteriet

är 512, varav 343 tillhörande kompanichefsgruppen.

Vid kavalleriet har revisionen avsett 130 stamhästar för varje skvadron,

och har sammanlagda antalet stamhästar således beräknats till 2,860.

Vid artilleriet har revisionen ansett sig böra räkna med 50 hästar för varje

batteri vid fördelningsartilleriregementena. I övrigt har revisionen beräknat

för Gotlands artillerikår 95, för Bodens artilleriregemente 70, för Stockholms

artilleriregemente 96, för Smålands artilleriregemente 232 samt för

Norrbottens artillerikår 80 hästar. Sammanlagda antalet stamhästar vid

artilleriet skulle alltså utgöra 1,773.

Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna har revisionen beräknat för

Svea ingenjörkår 59, för Göta ingenjörkår 50. för Fälttelegrafkåren 50,

för Bodens ingenjörkår 23 och för Norrlands ingenjörkår 36 hästar eller

alltså sammanlagt 218 hästar.

Vid trängtrupperna uppgår det av revisionen beräknade antalet stamhästar

för de fyra kårerna till sammanlagt 180.

Vad intendenturtrupjperna beträffar, har revisionen föreslagit, att 1 häst

skulle beräknas för var och eu av cheferna för de fyra intendenturkompauierna.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majts proposition nr ''JO.

251

Vid flygtrupperna har revisionen beräknat ett stamhästantal av 8.

Det av revisionen för samtliga truppslag in. in. beräknade antalet stamhästar

uppgår således till 5,Odö.

Chefen för generalstaben har ansett stamliästantalet böra i stort sett chefen foi

beräknas enligt samma grunder, som försvarare visionen tillämpat, dock med

nedan angivna avvikelser.

Vad lantfarsvarets kommandoexpedition, generaliietet, generalstaben tn. fl.

staber samt undervisningsverken beträffade, borde dels upptagas 2 stamhästar

för kommendantskapet i Boden, eu för vardera adjutanten, dels ock räknas

med 2 stamhästar för militärbefälet på Gotland, eu för vardera adjutanten.

Vad infanteriet vidkomme, vore det önskvärt, att vid varje regemente

signalofficeren och chefen för kulsprutekompaniet bleve beridna ä hästar,

tillhörande stabsgrnppeu; av kostnadsskäl syntes emellertid dessa krav ej

kunna tillgodoses. Den enda förändring, som ifrågasattes, bestode däri.

att antalet stamhästar vid Gotlands infanteriregemente beräknades till samma

antal som vid normalregementet med tillägg av 1 häst för ytterligare en

kompanichef.

Vad kavalleriet beträffade, borde av kostnadsskäl en minskning av antalet

stamhästar ske, så att varje fördelningskavalleriregemente erliölle 500

stamhästar i stället för av revisionen föreslagna 520 (Norrlands dragonregemente

630 i stället för av revisionen föreslagna 650). Angivna antal stamhästar

vore emellertid i fredstid behövligt endast under repetitionsövningarna, då

dels personalstyrkan vore störst och dels vissa staber och trängformationer

vore organiserade. Under övriga tider av aret vore hästbehovet avsevärt

mindre, och hästvården vore under sistnämnda tider mycket betungande

och inkräktande på personalens egentliga utbildningstid. Det vore därför

önskvärt att under tiden mellan repetitionsövningarna nedbringa antalet

hästar vid kavalleriets truppförband till det för utbildningsarbetet behövliga

antalet, vilket ansåges kunna beräknas till omkring 1 00 hästar vid beriden

skvadron och 90 hästar vid fjärde skvadronen. I stort sett syntes tvenne

utvägar finnas för nående av detta önskemål, nämligen antingen att under

denna tid uppställa ett visst antal av kavalleriets stamliästar vid andra

truppslag, vissa undervisningsverk m. in. för att fylla dessas behov av

hästar eller att utackordera ett visst antal stamhästar.

Vid såväl artilleriet som ingenjörtrupperna och trängen förefunnes ett ej

obetydligt behov av ridhästar under tiden mellan repetitionsövningarna.

I stort sett kunde utackordering av stamhästar ske på tvenne olika sätt,

nämligen antingen av stamhästar, vilka redan som remonter tillhört armén

och vilka således erhållit fullständig dressyr, eller också av under eu

senare tidpunkt inköpta hästar, vilka icke såsom remonter varit i kronans

ägo.

Vad den förra metoden beträffade, hade den i vissa fall varit använd

vid kavalleriet, då det visat sig nödvändigt att minska liästvårdsarbetet.

Metoden ansåges emellertid lida av ilen svagheten, att risk förefunnes

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kumjl. Maj;ts proposition nr 20.

för att de väl ridna, med största omsorg vårdade stamhästarna under utackorderingstiden

bleve mer eller mindre förstörda, och syntes metoden i

allmänhet böra tillämpas med försiktighet.

Utackordering av hästar enligt den senare metoden hade redan tilllämpats

vid vissa truppslag. Systemet hade visserligen endast blivit använt

för att fylla ett behov av draghästar, men det syntes icke uteslutet,

att ett mindre antal ridhästar, avsedda för mindre krävande platser vid

kavalleriets trängformationer och dylikt, skulle kunna anskaffas på liknande

sätt, d. v. s. genom att inköpa ett antal hästar, vilka, utan att undergå

remontutbildning, användes för viss tjänst under repetitionsövningarna,

men under övriga tider av året vore utlämnade till enskilda. Givetvis

skulle frågan ställa sig betydligt lättare i hästrika provinser. Så syntes

man t. ex. i Skåne med fördel kunna tillämpa ifrågavarande metod. I

andra trakter återigen bleve det svårt att erhålla lämpliga ridhästar, i

Norrland sannolikt omöjligt. Emellertid syntes det liimpligt att pröva

systemet för att erhålla en säker uppfattning, huruvida det lämpade sig

för kavalleriet eller icke. Förutom att utackorderingen kunde ordnas på

ett tillfredsställande sätt, medförde ett sådant system även icke obetydliga

besparingar genom att en »ackordhäst» representerade mindre kostnader

än en ■vanlig stamhäst, varjämte den med mycket arbete förenade remontdressyren

bortfölle för »ackordhästen».

Vare sig det ena eller andra sättet komme till användning, borde ett i

nedanstående tabell angivet antal hästar kunna utackorderas mellan repetitionsövningarna

.

Regemente

Livgardet till häst.............

Livregementets dragoner.....

Livregementets husarer ....

I Smålands .husarregemente ..

Skånska husarregementet .

I Norrlands dragonregemente

Skånska kavalleribrigaden

Enligt tidigare härordningar hade det, fortsätter chefen för generalstaben,

förekommit, att mellan regementsövningarna ett antal hästar uppställts

i depå.

Vi 18J2 hade beräknats, att vid Skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente endast en del av stamhästarna vore i

ständig tjänstgöring, under det att av Övriga hästar mellan repetitionsövningarna

halva antalet vore uppställt i depåer och andra hälften utackorderad

till enskilda personer. Förstnämnda anordning, vilken föranledde

till högre utgifter än utackordering, hade beräknats vara av fördel i fråga

om hästarnas ändamålsenliga skötsel samt därav följande större tjäiistbarliet.

.Stam-

hästar.

Därav

ackord-

hästar.

500

35

500

35

500

35

500

20

500

50

030

- ;

840

120

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tu proposition nr 20.

253

Enligt 1901 års härordning skulle under större delen av året ett visst

antal hästar beräknat vid varje sqvadron till 24 — - komma att icke

hållas uti tjänstgöring. Eu viktig fråga hade varit, huru dessa hästar

skulle omhändertagas, om de borde uppställas i depå vid regementet eller

i dess omedelbara närhet med eu till 80 % förminskad ration eller om de

borde utackorderas. Av dessa båda utvägar hade uppställandet i depå

ansetts vara att föredraga ur militär synpunkt, emedan befälet därigenom

bleve i tillfälle att bestämma hästarnas arbete och sysselsättning samt att

dagligen övervaka deras skötsel och vård. Med tillämpning av depåsystemet

bleve de årliga underhållskostnaderna i och för sig drygare än med tillliimpning

av utackorderingssystemet. Men å andra sidan kunde avsevärd

besparing göras å remonteringsanslaget därigenom, att kavallerihästarna

genom den bättre omvårdnad, som de erhölle uti depåerna, komme att

längre stanna i tjänst samt följaktligen eu minskad omsättning av desamma

vore att förvänta. För vissa regementen kunde utackorderingssystemet

knappast förordas. På grund härav hade man funnit sig böra utgå ifrån

att kavalleriets icke uti ordinarie tjänstgöring mellan de årliga repetitions(regements-)

övningarna varande hästar uppställdes i depå vid vederbörliga

regementen. Möjligheten att vid de i Skåne förlagda kavalleriregementena

tillämpa utackorderingssystemet funnes alltid kvar och kunde således i

händelse av behov tagas i anspråk.

Uti 1914 års härordning hade denna fråga icke särskilt berörts.

Depåsystemet komme emellertid, framhåller chefen för generalstaben, huru

det än ordnades, att medföra avsevärt högre kostnader än utackorderingssystemet.

En avsevärd minskning i arbetet med hästvården kunde endast

vinnas genom att eftersätta hästarnas vård. Även om den för depåhästarnas

vård avsedda personalen inskränktes till den minsta möjliga, komme depåtjänsten

i alla fall att inkräkta på utbildningsarbetet. Depåsystemet syntes

därför vid en organisation, där man i särskilt hög grad måste taga hänsyn

till kostnaderna, endast böra komma till användning, för den händelse

utackorderingen skulle visa sig inverka särskilt ogynnsamt på hästmaterialet.

Vad beträffade artilleriet, vore det av försvarsrevisionen beräknade

antalet stamhästar vid fördelningsartilleriregementena såväl med hänsyn

till eu ökad värnpliktskontingent för utbildningen otillräckligt som ock ur

mobiliseringssynpunkt otillfredsställande. Emellertid kunde för utbildningen

ett visst antal stamhästar ur kavalleriet under tiden mellan repetitionsövningarna

disponeras vid nämnda artilleriregementen, och mötte i

övrigt ur kostnadssynpunkt hinder att överskrida det av revisionen föreslagna

antalet stamhästar.

Stamhästantalet vid Gotlands artillerikår borde beräknas till 95. A ad Norrlands

artillerikår beträffade, beräknades stamhästantalet till 100, då nämligen

kårens båda batterier förutsattes erhålla större manskapsstyrka än

enligt revisionens förslag.

s. 254 Kontrollera mot PDF

Kunf/l. Maj ds proposition nr 20.

Departements
chefen.

254

Yad beträffade de artilleriregementen, som vore avsedda att motoriseras,

vore att märka, att, även om dessa regementen icke vore i behov av

stamhästar, likväl de vid dem placerade officerarna borde bibehålla sin

färdighet i ridning för att kunna transporteras till hästanspända artilleritruppförband.

De stamhästar, som med hänsyn härtill borde finnas vid

de motoriserade regementena utom under repetitionsövningarna, kunde

ställas till förfogande ur kavalleriet.

Beträffande fortifikationen och ingenjörtrupperna syntes det (enligt nuvarande

organisation) beräknade stamhästantalet vara vill lågt, oaktat årligen

stamhästar från kavalleriet i stor utsträckning disponerats. Av

kostnadshänsyn syntes emellertid stamhästantalet icke böra ökas. För att

tillgodose behovet av ridhästar för utbildningen under tiden mellan repetitionsövningarna

borde stamhästar ur kavalleriet, i större omfattning än vad

nu vore fallet, beordras till de olika kårerna.

Beträffande trängtrupperna vore det av revisionen föreslagna antalet

stamhästar med hänsyn till ridutbilduingen väl lågt. Med hänsyn till

kostnaderna syntes dock nämnda antal stamhästar böra bibehållas och

behovet av hästar vid de olika trängkårerna tillgodoses därigenom, att

från kavalleriet ett antal stamhästar ställdes till förfogande under tiden

från slutet av oktober till början av augusti.

Yad slutligen intendenturtrupperna vidkomme, borde, såsom ock revisionen

föreslagit, 4 stamhästar förefinnas därstädes.

Beträffande antalet stamhästar anser jag mig böra i stort sett följa de

av försvarsrevisionen tillämpade beräkningsgrunderna. Yissa av chefens

för generalstaben yttrande betingade ändringar torde dock böra vidtagas.

Stamhästantalet synes böra beräknas sålunda:

För chefen för lånt för svarets kommandoexpedition bör avses 1 häst.

För generalitetet, arméfördelningsstaherna och tränginspéktionen avses:

1 häst för var och en av eliefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,

inspektören för militärläroverken, de sex arméfördelningscliefema,

generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavaren på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören

för kavalleriet och inspektören för trängen..................... tillhopa 15 hästar

1 häst för var och eu av sexton adjutanter, nämligen

två hos inspektören för infanteriet, två i varje armé
fördelningsstab

samt två i tränginspéktionen.................. » 16 »

1 häst för var och en av de sex fältveterinärerna ... » 6 »

en reservgrupp om 4 hästar vid var och eu av de

sex arméfördelningsstaherna................................................ » 24 »

eller tillhopa 61 hästar.

För generalstaben bör avses eu gemensam grupp av 39 stamhästar,

nämligen 17 för stabscheferna vid infanteriinspektionen, militärläroverksinspektionen,

kavalleriinspektionen, de sex arméfördelningsstaherna, kommen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:tx proposition nr 20.

2f>f>

dantskapet i Boden och militärbefälet på Gotland samt generalstabsofficenarna

vid de sex arméfördelningsstaberna ävensom 22 hästar för liuvudstationens

officerare.

För artilleristaben bör beräknas 1 häst för chefen och 1 häst för var

och en av de fjorton artilleristabsofficerarna eller tillhopa 15 hästar.

För kommendant skåpet i Boden böra beräknas 2 hästar för de båda

adjutanterna.

För militärbefälet på (rofland böra beräknas 2 .hästar för de båda

adjutanterna.

För fälttyg mästaren bör avses 1 häst.

För undervisningsverken bör beräknas 1 häst för var och en av chefen

för krigshögskolan, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan, chefen och

de fyra lärarna vid ridskolan, chefen för infanteriskjutskolan, chefen för

krigsskolan, adjutanten vid krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet

vid sistnämnda skola, alltså tillhopa 11 stamhästar.

Vad infanteriet beträffar, synes antalet stamliästar böra beräknas, på

sätt nedanstående tabell utvisar.

Stabs-

gruppen.

Kompani-

chefs-

gruppen.

Livregementets grenadjärer:

Begementschef och 3 regementsofficerare ......................................

Regementskvartermästare och 3 regementsadj utanför .................—

Signalofficer......................................................... .......................

Tf* | |

1

7

Kulsprutekompaniet ....................................................................

—

6

Tillhopa

8

14

19 regementen lika med Livregementets grenadjärer ................

152

266

Svea livgarde:

Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt där- utöver hästar för ytterligare X regementsofficer, 1 regementsadj ti- tan t och 4 kompanichefer .........................................................

10

18

Göta livgarde = Svea livgarde .............................................

10

18

Norrbottens regemente — Svea livgarde .................................

10

18

Kronobergs regemente:

Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt där- utöver hästar för ytterligare 1 regementsofficer, 1 regementsadju- tant och 2 kompanichefer ........................................................

10

16

Norra skånska Infanteriregementet = Kronobergs regemente ...

10

16

Gotlands Infanteriregemente:

Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt där- utöver häst för ytterligare 1 kompanichef .................................

8

15

Studentkompanierna (officers- och reservofficersaspiranter) .......

—

36

Volontärskolorna ..................................................................

—

13

Summa

218

430

648

Vid infanteriet komma således att finnas (i48 stamhästar eller (784—

(548 =) 136 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

Ehuru starka betänkligheter med hänsyn till mobiliseringsbehovet kunna

resas mot eu minskning av stamhästantalet vid kavalleriet, synes det dock

av kostnadsskäl vara nödvändigt att, i överensstämmelse med vad chefen

för generalstaben föreslagit, nedbringa det av revisionen beräknade antalet

till de av honom angivna siffror. Chefens för generalstaben förslag beträffande

disponerande under tiden mellan repetitionsövningarna av stamhästar

ur kavalleriet vid andra truppslag m. m. anser jag mig ock böra

biträda.

Det antal hästar, som sålunda årligen bör lämnas från kavalleriet, synes

icke lämpligen böra fastställas en gång för alla, utan torde antalet och

fördelningen av dessa hästar böra årligen bestämmas. Vad vidkommer

inackordering av stamhästar, synes även chefens för generalstaben förslag

böra följas. Skulle emellertid utackorderingssystemet visa sig ofördelaktigt

för hästmaterielen eller överhuvudtaget icke vara möjligt att tillämpa,

synes metoden att under tiden mellan repetitionsövningarna uppställa

övertaliga stamhästar i depåer, ordnade regemente- eller skvadronsvis,

böra tillgripas.

I överensstämmelse med vad ovan är anfört, bör stamhästantalet vid

kavalleriet beräknas enligt nedanstående tabell:

Regemente.

Livgardet till häst...............

Livregementets dragoner......

Livregementets husarer ......

Smålands husarregemente ...

Skånska kavalleriregementet

Norrlands dragonregemente

Antal

,mhästar.

Därav

ackord-

hästar.

500

85

500

35

500

35

500

20

500

50

630

—

tillhopa 3,130

175

eller (6,463 — 3,130 =) 3,333 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Vad beträffar artilleriet, torde ett visst antal stamhästar ur kavalleriet

årligen böra under tiden mellan repetitionsövningarna beordras till fördelningsartilleriregementena.

Med hänsyn härtill synes antalet stamhästar

vid varje fördelningsartilleriregemente kunna nedbringas från av revisionen

beräknade 50 till 47 per batteri eller tillhopa för varje regemente

(7 X 47 =) 329 hästar.

Stamhästantalet vid Gotlands artillerikår bör i enlighet med revisionens

förslag beräknas till 95.

Då ett antal stamhästar under tiden mellan repetitionsövningarna torde

kunna beordras ur Norrlands dragonregemente till Norrbottens artillerikår,

synes antalet stamhästar vid denna kår, i enlighet med vad försvarsrevisionen

föreslagit, kunna begränsas till 80.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 20.

257

Till de motoriserade artilleriregementena — Bodens artilleriregemente,

Arméartilleriregementet och Luftvärnsartilleriregementet — bör för vidmakthållande

av officerarnas ridkunnighet under tiden mellan repetitionsövningarna

beordras stamhästar ur kavalleriet i viss utsträckning. För

dessa regementen behöva alltså inga stamliästar beräknas.

Antalet stamliästar vid artilleriet (utom särskilt ur kavalleriet beordrade

stamhästar) skulle således bliva (G X 329 + 95 + 80 =) 2,149 eller

(3,215 — 2,149 =) 1,066 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Vad angår fortifikationen och ingenjörtrupperna, synes chefens för generalstaben

förslag böra följas. Behovet av ridhästar för utbildningen

skulle således till en viss grad kunna fyllas genom årligen under tiden

mellan repetitionsövningarna till nämnda trupper beordrade stamliästar ur

kavalleriet.

Stamhästantalet beräknas till (förutom särskilt ur kavalleriet beordrade

stamhästar):

vid Svea ingenjörkår .......................

............. 66

hästar

» Göta » .......................

............ 40

» Fälttelegrafregementet ..............

........... 55

»

» Bodens ingenjörkår.....................

............ 29

»

i> Norrlands > .....................

............ 31

»

tillhopa 221 hästar

eller (231 — 221 =) 10 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Beträffande trängtrupperna torde behovet av ridhästar under tiden

mellan repetitionsövningarna till en viss grad kunna fyllas genom att för

detta ändamål ur kavalleriet beordra ett antal stamhästar.

Antalet stamhästar vid trängtrupperna (förutom särskilt ur kavalleriet

beordrade stamhästar) bör beräknas sålunda:

vid var och en av fyra trängkårer, organiserade å ett

träng- och ett sjukvårdskompani, 44 hästar eller tillsammans

4 X 44 = ....................................................................................... 1 7 6 hästar,

vid var och en av två trängkårer, organiserade å ett träng-,

ett bil- och ett sjukvårdskompani, 46 hästar eller sammanlagt

2 X 46 = ................................................................................ 92

tillhopa 268 hästar

eller (331 — 268 =) 63 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Vid intendenturtrupperna böra i enlighet med försvarsrevisionens förslag

finnas 4 stamhästar, en för vardera av cheferna för de fyra intendenturkompanierna.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstående

antal stamhästar bör finnas:

Vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben in. fl.

staber och undervisningsverken:

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Infanteriet.

Nuvarande

organisation.

Försvarsrevisionen.

lantförsvarets kommandoexpedition...........................

generalitetet, arméfördelningsstaberna och träng
-

inspektionen ............................................

generalstaben .........................:....................

artilleristaben .............................................

kommendantskapet i Boden.......................

militärbefälet på Gotland ..........................

fälttygmästare».............................................

undervisningsverken......................................

vid infanteriet..............................................

» kavalleriet ..............................................

» artilleriet..............................................

» fortifikationen och ingenjörtrupperna

» trängtrupperna ....................................

» intendenturtrupperna..........................

eller (11,132 — 6,552 =)

ordning.

4,580 hästar mindre

Lejda hästar.

61

39

15

2

2

1

11 tillhopa 132 hästar

............... 648 »

................ 3,130 »

................. 2,149 »

................ 221 »

................. 268 »

................. 4 »

tillhopa 6,552 hästar

än enligt 1914 års här
-

Det för truppförbanden avsedda antalet stamhästar är icke under alla

perioder av året tillräckligt för övningarnas bedrivande, utan måste tidvis

förstärkas med lejda eller på annat sätt anskaffade hästar. Enligt gällande

organisation är hästi ej ning avsedd att förekomma vid samtliga truppslag.

Vid infanteriet sker hästlejning för kulspruteformationerna. Enligt vad

förut nämnts, disponerar varje kulsprutekompani över 6 stamhästar. Uti

härordningen har emellertid beräknats, att därutöver erfordras under senare

delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna 3 samt under

återstoden av nämnda övningar ytterligare 23 lejda hästar. I enlighet

härmed har för varje infanteriregemente beräknats följande antal hästlej

ningsdagar, nämligen:

3 hästar i 120 dagar = 360 lej ningsdagar

23 » » 23 » = 529

eller tillhopa 889 lej ningsdagar.

För de 28 infanteriregementena uppgår alltså det beräknade antalet

hästlejningsdagar till (28 X 889 =) 24,892.

Försvar srevisionen har funnit hästlejning vid infanteriet fortfarande såsom

hittills erforderlig för kulsprutekompanierna under såväl första tjänstgöringen

som repetitionsövningarna. Därutöver tillkomme hästlejning för

de granatkastar- och pionjärformationer m. m., som enligt revisionens

förslag skulle organiseras vid de särskilda regementena. Slutligen måste,

med hänsyn därtill att stamhästar beräknats endast för 7 (vid Gotlands

infanteriregemente 8) kompanichefer, ridhästar lejas för cheferna för de

ytterligare kompanier, som organiserades under repetitionsövningarna.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majits proposition nr 20. 259

Vid beräkningen av antalet liästlejningsdagar både hänsyn hittills icke

tagits till att eu hel del hästar under lejningstiden drabbades av bälta,

sjukdomar o. s. v. Eu följd härav vore, att övningarna icke alltid kunde

bedrivas i den omfattning, som avsåges. För undvikande av härmed förenade

olägenheter syntes det vara nödvändigt att vid såväl infanteriet som

övriga truppslag räkna med en viss reserv liästlejningsdagar. Med ledning

av härutinnan inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse upprättad statistik

syntes denna reserv böra bestämmas till 10 % av det i övrigt beräknade

antalet liästlejningsdagar.

Med ovan angivna utgångspunkter hade revisionen beräknat, att behovet

av hästlejning vid ett fastlandsinfanteriregemente i medeltal komme att

utgöra vad nedanstående tabell utvisar.

Övningsperioder.

Antal

hästar. ! dagar.

Summa j

hästlejnings-]

dagar.

Sommarrekrytskola (del därav, som icke till tiden samman-

faller med repetitionsövning) .........

6 40

240

Vint err ekryts kol a..............................................

6 10

60

Repetitionsövning ........................ ...............

33 20

660

960

10 % reserv

96

Summa

1,056

För Gotlands infanteriregemente beräknade revisionen antalet hästlejningsdagar

till 968 samt för studentkompanierna till 2,000.

Behovet av hästlejning vid ett normalinfanteriregemente enligt den nu

föreslagna organisationen har jag ansett böra beräknas, på sätt nedanstående

tabell utvisar.

■

Övningsperioder.

Antal*)

hästar. dagar.

Summa

hästlejnings-

dagar.

Sommarrekrytskola ..............................

6 50

300

Repetitionsövning ..................................

38 20

760

1,060

10 %

reserv, omkring

100

Summ a

1,160 3)

9 Det angivna antalet hästar och dagar utgör ett medeltal av det beräknade behovet. I

praktiken kommer givetvis med hänsyn till rådande utbildningsförliållanden m. m. uppdelningen

av hästlejningsdagarna på hästar och dagar att förete avvikelser såväl de olika regementena

emellan som för ett och samma regemente under olika år.

2) Därest under första tjänstgöringen viss utbildning icke äger rum regementsvis, utan i

stället ordnas mer eller mindre centraliserad (jfr sid. 162), erhålles den för sådan utbildning erforderliga

hästlejningen genom att i motsvarande mån minska hästlejningeu vid regementena.

Departements
chefen.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Kavalleriet.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

Chefen för

generalstaben

I huvudsak hava härvid tillämpats samma beräkningsgrunder som uti

försvarsrevisionens förslag. De avvikelser, som förekomma, äro en följd

därav, att å ena sidan någon särskild vinterrekrytskola, i den omfattning

revisionen föreslagit, icke nu ifrågasättes samt å andra sidan räknas med

en betydande ökning av den till linjetjänst uttagna värnpliktskontingenten.

Hästlejningsbehovet kommer att under repetitionsövningstiden minskas

vid Svea livgarde, Göta livgarde, Kronobergs regemente och Norra skånska

infanteriregementet med två hästar för kompanichefer samt vid Gotlands

infanteriregemente med en häst för kompanichef. I övrigt gälla för samtliga

regementen ovan angivna beräkningsgrunder.

Slutligen har behovet av hästlejning för studentkompanierna ansetts

kunna begränsas till 1,500 hästlejningsdagar, erforderlig reserv däri inberäknad.

För infanteriet i dess helhet erfordras alltså följande antal hästlejnings
-

dagar, nämligen:

för 21 normalregementen (21 X 1,160=) ................ 24,360 lejningsdagar

» 4 regementen (Svea livgarde m. fl.) (4 X 1,120 =) 4,480 >.

» Gotlands infanteriregemente.................................... 1,140 »

» studentkompanierna................................................. 1,500 »

tillhopa 31,480 lejningsdagar

eller (31,480 — 24,892=) 6,588 lejningsdagar mer än enligt nuvarande

organisation.

Enligt nuvarande härorganisation hava vid kavalleriet beräknats 350

hästlejningsdagar för varje regemente och således för kavalleriet i dess

helhet (8 X 350=) 2,800 lejningsdagar. De lejda hästarna vid kavalleriet

äro avsedda för kulsprutetjänsten därstädes.

Enligt revisionens förslag skulle vid kavalleriet all kulsprutetjänst förläggas

till de särskilda vid regementena organiserade tekniska skvadronerna.

Då dessa skvadroners stamhästar kunde erhålla för kulsprutetjänsten erforderlig

dressyr, har revisionen ansett, att någon hästlejning vid ifrågavarande

truppslag icke vidare erfordrades.

För att under repetitionsövningarna erhålla tillräckligt antal hästar, särskilt

för organiserande av vissa trängformationer, vore det enligt chefens

för generalstaben mening — med hänsyn därtill att antalet stamhästar

vid kavalleriregementena förutsattes bliva minskat i förhållande till det av

revisionen föreslagna — nödvändigt, att vederbörande regementen förfogade

över ett antal lejda hästar. Det syntes emellertid icke behövligt, att

dessa hästar stode till förfogande under hela repetitionsövningen, utan endast

under den period på omkring 20 dagar, då övningar i regementsförband,

längre marscher och fälttjänstövningar in. m. ägde rum. Behovet av lejda

hästar för varje regemente beräknades av chefen för generalstaben till 10,

avsedda för regementsstabens packhästar och fordon under ifrågavarande

övningar.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts proposition nr ''JO.

261

Vad cliefen för generalstaben i förevarande hänseende föreslagit synes Departements
•

chefen.

mig böra vinna beaktande.

För varje kavalleriregemente erfordras sålunda (10 x 20=) 200 hästlejningsdagar

och för kavalleriet i dess helhet (6 X 200=) 1,200 lejningsdagar

eller (2,800 —1,200=) 1,600 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande

organisation.

Artilleriets behov av lejda hästar har enligt 1914 års härordning beräknats

sålunda:

66 fältbatterier och 1 bergsbatteri å fastlandet ä 42 hästar i 42

dagar ................................................................................................. '' 18,188

2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar 6,048

Gotlands artillerikår ä 100 hästar i 42 dagar .............................. 4,200

6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar ............ 13,104

Bodens artilleriregemente ä 40 hästar i 35 dagar ........................ 1,400

Karlsborgs artillerikår ä 40 hästar i 35 dagar 1,400

Summa lejningsdagar 144,340

Artilleriet.

Nuvarande

organisation.

Härtill komma för artilleri- och ingenjörhögskolan 444 dagar och för

övningsmarscher, fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets

skjut skolor tillhopa 3,968 dagar.

Hela antalet hästlejningsdagar vid artilleriet uppgår således till

(144,340 + 444 + 3,968)= 148,752.

Försvarsrevisionen har ansett det enligt 1914 års härordning för artille- Försvarsriet

beräknade antalet hastlejmngsdagar pa grund av den av revisionen

föreslagna nya organisationen kunna väsentligt nedbringas. Med hänsyn

till de vid artilleriet rådande utbildningsförhållandena syntes hästlejning

enligt revisionens organisationsförslag böra beräknas på sätt nedanstående

tabell utvisar.

Antal hästlejningsdagar (inberäknat 10 % reserv).

Svea

art.-regem.

Göta

art.-regem.

Wende8

art.-regem.

Norrlands

art.-regem.

Smålands |

art.-regem. ''

Gotlands

art.-kår.

Bodens

art.-regem.

Stockholms

art.-regem.

P O

»1 H

rf- >-*

''i er

tf o

S* S

^ o

D

CD

Studenter,

officers- och

reservofficers-

aspiranter.

Underbefäls-

skolor.

Art.- o. ingen-

jörhögskolan.

Reserv för

försök m. m.

Summa.

Första tjänstgör ing.

a) Skarpskjut-

ningsperiod på

sommaren......

731

731

731

731

731

616

_

4,271

b) Vinterövnings- period ..........

1,536

1.536

1,536

624

1.488

768

480

960

480

3,000

—

—

—

12,408

Kepetitionsövning ...

11,661

11,661

11,661

11,661

12,519

2,706

1,260

6,342

03

>—*•

O

ce

—

—

—

—

72,579

Vinterövningar för

underbefälsskolor

_

_

—

—

—

—

—

— ‘

—

—

6,000

—

—

6,000

Artilleri- och ingen- jörhögskolan .........

Reserv för försök

m. vi-.................

—

—

—

444

CO

! S

444

1.498

Summa

13,92sll3,92813,928! 13,016

14,738

3,474 1,740

7,9183,588

3,000

6,000

444

1,498! 97,200

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Departement»-

chefen.

Ingenjör
trupperna.

Nuvarande

organisation

Kungl. Maj: ts proposition nr 20.

Behovet av liästlejning vid artilleriet enligt den nu föreslagna organisationeii

liar jag ansett böra beräknas, på sätt nedanstående tabell utvisar.

Antal hästlejningsdagar (inberäknat 10 % reserv).

Första tjänstgöring........

{ Bepetitionsövning............

I Vinterövningar för under
befälsskolor

..............

Artilleri- och ingen] »rliög
skolan

.......................

i Beserv för försök m. m....

Summa

I hm udsak bär härvid tillämpats samma beräkningsgrund som uti försvarsrevisionens

förslag, med de förändringar, som betingats av dels den

bär föreslagna större organisationen av fördelningsartilleriregementena och

dels den förutsatta motoriseriugen av vissa förband.

Vad antalet hästlejningsdagar under tiden för den första tjänstgöringen

beträffar, upptages detta i stort sett oförändrat, trots den avsevärt ökade

värnpliktskontingenten. Under tiden för sagda tjänstgöring beräknas emellertid

det ökade behovet av liästlejning delvis bliva fyllt genom tillfällig

ö\eiflottning av hästar från kavalleriet. Vid Norrlands artilleriregemente

har antalet hästlejningsdagar ansetts böra upptagas till samma antal som vid

Övriga fördelningsartilleriregementen. Under repetitionsövningarna erfordras,

på grund av den föreslagna ökningen av antalet anspända batterier med

ett per regemente, vid vart och ett av nämnda regementen 990 hästlejningsdagar

mera än försvarsrevisionen beräknat.

Av kostnadsskäl har antalet hästlejningsdagar för försök in. m. minskats

till 986.

Föi artilleiiet i dess helhet böra alltså beräknas 107,000 liästlejningsdagar

eller (148,752 107,000—) 41,752 lejningsdagar mindre än enligt

1914 års organisation.

Vid ingenjörtrupperna är behovet av liästlejning enligt 1914 års härordning

beräknat sålunda:

n

8 I

n

it

|f

ST"

i tf

a»i* O£

''h p _ o

3-0 ; x g p

IljlU

fi r

o o

3 3

" §

S “c

1 P
II
I''
-

3 »

3

7

2.2671 11,335 768 480 3,000

12,651163,255'' 2,706! 3,1081 —

— i 6,000; — : —

— — — ! 444 | —

— — — i 986

17,850

81,720

6.000

444

986

14,918174,590; 3,474j 3,588'' 3,000 : 6.000 1 444 '' 986 j! 107,000

vid Svea ingenjörkår ...

» Göta »

» Fälttelegrafkåren .

» Bodens ingenjörkår

» Norrlands »

7,959

7,959

16,284

3,806

11,655

lejningsdagar

»

»

7>

eller tillhopa 47,663 lejningsdagar.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kuugl. M"j:ts proposition nr JO.

263

Därutöver tiar beräknats liästlejuing för övningsmarsclier och skolor

under 2,989 dagar.

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar för ingenjörtrupperna utgör således

enligt nämnda härordning (47,6b3 + 2,989—) 50,6o2.

Försvarsrevisionen bär beräknat liästlejningen vid ingenjörtrupperna, pa

sätt nedanstående tabell utvisar.

Antal

Summa

hästlejnings-l

dagar.

Övningsperiotler.

hästar.

dagar.

Svea ingenjörkår.

Första tjänstgöring .....................................................

Repetitionsövning ......................................................

tillhopa

Göta ingenjörkår.

Första tjänstgöring ......................................................

Repetitionsövning .......................................................

tillhopa

Fälttelegrafkåren.

Första tjänstgöring .....................................................

Repetitionsövning.......................................................

tillhopa

Bodens ingenjörkår.

Första tjänstgöring ......................................................

Repetitionsövning.......................................................

tillhopa

Norrlands ingenjörkår.

Första tjänstgöring .....................................................

Repetitionsövning..............,..........................................

tillhopa

Summa

iso

280

20

15

3,600

4,200

_

158

190

20

15

7,800

3,160 i

2,850

115

275

60

15

6,010 |

6,900

4,125

130

no

;

20

11,025

2,600

2,200

180

150

_

20

20

4,800

3,600

3,000

—

—

6,600

—

— 1 36,235

Till förenämnda för de särskilda kårerna beräknade hästlejningsdagar,

vari inginge erforderlig reserv, borde enligt revisionens mening läggas

3,000 lejningsdagar för övningsmarscher och skolor.

Såsom förut (sid. 103) nämnts, förutsättas ballong- och belysningsfoimationer

icke längre bliva organiserade av ingenjörtrupperna, vilket medför

någon minskning i behovet av hästlejningsdagar. A andra sidan föranleda

de ökade värnpliktskontingenterna och det ökade antalet fältingenjör- och

fälttelegrafkompanier ökade krav på liästlejning. Antalet hästlejningsdagar

för de olika truppförbanden torde med hänsyn till anförda omständigheter

böra utgöra:

vid Svea ingenjörkår..............

» Göta » . .....;.........

» Fälttelegrafregementet......

» Bodens ingenjörkår .........

» Norrlands ingenjörkår......

7,220 lejningsdagar

6,480

10,540

3,060

6,210 »_

Försvars
revisionen.

Departements

chefen.

tillhopa 33,510 lejningsdagar.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Trängen.

Nuvarande

organisation

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

Intendentur
trupperna.

Samman
fattning.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 20.

Härtill bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit, läggas 3,060

lejningsdagar för övningsmarscher och skolor. För ingenjörtrupperna böra

således beräknas (33,510 + 3,000=) 36,510 lejningsdagar eller (50,652

36,510=) 14,142 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande organisation.

\id trängen är antalet erforderliga hästlejningsdagar enligt 1914 års

härordning beräknat till 4,000 för var och en av de sex trängkårerna

• eller för trängen i dess helhet till (6 X 4,000=) 24,000 lejningsdagar.

Försvarsrevisionen har beräknat hästlejningen för var och eu av de fyra

trängkårerna, pa sätt nedanstående tabell utvisar.

Övningsperiod.

Antal

Summa

hästlejnings-;

dagar.

hästar. dagar.

Sommarrehnjtslcola (del därav, som icke till tiden samman- faller med repetitionsövning)

Vinterrekrytskola .....

Repetitionsövnino .........

i

32 45

18 14

85 19 j

1.440

252

1.615 |

Summa

— —

3,307

Till det för trängkårerna sålunda beräknade antalet hästlejningsdagar,

vari erforderlig reserv inginge, borde läggas 810 lejningsdagar för studentkompaniernas

övningar. För trängtrupperna i deras helhet erfordrades således

enligt revisionens beräkningar sammanlagt (4 X 3,307 + 810 =) 14,038

hästlejningsdagar.

Med hänsyn till den ökade värnpliktskontingenten bör det sålunda av

revisionen beräknade antalet hästlejningsdagar något ökas. Då därjämte,

såsom förut (sid. 257) nämnts, kravet på ökning av antalet stamhästar vid

tiängen icke ansetts kunna tillgodoses i önskvärd utsträckning, utan under

tiden mellan repetitionsövningarna är avsett att fyllas genom anlitande av

stamhästai frän kavalleriet, synes det nödvändigt, att trängtrupperna under

sistnämnda övningar erhålla ett ökat antal hästlejningsdagar.

Pa grund av vad sålunda anförts, torde det erforderliga behovet av

hästlejningsdagar vid var och eu av de sex trängkårerna böra beräknas till

3,582. Härtill böra läggas 810 dagar för studentkompaniet. För trängtrupperna

böra således beräknas (6x3,582 + 810=) 22,302 eller i runt

tal 22,300 hästlejningsdagar.

\id intendenturtrupperna synes antalet hästlejningsdagar böra, i enlighet

med vad försvarsrevisionen föreslagit, beräknas till 2,500.

Sammanfattas vad ovan anförts, erfordras enligt den nu föreslagna organisationen

följande antal hästlejningsdagar vid armén, nämligen:

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kuiii/l. Mnj:t>; proposition ur JO.

265

vid infanteriet ............................................................ 31,480 lejningsdagar

» kavalleriet ............................................................ 1,200

» artilleriet................................................................ 107,000 »

» ingenjörtrupperna .................................................. 36,510

» trängtruppema....................................................... 22,300 »

» intendenturtrupperna ........................................... 2,500

tillhopa 200,990 lejningsdagar

eller (260,596 — 200,990 —) 59,606 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande

organisation.

Hästlejningen sker enligt nu gällande bestämmelser medelst kontrakt

genom vederbörande truppförbands försorg.

Vid antagandet av den nuvarande härordningen beräknades kostnaderna

för hästlejningen till 2 ä 4 kronor för häst och dag. Under krisåren

steg emellertid kostnaden år från år och utgjorde år 1920 i medeltal kr.

16: 60 för häst och dag. Sedermera har visserligen en avsevärd nedgång

i lejningskostnaden inträtt, men, enligt vad försvarsrevisionen framhållit,

måste man allt fortfarande räkna med en väsentligt högre lejningskostnad

än år 1914.

I syfte att nedbringa kostnaderna för hästlejningen hava under de senare

åren pågått försök att utbyta lejda hästar mot inköpta sådana. Truppförbanden

hava sålunda bemyndigats att med anlitande av de för hästlejningen

anslagna medel — i vissa fall särskilt anvisade medel — inköpa 6—-8- åriga, för tjänsten vid truppslaget lämpliga hästar. Ifrågavarande s. k.

ackordhästar skola under den tid, då de icke behövas för fullgörande av

hästi ejningsdagar, utackorderas till fodervärdar. Häst, för vilkens utackordering

hinder möter, skall försäljas.

Då försvarsrevisionen ansåg det av vikt att söka i möjligaste mån nedbringa

kostnaderna för hästlejningen, anhöll revisionen i skrivelse till chefen

för försvarsdepartementet den 15 mars 1921, att de jämlikt kungl. brev

den 19 december 1919 tillkallade sakkunniga för följande av försök med

utbyte av lejda hästar mot inköpta måtte verkställa utredning angående

i vilken utsträckning hästlejningen borde ersättas av ackordhästar. Med

anledning härav anförde nämnda sakkunniga i ett den 14 juni 1921 avgivet

yttrande, att av dittills anställda försök otvivelaktigt framgått, att

avsevärda besparingar stode att vinna genom en väl avvägd tillämpning av

systemet med utbyte av lejda hästar mot inköpta, men att försökstiden

dock varit alltför kort, för att de sakkunniga skulle kunna göra något

säkert uttalande om den utsträckning, systemet borde och kunde givas.

De sakkunniga hade därför ansett lämpligt att vid utredningen räkna med

följande tre olika alternativ:

Alternativ I. Utbyte av lejda hästar mot inköpta förutsattes endast

skola göras i den utsträckning, som kunde ske med användande av det

antal ackordhästar, som approximativt beräknades komma att —- om dis
-

övergång

till ackordliästsystem.

Nuvarande

organisation.

Ackordhästsakkunnigas

yttrande den

14 jun i 1921.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen.

Ackordhästsakkunnigas

betänkande

den 31 maj

1923.

ponibla medel för ändamålet utnyttjades — tillhöra armén vid 1923 års

ingång, eller 2,176 hästar.

Alternativ II. Antalet ackordhästar vid armén förutsattes uppbringat

till 3,044 eller det högsta antal, som med hänsyn till rådande utackorderingsmöjliglieter

och förhållandena i övrigt enligt dittills vunnen erfarenhet

syntes kunna ifrågasättas. I

Alternativ III. I detta alternativ, som innebure en viss utvidgning av

det nästföregående, hade utan hänsyn till utackorderingsmöjlighetema antagits,

att verklig hästlejning skulle tillgripas endast under de perioder,

som på grund av det ringa dagantalet under inga förhållanden lämpade

sig för ackordsystemet, men att i övrigt samtliga hästlejningsdagar skulle

utgöras medelst ackordhästar. Dessas antal beräknades till 4,755.

Då en stor del av de nuvarande ackordhästarna vore relativt gamla

och av samma ålder, borde särskilda medel under de närmaste 4 ä 5

åren från och med år 1923 beräknas för häststammens förnyande till lämplig

ålder.

De sakkunniga, som förordade genomförandet av alternativ II, beräknade

— under förutsättning av att antalet hästlejningsdagar uppginge till 213,269,

vilket av revisionen preliminärt angivits, och lejningspriset till i medeltal

10 kronor för häst och dag — att en årlig besparing på 1,183,220 kronor

skulle uppstå vid tillämpning av ifrågavarande alternativ.

Även försvarsrevisionen har för sin del förordat utbyte av lejda hästar

mot inköpta samt anslutit sig till det av de sakkunniga förordade alternativ

II. I sina beräkningar har revisionen utgått från ett lejningspris

av 4 kronor för häst och dag. Då antalet lejningsdagar enligt den av

revisionen föreslagna organisationen uppginge till 177,061, beräknades besparingen

vid genomförandet av ackordhästsystemet i enlighet med ifrågavarande

alternativ till i runt tal 353,000 kronor.

I olikhet mot vad de sakkunniga ifrågasatt, hade revisionen icke ansett

sig behöva räkna med några engångskostnader för uppbringande av antalet

ackordhästar till det i berörda alternativ förutsatta samt för den nuvarande

ackordhäststammens förnyande till lämplig ålder.

I sitt den 31 maj 1923 avgivna betänkande och förslag hava ovannämnda

sakkunniga bland annat påvisat, att ackordhästsystemets tillämpning

under åren 1920—1922 medfört eu utgiftsminskning för kronan av

omkring 2,231,000 kronor, vartill komme, att ackordhäststammen under

tiden utökats med icke mindre än 1,248 hästar, på samma gång som densamma

avsevärt föryngrats och förbättrats. Då så gott som alla militära

myndigheter, vilka haft med försöken att göra, enhälligt uttalat sig till

förmån för systemet, hade de sakkunniga ansett sig utan tvekan böra föreslå,

att försöken upphörde, och att ackordhästsystemet bleve definitivt infört

vid armén.

De sakkunniga, som beräknat, att antalet ackordhästar vid utgången av

budgetåret 1923—1924 komme att uppgå till omkring 3,200 hästar av

s. 267 Kontrollera mot PDF

Knngl. Jfoj:ts proposition nr JO. 267

i stort sett fullgod kvalitet och något så när nöjaktigt fördelade ä olika

åldersklasser, ansåge, att man tillsvidare borde räkna med detta antal. I

vad män detsamma borde för framtiden bibehållas eller än ytterligare utökas,

borde göras beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta

tillämpning.

I likhet med försvarsrevisionen och ackordliästsakkunniga finner jag mig

böra förorda ett definitivt övergående till ackordhästsystemet vid armén.

Då ett stort antal stamhästar vid armén enligt den föreslagna organisationen

kommer att bliva övertaligt, torde det nuvarande antalet ackordliästar

böra ytterligare utökas med ett lämpligt antal dylika övertaliga

stamhästar. Sistnämnda antal torde emellertid, såsom ackordliästsakkunniga

framhållit, böra göras beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta

tillämpning. Några särskilda kostnader bliva sålunda icke erforderliga för

ackordhäststammens ytterligare uppbringande eller förbättrande.

Såsom ovan angivits, har antalet hästlejningsdagar för armén beräknats

till sammanlagt 200,990. Då lejningspriset, på sätt försvarsrevisionen

anfört, torde böra beräknas till 4 kronor för häst och dag, skulle lejningskostnaderna,

under förutsättning att ackordsystemet icke tillämpades, uppgå

till 803,960 kronor. Därest åter ackordsystemet genomfördes enligt ovan

förutsatta grunder, skulle kostnaderna komma att stanna vid ett belopp

av i runt tal 366,400 kronor.

2. Kenionteriiigs väsendet. t

Remonteringsgrunder.

Såsom förut nämnts, skola efter genomförande av 1914 års härordning

vid armén finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid generalitetet, generalstaben in. fl. staber....................... 108 hästar

» infanteriet 280 hästar för stabsgruppen och 504 hästar

för kompanicliefsgruppen, tillhopa ............................. 784 »

» kavalleriet............................................................................. 6,463

» artilleriet ......................................................................... 3,215 »

» fortifikationen och ingenjörtrupperna .............................. 231 »

» trängen .............................................................................. 331 »

eller tillhopa 11,132 hästar.

För erforderlig omsättning av stamhästmaterialet inköpes årligen visst

antal remonter. Detta beräknades tidigare till 9 % av det vid samtliga

truppslag befintliga stamhästantalet. Sedan genom 1914 års härordning

infanteriet erhållit visst antal stamhästar samt nya grunder angående hästliållningen

för arméns officerare antagits av 1915 års riksdag, har emellertid

remonteringen verkställts efter nya, av 1917 års riksdag närmare bestämda

grunder. Enligt dessa skall remonteringen ske sålunda:

Departementschef

eu.

Nuvarande

organisation.

s. 268 Kontrollera mot PDF

För svar srevisionen.

Departements*

chefen.

268 Kungl. Majits proposition nr 20.

1. Generalitets- och generalstabsgruppen ävensom infanteriets stabsgrupp

remonteras genom överflyttning varje år av 48 8-åriga stamhästar från

kavalleriet. I och för omsättning av kompanichefsgruppens hästar erhåller

infanteriet årligen från kavalleriet högst 168 för detta vapenslag icke vidare

användbara hästar.

2. Kavalleriet erhåller årligen 10 % remontering å [6,463 —(4x48)=]

6,271 stamhästar samt dessutom 48 remonter såsom ersättning för de 48

8-åriga stamhästar, som överföras till staber och infanteriet.

3. Artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen beräkna

remontering efter en kassation av 9 % av det befintliga stamhästantalet.

4. Årligen beräknas 50 stamhästar komma att av officerare uttagas till

egna tjänstehästar. Då vederbörande truppförband förutsättas hava under

vissa år dragit nytta av dessa hästar, anses de medföra en årlig remonteringskontingent

av endast 36 hästar.

I överensstämmelse med nu angivna grunder skall enligt 1914 års härordning

det årligen erforderliga remon tan talet beräknas sålunda:

kavalleriet: 10 % av 6,271 stamhästar = 627 remonter +

48 remonter =................................................................... 675 remonter

artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt

trängen: 9 % av (3,215 + 231 + 331 =) 3,777 stamhästar

=............................................................................ 340 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar 36 »

Summa 1,051 remonter.

På grund av den under kristiden inträdda avsevärda stegringen av hästpriserna

har emellertid remonteringen vid kavalleriet tillsvidare beräknats

efter en kassation av endast 9 %.

Försvarare visionen har beräknat det årliga remontbehovet enligt nu

gällande remonteringsgrunder. Nämnda behov begränsas enligt revisionens

förslag till härorganisation till 526 remonter.

I enlighet med vad försvarsrevisionen förutsatt, böra de nuvarande remonteringsgrunderna

fortfarande tillämpas.

Antalet stamhästar har, som i det föregående omförmälts, beräknats

sålunda:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben

m. fl. staber..........................................................

» infanteriet, 218 hästar för stabsgruppen och 430 hästar

för kompanichef sgruppen, tillhopa....................................

» kavalleriet.............................................................................

» artilleriet...............................................................................

» fortifikationen och ingenjörtrupperna .................................

» trängtrupperna ......................................................................

» intenden turtrupperna...............................................................

132 hästar

648

3,130

2,149

221

268 . »

4 »

eller tillhopa 6,552 hästar.

s. 269 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr JO.

269

Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans

(162 + 218)= 350 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga

stamhästar till infanteriet kommer således att utgöra (350 : 8 =) 44 hästar;

av dessa beräknas 36 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 8 hästar

av övriga truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).

Vid kavalleriet beräknas 10 % remontering å [3,130 — (4 X 36)==]

2,986 stamhästar samt dessutom 36 remonter såsom ersättning för överflyttade

hästar eller sammanlagt (299 + 36 ==) 335 remonter.

För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering

å [2,149 + 221 + 268 — (4 x 8) =] 2,606 stamhästar samt

dessutom 8 remonter såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt

(235 + 8 =) 243 remonter.

I enlighet med 1923 års riksdags beslut torde det antal stamhästar,

som årligen uttagas till egna tjänstehästar, böra beräknas till 10, för vilka

ersättning bör utgå med motsvarande antal eller 10 remonter.

Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:

vid kavalleriet ............................................................................ 335 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna........................... 243 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar...... 10 »

588 remonter

eller (1,051 — 588 =) 463 remonter mindre än enligt 1914 års härordning.

Remonteringsstyrelsen.

Anskaffande av de för armén erforderliga remonterna ombesörjes av den

under inspektören för kavalleriet stående remonteringsstyrelsen, vilken

dessutom har att förvalta statens, remontdepåer.

Remonteringsstyrelsen består av chef och två ledamöter, vilka jämte

fyra suppleanter på förslag av inspektören för kavalleriet förordnas av

Kungl. Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. För redovisningen

och handhavandet av styrelsens penningmedel samt såsom biträde

vid expeditionsföringen finnes eu särskild redogörare anställd.

Av remonteringsstyrelsens personal äro endast chefen och redogöraren

upptagna i den för styrelsen fastställda staten. Chefen åtnjuter arvode,

motsvarande majors avlöning, och redogöraren visst mindre arvode. Ledamot

och till tjänstgöring inkallad suppleant uppbär endast dagarvode jämte

rese- och traktamentsersättning.

Remontuppköpen, vilka i allmänhet verkställas av chefen och ledamöterna

gemensamt, äga rum på sätt, tid och plats, chefen, efter samråd

med ledamöterna, finner med statens fördel överensstämmande.

Med avseende å remonteringsstyrelsens uppgift och organisation halföre

varsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen ansåge

sig endast böra framhålla, att till chef och ledamöter icke borde förordnas

officerare å aktiv stat utan endast officerare å reservstat eller i reserven.

Nuvarande

organisation.

Försvarsrevisionen.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

De/partements

chefen.

Nuvarande

organisation.

Förse ars - revisionen.

Chefen för

generalstaben.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Såsom suppleant syntes jämväl endast i undantagsfall officer å aktiv stat

böra förordnas. Av suppleanterna borde eu vara civil person och känd

såsom framstående hästkännare.

Mot "vad föis\arsre\isionen sålunda anfört angående remonteringsstyrelsens

sammansättning in. m. har jag icke någon erinran att framställa.

Remontdepåema.

Uppköpta remonter överlämnas endast i undantagsfall direkt till vederbörliga

truppförband. I regel uppställas remonterna i särskilda remontdepåer

och tvärstanna därstädes: 4-åriga och äldre hästar till nästblivande

remontutdelning under året och 3-åriga omkring ett år eller till tiden för

påföljande års remontutdelning.

\ id armén finnas för närvarande fem olika remontdepåer, nämligen:

vid Herrevadskloster i Skåne,

» Björnö i Småland,

» Gudhem i Västergötland,

» Utnäslöt i Västmanland och

å Frösön i Jämtland.

Med anledning av den under provisorietiden vidtagna minskningen av

remontantalet har emellertid Kungl. Maj:t den 28 januari 1921 förordnat,

att Björnö remontdepå skall indragas från och med den 1 oktober 1924.

Varje remontdepå förestås av en chef, vartill i regel utses en officer

i beridet truppförbands reserv. Depåns övriga personal utgöres av veterinär

samt erforderligt antal fodermarskar, hästskötare och körkarlar. För

bestridande av kostnaderna för remontdepåernas personal beräknas under

ordinarie avlöningsanslaget erforderligt belopp, för vars användande Kungl.

Maj.t varje år fastställer en stat, upptagande antalet funktionärer vid de

särskilda depåerna och till dem utgående ersättningsbelopp.

På grund av det enligt försvarsrevisionens förslag minskade antalet remonter

har revisionen ansett endast 3 remontdepåer erforderliga, och syntes

dessa böra vara förlagda till Herrevadskloster, Utnäslöt och Frösön. Förutom

Björnö remontdepå borde alltså även remontdepån vid Gudhem indragas.

Beträffande remontdepåernas organisation i övrigt har revisionen icke

funnit anledning föreslå någon ändring.

Chefen föi geneialstaben har framhållit, att med hänsyn till de avsevärda

förändringar inom försvarsväsendet, vilka beräknades komma att äga rum,

samt till — särskilt den varmblodiga — hästavelns alltmer försämrade

läge, det syntes önskvärt, att eu särskild utredning verkställdes beträffande

hästhållningen för armén och därmed sammanhängande frågor.

Med hänsyn till det i det föregående beräknade årliga remontbehovet

torde endast 3 remontdepåer vara erforderliga, Förutom Björnö bör alltså

ytterligare eu remontdepå indragas. Försvararevisionen har ansett, att

eu dylik indragning borde drabba remontdepån vid Gudhem. Chefen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. proposition nr 20% 1

remonteringsstyrelsen, inspektören för kavalleriet och arméförvaltningens

intendentsdepartement äro däremot, enligt vad som framgar av eu utav bemälde

inspektör i mars 1923 till Kung!. Maj:t ingiven framställning och

nämnda departements däröver avgivna yttrande, ense om att, därest någon

remontdepå utöver Björnö anses obehövlig, Frösö remontdepå bör i första

rummet ifrågakomma till indragning. 1 ill stöd härför åberopa myndigheterna

Frösöns nordliga liige med därav följande korta betestid och andra

olägenheter, som stå hindrande i vägen för uppfödning av ädla hästar.

På grund av vad sålunda förekommit och då eu nordlig depå, i betraktande

därav att remonterna även vid eu sådan under större delen av aret

måste uppfödas i stall, icke heller synes vara av nämnvärd betydelse för

hästarnas acklimatisering, anser jag mig böra föreslå, att, förutom Björnö,

jämväl Frösö remontdepå indrages.

Den av chefen för generalstaben väckta frågan angående verkställande

av särskild utredning beträffande hästhållningen för armén och därmed

sammanhängande spörsmål torde, sedan beslut fattats om eu ny försvarsorganisation,

böra tagas under närmare omprövning.

K. Reservpersonal.

Försvarsrevisionen, som funnit sig böra begränsa det aktiva befälet till

vad som för fredstjänstens behöriga ombesörjande ansetts vara oundgängligen

erforderligt, har framhållit, att det vid sådant förhållande måste vara

av största vikt, icke blott att den för mobiliseringsbeliovets fyllande erforderliga

reservpersonalen kunde anskaffas, utan även att den i kvalitativt

hänseende komme att motsvara de fordringar, vilka måste ställas på densamma.

För att fylla mobiliseringsbehovet av befäl har revisionen föreslagit

anlitande, liksom enligt nuvarande härordning, av personal å reservstat,

personalen i arméns reserver samt värnpliktigt befäl. Något annat

medel för tillgodoseende av mobiliseringsbehovet synes heller icke enligt

den av mig föreslagna organisationen vara att tillgripa. För det värnpliktiga

befälet (studenter och likställda samt för underbefälsutbildning uttagna

värnpliktiga) har jag i det föregående redogjort. Här återstår sålunda

att behandla reservstats- och reservbefälsinstitutionerna.

1. Personal å reservstat.

Beträffande antalet beställningar å reservstaten för officerare och underofficerare

beräknades i 1914 års härordningsförslag, att om ökningen av

officerare och underofficerare på aktiv stat inskränktes till det i förslaget

upptagna, reservstaten borde omfatta tillhopa 504 officerare och 370 underofficerare,

motsvarande omkring 19 % av antalet officerare respektive

underofficerare (musikunderofficerarne ej medräknade) å aktiv stat. Förenämnda

siffror voro emellertid endast approximativa och angåvo ingalunda

hela det behov, som vid reservorganisationens fullständiga genomförande

uppstode. Att öka reservstaten utöver det angivna antalet officerare och

underofficerare ansågs dock icke möjligt med hänsyn till de sannolika

Nuvarande

organisation.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272 Kungl. May.ts proposition nr 20.

svårigheterna att rekrytera densamma, utan syntes det fastmera antagligt,

att det skulle visa sig allt annat än lätt att ernå det såsom erforderligt

betecknade antalet. På grund av svårigheten att bestämt angiva reservstatens

storlek och i betraktande av den långa tid — minst 10 h 12

;ir som under alla förhållanden erfordrades för dess uppsättning, och

då dessutom erfarenheten rörande möjligheten att rekrytera en reservstat

av större omfattning vore ringa eller ingen, ansågs det därför ändamålsenligast

att tillsvidare begränsa planen för reservstatens uppsättande till

eu riss kortare tidsperiod. I enlighet härmed föreslogs, att reservstatens

första uppsättande skulle ske under femårsperioden 1916 —1920 och

vid periodens slut omfatta sammanlagt 152 officersbeställningar och 120

underofficersbeställningar, motsvarande 5.7 respektive 6.1 % av sammanlagda

antalet officerare respektive underofficerare å aktiv stat. Detta förslag

blev jämväl av riksdagen bifallet.

1 enlighet härmed omfattar reservstaten för officerare och underofficerare

för närvarande följande beställningar, nämligen:

2 generalsbeställningar,

1 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,

29 majorsbeställningar,

114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta

och 48 av lägsta löneklass, samt

120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre

löneklass.

Dessutom finnas en reservstat för fältläkarkåren och en reservstat för

fältveterinärkåren, omfattande följande beställningar, nämligen:

reservstaten för fältläkarkåren:

2 fältläkarbeställningar,

12 regementsläkarbeställningar och

6 bataljonsläkarbeställningar; samt

reservstaten för fältveterinärkåren:

1 fältveterinärbeställning,

4 regementsveterinärbeställningar och

2 bataljonsveterinärbeställningar.

Reservstaten för officerare och underofficerare ävensom reservstaten för

fältläkarkåren äro båda fullt uppsatta. Däremot har uppsättningen av

reservstaten för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,

för bataljonsläkare och bataljonsveterinärer 10 tjänsteår såsom militärläkare

respektive militärveterinär och 43 levnadsår,

för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militärläkare

respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt

för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast

högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 20. 273

A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan

enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till

fanjunkare (styckjunkare, förvaltare).

Personal å reservstat är tjänstgöringsslcyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande

av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under varje tvåårsperiod

av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 43 och underofficer efter fyllda 42 år i högst

50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill

42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar

under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt

kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda

48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund

av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels

efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på

aktiv stat till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat

äro vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma

tider, som gälla för motsvarande personal på aktiv stat efter avgång med

pension från densamma.

Beservstatspersonalen tillkommande avlönings- och pensionsförmåner framgå

av nedastående sammanställning.

B eställningshavare.

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Generalsperson .........................................

5,400

4,500

Överste i högre löneklassen ...........

4,500

3,800

Överste i lägre löneklassen, fältläkare.......

4.200

3.500

Major, regementsläkare, fältveterinär ...................................

Kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda

3,100

2,700

43 år), bataljonsläkare, regementsveterinär..........................

Kompaniofficer i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda

2,100

1,800

37 år1), bataljonsveterinär 2) ................

1.650

1,300

Kompaniofficer i lägsta löneklassen3)......................

1,200

900

Underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda 42 år)

1,000

850

Underofficer i lägre löneklassen4)... .

800

650

'') Åtnjuter ett avlöningstillägg om 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder.

2) » " » » 300 » » » 48 » »

s) ° » » » 300 » » » 37 » » och ytter
ligare

ett å 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder.

*) Åtnjuter ett avlöningstillägg om 150 kronor vid uppnådd 42 års ålder.

Anm. 1. Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och annan tillfällig

avlöning, tillkommer personal å reservstat enligt för personalen å aktiv stat

gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och traktamentsersättning för resor till

och från tjänstgöringsort.

Anm. 2. I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent

av kassa- och fyllnadspensionernas sammanlagda belopp.

Anm. 3. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns

änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reservstat

innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar; och

skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som närmast före

övergången.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A höft. (Nr 20.) 212523 18

s. 274 Kontrollera mot PDF

Försvar src

visionen.

274 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Enligt försvarsrevisionens mening fordrades, för att truppförbanden vid

mobilisering skulle erhålla tillräcklig fasthet, att en viss, icke alltför liten

del av reservbefälet genom aktiv tjänst förvärvat fullständig befälsvana och.

tillförlitligt militärt omdöme. Särskilt gällde detta i fråga om kompani(skvadrons-,

batteri- o. s. v.) och högre chefer. Då det förefintliga behovet

av ett dylikt kvalificerat och i övrigt fullt fältdugligt reservbefäl

endast i ringa utsträckning kunde fyllas med i arméns reserver kvarstående

pensionerad personal, måste detsamma fortfarande såsom hittills huvudsakligen

tillgodoses genom en reservstat, till vilken officerare och underofficerare

efter viss tids aktiv tjänst erliölle tillfälle att övergå, och inom

vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet i fred vidmakthölle sin militära

duglighet. För sjuk- och veterinärvårdstjänstens behöriga upprätthållande

i såväl fred som krig erfordrades jämväl allt fortfarande särskilda

reservstater för fältläkar- och fältveterinärkårerna.

Då det gällde att bestämma antalet officerare och underofficerare å reservstat,

hade man liksom år 1914 att utgå dels från det enligt revisionens

förslag förefintliga mobiliseringsbeliovet dels ock från möjligheten att rekrytera

reservstaten. Yad det förra beträffade, ansåge sig revisionen endast

böra framhålla, att i samma mån som det aktiva befälet inskränktes till

vad som för fredstjänstens upprätthållande vore oundgängligen erforderligt,

i samma mån ställdes ökade krav på reservbefälet. Med avseende å rekryteringsmöjligheterna

hade man närmast att stödja sig på erfarenheterna,

rörande den nuvarande reservstatens uppsättande. Det hade sålunda visat

sig, att officersbeställningarna före den nu rådande depressionstidens inträde

med lätthet kunnat besättas. Under de sista åren hade däremot

rekryteringen gått trögare. Sålunda hade antalet sökande minskats, och

det hade även inträffat, att reservstatsofficerarne sökt vinna återinträde

på aktiv stat. Orsakerna till den försvårade rekryteringen vore att söka.

dels i de under depressionstiden minskade utsikterna för reservstatspersonalen

att skaffa sig civil sysselsättning och dels i den proportionsvis försämrade

löneställning, vari reservstatsbefälet kommit efter de under de senare

åren vidtagna löneförbättringarna för den å aktiv stat uppförda befälspersonalen.

Bland kompaniofficerarna uppstående vakanser hade dock kunnat

besättas, däremot icke på senaste tiden uppkomna vakanser i regementsofficersgraden.

Med stöd av vunnen erfarenhet kunde man alltså beträffande

officerare antaga, att under normala förhållanden ett avsevärt större

antal officersbeställningar än det nuvarande skulle kunna rekryteras. Under

förutsättning av samma proportion mellan löner för aktiva officerare och

reservstatsofficerare, som avsetts år 1914, syntes det, av erfarenheterna

hittills att döma, dock icke vara tillrådligt att beräkna ett så stort antal

reservstatsofficerare, som i 1914 års härordning förutsatts, eller omkring

19 % av antalet officerare å aktiv stat, utan bjöde försiktigheten, att man

liölle sig något därunder. I fråga om underofficersbeställningarna hade rekryteringsförhållandena

ställt sig helt annorlunda. Redan före lågkonjunk
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

275

turens inträde hade det visat sig i många fall icke möjligt att få dessa

beställningar besatta, och under de sista åren hade svårigheterna härutinnan

blivit ännu större. Det vore därför även här tillrådligast att för

framtiden räkna med ett något lägre procenttal än för närvarande.

Enligt nuvarande organisation vore reservstaten för officerare och underofficerare

gemensam för hela hären, och vore det överlämnat åt Kungl.

Maj:t att efter sig företeende behov och övriga inverkande omständigheter

fördela de för reservstaten avsedda lönerna på de olika truppslagen och

intendenturkåren, därvid dock med iakttagande av att minst tre femtedelar

av beställningarna i var och eu av grupperna regementsofficerare,

kompaniofficerare och underofficerare om möjligt skulle avses för infanteriet.

Denna anordning funne revisionen emellertid icke tillfredsställande,

enär densamma kunde medföra, dels att infanteriet erliölle för många beställningar

i förhållande till övriga truppslag, och dels att tilldelningen

dessa senare emellan icke alltid bleve den ur organisatorisk synpunkt lämpligaste.

Revisionen hölle därför före, att det, åtminstone vad officerare

beträffade, borde uttryckligen fastslås, huru många beställningar av varje

särskild grad, som borde avses för vart och ett av de olika truppslagen.

Med avseende å underofficerarna, vilkas antal av rekryteringsskäl måste

sättas jämförelsevis lågt, vore det tillräckligt att bestämma, huru många

som borde avses för infanteriet, vid vilket truppslag det största behovet

förelåge.

Med sålunda angivna utgångspunkter hade revisionen beräknat det enligt

dess organisationsförslag erforderliga antalet officerare och underofficerare

på reservstat till sammanlagt 312 officerare och 65 underofficerare, motsvarande

16,4 respektive 5,6 % av sammanlagda antalet officerare respektive

underofficerare å aktiv stat. Ur mobiliseringssynpunkt hade det visserligen

varit önskvärt, att antalet kunnat sättas något högre, men med hänsyn till

svårigheten att utan avsevärd kostnadsökning rekrytera en större reservstat

hade revisionen icke ansett sig kunna gå längre, än som sålunda föreslagits.

Yad antalet beställningar å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater

beträffade, måste jämväl detta bestämmas med hänsyn till mobiliseringsbehov

och rekryteringsmöjligheter. Härtill komme jämväl en annan

synpunkt, nämligen behovet av läkare och veterinärer i och för fredstjänstens

behöriga upprätthållande. Vid beräknandet av antalet läkare och

veterinärer å aktiv stat hade nämligen förutsatts, att vid de tillfällen, då

läkar- och veterinärvårdens behöriga upprätthållande sådant erfordrade,

såsom under repetitionsövningar och inskrivningsförrättningar, vid särskilt

sammandragna skolor och utbildningskurser o. s. v., erforderligt biträde

skulle kunna erhållas av läkare och veterinärer å reservstat eller i reserven.

Med hänsyn till sålunda angivna förhållanden hade revisionen beräknat

det enligt dess organisationsförslag erforderliga antalet beställningar å fältläkarkårens

och fältveterinärkårens reservstater sålunda:

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

fältläkarkårens reservstat:

2 fältläkare och

8 regementsläkare, samt

fältveterinärkårens reservstat:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

För övergång till reservstat fordrades för närvarande för kompaniofficerare

och underofficerare dels en levnadsålder av 32 år dels ock visst antal

tjänsteår, nämligen 10 år för kompaniofficerare och 8 år för underofficerare.

Ifrågavarande bestämmelser hade tillkommit såsom en garanti för att de,

som överginge till reservstaten, vore i besittning av erforderlig befälsvana

och tjänsterutin. Tydligt vore ock, att en dylik garanti för reservstatens

besättande med fullt kvalificerad personal allt fortfarande borde finnas.

Då det emellertid i många fall kunde vara en stor fördel för dem, som

ämnade inträda å reservstat, att få göra detta vid en så tidig ålder som

möjligt, borde i och för rekryteringens underlättande en något tidigare

övergång till reservstaten medgivas. I överensstämmelse härmed funne

revisionen sig böra föreslå, att den nuvarande bestämmelsen om viss minimilevnadsålder

för kompaniofficerare och underofficerare för vinnande av inträde

å reservstat skulle borttagas, samt att det för övergången erforderliga

antalet tjänsteår för båda kategorierna skulle nedsättas till 7 år. Visserligen

ägde i regel den, som överginge till reservstaten först efter 10 respektive

8 års tjänst, större och mera befäst rutin än den, som överginge redan

efter 7 tjänsteår, men å andra sidan syntes dock fordran på sistnämnda

antal tjänsteår innebära tillräcklig garanti för reservstatens besättande med

för sina uppgifter fullt kvalificerade personer. Vidare vore att märka, att

övergången till reservstat framgent såsom hittills förutsattes komma att

ske ungefärligen likformigt inom de åldersklasser, som därtill kunde ifrågakomma.

Enligt nuvarande organisation vore reservstatens överste-, kompaniofficersoch

underofficersbeställningar uppdelade på olika löneklasser, beroende på

vederbörandes levnadsålder vid tiden för övergången från aktiv stat till

reservstat. Denna uppdelning på löneklasser, vilken tillkommit dels i och

för avlöningsbeloppens lämpliga avvägande och dels för befordrandet av en

likformig övergång till reservstaten inom de olika åldersklasserna, vore

gjord så, att av sammanlagda antalet beställningar i de olika graderna

hänförts:

av överstarna 28,6 % till den högre löneklassen (avsedd för äldre överstar)

och 71,4 % till den lägre löneklassen (avsedd för yngre överstar och till

överstar å reservstat befordrade överstelöjtnanter);

av kompaniofficerare 21,1 % till högsta löneklassen (övergång efter fyllda

43 år), 36,8 % till mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) och

42,1 % till lägsta löneklassen (övergång efter fyllda 32 år); samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr JO.

■211

av underofficerare 45,8 % till högre löneklassen (övergång efter fyllda

42 år) och 54,2 % till lägre löneklassen (övergång efter fyllda 32 år).

Revisionen hade icke ansett sig kunna ingå på frågan angående reservstatspersonalens

löneförmåner, utan ansåge, att denna borde göras till föremål

för särskild utredning. Under förutsättning att det nuvarande lönesystemet

skulle komma att bibehållas, hade emellertid revisionen icke någon ändring

att föreslå med avseende å det nu fastställda antalet löneklasser inom

överste-, kompaniofficers- och underofficersgraderna. Däremot syntes i

sådant fall vissa andra jämkningar vara erforderliga. Sålunda borde på

grund av den utav revisionen föreslagna tidigare åldern för övergång till

reservstat den ändringen med avseende å löneklasserna för kompaniofficerare

vidtagas, att till lägsta löneklassen hänfördes de, som vid övergången icke

fyllt 35 år, till mellersta löneklassen de, som överginge efter fyllda 35 år,

men ännu icke fyllt 42 år, och till högsta löneklassen de, som överginge

efter fyllda 42 år. Den nuvarande proportionen mellan antalet beställningar

i de olika löneklasserna för såväl kompaniofficerare som underofficerare

borde i huvudsak bibehållas.

Med avseende å nu gällande bestämmelser om befordran å reservstat

funne revisionen icke anledning föreslå annan ändring, än att jämväl kapten

(ryttmästare) å reservstat, vilken därtill funnes lämplig, borde kunna befordras

till major å reservstat. Möjligheten av att vinna dylik befordran

kunde nämligen mången gång verka som en lockelse att övergå till reservstaten

och vore dessutom även ägnad att bidraga till att kompaniofficerarna

nedlade ökat arbete på upprätthållandet av sina militära kunskaper och

färdigheter.

Utan att därom framställa något uttryckligt förslag ville revisionen framhålla,

att det syntes, som om möjlighet till befordran till högre beställning

å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater även skulle vara ägnad

att verka i fördelaktig riktning.

Beträffande reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet i fred gällde för

närvarande, dels att tjänstgöringen icke vore bunden vid vissa övningar

eller bestämda år, och dels att tjänstgöringsskyldigheten för kompaniofficerare

och underofficerare ävensom för läkare och veterinärer minskades

med tilltagande ålder. Mot den förra principen, vilken avsåge att bereda

reservstatspersonalen tillfälle till en allsidig utbildning och verkligt effektiv

tjänstgöring, kunde ingen befogad erinran göras, varför densamma allt fortfarande

borde bibehållas. Däremot syntes den senare grundsatsen icke

vidare böra tillämpas. Med avseende å dem, vilka vid en mera framskriden

ålder övergått till reservstat och som följaktligen besutte grundlig rutin

och erfarenhet, vore visserligen ur tjänstbarlietssynpunkt intet att erinra

mot en med åren inträdande minskning i tjänstgöringsskyldigheten, men

för dem, som tidigt lämnat den aktiva tjänsten, medförde ifrågavarande

anordning, att tillfällena till utbildning minskades just under de år, då

faran av att deras militära duglighet och tjänstevana avtoge vore som

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

störst. Ifrågavarande princip syntes jämväl ägnad att premiera eu sen

övergång till reservstaten, något som ur militär synpunkt icke vore önskvärt.

Revisionen funne sig därför böra föreslå, att tjänstgöringsskyldigheten,

oberoende av ålder, sattes lika för all såväl militär som civilmilitär

reservstatspersonal.

Vad tjänstgöringstidens längd beträffade, borde denna givetvis i första

hand bestämmas med hänsyn till de militära kraven. Å andra sidan måste

dock även tillses, att den icke gjordes så omfattande, att den lade några

större hinder i vägen för reservstatspersonalens civila verksamhet. Med

behörigt beaktande av dessa båda synpunkter hade revisionen kommit till

det resultat, att tjänstgöringsskyldigheten lämpligen borde bestämmas till

45 dagar under loppet av varje 2-årsperiod av tjänstetiden. Den sålunda

föreslagna tjänstgöringsskyldigheten kunde måhända förefalla väl kort. Med

hänsyn till möjligheten att kunna rekrytera en så stor reservstat som den

av revisionen föreslagna hade revisionen emellertid icke ansett sig böra

föreslå ett högre dagantal. För vidmakthållande av reservstatspersonalens

tjänstbarhet finge den angivna tiden anses vara tillräcklig, under förutsättning

att tjänstgöringen ordnades på ett för personalens utbildning omtänksamt

sätt.

Uti de för närvarande gällande bestämmelserna angående avgång från

reservstat hade revisionen icke någon ändring att föreslå.

Vad reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförmåner anginge, vore

att märka, att då beslut år 1914 fattats om den nuvarande reservstatens

upprättande, hade personalens löner och pensioner satts i viss relation till

de åt personalen å aktiv stat utgående löner och pensioner. Sedermera

hade emellertid först en tillfällig löne- och pensionsförbättring och därefter

vid 1921 års riksdag en mera definitiv lönereglering genomförts för den

aktiva personalen, under det att reservstatspersonalen — med bortseende

från det till alla statstjänare utgående dyrtidstillägget — icke kommit i

åtnjutande av någon som helst förbättring av sina år 1914 bestämda löneoch

pensionsförmåner. Anledningen till att så icke skett hade varit den

uppkomna frågan om eu genomgripande revision av vårt försvarsväsende.

Då det vid en sådan revision kunde visa sig erforderligt att utöka icke

blott reservstatspersonalens antal utan även dess ordinarie tjänstgöringsskyldighet,

hade det nämligen synts vara av vikt att icke genom fastställandet

av viss löne- och pensionsförbättring för det nuvarande reservstatsbefälet

föregripa vad som framdeles kunde komma att i förevarande hänseende

stadgas.

Vid det förhållande att revisionen visserligen funnit sig böra föreslå eu

väsentlig utökning av antalet officerare å reservstat, men däremot ansett,

att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten borde i huvudsak bliva densamma

som för närvarande, kunde det förefalla, som om någon anledning

icke förefunnes att frångå den år 1 914 fastställda relationen mellan reservstatsbefälets

och det aktiva befälets löne- och pensionsförmåner. Då denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 21,)

relation genom den vidtagna löneregleringen för den aktiva personalen

blivit ändrad till reservstatspersonalens nackdel, skulle det därför kunna

ifrågasättas, huruvida icke ett återställande av densamma nu borde ske

genom erforderlig omreglering av sistnämnda personals avlönings- och

pensionsförmåner. '' Enär emellertid revisionen liölle före, att frågan om

reservstatspersonalens avlöning och pensionering borde i sin helhet göras

till föremål för särskild utredning, hade revisionen icke ansett sig böra

framställa något förslag i förevarande hänseende. Revisionen ansåge sig

endast böra framhålla angelägenheten av att eu löne- och pensionsregleiing

för reservstatspersonalen snarast möjligt komme till stånd. Vikten härav

vore så mycket större, som en dylik reglering utgjorde en nödvändig förutsättning

för att det skulle bliva möjligt att. rekrytera den av revisionen

föreslagna reservstaten. Revisionen förutsatte, att vid nämnda utledning

jämväl toges under övervägande, huruvida och i vad mån en lönereglering

borde komma till stånd även för den nuvarande reservstatspersonalen.

Generalskommissionen har anfört, att revisionens motivering för förslaget

att, åtminstone vad officerare beträffade, uttryckligen fastslå, huru många

beställningar av varje särskild grad, som hörde avses för vart och ett av de

■olika truppslagen, enligt kommissionens åsikt icke vore övertygande. Kommissionen

ansåge därför, att anledning att frångå här avsedda hittills följda

principer icke förefunnes.

I fråga om revisionens förslag angående befordran å reservstat av kaptener

(ryttmästare) till majorer hade kommissionen icke något att erinra,

men ansåge sig dock böra framhålla betydelsen av att sådan befordran

endast ägde rum, därest erforderlig kompetens förefunnes. Med hänsyn

härtill borde befordran kunna vinnas endast av officer å reservstat, vilken

under en avsevärd tid varit anställd såsom officer å aktiv stat.

För fältskär- och fältveterinärkårernas reservstatspersonals befordran

till högre beställning å reservstat ansåge kommissionen liknande skäl tala

som för befordran å reservstat av kaptener till majorer.

En omreglering av reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförmåner

i syfte att återställa den år 1914 fastställda relationen mellan reservstatspersonalens

och det aktiva befälets avlönings- och pensionsförmåner vore

enligt kommissionens åsikt nödvändig, om man ville hava utsikt att rekrytera

den reservstat, som av revisionen föreslagits.

Beträffande den av revisionen väckta frågan, att det vid en kommande

utredning om reservstatspersonalens avlöning och pensionering jämväl

borde tagas under övervägande, huruvida och i vad mån en lönereglering

borde komma till stånd även för den nuvarande reservstatspersonalen,

ville kommissionen uttala, att billigheten krävde, att för denna personal

ett återställande av ovan angivna relation mellan reservstatspersonalens

och det aktiva befälets avlönings- och pensionsförmåner snarast möjligt

komme till stånd.

Generals
kommis
sionen.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

underofficers- . Sv6Uska ™<ierofficersförbundet liar förklarat sig anse, att det största

förbundet. hindret för rekrytering av underofficerarnas reservstat varit statsmakternas

obenägenhet att bringa reservstatspersonalens löneförmåner i den ursprungliga

relationen till den aktiva personalens. En annan orsak vore att söka

i den rådande depressionstiden, som för underofficeren avsevärt försvårade

erhållandet av det till reservstatsanställning nödvändiga komplementet,

lämplig civil anställning.

De nuvarande bestämmelserna medförde för underofficeren en betydligt

högre levnadsålder vid övergången till reservstat än för officeren. För en

äldre person ökades svårigheterna att erhålla civil anställning. Som villkor

för ö\ergang till reservstat borde fastställas uppnådda 34 levnadsår, dock

med fordran på minst 4 tjänsteår som sergeant vid eller i regemente (kår).

Därest de av förbundet anförda synpunkterna vunne beaktande, kunde

reservstaten för underofficerare givas samma procentuella omfattning i förhållande

till underofficerarna i aktiv tjänst, som av revisionen föreslagits

i fråga om officerare.

generalstaben. Cliefen för generalstaben har funnit något behov icke föreligga att i

'' enlighet med revisionens förslag uppdela reservstatens officersbeställningar

på olika truppslag. Nuvarande bestämmelser i fråga om beställningarnas

fördelning å truppslagen borde därför bibehållas.

Med hänsyn till nödvändigheten att underlätta övergång till reservstat

borde man följa det av revisionen framställda förslaget angående nedsättande

av det för kompaniofficerares och underofficerares övergång till

leservstat erforderliga antalet tjänsteår ävensom de av revisionen föreslagna

jamkmngarna beträffande reservstatsbeställningarnas uppdelning på olika

löneklasser.

Mot revisionens förslag i fråga om reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet

syntes intet vara att erinra.

För en tillfredsställande rekrytering av reservstatspersonalen vore det

eu nödvändig förutsättning, att en reglering av löne- och pensionsförhållandena

för denna personal komme till stånd. Utredning härom borde

verkställas omedelbart. Billigheten syntes kräva, att den nuvarande reserv

statspersonalen inbegrepes i en blivande löne- och pension sreglering

för reservstaten.

DePche7enntS'' 1 likhet med försvarsrevisionen anser jag det vara nödvändigt, att särskilda

reserv stater allt fortfarande uppsättas för officerare och sekundofficerare

(underofficerare) ävensom för fältskär- och fältveterinärkårerna.

Antalet officerare å reservstat torde i huvudsak böra beräknas enligt av

revisionen tillämpade grunder. Med hänsyn till den av mig föreslagna

organisationen bör antalet bestämmas till 2 generalspersoner, 6 överstar,

56 majorer samt 319 kompaniofficerare.

Svenska underofficersförbundets uppfattning, att reservstaten för underofficerare

under vissa villkor skulle kunna erhålla förhållandevis samma

omfattning som reservstaten för officerare, kan jag icke dela. Hittills vunnen

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

281

erfarenhet giver nämligen oförtyclbart vid lianden, att detta icke är möjligt.

Å andra sidan torde dock den av revisionen föreslagna reservstaten för

underofficerare, vilken endast motsvarar 5,6 % av sammanlagda antalet

underofficerare å aktiv stat, vara väl knappt beräknad. Jag finner mig

därför böra föreslå, att antalet sekundofficerare på reservstat bestämmes

till sammanlagt 100, vilket motsvarar 7,4 % av sammanlagda antalet dylika

officerare å aktiv stat.

Då det visat sig vara förenat med stora svårigheter att rekrytera fältläkarkårens

reservstat av regementsläkare, finner jag mig böra förorda, att

nämnda kårs reservstat begränsas till 2 fältläkare och 4 regementsläkare.

I överensstämmelse med revisionens förslag torde fältveterinärkårens

reservstat böra bestämmas till 1 fältveterinär och 1 regementsveterinär.

I likhet med generalskommissionen anser även jag, att möjlighet till

befordran till högre beställning å fältläkarkårens och fältveterinärkårens

reservstater bör finnas.

Med anledning av vad generalskommissionen och chefen för generalstaben

härutinnan anfört, torde de nuvarande föreskrifterna för reservstatsbeställningarnas

fördelande på olika truppslag böra bibehållas.

Mot underofficersförbundets förslag rörande villkor för övergång till reservstaten

för underofficerare (sekundofficerare) har jag icke något att erinra.

I övrigt har jag icke någon erinran att göra mot revisionens förslag.

Även jag håller före, att en löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen

snarast möjligt bör komma till stånd. Därest ifrågavarande

personal skall kunna vederbörligen rekryteras — vilket för krigsorganisationens

upprätthållande är av största vikt — torde det vara nödvändigt

att vid en sådan reglering ungefärligen återställa den ursprungliga relationen

mellan den aktiva personalens och reservstatspersonalens löne- och

pensionsförmåner. Billigheten synes mig kräva, att nämnda relation återställes

även för den nuvarande reservstatspersonalen.

I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla den stora betydelsen

av att reservstatspersonalens tjänstgöring och utbildning så ordnas, ledes

och övervakas, att denna personals tjänstbarhet i möjligaste mån vidmaktliålles

och befrämjas. Med hänsyn härtill bör ifrågavarande personal under

tjänstgöringstiden i lämplig utsträckning beordras till skjutskolor och andra

utbildningskurser, varjämte särskilda för nämnda personal avsedda kurser

böra anordnas. För sådant ändamål har jag ansett mig böra i kostnadsberäkningarna

uppföra ett mindre belopp.

2. Personal i arméns reserver.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgöras arméns reserver

av befäl av:

generalitetets reservbefäl;

arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes

reservbefäl;

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Officerare.

Nuvarande

organisation.

regementenas och kårernas reservbefäl; samt

de civilmilitära kårernas — fältläkarkårens och fältveterinärkårens —

reservpersonal.

Generalitetets reservbefäl.

Generalitetets reservbefäl utgöres av officerare av generalitetet, vilka

avgått från beställning på stat med rätt till fyllnadspension. Till generalitetets

reserv räknas även generalfältläkare efter erhållet avsked med

rätt till fyllnadspension.

Ifrågavarande officerare äro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda

70 år, om de blivit pensionsberättigade vid 65 år, men i annat fall intill

fyllda 65 år. De äro skyldiga att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av beväringens

andra uppbåd eller landstormen kan bliva anbefalld.

Mot den nuvarande anordningen hava icke några erinringar blivit framställda.

Gällande bestämmelser torde därför böra bibehållas oförändrade.

Arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes

reservbefäl.

Ifrågavarande reservbefäl utgöres av officerare, vilka avgått från beställning

å stat med rätt till fyllnadspension och som varit chefer för

regementen eller kårer eller som eljest inneliava samma eller högre tjänstegrad

än cheferna för vederbörande regementen eller kårer. De, som innehava

tjänstegrad såsom officerare ur generalitetet, medräknas dock icke.

Till förevarande reserver hörande officerare äro skyldiga att kvarstå intill

fyllda 65 år och hava samma tjänstgöringsskyldighet som generalitetets

reservbefäl.

Då mot den nuvarande anordningen några erinringar icke blivit framställda,

saknar jag anledning föreslå någon ändring i härutinnan nu gällande

bestämmelser.

Regementenas och kårernas reservbefäl1).

Den viktigaste gruppen av arméns reservbefäl utgöres av regementenas

och kårernas reservbefäl. Dessa bestå av officerare, underofficerare och

underbefäl av manskapet.

Officerspersonalen utgöres av tre särskilda kategorier, nämligen:

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning

på stat, såframt de icke, enligt vad förut nämnts, äro att räkna till arméfördelningarnas

o. s. v. reservbefäl;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan

rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes (kårs)

reserv; samt

b Yad i det följande sägs gäller i tillämpliga delar även generalstaben, fortifikationen,

trängen och intendenturkåren.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20 283

c) officerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit sin första

officersanställning.

För var och en av dessa olika kategorier galla särskilda bestämmelser

i fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna de pensionsav
gång

na — gäller sålunda, att de, i likhet med arméfördelningarnas reservbefäl,

äro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda G 5 år samt att

tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvai

ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberodskap

eller för utbildning av beväringens andra uppbåd eller landstormen kan

bliva anbefalld.

De under b) omnämnda officerarna — de förtidsavgängna — hava

samma tjänstgöringsskyldighet som de pensionsavgångna samt äro dessutom

skyldiga att fullgöra eu repetitionsövning minst vart tredje ai intill

utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder. Repetitionsövning

skall fullgöras första gången senast tredje aret efter det, da vederbörande

såsom på aktiv stat anställd sista gången deltog i regementsövning.

Därest vederbörande fullgjort stadgad tjänstgöring, äger han efter uppnådda

55 år uppbära eu årlig pension av 300 kronor, med skyldighet

att kvarstå i reserven intill fyllda 65 år.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna de i reserven

utnämnda — utgöra dessa den talrikaste och med hänsyn till mobiliseringsbehovets

fyllande viktigaste gruppen. För officersutnämning fordras

att hava genomgått föreskriven reservofficersaspirantutbildning och avlagt

reservofficersexamen. Utbildningstiden uppgår till sammanlagt omkring

605 dagar eller 120 dagar mera än den för vapenföra studenter och likställda

i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden av 485 dagar.

I reserven utnämnd officer har samma tjänstgöringsskyldighet som förtidsavgången,

dock med den skillnad, att den första repetitionsövningen

skall fullgöras redan året efter det, då vederbörande vunnit officersanställning.

Dylik officer erhåller vid sin första utnämning ekiperingslijälp.

Denna är i vederbörlig reservbefälsförordning angiven till 500 kronor.

Sedan ekiperingshjälpen emellertid under åren 1921 och 1922 ävensom

första halvåret 1923 utgått med ett till 1,000 kronor förhöjt belopp, har

förhöjningen av densamma utav 1923 års riksdag nedsatts till 250 kronor,

i samband med att reservofficer befriats från skyldigheten att hålla

sig med andra i den personliga fältutrustningen ingående utrednings- och

remtygspersedlar än sabel med balja och sabelliandrem. Efter uppnådda

55 år äger här avsedd officer uppbära eu årlig pension av 300 kronor

efter samma grunder, som ovan angivits för förtidsavgängna officerare.

Försvarsrevisionen har framhållit, att det erforderliga antalet i reserven

utnämnda officerare vore beroende av den tänkta krigsorganisationen. En
-

Försvarsrevisionen.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ligt 1914 års härordning beräknades årligen komma att från krigsskolan

utexamineras omkring 300 reservofficersaspiranter. Då revisionen ickeansett

sig behöva räkna med att vid inträffande mobilisering lika stor

krigsstyrka som för närvarande skulle omedelbart kunna uppsättas, följde

därav, att för mobiliseringsbeliovets tillgodoseende enligt den av revisionen

förutsatta krigsorganisationen antalet från krigsskolan årligen utexaminerade

reservofficersaspiranter kunde sättas icke oväsentligt lägre, än år 1914

beräknats. Revisionen hade kommit till det resultat, att för mobiliseringsbehovets

säkerställande årligen minst 127 reservofficerare borde anställas

vid härens olika truppslag (flygtrupperna icke medräknade). Med

hänsyn till den avgång, som av skilda anledningar städse ägde rum under

aspiranttiden, ävensom för möjliggörande av en viss gallring före

kommenderingen till krigsskolan borde antalet årligen antagna reservofficersaspiranter

vid de olika truppslagen beräknas till sammanlagt 157.

\ ad reservofficersaspiranternas utbildning beträffade, ansåge revisionen

denna för närvarande vara i stort sett väl avvägd och icke giva anledning

till någon erinran av principiell innebörd. Då emellertid erfarenheten

givit vid handen, att fullgörandet av den efter utexaminerandet från

krigsskolan under tredje utbildningsåret infallande repetitionsövningen för

många medförde avsevärda olägenheter med hänsyn till ordnandet av studier

och civil verksamhet, funne revisionen sig böra föreslå, att nämnda

repetitionsövning måtte av den, som så önskade, få utbytas mot annan

däremot svarande tjänstgöring under året.

Den för närvarande stadgade tjänstgöringsskyldigheten, vilken tillkommit

för att vidmakthålla reservofficerarnas kunskaper och tjänsterutin, vore

givetvis alltför ringa, för att dessa i regel skulle vara fullt vuxna de

krav, som i krig komme att ställas pa dem. Rör att öka deras användbarhet

skulle det därför vara synnerligen önskvärt, om den föreskrivna

tjänstgöringsskyldigheten kunde ökas. Emellertid kunde man härvid icke

gå alltför långt, enär detta skulle medföra såväl svårigheter för rekryteringen

som ökade kostnader för statsverket. Efter övervägande av

samtliga på frågan inverkande omständigheter hade revisionen kommit till

det resultatet, att tjänstgöringsskyldigheten borde, oberoende av truppslag,

bestämmas till 45 dagar under varje treårsperiod. Med hänsyn till den

av revisionen föreslagna avkortningen av repetitionsövningarnas längd innebure

detta för infanteriets in. fl. truppslags reservofficerare en ökning med

15 dagar och för kavalleriets m. fl. truppslags reservofficerare eu ökning

med 10 dagar. Någon ofördelaktig inverkan på rekryteringen syntes

denna ökning icke komma att utöva, liksom densamma icke heller vore

ägnad att ådraga statsverket några nämnvärda kostnader. Ur militär synpunkt

måste den däremot tillmätas stort värde, enär därigenom ökad möjlighet

bereddes att liksom i fråga om reservstatsbefälet dels utbyta repetitionsövning

mot annan övning, t. ex. vinterövning, skjutskolekurs m. in.,

och dels anordna särskild befälsutbildning för reservofficerarna.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: t.‘t proposition nr 20.

285

Den nuvarande bestämmelsen om tjänstgöringsskyldighetens upphörande

med utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnådde 40 års

ålder, hänförde sig till de före år 1914 rådande förhållandena, då värnplikten

upphörde med det 40:de levnadsåret. Sedan värnpliktstiden genom

1914 års värnpliktslag utsträckts till och med det 42:dra levnadsåret,

borde motsvarande ändring vidtagas med avseende å tiden för reservofficerarnas

tjänstgöringsskyldighet.

Eu synnerligen stark minskning av tillströmningen till reservofficersbanan

hade under de senare åren inträtt. Den förnämsta orsaken härtill

vore enligt revisionens uppfattning, att de med reservofficersanställningen

förenade förmånerna ansåges alltför ringa för att kompensera den därför

erforderliga längre utbildningstiden.

Då revisionen icke ansett sig kunna föreslå någon avkortning av den

för utnämning till reservofficer nu stadgade utbildningstiden, komrne denna

att fortfarande som hittills uppgå till omkring 605 dagar. Enligt den av

revisionen föreslagna organisationen komme emellertid utbildningstiden för

studenter och likställda, bland vilka rekryteringen av reservofficersaspiranterna

fortfarande borde ske, att utgöra endast 365 dagar. Skillnaden

mellan de båda kategoriernas utbildningstider bleve alltså omkring 240

dagar i stället för hittillsvarande 120 dagar. Med hänsyn härtill hade

man att emotse betydligt större svårigheter att rekrytera reservofficerarna

än hittills. För upprätthållandet av den utav revisionen förutsatta krigsorganisationen

vore det emellertid av synnerlig vikt, att det beräknade antalet

reservofficerare erhölles. Det vore därför oavvisligen nödvändigt att

Tidtaga för rekryteringens säkerställande erforderliga åtgärder. Såvitt revisionen

kunnat finna, måste dessa bestå i en förbättring av de med reservofficersanställningen

förenade ekonomiska förmånerna. Det gällde då att

undersöka, i vad mån detta kunde vara möjligt att genomföra.

På grund av det under de senare åren starkt minskade tilloppet till

såväl officers- som reservofficersbanan hade vid upprepade tillfällen från

vederbörande myndigheters sida framhållits önskvärdheten av att officersoch

reservofficersaspiranter måtte åter erhålla samma avlöning som det

fast anställda manskapet, samt att fördenskull särskilda för dem avsedda

volontärbeställningar måtte ånyo upptagas i vederbörliga truppförbands

stater. En dylik anordning kunde emellertid revisionen, åtminstone såvitt

officersaspiranterna anginge, icke tillstyrka. För dessa utgjorde aspiranttjänstgöringen

en utbildning för deras blivande levnadsyrke, och det måste

vid sådant förhållande anses principiellt oriktigt att bereda dem, som utbildade

sig för officersyrket, en särställning framför alla dem, som utbildade

sig för andra grenar av statstjänsten. Annorlunda ställde det sig

givetvis beträffande reservofficersaspiranterna. För dessa vore reservofficersanställningen

avsedd endast såsom en bisyssla till deras ordinarie levnadskall.

Det skulle därför enligt revisionens uppfattning icke möta något

principiellt hinder att för dem inrätta särskilda volontärbeställningar. Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

28(3

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

emellertid reservofficersaspiranterna vore avsedda att uttagas bland och utbildas

tillsammans med studenter och likställda, syntes det revisionen

följdriktigast, att de jämväl med avseende å ekonomiska förmåner likställdes

med dessa. För den tid åter, varmed deras aspiranttjänstgöring överstege

den för studenter och likställda stadgade utbildningstiden, eller omkring

240 dagar, borde däremot särskild ersättning, utöver den för värnpliktiga

bestämda, utgå. Denna ersättning syntes revisionen lämpligen

böra bestämmas till skillnaden mellan menig volontärs kontanta avlöningsförmåner

och det dem såsom värnpliktiga enligt revisionens förslag tillkommande

penningbidraget. Ersättningen i fråga borde, därest ej i något

fall särskilda förhållanden sådant påkallade, icke utbetalas under pågående

tjänstgöring, utan först efter det all aspirantutbildning blivit i behörig

ordning avslutad.

Såsom bidrag till anskaffande av föreskrivna ekiperingspersedlar hade

alltsedan år 1898 till den nyutnämnde reservofficeren utbetalats ekiperingshjälp

med 500 kronor. Även om man bortsåge från den under kristiden

inträffade starka prisstegringen, vore uppenbart, att detta för omkring 25

år sedan fastställda belopp numera måste anses alldeles otillräckligt. Enligt

vad revisionen inhämtat, kunde kostnaderna för anskaffande av endast

de allra nödvändigaste till officersekipering hörande effekterna för närvarande

beräknas uppgå till minst 1,150 ä 1,250 kronor. Då man emellertid

syntes hava att emotse en sänkning av gällande priser, hölle revisionen

före, att ekiperingshjälpen skäligen borde bestämmas till 1,000 kronor.

Yad pensionen beträffade, hade denna år 1898 bestämts till sitt nuvarande

belopp eller 300 kronor om året efter uppnådd 55 års ålder. Med

hänsyn till penningvärdets sedan dess inträdda fall vore, oavsett förhållandena

under krisåren, en höjning av pensionsbeloppet erforderlig. Enligt

revisionens uppfattning syntes pensionen skäligen böra bestämmas till 500

kronor.

Även om pensionen höjdes till det angivna beloppet, vore densamma

dock alltför ringa för att utöva någon större inverkan på rekryteringen

av reservofficerskåren. För de ynglingar, vilka reflekterade på att taga

anställning såsom reservofficerare, spelade helt visst utsikten att vid 55

års ålder erhålla en pension av 500 kronor en mycket underordnad roll,

och detsamma syntes jämväl vara fallet med de reservofficerare, som i

mycket stor utsträckning toge avsked, innan de fullgjort den för pensions

erhållande stadgade tjänstgöringsskyldigheten. Helt annorlunda skulle

enligt revisionens uppfattning förhållandena härutinnan ställa sig, därest

pensioneringen ordnades på ett sådant sätt, att den ekonomiska fördelen

därav för vederbörande framstode mera påtaglig, än för närvarande vore

fallet. Detta syntes revisionen lämpligen kunna ske genom att låta dem,

som sådant önskade, omedelbart efter fullgörandet av den för pensions

erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma pensionens kapitaliserade

värde. Efter en räntefot av b % utgjorde detta värde för vederbörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

2«7

vid 42 års ålder 3,460 kronor. Enligt revisionens mening lede det icke

något tvivel om att utsikten att vid nyssnämnda ålder på en gång erhålla

ett så pass avsevärt belopp skulle i långt högre grad iin den vid 55 års

ålder utfallande pensionen befordra rekryteringen och verka avhållande på

reservofficerarna att i förtid avgå ur tjänsten. Ur statsfinansiell synpunkt

vore det uppenbarligen likgiltigt, huruvida vederbörande föredroge det ena

eller det andra sättet för pensionens utbetalande.

Ett ytterligare medel att stimulera rekryteringen och kvarliålla reservofficerarna

i tjänsten syntes revisionen vara att låta pensionen verka såsom

ett slags livförsäkring under tiden före uppnåendet av 42 års ålder.

Sålunda torde, därest reservofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlede, innan han uppnådde

nämnda ålder, till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare

böra utbetalas pensionens kapitaliserade värde. Beräknat efter 5 %

skulle det sålunda utfallande beloppet utgöra vid uppnådda 22 års ålder

895 kronor, vid 30 års ålder 1,535 kronor och vid 40 års ålder 2,735

kronor. ’ Visserligen komme statsverket att härigenom åsamkas något ökade

utgifter, men med hänsyn till den ringa dödligheten bland ifrågavarande

personal bleve dessa så obetydliga, att de ur statsekonomisk synpunkt

icke spelade någon roll.

Genom vidtagande av sålunda angivna förbättringar i reservofficerarnas,

avlönings- och pensionsförmåner kunde man förvänta, att den för närvarande

bland studenter och likställda rådande obenägenheten att taga

anställning såsom reservofficer skulle i någon mån komma att minskas.

Med den erfarenhet, man numera hade om de stora svårigheter, som

mötte för erhållande av tillräckligt antal reservofficerare, finge det emellertid

anses ovisst, om man enbart därigenom skulle kunna säkerställa

det av revisionen beräknade mobiliseringsbeliovet av sadana officerare.

Bevisionen hade därför ansett sig böra tillse, huruvida icke något ytterligare

borde åtgöras för rekryteringens säkerställande.

Som allmänt vore bekant, utgjordes den vid våra universitet, högskolor

och andra läroanstalter studerande ungdomen i mycket stor utsträckning

av mindre bemedlade eller obemedlade ynglingar, vilka för sina studiers

fullföljande vore delvis eller helt och hållet hänvisade till lånevägen. Av

helt naturliga skäl vore det för de flesta bland dessa ynglingar förenat

med stora svårigheter att erhålla nödiga studielån, och staten hade därför

helt nyligen funnit sig böra upplägga en särskild lånefond för obemedlade

studerande. Det stora antalet ansökningar om erhållande av lån ur

nämnda fond gåve tydligt vid handen, huru stort behovet av studielån

i verkligheten vore. Bevisionen hölle därför före, att ett beviljande av

studielån på gynnsamma villkor åt ynglingar, som toge anställning såsom

reservofficerare, skulle i hög grad öka tilloppet av reservofficersaspiranter.

Något utarbetat förslag i förevarande hänseende hade revisionen icke

ansett sig böra framlägga, utan borde frågan göras till föremål för när
-

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

mare utredning i samband med den omarbetning av gällande reserv

befälsförordning, som med anledning av revisionens övriga förslag rörande

reservbefälets tjänstgörings-, avlönings- och pensionsförhållanden måste äga

rum. Revisionen ansåge sig endast böra i största korthet angiva, huru

•densamma tänkt sig saken ordnad. Till varje reservofficersaspirant, som

efter avlagd reservofficersexamen visade sig vara i behov av lån för idkande

av studier vid universitetet, högskola eller annan ^bildningsanstalt, skulle

staten utlämna mot billig ränta lån till belopp av förslagsvis högst 5,000

kronor. Under de första 4 ä 5 åren, då vederbörande ännu icke kunde

beräknas hava några inkomster, skulle lånet löpa räntefritt. Därefter skulle

förräntning och amortering vidtaga. Denna senare borde så ordnas, att

lånet vore tillfullo inbetalt, då vederbörande uppnådde 42 års ålder.

Såsom amortering borde låntagaren, därest han så önskade, få tillgodoräkna

sig det vid nämnda tidpunkt utfallande kapitaliserade värdet av

den honom tillförsäkrade pensionen. Avlede låntagaren, innan lånet vore

tillfullo inbetalt, skulle staten äga innehålla det vid dödsfallet eljest utfallande

kapitaliserade värdet av pensionen eller så stor del därav, som

svarade mot skuldens belopp. Avginge vederbörande ur tjänsten före

uppnådda 42 år eller underläte lian att i behörig ordning fullgöra honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skulle lånet förfalla till omedelbar inbetalning.

Med hänsyn till de synnerligen stora fördelar, ett beviljande av studielån

enligt ovan angivna grunder innebure, syntes man vara berättigad

antaga, icke blott att rekryteringen av reservofficerarna skulle bliva fullt

säkerställd, utan även att dessa skulle i långt mindre utsträckning, än

för närvarande vore förhållandet, i förtid avgå från tjänsten. Osannolikt

vore icke, att tillströmningen av aspiranter komme att bliva större, än

som eifordrades för fyllandet av det arliga behovet av reservofficerare.

Skulle så bliva fallet, bereddes möjlighet till urval av dem, som ägde

den största fallenheten för militärtjänst. Den föreslagna anordningen

kunde således även komma att bidraga till ett höjande av reservofficerarnas

allmänna militära duglighet.

Beträffande de för pensionsår gångna officerare gällande bestämmelserna

hade revisionen icke någon ändring att föreslå.

Yad anginge kategorien förtidsavgångna officerare, hade denna hittills

varit rätt så fåtalig och därför icke spelat någon större roll för mobiliseringsbeliovets

fyllande. Efter den utökning av reservstaten, revisionen

föreslagit, komme dess betydelse att ytterligare minskas, då de från aktiv

stat i förtid avgående officerarna i stället för att ingå i reserven väl i

regel komme att söka inträde å reservstat.

Enligt gällande bestämmelser vore de förtidsavgångna officerarna i fråga

om tjänstgöringsskyldighet, avlönings- och pensionsförmåner likställda med

de i reserv eu utnämnda, dock att ekiperingshjälp icke utginge. Härutinnan

ansåge revisionen icke någon ändring böra vidtagas. Tjänstgöringsskyldig
-

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 289

heten borde alltså även för dessa officerare bestämmas till 45 dagar under

loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår,

varunder vederbörande uppnådde 42 års ålder. Likaledes borde pensionen

höjas från nuvarande 300 kronor till 500 kronor. Någon anledning

att för denna kategoris vidkommande medgiva utbetalandet i förtid

av pensionens kapitaliserade värde ansåge revisionen icke föreligga.

Chefen för generalstaben har icke funnit något att erinra mot det av

revisionen framställda förslaget att öka reservofficerarnas tjänstgöringsskyldighet.

Tjänstgöringstidens längd borde dock lämpas efter repetitionsövningarnas

längd och bestämmas olika för olika truppslag, för att icke

genom en större ökning vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna

än för övriga truppslag försvåra rekryteringen vid nämnda truppslag, där

behovet av reservofficerare redan förut vore svårast att fylla. Utöver

tiden för tjänstgöringen borde reservofficeren beredas tillfälle att under minst

1 0 dagar före repetitionsövningarnas början förnya sina militära kunskaper

och bibringas erforderlig kännedom rörande ändrade reglementen ävensom

utvecklingen på det taktiska området.

I regel borde reservofficerarnas tjänstgöring förläggas till repetitionsövningarna

och tiden närmast före dessa. Möjlighet borde dock förefinnas

att fullgöra tjänstgöringen även å annan lämplig tid, under tiden närmast

före repetitionsövningarna, under vinterövning, vid skjutskolor eller andra

utbildningskurser.

I fråga om ekiperingshjälpen syntes énligt chefens för generalstaben åsikt

de av 1923 års riksdag tillämpade grunderna böra följas och sålunda den

kontanta ekiperingshjälpen beräknas till ett sammanlagt belopp av 750

kronor.

Utöver pensionen utginge numera under vissa villkor till officerare och

underofficerare särskilda pensionstillägg med ett belopp av 180 kronor

per år, varigenom pensionsbeloppet för officerare uppginge till 480 kronor.

Då härigenom redan nu till officerare utgående pensioner vore oväsentligt

lägre, än vad de skulle utgöra med den av revisionen föreslagna höjningen,

kunde det för reservernas rekrytering, särskilt med hänsyn till

den föreslagna utsträckningen av tjänstgöringsskyldigheten, icke vara tillräckligt

att företaga en reglering av pensionerna i den av revisionen förutsatta

begränsade utsträckningen, utan borde pensionsbeloppet ytterligare

höjas. På grund härav och då underofficerarnas pension syntes böra utgå

med dubbelt så stort belopp som det nuvarande grundbeloppet, borde

enligt chefens för generalstaben mening även officerspensiouen undergå

motsvarande höjning eller till 600 kronor. Det kapitaliserade värdet av

pensionen skulle i så fall för vederbörande vid 42 års ålder uppgå till

4,152 kronor.

Det av revisionen framställda förslaget angående studielån till reservofficerare

syntes böra upptagas. För att det skulle medföra avsedd verkan,

fordrades dock, att studielånen, som borde beviljas av chefen för krigs
Bihang

till riksdagens protokoll 1924, 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 19

Chefen för

generalstaben.

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

skolan, vore avsevärt större och beviljades på fördelaktigare villkor än de

studielån, som redan nu, utan att staten erhölle någon prestation från

låntagarens sida, tilldelades vissa studerande enligt kungörelsen den 19

juni 1919.

Departements- Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen

hefm. minst 160 reservofficerare utnämnas. I överensstämmelse med av revisionen

(Del 1, sid. 573) angivna beräkningsgrunder beräknas antalet årligen

antagna reservofficersaspiranter uppgå till omkring 200. I fråga om de

utnämnda och förtidsavgångna reservofficerarnas tjänstgöringsskyldighet ävensom

beträffande storleken av det till dem utgående pensionsbeloppet har jagfunnit

mig böra ansluta mig till vad chefen för generalstaben härutinnan

föreslagit. Ekiperingshjälpen för utnämnda reservofficerare synes, i likhet

med vad för närvarande är fallet, böra utgå med 750 kronor.

I övrigt har jag icke något att erinra mot vad revisionen föreslagit.

Yad jag i det föregående (sid. 281) framhållit angående ordnandet, ledandet

och övervakandet av reservstatspersonalens tjänstgöring och utbildning

äger uppenbarligen även tillämplighet beträffande de förtidsavgångna

och i all synnerhet de utnämnda reservofficerarna. Även ifrågavarande

officerare böra således under den för dem stadgade tjänstgöringstiden i

lämplig utsträckning beordras till särskilda för dem anordnade kurser

ävensom till skjutskolor o. d. För sådant ändamål har jag ansett mig

böra i kostnadsberäkningarna uppföra ett mindre belopp.

Enligt nu gällande bestämmelser stadgas såsom villkor för befordran av

löjtnant till kapten (ryttmästare) i reserven fullgörande av minst 10 repetitionsövningar.

Det torde vara uppenbart, att fullgörandet av denna

tjänstgöring i de flesta fall icke är tillfyllest för erhållande av den för

befordran till kapten i reserven önskvärda kompetensen. Förutom fullgörandet

av visst antal repetitionsövningar synes därför såsom villkor för

här avsedd befordran böra uppställas genomgående av en särskilt för ändamålet

anordnad utbildningskurs. En sådan kurs bör erhålla en varaktighet

av omkring 3 månader. Med hänsyn till ifrågavarande personals

civila verksamhet synes det likväl icke böra stadgas, att reservofficer skall

vara skyldig att genomgå densamma, utan torde kommenderingarna till

kursen böra grunda sig på frivillighet. I kostnadsberäkningarna har jag

uppfört ett belopp för ordnande av här berörda kurser. Därvid har förutsatts,

att antalet reservofficerare, som årligen genomgå sådana kurser,

uppgår till eu fjärdedel av det årligen i reserven utnämnda antalet reservofficerare.

sekund- Liksom officerspersonaleu utgöras jämväl underofficerarna i reserven av

Nuvarande ^re kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven

organisation. utnämnda.

Yad de pensionsavgångna angår, gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t/f proposition nr 20.

"291

Detsamma är jämväl förhållandet beträffande de förtidsavgängna underofficerarna,

dock med den skillnad, att den efter 55 års ålder utgående

pensionen endast utgör 200 kronor.

Vad slutligen beträffar de i reserven utnämnda underofficerarna, utgöras

dessa av sådana furirer, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade

villkor och som vid avgång från beställning å stat göra framställning

om inträde i reserven såsom underofficerare. I fråga om tjänstgöringsskyldighet,

avlönings- och pensionsförmåner gälla enahanda bestämmelser

som för i reserven utnämnda officerare, dock med den skillnad, att ekiperingshjälpen

utgör endast 300 kronor, vilket belopp senaste åren höjts

till 600 kronor, samt pensionen 200 kronor.

I regementenas och kårernas reserver få årligen anställas högst 90 underofficerare,

vilka genom tjänstgöring därstädes kunna i sådan egenskap bliva

pensionsberättigade.

Försvarsrevisionen har framhållit, att av förenämnda tre olika grupper

underofficerare de i reserven utnämnda utgjorde den för mobiliseringsbehovets

fyllande viktigaste. Det vore därför angeläget, icke blott att rekryteringen

i möjligaste mån säkerställdes, utan även att vederbörande icke i

förtid avginge ur tjänsten. Vad revisionen anfört rörande de i reserven

utnämnda officerarna ägde i huvudsak tillämpning jämväl beträffande ifrågavarande

underofficerare.

Med hänsyn till penningvärdets fall borde ekiperingshjälpen höjas till

<>00 kronor och pensionen till 350 kronor. Vad som föreslagits för i

reserven utnämnda officerare i fråga om utbetalande av pensionens kapitaliserade

värde vid uppnådda 42 års ålder ävensom i händelse av dödsfall

borde gälla jämväl för ifrågavarande underofficerare. Efter en räntefot av

5 % skulle detta värde utgöra i jämnt krontal: vid uppnådda 25 års

ålder 752 kronor, vid 30 års ålder 1,074 kronor och vid 40 års ålder

1,914 kronor.

Revisionen hade haft under övervägande, huruvida icke jämväl i reserven

utnämnda underofficerare borde, i överensstämmelse med vad som föreslagits

för motsvarande kategori officerare, erhålla tilläventyrs erforderliga

lån för bedrivande av studier eller utbildning i någon viss yrkesgren.

Revisionen hade emellertid icke ansett sig böra framställa något förslag

härom. Det antal underofficerare, som årligen borde anställas i reserven,

vore avsevärt mindre än antalet officerare. För säkerställande av rekryteringen

förelåge därför icke samma behov av en dylik anordning, som då

fråga vore om officerare. Vidare hade de flesta furirer, som sökte anställning

såsom underofficerare i reserven, en så lång tjänstetid såsom fast anställda,

att de vore berättigade att uppbära avskedspremier till icke oväsentligt

belopp. Även borde framhållas, att möjlighet redan funnes för

därav förtjänta furirer av första klassen att för bedrivande av studier, som

avsåge förvärvande av kompetens för fortsatt militär utbildning eller vore

ägnade att bibringa ökade insikter i för det praktiska livet nyttiga kun
-

Försvars
revisionen.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

skapsgrenar, erhålla stipendier från det å riksstaten uppförda anslaget till

studiestipendier.

Med avseende å de för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelserna

både revisionen icke någon ändring att föreslå.

Yad slutligen de förtidsavgångna underofficerarna anginge, utgjordes

dessa av två särskilda kategorier, nämligen dels sådana, som avgått från

underofficersbeställning på stat, och dels sådana, som avgått från furirsbeställning

å stat efter att hava blivit befordrade till sergeanter i regemente

eller kår. Den förra kategorien hade hittills icke varit av någon

vidare betydelse, och jämväl för framtiden syntes den komma att spela en

mycket ringa roll för mobiliseringsbehovets fyllande. Däremot hade den

andra kategorien varit av större vikt, varför man allt fortfarande syntes

böra räkna med densamma.

Uti de för ifrågavarande underofficerare gällande bestämmelser borde vidtagas

ändringar, motsvarande dem, som av revisionen föreslagits beträffande

förtidsavgångna officerare. Med hänsyn till penningvärdets fall borde pensionen

höjas från 200 kronor till 350 kronor. Med den av revisionen

föreslagna avsevärda reduceringen av antalet underofficerare å såväl aktiv

stat som reservstat vore det icke möjligt att nedbringa det antal underofficerare

högst 90 — vilket för närvarande finge årligen anställas i

reserven. I motsats till vad för närvarande vore förhållandet, borde

emellertid varje särskilt truppslag av den angivna årskontingenten erhålla

ett visst bestämt antal.

Därest antalet i reserven anställda underofficerare något år icke skulle

uppgå till det såsom erforderligt beräknade antalet, borde eu motsvarande

ökning få vidtagas ett kommande år.

Några större svårigheter att rekrytera reservunderofficerarna hade hittills

icke visat sig. Möjligt vore, att förhållandena härutinnan komme att

ändra sig med hänsyn till den av revisionen föreslagna minskningen av

antalet furirs- och underofficersbeställningar å aktiv stat, Emellertid hölle

revisionen före, att de förbättrade avlönings- och pensionsförmånerna skulle

verka därhän, att det beräknade årliga antalet kunde erhållas. Att märka

vore ock, att utsikten för underbefäl att vid avskedstagandet vinna inträde

såsom underofficer i reserven bleve större enligt den av revisionen föreslagna

organisationen än enligt den nuvarande härordningen.

Svenska Svenska underofficersförbundet har framhållit, att det icke vore lämp
U1förb°indet.

S underofficerare i reserven uteslötes från studielån. Samma för
delar,

som av revisionen föreslagits för officerare i reserven, borde även

förutsättas för underofficerare i reserven. De möjligheter till erhållande

av studiestipendier, som förelåge för underofficer i reserven, vore, i betraktande

av dessa stipendiers fåtal, utan all praktisk betydelse.

Chefen för Chefen för generalstaben har uttalat, att vad han anfört angående i

tabell. reserven utnämnda officerare i huvudsak ägde tillämpning på i reserven

utnämnda underofficerare.

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

293

Med avseende å vad revisionen anfört därom, att pensionen borde höjas

till 350 kronor, vore att märka, att till underofficerare i reserven under

vissa villkor utginge ett pensionstillägg av 180 kronor. Det nu gällande

pensionsbeloppet vore med detta tillägg 380 kronor. Eu minskning av

nu utgående belopp kunde knappast ifrågasättas. Lämpligt syntes då vara,

att pensionen för underofficerare fastställdes till 400 kronor. Det kapitaliserade

värdet av pensionen vid 42 år skulle i så fall uppgå till 2,768

kronor.

Det antal underofficerare, varje truppslag skulle erhålla av den utav revisionen

angivna årskontingenten, syntes enligt chefens för generalstaben

mening, i likhet med vad nu vore förhållandet, böra bestämmas i kommandoväg.

Mot revisionens förslag, att brist under ett år skulle kunna

fyllas genom motsvarande ökning ett annat år, vore icke något att erinra.

Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen Departementsminst

96 sekundofficerare — i reserven utnämnda och förtidsavgångna — chefen.

anställas i reserven. Antalet torde för varje truppslag böra bestämmas i

kommandoväg. I fråga om nämnda sekundofficerares tjänstgöringsskyldighet

ävensom beträffande storleken av det till dem utgående pensionsbeloppet

anser jag mig böra ansluta mig till vad chefen för generalstaben föreslagit.

Ekiperingshjälpen för utnämnda sekundofficerare i reserven synes

på det av försvarsrevisionen anförda skäl böra utgå med 600 kronor.

Beträffande beviljandet av lån åt sekundofficerare i reserven för bedrivande

av studier eller utbildning i någon viss yrkesgren, liksom i övriga

ovan ej särskilt berörda hänseenden, ansluter jag mig till vad revisionen

härutinnan uttalat.

Yad jag i det föregående (sid. 290) anfört rörande ordnandet av reservofficerares

tjänstgöring, utbildning och befordran bör i tillämpliga delar även

gälla sekundofficerare i reserven. Såsom villkor för befordran av sergeant till

fanjunkare i reserven bör alltså — förutom fullgörande av visst antal repetitionsövningar

— fordras genomgång av en frivillig kurs om 3 månader.

För anordnande av dylika kurser ävensom för beordrande av reservsekundofficerare

under den för dem stadgade tjänstgöringstiden till särskilda

kurser och skolor har jag i kostnadsberäkningarna upptagit vissa belopp.

Underbefäl av manskapet i reserven utgöras av: underbefäl,

underbefäl, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat efter Nuvarande

ansökan vunnit anställning i regementes (kårs) reserv; samt

värnpliktiga, vilka, efter att hava genomgått underbefäls- eller reservunderbefälsutbildning

och i senare fallet därefter fullgjort minst en repetitionsövning,

på ansökan befordrats till underbefälsbeställning i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande personal är skyldig tjänstgöra i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar samt vid mobiliseringsövning. Den är

ock pliktig fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen åligga densamma.

s. 294 Kontrollera mot PDF

Försvars
revisionen.

Chefen för

generalstaben.

Departements
chefen.

Fältläkarkårens

och

fältveterinär

kårens

reservpersonal.

Nuvarande

organisation.

294 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Förevarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det

.kalenderår, varunder en ålder av 32 år uppnås.

Med hänsyn till önskvärdheten av att vid mobilisering kunna disponera

över ett talrikt och väl kvalificerat underbefäl har försvarsrevisionen haft

under övervägande dels möjligheten av att förbättra rekryteringen av underbefälet

i reserven dels ock lämpligheten av att för detta befäl införa en

viss regelbundet återkommande tjänstgöringsskyldighet i fred. På grund

av de rätt avsevärda utgifter, som skulle medfölja åtgärder i dessa hänseenden,

och då f. d. stamanställda likaväl som värnpliktiga vore disponibla

vid mobilisering, hade revisionen emellertid funnit sig ej böra härutinnan

framlägga något förslag.

ftevisionen har sålunda icke föreslagit annan ändring i nuvarande bestämmelser,

än att, då de värnpliktiga enligt dess förslag komma att tillhöra

beväringen till och med det år, varunder de uppnådde 35 års ålder,

skyldigheten att avgå ur reserven borde inträda vid denna ålder i stället

för såsom nu vid 32 års ålder.

Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl under

repetitionsövningarna har chefen för generalstaben funnit det synnerligen

önskvärt, att äldre underbefäl, i större utsträckning än med de i revisionens

förslag upptagna staterna vore möjligt att ernå, funnes till förfogande.

För detta ändamål syntes kunna uppställas såsom villkor för erhållande

av avskedspremie, att vederbörande skulle ingå som underbefäl i

reserven och inom 3 ar efter avskedstagandet fullgöra en repetitionsövning.

Mot åldersgränsens höjande från 32 till 35 år funnes icke något att erinra.

Då de värnpliktiga enligt det av mig framlagda förslaget liksom för

närvarande komma att tillhöra beväringen till och med det år, varunder

de uppnå 34 års ålder, bör skyldigheten att avgå ur reserven givetvis inträda

först vid uppnådd 34 års ålder.

Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl under

såväl repetitionsövningarna som vid mobilisering finner jag det lämpligt,

att, i enlighet med vad chefen för generalstaben ifrågasatt, för erhållande

av avskedspremie såsom villkor uppställes, att vederbörande skall ingå såsom

underbefäl i reserven samt inom 3 år efter avskedstagandet fullgöra

en repetitionsövning. Det sist angivna villkoret synes dock böra eftergivas,

därest vederbörande efter avgång från aktiv tjänst jämlikt föreskrift

i värnpliktslagen är skyldig att fullgöra dylik övning.

Beträffande främjandet av egnahemsbildning för ur aktiv tjänst avgående

underbefäl, som inträder i reserven, kommer jag att i det följande

närmare uttala mig.

Liksom regementenas reserver omfatta jämväl fältläkarkårens och fältveterinärkårens

reserver tre olika personalkategorier, nämligen pensionsavgångna,

förtidsavgångna och i reserven utnämnda.

Yad sistnämnda kategori beträffar, sker anställning i reserven dels såsom

fältläkarstipendiat respektive fältveterinärstipendiat och dels såsom

bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kung/. MajUs proposition nr 20. 295

För var och eu av de olika personalkategorierna gälla i fråga om tjänstgöringsskyldighet

samt avlönings- och pensionsförmåner i huvudsak enahanda

bestämmelser som för motsvarande kategorier officerare i regementes

reserv.

Med hänsyn till det vid mobilisering uppstående stora behovet av läkare

och veterinärer måste man enligt försvarsrevisionens uppfattning allt fortfarande

räkna med en viss tillgång å dylik personal i reserven. Härvid

måste, liksom i fråga om officerare och underofficerare, huvudvikten läggas

på kategorien i reserven utnämnda läkare och veterinärer. Då i samband

med den år 1911 företagna omorganisationen av fältläkarkåren beslutits,

att samtliga fältläkarstipendiatbeställningar å aktiv stat skulle indragas,

och vid omorganisationen av fältveterinärkåren år 1918 enahanda beslut

fattats rörande fältveterinärstipendiatbeställningama å aktiv stat, syntes

någon anledning icke vidare föreligga att bibehålla fältläkarstipendiat- och

fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven, och detta så mycket mindre

som de uppgifter, för vilka stipendiaterna i främsta rummet hade avsetts, numera

fullgjordes av värnpliktiga läkare och veterinärer under deras facktjänstgöring.

Revisionen funne sig därför böra föreslå, att stipendiatbefattningarna

i reserven indroges, och att utnämning i reserven hädanefter

endast skulle ske till bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär. För

utnämning borde fordras, att vederbörande vore legitimerad läkare respektive

veterinär samt fullgjort all den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna

tjänstgöring och därunder ådagalagt lämplighet för anställning såsom

militärläkare respektive militärveterinär. Att bestämt angiva, huru

många läkare och veterinärer, som årligen borde utnämnas i reserven,

vore förenat med stora svårigheter. A ena sidan vore nämligen mobiliseringsbehovet

mycket stort, och å andra sidan hade erfarenheten givit vid

handen, att benägenheten att taga anställning i reserven vore mycket ringa.

Vid uppgörandet av sina kostnadsberäkningar hade revisionen ansett sig

böra utgå från att årligen minst 4 läkare och 2 veterinärer sökte och

erhölle anställning i reserven.

Tjänstgöringsskvldiglieten syntes fortfarande såsom hittills böra ordnas

efter enahanda grunder som för officerare i regementes reserv. I enlighet

härmed borde den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred för såväl i

reserven utnämnda som förtidsavgångna läkare och veterinärer för varje

treårsperiod av tjänstetiden intill utgången av det år, vederbörande uppnådde

42 års ålder, bestämmas till 45 dagar. Att binda läkarnas och

veterinärernas tjänstgöring vid repetitionsövningarna syntes revisionen icke

lämpligt, utan borde det få ankomma på generalfältläkaren att inkalla

vederbörande till tjänstgöring å de tider, då det för såväl deras egen utbildning

som för sjuk- och veterinärvårdens upprätthållande kunde finnas

vara lämpligast. Vad av revisionen föreslagits i fråga om avlönings- och

pensionsförmåner för officerare i reserven borde i tillämpliga delar gälla

även beträffande läkare och veterinärer.

Försvars
revisionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-Öb Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

DePchefTnntS'' .Även med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen

minst 4 läkare och 2 veterinärer anställas i reserven. I fråga om ekiperingshjälp

och pensionsförhållanden för ifrågavarande personal bör i till - lämpliga delar gälla vad jag i det föregående anfört beträffande officerare

i reserven. I övrigt har jag icke något att erinra mot revisionens förslag.

3. Väg- och vattenbyggnadskåren.

ZZZZn ■ Försvarsrevisioneu bar f«nnit väg- och vattenbyggnadskåren, vilken i sig

inneslöte en stor fond av ingenjörteknisk sakkunskap och erfarenhet, vara

en synnerligen välbehövlig officersreserv till fortifikationen. Revisionen

hade också vid uppgörandet av sitt förslag till organisation av fortifikationen

räknat med den nuvarande tillgången av vid mobilisering disponibla

väg- och vattenbyggnadsofficerare. Ehuru revisionen ansåge, att väg- och

vattenbyggnadskårens militära utbildning och organisation icke tillfredsställde

de krav, som ur militär synpunkt måste ställas på densamma, hade

revisionen dock, på grund av frågans invecklade beskaffenhet, icke funnit

sig kunna framlägga något förslag till omorganisation.

DePchefTnntS'' ..Ehuru en. omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren i syfte att

höja dess krigsberedskap och militära användbarhet måste ur militär synpunkt

anses synnerligen önskvärd, torde dock med vidtagande av åtgärder

i denna riktning tillsvidare böra anstå, intill dess ytterligare utredning

kan hinna verkställas.

4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven.

brukarnes Uti en_ti11 Kun"L Maj:t ingiven, till försvarsrevisionen överlämnad skrift

riksförbunds a'' ^en ^ februari 1917 anhöll Jord brukarnes riksförbund, att — med

^febZatr beaktande av vissa’ av numera framlidne kaptenen C. R:son Ehrenborg

1917. uii en skrivelsen bifogad promemoria angivna synpunkter — undersökning

måtte verkställas för utrönande av möjligheten att genom jordavlöning åt

soldater tillförsäkra armén och landstormen erforderligt antal fast anställt

underbefäl.

De av kaptenen Ehrenborg i nämnda promemoria framhållna synpunkterna

kunna i korthet sammanfattas sålunda.

För armén erforderligt underbefäl av manskapet skulle anställas mot

kontrakt för en tid av 20 år och mot en tjänstgöringsskyldighet av omkring

100 dagar om året under de första tio åren samt under tiden därefter

vid alla förekommande övningar med hemortens landstorm. Såsom

ersättning skulle vederbörande erhålla — förutom viss dagavlöning under

förekommande tjänstgöring — besittningsrätt till eu av staten upplåten,

val bebyggd jordbrukslägenhet. Såsom normaltyp för eu sådan lägenhet

förutsattes omkring 10 tunnland åker samt omkring 50 tunnland skogs-,

ängs- och betesmark. Efter kontraktstidens slut skulle torpet med full

äganderätt överlämnas till innehavaren. Den för ändamålet erforderliga

jorden skulle i främsta rummet anskaffas genom inköp av i enskild ägo

befintliga markområden. Med hänsyn till det behjärtansvärda syftet ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr -0. 2! • ‘

ginge förslagsställaren från att jordägare och större godsägare skulle i

stor utsträckning till billigt pris och ofta till skänks åt staten överlåta ä

utmarkerna till sina egendomar belägna jordområden, vilka saknade ekonomisk

betydelse för ägarna. 1 andra hand skulle för ändamålet tagas i

anspråk den i statens och kyrkans ägo befintliga jorden. Först om dessa

nu angivna utvägar visade sig oframkomliga, skulle expropriationsförfarande

tillgripas, diet erforderliga antalet lägenheter beräknades till omkring

20,000, och då kostnaden för varje lägenhet kunde beräknas till

10,000 kronor, därav 4,300 kronor för marken och 5,700 kronor för de

erforderliga byggnaderna, skulle engångskostnaderna uppgå till omkring 200

miljoner kronor eller fördelade på 20 år till 10 miljoner kronor om året.

Med avseende å det sålunda framlagda förslaget har försvarsrevisionen

(Del 1, sid. 614) anfört i huvudsak följande. Då behovet av underbefäl

för de värnpliktigas utbildning enligt det av revisionen uppgjorda organisationsförslaget

vore avsevärt större under sommarhalvåret än under vinterhalvåret,

skulle underbefälets tjänstgöring komma att infalla just under

den tid av året, då vederbörandes hemmavaro krävdes för jordbrukets

skötsel. Till förebyggande av jordbrukets vanskötsel skulle staten därför

nödgas betala det inkommenderade underbefälet så hög kontant avlöning,

att det sattes i stånd att under bortovaron leja för jordbrukets skötsel erforderlig

arbetskraft. Beträffande anskaffandet av den erforderliga jorden

måste man, då statens egna för styckning lämpade egendomar icke skulle

räcka synnerligen långt, utgå från att det stora flertalet erforderliga jordlägenheter

måste av staten inköpas från enskilda, något som skulle åstadkomma

en betydande stegring av jordpriserna, alldenstund inköp och tillhandahållande

av lägenheter ständigt måste fortgå år efter år. Då enligt

det av revisionen uppgjorda organisationsförslaget vid armén komme att

finnas sammanlagt 3,180 furirs- och korpralsbeställningar och då för varje

beställnings behöriga upprätthållande måste vid tillämpning av det ifrågasatta

jordavlöningssystemet beräknas minst 3 man, skulle hela erforderliga

antalet jordavlönade underbefäl uppgå till vid varje tillfälle 9,540

man. Med hänsyn härtill och då inköpspriset för varje lägenhet icke

kunde beräknas lägre än till omkring 15,000 kronor, skulle alltså enbart

engångskostnaden för systemets genomförande uppgå till i runt tal 143,1

miljoner kronor. Om för systemets fullständiga genomförande beräknades

en tid av 20 år, skulle således statens årliga utgift enbart för löneboställenas

anskaffande uppgå till i runt tal 7,15 miljoner kronor. Då vederbörande

efter kontraktstidens slut skulle bliva ägare till boställena, skulle

för all framtid årligen behöva inköpas nya lägenheter för en sammanlagd

kostnad av minst sistnämnda belopp.

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts, ansåge revisionen, att det

av kaptenen Ehrenborg framställda och av Jordbrukarnes riksförbund förordade

förslaget vore — frånsett dess militära olägenheter — ur såväl

praktisk som ekonomisk synpunkt fullständigt ogenomförbart.

Fura varsrcvisionen.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Framställning

av

professor

Reuterskiöld

m. fl. i mars

1923.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Under våren 1923 överlämnades till statsministern från professor Reuterskiöld

m. fl. medlemmar av riksdagen eu i mars 1923 dagtecknad P. M.

angående försvarets omorganisation, vari, bland annat, ifrågasattes, att vid

landsbygdens fotfolksregementen skulle stamanställas manskap på en kontrakterad

tjänstetid av förslagsvis 15 till 20 år, om möjligt med jordavlöning,

d. v. s. med löneboställen, som kunde övergå med full äganderätt

till den stamanställde under fortlöpande tjänstetid, eller ock avsättning av

visst penningbelopp, som skulle göras räntebärande för att sedermera betrygga

soldatens egnahemsbildning. Det sålunda stamanställda manskapet

skulle vara tjänsteskyldigt dels vid regementsmöten dels ock mot särskild

ersättning, där så erfordrades, vid bevärings eller manskaps utbildning.

Eöneboställena skulle tillhandahållas soldaten efter genomgången militärskoleutbildning

och efter av denne gjord framställning. Blivande utredning

borde, om möjligt, omfatta förslag om förfaringssätt vid olika eventualiteter,

såsom då soldaten av sjukdom eller andra skäl avginge före den

kontrakterade tiden, då soldaten eller rekryteringsnämnden ansåge, att lönebostället

vid tjänstetidens slut skulle avträdas av soldaten, vilken då bereddes

annat eget hem, eller då fråga bleve om lösningsrätt å ömse sidor

samt andra förekommande omständigheter. På grund av engångskostnadernas

betydande storlek vid ett sådant system med jordavlöning, kunde

eu dylik anordning naturligtvis icke av statsfinansiella skäl införas på eu

gång eller ens under ett kortare antal övergångsår, utan måste systemet

i fråga successivt genomföras under eu viss lämplig tidsperiod. En utredning

i frågan borde snarast möjligt verkställas, obunden av de förutsättningar,

på vilka försvarsrevisionen byggt sina beräkningar. Denna nya

utredning borde taga sikte på att årskostnaderna, såvitt möjligt, icke överstege

vad försvarsrevisionens huvudförslag angivit.

Vid överlämnandet av ifrågavarande P. M. framhölls bland annat, att

Sveriges framtid och försvar berodde först och sist av landsbygdens bofasta

folk. Flotta och luftvapen på yrkesgrund borde kunna bereda tid

även i farans ögonblick att samla folkkraften inom landet till den spänning,

som då behövdes. Önskligt vore, att detta kunde ske omkring eu fast

stamgrupp så infogad i bygden, att den där hade förtroende.

Allt sedan indelningsverkets avveckling genom 1901 års härordning har

tid efter annan i den allmänna diskussionen förslag framkommit att vid

ordnandet av vårt försvar i en eller annan form tillämpa indelningsverkets

principer och låta dess många goda egenskaper åter komma landet tillgodo.

Förenämnda framställningar av Jordbrukarnas riksförbund och av

professor Reuterskiöld m. fl. hava uppenbarligen avgivits i sådant syfte.

Den av professor Reuterskiöld m. tl. gjorda framställningen synes avse,

att icke endast underbefälet utan även en menig stamtrupp skulle anställas

mot jordavlöning. Eu på dylikt sätt avlönad trupp skulle emellertid

ställa sig mycket dyrbar. Den skulle därför icke kunna erhålla någon

mera betydande styrka. Att vid mobilisering på denna väg i nämnvärd

mån tillgodose behovet av utbildad trupp är uteslutet. Vid sidan av den

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:t* proposition nr 20.

299

jordavlönade stammen måste därför den allmänna värnplikten bibehållas

såsom härens förnämsta rekryteringsgrund. Med hänsyn härtill skulle

Hägra väsentliga inskränkningar av värnpliktsorganisationen icke kunna

vidtagas på grund av ifrågavarande anordning, varav i sin ordning följer,

att några inskränkningar i själva härordningen icke heller skulle kunna

göras. Redan av statstinansiella skiil torde det därför icke vara möjligt att

realisera tanken på uppsättande av en jordavlönad menig stamtrupp.

Då det gäller att bedöma, i vad mån det kan vara möjligt att beträffande

uyiderbefälet tillämpa den ifrågasatta anordningen, har man givetvis

att utgå från detta manskaps utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden.

För närvarande erfordras för volontärens rekryt-, korprals- och furirsutbildning

i allmänhet eu tid av omkring tre år. I denna tid inbegripes

viss, för underbefälsutbildningen nödvändig tjänstgöring såsom underbefäl

(instruktör) vid trupp. Någon minskning av denna tid kan icke ske. Efter

genomgången underbefälsutbildning tjänstgör underbefälet vid skolor förutbildning

av värnpliktigt och fast anställt manskap. Enligt den av mig

föreslagna härordningen blir behovet av underbefäl för sådan utbildningstörst

under sommarhalvåret, men även under vinterhalvåret kommer ett

jämförelsevis betydande behov av underbefäl att föreligga. Det torde jämväl

böra framhållas, att en del av underbefälet efter den första treåriga utbildningsperioden

för sin fortsatta utbildning måste beordras till vissa

kurser och skolor, främst sekundofficersskolan.

Därest en anordning med jordavlöning skall genomfaras för det aktiva

underbefälet, är det tydligt, att denna avlöningsform tidigast kan vinna tilllämpning

efter avslutandet av nyssnämnda treåriga utbildningsperiod. Ett

tillgodoseende av behovet av underbefäl vid trupputbildningen genom inkommendering

av vederbörligen utbildat, jordavlönat underbefäl är visserligen

ur militär synpunkt eu i och för sig godtagbar anordning, men ur

de jordavlönades egen synpunkt skulle ett sådant system uppenbarligen

vara förenat med synnerligen stora olägenheter. För flertalet skulle dessa

kommenderingar nämligen komma att infalla under den tid på året, då

vederbörandes hemmavaro som bäst behövdes för skötande av jordbruket.

Till förebyggande av jordbrukets vanskötsel, måste, som försvarsrevisionen

framhållit, det inkommenderade underbefälet åtnjuta en så hög kontant

avlöning, att det sattes i stånd att under bortovaron leja för jordbrukets

skötsel erforderlig arbetskraft. En sådan anordning skulle givetvis medföra

betydande kostnader. De under vinter- eller sommarhalvåret årligen

återkommande och stundom till hela utbildningsåret förlagda inkommenderingarna

skulle dessutom för det här avsedda underbefälet av lätt insedda

skäl vara ytterst olägliga och ägnade att helt förrycka det med jordavlöningen

avsedda syftet. En förbättring härutinnan skulle visserligen

inträda, därest inbeordrande till ovan berörd tjänstgöring icke behövde ske

årligen, utan exempelvis endast en gång vart tredje eller fjärde år. Eu

liknande anordning har också blivit förutsatt i ovan omförmälda, av kap
-

s. 300 Kontrollera mot PDF

300 Kungl. Majits proposition nr 20.

tenen Ehrenborg uppgjorda promemoria. Men detta förfaringssätt måste

tydligen leda till att flera jordavlönade underbefäl måste beräknas för varje

undeibefälstjänst. Härigenom skulle kostnaderna för systemets genomförande

komma att än ytterligare ökas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jag det vara uppenbart, att

ett anställande av jordavlönat aktivt underbefäl av statsfinansiella skäl

icke kan ifrågasättas. Icke heller ur mobiliseringssynpunkt kan ett sådant

system förordas. Eu följd därav skulle nämligen bliva, att den redan

enligt nuvarande förhallanden mycket knappa tillgängen vid mobilisering

på fast eller f. d. fast anställt underbefäl skulle komma att betydligt

minskas.

Det återstår då att undersöka, huruvida det lämpligen låter sig göra

att anställa jordavlönat underbefäl i reserven.

Som förut nämnts, kan från beställning frän stat avgående underbefäl

för närvarande på ansökan vinna inträde i regementes (kårs) reserv. Inträdet

i reserven är emellertid icke förenat med några förmåner av vare

sig ekonomisk eller annan natur. Benägenheten att taga dylik anställning

har därför icke varit synnerligen stor, och rekryteringen av underbefälet

i iesei\en har hittills i allmänhet givit ett klent resultat. Denna institutions

militära värde är således för närvarande ringa, och detta så mycket

mera som ifrågavarande personal icke har annan tjänstgöringsskyldighet i

fred än eventuellt fullgörande av repetitionsövning jämlikt bestämmelserna

i värnpliktslagen. •

Ett annat förhållande skulle givetvis inträda, därest man kunde tilldela

jordbrukslägenheter åt det avgående underbefälet i samband med inträdet

i reserven. Detta torde emellertid icke kunna ske enligt de av kaptenen

Ehrenborg angivna grunderna. Den av honom tänkta anordningen skulle

nämligen medföra alltför betydande kostnader, enär priset för eu jordbrukslägenliet

av den utav honom förutsatta storleken, enligt vad revisionen

anfört, icke skulle kunna sättas lägre än till omkring 15,000

kronor. Skall frågan kunna lösas, måste det därför ske på ett för staten ’

mindre dyrbart sätt. ^Närmast tillhands torde därvid ligga att bereda

verksam hjälp åt ifrågavarande underbefäl i och för erhållande av egna

hem. En sådan hjälp torde kunna erhållas genom att vid avgången från

aktiv tjänst för ifrågavarande ändamål i eu eller annan form tillhandahålla

underbefälet ett lämpligt avvägt kontant belopp samt genom att bereda

sådant underbefäl viss företrädesrätt för erhållande av lån ur egnahemslånefonden

och förvärvande av egnahemslägenheter frän kronoegendomar.

För att kostnaderna för staten icke skola bliva alltför störa,

torde man emellertid även böra utgå ifrån att vederbörande själva disponera

över vissa under den aktiva tjänstetiden hopsparade medel, vilka

tillsammans med ovannämnda belopp och det tilldelade egnahemslånet äro

tillfyllest för fastighetens förvärvande och bebyggande samt för anskaffande

av inventarier m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K un (fl. Afaj.tn proposition nr 20. ''»Öl

De här avsedda egnahemmen synas emellertid icke med nödvändighet

behöva utgöras av jordbrukslägenheter, utan även kunna bestå av bostadslägenheter.

Icke minst med hänsyn till betydelsen av att fastare binda

samman trupp förbanden med hemorten böra de egna hemmen förläggas

till trakten av respektive truppförbands förläggningsorter (vid infanteriet

inom respektive inskrivningsområden).

Man kan rimligtvis icke begära, att ovan angivna förmåner skola komma

det avgående underbefälet till del utan någon motprestation från dess

sida. Med hänsyn härtill synes såsom villkor för åtnjutande av dessa

förmåner böra uppställas fordran på en vid vitsordad aktiv tjänstetid av

viss minimilängd. Denna torde lämpligen böra sättas till 5 år. Ävenledes

synes det icke vara annat än skäligt, att det på ifrågavarande sätt

»jordavlönade» underbefälet i reserven är underkastat militär tjänstgöringsskyldighet.

Denna skyldighet torde lämpligen böra bestämmas till fullgörande

av en repetitionsövning årligen. Dock bör det vara medgivet att

tjänstgöra motsvarande antal dagar under annan tid av året ävensom att

under ett och samma år fullgöra två eller tre års tjänstgöringsskyldighet.

Vid utträdet ur värnpliktsåldern bör tjänstgöringsskyldigheten upphöra.

Ett anställande av underbefäl i reserven enligt ovan angivna grunder

skulle ur militär synpunkt medföra flera betydande fördelar. Sålunda

skulle ifrågavarande manskaps tjänstbarhet kunna väl vidmakthållas, varigenom

dess användbarhet vid mobilisering komme att i väsentlig mån

ökas. "Vidare skulle den särskilt under repetitionsövningarna knappa tillgången

på underbefäl komma att erhålla ett välbehövligt tillskott. Till

följd av de förmåner, som genom ifrågavarande anordning skulle bjudas

manskapet, torde man slutligen kunna räkna med att volontärrekryteringen

komme att befrämjas samt att det yngre underbefälet skulle visa

större benägenhet än hittills att rekapitulera.

Förutom dessa rent militära fördelar skulle även betydande — kanske

icke mindre viktiga — värden av ideell natur stå att vinna genom egnahemsrörelsens

befrämjande, genom ökade möjligheter att uppfostra manskapet

till sparsamhet och skötsamhet samt genom ett sammanknytande

av truppförbanden med bygden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jag mig böra förorda, att

åtgärder i ovran angivna riktning vidtagas för anställande av underbefäl

i reserven. Av statsfinansiella skäl anser jag mig dock icke för närvarande

kunna ifrågasätta anställande av sådant reservunderbefäl i någon

större omfattning. Innan erfarenhet på området vunnits, torde försiktigheten

även bjuda till eu viss återhållsamhet. Jag finner mig därför böra

begränsa mig till att förorda, att för ifrågavarande ändamål beräknas ett

årligt belopp av högst 200,000 kronor.

Beträffande sättet för ifrågavarande anordnings genomförande i ena och

andra avseendet torde man i huvudsak kunna följa de grunder, som härutinnan

angivas uti en på mitt föranstaltande i ämnet upprättad promemoria,

vilken torde få såsom bilaga 1 fogas vid statsrådsprotokollet.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj. ts proposition nr 20.

För svarsrevisionen.

L. Den fast anställda personalens rekrytering.

1. Manskap.

Försvararevisionen har uti sitt betänkande lämnat eu utförlig framställning

över vad som enligt dess uppfattning vore att åtgöra till åstadkommande

av en i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende tillfredsställande

manskapsrekrytering. Denna framställning torde i korthet kunna

sammanfattas sålunda.

Grundförutsättningen för att ett på frivilligt åtagande uteslutande grundat

rekryteringssätt skulle bliva fullt effektivt, vore, att anställningen medförde

minst lika goda ekonomiska förmåner som dem. vilka erbjödes på den

civila arbetsmarknaden. Då de löneförmåner, som enligt nu gällande bestämmelser

tillkomme det fast anställda manskapet, fullt ut uppvägde dem,

som erbjödes på det civila området, förelåge icke någon anledning att

närmare ingå på frågan om dessa förmåner. Revisionen ansåge sig endast

höra framkalla angelägenheten av en klok och förtänksam lönepolitik på

förevarande område.

Benägenheten att välja ett yrke vore dock beroende icke blott av de

förmåner, som till en början erbjödes, utan även på de möjligheter, som

för framtiden ställdes i utsikt. De utvägar, som i nämnda hänseende

närmast läge till hands, vore dels att meddela manskapet en så grundlig

och omfattande utbildning, att det efter avgången från militärtjänsten kunde

hava utsikt att erhålla goda och lämpliga platser, dels ock att åvägabringa

en ordnad och lämpligt avvägd civilanställning för det uttjänta

manskapet.

Vad beträffade manskapets utbildning, måste denna i första hand ordnas

med hänsyn till de rent militära kraven, Detta uteslöte emellertid icke, att

man, så långt tiden och omständigheterna i övrigt medgåve, sökte bibringa

manskapet erforderliga kunskaper jämväl på andra, för det civila livet

betydelsefulla områden. Vid rekryt- (vicekorpral-), korpral- och furirskolor

kunde även enligt revisionens förslag endast lämnas jämförelsevis ringa

plats för undervisning i icke militära ämnen, men förhållandena ställde

sig annorlunda beträffande underofficersskolorna, vilka jämväl och i främsta

rummet hade tillkommit för att höja underbefälets allmänbildning. Det

vore möjligt, att dessa skolor behövde organiseras på annat sätt än hittills.

För närvarande påginge sistnämnda skolor under en tid av omkring

10 månader, och vid utarbetandet av sitt förslag hade revisionen icke

funnit sig böra föreslå någon ändring därutinnan, men det borde tagas

under allvarligt övervägande, huruvida icke denna tid behövde väsentligen

utökas. Mot införandet av eu 2-årig underofficersskola, vilket föreslagits

av särskilt tillkallade sakkunniga uti ett den 24 januari 1920 avgivet

betänkande, hade revisionen för sin del icke någon erinran av principiell

innebörd att framställa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. May.tx proposition nr JO.

no.">

Yad anginge frågan om civilanställning, både 1914 års senare riksdag

med anledning av en i ämnet avlåten proposition medgivit, att till underlättande

för volontärer. som efter rekapitulation tjänat minst 5 år, att

erhålla civilanställning i statens verk finge utgå understöd, samt för ifrågavarande

ändamål anvisat å extra stat för år 1915 ett förslagsanslag av

20,000 kronor. Detta anslag hade sedermera beviljats med enahanda

belopp för varje år. De sålunda vidtagna åtgärderna hade emellertid

blivit skäligen betydelselösa. Anledningen härtill torde hava varit, att de

meddelade bestämmelserna icke tillerkände den föregående militärtjänsten

något som helst inflytande beträffande möjligheten att vid civilanställning

bereda tillräckliga fördelar, utan endast avsåge att underlätta övergången

från den militära till den civila tjänsten. Enligt revisionens uppfattning

läge det i sakens natur, att grundförutsättningen för att civilanställningen

överhuvudtaget skulle bliva av någon större betydelse för manskapsrekryteringen

måste vara, dels att viss tids tjänstgöring vid krigsmakten

skulle medföra viss företrädesrätt till civilanställning i statstjänst, och dels

att den militära tjänstetiden skulle åtminstone delvis få tillgodoräknas

vid tjänstår sberäkning uti den nya anställningen. Ett på denna förutsättning

utarbetat betänkande och förslag angående beredande av civilanställning

åt uttjänt manskap hade den 31 december 1918 avgivits av

särskilt tillkallade sakkunniga och blivit överlämnat till revisionen. Med

hänsyn till omfattningen av den revisionen förelagda uppgiften hade revisionen

icke ansett sig kunna ingå i någon närmare prövning av nämnda

förslag, och detta så mycket mindre som civilanställningsfrågan syntes kunna

lösas fristående för sig utan samband med den nya försvarsorganisationen.

Revisionen ansåge sig endast böra som sin mening framhålla, att ett beredande

av civilanställning åt uttjänt manskap i den omfattning, de sakkunniga

tänkt sig, med all säkerhet komme att möta synnerligen stora

svårigheter icke blott med hänsyn till det jämförelsevis ringa antal platser,

som stode till förfogande, utan jämväl och icke minst på grund av det motstånd,

som från civila arbetssökandes sida komme att resas mot en dylik

anordning. Enligt revisionens uppfattning syntes därför klokheten bjuda,

att man på förevarande område framginge med en viss försiktighet och

åtminstone till en början inskränkte sig till att söka bereda civilanställning

åt sådant manskap, som med goda vitsord avslutat militärtjänst av

minst fem års varaktighet. Huruvida civilanställning i denna mera inskränkta

omfattning läte sig utan svårighet genomföra, kunde revisionen

icke bedöma, men därest så vore möjligt, skulle det helt visst kraftigt

bidraga till en i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende förbättrad

manskapsrekry tering.

Ville man erhålla säkerhet för att de med manskapsrekryteringen hittills

förenade svårigheterna skulle kunna övervinnas, torde dock ingen annan

utväg stå öppen än att införa lagstadgad rätt att bland de i tjänst varande

värnpliktiga i och för fortsatt tjänstgöring såsom underbefäl uttaga det antal,

s. 304 Kontrollera mot PDF

Generals
kommis
sionen.

Svenska

under officer sförbundet.

304 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

som för organisationens upprätthållande funnes oundgängligen erforderligt.

Revisionen både emellertid ansett sig icke nu böra framställa förslag

därom, utan syntes man böra avvakta, huru rekryteringsförhållandena efter

den nya härordningens ikraftträdande komme att gestalta sig. Skulle det

emellertid då visa sig, att det för organisationens upprätthållande erforderliga

antalet volontärer icke kunde erhållas på frivillighetens väg, återstode

icke någon annan utväg än att införa ovannämnda lagstadgade rätt till

tvångsuttagning av värnpliktiga.

Generalskommissionen har uti sitt yttrande över revisionens betänkande

även gjort vissa uttalanden i fråga om manskapets rekrytering.

Med anslutning till vad som anförts i 1914 års proposition till ny härordning

rörande högre under of feer sskolor, nämligen att sådana skolor borde

anordnas för att förbättra underbefälets — och därmed även underofficerarnas

— allmänbildning och militära duglighet, har nämnda kommission

på grund av gjorda erfarenheter framhållit, att ifrågavarande • skolor — i

den mån befälstillgången vid armén medgåve — borde anordnas såsom

2-åriga kurser.

Vad beträffade civilanställning sfrågan, borde man enligt generalskommissionens

uppfattning taga sikte på det äldre underbefälet, och detta icke

endast med hänsyn till de militära intressena, utan även emedan det

syntes vara angeläget, att manskap, vilket avginge efter flerårig, väl vitsordad

tjänstgöring, bereddes en efter vederbörandes lämplighet och förtjänst

avpassad och för den framtida utkomsten betryggande, civil anställning.

För säkerställande av det fast anställda underbefälets rekrytering måste

lagstadgad rätt införas att bland de i tjänst varande värnpliktiga för fortsatt

tjänstgöring såsom underbefäl uttaga erforderligt antal. En sådan

garantilag hörde enligt kommissionens åsikt oupplösligen samman med en

härordning, som i likhet med den av revisionen föreslagna räknade med

en synnerligen kort utbildningstid för de värnpliktiga och nedbringade det

fast anställda underbefälet till den för fredsutbildningen oundgängligen

nödvändiga styrkan.

Svenska underofficersförbundet har uti sitt yttrande över försvarsrevisionens

betänkande beträffande frågan om rekrytering av det fast anställda

manskapet bland annat anfört följande.

Det vore numera allmänt erkänt, att huvudorsaken till den dåliga

rekryteringen av det fast anställda manskapet till väsentlig del vore att

finna i gjorda inskränkningar beträffande undervisning i icke militära ämnen

uti arméns underbefäls- och underofficersskolor.

Reduceringen av underofficerskadern vid truppförbanden minskade befordringsutsikterna

och komme därigenom att ytterligare försvåra underbefälets

rekrytering. Revisionen hade icke föreslagit den ringaste positiva

insats för att avhjälpa dessa svårigheter, utan i stället pekat på fördelarna

av lika god lön som på den civila marknaden. Det vore uppenbart;; ätt

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» proposition nr 20.

305

under volontäranställningen bibringade kunskaper till nytta för blivande

civil verksamhet måste vara väsentligt värdefullare än eu tillfälligtvis god

avlöning under anställningstiden. Den tid, ynglingen tjänade kronan,

infölle vid en levnadsålder, som i civila livet användes för att skaffa sig

yrkesbildning eller annan lärdom för skapandet av bättre levnadsbetingelser.

Kunde icke motsvarande fördelar erhållas under militäranställningen, måste

denna av eu om sin framtid mån yngling ovillkorligen bliva betraktad som

bortkastade år. Man måste sålunda inrikta sig på sådan teoretisk utbildning,

som kunde vara dem till verkligt gagn efter slutad militäranställning,

för att göra volontäranställningen mera eftersökt, detta naturligen

utan åsidosättande av den erforderliga rent militära utbildningen och instruktörstjänsten.

Den i nuvarande militära skolor meddelade »civila»

teoretiska undervisningen saknade vidare samhörighet med motsvarande i

skolor högre än folkskolan. Därigenom betraktades eu militär examen i

underbefälsskola som mindrevärdig. Det måste därför läggas större vikt

vid att undervisningen i allmänbildande ämnen under militärtjänstgöringen

så ordnades, att examen i underofficersskolan bleve fullt likställd med realskoleexamen,

liksom ock att det manskap, som icke kunde beordras till

denna skola, finge sin inhämtade kunskap i allmänbildande ämnen likställd

med fordringarna för viss klass i allmänt läroverk (kommunal mellanskola).

Som ersättning för nuvarande system för manskapsrekryteringen, vilket

vore alltför dyrbart, borde enligt förbundets åsikt anställas befälselever

enligt i huvudsak följande grunder. Regementschef skulle årligen som

befälselever anställa ett visst antal ynglingar, som genomgått folkskola.

Efter 75 dagars provtjänstgöring skulle elev- och korpralsutbildning äga

rum under en tid av omkring ett år, med skyldighet att efter avlagd

korpralsexamen fullgöra 4 månaders trupptjänstgöring. Såsom korpral

kunde sedermera befälseleven beordras till furirskola av 8 månaders varaktighet,

med skyldighet att efter avlagd examen kvarstå i tjänst under ytterligare

ett år. Efter omkring 3Vs års anställning kunde furir beordras till

genomgående av 2-årig underofficersskola jämte särskilt anordnade kurser

för att ernå realskolekompetens. Med genomgången underofficersskola skulle

följa skyldighet att kvarstå i tjänst under ännu ett år. Med varje examen

skulle följa obligatorisk befordran till motsvarande grad, nämligen korpral,

furir och sergeant, efter tillgången på beställningar på stat eller över stat.

Avlöning skulle utgå till befälselev i likhet med för värnpliktig under den

s. k. provtjänstgöringen samt därefter med 100 % förhöjning. Korpral,

furir och sergeant skulle erhålla korprals, furirs av 2. klass respektive 1.

klass löneförmåner. Samtliga skolor skulle anordnas arméfördelningsvis vid

infanteriet och i övrigt truppslagsvis med undantag för underofficersskolan,

vilken skulle vara gemensam för hela armén. Ett så ordnat skolsystem

skulle bliva ett verksamt medel att avlägsna den impopularitet, som vidlådde

värvningssystemet. Genom att tillförsäkra landsbygdens manliga

ungdom en möjlighet att erhålla en god humanistisk utbildning, mot
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 20

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Chefen

för generalstalen.

svarande realskolekompetens, samtidigt som krigsorganisationens behov av

befäl i stor utsträckning tillgodosåges, gåves en möjlighet för stora folklager

i vårt land att ernå befälsställning. Systemet kunde vidare utbyggas

i den omfattning, som krävdes för att tillfredsställa behovet av reservofficerare

och det tvångsvis uttagna befälet bland vä,mpliktiga.

I fråga om det fast anställda manskapets rekrytering har chefen för

generalstaben anfört bland annat följande.

Under nuvarande ekonomiska och finansiella förhållanden vore det

knappast möjligt att bestämma så höga avlöningsförmåner för det fast

anställda manskapet, att en god rekrytering ensamt härigenom kunde anses

betryggad. Det vore därför så mycket angelägnare att tillgripa åtgärder

av annat slag för rekryteringens främjande.

Flertalet volontärer toge icke fast anställning för att vinna underofficersbefordran,

d. v. s. för att därmed välja ett yrke, som tillförsäkrade dem

en tryggad framtid, utan betraktade sin militärtjänst såsom en mera tillfällig

anställning. Det måste därför läggas vikt uppå att ordna volontärernas

utbildning och tjänstgöring på ett sådant sätt, att de volontärer,

vilka icke erhölle underofficersbefordran, efter anställningens skit ägde förutsättningar

att vinna en god utkomst vare sig i sitt förutvarande eller i

ett nytt yrke. Särskilt borde härvid beaktas anställning i statens eller

kommunernas tjänst, s. k. civilanställning. Den uppfostran till lydnad,

punktlighet och plikttrohet, som bibringades manskapet och särskilt underbefälet

under militärtjänsten, hade sedan gammalt och med rätta varit

högt uppskattad i vårt land. Med den utveckling, folkundervisningen under

senare tid nått, kunde den rent militära uppfostran icke längre försvara

sin rangplats på den allmänna arbetsmarknaden, med mindre den även

meddelade ett erforderligt och icke alltför ringa mått av allmänbildning.

Den allmänbildning, som meddelades under anställningstiden, måste därför

tillmätas stor betydelse, då det gällde att erhålla en god manskapsrekrytering.

Utsikten att genom fast anställning vid krigsmakten nå ett ökat

mått av för det allmänna livet betydelsefulla kunskaper skulle därför säkerligen

främja rekryteringen. Den betydelse, som av frågan berörda personalgrupper

själva tillmätte denna sak, framginge av underofficers- och

furirförbundens yttranden över försvarsrevisionens betänkande.

I soldat- (vicekorpral-), korpral- och furirskolorna kunde av lätt insedda

skäl undervisning i allmänbildande ämnen meddelas endast i ganska begränsad

omfattning.

Yad beträffade det av nyssnämnda två personalförbund uttalade önskemålet

att i underofficersskolan uppnå realskolekompetens, kunde detta icke

förverkligas, med mindre undervisning i allmänbildande ämnen meddelades

i så stor omfattning icke endast i sagda skola utan även i underbefälsskolorna,

att den militära utbildningen och tjänsten i övrigt i alltför hög

grad åsidosattes. Det vore för övrigt icke säkert eller ens sannolikt, att

s. 307 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 20.

307

en ökning av underofficersskolan till 2-årig skulle medföra den förbättring

av manskapsrekryteringen, som måste eftersträvas. Då det gällde att ordna

underbefälets rekrytering och utbildning måste, såsom redan framhållits,

hänsyn tagas därtill, att underofficerskåren rekryterades ur underbefälet.

Volontärerna, enkannerligen underbefälet, hade dock även andra viktiga

uppgifter att fylla i fråga om de värnpliktigas utbildning och tjänsten i

övrigt vid truppförbanden än att utgöra en lämplig rekryteringskälla för underofficerskåren

och kunde i detta hänseende icke fullt likställas med de

underofficersvolontärer, vilka funnits före antagandet av 1901 års härordning.

Såsom ett återupplivande av underofficersvolontärernas traditioner

kunde man däremot betrakta den av chefen för generalstaben i

skrivelse den 21 januari 1921 föreslagna »underofficerselevskolan». Denna

skola, i vilken eleverna skulle antagas redan vid en ålder av 16—17 år,

hade enligt förslaget till uppgift att meddela icke endast soldatutbildning

utan även en ganska omfattande undervisning i allmänbildande ämnen. Fördelarna

med en sådan förberedande skola före den egentliga militära anställningen

vore i jämförelse med en 2-årig underofficersskola följande.

Den förberedande skolan vore mera lockande, emedan den vore förlagd

till anställningens början och ej som den 2-åriga underofficersskolan till

en mer eller mindre oviss framtid. Om ynglingar kunde börja militärtjänsten

omedelbart eller kort tid efter avslutad folkskoleundervisning,

bleve urvalet säkerligen bättre, än om anställningen skedde först vid en

senare ålder, då de bättre elementen kanske redan bundit sig i andra

yrken. Det vore i regel lättare att inhämta kunskaper i allmänbildande

ämnen vid 16—18 års ålder än vid mognare år. Önskemålet att höja

underbefälets allmänbildning och auktoritet tillgodosåges bättre genom en

förberedande skola före utnämningen till underbefäl än genom en underofficersskola

under de senare tjänsteåren, då eleverna redan under ett flertal

år tjänstgjort såsom underbefäl. Det anseende, som de från den förberedande

skolan utexaminerade eleverna kunde beräknas erhålla, komme att

verka gynnsamt på manskapsrekryteringen i allmänhet. Sannolikheten

talade för att till underofficerare i framtiden företrädesvis komme att befordras

volontärer, vilka genomgått underofficersele vskolan. I så fall komme

denna skola att främja underofficersrekryteringen. Ur ekonomisk synpunkt

vore det också fördelaktigare att förlägga den huvudsakliga skoltiden till

ett tidigare stadium, då ännu avlöning och övriga anspråk vore jämförelsevis

låga, än att inrätta en skola för furirer. En dylik läroanstalt skulle

vidare erbjuda möjligheter för sådana ynglingar, som på grund av ekonomiska

skäl ej kunde genomgå en kommunal mellanskola, att inhämta ett

högre mått av kunskaper, än som erhölles i folkskola. För många

föräldrar erbjöde den därjämte den fördelen att kunna bereda deras söner

tillfälle till en god uppfostran under de ofta svåra åren närmast efter avslutandet

av folkskolestudierna. En synnerligen gynnsam erfarenhet från

skolor av en typ, liknande den här avsedda, förelåge från skeppsgosse
-

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

kåren. Då åtskilliga skäl sålunda talade för inrättande av en förberedande

skola, borde en sådan anordnas.

Tillsvidare borde skolan endast avses för infanteriet. Det vore visserligen

önskvärt, att skolan redan från början kunde göras tillgänglig även

för ynglingar, vilka önskade vinna anställning vid specialtruppslagen. Innan

erfarenhet vunnits rörande lämplig organisation, skulle det dock stöta på

så stora svårigheter att ordna en för samtliga truppslag gemensam förberedande

skola, att det syntes rådligast att till en början avse skolan

allenast för infanteriet, som vore i största behov av förbättrad rekrytering.

Den föreslagna skolan borde benämnas militära mellanskolan närmast

för att angiva dess samband med den kommunala mellanskolan i fråga om

det mått av kunskaper, som i densamma meddelades. Att fullt jämställa

den förra med vissa klasser i den senare syntes dock icke vara lämpligt.

Den militära mellanskolan borde i vissa fall meddela undervisning

utöver vad som i den kommunala mellanskolan vore föreskrivet, men kunde

i andra ämnen icke nå upp till dennas kurser. En i större utsträckninggenomförd

överensstämmelse syntes ej heller vara behövlig, emedan eleverna

i militära mellanskolan efter tjänstetidens slut i regel nått den ålder (minst

22 år), att de knappast kunde fortsätta studierna i en kommunal mellanskola,

och emedan genomgång av den militära mellanskolan i alla händelser

i vederbörliga författningar samt i villkoren för beviljandet av koncession

för vissa företag syntes kunna likställas med kommunal mellanskola

såsom fullgod kompetens för erhållandet av vissa befattningar.

Åldern för inträde i skolan borde sättas så hög, att även de yngsta

eleverna omedelbart efter skolans slut kunde vinna anställning som volontärer.

Elevernas antal borde tillsvidare begränsas till 200 per årskurs.

Därest skolan visade sig fylla sitt ändamål, kunde antalet framdeles ökas.

I varje fall kunde skolan icke ensam rekrytera underbefälsgraderna, utan

avsåge allenast att tillföra volontärrekryteringen ett antal goda element.

Underbefälet komme därför att bestå dels av f. d. elever i militära mellanskolan

och dels av på hittills vanligt sätt anställda volontärer. Den olikhet

i fråga om rekryteringsgrunder, som sålunda komme att finnas, behövde

icke medföra några olägenheter, enär redan korpral-(konstapel-)skolan bleve

gemensam. Det vore dock sannolikt, att de f. d. militärskoleeleverna med

sin större bildning och sin från tidigare år meddelade strängare militära

uppfostran komme att inverka på de övriga volontärerna i god riktning.

Det kunskapsmått, som meddelades i olika folkskolor, vore ännu så

ojämnt, att en inträdesprövning till den militära mellanskolan vore behövlig.

Fordringarna för inträde i den militära mellanskolan borde icke sättas

lägre än för kommunal mellanskola.

Utöver den kommunala mellanskolans ämnen borde undervisning meddelas

i bokhålleri, maskinskrivning och varukännedom. För vissa ämnen

borde företrädesvis avses civila lärare. I anledning härav borde skolan

förläggas till stad, där kvalificerade timlärare kunde erhållas.

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 309

Enligt den vid förenlimnda förslag fogade pianon skulle skolan organiseras

å stab och två kompanier. Vid densamma skulle anställas, förutom

under viss tid till skolans stat transporterad militär personal, eu av Kungl.

Maj:t förordnad studierektor, ett antal civila lärare samt erforderlig förvaltningspersonal.

Skolan skulle vara 2-årig. Årligen skulle fullgöras eu

vinter- och en sommarperiod, den förra av en varaktighet av 9 månader

med undervisning i såväl allmänbildande som militära ämnen samt den

senare, omfattande en tid av 3 månader, uteslutande ägnad åt militär utbildning.

Eleverna skulle åtnjuta förutom underhåll in natura dagavlöning

under 1. årets kurs med 25 öre och under 2. årets kurs med 50 öre.

Efter genomgången skola skulle eleverna vara skyldiga att söka inträde

som volontärer vid infanteriregemente och i regel omedelbart beordras till

underbefälsskola. Kostnaderna för den sålunda föreslagna skolan beräknades

årligen uppgå till omkring 528,000 kronor.

Därest eu sådan skola anordnades, kunde antalet meniga volontärer

minskas med det antal elever, som årligen överginge till regementena.

Med hänsyn till att antalet meniga volontärer beräknats jämförelsevis lågt

och att ingen erfarenhet funnes om den militära mellanskolans förmåga

att rekrytera underbefälsgraderna, borde under de första åren från och med

2. året icke räknas med mer än 100 som volontärer årligen anställda f. d.

mellanskoleelever. För 100 volontärer beräknade kostnader vore 115,480

kronor.

Det syntes vara mindre lämpligt att i staten för de olika regementena bestämma

ett minskat antal volontärer, enär på vissa håll antalet kunde

fyllas men däremot kanske ej på andra. Där vakanser funnes, borde således

dessa användas till ett sammanlagt antal av 100. Därest en reglering

bleve nödvändig på grund av stort tillopp av volontärer vid alla truppförband,

borde fastställande av det nödvändiga antalet vakanser ske i kommandoväg.

Om en militär skola av sålunda föreslagen art komme till stånd för

samtliga truppslag, syntes en 2-årig underofficersskola icke böra ifrågasättas.

Däremot borde skolor av ungefär de nuvarande underofficersskolornas

karaktär fortfarande anordnas, varjämte vissa kurser kunde befinnas

önskvärda för höjande av allmänbildningen hos sådant manskap,

som icke genomgått den militära mellanskolan.

Yad vidare anginge frågan om civilanställning för uttjänt manskap, vore

det av avgörande betydelse, att frågan löstes på sadant sätt, att underbefäl,

som med goda vitsord avginge efter längre tjänstetid (6 år och

därutöver), bereddes förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade)

verk och inrättningar.

Civila verk och inrättningar måste i längden bliva bättre betjänta av

att i sin tjänst övertaga inom krigsmakten under flera år prövad, utbildad

och disciplinerad personal än att anställa oprövad personal, synnerligast

om denna endast hade folkskoleutbildning. Därför borde vägen till an
-

s. 310 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

310 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ställning i lägre befattningar i statens (av staten koncessionerade) verk

och inrättningar i möjligaste mån gå genom fast anställning vid krigsmakten.

I varje fall borde väl vitsordade militära aspiranter beredas bestämda

fördelar framför civila sökande. Det kunde ingalunda vara rättvist,

att volontärer, som tjänstgjort 6 år eller mera i statens tjänst, skulle

jämställas med unga män, vilka icke fullgjort någon motsvarande tjänstgöring.

F. d. fast anställda borde ävenledes i viss utsträckning få tillgodoräkna

sig den militära tjänstetiden vid tjänsteårsberäkning uti den

nya anställningen.

Såsom framgar av den i det föregående lämnade redogörelsen, kar

frågan angående rekryteringen av det fast anställda manskapet såväl uti

försvarsrevisionens betänkande och yttranden över detsamma som av chefen

för generalstaben ägnats en synnerligen ingående uppmärksamhet. Det

är ock i hög grad önskvärt, att denna fråga bringas till eu sådan

lösning, att icke blott det beräknade antalet manskapsbeställningar städse

kan hållas fulltaligt, utan även ett dugligt och sina uppgifter väl vuxet

underbefäl kan erhållas.

De åtgärder i detta syfte, som blivit föreslagna, synas med hänsyn till

sina utgångspunkter vara av tvenne olika slag. A ena sidan utgår man

från det nuvarande volontärsystemet och söker att på dess grund utvinna

bästa möjliga resultat, a andra sidan föreslår man nya rekryteringssystem,

grundade på andra metoder än de nu tillämpade.

Yad då först beträffar med nuvarande rekryteringssystem sammanhängande

åtgärder, röra dessa sig huvudsakligen om manskapets avlöningsförmåner,

dess utbildning och beredandet av civilanställning vid tjänstetidens slut.

Någon ökning av manskapets nu utgående avlöningsförmåner kan av

kostnadsskäl icke ske. En sådan ökning har icke heller blivit ifrågasatt

vare sig av försvarsrevisionen, de militära myndigheterna eller underofficersoch

furirförbunden.

Däremot synas sådana åtgärder, som avse en förbättrad manskapsutbildning,

vara värda desto större uppmärksamhet. Enligt revisionens

förslag skulle denna utbildning, i likhet med vad nu är fallet, äga rum

dels uti rekryt- (vice korpral-), korpral- och furirskolor och dels uti underofficersskola.

Förstnämnda tre skolor kunde enligt sagda förslag beräknas

vid infanteriet få en varaktighet av sammanlagt omkring 18 månader,

underofficersskolan åter omkring 10 månader, med bortseende i båda fallen

från den under tjänstgöring vid trupp pågående utbildningen. Då, såsom

revisionen framhållit, utbildningen vid ifrågavarande skolor främst måste

taga sikte på de militära kraven, är det uppenbart, att undervisningen i icke

militära ämnen pa denna korta tid icke kan erhålla en ur rekrvteringssynpunkt

önskvärd omfattning. På sätt chefen för generalstaben och jämväl

underofficersförbundet betonat, synes det emellertid vara ett huvudvillkor för

erhållande av en god rekrytering, att ifrågavarande skolor så ordnas, att de

erhålla karaktären av värdefulla utbildningsanstalter för verksamheten i det

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

allmänna livet. Även om flen militära fostran, som bibringas manskapet uti

dessa skolor, i enlighet med vad cliefen för generalstaben framhållit, jämväl

ur angivna synpunkt måste skattas synnerligen högt, är det dock nödvändigt,

att viss, icke alltför knappt tillmätt tid anslås för den icke militära

undervisningen. Denna särskilda undervisning synes i enlighet med revisionens

uppfattning huvudsakligen böra förläggas till sekundofficersskolan.

Ehuru det därför skulle vara synnerligen önskvärt att helt kunna tillmötesgå

det från skilda håll framställda önskemålet om en ‘2-årig sådan

skola, anser jag mig dock icke nu böra ifrågasätta detta. Med hänsyn

till den av mig föreslagna anordningen för de värnpliktigas tjänstgöring

blir det emellertid möjligt att betydligt bättre tillgodose den här avsedda

skolan än enligt revisionens förslag. Skolan kan nämligen, utan att

ökning av underbefälskadern behöver ske, pågå från mitten eller slutet

av oktober månad ena året under hela nästföljande år ända till början av

rekrytskolan för flertalet värnpliktiga därpå följande år. Skolan erhåller

på så sätt en varaktighet av omkring 16 månader i stället för de av

revisionen avsedda 10. Då det värnpliktiga linjemanskapet vid kavalleriet

förutsättes påbörja rekrytskolan på hösten, kunna emellertid vid detta

truppslag elever endast i begränsad omfattning beordras till skolan under

det sista vinterhalvåret. Beträffande omfattningen av den undervisning,

som skulle meddelas i denna skola, torde densamma här icke behöva

närmare beröras. Dock torde böra framliallas, att det ur kostnadssynpunkt

för närvarande icke synes vara möjligt att för undervisningen i vissa

ämnen, t. ex. språk, anställa civil lärarpersonal.

Yad vidare angår de lägre manskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna),

hava, såsom i det föregående omförmälts, dessa tänkts anordnade

efter i huvudsak samma grunder som enligt revisionens förslag. På

grund av den avkortning i den av revisionen föreslagna utbildningstiden

för värnpliktiga, varmed räknas uti den av mig föreslagna organisationen,

kan dock i allmänhet åt dessa skolor givas eu längre varaktighet än enligt

nämnda förslag. På den grund kan ock uti ifrågavarande skolor beredas

större utrymme åt undervisningen i allmänbildande ämnen, än revisionens

förslag skulle medgiva, ett önskemål, som blivit särskilt framhållet av

Svenska furirförbi!udet. Det är icke heller uteslutet, att ytterligare förbättringar

kunna, åtminstone vid vissa truppslag, vinnas genom eu annan

läggning av ifrågavarande skolor än den bär förutsatta, t. ex. genom att

låta rekrytskolan pågå även under repetitionsövningarna, genom en sammanslagning

av korpral- och funrskolorna till en skola -o. s. \.. allt åtgärder,

som det torde tillkomma de militära myndigheterna att vidtaga på

för ändamålet lämpligaste sätt.

Svenska underofficersförbundet har såsom ett önskemål framhållit, att

underbefälsutbildningen bör så ordnas, att avlagd examen i underofficers - skolan kan motsvara realskolekompetens. Ett tillgodoseende av detta i

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

och för sig behjärtansvärda önskemål skulle emellertid kräva en väsentligt

utökad underbefälsutbildning samt medföra avsevärda kostnader. Under

nuvarande förhållanden finner jag det därför icke möjligt att realisera

ifrågavarande önskemål.

Man torde hava anledning att förvänta, att de av mig föreslagna åtgärderna

till förbättrande av manskapets utbildning skola vara ägnade att

underlätta beiedandet av civilanställning åt uttjänt manskap vid armén.

För civilanställningsfrågans lösning är dock, som chefen för generalstaben

framhållit, av avgörande betydelse, att underbefäl, som med goda vitsord

avgå efter längre tjänstetid, beredas förmånlig civilanställning i statens

(av staten koncessionerade) verk och inrättningar. Detta spörsmål kan

emellertid, i enlighet med vad revisionen uttalat, lösas fristående för sig

utan samband med försvarsorganisationen.

Vad därefter angår sådana åtgärder till förbättrande av manskapsrekryteringen,

som grunda sig på andra rekryteringsmetoder än de nu tillämpade,

synas hit kunna hänföras dels chefens för generalstaben förslag angående

upprättandet av en militär mellanskola, dels Svenska underofficersförbundets

förslag angående anställande av s. k. befälselever och dels den av revisionen

berörda rätten till tvångsuttagning bland värnpliktiga.

Den militära mellanskolan skulle, som chefen för generalstaben framhållit,

helt visst medföra mycket stora fördelar. Manskapsrekryteringen

torde emellertid icke uteslutande kunna grundas på ett dylikt system, då

detta skulle bliva förenat med alltför stora kostnader. Därest åter nämnda

system tillämpades vid sidan av det nuvarande volontärsystemet och det

fast anställda underbefälet således komme att rekryteras efter tvenne olika

grunder, kunde härav lätt uppstå eu skadlig dualism inom underbefälsocli

måhända även sekundofficersgraderna, varjämte tillströmningen av rekryter

på den nu tillämpade anställningsvägen sannolikt skulle minskas.

Då därtill upprättandet av skolan i fråga, även i den av chefen för generalstaben

föreslagna begränsade omfattning, skulle medföra avsevärt ökade

kostnader, torde åtminstone tillsvidare därmed böra anstå.

Svenska underofficersförbundets förslag om anställandet av s. k. befälselever

synes utgå ifrån, att ynglingar skulle finna med sin fördel förenligt

att för vinnande av realskolekompetensen mot väsentligt lägre avlöningsförmåner

än de nuvarande underkasta sig en så lång anställning som

under närmare sju år. Även om nämnda kompetens skulle stå att vinna,

torde man emellertid hava all anledning betvivla, att den föreslagna anordningen

skulle erbjuda någon som helst säkerhet för eu tillfredsställande

manskapsrekrytering. En påtaglig följd av densamma skulle dessutom förvisso

bliva, att det nuvarande underbefälets (främst furirernas) ställning

skulle väsentligt försämras, förutom i avlöningshänseende, även därigenom

att ratten för underbefälet att kvarstå i tjänst bleve starkt begränsad. I

stort sett synes förslaget i fråga snarare leda till en reformering av den

allmänna undervisningen i militär riktning än till eu lösning av manskapets

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 313

rekryteringsfråga. Av nu anförda skäl synes detta förslag icke böra föranleda

någon åtgärd.

Yad slutligen angår rätten till tvångsuttagning bland de värnpliktiga

för organisationens upprätthållande, torde en sådan utväg, som revisionen

framhållit, böra betraktas som en nödfallsåtgärd. I det längsta torde man

av naturliga skäl böra fasthålla vid frivilligheten som grund för volontärrekryteringen.

Med hänsyn härtill har jag i förslaget till ny värnpliktslag

inryckt bestämmelser, som giva chef vid avdelning av krigsmakten rätt

att med värnpliktig träffa frivilligt avtal om kvarblivande i tjänst mot åtnjutande

av volontärs avlöningsförmåner, till ett antal, motsvarande antalet

vakanser inom manskapsbeställningarna vid avdelningen i fråga. Ehuru

nämnda bestämmelser sålunda icke kunna betraktas såsom någon garantilag,

synas de dock vara ägnade att bidraga till organisationens upprätthållande.

Som i det följande närmare omförmäles, finner jag mig böra föreslå

uppförande av vissa studiestipendier för underbefäl och sekundofficerare i

syfte att för dem möjliggöra befordran till officer. Härigenom ävensom

genom den ställning, sekundofficerarna föreslås erhålla, torde ett gynnsamt inflytande

å manskapets rekrytering komma att utövas. Aven de åtgärder

för främjande av egnahemsbildning för ur aktiv tjänst avgående underbefäl,

varom jag i det föregående (sid. 298) uttalat mig, torde komma att

verka i angivna riktning.

Av vad sålunda anförts rörande frågan om manskapets rekrytering torde

hava framgått, att — huvudsakligen av kostnadsskäl — flera av de förslag,

som härutinnan blivit från skilda håll framställda, icke kunnat vinna

det beaktande, som i och för sig varit önskvärt. De åtgärder, som av

mig blivit föreslagna, hava främst till syfte att inom en rimlig kostnadsram

bereda vidgat utrymme för manskapets utbildning till nytta för den

militära tjänsten och till gagn för manskapets framtida verksamhet jämväl

uti andra än militära befattningar. Detta synes även enligt rådande uppfattning

vara det väsentliga i denna fråga, om ock önskemålen gå utöver

vad jag funnit mig böra föreslå. Man torde ock hava anledning förvänta,

att de av mig nu förordade åtgärderna skola visa sig ägnade att i väsentlig

mån förbättra och underlätta manskapsrekryteringen.

2. Sekundofflcerare.

Eörsvarsrevisionen har beträffande frågan om rekryteringen av underofficerskåren

bland annat anfört, att någon svårighet att fylla uppstående

vakanser hittills icke yppat sig och ej heller för framtiden syntes komma

att möta. Det vore emellertid tydligen av stor vikt, att rekryteringen av

underofficerskåren också bleve den bästa möjliga. Härutinnan syntes förhållandena

för närvarande icke vara fullt tillfredsställande. Sakkunniga

för avgivande av förslag angående underbefäls befordran till officer och

reservofficer hade uti sitt ovannämnda den 24 januari 1920 avgivna be
-

Först''ar srevisionen.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

tänkande framhållit, att vissa svårigheter att upprätthålla underofficerskårens

hittillsvarande ställning inom arméorganisationen börjat uppstå på

grund av förändrade rekryteringsförhållanden och försämrad volontärutbildning,

samt att kraftiga åtgärder borde vidtagas för att betrygga kårens

framtida rekrytering. Samtliga de underofficerskårer, som vid en av Svenska

underofficersförbundet föranstaltad utredning yttrat sig i ämnet, hade med

styrka framhållit, att den ojämförligt viktigaste frågan för den svenska

underofficerskårens fortbestående vore eu grundlig utbildning icke endast

i militärt avseende utan kanske i ännu högre grad i allmänbildande syfte.

Aven revisionen hölle för sin del före, att en god och i möjligaste mån

omfattande utbildning utgjorde det bästa medlet att befrämja underofficerskårens

såväl allmänna ställning som rekrytering. Vid uppgörandet av sitt

förslag hade revisionen jämväl utgått från att de enligt 1914 års härordningsbeslut

för de särskilda truppslagen inrättade gemensamma, underofficersskolorna

allt fortfarande skulle bibehållas. Att redan nu, innan man

sett, huru den nya arméorganisationen komme att i förevarande hänseende

verka, framlägga förslag om inrättande av ytterligare skolor eller utbildningskurser

för att förbättra underofficerskårens rekrytering, ansåge revisionen

icke lämpligt. Den nya löneregleringen komme sannolikt jämväl

att väsentligt bidraga till undanröjande av de svårigheter, som under de

senare åren mött för en fullgod underofficersrekrytering.

Svenska Svenska underofficersförbundets synpunkter beträffande utbildningsfrågan

i"förbu''ndet.S oc^ ^ess inflytande på nuvarande manskaps- och underofficersrekrytering

hava redan återgivits i samband med frågan om manskapsrekryteringen.

Dess yttrande angående tjänsteställnings- och befordringsfrågan har av mig

upptagits till behandling i annat sammanhang. Här torde endast böra

framhållas, att det enligt underofficersförbundets uppfattning vore av stor

vikt för underofficerskåren, att densamma tillförsäkrades inflytande över

befordringsfrågor inom kåren.

Chefen för Chefen för generalstaben har i förevarande avseende erinrat, att under
9staben.

officerskåren jämväl under krisåren utan särskilda åtgärder kunnat hållas

fulltalig. Även i framtiden syntes det icke komma att vålla några svårigheter

att upprätthålla underofficerskårens numerär. Detsamma kunde emellertid

icke utan vidare sägas om rekryteringens kvalitet, emedan denna fortfarande

som hittills bleve beroende av beskaffenheten av underbefälet,

från vilket kåren rekryterades. De åtgärder, vilka ansåges erforderliga för

att förbättra underofficerskårens rekrytering, borde därför i främsta rummet

inriktas på eu tillfredsställande rekrytering och utbildning av underbefälet.

Kunde detta mål nås, komme även underofficerskårens rekrytering att förbättras.

Yad beträffade underofficersförbundets önskemål angående inflytande

över befordringsfrågor inom kåren, syntes enligt chefens för generalstaben

uppfattning ett medgivande för de särskilda underofficerskårema att yttra

sig vid tillsättandet av lägsta underofficersgraden kunna bidraga till en

god rekrytering av desamma.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 20. 315

Även om sekundofficerskåren framdeles, liksom hittills underofficerskåren,

utan svårighet kan hållas fulltalig, synes det mig dock vara av största vikt,

att dess rekrytering hålles på eu kvalitativt hög ståndpunkt. De krav på

förbättrad utbildning, som i sådant syfte blivit framställda, har jag därför,

såsom av det föregående framgår, sökt tillgodose i den utsträckning, som

ur kostnadssynpunkt befunnits tillrådligt.

I enlighet med det av Svenska underofficersförbundet uttalade och av

chefen för generalstaben tillstyrkta önskemålet torde de särskilda sekundofficerskårerna

böra tillförsäkras viss yttranderätt i befordringsfrågor inom

respektive kårer. Denna anordning i förening med de förändringar i avseende

å ifrågavarande personalgrupps tjänsteställning, som blivit av mig

i annat sammanhang (sid. 159) föreslagna, torde vara ägnad att befrämja eu

god rekrytering av sekundofficerarna.

För säkerställande av sekundofficersrekryteringen vid i Boden förlagda

truppförband anser jag mig, såsom i det följande (sid. 328) omförmäles,

böra föreslå vidtagande av vissa särskilda åtgärder.

3. Underbefäls och sekundofficerares befordran till officerare och

reservofficerare.

Enligt gällande bestämmelser fordras för att erhålla beställning som

officer på aktiv stat att hava såsom officersaspirant genomgått föreskriven

utbildning samt därefter vid krigsskolan avlagt godkänd officersexamen.

För att bliva antagen till officersaspirant fordras, förutom viss kroppsbeskaffenhet

och ålder samt lämplighet för officersanställning, att hava avlagt

studentexamen på real- eller latingymnasiet.

Utbildning till officer omfattar:

a) soldatutbildning under tjänstgöring såsom vapenför student från

senare delen av juni till slutet av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i

särskilda truppslagsvis anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga

sin början första utbildningsåret efter ovannämnda repetitionsövningars

slut och pågå till våren eller sommaren andra utbildningsåret;

c) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband under andra

utbildningsåret : för officersaspiranter vid samtliga truppslag utom infanteriet

från slutet av ovan under b) nämnd utbildning till slutet av repetitionsövningarna

och för officersaspiranter vid infanteriet dels under senare delen

av de värnpliktigas första tjänstgöring, då ett uppehåll i den under b)

nämnda tjänstgöringen äger rum, och dels under repetitionsövningarna;

d) officerskurs vid krigsskolan, vilken tager sin början andra utbildningsåret

efter repetitionsövningarnas slut och pågår till slutet av tredje

utbildningsåret, samt

e) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband under repetitionsövningarna

tredje utbildningsåret, då ett uppehåll i krigsskolans

officerskurs (vapenövningsuppehållet) äger rum.

Departe
mentschefen.

Nuvarande

bestämmelser

ang. officerskårens

rekrytering.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Riksdagens

skrivelse den

14 september

1914.

Förslag av

särskilt tillkallade

sakkunniga.

Konstruering till fänrik plägar äga rum på hösten under tredje utbildningsåret.

Officersbeställning vinnes alltså omkring 21 2 år efter avlagd

itudentexamen.

Enligt gällande bestämmelser kan officersbeställning nås även på en

annan väg än den ovan angivna. I vederbörligt tjänstgöringsreglemente

stadgas nämligen, att till fänrik kan även föreslås den, som i 6 år varit

i tjänstgöring såsom underofficer, därav minst 2 år såsom fanjunkare (styckjunkare,

förvaltare), samt adagalagt framstående duglighet och såväl i som

utom tjänsten utmärkt sig genom ett hedrande uppförande. Ifrågavarande stadgande

torde emellertid icke under de senaste decennierna hava tillämpats.

Eör att vinna anställning såsom reservofficer fordras att hava fullgjort

den för vapenföra studenter och likställda föreskrivna tjänstgöring ävensom

att hava vid krigsskolan avlagt godkänd reservofficersexamen. Utnämningen

till fänrik äger rum på hösten under tredje utbildningsåret.

I samband med den till 1914 års senare riksdag avlåtna propositionen

med förslag till ny härordning framställdes i åtskilliga inom riksdagens

kamrar avgivna motioner yrkande om vidtagande av ändringar i gällande

bestämmelser rörande officerskårens rekrytering och utbildning. Sålunda

framhöllo vissa motionärer, att möjlighet till officersbefordran borde öppnas

för manskap, som under sin militärtjänst ådagalagt särdeles framstående

militära egenskaper. Då det emellertid vore oklokt att sänka den allmänna

kunskaps- och bildningsnivån inom officerskåren, borde utredning

verkställas rörande lämpligaste sättet för anordnandet av en för ändamålet

avpassad utbildning. Denna utbildning skulle meddelas vid jämförelsevis

unga ar och uteslutande för rekapitulanter. En annan motionär höll före,

att en omläggning av officerskårens rekrytering borde ske, så att genomgåendet

av krigsskolan icke längre bleve obligatoriskt för vinnande av

officersanställning. Dugliga och intresserade underofficerare borde genom

en väl ordnad teoretisk undervisning uti eu för ändamålet anordnad officerskurs

göras kompetenta att förvärva sin officersfullmakt. Slutligen yrkade

en motionär, att officerskårens rekrytering måtte så gott som uteslutande

ske direkt ur de meniga volontärernas och de värnpliktigas led.

Då riksdagen fann det i förenämnda motioner framställda förslaget om

beredande av ökad möjlighet för därav förtjänt underbefäl att vinna officersanställning

vara beaktansvärt, anhöll riksdagen i sin skrivelse den 14

september 1914 i fråga om ordnandet av rikets försvarsväsende, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa utredning angående de omständigheter, under

'' lika personal i underbefäls ställning vid yngre år måtte kunna vinna

befordran till officer och reservofficer, ävensom för riksdagen framlägga

det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning.

De med anledning härav tillkallade, redan i det föregående omförmälda

sakkunniga överlämnade med sitt den 24 januari 1920 avgivna betänkande

angående personals i underbefäls ställning vid armén befordran vid yngre

år till officer och reservofficer ett förslag, som i stort sett innebar följande.

s. 317 Kontrollera mot PDF

317

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Under den första treåriga volontäranstalln i ngspeviodeu borde vid vederbörliga

till])]»förband utöver den vanliga soldat- och underbefälsutbildningen

anordnas särskild undervisning i vissa allmänbildande ämnen. Denna undervisning

skulle hava till ändamål att föra fram de elever, som komme

i åtnjutande av densamma, till den ståndpunkt i fråga om allmänbildning,

som i huvudsak motsvarade lärjungarnas i allmänt läroverk efter genomgåendet

av tredje klassen. Såsom villkor för deltagande i ifrågavarande

särskilda undervisning skulle fordras avlagd vicekorpralsexamen. Då den

särskilda undervisningen av flera skäl borde omhänderhavas av officerare,

men dessa icke alltid kunde antagas hava härför erforderliga förutsättningar,

borde särskilda pedagogiska kurser anordnas, vilkas genomgående skulle

vara obligatoriskt för alla officerare.

Såsom ett led i manskapets fortsatta utbildning borde vidare inrättas

eu för samtliga truppslag gemensam 2-årig under officer sskola med uppgift

att bibringa fast anställt underbefäl de kunskaper och färdigheter, som erfordrades

för underofficerare. I fråga om måttet av den allmänbildning, som

skulle bibringas eleverna, skulle skolans ändamål vara att meddela dem

av eleverna, som tillika med underbefälsutbildningen vid vederbörligt truppförband

åtnjutit »särskild undervisning», för realskoleexamen erforderliga

kunskaper samt dem av eleverna, som ej åtnjutit »särskild undervisning»,

sådana kunskaper i vissa ämnen, att de motsvarade vad som i dessa ämnen

erfordrades för realskoleexamen. Underofficersskolan skulle utgöra en fast

läroanstalt samt förläggas till huvudstaden eller dess omedelbara närhet.

Slutligen borde vid krigsskolan å Karlberg och såsom en särskild avdelning

av densamma inrättas ett 3-årigt militär gymnasium för underbefäl,

som i fråga om allmänbildning nått realskoleexamens ståndpunkt eller som

med godkända betyg genomgått första, andra eller tredje ringen i högre

allmänt läroverk. Gymnasiets ändamål skulle vara att meddela fast anställt

underbefäl, som sökte uppnå ställning som officer eller reservofficer,

de kunskaper, som erfordrades för studentexamen.

Elev, som vid militärgymnasium avlagt studentexamen, skulle därefter

kunna vinna inträde i krigsskolan för avläggande i vederbörlig ordning av

officers- eller reservofficersexamen.

Den årliga kostnaden för den föreslagna organisationen beräknades av

de sakkunniga komma att uppgå till i runt tal 295,000 kronor. Häri

vore då icke inberäknad den kostnad, som bleve en följd därav, att antalet

furirer av 2. klassen vid arméns regementen och kårer måste ökas

med ett militärgymnasieeleverna motsvarande antal. Förslagets genomförande

krävde jämväl vissa engångskostnader för uppförande av byggnader

jämte inredning m. m. för underofficersskolan och militärgymnasiet, men hade

de sakkunniga icke funnit skäl att ingå på uppskattandet av dessa kostnader.

Över de sakkunnigas förslag avgåvos yttranden av chefen för generalstaben,

samtliga truppslagsinspektörer och arméfördelningschefer, kommendanten

i Boden och militärbefälhavaren på Gottland ävensom av armé
-

Yttrandeti

över de sakkunnigas

förslag.

s. 318 Kontrollera mot PDF

Försvars
revisionen.

318 Kungl. Maj:ts proposition nr 20

förvaltningen och skolöverstyrelsen. Därjämte inkom Svenska underofficersförbundet

med en skrivelse i ämnet.

Uti sina yttranden anslöto sig myndigheterna i allmänhet till de sakkunnigas

uppfattning rörande vikten av en förbättrad utbildning för det

fast anställda manskapet och underbefälet, varemot de ställde sig avvisande

mot förslaget om inrättande av ett särskilt militärgymnasium. Mot själva

principen att bereda yngre underbefäl möjlighet att vinna befordran till

officer eller reservofficer vore visserligen intet att i och för sig erinra,

men därest detta skulle ske på det av de sakkunniga angivna sättet, skulle

följden sannolikt bliva, att officerskårens allmänna kompetens komme att

sänkas och dess nuvarande enhetlighet att gå förlorad. Enligt flertalet

myndigheters mening borde i stället studiestipendier tilldelas underbefäl,

som önskade avlägga studentexamen för att sedermera vinna inträde vid

krigsskolan.

Svenska underofficersförbundet förklarade sig för sin del livligt tillstyrka

de sakkunnigas förslag, i vad detsamma avsåge inrättandet av en gemensam

2-årig underofficersskola. Däremot kunde förbundet icke biträda förslaget

beträffande yngre underbefäls befordran till officer och reservofficer.

Den föreslagna officersutbildningen komme nämligen sannolikt att anlitas

huvudsakligen av ynglingar, som på grund av bristande begåvning, ringa

flit eller andra orsaker nödgades avbryta sina studier i läroverken, och det

kunde ifrågasättas, huruvida en rekrytering av detta slag kunde vara ägnad

att fördelaktigt inverka på officerskårens tjänsteduglighet och auktoritet.

Dessa ynglingar komme tvivelsutan att redan från början anse sig själva

och även utifrån betraktas som officersaspiranter samt separera sig från

övriga underbefälselever. Man kunde därför befara, att detta förhållande

komme att giva upphov till kastanda och slitningar inom manskaps- och

underbefälsgraderna. De förmågor, som efter genomgåendet av den 2-åriga

underofficersskolan komme att erhålla fortsatt utbildning för befordran till

officer, skulle dessutom utgöra ett mycket ringa antal. Detta fåtal kunde

icke hava någon avgörande inverkan i förmånlig riktning på volontärrekryteringen

men väl bidraga till att sänka underofficerskårens allmänna

nivå, i det att denna kår årligen komme att gå miste om de allra bästa

förmågorna bland underbefälet. I det allmänna medvetandet skulle sannolikt

den uppfattningen vinna insteg, att underofficerskåren utgjordes av

personer, som väl haft möjligheten öppen, men icke ägt förmåga eller

betingelser i övrigt att bliva officerare.

För svar srevisionen har förklarat sig icke kunna biträda de sakkunnigas

förslag om inrättande av ett särskilt militärgymnasium för beredande av

möjlighet för fast anställt manskap att avlägga studentexamen. Frånsett

de avsevärda utgifter, den föreslagna anordningen skulle medföra, vore det

nämligen att befara, att densamma skulle, såsom underofficersförbundet

fiamhallit, i åtskilliga hänseenden medföra mindre fördelaktiga verkningar.

Revisionen hölle därför före, att därest studentexamen överhuvudtaget

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj: ts proposition nr JO 319

skulle i förevarande fall erfordras för vinnande av inträde i krigsskolans

officerskurs, det syntes ur alla synpunkter lämpligare att genom beviljande

av studiestipendier till därav förtjänta underbefäl förhjelpa dem att i

vanlig ordning avlägga sådan examen.

Den av de sakkunniga förebragta utredningen och det därpå grundade

förslaget syntes revisionen alltså icke vara av beskaffenhet att böra läggas

till grund för en lösning av frågan om beredande av möjlighet för fast

anställt underbefäl att vid yngre år vinna befordran till officer eller reservofficer,

utan syntes för detta måls vinnande en annan väg än den av de

sakkunniga föreslagna böra beträdas. Huru saken lämpligen borde ordnas,

hade visserligen varit föremål för eu del överläggningar inom revisionen,

men med hänsyn till frågans invecklade beskaffenhet och då densamma

icke stode i ett så omedelbart samband med den revisionen förelagda

uppgiften att utarbeta förslag till en ny försvarsorganisation, att den med

nödvändighet nu borde bringas till avgörande, hade revisionen icke ansett sig

kunna närmare ingå på ämnet och därutinnan framställa något förslag.

Revisionen, som liölle före, att åtskilliga fördelar för försvaret stode att

vinna, därest möjlighet till officersbefordran bereddes icke blott för fast

anställt underbefäl utan jämväl för därav förtjänta underofficerare, förutsatte

emellertid, att hela denna fråga snarast möjligt gjordes till föremål

för förnyad utredning, och att därpå grundat förslag i sinom tid framlades

för riksdagen.

Generalskommissionen har uti sitt yttrande över revisionens betänkande

erinrat därom, att i 1914 års proposition angående ny härordning framhållits,

att den aktiva officerskaaerns rekrytering, utbildning och befordran

vore angelägenheter av den största vikt, att på denna personals omsorgsfulla

utbildning och duglighet vore arméns tj kostbarhet i första hand beroende,

att ändringar av grunderna för densamma borde företagas med varsamhet och

vore särskilt under en förestående övergångsperiod betänkliga, samt att

nuvarande grunder för rekryteringen av officerskåren — liksom av underofficerskåren

— därför icke borde ändras, utan i huvudsak bibehållas.

Generalskommissionen ansåge, att detta uttalande fortfarande ägde giltighet.

Därest emellertid eu utredning skulle giva vid handen, att möjlighet borde

beredas för här avsedd befordran, borde enligt generalskommissionens åsikt

såsom villkor för sådan befordran uppställas det kravet, att de sålunda

befordrade med avseende på såväl militär utbildning som allmänbildning

kunde anses jämställda med de från krigsskolans officerskurs utexaminerade

kadetterna.

Underofficersförbundet har bland annat anfört, att ett mått av allmänbildning,

motsvarande realskoleexamens, måste för innehavare av befattningar

till och med kompanichef anses tillfyllest. Det måste betraktas som illa

använd arbetskraft att för vinnande av befordran till officer under flera år

inrikta vissa underofficerares utbildning på förvärvandet av sådana teoretiska

kvalifikationer (studentexamen och krigsskola), som, i betraktande av att

Gcneralskom
missionen.

Svenska

underofficers~

förbundet.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2C.

Chefen för

generalstaben.

Departements
chefen.

deras levnadsålder lade hinder i vägen för nående av befordran högre än

till kapten, ej vore av betydelse för vederbörandes militära tjänst.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att uti en till underofficersförbundets

yttrande fogad bilaga med förslag till förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning m. m. framhållits, att underofficerskåren för sin

del strävade efter tillerkännandet av eu högre tjänsteställning, utan att

därigenom ett intrång skedde på officerskårens område. För underofficerarnas

del skulle en sammanblandning med officerskåren, särskilt vid äldre år,

icke vara vare sig eftersträvansvärd eller ens möjlig att i praktiken genomföra.

Underofficer, som befordrades till officer, skulle utom i ett eller

annat undantagsfall känna sig såsom stående utom såväl sin förutvarande

som sin nya kår.

Chefen för generalstaben har uti sitt förslag upptagit de av under - officersförbundet framställda önskemålen av skilda slag till granskning.

Vad beträffar föreliggande fråga, har härvid framhållits, att eu övergång

till officerskåren borde, därest en sådan skulle ske, äga rum på ett så

tidigt stadium, att officersgraden kunde nås vid någorlunda unga år. Ett

oavvisligt krav vore härvid, att fordringarna i fråga om allmänbildning icke

sattes lägre än för närvarande. Redan nu funnes för detta ändamål studiestipendier,

och den föreslagna militära mellanskof komme att ytterligare

underlätta denna studieväg.

Det torde numera icke rada mer än en mening därom, att principiellt

sett möjlighet bör finnas för underbefäl och sekundofficerare att vinna inträde

pa officersbanan. Men å andra sidan äro samtliga militära myndigheter

i likhet med ovannämnda för frågans utredande tillkallade sakkunniga

av den bestämda uppfattningen, att de hittills gällande fordringarna på

såväl militär utbildning som allmänbildning måste upprätthållas. Vad härutinnan

anförts synes mig också böra beaktas. En eftergift i fråga om

fordringarna på vare sig den militära utbildningen eller allmänbildningen

torde kunna befaras komma att leda till en allmän sänkning av officerskårens

duglighet liksom möjligen ock till en till sina verkningar skadlig

dualism inom densamma.

Vad nu beträffar de i förevarande fråga framställda särskilda förslagen,

synes mot frågans lösande genom upprättandet av ett militärgymnasium

i enlighet med ovannämnda sakkunnigas förslag ur allmän bildningssynpunkt

icke någon berättigad erinran kunna göras. Såsom försvarsrevisionen

framhållit, äro emellertid de därmed förenade kostnaderna så stora, att

förslaget icke synes kunna komma till utförande.

Vad vidare angår under officer sförbundets förslag, avser detsamma icke

blott den fråga, som enligt riksdagens direktiv gjorts till föremål för utredning,

utan innebär i själva verket ett överflyttande av kaptens- och

löjtnansgraderna i större eller mindre utsträckning till den nuvarande

underofficerskåren. En sådan åtgärd skulle utan tvivel stärka denna kårs

ställning, men torde av skäl, som framgå av det ovan anförda, kunna

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mujds proposition nr 20.

321

befaras komma att medföra för försvarsorganisationen i dess helhet icke

önskvärda konsekvenser. Såsom redan i det föregående har omförmälts,

anser jag mig därför icke kunna biträda detta förslag. I varje fall är det

uppenbart, att förslaget icke kan genomföras utan en föregående noggrann

och allsidig utredning.

För närvarande synes sålunda ingen annan utväg stå till buds än att,

såsom försvarsrevisionen ifrågasatt samt generalskommissionen och chefen

för generalstaben förordat, genom beviljande av studiestipendier till därav

förtjänta underbefäl och sekundofficerare förlijälpa dem att avlägga för

anställning som officer erforderliga kunskapsprov.

Tanken att medelst beviljandet av stipendier bereda uppmuntran åt

förtjänta underofficerare och underbefäl samt främja deras utbildning är

ingalunda ny. Redan 1917 års riksdag beviljade för ändamålet i fråga

ett belopp av 9,600 kronor, avsett att fördelas å 12 stipendier, vartdera

å 800 kronor. Sedan 1918 års riksdag ökat detta anslag till 19,200

kronor, varigenom möjlighet bereddes att årligen utdela 24 stipendier,

har anslaget ända till innevarande budgetår uppförts i riksstaten efter

enahanda grunder. Uti 1923 års statsverksproposition framhöll emellertid

dåvarande departementschefen, att med beviljande av medel för ifrågavarande

ändamål av hänsyn till rådande statsfinansiella situation kunde

tillsvidare anstå, vilket ock blev riksdagens beslut.

Omförmälda stipendier hava haft till syfte att främja studier dels för

förvärvande av kompetens för fortsatt utbildning vid krigsskolan till officer

eller reservofficer, dels ock för höjande av stipendiaternas militära duglighet

och allmänbildning samt bibringande av ökade insikter i för det

praktiska livet nyttiga kunskapsgrenar. Då det nu gäller att främst förhjälpa

därav förtjänta underbefäl och sekundofficerare att avlägga för anställning

som officer erforderliga kunskapsprov, torde grunderna för stipendiernas

utdelande böra modifieras på ett med hänsyn härtill lämpat

sätt. Sålunda torde stipendierna i regel böra kunna utdelas till en

och samma person under flera år i följd och jämväl under tiden för

vistelsen vid krigsskolan samt bestämmas till sådana belopp, att vederbörande

verkligen erhålla möjlighet att utan skuldsättning förvärva det

fordrade kunskapsmåttet och genomgå anbefallda kurser vid krigsskolan.

Stipendierna böra därför erhålla en storlek av minst 1,200 kronor samt

kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknas årligen sammanlagt

10 underbefäl och sekundofficerare kunna medelst studiestipendier erhålla

möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran till officer, bör sålunda

anslagets storlek bestämmas till lägst 48,000 kronor. Anslaget i fråga bör

givetvis avses att främst tagas i anspråk för nämnda ändamål och först i

andra hand för främjande av studier i annat syfte. Därest det för stipendiat

är förenat med svårigheter att å viss förläggningsort på lämpligt

sätt bedriva de avsedda studierna, bör i sådant fall även kunna medgivas

rätt till inkvartering vid annat, med hänsyn till studiernas bedrivande

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 21

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Fors varsrevisionen.

Departements
chefen.

1909 års

befordringssakkunniga.

välbeläget truppförband vid samma truppslag. Slutligen är det uppenbart,

att ett så ordnat stipendiesystem med nödvändighet förutsätter noggrann

tillsyn över att stipendierna verkligen komma till avsedd användning och

beträffande underbefäl beviljas endast under förutsättning av viss rekapitulationstid.

Åt Kungl. Maj:t torde böra överlämnas att meddela närmare

bestämmelser angående det sätt, varpå frågan i sin helhet bör ordnas.

4. Officerare.

I fråga om officersrekryteringen har försvarsrevisionen framhållit, att tillströmningen

till officersbanan under de senaste åren avtagit högst avsevärt,

och att antalet vakanser inom de lägre officersbeställningarna vore

betydande. Den förnämsta orsaken härtill syntes vara att söka i de under

krigsåren rådande förhållandena. En annan måhända icke mindre kraftigt

bidragande orsak till rekryteringssvårigheterna syntes ligga i den känsla

av osäkerhet rörande försvarets framtid, som rådde icke blott bland den

nuvarande officerskåren utan även inom de eljest officerskåren rekryterande

delarna av vårt folk. Sedan officerskåren såväl som den övriga militärpersonalen

genom under de senaste åren genomförda löneregleringar fått

sin ekonomiska ställning i hög grad förbättrad, samt en ny, för framtiden

mera bestående försvarsorganisation blivit av statsmakterna beslutad,

borde man kunna förvänta, att tillströmningen till officersbanan åter skulle

bliva fullt normal. Revisionen hade därför icke ansett de under de

senaste åren rådande rekryteringssvårigheterna böra föranleda några speciella

åtgärder i syfte att åstadkomma ett bättre resultat.

I vad revisionen sålunda anfört finner jag mig kunna instämma. Frånsett

den förändring, som ovan blivit föreslagen i syfte att bereda underbefäl

och sekundofficerare ökade möjligheter att nå officersgraden, synes

därför officerskårens rekrytering i allmänhet böra ske efter samma grunder,

som för närvarande tillämpas.

5. Rekrytering av officers- och sekumlofficerskårerna vid de i Boden

förlagda truppförbanden.

I detta sammanhang torde lämpligen böra till behandling upptagas frågan

angående rekryteringen av officers -och sekundofficerskårerna vid de i Boden

förlagda truppförbanden, en fråga vilken är av den vikt, att densamma

nu torde böra bringas till lösning.

1909 års befordringssakkunniga, vilka först bragte på tal frågan angående

rekryteringen av personalen vid vissa i Boden förlagda truppförband,

framhöllo, att gynnsammare befordringsförhållanden icke borde

beredas personalen vid regementena i övre Norrland genom annan tjänsterangberäkning

än för armén i övrigt. Genom eventuell förflyttning vid

befordran från subaltern- till kaptensbeställning, skulle emellertid möjlighet

beredas kompaniofficerare vid ur förläggningssynpunkt sämre lottade

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts proposition nr 20.

323

truppförband att övergå till annat regemente. Det kunde även förutses,

att förflyttningserbjudanden till regementen i övre Norrland komme att

då och då avböjas, varav en snabbare befordran till kaptens grad inom

dessa regementen skulle bliva eu given följd. Passagesystem förutsatte

för sin effektivitet av vår grundlag okända tvångsförflyttningar och syntes

därför icke varken kunna eller böra ifrågasättas. En modifikation av

detta system därhän, att växelkommenderingar med vissa års varaktighet

ägde rum mellan de till övre Norrland förlagda och övriga regementen

skulle, därest en dylik utväg i vidsträcktare mån tillämpades, förutom

dryga kostnader medföra olägenheter i mobiliseringshänseende samt utöva

ett betänkligt inflytande på officerskårens homogenitet. Av samma skäl

syntes det stundom framkastade förslaget att sätta regementena i övre

Norrland på vakans och fördela beställningarna på sydligare förlagda truppförband

för att sedan fylla personalbehovet vid de förra enbart genom

kommenderingar icke kunna ifrågakomma. De befordringssakkunniga ansågo

därför, att nämnda truppförband icke skulle i behörig mån kunna

tillgodoses annat än genom ekonomiska förmåner. Önskvärt vore vidare,

att vid tillsättandet av befattningar i sydligare delar av landet, vilka vore

avsedda huvudsakligen för från beställning på stat avgången personal,

företräde vid lika lämplighet i övrigt gåves åt officerare, vilka tillhörde

eller tillhört regementen i övre Norrland.

År 1911 avgav dåvarande överstelöjtnanten Rudenschöld angående

passagesystem vid Norrbottens regemente en promemoria, enligt vilken

principerna för ett sådant system huvudsakligen borde vara:

att förflyttning skulle vara frivillig;

att söderifrån förflyttad skulle hava rätt efter vissa år till återgång;

att officerare vid Norrbottens regemente skulle efter vissa år hava rätt

till förflyttning söderut; samt

att förflyttningarna reglerades, så att befordringshastigheten bleve större

vid detta infanteriregemente än vid övriga.

År 1912 särskilt tillkallade sakkunniga framlade ett förslag till konsekvent

genomfört passagesystem vid Norrbottens regemente och fästnings - artilleriet i Boden.

Detta förslag innebar bland annat:

att samtliga kompaniofficers- och underofficersbeställningar (ej musikunderofficerares)

skulle upprätthållas genom kommenderingar från andra

truppförband under en tid av fyra år;

att kommendering borde i första hand vara frivillig, och att först därest

frivillig personal icke kunde erhållas, tvångsplacering skulle tillgripas; samt

att passage tjänstgöring skulle räknas som merit och utgöra villkor för

erhållande av vissa chefs- och lärarbefattningar.

Uti ett den 7 juni 1913 avgivet yttrande över sistnämnda förslagframhöll

chefen för generalstaben, att detta icke kunde anses vara ett

efter förhållandena anpassat, väl avvägt passagesystem. Ett sådant borde

V. P. M.

avgiven av

dåv. överstelöjtnanten

Rudenschöld.

1912 års

sakkunniga.

Chefen för

generalstaben

1913.

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Fijrsvars
revisionen.

avse att bereda dem av befälspersonalen, som av någon anledning icke

i längden funne sig tillrätta i Boden, förflyttning söderut. För passagesystem

av sådan omfattning skulle förflyttningar på frivilligbetens väg i

förening med ekonomiska fördelar, vilka nog icke kunde frånkommas, utan

tvivel varit tillfyllest. Den föreslagna tvångsförflyttningen på fyra år vore

icke en kommendering, emedan den innebure frånträdande av lön vid eget

regemente och anläggande av annat regementes uniform samt ej skulle

förenas med dagtraktamente. Förslaget vore sålunda stridande mot gällande

grundlag. Även ur lämplighetssynpunkt vore det ej att förorda.

Det skulle medföra ett tillbakasättande av övriga i övre Norrland förlagda

truppförband och sannolikt inverka särskilt menligt på rekryteringen av

dessa förband. Kravet på att befälskårerna i Boden skulle rekryteras

genom urval inom hela armén vore oberättigat och för armén skadligt.

Provinsiell rekrytering vore högeligen önskvärd, särskilt i Norrbotten

med dess säregna förhållanden. Denna borde därför uppmuntras i stället

för att förbjudas, och först i den mån den ej räckte, borde passagesystem

tillgripas. Förslaget utplånade faktiskt Bodentruppernas fasta officerskårer.

Därigenom skulle det sammanhållande kittet i organisationen gå förlorat.

Behovet av passagesystem för underofficerare vore än mera tvivelaktigt.

Det vore ej heller säkert, att passagesystem överhuvudtaget vore nödvändigt;

möjligen vore det tillräckligt med enklare hjälpmedel, såsom förbättrad

avlöning, billigare resor samt kaderökning, varigenom möjlighet till

talrikare kommenderingar söderut skulle beredas.

Försvarsrevisionen har anfört, att svårigheter alltid kunde förväntas

komma att göra sig gällande för en tillfredsställande rekrytering av officerskåren

i fråga om de i övre Norrland, enkannerligen i Boden, förlagda truppförbanden.

Bevisionen hade dock funnit frågan om införande av ett efter

förhållandena lämpat passagesystem vara av alltför komplicerad natur, för

att revisionen skulle vara i tillfälle att ägna densamma den ingående behandling,

som vore nödvändig för framställande av något förslag i ämnet.

Det syntes revisionen, som om officersrekryteringen vid Norrbottens regemente,

Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår — vid övriga

i Boden förlagda truppförband ägde redan ett slags passage rum, i det

såväl officerare som underofficerare placerades till tjänstgöring därstädes

under vissa år — skulle kunna säkerställas, därest officerare vid dessa

regementen dels tillförsäkrades rätt att, om de så önskade, efter vissa år

erhålla transport till sydligare förlagda truppförband och dels berättigades

att på ett lämpligt avvägt sätt för befordran tillgodoräkna sig ett ökat

antal tjänsteår. Sistnämnda förmån syntes även böra tillkomma officerare,

vilka beordrades till tjänstgöring vid ifrågavarande truppförband. Huru

denna sak närmare borde ordnas, liksom ock huruvida en dylik anordning

kunde befinnas erforderlig jämväl vid andra till övre Norrland förlagda

truppförband, syntes böra göras till föremål för särskild utredning. I sammanhang

därmed borde jämväl tagas under omprövning lämpligheten av

s. 325 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 20. 325

att bereda officerare och underofficerare vid de i övre Norrland förlagda

truppförbanden förmånen av att jämte sina familjer eu gång om året på

statens bekostnad företaga resa till landets sydligare delar, en anordning

vilken säkerligen i sin mån jiimväl skulle kraftigt bidraga till rekryteringens

säkerställande.

Generalskommissionen bär uti sitt yttrande över revisionens förslag framhållit,

att det för säkerställande av officersrekryteringen vid de i övre

Norrland, enkannerligen i Boden, förlagda truppförbanden vore nödvändigt

att vidtaga särskilda åtgärder, vilka bland annat komme att innefatta införandet

av passagesystem. Denna fråga borde göras till föremål för särskild

utredning. Av betydelse vore, dels att utredningen — vilken måhända

även borde omfatta införandet av passagesystem för underofficerare

— utan uppskov verkställdes, och dels att passagefrågan erhölle en sådan

lösning, att regementen och kårer icke förlorade sin betydelse såsom sammanhållande

och traditionsbildande enheter.

Kommendanten i Boden har i skrivelse den 2 juni 1923 föreslagit

vissa provisoriska åtgärder för täckande av befälsbristen vid vissa truppförband

i Boden, till dess genom eventuell ny härordning slutliga bestämmelser

i berörda hänseende möjligen kunde varda utfärdade. Sålunda

borde årligen ett visst antal officerare beordras till tjänstgöring i Boden

under en tid av fyra år; därest så visade sig nödvändigt, med tvång. I

första hand syntes härför böra avses från krigsskolan nyutexaminerade

fänrikar.

Vidare har kommendanten i skrivelse den 19 juni 1923 hemställt,

att officerare och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda

truppförband och formationer, jämte deras familjemedlemmar måtte

beredas rätt till en årlig fri resa å järnväg i den vagnklass, officer, underofficer

eller vederlike enligt resereglementet ägde färdas, en gång fram och

åter mellan Boden och söder därom belägen ort, dock med vissa inskränkningar,

vilka i detta samband ej torde böra beröras. För ändamålet borde

ett förslagsanslag av 77,500 kronor uppföras å riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1924—1925 under benämning »anslag för bestridande

av kostnader för frireserätt, tillkommande officerare m. fl. vid i Boden förlagda

truppförband och formationer».

Chefen för generalstaben har i yttrande över kommendantens ifrågavarande

förslag inledningsvis framhållit önskvärdheten av att redan nu upptaga

förevarande fråga i dess helhet till prövning samt vidare anfört i huvudsak

följande.

En tv äng splacering, sådan som 1912 års sakkunniga ifrågasatt, skulle

utan tvivel medföra en ogynnsam inverkan på officersrekryteringen i allmänhet

och borde därför ifrågasättas endast, därest ingen annan utväg

visade sig möjlig. Den nu föreslagna tvångskommenderingen i första hand

av från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar skulle, frånsett det olämpliga

i att de sålunda bortkommenderade under de första för officerens utveck
-

Generals
kommissio
nen.

Kommendanten

i Boden.

Cliefen för

generalstaben

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ling betydelsefullaste officersåren stode alldeles främmande för sina egna

regementen, otvivelaktigt omedelbart verka försvårande på officersrekryteringen

liksom även varje tvångskommendering på längre eller kortare tid

av äldre officerare. Då sålunda varje tvångsåtgärd för fyllande av Bodens

behov, hur den än ordnades, kunde komma att medföra betänkliga verkningar

på rekryteringen av arméns befälskårer i stort, och då de ytterligare

skäl, som i chefens för generalstaben yttrande av den 7 juni 1913

anförts mot liknande åtgärder, fortfarande ägde full giltighet, syntes införande

av passagesystem, byggt på tvångsförflyttningar, nu icke böra ifrågasättas.

I stället syntes önskvärt att snarast söka underlätta rekrytering

på frivillighetens väg av befälspersonalen i Boden.

Vad härvid beträffade frågan om högre avlöning för omförmälda personal,

hade det tillägg i avlöning, som i form av »kallortstillägg» för närvarande

utginge med ett för officerare och underofficerare av olika grader lika

stort belopp, icke i tillräcklig grad kunnat motverka olägenheterna av förläggning

i Boden. Genom att i erforderlig grad höja avlöningsstaten för

all i Boden tjänstgörande personal skulle icke endast den provinsiella

rekryteringen underlättas, utan även personal från sydligare delar av landet

finna det önskvärt att söka anställning vid i Boden förlagt truppförband.

För att på detta sätt säkerställa rekryteringen av Bodentruppernas befälsbehov

skulle emellertid enligt gjord beräkning erfordras belopp av den

storlek, att de under nuvarande förhållanden syntes icke kunna föreslås.

De bestämmelser angående högre avlöning, vilka nu kunde föreslås, borde

vara mindre omfattande samt inrikta sig på att öka officersrekryteringen

från krigsskolan genom att erbjuda från krigsskolan utexaminerade fänrikar,

som toge anställning vid ett Bodenregemente, omedelbara ekonomiska

fördelar. För detta ändamål syntes det lämpligt att tilldela vid

dessa truppförband nyutnämnda fänrikar särskilda stipendier. Ofta torde

numera den nyutnämnde fänriken hava nödgats ådraga sig skulder under

utbildningstiden och i samband med första anställningen som officer.

Därest genom anställning vid ett Bodenregemente tillfälle erbjödes officersaspiranten

att göra sig fri från dessa skulder, torde detta komma att

underlätta officersrekryteringen i Boden. Sådant stipendium finge emellertid

icke göras för litet; en summa av minst 3,000 kronor torde vara

erforderlig. Stipendiet borde utbetalas med viss del vid officersutnämningen

och med återstoden vid slutet av första och andra anställningsåret

som officer. I enlighet med försvarsrevisionens beräkningar skulle för

infanteriet och artilleriet i Boden årligen sammanlagt erfordras omkring

fyra från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar. Om den av chefen för

generalstaben i det följande angivna ökade avgången av kompaniofficerare

vid Bodenregementena komme till stånd, stege det årliga behovet av

nyutnämnda officerare vid dessa till högst åtta. Utgiften för dylika stipendier

skulle sålunda uppgå till 24,000 kronor per år.

Vid sidan om höjd avlöning vore beredande av möjligheter att efter

viss tids tjänstgöring i Boden hunna erhålla förflyttning söderut den ur

s. 327 Kontrollera mot PDF

327

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bodenpersonalens egen synpunkt viktigaste frågan. För att underlätta

rekryteringen syntes åtgärder i sådan riktning vara ofrånkomliga. Haivid

vore det icke tillräckligt att ordna denna förflyttning genom kommendering

eller dylikt, utan nödvändigt att införa ökade möjligheter för Bodenpersonalen

att efter vissa år erhålla transport till andra regementen. Vid ordnandet

av denna fråga måste dock hänsyn tagas till befälstillgången. Under

de närmaste åren borde därför högst eu officer och eu underofficer från

vartdera infanteriet och artilleriet beredas transport. Innan sådan transport

ifrågasattes, borde nio års tjänstgöring som officer respektive underofficer

hava fullgjorts. Eu förutsättning för att systemet skulle vara genomförbart

vore emellertid, att nyrekryteringen av officerare kunde uppdrivas

avsevärt utöver, vad fallet vore vid andra regementen, och att således

särskilda stipendier infördes enligt ovan angivna grunder.

Även i övrigt kunde åtgärder vidtagas för att underlätta rekryteringen

i Boden. Vad härvid beträffade den av försvarsrevisionen och kommendanten

i Boden föreslagna rätten till minst en fri resa fram och åter per

år för officer och underofficer med familj till sydligare delar av landet,

skulle den helt säkert skattas mycket högt av personalen. Kostnaderna

för dylika resor syntes emellertid icke kunna med hänsyn till nu rådande

ekonomiska förhållanden gäldas från anslag under fjärde huvudtiteln.

Önskvärt vore därför, att fribiljetter i viss utsträckning tilldelades ifrågavarande

personal. Åtminstone borde officerare och underofficerare med

vederlikar jämte samtliga familjemedlemmar tillerkännas rätt att vid en

tjänstledighetsresa fram och åter per år få begagna truppbiljett. Förmåner

av detta slag borde dock gälla icke endast till Boden förlagda truppförband

utan samtliga truppförband i övre Norrland.

Slutligen syntes det önskvärt att något utvidga rätten till semester för

sådan personal, som viss tid av sjukdom hindrats att tjänstgöra, samt att

avhjälpa de svårigheter, som beträffande barnens skolgång förorsakades i

Boden förlagd personal på grund av bristen på läroverk.

Samtliga högre militära myndigheter i övrigt hava avstyrkt kommendantens

i Bodens förslag angående tvångskommendering av från krigsskolan

nyutexaminerade fänrikar. Erforderliga kommenderingar borde ske

på frivillighetens väg och ekonomiska fördelar beredas i Boden förlagd

personal.

Arméförvaltningen, som hörts över kommendantens i Boden ovannämnda

framställning den 19 juni 1923, har erinrat om att ämbetsverket uti tidigare

avgivna yttranden i samma ämne förklarat det riktigaste vara, att vid beräknande

av ortstillägg till beställningshavare i Boden hänsyn toges till

de resekostnader, som för dessa uppkomme i följd av Bodens avlägsna

läge. Förevarande önskemål hade emellertid hittills icke vunnit beaktande.

På grund härav och då kommendanten fäste eu avgörande betydelse vid

att personalens känsla av isolering i Boden motverkades därigenom, att

resor till sydligare belägna orter verkligen komme till stånd, ansåge sig

Högre

militära

myndigheter

i övrigt.

Armé förvaltningen.

s. 328 Kontrollera mot PDF

Svenska

underofficers

förbundet.

Departements
chefen.

328 Klingl. Maj:ts proposition nr 20.

arméförvaltningen — trots de skäl, som i lönetekniskt avseende talade

mot ett bifall till kommendantens förslag -—- icke böra vidhålla sin tidigare

ståndpunkt beträffande formen för ifrågavarande förmån. Det syntes

emellertid icke vara lämpligt att redan från början göra den avsedda förmånen

definitiv utan för ändamålet äska ett extra förslagsanslag.

Uti sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande har underofficersförbundet

i föreliggande fråga bland annat anfört följande. Samma svårigheter,

som f dref linnés för rekrytering av officerare vid truppförbanden

i Boden, förelåge även i fråga om underofficerarnas rekrytering. Det finge

väl anses självklart, att de många egenartade, ogynnsamma förhållandena

däruppe verkade i lika hög grad på alla, som ej voro uppväxta i övre

Norrland. Vore det möjligt att rekrytera underofficerspersonalen från

denna landsdel, bleve ju förhållandena annorlunda. Detta syntes emellertid

fullkomligt uteslutet. Vid Norrbottens regemente hade möjligheten att

rekrytera underofficerspersonalen från övre Norrland i och med förläggningen

till Boden mer och mer förminskats, vilket bevisades därav, att av

de äldre underofficerarna ej så få vore födda i övre Norrland, under det

att av de yngre endast någon enstaka hade sin födelseort inom landsdelen.

Under de senaste åren hade vid Bodens artilleriregemente varit

samma rekryteringssvårigheter. Snabba åtgärder måste vidtagas, som medförde

avlägsnandet av de största svårigheterna. De erforderliga åtgärderna

vore: snarast utredning om och införandet av ett passagesystem för officerare

och underofficerare vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemente,

såvitt möjligt fotat på frivilliglietens grund, och kommendering

av erforderligt antal underbefäl söderifrån till tjänstgöring i Boden Därjämte

erfordrades skapandet av mera drägliga levnadsbetingelser för personalen

i Boden; något ökad avlöning, goda rymliga bostäder, semester

under sommarhalvåret, fria resor en gång om året till södra eller mellersta

Sverige (även för familjemedlemmar) och fri flyttning, om avsked

på grund av uppnådd pensionsålder erliölles under tjänstgöring i Boden,

eller för familjen, i händelse familjeförsörjaren avlede därstädes.

Såsom torde framgå av den ovan lämnade redogörelsen, har officersrekryteringen

vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemen^p

sedan lång tid tillbaka varit högst otillfredsställande. Någon grundad

anledning antaga, att förhållandena härutinnan skulle ändras, utan att särskilda

åtgärder vidtagas, torde icke föreligga. Även beträffande sekundofficersrekryteringen

vid nämnda regementen synas dylika åtgärder erforderliga.

\ isserligen har det hittills lyckats att hålla underofficerskårerna

fulltaliga, men svårigheterna att erhålla för befordran lämpligt

underbefäl hava under de senare åren alltmer stegrats. Frågan angående

officers- och sekundofficerskårernas rekrytering vid Norrbottens regemente

och Bodens artilleriregemente, liksom vid den uti ifrågavarande hänseende

med nämnda regementen likställda Norrbottens artillerikår, torde därför nu

böra i sin helhet upptagas till prövning.

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Afaj:ts proposition nr 20.

329

Av de från olika håll till frågans lösning föreslagna åtgärderna lärer

endast eu kunna antagas med full säkerhet leda till målet, nämligen införandet

av ett på tvång grundat passagesystem. Eu sådan anordning

måste emellertid befaras medföra en ogynnsam inverkan på officers- och

sekundofficersrekryteringen i allmänhet, varför densamma icke nu torde

böra ifrågasättas. I stället synes man böra söka på frivillighetens väg

säkerställa rekryteringen.

Även i sådant avseende hava åtskilliga förslag blivit framställda. Så

har tidigare föreslagits, att för befrämjande av frivillig passage i Boden

tjänstgöring därstädes skulle räknas som merit och utgöra villkor för erhål

lande av vissa chefs- och, lär arb efätt ning ar. Vidare har försvarsrevisionen

ifrågasatt, att officerare vid de till Boden förlagda truppförbanden skulle

på ett lämpligt avvägt sätt berättigas för befordran tillgodoräkna sig ett

ökat antal tjänsteår. Mot dessa förslag torde någon erinran icke kunna

göras i så måtto, att sådan tjänstgöring liksom varje annan tjänstgöring

bör räknas som merit, därest ifrågavarande officerare genom densamma

förvärvat särskilda kvalifikationer för befordran eller beklädande av viss

befattning. Ett stadgande, att dylik tjänstgöring i och för sig berättigade

till dylika företräden, skulle däremot med all säkerhet komma att medföra

orättvisor och icke vara ägnat att befrämja goda befordringsförhållanden.

Ett verksamt sätt att utan förfång för armén i övrigt förbättra officersoch

sekundofficerskårernas rekrytering vid i Boden förlagda truppförband

synes däremot vara att i erforderlig grad höja avlöningsförmånerna för

därvarande personal. Eu sådan åtgärd skulle omedelbart påverka rekryteringsförhållandena

och utgöra ett påtagligt uttryck för den enligt min

mening riktiga uppfattningen, att den mera krävande tjänstgöringen vid i

Boden förlagda truppförband bör kompenseras med motsvarande förbättring

i avlöningsförhållandena. En mera betydande löneförbättring för här

avsedd personal är visserligen av ekonomiska skäl utesluten. Men även

en jämförelsevis ringa förbättring i sådant avseende torde vara ägnad att

i gynnsam riktning påverka ifrågavarande rekryteringsförhållanden. Med

hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå, att officerare och sekundofficerare

med vederlikar efter viss tids, förslagsvis 6 års, tjänstgöring i Boden

i lönehänseende skola äga tillgodoräkna sig tre tjänsteår, utöver vad eljest

är medgivet. Rättvisligen torde denna förmån icke böra begränsas till

personalen vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente och Norrbottens

artillerikår, utan även komma motsvarande personal vid övriga i

Boden förlagda avdelningar av krigsmakten till del, därest tjänstgöringen

i Boden för densamma undantagsvis skulle komma att uppgå till den

ovan förutsatta tiden av 6 år. Enligt gjorda beräkningar skulle den årliga

kostnaden för angivna avlöningsförbättring komma att uppgå till omkring

80,000 kronor.

Uppenbart synes emellertid vara, att den nu ifrågasatta anordningen

icke kan tillmätas en så avgörande betydelse, att icke även andra åt
-

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För svar srevisionen.

gärder behöva vidtagas. Härvidlag anser jag mig främst böra förorda

beredande av möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband.

Beträffande villkoren för sådan transport och dess omfattning under de

närmaste åren ansluter jag mig till vad chefen för generalstaben härutinnan

föreslagit. Ifrågavarande anordning förutsätter emellertid, att rekryteringen

vid Bodentrupperna uppdrives, utöver vad vid övriga truppförband

äger rum. För detta ändamål synes mig lämpligt att bereda från

krigsskolan nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning vid i Boden

förlagda truppförband, särskilda ekonomiska fördelar. Detta torde lämpligast

kunna ske i form av stipendier. Dylikt stipendium torde ej böra

sättas lägre än till 3,000 kronor, och årliga antalet stipendiater synes

böra bestämmas till 8. Den härav föranledda kostnaden skulle sålunda

belöpa sig till 24,000 kronor för år.

Härutöver finner jag mig — i likhet med revisionen, de militära myndigheterna

och underofficersförbundet — ock böra föreslå, att officerare

och sekundofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband

och formationer, jämte deras familjemedlemmar tillförsäkras rätt

till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet. Rättvisligen

torde emellertid denna förmån böra utsträckas att gälla även de till Umeå

och Sollefteå förlagda truppförbanden. Enligt verkställda beräkningar

komma kostnaderna härför vid den föreslagna organisationen att uppgå

till sammanlagt 60,000 kronor. Detta belopp torde böra uppföras under

avlöningsanslaget. Vid beräknandet av detsamma har förutsatts, dels att

resorna ske å militärbiljett, och dels att sådan biljett berättigar även

familjemedlemmar till resa i andra klass å järnväg.

Vad slutligen beträffar det av olika myndigheter framhållna önskemålet

om modifierande av nu gällande bestämmelser angående semester, i vad

avser den i Boden tjänstgörande personalen, synes detta önskemål böra

tagas under övervägande i samband med den prövning av semesterfrågan

i dess helhet, som framdeles torde komma att äga rum.

IV. Lånt försvarets kostnader.

1. Årliga kostnader.

Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av försvarsrevisionen

föreslagna organisationen av lantförsvaret har revisionen utgått från den

nuvarande uppställningen av fjärde huvudtiteln. Med hänsyn därtill att

åtskilliga av de i riksstaten för närvarande upptagna extra anslagen avsåge

utgifter, vilka stode i lika nära samband med den bestående organisationen

som utgifter, vilka bestredes från de ordinarie anslagen, hade revisionen

emellertid icke ansett sig böra följa den i riksstaten nu förekommande

uppdelningen av anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan funnit

sig böra uppdela kostnaderna å dels normala utgifter och dels extra utgifter.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

331

Vid uppgörandet av sina beräkningar både revisionen i fråga om avlöningar

utgått från den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för

arméns personal. Med hänsyn till de växlingar, dyrtidstillägget vore

underkastat, hade revisionen icke ansett sig böra medräkna härav föranledda

utgifter. Beträffande underhålls- och övningsanslag hade revisionen

utgått från de vid 1922 års skit rådande prisförhållandena.

Vid beräkningen av lantförsvarets kostnader enligt det av mig framlagda Departcmentsorganisationsförslaget

hava ovan angivna, av försvarsrevisionen tillämpade chefen

allmänna beräkningsgrunder med vissa smärre avvikelser blivit följda, varvid

särskilt torde böra framhållas, att — i likhet med vad i årets statsverksproposition

föreslagits — samtliga dyrtidstillägg för arbetare vid härens

fabriker och verkstäder inräknats i vederbörliga materielanslag. Av de uppgjorda

beräkningarna (Bil. 2) framgår, att lantförsvarets årliga kostnader

skulle belöpa sig till inemot 80 miljoner kronor, varav omkring 1,150,000

kronor utgöra dyrtidstillägg till nyssnämnda arbetare.

I den redogörelse beträffande anslagen, som lämnas i det följande,

komma endast sådana anslag att behandlas, där beräkningsgrunderna förete

avvikelser från de av försvarsrevisionen följda, eller där särskilda omständigheter

synas påkalla någon förklaring utöver vad som framgår av

själva beräkningarna. I överensstämmelse härmed beröras sålunda icke

de förändringar i anslagens storlek, som äro en direkt följd av den föreslagna

organisationens omfattning.

De av revisionen beräknade anslagen till departementet och till arméförvaltningen

hava, med iakttagande av såväl utav 1923 års riksdag beslutad

som ock i årets statsverksproposition ytterligare beräknad nedsättning

på grund av indragning av viss personal, minskats till 304,900

kronor, respektive 524,400 kronor.

Anslaget till förstärkning av arbetskrafterna i arméförvaltningen har på

skäl, som revisionen anfört, ansetts kunna helt uteslutas ur staten.

Beträffande de under anslaget till avlöning åt personal vid staber och

truppförband upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.

Ä staten för kommendantskapet i Boden har uppförts den för Bodens

garnison avsedda gemensamma musikpersonalen.

Å staterna för de militära undervisningsverken hava de av revisionen

föreslagna kaptens- och löjtnantsbeställningarna pa skäl, som förut

(sid. 132) anförts, utbytts mot däremot svarande arvoden.

Å staten för krigshögskolan hava uppförts 2 majorsbeställningar och

arvoden, motsvarande 2 kaptensbeställningar, samtliga avsedda för lärare

vid högskolan mot av revisionen föreslagna 3 kaptens- eller majorsbeställningar.

En mindre utökning av antalet undervisningstimmar med

därav följande ökning av lärararvodena har även föreslagits.

Å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan har den nuvarande

förste expeditionsvakten upptagits såsom expeditionsvakt. Med hänsyn till

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

att de allmänna kurserna föreslagits till tvååriga, kava lärararvodena ökats

med sammanlagt 1,000 kronor.

I fråga om de särskilda truppförbandens stater torde endast böra erinras

om att löjtnanter ock fänrikar, såsom förut (sid. 157) omnämnts, sammanförts

i en grupp under rubrik löjtnantar och fänrikar, att de för förrådsförvaltartjänst

vid truppförbanden avsedda förvaltarbeställningarna överflyttats

från intendenturkårens till truppförbandens stater, att manskapslönerna

beräknats enligt de av 1923 års riksdag bestämda lönebelopp,

samt att den av revisionen föreslagna förvaltningsofficeren utbytts mot en

regementskassör, pensionerad sekundofficer. För sistnämnda befattningshavare

kar i genomsnitt beräknats ett arvode av förslagsvis 2,400 kronor.

A staten för artilleriets fabriker ock tyganstalter har en fabriksingenjör

nyuppförts, varemot en öververkmästare strukits ur staten.

Från staten för intendenturkåren kava, som ovan nämnts, de för

förrådsförvaltaltjänst vid truppförbanden avsedda förvaltarbeställningarna

överflyttats till de särskilda truppförbandens stater. Därjämte har å intendenturkårens

stat ett antal förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar.

Med anledning av att särskilda arvoden upptagits för regementskassörer,

kar posten till särskild ersättning åt sergeanter, kommenderade

såsom biträden till regementsintendenter, ansetts kunna uteslutas.

Liksom uti årets statsverksproposition har en post, felräkningspenningar,

beräknats under anslaget. För att underlätta officers- ock sekundofficersrekryteringen

i Boden kar dels uppförts en post, stipendier ä 3,000

kronor för underlättande av officersrekryteringen i Boden, om

24,000 kronor, dels ock under de särskilda staterna beräknats viss merkostnad,

som uppstår genom att officerare ock sekundofficerare med vederlikar

i lönekänseende efter sex års tjänst i Boden förutsättas få tillgodoräkna

sig tre tjänsteår, utöver vad eljest är medgivet. Slutligen kar för

underlättande av rekrytering i allmänhet vid vissa truppförband i Norrland

uppförts eu post, fria resor för viss personal i Boden, Umeå ock

Sollefteå, om 60,000 kronor. Ifrågavarande medel äro avsedda att bereda

å nämnda förläggningsorter stationerade officerare ock sekundofficerare

jämte vederlikar samt deras familjer tillfälle till fria resor å militärbiljett

söderut en gång om året.

I fråga om av] öningsanslagets beräknande torde slutligen böra framhållas,

att anslagets slutsumma på grund av beräknade vakanser minskats med omkring

3 Vs %. I detta sammanhang torde få erinras, att avdrag för vakanser

beräknats alltsedan 1915. Detta avdrag kar under mera normala förhållanden

ansetts kunna sättas till 5 %, men kar under de senaste åren höjts ända

till 12 %. Då antalet officers- ock sekundofficersbeställningar i det föreliggande

förslaget minskats med omkring 23 % ock antalet manskapsbeställningar

med omkring 33,7 %, synes emellertid en motsvarande minskning

böra ske i fråga om den tidigare tillämpade avdragsprocenten ock

denna sålunda nu böra sättas till ovan angivna 3 Vs %.

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

Vid beräkning av anslaget till armens personal över stat har liksom i

årets statsverksproposition ekiperingslijälpen för reservofficerare upptagits

till 750 kronor. Vidare bär tjänstgöringstiden för officerare och sekundofficerare

vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperua begränsats till

35 dagar under varje treårsperiod av tjänstetiden, varigenom viss kostnadsminskning

kunnat vinnas. Å andra sidan har någon kostnadsökning

uppstått genom att pensions-(livränte-)beloppen ökuts till (SOU kronor för

officer'' och 400 kronor för sekundofficer.

Till egnaliemspremier åt underbefäl har nyuppförts ett anslag på 200,000

kronor.

Anslaget till penningbidrag har beräknats enligt följande grunder, nämligen

:

under 1.—145. dagen utgör bidraget 30 öre per dag;

» 146.—240. » » » 50 » » » ;

» 241.—350. » » » 75 » * » ;

», landstormstjänstgöring » » 1 kr. » » .

Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har med hänsyn

till den förutsatta frikallelsen för värnpliktiga familjeförsörjare från värnpliktens

fullgörande under fredstid väsentligt nedsatts.

Anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. har

kunnat icke obetydligt minskas dels på grund av den föreslagna förändringen

i fråga om iuskrivningsnämnds sammansättning jämte i förslaget

till ny värnpliktslag förutsatt inskränkning beträffande annonsering av inkallelser

till viss tjänstgöring och dels till följd av den förutsatta nedsättningen

till 75 % av det nu utgående provisoriska tillägget å militärtaxan.

Beträffande anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskur ser hava vissa smärre förhöjningar vidtagits

i fråga om de för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan

avsedda posterna. För att öka reservstats- och reservpersonalens tjänstbarhet

hava vidare under detta anslag upptagits vissa belopp härför.

Anslaget till studiestipendier har ökats genom uppförande av ett större

antal stipendier, avsedda för sekundofficerare och furirer, än hittills varit

fallet.

Anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., till skrivmaterialier

m. m. vid truppförbanden samt till tryckningskostnader hava

med hänsyn till fallande priser m. in. undergått en däremot svarande

minskning.

Anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden

har omräknats med hänsyn dels till nu gällande priser a bränsle- och

lvseartiklar m. m. och dels till numera vunnen erfarenhet om storleken av

förbrukningen av dessa artiklar under nuvarande förhållanden.

Anslaget för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon har beräknats

under förutsättning att den nu befintliga bilparken behörigen förnyas

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

samt att anslaget bekostar underhåll av arméns personbilar och motorcyklar.

Underhåll av lastbilarna förutsattes däremot såsom hittills ske å

vederbörliga förbruknings- och övningsanslag.

Vid beräkning av anslaget till truppförbandens övningar har förutsatts,

att ackordhästsystemet införts i största möjliga utsträckning, varigenom en

avsevärd besparing kunnat vinnas. Försiktigheten synes bjuda att icke

räkna med någon inkomst på själva utackorderingen. Det har därför

antagits, att ifiagavarande inkomst åtgår för att täcka de med utackorderingen

förbundna utgifterna. Å anslaget hava nyuppförts särskilda poster

för övningar med de motoriserade artilleriregementena, med stridsvagnbataljonen

och med motorfordon vid trängen. Transportkostnaderna hava

beräknats efter militärtaxan med 75 % förhöjning därav.

Även vid beräkningen av anslaget till fält- och fälttjänstövningar har

den provisoriska förhöjningen å militärtaxan beräknats till 75 % av grundavgifterna.

Under anslaget till sjuk- och veterinärvård har liksom i årets statsverksproposition

uppförts eu post å 50,000 kronor för läkarvård m* m. enligt

23 § i officersavlöningsreglementet.

Anslaget till vapen och ammunition m. m. har omräknats med hänsyn

till nu gällande lägre priser å ammunition. Sålunda hava tillverkningskostnaderna

föi saväl artilleriammunition som framför allt gevärsammunition

kunnat beräknas efter lägre priser, än försvarsrevisionen förutsatt.

Anslag till underhåll och försök med stridsvagnmateriel å 60,000 kronor

samt till övningar och materiel för järnvägstrupper å 20,000 kronor hava

nyuppförts å staten.

Anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor har beräknats under

förutsättning att vissa mera genomgripande reparationsarbeten å en del

äldre kaserner komma till utförande med anlitande av särskilt anvisade

medel. Kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten, vilka beräknats

till 690,000 kronor, hava nedan uppförts under engångskostnaderna. Efter

vidtagandet av nämnda särskilda arbeten kunna de årliga underhållskostnaderna

minskas med omkring 420,000 kronor. Slutligen har en viss

besparing kunnat vinnas genom nedläggandet av vissa etablissement. Nämnda

besparing har, efter frånräknande av underhållskostnaderna för vissa nya

byggnader, beräknats till omkring 50,000 kronor. Den sammanlagda besparingen

uppgår sålunda till omkring 470,000 kronor.

Anslaget till extra utgifter har minskats med 25,000 kronor, vilket belopp

överförts till motsvarande anslag under flygvapnet.

Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har, i enlighet

med vad i årets statsverksproposition föreslagits, upptagits till 70,000 kronor.

Föi extra ordinarie utgifter har beräknats samma belopp, som försvarsrevisionen

upptagit, eller 2,000,000 kronor.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 20.

335

2. Engångskostnader.

Byggnads- och reparationsarbeten.

Med hänsyn till den föreslagna härorganisationen erfordras byggnadsarbeten

för följande ändamål:

1. Uppförande av förrådsbyggnad in. in. för Svea livgardes stridsvagnbataljon.

2. Ordnande av Första och Andra livgrenadjärregementenas förläggning.

3. Ordnande av Västmanlands regementes förläggning.

4. Ordnande av Jämtlands fältjägarregementes förläggning.

5. Ordnande av Södra skånska infanteriregementets förläggning till

Skånska dragonregementets kasernetablissemeut i Ystad.

(i. Beredande av förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband.

7. Ordnande av förläggningen för Arméartilleriregementets ballongbatteri

vid Nedre Frösunda.

8. Uppförande av verkstadsbyggnad m. in. för Fälttelegrafregementets

radiobataljon i Västerås.

9. Ordnande av Norrlands ingenjörkårs förläggning till Jämtlands fältjägarregementes

kasernetablissement i Östersund.

10. Ordnande av förrådsbyggnad för Första intendenturkompaniet i

Örebro.

11. Ordnande av Andra intendenturkompaniets förläggning å Karlsborg.

Utredning rörande kostnaderna för dessa byggnadsarbeten har verkställts

genom arméförvaltningens fortifikationsdepartement. Kostnadsberäkningarna

hänföra sig till de sistlidne höst gällande arbets- och materialpriser.

För Svea livgardes stridsvagn bataljon, som — utom under repetitionsövningarna

— föreslås bliva förlagd i Svea artilleriregementes etablissement,

erfordras icke några byggnadsarbeten för personalens förläggning.

Däremot måste för bataljonens fordon uppföras en särskild förrådsbyggnad

jämte garage och reparationsgarage. Kostnaderna härför hava beräknats

uppgå till 60,000 kronor.

De nybyggda etablissementen för livgrenadjärregementena i Linköping

hava förläggningsutrymme för endast åtta kompanier. Under regementsövningarna

är detta förläggningsutrymme icke tillfyllest. Det under nämnda

övningar erforderliga ökade förläggningsutrymmet torde böra beredas genom

att förlägga vissa formationer dels i exercishus och dels i från Malmslätt

flyttade lägerhyddor.

Då vidare de vid etablissementen förefintliga bostadslägenheterna föi

sekundofficerare äro otillräckliga, måste vid vartdera etablissementet ett

bostadshus för sekundofficerare, inrymmande 5 lägenheter om tillhopa

15 eldstäder, uppföras.

Byggnads
arboton.

Förrådsbyggnad

m. in.

för Svea livgardes

stridsvagnbataljon.

Första och

Andra livgrenadjärregementenas

Förläggning.

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Västmanlands

regementes

förläggning.

Jämtlands

fältjägarregementes

förläggning.

Södra skånska

infanteriregementets

förläggning.

Inredande av

förrådsutrymme

för

motoriserade

artilleriförband.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Kostnaderna vid vartdera regementet för ordnande av förläggningen

hava beräknats sålunda:

1. Flyttning av en lägerhydda från Malmslätt till Lin
köping.

......................................................................... kronor 15,000: —

2. Uppförande av bostadshus för sekundofficerare...... » 75,000: —

3. Byråkostnader och oförutsedda utgifter..................... » 5,000:

Summa kronor 95,000: —

För båda regementena tillsammans skulle kostnaden alltså uppgå till

190,000: — kronor.

Då Fälttelegrafregementets radiobataljon föreslås bliva förlagd till Västmanlands

regementes etablissement, erfordras vid sistnämnda regemente

med hänsyn till förläggningsförhållandena under repetitionsövningarna en

barack för omkring 250 man.

För ändamålet torde en barack lämpligen böra flyttas från Malma hed

till Västerås. Kostnaderna härför hava beräknats till omkring 50,000

kronor.

Genom att för Norrlands ingenjörkår taga i anspråk en av Jämtlands

fältjägarregementes kasernflyglar uppstår med hänsyn till förläggningsförhållandena

under repetitionsövningarna vid nämnda regemente behov även

barack för omkring 250 man. Kostnaderna för uppförande av en dylik

barack hava beräknats till 100,000 kronor.

För ordnandet av Södra skånska infanteriregementets förläggning i Skånska

dragonregementets kasernetablissement i Ystad erfordras vissa ominredningsoeli

reparationsarbeten m. m. enligt följande kostnadsberäkning:

1.

2.

3.

4.

5.

Ominredningsarbeten m. m...............

Värmeledningsarbeten ......................

Vatten- och avloppsledningsarbeten

Elektrifiering av etablissementet......

Ritningar, kontroll och oförutsedda

............ kronor

87,000

—

........... »

55,000

—

............ »

1,000

—

............ »

30,000

—

ir ......... »

17,000

—

Summa kronor

190,000

—

För beredande av förradslokaler för traktorer och andra motorfordon

vid de motoriserade Bodens artilleriregemente, Arméartilleriregementet och

Luftvärnsartilleriregementet erfordras i viss utsträckning omändring av ridhus

och stallar. Kostnaderna för ifrågavarande ändringsarbeten hava beräknats

sålunda:

vid Bodens artilleriregemente......................................... kronor 25,000:_

vid Arméartilleriregementet, vilket förlägges till det

nuvarande Positionsartilleriregementets kasern...... » 50,000: —

vid Luftvärnsartilleriregementet, vilket förlägges till

den nuvarande Karlsborgs artillerikårs kasern ... » 25,000: —

Summa kronor 100,000: —

s. 337 Kontrollera mot PDF

Kun//!. Maj ds proposition nr 20.

337

Arméartilleriregementets ballongbatteri föreslås bliva förlagt till det nuvarande

ballongkompaniets förläggningsplats vid Nedre Frösunda. Då där

befintliga byggnader in. in. emellertid, med undantag av vissa förrådsbyggnader,

äro av provisorisk karaktär, kräves — förutom eu ny barackbyggnad

— grundlig reparation av etablissementet. Fn barackbyggnad

beräknas kunna för ändamålet förflyttas från Malma lied. Kostnaderna

för denna förflyttning samt för erforderliga reparationsarbeten liava beräknats

till 100,000 kronor.

För Fälttelegrafregementets radiobataljon, vilken föreslås bliva förlagd

till Västmanlands regementes kasernetablissement i Västeras, måste uppföras

dels en verkstadsbyggnad för en beräknad kostnad av 100,000

kronor och dels en förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av 60,000

kronor. Sammanlagda byggnadskostnaden skulle således uppgå till 160,000

kronor.

I enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit, förutsättes, att för

Norrlands ingenjörkårs förläggning tages i anspråk en av Jämtlands fältjägarregementes

kasernflyglar ävensom eu regementets enskilda lägerkassa

tillhörig byggnad, det s. k. Lugnet, vilken skulle för ändamalet av statsverket

inlösas. I dessa båda byggnader kunna inrymmas ingenjörkårens

expedition, dess fyra kompanier, bostäder för 9 gifta och 6 ogifta sekundofficerare

ävensom erforderliga lektionslokaler.

Följande lokaler inom etablissementet avses för gemensamt bruk av

båda truppförbanden, nämligen officersmäss och officersarrest, expedition

för kassaförvaltningen, krigsrättsrum, kokimättning och proviantbod, badoch

tvättinrättning, mässbyggnad för sekundofficerare och manskap, exercisoch

gymnastikhus, sjukpaviljong, intendenturverkstäder och avträdesbyggnader.

Kostnaderna för ordnandet av ingenjörkårens förläggning hava i huvudsaklig

överensstämmelse med av försvarsrevisionen framlagda beräkningar

beräknats sålunda:

1. Inredning av kårexpeditioner ................................. kronor

2. Inlösen jämte ombyggnad och reparation av

»Lugnet» ..................................................................

3. nålhus.....................................................................

4: Vinterstall för 31 hästar .......................................

5. Sommarstall för 40 hästar ....................................

6. Vapen- och ammunitionsförråd (även för sprängämnen)

......................................................................

7. Verkstadsbyggnad för tygverkstäderna..................

8. Skosmedja och sjukstall.........................................

9. Gödselstad................................................................

10. Vägbyggnad vid kårens etablissement ...............

11. Förrådsbyggnad å övningsplatsen i Lit...............

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 11 A höft. (Nr 20.)

5,000: —

20,000:

60,000: - 70,000: —

20,000: —

10,000: - 100,000:

40,000: —

7,000: —

30,000: —

10,000: —

2125 23 22

llallongbattoriots

förläggning

vid Nedre

Frösunda.

Yerkstadsljyggnad

in. m.

för radiobataljonen

i

Västerås.

Norrlands

ingenjörkårs

förläggning.

s. 338 Kontrollera mot PDF

Förrådsbyggnad

för Första

intendenturkompaniet

i

Örebro.

Andra intendenturkompaniets

förläggning

å

Karlsborg.

Samman
fattning.

• °

Keparationsarbeten

lör

iståndsättando

av vissa

etablissement.

338

12.

13.

14.

15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stallbyggnad å övningsplatsen i Lit

kronor

10,000: —

Vatten- och avloppsledningar............

»

50,000: —

Elektriska ledningar ...........................

T/

25,000: —

Bitningar, kontroll och oförutsedda

utgifter ......

38,000: —

Summa

kronor

495,000: —

Första intendenturkompaniet föreslås bliva förlagt till Livregementets

grenadjärers kasernetablissement i Örebro. För kompaniets fordon m. m.

måste en mindre förrådsbyggnad uppföras. Kostnaderna härför hava beräknats

till 15,000 kronor.

Andra intendenturkompaniet är för närvarande förlagt i en förrådsbyggnad

å Karlsborg. Denna förläggning är ur hygienisk synpunkt otillfredsställande.

Då genom kommendantskapets indragning kommendantskapsbyggnaden

icke mera erfordras för sitt hittillsvarande ändamål, torde densamma

lämpligen böra tagas i anspråk för att bereda intendenturkompaniet

en nöjaktig förläggning. Kostnaderna för de med hänsyn härtill erforderliga

ändringsarbetena hava beräknats till 30,000 kronor.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså för verkställande

av de utav den nya försvarsorganisationen betingade byggnadsarbetena

erfordras följande belopp:

1.

2.

3.

4.

5.

0.

7.

8.

9.

10.

11.

Förrådsbyggnad för stridsvagnbataljonen ........ kronor 60,000: —

Livgrenadjärregementenas förläggning ............... » 190,000: —

Västmanlands regementes förläggning.............. » 50,000: —

Jämtlands fältjägarregementes förläggning ...... » 100,000: —

Södra skånska infanteriregementets förläggning » 190,000: —

Förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband

....................................................................... » 100,000: —

Ballongbatteriets förläggning .............................. » 100,000: —

Verkstadsbyggnad m. m. för radiobataljonen... » 160,000: —

Norrlands ingenjörkårs förläggning .................. » 495,000: —

Förrådsbyggnad för Första intendenturkompaniet

.................................................................... 5 15,000: -—

Andra intendenturkompaniets förläggning......... » 30,000: —-

eller tillhopa kronor 1,490,000: —

Då större reparationsarbeten under krisåren i viss mån måst eftersättas

å ena sidan på grund av högt uppdrivna material- och arbetspriser, å

andra sidan emedan vissa materialier t. ex. linolja under denna tid voro

så gott som oåtkomliga, hava vissa etablissement ännu icke kunnat bringas

i ett sådant skick, att de årliga underhållskostnaderna kunna hållas till

så lågt belopp, som eljest vore möjligt. Genom anvisande av tillräckliga

s. 339 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf! proposition nr 21).

339

medel såsom engångskostnader för utförande av dylika mera genomgripande

reparationsarbeten, kan, som i det föregående (sid. 334) blivit omförmält,

det ordinarie underliållsanslaget för arméns byggnader undergå

en icke obetydlig minskning. Här avsedda reparationsarbeten omfatta

huvudsakligen ersättning av förslitna golv, reparationer av nedröstade tak

samt verkställande av eftersatta målningsarbeten. Vid Livregementets

dragoner erfordras därjämte eu genomgripande reparation av regementets

stallar m. m.

Ifrågavarande reparationsarbeten hava beräknats draga eu kostnad av

sammanlagt 690,000 kronor. De årliga besparingarna å det ordinarie

byggnadsanslaget under ovan angiven förutsättning hava, som i det föregående

ävenledes blivit omnämnt, beräknats uppgå till omkring 420,000

kronor.

För ovan upptagna byggnads- och reparationsarbeten beräknas den

sammanlagda kostnaden således komma att uppgå till (1,490,000 +

690,000 =) 2,180,000 kronor.

För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke

av riksdagen äskas, utan torde härför böra tagas i anspråk vissa av riksdagen

redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,

vilka med hänsyn till den förestående försvarsrevisionen eller av annan

anledning ännu icke kommit till utförande och som enligt den av mig

föreslagna organisationen komma att bliva obehövliga.

De tillsvidare reserverade medel, som avse sådana under arméförvaltningens

fortifikationsdepartements förvaltning stående byggnadsföretag, vilka

icke kommit till utförande, äro angivna i nedanstående tablå.

Byggnadsföretag.

Reserverade

medel.

Anmärkningar.

Ökat stallutrymme vid infanteriet: Vinter- och

sommarstallar vid Norrbottens regemente

46,000

Underofficer sbyggnad vid Gotlands infanteri- regemente ..........................................

13,500

_

| Anstår, enär uppdrag om dessa

Kasernetablissement för 5 skvadroner av

Skånska husarregementet.......................

173.500

—

> arbetens utförande icke erhål- ) lits.

Ökat stallutrymme vid kavalleriet: Stall för

Skånska husarregementet ..................

118,400

—

( Anstår, tills regementets förlägg- \ ningsfråga blivit avgjord.

Förråd för andra fordon än vinterfordon:

Skånska husarregementet ................

9,500

—

ökat stallutrymme vid artilleriet: Stallar för

Karlsborgs artillerikår ........................

54,920

64

(Anstår på grund av Kungl. Majrts

\beslut

Nya byggnader för Bodens artilleriregemente:

Kasern och en befälsbyggnad ............

217,201

89

Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

beslut den 21 februari 1919.

Det reserverade beloppet utgör

behållning å anslaget. Hur stor

del av denna summa, som kan

komma att behöva tagas i an- språk för den under uppförande

varande södra officersbyggna- don, kan ej uppgivas.

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 20.

Byggnadsföretag.

Reserverade

medel.

Anmärkningar.

Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente

i Östersund: Sjukpaviljong, exercishus,

ridhus, sommarstall och uthus......

Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani:

Sjukpaviljong ..............

Nytt kasernetablissement för Fälttelegrafkåren\

Nya byggnader för Bodens ingenjörkår: Kasern,

ridhus och förrådsbyggnad .........

Nytt kasernetablissement för Norrlands ingen-!

jörkår ...............................................j

Förplägnadsanstalt i Boden: Havremagasinj

j Förplägnadsanstalt i Hässleholm: Bageri

I Förplägnadsanstalt i Östersund: Kasern ochl

bageri................................................I

j Havremagasin i Stockholm.....................

Uppförande av skidförråd: Andra och fjärde

arméfördelningarnas förråd samt förråd

för krigsreserven i Stockholm .........

j Ordnande av vinterförläggning: Exercishus

vid Västernorrlands regemente ..........

Torkrum vid vissa kasernetablissement: Anordningar,

som kräva särskilda till- eller

^byggnader, ävensom sådana, som skulle

äga rum i för inkvartering av underofficerare

avsedda lokalutrymmen____

113.000

18,000

1.714.500

227,485

1.439.500

200.000

238,000

87,800

162,700

203,500

53,000

616,461

{Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

beslut den 16 juli 1919.

_| (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

j\ beslut den 14 mars 1919.

_J (Anstår på grund av Kungl. Maj:tsj

|\ beslut den 11 april 1919.

IAnstår på grund av Kungl. Maj:ts

beslut den 16 maj 1919. Det

reserverade beloppet utgör behållning

å anslaget.

_ (Anstår på grund av Kungl. MajrfcsJ

!\ beslut den 21 mars 1919.

__(Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

1 beslut den 24 januari 1919.

_j (Anstår på grund av Kungl. Majtts

|\ beslut den 21 mars 1919.

{Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

beslut den 4 april 1919.

_| (Anstår på grund av Kungl. Majrtsj

\ beslut den 11 april 1919.

{Anstår, enär begärda merkostnader

icke av Kungl. Maj It an-j

visats.

_j (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts!

I beslut den 11 april 1919.

Summa kronor I 5,706.968

Anstår på grund av Kungl. Maj:ts|

beslut den 16 juli 1919. Det

reserverade beloppet utgör be-j

9611 hållningen å anslaget.

36

Av de i denna tablå omförmälda byggnadsföretag komma vissa att bliva

obehövliga på grund av den av mig föreslagna nya organisationen, under

det att andra icke alls eller endast i ringa mån därav beröras. Beträffande

dessa senare anser jag mig icke böra bär yttra mig, utan torde frågan om

dessa byggnadsföretags fullföljande böra göras till föremål för särskild

omprövning. De byggnadsföretag åter, som genom den av mig föreslagna

organisationen bliva obehövliga eller som direkt ingå i densamma, äro följande:

1. Ökat stallutrymme vid infanteriet ..................... kronor

2. Underofticersbyggnad vid Gotlands infanteriregemente

............................................................. »

3. Kasernetablissement för 5 skvadroner av Skånska

husarregementet.................................................... »

4. Ökat stallutrymme vid kavalleriet ;.................... »

5. Förråd för andra fordon an vinterfordon........ »

(i. Ökat stallutrymme vid artilleriet........................ »

7. Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästnings
ingenjörkompani

................................................. »

46,000: —

13,500:

173,500: —

118,400: —

9,500: —

54,920: —

18,000: —

s. 341 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20. 341

8. Nytt kasernetablissement för Norrlands ingen-

jörkår ...................................................................

kronor

1,439,500:

9. Förplägnadsanstalt i Hässleholm.......................

»

238,000: —

10. Förplägnadsanstalt i Östersund .......................

»

87,800: —

1 1. Havremagasin i Stockholm ...............................

»

162,700: —

Summa

kronor

2,361,820: —

Som i det föregående (sid. 107) framhållits, synes man kunna räkna med

att medel för uppförande av nytt etablissement för Fälttelegrafregementet

framdeles kunna erhållas genom försäljning av Mariebergsområdet. Det

för Fälttelegrafkårens nya etablissement reserverade beloppet, 1,714,500

kronor, blir i så fall obehövligt. Summan reserverade medel för byggnadsföretag,

vilka enligt den föreslagna organisationen bliva obehövliga

eller som direkt ingå i densamma, blir alltså (2,361,820 + 1,714,500 =)

4,076,320 kronor.

Av ifrågavarande belopp torde 2,180,000 kronor böra tagas i anspråk

för bestridande av kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna

byggnads- och reparationsarbetena. Därjämte förutsättas, som av det följande

kommer att framgå, 1,799,000 kronor bliva använda för uppförande

av vissa byggnader m. m. vid arméflygkåren. Det återstående belopp, vilket

enligt den föreslagna organisationen icke erfordras för byggnadsföretag,

utgör således [4,076,320 — (2,180,000 + 1,799,000) =] 97,320 kronor.

Materielanskaffning.

Vid behandlingen av frågan angående den för hären erforderliga materielanskaffningen

framställdes från de till revisionens förfogande ställda sakkunniga

högst avsevärda krav i förevarande avseende. Med hänsyn till de

härmed förenade kostnaderna fann revisionen sig emellertid nödsakad att

vidtaga mycket betydande inskränkningar i förhållande till vad som ur

militär synpunkt ansågs vara erforderligt.

Den av revisionen för hären föreslagna materielanskaffningen beräknades

draga en kostnad av 36,000,000 kronor. Härav avsågos 6,133,000 kronor

för arméns flygväsende. För armén i övrigt skulle alltså återstå

29,867,000 kronor. Detta belopp beräknades i stort sett på följande sätt:

Luftvärnsartilleri (inberäknad materiel för motorisering

av rörliga formationer) ................................................ kr. 3,000,000: —

Kulsprutegevär. Förutom viss depåmateriel beräknades

för varje infanterikompani och velocipedskvadron

12 samt för varje beriden skvadron 6 kulsprutegevär.

............................................................................. » 6,590,000:-

Kulsprutor. Förutom viss depåmateriel beräknades

för varje infanteribataljon 8 och för varje kulspruteskvadron

4 kulsprutor. Därjämte avsågs viss materiel

för luftvärn ...................................................... !> 3,100,000: —

Försvars
revisionen.

s. 342 Kontrollera mot PDF

Kungl. Äfaj:ts proposition nr 20.

Departements
chefen.

342

Gasskydd ............................................................................ kr

Diverse artillerim åter i el (pansarbilar för kavalleriet,

lyspistoler, utskjutningsapparater för gevärsgranater

m. m.)............................................................................ »

Infanteriartilleri ........................................................ »

Mobilisering sammunition..................................................... »

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning

av viss artillerimateriel .................................... »

Fortifikatoriska anordningar i Boden .............................. »

liadiomateriel...................................................................... »

Strålkastare för luftvärnsartilleriet ................................. »

Ballongniateriel.................................................................... »

Tung pontonmateriel ........................................................... »

Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signalmateriel

m. m. ävensom industriens krigsorganisation

i vad avser viss intendenturmateriel)............... »

Sjuk- och veierinärvårdsmateriel ....................................... »

Summa kronor

1,882,000: —

612,000: —

255,000: —

9,895,000: —

1,500,000: —

300,000: —

666,000: —

200,000: —

200,000: —

250,000: —

417,000: —

1,000,000: —

29,867,000: —

Enligt revisionens uppfattning borde detta belopp av statsfinansiella

skäl fördelas till utgående under en period av tio år.

I enlighet med vad jag anfört under »Allmänna grunder för lantförsvarets

ordnande», är det givetvis av den största betydelse, att hären är

försedd med eu tidsenlig och efter våra förhållanden avpassad beväpning

och utrustning. Chefen för generalstaben har också föreslagit materielanskaffning

i betydande omfattning. Som jag i det föregående (sid. 35)

framhållit, anser jag mig icke kunna biträda vad nämnde chef härutinnan

föreslagit. Materielanskaffningen måste nämligen i fredstid av kostnadsskäl

begränsas till vad som måste anses vara oundgängligen nödvändigt. En

viss begränsning är dessutom påkallad på grund av teknikens snabba

utveckling, varigenom materielen kan komma att jämförelsevis hastigt bliva

omodern.

Med hänsyn till såväl sistnämnda förhållande som till kostnaderna

finner jag mig böra föreslå, att materielanskaffningen i fred i allmänhet

inskränkes till att omfatta tillgodoseendet av det omedelbart vid mobilisei-ing

och i början av ett krig förefintliga oundgängliga behovet av viktigare

materielslag. Vid anskaffningen i fredstid kan således endast i

ringa mån hänsyn tagas till det under ett krig uppstående ökade behovet

av beväpning och annan materiel. Vid sådant förhållande är det uppenbarligen

av den största betydelse, att landets industri snarast möjligt

efter ett krigsutbrott är i stånd att ställa till förfogande den erforderliga

materielen. Ett villkor för att så skall kunna ske är emellertid, att omsorgsfulla

förberedelser i fredstid vidtagas för industriens krigsorganisation.

Beträffande den materiel, som jag med ovan angivna allmänna utgångs
-

s. 343 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 343

punkt funnit mig böra föreslå till anskaffning, bär jag i liera fall ansett

mig böra tillämpa enahanda beräkningsgrunder som de av revisionen

följda. Den kostnadsökning, som i dylika fall inträder, är uppenbarligen

en följd av den av mig förutsatta mera omfattande krigsorganisationen.

För vissa ändamål bär jag emellertid ansett mig böra räkna med för

bållandevis större kostnader än revisionen. Särskilt gäller detta i fråga

om anskaffande av kulsprutor för luftvärn samt strålkastare för luftvärnsartilleriet

ävensom beträffande förberedelserna för industriens krigsorganisation

i vad avser tillverkning av viss artillerimateriel. Slutligen kar

jag funnit mig böra föreslå till anskaffning i begränsad omfattning viss

av revisionen icke upptagen materiel, bland vilken bär torde böra särskilt

omnämnas stridsvagnar för infanteriet, mät- och observationsmateriel för

artilleriet ävensom materiel för motorisering av tungt rörligt artilleri.

Beträffande nämnda motorisering finner jag mig böra framhålla, att revisionen

(jfr Del 1, sid. 541) även synes hava räknat med att densamma

borde vidtagas. Vid den tidpunkt, då revisionens arbete slutfördes, var

denna motoriseringsfråga emellertid icke fullt utredd.

Med hänsyn till de därmed förenade kostnaderna bar jag, liksom revisionen,

icke funnit mig kunna nu ifrågasätta anskaffning av tungt artilleri

eller modernisering av artillerimaterielen.

Kostnaderna för materielanskaffning liava av mig i stort sett beräknats

sålunda:

Luftvärnsartilleri (jämte motorisering av vissa formationer)

.............................................................................. kr

Kulsprutegevär. Behovet beräknas enligt motsvarande

grunder, som av revisionen tillämpats ...................... »

Kulsprutor. Behovet för infanteriet och kavalleriet beräknas

enligt motsvarande grunder, som av revisionen

tillämpats. Beträffande kulsprutor för luftvärn

beräknas den av revisionen föreslagna anskaffningskostnaden,

145,000 kr., bliva höjd till 800,000 kr. »

Gasskydd ....................................................................... *

Stridsvagnar för infanteriet ................................ *

Motorisering av det tunga rörliga artilleriet samt av
rörliga

luftvärnsformationer......................................... *

Mät- och observationsmateriel för artilleriet ................ »

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspistoler,

utskjutningsapparater för gevärsgranater)... »

Infanteriartilleri ................................................................. *

Mobilisering sammunition..................................................... *

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning

av viss artillerimateriel ................................................ *

Fortifikatoriska anordningar i Boden ............................ »

Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst »

3,000,000: - 8,146,000: —

4,694,000: —

2,000,000: —

2,480,000: —

3,638,000: —

386,000: —

689,000: —

337,000: —

8,507,000: —

3,000,000: —

680,000: —

120,000: —

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Radiomateriel...................................................................... kr,

Strålkastare för luftvärnsartilleriet ................................ »

Ballongmateriel................................................................... »

Tung pontonmateriel........................................................... »

Diverse fortifikationsmateriel (telegraf-, fält- och fäst
ningsingenjörmateriel)

................................................ »

Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signalmateriel

m. m. ävensom industriens krigsorganisation

i vad avser viss intendenturmateriel) ........................ »

Sjuk- och veterinärvårdsmateriel .................................... »

789,000: —

915,000: —

340,000: —

300,000: —

175,000: —

579,000: —

1,000,000: —

Summa kronor 41,775,000

För de synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid

beräknandet av materielbehov och kostnader, kommer vederbörande riksdagsutskott

att erhålla särskild redogörelse.

I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kostnader

för materielanskaffning:

luftvärnsartilleri ....................................

................................. kr. 200,000

—

kulsprutegevär.......................................

................................ » 1,000,000

—

kulsprutor ........................................

................................ » 200,000

—

gasskydd ...............................................

............................... » 180,000

—

motorisering av tungt artilleri............

................................ * 120,000

—

Summa kronor 1,700,000

—

Därest sistnämnda summa av riksdagen beviljas, kommer den återstående

kostnaden för materielanskalfning att minskas till (41,775,000 —

— 1,700,000 =) 40,075,000 kronor.

I likhet med vad revisionen förutsatt, finner även jag mig böra föreslå,

att den här avsedda materielan skaft ningen fördelas på en period av

tio år. I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av 4,007,500

kronor.

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband m. in.

De städer, till vilka arméns olika truppförband för närvarande äro förlagda,

hava i flera fall för respektive truppförbands förläggning iklätt sig

åtskilliga uppoffringar, såsom upplåtelse av mark, anläggande av gator

samt vidtagande av anordningar för belysning, vatten och avlopp. Uppenbarligen

hava kommunerna därvidlag påräknat att genom ökad skatteintäkt

m. m. erhålla vederlag för gjorda uppoffringar.

Enligt den nu föreslagna organisationen äro vissa truppförband avsedda

att indragas eller erhålla ändrad förläggning, varjämte inskränkningar

i fråga om truppförbandens styrka i flera fall komma att inträda. Givet

är, att härav berörda kommuner av nämnda förhållanden kunna komma

att förorsakas förluster. Sålunda komma de att helt eller delvis berövas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 34o

det avsevärda skatteobjekt, som personalens löneinkomst for närvarande

utgör. Vidare måste hyresvärdar, affärsinnehavare, hantverkare, kommunikationsverk

m. tl. förväntas få sina inkomster minskade, varigenom

jämväl kommunernas skatteintäkter komma att ytterligare reduceras. Dessa

synpunkter hava ock med styrka framhållits i till Kungl. Maj:t ingivna

framställningar från de kommuner, där enligt försvarsrevisionens förslag

nu förefintlig militärförläggning skulle indragas. Härvid har ock hemställts

om vidtagande av sådana åtgärder från kronans sida, att kommunerna

i eu eller annan form bereddes gottgörelse för angivna förluster.

Över flertalet av omförmälda framställningar hava arméförvaltningens fortifikations-

och civila departement avgivit yttrande, däri de funnit vissa

kommuner skäligen berättigade till gottgörelse av kronan, i händelse av

revisionen föreslagen indragning av militärförläggningar komme till stånd.

Frågan angående de skyldigheter, som i förevarande hänseende må

åligga kronan gentemot de kommuner, vilka komma att drabbas av följ

derna av de enligt nu föreliggande förslag till försvarsorganisation förutsatta

indragningar och inskränkningar av här avsett slag, är givetvis

alltför komplicerad för att kunna i detta sammanhang upptagas till prövning.

Endast det torde redan här böra framhållas, att för kompenserande

av de förluster, som i ovan angivna hänseende må komma att

åsamkas vissa kommuner, andra statsinstitutioner, såsom t. ex. skolor och

sjukvårdsanstalter, böra, i den mån så lämpligen kan ske, förläggas till

nämnda kommuner. I övrigt torde förevarande spörsmål, sedan beslut

fattats om ny försvarsorganisation, böra göras till föremål för en ingående

och allsidig utredning.

V. Övergången till den nya härordningen.

1. Allmänna synpunkter.

Den av mig föreslagna nya härordningen innebär i många avseenden

genomgripande förändringar. Övergången till densamma torde därför i

liera fall bliva förenad med avsevärda svårigheter. Med hänsyn härtill

måste en alldeles särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan, huru denna

övergång skall på lämpligaste sätt ordnas. Då de härför erforderliga bestämmelserna

komma att bliva icke blott mycket omfattande utan jämväl

rätt så detaljerade, torde något fullt utarbetat förslag i förevarande hänseende

icke lämpligen vare sig kunna eller böra nu framläggas. Jag finner

mig därför böra inskränka mig till att angiva de allmänna grunder, efter

vilka övergången lämpligen synes böra ske. De för övergången erforderliga

närmare bestämmelserna torde, såsom försvarsrevisionen förutsatt och jämväl

tidigare i liknande fall skett, böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Vid behandlingen av frågan om övergångens ordnande torde böra skiljas

emellan å ena sidan värnplikten och å andra sidan organisationen i egen!-

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

lig mening. Mellan dessa råder dock givetvis ett mycket nära samband.

Sålunda är, såsom försvarsrevisionen framhållit, den tidpunkt, då den nya

värnpliktslagen kan börja tillämpas, beroende av, huruvida organisationen

medgiver de värnpliktigas utbildning på avsett sätt, och genomförandet

av den nya organisationen är å sin sida beroende av den nya värnpliktsanordningens

genomförande.

Med hänsyn till de med det nuvarande provisoriet förenade olägenheterna

finner jag det vara i hög grad önskvärt, att övergången till den

nya härordningen sker så snabbt som möjligt. Beträffande tidpunkten för

övergången har jag funnit mig böra utgå från att den nya värnpliktslagen

träder i kraft med ingången av år 1925. Med hänsyn till de under provisorietiden

rådande utbildningsförhållandena för de värnpliktiga måste

emellertid den nuvarande truppförbandsorganisationen i stort sett bibehållas

till slutet av utbildningsåret 1924—1925. Övergången till den nya organisationen

torde därför icke kunna taga sin början i någon större omfattning

förrän efter avslutandet av 1925 års repetitionsövningar. Med hänsyn

härtill torde man böra räkna med att ifrågavarande övergång först på

våren 1926 kan vara i huvudsak genomförd.

2. Värnplikten.

Under §§ 51—55 i förslaget till ny värnpliktslag återfinnas bestämmelserna

angående denna lags ikraftträdande. Av dessa framgår, att lagen är

avsedd att tillämpas från och med 1 januari 1925, samt att, med vissa

undantag, från och med denna dag icke blott 1914 års värnpliktslag utan

även samtliga under provisorietiden utfärdade lagar om ändrad utbildningstid

för de värnpliktiga skola upphöra att gälla.

För vinnande av önskvärd reda och ordning i tjänstgöringsförhållandena

hava, i likhet med vad revisionen för motsvarande fall föreslagit, sådana

värnpliktiga, vilka bort inskrivas före år 1925 men icke då blivit inskrivna,

vare sig detta berott på laga förfall, i vederbörlig ordning beviljat

uppskov eller uteblivande utan laga förfall, ansetts böra i allo vara underkastade

bestämmelserna i den nya lagen. I enahanda syfte har det emellertid

synts lämpligt att med nämnda värnpliktiga i utbildningshänseende

likställa dem, som visserligen blivit inskrivna före den nya lagens ikraftträdande

men som av en eller annan anledning icke börjat fullgöra dem

åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i eu följd senast å för 1924

års klass stadgad tid.

Beträffande övriga före år 1925 inskrivna värnpliktiga, torde dessa i

regel böra fullgöra sin värnpliktstjänstgöring i enlighet med de under provisorietiden

gällande bestämmelserna. Fördenskull har det synts lämpligt

att härutinnan hänvisa till den särskilda lag om ändrad utbildningstid för

värnpliktiga av 1924 års klass, vartill förslag förelagts årets riksdag i

proposition nr 13. Från ifrågavarande allmänna regel måste dock vissa

avsteg göras.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 347

Försvarsrevisionen liar — under erinran att enligt dess förslag den sista

repetitionsövningen i allmänhet vore förlagd till ett senare år än enligt

nu gällande bestämmelser — framhållit, att därest det med ifrågavarande

repetitionsövning avsedda ändamålet icke skulle förfelas, vid ett flertal

truppslag ytterligare eu årsklass måste under vissa övergångsår inkallas

till fullgörande av sådan övning. Härvid borde närmast tagas i anspråk

årsklasserna 1920—1923 samt, där särskilda skäl icke förelåge, i forsta

hand de yngsta bland dessa. Någon befogad erinran mot eu dylik anordning

kunde så mycket mindre göras, som ifrågavarande repetitionsövning

vore avsedd att träda i stället för den reservtruppövning, som

dessa årsklasser allt fortfarande vore skyldiga att jämlikt bestämmelserna

i 1914 års värnpliktslag fullgöra.

Även med hänsyn till den av mig föreslagna värnpliktsanordningen äro

motsvarande åtgärder nödvändiga. Då den sista repetitionsövningen enligt

det av mig framställda förslaget i allmänhet är förlagd till ett tidigare år

än uti revisionens förslag, synes det dock möjligt att icke oväsentligt begränsa

inkallelsen i fråga.

Vid fältingenjör-, fälttelegraf- och fästningsingenjörtrupperna komma repetitionsövningarna,

enligt vad jag i det föregående föreslagit, att erhålla en

längd av 35 dagar i stället för under provisorietiden stadgade 30 dagar.

Med anledning härav bör i anslutning till av revisionen framställt förslag

under övergångstiden från och med år 1926 vid nämnda trupper repetitionsövningen

för provisoriets årsklasser ökas med 5 dagar.

Yad nu sagts bör av enahanda orsak även gälla för fästningsartdleriet

i Boden.

3. Organisationen.

Såsom av det föregående framgår, torde man böra utgå ifrån att den

nya organisationen i huvudsak genomföres under hösten och vintern 1 925- 1926. Det härför erforderliga omorganisationsarbetet torde med all säkerhet

bliva mycket omfattande och maktpåliggande. De närmare bestämmelser,

enligt vilka detta arbete skall utföras, äro, som jag i det före

gående framhållit, i allmänhet av den natur, att det bör ankomma på

Kungl. Maj:t att efter vederbörande militärmyndigheters hörande darom

besluta. Beträffande det sätt, varpå de föreslagna personalindragningarna

böra genomföras, är däremot riksdagens medverkan erforderlig. Jag anser

mig därför böra begränsa den följande framställningen huvudsakligen till

detta och i samband därmed stående spörsmål.

Det antal beställningar, som enligt härordningsförslaget är avsett att

indragas, är, såsom av den å sid. 349 intagna tabellen framgår, högst

betydande. Genom dessa indragningar kommer givetvis en del av armens

nuvarande fast anställda personal att försättas i ett mycket ogv lins a in t

läge. Försvarsrevisionen har med tanke härpå uttalat, att det vore av

synnerlig vikt, att sådana former för övergången valdes, att personalen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övergångsförhållanden

för officerare

och underofficerare

med vederlikar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

icke bleve alltför mycket lidande. Samtidigt har revisionen emellertid

framhållit, att det med hänsyn till det med den nya organisationen åsyftade

nedbringandet av försvarskostnaderna ur statens synpunkt vore av

icke mindre vikt, att denna organisation snarast möjligt genomfördes.

Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen

kan man i stort sett skilja mellan två olika huvudgrupper, nämligen sådan

personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande, och sådan

personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar. Den

förra gruppen utgöres av arméns manskap ävensom viss annan personal i

arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.), den senare av officerare och

underofficerare ävensom civilmilitär och en del civil personal.

Till en början torde jag få upptaga till behandling frågan om, huru

övergången med avseende å officerare och underofficerare (sekundofficerare)

med vederlikar lämpligen bör ordnas.

För att tjäna såsom underlag för bedömande av denna fråga har vidstående

tabell upprättats.

Av tabellen framgar, att det antal beställningar, som skall indragas, är

ganska växlande. I vissa fall hava indragningarna en ringa omfattning,

i andra åter är förhållandet det motsatta. Beträffande sättet för indragningarnas

verkställande torde det, såsom försvarsrevisionen (Del 1, sid. 645)

framhållit, vara nödvändigt att, utan hänsynstagande till de skiljaktigheter,

som kunna förefinnas i fråga om indragningarnas omfattning, för samtliga

personalkategorier tillämpa fullt enhetliga principer. Ett motsatt förfarande

skulle nämligen lätteligen leda till osäkerhet och oreda samt än

ytterligare försvåra det redan i och för sig komplicerade övergångsproblemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr ''JO.

34! t

T u b o I I

utvisande övergfångsförhullandena för ofliccrare och underofllcerarc (sekundofflccrare)

med vederlikar vid armén.

Personal

på aktiv stat.

Personal på reservstat.

in Hjj 1

Förelio

gande

>

O 3

St P

Föreliggande

>

<

pensionerad

» 3

^ C*

0

2 pa r-t-

förslag inne- bär s&ledes:

«crq

_ ° po

«>'' P

so 0>

^ P>

=§<£ 0

»s sr

förslag inne- bär således:

w(Jq

O po

er. C

personal

T P

"P'' c*m,

•»tf

cd

''ir g:

® 2 er

CD

Se-

kund- !

r-aT

cd

m, ^ a>

O: • in

c+-

Minsk-

ök-

OO

o» ^

CD

fcO^

^ CD

t-tj ^ CD

O: • m

hj rf-

Minsk-

Ök-

od ^

o»

v 10 O

Offi-

si 5

ning.

nitig.

■ t§

Q''

1

£. % —

so i-j V-

ning.

ning.

* bo

cerare.

om-

^ 7

(jo. ep

OTC} CD

1

cerare. i

Infanteriet.

i

2

3

t

5

6

7

8

9

10

11

12 i

Officerare.

Överstar .......................

27

26

1

—

25

3

4

—

i

3

1

Överstelöjtnanter ............

28

26

2

—

jioo

I ^

—

—

—

1 i

Majorer..........................

84

58

26

—

l 13

38

-

25

12

Kaptener ........................

424

307

117

10

381

}> 67

208

141

50

)

Löjtnanter och fänrikar ...

4)760

770

—

Under offic er are

(sekundofficerare).

Sekundlöjtnanter (förval-

tare) ............................

26

26

—

—

)

105

Fanjunkare .....................

366

251

115

—

Jö66

57

61

—

4

44

.

Sergeanter.......................

724

512

212

—

J

Musikpersonal.

Musikf anj unkare...............

28

25

3

—

|l24

Musiksergeanter ..............

274

100

174

—

Civilmilitär personal

Regementsläkare...............

26

24

2

—

—

—

—

—

—

—

Bataljonsläkare ..............

Gevärshantverkare (vapen-

26

24

2

hantverkare)..................

6) 29

26

3

—

—

—

—

—

—

—

Förråds vaktmästare .........

28

26

2

—

—

—

—

—

- -

Kavalleriet.

Officerare.

Överstar ........................

8

6

2

—

7

—

—

—

—

—

Överstelöjtnanter ............

6

o

O

3

—

}14

c -

—

—

—

—

Majorer...........................

7

3

4

—

\ 8

2

—

—

2

Ryttmästare ....................

66

37

29

—

71

9

20

—

n

5

j Löjtnanter och fänrikar ...

7) 177

99

78

—

—

| -

—

—

Underofficerare

(sekundofflccrare).

.

Sekundlöjtnanter (förval-

■

tare) ............................

6) 6

6

—

—

|

24

Fanjunkare ....................

57

31

26

—

71

7

4

3

—

3

—

Sergeanter ....................

96

55

41

—

1

i

Musikpersonal.

.

i

Musikfanjunkare...............

8

2

6

—

'' TT-

—

i—■

—

—

Musiksergeanter................

36

10

26

: —

20

1 “

\—■.

—

— .

—

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 20.

Personal på aktiv stat.

Personal på reservstat.

co rrj

O O?

0 »i

p CD

—

- 0

*-crq

<d^

tf». CD

h- n

1

2

3

4

5

6

Civilmilitär personal.

Regementsläkare...............

2

—

2

_

_

_

Bataljonsläkare ...............

8

6

2

—

—

—

Regementsveterinärer .....

4

2

2

—

—

—

Bataljonsveterinärer .........

9

4

5

—

—

—

Gevärshantverkare (vapen-

hantverkare)..................

10

6

4

—

—

—

Artilleriet.s)

Officerare.

Överstar..........................

8

10

—

2

8

i

Överstelöjtnanter .............

16

9

7

—

| 42

—

Majorer...........................

25

27

—

2

6

Kaptener .......................

151

120

31

—

130

} 22

Löjtnanter och fänrikar ...

»)253

253

—

—

—

Underofficerare

(sekundofficerare).

Sekundlöjtnanter (förval-

ture) ...........................

Styckjunkare ..................

6)11

132

11

84

48

—

j-227

3

Sergeanter.......................

267

173

94

—

1

Musikpersonal.

Musikstyckjunkare............

Musiksergeanter...............

9

59

3

15

6

44

—

| 33

—

Civilmilitär personal.

Regementsläkaré...............

7

7

Bataljonsläkare ...............

6

6

—

—

—

—

Regementsveterinärer ......

5

5

Bataljonsveterinärer ...

7

6

1

—

—

—

Departementsskrivare ......

7

2

5

—

—

—

Fortifikationen.

Officerare.

Överstar.........................

3

3

—

—

3

_

Överstelöjtnanter ...........

4

4

—

—

J11

—

Majorer...........................

10

9

1

—

1

Kaptener ........................

58

49

8

—

28

10

Löjtnanter och fänrikar ...

10) 83

81

2

—

—

—

Underofficerare

(sekundofficerare).

Sekundlöjtnanter (förval-

tare) ............................

Fanjunkare .....................

5)5

49

5

33

16

—

i 58

6

Sergeanter .......................

98

66

32

—

/

5> Föreliggande

0$ cr$ 3 i förslag innebär

således:

p p3

-■* **■

»Sr

ff • 0=

SL » e*

f Sv

(Jq cd

Minsk
ning.

Ök
ning.

>

«crq

O pa

o" 3

►-er?

CD

03 ^ ''

o»

te *—4

V CD

g ^

2 o

*-* -i

P CD

K 3

^ s*

£- C: !

P HJ 1

crq ep

Föreliggande

förslag innebär

således:

Minsk
ning
-

Ök
ning.

>

<

o p.

» ö

I-.W

CD >.

CT ^

C£>

Arvoden åt

pensionerad

personal

Offi
cerare.

Se
kund
offi
-

10

8

46

20

1 3

2

24

17

2

12

6

14

— 52

il

12

s. 351 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

351

Personal på aktiv stat. Personal på reservstat.

____ Arvoden åt

''

CD hrt

2 o:

P h,

P CD

— Oi

- O

r-t-

o

cd

Antal beställ-

ningar enl. före- liggande förslag.

Föreliggande

förslag inne- bär således:

>

coCTC

P*

o» 3

CD -

to

O''

w Hr-

§ ?

P CD

£*0

? s?

Antal beställ- 1

ningar enl. före- liggande förslag.

Föreliggande

förslag inne- bär således:

>> pensionerad

»oq personal

p»

o> 3

Minsk-

ning.

Ök-

ning.

Minsk-

ning.

Ök-

ning.

CD _ -

SS

o h- Offi-

M1 cerare.

rf*

i

Se-

kund-

offi-

cerare

l

2

3

4

5

(»

7

8

9

10 11

12

Musik per sonat.

Musikfanjunkare...............

3

—

3

—

l 4

Musiksergeanter ...............

11

2

5

—

1

Civilmilitär personal.

Regementsläkare...............

2

1

i

—

—

—

—

—

—

—

Bataljonsläkare ...............

l

1

—

—

—

—

—

—

—

Bataljonsveterinärer .........

2

2

Fortifikationskassörer .......

11

9

2

—

—

—

—

—

—

—

Departementsskrivare ......

5

1

4

—

~

Trängen.

Officerare.

Överste ...........................

1

1

—

—

1

—

1

—

1

—

Överstelöjtnanter ............

3

3

—

—

\ 6

/ -

—

—

—

—

Majorer...........................

3

3

—

—

f

1 —

1

—

1

1

Kaptener ........................

“) 29

24

5

—

34

3

]'' 6

3

__

Löjtnanter och fänrikar ...

48

44

4

—

1

Underofficerare

(sekund officer are).

Sekundlöjtnanter (förval-

tare) ............................

3) 6

6

—

—

1

Fanjunkare .....................

27

25

2

—

l 40

2

4

—

2

1 —

19

Sergeanter .....................

61

50

11

—

1

Musikpersonal.

Fanjunkare .....................

—

—

—

—

\ 7

_

_

Sergeanter .....................

12

6

6

i

Civilmilitär personal.

Begem entsläkare..............

6

6

—

—

—

—

—

—

—

—

Bataljonsläkare ..............

6

6

—

—

—

—

—

—

—

—

Bataljonsveterinärer .........

5

5

Hantverkare.....................

18

20

2

Intendenturkåren.

Officerare.

Överstar .........................

3

2

1

—

3

2

1

1

—

1

Överstelöjtnanter .............

5

5

—

—

l 9

f -

—

—

—

—

Majorer...........................

8

9

—

1

(

1 3

4

—

1

8 1 2

Kaptener ........................

88

73

15

—

27

4

17

—

13

3

Löjtnanter ......................

8

14

—

6

—

—

—

- 1

Under affic er are

(sekundofficerare).

Sekundlöjtnanter (förval-

tare) ............................

25

10

15

—

\

Fanjunkare.....................

—

6

~

6

T)41

6

4

2

—

- -

7

Sergeanter......................

16

11

7

—

)

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Personal på aktiv stat.

Förefin

sonal ‘i

Antal

ningar

liggand

Föreliggande

förslag inne- bär således:

>

<

»Cfc

*© po

0 tf

^Cfc

i-''

»—‘•Cfc

CO

4^ CD

vj? ''■S

beställ-

enl. före-

e förslag.

Minsk-

ning.

Ök-

ning.

CO >

G''

• t©

1

Högre staber m. m.

1

2

3

4

5

Officerare.

Generalspersoner ...........

15

15

—

—

—

Överstar...........................

2

2

—

—

—

Överstelöjtnanter ............

7

9

—

2

—

Majorer ...........................

15

19

—

4

—

Kaptener ........................

34

54

—

20

—

Löjtnanter och fänrikar ...

—

9

—

9

—

Underofficerare

(sekundofficérare).

Fanjunkare .....................

2

—

2

—

—

Musikpersonal.

Musikfanjunkare ..............

—

1

—

1

—

Musiksergeanter...............

—

5

—

5

—

Civilmilitär personal.1*)

Fältläkare.......................

—

—

—

—

I4)6

Regementsläkare...............

6

7

—

1

14)28

Bataljonsläkare ...............

8

5

3

—

—

Fältveterinärer..................

—

—

—

—

I4)5

Kegementsveterinärer ......

—

—

* —

—

u)7

Batal.jonsveterinärer .........

3

2

1

—

Poliskonstaplar ................

19

18

1

—

—

Civil personal.

Förste expeditionsvakter ...

5

3

2

—

—

Personal på reservstat.

cfc

Cfc

^ fr

~ tf

H-Cfc

cd

t© ►tf

4^ O)

vi5 H

er. tf

<W 3

i, 3 rf
2,

3 £

® 2 er

M, jL CD

Gfi

CO r? p:

P

Cfc ep

Föreliggande

förslag inne- bär såledos:

Minsk-

Ök-

ning.

ning.

8

9

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■ —

—

—

—

1

—

—

—

1

—

1

—

—

<

wCJs

Arvod

pension

pers

> o

; h* Offi
-

cerare. offi
-

12

18

*) Därest icke annorlunda anmärkes, angives i denna kolumn summa personal enligt 1914 års härordning.

2) Angående de grunder, efter Yilka avgången beräknas, se försvarsrevisionens betänkande Del 1, sid. 644—645.

3) Såsom förefintliga den V7 1924 äro här uppförda samma antal beställningar inom resp. truppslag och grader,

förefauns den 1 januari 1924.

4; Enligt 1914 års härordning 925; antal vakanser alltså 165. Härvid har hänsyn tagits till de från krigssk

under 1924 utexaminerade eleverna.

5) Överflyttade från intendenturkåren.

°) Därav 1 övertalig gevärshantverkare vid Kalmar regemente.

7) Häri äro de från krigsskolan under 1924 utexaminerade eleverna inräknade.

®) Av personalen vid artilleriets fabriker och tyganstalter äro endast departementsskrivarna här upptagna, då dverg

förhållandena icke påverkas av den övriga personalen.

9) Enligt 1914 års härordning 255; antal vakanser alltså 2. Härvid har hänsyn tagits till de från krigsskolan

1924 utexaminerade eleverna.

10) Enligt 1914 åis härordning 98; antal vakanser 15. Härvid har hänsyn tagits till de från krigsskolan under 1

utexaminerade eleverna.

u) Därav 3 övertaliga kaptensbeställningar.

12) Häri äro samtliga intendenturkårens nuvarande förvaltare inräknade.

1S) Endast de personalgrupper, beträffande vilka förändringar ifrågasättas, äro här upptagna.

u) Avgången inom hela fältläkarkåren, resp. fältveterinärkåren.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts proposition nr 20. 353

Beträffande sättet för verkställande av de nödvändiga personalindragningarna

liar försvarsrevisionen tänkt sig tre olika alternativ såsom möjliga,

nämligen:

Alternativ 1. Från och med den tidpunkt, då den nya försvarsorganisationen

träder i kraft, upphör inom de olika graderna all befordran, till

dess personalen genom avgång vid uppnådd åldersgräns eller eljest nedgått

till det i de nya staterna bestämda antalet.

Alternativ II. Från och med den tidpunkt, då den nya försvarsorganisationen

träder i kraft, äger befordran rum endast i begränsad omfattning

— t. ex. två befordringar vid tre inträffade avgångar — till dess

personalen nedgått till det i de nya staterna bestämda antalet.

Alternativ III. Vid den tidpunkt, då den nya försvarsorganisationen

träder i kraft, tillsättas samtliga i de nya staterna upptagna beställningar.

Den personal, som icke kan beredas plats å de nya staterna, överföres till

övergångsstat utan möjlighet till annan befordran än i armén respektive

marinen.

Revisionen har, efter granskning av de olika alternativen, för sin del

på anförda skäl kommit till den uppfattningen, att de båda första alternativen

vore behäftade med så betydande olägenheter, att desamma

borde lämnas helt ur räkningen. Enligt revisionens mening borde fördenskull

de. av den nya försvarsorganisationen föranledda personalindragningarna

utföras i överensstämmelse med alternativ III. För valet av detta

alternativ talade särskilt den omständigheten, att detsamma syntes innebära

den ur personalens egen synpunkt mest tillfredsställande lösningen.

I fråga om det närmare reglerandet av de erforderliga indragningarna

har revisionen icke framställt något bestämt förslag, utan endast gjort

vissa allmänna uttalanden rörande huvudsakligen avlöningsförmånerna och

tjänstgöringsskyldigheten för den personal, som förutsatts skola överföras

till övergångsstat.

Härvid har revisionen till en början uttalat, att med hänsyn därtill,

att den för arméns och marinens personal nu gällande löneregleringen

vore av provisorisk natur, någon juridisk rätt för den till övergångsstat

överförda personalen att bliva bibehållen vid de enligt sagda lönereglering

fastställda lönerna icke syntes föreligga, utan att det stode statsmakterna

fritt att vid fattandet av beslut om löneregleringens fortsatta tillämpning

begränsa denna till att avse endast den enligt den nya försvarsorganisationen

erforderliga personalen. För den till övergångsstat överförda personalen

skulle i så fall kunna tillämpas antingen det tidigare lönesystem,

som med vissa jämkningar varit gällande allt sedan införandet av 1901

års härordning — av revisionen benämnt 1914 års lönesystem — eller

också sistnämnda lönesystem med tillägg av den år 1921 lämnade tillfälliga

löneförbättringen. Revisionen ansåge sig emellertid böra framhålla,

att tungt vägande skäl kunde anföras för tillämpandet av det nuvarande

lönesystemet jämväl å den till övergångsstat överförda personalen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A haft. (Nr 20.) 2185 23 23

Försvars
revisionen
-

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Arméför
valtningen.

I överensstämmelse med berörda uttalanden har revisionen låtit uppgöra

approximativa alternativa kostnadsberäkningar för den blivande övergångsstaten

under olika förutsättningar beträffande avlönings- och tjänstgöringsförhållanden.

Det ena av dessa alternativ (A) förutsatte, att avlöningen skulle utgå

antingen enbart enligt 1914 års lönesystem (alternativ A: 1) eller ock

enligt samma system, kompletterat med tillfällig löneförbättring enligt de

före den nuvarande löneregleringens genomförande tillämpade grunderna

(alternativ A: 2). Såsom allmän regel skulle i båda fallen gälla, att

personalen vore underkastad full tjänstgöringsskyldighet. Ur organisationens

synpunkt förelåge emellertid icke anledning att utkräva full tjänstgöring

av mer än ett fåtal; för de övriga förutsattes tjänstgöringen skola

utgöra 45 dagar under varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

Enligt ett annat alternativ (alternativ B) har förutsatts, att avlöningen

skulle utgå enligt nu gällande lönesystem, därvid den vid övergången

innehavda lönen, beräknad efter A-ort, skulle bibehållas, samt efter visst

antal år uppflyttning skulle kunna ske en löneklass. Tjänstgöringsskyldigheten

skulle vara densamma som enligt alternativ A.

Yad slutligen angår det tredje alternativet (alternativ C), skulle enligt

detta överflyttningen till övergångsstat ske dels frivilligt och dels genom

tvång. De, som överginge frivilligt, skulle förslagsvis åtnjuta halv lön,

beräknad efter A-ort enligt nu gällande lönesystem, vilken lön vid uppnådd

pensionsålder skulle bibehållas som pension. Tjänstgöringsskyldigheten

skulle för dem begränsas till 45 dagar under varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

För dem, som tvångsöverflyttades, skulle i fråga om avlöning och

tjästgöringsskyldighet gälla detsamma, som förutsatts enligt alternativ B.

I fråga om den personal, som icke finge plats på de nya staterna, beräknades,

att omkring 74 frivilligt komme att övergå till övergångsstat, medan

återstående 3It antoges bliva med tvång dit överflyttade.

Arméförvaltningen har förklarat sig icke kunna förorda, att något av

de utav revisionen ifrågasatta olika förslagen rörande personalens överförande

till övergångsstat i oförändrat skick lades till grund för en framställning

till riksdagen i detta ämne. Intet av dessa förslag motsvarade

nämligen enligt arméförvaltningens mening de krav på billighet och skälighet

med hänsyn till personalens intressen, som med fog syntes kunna

göras gällande. Arméförvaltningen förordade i stället ett av ämbetsverket

uppgjort nytt förslag, som närmast överensstämde med ovan omförmälda

alternativ C, men vilket erbjöde avsevärt bättre förmåner för personalen

än detta alternativ.

Enligt arméförvaltningens förslag skulle, liksom enligt alternativ C,

överflyttningen till övergångsstat kunna ske dels frivilligt och dels genom

tvång. Den frivilligt avgångna personalen borde få åtnjuta lön med två

tredjedelar av de vid övergången utgående lönebeloppen, beräknade efter

A-ort, samt efter uppnådd pensionsålder pension med samma belopp, som

tillkomme motsvarande beställningshavare på aktiv stat vid avgång från

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur 20. 355

beställning i vederbörlig lönegrad. Vidare skulle, för att göra den frivilliga

övergången mera lockande, tjänstgöringsskyldigheten nedsättas antingen

till 25 dagar för varje tvåårsperiod, motsvarande tiden för en

repetitionsövning vid infanteriet vart annat år, eller, i överensstämmelse

med vad som jämlikt revisionens förslag skulle gälla för reservens i fredstid

tjänstgöringsskyldiga personal, till 45 dagar under varje treårsperiod av

tjänstetiden. Den tvångsöverförda personalen skulle åläggas samma tjänstgöringsskyldighet,

som för denna personal föreslagits av försvarsrevisionen,

men däremot under den tid, densamma icke vore inkallad till tjänstgöring,

erhålla avlöning, beräknad efter de för B-ort gällande beloppen.

Därjämte borde möjlighet beredas för tvångsöverförda underlöjtnanter och

löjtnanter samt sergeanter att i mån av uppnådd tjänsteålder vinna befordran

i samma ordning som på aktiv stat anställda officerare och underofficerare

till beställningar såsom löjtnanter och kaptener respektive fanjunkare.

Vidare borde alla tvångsöverfiyttade officerare och uuderofficerare

med vederlikar, under förutsättning att de vore underkastade full tjänstgöringsskyldighet

och gjorde tjänst, i den mån de toges i anspråk även

i s. k. arvodesbefattningar, bibehållas vid obegränsad rätt till uppflyttning

genom samtliga löneklasser inom de för kompaniofficerare respektive

sergeanter och fanjunkare avsedda lönegrader, ävensom vid den rätt till

pension, som kunde tillkomma motsvarande beställningshavare på aktiv

stat vid avgång från beställning i vederbörlig lönegrad. Slutligen borde

personal, som — tvångsvis eller frivilligt — överfördes till övergångsstat,

i viss utsträckning beredas ersättning för flyttningskostnad.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava i sitt över försvarsrevisionens

ifrågavarande förslag gemensamt avgivna utlåtande anslutit sig

till de synpunkter, som arméförvaltningen i ämnet framfört.

Försvarsväsendets lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot

den av försvarsrevisionen förordade anordningen, att den personal, som

vid genomförandet av en ny försvarsorganisation icke kunde beredas plats

å de nya staterna, omedelbart skulle överföras till övergångsstat. En

sådan anordning syntes nämligen ur såväl statens som personalens egen

synpunkt vara att föredraga framför de förhållanden, som under en lång

följd av år skulle komma att råda, därest de ifrågasatta indragningarna

skulle ske successivt i mån av inträffande avgång bland personalen. Härvid

förutsattes emellertid, att vissa beställningshavare, som enligt den

nya organisationen komme att bliva övertaliga, likväl skulle överföras till

ny stat med skyldighet att bestrida tjänstgöring, för vilken i organisationsplanen

avsetts innehavare av lägre beställning.

Vad beträffade frågan om den avlöning, som borde utgå till den på

övergångsstat överförda personalen, borde framhållas, att flertalet nuvarande

beställningshavare vid armén och i varje fall alla, vilka utnämnts

till sina innehavande beställningar efter den 6 maj 1910, genom för dem

utfärdade fullmakter eller konstitutorial tillförsäkrats rätt att åtnjuta den

lön och de övriga förmåner, som enligt stat och författningar åtföljde

Marin
myndig
lieterna.

Försvars
väsendets
lönenämnd.

Allmänna

synpunkter.

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. Mcij:ts proposition nr 20.

Tvångsöverford

personal.

beställningen, dock med skyldighet för dem att underkasta sig bland annat

de förändringar i tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner, som en

omorganisation av försvaret kunde göra erforderliga eller vilka eljest kunde

varda i laga ordning fastställda. De beställningshavare vid marinen, som

erhållit sin utnämning, officerare och vederlikar före ingången av år 1923

samt underofficerare och vederlikar före den 23 februari 1923, hade däremot

icke i för dem utfärdade fullmakter eller konstitutorial uttryckligen

förklarats pliktiga att underkasta sig dylik förändring i tjänstgöringsskyldighet

och avlöningsförmåner. De beställningshavare, i vilkas nu gällande

fullmakter sådant förbehåll, som sålunda sagts, funnes inryckt, syntes

alltså vara skyldiga att finna sig i de förändrade löneförmåner, som i

samband med den förestående omorganisationen av försvarsväsendet kunde

komma att för dem fastställas. Övrig personal finge under alla förhållanden

anses berättigad att intill uppnådd pensionsålder uppbära avlöning enligt

de stater, som vore för vederbörande beställningar gällande före den tillfälliga

löneförbättringens genomförande år 1918. Däremot kunde det ifrågasättas,

huruvida dylika beställningshavare kunde anses hava någon laglig

rätt att efter överflyttning till övergångsstat uppbära några löneförmåner,

utöver vad i berörda äldre stater funnes angivet. Bortsett från frågans

rättsliga sida, skulle det emellertid för den personal, som icke kunde

beredas plats å de nya staterna, framstå såsom synnerligen obilligt, om

densamma nödgades återgå till de löner, som vore fastställda i de äldre

staterna, helst som dessa äldre stater aldrig hade ägt tillämpning å en

del av de beställningshavare, om vilka här kunde komma att bliva fråga.

Det syntes i förevarande avseende icke vara utan viss betydelse, att,

enligt föreskrift i nu gällande avlöningsreglemente för officerare och underofficerare

m. fl., beställningshavare, som vid reglementets trädande i kraft

den 1 januari 1922 icke ville underkasta sig reglementets villkor och

bestämmelser och icke heller lagligen kunde därtill förbindas, skulle därom

göra anmälan inom viss tid, i vilket fall honom tillförsäkrade avlöningsförmåner

fortfarande skulle till honom utgå enligt vid slutet av år 1921

gällande grunder. Vidare hade, då den ursprungligen endast för år 1922

antagna provisoriska löneregleringen senare givits förlängd giltighet, densamma

ansetts fortfarande utan vidare gällande för den personal, som en

gång underkastat sig densamma. Från arméförvaltningens sida hade även

framhållits, att det givetvis skulle framträda såsom en uppenbar orättvisa,

om personal, som, kanske något enda år före pensionsålderns inträde,

tvingades över på övergångsstaten, efter sådan övergång skulle

nödgas återgå till 1901 års löne- och pensionsstater.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, ansåge lönenämnden, att den nu

gällande provisoriska löneregleringen borde läggas till grund för avlöningen

för den personal, som tvångsvis överfördes till övergångsstat och vid övergången

åtnjöte avlöning enligt nämnda lönesystem.

I fråga om den tvångsöverförda personalen hade lönenämnden funnit sig

böra biträda försvarsrevisionens förslag, att avlöningen måtte utgå med

s. 357 Kontrollera mot PDF

357

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

för A-ort bestämda belopp, därvid naturligtvis förutsattes, att personalen

skulle liava full frihet att själv välja bostadsort. Nämnden hade vidare

funnit det billigt, att beställningshavare, varom här vore fråga, Unge under

tid, då han vore inbeordrad till tjänstgöring å annan ort än den faktiska

bostadsorten och alltså måste för tjänstens bestridande vidkännas särskilda

kostnader, härför tillgodonjuta någon särskild gottgörelse. Denna gottgörelse

borde enligt lönenämndens mening under kortare tjänstgöring utgå

i form av tjänstgöringstraktamente enligt eljest tillämpade grunder samt

resekostnads- och traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsorten.

I de fall åter, då beställningshavare vore avsedd för ständig eller

eljest långvarigare tjänstgöring, syntes han böra tillgodonjuta avlöning,

beräknad efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hörde, samt

därutöver ersättning för flyttning till och från tjänstgöringsorten enligt

vanliga regler. Vid tjänstgöring å den faktiska bostadsorten borde särskild

gottgörelse icke ifrågakomma i annan form, än att, där tjänstgöringen

avsevärt överstege den stadgade minimitiden, avlöningen finge utgå efter

tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.

Arméförvaltningens förslag, att viss befordringsmöjlighet måtte beredas

den till övergångsstat tvångsvis överförda personalen i lägre tjänstegrad

än kaptens respektive fanjunkares, kunde lönenämnden icke biträda.

Beträffande den å övergångsstat tvångsvis överförda personalens rätt

till uppflyttning i löneklass, syntes det lönenämnden skiiligt, att dylik

uppflyttning finge äga rum inom den lönegrad, vederbörande vid överförandet

till övergångsstat tillhörde, dock endast i mån av fullgjord effektiv

tjänstgöring. Därvid borde givetvis den tjänstgöring räknas beställningsliavaren

tillgodo, som av honom före överflyttningen fullgjorts å aktiv stat.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten för den tvångsvis överförda personalen

hade lönenämnden icke funnit det obilligt, att densamma något

utsträcktes, utöver vad av försvarsrevisionen avsetts, och sålunda bestämdes

att omfatta en tid, motsvarande minst 25 dagar (eventuellt en repetitionsövning

vid vederbörande truppslag) under varje år av tjänstetiden. Därest

så skedde och därest jämväl ett av lönenämnden framlagt förslag om begränsning

av den frivilligt övergångna personalens tjänstgöringsskyldighet

komme att förverkligas, skulle därigenom den fördelen kunna vinnas, att

frivillig övergång komme att sökas av en förhållandevis större del av den

övertaliga personalen, än som vid tillämpning av försvarsrevisionens förslag

kunde beräknas komma att anmäla sig till dylik övergång.

Pension till den tvångsvis överförda personalen borde efter uppnådd

pensionsålder utgå med samma belopp som till personal, som avginge

från motsvarande beställning på aktiv stat.

Lönenämnden ansåge, liksom arméförvaltningen, att överflyttningen till

övergångsstat helst borde ske i den ordning, som försvarsrevisionen angivit

i det med alternativ C betecknade förslaget, d. v. s. att man i

första hand borde bereda personalen tillfälle att övergå frivilligt och först

därefter tillgripa tvångsöverflyttning. Dock vore enligt lönenämndens me
-

Frivilligt

övergången

personal.

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ning varken försvarsrevisionens eller arméförvaltningens förslag i förevarande

avseende så beskaffade, att de kunde beräknas förmå övertalig personal

att i någon större utsträckning frivilligt övergå. De av försvarsrevisionen

ifrågasatta lönebeloppen, motsvarande balva lönen å A-ort, understege

för samtliga beställningar — med undantag endast för lönegraden

O. 8 (arméfördelningscliefer m. fl.) — de för respektive beställningar nu

bestämda pensionsbeloppen och i vissa fall även de belopp, som i arméns

och marinens avlöningssakkunnigas år 1919 avgivna, ännu vilande förslag

rörande löne- och pensionsreglering för personal å reservstat upptoges

såsom lön för innehavare av motsvarande beställningar å reservstat. Berörda,

av revisionen ifrågasatta belopp finge därför anses vara alldeles för

låga för att kunna innebära någon större lockelse till frivillig övergång.

Vad åter anginge de av arméförvaltningen föreslagna beloppen, motsvarande

två tredjedelar av lönen å A-ort, syntes dessa ur ifrågavarande

synpunkt icke giva anledning till någon erinran. Med hänsyn emellertid

till önskvärdheten av största möjliga enkelhet i lönesystemet ansåge sig

lönenämnden böra föreslå, att beställningshavare, som frivilligt överginge

till övergångsstat, måtte berättigas såsom lön åtnjuta det belopp, han vid

avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande lönegrad skulle ägt

uppbära i pension, med rätt att efter avgången från övergångsstat till pensionsstat

bibehålla samma belopp såsom pension.

Till belysande av de i förevarande avseende framställda olika förslagen

hade lönenämnden upprättat följande tablå.

Föreslagen

Lön å

Vs lön

2/3 lön

-i-»

lön för |

A-ort

å A-ort

å A-ort

personal på

reservstat

- Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Officerare.

[ 1. Underlöjtnant, lägst .................

2,340

1,170

1,560

högst ..................

2,700

1,350

1,800

)

; 2. Löjtnant, lägst ..................

3.120

1,560

2,080

| 1.500-

högst..................

4,560

2,280

3,040

i 2.700

3. Kapten, lägst .................

5.160

2,580

3,440

högst .................

6,960

3,480

4,640

1

4. Major, lägst . ......

7,860

3,930

5,240

högst ..................

8.460

4.230

5,640

j 4,450

5. Överstelöjtnant............

9,060

4,530

6,040

4,950

6. Överste ....................................

11,580

5,790

7,720

6,250

/ 5,450-

\ 5 800 ;

7. Inspektör för kavalleriet m. fl. ..

13,200

6,600

8,800

6,880

8. Arméfördelningschef .................

15,240

■7,620

10,160

7,500

6,700

Underofficerare.

1. Underofficerare av 3:e gr. lägst...

1,980

990

1,320

högst...

2,760

1,380

1,840

j l,ozU

2. Sergeant, lägst ...

2.280

1,140

1,520

högst ..

3,300

1.650

2,200

^ i,yiu

1.140—:

3. Fanjunkare, lägst...

2,760

1,380

1,840

1,380 i

högst...

3,900

1,950

2,600

4. Förvaltare, lägst...

3,300

1,650

2,200

högst...

4,500

2.250

3,000

1

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 359

För att öka personalens benägenhet att frivilligt övergå syntes det enligt

lönenämndens mening jämväl vara nödvändigt att för ifrågavarande

beställningsliavare stadga eu något mera begränsad tjänstgöringsskyldighet,

än som av försvarsrevisionen och arméförvaltningen ifrågasatts. Lönenämnden

ansåge fördenskull sig böra föreslå, att tjänstgöringen för beställningsliavare,

som frivilligt överginge till övergångsstat, begränsades till

25 dagar (eventuellt en tid, motsvarande en repetitionsövning vid respektive

truppslag) under varje tvåårsperiod, så länge beställningshavaren k värst) ide

i värnpliktsåldern, d. v. s. enligt revisionens förslag intill dess han uppnådde

42 års ålder, samt att för tiden därefter någon tjänstgöring i fredstid

icke skulle åligga honom. Därest, såsom lönenämnden ifrågasatt, tjänstgöringsskyldigheten

för den tvångsvis till övergångsstat överförda personalen

något utökades, borde den föreslagna ytterligare begränsningen i den

frivilligt övergångna personalens tjänstgöringsskyldighet vara ägnad att i

sin män göra den frivilliga övergången mera lockande.

Den frivilligt övergångna personalen, för vilken icke borde ifrågakomma

någon befordran annat än i regemente (kår o. s. v.), syntes under tjänstgöring

icke böra erhålla annan särskild ersättning än tjänstgöringstraktamente

enligt vanliga grunder för tjänstgöring utom bostadsorten ävensom gottgörelse

för resor till och från tjänstgöringsorten.

Försvarsrevisionen hade förutsatt, att den nya värnpliktslagen skulle

komma att träda i kraft den 1 januari året efter det, varunder riksdagens

beslut i organisationsfrågan blivit fattat, men att övergången till den nya

organisationen icke kunde taga sin början i någon större omfattning förrän

efter avslutandet av repetitionsövningarna samma år. Den gallringsprocedur

bland den befintliga personalen, som måste ske vid de nya staternas

besättande, komme helt naturligt att vara förenad med betydliga svårigheter.

Det kunde sålunda i många fall inträffa, att eu beställningsliavare

först strax innan den nya organisationen skulle tillämpas vid det truppförband,

han tillhörde, finge besked, huruvida plats för honom kunde beredas

å den nya staten eller icke. Särskilt för de beställningsliavare, som

sålunda i sista stund erhölle besked om att de vore överflödiga, och som

icke heller tillsvidare toges i anspråk för särskild tjänstgöring, måste det

framstå såsom synnerligen hårt att så gott som omedelbart se sina inkomster

betydligt reducerade. Lönenämnden hade haft under övervägande,

på vilket sätt personalens intressen i nu berörda hänseende skulle kunna

vinna beaktande, och därvid ansett sig böra ifrågasätta, om det ej vore

med rättvisa och billighet överensstämmande att bereda de tvångsvis överförda

beställningshavarna en lämplig respittid, varunder de kunde hinna vidtaga

anordningar för att skaffa sig annan verksamhet. Denna respittid, \ aiunder

avlöning borde utgå enligt samma grunder, som varit gällande närmast

före övergången, syntes icke böra göras alltför kort. I själva verket komme

det nämligen här att gälla ett stort antal beställningsliavare, som på eu

gång måste söka erhålla civil sysselsättning, vilket givetvis förminskade ut
-

Respittid.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Flyttnings
hjälp.

Anställning i

civil befattning.

Civilmilitär

och civil

personal.

Befordringar

till beställningar,

avsedda

att

indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

sikterna för de särskilda individerna. På grund liärav borde nämnda

respittid bestämmas till ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder

övergången till den nya organisationen komme att i huvudsak äga rum.

Beträffande beställningsliavare, för vilken anvisats tjänstebostad, förutsatte

lönenämnden, att, där särskilt hinder ej mötte, bostaden finge av

vederbörande disponeras även under respittiden.

Med avseende å vad arméförvaltningen anfört i fråga om ersättning för flyttningskostnad

till personal, som överfördes på övergångsstat, kunde det enligt

lönenämndens mening icke förnekas, att i vissa fall billiglietsskäl talacle

för beviljande av flyttningsersättning, exempelvis beträffande personal, som

företoge flyttning från övre Norrland till sydligare delar av landet. Lönenämnden

ansåge det emellertid tvivelaktigt, huruvida denna fråga lämpligen

kunde ordnas genom några allmänna bestämmelser i ämnet. Däremot

syntes det önskvärt, att Kungl. Maj:t kunde bevilja flyttningshjälp

i sådana fall, där särskilda skäl därför förelåge. Den personal, som företoge

flyttning för att tillträda befattning, avsedd att uppehållas av arvodestagare,

borde givetvis erhålla flyttningsersättning enligt vanliga regler.

Lönenämnden ville i detta sammanhang framhålla, att eu minskning i

kostnaderna för övergångsstaterna skulle kunna vinnas, därest för en del

sådana, beställningsliavare, om vilka nu vore fråga, kunde beredas anställning

inom andra grenar av statsförvaltningen. Med hänsyn till de omfattande

personalindragningar, som under den senare tiden ägt rum och

fortfarande påginge inom den civila statsförvaltningen, funnes emellertid

föi närvarande endast ringa utsikter att annat än i undantagsfall finna

dylik användning för ifrågavarande personal. Enligt vad lönenämnden inliamtat,

agde även s. k. civilanställning för uttjänt manskap för närvarande

ruin i mycket ringa omfattning. Det hade dock synts lönenämnden, som

om nu berörda spörsmål borde vid organisationens genomförande göras

till föremål för närmare prövning.

Yad lönenämnden sålunda anfört hade i första hand avseende å officerare

och underofficerare på aktiv stat, men syntes i tillämpliga delar äga

giltighet ä\ en i fråga om den civilmilitära och civila personal, som kunde

komma att indragas. Såsom av försvarsrevisionen erinrats i fråga om civilmilitära

beställningshavare vid marinen (Del 2, sid. 289), stode emellertid

den möjligheten öppen att låta viss övertalig personal — civilmilitär såväl

som civil tillsvidare kvarstå i innehavande beställningar med tjänstgöiing,

föi vilken av revisionen avsetts lägre kvalificerad personal.

Enligt de av försvarsrevisionen angivna riktlinjerna för övergången till

ny försvarsorganisation skulle vid den tidpunkt, då den nya organisationen

trädde i kraft, samtliga i de nya staterna uppförda beställningar tillsättas,

medan den personal, som icke kunde beredas plats å de nya staterna,

skulle överföras till övergångsstat, dock att eu del beställningsliavare, som

enligt den nya organisationen komme att bliva övertaliga, skulle överföras

till ny stat med skyldighet att fullgöra tjänstgöring, avsedd för innehavare

s. 361 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 361

av lägre beställning. Med hänsyn till önskvärdheten att så mycket som

möjligt underlätta den nya organisationens genomförande och minska kostnaderna

för övergångsstaterna, länge det anses självfallet, att, efter det

beslut fattats i organisationsfrågan, befordringar i regel icke komme att

ske till beställningar, som icke återfunnes i den nya organisationen. I

den mån dylika beställningar likväl ansåges icke utan olägenhet kunna indragas,

medan den nuvarande organisationen ännu ägde bestånd, kunde

de i allmänhet uppehållas genom förordnande tillsvidare.

Beträffande åtminstone en grupp av beställningsliavare vid försvarsväsendet,

nämligen musikpersonalen vid arméns truppförband, vore redan

för närvarande enligt gällande stater föreskrivet, att vid inträffande avgång

i dylik beställning frågan om återbesättande av den vakanta beställningen

skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid syntes det kunna ifrågasättas, om icke, redan innan beslut

fattats rörande ny försvarsorganisation, ytterligare åtgärder borde vidtagas

i nyss angivet syfte. Lönenämnden ville i sådant avseende erinra därom,

att tidigare i åtskilliga fall, då fråga förelegat om organisatoriska förändringar

inom den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t lämnat särskilda

föreskrifter rörande ledigblivna tjänsters tillsättning, i syfte att därigenom

underlätta övergången till den nya organisationen. Härutinnan syntes det

lönenämnden vara lämpligast, att Kungl. Maj:t — för vissa grupper av

beställningar möjligen genom allmän föreskrift och eljest genom beslut för

varje särskilt fall — avgjorde, huruvida beställningar, som efter viss tidpunkt

bleve lediga, skulle hållas vakanta eller uppehållas genom förordnande

tillsvidare eller återbesättas i vanlig ordning.

I ett till lönenämndens utlåtande fogat särskilt yttrande har lönenämndens

ledamot herr O. G. Thörnell med instämmande av herr K. A. Sandström

samt i vissa delar herr C. T. Näsman

beträffande den frivilliga övergången yrkat, att lönen för sålunda avgången

personal borde bestämmas till 2/s av innehavande lön på aktiv

stat, att full lön borde utgå under tjänstgöring, och att flyttningshjälp i

viss omfattning borde utgå, samt

beträffande tvångsvis överförd personal yrkat, att möjligheten till uppflyttning

till högre löneklass borde bättre tillgodoses ävensom att i samband

härmed löjtnant, underlöjtnant och sergeant i respektive högsta löneklasser

borde kunna befordras till kapten, löjtnant eller fanjunkare, att full lön

under alla omständigheter borde under tjänstgöring utgå enligt tjänstgöringsortens

ortsgrupp, att flyttningsersättning skulle tillerkännas all personal,

som inom viss tid företoge flyttning, samt att respittiden borde

något utsträckas.

Yad först beträffar det av lönenämnden upptagna spörsmålet om vakanssättning

av vissa beställningar, har jag i årets statsverksproposition uttalat,

att, därest det blivande förslaget till ny härordning av riksdagen

bifalles, i och för underlättande av övergången till den nya organisationen

Särskilt

yttrande.

Departements
chefen.

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

under budgetåret 1924—1925 ledigblivande officers- och underofficersbeställningar

böra återbesättas endast i sådana fall, då alldeles särskilda

skäl tala därför. I enahanda syfte torde jag ock senare i dag få förelägga

Kungl. Maj:t förslag till åtgärder, i syfte att härefter vid förekommande

ledigheter dylika beställningar tillsvidare icke skola återbesättas

med ordinarie innehavare utan uppehållas genom förordnande tillsvidare,

försåvitt ej Kungl. Maj:t för särskilda fall prövar annorlunda böra förfaras.

I fråga om övergången i övrigt finner jag mig i stort sett böra ansluta

mig till de av lönenämnden i sådant hänseende föreslagna allmänna

grunderna. För vidmakthållande av den frivilligt övergångna personalens

tjänstbarhet, vilket är av vikt, bland annat med hänsyn till att denna

personal till eu början kommer att i stor utsträckning ersätta den föreslagna

reservstatspersonalen, bör dock förstnämnda personals tjänstgöringsskyldighet

icke upphöra förrän vid uppnådda 50 levnadsår.

Övergången till den nya organisationen synes sålunda böra genomföras

enligt i huvudsak följande grunder.

1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya

staterna, uppföres å övergångsstat. Å sådan stat äger icke någon annan

befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).

2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis.

Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan

av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum vid tiden för

den nya organisationens ikraftträdande. Beställningshavare, som tvångsvis

överförts, må dock kunna beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning,

inträda i de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt

övergångna personalen.

3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta det

belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande tjänstegrad

skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträde i pensionsåldern

bibehålla samma belopp såsom pension. Dylik beställningshavare

skall intill uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod

tjänstgöra det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt

truppslag. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga

grunder tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och

från tjänstgöringsorten.

4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett år,

räknat från slutet av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen

kommer att i huvudsak äga rum, uppbära avlöning enligt de

närmast före övergången gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp

bibehålies den då innehavda lönen, dock beräknad efter A-ort. Uppflyttning

till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid övergången

tillhör, må äga rum i mån av fullgjord tjänstgöring, därvid före övergången

fullgjord tjänstgöring å aktiv stat tillgodoräknas. Efter uppnådd pensions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kavgl. Muj:ts proposition nr 20. 3f>3

ålder utgår till tvångsvis överförd beställningsliaviire pension med samma

belopp som till motsvarande personal å aktiv stat. Tvångsvis överförd

beställningshavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet. Den årliga

tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det dagantal, som svarar mot

en repetitionsövning vid vederbörande truppslag. Vid kortare tjänstgöring

utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder tjänstgöringstraktamente

ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten. Vid långvarigare

tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen efter den ortsgrupp,

till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning för flyttning till och

från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande enligt vanliga

regler. Vid tjänstgöring å bostadsorten må, där tjänstgöringen avsevärt

överstiger den stadgade minimitiden, avlöningen utgå efter tjänstgöringsortens

(bostadsortens) ortsgrupp.

Av den personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande,

utgöras de kontraktsanställda av arméns manskap ävensom av viss annan

personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.).

Försvarare visionen har anfört, att denna personal endast undantagsvis

inriktat sig på en längre tjänstetid; när kontraktet utginge, vore vederbörande,

därest så påfordrades, skyldig att lämna tjänsten. Någon anledning

att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder för

övergångens underlättande syntes därför icke föreligga.

Svenska furirförbundet har i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande

och förslag i fråga om övergången anfört, att furirernas anställningsform,

kontrakt, visserligen icke juridiskt kunde förbinda till någonting,

men att det med hänsyn till att ett mycket stort antal furirer hade

en jämförelsevis lång tjänstetid samt många därtill bildat familj och inriktat

sig på fortsatt tjänstgöring vid försvarsväsendet, måste anses vara

oförenligt med billighet och rättvisa att vid organisationens genomförande

frånkänna dem, som bleve övertaliga, rätt till varje ersättning. Furirförförbundet

föresloge för sin del, att dylika furirer erhölle två års lön jämte

visst tillägg därutöver för familjeförsörjare.

Arméförvaltningen har i sitt yttrande framhållit, att det vore uppenbart,

att en väsentlig del av truppförbandens furirer, som genom rekapitulation

år efter år tagit förlängd anställning, gjort det i syfte att vinna

befordran till underofficersbeställning och sålunda inriktat sig på att inom

militäryrket erhålla sitt framtida livsuppehälle. Måste man alltså för att

genomföra inskränkningar i härordningen i stor utsträckning avskära möjligheten

till fortsatt rekapitulation för ett flertal av det äldre manskapet,

syntes det vara lämpligt att bereda detta manskap viss kompensation härför.

Såsom en möjlig utväg för beredande av sådan kompensation borde

i första hand tillses, om icke civila anställningar kunde anskaffas åt så

många som möjligt av de furirer, vilka betoges möjligheten att vinna befordran

till underofficerare. I övrigt syntes böra undersökas, om icke

dylika furirer kunde beredas särskilda avskedspremier utöver de premier

Övergångsförhållanden

för manskap

m. fl.

Försvar srevisioncn.

Svenska furir

förbundet.

Arméförvalt
ningen.

s. 364 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

364 Kungl. Maj. ts proposition nr 20.

av sådant slag, som enligt eljest gällande bestämmelser kunde tillkomma

dem.

Vad beträffade kontraktsanställda innehavare av arvodesbefattningar,

exempelvis maskinister, eldare och kokerskor, ville arméförvaltningen förorda,

att i den man indragning av sadana befattningar bleve erforderlig,

vederbörande befattningshavare genom av Kungl. Maj:t utfärdade särskilda

föreskrifter bereddes såvitt möjligt likvärdiga befattningar vid institutioner,

tillhörande den civila statsförvaltningen, såsom hospital, asyler, fångvårdsstaten

m. m.

Vad anginge försvarsrevisionens förslag, att nuvarande innehavare av

arvodesbefattningar, som tillsatts genom förordnande, skulle vid behov entledigas

genom respektive förordnandes återkallande, syntes detta förslag

i ett flertal fall kunna leda till en behandling av personalen, som måste

anses stå i strid med de förutsättningar, som förelegat vid befattningarnas

tillsättande. Ett flertal av dessa befattningar, exempelvis för sjukhusväblar,

vissa förvaltare, rullföringsbefälhavare och rullföringsbiträden, vore nämligen

eldigt nuvarande organisation avsedda att innehavas av pensionerad,

i reserven kvarstående personal vid armén intill den ålder, då denna personal

vore skyldig att avgå från reserven. Vid sådant förhållande syntes

dessa befattningshavares förordnanden icke böra i förtid återkallas för att

möjliggöra sysselsättning för till övergångsstat överförd aktiv personal.

Enligt det föreliggande härordningsförslaget kommer manskapsstyrkan

att i förhållande till 1914 års organisation minskas med följande antal,

nämligen:

36 furirer av 1. klass, j 501 vicekorpraler,

208 » » 2. » , j 1,388 volontärer,

643 korpraler (konstaplar), j 142 beställningsmän.

Minskningen av antalet musikmanskap uppgår till sammanlagt 355 man.

Härvid är dock att märka, att ovan angivna antal — särskilt gäller

detta de meniga volontärerna — vid övergångens genomförande torde hava

i väsentlig grad reducerats till följd av den beslutade, till 20 ä 25 %

uppgående vakanssättningen av antalet volontärbeställningar enligt stat.

Med hänsyn härtill samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets

kontrakt i allmänhet endast förlänges för ett år i sänder, synes något

hinder ur denna synpunkt icke möta för organisationens omedelbara genomförande.

Eör erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets~utbildning, befordran

och avgång m. m. synes det, såsom försvarsrevisionen (Del 1, sid. 640)

framhållit, under övergångstiden böra vara medgivet att, oberoende av

vakansförhållandena, årligen antaga det enligt den nya organisationen normalt

erforderliga rekrytantalet.

Beträffande sadana befattningar, som innehavas endast på förordnande,

torde den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart kunna

genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.

s. 365 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 365

Vidkommande frågan om ersättning till det äldre manskap, som vid

härordningens genomförande skulle* bliva övertaligt, synes det mig, att

billighetsskäl tala för att, där ej, i enlighet med vad arméförvaltningen

förordat, civil anställning kan anskaffas åt vederbörande, någon ersättning

beredes denna personal, särskilt dem, som äro familjeförsörjare. En framkomlig

väg synes härvidlag vara att medgiva full lön till sådana familjeförsörjare

och äldre personal, som på grund av övergången till den nya härordningen

blivit övertaliga, under så lång tid, som motsvaras av den för

officerare och underofficerare in. fl. föreslagna respittiden, d. v. s. under

ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder övergången till den

nya organisationen i stort sett äger rum. På Kungl. Maj:ts prövning

torde därjämte böra bero, huruvida i särskilt ömmande fall någon ersättning

härutöver Joör utgå.

Vad arméförvaltningen anfört rörande beredande av likvärdiga civila befattningar

åt kontraktsanställda innehavare av till indragning ifrågakommande

arvodesbefattningar ävengom med avseende å eventuellt entledigande av

medelst förordnande tillsatta innehavare av sådana befattningar synes böra

tagas under övervägande vid utformandet av de närmare bestämmelserna

i fråga om övergången till den nya organisationen.

Med hänsyn till det jämförelsevis stora antal beställningshavare, som

kommer att överföras till övergångsstat, är det tydligt, att kostnaderna för

övergången, särskilt de första åren, komma att uppgå till avsevärda belopp.

Enligt

verkställda beräkningar (Bil. 3) uppgå

övergångskostnaderna

för

officerare och underofficerare m. fl■:

under

i.

övergångsåret (1925—1926) till

............... 1,200,000

kr.

»

2.

» ........................................

.................. 960,000

»

»

3.

» ..........................................

................. 580,000

»

»

4.

» .........................................

................. 560,000

»

»

5.

» ..........................................

.................. 550,000

»

»

6.

» ..........................................

.................. '' 540,000

»

»’

7.

» .........................................

.................. 530,000

»

8.

» ..........................................

.................. 520,000

»

»

9.

» .......................................

.................. 510,000

»

»

10.

» .........................................

................. 500,000

»

För underbefälet hava kostnaderna beräknats till omkring 300,000 kronor

under 1. övergångsåret och 250,000 kronor under 2. övergangsåret.

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.

Till följd av de indragningar m. m. av truppförband, som i det föregående

föreslagits, komma nedan angivna kasernetablissement icke längre

att erfordras för förläggning av truppförband vid hären, nämligen:

infanterietablissementen i Karlskrona och Oscar-Fredriksborg;

Kostnaderna

för övergången.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

kavallerietablissementen i Malmö och Landskrona ävensom förrådsbyggnaderna

i Tomelilla; samt

byggnaderna å Axvall ävensom vissa byggnader å Malmslätt och Sollefteå

läger.

Såsom under avdelningen »Sjöförsvaret» kommer att närmare omförmälas,

förutsättes, att infanterietablissementet å Oscar-Fredriksborg kommer att

övertagas av marinen.

Den vid indragna truppförband förefintliga materielen är fortfarande

erforderlig för härens behov.

Förrådsutrymme för ifrågavarande materiel torde med undantag för fordonsmaterielen

utan vidare kunna erhållas genom densammas överflyttning och

fördelning på icke indragna truppförband. Fordonsmaterielen bör på grund

av bristande utrymme vid övriga truppförband och centrala förråd tillsvidare

förvaras vid de indragna förbandens etablissement.

De årliga kostnaderna för det provisoriska underhållet av de nedlagda

etablissementen under övergångstiden hava beräknats till 10,000 kronor.

Härvid har dock räknats med att underhållskostnaderna för själva kasernbyggnaderna

med tillhörande bostadslägenheter bliva täckta genom inkomster

för byggnadernas uthyrning.

För tillsyn av byggnader och materiel beräknas i regel behöva vid varje

etablissement anställas 1 underofficer (på övergångsstat) samt 1 förrådsarbetare.

I enlighet härmed beräknas kostnaden till sammanlagt omkring

13,000 kronor.

Kostnaden för materielvård m. m. beräknas till omkring 3,000 kronor.

Den sammanlagda årliga kostnaden skulle alltså utgöra:

för byggnadsunderhåll .........................

för tillsyn av byggnader och materiel

för materielvård m. m..........................

eller tillhopa...........................................

10.000 kronor

13.000

3,000

26.000 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

3(59

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

Såsom i (let föregående redan framhållits, måste med hänsyn till rådande

ekonomiska och finansiella förhållanden betydande inskränkningar vidtagas

i vår försvarsorganisation, sådan densamma utformats genom beslut av

1914 års senare riksdag. Beträffande de förslag i sådant hänseende, som

av försvarsrevisionen framlagts, hava marinmyndigheterna uttalat, att ett

godtagande av desamma skulle leda till att sjöförsvaret sattes ur stånd

att på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla sina maktpåliggande uppgifter.

Myndigheterna hava på den grund föreslagit de jämkningar i eller

utökningar av revisionens marinordning, som ansetts vara i första hand

behövliga.

Aven om den uppfattning, som marinmyndigheterna sålunda gjort gällande,

kan ur militär synpunkt anses motiverad och berättigad, kunna dock

— på grund av nämnda ekonomiska förhållanden — nedskärningar i

försvarsväsendet icke undvikas, varvid dock måste tillses, att desamma

icke sträckas längre, än vad som med hänsyn till nödvändig krigsberedskap

och effektivitet kan anses vara tillrådligt. I överensstämmelse härmed

är det nödvändigt att med frångående av 1914 års försvarsordning

även inom sjöförsvaret föreslå omfattande inskränkningar. Dessas verkningar

bliva desto mera kännbara, som nämnda försvarsordning i verkligheten icke

blivit genomförd, vad flottan beträffar vare sig med avseende å personal

eller materiel och vad kustartilleriet beträffar med avseende å materiel.

Det förslag till marinordning, som jag nu står i begrepp att framlägga,

grundar sig på det av försvarsrevisionen avgivna, dock med de jämkningar

eller omläggningar, som ansetts böra åvägabringas med hänsyn till

vissa av marinmyndigheterna framställda erinringar. I likhet med revisionen

anser jag, att även om den marinordning, som nu föreslås, måste

på grund av föränderligheten i de internationella militärpolitiska förhållandena

på sitt sätt bliva av tidsbegränsad karaktär, densamma likvisst bör

för den närmaste tiden betraktas som definitiv. Jag har därför i likhet

med revisionen ansett mig böra tillsvidare räkna med vår för närvarande

befintliga krigsfartygsmateriel, vilken på det för krigsorganisationen lämpligaste

sättet förutsättes indelad i 1. linjen (i huvudsak kustflottan), 2.

linjen (i huvudsak lokalstyrkor för Ångermanlands, Stockholms, Blekinge

och Bohusläns skärgårdar) samt 3. linjen (materielreserv) m. m.

En dylik ståndpunkt, enligt vilken med fastställandet av en fullständig

flottplan får anstå under de närmaste åren, betingar dock med nödvändighet,

att den fartygsmateriel, med vilken för närvarande räknas, enligt vissa

grunder vidmaktliålles, och att sålunda ersättningsbyggnad kommer till stånd.

Jag har ansett mig böra söka ytterligare nedbringa de av revisionen

förutsatta organisationskostnaderna för att härigenom underlätta anskaffandet

av större belopp för ersättningsbyggnad av fartygsmateriel. Detta synes

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A höft. (Nr 20 ) 212523 24

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

desto mera av beliovet påkallat, som den av 1914 års riksdag godkända

fartygsbyggnadsplanen för tiden 1915—1919 icke kunnat fullföljas och

byggnadsverksamheten efter år 1919 praktiskt taget legat nere. Med hänsyn

härtill finner jag mig även böra förorda, att åtgärder vidtagas för ersättningsbyggnadens

påbörjande redan nästkommande budgetår och oberoende

av tiden för den nya försvarsorganisationens ikraftträdande. Kostnaden för

denna ersättningsbyggnad, vilken jag i likhet med revisionen föreslår att

omfatta endast torpedfartyg, synes — likaledes i enlighet med revisionens

förslag — lämpligen böra fördelas på fem år från och med den 1 juli

1924, inom loppet av vilken tid fullständig flottplan förutsättes bliva utarbetad

och antagen.

För att komplettera det vid mobilisering uppstående behovet av fartyg

för minsvepnings-, bevaknings-, träng- och annan tjänst, måste fartyg från

handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren anlitas. Behovet, som klart

belysts av krigserfarenheterna, stegras givetvis genom den av mig ifrågasatta

starka begränsningen av antalet örlogsfartyg i 1. och 2. linjen.

För betryggande av ett planmässigt och snabbt tillhandahållande av dylika

i enskild ägo varande fartyg torde vissa förberedande åtgärder redan i

fred böra vidtagas.

Möjligheterna till en snabb, säker och välordnad mobilisering bero i

väsentlig mån på organisationen av flottans stationer, varv och depåer,

vilka även måste vara inrättade med tanke på att under loppet av ett krig

eller eljest kunna underhålla sjöstyrkorna. Av flottans båda stationer äger,

som känt är, Karlskrona de ojämförligt större resurserna. Försvarsrevisionen

har emellertid framhållit, hurusom Stockholms skärgård på grund av

de strategiska förhållandena komme att utgöra flottans viktigaste baseringsområde,

varför också flottans huvudstation borde vara dit förlagd. Med

hänsyn till därmed förenade kostnader har revisionen likväl funnit sig icke

kunna föreslå den lösning av stationsfrågan, som eljest ur strategisk synpunkt

vore den riktiga, utan i stället förordat, att ifrågakommande indragningar

huvudsakligen skulle drabba Stockholms station.

Jag har i detta hänseende icke kunnat följa revisionens förslag, mot

vilket även marinmyndigheterna gjort vägande invändningar. Ej minst därför

att flottan, för fyllandet av sin uppgift att försvara riket och dess intressen

till sjöss, måste omedelbart vid krigsutbrott kunna träda i verksamhet,

är det tydligt, att eu så viktig angelägenhet som flottans förläggning

och basering före och under ett krig måste ordnas i mån så är

möjligt och i första hand efter de strategiska betingelserna.

Att en operationsbas för flottan är erforderlig inom det strategiskt synnerligen

betydelsefulla skärgårdsområdet vid Stockholm är sålunda uppenbart.

Biktigast synes vara, att flottans huvudkrafter bleve förlagda till detta

område, vilket dock icke skulle utesluta behovet av en operationsbas jämväl

i Karlskrona, även om åt denna kunde givas väsentligt mindre omfattning

än för närvarande. För nämnda ändamål skulle emellertid krävas en utvidgning

av Stockholms station och varv, eventuellt även en förflyttning av

desamma från deras nuvarande läge å Skeppsholmen och Djurgården. Även

s. 371 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

371

oberoende av storleken av de sjöstridskrafter, som dit kunna komma att

förläggas, synes för övrigt örlogsstationen i Stockholm i sitt nuvarande

skick icke motsvara sitt ändamål. Riksdagen liar ej heller hittills ansett

sig böra intaga någon bestämd ståndpunkt i fråga om den slutliga förläggningen

av denna örlogsstation. Frågan härom och om stationens anordnande

är emellertid av den omfattande art, att den ej kan avgöras utan

förnyad, noggrann utredning. En sådan synes mig därför snarast böra komma

till stånd, så att en verklig lösning av frågan äntligen må kunna åvägabringas.

Icke minst av hänsyn till flygvapnets utveckling synes härvid

jämväl möjligheten av eu förläggning utanför Stockholm — antingen å

någon av de i tidigare utredningar föreslagna platserna eller å Rindön,

Amason eller annan plats — böra tagas under övervägande. Nämnda utredning

anser jag böra vara slutförd inom ovan angivna tidsperiod. Under

denna torde å Stockholms station icke andra förbättringar böra vidtagas

än sådana, som äro oundgängligen erforderliga, varvid företrädesvis jämväl

på annan plats användbar materiel bör anskaffas. Utan hinder härav

synes likväl dockbyggnaden på Beckholmen böra slutföras, då dels arbetena

redan nu äro långt framskridna och dels dockan, vare sig den slutligen

kommer att befinna sig inom eller utom området för flottans station,

tvivelsutan kommer att bliva till synnerlig nytta för såväl örlogsflottan som

sjöfarten. I överensstämmelse härmed har ock i årets statsverksproposition

hemställts om anvisande av visst för ifrågavarande arbetens fortsättande

erforderligt belopp.

Av vad ovan framhållits följer självfallet, att ifrågakommande organisatoriska

inskränkningar icke böra drabba Stockholms station hårdare än

Karlskrona, utan ske jämnt över båda, vilket för övrigt låter sig göra med

i stort sett enahanda personalbesparing, som om nedskärningen gjordes

kraftigare på ena eller andra hållet.

Jag förutsätter vidare, att till Göteborgs örlogsdepå fredsförläggas vissa

av flottans fartyg.

Vid uppgörande av flottans personalstater har eftersträvats att i första

hand tillgodose sjöstyrkornas behov, medan väsentliga indragningar måst

drabba landtjänsten.

Liksom med avseende å flottan synas även vad beträffar kustartilleriet

och kustfästningarna försvarsrevisionens förslag böra vara vägledande.

Mindre omläggningar erfordras dock bland annat för att åstadkomma viss

organisatorisk överensstämmelse med flottan. De fasta lokala försvarsanstalterna

torde böra utgöras av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs och

Hemsö fästningar samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner.

Såsom redan vid redogörelsen för lantförsvaret framhållits, komma alla

frågor rörande flygväsendet att behandlas särskilt för sig.

I fråga om marinens krigsorganisation, vilken liksom arméns måste

vara bestämmande för organisationen i fred, ansluter jag mig i huvudsak

till de synpunkter, som revisionen härutinnan anfört, och torde en kort

redogörelse för den av mig förutsatta krigsorganisationen få tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

II. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

1. Allmänna synpunkter.

Freds- och krigsorganisation.

För att vid inträffande mobilisering eller klargöring för neutralitetsskydd

en operations- och stridsduglig kustflotta av tillräcklig storlek —■ d. v. s.

en kustflotta, som är i stånd att omedelbart upptaga strid med fienden

— skall finnas organiserad, är det, som ock försvarsrevisionen anfört,

nödvändigt, att kustflottans fartygsmateriel vidmakthålles genom ersättningsbyggnad

i viss utsträckning. Även om någon fullständig flottplan tillsvidare

icke tillämpas, så måste dock — såväl för kustflottans och lokalstyrkornas

vidkommande som för möjligheten att taga flottans alla fartyg

och, om så erfordras, än ytterligare fartygsmateriel i anspråk — för sjöförsvaret

en lämplig fredsorganisation förefinnas och planer för dess krigsorganisation

ligga färdiga för tillämpning. Vid utformandet av freds- och

krigsorganisationen har jag i likhet med revisionen sökt att såvitt möjligt

bibehålla de nuvarande formerna.

Benämningar å fartygsslag.

I huvudsaklig överensstämmelse med försvarsrevisionen använder jag

följande benämningar ä fartygsslag:

Fartygsslag

Anmärkningar

Örlogsflottans

fartyg

Hjälpfartyg

Artillerifartyg ......

1 Pansarskepp ......

Pansarkryssare ...

1 Torpedkryssare ...

|llj älpluyssare......

[Benämnas gemen- [ samt kryssare.

[Benämnas gemens.

Minfartyg............

f Minkryss are ......

[Min-u-båt .........

lTorped-u-båt ......

| undervattensfartvg

Stridsfartyg.

Torpedfartyg ......

jagare ...............

[Benämnas gemens''

Motortorpedbåt...

U-båtsjagare ......

Depåfartyg.........

> övervattenstorped- fartyg.

Specialfartyg ......

Kanonbåt .........

.Vedettbåt ........

Hj älp kanonbåt

Hjälp vedett b åt

Sj ömätnin gsf artyg

Yerkstadsf artyg

Dy kerif artyg

Isbrytarfartyg

Trängfartyg

Lasarettsfartyg ...

Hjälplasarettsfar-

.tyg

Sjuktransportfar-

tyg

Förrådstransport-

fartyg

Härutöver sjömätningsfartyg från sjökartevTerket ävensom övningsfartyg, logementsfartyg m. fl.

Hjälpfartygen tillhöra handelsflottan eller frivilliga motorbåtskåren. Vissa slag av örlogsflottans

fartyg äro indelade i klasser (1 och 2), vissa slag av hjälpfartyg i typer (I, II och III)

s. 373 Kontrollera mot PDF

Ktuigl. Maj:ts proposition nr 20. 373

Livslängder lör fartyg.

Vad örlogsfartygens livslängd beträffar, är det uppenbart, att densamma

såsom ock revisionen framhållit — begränsas av två omständigheter,

nämligen dels fartygens förslitning, vilken endast i viss mån kan avhjälpas

genom underhållsarbeten, ersättning med reservdelar o. s. v., och dels föråldringen,

vilken beror av krigsfartygsbyggnadsteknikens utveckling och nya

uppfinningars tillgodogörande. Genom moderniseringar kan föråldringen i

någon mån motverkas, men båda omständigheterna och särskilt den sista

föranleda, att fartygen med tiden så väsentligt förlora i stridsvärde, att

de icke längre lämpa sig att uppträda vare sig mot eller i förband med

mera tidsenliga fartyg.

Med ledning av de erfarenheter, som då stodo till buds, antogos i 1914

års plan vissa normala livslängder för olika fartygsslag, avsedda att vara

vägledande för bedömande av den tid ett fartyg, allmänt sett, kunde förväntas

lämpligen hållas i bruk. Vid ett övervägande, huruvida de sålunda

antagna normala livslängderna generellt skulle kunna ökas, finner jag liksom

revisionen, att hänsyn måste tagas dels till den flytande materielens

onormalt stora förslitning under neutralitetsvakten, dels ock till den snabba

utvecklingen utomlands under världskriget och den därunder våldsamt uppdrivna

nybyggnadsverksamheten, varigenom flottorna, åtminstone i de segrande

länderna, nått en hög grad av modernitet.

Nyssnämnda 1914 års grunder för fartygens livslängd fordra numera

kompletteringar med avseende på undervattensbåtar och motortorpedbåtar.

Uti 1914 års plan uttalades, att erfarenheten icke givit tillräcklig ledning

för bestämmande av undervattensbåtarnas livslängd. I avvaktan härå bestämdes

tillsvidare livslängden för dylika båtar med tjänst enbart i kustflottan

till 16 år och för båtar med tjänst enbart i lokalstyrka till 18 år.

Den erfarenhet, som numera vunnits, har, enligt vad marinmyndigheterna

i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande framhållit, tydligt visat,

att en större sammanlagd livslängd än 18 år icke bör beräknas, och att

båtarna i regel icke kunna göra tjänst i kustflottan längre tid än 12 år.

Då det dessutom visat sig lämpligt att låta all nybyggnad av undervattensbåtar

ske för kustflottan och att tillgodose lokalstyrkornas behov genom

från kustflottan överförda äldre sådana båtar, hava marinmyndigheterna

funnit livslängden för undervattensbåtar framdeles böra beräknas till 12 år

i kustflottan och därutöver 6 år i lokalstyrka.

Med hänsyn till motortorpedbåtarnas jämförelsevis ömtåliga beskaffenhet

hava marinmyndigheterna ansett, att en längre livslängd än 12 år icke

kan beräknas för dylika fartyg.

Enligt 1914 års plan förutsattes, att vissa slags fartyg kunde kvarhållas

utöver livslängden i särskild tjänst såsom specialfartyg. Myndigheterna

hava nu framhållit, att erfarenheten givit vid handen, att för artillerifartygen

den i planen antagna tiden av 10 år kunde anses påräknelig,

under förutsättning att fartygen försåges med de anordningar, ^som den

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

nya tjänsten krävde. Motsvarande tid syntes även kunna beräknas för

minkryssare. Däremot både den för övervattenstorpedfartygen tänkta kvarhållningstiden

av 16 år i särskild tjänst — såsom vedettbåtar — varit

för högt beräknad, då nämligen fartygen mot slutet av tiden visat sig

fordra alltför stora underhållskostnader. Det syntes därför nödvändigt

att avkorta denna tid till 8 år, vilket gåve proportionsvis samma kvarhållningstid

som för artillerifartygen. För undervattensbåtar och motortorpedbåtar

kunde något kvarhållande icke beräknas.

Med hänsyn till vad marinmyndigheterna sålunda anfört, synas numera

följande livslängdstider böra beräknas:

F artygsslag

Normal livslängd

Kvar- hållande

över livs- längden

såsom

special- fartyg

i kust- flotta

i lokal- styrka

summa

Artillerifartyg och minkryssare ...

20

10

30

10

Overvattenstorpedfartyg utom motortorpedbåtar

16

8

24

8

Motortorpedbåtar.................

1

2

12

Undervattensfartyg ......

lä

6

18

Linj eindelning.

Mot revisionens förslag till grunder för linjeindelningen hava marinmyndigheterna

icke haft annat att erinra, än att de i kustflottan ingående

depåfartygen borde tillhöra första linjen. Dessa depåfartyg vore nämligen

tilldelade vissa taktiska förband, vilka icke bleve fulltaliga och följaktligen

ej heller användbara för operationer, såvida ej jämväl deras depåfartyg

vore klargjorda.

Jag ansluter mig till marinmyndigheternas uppfattning i denna fråga,

helst som den icke medför några mera väsentliga konsekvenser med avseende

å bemanningskravet.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering torde alltså

följande linjeindelning och därmed sammanhängande bemanning sbestämmelser

böra tillämpas för flottans fartyg:

1. linjen, för vilken erforderlig stambemanning finnes upptagen å stat,

omfattar kustflottans fartyg samt lokalstyrkornas undervattensbåtar. Bemanningen

å 1. linjens i fredstid rustade fartyg avses att vid mobilisering

i stort sett utgöras av de på fartygen redan befintliga besättningarna,

under det att bemanningen å dess i fredstid icke rustade fartyg avses

att utfyllas med i tjänst varande eller vid mobilisering inryckande värnpliktiga.

2. linjen, för vilken endast reducerad stambemanning finnes upptagen

å stat, omfattar lokalstyrkornas fartyg utom undervattensbåtar. Bemanningen

utfylles vid mobilisering med inryckande reservpersonal och värnpliktiga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunrjl. May.ts proposition nr 20. 37.)

3. linjen omfattar de fartyg, som ieke ingå i vare sig kustflottan eller

lokalstyrkor, utan iiro förlagda i materielreserv, avsedd att, i den mån sa

ske kali, bemannas med ersättningspersonal och nybildade formationer eller

att eljest ersätta skadade eller förlorade fartyg. Till 3. linjen hänföras också

övningsfartyg, logementsfartyg och dylika fartyg.

Samtliga i kustflotta eller lokalstyrka ingående hjälpfartyg böra givetvis

tillhöra 2. linjen.

I anslutning till dessa för personalberäkningarna grundläggande bestämmelser

böra de flottans fartyg, som avses att ingå i sj öst \ i kor, i

materiellt hänseende vara förlagda i 1. eller 2. beredskap, medan materielreservens

fartyg i regel böra vara upplagda, varjämte fartyg, då så erfordras,

kunna förläggas under reparation, allt i överensstämmelse med

gällande, sedan lång tid tillämpade, för ändamålet utfärdade detaljbestämnielser.

2. Fartygstyper.

Till nybyggnad ifrågakommande fartygsslag.

Försvarsrevisionen har med avseende å de fartygsslag, vilka under senare Försvar.^

år ifrågasatts till nybyggnad, lämnat en redogörelse för de befintliga fartygens

storlek och allmänna egenskaper ävensom för verkställda utredningar

och riksdagens beslut rörande nybyggnad under tiden från och med 1914

års senare riksdag. Jag anhåller att fa hänvisa till denna redogörelse.

Revisionen, som icke ansett sig kunna ingå på något marintekniskt

bedömande av typförslagen, har framhållit, att man så långt möjligt borde

ställa sig avvaktande i fråga om typernas ytterligare utveckling, samt i

övrigt inskränkt sig till allmänna uttalanden rörande de föreslagna typerna.

I sitt avgivna yttrande hava marinmyndigheterna icke ansett erforderligt Marinmyndigatt

uttala sig rörande andra fartygsslag än jagare, torpedundervattensbåtar heterna.

och motortorpedbåtar, enär myndigheterna av ekonomiska hänsyn nödgats

för de närmaste åren beglänsa sina förslag om ersättningsbyggnad för

krigsfartyg till nämnda fartygsslag.

Såsom jag i det följande får tillfälle närmare omnämna, delar jag myndig- Departementsketernas

uppfattning rörande de fartygsslag, som nu närmast böra ifråga- f

komma till ersättningsbyggnad, och anhåller jag att få angiva de egenskaper,

som härvid måste fordras av fartygen.

Jagare.

I sin skrivelse den 30 augusti 1920 angående regleringen av utgifterna Marinför

sjöförsvaret anförde marinförvaltningen, hurusom inom ämbetsverket i ^ ^

samråd med chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan

förslag blivit utarbetat till en jagare, för vilken kostnaden med då

gällande priser av ämbetsverket beräknades till 9.5 miljoner kronor. För

eu i allt väsentligt liknande jagare beräknade ämbetsverket i sin motsvarande

skrivelse den 29 augusti 1922 kostnaden till < .5 miljoner kronor.

Denna minskning i kostnaden var i huvudsak betingad av fallande prisei.

s. 376 Kontrollera mot PDF

För, svar srevisionen.

Motion till

1923 års

riksdag.

Marinmyndig
heterna.

Jagartyp

i allmänhet.

376 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen har i fråga om jagartypen anfört, att ehuru revisionen

icke avsåge att uppställa något egentligt program för byggnadsverksamheten

under femårsperioden 1 juli 1924—30 juni 1929, det dock syntes revisionen

uppenbart, att jagare maste ingå i ersättningsbyggnaden under denna

period. Emellertid ställde sig revisionen tveksam inför ovannämnda senast

föreslagna jagartyp. Innan slutligt val träffades, syntes ytterligare utredning

böra göras i huvudsakligt syfte att söka nedbringa de enligt revisionens

mening alltför höga byggnadskostnaderna.

I en till 1923 års riksdag avgiven motion föreslogs beviljandet av ett

anslag om 1 miljon kronor till påbörjande av eu jagare av ifrågavarande

typ. Eiksdagen, som anslöt sig till vad försvarsrevisionen anfört rörande

nedbringande av byggnadskostnaderna, ansåg, att det föreslagna påbörjandet

av en jagare, ehuru ur flera synpunkter önskvärt, borde anstå i avvaktan

på den av revisionen ifrågasatta utredningen. Emellertid förutsatte riksdagen,

att denna utredning komme att bedrivas med sådan skyndsamhet,

att dess resultat kunde föreläggas riksdagen i samband med övriga frågor

rörande försvarsväsendets ordnande.

Den sålunda ifrågasatta utredningen har nu verkställts av marinförvaltningen,

som efter samråd med chefen för marinstaben och högste befälhavaren

över kustflottan i ämnet anfört i huvudsak följande.

Under den tid, då jagare funnits i svenska flottan, hade typen undergått

en ständig utveckling. Härvid hade strävandena i stort sett gått ut

på att hålla typen jämngod med de utomlands allmännast förekommande

typerna. Detta hade varit betingat av jagarnas uppgifter i vår flotta,

\ilka

hav, som omgiva Sverige. Denna fordran hade icke minskats efter världskriget,

utan snarare tvärtom. Vid anfall mot fiendens större fartyg fordrades

tillräckligt hög fart, för att anfallet skulle kunna genomföras, och så

kraftiga torpeder, att betydande skador ernåddes genom en torpedträff.

Under anfallets genomförande måste dessutom artilleri strid kunna upptagas

med fiendens bevakande jagare. Vid utförande av andra, inom jagarens

verksamhet liggande uppgifter, såsom bevakning av egen huvudstyrka,

rekognoscering, spaning, minering m. m., måste jagarna vara beredda att

upptaga strid med fiendens fartyg av liknande slag. De måste vidare äga

medel att skada fientliga undervattensbåtar och luftfartyg. Yår jagartyp

måste alltså givas ungefär enahanda stridsegenskaper som främmande jagare,

dock med de inskränkningar, som betingades av att vår flottas operationer

icke behövde utsträckas över de stora haven.

Skulle åter vara jagares stridsegenskaper hållas avsevärt lägre, än vad

som allmänt fordrades, bleve följden, att de icke kunde utföra självständiga

operationer vare sig på de hav, som omgiva våra kuster, eller ens i våra

vttre skärgårdar utan att vara åtföljda av starkare stridsfartyg, så snart

ett sammanträffande med fienden kunde beräknas.

En granskning av stridsegenskaperna hos nutida jagare och av de sär
-

s. 377 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts proposition nr 20. 377

skilda krav, som numera måste ställas på våra jagare, gåve vid handen

följande.

Jagarnas fart liade under och efter världskriget ökats från den omkring

år 1914 vanliga farten av 30 knop till omkring 35 knop. I första hand

syntes denna fartökning hava föranletts därav, att farten hos de fartyg,

som vid torpedanfall bleve jagarnas förnämsta anfallsföremål, slagfartygen,

undergått en allmän höjning. För att kunna genomföra ett sådant anfall

och efter detsamma draga sig undan den fientliga artillerielden med dess

numera ökade skottvidder måste jagarna förfoga över ett betydande fartöverskott.

Detta, taktiska krav på ökad fart måste uppenbarligen tillgodoses

hos de jagare, som nu borde byggas för vår flotta. Härtill komine även eu

av strategiska grunder framkallad fordran på fartökning, föranledd därav

att farten ökats hos främmande nationers såväl jagare som flottiljledare och

lätta kryssare. För att våra jagare skulle kunna insättas i operationer

på de hav, som omgiva våra kuster, erfordrades, att de ägde tillfredsställande

operationsfrihet, så att de — om så krävdes — kunde undandraga

sig övermäktiga styrkor av lätta fartyg. Eu fart understigande 35 knop

vore därför icke tillrådlig. För att utan väsentligare deplacementsökuing

kunna erhålla denna fart måste såsom bränsle användas enbart olja, vilket

i och för sig medförde betydande fördelar. Med införande av oljeeldning

i stället för koleldning ökades aktionsradien ävensom möjligheten att hastigt

utveckla hög fart, rökbildningen kunde lättare regleras efter vad läget fordrade

och ett icke oväsentligt antal av eldrumspersonalen kunde inbesparas.

Det vore visserligen sant, att oljan vore mera eldfarlig än kolet och icke

lämnade sådant skydd mot artilleriprojektiler, som kolet under vissa förhållanden

skänkte, men dessa omständigheter motvägde ej fördelarna.

Också hade man numera i främmande mariner övergått till oljeeldning å

jagare.

Särskilt beaktansvärd vore den vinst i aktionsradie, som ernåddes genom

antagande av oljeeldning. Våra nuvarande jagare hade nämligen en jämförelsevis

liten aktionsradie. Vid bedömande av kravet på aktionsradie

måste hänsyn tagas till att jagarna skulle kunna förflytta sig med hög

fart fram och tillbaka över de hav, som omgiva våra kuster, och därunder

uppehålla sig tillräckligt länge på de platser, där planlagda företag skulle

utföras, varvid eventuellt högsta fart skulle kunna utvecklas. Om så erfordrades,

måste under företaget jakt efter fientliga fartyg kunna genomföras

eller förföljande dylika kunna undgås, varvid i båda fallen högsta

fart måste kunna hållas under längre tid. Operationer borde dessutom

icke planläggas eller utföras, utan att en avsevärd reserv i aktionsradie

funnes för oförutsedda händelser. Och slutligen kunde det endast undantagsvis

beräknas, att ett krigsföretag kunde igångsättas just vid de tillfällen,

då fartygens bränsleförråd vore fyllt. Hänsyn till anförda omständigheter

samt erfarenheterna med våra nuvarande jagare visade, att

en avsevärd utveckling av aktionsradien vore behövlig. I detta hänseende

Jagarnas fart.

Jagarnas

aktionsradie.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Jagarnas

artilleri.

kunde mycket vinnas genom övergång till enbart oljeeldning. Genom

den ökning i deplacementet, som framtvingades av det oundgängliga kravet

på en väsentlig utveckling av artilleribestyckningen, kunde utan svårighet

ökat utrymme för bränsleförrådet erhållas. Den ökning i aktionsradien,

som på detta sätt erhölles, vore så betydande, att en för våra förhållanden

fullt tillfredsställande aktionsradie därigenom uppnåddes. Aktionsradien

uppginge nämligen vid fullt bränsleförråd till följande antal nautiska

mil:

För jagare För jagare

av Wrangel- avföreslagen

typ typ

vid 20 knops fart ............................................. 690 1,500

vid högsta fart ..................................................... 340 600

Under världskriget hade jagarna erhållit mycket vidsträckt användning

för sitt artilleri. Yid de tillfällen, då torpedanfall mot större fartyg utförts,

hade så gott som alltid uppstått häftiga artilleristrider med fiendens

jagare och andra lättare fartyg. Redan härigenom framstode vikten av

ett kraftigt artilleri, jämförbart med det å fiendens jagare uppställda.

Ännu oftare hade under världskriget inträffat, att jagare i samband med

sin bevaknings-, rekognoscerings-, minerings- och konvojeringstjänst inletts

i omfattande strider dels mot fiendens jagare och dels mot dennes undervattensbåtar,

mindre kryssare, minsvepningsfartyg och hjälpfartyg av olika

slag. Härigenom hade jagarna kommit till nära nog större användning

såsom artillerifartyg än såsom torpedfartyg. Följden härav hade också

blivit, att en kraftig utveckling ägt rum såväl vad anginge artilleribestyckningen

som ock vad beträffade anordningar för eldledningen. Från att

före kriget hava varit försedda så gott som uteslutande med lätta kanoner

utan särskilda anordningar för eldledning, hade jagarna mot slutet av

världskriget och än mera efter detta framträtt såsom i artilleristiskt hänseende

synnerligen väl utrustade fartyg. Bestyckningen hade genomgående

ökats till att omfatta medelsvåra kanoner i stället för lätta, och fullständiga

eldledningsanordningar hade installerats, omfattande effektiva avståndsmätningsinstrument,

centralsikten, orderapparater m. m. I samband härmed

och som följd av luftfartygens utveckling hade behovet av verksamt

luftvärnsartilleri tillgodosetts. Jagaren hade genom denna utveckling blivit

ett för artilleristrid mot lätta fartyg i hög grad lämpat fartyg, vars artillerikraft

och goda eldledningsanordningar satte densamma i stånd att

genomföra artilleristrid på betydande stridsavstånd, varigenom överlägsenheten

gentemot fientliga jagare med endast lätta kanoner framträdde än

tydligare. Jagare med endast lätta kanoner byggdes numera icke. Det

syntes uppenbart, att utvecklingen i detta hänseende måste även för vårt

vidkommande följas, och att våra jagare borde såsom huvudbestyckning förses

med medelsvåra kanoner i tillräckligt antal, varjämte ett verksamt luftvärnsartilleri

måste förefinnas, allt i förening med goda eldledningsanord
-

s. 379 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 20. 379

ningar. Våra jagare skulle eljest löpa faran att förstöras av do fientliga

utan att ens kunna besvara deras eld. Huvudbestyckningen pa den nya

jagartypen borde fördenskull sammansättas av 3 st. 12 om. kanoner L/45

och luftvärnsbestyckningen av 2 st. 40 mm. automatiska luftvärnskanoner,

varjämte för eldledningen erfordrades centralsiktanläggning, orderapparater

och avståndsmätningsinstrument m. m.

De torpeder, vilka omkring år 1914 varit allmännast i bruk, hade haft

en skottvidd av omkring 4,000 meter vid 28 knops fart samt fort en

sprängladdning av omkring 100 kg. Dessa egenskaper kunde erhållas

med en kaliber av 45 om., vilken också vid sagda tid varit den allmännast

antagna. Utvecklingen under och efter kriget av de större fartygens undervattensskydd

föranledde emellertid, att en väsentlig ökning av torpedernas

sprängladdning bleve erforderlig, för att nöjaktig verkan skulle ernås med

eu torpedträff. Erfarenheterna från världskriget hade vidare påvisat, hurusom

torpederna komme till användning jämväl om dagen, men då måste

skjutas på mycket stora avstånd från fienden, enär verkan av dennes artillerield

eljest bleve övermäktig och torpedanfallets genomförande dessutom

jämförelsevis lätt kunde förhindras genom motanfall av den anfallna

styrkans bevakningsfartyg. På grund härav måste de för jagarna avsedda

torpederna hava en betydande skottvidd. Dessa omständigheter hade påkallat

en ökning av torpedkalibern. Numera vore också i så gott som

alla mariner 45 cm. kalibern frångången såsom torpedbestyckning å jagare

och ersatt med 53 cm. kalibern. Denna torpedkaliber vore även föreslagen

för de torpedundervattensbåtar, som nu borde byggas för svenska flottan.

Eörsvarsrevisionen hade härvidlag uttalat, att erfarenheterna från världskriget

så uppenbart talade för denna ökning av kalibern å undervattensbåtarnas

torpeder, att revisionen icke ansett sig kunna framställa någon

erinran mot densamma. Det syntes nödvändigt, att den allmänna utvecklingen

följdes i detta hänseende även vad jagarna beträffade, och att

sålunda kalibern å dessas torpeder bestämdes till 53 cm. Det antal torpedtuber,

som numera uppställdes å jagarna, vore betydligt större än det,

som i regel förekommit före världskriget, beroende huvudsakligen på strävan

att trots nutida stora torpedskjutavstånd säkerställa eu tillfredsställande

träffsannolikhet och anfallskraft. Tredubbla däckstuber hade sålunda

på senare år blivit de oftast förekommande. De uppställdes till ett antal

av fyra å oceanjagarna och två å övriga jagare. Till följd av oceanjagarnas

stora bredd kunde trippeltuberna icke alltid uppställas i midskeppslinjen,

då därigenom svårigheter skulle uppstå vid torpedernas utskjutande.

Därför placerades trippeltuberna å dessa fartyg vanligen två och två på

vardera sidan, men kunde då endast användas pa egen sida. A mindre

jagare däremot kunde trippeltuberna utan olägenhet uppställas i midskeppslinjen

och användas åt båda sidor. Härigenom kunde antalet trippel tuber

begränsas till två, och ändå kunde sex torpeder skjutas i samma anfall.

Torpedbestyckningen på nu till byggande ifrågakommande jagare borde

Jagarnas

torped
bestvcknin
-

s. 380 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

380 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

alltså utgöras av 2 st. 53 cm. trippeltuber med centralsiktanläggning och

erforderliga orderapparater.

Mot vad marinmyndigheterna sålunda anfört rörande'' stridsegenskaperna

hos de jagare, som nu böra byggas för flottan, finner jag icke något att

erinra. Som kostnaden för fartyget nära sammanhänger med dess storlek,

är det givetvis av vikt, att deplacementet såvitt möjligt begränsas. Här\idlag

i första hand det föreslagna artilleriet, vilket för sitt verksamma utnyttjande

måste besitta ett lämpligt och tillräckligt underlag, samt vidare

farten, som fordrar utrymme för maskin- och pannanläggningar av given

storlek. Om villkoren i dessa avseenden tillgodoses å en fartygstvp,

varom här är fråga, så medgiver det häremot svarande deplacementet

jämväl uppställande av lämplig torpedbestyckning och luftvärn sartilleri

m. m., varjämte god sjöduglighet och en för våra förhållanden tillräcklig

aktionsradie erhållas. De nu nämnda villkoren kunna, efter vad marinförvaltningen

visat, förverkligas på ett fartyg av omkring 950 tons deplacement,

vilket motsvarar storleken å de mindre jagare, som numera

äro allmännast i bruk. Typen motsvarar för övrigt i allt väsentligt den,

som av marinmyndigheterna tidigare föreslagits och för vilken kostnaden,

såsom jag förut nämnt, hösten 1920 av marinförvaltningen beräknades

till 9.5 miljoner kronor.

Kostnaden för färdigställandet av ett första fartyg av dylik typ, byggt

å svenskt varv, har emellertid av marinförvaltningen i januari 1924 beräknats

till 7,150,000 kronor.

Denna kostnadssumma fördelar sig sålunda:

Skrov och maskineri........................................

..... kr.

4,612,000: —

Kontroll, ritningar och besiktning ..............................

..... »

150,000: —

Försöksexpedition.........................................................

...... »

100,000: —

Summa för själva fanget kronor

4,862,000: —

Härtill kommer:

Artilleribestyckning oberäknat ammunition ...............

...... kr.

754,000: —

Torpedbestyckning oberäknat torpeder.......................

...... »

146,000: —

Nautisk utrustning ......................................................

..... »

80,000: —

Summa för bestyckning m. m.

kronor

980,000: —

Ammunitionsutredningar:

Första utredningen artilleri.................. kr. 223,000:

—

torpeder ................................................... » 180,000:

—

minor......................................................... » 120,000:

— kr.

523,000: —

Andra artilleriammunitionsutredningen........................

..... »

223,000: —

Andra och tredje torpedammunitionsutredningen......

..... »

360,000: —

Summa för ammunition

kronor

1,106,000: —

Oförutsedda kostnader...................................................

..... kr.

202,000: —

Tillhopa

kronor

7,150,000: —

s. 381 Kontrollera mot PDF

381

1 Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

i

Denna summa understiger med 2,350,000 kronor den år 1920 beräknade

kostnaden. Anledningen härtill är huvudsakligen att söka i fallande

priser. Siffrorna härovan hänföra sig emellertid till ett första fartyg av

den föreslagna typen. Vid samtidig beställning av dera jagare ställer sig

— enligt vad marinmyndigheterna påvisat — kostnaden för var och eu

av de följande ej oväsentligt lägre än för den första, beroende på att

vissa för det första fartyget erforderliga arbeten m. in. kunna tillgodogöras

jämväl för övriga ungefär samtidigt beställda fartyg av samma typ.

Sålunda kan avräknas:

för ritningar.................................................................. kr. 100,000: , samt

å försöksexpeditionen, vilken kan göras mindre omfattande

................................................................... 8 50,000: _

eller tillhopa kronor 150,000: —

Kostnaden för var och en av de följande jagarna skulle således utgöra

7 miljoner kronor.

Det torde böra omnämnas, att vid eventuell byggnad å Karlskrona varv

av någon jagare — vilket i och för sig är att förorda — tillkommer ett

belopp av 150,000 kronor för iordningställandet av stapelbädden in. m.

Med hänsyn till den ovan beräknade höga byggnadskostnaden framställer

sig helt naturligt den frågan, huruvida icke befintliga fullt färdiga

jagare av liknande typ som den här föreslagna skulle kunna för mindre

kostnad inköpas från utlandet, där under världskriget en viss överproduktion

av fartyg ägt rum. Verkställd undersökning har emellertid givit vid

handen, att detta är helt uteslutet på grund av gällande konventioner.

Det kunde vidare ifrågasättas, om icke jagare skulle kunna för väsentligt

lägre kostnad byggas å utländska varv. Anbud har på den grund

införskaffats från utlandet, och har det visat sig, att en kostnadsminskning

under vissa förutsättningar av intill 1 miljon kronor möjligen skulle

kunna förväntas. En av marinförvaltningen verkställd jämförelse mellan

å ena sidan en dylik enligt förslag från utländskt varv byggd jagare och

å andra sidan en jagare enligt marinmyndigheternas av mig förut omnämnda

förslag visar betydande överlägsenhet för den sistnämndas vidkommande.

Sålunda synes sjödugligheten vara väsentligt bättre tillgodosedd,

särskilt med hänsyn till våra farvatten med där ofta förekommande

krabb sjö. Vidare är beboeligheten långt större och utrymmet, särskilt

för underofficerare och manskap, ojämförligt bättre tillvarataget samt inredningen

ordnad med hänsyn till de fordringar, som vårt klimat, särskilt

vintertid, föranleder. Den av myndigheterna förordade typen ställer sig

därtill såtillvida billigare i driften, som särskild s. k. ekonomiångpanna

finnes för användning under stil åliggande. Även i andra hänseenden

visar sig sistnämnda typ överlägsen. De jämförda typerna kunna således

icke anses likvärdiga, och den av utländskt varv föreslagna kan knappast

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

\

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.\

\

anses fylla de fordringar, som måste uppställas med hänsyn till klimatiska

och andra förhållanden å de vårt land omgivande haven. Skulle det utländska

förslaget omarbetas till likvärdighet med det svenska, komme utan

varje tvivel kostnaderna att stiga så betydligt, att kostnadsskillnaden stannade

vid omkring Va miljon kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då ett byggande av dessa

fartyg vid svenska varv skulle medföra, att därav föranledda arbetsförtjänster

komma svenska arbetare tillgodo — en omständighet, som särskilt

under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden förtjänar allvarligt beaktande

och detta så mycket mera, som icke mindre än omkring 80—90

procent av hela kostnaden torde komma att utgå i arbetslöner — anser

jag mig böra förorda, att de erforderliga jagarna byggas inom landet.

Kostnaden bör då beräknas till

för ett fartyg ........................................................................ kr. 7,150,000: —

samt för vart och ett av övriga samtidigt beställda

fartyg ................................................................................ » 7,000,000: —

Därest något eller några av fartygen byggas vid Karlskrona varv, bör

för det första av dessa beräknas en tilläggskostnad av 150,000 kronor i

och för anordningar å varvet för byggandet.

Torpedundervattensfoåtar.

Varken försvararevisionen eller marinmyndigheterna hava haft något att

erinra mot den typ av torpedundervattensbåtar, som förelagts revisionen.

Den överensstämmer i princip med Bäverntypen; dock hava på grund

av krigserfarenheterna torpederna erhållit större kaliber samt artilleribestyckningen

förstärkts.

Mot den sålunda föreslagna båttypen har icke heller jag någon erinran

att framställa.

Närmare beskrivning rörande densammas egenskaper jämte ritningar

m. m. torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Det synes mig utan vidare klart, att byggandet av ifrågavarande båtar

bör ske inom landet.

Kostnaden för en torpedundervattensbåt av omförmälda typ har av marinförvaltningen

i januari 1924 beräknats till 4,500,000 kronor. Denna

summa fördelar sig sålunda:

Skrov och maskineri......................................................... kr. 3,141,000: —

Kontroll, ritningar och besiktning................................... » 155,000: —

Summa för själva fartyget kronor 3,296,000: —

Artilleribestyåkning oberäknat ammunition ..................... kr. 180,000: —

Torpedbestyckning oberäknat torpeder .......................... » 172,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts

proposition nr 20.

383

J #

Första ammunitionsutredningen:

artilleri ................................................

.. kr. 45,000: -

torpeder.................................................

.. » 224,000:— kl.

269,000

—

Andra ammunitionsutredningen........

............................... *

269,000

Nautisk utrustning.............................

»

80,000

—

Anordningar för byggandet..............

................................. »

70,000

—

Oförutsedda irtgifter .........................

»

164,000

—

Tillhopa kronor

4,500,000

—

I enlighet med vad jag förut anfört i fråga om jagare, kan jämväl vid

vid samtidig beställning av flera torpedundervattensbåtar kostnaden för

de efter den första följande beräknas icke oväsentligt lägre.

Sålunda kan avräknas:

för ritningar............................................................................ kr. 130,000: —

samt för byggnadsanordningar ............................................. * 70,000: —

eller tillsammans kronor 200,000: —

Kostnaden för var och eu av de efter den första följande torpedundervattensbåtarna

minskas således till 4,300,000 kronor.

3Iotortoi‘pedbåtar.

Försvarsre visionen har beträffande motortorpedbåtarna anfört, att oaktat

de i vissa hänseenden vore behäftade med en del svagheter, deras användbarhet

dock syntes rätt avsevärd. Typen förenade sålunda hög fart

och god torpedbestyckning med små dimensioner, hade ringa djupgående

och kunde taga sig fram i svårnavigabla farvatten samt vore billig att anskaffa

och krävde ringa personal.

Marinmyndigheterna hava framhållit, att med tillkomsten av stridsdugliga

torpedflygplan betydelsen av motortorpedbåten i viss mån minskats.

Kvar stode emellertid, att densamma vore särskilt lämplig till nattliga anfall

i egna eller främmande skärgårdar under förhallanden, da sådana anfall

ej kunde utföras av torpedplanet. I vissa fall och under förutsättning

att den ägde tillräcklig sjöduglighet vore den även användbar för

anfall i öppna sjön. Möjligheten att när som helst till sjöss eller i skärgård

kunna utsättas för torpedanfall från små, svårupptäckta båtar tvingade

en motståndare till besvärliga och tröttande bevakningsåtgärder, medförde

osäkerhet och bände hans rörelser. Sjödugliga motortorpedbåtar borde

därför vid sidan av torpedflygplan ingå i flottan.

Flottans nuvarande två, på sin tid från utlandet inköpta små motortorpedbåtar

lämpade sig på grund av ringa sjöduglighet och dålig beboelighet

icke för vårt klimat och hade dessutom för lag fart 24 knop under

gynnsammaste väderleksförhållanden. Vidare anskaffning av dylika

Försvarsrevisionen*
-

Marinmyn
digheterna*
-

s. 384 Kontrollera mot PDF

Departements
cehfen.

384 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

motortorpedbåtar syntes därför icke böra ifrågasättas. Emellertid funnes

numera utomlands motortorpedbåtar av nyare typer, som i flera hänseenden

vore väsentligt fördelaktigare. De besutte eu fart om ända till 37 knop

eller därutöver samt hade större beboelighet och bättre sjövärdighet, utan

att därför dimensionerna i betydligare mån måst ökas utöver den nyssnämnda.

Ett flertal varianter av dylika båtar funnes framställda av olika storlek

och med olika stridsegenskaper. Erfarenheterna beträffande våra nuvarande

motortorpedbåtar visade, att eu typ borde väljas, å vilken kunde

apteras åtminstone två torpeder i s. k. korgtuber samt kulsprutor, användbara

såväl mot luftfartyg som mot mål på vattnet. Torpedernas

kaliber måste härvidlag begränsas till 45 cm. Några för 53 cm. torpeder

konstruerade motortorpedbåtar funnes för närvarande ej. För övrigt förefunnes

i flottans förråd ett antal 45 cm. torpeder, som med utrangering

av torpedbåtar icke komme till användning, därest icke för någon fartygstyp

kalibern 45 cm. behölles Med hänsyn härtill och då motortorpedbåtarna

avsåges för tjänst vid lokalstyrkorna, syntes kalibern hos deras

torpeder kunna begränsas till 45 cm. Eu motortorpedbåt av här ifrågavarande

slag komme sannolikt att visa sig ändamålsenlig och ägnad att

avhjälpa den stora bristen på övervattenstorpedfartyg inom lokalstyrkorna.

Båten borde vidare vara utrustad med ställningar för sjunkminor samt

lyssnarapparat m. in., varigenom den sannolikt även bleve brukbar i bevakningstjänst

mot undervattensbåtar.

Aven jag anser, att ett mindre antal motortorpedbåtar utav det av myndigheterna

angivna slag nu bör försöksvis anskaffas. Härigenom blir det

möjligt att utföra ytterligare erforderliga prov för utrönande av båtarnas

lämplighet för våra farvatten och klimatiska förhållanden m. in., innan

någon anskaffning i större skala ifrågasättes. Den sålunda av mig förordade

anskaffningen torde böra ske genom inköp från lämplig firma i

utlandet, enär ännu tillräcklig erfarenhet för byggande av dylika fartyg

icke lärer finnas inom landet. Under förutsättning att torpedutrustningen

utgöres av redan befintliga torpeder, inskränker sig anskaffningskostnaden

för en båt enligt av marinförvaltningen i januari 1924 lämnade uppgifter

till följande:

Skrov och maskineri, levererat i utlandet

Kontroll, besiktning och hemtransport ....

Artilleribestyckning utom ammunition ..

Artilleriammunition, första utredningen

» andra utredningen

....................... kr. 230,000

........................ » 64,500

—

Summa kronor 294,500

—

....................... kr. 10,000

........................ » 2,750

—

...................... » 2,750

—

Tillhopa kronor 310,000

—

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

385

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning.

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor oeli materielreserv.

Den fastställda fördelningen av örlogsflottans fartygsbestånd i kustflotta,

lokalstyrkor och materielreserv var vid ingången av år 1923 följande.

Sjöstyrkor

Mate-

Summa

Stridsfartyg.

Kust-

flotta

Lokal-

styrkor

riel-

reserv

Artillerifartyg.

II19

| Pansarskepp .....................................................

9

5

—

S Pansarkryssare ...................................................

1

—

—

j Torpedkryssare ...................................................

3

1

Torpedfartyg.

101

Jagare ..............................................................

8

2

Torpedbåtar ....................................................

13

14

—

2''55

Motortorpedbåtar ................................................

—

2

—

2]

Torpedundervattensbåtar .....................................

6

10

16]

Minfartyg.

2

Minkryssare ......................................................

1

—

—

Minundervattensbåt (under byggnad).....................

1

—

—

1(

Specialfartyg.

Depåfartyg ocli kanonbåtar ................................

4

4

o^l38

Vedettbåtar........................................................

16

14

—

30 r

Summa stridsfartyg

62

52

114

Trängfartyg.

1

1

Lasarettsfartyg ..................................................

~

Övriga fartyg,

Chefsfartyg och ångfartyg....................................

—

2

2|

Skeppsgossefartyg...............................................

—

—

4

1 10

Logementsfartyg................................................

—

—

4

41

Summa

63

52

10

125

ii5

•

■

Härvid är dock att märka, att redan under år 1923 av de i kustflottan

ingående fartygen 4 pansarskepp och 3 torpedkryssare överskridit livslängden

därstädes samt av de i lokalstyrka ingående fartygen 2 pansarskepp,

6 depåfartyg, 6 vedettbåtar och 1 lasarettsfartyg överskridit livslängden

även där.

Försvarsrevisionen har ansett sig böra frångå 1914 års plan för sjöförsvarets

ordnande jämväl i fråga om storleken och sammansättningen av

sjöstyrkorna samt funnit det nödvändigt att för de närmaste åren utgå från

det faktiskt förefintliga fartygsbeståndet inom örlogsflottan.

För åstadkommande av besparingar har revisionen dessutom funnit nödvändigt

att inom sagda fartygsbestånd föreslå en del överflyttningar från

kustflottan till lokalstyrka och därifrån till materielreserv, varjämte revi
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A höft. (Nr 20.) 212523 25

Fördelning

av fartygsbeståndet

år 1923.

Försvars
revisionen.

s. 386 Kontrollera mot PDF

Revisionens

förslag i

jämförelse

med 1923

befintligt och

1914 planerat

fartygsbestånd.

Marin
myndig
heterna.

Departements
chefen.

386 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

sionen förordat en ytterligare utrangering av fartyg, utöver vad dittills

ägt rum.

En jämförelse mellan det antal fartyg, som vid ingången av år 1923

fanns i sjöstyrkorna, och det antal, som enligt revisionens förslag skulle

komma att ingå i desamma, visar i sammandrag följande resultat.

Antal örlogsfartyg i sjöstyrkorna

Vid ingången av

Enligt revisionens

år 1923

förslag

Artillerifartyg .................................................

19

12

Torpedfartyg .......................................... ......

55

47

Minfartyg...................................................

2

2

Specialfartyg ..................................................

38

25

Summa stridsfartyg

114

ce

Oi

Trii ngfartyg.....................................................

1

—

Tillhopa

115

86

Av de sålunda enligt revisionens förslag från sjöstyrkorna avförda 29

fartygen skulle 17 upptagas i materielreserv och 12 utrangeras.

Revisionens förslag i detta hänseende innebär en betydande förminskning

av flottans omfattning. En jämförelse med 1914 års plan, vilken,

vad materielen vidkommer, i stort sett innebar ett vidmakthållande av den

dåvarande flottan, giver till resultat en minskning av antalet artillerifartyg

med icke mindre än 57 % och av antalet torpedfartyg med 31 %. Jämförd

med 1923 års fartygsbestånd utgör minskningen i fråga om artillerifartyg

37, i fråga om torpedfartyg 15 och i fråga om specialfartyg 34 %.

Marinmyndigheteterna hava betonat, att vad som enligt revisionens

förslag skulle återstå av kustflottan icke vore tillräckligt för de vidlyftiga

och viktiga uppgifter, som påvilade denna kärna av vårt sjöförsvar. Och

lokalstyrkornas fartyg skulle bliva så fåtaliga, att de icke längre kunde

på ett ändamålsenligt sätt fördelas till de olika platser, där sådana styrkor

erfordrades, än mindre fylla dessas uppgifter.

I betraktande av flottans betydelse och värde för vårt lands och dess

långsträckta kusters försvar finner jag det i sjöstyrkorna för närvarande

befintliga antalet fartyg fullt behövligt. En minskning av detta antal

synes mig sålunda endast kunna motiveras därmed, att — på grund av

utebliven ersättningsbyggnad — viss del av fartygsmaterielen numera är

så försliten och omodern, att dess tillstånd knappast synes kunna försvara

dess användande under krigsförhållanden. Med denna utgångspunkt

finner jag mig böra förorda vissa avvikelser från försvarsrevisionens förslag

i förevarande hänseende. Dessa avvikelser äro emellertid, såsom av

det följande kommer att framgå, av ganska ringa omfattning och ansluta

sig i allt väsentligt till marinmyndigheternas förslag. I fråga om varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. !587

enskilt fartygs tillstånd torde redogörelse få tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

I sjöstyrkorna ingå vid mobilisering även vissa av sj ökarte verkets fartyg.

Rörande dessa hava varken försvarsrevisionen eller marinmyndigheterna

föreslagit några förändringar, och har icke heller jag anledning därtill.

Hjälpfartyg.

Vid sidan av örlogsflottans och sjökarteverkets fartyg hava sjöstyrkorna

vid mobilisering behov av talrika hjälpfartyg, vilkas betydelse ökats i

samma män som flottans för bevakningstjänst, minsvepningstjänst m. m.

lämpade fartyg genom utrangeringar nedgått till antalet. Hjälpfartygen

tillhandahållas från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Uppgifter

om erforderligt antal av dylika fartyg och dessas fördelning torde få

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Rörande nu nämnda fartyg

anhåller jag att i övrigt få anföra följande.

Fartyg ur handelsflottan hava sedan mycket lång tid tillbaka och i betydande

antal varit upptagna inom de vid mobilisering rustade sjöstyrkorna,

och riksdagen har vid olika tillfällen beviljat medel för anskaffande av

viss del av den för sagda fartyg erforderliga krigsutrustningen. Erfarenheterna

tala ett tydligt språk rörande behovet av handelsflottans fartyg för

krigsändamål. Sålunda utrustades inom olika krigförande länder redan

vid krigsutbrottet en mångfald av större och mindre fartyg för bevaknings-,

minsvepnings-, konvojerings-, transport- och annan tjänst, och i den mån

särskilt'' min- och undervattenskriget utvecklades, ökades antalet fartyg i

dylik tjänst till många tusen. Även för våra förhållanden är behovet

uppenbart och på grund av kusternas stora utsträckning betydande, i

främsta rummet för organiserande av minsvepningstjänsten längs kusten

och i skärgårdarna men även för ett flertal andra uppgifter. Också har försvarsrevisionen

förutsatt anlitande av för vedettbåttjänst lämpliga bogseroch

motorbåtar samt framhållit nödvändigheten av att redan i fredstid

vidtaga erforderliga förberedande åtgärder för att säkra tillgången på dylika

fartyg i användbart skick vid mobilisering. Jag är ense med revisionen

beträffande behovet av sådana förberedande åtgärder, men anser, att desamma

böra avse icke blott såsom vedettbåtar lämpliga fartyg utan överhuvud

alla för försvarets behov användbara och behövliga fartyg ur handelsflottan.

Åtgärderna böra i huvudsak gå ut på besiktning och utväljande

av lämpliga fartyg, deras fördelande för olika försvarsändamål m. m. Då

dessa åtgärder icke kunna utföras med stöd av gällande rekvisitionslag,

krävas särskilda lagfästade bestämmelser, avseende att bana väg för och

understödja ett samarbete i fredstid mellan marinens myndigheter och

handelsflottan. Genom utfärdandet av dylika bestämmelser, vilkas behövlighet

av marinmyndigheterna understrukits, synes det åsyftade försvarsändamålet

kunna säkerställas, samtidigt som önskemål från handelsflottans

Handels
flottan.

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

KungI. Maj:ts proposition nr 20.

Frivilliga

motorbåts
kåren.

Pansarskepp.

sida kunna tillmötesgås och olägenheter undvikas på ett helt annat sätt,

än om fartygen skulle utan några förberedelser tagas i anspråk vid mobilisering.

Jag har därför för avsikt att framlägga förslag till lag i sådant

syfte, varvid lagen angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens

ställande på krigsfot synes kunna tagas till förebild.

I flera fall skulle det jämväl vara ändamålsenligt att för minskande av

de under alla förhållanden mycket brådskande mobiliseringsarbetena å

handelsfartyg, avsedda för krigsbruk, redan i fredstid vidtaga sådana smärre

anordningar, som kunna erfordras för deras mobiliseringsanvändning. Dylika

anordningar, vilka givetvis på intet sätt finge inskränka fartygens användning

och utnyttjande för sitt fredliga ändamål,- kunde exempelvis bestå i

en däcksförstärkning för uppsättande av lätt kanon, fästanordningar för uppställande

av strålkastare, ångvinsch eller dylikt, relingsfästen eller liknande

för fastgörande av minsvep in. m. Utan att nu avgiva förslag i detta

hänseende anser jag det böra tagas under övervägande, om icke skyldighet

till utförande av dylika arbeten skulle kunna inryckas bland villkoren för

erhållande av rederilån.

Med utvecklingen av sjökrigets former har slutligen, såsom från marinmyndigheternas

sida jämväl framhållits, värdet för marinen att vid behov

kunna förfoga även över en del • av inom landet befintliga, för enskilt

bruk avsedda motorbåtar alltmera framträtt. Utan ett anlitande av dessa

är det knappast möjligt att ordna en tillfredsställande bevakning av de

vidsträckta skärgårdarna. Härtill kommer, att ett flertal smärre uppdrag,

såsom rapportföring m. m., med fördel kunna lämnas åt dylika motorbåtar,

varigenom de egentliga stridsfartygen frigöras för viktigare uppgifter,

Den frivilliga motorbåtskåren och dess utveckling är därför numera ett

icke ringa intresse för marinen. Genom dess befintlighet kunna i fredstid

erforderliga organisatoriska åtgärder lätt vidtagas och mobiliseringen i liöggrad

underlättas. Den möjliggör även anordnande av övningar i fredstid,

vilket såväl är erforderligt för krigsförberedelsen som ock ägnat att uppmuntra,

det värdefulla enskilda intresset för saken. I sådant svfte har

förslag till nytt reglemente för den frivilliga motorbåtskåren blivit utarbetat

i huvudsaklig överensstämmelse med reglementet för den frivilliga automobilkåren.

Ifrågavarande förslag är för närvarande beroende på Kungl.

Maj:ts prövning.

Som jag längre fram får tillfälle närmare omförmäla, har jag ansett mig

böra i beräkningarna över anslagen till flottans respektive kustartilleriets

krigsberedskap och övningar upptaga vissa belopp till övningar med frivilliga

motorbåtskåren (till drivmedel, ammunition, traktamenten in. m.).

Kustflottan.

Enligt 1914 års plan borde kustflottan år 1929 omfatta 7 färdiga

pansarskepp av Sverige typ. Därest till sagda tid några nya artillerifartyg

s. 389 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

389

ej hinna färdigbyggas, komma endast 3 sådana fartyg att då finnas. För

att i någon mån motväga detta, borde enligt marinmyndigheternas åsikt

vid sidan av dessa 3 fartyg av Sverigetyp 6 av de nuvarande äldre

pansarskeppen kvarstå i kustflottan. Marinmyndigheterna hava dock av

hänsyn till andra krav icke velat motsätta sig försvarsrevisionens förslag,

att 3 av dessa fartyg, nämligen Äran, Wasa och Dristigheten, övergå till

lokalstyrkorna, dock under framhållande av den betydande minskning i

sjöstyrkornas krigsberedskap, som följde av att sagda fartyg då icke längre

kunde bemannas och användas för operationer, förrän reservpersonal och

värnpliktiga i stort antal inkallats och samövats. I anslutning till vad

marinmyndigheterna sålunda anfört, finner jag mig ej böra ifrågasätta

någon ändring i revisionens förslag i denna del.

Pansarkryssaren Fylgia och torpedkryssaren Psilander böra givetvis,

såsom både revisionen och marinmyndigheterna förutsatt, kvarstå i kustflottan.

Sedan revisionens förslag avgavs, hava med anlitande av utav 1923

års riksdag anvisade medel torpedkryssarna Jacob Bagge och Örnen, vilka

fartyg av revisionen föreslagits att förläggas i materielreserv, börjat iståndsättas.

Under sådana förhållanden finner jag i likhet med marinmyndigheterna

det lämpligt, att dessa båda torpedkryssare i stället för 2 vida

äldre kanonbåtar kvarstå i kustflottan.

I enlighet med revisionens, av marinmyndigheterna biträdda förslag

böra vidare flottans 8 nyare jagare fortfarande ingå i kustflottan.

Beträffande de nu i kustflottan ingående 13 st. 1. klass torpedbåtarna

hava marinmyndigheterna framhållit, att desamma hade en synnerligen

viktig användning såsom bevakningsfartyg mot undervattensbåtar, samt att

denna tjänst icke kunde fyllas med ett så ringa antal, som revisionen

föreslagit, nämligen 8, utan att för ändamålet krävdes åtminstone 12 enheter.

Jag finner mig i anslutning härtill böra tillstyrka, att antalet

torpedbåtar i kustflottan bestämmes till 12.

Flottans nuvarande båda motortorpedbåtar, som ingå i lokalstyrka, hava

av revisionen föreslagits att flyttas till kustflottan. I betraktande av dessa

fartygs ringa storlek och mindre tillfredsställande sjöegenskaper anser jag i

likhet med marinmyndigheterna, att de fortfarande böra tillhöra lokalstyrka.

Såsom revisionen och marinmyndigheterna föreslagit, böra givetvis flottans

6 nyare 1. kl. torpedundervattensbåtar fortfarande — såsom hitintills —- ingå i kustflottan.

I likhet med revisionen och marinmyndigheterna finner jag, att minkryssaren

Clas Fleming fortfarande och minundervattensbåten Valen efter

dess färdigbyggande böra ingå i kustflottan.

Av depåfartygen bör Svea i enlighet med revisionens, av marinmyndigheterna

tillstyrkta förslag fortfarande ingå i kustflottan såsom depåfartyg

för där befintliga torpedundervattensbåtar. I annat sammanhang föreslår

jag, att pansarskeppet Oden eller annat äldre pansarskepp inredes till depåfartyg

för kustflottans flygstation.

Kryssare.

Jagare.

Torpedbåtar.

Motor
torpedbåtar.

Torpedun

dervattensbåtar.

Minfartyg.

Depåfartyg.

s. 390 Kontrollera mot PDF

Yedettbåtar.

Lasaretts
fartyg.

Fansarskepp.

Övervattcns
torpedfartyg.

Undervattens
båtar.

Depåfartyg.

390 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Såsom hitintills varit förhållandet, bör kanonbåten Svensksund alltjämt

behållas i kustflottan för sjömätningsarbeten och militärledsbelysning.

Av de nu i kustflottan ingående 16 vedettbåtarna äro 12 avsedda att

jämte depåfartyg bilda två minsvepningsdivisioner. Av de återstående

vedettbåtarna äro 3 tilldelade Sverige-divisionen och 1 kustflottans flygstation.

I likhet med marinmyndigheterna finner jag denna fördelning

och härav betingat antal böra bibehållas.

Mot revisionens förslag om överförande av lasarettsfartyget Verdande

till materielreserven hava myndigheterna icke haft något att erinra, varvid

dock påpekats, att personal i stället måste upptagas för ett lijälplasarettsfartyg.

Jag ansluter mig härtill.

Lokalstyrkorna.

I lokalstyrkorna ingå för närvarande 5 pansarskepp, vilket antal av

försvarsrevisionen föreslagits att minskas till 3. Det är, såsom ock marinmyndigheterna

betonat, tydligt, att detta antal icke motsvarar behovet, då

det gäller att fördela dessa fartyg till ett flertal lokalstyrkor, förlagda till

från varandra vitt skilda och delvis mycket vidsträckta områden. Med hänsyn

till nödvändigheten att i möjligaste mån bespara personal anser jag

mig dock böra följa revisionens förslag. I lokalstyrkorna böra sålunda

ingå pansarskeppen Äran, Wasa och Dristigheten.

Antalet övervattenstorpedfartyg i lokalstyrkorna skulle enligt revisionens

förslag bliva sammanlagt endast 13, nämligen 8 st. 1. klass och 5 st.

2. klass torpedbåtar. Detta ringa antal motsvarar uppenbarligen icke behovet,

särskilt som till de uppgifter, vilka hittills påvilat torpedbåtarna,

kommit bevakningstjänst mot undervattensbåtar, för vilken tjänst andra

lämpliga fartyg saknas. Detta har ock framhållits av marinmyndigheterna,

vilka funnit det nödvändigt att, intill dess genom nybyggnad eller överföring

från kustflottan ett tillräckligt antal övervattenstorpedfartyg tillförts

lokalstyrkorna, täcka bristen på dylika genom att tillsvidare i lokalstyrkorna

behålla jagarna Mode och Magne samt torpedbåtarna Plejad och Nr 5—9,

vilka icke natt åldern för överförande till materielreserv. Jäg finner mig

böra ansluta mig till myndigheternas förslag i förevarande hänseende.

I fråga om undervattensbåtar har varken från försvarsrevisionens eller

myndigheternas sida ifrågasatts någon förändring i den för närvarande

tillämpade fördelningen, vilken också synes mig böra fortfarande lända

till efterrättelse.

Försvarsrevisionen har för lokalstyrkorna avsett dels torpedkryssaren

Claes Horn och dels 3 depåfartyg av kanonbåtstyp. Det sammanlagda behovet

av depåfartyg i lokalstyrkorna uppgår emellertid till 5 fartyg, nämligen

4 för undervattensbåtar och 1 för motortorpedbåtar. Sedan Claes

Horn numera blivit utrangerad, måste därför 5 fartyg av kanonbåtstyp

avses för ändamålet, och föreslår jag härtill kanonbåtarna Blenda, Bota,

Skagul, Skuld och Disa.

s. 391 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 391

Det tillgängliga antalet vedettbåtar för lokalstyrkorna utgör 14. Av dessa

skulle enligt försvarsrevisionens förslag behållas 6, vilket antal räcker för

eu fulltalig minsvepningsdivision d. v. s. för endast eu lokalstyrka. Marinmyndigheterna

hava förklarat sig anse, att det varit riktigare att bibehålla

åtminstone ytterligare 6 vedettbåtar i lokalstyrka, sa att eu fullständig

division kunnat tilldelas en andra lokalstyrka, men med hänsyn till andra

behov och i betraktande av de äldsta vedettbåtarnas bristfälliga tillstånd

icke framställt något förslag i denna riktning. Icke heller jag anser mig

böra föreslå någon ändring i revisionens förslag.

Materielreserv och utrangering.

Efter år 1914 och till ingången av år 1923 hava följande fartyg utrangerats,

nämligen:

2. klass pansarbåtarna John Ericsson, Thordön och Tirfing;

3. klass pansarbåtarna Hildur, Gerda, Björn, Ulf, Berserk, Solve och Folke;

torpedundervattensbåtarna Hvalen och Nr 1;

depåfartyget Skägg ald;

vedettbåten Nr 6;

ångfartygen Kåre och Alfhild; samt

logera en tsfartygen Eugenie och Stockholm.

Vidare hava under samma tid torpedkryssaren Clas Uggla och ångfartyget

Gunhild gått förlorade samt vedettbåtarna Nr 7, 8, 9 och 10 överförts

till kustfästning och ångfartyget Rån till sj ökarte verket.

Under samma tid hava slutligen pansarbaten Svea ombyggts till depafartyg

för undervattensbåtar samt till vedettbåtar överförts torpedbatarna

Nr 71, 73, 75, 77, 1, 2, 3 och 4, en lysmaskinbåt ävensom torpedbåtarna

Komet, Gondol, Gudur, Nr 85, 83, 81 och 79, Blixt Meteor, Stjerna,

Orkan, Bris, Vind, Virgo, Mina, Orion, Sirius och Kapella, varvid dessa

fartyg erhållit namnen vedettbåtarna Nr 11—37.

Såsom av tabellen å sid. 385 framgår, voro vid ingången av år 1923

samtliga flottan tillhörande s. k. övriga fartyg, nämligen chefsfartyg, ångfartyg,

skeppsgossefartyg och logementsfartyg, förlagda i materielreserv.

Eörsvarsrevisionen har, såsom ovan erinrats, föreslagit, att jämväl ett

betydande antal stridsfartyg ävensom ett trängfartyg skulle förläggas i materielreserv,

nämligen

pansarskeppen Niord, Thor, Oden, Thule och Göta,

torpedkryssarna Jacob Bagge och Örnen,

jagarna Magne och Mode,

torpedbåtarna Plejad samt Nr 5, 6, 7, 8 och 9,

kanonbåten Disa samt

lasarettsfartyget Verdande.

Vidare har revisionen till utrangering föreslagit:

minfartyget Edda,

Yodottbutar.

Förhållandena

den

1 januari

1923.

Försvars
revisionen.

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Marinmyndigheterna.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vedettbåtarna Nr 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 24, 25 och 26,

chefsfartyget Brott och ångfartyget Sköldmön samt

logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping.

Såsom av det föregående framgår, hava marinmyndigheterna på anförda

skäl icke kunnat tillstyrka revisionens förslag i fråga om ovannämnda torpedkryssare,

jagare och torpedbåtar samt 3 vedettbåtar (Nr 24, 25 och

26). Myndigheterna tillstyrkte däremot förläggandet i materielreserv av

pansarskeppen Niord och Thor, kanonbåtarna Rota och Disa samt lasarettsfartyget

Verdande ävensom utrangeringen av kanonbåten (minfartyget) Edda,

vedettbåtarna Nr 11—18, ångfartyget Sköldmön och chefsfartyget Drott, det

sistnämnda dock under förutsättning att ett nytt fartyg anskaffades, som

på ett värdigt sätt kunde tjänstgöra för H. M. Konungens resor till sjöss.

Pansarskeppet Oden borde inredas såsom depå fartyg för flygbåtar. Vidkommande

pansarskeppen Thule och Göta, föresloge marinmyndigheterna,

att dessa fartyg, som passerat livslängdsgränsen i lokalstyrka, skulle utrangeras

såsom stridsfartyg och användas såsom logementsfartyg. Vidare

borde, utöver vad revisionen föreslagit, torpedkryssaren Claes Horn utrangeras,

emedan den befunnits vara i synnerligen bristfälligt skick. Frågan

om ovannämnda tre logementsfartygs ^rangering borde upptagas till prövning

först i samband med uppgörande av en fullständig plan för sjöförsvarets

ordnande.

I ändamål att utan dröjsmål åstadkomma så stora besparingar som möjligt

på flottans underliållsanslag har Kungl. Maj:t i anslutning till försvarsrevisionens

förslag och marinmyndigheternas däröver avgivna yttrande

redan beslutat utrangering utav vissa av ovannämnda fartyg. Sålunda

bär genom beslut den 12 oktober 1923 anbefallts, att följande fartyg

skola utrangeras, nämligen:

torpedkryssaren Claes Horn,

kanonbåten (minfartyget) Edda,

vedettbåtarna Nr 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18 samt

chefsfartyget Drott och

ångfartyget Sköldmön.

Genom nyssnämnda beslut hava vidare pansarskeppen Thule och Göta

utrangerats såsom stridsfartyg och uppförts såsom logementsfartyg, varjämte

åt marinförvaltningen uppdragits att inkomma med förslag rörande

de förändringsarbeten, som böra vidtagas å sagda fartyg för att de med

minsta möjliga kostnad må bliva lämpliga för sitt nya ändamål.

I skrivelse den 14 december 1923 har marinförvaltningen inkommit

med den sålunda infordrade utredningen och därvid till eu början framhållit,

hurusom marinmyndigheterna vid flerfaldiga tillfällen anmält behovet

av nya logementsfartyg, särskilt vidkommande flygvapnet. Kostnaden

för förändring av förutvarande pansarbåten Göta beräknades uppgå till

130.000 kronor. Denna kostnad kunde lämpligen bestridas av de medel,

4.500.000 kronor, vilka beviljats för byggande under perioden 1915 —1919

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20.

393

av två jagare, men som genom nybyggnadernas inställande icke blivit

tagna i anspråk för sitt ursprungliga ändamål. Den ännu odisponerade

behållningen å sagda medel utgjorde 333,500 kronor. Kostnaden för

förutvarande pansarbåten Tkules omändring till logementsfartyg skulle uppgå

till ungefär motsvarande belopp eller 130,000 kronor.

Då den sålunda ifrågasatta förändringen av förutvarande pansarbåtarna

Göta och Thule synes vara erforderlig och ändamålsenlig för deras nya

ändamål som logementsfartyg, anser jag, att densamma snarast bör komma

till utförande. För bestridande av de därmed förenade kostnaderna, tillhopa

högst 260,000 kronor, torde få användas nyssnämnda, ännu icke

disponerade behållning å ursprungligen för byggande av två jagare avsedda

medel. Den här förordade åtgärden, genom vilken en till logementsfartyg

förändrad pansarbåt — förslagsvis Göta — kan ställas till flygvapnets

förfogande, inverkar icke på det förslag om inredande av pansarskeppet

Oden eller annat äldre pansarskepp till flygdepåfartyg, vartill jag vid redogörelsen

för flygvapnet återkommer. Sedan här förordade ändringsarbeten

blivit verkställda, bör frågan om utrangering av logementsfartygen Saga,

Vanadis och Norrköping upptagas.

Liksom revisionen och marinmyndigheterna anser jag, att pansarskeppen

Niord och Thor numera böra överföras till materielreserv. Vidare har jag

i det föregående föreslagit, att kanonbåtarna Rota och Disa skola kvarstå i

lokalstyrka.

För att fylla det alltmera trängande behovet av lämpliga övningsfartyg

för skeppsgossarna har under senare delen av 1923 ett för övningsändamål

avsett fartyg, fregattskeppet G. D. Kennedy, som tidigare använts

av enskilt rederi för utbildande av sjömän, inköpts och under namnet

af Ghapman införlivats med flottan. Efter marinmyndigheternas hörande har

genom beslut den 25 januari 1923 anbefallts, att skeppsgossefartyget

Gladan skall utrangeras.

I anslutning till ovannämnda åtgärder och till i det föregående framställt

förslag om sjöstyrkornas sammansättning skulle materielreserven

komma att utgöras av pansarskeppen Niord och Thor samt lasarettsfartyget

Verdande.

Dessa fartyg böra, såsom redan är fallet, vara upplagda. Däremot förutsätter

jag, att samtliga de i kustflotta eller lokalstyrka ingående fartygen

utom nyssnämnda lasarettsfartyg skola hållas i någon av de fastställda

beredskapsgraderna och sålunda icke vara upplagda.

Till materielreserven böra liksom hittills vidare hänföras de av flottans

fartyg, vilka icke avses att vid mobilisering eller senare ingå i sjöstyrka,

nämligen

skeppsgossefartygen af Ghapman, Jarramas, Najaden och Fallcen,

logem en tsfartygen Thule, Göta och Freja samt beroende av blivande

utredning

något eller några av logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping.

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Sammanfattning.

Fartygens fördelning enligt det av mig nu framlagda förslaget framgår

av följande förteckning å flottans fartyg, vilken jämväl angiver varje fartygs

deplacement, färdigbyggnadsår och ålder vid utgången av budgetåret 1922

—1923. Därpå följande tabell upptager i sammandrag jämförelse mellan

flottans fartygs fördelning såväl vid tiden för avgivandet av revisionens

förslag som för närvarande ävensom deras fördelning enligt revisionens,

marinmyndigheternas och föreliggande förslag.

Förteckning över flottans fartyg enligt föreliggande förslag.

Fartyg

Deplacement

Färdigbyggt år

Ålder år 1923

Kustflotta

Lokalstyrka

Materielreserv

Anmärkningar

i

Stridsfartyg.

Pansarskepp.

! Gustaf V ...........................

7 600

1921

2

1

_

_

Drottning Victoria...............

7 600

1921

2

1

—

—

j Sverige .............................

7 600

1917

6

1

—

—

1 Oscar II.............................

4 600

1907

16

1

—

—

J Manligheten........................

3 800

1904

19

1

—

—

Tapperheten........................

3 800

1903

20

1

—

—

Wasa .................................

3 800

1902

21

—

1

—

| Aran ................................

3 800

1902

21

—

1

—

i Dristigheten.......................

3 600

1901

22

—

1

—

Niord (ändr. 1917) .............

3 700

1899

24

—

—

1

Thor ( » 1916) ...............

3 700

1899

24

6

3

1

_2

Kryssare.

j Fylgia, pansarkryssare.........

5 000

1907

16

1

—

—.

| Clas Fleming, minkryssare ...

1800

1914

9

1

—

—

| Psilander, torpedkryssare......

850

1900

23

1

—

—

Jacoh Bagge, d:o ..............

850

1898

25

1

—

—

'' Örnen, d:o..........................

850

1897

26

1

5

Jagare.

Wr angel.............................

560

1918

5

i

—

_

Wachtmeister ..

560

1918

5

i

_

_

Munin.................................

460

1912

11

i

—

—

Hugin................................

460

1911

12

i

—

—

Vidar ........................

460

1910

13

i

—

—

Ragnar ...............

460

1909

14

i

—

_

Sigurd ...........................

460

1909

14

i

—

___

Wale ............................

460

1908

15

i

—

—

Magne ...............

460

1905

18

—

1

_

Mode .................................

460

1902

21

—

8

1

2

_

s. 395 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

395

b

*1

p:

|

W

i

t1

B

CD

C-.

P-

©

7?

P

C/J

rf-

F a r t y g

IT

a

crq

►i

P»

C/J

3

2.

CD’

Anmärkningar

Cfc}

O

3 1

ro

ö

**

ep

bo

P

t-s

K

P

CO

CD

p*

" 1

CO

Torpedbåtar.

:

Vega .................................

Vesta ................................

120

1912

11

l

—

—

120

1912 I

11

l

—

—

Polaris ..............................

120

1910

13

l

—

—

Perseus ..............................

120

1910

13

1

—

Regulus..............................

120

120

1910

1910 1

13

13

l

l

—

—

—

Antares ..............................

120

1909

14

l

—

—

År c tur us ...........................

120

1909

14

l

—

—

Altair................................

120

1909

14

l

—

—

Argo .................................

Castor.................................

120

120

1909

1909

14

14

l

l

—

—

Pollux ..............................

120

1909

14

l

—

—

120

1909

14

—

i

—

Thetis.................................

120

1909

14

—

i

—

Astrea .............................

120

1909

14

—

i

—

Spica .................................

120

1908

15

—

i

—

Plejad ...............................

120

1905

18

—

i

—

Torpedbåten nr 5 ...............

» » 6 ...............

60

60

1908

1908

15

15

_

1

1

—

» » 7 ...............

60

1907

16

—

i

—

.. » 8 ...............

60

1907

16

—

i

—

» 9 ...............

60

1907

16

—

i

—

» »10 ...............

60

1909

14

—

i

—

» »11 ..............

60

1909

14

—

i

—

,, ii 12 ...............

60

1908

15

—

i

—

.. -i 14 ...............

60

1908

15

—

i

—

■i ii 15 ...............

60

1908

15

—

i

—

12

15

—

Motortorpedbåtar.

Motortorpedbåten nr 1........

11

1919

4

—

i

—

.. 2.........

11

1919

4

—

1

—

Undervattensbåtar.

—

2

—

Valen .................................

—

—

—

1

—

—

Under byggnad.

Uttern ...............................

—

1921

2

l

—

—

mera ..............................

—

1921

i 2

1

—

—

Bävern .............................

—

1921

2

1

—

—

Valrossen ...........................

—

1920

3

1

—

—

Sälen ................................

—

1920

O

1

—

—

Hajen................................

—

1920

3

1

i

—

Delfinen.............................

—

1915

8

—

—

Tumlaren ........................

—

1914

Q

—

i

—

Svärdfisken .......................

—

1914''

9

—

i

—

Abborren ..........................

—

1916

7

—

i

—

Braxen .............................

—

1916

7

—

i

—

Gäddan .............................

—

1915

8

—

i

—

Laxen................................

—

1915

8

—

i

—

U-båten nr 2 ....................

—

1909

14

—

i

—

» »> 3 ....................

—

1909

14

—

i

—

■i » 4 ....................

—

1910

13

—

i

—

7

10

| -

1

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Fartyg

Deplacement

Färdigbyggt år

Ålder år 1923

Kustflotta

Lokalstyrka

Materielreserv

Anmärkningar

Depåfartyg m. fl.

Oden,1) depåfartyg..............

3 700

1897

26

1

_

_

Svea, » ...............

3 050

1886

37

1

_

_

Blenda, » ...............

500

1874

49

—

1

_

Disa, » ...............

500

1877

46

_

1

_

Skagul, » ...............

600

1878

45

—

1

_

Rota, » ...............

600

1878

45

_

1

_

Skuld, » ..............

600

1879

44

_

1

_

Svensksund, kanonbåt .........

400

1891

32

1

—

3

5

Vedettbåtar.

Sökaren ..............................

225

1918

5

1

_

_

Sveparen ...........................

225

1918

5

1

—

—

Sprängaren .......................

225

1918

5

1

_

_

Yedettbåten nr 19 ............

70

1914

9

1

_

_

» » 20...............

105

1896

27

1

_

_

» » 21 ...............

80

1894

29

—

i

_

» » 22...............

80

1894

29

_

i

_

» .. 23 ...

60

1903

20

—

i

_

» » 24...............

60

1903

20

—

i

__

» » 25...............

60

1903

20

—

i

_

» » 26...............

60

1903

20

—

i

_

» » 27 ..............

no

1898

25

1

_

_

» » 28.............

no

1899

24

1

_

_

» » 29...............

no

1899

24

1

—

_

» » 30............

no

1900

23

1

—

_

» » 31..............

no

1900

23

1

—

_

» » 32...............

no

1900

23

1

_

_

•

» » 33...............

no

1902

21

1

—

_

» » 34..............

no

1902 ■

21

1

_

_

» » 35 ...

no

1903

20

1

—

—

» » 36......

no

1903

20

1

_

_

» » 37...............

no

1904

19

1

—

—

16

6

Trängfartyg.

1

Yerdande, lasarettsfartyg......

500

1878

45

—

—

1

Övriga fartyg.

I

Skeppsgossefartyg.

af Chapman..............

1350

1888

35

_

_

1

Jarramas ............

350

1900

23

_

_

1

N aj aden............

350

1897

26

_

_

1

Falken ..............................

140

1877

46

—

—

1

Logementsfartyg.

—

—

4

[Härutöver de till utrangre-

Tbule ................................j

3 350

1893 1

30

—

—

1

[ ring eventuellt ifrågakom-

Göta .................................

3 3ö0

1891

32

—

—

1

mande logementsfartygen

Frej a ...............................j

1 600

1885

38

—

—

1

Saga, Vanadis och Norr-

„ köping.

) Eventuellt annat äldre pansarskepp.

s. 397 Kontrollera mot PDF

397

Kungl. Maj. ts proposition nr 20.

Tabell över fördelningen av llottans fartyg.

(K betecknar kustflotta, L lokalstyrka, M materielreserv och IT utrangering.)

Fördelning

vid tiden

Fördelnin

g

Fördelning

enligt

Fördelning

vid utgången

av år 1923

Nu före-

för revisio- nens förslag

enligt

revisionens

inarinmyndig-

(U betecknar

verkställd

slagen för- delning

(början av

1923)

lerslå#

förslag

utrangering

under året)

K

L

SI

K

L

M

C

K

L

Si

U

K

L

SI

U

K

L|S1

u

Stridsfartyg.

Artillerlfartyg.

Pansarskepp. Sverigetyp...

3

—

—

3

—

—

—

3

—

—

—

3

—

—

—

3

—

—

—

» , äldre typ ...

6

5

—

O

O

3

5

—

3

3

2

2

6

3

—

2

3

3

2

Pansarkryssare...............

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

Torpedkryssare ..............

3

1

—

1

1

2

—

3

—

—

1

3

—

—

1

O

—

—

—

Torpedfartyg.

Jagare .......................

8

2

—

8

—

2

—

8

2

—

—

8

2

—

—

8

2

—

—

Torpedbåtar .................

13

14

—

8

13

6

—

12

15

—

—

13

14

—

—

12

15

—

—

Motortorpedbåtar ..........

—

2

—

2

—

—

—

—

2

—

—

—

2

—

—

—

2

—

—

Torpedundervattensbåtar..

6

10

—

6

10

—

—

6

10

—

—

6

10

—

—

6

10

—

—

Minfartyg.

Minkryssare .................

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

i

—

—

—

1

—

—

—

Minundervattensbåt........

(1)

—

—

(1)

—

—

(1)

—

—

—

(b

—

—

—

4)

—

—

—

Specialfartyg.

Depåfartyg och kanon-

båtar .......................

4

4

—

3

3

1

1

3

3

2

1

4

3

—

1

3

5

—

—

Vedettbåtar ..................

16

14

—

12

7

—

11

15

7

—

8

15

7

—

8

16

6

—

—

Trängfartyg.

j Lasarettsfartyg..............

1

—

--

—

—

1

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

1

—

Övriga fartyg.

j Chefsfartyg ..................

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

Ångfartyg.....................

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

—

Skeppsgossefartyg .........

—

—

4

—

4

—

—

—

4

—

—

—

4

—

—

—

4

—

Logementsfartyg............

—

—

4

—

1

3

—

—

4

—

—

—

6

—

—

—

3

3

63

52

10

49

37

22

17

56

42

13

14

62

41

10

14

57 43

10

3

ii5

86

98

103

100

Summa

125

125

125

113

113

4. Ersiittni tingsbyggnad.

Såsom redan tidigare framhållits, har försvarsrevisionen förutsatt, att

med upprättandet av eu fullständig flottplan borde anstå under femårsperioden

den 1 juli 1924—den 30 juni 1929, under vilken tid flottans

fartyg endast skulle i viss utsträckning vidmakthållas. Något program

härför har revisionen icke ansett sig kunna uppgöra, utan har revisionen

inskränkt sig till att såsom sin mening uttala, att ersättningsbyggnaden

borde omfatta endast en del av torpedfartygen samt alls icke gälla artillerifartyg

eller minfartyg. För sådan ersättningsbyggnad har revisionen

i sina beräkningar upptagit ett årligt nybyggnadsanslag under berörda

femårsperiod av 5 miljoner kronor.

Försvars
revisionen.

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Marinmyn
digheterna.

Marinmyndigheterna hava lämnat en fullständig redogörelse ej mindre

för den ersättningsbyggnad, som vore erforderlig till och med år 1929

för att vidmakthålla flottan enligt 1914 års plan och således i materiellt

hänseende ungefär vid motsvarande styrka, som den innehade före antagandet

av sagda plan, än även för den ersättningsbyggnad, som under

nämnda tid måste äga rum för att vidmakthålla flottans vid avgivandet

av revisionens förslag befintliga fartygsbestånd. Av denna redogörelse

framgår, att ersättningsbyggnaden borde omfatta

1 förra fallet:

4 pansarskepp,

12 jagare och

5 torpedundervattensbåtar,

samt i senare fallet:

2 pansarskepp (ersättning för Oscar II och Manligheten),

1 pansarkryssare (ersättning för Fylgia),

1 torpedkryssare (ersättning för Psilander),

6 jagare (ersättning för Wale, Ragnar, Sigurd, Vidar, Hugin och Munin),

16 torpedbåtar (ersättning för Iris, Thetis, Spica, Astrea, Polaris,

Perseus, Regulus, Rigel, Antares, Arcturus, Altair, Argo, Castor, Pollux,

Vega och Vesta) och

3 torpedundervattensbåtar (ersättning för undervattensbåtarna nr 2, 3

och 4).

Marinmyndigheterna hava vidare påpekat, att den av revisionen förutsatta

nybyggnadssumman blott försloge till ersättning för ett ringa antal

fartyg, exempelvis endast till 3—4 jagare eller undervattensbåtar. Huru

än berörda summa fördelades, bleve den oundvikliga följden, att flottan

nedsjönke i ett tillstånd av ytterlig svaghet, och detta tillstånd skulle

komma att inträda redan före den ifrågasatta femårsperiodens utgång. Redan

mot slutet av år 1927 skulle sålunda hela antalet fartyg i kustflottan,

som icke passerat åldersgränsen därstädes och som kunde anses någorlunda

moderna, komma att utgöras av endast

3 pansarskepp,

3 jagare,

6 torpedundervattensbåtar och

2 minfartyg,

vartill skulle komma vad som kunnat färdigbyggas för tre års anslag om

5 miljoner kronor, exempelvis 2 jagare.

Det vore uppenbart, att en kustflotta, som endast omfattade ett så

ringa antal moderna fartyg, icke vore i stånd att fylla sina ytterligt

viktiga uppgifter i vårt lands försvar. Myndigheterna ville därför framhålla

det alltmera trängande behovet av att kraftiga åtgärder vidtoges för avhjälpande

av åtminstone de största bristerna inom den flytande materielen.

Om icke så skedde, komme sjöförsvarets sedan ett flertal år pågående

förfall att inom kort hava lett därhän, att flottan icke närmelsevis kunde

fylla de uppgifter, som tillkomme henne och kunde fullgöras endast av henne.

s. 399 Kontrollera mot PDF

399

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bristerna vore störst i fråga om övervattenstorpedfartyg, men jämväl

mycket kännbara i fråga om såväl artillerifartyg som torpedundervattensbåtar.

Det vore endast hänsyn till ekonomiska förhållanden, som kunde

föranleda, att ersättningsbyggnad beträffande vissa fartygsklasser, såsom

artillerifartyg, uppskötes ännu några år. Däremot måste ersättningsbyggnad

av jagare och torpedundervattensbåtar omedelbart upptagas med full

kraft, varjämte försöksanskaffning av motortorpedbåtar borde fortsättas, på

det att en för lokalstyrkorna lämplig typ av övervattenstorpedfartyg snarast

måtte kunna utrönas.

På grund härav och då en samtidig beställning av ett flertal fartyg ur

olika synpunkter vore till fördel, borde ersättningsbyggnaden nu bestämmas

för tiden till den 1 juli 1927 samt omfatta 4 jagare, 3 torpedundervattensbåtar

och 2 motortorpedbåtar. Den härför erforderliga anskaffningskostnaden,

42 miljoner kronor, borde under budgetåren 1924 25,

1925—26 och 1926—27 utgå med 14 miljoner kronor om året.

Det torde icke kunna bestridas, att det är synnerligen allvarliga förhållanden

med avseende på det hastigt fortgående försämrandet av flottans fartygsmateriel,

som marinmyndigheterna här framdragit. Det kan och får ej

döljas, att flottan undergått och allt fortfarande går mot eu för riket farlig

värdeminskning, ett förhållande som uppenbarligen påfordrar statsmakternas

kraftiga ingripande, därest icke vårt sjöförsvars brukbarhet och effektivitet

skall i högsta grad äventyras.

Fartygsbeståndets storlek den 1 juli åren 1914, 1923 och 1929 i fråga

om egentliga stridsfartyg, d. v. s. artilleri-, torped- och minfartyg, beräknad

efter i det föregående antagna livslängder, angives i följande tabell.

Fartygsslag

Antal lh 1914

Antal Vt 1923

Antal Vt 1929

Kust-

flotta

Lokal-

styrka

Sum-

ma

Kust-

flotta

Lokal-

styrka

Sum-

ma

Kust-

flotta

Lokal-

styrka

Sum-

ma

Artillerifartyg.

Pansarbåtar, 1. kl. (p:skepp)

9

3

12

5

7

12

3

6

9

» 2. och 3. kl. ...

—

10

10

—

—

—

—

—

—

Pansarkryssare ..................

1

—

1

1

—

1

—

1

4 i

Torpedkryssare..................

5

—

5

—

4

4

—

1

1

Summa

15

13

28

G

11

17

3

8

11

Torpedfartyg.

Jagare..............................

8

—

8

8

2

10

2

7

9

Torpedbåtar .....................

28

19

47

16

23

39

—

27

27

Motortorpedbåtar...............

—

—

2

2

| -

2

2

Torpedundervattensbåtar ...

1

4

5

9

7

16

1 6

7

13

Summa

37

23

60

33

34

67

8

43

Öl

Minfartyg.

Minkryssare....................

1

1

2

1

—

1

1

—

1

Minundervattensbåtar (under

byggnad)........................

—

—

—

1

—

1

1

—

1

Summa

1

1

2

2

—

2

2

—

2

Tillsammans

53

37

90

1 41

45

86

13

51

64

Sammanlagt deplacement, ton

52 665

20 070

72 735

48 340 33 322

81 662

129 495

36 517

66 012

Departements
chefen.

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Kungl. Maj it s proposition nr 20.

Denna tabell visar sålunda, att antalet artilleri-, torped- och minfartyg,

som icke överskridit den för tjänst i kustflottan förutsatta livslängden,

under tiden 1914—1923 nedgått från 53 till 41 och, därest icke några

ersättningsbyggnader bleve färdiga till år 1929, vid denna tid skulle hava

sjunkit till endast 13. Det sammanlagda deplacementet av ifrågavarande

fartyg, som år 1914 uppgick till omkring 52,700 ton, har år 1923

sjunkit till omkring 48,300 ton och skulle under nyssnämnda förutsättning

år 1929 hava nedgått till omkring 29,500 ton.

Försvararevisionen har betonat, att dess förslag till sjöförsvarets ordnande

förutsatte några års uppskov med fastställandet av en fullständig flottplan,

vilken borde grundas på ytterligare erfarenheter beträffande fartygsmaterielen.

Att revisionen ansett sig kunna stanna vid att föreslå en i jämförelse med

myndigheternas yrkande mycket begränsad summa för ersättningsbyggnad

synes vidare till stor del vara grundat på den förutsättningen, att vissa

av Östersjöns flottor nu vore väsentligt svagare än före världskriget och

att särskilt den ryska skulle befinna sig i ett tillstånd av långt driven

vanskötsel.

Med anledning härav har jag från chefen för marinstaben infordrat vissa

uPPgifter rörande förhållandena inom de större Östersjömarinerna, och

framgår av dessa uppgifter följande.

Den tyska flottan, vars styrka för närvarande är begränsad av Versaillesfredens

bestämmelser, saknar visserligen undervattensbåtar men innehar dock

1 fråga om slagskepp, lätta kryssare och jagare en aktningsbjudande styrka,

som dessutom hålles i liög grad av krigsberedskap, därigenom att större delen

av densamma och särskilt ett betydande antal jagare ständigt äro rustade

med i lång tjänst varande bemanning.

En närmare granskning av den tyska flottans storlek och beskaffenhet

giver följande resultat.

Artillerifartygen utgöras för närvarande av 8 slagskepp och 8 kryssare.

Slagskeppen hava vartdera 13,200 tons deplacement och äro sålunda inemot

dubbelt så störa som Sverigetypens fartyg. De äro alla bestyckade med

28 cm. och 17 (15) cm. kanoner samt lätt artilleri och 50 om. torpeder.

Farten uppgår till omkring 19 knop. Kryssarna äro av lätt typ, deplacementet

är i medeltal 2,800 ton, d. v. s. något mera än hälften av Fylgias.

Bestyckningen utgöres av 10.5 cm. kanoner samt lätt artilleri och 50 cm.

torpeder. Dessutom är en lätt kryssare under byggnad, vilkens deplacement

sannolikt torde komma att uppgå till omkring 5,600 ton.

Torpedfartygen utgöras av 16 jagare med i medeltal 600 tons deplacement

och 16 något mindre dylika med i medeltal 550 tons deplacement, de sistnämnda^

motsvara sålunda svenska flottans nuvarande största, nämligen de

2 av Wrangeltyp. Bestyckningen utgöres på den större typen av 10.5 cm.

kanoner och 50 cm. torpeder, på den mindre av 8.8 cm. kanoner och 45 cm.

torpeder. Farten uppgår till 30—32 knop.

t ndervattensbåtar och särskilda minfartyg finnas icke, men såväl de lätta

kryssarna som jagarna äro anordnade för minfällning. Slutligen finnas en

del specialfartyg, såsom tenders, sjömätningsfartyg m. fl.

Jämlikt Versaillesfredens bestämmelser får bemanning finnas till 6 slagskepp,

6 kryssare samt 12 större och 12 mindre torpedbåtar, i vilkas sistnämndas

ställe för närvarande användas de ovannämnda mindre jagarna.

s. 401 Kontrollera mot PDF

401

Kung!.. Maj:ts proposition nr 20.

Återstoden av antalet befintliga fartyg, d. v. s. ’/4 av varje slag, motsvarar

således inaterielreserv. Den flotta, som kan bemannas, omfattar alltså 12

artillerifartyg om sammanlagt omkring 90,000 tons deplacement samt 24 jagare

om sammanlagt omkring 13,000 tons deplacement, eller sålunda tillsammans

omkring 109,000 ton frånsett specialfartyg. 4 fredstid är en väsentlig och

med varje år växande del av denna flotta ständigt rustad med av uteslutande

stammanskap sammansatta besättningar med lång tjänstetid. För närvarande

utgöres denna ständigt rustade del av 3 slagskepp, 5 kryssare och 22 jagare

samt eu del specialfartyg.

Den ryska flottan, sådan den i tillgängliga publikationer angives vara beskaffad,

har redan nu i avsevärd grad hunnit upprättas ur det förfall, i

vilket den befann sig under krigets senaste år. Den omfattar i tjänst varande

slagskepp, kryssare, stora jagare och undervattensbåtar. Även denna

flotta är, jämförd med våra förhållanden, av en betydande styrka och slagfärdighet,

och stora ansträngningar göras för att ytterligare utveckla densamma.

Av Rysslands sjöstridskrafter komma för vårt vidkommande i första hand

i betraktande de till Östersjön och Norra Ishavet fördelade, vilka sjöstridskrafter

i full utsträckning och utan hinder av andra makter kunna insättas

i krigsföretag på de hav, som omgiva Sverige.

De artillerifartyg, som ingå i dessa flottor, äro slagskepp av Dreadnoughttyp,

en pansarkryssare, en lätt kryssare och stora kanonbåtar. Slagskeppen

äro bestyckade med 30.5 cm., 20.3 cm. och 12 cm. kanoner samt lätt artilleri

och 45 cm. torpeder. Farten upptages för Dreadnoughtslagskeppen till 23

knop. Pansarkryssaren har 16,900 tons deplacement och är bestyckad med

25.4 cm., 20.3 om. och 12 cm. kanoner samt lätt artilleri och 45 cm. torpeder.

Den lätta, pansrade kryssaren har 6,800 tons deplacement, sålunda

.avsevärt överstigande Fylgias; den är bestyckad med 13 cm. kanoner och

lätt artilleri samt 53 cm. torpeder, farten är 30 knop. Kanonbåtarna hava

omkring 1,500 tons deplacement, motsvarande sålunda det dubbla hos våra

torpedkryssare, samt äro bestyckade med medelsvårt och lätt artilleri.

Det sammanlagda deplacementet av artillerifartyg uppgår till 125,000—140,000

ton. Av detta beräknas krigsdugligt 80,000—100,000 ton, omfattande samtliga

ovannämnda fartygsslag. Slagskeppen och särskilt kryssarna äro av

jämförelsevis ungt datum.

Torpedfartygen utgöras av större och mindre jagare, motortorpedbåtar och

torpedundervattensbåtar. De större jagarna hava 1,250—1,600 tons deplacement

och en fart av 32—35 knop, bestyckningen utgöres av 10 cm. kanoner,

lätt artilleri och 45 cm. torpeder. De mindre jagarnas deplacement växlar

mellan 750 och 300 ton, farten är 24—26 knop, bestyckningen 7.5 cm. eller

10 cm. kanoner samt 45 cm. torpeder. Det totala jagartonnaget uppgår till

15,000—18,000 ton. Krigsdugligt torde vara ett tonnage om 12,000—14,000

ton, varibland ett antal moderna större jagare. Motortorpedbåtarnas antal

är icke känt. Under byggnad lära vara 5 störa jagare. Torpedundervattensbåtarna

äro utrustade med 45 cm. torpeder och lätt artilleri. Det sammanlagda

deplacementet utgör omkring 7,000 ton. Rörande deras tillstånd äro

uppgifterna mycket olika, men ett avsevärt antal båtar, omfattande ett tonnage

av omkring 5,000 ton torde vara krigsdugligt. Under byggnad lära vara 7

undervattensbåtar.

Minfartygen omfatta dels 1 minundervattensbåt och dels ett flertal övervattensminfartyg.

Det sammanlagda tonnaget utgör 18,000—20,000 ton, varav

tonnage om 16,000—18,000 ton kan anses krigsdugligt. Minundervattensbåten

kan taga 42 minor ombord, övervattensfartygen ett antal, so in växlar

mellan 250 och 600. Tillsammans torde minfartygen kunna samtidigt ombordtaga

åtminstone 2,500 minor. Den lätta kryssaren och flertalet jagare

äro dessutom anordnade för minfällning, de mindre jagarna även för min
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A haft. (År 20.) 212523 96

s. 402 Kontrollera mot PDF

402 Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

svepning. Minvapnet är särskilt väl utvecklat i den ryska flottan, och mycket

stora minförråd finnas.

Av specialfartyg finnas dels ett flygdepåfartyg dels 3—4 stora depåfartyg

för undervattensbåtar och dels omkring 25 särskilda minsvepningsfartyg.

Till specialfartygen böra jämväl räknas de snabbgående bestyckade jakterna,

som äro användbara i kryssartjänst. Det sammanlagda tonnaget av specialfartyg

är 24,000—29,000 ton, och torde i sin helhet kunna anses krigsdugligt.

Ryska flottan är väl utrustad med trängfartyg, varibland ett flertal kraftiga

isbrytare, stora verkstadsfartyg, kol- och ammunitionsfartyg samt transportfartyg.

Därjämte finnes ett betydande antal skolfartyg för olika ändamål;

vissa av dem äro brukbara såsom stridsfartyg.

En sammanställning av tonnaget i den tyska flottan, den ryska till Östersjön

och Norra Ishavet fördelade flottan samt den svenska, giver det resultat,

som framgår av följande tabell. Denna upptager icke det under byggnad

varande tonnaget, vilket för den ryska flottan icke kan exakt angivas, ej

heller motortorpedbåtar, träng- och skolfartyg. Likaledes har i tabellen

uteslutits det tonnage, som representeras av i resp. flottor ingående undervattensbåtar.

Tyskland

Kyssland

Sverige

Befintligt

Ungefär- ligt befint- ligt totalt

tonnage

Befintligt

;

i Artillerifartyg (slag-

Befintligt

totalt

tonnage

tonnage,

för vilket

bemanning

får be- räknas

ligt befint- ligt krigs- dugligt

tonnage

Befintligt

totalt

tonnage

tonnage,

till vilket

beman- ning nu

beräknas

skepp, pansarskepp,

lätta kryssare).........

128,000

96,000j

125,000—

140,000

80,000—

100,000

J- 64,800

64,800

Torpedfartyg (jagare,

torpedbåtar)............

18,000

13,000j

15,000-

18,000

12,000—

14,000

J- 7,400

7.400

Minfartyg (övervattens-

18.000—

20,000

16,000-

18,000

minfartyg)...............

—

J- 1,800

1,800

Summa

146,000

109.000J

158,000—

178,000

108,000-

132,000

| 74,000

74,000

Specialfartyg (depåfar-

tyg, minsvepnings- fartyg m. fl.)............

6,000

5,000{

24,000-

29,000

24,000-

29.000

| 12,400

12,400 f

Tillsammans

152,000

m.oooj

182,000—

207,000

132,000—

101,000

''■ 86,400

1 1

S6,400

För ett riktigt bedömande av de i tabellen angivna värdena torde det

emellertid vara nödvändigt att jämväl taga hänsyn till fartygsmaterielens

ålder. Läggas nu antagna livslängder för svenska flottans fartyg till grund

för beräkning av flottornas relativa styrka, och fartygens tonnage sålunda

reduceras med 1/30 för artilleri- och minfartyg och V24 för torpedfartyg för

varje år, som förflutit sedan resp. fartyg sjösatts, kommer en jämförelse

mellan dessa s. k. reducerade tonnage att ställa sig sålunda: tyska flottan

47,700 ton, ryska flottan 82,700 ton och svenska flottan 30,700 ton.

Denna jämförelse visar, att den tyska flottan kan anses vara med omkring

55 % och den ryska med omkring 170 % starkare än den svenska.

Den tyska flottan är vidare i krigsberedskapshänseende påtagligen överlägsen

s. 403 Kontrollera mot PDF

403

Käng!. Maj:ts ''proposition nr 20.

och i utbildningshänseende åtminstone jämställd med den svenska. En

närmare jämförelse i dessa hänseenden mellan den svenska och den ryska

flottan är svårare att göra med hänsyn till den jämförelsevis sparsamma kännedomen

om den sistnämnda. Emellertid torde det flerstädes spridda antagandet,

att den ryska flottan icke skulle vara krigsduglig, vara grundat på

oriktiga uppgifter. Det vederlägges för övrigt av att övningar under gång

alltemellanåt företagas med de rustade fartygen, vartill kommer, att ryska

flottans materiella förstärkande liksom ock strävanden att höja dess effektivitet

alltjämt pågå.

Vad chefen för marinstaben uttalat rörande storleken och effektiviteten av

de starkare flottorna i Östersjön synes vara värt allt beaktande. Det torde

icke låta sig göra att ur dessa mariners nuvarande tillstånd hämta stöd

för ett uppskov med ersättningsbyggnaden och därav följande ytterligare

försvagning av vår flottas redan nu starkt förminskade och till stor del

otidsenliga materiel.

Liksom varje annan teknisk materiel är även örlogsmaterielen stadd i ständig

utveckling, om ock denna kali under olika tider ske i långsammare eller

hastigare takt. Under kriget blev av helt naturliga skäl utvecklingen

forcerad, och verkningarna härav gjorde sig gällande även under den närmaste

tiden efter kriget, då man flerstädes skyndade sig att utnyttja krigserfarenheterna,

i den mån detta ej medhunnits redan under kriget. Icke

heller ur teknisk synpunkt föreligger alltså någon anledning att ställa sig

avvaktande i fråga om ersättningsbyggnaden.

Nu som tidigare torde ovedersägligen ersättningsbyggnaden inom en

flotta helst höra komma till utförande genom en ständigt pågående och i

möjligaste mån jämnt fördelad byggnad efter eu i stora drag fastställd

plan, som reglerar den flytande materielens omfattning och därigenom

även bildar grundvalen för hela sjövapnets organisation. I överensstämmelse

härmed borde ock rätteligen bland de ordinarie anslagen ingå ett fast, med

hänsyn till den fastställda flottplanen beräknat belopp. Genom att på

detta sätt reglera ersättningsbyggnaden torde flottans materiella effektivitet

och tidsenlighet bliva tillgodosedda på det lämpligaste och i längden även

i ekonomiskt hänseende fördelaktigaste sättet. Varje längre uppehåll i ersättningsbyggnadsverksamheten

är skadligt. Kontinuiteten förloras, och det,

som uppskjutes till framtiden, måste naturligtvis förr eller senare gottgöras,

om effektiviteten skall återvinnas. Under tiden inträder ett betänkligt svaghetstillstånd.

Det torde också ej kunna förnekas, att anledningen till att

flottan för närvarande befinner sig i ett sådant svaghetstillstånd till stor

del är att söka just däri, att planlagda ersättningsbyggnader icke kommit

till utförande.

Utgår man från att flottans styrka för närvarande och till år 1929 skall

lämpas efter fartygsbeståndet vid början av år 1923, visar det sig, att

för ett vidmakthållande av detta bestånd under loppet av nedan angivna

budgetår följande antal fartyg borde vara färdigbyggda.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Budgetår

Pansar- skepp och

pansar- kryssare

Jagare

Torped-

båtar

Torped

under- vattens- båtar 1

1922—1923 ....................................

1

1923—1924 ..................

i

2

5

_

1924-1925 ....................................

—

1

.7

_

1925—1926 ....................................

—

—

4

2

1926-1927 ............................

2

1

_

1

1927—1928 ....................................

—

1

_

1928-1929 ....................................

—

—

—

— J

Summa

3

6

16

3

Det tager emellertid, såsom revisionen anmärkt, tid att bygga örlogsfartyg.

I vårt land bör byggnadstiden beräknas för pansarskepp och

pansarkryssare till tre, för jagare och torpedundervattensbåtar till två och

för torpedbåtar till ett år. Alltså borde under nedan angivna budgetår

ersättningsbyggnad av följande antal fartyg hava påbörjats eller påbörjas

Budgetår

Pansar- skepp och

pansar- kryssare

Jagare

Torped-

båtar

Torped-

under-

vattens-

båtar

1920-1921 ....................................

i

i

1921-1922 .............................

_

2

_

1922—1923 ...................................

—

1

5

1923—1924 ....................................

2

_

l

2

1924-1925 .........

—

1

4

1

1925-1926 ...................................

—

1

Efter denna beräkning bär således redan större delen av den tid förflutit,

under vilken de ersättningsbyggnader bort påbörjas, som erfordras

för ett vidmakthållande av det nuvarande fartygsbeståndet. Att under

sådana förhållanden ett ytterligare undanskjutande av denna fråga icke bör

äga rum, anser jag vara uppenbart. Vidare bör bemärkas, att under åren

efter 1929 faller för åldersgränsen ett ytterligare antal fartyg, för vilka

ersättningsbyggnad rätteligen borde påbörjas före sistnämnda år. Dessa

förhållanden finner jag mana till icke blott att ersättningsbyggnad omedelbart

kommer till stånd, utan även att densamma bedrives skyndsamt och

i större omfattning, än vad som skulle kunna ske med den av revisionen

föreslagna årskvoten.

För att vidmakthålla ett antal av 6 artilleri fartyg i kustflottan genom

i rätt tid utförda ersättningsbyggnader hade sådana, såsom av det anförda

framgår, redan bort påbörjas. Av ekonomiska skäl hava dock såväl

försvarsrevisionen som marinmyndigheterna funnit det nödvändigt att undanskjuta

frågan om ersättning av artillerifartygen. Icke heller jag anser

mig nu böra ifrågasätta någon nybyggnad av artillerifartyg för kustflottans

räkning.

s. 405 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: ta proposition nr 20.

405

Hörande flottans torpedbåtar tiar marinförvaltningen i skrivelse den 20

sistlidne oktober anfört bland annat, hurusom det vore ett ofrånkomligt faktum,

att våra torpedbåtar numera vore så förslita, att de under krigiska förhållanden

ej kunde fylla de ytterst viktiga uppgifter, för vilka de avsåges.

Som ett trängande behov för vår kustflottas stridsfärdigliet framstode därför

deras snara ersättande med fullt tidsenlig materiel.

Yad marinförvaltningen sålunda framhållit har vid upprepade tillfällen

bestyrkts av erfarenheten samt understrukits i rapporter från sjöstyrkebefälhavare

och fartygschefer och torde för övrigt vara allmänt insett.

Såsom av det föregående framgår, hade också torpedbåtarnas ersättande

icke blott bort redan nu hava påbörjats i betydande utsträckning utan

även bliva slutfört under loppet av budgetåret 1924—1925. Som torpedfartyg

i kustflottan hava de för närvarande befintliga torpedbåtarna också

enligt min uppfattning numera endast ringa värde, men de måste dock

kvarstå där, emedan inga andra fartyg finnas, som kunna fylla det ofrånkomliga

behovet av bevakningsfartyg mot undervattensbåtar. I denna

uppgift finner jag, att torpedbåtarna fortfarande några år kunna användas

i kustflottan, men anskaffandet av fullt lämpliga sådana bevakningsfartyg

måste uppenbarligen taga sin början inom kort. Med hänsyn härtill samt

till att torpedbåtarnas brukbarhet såsom torpedfartyg i kustflottan numera

är så ringa, ligger det tydligen så mycket större vikt vid att åtminstone

ersättningsbyggnaden av flottans övriga torpedfartyg, nämligen jagare och

torpedundervattensbåtar, bedrives med full kraft och utan uppskov.

I fråga om minundervattensbåtar finner jag i likhet med revisionen, att

prov med det under byggnad varande första fartyget av sådant slag, Valen,

böra avvaktas, innan ytterligare byggnad företages. Dylika prov kunna

emellertid förväntas vara avslutade under loppet av de allra närmaste åren,

varefter frågan om anskaffning av dylika fartyg även torde böra upptagas.

Behovet av minsvepningsfartyg kan i viss utsträckning fyllas med befintliga

vedettbåtar samt i övrigt genom anlitande av för vedettbåtstjänst

lämpade bogserbåtar. Ehuru genom utrangering antalet flottan tillhörande

vedettbåtar numera väsentligt minskats, anser jag likväl i likhet med revisionen,

att någon nybyggnad av vedettbåtar under de närmaste åren icke

bör äga rum.

De fartygsslag, beträffande vilka det däremot icke är möjligt att undanskjuta

ersättningsbyggnaden, äro torpedundervattensbåtar och jagare.

Den i det föregående lämnade utredningen har visat, att för vidmakthållande

av det nuvarande beståndet av dylika fartyg borde vara färdigbyggda:

till utgången av budgetåret 1924—1925 4 jagare,

till utgången av budgetåret 1926—1927 ytterligare 1 jagare samt 3

torpedundervattensbåtar och

till utgången av budgetåret 1927 —1928 ännu 1 jagare.

Marinmyndigheternas förslag omfattar den närmaste treårsperioden, d.v. s.

budgetåren 1924—1927, samt avser anskaffning av — förutom två motor
-

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

torpedbåtar — fyra jagare och tre torpedundervattensbåtar. Härmed

skulle således under denna tid full ersättning beredas för överåriga torpedundervattensbåtar

men däremot icke för överåriga jagare, vartill skulle

krävas färdigbyggande av en femte och påbörjande av eu sjätte jagare.

I fråga om motortorpedbåtar, vilka för övrigt föreslagits till anskaffning

även inom några av våra grannländer, hava marinmyndigheterna inskränkt

sig till att föreslå anskaffning av två båtar, alldenstund de båda motortorpedbåtar,

som för närvarande finnas i flottan, efter utförda försök visat

sig icke kunna motsvara fordringarna på dylika båtar för våra förhållanden

och en anskaffning av motortorpedbåtar i större antal, erforderligt

för att fylla behovet av övervattenstorpedfartyg i lokalstyrkorna, icke

kunde förordas, förrän en verkligt lämplig typ kunnat prövas.

Kostnaden för den av marinmyndigheterna sålunda föreslagna ersättningsbyggnaden

har, såsom i det föregående nämnts, av marinförvaltningen

angivits till 42 miljoner kronor och beräknats sålunda:

1 jagare ä 7,300,000 kronor.......................................... kr.

3 liknande jagare ä 7,000,000 kronor ....................... »

1 torpedundervattensbåt ä 4,500,000 kronor ............ »

2 liknande torpedundervattensbåtar ä 4,300,000 kronor »

2 motortorpedbåtar ä 310,000 kronor ........................ »

Summa kronor

7,300,000: —

21,000,000: - 4,500,000: - 8,600,000: - 620,000: -

42,020,000: -

Åberopande vad jag sålunda bär framhållit, förordar jag, att eu ersättningsbyggnad

av den omfattning, marinmyndigheterna föreslagit, nu måtte

komma till stånd. På grund av nödvändigheten att begränsa de årliga

kostnaderna är det emellertid icke möjligt att fördela de härav föranledda

kostnaderna på den av myndigheterna föreslagna tiden av tre år, utan

torde ifrågavarande ersättningsbyggnad böra utsträckas över den av revisionen

förutsatta tiden av fem år. Då det likväl är av vikt, att arbetena

kunna förberedas och i viss utsträckning påbörjas redan under budgetåret

1924 1925, har jag ansett mig böra föreslå beräknandet av medel för

ändamalet redan för sagda budgetår, och har Kungl. Maj: t med anledning

härav i årets statsverksproposition beräknat ett belopp av 3.5 miljoner

kronor till flottans ersättningsbyggnad.

Den av myndigheterna beräknade summan, 42 miljoner kronor, torde

med hänsyn till fallande priser kunna minskas till 40 miljoner kronor.

Om härifrån dragas de 3.5 miljoner kronor, som beräknats för budgetåret

1924—1925, skulle på återstående fyra budgetår 1/i 1925—3''Vi;

1929 falla 36.5 miljoner kronor eller per år 9,125,000 kronor. Detta

belopji har jag ansett böra upptagas i beräkningarna över sjöförsvarets

arliga kostnader enligt den av mig förordade marinorganisationen.

s. 407 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

407

13. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

I enlighet med vad försvarsrevisionen funnit, synes den nya marinorganisationen

så långt möjligt är böra uppbyggas på den historiskt gi\n.i

grunden. För vinnande av önskvärda förenklingar och besparingar torde

emellertid i vissa avseenden omläggningar böra äga rum.

Yad då först beträffar grunderna för per sonalbcr ältning urna, må erinras

därom, att i 1914 års försvarsplan flottans personalstater beräknades med

hänsyn till det vid mobilisering förefintliga behovet. I fråga om stampersonal

räknades sålunda med full bemanning för 1. linjens fartyg, reducerad

bemanning för 2. linjens fartyg samt erforderlig personal föi överstyrelse,

stationer och varv m. in. enligt gällande krigsbesättningslistoi

ävensom härutöver ersättningspersonal, motsvarande 10 % av det sammanlagda

personalbehovet.

Enligt försvarsrevisionens uppfattning kunde den sålunda i 1914 års

plan tillämpade beräkningsgrunden leda till att stampersonal komme att

förefinnas till större antal, än som i fred kunde beredas full sysselsättning.

Fördenskull syntes man i stället böra utgå från det för fredstjänstens

behöriga skötande och utbildningens bedrivande erforderliga

antalet.

Under framhållande av att flottans huvuduppgifter komme att infalla

under krigstid och att fartygsmaterielens invecklade beskaffenhet liksom

dess svårersättligliet icke medgåve användning i alltför stor utsträckning

av reservpersonal, kava marinmyndigheterna pavisat, hurusom mobiliseringsbehovet

måste liksom hittills läggas till grund för personalberäkningarna,

Med hänsyn emellertid till rådande ekonomiska förhållanden

hava myndigheterna, vilka för övrigt betraktat den ifrågasatta marinordningen

såsom i viss mån provisorisk, i sina beräkningar följt revisionens

grunder.

Principiellt synas visserligen myndigheternas erinringar fullt riktiga. Men

om man med utgående från fredstjänsten sörjer för bemannandet av eu

något så när omfattande, ständigt rustad sjöstyrka och tager nödig hänsyn

till behovet av elever m. fl. i skolor och kurser i land samt därtill vidtager

särskilda anstalter för organiserandet av kvalificerade reserver — en

fråga, vartill jag längre fram återkommer — torde även med fredsbelioyet

som grund för beräkningarna en nöjaktig mobiliseringsbemanning för linjerna

kunna erhållas. Då dessutom såväl besparingsskäl som önskvärdheten

att bereda personalen full sysselsättning under fredstid tala till förmån

för revisionens ståndpunkt, anser jag mig böra ansluta mig till

denna, och detta utan att, såsom marinmyndigheterna förutsätta, den nya

marinordningen blott erhåller karaktären av ett provisorium. Jhg räknai

sålunda med det i fred förefintliga behovet av stampersonal för översty
-

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

relse m. fl., rustade sjöstyrkor, stationer, depåer och varv o. s. v. jämte

10 % ersättningspersonal för det sammanlagda personalbehovet å sjöstyrkorna.

Aven vad beträffar de värnpliktiga, finner jag mig böra frångå hittills

tillämpade grunder. Medan enligt dessa fredskontingenten värnpliktiga

skall kunna lämna erforderlig bemanning till alla hemmavarande 1. linjen

tillhörande fartyg, räknar jag sålunda endast med behovet för de rustade

fartygen samt upprätthållande av tjänsten i land med tillägg av 10 % ersättningspersonal

för sjöstyrkorna. Årskontingenten blir i allt fall större,

än vad som erfordras, för att densamma jämte föregående årsklasser av

flottans beväring skall fylla personalbehovet vid mobilisering.

En ledande princip vid personalberäkningarnas utförande synes böra vara

att i första hand tillgodose sjöstyrkorna. Till dessa böra jämväl hänföras

samtliga undervattensbåtar, vilka — såvitt de ej ingå i de rustade sjöstyrkorna

— avses att med sina besättningar förläggas till undervattensbåtdepåer

vid varven i Stockholm och Karlskrona samt vid Göteborgs

örlogsdepå. Betydande reduktioner kunna däremot av ekonomiska skäl

icke undvikas beträffande den hittills för landtjänsten beräknade personalen.

Därvid böra, som jag förut (sid. 371) anfört, minskningarna äga rum jämsides

å båda stationerna, vilket enligt verkställd undersökning i stort sett

kan ske utan ökning av det av revisionen förutsatta totalbehovet.

De sålunda gjorda beräkningarna rörande behovet av personal av olika

kategorier för sjöstyrkor, staber, skolor eller andra anstalter få emellertid

icke anses i den grad bindande, att ej jämkningar kunna ske vid tillämpningen

beroende på tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos

olika befattningshavare o. s. v. Detta gäller icke enbart inom flottan utan

i vissa fall jämväl flottan och kustartilleriet sinsemellan. Bland officersbefattningar,

som sålunda kunna beklädas av sjöofficer eller kustartilleriofficer,

må nämnas vissa befattningar inom marinförvaltningen och marinstaben,

i kustfästningsstab o. s. v.

I fråga om själva tillvägagångssättet vid personalberäkningarna har jag

med hänsyn till det växlande personalbehovet under vinter- och sommarhalvåren

ansett mig böra beräkna dessa behov vart för sig. Genom att

koncentrera vissa skolor till vinterhalvåret och något minska rustningarna

under samma tid synes det möjligt att i det närmaste ernå jämvikt mellan

dessa båda behov samt också att tillmötesgå av myndigheterna framförda

krav på utökning av besättningslistorna ombord utan att öka personalstaterna

utöver revisionens siffror. Samtidigt synes det dock nödvändigt

att för undvikande av personalökning något uttunna fartygsbesättningarna

under vintern, då flertalet fartygsförband äro stationärt förlagda. Då behovet

av värnpliktiga under sommarhalvåret understiger vinterbehovet, beräknas

ett antal av dessa kunna hemförlovas under april månad årligen,

försåvitt icke vakanser i sjömanskårens numerär påfordra kvarhållande i

s. 409 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 20. 409

tjänst av nämnda överskott. I varje fall åstadkommes på detta sätt en

avsevärd kostnadsbesparing.

Liksom revisionen förutsätter jag, att vissa befattningar i land skola

bestridas av med arvoden avlönad pensionerad personal i stället för av

personal å aktiv stat. Såsom en följd av den minskning, jag i det följande

föreslår beträffande personal i allmänhet, som avses för expeditions- och dylik

tjänst, kan emellertid även antalet arvodesbefattningar minskas. Därjämte har

jag — med hänsyn till de begränsade rekryteringsmöjligheterna och den

förhållandevis höga pensionsåldern — i fråga om vissa befattningar ansett

mig böra beräkna personal på aktiv stat i stället för pensionerad personal.

För sistnämnda åtgärd talar även den omständigheten vilket ock revisionen

erkänt — att tillgången på vid mobilisering disponibel och fullt

tjänstbar personal i reserven, vilken tillgång är beroende av den aktiva

personalens storlek, ej får reduceras under viss gräns.

Beträffande grunderna för indelning av vissa marinens myndigheter och

anstalter anhåller jag få anföra följande. Under rubriken »Marinens överstyrelse

m. m.» har revisionen upptagit följande myndigheter, nämligen

sjöförsvarets kommandoexpedition, marinförvaltningen, marinstaben, inspektören

för undervattensbåtvapnet och chefen för marinens flygväsende ävensom

vissa fristående anstalter: sjökrigsskolan, sjökrigshögskolan och sjökarteverket.

Till marinens överstyrelse eller, som synes vara en lämpligare benämning,

»marinens centrala myndigheter», torde emellertid böra hänföras

endast de organ, som hava att handlägga ärenden rörande marinen i dess

helhet, alltså marinförvaltningen och marinstaben. Under samma rubrik

upptages här dessutom sjöförsvarets kommandoexpedition, vars chef i vissa

militära frågor inom försvarsdepartementet biträder departementschefen.

Inspektören för undervattensbåtvapnet bör, därest denna myndighet

kommer att bibehållas, hänföras till en grupp befattningshavare, som jag

i det följande benämner »personalchefer och inspektörer», omfattande

chefen för kustartilleriet, till vilken myndighet jag senare i samband med

kustartilleriet återkommer, marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren

samt inspektören för undervattensbåtvapnet. Hit torde också

chefen för flottan (för flottans personal, för flottans officerskår) böra hänföras,

därest en dylik befattning inrättas, vartill jag i det följande torde

få återkomma.

Som en följd av den helt förändrade organisation, som jag föreslår

beträffande flygvapnet, kommer den nuvarande befattningen »chefen för

marinens flygväsende» icke vidare att ingå i organisationen. Vad angår

högste befälhavaren över kustflottan, så, ehuru denne nära samarbetar

såväl med marinförvaltningen och marinstaben som med personalcheferna

och inspektörerna, upptager jag honom dock under rubriken »Sjöstyrkorna»,

dit hans verksamhet är i första hand förlagd.

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

Ovannämnda undervisningsanstalter jämte sjökarteverket behandlas bär

särskilt för sig efter gruppen personalchefer och inspektörer.

Beträffande själva personalorganisationen har revisionen endast i fråga

om underofficers- och sjömanskårerna förordat mera genomgripande förändringar,

i det att den nuvarande 3. underofficersgraden föreslagits att

utgå och ersättas med en ny manskapsgrad, vars innehavare skulle benämnas

flaggkorpraler. Ehuru myndigheterna av flera skäl avstyrkt en

dylik åtgärd och i stället föreslagit, att 3. underofficersgraden skulle bibehållas

men från densamma avskiljas visst antal flaggkorpraler (underofficerskorpraler),

anser jag mig på grunder, som i det följande skola angivas,

böra med vissa modifikationer följa revisionens förslag. Jag ansluter mig

jämväl till revisionens, av myndigheterna tillstyrkta förslag att — för

tillgodoseende av behovet av äldre beprövat underbefäl i manskapsgraden —

låta ett visst antal korpraler kvarstå i tjänst intill fyllda 55 år och

därefter pensioneras. För dessa korpraler föreslår jag benämningen högbåtsmän.

I likhet med vad jag tidigare anfört beträffande armén, föreslår jag,

såsom av det följande närmare framgår, vissa förändringar i avseende å

marinens underofficerares benämning och ställning inom organisationen.

Jag föreslår sålunda, att benämningen underofficer utbytes mot sekundofficer,

och att en ny högre grad, sekundlöjtnant, införes inom sekundofficerskåren.

Ett visst antal sekundlöjtnanter avses att bestrida befattningar

såsom förrådsförvaltare.

2. Marinens centrala myndigheter.

Sj»försvarets kommandoexpedition.

Enligt gällande bestämmelser har sjöförsvarets kommandoexpedition att

handlägga dels marinen berörande kommandomål och dels frågor beträffande

sjöofficerarnas utbildning, kommendering, stationsplacering m. m., vilka

senare frågor, på grund av att sjöofficerskåren saknar en särskild chef,

koncentrerats till kommandoexpeditionen.

För ärendenas handläggning är expeditionen organiserad å tio särskilda

detaljer, nämligen orderdetaljen, övningsdetaljen, personaldetaljen, mobiliseringsdetaljen,

värnpliktsdetaljen, statistiska detaljen, kustartilleridetaljen,

registratorsdetaljen, bokdetaljen och tryckeridetaljen.

Den å expeditionen tjänstgörande personalen utgöres för närvarande av:.

1 chef, kommendör eller undantagsvis kommendörkapten,

1 souschef, kommendörkapten (befattningen hittills icke permanent besatt),

2 adjutanter, kaptener eller löjtnanter från flottan,

1 adjutant, kapten eller löjtnant från kustartilleriet,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan för registratorsdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan för bokdetaljen,

s. 411 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

411

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan för tryckeridetaljen,

4 expeditionsunderofficerare, därav 3 från flottan och 1 från kustartilleriet,

1 expeditionsvakt, samt

1 korpral och 6 meniga, stam eller värnpliktiga, såsom ordonnanser

och skrivbiträden.

Beträffande de arbetsuppgifter, som för närvarande påvila kommandoexpeditionen,

har försvarsrevisionen uttalat, att någon mera betydande lättnad

härutinnan icke syntes vara att förvänta i samband med genomförandet

av den av revisionen föreslagna marinorganisationen. Någon större

minskning av expeditionens nuvarande personal vore därför icke möjlig,

varemot besparingar borde kunna åstadkommas genom vidtagande av vissa

ändringar med avseende å sättet för personalbehovets tillgodoseende.

Yad anginge chefen för kommandoexpeditionen — i regel en kommendör

— borde dennes lön å officerskårens stat, som vore odisponerad alltsedan

1920 års riksdagsbeslut om arvode å försvarsdepartementets stat åt

nämnde befattningshavare, nu helt indragas.

För revisionen hade framhållits, att det sedan länge kännbara behovet

av en souschef inom expeditionen särskilt framträtt, sedan chefen för

expeditionen jämlikt av Kungl. Maj:t den 16 december 1921 utfärdad instruktion

fått sina åligganden beträffande samarbete med försvarsdepartementets

kansliavdelning icke oväsentligt utökade. Ehuru revisionen icke

ville bestrida, att vissa skäl kunde tala för en dylik anordning, hade revisionen

likväl med hänsyn till därmed förenade kostnader icke ansett

någon särskild officersbeställning för närvarande böra beräknas för detta

ändamål.

Beträffande expeditionens statistiska detalj, som för närvarande handhades

av en såsom adjutant hos departementschefen samtidigt tjänstgörande

officer, hölle revisionen före, att göromål en å denna detalj

utan olägenhet borde kunna överlämnas åt en pensionerad officer med arvode

å departementets stat, samt att departementschefens adjutant från

marinen i samband därmed kunde indragas.

Bok- och tryckeridetaljernas arbetsuppgifter syntes icke vara av större

omfattning, än att dessa detaljer lämpligen borde kunna sammanslås och

ställas under ledning av en pensionerad officer med arvode å departementets

stat.

Den för bestridande av skriv- och expeditionsgöromål avsedda personalen

syntes med hänsyn till de föreslagna inskränkningarna i sjöförsvarets omfattning

kunna minskas från 4 till 3 underofficerare, av vilka endast en

borde vara stamunderofficer från flottan och de båda övriga utgöras av

pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat.

Förste expeditionsvaktbeställningen borde utbytas mot en expeditionsvaktbeställning.

För tjänstgöring såsom ordonnanser m. m. borde beräknas 1 korpral

och 4 värnpliktiga.

Försvarnrevisionen.

s. 412 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

412 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att chefens för kommandoexpeditionen

lön å officerskårens stat kan indragas.

Beträffande souschef sbefattningen, vars arbetsuppgifter äro angivna i

instruktionen för kommandoexpeditionen, finner jag liksom revisionen vissa

skäl föreligga för dess permanenta besättande, men av kostnadshänsyn

anser jag mig icke böra ifrågasätta dess upptagande i personalberäkningarna

för kommandoexpeditionen. För övrigt synes spörsmålet om souschefsbefattningens

bibehållande kunna komma i ett nytt läge, därest en

särskild chef föi flottans officerskår anses böra tillsättas, varom, såsom

jag i annat sammanhang (sid. 424) förordar, utredning bör komma till

stånd. I händelse av en dylik befattnings inrättande, torde nämligen en

icke oväsentlig del av kommandoexpeditionens arbetsbörda kunna överflyttas

på den nya befattningens innehavare.

Yad beträffar antalet officersbeställningar å kommandoexpeditionens detaljer,

ansluter jag mig till revisionens förslag. Dock anser jag, att en av

de två i revisionens beräkningar uppförda pensionerade officerarna bör

ersättas med stamofficer, vilket genom vissa omflyttningar kan äga rum

utan ökande av stamofficerarnas antal. Yad angår arbetsfördelningen mellan

dessa officersbeställningar, synas vissa av nuvarande organisation betingade

jämkningar i revisionens förslag erforderliga, men torde en närmare redogörelse

härför icke vara av behovet påkallad.

Den av revisionen föreslagna minskningen av antalet sekundofficerare från

4 till 3 anser jag, särskilt med hänsyn till den förordade sammanslagningen

av bok- och tryckeridetaljerna, icke möjlig att genomföra. En av

de i revisionens beräkningar uppförda pensionerade sekundofficerarna anser

jag böra ersättas med en stamsekundofficer. Av de bland expeditionspersonalen

upptagna sekundofficerarna synes mig eu lämpligen böra kommenderas

från kustartilleriet.

Det av revisionen föreslagna utbytet av förste expeditionsvaktbeställningen

mot en expeditionsvaktbeställning är redan från och med den 1 juli

1923 genomfört.

I överensstämmelse med vad som ovan anförts, beräknar jag sålunda för

kommandoexpeditionen den personal, som framgår av nedanstående tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Stam

och vpl.

Reserv

Officerare

Vinter- och sommarbehov.

Adjutanter .............

Tjänstgörande office
-

Expeditionspersonal ...

Ordonnanser m. fl.......

Summa

Härav från kustartilleriet

.......................

Återstå från flottan

*) Chefen uppbär arvode å försvarsdepartementets stat.

Härtill 1 expeditionsvakt med lön å försvarsdepartementets stat.

Marinförvaltning-en.

Marinförvaltningen står under chefskap av en flaggman samt är organiserad

å nio särskilda avdelningar, nämligen artilleriavdelningen, torpedavdelningen,

minavdelningen, nautiska avdelningen, fortifikationsavdelningen,

ingenjöravdelningen, intendentavdelningen, sanitetsavdelningen och civilavdelningen.

Marinförvaltningens personal utgöres av dels å ämbetsverkets

stat uppförd civil personal och dels viss å andra stater uppförd militär- och

civilmilitär personal.

Försvar srevisionen, som icke ansett sig böra närmare ingå på frågan

om den framtida organisationen av den centrala förvaltningen under försvarsdepartementet,

har i fråga om marinförvaltningen inskränkt sig till att

för nödiga besparingars vinnande föreslå viss minskning av den i ämbetsverket

tjänstgörande personalen.

Denna minskning kunde vinnas bland annat genom en minskning av

antalet militärtekniska avdelningar. Ehuru revisionen härvidlag haft en

sammanslagning av torped- och minavdelningarna under övervägande, hade

dock tanken därpå övergivits på grund av önskvärdheten av att de tre huvudvapnen

— artilleriet, torpeden och minan — inom den centrala förvaltningen

företräddes av var sin likaberättigade och med vederbörligt vapen

fullt förtrogne representant. I stället förordade revisionen, att nautiska

avdelningen skulle indragas och dess ärenden överflyttas till annan avdelning.

Därigenom kunde en regementsofficer och en kompaniofficer vid

flottan inbesparas.

Nuvarande

organisation.

Försv arsrevisionen.

s. 414 Kontrollera mot PDF

Marin
myndig
heterna.

414 , Kunrjl. Maj:ts proposition nr 20.

1 övrigt har revisionen föreslagit följande minskningar, i vad avser den

militära och civilmilitära personalen, nämligen

å artilleriavdelningen 2 underofficerare, kontrollunderofficerare;

å torpedavdelningen 1 kapten och 2 specialingenjörer;

å minavdelningen 1 specialingenjör; samt

å ingenjöravdelningen 2 mariningenjörer, varjämte 5 stamunderofficerare,

tjänstgörande å de tekniska avdelningarna, borde ersättas med motsvarande

antal pensionerade underofficerare med arvoden.

''Vidare har revisionen föreslagit indragning dels av följande såsom sekreterare

å de tekniska avdelningarna tjänstgörande civil personal, nämligen

2 tjänstemän i 15. lönegraden och

1 tjänsteman i 13. lönegraden,

och dels av

1 andre kemist samt

2 expeditionsvakter.

A andra sidan skulle enligt revisionens förslag å ingenjöravdelningen

tillkomma en byggnadstekniskt utbildad specialingenjör för handläggande

av ärenden rörande nybyggnad och underhåll av hus och byggnader m. m.

å stationer och varv. Detta förslag förutsatte emellertid indragning av

cheferna för byggnadsdepartementen å varven.

Med avseende å den i marinförvaltningen anställda extra ordinarie och extra

personalen, för vilkens avlönande disponerades dels den i staten uppförda

posten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.» 30,500 kronor

(jämte 4,000 kronor, arvode till advokatfiskalen, som revisionen upptagit

såsom eu särskild post) och dels extra anslaget till marinförvaltningens

verksamhet, i 1922 års stat uppfört med 65,000 kronor, syntes eu

minskning möjlig i så måtto, att för avlönande av ifrågavarande personal

ett sammanlagt belopp av 65,000 kronor vore tillräckligt. Detta

belopp borde uppföras i marinförvaltningens stat som en ordinarie anslagspost

under rubriken »avlöning till extra ordinäre personal», i följd

varav extra anslaget till marinförvaltningens verksamhet kunde utgå ur

staten.

Utan att framlägga förslag i frågan har revisionen vidare framhållit

önskvärdheten av att den kamerala revisionen förenklades genom begränsning

av antalet revisionsinstanser.

Beträffande rekryteringen av marinförvaltningens civilavdelning har revisionen

i annat sammanhang anfört, att det syntes vara ändamålsenligt att

till en del rekrytera tjänstemännen inom nämnda avdelning med intendenter,

då därigenom den praktiska sakkunskapen skulle kunna bättre tillgodoses

och närmare samband vinnas mellan överstyrelsen och lokalförvaltningarna.

Marinmyndigheterna hava framhållit, att förslaget om indragning av

nautiska avdelningen innebure en genomgripande och av sakskäl icke motiverad

ändring i marinförvaltningens organisation. De uppgifter, som på
-

s. 415 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

415

vilade nautiska avdelningen, vore så omfattande och för sjöförsvaret viktiga,

att de ovillkorligen krävde sin särskilda avdelning. A nautiska avdelningen

handlades ärenden rörande marinens krigsberedskap och övningar,

undervisningsväsende, organisation i de delar, som vore av allmänt

militär natur, frågor angående sjöinstrumentväsende och tillämpad nautisk

vetenskap i allmänhet ävensom ärenden om mobiliseringsinkallelser av

fabrikspersonal m. m. Myndigheterna avstyrkte på den grund förslaget

om nautiska avdelningens indragande.

Myndigheterna hava vidare särskilt påpekat, hurusom — sedan krigsmaterielkommissionens

verksamhet upphört med utgången av år 1922

en avsevärd del av dess uppgifter övertagits av marinförvaltningen. På

den grund erfordrades för ärenden i avseende å industriell krigsorganisation

tillgång till särskild personal.

I övrigt hava myndigheterna framställt vissa erinringar rörande den föreslagna

personalminskningen å de militärtekniska avdelningarna. Sålunda

avstyrktes indragning av 2 ingenjörer å ingenjöravdelningen m. m. ävensom

tillsättandet i marinförvaltningen av en byggnadsingenjör på bekostnad

av de båda cheferna för byggnadsdepartementen å varven.

Beträffande den civila personalen hava myndigheterna på det bestämdaste

avstyrkt indragande av beställningen som andre kemist. Denna beställning

hade inrättats med hänsyn till behovet av kompetenta arbetskrafter

för kontrollerande av krut och sprängämnen samt andra ammunitionseffekter,

som anskaffades för marinens räkning och förvarades i dess

förråd. Detta behov förelåge alltjämt och gjorde sig gällande med ökad

styrka på grund därav, att eu stor del av marinens förråd av röksvagt

krut börjat bliva gammalt och fördenskull krävde omsorgsfullare tillsyn än

förut. Härtill komme, att de nya stridsmedel, som å senare tid börjat

användas, i hög grad berörde det kemiska området, varför ifrågavarande

kemist blivit än mera oumbärlig. Allenast det kunde ifrågasättas, att

andre kemisten med avseende å den i stark tillväxt varande ammunitionstillverkningen

i Karlskrona jämte i samband därmed stående, omfattande

kemisk-tekniska undersöknings- och kontrollarbeten borde placeras till

huvudsaklig tjänstgöring vid Karlskrona varv.

Den föreslagna minskningen av antalet såsom sekreterare tjänstgörande

civila tjänstemän ävensom- expeditionsvakter avstyrktes likaledes, varjämte

gjordes gällande, att för avlönande av den extra personalen ett sammanlagt

belopp av 90,000 kronor vore erforderligt, varav såsom hittills ett

belopp av 30,500 kronor borde ingå i marinförvaltningens stat och resten

eller 59,500 kronor anvisas å extra stat till marinförvaltningens verksamhet.

Yad först beträffar avdelningarna inom marinförvaltningen, synes det av ■ Departemenfsmyndigheternas

utredning framgå, att nautiska avdelningen har sig till- chefen.

delat ett betydande antal ärenden. Med fasthållande av ämbetsverkets

ändamål att utöva överstyrelsen över rikets sjöförsvar i tekniskt och eko
-

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

nomisk! avseende vill det emellertid synas, som om nautiska avdelningen

kommit att handlägga ärenden, som strängt taget icke borde tillhöra marinförvaltningen

utan fastmera marinstaben. Det är ej heller uteslutet, att avdelningen

i fråga drager till sig ärenden, som enligt sin natur borde beredas

a annan av ämbetsverkets avdelningar. Ehuru jag icke förbiser betydelsen

av att de rent nautiskt-tekniska fragornas handläggande blir vederbörligen

tillgodosett, samt finner tillvaron av en mera allmän avdelning i vissa hänseenden

kunna vara till fördel, anser jag mig på ovan angivna grunder böra

ansluta mig till revisionens ståndpunkt beträffande avdelningarnas antal.

Av myndigheternas yttrande framgår, att behov föreligger av särskilt

väl kvalificerad personal för handläggandet av ärenden, som röra industriens

krigsorganisation in. m. Detta behov synes mig vara av den vikt och

betydelse, att härför böra beräknas 1 regementsofficer och 1 kapten. Huru

handläggningen av omförmälda ärenden lämpligen skall inom verket organiseras,

är ett spörsmål, varpå jag i detta .samband icke torde behöva

närmare ingå. Den kan givetvis förläggas antingen till någon befintlig

avdelning eller till särskild avdelning. Här liksom på övriga hithörande

områden torde för övrigt personalberäkningarna icke böra binda organisationen

i den grad, att icke omläggningar, som låta sig göra inom det beräknade

antalet personal, kunna äga rum.

Yad beträffar antalet i marinförvaltningen tjänstgörande mariningenjörer,

torde behovet å ingenjöravdelningen böra upptagas till 5 i stället för av

revisionen beräknade 4, varemot då, som av det följande framgår, behovet

av en byggnadsingenjör å vartdera varvet torde få anses oundgängligt,

dylik ingenjör icke bör beräknas för marinförvaltningen. Med denna jämkning

skulle det sammanlagda antalet mariningenjörer — specialingenjörer

inberäknade —- bliva detsamma som enligt revisionens förslag.

Då de skäl, myndigheterna anfört i fråga om behovet av en andre kemist,

måste anses tungt vägande, torde denna befattning böra bibehållas och i

kostnadsberäkningarna upptagas under Karlskrona station.

Med avseende å den civila personalen i övrigt samt behovet av medel

för avlönande av den extra personalen finner jag icke tillräckliga skäl föreligga

;dt i vidare mån, än vad i det följande angives, frångå revisionens

förslag, och får jag, vad särskilt angår indragningen av sekreterare å de

tekniska avdelningarna, åberopa vad härutinnan av min företrädare i ämbetet

anförts i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag.

Frågan om den kamerala revisionens ordnande har beträffande marinen

varit föremal för åtskilliga utredningar och förslag samt senast varit

hänskjuten till granskning av den s. k. statens besparingskommitté i samband

med liknande spörsmål avseende andra områden av statsförvaltningen.

Resultatet av besparingskommitténs granskning föreligger i dess utredning

och förslag angående förenklad behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål,

avgivet den 8 december 1923. Då nämnda förslag i annat

sammanhang torde bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning, anser jag mig

s. 417 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

417

liär endast böra nämna, att förslaget bland annat avser, att den kamerala

maritima revisionen skulle begränsas till en instans på det sätt, att revisionen

lokalt verkställdes inom marinförvaltningen men under omedelbar

ledning av riksräkenskapsverket. I följd liärav kunde den övergranskning,

som för närvarande utfördes inom sistnämnda verk, upphöra, varjämte

marinöverkommissariebefattningen kunde indragas.

Därest förslaget varder genomfört och marinöverkommissariebefattningen

sålunda indrages, bör givetvis hänsyn härtill tagas vid beräknandet av

personalbehovet enligt den nya försvarsorganisationen. Tillsvidare torde

emellertid befattningen böra upptagas i beräkningarna.

Från spörsmålet om organisationen av den kamerala maritima revisionen

i allmänhet har redan tidigare frågan om granskningen av fartygens redovisningar

behandlats fristående, i det att förslag framkommit att begränsa

denna granskning från för närvarande tre instanser till endast två genom

avskaffande av de s. k. sjörevisionerna å flottans stationer. Sedan åt

marinförvaltningen uppdragits att avgiva förslag till härav betingade åtgärder,

har ämbetsverket i skrivelse den 22 november 1923 inkommit med

utredning och förslag i ämnet. Marinförvaltningens förslag innebär, att

av den personal, som för närvarande vore sysselsatt med ifrågavarande

revisionsarbete och som utgjordes av 3 marinintendenter, 1 underofficer på

aktiv stat samt 6 extra biträden, skulle till marinförvaltningens revisionsavdelning

förflyttas 2 marinintendenter och 5 extra biträden. Av återstående

personal vore å stationskontoren alltjämt behövliga 1 underofficer

och 1 extra biträde för utförande av sådana göromål, som hittills handlagts

å sjörevisionerna, men vilka icke inginge som ett direkt led i revisionsarbetet

och följaktligen icke kunde överföras till marinförvaltningen.

1 marinintendent syntes sålunda kunna helt undvaras. I samband med

förenämnda överflyttning borde kostnaden för avlöning till 5 extra biträden

överföras från anslaget till extra biträden vid flottans stationer och inom

kustfästningarna till anslaget för marinförvaltningens verksamhet.

Den civila personal, som på grund av en dylik förflyttning skulle kunna

frigöras och alltså inbesparas, har marinförvaltningen uppskattat till för

närvarande en revisor, men har ämbetsverket ansett det icke uteslutet, att

framdeles en ytterligare personalbesparing skulle visa sig möjlig.

Marinförvaltningens majoritet har därjämte framhållit, att, som tillräckligt

lokalutrymme icke kunde beräknas disponibelt för inrymmande av den

föreslagna tillökningen i personalen, anslaget till skrivmaterialier och expenser

m. m. borde utökas med för förhyrande av särskild lokal erforderligt

belopp. I sistnämnda hänseende har föredraganden i ärendet, chefen

för civilavdelningen, anfört avvikande mening, i det han ansett lokalfrågan

kunna lösas genom vissa ändrade dispositioner av nu befintligt lokalutrymme.

Bibehållandet av de s. k. sjörevisionerna innebär visserligen åtskilliga

obestridliga fördelar men synes dock numera, efter införandet vid marinen

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A höft. (Nr 20.) 2185 23 27

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

av det nya redovisningssystemet, icke vara nödvändigt. På grund liärav

ock då sjörevisionernas avskaffande icke kan anses föregripa den slutliga

utformningen av den kamerala revisionen i dess kelket, anser jag, att den

revision av fartygsredogörelserna, som nu verkställes å flottans stationer,

kan uppköra. För att emellertid denna revision, som fordrar ingående

kännedom om förvaltningen å flottans fartyg ock övriga för flottan speciella

förkållanden, skall förfoga över fullt sakkunnig personal, förutsätter

jag, att av den personal, som för närvarande å stationerna är sysselsatt

med granskningen av fartygsräkenskaperna, till marinförvaltningen skola

förflyttas 2 marinintendenter ock 5 extra biträden. Då kärigenom bestyret

med såväl den kamerala revisionen som ock i viss mån den budgettekniska

granskningen ock förvaltningskontrollen av fartygsräkenskaperna

kommer att avlyftas från marinförvaltningens nuvarande revisions- respektive

bokföringspersonal, torde 2 civila revisorer kunna undvaras, ock anser

jag mig sålunda i kostnadsberäkningarna böra minska staten för marinförvaltningen

med löner till 2 tjänstemän i 13. lönegraden eller med 14,424

kronor. Härtill kommer den kostnadsminskning, som kan anses ligga

däri, att behovet av marinintendenter å stationskontoren minskas med 1

intendent. I fråga om formen för anställandet å revisionsavdelningen av de

tvenne marinintendenterna synes marinförvaltningen hava avsett, att de

skulle kommenderas till tjänstgöring i marinförvaltningens civilavdelning

på samma sätt som till varje annan tjänstgöring inom marinen. Mot en

dylik anordning torde keller icke vara något att erinra.

Till följd av den av mig kär förordade överflyttningen av 5 extra biträden

från flottans stationer till marinförvaltningen bör ett belopp av 11,000

kronor, vilket beräknas motsvara avlöningen till nämnda biträden, överföras

från anslaget till extra biträden vid flottans stationer ock inom kustfästningarna

till den i anslaget till marinförvaltningen ingående posten

»avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.».

Med hänsyn därtill, att den för närvarande i marinförvaltningen tjänstgörande

personalen, såsom av det föregående framgår, förutsättes komma

att avsevärt minskas, torde några större svårigheter icke komma att uppstå

för beredande av erforderligt lokalutrymme åt den nytillkommande revisionspersonalen.

I följd därav synes anledning ej föreligga att beräkna av

marinförvaltningen förutsatt förhöjning i anslaget till skrivmaterialier och

expenser.

Med anledning av vad försvarsrevisionen anfört rörande rekryteringen

av de civila tjänstemännen i marinförvaltningen, torde böra framhållas, att

varken gällande kompetensföreskrifter eller förkållanden i övrigt synas lägga

hinder i vägen för ett beaktande av revisionens synpunkter i denna fråga.

Beträffande slutligen antalet pensionerade sekundofficerare med arvoden,

avsedda att ersätta stamunderofficerare inom marinförvaltningen, föreslår

jag en mindre jämkning i revisionens förslag.

På grund av vad jag sålunda anfört, torde behovet av militär ock

s. 419 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 419

civilmilitär personal för marinförvaltningen böra beräknas, på sätt nedanstående

tabell angiver.

s

t a

in

Stam och

värnpl.

Reserv

Officerare

CD

w

O

*1

CD

O

cd

2

9

crq

Cfc

B

o Y

3 H

B B

© B

O ©

CL p

O: CL

2, C:

Kaptener

subalternof

K

B

5]

5"

crq

©

£

g

SB

2.

B

©

B

Pa

k

p

B

p:

PT

pr

cfc B

P g

tJQ CL

3Q O

2?

11

►B

SB

©

C:

OTQ

pr

©

åt

?

CL

P

CL

©

eu

5: I

3 3

''ö pr

— *i

-. ©

CL

©

<5 3

P: St

-t 2

B ''

*Ö o

K «

£ E.

w

©

/.

©

*-t

6

b>

s

Bi

O

_ ©

g 3

e* ©

§ t4»

O CL

ikundoflicera:

stam. med a

§:

P ©

-o B

er

CD o

och

ficera

C:

©

B

er

O

n

©

© ®

o

P*

er

ce

B

B

©

3

s o

o

crq pr

P CD

§»

p

H

©

CL •

* »

P

o ~

CL

B o

►i

CP5

3

CL

Vinter- och sommar-

5 p

5-

P

p

behov.

Chef .........................

i

Artilleriavdelningen ....

—

2

*)5

1

—

—

4

—

—

—

—

—

—

1

Torpedavdelningen......

—

1

2

2

1

Minavdelningen .........

—

1

2)4

1

1

Ingeniör avdelningen ...

—

1

—

3)8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Intendentavdelningen..

—

—

—

—

4)5

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Sanitetsavdelningen ...

—

—

—

—

—

5)2

—

—

—

—

—

—

—

—

Civilavdelningen.........

Industriens krigsorga-

—

—

—

2

—

_

—

-1

—

—

—

—

—

nisation..................

—

1

1

—

Ordonn anser...............

—

—

—

—

—

—

—

1

—

5

—

—

—

—

Summa

i

6

12

12

7

2

4

1

-1

5

—

4

Därav från kustartille-

riet........................

—

—

3

—

—

—

—

“1

—

—

—

—

O

Återstå från flottan

i

6

9

12

7

2

6)4

1

_|

:

5

-|

—

—

l) Därav 2 från kustartilleriet. — l 2) Därav 1 från kustartilleriet. — 3) Därav 1 marinöverdirektör.

— 4) Därav 1 marinöverintendent. — 5) Därav 1 marinöverläkare. — 6) Kunna delvis

ersättas med sekundofficerare från kustartilleriet.

Härtill kommer följande civila personal, nämligen

1 marinöverkommissarie,

1 amiralitetsråd,

3 tjänstemän i 15. lönegraden,

7 » i 13. » ,

1 kemist,

4 kontorsbiträden, kvinnliga,

1 förste expeditionsvakt och

2 expeditionsvakter.

A marinförvaltningens stat böra dessutom uppföras:

1 arvode å 1,170 kronor till chefen för fortifikationsavdelningen,

1 » å 4,000 kronor till advokatfiskalen, samt

de belopp för vikariatsersättning och avlöning till icke ordinarie personal, som försvarsrevisionen

beräknat, jämte 11,000 kronor för avlönande av 5 extra biträden å revisionsavdelningen.

Marinstaben.

Enligt gällande bestämmelser har marinstaben till uppgift: Nuvarande

att uppgöra planer för marinens mobilisering samt behandla frågor, som organisation.

röra dess sättande i stånd att fylla sin uppgift,

att med uppmärksamhet följa den flottan tillhörande personalens utbildning,

övningar och tjänstbarhet samt uppgöra förslag till förbättringar i

dessa hänseenden,

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvars
revisionen.

att noga följa sjökrigsväsendets utveckling såväl inom som utom riket

samt verkställa sjökrigshistoriska forskningar,

att efter erhållet uppdrag utarbeta för tjänsten erforderliga författningar,

reglementen, instruktioner och föreskrifter samt

att verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i sjömilitära frågor,

som till staben hänskjutas, ävensom att samla alla härför erforderliga uppgifter

rörande såväl marinens personal som ock sjökommunikationerna

samt sådana anstalter inom landet, vilka äro avsedda för allmänna sjöfartens

befrämjande.

Marinstabens militärpersonal består av 1 chef av flaggmans eller kommendörs

grad samt de officerare (från flottan och kustartilleriet), som

kommenderas att tjänstgöra i staben.

Förutom den militära personalen, vilken är uppförd å staterna för

flottans respektive kustartilleriets officerskår, tjänstgöra i marinstaben jämväl

följande å staten för staben uppförda personal, nämligen

1 registrator och aktuarie, tjänsteman i 13. lönegraden, med skyldighet

att biträda vid övriga göromål i marinstaben,

1 bibliotekarie med arvode, vilket dock endast utgår under förutsättning

att befattningen uppehälles av officer i reserven, samt

1 expeditionsvakt.

Verksamheten vid marinstaben är fördelad på eu chefsexpedition samt

fem särskilda avdelningar, nämligen mobiliseringsavdelningen, operationsavdelningen,

kommunikationsavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen.

Varje avdelning står under ledning av en regementsofficer såsom avdelningschef.

Såsom biträden vid arbetet inom marinstaben äro slutligen underofficerare

till erforderligt antal beordrade att tjänstgöra därstädes.

Försvarsrevisionen har med hänsyn till det nära samband, som rådde

mellan organisationsavdelningens och mobiliseringsavdelningens uppgifter,

föreslagit ett sammanförande av dessa båda avdelningar. Därjämte borde

befattningen som registrator och aktuarie avföras ur staten för marinstaben

och i stället för ombesörjande av de med denna befattning förenade

göromålen en marinintendent beräknas. Det på grund härav och efter

vissa personalförminskningar å olika avdelningar av revisionen upptagna

personalbehovet utgjorde:

1 flaggman, chef,

4 regementsofficerare som avdelningschefer,

3 » » marinattachéer,

13 kompaniofficerare av flottan och kustartilleriet,

1 marinintendent,

1 underofficer,

1 korpral och

7 värnpliktiga,

s. 421 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

421

ävensom

1 pensionerad officer såsom bibliotekarie,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare och

1 expeditionsvakt. ,

Marinmyndiglieterna lxava avstyrkt den ifrågasatta sammanslagningen av

avdelningar ävensom framhållit önskvärdheten av inrättandet av en sjökrigsliistorisk

avdelning samt i övrigt anfört bland annat följande.

Sveriges inträde i nationernas förbund hade föranlett en mångfald ärenden

av speciel] och omfattande art, för vilkas handläggande erfordrades

en regementsofficer, som lämpligen borde vara en av Sveriges marina

representanter i förbundets ständiga rådgivande militär kommission. Aven

i övrigt vore personalbehovet av revisionen väl knappt beräknat. Nya

krigsvetenskapliga, militärpolitiska, folkrättsliga, strategiska, taktiska och

organisatoriska spörsmål trängde sig allt fortfarande fram, för vilkas bearbetande

erfordrades särskilt kvalificerade och skolade officerare. Marinstabens

officerare vore av givna skäl ofta lärare i sjökrigshögskolan och

sjökrigsskolan, för vilka befattningar icke räknades särskild personal. Av

de i marinstaben tjänstgörande officerarna tjänstgjorde en därjämte som

extra ledamot av lotsstyrelsen, en såsom militärledsassistent i sjökarteverket

och en såsom marinassistent i telegrafstyrelsen, vartill borde komma

en assistent i rikets meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Ett tillmötesgående i full utsträckning av de utav myndigheterna anförda

önskemålen skulle för marinstabens tjänst kräva en ökning av det av

revisionen förutsatta antalet regementsofficerare med tre, en ökning som jag

icke anser mig kunna tillstyrka. Nödvändigt sjmes dock vara, att eu regementsofficer,

utöver vad revisionen föreslagit, upptages, och torde det få bero

på framtida prövning, huru indelning i avdelningar bör ske. Givetvis bör

härvid beaktas vikten av att frågor rörande nationernas förbund handläggas

med nödig kontinuitet av personal, som är väl förtrogen med folkrättsfrågor

i allmänhet. Även om eu sjökrigshistorisk avdelning, motsvarande

den inom generalstaben befintliga krigshistoriska avdelningen, icke

inrättas, böra särskilda åtgärder vidtagas för ett bättre tillgodoseende av

den sjökrigshistoriska forskningen, vartill ock hörer ett ordnande av flottans

arkiv under chefens för marinstaben ledning. Förslag härutinnan torde

ej i detta sammanhang böra framläggas, men förutsätter jag, att en åtminstone

nöjaktig lösning skulle kunna åvägabringas utan större kostnader.

På grund av vad myndigheterna anfört och med beaktande jämväl av

det förhållandet, att de ombyten av personal inom staben, som förorsakas

av marinstabsofficerarnas tid efter annan återkommande sjötjänstgöring, i

viss mån verka till minskande av arbetskrafterna, anser jag mig vidare

böra dels för marinstaben beräkna ytterligare eu officer av kaptens eller

subalternofficers grad, dels ock föreslå utbytande av en pensionerad underofficer

mot en sekundofficer, stam, vilket genom omflyttningar synes

kunna ske utan ökande av antalet sekundofficerare.

Marin - myndigheterna.

Departements

chefen.

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

I likhet med revisionen och efter att i ärendet hava rådgjort med

ministern för utrikes ärendena anser jag mig kunna förutsätta, att den i

utrikesdepartementet anställde folkrättsexperten tillförbindes att i erforderlig

utsträckning biträda marinstaben vid handläggande av folkrättsfrågor

rörande uppbringningar, priser, konvojer, neutralitetsspörsmål m. m.

Slutligen torde antalet stamrekryter och värnpliktiga kunna minskas.

Med sammanfattning av det anförda beräknar jag för tjänstgöring i

marinstaben den personal, nedanstående tabell utvisar.

S

t a

m

Stam och

värnpl.

Reserv

Officerare

w

Kj

O

Vinter- och sommar- behov.

Chef med expedition...

Operationsavdelningen.

Kommunikationsavdel-

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerare

Mariningenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

ekundofficerare och

flaggkorpraler

rpraler (högbåtsman)

kesutbildade meniga

Stamrekryter och

värnpliktiga

Studenter och

tställda värnpliktiga

Reservofficeraro

fficerare, f. d. stam,

med arvode

ikundofficerare, f. d.

stam, med arvode

1

_

i

i

‘>3

—

i

—

—

1

—

5

—

ningen...........

1

3

Organisationsavdelnin-

gen.............

1

■)5

1

1

1

Utrikesavdelningen

Marinattachéer

—

i

3

1 i

i 1

—

i

—

-

—

_

—

1

För ärenden rörande

nationernas förbund

*

m. m. ...

1

1

Summa

i

14

-

i

_

2

1

_

5

_

1

1

Därav från

kustartilleriet

—

_

2

-1

-i

i

Återstå från flottan

lj

8

12

!

i|

—

2!

i!

—

5!

—

—1 1!

1

1) Oärav 1 från kustartilleriet.

Härtill kommer 1 expeditionsvakt med fast lön på marinstabens stat.

3. Personalchefer och inspektörer.1)

Chef för flottan

(för flottans personal, för flottans officerskår).

Som följd av sitt förslag, att de vid flottan ifrågakommande indragningarna

skulle i första hand drabba flottans station i Stockholm, har försvarslevisionen

upptagit frågan, huruvida för befattningen som stationsbefälhavare

därstädes behövde upptagas en flaggman, eller om denna befattning kunde

förenas med befattningen som chef för stationens underofficers- och sjö
-

'') Chefen för kustartilleriet omförmäles under avdelning III, »Kustartilleriet».

s. 423 Kontrollera mot PDF

423

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

manskårer. Härvid har revisionen jämväl kommit in på spörsmålet om

införandet i organisationen av en ny befattning, chef för flottan.

Detta spörsmål har redan tidigare varit föremål för utredningar och

förslag, bland annat i samband med frågan om tillsättande av eu chef

för sjöofficerskåren. Sålunda har, om här bortses från längre tillbaka

liggande tid, förslag om inrättande av en chef för flottans officerskår avgivits

dels år 1913 av särskilt tillkallade sakkunniga och dels år 191 (i

av chefen för marinstaben. Vidare hava de år 1918 tillkallade sakkunniga

för verkställande, av utredning beträffande rekrytering och utbildning av

flottans officerskår avgivit betänkande i sistnämnda fråga, därvid de framhållit,

att behovet av eu chef för flottans officerskår — vilken skulle

svara för att officerskårens krigsduglighet och tj kostbarhet såväl upprätthölles

som utvecklades, ävensom vaka över officerarnas specialutbildning

och tjänstgöringsförhållanden in. in. — gjorde sig sa starkt gällande, att

detsamma måste inom en snar framtid tillgodoses, i all synnerhet om

sammanslagningen av försvarsdepartementen komme till stånd. Om möjligt

borde tillsättandet av en dylik befattningshavare ske utan ökning av

beställningarna på stat inom flottans högre officersgrader, och ändamålsenligt

syntes vara, att ifrågavarande chef jämväl bestrede befattning som

inspektör av flottans personals övningar såväl i land som ombord.

Ytterligare har chefen för marinstaben, som jämlikt honom lämnat uppdrag

den 30 maj L923 inkommit med vissa, närmast utav de förutvarande båda

försvarsdepartementens sammanslagning betingade förslag till ändringar i

marinens överstyrelse, härvid förordat inrättande av en chef för sjöofficerskåren.

Härtill skulle förordnas en flaggman, vilken tillika skulle vara

inspektör för marinens militärläroverk samt, såvida ej annorlunda förordnats,

stationsbefälhavare vid flottans station i Stockholm.

För att återgå till försvarsrevisionen, har densamma i sitt betänkande

omnämnt, hurusom förslag inom revisionen framställts om inrättande av

en chef för flottan eller kommenderande amiral, som under Konungen

skulle äga befälsrätt över all flottans personal och i sådan egenskap bliva

chef för sjöofficerskåren med inspektionsrätt över flottan tillhörande formationer

in. in. Kevisionen, som ej kunnat ägna förslaget en så ingående

behandling, som detsamma fordrade, liölle före, att frågan borde göras till föremål

för särskild utredning. I avvaktan härpå beräknades fortfarande såsom

hittills en flaggmansbeställning för stationsbefälhavarämbetet i Stockholm.

I ett till revisionens betänkande fogat särskilt yttrande har friherre

Fleming i syfte att skapa klara befälsformer och bestämda gränser mellan

de militära och de förvaltande myndigheternas befogenheter föreslagit inrättande

av en chef för flottan eller chefsamiral, vilken under Konungen

skulle äga befälsrätt över flottans personal och inspektionsrätt över flottan

tillhörande formationer, stationer, varv, förråd m. in. samt inom flottan intaga

ungefär enahanda ställning som chefen för kustartilleriet inom sitt område.

Tidigare

utredning.

Försvars
revisionen.

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Depche7ennta'' , f .Yad 1 denna fråga bliyit anfört sJnes framgå, att inrättandet av en

chef för flottan eller för flottans personal skulle i flera hänseenden skänka

önskvärd fasthet åt organisationen samt god förutsättning för nödig kontinuitet

i utbildningen av personalen inom de många olikartade yrkesgrenar,

varav ett så mångsidigt vapen som flottan har behov. Givetvis

skulle en dylik chef jämväl vara chef för flottans officerskår och inspektör

för de sjömilitära läroverken. Det torde näppeligen kunna anses lämpligt,

att sjoofficerskåren, som dock utgör stommen inom flottans organisation’

ar i saknad av egen chef. Behovet framträdde helt naturligt icke lika

starkt under den tid, sjöförsvaret var organiserat inom eget statsdepartement,

vars chef var en sjöofficer. Med nuvarande organisation däremot

framstår tydligare behovet av en myndighet, som noggrant kan följa officerskårens

rekrytering, allmänna och speciella utbildning, kommenderingar,

föl-flyttningar, tjänstgöringsförhållanden och befordran in. m. samt vika

över att dessa viktiga frågor — oberoende av ombyten av departementschefer

eller chefer för kommandoexpeditionen — bliva behandlade med

följdriktighet efter i god tid uppgjorda planer. En dylik myndighet torde,

såsom jag tidigare anfört, i händelse den kommer till stånd, böra liksom

chefen för kustartilleriet ingå bland marinens centrala myndigheter. Eu

del skol- och utbildningsärenden kunde lämpligen av den nya myndigheten

övertagas från marinstaben, som härigenom erliölle en välbehövlig

lättnad till förmån för sådana omfattande och viktiga uppgifter, som göra

marinstaben till ett sjöförsvaret i dess helhet omfattande överstyrelseorgan

vid sidan av marinförvaltningen.

Förevarande spörsmål är emellertid av sådan beskaffenhet, att det ej

kam avgöras utan ytterligare omsorgsfull utredning. Därvid synes också

hora undersökas, under vilka betingelser den föreslagna myndigheten kan

förenas med stationsbefälhavarämbetet i Stockholm eller med annan befattning.

En förutsättning för organisationsförändringens genomförande

synes mig nämligen böra vara, att antalet beställningshavare inom officerskåren

icke därigenom behöver ökas.

På grund a\ vad sålunda anförts, anser jag mig, såsom av det följande

vidare framgår, böra i likhet med försvarsrevisionen för stationsbefälhavarämbetet

i Stockholm beräkna eu flaggman.

Marinöverdirektören och chefen för niariningenjörkåren; marinöverintendenten

och chefen för mariiiintendenturkåren; marinöverläkaren

och chefen för marinläkarkåren.

Till dessa myndigheter torde jag få återkomma i samband med förslag

angående vederbörande kårer.

Inspektören för undervattensbåtvapnet.

Inspektörens för undervattensbåtvapnet allmänna åligganden äro att följa

3 " undervattensbåtvapnets utveckling och föreslå de åtgärder, som han finner

s. 425 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

425

erforderliga för främjande av vapnets användbarhet, att följa för vapnets

räkning pågående nybyggnader och anskaffningsarbeten samt att föra erforderliga

rullor och anteckningar över den för tjänstgöring vid undervattensbåtvapnet

uttagna personalen.

Inspektören för undervattensbåtvapnet, vartill förordnas eu regementsofficer

från flottan, har sin tjänstgöring i allmänhet förlagd till marinförvaltningen,

där han, på sätt i ämbetsverkets instruktion föreskrives, deltager

i handläggning av ärenden, som beröra undervattensbåtvapnet.

Till sitt biträde har inspektören en adjutant, vartill beordras 1 kapten

från flottan.

Vid det förhållande att inom marinförvaltningen för närvarande funnes

två representanter för undervattensbåtvapnet, nämligen dels en regementsofficer

å ingenjöravdelningen och dels inspektören för undervattensbåtvapnet,

har försvarsrevisionen — ehuruväl dessa båda befattningshavares

arbetsuppgifter delvis vore av skiljaktig natur —- funnit sig av kostnadshänsyn

icke kunna beräkna mer än en regementsofficer för ifrågavarande

ändamål.

Marinmyndigheterna hava med avseende å inspektören för undervattensbåtvapnet

framhållit bland annat, att erfarenheten givit vid handen, att

inrättandet av befattningen i fråga varit till nytta för vapnet, varom

meningen syntes vara enhällig bland undervattensbåtpersonalen. De av inspektörens

åligganden, som tillhörde marinförvaltningens verksamhetsområde,

innefattade blott en de! av hans skyldigheter. Minst lika viktiga vore hans

åligganden beträffande personalens rekrytering, utbildning och tjänstgöring.

Jag ansluter mig till revisionens förslag att för undervattensbåtvapnets

representation i överstyrelsen endast beräkna 1 regementsofficer, vilken

upptages under marinförvaltningen. Huruvida denne samtidigt bör vara

inspektör för undervattensbåtvapnet, synes böra få bero på framtida prövning.

Säkerligen kan befintligheten av en dylik befattning vara till nytta för

undervattensbåtvapnet genom de anvisningar i tekniska frågor, som en

med vapnet väl förtrogen och däri utbildad officer i mera självständig

ställning kan lämna marinförvaltningen, liksom ock genom den kontroll över

undervattenbätperKonalens rekrytering, utbildning och tjänst, som av honom

kan utövas. Dylika synpunkter gälla särskilt, så länge undervattensbåtvapnets

utveckling inom vår flotta kan sägas ännu pågå.

4. Sjökrigshögskola», sjökrigsskolan och sj ökarte verket.

Sj ökrigshögskolan.

Sjökrigshögskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål

att meddela marinens officerare vidgad kunskap i sådana ämnen, vari

grundlig kännedom är av vikt för att rätt fullfölja sjöförsvarets syfte.

Undervisningen meddelas uti en allmän kurs, avsedd för subalternofficerare,

samt fyra högre kurser, nämligen allmän högre kurs samt

Försvars
rcvisioyxcn.

Marin
myndig
heterna.

Departementscliefen.

Nuvarande

organisation.

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvars
revisionen.

Marinmyndig
heterna.

Departements
chefen.

artilleri-, torped- och minkurser, avsedda för officerare, som genomgått

allmänna kursen. Samtliga kurser äro ettåriga, med undantag av artillerikursen,

vilken är tvåårig.

Allmän kurs börjar pa liösten varje år. Av högre kurserna börja

allmänna högre kursen på hösten varje jämnt årtal samt artilleri-, torpedoch

minkurserna på hösten varje udda årtal.

I varje kurs meddelas undervisning på två linjer: en för elever från

flottan, sjöofficerslinjen, och en för elever från kustartilleriet, kustartillerilinjen.

Högskolans personal utgöres av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

lärare till erforderligt antal (f. n. 19 militära och 4 civila),

repetitörer, i den mån sådana blivit beordrade, samt

1 expeditionsvakt.

Av förenämnda personal är endast expeditionsvakten upptagen med fast

lön å högskolans stat. För lärare och repetitörer äro å denna beräknade

vissa efter deras undervisningsskyldighet avpassade arvoden.

Vid mobilisering upphör skolans verksamhet.

Beträffande sjökrigshögskolans uppgift och allmänna organisation har

försvarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen hade

haft under övervägande, huruvida sjökrigshögskolan skulle kunna sammanslås

med sjökrigsskolan, men funnit såväl lokala förhållanden som sakliga

skäl tala mot en sådan åtgärd. Med hänsyn till den minskning av

sjöofficerskåren och kustartilleriofficerskåren, som revisionen förutsatte, borde

elevantalet i allmänna kursen kunna begränsas till 18 å sjöofficerslinjen

och 7 å kustartillerilinjen, varemot för högre kurserna borde beräknas samma

elevantal som för närvarande eller 8 ä 9 å sjöofficerslinjen och 3 ä 4

å kustartillerilinjen.

I övrigt beräknades högskolans personal av revisionen sålunda:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kompaniofficer från flottan, samt

1 expeditionsvakt.

I fråga om sjökrigshögskolan hava marinmyndigheterna särskilt framhållit

vikten av att chefen för högskolan helt finge ägna sig åt densamma under

den tid, undervisningen påginge.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att sjökrigshögskolan bör

behålla den allmänna organisation, den för närvarande har. Höjandet av den

krigsvetenskapliga bildningen inom officerskåren är av den stora betydelse,

att ledningen härav bör anförtros åt en särskild officer, chefen för sjökrigsliögskolan,

som kan ägna hela sin tid åt att följa utvecklingen inom

sjökrigskonstens olika vetenskapsgrenar. Ehuru de stater för sjöofficerskåren

och kustartilleriofficerskåren, som jag föreslår, till följd av den utvidgning,

som ifrågasättes för flygvapnet, måste ökas i förhållande till de

s. 427 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 20.

427

av revisionen föreslagna, visa gjorda beräkningar, att antalet elever i

sjökrigshögskolan kan uppskattas till: i allmänna kursen 18 å sjöofficerslinjen

och 7 å kustartillerilinjen samt i högre kurserna till 8 å sjöofficerslinjen

och 3 ä 4 å kustartillerilinjen.

Mot den av revisionen gjorda beräkningen av personal för högskolan

har jag icke något att erinra.

För sjökrigshögskolan bör alltså under vinterhalvåret beräknas följande

personal:

1 chef, kommendör eller kommendörkapten, och

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten eller subalternofficer vid flottan.

Denna personal ingår under sommarhalvåret i sjöstjrkornas personal.

Härtill kommer civil personal, bestående av 1 expeditionsvakt.

Sjökrigsskolan.

Sjökrigsskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål att

å en sjöofficerslinje i teoretiskt, praktiskt och disciplinärt hänseende meddela

den utbildning, som erfordras för erhållande av lägsta officersgraden

vid flottan, samt att å en kustartillerilinje meddela en del av den utbildning,

som erfordras för erhållande av lägsta officersgraden vid kustartilleriet.

Eleverna vid sjökrigsskolan benämnas kadetter och utgöra tillsammans

en kår, marinens kadettkår. Kadetterna å sjöofficerslinjen benämnas sjökadetter

och å kustartillerilinjen kustartillerikadetter. Den för organisationens

vidmakthållande årligen erforderliga nyantagningen av elever beräknas

till högst 40 sjökadetter och 12 kustartillerikadetter.

Skolans verksamhet är uppdelad å skola i land för båda linjerna samt

rekrytkurs och skola ombord för endast sjöofficerslinjen.

Utbildningen till sjöofficer, vilken i sin helhet är förlagd till sjökrigsskolan,

omfattar en tid av omkring 3 Va år. Utbildningen av kustartilleri - kadetterna, vilken försiggår dels vid truppförbanden och dels vid sjökrigsskolan,

kräver en tid av omkring 2 Vs år.

Sjökrigsskolans b ef alster sonal utgöres enligt nuvarande organisation av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

7 kadettofficerare från flottan, av vilka dock, på grund av de senare

årens kvantitativt ringa rekrytering av sjökadetter, i allmänhet endast 4

varit samtidigt tjänstgörande,

1 kadettofficer från kustartilleriet,

1 intendent och

1 läkare.

Av förenämnda personal åtnjuta kadettofficerarna ävensom intendenten

och läkaren vissa arvoden från skolans stat.

Skolans lärarpersonal utgöres av dels 2 civila lektorer och dels erforderligt

antal militära lärare.

Nuvarande

organisation.

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För svar srevisionen.

Marinmyndig
heterna.

Betjäningen utgöres av 1 expeditionsvakt och 1 portvakt, den förre

med fast lön och den senare med arvode från skolans stat.

Vid mobilisering upphör till eu början skolans verksamhet, och chef

och officerare disponeras för annan tjänstgöring. De yngre kadetterna

användas som instruktörer för ersättningspersonalens utbildning m. m.

De äldre torde som regel konstitueras till officerare. Skall verksamheten

i skolan längre fram återupptagas, förestås läsningen av äldste lektorn,

och lämplig officer från Stockholms station förordnas att tillse disciplinen.

Försvararevisionen har beträffande sjökrigsskolan föreslagit en utvidgning

av dess verksamhet i så måtto, att denna även skulle omfatta utbildningen

av marinintendentselever och -aspiranter, varigenom marinintendentsskolan

såsom särskild undervisningsanstalt skulle komma att upphöra.

Genom den föreslagna förändringen skulle en del besparingar kunna

vinnas, samtidigt som vissa militära önskemål i fråga om de blivande intendenternas

utbildning kunde förverkligas.

Sjökrigsskolans ordinarie personal har av revisionen beräknats sålunda:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kompaniofficer från flottan,

4 kadettofficerare, kompaniofficerare från flottan,

2 lektorer,

1 expeditionsvakt och

1 portvakt,

vartill under viss del av året komme en kadettofficer från kustartilleriet.

För undervisningen vid skolan har revisionen beräknat dels arvoden

till militära och civila lärare i överensstämmelse med nuvarande stat

dels ock viss del av nuvarande anslaget till marinintendentsskolan, varvid

revisionen utgått från att undervisningen för marinintendentseleverna och

-aspiranterna i vissa ämnen skulle kunna ordnas gemensamt med undervisningen

för kadetterna. Revisionen har vidare beräknat arvoden till

skolans intendent och läkare i överensstämmelse med nuvarande stat.

För minskande av kadetternas levnads- och studiekostnader har revisionen

beräknat ett sammanlagt belopp av 25,000 kronor årligen, varav 7,000

kronor under anslaget till sjökrigsskolan samt 18,000 kronor under anslaget

till undervisningsmateriel och undervisningsanstalter. Av sistnämnda

två belopp skulle det förra avse att bereda sjökrigsskolans elever, vilka

i olikhet med eleverna vid krigsskolan på grund av saknaden av lämpliga

kasernutrymmen icke under sin förläggning i Stockholm kunde inkvarteras,

ersättning härför, och det senare att möjliggöra borttagande av terminsavgifter

samt kostnadsfritt tillhandahållande av'' läroböcker och undervisningsmateriel.

Marinmyndigheterna hava i stort sett anslutit sig till revisionens förslag.

Dock hava de upptagit en av chefen för sjökrigsskolan gjord hemställan

att för ordinarie tjänstgöring vid skolan beräkna jämväl 1 marinintendent,

vilken förutom åliggandet att biträda chefen med avseende å skolans

opaginerad Kontrollera mot PDF

42!''

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

verksamhet å marinintendentslinjen samt handhava viss undervisning hven

borde anförtros det ekonomiska arbetet vid skolan, varigenom en besparing

i arvodena skulle bliva möjlig.

Även ian anser, att den av revisionen föreslagna utvidgningen av sjö- Departementskrigsskolans

verksamhet bör komma till stånd, liksom ock att för ordinarie

tjänstgöring vid skolan bör beräknas 1 marinintendent med de av myndigheterna

angivna åligganden. Idet för skolans intendent uppförda ar\odet

bör sålunda utgå ur staten. I likhet med kadettofficerarna torde den vid

sjökrigsskolan tjänstgörande marinintendenten böra åtnjuta ett ärligt amode

av 540 kronor, vilket belopp följaktligen bör upptagas i staten.

Liksom revisionen anser jag, att undervisningen i språk å marinintendentslinjen

kan utan olägenhet bedrivas i samband med kadetternas

undervisning i samma ämnen.

Chefen för sjökrigsskolan har erinrat därom, att de båda lektor sbeställningarna

borde utgå ur staten och i stället tillkomma med hänsyn till

undervisningsskyldiglieten lämpade arvoden för 1 lärare i matematik jämte

mekanik samt 1 lärare i engelska språket. Detta synes mig riktigt. Sa

länge emellertid de nuvarande lektorerna i dessa två ämnen kvarstå i

sina befattningar, böra därav föranledda merkostnader uppföras å öveigångsstat.

Beträffande arvodet till läkaren vid sjökrigsskolan har i proposition

nr 248 till 1922 års riksdag dåvarande departementschefen uttalat, att

en utredning borde komma till stånd, huruvida läkarvården kunde utan

särskild ersättning åläggas ordinarie beställningshavare vid marinläkarkåren,

men att därmed borde anstå i avvaktan på den förestående omorganisationen

av försvarsväsendet. På grund av den reducering av antalet

marinläkare, som nu förutsättes genom indragande å vardera stationen

av eu av de s. k. distriktsläkarne med därav följande ökning av de återståendes

tjänstegöromål, torde ett ytterligare utökande av marinläkarnas

tjänsteåligganden näppeligen kunna ifrågasättas, varför jag anser, att förenämnda

arvode alltjämt bör i staten upptagas.

Yad angår sjökadetternas inkasernering, kan frågan därom på grund av

saknaden av lämplig lokal för ändamålet icke nu lösas. Densamma torde

emellertid böra upptagas, så snart förändrade förhållanden möjliggöra dess

bringande till lösning. I avvaktan härå bör, på sätt revisionen förordat,

viss summa beräknas till inkvarteringsersättning åt sjökadetter in. m.

Denna summa synes mig lämpligen böra upptagas under anslaget till

avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. Beträffande det av

revisionen förutsatta beloppet för minskande av sjökadetternas studiekostnader

har jag icke något att erinra.

I anslutning till vad ovan anförts, torde för sjökrigsskolan böra under

vinterhalvåret beräknas — förutom kadettofficer från kustartilleriet följande

personal, nämligen:

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Nuvarande

organisation,

Förs varsrevisionen.

Chefen för

sj Ökarteverket

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1 chef, kommendör eller kommendörkapten,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten eller subalternofficer från flottan,

4 kadettofficerare, kaptener eller subalternofficerare från flottan, samt

1 kadettintendent, marinintendent.

Under sommarhalvåret ingår denna personal i sjöstyrkornas personal.

Härtill kommer civil personal, bestående av:

1 expeditionsvakt och

I portvakt.

Sj ökarteverket.

Vid sjökarteverket tjänstgör för närvarande dels viss civil personal,

upptagen å den för verket fastställda staten, och dels viss militärpersonal från

flottan. Denna senare personal är icke eu gång för alla bestämd, utan

växlar med hänsyn till omfattningen av de sjömätningsarbeten, som under

''arje år skola verkställas. Under eu följd av år har den militära personalen

utgjorts av:

för tjänstgöring under hela året: 1 regementsofficer, chef för kartverket,

och ett mindre antal officerare; samt

för tjänstgöring sommartid vid sjömätningsarbetena: erforderligt antal officerare

och underofficerare såsom mätningsförrättare samt underofficerare

och manskap för bemanning av sjömätningsfartygen.

Försvarare visionen, som utgått från att sj ökarteverket fortfarande som

hittills skulle hänföras till försvarsdepartementet och att av kostnadsskäl

sjömätningarna borde inskränkas till vad som kunde utföras med en årlig

rustning av fyra sjömätningsfartyg, har beräknat kartverkets behov av militär

personal på aktiv stat sålunda:

för tjänstgöring under hela året:

1 regementsofficer som kartverkschef och

2 kompaniofficerare samt

för tjänstgöring vid sjömätningsarbetena under sommarhalvåret:

6 officerare och

4 underofficerare såsom mätningsförrättare samt

II underofficerare och

134 manskap såsom besättningar å sjömätningsfartygen.

I avgivet yttrande över försvarsre vision ens betänkande har chefen för

sj ökarteverket framhållit vikten ur såväl nationell som internationell synpunkt

av att uppmätningen av våra kustfarvatten påskyndades. Enligt

kartverkschefens beräkning måste man med utgångspunkt från verkets nuvarande

personal och materiel räkna med en tidrymd av 50 år, innan de

Sverige omgivande kustfarvattnen vore tillfredsställande uppmätta och tillförlitliga

sjökort utarbetade. Om den av revisionen föreslagna inskränkningen

komme till stånd, bleve följden, att tidpunkten för avslutandet av

den första efter internationella grunder bedrivna uppmätningen avsevärt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 4.51

uppskötes, ett förhållande, som med hänsyn till därmed förenade risker

för landets militära och kommersiella intressen icke vore tillrådligt eller

överensstämmande med våra internationella förpliktelser. På grund därav

avstyrkte kartverkschefen bestämt inskränkningen i antalet för sjömätningsarbetet

avsedda officerare, underofficerare och manskap, varav beliovet från

och med år 1924, då sjömätningarna vore avsedda att bedrivas med sjömätningsfartygen

Svalan, Fallen, lian, Ejdern Tärnan, J. Nordenanclcar

och P. Gedda, beräknades sålunda:

14 officerare och

7 underofficerare såsom mätningsförrättare samt

23 underofficerare och

157 manskap såsom besättningar å sjömätningsfartygen.

I denna del av kartverkschefens yttrande hava marinmyndigheterna instämt.

Kommerskollegium, som även lämnats tillfälle att yttra sig i frågan,

har bestämt avstyrkt, att för den närmaste framtiden nagra sådana begränsningar

vidtoges beträffande för sjömätningar och därmed sammanhängande

arbeten avsedd personal och materiel, vilka äventyrade fullföljandet

av nyligen utstakade riktlinjer för sjömätningarnas och sjökortutgivningens

handhavande.

Såsom i annat sammanhang (sid. 17) angivits, har även jag ansett mig

böra utgå från att sjökarteverket bibeliålles under försvarsdepartementet.

Då emellertid frågan angående den omfattning, vari sjömätningar böra

utföras, väsentligen berör intressen, fallande inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, har jag i denna fråga rådfört mig med chefen för

nämnda departement, varefter jag funnit mig böra för den närmaste framtiden

räkna med att sjömätningarna bedrivas i den omfattning och med

den personal, chefen för sjökarteverket i sitt yttrande angivit såsom erforderligt.

Detta synes också kunna ske, utan att vederbörande personalgrupper

från flottan fördenskull behöva ökas, utöver vad revisionen beräknat.

För byråarbetet inom verket har försvarsrevisionen dels beräknat förut

omnämnda för tjänstgöring året om upptagna officerare, nämligen 1 regementsofficer,

chef, samt 2 kompaniofficerare, vilka senare under sommarmånaderna

avsåges att deltaga i sjömätningsarbetet, dels ock förutsatt, att,

förutom befattningen som redaktör för tidskriften »Underrättelser för sjöfarande

», två befattningar, nämligen såsom biträde vid redigerande av

nyssnämnda tidskrift och såsom föreståndare för militärdetaljen, skulle

uppföras med arvoden å sjökarteverkets stat.

Chefen för sjökarteverket har i sitt yttrande framhållit behovet av ytterligare

1 regementsofficer, eventuellt kompaniofficer, för byråarbetet, samtidigt

kartverkschefens ställföreträdare vid inträffande förfall för denne.

Beträffande de tvenne befattningarna i ovannämnda redaktion och befattningen

som föreståndare för militärdetaljen vore det enligt kartverkschefens

Marinmyndigheterna.

Kommers
kollegium.

Departements
chefen.

s. 432 Kontrollera mot PDF

432

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

åsikt icke nödvändigt och med hänsyn till arbetets kontinuitet ej ens

önskvärt, att för desamma beräknades stamofficerare.

Jag ansluter mig till kartverkschefens uppfattning i så måtto, att för

byråarbetet synas böra beräknas 1 regementsofficer, chef, samt 3 stamofficerare.

Yad beträffar befattningen såsom assistent åt redaktören för

ovannämnda tidskrift, torde det icke vara behövligt att i staten uppföra

någon dylik arvodesbefattning, enär, enligt vad som framgått av kartverkschefens

utredning, för avlönande av en assistent erforderliga medel kunna

såsom hittills tagas i anspråk av det extra reservationsanslag, som från

och med år 1921 till ett belopp av 38,000 kronor anvisats till redigering

och utgivning av tidskriften i fråga och vilket anslag i årets statsverksproposition

med hänsyn till förefintligheten av vissa besparingar å förut

anvisade medel för budgetåret 1924—1925 beräknats till allenast 31,000

kronor men för angivna ändamål måste för framtiden bestämmas till förstnämnda

belopp, 38,000 kronor. Beträffande åter befattningen såsom föreståndare

för militärdetaljen, vilken har till speciell uppgift att komplettera

och vidmakthålla för flottans behov särskilt utarbetade sjökort, farledsbeskrivningar

m. m. och sålunda motsvarar den för det allmänna sjökarteväsendet

anställde civile kartografen, torde bliva nödvändigt att, då någon

stamofficer icke beräknas för denna befattning, i staten uppföra ett

särskilt arvode för avlönande av dylik kartograf. Då denne kartograf

måste vara en inom sjömätningsarbetet erfaren person, lärer befattningen

endast kunna besättas med officer, antingen pensionerad eller å reservstat

eller i flottans reserv, ej pensionerad. Med hänsyn till att befattningen

alltså såsom ock inträffat, då tillgången på kvalificerade pensionerade

officerare eller officerare å reservstat så nödvändiggjort — kan komma

att tillsättas med officer i reserven, vilken icke åtnjuter annan avlöning på

stat eller i form av pension, bör arvodet uppföras med samma belopp, som

utgår till den civile kartografen, eller enligt 13. lönegraden för civila beställningshavare.

Dock förutsätter jag, att, såsom beträffande avlöningen

till förste aktuarien för sjömätningsväsendet är föreskrivet, arvodet i fråga

skall utgå med lägre belopp, därest befattningen tillsättes med officer i

flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat.

I anslutning till vad ovan anförts beträffande behovet av militär personal

och med iakttagande att den under sommarhalvåret för sjömätningarna

erforderliga personalen — i vilken ingå två av de för byråarbetet avsedda

officerarna av kaptens eller subalternofficers grad — uppföres under rubriken

»Sjöstyrkorna», torde för sjökarteverket böra beräknas nedannämnda

militärpersonal från flottan, nämligen

1 chef, kommendör eller kommendörkapten, samt

för byråarbeten, under vinterhalvåret 3 och under sommarhalvåret 1

kapten eller subalternofficer.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20. 433

5. Sammanfattning av personalbehovet för centrala myndigheter in. fl.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, bör alltså — med bortseende

från civil personal —- för marinens centrala myndigheter in. m. beräknas

den personal från flottan, nedanstående tabell utvisar.

Stam

S

t a

in

och värn-

fteserv

pliktiga

Officerare

K

O

Flaggman

Kommendörer oc

kommendörkapten

Kaptener och

subaltern officerar

Mariningenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

ekundofficerare ocl

flaggkorpraler

H

JO

®

►1

O:

CK3

O*

#>•

OD

B

meniga

Yrkesutbildade

Stamrekryter och

värnpliktiga

Studenter och lik- tällda värnpliktiga

Reservofficerare

tli

O

B l

® 5

Cl* 0

JO >-*>

O

*

® ®

9

B

''kundofficerare, f. <

stam, med arvode

Vinterbehov.

® “

-t

®

**

Sjöförsvarets komman-

doexpedition............

—

*) 1

3

_

-

—

2

1

—

4

—

—

1

1

Marinförvaltningen ...

1

6

9

12

7

2

4

1

—

5

—

—

—

4

Marinstaben...............

1

8

12

—

1

2

1

—

5

—

—

1

1

Sjökrigshögskolan ......

—

1

1

—

Sjökrigsskolan............

—

1

5

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Sjökarteverket............

—

1

3

—

Summa

2

■) 18

33

12

9

2

8

3

—

14

—

—

2

6

Sommarbehov.

Sjöförsvarets komman-

doexpedition............

—

l)l

3

—

—

—

2

1

—

4

—

—

1

1

Marinförvaltningen ...

1

6

9

12

7

2

4

1

—

5

—

—

—

4

Marinstaben...............

1

8

12

—

1

—

2

1

—

5

—

—

1

1

Sjökrigshögskolan ......

Sjökrigsskolan............

Sjökarteverket............

1

1

Summa

2

'') 16

25

12

8

2

8

3

—

14

—

—

2

6

J) Därav 1 uppförd å försvarsdepartementets stat.

6. Sjöstyrkorna.

Normalplan för flottans krigsberedskap och övningar.

Till grund för den nuvarande organisationen av flottans krigsberedskap

och övningar ligger det kända och av erfarenheterna ständigt bestyrkta

förhållandet, att ett örlogsfartyg för att kunna fullt utnyttjas för krigsändamål

måste vara bemannat med en besättning, som samövats ombord

på fartyget. Med vårt lands geografiska läge torde flottan vid inträffande

krigiska förvecklingar sannolikt komma att omedelbart och i stor utsträckning

tagas i anspråk för neutralitetsskydd eller för avvärjande av anfall

över sjön. I många fall kan tillvaron av en krigsberedd flotta medföra,

, att angrepp vare sig mot neutraliteten eller mot riket självt icke komma

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 28

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försv arsrcvisionen.

i fråga. På grund härav och med hänsyn jämväl till den snabbhet, varmed

krigshändelser numera utveckla sig, är det nödvändigt, att en viss

del av flottan är ständigt rustad, vilken del till sin omfattning givetvis

måste av kostnadsskäl begränsas och för övrigt något växla efter årstiden.

Återstående delar av flottan kunna bliva påräkneliga först efter rustning

och erforderlig samövning. Planen för krigsberedskap och övningar måste

givetvis ansluta sig till gällande planer för personalens utbildning.

Försvarsrevisionen har i förevarande hänseende bland annat framhållit,

att ändamålsenligt planerade och regelbundet pågående övningar å rustade

fartyg, såvitt möjligt sammandragna i sådana divisioner eller andra förband,

i vilka de avsåges att vid mobilisering ingå, utgjorde eu av de

viktigaste förutsättningarna för att de kostnader, som nedlades på flottan,

under krig eller neutralitetsvärn, motsvarade sitt ändamål.

Den för närvarande tillämpade rustningsplanen överensstämde till sina

huvuddrag med den s. k. 1916 års normalövningsplan. Under de senaste

åren hade emellertid väsentliga inskränkningar måst göras i densamma,

vad beträffade såväl antalet fartyg som antalet gångtimmar. Anledningarna

härtill vore att finna dels i det stora antalet vakanser bland personalen,

dels och framför allt i de högt uppdrivna priserna å kol, brännolja och

övningsammunition m. in. Som följd härav hade vissa önskvärda och

förut brukliga övningar, såsom krigsövningar och övningar i fartygens

framförande med högsta fart in. fl., måst inställas samt gångtiderna i

övrigt måst inskränkas, varigenom givetvis flottans stridsduglighet blivit

nedsatt.

Alldenstund den senast uppgjorda normalövningsplan en finge anses utgöra

resultatet av den på området vunna erfarenheten angående det mest

ändamålsenliga sättet att ordna utbildningen samt dessutom vore lämpad

efter de hos oss rådande klimatiska förhållandena, funne revisionen för

sin del icke anledning föreslå någon mera ingående omläggning av det

utbildningsprogram, som enligt nämnda plan vore avsett att tillämpas å

de rustade fartygen. Emellertid syntes den erinran kunna göras, att

särskilt de större fartygen under alltför långa tidsperioder vore stationärt

förtöjda vid kaj utan att därunder gå till sjöss ens för kortvariga övningar.

Vidare syntes övningar med hög fart — vilka vore nödvändiga

för att den dyrbara fartygsmaterielen skulle i krig kunna på effektivt sätt

utnyttjas — böra bedrivas i den omfattning, tillgängliga medel medgåve.

Revisionens kostnadsberäkningar inrymde därför särskilda belopp, avsedda

att täcka kostnaderna dels för vissa kortvariga övningar jämväl under

tiden för fartygens stationära förläggning dels ock för övningar i fartygens

framförande med högsta fart. Slutligen förutsatte revisionen en ökning

av antalet gångtimmar för kustflottans fartyg under de enligt revisionens

uppfattning synnerligen viktiga tillämpningsövningarna.

Ehuru revisionen således icke hade någon principiell erinran mot den

tillämpade utbildningsplanen, hade revisionen dock såväl av kostnadsskäl

s. 435 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO. 435

som med hänsyn till den föreslagna inskränkningen av flottan ocli dess

personal ansett sig böra föreslå en minskning i antalet av de fartyg, som

enligt normalövningsplanen årligen borde vara rustade. Antalet året om

rustade fartyg borde sålunda nedbringas från (50 till 33.

Marinmyndigheterna hava med hänsyn till flottans fartygsbestånd och

den beräknade tillgången å personal ansett sig i stort sett böra ansluta sig

till den av revisionen föreslagna övningsplanens omfattning, dock under

förutsättning att planen finge anses hava provisorisk karaktär. Vissa

smärre jämkningar i den av revisionen uppgjorda rustningsplanen hava

emellertid föreslagits av myndigheterna. Dessa jämkningar innebära i

stort sett en förskjutning i fartygsrustningarna därhän, att antalet året

om rustade fartyg något understiger vad revisionen beräknat, varemot

antalet under sommarhalvåret rustade fartyg något överstiger det av revisionen

förutsatta. Därjämte har såsom en följd av flygvapnets ökade

omfattning depåfartyget Oden tillkommit.

I skrivelse den 4 juli 1923 har inspektören för undervattensbåtvapnet

framhållit behovet av att de i beredskap liggande undervattensbåtarna med

vissa regelbundna mellanrum uttoges på kort expedition för prov och

kontroll såväl i över- som i undervattensläge av materielens tillstånd och

funktionerande. För detta ändamål ävensom för en nödvändig daglig tillsyn

i detalj av undervattensbåtarna borde desamma å varje station sammanföras

till ett förband (undervattensbåtdepå), som till viss utsträckning

skulle erhålla för båtarna erforderliga besättningar. Marinförvaltningen och

chefen för marinstaben hava i utlåtande den 8 december 1923 med vissa

jämkningar tillstyrkt förslaget samt framlagt förslag till bestämmelser för

bemannande och vård av de sålunda till varven förlagda undervattensbåtarna.

Mot de av myndigheterna föreslagna jämkningarna i den av revisionen

framlagda rustningsplanen har jag icke annat att erinra, än att ett pansarskepp

för torpedskolan icke torde böra medtagas i planen, då de avsevärda

rustnings- och avrustningskostnaderna för ett dylikt fartyg icke synas stå

i riktigt förhållande till den korta tid, under vilken detsamma skulle vara

rustat. I stället torde för ändamålet kunna användas en kanonbåt, vilken

senare under sommarhalvåret bör disponeras av kadetterna. Sedan det nya,

större skeppsgossefartyget af Chapman tillkommit och det äldre övningsfartyget

Gladan numera utrangerats, synes vidare det av myndigheterna

föreslagna antalet övningsfartyg för skeppsgossar kunna minskas från 4

till 3, af Chapman, Jarramas och Najaden, (utan att upptagas i rustningsplanen

torde därjämte övningsbriggen Falken kunna användas för kortare

seglingar huvudsakligen i Karlskrona skärgård). Jag förutsätter vidare, att

i de rustade förbanden icke ingående undervattensbåtar skola vid regelbundet

återkommande tillfällen företaga korta expeditioner samt för detta

ändamål och för materielens noggranna tillsyn vara sammandragna till

undervattensbåtdepåer med reducerade besättningar. Slutligen bör en

]\Iar inmy tidt

r/7tcter na.

Departe
mentschefen.

s. 436 Kontrollera mot PDF

436

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vedettbåt avses för flygväsendet, för vilken dock för flottans vidkommande

icke torde behöva beräknas vare sig personal eller kostnader. Den av mig

förordade övningsplanen skulle alltså komma att omfatta följande:

a) fartyg, rustade året om:

3 pansarskepp av Sverigetyp,

4 jagare,

1 torpedkryssare,

B torpedbåtar, 1. klass,

1 depåfartyg för undervattensbåtar, 1. klass,

6 undervattensbåtar, 1. klass,

1 minfartyg,

3 vedettbåtar samt

b) fartyg, rustade under en del av året:

1 torpedbåt, 1. klass,

1 undervattensbåt, 1. klass (minu-båt),

3 vedettbåtar,

1 pansarkryssare (långresefartyg),

1 pansarskepp av Aran typ (kadettfartyg),

1 depåfartyg för undervattensbåtar, 2. klass (även för kadetternas öv
ningar),

3 undervattensbåtar, 2. klass,

2 kanonbåtar för kadetter in. m.,

2 motortorpedbåtar,

1 vedettbåt, Sprängarentyp,

3 övningsfartyg för skeppsgossar,

1 kanonbåt (för militärledsarbete), samt för flygvapnet

1 depåfartyg och

1 vedettbåt.

På sätt revisionen och marinmyndigheterna föreslagit, synes härutöver dels

1 kanonbåt böra avses att under omkring 3 vintermånader — utan särskild

kostnad för sjöförsvaret —- övervaka fisket å västkusten, dels ock

ett logementsfartyg böra beräknas för skjutskolans måldepå.

I anslutning till det sålunda anförda har jag låtit uppgöra följande

grafiska tablå över rustningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar

s. 438 Kontrollera mot PDF

c

B

B

B

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

SO

21

22

23

24

25

26

27

28

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Pansarskepp av Sverigetyp

I):0

Jagare av Wrangeltyp......

» » Hugintyp.........

» » Wrangeltyp......

Torpedkryssare ...............

Torpedbåtar 1. klass.........

D:0 .........

Torpedbåt 1. klass .........

Depåfart. för nb. 1. klass...

U-båtar 1. klass ............

D:o ............

Min fartyg .....................

Vedettbåtar ..................

D:o ..................

Depåfartyg (flygvapnet) ...

Pansarkryssare ...............

Pansarsk. (kadettfartyg) ...

Dep.-f. för ub. 2. kl. (kad.)

U-båtar 2. klass ............

Skagttl...........................

Skuld ...........................

Motortorpedbåtar............

Vedettbåt (Sprängarentyp)

Ovn.-fart. för skeppsgossar

Kan.-b. för mil.-ledsarbete

Preja (måldepåfartyg) ......

Vedettbåt (flygvapnet). ...

Kiistningsplau för

Antal

fartyg.

November December Januari Februari Mars

2

1

1

2

1

1

6

2

1

1

6

1

1

3

3

1

1

1

1

3

1

1

2

1

3

1

1

1

Långresa

(Övervakande av fiske, särsk. anslag)

Styrm.

klass

D:o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuni/l. Maj:ts proposition nr 20

4:5!)

rigsbercdsknp och övningar.

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

Anmärkningar

Cfc

1-1

Skjut- och inaskinskola

Tillämpn.-övn.

Si alskola m. tu.

^— - rörlig förläggning.

1

» »

»

..

Skjutskola

..... stationär förläggning.

2

Torpedskola

»

..

|

3 1

,,

»

Signalskola m. m.

4

''

»

5

».

■ i

Skjutskola

6 1

Signalskola m. ra.

7 j

Skjutskola

8 i

'' . "f

Kadetters övn.

9

U-b.-skola

»

I

10

»

»

11

U-b.-rainskola

»>

12

Minskola

»

13

»

»

14

»

»

15 ,

Flyg- in. fl.

skolor (''kostnader delvis från flygvapnets anslag)

16

17

#

Kadetters öyningar

18

U-b. skola

Tillämpn.-nvn.

19

|

20

Skjutskola

Kadetters övn.

21

Torpedskola

» »

22

>

Tillämpn.-örn.

23

Skjutskola

>

Skjutskola

24

25

1 1 1

26

l

27

Flygskolor (kostnader

28

s. 440 Kontrollera mot PDF

För sv ar srevisioncn.

Marin
myndig
heterna.

440 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Det ligger i sakens natur, att vad här föreslagits beträffande fartygsrustningar

endast avser att ligga till grund för kostnadsberäkningar,

men icke får anses utgöra hinder för att, därest så i något fall befinnes

mera ändamålsenligt, inom ramen av den beräknade kostnadssumman

rusta fartyg av andra slag eller göra jämkningar inom fartygsantalet i och

för rustande av lokalstyrka o. s. v. Likaledes böra övningsperioderna

kunna förskjutas i förhållande till varandra, allteftersom det kan visa sig

ändamålsenligt att samla yrkesskolorna till vårmånaderna eller till höstmånaderna

o. s. v.

Person al behovet.

Försvarsrevisionen har beräknat fredsbehovet av personal för i sjöstyrkorna

ingående stridsfartyg på grundval av vissa fastställda mobiliseringsbesättningslistor.

I dessa hade revisionen dock vidtagit en del

jämkningar i huvudsakligt syfte att, där så utan åsidosättande av effektiviteten

ansetts möjligt, åstadkomma besparingar genom att ersätta personal

av högre tjänstegrad med dylik av lägre eller stampersonal med värnpliktiga.

Därjämte hade vid beräknande av fredsbehovet värnpliktigt,

underbefäl, varå tillgången i fredstid vore begränsad till ett fåtal, i erforderlig

mån ersatts med motsvarande stampersonal.

Vad angår skolbemannade fartyg, sjömätnings-, måldepå- m. fl. fartyg,

har revisionen grundat personalberäkningarna uteslutande på fredsbesättningslistorna

med hänsyn tagen även till andra särskilt angivna förhållanden.

Sålunda hade icke någon personal beräknats för skeppsgossefartygen,

da härför syntes kunna tagas i anspråk den personal, som avsetts för

tjänstgöring vid skeppsgossekåren i land. ej heller för vissa fartyg, avsedda

för övningar med kadetter m. fl.

Slutligen har revisionen, som uppdelat beräkningarna på 1. och 2.

linjens fartyg, redogjort för de grunder, enligt vilka den beräknat att

bemanna såväl dessa som materielreservens fartyg vid mobilisering, och

har revisionen i särskild skrivelse, bifogad betänkandet, dels i detalj

beräknat mobiliseringsbehovet dels ock redogjort för de ovan nämnda

jämkningar i besättningslistorna, som revisionen ansett önskvärda och

möjliga.

Marinmyndigheterna hava bestämt avstyrkt omförmälda av revisionen

föreslagna avvikelser i besättningslistorna för stridsfartygen under framkallande

av bland annat, att den alltjämt fortgående utvecklingen av

sjökrigsmedlen i tekniskt hänseende medförde ökat behov av kvalificerad

personal å fartygen. Vad vidare angår bemannandet av vissa övningsfartyg

m. fl., hava myndigheterna gjort gällande, att personal härför icke kunde,

såsom revisionen tänkt sig, disponeras från den för landtjänsten avsedda

personalstyrkan. Det av myndigheterna beräknade personalbehovet för

sjöstyrkorna överstiger på så sätt det av revisionen beräknade.

s. 441 Kontrollera mot PDF

441

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I det föregående hava redan angivits de grunder, enligt vilka behovet

av personal för sjöstyrkorna under mobilisering beräknas kunna fyllas,

varför jag nu begränsar mig till att redogöra för fredsbehovet. Därigenom bortfaller

anledningen att här upptaga fartygen i linjefördelning. I enlighet

med det tillvägagångssätt, som genomgående tillämpats i föreliggande

förslag, fördelas jämväl personalbehovet för sjöstyrkorna till vinterbehov

och sommarbehov. Genom att lämpa fördelningen av skolor och kurser

i land efter den växlande tillgången av disponibel personal ställer det sig

möjligt att utan utökning av staterna tillmötesgå myndigheternas krav på

ökad kvalificerad personal å sjöstyrkorna. Då dessa krav måste anses

väl motiverade, finner jag mig beträffande bemanningen å stridsfartygen

i allt väsentligt böra följa nu gällande mobiliseringsbesättningslistor, och

får jag beträffande dessa hänvisa till särskild utredning, som torde få

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

För att icke behöva öka personalstaterna anser jag mig vidare böra

räkna med att under vinterhalvåret ett visst antal korpraler ersättes med

yrkesutbildade meniga. Därjämte förutsätter jag, att under sommarhalvåret

ett antal yrkesutbildade meniga kan ersättas med värnpliktiga, och

att cirka 100 värnpliktiga under denna tid kunna frigöras och hemförlovas.

Vad angår övningsfartygen, synas beräkningarna böra grundas på

de av revisionen angivna förutsättningarna.

I enlighet med det ovan anförda bör fredsbehovet av personal å sjöstyrkorna

beräknas sålunda, på sätt efterföljande tabell utvisar.

Departements
chefen.

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

S

t a

m

Stam och

vpl.

Reserv

Officerare

GG

W

GG |

®

GG

O

9? M

O W

03

S

B

®

hk #

? Pä

•O

X

®

03

ce

CL

®

w

B

O

« X

p £

2

B 2

9 H

O P

p K

£*§

p

2.

B

B’

g

p

2.

It

o

PS

ct-

CT

S 3

s s

P• ®

B *

03

®

3

g 5

Sj

3 cl

o

9 ?

JQ

Qj B

n 3

OQ

®

c*

®

p:

£ o

O:

p*

a

E

CC ®

er

55

p ..

p. ®

B

SK

B

X *1

ö ®

% H

® o

B O

® er

B *

§ §

M iL

P -

►t

®

3

C:

ÖB

*-»

CL

®

B

et-

CD

X

P

®

p p

o 3

►1

O

O

09

O''

P*

B

8K

e meniga

er ®

it;'' h

* o

o

Öl

et-

£

®

9

SB

u

®

O £L

a. •

O B,

P

B

p £

3 ® ''

o

CL

® ''

CL

Vinterbehov.

p

a. Förband, rustade hela

året.

HBK med stab ......

l

1

2

1

1

*)1

6

6

4

_

_

_

_

_

Div.-chef för jag.-div.

Flottiljchef för torp.-

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

båtsflottilj med stab

—

1

—

1

1

l

1

3

—

—

—

—

—

_

D:o för ub. ...............

—

1

—

1

*)l

l

1

2

—

—

—

—

—

— |

Säger för staber

l

3

2

4

3

4

8

11

4

—

—

—

—

J

1

3 pansarskepp(Sverige-

typ) ....................

4 jag. (2 Wrangeltyp,

—

6

31

3

3

2

180

247

263

615

24

3

—

2 Hugintyp) .........

—

1

12

—

—

—

60

84

84

62

—

4

—

—

1 torpedkryssare ......

—

—

3

—

—

—

21

21

22

46

—

1

—

—

8 1 kl. tpb................

Svea, dep.-f. för 1 kl.

—

—

8

—

—

—

32

38

58

16

—

—

—

—

ub........................

—

—

2

—

—

—

28

29

25

65

—

2

—

_

6 1 kl. ub...............

Minfartyg (Clas Fle-

—

—

18

—

—

—

42

36

36

18

—

—

—

—

mmg).....................

3 vedettbåtar (typ

—

—

3

—

—

1

24

36

28

64

—

2

—

—

27—37)..................

_

_

2

_

13

10

8

21

b. Undervattensbåt-

1

10

81

7

6

7

408

512

528

907

24

12

—

-1

depåer.

Stockholm ...........

—

—

1

_

_

_

11

6

8

_

_

_

_

_

Karlskrona ............

—

—

1

—

—

—

9

4

4

_

_

_

_

_

Göteborg..................

_

_

1

_

_

_

12

7

8

2

—

—

3

—

—

—

32

17

20

2

—

—

—

—

c. Depåfartyg (Oden)

—

—

1

—

1

1

10

9

14

16

—

—

—

-

d. Fartyg, rustade endast

under vintern.

Pansarkryssaren

Fylgia ..................

—

1

*)8

1

1

1

36

72

49

174

—

—

—

—

Svensksund (fisket) ...

—

—

3

—

—

1

7

10

10

15

—

—

—

—

—

1

11

1

1

2

43

82

59

189

—

—

—

—

Tillsammans

l

11

96

8

8|

10

493

620

621

1114

24

12

—

—

Ersättningspersonal...

—

1

10

1

1

18

49

61

62,

in

—

3

—

—

Sammanlagt för sjö-

1

styrkorna...............

l

12

106

9

9

28

542

681

683

1225

■ 24

15

—

—

1) Samtidigt fartygsläkare å flaggskeppet.

2) » fartygsintendent å depåfartyget Svea.

3) Därtill 2 kadettofficerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiimjl. Mujits proposition nr ‘JO.

44:*»

Sommarbehov.

i. Förband, rustade he

året.

Lika med vinterbehovet.

.................

b. Undervattensbåtdepåer.

Stockholm ............

Karlskrona ..........

c. Depåfartyg (Oden)...

d. Fartyg, rustade end:

under sommaren.

Chefer för skjut-,

signalskolor m fl.

1 pansarskepp (Aran

typ) ..............

2 kb. för styri

gul, Skuld)’)

dep.-fart. för

ub. (Blenda)

3 vedettb. (typ 27—i

1 1. kl. tb. (Iris)......

2 motortorpedbåtar

1 vb. (Sprängarenty

Minub. Valen.........

Sjömätningsfartygen

Najaden o. Jarramas''

af Chapman8)..........

Falken, utan beman
-

ning .............

Måldepå (Freja).

Sammanlagt för

styrkorna.........

S t

a

ni

Stam och!

vpl.

Reserv

Officerare

1

Sekundofficerare och

flas: erkorpraler

Yrkesutbildade meniga

m!

I

►sj

5"

TO

TO

5

jo:

P

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

auhalternofficerare

Mariniugenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

korpraler (högbåtsman)

Stam rekryter och

värnpliktiga

budenter och likställda

värnpliktiga

Reservofficerare

)fficerare, f. d. stam,

med arvode

ekundofficerare, f. d. 1

stam. med arvode 1

1

10

81

7

6

7

408

>1571

>1469

907

24

12

—

1

_|

11

6

8

_

_

—

—

1

—

—1

—

9

4

4

—

—

—

—

—

_

_

2

—

—

—

20

10

12

—

—

—

—

—

t

—

1

—

1

1

15

29

50

36

''

2

1

_

_

__

—

—

—

—

—

»

1

*) 8

1

1

1

36

57

48

152

—

i -

2

—

—

*)i

8

12

12

—

—

—

—

—

.

'' 2

_

9

14

13

14

—

—

—

—

j —

_

6

__

_

—

18

15

18

6

—

—

—

—

) —

_

2

—

—

—

5) 13

10

1 8

21

—

—

—

—

1

_

—

—

4

6

6

4

—

—

—

—

2

_

—

2

4

6

—

—

—

—

—

>) —

_

_

—

6

6

—

—

—

_

3

—

—

7

6

8

1

—

—

—

—

2

_

—

—

°) 10

10

12

9

—

—

12

__

—

30

14

I 26

117

—

—

r\ _

1

E

—

—

1

U

18

1 12

—

—

1

4

1

1

C

14

9

—

—

—

1

1 —

t

7

1E

5C

—

—

0

5o| 1

3

31! 17o| 190

199

380l -

—

s

1E

134j 8

10

11

61c

80C

73C

t 32.:

! 2

15

-

—

2

13]

1

17

61

8C

7c

135

>1 _

-

17

14-

c

11

67^

ce

80c

145:

2;

1E

—

i-

r —

-| —

14:

—

—

11

17

''| 14''

>1 11

28| 674 i 88(

80

3 131(

i 2

1 1

1! -

—

26, jag.-

t) Överstiga resp. underst, vint. beh. med 56 som förd. sålunda: HBK 4, Sverigediv

div. 12, tpkr. 4, Svea 4, Clas Fleming 3, Oden 6. — a) Härtill 2 kadettoff. — ’) Besätta, utfyllas

med instr. pers. och elever. — 4) Vpl. läkare. — 6) Därav 1 som fart.-clief — ) Därav 1 som

komm.-off. — 7) För 1. årskursens skeppsg., beräkn. till 197 man. J För 2. årskursens

skeppsg., beräkn. till 158 man.

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Kutigl. Maj:ts proposition nr 20.

FÖrsvars
revisionen.

Marinmyn
digheterna.

Departements
chefen.

Övningskostnaderna.

Försvarsrevisionen liar, med utgångspunkt från de vid slutet av år 1922

gällande ä-priser och avlöningsbestämmelser, beräknat de årliga kostnaderna

för flottans krigsberedskap och övningar till 5,235,000 kronor. Emellertid

kunde enligt revisionens mening kostnaderna för personalens särskilda

förmåner ombord, utan åsidosättande av personalens berättigade intressen,

nedbringas med i runt tal 235,000 kronor, varigenom anslaget skulle

kunna begränsas till 5,000,000 kronor.

Myndigheterna, vilkas förslag till övningsplan, såsom förut nämnts, i

vissa avseenden avviker från revisionens, hava för sin del beräknat den

årliga kostnaden till 5,770,853 kronor, alltså 770,853 kronor mera än

revisionens kostnadssumma. Härvid är emellertid att märka, att myndigheterna

icke ansett sig kunna förutsätta någon minskning på grund av

förändrade avlöningsbestämmelser, då enligt deras uppfattning de särskilda

förmånerna ombord icke kunde anses överstiga vad som med hänsyn till

personalens merutgifter ombord m. m. kunde anses skäligt. Därest myndigheterna

i nu nämnt hänseende följt revisionen, skulle merkostnaden

alltså utgjort (770,853 kronor— 235,000 kronor =) i runt tal 536,000

kronor.

Då den av mig förordade övningsplanen i vissa avseenden avviker från

den av revisionen föreslagna — bland annat därutinnan att i avseende å

bemanning hänsyn tagits till myndigheternas krav på ökat antal kvalificerat

underbefäl har jag låtit verkställa en ny, ingående kostnadsberäkning,

grundad bland annat på den statistik rörande fartygens expeditionskostnader,

som numera finnes utarbetad. Av denna beräkning framgår, att de egentliga

fartygsexpeditionskostnaderna böra uppskattas till 5,160,000 kronor

mot av revisionen beräknade (5,002,000 + 32,000 =) 5,034,000 kronor.

Skillnaden, 126,000 kronor, motsvarar i stort sett kostnaden för expedition

med det nytillkomna, för flygvapnet avsedda depåfartyget. Det kunde måhända

ifrågasättas, huruvida icke rätteligen kostnaderna för detta fartygs

expedition borde föras till flygvapnets kostnader. Då emellertid nämnda fartyg

är avsett att under en stor del av året ingå i kustfiottan och till huvudsaklig

del bemannas med flottans personal, vilken därunder erhåller utbildning

och övas efter enahanda grunder som å andra fartyg, liar jag ansett

mig böra upptaga viss del av kostnaden för depåfartygets expedition under flottans

övningsanslag. Då å ena sidan kostnaden i fråga är ofrånkomlig, därest

erforderlig samövning av flottans och flygvapnets stridskrafter skall kunna

tillfredsställande ordnas, och å andra sidan en inskränkning i annat hänseende

av den föreliggande övningsplanen icke låter sig genomföra med

fasthållande av revisionens av myndigheterna i stort sett biträdda synpunkter

i fråga om flottans övningar, kan sålunda eu ökning av övningskostnaderna

utöver revisionens förslag icke .undvikas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 44; >

I fråga om de kostnader i land, som bestridas från övningsanslaget, har

den inom departementet verkställda utredningen givit vid handen, dels att

för vissa kurser och övningar, till vilka revisionen i sina beräkningar icke

tagit hänsyn, erforderliga medel böra beräknas, dels ock att vissa jämkningar

i de av revisionen beräknade kostnadsbeloppen böra vidtagas. Vid

bestämmandet av dessa belopp har förutsatts, att övningsanslaget icke

skall, såsom hittills förekommit, belastas med utgifter, som icke direkt

sammanhänga med utbildningen eller övningarna, såsom exempelvis utgifter

för vissa manskapets och skeppsgossarnas utrustningspersedlar, för ersättning

av kasserat krut, för underhåll av radiostationer m. m.

I allt belöpa sig de av mig beräknade kostnaderna — med frånräknande

av de kostnader (80,000 kronor) för flygdepåfartyg, som synas böra gäldas

av flygvapnets anslag — till 5,335,000 kronor. Jag anser mig emellertid

kunna förutsätta möjligheten av att kostnaderna för flottans övningar, utan

inskränkningar i den föreslagna rustningsplanen eller gångtiderna, skola

kunna nedbringas, dels genom vidtagande av särskilda åtgärder i syfte att

åstadkomma besparingar i fråga om konsumtionen ombord av utredning,

särskilt av kol och andra maskinförnödenheter, dels ock genom en omläggning

i den av revisionen angivna riktning av avlöningsbestämmelserna,

i vilket sistnämnda hänseende erforderlig utredning synes böra äga rum.

Det belopp, varmed övningskostnaderna sålunda torde kunna minskas, anser

jag mig kunna beräkna till cirka 5 % av de egentliga expeditionskostnaderna

(utom artilleriammunitionskostnaderna) eller till i runt tal 215,000

kronor, varigenom anslaget alltså skulle kunna begränsas till 5,120,000

kronor.

7. Flottans stationer och örlogsdepaer.

Stationerna.

Styrelsen vid vardera av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm

utövas av en stationsbefälhavare av flaggmans grad. Denne utövar

befälet över stationen tillhörande personal och tillser, att envar fullgör

de skyldigheter och åtnjuter de rättigheter, som honom tillkomma, ävensom

att de militära kårerna hållas i övning och tjänstduglighet. Stationsbefälhavaren

utövar vidare tillsyn över hälso- och sjukvård samt stationens

ekonomiska förvaltning, övervakande att fastställda stater icke överskridas, att

anslagen disponeras för sina rätta ändamål, samt att förråd och andra stationen

tillhörande etablissement befinna sig i fullständigt och tidsenligt skick.

Härjämte har stationsbefälhavaren vissa åligganden beträffande rustning av

fartygen och beredskapsbestämmelsernas övervakande m. m. I militärt

hänseende lyder stationsbefälhavaren direkt under Konungen; i ekonomiskt

hänseende är han underställd marinförvaltningen. Gentemot varvschefen

intager stationsbefälhavaren en överordnad ställning i militärt hänseende,

däremot icke i tekniskt eller ekonomiskt. Under stationsbefälhavaren i

Stockholm lyda Göteborgs örlogsdepå och skeppsgossekåren i Marstrand.

Nuvarande

organisation.

s. 446 Kontrollera mot PDF

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Förekommande ärenden handläggas inom en militärexpedition under ledning

av stationsbefälliavarens förste adjutant, regementsofficer, samt inom

en civilexpedition (kansli) under ledning av stationsbefälliavarens sekreterare,

marinintendent, vanligen av regementsofficers tjänsteklass.

Närmast under stationsbefälhavaren utövas befälet över underofficersock

manskapspersonalen vid stationen av en chef för underofficers- och

sjömunskårerna, tillika beväringsbefälhavare. Denne befälhavare, kårcliefen,

övervakar krigslydnaden bland honom underställd personal, tillser rekryteringen

och personalens utbildning, avgiver befordringsförslag beträffande

underofficerskåren, anbefaller kommenderingar o, s. v. Kårcliefen förfogar

i sin egenskap av chef för underofficers- och sjömanskårerna över kår

chefsexpeditionen och i egenskap av beväringsbefälhavare över beväringsexpeditionen.

Under kårcliefen lyda dels eu rekryteringsoffeer, vilken har att ombesörja

och ansvara för stammanskapets rekrytering, och dels cheferna för

stam- och beväringskompanierna.

Ledningen av sådana göromål, som angå manskapets förläggning och

bespisning, bad, tvätt, förströelse samt marketenteri m. m. (kaserntjänsten)

utövas av kasernbefälhavaren, som till sitt biträde har veckohavande befäl

och underbefäl, uppbördsmän i kaserner och matinrättningar m. fl.

Av de i land förlagda skolorna och kurserna stå de flesta och viktigaste,

nämligen underofficersskolan, korpralskolan och rekrytskolan under befäl

av chefen för sjömanskårens skolor.

Närmast under stationsbefälhavaren utövar förste läkaren tillsynen över

samt ansvarar för hälso- och sjukvården vid stationen jämte allt, som hör

till utrustningen av stationens fartyg i dessa hänseenden; varjämte det

aligger honom att hava tillsyn över sjukvårdspersonalen.

Vid utövandet av den ekonomiska förvaltningen biträdes stationsbefälhavaren

av stations- och kassakontoren samt stationsintendenturen.

Stationskontoret, under chefskap av en marinintendent av regementsofficers

tjänsteklass, omhänderhar förvaltningen av stationsbefälhavaren tilldelade

anslag samt utövar kontroll och verkställer revision i fråga om medels- och

annan redovisning m. m.

Kassakontoret omhänderhar stationens och varvets kassarörelse och därmed

sammanhängande medelsredovisning.

Stationsintendenturen, under ledning av en marinintendent av regementsofficers

tjänsteklass, utövar tillsyn över och kontrollerar skötseln av stationens

förråd (beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden), ombesörjer

komplettering av desamma i de fall, där detta ej sker genom marinförvaltningens

försorg, utövar ledningen av stationens verkstäder, antager

leverantörer av proviant för stationens matinrättningar och fartyg samt

handlägger i allmänhet frågor rörande förplägnad, beklädnad och sängservis.

s. 447 Kontrollera mot PDF

447

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

I ilet föregående (sid. 4U8) liar framhållits, att ifrågakommande organisa Drpartementstoriska

inskränkningar och därmed sammanhängande personalindragningar

icke, på sätt försvarsrevisionen föreslagit, synas böra huvudsakligen drabba

Stockholms station, utan jämnt fördelas på båda stationerna. Denna princip

lägges alltså i det följande till grund vid personalberäkningarna. Yad revisionen

i övrigt föreslagit beträffande stationernas olikartade organ torde

i erforderlig grad framgå av vad härefter under varje punkt anföres.

Av förut (sid. 424) anförda skäl anser jag mig liksom revisionen böra Stationsbefälför

stationsbefälhavarämbetet i Stockholm beräkna eu flaggman. expeditioner.

Yad angår stationsbefälliavarnas expeditioner, torde 2. adjutanten hos

stationsbefälhavaren i Stockholm kunna utgöras av en sekundofficer, företrädesvis

en sekundlöjtnant. Vidare torde för militärexpeditionerna beräknade

underofficerare, nämligen

i Karlskrona: 2 stam och 6 pensionerade samt

i Stockholm: 1 stam och 4 pensionerade,

lämpligen böra utbytas mot följande antal sekundofficerare, nämligen:

i Karlskrona: 3 stam och 3 pensionerade samt

i Stockholm: 2 stam och 2 pensionerade.

Under vinterhalvåret, då göromålen äro mera omfattande och samtidigt

tillgången å sekundofficerare större än under sommarhalvåret, torde böra

beräknas ytterligare 1 sekundofficer, stam, a vardera stationen.

Ovannämnda förändring innebär visserligen en icke oväsentlig personalminskning,

i förhållande till vad revisionen föreslagit, men för att kunna

tillgodose behovet av ökat antal sekundofficerare i sjöstyrkorna synes det

nödvändigt att i allmänhet nedbringa antalet för expeditionstjänst i land

avsedda sekundofficerare. Givetvis måste detta leda till större krav på

personalens arbete och i vissa fall även till ökning av arbetstiden, men

häremot synes knappast någon berättigad invändning kunna göras. Dessutom

lärer det icke vara uteslutet, att en dylik personalminskning kan framtvinga

en ur tjänstens synpunkt sett önskvärd förenkling av arbetssättet och begränsning

av skrivgöromålen.

I fråga om personalen å civilexpeditionerna har revisionen uttalat, att

behovet av marinintendenter såsom biträden åt sekreterarna syntes böra

fyllas från den kategori, som revisionen benämnt »personal för ersättning

och under försatt utbildning». I detta avseende hava vederbörande myndigheter

framhållit, att det vore riktigare att bestämt angiva behovet av

intendenter å valje plats. Då jag delar myndigheternas åsikt härutinnan,

anser jag mig alltså böra saväl beträffande nu ifrågavarande behov som

ock i det följande tillämpa av dem förordat beräkningssätt.

För beräkningen av skrivbiträden och ordonnanser, vilken överensstämmer

med revisionens förslag, med undantag av att 1 pensionerad sekundofficer

för civilexpeditionen i Karlskrona icke här medtagits, torde icke behöva

närmare redogöras.

s. 448 Kontrollera mot PDF

K&rcheter med

expeditioner.

448 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I enlighet med vad sålunda anförts, bör för stationsbefälhavarna med

tillhörande expeditioner beräknas följande personal:

Stam

s

t a

m

och

värn-

Reserv

pliktiga

Officerare

W

Kj

cn

et-

O

oc]

''

Flaggmän

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

aubalternofficerare

Marin ingenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

ekundofficerare och

flaggkorp ruter

■5

9

O

O:

er

CD

|

•ke8utbildade meniga

Stftmrekryter och

värnpliktiga

identer och likställda

värnpliktiga

Iteservofficerare

fficerare, f. d. stam,

med arvode

ekundofficerare, f. d.

stam, med arvode

Vinterbehov.

Karlskrona station......

i

i

i

_

2

_

4

1

5

4

Stockholms station......

i

i

-

—

2

—

4

1

—

3

—

—

—

2 1

Summa

2

2

i

-

4

—

8

2

—

8

—

—

—

6

Sommarbehov.

Karlskrona station ....

1

1

i

_

2

_

3

1

5

4

Stockholms station...

1

1

—

—

2

—

3

1

— i

3

—

—

—

2 1

Summa

2

2

i

—

4

—

6

2

- |

8

—

—

—

6 ;

Härtill tömma 4 civila skrivbiträden, varav 2 vid vardera stationen.

På grund av den större betydelse och därav följande ökade personalstyrkor

m. m., som av mig avses att tilldelas Stockholms station, synes

det erforderligt att även för denna station som chef för sekundofficers - och sjömanskårerna beräkna en särskild officer, vilken såsom för närvarande

bör vara regementsofficer.

I avseende å befattningen såsom rekryteringsofficer har försvarsrevisionen

ansett, att vid Stockholms station dennes åligganden kunde övertagas

av en av karchefens adjutanter. För att icke genom upptagandet av eu

särskild kårchef i Stockholm behöva öka antalet regementsofficerare i dess

helhet, föreslår jag, att även vid Karlskrona station rekryteringsofficerens

åligganden, vilka icke torde året om kräva en särskild och så högt kvalificerad

officer som regementsofficer och för övrigt tidigare fullgjorts av en

adjutant å kårchefsexpeditionen, åter överflyttas å en sådan.

Av samma skäl, som varit bestämmande för personalberäkningarna för

stationsbefälhavarnas expeditioner, torde antalet för expeditionstjänst beräknade

sekundofficerare vid vardera stationens kårcliefsexpedition under

sommaren böra minskas med 1 sekundofficer, stam, och under hela året

med 1 sekundofficer, pensionerad. Även i antalet manskap synes en

reduktion kunna vidtagas.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, bör för kårcheferna med

tillhörande expeditioner beräknas följande personal:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: ta proposition nr 20.

44!)

Stam

S

t a

m

och

värn-

Reserv

pliktiga

Officerare

OD

H

O

Kl

•-1

er

tf

O

Ul

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerare

Mariningenjörer

Marinintendeuter

Marinläkare

jkundofficerare och

flaggkorpraler

rpraler (högbåtsman''

kesutbildade meniga

Stamrekryter och

värnpliktiga

denter och likställda

värnpliktiga

Reservofficerare

ficerare, f. d. stam,

med arvode

kundofficerare, f. d.

itam, med arvode

Vinterbehov.

I Karlskrona station......

—

1

3

—

1

—

7

1

1

11

—

—

—

2

Stockholms station......

1

3

—

1

—

4

1

1

9

—

—

—

2

Summa

—

2

6

—

2

—

11

2

2

20

—

-

—

4

Sommarbehov.

1 Karlskrona station......

—

1

3

—

1

—

6

1

1

11

—

—

—

2

Stockholms station......

—

1

3

—

1

—

3

1

1

9

—

—

—

2

Summa

—

2

6

—

2

—

9

2

2

20

—

—

—

4

Försvarsrevisionen bär föreslagit, att med hänsyn till manskapsstyrkans

vid Stockholms station minskade omfattning antalet kompanier skulle reduceras

från 8 till 3, varemot någon förändring i sådant avseende icke förutsatts

för Karlskrona stations vidkommande.

Marinmyndigheterna hava — särskilt med hänsyn till den av dem förordade

förskjutningen av personalindragningarna till förmån för Stockholms

station — motsatt sig en minskning av kompaniantalet, men för vinnande

av besparingar föreslagit vissa inskränkningar i den vid kompanierna tjänstgörande

personalen samt förordat, att kompanierna i fredstid skulle parvis

ställas under gemensam chef.

För egen del anser jag det vara med god reda överensstämmande att

låta kompaniindelningen följa de olika yrkesgrenar, som inom flottan äro

erforderliga, varför jag i förevarande hänseende icke kan tillstyrka annan

förändring än de av myndigheterna förordade personalinskränkningarna.

Givetvis bör emellertid manskapets indelning ske efter de grunder, som

visa sig vara för tjänsten vid flottan mest ändamålsenliga.

Utan att avses vara bindande i sådant hänseende förutsattes i och för

personalberäkningarna följande indelning böra tillämpas:

Karlskrona station.

1. artillerikompaniet omfattande stationens artillerimatroser,

. . „ . . (omfattande stationens signal-, torped-,

1. signalkompaniet < ,

° 1 | undervattensbåt- och radiomatroser,

1. eldarekompaniet omfattande stationens eldare,

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 29

Kompani
tjänsten.

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Katigt. Maj:ts proposition nr 20.

1. liantverkskompaniet

1. ekonomikompaniet

1. beväringskompaniet

3. beväringskompaniet

Summa 7 kompanier.

omfattande stationens hantverkare,

omfattande stationens ekonomimän,

omfattande stationens

värnpliktiga.

2. artillerikompaniet

2. signalkompaniet

2. minkompaniet

2. eldarekompaniet

2. liantverkskompaniet

2. ekonomikompaniet

2. beväringskompaniet

Summa 7 kompanier.

Av dessa kompanier sammanföras under en chef:

i Karlskrona:

1. hantverks- och 1. ekonomikompanierna,

Stockholms station.

omfattande stationens artillerimatroser,

J omfattande stationens signal-, torped-,

) undervattensbåt- och radiomatroser,

omfattande stationens minmatroser,

omfattande stationens eldare,

omfattande stationens hantverkare,

omfattande stationens ekonomimän,

omfattande stationens värnpliktiga.

i Stockholm:

2. artilleri-, 2. signal- och 2. min kompanierna,

2. eldare-, 2. hantverks- och 2. ekonomikompanierna.

Den för kompanitjänsten erforderliga personalen, inberäknad personal

för rustkammare, torde böra beräknas sålunda:

Karlskrona station.

för vartdera av 1. artilleri-, 1. signal-,

1. eldare-, 1. bevärings- och 3. beväringskompanierna:
1

kapten,

2 sekundofficerare, stam,

1 sekundofficer, pensionerad,

3 korpraler eller liögbåtsmän samt

3 meniga.

för 1. hantverks- och 1. ekonomikompanierna

tillsammans:

1 kapten,

2 sekundofficerare, stam, (vintern 3),

1 sekundofficer, pensionerad,

3 korpraler eller högbåtsman samt

3 meniga.

Stockholms station.

för vartdera av de 2 stamkompani

grupperna:

1 kapten,

3 resp. 2 sekundofficerare, stam,

1 sekundofficer, pensionerad,

3 korpraler eller högbåtsmän samt

3 meniga.

för beväringskompaniet:.

1 kapten,

1 sekundofficer, stam, (vintern 2jr

1 sekundofficer, pensionerad,

3 korpraler eller högbåtsman samt

3 meniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 4f)l

I enlighet med vad sålunda anförts, erfordras för kompanitjänsten följande

personal:

Stam

S

t a

ni

och värn-

Reserv

pliktiga

,

Officerare

W

*

*1

ce

CO

O

rj.

2

0

1 B

B 1

ro 3

ro

3

? w

" »

S”S-

g

P

►1

3

►>

p

>-<

5"

5’

£

p

2.

ro

pr

3> 3

» p

3Q Ua

GQ O

S 3

>3

ro

P^

ro

pr

ro

ro

3

ST.

B

ro

ro

pr

■p ro

Pa

ro

< 5-

p: ro

5 ^

tf

ro

ro

5

35

ro

B 3

ro 2

P- ro

ekundoffieerare, f. d.

stam, med arvode

Vinterbehov.

(JQ

<T3

B

p:

3

Pa 3

O: Pa

pr ro

so ro

*o *

ct-

ro o

3 ro

ro 3“

ro

3 £

o ro

*

35

2 °

5 °

2 tr*

ro

ro

GQ

ro

O:

ro

ro

ro

ro

3

Pa

ro

3

ro

►i

p:

W

P

ro

ro

3 p

Pa 1

ro ro

►i

o

ro

högbåtsman^

lade meniga

v a

IQ'' _

* 1

p:

ro

D

°

pr tf

tf

P ro

p:

s

p

35

ro

ro

ro

P

ro

ro

f. d. stam,

arvode

Karlskrona station......

—

—

6

—

—

—

13

18

10

8

—

—

6

Stockholms station......

—

—

3

—

—

—

7

9

6

3

—

—

—

3

Summa

-

—

9

_

—

—

20

27

16

11

—1

—

—

9

Sommarbeliov.

Karlskrona station......

—

—

6

—

—

—

12

18

10

8

—

—

—

6

Stockholms station......

—

—

3

—

—

—

6

9

6

3

—1

—

—

3

Summa

—

—

9

—

—

—

18

27

16

11

—I

—

—

9

I avseende å kasern tjänsten vid stationerna har försvarsrevisionen utgått Kaserntjänsten,

från att det nuvarande kasernutrymmet i stort sett skulle bliva tillräckligt

för inkasernerande av det i land tjänstgörande manskapet, dock att under

särskilda perioder ett visst antal ■— av revisionen beräknat till 450 man —

icke kunde inkaserneras utan måste hänvisas till kvarter. I Stockholm

fimnes kasernutrymme för cirka 600 man och i Karlskrona för 900 ä

1,000 man (vid maximal beläggning). För att emellertid vid den förra

stationen, där för närvarande kasern utrymmet vore fördelat på icke mindre

än 3 kaserner, få till stånd en koncentrerad förläggning och därigenom

åstadkomma besparingar i avseende å bevakningspersonal m. m. borde utredning

äga rum angående möjligheten att inreda den av armén för intendenturförråd

disponerade byggnaden till kasernelaiblissement.

Marinmyndigheterna hava tillstyrkt åvägabringandet av den av revisionen

ifrågasatta utredningen, vilken även enligt min åsikt bör komma till stånd.

I fråga om den för kasern tjänsten avsedda personalen har revisionen beräknat

en regementsofficer vid vardera stationen såsom kasembefälhavare.

Jag är fullt ense med revisionen därom, att man för befattningen såsom

kasernbefälhavare bör avse en äldre och väl kvalificerad officer, men med

hänsyn till att förläggningen vid Stockholms station avses att allt fortfarande

vara av mindre omfattning än den i Karlskrona och då mera

trängande behov av regementsofficerare förefinnas å andra områden, torde

för Stockholms stations vidkommande böra beräknas 1 kapten i stället

för 1 regementsofficer.

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Vad angår personalen i övrigt, bär revisionen uttalat, att för vissa befattningar

såsom veckoliavande officerare och underofficerare, ordningsmän

m- fl. samt för tjänstgöring i stationens högvakt icke syntes erforderligt

att beräkna någon särskild personal, enär dessa tjänster syntes kunna vid

sidan av den ordinarie tjänsten bestridas av personal från sjömanskårens

skolor m. fl. tjänstgöringsplatser å stationen. Mot detta uttalande hava

från olika håll gjorts kraftiga invändningar, därvid framhållits, att kaserntjänsten

vore så krävande, att en sådan dubblering av tjänster icke vore

tänkbar. Den utredning, som i detta avseende förebragts, synes ock giva

vid handen, att de gjorda erinringarna icke sakna ett visst fog. Dock

synes av utredningen tillika framgå, att beräkningen av den erforderliga

personalen är fotad på den principen, att tjänstgöring som veckohavande

i kasern skall återkomma var annan eller undantagsvis var tredje vecka

och som vaktbefälhavare endast var fjärde dag, och att personalen under

mellantiden skall användas för övningar, beredskap och diverse uppdrag.

Med den rikliga tillgång på underofficerare, som kännetecknar den nuvarande

organisationen och som har sin grund i det förhållandet, att underofficerskårens

numerär bestämts efter mobiliseringsbehovet, är ett dylikt

beräkningssätt fullt förståeligt, liksom det ock är förklarligt, att en strävan

i övrigt gjort sig gällande att så mycket som möjligt skaffa underofficerarna

sysselsättning genom att använda dem på poster, som strängt taget icke

kräva underofficerskompetens. Med de synpunkter, som, enligt vad jag

redan antytt, numera måste anläggas på frågan om användande av personal

med sådan kompetens, är det emellertid icke längre möjligt vare sig att

förutsätta någon längre tids tillfällig ledighet eller att använda sekundofficerare

på poster, som kunna skötas av lägre personal. Vid sådant

förhållande lärer det bliva nödvändigt att, såsom revisionen gjort, utgå

från dels att ifrågavarande tjänstgöring återkommer tätare, dels att den i

viss utsträckning förenas med annan tjänst, dels att sekundofficerare, där

så kan ske, och särskilt under sommaren, då tillgången på sekundofficerare

är knappare, ersättas med korpraler och högbåtsman, och dels slutligen

att vakttjänsten organiseras så, att den kräver mindre personal, än som för

närvarande är fallet. Endast härigenom blir det möjligt att med fasthållande

av sparsamhetsprincipen tillgodose kraven på tillräcklig och fullt

kvalificerad personal för den betydelsefulla sjötjänsten.

I anslutning till det sagda synes behovet av personal för kasern tjänsten

och matinrättningar m. m. böra beräknas på följande sätt, varvid hänsyn

tages till ökat behov under vinterhalvåret:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 4;>3

Vinterbehov.

Karlskrona station......

Stockholms station......

s

t a

m

Stam

och värn- pliktiga

Reserv

Officerare

Mariningenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

Sekundofficerare och

flaggkorpraler

Korpraler (högbåtsman;

Yrkesutbildade meniga

Stamrekryter och värn- pliktiga

Studenter och likställda

värnpliktiga

Reservofficerare

Officerare, f. d. stam,

med arvode

Sekundofficerare, f. d.

stam, med arvode

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerare

—

i

i

—

—

—

15

11

17

13

16

11

65

40

-

—

—

Summa

—

i

i

—

-

—

26

30

27

105

—

—

—

—

Sommarbehov.

Karlskrona station......

—

i

—

—

—

—

10

23

12

50

—

—

—

—

Stockholms station......

—

—

i

-

—

—

6

17

8

31

—

—

—

—

Summa

—

i

i

—

-

16

40

20

81

—

—

-

Den teoretiska utbildningen av flottans manskap försiggår huvudsakligen

i rekryt-, korpral- och underofficersskolorna. Rekrytskolor för däcks- och

maskinavdelningarna pågå under 5 ä 6 månader årligen med växlande

tider i fråga om skolans början, beroende på utfallet av rekryteringen.

Vanligen uppdelas skolan i minst tvenne omgångar, första omgången tiden

november—april, andra omgången tiden februari—juli. För ekonomi- och

liantverksavdelningarna är rekrytskolan merendels förlagd till november och

december månader. Korpralskola anordnas i allmänhet dels under vintern

och dels under sommaren med en varaktighet av cirka 5 månader. Underofficers

skolan är i huvudsak för däcks- och ekonomiavdelningarna ettårig

samt för maskinavdelningen och delvis även för hantverksavdelningen tvåårig.

Den pågår för däcksavdelningen under tiden november—augusti, för ekonomiavdelningen

november—juni samt för maskin- och hantverksavdelningarna

företrädesvis november—april. Förenämnda skolor äro förlagda

i land med undantag av rekrytskolan för däcks- och maskinavdelningarna,

som i regel är förlagd ombord.

I sitt år 1921 avgivna betänkande hava flottans skolsakkunniga framlagt

förslag angående utbildningen av sjömanskårens manskap, vilket förslag

i huvudsak innebär, att den åt flottans manskap meddelade undervisningen

skall, på samma gång den på bästa sätt förbereder för den sjömilitära

tjänstens fullgörande, erhålla en sådan läggning, att den kan befrämja

rekryteringen och för individerna bliva till gagn även efter en eventuell

övergång till civil verksamhet. I överensstämmelse härmed hava de

sakkunniga föreslagit — förutom en mot sjövapnets utveckling svarande

ökad militär utbildning — jämväl utvidgad likvärdighet mellan examina

Sjöman skårens

skolor.

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vid sjömanskarens skolor och examina i vissa civila fackskolor, såsom

styrmansexamen och maskinistexamen av l:a klass (övermaskinistexamen)

vid navigationsskola samt examen vid ettårig handelsskola in. m., ävensom

en förbättrad allmänbildning, i vilket sistnämnda avseende bland

annat föreslagits, att undervisningen skulle i vissa ämnen i underofficersexamen

för däcksavdelningen föra fram till det kunskapsmått, som vitsordas

genom realskolexamen. Beträffande tiden för de olika skolornas

varaktighet innebär skolsakkunnigas förslag bland annat, att rekrytskolan

för ekonomi- och liantverksavdelningarna utsträckes till 3 månader samt

att korpralskolan för de från skeppsgossekåren karlskrivna av däcksavdelningen

förlänges till 6 månader och för övriga till 8 månader. Underofficeisskolan

föreslås bliva 2-årig jämväl för däcks- och ekonomiavdelningarna

och pågå för däcks- och maskinavdelningarna i lägre klassen november—20

juni och i högre klassen september—april samt för ekonomi- och

hantverksavdelningarna i såväl lägre som högre klassen november—april.

\idaie

garna att förläggas i land och senare hälften ombord. Beträffande lärarpersonalen

hava skolsakkunniga föreslagit anställandet av civila lärare för

undervisning i vissa allmänbildande ämnen i korpral- och underofficersskolorna.

Med avseende å förenämnda förslag har försvarsrevisionen framhållit

bland annat, att korpralskolan borde som hittills uppdelas på vinter- och

sommarhalvåren samt med hänsyn till under september månad pågående

övningar till sjöss, sjömätningar m. m. icke börja förrän tidigast oktober

månad. Tillika har revisionen funnit det önskvärt, att underofficersskolan

helt avslutades med april månads utgång.

I övrigt har revisionen icke funnit anledning att intaga någon bestämd

ståndpunkt till de av skolsakkunniga framlagda förslagen, utan inskränkt

sig till att uttala, att, ehuru manskapets utbildning i första hand måste

ordnas med hänsyn till de rent militära kraven, man därjämte borde

skräda efter att, så långt tiden och omständigheterna i övrigt det medgå\e,

söka bibringa manskapet erforderliga kunskaper jämväl på andra, för

det civila livet betydelsefulla områden.

I detta ärende hava marinmyndigheterna den 19 december 1923 avgivit

utlåtande och därvid till en början anfört, att utbildningen av flottans

manskap borde ordnas i ungefärlig överensstämmelse med vad skolsakkunniga

föreslagit. En del avkortningar och omläggningar vore emellertid

erforderliga för att lämna manskapet tillfälle till mer sammanhängande

sjökommendering. Civila lärare borde ifrågakomma för undervisning i

ämnena svenska och engelska i underofficersskolan. Med hänsyn till personaltillgången

bleve det sannolikt erforderligt att förlägga rekrytskolan

helt ombord. Aven om härigenom undervisningen försvårades, vunnes

därmed också vissa fördelar, såsom att rekryten från början erhölle vana

vid tjänsten ombord in. m.

s. 455 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 455

Det jämförelsevis stom antalet elever i korpralskolan syntes betinga

att densamma — såsom närmare framhållits i ett av myndigheterna den

30 maj 1923 avgivet utlåtande — uppdelades på en vinter- och eu

sommarkorpralskola. l)å det emellertid ej läte sig göra att inom ett

och samma utbildningsår infoga två korpralskolor av den längd, skolsakkunniga

föreslagit, och då erfarenheten visat, att de av skolsakkunniga

förutsatta fordringarna i allmänbildande ämnen vore så stora, att ett

avsevärt antal elever som följd härav blivit underkända eller avgått från

skolan, syntes det nödvändigt att vidtaga en inskränkning i ämnenas

omfattning i samband med en omläggning av korpralskolans anordnande.

Beträffande underofficersskolan föresloges dess framflyttande till sjätte

och sjunde utbildningsåren, varigenom korpralerna kunde under två

sammanhängande år — fjärde och femte åren bliva tillgängliga för

sjökommendering, vilket särskilt för en rationell utbildning av besättningarna

å de större fartygen vore av stor betydelse. Tyngdpunkten av

den militära utbildningen och yrkesutbildningen i underofficersskolan borde

förläggas till dess lägre klass samt underofficersutbildningen tillhörande

yrkesskolor och yrkeskurser i allmänhet anordnas mellan skolans båda

klasser. Härigenom samlades underofficersutbildningen på en tid av

omkring ett och ett halvt år, vilket medförde fördelar. Det bolde

emellertid övervägas, huruvida icke korpralerna borde beredas ersättning

för den fördröjning i konstituering till underofficer (underofficerskorpral),

som bleve en följd av myndigheternas förslag, genom rättighet att tillgodoräkna

sig viss extra tjänstetid såväl för erhållande av fullmakt och befordran

som för uppflyttning i löneklass.

För att säkerställa behovet av personal för sjökommendering borde

underofficersskolan för däcksavdelningen avkortas med inemot två manader

{maj och juni). Härigenom kunde emellertid artillerimatroserna ej framföras

till kompetens motsvarande styrmansexamen vid navigationsskola.

Emellertid skulle en utsträckning av underofficersskolan under maj och

-juni månader jämväl för artillerimatroserna medgiva, att dessa framfördes

till ett kunskapsmått, motsvarande styrmansexamen. Ett dylikt utsträckande

av tiden i underofficersskolan för däcksavdelningens övriga yrkesgrenar

vore högeligen önskvärt för att till denna tid förlägga de praktiska

navigeringsövningarna i ändamål att fullt säkerställa elevernas styrmanskompetens.

Detta krävde en mindre ökning i antalet korpraler. För

att eldarnas utbildning skulle motsvara maskinistexamen av 1. klass,

vilket såsom hittills måste anses ofrånkomligt, kunde ej undvikas, att

underofficersskolan för dem utsträcktes över maj och juni manader.

Skolsakkunnigas förslag beträffande yrkesskolor och yrkeskursers omfattning

syntes i stort sett och endast med några mindre jämkningar

kunna följas.

I fråga om utbildningen av sjömanskårens manskap har Svenska underofficersförbundet

i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande bland

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

annat anfört, att, om korpralskolan skulle bliva i stånd att fylla sin uppgift

jämväl . såsom en förberedelse till underofficersskolan, borde åt densamma

i enlighet med skolsakkunnigas förslag anslås en tid av åtta månader.

Genom en av skolsakkunniga i anslutning till en av cliefen för marinstaben

ingiven promemoria angående korpralsutbildningen ifrågasatt uppdelning

av korpralskolan i fullständig korpralskola under september—april

och avkortad korpralskola om fyra månader med reducerad omfattning av

undervisningen i allmänbildande ämnen, lämpligen förlagd till tiden maj

—augusti, borde personalbehovet komma att i erforderlig grad utjämnas.

Till den avkortade korpralskolan skulle enligt de sakkunnigas mening närmast

hanvisas dels de, som själva ej önskade erhålla en mera omfattande

utbildning, dels de, om vilka på grund av vunnen erfarenhet kunde antagas,

att de icke ägde förutsättningar att kunna tillägna sig en dylik utbildning.

Det v ore helt naturligt, att den ifrågasatta begränsningen i utbildningen

särskilt komme att träffa de kontraktanställda, vilka hade för

avsikt att lämna sjömanskåren vid slutet av fjärde anställningsåret och således

alls icke vore att påräkna såsom underofficerare samt endast under

en kortare tid komme att tjänstgöra som korpraler.

Vad betiäffade underofficersskolan, vore det underofficersförbundets uppfattning,

att någon minskning i den av skolsakkunniga föreslagna tiden

icke borde medgivas. Någon avsevärd brist på disponibla korpraler under

maj och juni syntes icke behöva befaras i anseende till det mindre antal

elever, som under nämnda månader kunde förväntas tillhöra underofficersskolan.

Beträffande utbildningen i dess helhet ville underofficersförbundet, i anslutning

till vad som tidigare i avgivna yttranden anförts såväl av förbundet

som av sjöunderofficerssällskapen i Karlskrona och Stockholm, uttala

sig för att det av flottans skolsakkunniga framlagda utbildningsprogrammet

måtte vinna fastställelse.

Med anledning av de sålunda föreliggande förslagen har jag låtit göra

en närmare undersökning, i vad mån de av marinmyndigheterna förutsatta

utbildningsplanerna låta anpassa sig till den av mig förordade organisationen

av flottan och därmed sammanhängande personalberäkningar.

Denna undersökning har givit vid handen, att personaltillgången "knappast

medgiver att uppdela hela rekrytkontingenten till 3 månaders rekrytskola

i land och därefter 3 månaders rekrytskola ombord. Det torde

därför bliva erforderligt, att rekrytskolan för omkring hälften av årets

stamrekrytkontingent eller 280 man (tillhörande huvudsakligen däcks- och

maskinavdelningarna) förlägges hela tiden ombord. Den andra hälften av

rekrytkontingenten kan däremot genomgå förra delen av rekrytskolan i

land, därvid skolans början med hänsyn till rekryteringsförhållandena fölen

del av rekryterna möjligen måste framskjutas till nyår.

Av undersökningen har vidare framgått, att personaltillgången i allmänhet

medgiver anordnandet av korpralskola för ett mindre antal elever

s. 457 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

457

under sommarhalvåret, medan såväl korpralskola för det större antalet

elever som ock selcundofficersslcola kunna förläggas till vinterhalvåret, allt

under förutsättning att ett visst antal korpraler under vintermånaderna

ersättas med 2. klass sjömän å de rustade förbanden och att elevantalet

i sekundofficersskolan i viss mån begränsas, dock ej längre än att elevantalet

väl motsvarar vad som erfordras för rekrytering av sekundofficerare

i stam och reserv. Mot eu begränsning av tilloppet till sekundofficersskolan

har chefen för marinstaben anfört flera vägande betänkligheter, särskilt

med hänsyn till dess eventuella inverkan på rekryteringen, och tydligtvis

måste den ske med försiktighet. A andra sidan medför begränsningen

den fördelen, att bättre urval kan äga rum, varigenom större förutsättningar

finnas för att de elever, som vinna inträde i sekundofficersskolan,

också kunna nöjaktigt genomgå densamma.

Genom att till största delen anordna skolorna vintertiden, vilket också

ur undervisningssynpunkt är lämpligast, uppkommer till följd av de utvidgade

fartygsrustningarna under sommarhalvåret en viss utjämning i behovet

av 2. klass sjömän och korpraler året runt.

Verkställd utredning har givit vid handen, att erforderligt utrymme förefinnes

å flottans stationer i Karlskrona och Stockholm för skolornas anordnande

enligt vad nyss blivit anfört.

Enligt den av mig föreslagna organisationen bliva genom vissa fartygs

avmönstring i slutet av augusti månad ett visst antal 2. klass sjömän

disponibla, i följd varav korpralskolan kan taga sin början redan i september

månad, därest så skulle befinnas erforderligt.

Personaltillgången under sommarhalvåret synes medgiva, att undervisningen

i den ena av sekundofficersskolans båda klasser kan fortgå

under maj och juni månader åtminstone för artillerimatroser och eldare,

vilket är nödvändigt, för att dessa elevers utbildning skall motsvara styrmansexamen

respektive maskinistexamen av 1. klass. Skulle ersättningspersonalen

icke i full utsträckning behöva tagas i anspråk, torde sekundofficersskolan

jämväl för övriga yrkesgrenar kunna utsträckas över sagda

månader, vilket marinmyndigheterna av vissa skäl ansett vara önskvärt.

Den tidsavkortning i sekundofficersskolan, som föreliggande beräkningsgrunder

förutsätta och som också marinmyndigheterna tänkt sig, medför

givetvis, att vissa reduceringar måste vidtagas i den av de skolsakkunniga

föreslagna undervisningsplanen. Det synes härvidlag likväl böra i första

hand eftersträvas, att den åsyftade likställigheten mellan sekundofficersexamen

och förutnämnda examina vid navigationsskola upprätthålles. I

sammanhang härmed anser jag mig böra framhålla, att det icke minst för

rekryteringen till sekundofficersreserven är av betydelse, att avlagd examen

i sekundofficersskola för däcks- och maskinavdelningarna medför examenskompetens

för anställning i befälsbefattning inom handelsflottan. Härjämte

är det önskvärt, att sekundofficersskolan, i mån så är möjligt, ordnas så,

att den kan överhuvudtaget bibringa en förbättrad allmänbildning i den

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

riktning, varom Svenska underofficersförbundet särskilt gjort framställning.

För i detta hänseende i övrigt erforderliga, av marinmyndigheterna föreslagna

jämkningar torde här icke behöva redogöras.

Det är tydligt, att här åberopade beräkningar över personaltillgången

vid olika tider av året endast äro approximativa och att tillgången, beroende

på rekryteringsförhållanden m. m., i verkligheten kan komma att

visa förskjutningar. Här gjorda uttalanden böra därför icke anses bindande

för utbildningens ordnande, utan bör skolors och kursers fördelning

till olika år av tjänstetiden, kursernas längd och kursplanernas omfattning

in. m. givetvis bestämmas enligt grunder, som äro bäst lämpade såväl ur

utbildningssynpunkt som med hänsyn till vid flottan rådande tjänstgöringsförhållanden.

Det är uppenbarligen av stor betydelse, att undervisningen i de för

sjömanskårens manskap anordnade skolorna och kurserna blir så god som

möjligt. Detta gäller såväl de militära och fackliga som de allmänbildande

amnena. Emellertid har den militära eller civilmilitära personalens utbildning

icke \ arit särskilt inriktad på bestridande av undervisning i sistnämnda

ämnen. Skolsakkunniga hava också föreslagit anställande av civila

läraie i vissa allmänbildande ämnen i sjömanskårens skolor under erinran

bland annat därom, att civila lärare redan vore anställda vid skeppsgosseskolorna

m. fl. sjömilitära undervisningsanstalter.

Till de allmänbildande ämnena i sjömanskårens skolor kunna räknas

matematik, fysik och kemi, svenska, engelska och geografi. Ämnena matematik

samt fysik och kemi få dock, särskilt i sekundofficersskolan, en starkt

facklig karaktär, varför undervisningen i dem torde böra handhavas av

militär eller civilmilitär personal. Jämväl i ämnet geografi synes undervisningen

lämpligen böra omhänderhavas av dylik personal. Marinmyndigheterna

hava förordat anställandet av civila lärare i svenska och engelska

språken. Det torde dock kunna förutsättas, att militär eller civilmilitär

personal är i stånd att tillfredsställande lämna undervisning i förstnämnda

ämne. Endast för engelska språket anser jag därför civila lärare böra

anlitas.

Sistbeiörda språk skulle enligt ovannämnda sakkunnigas förslag införas

såsom nytt ämne i flottans korpral- och underofficersskolor. Därmed

skulle tillmötesgås ett gammalt önskemål, som upprepade gånger

framförts från underofficerskåren. De sakkunniga hava framhållit, att

kunskap i engelska språket, utom den allmänna betydelse den ovedersäglig011

ilgdö, kunde komma till direkt nytta både vid tjänsten inom flottan

och vid förvärvande av fackkunskaper. I själva verket tillhörde engelska

språket redan i viss män manskapets utbildning, i det att detsamma ingmge

i kursen för skeppsgosseskolans högre linje. Det vore därför enligt

de sakkunnigas mening blott eu naturlig konsekvens, att det upptoges jämväl

i de skolor, som byggde på skeppsgosseskolan. Denna de sakkunnigas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

45!)

uppfattning synes vara riktig. Härtill kommer, att ämnet i fråga ingår som

läroämne i navigationsskola, varför detsamma också måste upptagas vid

flottan. Härförutan kan icke den eftersträvade likvärdigheten skolorna

emellan upprätthållas. Jag anser mig dock endast i fråga om sekundofficersskolan

böra förutsätta anlitande av civila lärare.

I särskild stat för sjömanskårens skolor föreslår jag alltså arvoden åt

lärare i engelska språket i sekundofficersskolan, beräknade till 5,715 kronor

årligen.

I fråga om antalet elever i korpral- och sekundofficersskolorna anhåller

jag att få åberopa efterföljande tabell, som visar, att i korpralskolan

beräknats under vintern 272 och under sommaren 200 elever, samt i

sekundofficersskolan under vintern 240 elever, av vilka 65 kunna fortsätta

skolan på sommarhalvåret.

Vad beträffar behovet av den för ledningen av skolorna och undervisningen

erforderliga personalen, har jag ansett mig böra vidtaga vissa reduktioner

i försvarsrevisionens förslag på så sätt, att jag i fråga om rekrytskolan

i land beräknar 1 officer för varje påbörjat 50-tal samt 1 sekundofficer

och 2 korpraler för varje påbörjat 30-tal elever. Som uppbördsmän

för sekundofficersskolornas uppbörder, vilka icke äro av omfattande

natur, föreslår jag högbåtsmän i stället för sekundofficerare.

Fördelningen av eleverna mellan de båda stationerna kommer att ställa

sig något annorlunda än enligt revisionens förslag, beroende på att jag

förutsätter eu proportionsvis lika stor kaderminskning å båda stationerna.

Vid beräknandet av personalen för sjömanskårens skolor anser jag mig

även böra medtaga »yrkeskurser för ekonomimän, eldare och hantverkare»,

ehuru dessa strängt taget anordnas fristående från de egentliga skolorna.

De av mig gjorda beräkningarna grunda sig slutligen på antagandet, att

fullständig sekundofficersskola anordnas varje år vid båda stationerna utom

i fråga om ekonomi- och hantverksavdelningarna, för vilka dylik skola på

grund av det jämförelsevis ringa elevantalet tänkes anordnad endast vid

endera stationen.

Den för sjömanskårens skolor i land erforderliga personalen av stam

och värnpliktiga, omfattande såväl instruktionspersonal som elever m. fl.,

framgår av efterföljande tabell.

s. 460 Kontrollera mot PDF

460

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Vinterbehov.

Sekundofficersskola.

Karlskrona station.....

Stockholms station.....

Summa

Korpralskola.

Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Rekrytskola.

Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Stationens skolor i övrigt.

J Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Yrkeskurs för ekonomimän

(även omfattande

hornblåsare tillhörande

skeppsgossekåren).

Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Yrkeskurser för eldare.

Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Tillsammans

S t

Officerare

_I

l) 10

12

— 2

27

5“ c

14

10

7

s) 17

16

9

1-18

92

240

26

14

170

102

272

Stam och

värnpl.

ä B

c c

Qj P->

- z

£

=3 W

25 40

5i -

69 284

11

79

48

127

417

175

105

'')280

19

11

30

310

■Reserv

) Äldste instruktions officerare, samt i män av behov gymnastik- och skjutofficerare gemensamt

med rekrytskolan.

) Härav 2 uppbördsman och 2 rustmästare gemensamt med rekrytskolan.

) Förutom för detta antal, som beräknas utgöras av stamrekryter, är instruktionspersonalen

beräknad för de värnpliktiga, vilka redovisas under resp. tjänstgöringsplatser ä stationer och varv,

men som förutsättas i rekrytskolan erhålla en avkortad militär utbildning.

Sekui

s. 461 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

461

Reserv

O

w

® pr

w

C0

SD

O

B g

& P

B g.

►1

O

3

T ^

5

§ *-*j

CL ro

(T>

» 2

9»

H

ds ■

° m

3 3

cl ms

B

CL

Sommarbehov.

Sekundofficer sskola.

Karlskrona station......

Stockholms station .....

Summa

Korpral- och rekrytskolorna.

Karlskrona station.....

Stockholms station......

Summa

Radioskola.

Karlskrona station......

Stockholms station.....

Summa

Stationens skolor i övrigt.

Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Yrkeskurser för ekonomimån

fäven omfattande

hornblåsare tillhörande

skeppsgossekåren.)

Karlskrona station......

Stockholms station......

Summa

Yrkeskurser för eldare.

Karlskrona station.....

Stockholms station......

Summa

Yrkeskurser för hantverkare.

Karlskrona station......

Stockhoims station......

Summa

Tillsammans

S t

Officerare

B 1

B g

101

ll -

40

25

Stam och

värnpl

65

23

120

80

200

90!

60

80

150

Öl

2: g

•d **

9C <4-

M- (0

<w’ **

30

20

l) 50

19

11

30

12

8

20

12 14

370 123

'') Förutom för detta antal, som beräknas utgöras av stamrekryter, är instruktionspersonalen

beräknad för de värnpliktiga, vilka redovisas under resp. tjänstgöringsplatser å stationer och varv,

men som förutsättas i rekrytskolan erhålla en avkortad militär utbildning.

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Hälso- och

sjukvården.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Med avseende på hälso- och sjukvården vid flottans stationer har förS"\

ai srevisionen bland annat föreslagit indragning av de nuvarande distriktsläkarbefattningarna,

vilka» upprätthallas av två marinläkare av 1. graden

vid vardera stationen. Dessa läkares åligganden vore i huvudsak att bestrida

läkarvården av i kvarter boende sjuka, tillhörande såväl de militära

och civilmilitära kurerna som ock varvens och stationernas månadslönare

och daglönare. Då förmånen av fri läkarvård, som icke utövades i samband

med vård å militär sjukvårdsanstalt eller som icke grundade sig på

i tjänsteutövningen inträffat olycksfall eller ådragen sjukdom, ej hade någon

motsvarighet inom armén, hade revisionen funnit, att distriktsläkarne icke

skäligen kunde bibehållas. Vad anginge den vid varven anställda personalen,

borde kostnaderna för dess läkarvård bestridas från för varvsdriften

anslagna medel, exempelvis genom uppgörande av kontrakt med civila

läkare.

Marinmyndigheterna hava på det bestämdaste avstyrkt den föreslagna

indi agningen och därvid anfört huvudsakligen följande. Den förmån av

fri läkarvård, som vore tillförsäkrad flottans personal även i hemmet, hade

gammal hävd. Om man betraktade denna förmån mot bakgrunden av det

förhållandet, att arméns såväl underofficerare som manskap i regel vore

inkvarterade respektive inkasernerade i kronans kasernetablissement med

tillgång till fri läkarvård, under det att flottans motsvarande personalkategorier

på grund av bristande kasernutrymme till avsevärd del vore hänvisade

att bo i privata bostäder, syntes förmånen i fråga icke vara oberättigad.

Bortsett från denna sida av frågan, komme distriktsläkarnas indragande

att med all säkerhet medföra avsevärda olägenheter icke allenast

för den enskilde utan fastmera för statsverket. Sålunda komme kontrollen

och redovisningen av de sjuka att försvåras och förlora i effektivitet samt

de återstående läkarnas arbetsbörda att förstoras i den grad, att svårigheter

kunde väntas uppstå att rekrytera marinläkarna av 1. graden. För

bedömandet av frågan om läkarnas arbetsbörda vore att märka, att ett regemente

vid aimén, som vore ett betydligt mindre förband än exempelvis

flottans station i Stockholm, enligt revisionens förslag komme att disponera

över 2 läkare, d. v. s. samma antal, som avsetts för nämnda station,

\ arför alltså behovet av läkare bleve bättre tillgodosett vid armén än vid

marinen. Vidare skulle eu indragning av distriktsläkarna sannolikt komma

att medföra ökad beläggning å de militära sjukhusen med därav betingade

merkostnader för statsverket. Beträffande läkarvården av varvens civila

personal skulle en eventuell överflyttning av densamma å civila läkare

enligt ackordsuppgörelse medföra ökade kostnader för statsverket i stället

för besparing, samtidigt som kontrollen av de sjuka kunde förväntas bliva

mindre effektiv.

Med hänsyn till att en effektiv kontroll och redovisning av de i kvarter

boende sjuka av manskapet ur tjänstesynpunkt måste betecknas som nödvändig,

och då, vad beträffar de vid varven och stationerna anställda arbe
-

s. 463 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

463

tärna, även revisionen förutsatt fri läkarvård, kommer behov av särskilda

läkare för bestridande av dylik läkarvård utanför kasernetablissementen

att alltjämt förefinnas.

I fråga om sättet för tillgodoseendet av nämnda behov är givetvis ur

kontrollsynpunkt en sådan anordning som den nuvarande avgjort att föredraga

framför anställande medelst ackord av erforderligt antal civila läkare

mot arvode. Om därtill, såsom synes mig möjligt, de för ändamålet erforderliga

marinläkarnas antal minskas från 2 till 1 på vardera stationen,

lärer det — i betraktande av nu gällande taxor för kollektivavtal angående

bestridande av läkarvård — även i kostnadsliänseende ställa sig fördelaktigare

att organisera ifrågavarande läkarvård på liknande sätt som

nu. Jag anser mig alltså böra för angivna ändamål beräkna 1 marinläkare

för vardera stationen. Därest så skulle visa sig erforderligt, torde

vidare övriga för sjukvården å stationerna anställda läkare böra åläggas

att i erforderlig utsträckning biträda i förevarande avseende.

Emot försvarsrevisionens förslag i övrigt har jag icke någon annan erinran,

än att den av revisionen föreslagna underläkaren å medicinska avdelningen

av flottans sjukhus i Karlskrona bör i enlighet med myndigheternas förslag

avses för tjänstgöring jämväl å den kirurgiska avdelningen därstädes.

Till övriga av revisionen berörda spörsmål, som angå organisationen av

läkarvården vid marinen, återkommer jag i samband med redogörelsen för

marinläkarkåren.

I anslutning till vad jag ovan anfört, bör den för stationernas hälsooch

sjukvård erforderliga personalen beräknas sålunda:

Stam

och värnpliktiga
-

Reserv

Officerare

Vinter- och sommarbehov.

Karlskrona station

Stockholms station...

Stimma

*) Därav en förrädsförvaltare för flottans sjukhus.

Beträffande advokatfiskalsbefattningen i Karlskrona bär någon organisa- Rättsväsendet.,

tionsförändring icke ifrågasatts.

s. 464 Kontrollera mot PDF

Stations- och

kassakontoren.

464 Kungl. Maj.ts proposition nr ‘JO.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag torde för tjänstgöring vid

stationernas straffinrättningar böra under såväl vinter- som sommarhalvåret

beräknas följande personal:

vid Karlskrona station:

1 sekundofficer eller flaggkorpral,

3 korpraler (högbåtsmän) och

15 stamrekryter eller värnpliktiga samt

vid Stockholms station:

1 sekundofficer eller flaggkorpral,

1 korpral (högbåtsman) och

2 stamrekryter eller värnpliktiga.

Mot det av försvarsrevisionen föreslagna och av myndigheterna tillstyrkta

införlivandet av kassakontoren med vederbörande stationskontor

och överflyttandet av varvens kassarörelse till varvskontoren har jag intet

att erinra.

Yad angår antalet intendenter å det utvidgade stationskontoret, innebär

revisionens förslag visserligen en betydande minskning i förhållande till

det nuvarande, men då jag liksom revisionen anser, att intendenter böra

användas endast i sådana befattningar, där högre kvalifikationer äro avgjort

nödvändiga, kan jag i stort sett godtaga revisionens beräkningar.

Jag ifrågasätter sålunda icke någon annan ändring däri, än som, enligt vadi

det föregående sagts (sid. 418 och 447), betingas av den föreslagna förflyttningen

av de s. k. sjörevisionerna från stationskontoren till marinförvaltningen

samt därav, att jag i personalberäkningarna på varje punkt angiver

totalbehovet, varigenom kategorien »personal under fortsatt utbildning

och för ersättning» bortfaller. Vidkommande den organisatoriska fördelningen

av intendenterna inom kontoren synes mig denna böra, på sätt

som framgår av anmärkningen i efterföljande personalbehovstablå, ansluta

sig till marin överintendentens förslag i detta ämne.

Revisionen har vidare förutsatt, att i fall av behov ett antal disponibla

underofficerare vissa tider skulle kunna kommenderas till tjänstgöring å

stationskontoren. Då jag av flera skäl anser det riktigast att för sådan

tjänstgöring avse ett bestämt antal, beräknar jag för detta ändamål 3 sekundofficerare,

därav 2 i Karlskrona och 1 i Stockholm.

Antalet värnpliktiga skrivbiträden torde kunna minskas till 5 i Karlskrona

och 3 i Stockholm.

För omhänderhavande av blankett- och skrivmaterialförråden torde å

stationskontoret å vardera stationen böra avses en pensionerad sekundofficer

med arvode.

Med avseende å de civila biträdena har icke ifrågasatts någon ändring,

och upptager jag alltså i kostnadsberäkningarna det av revisionen för dem

beräknade anslagsbeloppet, dock med avdrag — såsom förut (sid. 418)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung! Maj-.ts proposition nr 20.

4tif>

nämnts — för den till 11,000 kronor beräknade kostnaden för avlöning

till 5 extra biträden, som föreslagits att överflyttas till marinförvaltningen.

I anslutning till det anförda bör sålunda för tjänstgöring å stationskontoren

beräknas följande personal, nämligen

Stam

s

t a

rn

och värn-

Reserv

pliktiga

Officerare

CD

*

O

Hl

tf

O

w

_ ®

TT

g W

3 o

B 3

w

l«

g

et

2

p

S

p

?§

1% CL

►I

Pj-

®

®

ce

pH

CD

g: 2

P-

®

. B

^ PH

P* ®

ta

®

®

3i

o

3 g

® 2

kundo

<tam,

2

pr

<n

B

3

® B

3 ®

3- 3

2: cl

2- O:

q h

® ®

pH

® O

o 2-

Hl "

o ''ä

2 ®

o "

B H

2 °

5 a

P -

Hl

*

5''

CT5

®

3

*C:

tr•

5"

PH

®

3

cl

®

3

pH

®

Hl

5’

p:

-

-

®

JQ o

f?

3 o

P Hj

® ®

* O

o

• (högbåtsmän)

CL

P

CL

®

B

®

2.

OQ

P

3 ®

■aff

«-• V3

TT ^

®

crc’ ^

3 O

o

B

"3 O

°

H^

<§’ *

23 ce

PH

p:

K

P

-4

O

3>

O

®

H|

P

Hl

®

e, f. d. stam,

i arvode

fficerare, f. d.

med arvode

Vinterbehov.

Karlskrona station.....

—

—

—

7* 1)

—

2

—

—

5

—

—

—

i

Stockholms station.....

—

—

—

—

51)

—

1

—

—

3

—

—

—

i

Summa

—

-

—

—

12

—

3

—

—

8

—

—

-

2

Sommarbehov.

Karlskrona station......

—

—

—

—

61)

—

2

—

—

5

—

—

—

1

Stockholms station......

—

—

—

—

5>

—

1

—

—

3

—

—

—

1

Summa

—

—

11

—

3

—

8

—

i -

--

2

Därav 1 chef (förste marinintendent), 1 stationskassör och 4 respektive 8 förestående var

sin av följande avdelningar: 1. bokföring och kassa, 2. avlöning och mildring, 3. förvaltnings
kontroll

m. m., 4. övriga ärenden (endast i Karlskrona); vartill under vinterhalvåret kommer 1

tjänstgörande intendent å stationskontoret i Karlskrona.

Härjämte anställas civila skrivbiträden till det antal, som med hänsyn

till det oundgängliga behovet och tillgängliga medel prövas skäligt.

Försvarare visionen har i fråga om stationsintendenturen föreslagit, att de

nuvarande förrådsintendenterna skulle ersättas med pensionerade underofficerare

såsom förrådsförvaltare till ett antal av 3 i Karlskrona och 2 i

Stockholm, samt i anslutning härtill beräknat behovet av intendenter för

stationsintendenturen till 4 i Karlskrona och 2 i Stockholm enligt följande

fördelning:

Karlskrona: Stockholm:

1 stationsintendent, förste marinin- 1 stationsintendent, förste marinintendent,

tendent,

1 expeditionsintendent, 1 expeditionsintendent, tillika kon
trollant

vid förråden.

1 kontrollant för förråden, bageri och

kvarn samt

1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 11A höft. (Nr 20.) 2125 23 30

Stations
intendeuturen.

s. 466 Kontrollera mot PDF

466

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Marinmyndighetema hava häremot erinrat, att pensionerade underofficerare

i allmänhet icke kunde förutsättas besitta den andliga och fysiska rigör,

som erfordrades för fyllande av de ansvarsfulla och maktpåliggande befattningarna

såsom förvaltare vid stationernas intendenturförråd Om det

hävdvunna systemet med intendenter såsom förrådsuppbördsmän ansåges böra

frångås, borde dessa fördenskull ersättas med underofficerare på aktiv stat.

Då jag finner de av myndigheterna sålunda anförda synpunkter värda beaktande,

anser jag mig böra för bestridande av förenämnda befattningar såsom

förrådsförvaltare beräkna sammanlagt 5 sekundofficerare på aktiv stat i stället

för pensionerade. Härvid förutsätter jag, såsom i annat sammanhang omförmäles,

att till innehavare av nämnda tjänster företrädesvis avses sådana

förtjänta sekundofficerare, som befordrats till sekundlöjtnanter. Med den

föreslagna anordningen kommer visserligen att så tillvida inträda ett från

arméns intendentur avvikande förhållande, som dess förvaltare pensioneras

vid 60 års ålder, under det att motsvarande beställningshavare vid marinen

skulle som andra sekundofficerare avgå vid uppnådda 55 år. Då det

emellertid i allmänhet icke torde föreligga hinder för att besätta dessa

poster med sekundofficerare, vilkas levnadsålder icke överstiger 45 år,

torde i allt fall det erkända önskemålet om kvarstående under åtminstone

en 1 O-årsperiod i förvaltareänst kunna uppfyllas.

På grund härav och i anslutning till revisionens förslag i övrigt torde

alltså för stationsintendenturens vidkommande böra beräknas följande personal,

nämligen

Stam

s

t a

m

och värn-

Reserv

pliktiga

Officerare

ce

w

o

kJ

ce

rf-

Ö

O

CO

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerare

Mariningenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

ekundofficerare och

flaggkorpraler

rpraler (högbåtsman)

kesutbildade meniga

Stamrekryter och

värnpliktiga

denter och likställda

värnpliktiga

Reservofficerare

‘ficerare, f. d. stam,

med arvode

ikundofficerare, f. d.

stam, med arvode

Vinter- och sommar-

behov.

Karlskrona station......

—

—

—

41)

21)

—

3

i

—

5

—

—

_

—

Stockholms station......

—

—

—

-

—

2

i

—

3

—

—

—

—

Summa

—

_

—

—

6

—

5’)

2

_

8

—

—

—

—

*) Därav 1 förste marinintendent.

2) Förrådsförvaltare.

Härtill komma civila verkmästare, arbetare m. fl., som avlönas från vederbörliga

förråds- m. fl. titlar.

s. 467 Kontrollera mot PDF

467

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

Till den kyrkliga organisationen vid flottans stationer återkommer jag i

sammanhang med redogörelsen för personalstaterna.

I försvarsrevisionens organisationsförslag är behovet av särskild personal

för besiktningsinstitntionen icke tillgodosett och icke heller behandlat.

Denna institution har emellertid med hänsyn till materielens betydelse

inom flottan ett sådant omfång och så stor vikt, att behovet av särskild

personal härför icke får förbises. Sedan gammalt finnes vid vardera stationen,

gemensamt för station och varv, ett särskilt organ, som enligt

vedertaget bruk benämnes »besiktningsförrättning» och förestås av en särskild

besiktningsman; vad Karlskrona station angår, finnas tvenne besiktningsmän.

Yid dessa organ tjänstgör dessutom erforderligt antal underofficerare

och manskap såsom biträden.

Ehuru icke alla förekommande besiktningar utföras eller synas behöva

utföras av besiktningsmännen, särskilt vid varven, där besiktningar i stor

utsträckning utföras av särskilda fackmän, eller vid intendenturförråden,

där dylika förrättningar torde kunna, åtminstone vad Karlskrona station

angår, utföras av förrådskontrollanterna, bliva i alla händelser besiktningsmännens

åligganden omfattande.

Med hänsyn till vikten av att besiktningsärendena handläggas av fullt

kvalificerad personal, anser jag mig härför böra beräkna 1 officer, stam,

och 1 sekundofficer, pensionerad, jämte 2 stamrekryter eller värnpliktiga

för vardera stationen, och torde besiktningspersonalen, vad officerare och

sekundofficerare angår, böra besättas med personal, som under någon längre

tid kan kvarstanna å dessa befattningar. När förhållandena så medgiva,

böra även marinintendenter kunna kommenderas såsom besiktningsmän.

Genom motsvarande indragningar på andra håll synes ifrågavarande personalbehov

kunna tillgodoses, utan att fördenskull någon ökning behöver

vidtagas i den av revisionen förutsatta personalstyrkan.

På grund av vad ovan anförts, torde för tjänstgöring såsom besiktningsmän

m. m. böra för vardera stationen under såväl vinter- som sommarhalvåret

avses:

1 kapten vid flottan samt

2 stamrekryter eller värnpliktiga.

Härtill kommer å vardera stationen 1 pensionerad sekundofficer med

arvode.

I huvudsaklig överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag torde

för radiostationerna böra beräknas följande personal:

Pastoral
vården.

Besiktnings
institutionen.

Radio
stationerna.

s. 468 Kontrollera mot PDF

468

Kungl. Maj;ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

Vinterbehov.

Karlskrona radiostation

Stockholms radiostation

Gotlands radiostation'')

Summa

Sommarbehov.

Karlskrona radiostation

Stockholms radiostation

Gotlands radiostation1)

Summa

Stam

Officerare

0 Fn

s i

1 3

3 o

Oa 3

O: Oa

£ 0:

g3 (T>

CD tT*

l! 3

II 2

1 3

3

8

Stam

och värnpliktiga
-

% 3

10 6 — -

Reserv

o

3

O

B *

2 ö*

9*

§

*) Tillhör Stockholms station.

Örlogsdepåerna.

Göteborgs örlogsdepå.

Enligt gällande bestämmelser tillhör Göteborgs örlogsdepå Stockholms

station, vars befälhavare med vissa undantag har enahanda åligganden beträffande

depån som i fråga om Stockholms station. Med avseende å

rustnings-, avrustnings- och underhållsarbeten å depån tillhörande fartygsmateriel

samt underhåll av förråd m. m. har varvschefen i Stockholm med

vissa undantag samma åligganden som i fråga om till varvet därstädes förlagd

motsvarande materiel m. m. Kommendanten i Alvsborgs fästning

utövar viss befogenhet i fråga om garnisonstjänsten m. m. inom depån.

Chefen för örlogsdepån åligger i huvudsak att, såvitt på honom ankommer

och under stationsbefälhavaren respektive varvschefen i Stockholm, utöva

tillsyn över att depån med vad därtill hörer befinner sig i så fullständigt

och tidsenligt skick, som genom omtanke och klok hushållning

kan vinnas, att depåns personal hålles vid bestämt och behövligt antal

samt fullgör de skyldigheter och åtnjuter de rättigheter, som envar tillkomma,

att personalens övningar bedrivas i vederbörlig omfattning samt

att dess tjänstduglighet behörigen upprätthålles. Depåchefen biträdes av

1 adjutant och 1 depåintendent, vilken tillika är kårintendent vid Alvsborgs

kustartillerikår. Den för depån erforderliga personalen beräknades

vid dess uppsättande till 8 officerare, 41 underofficerare och underofficerskorpraler

samt 138 korpraler och meniga, utgörande bland annat besätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:te proposition nr 20.

409

ningar för vissa till förläggning vid depån avsedda över- och undervattenstorpedfartyg

samt minerings- och minsvepningsfartyg.

Försvarare visionen, som ansett, att Göteborgs örlogsdepå alltjämt borde

bibehållas, har beträffande dess personalbehov uttalat, att detta borde inskränkas

till den styrka, som erfordrades för tillsyn och vård av samt

övning med dit förlagd materiel. Vidare borde de värnpliktiga, som avsåges

att bemanna Göteborgsavdelningens fartyg, såväl i fredstid som vid

mobilisering inrycka vid depån. Depåns tekniska och ekonomiska administration

syntes i huvudsak böra förbliva oförändrad.

Marinmyndigheterna hava gentemot revisionens förslag erinrat, att den

av revisionen beräknade personalen för fredstjänstens handhavande i vissa

avseenden syntes kunna minskas, ävensom framhållit, att det ur flera synpunkter

vore mindre lämpligt att låta de för Göteborgsavdelningens bemanning

avsedda värnpliktiga inrycka vid depån.

I likhet med revisionen anser jag, att örlogsdepån i Göteborg, där

flottan har sin enda stödjepunkt på västkusten, bör bibehållas. För

skyddandet av vår liandelssjAfart och vår viktigaste förmedlare härav, Göteborg,

måste det vara av största betydelse att för sjöförsvarets vidmakthållande

även under fredstid utnyttja de möjligheter, som i sådant hänseende dels,

ehuru i begränsad omfattning, stå till buds i själva depån och dess anläggningar,

dels ock äro tillfinnandes i de privata varvsanläggningarna i staden.

Jag delar vidare revisionens uppfattning, att depåns personalstyrka bör bestämmas

efter den fartygs- och annan materiel m. m., som dit är förlagd.

Med avseende å omfattningen av denna materiel m. m. anser jag mig emellertid

böra utgå från förutsättningar, som i viss mån avvika såväl från dem,

varmed revisionen synes hava räknat, som från de nuvarande förhållandena,

vilka myndigheterna lagt till grund för sina beräkningar. Jag förutsätter

sålunda, att vissa fartyg skola även under fredstid vara förlagda

till depån.

Yad angår de värnpliktiga, torde förhållandena i regel icke möjliggöra

deras inryckande och övande vid depån. En sådan anordning skulle nämligen,

då de vid depån förlagda fartygen i regel torde ligga i beredskap

eller vara upplagda och alltså icke utgå på expedition, föranleda anhopning

av värnpliktiga i land utan möjlighet att giva dem verklig övning. För

övrigt skulle anordningen stå i mindre god överensstämmelse med den av

mig förordade organisationsplanen, enligt vilken fredskontingenten vänpliktiga

icke bör beräknas större, än som är nödvändigt med hänsyn till fartygsrustningar

och tjänsten i land.

Med avseende å depåns organisation finner jag icke heller anledning

att föreslå någon ändring, utan förutsätter jag, att depåns förvaltning såsom

hittills bör omhänderhavas av en depåchef, som i militärt, ekonomiskt

och tekniskt hänseende lyder under stationsbefälhavaren respektive varvscliefen

i Stockholm.

Försvars
revisionen.

Marinmyn
digheterna.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande

förhållanden.

4*0 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I anslutning till vad jag ovan anfört, bör för tjänstgöring vid Göteborgs

örlogsdepå avses följande personal:

Vinter- och sommar- behov.

Depåchef .........

Stam

Stam

och värn- pliktiga

Reserv

O i ficerare

Mariningenjörer

Marinintendenter

Marinläkare

j Sekundofficerare och

flaggkorpraler

j Korpraler (högbåtsmän)

Yrkesutbildade meniga

Stamrekryter och

värnpliktiga

Studenter och likställda

värnpliktiga

Reservofficerare

Officerare, f. d. stam,

med arvode

j Sekundofficerare, f. d.

stam, med arvode

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subaltern officerare

i

Adjutant1)......

i

5

4

5

30

Expeditions- och eko- nomipersonal, för till- syn m. m. av till de- pån förlagda fartyg

och annan materiel

samt för handräck- ningstjfinst ...........

Summa

—

i

i

—

—

_

5

4| ö‘

30

—

—

—

) Under vinterhalvåret beräknas adjutanten vara samtidigt tjänstgörande å till Göteborg förlagd

undervattensdepå.

Förutom ovan angivna personal beräknas vid depån under vinterhalvåret

tjänstgöra 1 kapten eller subalternofficer, 12 sekundofficerare, 7 korpraler,

8 yrkesutbildade meniga samt 2 stamrekryter å dit förlagda undervattensbåtar,

vilken personal är upptagen under rubriken »Sjöstyrkorna».

Gustavsvikg örlogsdepå.

Sedan Gustavsviks örlogsdepå i enlighet med beslut av 1914 års senare

riksdag blivit upprättad, har därvarande docka jämte tillhörande

anläggningar jämlikt av Kungl. Maj: t vid olika tillfällen lämnat medgivande

varit utarrenderad till enskilt företag. Senast har Kungl. Maj:t

genom beslut den 7 december 1923 medgivit utarrendering av anläggningarna

vid Gustavsvik till aktiebolaget Mohögs mekaniska verkstad under

en tid av 15 år från och med den 1 januari 1924, och har kontrakt

härom numera uppgjorts mellan marinförvaltningen och bolaget i fråga. I

arrendeavtalet ingår bland annat skyldighet för bolaget att underhålla de

delar av örlogsdepån, som av bolaget förhyras. Återstående delar av depån

avses att underhållas av inflytande arrendemedel.

Beträffande den framtida organisationen av depån hava icke några särskilda

föreskrifter utfärdats.

s. 471 Kontrollera mot PDF

471

Kung!. Maj-.ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen bär med hänsyn till nu radande militärpolitiska förhållanden

inom Östersjöområdet funnit de krav, som tidigare ställts på

Gustavsviks örlogsdepå, kunna till en viss grad reduceras, hiågon förläggning

dit i fredstid av örlogsfartyg eller av personal, avsedd för bemannandet

av dylika, syntes ej böra ifrågasättas. På grund härav både

revisionen icke ansett sig böra närmare ingå på fragan om organisationen

av tjänsten vid Gustavsviks örlogsdepå och följaktligen icke heller för densamma

beräknat någon särskild personal under fredstid.

I likhet med försvarsrevisionen finner jag, att de nuvarande förhållandena

icke nödvändiggöra beräknande i fredstid av någon personal från

flottan för Gustavsviks örlogsdepå, utöver vad som längre fram angives

erforderligt för förläggande dit viss tid av aret av en flygstation.

Ehuruväl — såsom jag i fråga om sjöstyrkorna anfört — Härnösandsavdelningens

fartyg böra vara fredsförlagda i Stockholm, synes dock viss

minmateriel m. in. ävensom den bestyckning, minsvepningsmateriel, signaloch

annan utrustningsmateriel m. m., som avses för de lijälpfartyg, vilka

skola utrustas i Gustavsvik, också böra förvaras där. Tillsynen över denna

materiel torde böra utövas av kommendanten i Hemsö fästning och för

det omedelbara bevakandet därav lämpligen avses den tillsyningsman, som

jämlikt ovannämnda kontrakt skall övervaka kronans transformatorstation,

dockpumpar m. m. För ifrågavarande bestyr torde nämnda tillsyningsman

kunna beredas ett mindre arvode från omförmälda arrendemedel.

Sammanfattning.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, framgår, att för flottans

stationer och örlogsdepåer bör beräknas den personal, efterföljande tabell

närmare utvisar.

Försvars
revisionen.

Departements

chefen.

s. 472 Kontrollera mot PDF

472

Kungl. Maj;ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

S

Stam

t a

m

och värn-

Reserv

pliktiga

Officerare

1

t*

CO

®

ce

® CO

o

ce

CD ®

[k

K

JO1

g

p

<~t

5’

s»

n*

p

35 3

—s

Kl

e c

ta

g ö

2

»

ers

crq

B

o o

3 B

3 3

® t»

d 3

CU

C: Cs

g-P

||

® ®

3 C5

3 o

O •"*

3*

5‘

(W

®

3

3*

®

3

eu

* 3

crq o,

w o

O 35

•-i o

Tf (0

>1 ''-s

* M

r5-°

Ii

II

rkesutbild

meniga

mrekryter

värnplikti

p 2

s ®

i§

CD

®

<

O

35

o

B 3

® p

* 3

p t

►i 3»

<

O 3-

B 3

- a

B 1

® 35

e. O

®

j» 2 i

JK

£3

n t-

ro

3s o

o O

®

3

er

CO

—1

® ®

s *

p

®

iq

& o

£ "

rf k—i

p

® CD

o i® 1

Vinterbehov.

■g. o

® 3^

fl

o

3*

3 F

®

I

3- !

® eu!

Stationsbefälhavare

i

med expeditioner.....

2

2

i

—

4

_

8

2

8

6

Kårchefer med d:o .....

—

2

6

—

2

—

11

2

2

20

4j

Kompanitjänsten......

Ka se i ntjäns ten o ch mat-

—

9

—

—

-

20

27

16

11

—

—

—

9;

inrättningar m. m.

1

1

—

—

—

26

30

27

105

_

__|

Sjömanskårens skolor..

—

2

27

2

1

—

69

284

417

310

Hälso- och sjukvården

—

—

—

—

_

9

3

3

4

"Rättsväsendet ...

—

—

—

—

2

4

17

Stationskontoren......

—

—

—

—

12

_

Q

_

8

S rationsintendenturen..

Besiktningsinstitutio-

—

__

—

—

6

—

5

2

8

-

—

—

a\

nen ............

2

4

2

Radiostationerna ..

_

_

3

8

8

Göteborgs örlogsdepå..

—

1

i

—

—

—

5

4

Bi

30

—

—

—

—

Summa

2

8

47

2

25

9

155

366

479

521

-

—

23

Sommarbehov.

Stationsbefälhavare

med expeditioner ...

2

2

i

—

4

_

6

2

8

6

Kårchefer med d:o......

—

2

6

—

2

_

9

2

2

20

4

Kompanirjänsten...

Kase rntj än s ten och mat-

—

—

9

—

—

—

18

27

16i

11

—

—

—

9

inrättningar m. m. ...

—

1

1

—

—

_

16

40

20

81

Sjömanskårens skolor..

—

2

10

2

1

_

23

80

370

123

Hälso- och sjukvård ...

—

—

—

—

—

9

3

3

4

Rättsväsendet .........

2

4

17

8

8

Stationskontoren...

—

__

_

_

11

_

3

2

Stationsintendenturen..

Besiktningsinstitutio-

--

—

—

—

6

—

5

2

~j

—

—

—

n n ........

2

4

2

Radiostationerna......

—

—

_

_

_

3

10

6

Göteborgs örlogsdepå..

—

1

i

—

—

—

5

4

5

30

—

—

—

—

Summa

»I

8

30

2

24

9

93

174

423,|

310

—1

-1

-|

23

Härtill kommer den under de särskilda punkterna angivna civila personalen

8. Skeppsgosseinstitutionen.

bkeppsgossekarens ändamål är att giva till skeppsgossar antagna ynglingar

den sjömansutbildning, militära uppfostran och allmänbildning, som erfordras,

för att flottans sjömanskar genom den må tillföras en god rekrytering av

2. klass sjömän, matroser eller undantagsvis ekonomimän, lämpliga för

utbildning till korpraler och underofficerare. För att antagas till skepps
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kitrnjl. Maj:ts proposition nr 20.

47:?

gosse fordras att vid utgången av det år, varunder antagningen äger ruin,

Lava fyllt 15 men ej 17 år. Vid antagning skall bland anmälda gossar

företräde givas åt den, som befinnes bäst passande till flottans tjänst eller,

om två eller flera anses lika passande, åt den, vars fader tjänat vid flottan

länge och väl eller i tjänsten omkommit eller blivit skadad. Skeppsgossekåren

innefattar 600 skeppsgossar, varav 400 äro förlagda i Karlskrona

och 200 i Marstrand. Vardera skeppsgossekåren står under befäl av eu

chef, vilken det åligger att närmast under vederbörande stationsbefälhavare

vaka över disciplinen inom kåren, befordra skeppsgossarnas utbildning till

sjötjänst vid flottan och över dem öva sorgfällig tillsyn in. in. Skeppsgossekåren

i Karlskrona är indelad i 3 och kåren i Marstrand i 2 kompanier.

Den teoretiska utbildningen, vilken motsvarar tvåårig påbyggnad

på folkskola, bibringas i eu vid vardera kåren anordnad skeppsgosseskola

och ledes i respektive skolor av eu rektor med biträde av civila

lärare. Utbildningen sker under sommartiden på seglande skeppsgossefartyg.

Försvarsrevisionen har anfört, att revisionen kommit till den uppfattningen,

att rekrytering genom karlskrivning från skeppsgossekåren ställde

sig i ekonomiskt hänseende avsevärt gynnsammare än rekrytering genom

anställning medelst kontrakt, beroende på de karlskrivnas betydligt längre

medel tjänstetid i sjömanskåren. Vidare hade de från skeppsgossekåren utgångna

matroserna lättare att tillgodogöra sig utbildningen i korpral- och

underofficersskolorna, varjämte de i allmänhet ådagalade bättre sjömannaegenskaper

och uppförande än de kontraktanställda. Med hänsyn till angivna

omständigheter och då den plikttrohet och hängivenhet för vapnet,

som alltid utmärkt flottans underofficerskår, till icke ringa del kunde tillskrivas

den tradition, som delvis skapats genom skeppsgossekåren, syntes

denna kår vara av sådant värde för sjömans- och underofficerskårernas rekrytering,

att den allt fortfarande borde ingå som ett led i marinorganisationen.

På grund av förutsatta inskränkningar i organisationen borde

emellertid skeppgosssekårens sammanlagda numerär minskas från 600 till

500 nummer. Som detta antal skeppsgossar kunde inrymmas i det genom

Karlskrona grenadjärregementes indragning ledigblivande kasernetablissementet,

borde kåren i sin helhet förläggas dit och skeppsgossekåren i Marstrand

i samband därmed indragas. Revisionen, som förutsatte kårens

fördelande på 3 kompanier, beräknade 1 instruktionsunderofficer för var

15:e skeppsgosse i stället för som för närvarande var 10:e eller var 12:e

ävensom 1 pensionerad officer för befattningen som kasernbefälhavare.

Marinmyndigheterna hava häremot anfört, att hållbara skäl icke påvisats

för eu minskning av kåren. Tvärtom kunde en ökning ifragasättas. Da

emellertid kåren under en lång följd av år icke varit fulltalig, syntes densamma

böra bibehållas vid sin nuvarande numerär, 600 skeppsgossar.

Vidare avstyrkte myndigheterna den föreslagna sammanslagningen av

Försvarsrevisionen.

Marin
myndig
heterna.

s. 474 Kontrollera mot PDF

474

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Karlskrona- och Marstrandskontingenterna, enär möjligheten till tillfredsställande

rekrytering därigenom skulle förminskas och allvarliga olägenheter

ur uppfostringssynpunkt uppstå, därest för många skeppsgossar sammanfördes

till eu och samma plats. Med avseende å den föreslagna förläggningen

av skeppsgossarna till det Karlskrona grenadjärregemente nu

tillhöriga kasernetablissementet utgjorde detta etablissement visserligen i

och för sig en lämplig förläggningslokal, men detta endast under förutsättning

att skeppsgossekåren ensam finge disponera etablissementet och

att icke, såsom revisionen förutsatt, samtidigt dit förlädes vuxet manskap.

Besättandet av befattningen såsom kasernbefälhavare med en pensionerad

officer avstyrktes. Slutligen vore det nödvändigt, att ett tidsenligt och i

övrigt lämpligt segelfartyg snarast möjligt anskaffades, för att skepps-''

gossarnas utbildning till sjöss måtte kunna nöjaktigt ordnas.

underofficers Beträffande skeppsgossekårens organisation och uppgifter har Svenska

förbundet, underofficersförbundet i sitt över revisionens betänkande avgivna yttrande

anfört vissa synpunkter, bland annat att kårens huvudsakliga, om icke enda

ändamål borde vara att rekrytera underofficerskåren och kårens storlek

lämpas därefter, ävensom att denna rekrytering borde, därest så läte sig

göra, gälla underofficerskårens samtliga yrkesgrenar och icke, som nu vore

fallet, blott däcks- och i mindre utsträckning ekonomiavdelningen. Till

underofficersbefordran borde i regel ej några andra komma i fråga än sådana,

som genomgått skeppsgosseskolan eller vid anställning i sjömanskåren

kunnat styrka, att de ägde motsvarande kunskaper. Endast i undantagsfall

borde övriga kontraktanställda kommenderas för utbildning till

underofficerare.

Departements- Då skeppsgossekåren måste anses vara av mycket stor betydelse för

efen rekiyteringen av sekundofficers- och sjömanskårerna, anser jag i likhet med

revisionen, att denna kår alltjämt bör bibehållas. I fråga om dess numerär

måste den så beräknas, att såväl sjömanskåren i och för sig som därifrån

sekundofficerskåren kan lämpligen rekryteras. Kåren torde sålunda böra

behålla sitt nuvarande ändamål. Genom tidigare påbörjad och grundligare

lagd utbildning m. m. blir det under alla omständigheter huvudsakligen

det från skeppsgossekåren karlskrivna manskapet, som, vad däcks- och i

viss omfattning även ekonomiavdelningen beträffar, kommer att rekrytera

sekundofficerskåren. Men att för dessa avdelningar binda sekundofficers - befordran till de karlskrivna och därifrån utesluta de kontraktanställda

skulle icke allenast innebära en orättvisa mot dessa utan jämväl försvåra

eller omintetgöra eu god rekrytering av de kontraktanställda. Vad åter

angår maskin- och hantverksavdelningarna, synes sekundofficerskåren framdeles

liksom nu böra huvudsakligen rekryteras genom kontraktanställda sjömän,

vilka före sin anställning vid flottan i de flesta fall haft arbete såsom

eldare, maskinarbetare, timmermän eller i liknande yrke. För dessa

avdelningar av sekundofficerskåren är en till skeppsgossekåren förlagd tre
-

s. 475 Kontrollera mot PDF

475

Kungi. Maj-.ts proposition nr 20.

årig utbildning, till avsevärd del upptagen av ren sjömansutbildning å seglande

fartyg, varken behövlig eller ändamålsenlig, ehuruväl skeppsgossars

övergång även till dessa yrkesavdelningar ej bör vara helt utesluten.

Med nu angivna utgångspunkter har jag låtit undersöka, huruvida det

skulle vara möjligt att nedbringa skeppsgossekårens numerär under det av

revisionen föreslagna, 500 nummer. Denna undersökning har emellertid

visat, att någon ytterligare minskning av numerären icke låter sig göra,

utan att den framtida rekryteringen av sjömans- och sekundofficerskårerna

allvarligt äventyras. -Jag anser det sålunda för närvarande och innan erfarenhet

vunnits angående kårens mest lämpliga numerär i förhållande till

den föreslagna organisationen icke vara tillrådligt att sträcka minskningen

längre, än vad revisionen föreslagit. Skulle erfarenheten framdeles giva vid

handen, att ytterligare minskning är möjlig och önskvärd, torde eu dylik

minskning utan svårighet kunna genomföras. Yad angår frågan om kårens

förläggning, kan det visserligen icke bestridas, att en koncentrering av kåren

till Karlskrona ur kostnadssynpunkt ställer sig något fördelaktigare än en

uppdelning på tvenne kårer. Emellertid synes denna fråga icke böra bedömas

endast ur kostnadssynpunkt. Om kåren i sin helhet förlägges till

Karlskrona, kan med visshet förutses, att rekryteringen från de norra och

mellersta delarna av Sverige kommer att, om icke helt upphöra, så dock

avsevärt nedgå. Man skulle alltså för rekryteringen av skeppsgossekåren

vara huvudsakligen hänvisad till södra Sverige, i främsta rummet till landskapet

Blekinge. Förutom den omständigheten att tillräckligt antal gossar

härifrån icke torde kunna påräknas, skulle skeppsgossekåren och därmed

också till stor del sekundofficerskåren bliva ensidigt sammansatt av folkelement

från en och samma landsdel. Huru stort värde man än maste

tillmäta den tradition, på vilken skeppsgosseinstitutionen faktiskt stöder

sig, kan man icke bortse från den stora betydelsen av att flottan tillföres

sitt personalbehov även från andra trakter i vårt land. Inrättandet på

sin tid av kåren i Marstrand grundades på en fullt riktig tanke, och även

om det ännu icke lyckats att i önskvärd utsträckning vinna vad som åsyftats,

nämligen en rekrytering till skeppsgossekåren från västkustens fiskarbefolkning,

har denna kår dock i många hänseenden varit flottan till stort

gagn. Då för övrigt Marstrandskåren betingar jämförelsevis obetydliga

kostnader, synes mig den bästa lösningen vara att tillsvidare bibehålla

densamma, intill dess dels, som nyss blivit sagt, erfarenhet vunnits, huru

stor numerär skeppsgossekåren i sin helhet bör hava, och dels tillfälle

möjligen yppar sig till en lämplig förläggning i Stockholm eller dess närhet,

såsom Rindö eller annan lämplig plats. Då obetydliga kostnader av

statsverket nedlagts på kåren i Marstrand och då heller icke nu några

kostnader därför ifrågasättas, kommer eu dylik förflyttning icke att giva

tillspillo några för försvaret betydelsefulla värden.

Emellertid torde Marstrandskårens bibehållande icke böra förorsaka någon

s. 476 Kontrollera mot PDF

476

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

utökning av den sammanlagda numerären och ej heller någon ökning i stort

sett av den personal, som revisionen beräknat erforderlig.

Jag förutsätter sålunda, att skeppsgossekåren uppdelas på en kår i Karlskrona

på omkring 350 nummer och en kår i Marstrand på omkring 150

nummer, samt att den av revisionen beräknade personalen fördelas på de

båda kårerna i proportion till antalet skeppsgossar.

Någon särskild officer såsom kasernbefälhavare anser jag överflödig, varför

alltså den av revisionen föreslagna arvodesbefattningen kan utgå.

Därest logementsfartyget Norrköping utrangeras, torde till Marstrand

böra förläggas ett äldre pansarskepp såsom logementsfartyg.

Vidkommande slutligen den för utbildningen ombord erforderliga fartygsmaterielen,

har, såsom i det föregående (sid. 393) omförmälts, för fyllande

av behovet av lämpliga övningsfartyg för skeppsgossarna övningsfartyget

af Chaptnan införlivats med flottan. Vid personalberäkningarna utgår jag

från .att skeppsgossarnas övningar till sjöss skola bedrivas å nyssnämnda

övningsskepp jämte övningsskeppen Najaden och Jarramas, samt att övningsbriggen

Falken skall användas för övningar inom Karlskrona skärgård.

Såsom jag i det följande under rubriken »Personalstaterna» kommer att

närmare beröra, är numera den anordningen vidtagen, att 3. årskursens

skeppsgossar karlskrivas på våren efter avslutad utbildning vid skolan i

land i stället för på hösten samma år. Detta föranleder å ena sidan, att

i staten för sjömanskåren maste särskilt beräknas 145 manskapslöner

under 6 månader årligen, men medför å andra sidan motsvarande minskning

dels i staten för skeppsgossekåren och dels i behovet av värnpliktiga

under sommarhalvåret.

I anslutning till vad jag ovan anfört, torde den för skeppsgosseinstitutionen

erforderliga militära personalen böra beräknas sålunda:

s. 477 Kontrollera mot PDF

Kun(jl. May.U proposition nr 20.

477

1

Stam

s

t a m

och värn-

Beserv

jo liktiga

II

—

6

Officerare

K i

3:

S2

ce I

7t

t

S S

5 £ll

ce

rf ce

« 5

35

* pr

►xj

y.

° o

3 g

B g

It

55

s

g’

■

f

3^

E3 ~

IQ a 1

O 3s

c: F,

5- O |

3 Hj

g:*

4 B

2 3

■g, .tf

s £

p o

3

-4 g

35; 2

►J "I

<t>

o

<

o

;erare, f

med ai

-3 g.

B |

g,?

TO

TO

I

2 »

2 3

* g

►1 3

3 cd

O *i

*+>

35 O

''''(t ''

a ;

C:

g

3

<D

3_

|

ce

T3 ce |

1 g ,

£. 5

2 ®

S S.I

Z. 1

?5: bi 1

.3. )

s* £

p a

35

g*

£ g

TO* M‘

S5 O

!§

pr M

o

o

►1

p

O 3- 3- *

CD 75

bi

P 53

< CD

o -

Vinterbehov.

35 HJ

% o

O O

cd p-

►1

!

” i

‘ o 1

g-|

TO 31

39 1 j

(3

P

3 3»

* 3

Karlskrona.

Chef med expedition...

Kompanichefer med hi-

—

1

*)8

—

—

1

3

I

1

_1

träden....................

—

—

—

—

—

i

i Bustkamrarna ............

2) 6

20

3

\

Instruktionspersonal ...

Kasernuppbördsman

2

och maskinist .........

Handräckning, eldare

m. fl.......................

Matinrättningen .........

1

2

2

2

4

9

10

—

—

—

—

Summa

1

9

—

—

sj27

7

fl

20

—

-

—

l

Marstrand.

Chef med expedition...

—

1

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

Kompanichefer med bi-

1

träden....................

—

—

—

—

—

2

Instruktionspersonal ...

—

—

2

—

—

—

8

—

—

Logementsfartyg ......

Summa

3

3

4

10

1

3

—

—

s)15

3

4

10

—

—

—

Tillsammans

—

2

12

—

42

10

10

30

—

_

l

Sommarbehov.

Karlskrona.

Kasernbefälhavare,

kompaniexpeditioner,

uppbördsman, hand-

1

i

1 o

2

räckning m. m........

—

—

i —

—

2

0

Summa

—

1

1 —

-

_

[

'' *>2

2

5

—

—

l

Marstrand.

:

Kasembefälhavare,

''

kompaniexpeditioner,

uppbördsman, hand-

!

i

I

1

räckning m. m. .......

| -

I —

i --

—

3

0

1

Summa

| _

_

i

1 —

| _

| s)3

1 S

_

4

; —

Tillsammans

1

1 “

| l

1 -

5

I 5

| -

II 9

—

|| _

l 1

1) Därav 1 tillika kasernbefälliavare.

2) Därav 1 skjutofficer och 1 gymnastikofficer.

s) Därav 1 förrådsförvaltare.

s. 478 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation■

478

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Den civila lärarpersonalen har försvarsrevisionen beräknat till

1 rektor,

8 ordinarie ämneslärare,

4 extraordinarie ämneslärare,

3 lärare i slöjd samt

timlärare för 31 veckotimmar, vilket innebär en minskning i förhållande

till nuvarande organisation av

1 rektor,

2 ordinarie och 1 extraordinarie ämneslärare,

1 lärare i slöjd samt ett mot 9 veckotimmar svarande minskat behov

av timlärare.

Med den organisation, som nu föreslagits, beräknar jag följande personal

erforderlig, nämligen

vid skolan i Karlskrona

(350 gossar)

1 rektor,

5 ordinarie ämneslärare,

3 extraordinarie ämneslärare,

2 lärare i slöjd samt

timlärare för 21 veckotimmar,

vid skolan i Marstrand

(150 gossar)

1 ordinarie ämneslärare, tillika förste

lärare,

2 ordinarie ämneslärare,

2 extraordinarie ämneslärare,

2 lärare i slöjd samt

timlärare för 10 veckotimmar,

vilket i förhållande till revisionens förslag innebär en ökning av 1 extraordinarie

ämneslärare och 1 slöjdlärare.

Förutom ovannämnda lärarpersonal erfordras för skeppsgossekåren i

Marstrand följande med arvode avlönade personal, nämligen

dels 1 läkare,

1 sjuksköterska och

1 lärare i hornblåsning,

dels viss personal för vakthållning, som hittills har utgjorts av under

vinterhalvåret förhyrda f. d. båtsmän,

dels ock 1 skomakare och 1 skräddare för undervisning i och handhavande

av beklädnadsvården. Då sistnämnda 2 yrkesmän avlönas från

beklädnadsanslaget, föranleder den föreslagna organisationen icke några

särskilda kostnader utöver av revisionen beräknade. Kostnaderna för den

övriga nu omförmälda extra personalen äro i staten för innevarande budgetår

tillhörande »förteckning över i stat icke uppförda arvoden» upptagna med

ett sammanlagt belopp av 10,760 kronor, och upptager jag vid kostnadsberäkningarna

motsvarande belopp.

9. Flottans varv.

Ledningen av vartdera örlogsvarvet i Karlskrona och Stockholm är anförtrott

åt en varvschef, kommendör vid flottan, som i militärt hänseende

s. 479 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:1.1 proposition nr ‘JO. 479

ur underställd vederbörande stationsbefälhavare samt i tekniskt och ekonomiskt

hänseende marinförvaltningen. För handläggande av förekommande

ärenden förfogar varvschefen över ett varvslcansli, bestående av en militärexpedition

under ledning av varvschefens adjutant, officer vid flottan, en

civilexpedition under ledning av varvschefens sekreterare, marinintendent,

samt ett varvskontor under ledning av varvskamreraren, likaledes marinintendent.

Verksamheten vid vartdera varvet är fördelad på sex varvsdepartement,

nämligen artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, min- och torpeddepartementen,

vartill komma trenne förråd. Varje departement står under ledning

av en departementschef av kommendörkaptens grad eller tjänsteställning,

antingen från officers- eller från mariningenjörkåren. Verksamheten

inom varvsdepartementen är fördelad på arbetsgrupper, var och en

under ledning av officer, mariningenjör eller specialingenjör. Vid ingenjördepartementet

tjänstgör dessutom mobiliseringsingenjören, som har att

utöva tillsyn över departementets arbeten för uppläggning och hållande i

anbefalld beredskap av den flytande materielen.

De tre förråden utgöras av inventarieförrådet, materialförrådet och artilleriammunitionsförrådet

under ledning av såsom förrådsintendenter kommenderade

marinintendenter, vilka i fråga om förrådens förnyelse, utlämning,

ordnande och vård äro underställda dels varvschefen direkt och dels vederbörande

departementschef samt i fråga om redovisning m. m. lyda under

varvskontoret.

Varvschefen utövar ledningen av varvet i såväl militärt som ekonomiskt

och tekniskt hänseende. Det militära chefskapet innefattar dels åligganden

rörande personalen dels ock ansvaret för att den till varvet förlagda

materielen ständigt befinner sig i det skick, som anbefalld krigsberedskap

fordrar. I ekonomiskt och tekniskt hänseende åligger det varvschefen

bland annat att anmäla behov av anslagsmedel och förordna angående beviljade

medels disposition, att övervaka anslagstillgångens utnyttjande i

enlighet med erhållna föreskrifter, att ansvara för att anslagen ej överskridas,

att ombesörja upphandlingar och entreprenader ävensom slutligen

att ansvara för varvets tidsenlighet i fråga om tekniska hjälpmedel samt

för dess allmänna anordningar i tekniskt hänseende.

På grund av omfattningen av den försvarsrevisionen förelagda uppgiften

har revisionen funnit tiden ej medgiva en närmare undersökning angående

den för örlogsvarven lämpligaste organisationsformen överhuvudtaget, utan

begränsat sig till sådana ändringsförslag, som kunde genomföras utan

rubbning av de principer, varpå den nuvarande organisationen vilade. De

uppgifter, som under olika förhållanden måste ställas på örlogsvarven, vore

i huvudsak:

att i fred underhålla sjökrigsmaterielen i tjänstdugligt skick samt förse

på expedition varande fartyg med erforderliga förråd m. m.,

att vid mobilisering på kortast möjliga tid klargöra och utrusta vid

varven förlagd sjökrigsmateriel,

Försvars
revisionen.

s. 480 Kontrollera mot PDF

480

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

att i krig utgöra baser för sjöstyrkorna, dit fartygen vid behov kunde

ingå för reparationer och förrådskompletteringar, samt

att i såväl fred som krig bedriva tillverkning av en del för marinen

behövliga förnödenheter ävensom i viss utsträckning nybyggnad av fartyg.

De svåraste och mest omfattande vore otvivelaktigt de uppgifter, som

ålåge varven dels vid mobilisering, då all sjökrigsmateriel skulle med

största möjliga skyndsamhet utrustas, och dels under krig, då förekommande

reparationsarbeten toge en vida större omfattning än under fredstid

och dessutom måste utföras med den största skyndsamhet. Med hänsyn

till denna varvens karaktär av att vara mobiliseringscentraler för flottan

kunde de icke likställas med privata varvsanläggningar. Därför bleve

örlogsvarvens organisationsfråga icke ett problem av övervägande civilteknisk

innebörd, som kunde lösas på samma sätt som inom den privata

varvsindustrien. Organisationen måste i främsta rummet tillgodose varvens

militära uppgifter och först i andra rummet andra allmänna intressen. I

fred såväl som under krig fordrades sålunda en ledande myndighet, som

vore utrustad med eu på ekonomisk och teknisk sakkunskap stödd militär

befogenhet. Fördenskull borde fortfarande såsom hittills i spetsen för

flottans varv såsom varvschef ställas en med varvsdriften i möjligaste mån

förtrogen officer med i stort sett samma befogenheter och ansvar i fråga

om reglerandet av varvens arbeten som för närvarande. Beträffande omfattningen

av varvschefens ämbetsutövning syntes dock vissa ändringar

erforderliga i syfte att befria varvschefen från en del tyngande detaljer.

Vidare borde det till varvschefens förfogande för varvets militära och

tekniska ledning stående varvskansliet, med bibehållande av dess civilexpedition

och varvskontor men genom överförande dit av ekipagemästaren

och mobiliseringsingenjören med biträden, utökas till eu militärteknisk stab.

Beträffande varvsdepartementen eller varvsverkstäderna, som de enligt

revisionens uppfattning lämpligen borde benämnas, upptoge de eu oproportionerligt

talrik personal för byrå-, bokförings-, registrerings-, renskrivnings-

och liknande tjänst. Vissa i en hösten 1921 av särskilda sakkunniga

(varvssakkunniga) verkställd utredning föreslagna åtgärder beträffande

centralisering av bokföring, omläggning av upphandlingsförfarandet m. m.

borde, så snart ske kunde, genomföras, men därutöver vore mera genomgripande

åtgärder erforderliga för åstadkommande av eu ekonomisk varvsdrift, varvid

i första hand antalet varvsdepartement borde minskas. Sålunda borde vid

Karlskrona varv dels olika delar av ekipagedepartementets verksamhet uppdelas

på varvschefens militärtekniska stab samt torped- och ingenjördepartementen,

dels mindepartementet införlivas med torpeddepartementet som eu

särskild arbetsgrupp och dels byggnads- och ingenjördepartementen sammanslas.

Vid Stockholms varv borde dels ekipagedepartementets verksamhet

uppdelas på liknande sätt som i Karlskrona, dels de tre militärtekniska

departementen — artilleri-, torped- och mindepartementen — sammanslås

till ett departement, förslagsvis benämnt vapendepartementet, och dels även

här byggnadsdepartementet förenas med ingenjördepartementet.

s. 481 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr JO.

481

Varvens förrådsverksamhet både under de senaste åren varit föremål för

behandling dels av de förut omnämnda s. k. varvssakkunniga, dels ock

av för utredning angående marinens förrådsverksamhet i allmänhet särskilt

tillkallade sakkunniga, de s. k. förrådssakkunniga, vilka senare ägnat frågan

om varvsdriftens organisation eu ingående prövning. Utan att ingå på

ett bedömande av frågan huruvida förrådsverksamheten borde ordnas efter

de riktlinjer, som anvisats av de varvssakkunniga, eller efter dem, som

förordats av de förrådssakkunniga, hade revisionen inskränkt sig till att

undersöka, i vad mån de framförda synpunkterna kunde tillgodogöras vid

bestämmandet av den personal, som erfordrades för ledningen av förrådsverksamheten

å varven, varvid revisionen kommit till den uppfattningen,

att behovet av intendenturpersonal borde kunna begränsas till 1 varvsförrådsintendent

å vartdera varvet. I övrigt förutsatte revisionen, att behovet

av förrådspersonalen icke beräknades större, än som vore förenligt

med klok hushållning.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts rörande varvens organisation,

hade revisionen beräknat det för dem erforderliga antalet officerare

och vederlikar in. 11.

Vad beträffade behovet av underofficerare för den ordinarie tjänstgöringen

vid varv sverkstäderna samt i sjöreserven m. m., hade det ådragit sig revisionens

uppmärksamhet, att ett stort antal av de underofficerare, som vore

upptagna för ordinarie varvstjänstgöring, blivit överförda från underofficerskårens

stat till månadslönarstat vid varven. Dessa underofficerare borde

lämpligen återföras till underofficerskårens stat, varför revisionen beräknade

den för ifrågavarande behov erforderliga personalen under sådan förutsättning.

Slutligen syntes det för åstadkommande av en ekonomisk varvsdrift

nödvändigt att beträffande varvens civila kontorspersonal vidtaga en reducering,

vilkens storlek likväl icke i förväg kunde beräknas i detalj. Enligt

verkställda överslagsberäkningar syntes det revisionen emellertid möjligt

att i löner till kontorspersonal vid båda varven inbespara tillsammans

omkring 130,000 kronor.

I sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande hava marinmyndigheterna

framhållit, att det icke vore påvisat, att den nuvarande organisationen

bruste i något hänseende eller att den ekonomiskt ställde sig dyrbarare,

än vad förhållandena krävde, och icke heller vore klarlagt, att den

av revisionen föreslagna organisationen skulle kunna bliva tillfredsställande.

Eevisionen syntes icke hava tillräckligt uppmärksammat vare sig det organiska

samband, som existerade och måste existera mellan varven och

marinens överstyrelse, eller frågan, huruvida varven vid den av revisionen

avsedda organisationen kunde bliva i stånd att i krig som fred behörigen

fullgöra de prestationer, som för närvarande påvilade desamma. Erfarenheten

från den långa mobiliseringen under neutralitetsvakten, då synnerligen

stora fordringar ställdes på varven, hade givit vid handen, att varvens

nuvarande organisation väl fyllde dessa fordringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17A höft. (Nr JO.) 2125 28 31

Marinmyndigheterna
-

s. 482 Kontrollera mot PDF

482

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I fråga om varvsorganisationen åberopade myndigheterna vidare de omfattande

yttranden, som avgivits av varvscheferna vid flottans båda stationer.

Sålunda hade varvscheferna papekat, hurusom den nuvarande organisationen

med avseende å varvskanslierna vore tillfredsställande, varemot dess

utökande, på sätt revisionen föreslagit, med en militärteknisk stab, inskjuten

mellan varvschefen och depar t em en t schef em a, skulle icke endast

vara obehövligt utan innebära eu arbetet förtyngande överorganisation.

Därigenom skulle den intima kontakt försvåras, som varvscheferna måste

äga med cheferna för varvens olika verksamhetsgrenar, eu kontakt som

med nuvarande organisation vore vederbörligen tillgodosedd.

Rörande personalbehovet i varvschefens civilexpedition hade varvscheferna

dock under förutsättning av eu minskning i kansliets arbetsbörda såsom

eu följd av revisionens riktlinjer för varvens arbetssätt — ansett, att en

begränsning utan större olägenheter kunde ske av antalet såsom sekreterare

tjänstgörande intendenter till 2 i Karlskrona och 1 i Stockholm.

Mot den av revisionen förordade överflyttningen till varvskontoret av

varvets kassarörelse hade varvscheferna intet haft att erinra, därest varvskontorets

intendenturutbildade personal, för närvarande 2 intendenter å

vartdera kontoret, icke minskades.

Beträffande departementsindelningen hade varvschefen vid flottans station

i Karlskrona påvisat, att den av revisionen föreslagna minskningen av antalet

departement ej komme att leda till åsyftad besparing i avlöningskostnad,

men väl försvåra en rationell och ekonomisk varvsdrift, dock med

undantag i fråga om mindepartementets införlivande med torpeddepartementet.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm hade funnit, dels att revisionen

i sitt förslag att sammanslå artilleri-, min- och torpeddepartementen

till ett vapendepartement icke beaktat de strategiska och andra förhållanden,

vilka gåve Stockholms station dess viktiga ställning i sjöförsvaret, och

dels att revisionen därvid icke heller uppmärksammat de oöverstigliga

svårigheter, som skulle uppstå vid samarbetet mellan vapendepartementet

och marinförvaltningens motsvarande organ, artilleri-, min- och torpedavdelningarna.

För egen del ansåge sig marinmyndigheterna kunna biträda revisionens

förslag om överförande vid Karlskrona varv av mindepartementet till torpeddepartementet

såsom eu arbetsgrupp under ledning av minutbildad officer

såsom arbetschef. Vidare förordades, att de ekipagedepartementet vid

flottans varv i Stockholm påvilande uppgifterna tillsvidare fördelades på

andra varvsdepartement. Övriga förslag beträffande varvens organisation

i egentlig bemärkelse avstyrkte myndigheterna på det bestämdaste under

erinran, hurusom revisionen själv insett, att de tre huvudvapnen — artilleiiet,

torpeden och minan borde inom överstyrelsen vara företrädda av

var sin med vederbörligt vapen fullt förtrogne representant, samt under

framhållande av att alldeles detsamma gällde beträffande varven. Vad anginge

den föreslagna sammanslagningen av varvens ingenjör- och bvggnads
-

s. 483 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj:ts proposition nr 20. 483

departement, vore att erinra, att byggnadsväsende! nyligen och efter ytterst

grundlig utredning avskilts från ingenjördepartementet. Yarvscliefen i

Karlskrona hade tydligt påvisat, vilka dyrbara och omfattande byggnader

och anläggningar, byggnadsdepartementet handhade, och vilka stora fordringar

i byggnadstekniskt avseende, som måste ställas på departementet,

om byggnadernas underhåll skulle kunna skötas på ett ur teknisk och

ekonomisk synpunkt fullt tillfredsställande sätt. Med avseende vidare på

den stora utveckling, som ingenjördepartementet numera erhållit, och den

livliga verksamhet, som där bedreves, läge det i öppen dag, att ingenjördepartementet

icke kunde ytterligare belastas med detsamma ovidkommande

uppgifter. Beträffande Stockholms varv hade varvschefen erinrat om den

synnerligen omfattande byggnadsverksamhet, som vid sidan av normala byggnadsarbeten

för närvarande bedreves och under en avsevärd tid beräknades

komma att bedrivas vid varvet.

I avseende å förrådsverlcsamhetens ordnande hava myndigheterna inskränkt

sig till vissa allmänna uttalanden, vilkas innebörd torde kunna sammanfattas

sålunda. Från det nuvarande materialförrådet borde torped- och

minammunitionsuppbörderna samt vissa förbrukningsartiklar av icke allmän

natur avskiljas och överflyttas till vederbörande varvsdepartement samt där

redovisas av särskilda underofficerare såsom uppbördsmän (förrådsförvaltare).

Det nuvarande inventarieförrådet kunde upphöra; fartygens särskilda inventarier

borde redovisas av fartygens inventarieuppbördsmän och de allmänna

inventarierna hänföras dels till materialförrådet och dels till departementsförråde.

Redovisningen av sjöinstrument- och sjökarteuppbörden

borde, såsom tidigare skett, omhänderliavas av en särskild uppbördsman

(förrådsförvaltare). Artilleriförrådet borde ställas direkt under chefens för

artilleridepartementet ledning och redovisas av förrådsförvaltare. Det väsentliga

av de nuvarande material- och inventarieförråden borde ersättas av ett

centralt varvsförråd. För ledningen av förrådsverksamheten därstädes erfordrades

minst 2 intendenter på vartdera varvet.

Yidkommande slutligen de till varvsstat överförda underofficerarna, vilka

revisionen ansett böra återföras på underofficersstat, avstyrkte marinmyndigheterna

revisionens förslag och anslöte sig till de av varvscheferna anförda

synpunkterna, nämligen, att det för varven såväl under fredstid

som vid mobilisering oundgängligen erforderliga antalet underofficerare

genom överföring till varvsstat vida fastare knötes till varvet, än vad fallet

bleve enligt revisionens förslag.

Då jag delar försvarsrevisionens uppfattning angående de uppgifter, som

under olika förhållanden måste ställas på örlogsvarven, finner jag i anslutning

härtill, att fortfarande såsom hittills bör såsom varvschef i spetsen

för vartdera av flottans varv i Karlskrona och Stockholm ställas en med

varvsdriften väl förtrogen officer med i stort sett samma befogenhet och

ansvar i fråga om reglerandet av varvens arbeten som för närvarande.

Liksom revisionen förutsätter jag också, att varvscheferna uppbära kommendörs

lön på stat, samt förordar, att med hänsyn till det synnerligen

jDepartementschefen.

s. 484 Kontrollera mot PDF

484

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

störa ekonomiska ansvar, som påvilar dem, de dessutom må åtnjuta särskilda

arvoden, vilka jag i kostnadsberäkningarna upptagit till enahanda

belopp som revisionen eller 1.800 kronor åt varvschefen i Karlskrona och

900 kronor åt varvschefen i Stockholm.

Gentemot vad marinmyndigheterna anfört, anser jag mig icke kunna

biträda revisionens förslag att utvidga varvschefens militärexpedition till

en militärteknisk stab, utan synes varvschefens kansli fortfarande böra vara

organiserat enligt nu gällande bestämmelser, detta så mycket hellre, som

någon besparing ej synes vara att påräkna genom den föreslagna åtgärden.

För att emellertid vinna vad revisionen i visst avseende åsyftat, nämligen

att underlätta för varvscheferna att överblicka arbetena inom varvets olika

delar, synes den nuvarande s. k. varvskommissionens verksamhet böra

utvidgas att omfatta varvet och dess arbeten i allmänhet berörande frågor

och angelägenheter. I så stor utsträckning som möjligt böra dessutom

departementscheferna föredraga förekommande ärenden inför varvschefen

och skriftväxling mellan dem och honom sålunda undvikas.

Jag ansluter mig, såsom förut (sid. 464) nämnts, till revisionens förslag

om överflyttning till varvskontoret av varvets kassarörelse, då en dylik

åtgärd synes ägnad att medföra en önskvärd avlastning i stationens

redovisning. Under förutsättning att utbetalningarna koncentreras till vissa

kassadagar, torde kassagöromålen kunna ombesörjas av den på kontoret

tjänstgörande biträdande intendenten vid sidan av dennes övriga åligganden.

Den av revisionen föreslagna sammanslagningen av nuvarande varvsdepartement

har av marinmyndigheterna bestämt avstyrkts, utom vad avser

överförandet vid Karlskrona varv av mindepartementet till torpeddepartementet

samt fördelandet tillsvidare av de ekipagedepartementet i Stockholm

påvilande uppgifterna på andra departement.

Beträffande till eu början torped- och mindepartementen får jag anföra

följande.

Medan i fråga om dessa departement den större verksamheten vid varvet

i Karlskrona är lagd på torpeddepartementet, synes förhållandet bliva omvänt

i Stockholm, därest — såsom avsikten är — all verksamhet för flygvapnet

avskiljes från torpeddepartementet. Under det att ny till verkning

av torpeder sker endast i Karlskrona, icke i Stockholm, sker nytillverkning

av minor blott i Stockholm, icke i Karlskrona. Om sålunda mindepartementet

i Karlskrona införlivades med torpeddepartementet till ett

torped- och mindepartement, synas i Stockholm motsvarande båda departement

kunna sammanföras till ett min- och torpeddepartement, börande

departementen i båda fallen vara fördelade till arbetsgrupper under ledning

av detaljutbildade arbetschefer. Å båda varven äro de nuvarande

torped- och mindepartementen med verkstäder förlagda till varandra närliggande

byggnader. Det sammanslagna departementets huvuduppgifter

bleve således i Karlskrona att tillverka torpeder och i Stockholm att tillverka

minor samt i båda fallen att vårda och underhålla vederbörande varvs

torped-, min- och radiomateriel m. m.

s. 485 Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj:ts proposition nr 20.

485

Vad vidare beträffar ekipagedepartementen, ställa sig förhållandena annorlunda

i Karlskrona än i Stockholm till följd av den långt större verksamheten

å förstnämnda varv. Med hänsyn därtill att departementscheferna

å de övriga varvsdepartementen i Karlskrona redan hava en mycket betungande

arbetsbörda, synas de ej lämpligen kunna ytterligare belastas

med omsorgen om de ekipagedepartementet tillkommande arbetena; någon

minskning av den vid ekipagedepartementet tjänstgörande personalen kan,

såsom varvschefen i Karlskrona framhållit, ej heller påräknas genom departementets

indragning. Under sådana förhållanden finner jag mig böra

ansluta mig till myndigheternas åsikt beträffande ekipagedepartementet, som

således föreslås att bibehållas med nuvarande organisation. Vad angår

varvet i Stockholm, anser jag emellertid i likhet med myndigheterna, att

ekipagedepartementet därstädes kan indragas och dess arbetsuppgifter fördelas

på andra varvsdepartement. För utförande av den ekipagedepartementet

för närvarande åliggande allmänna tjänsten, såsom transporter, fartygens

förtöjningar och förhalningar, rengöring, bevakning, brandväsendet

m. m., för vilka uppgifter den under ekipagedepartementet lydande sjöreserven

och varvspolisen avses, synes det vara ändamålsenligt att vid

Stockholmsvarvet bibehålla dessa institutioner under befäl av en ekipagemästare,

under vilken dessutom sjöinstrument- och sjökarteförrådet lämpligen

fortfarande bör vara ställt.

Vad slutligen beträffar byggnadsdepartementens införlivande med ingenjördepartementen,

finner jag de av myndigheterna framlagda skälen mot

en dylik åtgärd vara så vägande, att någon ändring i nuvarande organisation

härutinnan icke synes vara att tillråda. I överensstämmelse härmed

torde vid vartdera varvet en stationsingenjör (byggnadsingenjör) böra

beräknas såsom chef för byggnadsdepartementet, varemot här icke, såsom

revisionen föreslagit, upptages den i marinförvaltningen tjänstgörande byggnadsingenj

ören.

Jag anser mig i detta samband icke böra ingå på frågan om förrådsverksamheten

och dess organisation i vidare mån, än som erfordras för

att bedöma personalbehovet. De riktlinjer, som myndigheterna angivit och

som jag ovan sammanfattat, synas ägnade att betrygga en tillfredsställande

lösning av denna utan tvivel mycket betydelsefulla fråga, vilken dock för

närvarande icke kan anses slutgiltigt utredd. Lösningen bör givetvis ske

efter de grunder, som bäst anpassa sig efter de båda varvens delvis olikartade

förhållanden.

Den personal för förrådsverksamlieten, som på grundval av de olika utredningarna

i ämnet beräknats erforderlig, har i efterföljande tabell dels

inräknats under de olika departementens behov och dels upptagits under

rubriken »varvsförrådet». De nu verkställda beräkningarna överensstämma

i stort sett med revisionens.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts rörande varvens organisation,

beräknas för dem behovet av officerare, sekundofficerare och manskap

för tjänstgöring i varvschefen direkt underställda expeditioner och kontor,

vid varvsdepartement, verkstäder och förråd m. m. samt för tillsyn och

underhåll av till varven förlagda fartyg, på följande sätt:

s. 486 Kontrollera mot PDF

486 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Karlskrona varv.

Stam

Stam 0.

vpl.

Reserv

Officerare

g

0

U1

“ c»

W

0

co

CD CD

CD

2

Marinläkare

tr 0*

k!

et

& g-

gjf

Flaggman

§ °

i s

§

gg.

£ 8

Ct- Ct-

CD CD

h 3

a o

o n

5? o

2.

5.

a''

crq

Q

C:

n

B*

a''

ct-

CD

P

fr

CD

1 g.

* 2,

0 &

j 0

tv

9 9

Korpraler

högbåtsman)

rkesutbildad

meniga

,mrekryter o

värnpliktiga

o. £•

so CD

* 3

t ®

►i

5 0

2,

K ~

CD

O

<

O

B

0

©

•-*

9

erare, f. d. sl

med arvode

3 5

- e.

B 3

CD fr

Pj O

T> ’

g 2 !

J M

0 ® I

Vinterbeliov.

v H*

r o

o tr

H

►i

2 *

0

£

9 ■

0

9

3

fr fr I

® a;

Varvschef .........

—

i i

I

|

Varvsch. mil. exp.

Adjutant ...................

i

Varvsch. elvilexp.

Sekreterare ...

1

Biträdande sekreterare

-

Varvskontor.

i

V arvskamrer...

—

_

l

_

Biträdande intendent...

-

Artilleridepartementet.

Chef ...............

i

Äldste officer ..

—

i

_

_

_

Bitr. officer

Sekundofficerare.........

—

—

—

—

—

4

—

—

_

_

_

_

3

Byggnadsdepartementet.

Chef...........................

_

_

1

Ekipagedepartementet.

Ekipagemästare ..........

i

Äldste ekipageofficer...

Chef f. sjöinstr. o. sjö-

karteförrådet ..

—

—

i

—

_

_

2

_

1

Sjöreserven................

—

—

—

—

—

—

12

1)20

11

80

—

—

Ingenjördepartementet.

Chef..........................

Mob. ingenjör ............

Mariningenjörer .........

—

—

—

8

Specialingenjörer.........

—

—

—

2)4

—

—

Sekundofficerare.........

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

_

3

Torped- och min-

departementet.

Chef...........

—

i

_

_

_

Torpedofficerare ..

2

Minofficer____

_

_

i

Radioofficer...

—

_

i

_

Specialingenjörer.........

Sekundofficerare.........

—

—

2

2!

Varvsförrådet.

1

Varvsintendent ..........

—

_

_

_j

l

Bitr. intendent ..

—

_

_

__

1

Sekundofficerare

Sekundofficerare o. man-

—

—

—

j

I

3

—

—

—

—

—

4J

skap för tillsyn av till

varven förl. fart., för-

delade på de särskilda

departementen .......

_|

—

_

—

—

62

33

36

55

J

Säger

-I

4|

9)

17

«l

—

3) 94|

53

47|

13ö|

-II

—

_

171

) IMrav för varvets bevaka. 8 korpraler eller högbåtsman. 2) Därav 1 verkstadsingenjör, 2

elektroingenjörer och 1 kemist. s) Därav 5 förrådsförvaltare: 1 för artilleriförrådet. 1 för torpedoch

mmförråden, 1 för sjöinstrnmentförrådet samt 2 för varvsförrådets uppbörder.

s. 487 Kontrollera mot PDF

487

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stockholms varv.

Stam

Stam o.

vpl.

Reserv

Officerare

K

? cn

1

s?

5- cd

p-

ta

O

S

1 B-

* w

3 o

3 B

ä

£.■§

rf rf

JO

B]

5*

B.

3''

g

P

2.

B-

» e

PBU

Q Pj

« o

| w

3. o

►i

P* ''P

Vt

a ^

P w

® p

s.f

5* p-

5 3

fn

®

►i

<

O

B S

® P

* 3

p ■*

3 p

o.

||

crq

<n

B

0 g

2: S

ro ®

P O

O ^

cw

®

O.

®

p

p-

®

JK

Vt

p

Vt

O P5

>-i O

P ®

s £

- ®

— er

IQ C

P ?

& s

5'' 14

g o

B- °

B

o

®

< ^

O Pj

Qj ''

^ ®

P P

JK

•-*}

Efc O

►i

p

®

P P

p,*1

P*

s3 o

B _ 1

p

® »

P n

P

O O

® p4

►i

®

® ®

er

®

B

p.

® Pj

Varvschef ........

—

1

—

—

—

—

—

—

-

—

-

—

—

Varvsch. mil. exp.

Adjutant ...................

—

Varvsch. civilexp.

Sekreterare ...............

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Varvskontor.

1

Varvskamrer...............

—

—

—

—

Bitr. intendent............

—

—

—

—

1

—

—

—

Ekipagekontor.

Ekipagemästare .........

—

—

A

—

Sjöinstrument- o. sjö-

karteförrådet ..........

—

—

—

—

—

—

2

—

—

Sjöreserven ...............

9

2)16

9

55

2

Artllleridepartementet.

Chef .........................

—

1

—

—

—

—

—

—

Bitr. officer................

Sekundofficerare.........

—

—

—

—

—

—

3

Byggnadsdepartementet.

Chef .........................

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Ingenjördepartementet.

Chef .........................

_

_

_

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Mob.-ingenjör.............

—

—

—

1

—

—

—

—

Mariningenjörer .........

—

—

—

3

—

—

—

Specialingenj örer.........

—

—

—

8)2

—

3

Sekundofficerare .........

—

—

—

—

—

—

3

Min- och torpeddeparte-

mentet.

Chef ........................

—

1

Torpedofficer ............

—

1

—

—

—

—

—

_

1

—

—

—

—

—

_

_

1

—

—

6

Sekundofficerare........

Varvsförrådet.

Y arvsintendent...........

Bitr. intendent...........

2

Sekundofficerare o.man

skap för tillsyn av til

varven förl. fart., för

delade på de särskilde

departementen........

3£

U

2‘

3C

-

—

Säger

6

£

4)63

31

31

8E

—

ii

Karlskrona

_

i

l| £

1''

94

51

4''

13E

17

Ti Isammans

_

r| ie

1 2t

1

-

15''

1 &

7

i 22C

-

28

i) Tillika äldste ekipageofficer. s) Därav för varvets bevakn. 8 korpraler eller högbåtsman. ) Däravl

1 verkstadsingenjör och 1 elektroingenjör.4) Därav 5 förrådsförvaltare: 1 för artilleriförrådet, 1 för

min- och torpedförråden, 1 för sjöinstrumentförrådet samt 2 för varvsförrådets uppbörder.

s. 488 Kontrollera mot PDF

488

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stam

Stam o.

vpl.

Reserv

Officerare

Mariningenjöre

Marinintendente

Sekundofficerai

och flaggkorpral

O

CO

00 fh

Flaggman

Kommendörer

kommendörka

ÖB

1!

e* ei

CD CD

D o

O ^

pj o

o o

Marinläkare

Korpraler

(högbåtsman)

Yrkesutbildade

meniga

tamrekryter o<

värnpliktiga

S B

Qj 0-

ö »

P

5 ©

% ^

Reservofficerar

ficerare, f. d. st

med arvode

p 5"

B g

■* Pj

B 1

CD E*

o

CD

23 ''"l

5 g

o ®

♦o

r o

►i

t® CD

Er

CT5 k*

P •

CD

p

B

Pi H4,

^ *

Karlskrona varv.

Vinterbehovet utgör ...

—

4

9

17

6

_

94

53

47

135

17

Avgår........................

—

—

—

—

—

—

—12

—2

—

—

—

—

—

Säger

—

4

9

17

6

—

82

Öl

47l

135

—

—

—

17

Stockholms varv.

1

Vinterbehovet utgör ...

—

3

6

9

5

_

63

32

31

85

11

Avgår....................

—

—

—

—

—

—15

—2

-5j

—2

—

—

-

Säger

—

3

6

9

5

—

48

30

26

83

—

_

_

11

Tillsammans

—

7

15

26

11

—

130

81

73

218

—

—

28

En jämförelse mellan den av revisionen för varven avsedda personalen

och den av mig här förordade visar följande:

Förslag

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficeraro

Mariningenj örer

Marinintendenter

Sekundofficerare och

flaggkorpraler

Korpraler

(högbåtsman)

Yrkesutbildade

meniga

Stamrekryter och

värnpliktiga

Enligt försvarsrevisionen ............

Enligt föreliggande förslag, vinter-

7

14

23

71)

207

106

78

2632)

behov ....................................

7

15

26

11

157

85

78

220

'') Förutom det antal, som beräknats kunna disponeras av den till 7 intendenter uppgående

kategorien »personal under fortsatt utbildning och ersättning».

2) Härav beräknades ett antal av 123 kunna täckas från ersättningspersonalen för sjöstyrkorna.

. . J

Behovet av sekundofficerare (flaggkorpraler) och korpraler (högbåtsmän) understiger

sålunda ej oväsentligt de av revisionen angivna siffrorna, vilket

dock delvis beror på att den för tillsyn av undervattensbåtarna erforderliga

personalen flyttats till sjöstyrkornas undervattensbåtdepåer. Nyss av

mig angivna behov beträffande nämnda personalgrupper nedgår ytterligare

något under sommartid.

Beräkningarna upptaga 28 arvoden (mot revisionens 29) till pensionerade

s. 489 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20.

489

sekundofficerare, tjänstgörande å varven, varjämte inbesparas arvode till en

pensionerad officer och kostnader för 50 värnpliktiga yrkesmän, som av

revisionen beräknats, men av mig icke upptagits för tjänstgöring å varven.

Den av myndigheterna uttalade farhågan, att det för varvens organisation

oundgängligen och ständigt erforderliga antalet sekundofficerare bleve mindre

fast knutna till varven samt lättare underkastade förflyttningar, därest desamma,

såsom revisionen föreslagit, icke längre upptoges på en särskild

månadslönarstat, synes i viss mån grundad. Likväl torde genom reglerande

bestämmelser kunna så ordnas, att dylik tjänstgöring å varv bestämmes

för lång följd av år och icke får avbrytas eller upphävas utan

medverkan av vederbörande varvsmyndighet.

Vad slutligen angår den civila kontorspersonalen, har revisionen beräknat,

att ett genomförande av revisionens förslag skulle möjliggöra en inbesparing

i löner till dylik personal vid båda varven av tillhopa omkring

130,000 kronor om året. Denna siffra hänför sig emellertid till de av förutnämnda

varvssakkunniga hösten 1921 gjorda beräkningarna, enligt vilka

antalet kontorsanställda skulle kunna minskas från det dåvarande antalet

med omkring 55 kontorister å båda varven. Sedan den tiden hava redan

å båda varven väsentliga indragningar ägt rum. Sålunda utgör för närvarande

i Karlskrona den i byrå-, bokförings- och registreringstjänst upptagna

personalen endast 5.4 % av samtlig å varvets stat upptagen personal.

För tiden 1922—1924 beräknas den årliga kostnaden för avlöningar

till administrationspersonal hava nedbringats, så att den med omkring

80,000 kronor understiger motsvarande kostnad före år 1922. Ett

fortgående på denna väg synes mig vara lämpligt, därvid vissa av revisionen

väckta förslag till förenklingar jämväl böra tagas under övervägande.

Det av revisionen förutsatta behovet av civil kontorspersonal bör sålunda

om möjligt ytterligare nedbringas och i varje fall icke överskridas.

De av mig förordade organisationsformerna åsyfta i första hand att

ligga till grund för personalberäkningar. Emellertid torde varvens organisation

böra genomföras på det sätt, som praktisk erfarenhet visar vara

mest ändamålsenligt. Skulle härvid viss eller vissa föreslagna åtgärder

visa sig stöta på allvarliga olägenheter, böra jämkningar i den ena eller

andra riktningen vidtagas, allt under förutsättning att kostnaderna hållas

inom nu beräknade belopp.

I sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande har varvschefen vid

flottans station i Stockholm ifrågasatt att låta det centrala förvaltningsorganet,

marinförvaltningen, övertaga den direkta ledningen av Stockholms

varv på så sätt, att ämbetsverkets chef skulle övertaga jämväl varvschefsbefattningen.

eventuellt med biträde av souschef, och avdelningscheferna

i marinförvaltningen ställas i spetsen för motsvarande varvsdepartement.

Marinförvaltningen har i infordrat utlåtande häröver funnit den föreslagna

föreningen av chefskapet för ämbetsverket med chefskapet för ett ämbetsverket

underordnat varv vara en synnerligen olämplig organisation. Lika
-

s. 490 Kontrollera mot PDF

490

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ledes bär ämbetsverket ansett det i allmänhet ej låta sig göra att förena

chefskap för militär eller militärteknisk avdelning i marinförvaltningen med

chefskap för varvsdepartement.

Eu organisationsförändring av den art, som här omförmälts, anser jag

mig i frågans nuvarande läge ej kunna förorda, så mycket mindre som

ett förverkligande av densamma skulle förutsätta ej mindre en med betydande

byggnadskostnader förenad flyttning av marinförvaltningens ämbetslokaler

till Skeppsholmen, än även varvets framtida bibehållande å dess

nuvarande plats i Stockholm. Yad sistnämnda fråga angår, anhåller jag

att, utöver vad som redan tidigare under »Allmänna grunder för sjöförsvarets

ordnande» uttalats, få anföra följande.

I anledning av proposition till 1918 års riksdag godkände riksdagen

viss markförsäljning vid Kaknäs till Stockholms stad, som till kronan

överlät bland annat vissa områden i Djurgårdsstaden och å Beckholmen.

Om en utvidgning och modernisering av varvet framdeles bleve beslutad,

skulle, anförde riksdagen, den förvärvade marken lämna mycket betydande

möjligheter till utveckling av varvsdriften. Det vore emellertid önskvärt,

att även de strandområden, som läge mellan Galärvarvet och den nyförvärvade

marken i Djurgårdsstaden, komrne i statens ägo. Bifall till propositionen

finge dock icke anses innebära ett ståndpunkttagande till frågan

rörande flottstationens slutliga förläggning. Denna fråga måste fortfarande

anses öppen och oavgjord.

Försvararevisionen har för sin del betecknat förhållandena vid Stockholms

varv såsom mindre tillfredsställande på grund av varvets instängda

läge mitt i huvudstaden. Då en förflyttning av hela varvet på grund av

ekonomiska skäl icke nu eller inom överskådlig framtid kunde ifrågasättas,

borde emellertid utredning verkställas rörande möjligheten att med utnyttjande

av de från Stockholms stad förvärvade områdena förskjuta varvet i

riktning mot Beckholmen, genom vilken förskjutning de närmast Strandvägen

och Nordiska muséet belägna delarna av varvet kunde avskiljas

från varvsområdet och genom försäljning, på sätt tidigare skett med Djurgårdstomter,

överlåtas till staden eller enskilda. Förutsättningen för att

en sådan förflyttning skulle kunna ske, syntes revisionen böra vara, att

säkerhet förefunnes för att kostnaderna härför kunde i det väsentligaste

täckas av inflytande tomtförsäljningsmedel.

Sedan Kungl. Maj:t redan år 1921 uppdragit åt marinförvaltningen

bland annat att uppgöra förslag till utbyte eller försäljning av Galärvarvets

nordliga delar vid Nordiska muséet samt till utflyttning av därvarande

etablissement till lämplig plats å de förvärvade områdena vid

Djurgårdsstaden, har ämbetsverket den 16 juli 1923 inkommit med utredning

i detta ärende. Enligt denna utredning skulle de beräknade

totala kostnaderna för markförvärv och utflyttning av varvet, å ena sidan,

samt den beräknade tillgången å Stockholms varvs byggnadsfond jämte

inkomsterna från avyttrade tomter, å andra sidan, ställa sig sålunda:

s. 491 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 491

Inkomster Utgifter

Varvsbyggnadsfondens tillgång 1928 ............ kr. 1,300,000

Försäljning av frigjorda tomter..................... » 7,600,000

Markförvärv .................................................... — kr. 2,000,000

Uppförande av verkstäder m. m................... .——_» 6,825,000

Summa kronor 8,900,000 kr. 8,825,000

De beräknade inkomsterna skulle sålunda täcka de beräknade utgifterna.

Med anledning härav har marinförvaltningen hemställt om fastställelse

av den av ämbetsverket uppgjorda huvudplanen för utflyttning till de

jämlikt 1918 års riksdags beslut förvärvade områdena vid Djurgårdsstaden

av de å Galärvarvets nordligaste delar vid Nordiska muséet förlagda verkstäderna

och etablissementen. Tillika har ämbetsverket föreslagit, att

proposition måtte avlåtas till riksdagen, i syfte att till Kungl. Maj:ts förfogande

för utförande av vissa arbeten, betecknade såsom tillhörande ett

första utbyggnadsskede, skulle ställas ett förlagskapital om 4,500,000

kronor, att återgäldas till statsverket, i den mån inkomsterna från försäljningen

av de genom utflyttningen frigjorda områdena därtill lämnade

tillgång.

I det föregående har jag på anförda skäl föreslagit en förnyad utredning

av frågan om förläggning och anordnande av Stockholms station och

varv, därvid också möjligheten av en förläggning utanför Stockholm borde

tagas under övervägande. Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu

böra upptaga frågan om utflyttning av Galärvarvet till de förvärvade Djurgårdsområdena.

10. Flottans poliskår.

Flottans poliskår, som närmast lyder under respektive chefer för eki
-

pagedepartementen å varven, är för närvarande organiserad sålunda:

Karlskrona

Stockholm

Summa

Överkonstaplar, tillika poliskommissarier1) .........

1

1

2

Överkonstaplar ................................................

2

2

4

Konstaplar ......................................................

19

20

39

Extra konstaplar...............................................

4

2

6

Summa

26

25

51

*) Staten upptager ett särskilt arvode till poliskommissarie i Karlskrona, men disponeras detta

arvode sålunda, att en av överkonstaplarna samtidigt tjänstgör såsom kommissarie mot åtnjutande

av viss del av arvodet.

De årliga kostnaderna för poliskårens avlöning uppgå till i runt tal

180,000 kronor.

Försvararevisionen, som funnit kostnaderna för flottans poliskår alltför

höga, har föreslagit eu väsentlig reduktion av denna kår, nämligen till 4

överkonstaplar, 9 konstaplar och 3 extra konstaplar (tillsammans 16). Denna

Nuvarande

organisation.

Förse ars - revisionen.

s. 492 Kontrollera mot PDF

Marinmyn

digheterna.

Departements
chefen.

492 Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

betydande minskning syntes revisionen kunna genomföras dels genom att inskränka

patrulleringstjänsten, dels genom att å militärt manskap överflytta

en del av bevakningstjänsten, dels ock genom att för poliserna vid varvet

i Stockholm något utöka arbetstiden. Härigenom skulle poliskårens verksamhet

bliva inskränkt till den rena polistjänsten. Som komplettering till

polispersonalen beräknade revisionen ett antal av 20 äldre manskap, i

första hand korpraler.

Marinmyndigheterna hava bestämt avstyrkt de föreslagna åtgärderna med

avseende å bevakningstjänstens ordnande. Yarvschefen i Karlskrona har

dock ansett, att därstädes en minskning av personalen med 1 överkonstapel,

3 konstaplar och 1 extra konstapel vore möjlig. Yarvschefen i Stockholm

har framhållit, att i fall en omläggning nödvändigtvis måste ske, 10 poliser

kunde ersättas med militärt manskap.

Behovet av särskild polispersonal för bevakning av de ytterst dyrbara

anläggningar, som förefinnas å flottans varv med dit förlagda fartyg och

förråd, torde icke kunna emotsägas. Ehuru jag alltså liksom revisionen

anser, att poliskårer i Stockholm och Karlskrona alltjämt böra förefinnas,

synes dock med hänsyn till de kostnader, kårerna draga —

nödvändigt att i möjligaste mån minska polispersonalens antal och samtidigt

från denna personal avlyfta en del med den rena bevakningstjänsten

förenade åligganden. Emellertid torde det icke vara möjligt eller tillrådligt

att göra reduktionen så stor, som revisionen föreslagit. Jag anser sålunda,

att poliskåren bör bestå av följande personal, nämligen

Karlskrona

Stockholm

Summa

Överkonstaplar, tillika poliskommissarier

Överkonstaplar ........

1

i

2

1

i

2

Konstaplar ..............

10

6

16

Extra konstaplar.........

3

2

5

Summa

15

10

25

Härjämte bör för bevakningstjänsten avses ett antal av 16 korpraler,

företrädesvis högbåtsmän, vilka äro inräknade i det under rubriken »Flottans

varv» för sjöreserverna beräknade antalet korpraler eller högbåtsmän.

11. Flygvapnets utbildningskurser.

Såsom i det föregående blivit omförmält, föreslår jag, att flygvapnet

erhåller en fristående organisation vid sidan av försvarets nuvarande båda

huvudgrenar, armén och marinen. I följd därav kommer den personal,

som uteslutande tages i anspråk för den marina delen av luftförsvaret, att

uppföras på marinflygkårens stat och sålunda icke att ingå i den för

flottans fredsorganisation beräknade personalen.

Hen personal däremot, som avses att undergå utbildning vid flygvapnet

föi att därefter helt övergå till detsamma för ett antal år, och som icke

s. 493 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

493

anses kunna upptagas på marinflygkårens stat, måste givetvis beräknas

i förevarande sammanhang. Försvarare visionens förslag till organisation

av flygväsendet upptager såväl en plan för nämnda utbildning som ock

eu beräkning av den personal, som avsetts genomgå densamma. För

flottans vidkommande utvisar denna beräkning ett årligt behov av 11

officerare, 6 underofficerare, 6 manskap och 2 reservofficersaspiranter.

I samband med behandlingen av flygvapnets organisation torde jag få

närmare redogöra för de grunder, enligt vilka förenämnda utbildning bör

anordnas och personal av flottan för ändamålet beräknas. Till följd av

den utökning av flygvapnets omfattning, som av mig ifrågasättes, måste, i

förhållande till vad revisionen föreslagit, utbildningstiden i flera avseenden

förlängas och personalen ökas, särskilt under sommarhalvåret,

då repetitionskurser i allmänhet avses pågå. Behovet av denna personal

framgår av nedanstående tabell.

S

a

m

Stam

och värn- pliktiga

Reserv

Officerare

w

w

kJ

ta__

O

r. i

Vlnterbeliov.

3

5"

CTQ

er?

B

p:

P

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subaltern officerare

Marini n genj örer

Marinintendenter

Marinläkare

ekundofficerare och

flaggkorpraler

■I

M

P

CD

9

c:

TQ

er

JO.

ta

B

JK

B

kesutbildade meniga

Stamrekryter och

värnpliktiga

Studenter och lik- tällda värnpliktiga

Beservofficerore

ficerare, f. d. stam,

med arvode

Sekundofficerare,

d. stam, med arvode

Kurs för flygbåtförare,

7

3

2

Kurs för flygbåtförare,

7

3

2

Kurs för flygbåtförare,

7

o

O

2

Kurs för flygspanare...

» » kulsprute-

skyttar och radio-

4

2

6

Kurs för flygbåtmaski- nister............ -......

8

!

Summa

—

—

25

—

—

—

11

20

—

—

—

—

—

Sommarbehov.

Kurs för flygbåtförare

m. fl. enligt vinter-

25

11

20

Repetitionsövningar

för flygbåtförare______

Kepetitionsövningar

4

3

Kepetitionsövningar

för kulspruteskyttar

och radiomatroser ...

Summa

—

—

! 34 i -

! -

1 -

i 15

| 22

—

—

s. 494 Kontrollera mot PDF

494

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen.

Marinmyndig
heterna.

Departements
chefen.

Såsom framgår av efterföljande redogörelse för personalstaterna, är det

nödvändigt att i avseende å fördelningen i grader av de olika personalkategorierna

taga hänsyn till den personal, som upptages å marinflvgkårens

stat. Anställningen vid flygvapnet måste nämligen för det störa” flertalet

av åtskilliga orsaker förbliva av övergående art, och den vid flygvapnet

anställda personalen måste alltså förutsättas bibehålla tur och befordringslätt

vid marinen, dit den efter slutad anställning vid flygvapnet kommer

att i allmänhet återgå.

Den vid flygvapnet fast anställda personalen, till vilken sålunda vid utformandet

av flottans personalstater hänsyn bör tagas, utgör:

2 kommendörer eller kommendörkaptener,

20 kaptener eller subaltemofficerare,

1 marinintendent,

1 marinläkare,

35 sekundofficerare eller flaggkorpraler,

30 korpraler (högbåtsmän) samt

15 yrkesutbildade meniga.

12. Övriga personalbehov.

Kommendering av officerare in. fl. till vissa utblldningskurser

och tillfällig tjänstgöring in. in.

Försvarsrevisionen, som underkastat behovet av officerare för genomgående

av vissa utbildningskurser m. m. en detaljerad granskning, har

kommit till det resultatet, att detta behov växlade mellan 41 officerare

under oktober månad och 16 under juli—augusti månader, samt

att detsamma, under förutsättning att ökningen under vinterhalvåret mot\ägdes

av visst överskott a den för sjöstyrkorna beräknade personalen,

kunde uppskattas till 26 officerare i medeltal per år.

Mot denna beräkning hava marinmyndigheterna icke käft något att

erinra.

I överensstämmelse med den i det föregående tillämpade principen att

beräkna personalbehovet särskilt för vinter- och särskilt för sommarhalvåret

har jag låtit verkställa en förnyad beräkning av ifrågavarande officersbehov.

Härvid hava vissa jämkningar vidtagits i syfte dels att på de

punkter, där så ansetts möjligt, nedbringa behovet och dels att tillgodose

behov, som i revisionens beräkningar icke förutsetts. Resultatet av

nämnda beräkning framgår av nedanstående tabell.

s. 495 Kontrollera mot PDF

Kun<jl. Maj.ts proposition nr 20.

495

Marinförvaltnin#en .................

Marinstaben ...........................

Sj ökrigshögskolan:

a) allmänna kursen..............

b) allmänna högre kursen......

c) artillerikursen ..................

d) torpedkursen.....................

e) minkursen .......................

f) mil. pedagog, kurs ............

Sjökrigsskolan (extra KO).........

Officerskurser vid art.-skjutskola

Radio-officerskurser..................

Marinens gymnastikkurs ..........

Marinens handvapenskjutskola...

Art.-skjutskolan (instr.-off. m. fl.)

Torpedskolan ( » )

Ub.-skolan ( » )

Minskolan ( » )

Sign al skolan ( » )

Kustflottans tillämpn.-övningar

Gymnastiska centralinstitutet ...

Inf anteriskj utskolan..................

Tjänstgörande vid utländska mariner

i skolor........................

Summa

Medeltal

Av tabellen framgår, att vinterbehovet är konstant och uppgår till 34

officerare, under det att sommarbehovet växlar betydligt under de olika

månaderna. I medeltal utgör emellertid sistnämnda behov 22 officerare*

från vilken siffra jag därför utgår i personalberäkningarna. Den brist,

som genom detta beräkningssätt uppstår under vissa månader — högst

12 officerare — torde, såsom ock revisionen förutsatt, kunna utjämnas

genom att taga i anspråk den för sjöstyrkorna avsedda ersättningspersonalen,

vartill jag i det följande återkommer.

Även i fråga om mariningenjörer och marinintendenter hade det visserligen

varit önskvärt att kunna beräkna särskild personal för ändamål, som

här behandlats, då det givetvis inträffar, att jämväl dylik personal tid efter

annan måste avses för särskilda uppdrag och kommenderingar, vilka icke

låta sig förenas med vederbörandes ordinarie tjänster. Med hänsyn till

det ringa antal, som härvidlag skulle komma i fråga, ävensom till önskvärdheten

av att icke ytterligare utöka personalstaterna anser jag mig

emellertid icke böra föreslå någon särskild personal för ifrågavarande

ändamål, utan förutsätter, att i förekommande fall sådana anordningar ändock

kunna vidtagas, som medgiva tillfällig bortovaro från den ordinarie tjänsten.

Månader

November

December

P

D

P

Februari

Mars

April

g

<2.

Juni

Juli

Augusti

I

September

Oktober

9

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

_

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

—

18

18

18

18

18

18

__

_

_

_

__

18

3

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

3

2

2

2

2

2

2

—

—

—

—

—

2

2

2

2

2

2

2

—

—

—

—

—

2

1

1

I

1

1

1

—

—

—

—

--

1

2

—

2

2

2

2

2

—

3

3

—

—

I''8

—

—

—

—

—

—

—

1 9

l9

—

—

3

1

3

1

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

—

—

2

2

2

2

2

2

2

-

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

84

34 34

34

34

34

22

22

13

11

32

34

34 I 22

s. 496 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

496 Kungl. May.ts proposition nr 20.

Försvarsrevisionen liar i fråga om underofficerarna icke beräknat någon

personal för genomgående av särskilda utbildningskurser, ett förhållande,

mot vilket underofficersförbundet i sitt yttrande över revisionens betänkande

gjort sina erinringar. Då jag ansett det vara av betydelse för

tjänsten inom flottan, att tillfälle beredes även sekundofficerare att genomgå

vissa speciella utbildningskurser, såsom vid navigationsskola, tekniska fackskolor

m. fl., bär jag låtit verkställa en undersökning angående personalbehovet

i denna del, varav resultatet föreligger i nedanstående tabell.

Kurs vid navigations- skola ...................

Nov.

JDec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

2

2

2

2

2

2

2

2

2

Kurs vid läroanstalt

för handelsunder- visning................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Kurs vid teknisk

fackskola .........

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Kurs i elektroteknik

för uppbördselek- triker................

5

5

5

5

5

5

5

Kurser vid kanon- verkstäder och am- munitionsfabriker.

1

i

1

1

i

1

1

Marinens gymnastik- kurs............

1

1

Marinens handvapen- skjutskola............

1

Summa

10

10

10

10

10

10

10

-

—

6

4

Av tabellen framgar, att under vinterhalvåret bör för ifrågavarande ändamål

beräknas ett antal av 10 sekundofficerare.

I anslutning till vad ovan anförts, torde för genomgående av utbildningskurser

m. fl. ändamål böra beräknas nedanstående personal, nämligen

under vinterhalvåret 34 officerare (kaptener eller subalternofficerare) och

10 sekundofficerare samt

under sommarhalvåret 22 officerare (kaptener eller subalternofficerare).

Personal från flottan till kustfästningarna.

Såsom befälhavande amiral och kommendant i Karlskrona fästning tjänstgör

enligt nuvarande organisation en flaggman, vilken samtidigt bestrider

befattningen som stationsbefälhavare vid flottans station i Karlskrona.

Såsom stabschef hos befälhavande amiralen i Karlskrona är för närvarande

beräknad en regementsofficer från flottan.

Enligt nuvarande organisation är vidare följande civilmilitära personal

avsedd för tjänstgöring ''vid kustartilleriet, nämligen

a) MarinläJcare:

i Vaxholms fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, och

1 marinläkare såsom biträdande läkare,

s. 497 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts proposition nr 20.

497

i Karlskrona fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare och

1 marinläkare såsom biträdande läkare samt

i Alvsborgs fästning:

1 marinläkare såsom kårläkare.

b) Marinintendenter:

i Vaxholms fästning:

1 marinintendent såsom fästningsintendent,

1 » » tygintendent,

1 » » regementsintendent och

1 » » biträdande regementsintendent,

i Karlskrona fästning:

1 marinintendent såsom tygintendent,

1 » » regementsintendent och

1 » » biträdande regementsintendent,

i Alvsborgs fästning:

1 marinintendent såsom kårintendent.

Försvarsrevision eu har fnnnit sammanförandet till en och samma person

av befattningarna som befälhavande amiral och stationsbefälhavare i Karlskrona

ändamålsenligt. Befattningen som stabschef hos befälhavande amiralen

borde enligt revisionens åsikt framdeles bestridas av regementsofficer

vid kustartilleriet. Som följd härav borde en för närvarande såsom

adjutant i befälhavande amiralens stab tjänstgörande kompaniofficer från

kustartilleriet utbytas mot en kompaniofficer från flottan. För vinnande

av vissa besparingar borde vidare vissa indragningar beträffande den civilmilitära

personalen äga rum.

Revisionen beräknade alltså följande personal för tjänstgöring vid kustfästningarna,

nämligen

1 kompaniofficer såsom adjutant i befälhavande amiralens i Karlskrona

stab,

1 marinintendent såsom fästningsintendent i Vaxholms fästning,

2 marinintendenter såsom tygintendenter i fästningarna,

2 » » regementsintendenter vid kustartillerirege
mentena,

1 » » kårintendent vid Alvsborgs kustartillerikår,

1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, i Vaxholms

fästning,

1 » » biträdande läkare i Vaxholms fästning,

1 » » läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente samt

1 » * kårläkare vid Alvsborgs kustartillerikår.

Häremot hava marinmyndigheterna erinrat, att stabschefen hos befälhavande

amiralen i Karlskrona borde vara regementsofficer från flottan och

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A Käft. (Nr 20.) 212523 32

Försvars
revisionen.

Marinmyndighetern

a.

s. 498 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen
-

498 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

icke, som revisionen föreslagit, regementsofficer från kustartilleriet, varemot

för adjutantsbefattningen borde avses en kompaniofficer från kustartilleriet

i stället för dylik från flottan. Chefen för kustartilleriet har tillkännagivit

härifrån avvikande mening.

För egen del anser jag mig vid beräknandet av personal från flottan

till kustfästningarna böra följa revisionens förslag. Härvid förutsätter jag

dock, såsom jag redan tidigare uttalat, att beräkningarna icke böra vara

i den grad bindande, att icke utbyte av personal mellan flottan och kustartilleriet

må kunna äga rum.

Beträffande intendenturpersonalen har någon ändring i revisionens förslag

icke från marinmyndigheternas sida påyrkats, och finner icke heller

jag något att erinra mot förslaget i denna del.

Den föreslagna indragningen av den ene av de vid kustartilleriet i Karlskrona

tjänstgörande läkarna har däremot av myndigheterna avstyrkts under

framhållande av de svårigheter för eu tillfredsställande läkarvård, som därigenom

skulle komma att uppstå. Då det på grund av de splittrade förläggningsförhållandena

bleve nödvändigt att viss tid av året kommendera

en särskild läkare till tjänstgöring vid forten — något som revisionen

själv antytt — skulle för övrigt besparingen bliva alltför obetydlig för att

uppväga av indragningen följande olägenheter.

I denna fråga ansluter jag mig emellertid till revisionens uppfattning,

att 1 ordinarie läkare vid kustartilleriet i Karlskrona bör vara tillfyllest,

och att eventuellt erforderlig tillfällig förstärkning av läkarpersonalen lämpligen

bör kunna ordnas genom kommendering av marinläkare av 2. graden

eller mariniäkarstipendiater på samma sätt, som tillämpas i fråga om fartygen.

På grund av vad ovan anförts, bör sålunda för tjänstgöring vid kustfästningarna

under såväl vinter- som sommarhalvåret beräknas följande personal,

nämligen

1 adjutant i befälhavande amiralens i Karlskrona stab, kapten eller

subalternofficer från flottan,

6 marinintendenter samt

4 marinläkare.

Härvid torde få erinras om att befälhavande amiralen i Karlskrona i

egenskap av stationsbefälhavare upptages under »Flottans stationer och

örlogsdepåer».

Ersättningspersonal.

Såsom ersättningspersonal för sjuka, permitterade, undanhållna eller

rymda m. fl. beräknas enligt nuvarande organisation 10 % av sammanlagda

personalbehovet under fredstid för land- och sjötjänst.

Försvarsrevisionen har av kostnadsskäl icke ansett sig kunna beräkna

någon särskild personal i fredstid för bemanning av den i materielreserv

förlagda fartygsmaterielen. Av samma skäl har revisionen vid beräknande

av ersättningspersonal för sjuka, permitterade, undanhållna eller rymda m. fl.

icke upptagit någon ersättningspersonal för landtjänstgöring, utan begränsat

ersättningspersonalen till 10 % av den för sjötjänstgöring avsedda perso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

4''.)!)

nålen. Härvid bär beträffande ersättningspersonalen för stamrekryter och

värnpliktiga på grund av beriiknat överskott å antalet instiillda värnpliktiga

förutsatts en ytterligare minskning med 100 man.

Marinmyndigheterna liava i denna fråga framhållit, hurusom en organisation,

fotad på revisionens beräkningssätt, icke kunde i längden tillfredsställande

vidmakthållas, och att fartygen icke kunde fulltaligt bemannas

med en så knappt beräknad ersättningspersonal. Erfarenheten visade, att

på grund av vakanser och andra orsaker så stora luckor uppstode även

i land, att tjänsten icke kunde nöjaktigt skötas, om ersättningspersonal

icke funnes disponibel. Myndigheterna, som räknade med att den föreslagna

marinordningen bleve i viss mån provisorisk, förordade därför, att

vid en kommande definitiv organisation en återgång borde ske till det för

närvarande tillämpade beräkningssättet.

I fråga om ersättningspersonalen har Svenska underofficersförbundet

anfört bland annat, att revisionen syntes hava för litet beaktat det förhållandet,

att en icke så ringa procent av den i stat upptagna personalen

ständigt vore borta från tjänstgöring. Sjuka, permitterade m. fl. tillfälligt

frånvarande kunde tillsammans ofta uppgå till ett betydande antal. Man

finge ej heller förbise personalens, i synnerhet efter avslutad sjökommendering,

berättigade anspråk på att erhålla den tjänstledighet, som reglementet

medgåve. Med den genomgående inknappning, som revisionen

föreslagit beträffande den för landtjänstgöring avsedda personalen, syntes

tjänstledighet omöjligt kunna beredas till den utsträckning, som med

billighet och hänsyn till personalen vore förenlig. Förbundet ansåge det

sålunda nödvändigt, att ersättningspersonal för såväl landtjänstgöring som

rustade fartyg beräknades till 10 % av personalbehovet.

Det är uppenbart, att ju knappare den för fredstjänstens upprätthållande

oundgängligen erforderliga personalen är beräknad, desto större blir behovet

av ersättningspersonal. Då jag, såsom av den föregående redogörelsen

framgår, ansett mig böra på varje punkt och i varje fall beräkna

behovet noggrant men ytterligt knappt, måste det förvisso i och för sig

betraktas som en svaghet att icke avse tillräcklig ersättningspersonal för

samtliga förband och formationer. Jag finner mig emellertid med hänsyn

till kostnaderna icke böra frångå revisionens förslag att i detta hänseende

undantaga landtjänsten. Behovet av ersättningspersonal för sjöstyrkorna

är däremot så påtagligt, att det icke torde tarva någon närmare motivering.

Om fartygen icke kunna hållas fulltaligt bemannade, kommer givetvis

utbytet av övningarna att avsevärt försämras och icke stå i riktigt förhållande

till de på dessa nedlagda kostnaderna, varjämte flottans värde ur

krigsberedskapssynpunkt i betänklig grad nedgår. Det nu uppgjorda förslaget

till marinorganisation är liksom revisionens förslag byggt på principen

av en visserligen till omfattningen starkt begränsad men väl övad

och krigsberedd flotta. För att åtminstone i huvudsak städse kunna upprätthålla

denna princip, som måste anses riktig och väl motsvara landets

intressen, bör det vara en angelägenhet av största vikt att trygga den sjö
-

Marinmyndiyhctcrna.

Svenska

underofficers
förbundet.

Departements
chefen.

s. 500 Kontrollera mot PDF

500

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

gående flottans personalbehov. Om under vissa förhållanden det i land låter

sig göra att vid inträffande förfall dubblera tjänster, eller om det icke

behöver förorsaka någon större rubbning i tjänsten, därest eu man, som

fyller en mindre ansvarsfull post eller endast undergår övning, icke kan

vid förfall ersättas med annan man, ställa sig förhållandena ombord helt

annorlunda. Varje man har där en viss bestämd befattning, som, hur

ringa den än i vissa fall må synas, dock måste vara ständigt besatt, om

icke tjänsten och krigsberedskapen skola bliva lidande. Härtill kommer,

att med den långt drivna arbetsfördelningen och specialiseringen inom

tjänsten ombord vikten av kompetent ersättningspersonal framträder skarpare

än i land.

Följande revisionens förslag beräknar jag sålunda ersättningspersonalen

för sjöstyrkorna till 10 % av den för dessa förband beräknade ordinarie

personalen. Då jag, på sätt tidigare (sid. 408) nämnts, förutsätter,

att uppkommande överskott av värnpliktiga skall hemförlovas, föreligger

här ej anledning att, såsom revisionen föreslagit, minska ersättningspersonalen

för stamrekryter och värnpliktiga med 100 man, varför jag sålunda

även beträffande denna kategori räknar med 10 % ersättningspersonal.

På grund av att jag i det föregående bär å varje punkt angivit ett

visst bestämt behov av marinintendenter, saknar jag anledning att — såsom

revisionen gjort — beräkna särskilda intendenter för fortsatt utbildning

och som ersättning vid inträffande förfall.

Den enligt ovan angivna grunder beräknade ersättningspersonalen är

upptagen under rubriken »Sjöstyrkorna».

Vad angår marinläkare, har revisionen erinrat, att behovet av ersättningspersonal

fylles med de för sjökommendering avsedda marinläkarna

av 2. graden och marinläkarstipendiaterna. Med hänsyn till att sistnämnda

marinläkare och marinläkarstipendiater endast åtnjöte ett mindre arvode

och icke kunde påräknas för längre inkallelser än omkring tre månader

om året, har revisionen funnit behovet av dylik ersättningspersonal icke

kunna sättas lägre än till 17. Härutöver har revisionen under rubriken

»Ersättningspersonal för sjötjänst» upptagit ytterligare 1 marinläkare, till

följd varav alltså sammanlagda antalet ersättningspersonal inom marinläkarkåren

enligt revisionens förslag utgjorde 18. Då samtliga här omförmälda

läkare huvudsakligen avses, för sjötjänstgöring, har jag upptagit

dem under rubriken »Sjöstyrkorna» (ersättningspersonal) till ett antal av

18 för vinterbehovet och 17 för sommarbehovet.

Flottans musikpersonal.

Flottans musikorganisation är så tillrida olika motsvarande organisation

vid armén, att musikpersonalen icke är beräknad uteslutande för utförande

av musik och hornblåsning, utan jämväl användes för expeditionstjänst

och utförande av skrivgöromål in. m. För vinnande av befordran till

musikunderofficer kräves, i motsats till vad förhållandet är vid armén,

s. 501 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

501

godkänd examen i underofficersskola (ekonomiklass). Vidare förefinnes

den olikheten, att musikledarna (musikdirektörerna), som ursprungligen

endast hade till uppgift att »inöva hornblåsare och trumslagare» bland

skeppsgossarna, men efterhand övergått att därjämte bliva ledare för musikkårerna,

icke äro ordinarie beställningshavare, utan anställda medelst kontrakt

mot åtnjutande av arvode, vilket från och med år 1923 utgår enligt

4. lönegraden för underofficerare, dock efter närmast lägre löneklass än

för motsvarande ordinarie beställningshavare. Slutligen förfogar flottan

icke över egna instrument och musiktillbehör, utan ställas dylika till disposition

av enskilda sammanslutningar, de s. k. musikkassorna, delvis mot,

delvis utan ersättning av kronan.

Försvarsrevisionen, som funnit, att musikpersonal allt fortfarande vore Forsyarsnödvändig

för signalblåsningen, har jämväl förklarat sig anse en särskild

musikorganisation erforderlig för utförande av harmonimusik. Detta vore

nämligen ur tjänstesynpunkt påkallat, såväl för uppfyllande av flottan

påvilande representationsplikter som ock för beredande av förströelse och

vederkvickelse åt personalen m. m. Den nuvarande anordningen med

musikpersonalens användande även för andra ändamål syntes i stort sett

lämplig. Som hittills borde det ankomma på Kungl. Maj:t att efter

tjänstens krav fastställa indelningen av underofficers- och sjömanskårerna

i yrkesgrenar och därvid även bestämma antalet musikkonstaplar och

hornblåsare.

I fråga om musikledarna syntes det med rättvisa och billighet överensstämmande,

att dessa erhölle en säkrare ställning, än de för närvarande

hade, varför i staten borde uppföras tvenne beställningar med benämning

musiklöjtnant och med avlöning lika med löjtnant.

De årliga kostnaderna för instrument m. m. för tillhopa 4 musikkårer

om 9 man jämte ersättningspersonal beräknades till 5,000 kronor, vilket

belopp borde uppföras under anslaget till kasernutredning m. in.

För den militärt nödvändiga musiken erforderliga instrument m. m. borde

från musikkassorna övertagas och underhållas av kronan, varigenom musikkassornas

verksamhet kunde inriktas på att främja sådan musik, som, ehuru

icke ur militär synpunkt strängt nödvändig, dock vore av betydelse för höjandet

av militärmusiken överhuvudtaget och intresset bland musikpersonalen.

.Rekryteringen av musikpersonalen borde såsom hittills huvudsakligen

ske från skeppsgossekåren.

Marinmyndigheterna hava icke haft något att erinra mot revisionens Marinmyn.

.. , , no -i . digheterna.

förslag med avseende a musikorganisationen.

Då de av revisionen angivna riktlinjerna för flottans musikorganisation Departementssynas

vara lämpliga och ändamålsenliga, ansluter jag mig till revisionens chefenförslag.

Dock anser jag, att avlöningen till de båda musikledarna, vilka

allt fortfarande synas böra benämnas musikdirektörer, bör utgå efter 4.

lönegraden för underofficerare. Såsom kompetensvillkor för erhållande av

dylik befattning bör givetvis fordras att hava avlagt musikdirektörsexamen.

s. 502 Kontrollera mot PDF

502

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

På grund av att skeppsgossekåren i Marstrand avses att bibehållas,

torde nu utgående arvode om 250 kronor till en musikinstruktör därstädes

fortfarande bliva behövligt.

Av de 4 musikkårer, revisionen avsett för utförande av militärmusik,

beräknar jag en för vardera stationen, eu kommenderad å kustflottans

flaggskepp samt en å pansarkryssaren Fylgia, vilken sistnämnde under

sommarhalvåret torde böra vara embarkerad å det i sjökrigsskola vdelningen

ingående pansarskeppet. Inom föreslagna personalstater torde kårerna få

givas den sammansättning, som lämpar sig efter förhållandena ombord och

som — vad stationerna beträffar — medgiver utförandet av harmonimusik.

Då, liksom enligt revisionens förslag, den för bildande av ovanstående

kårer erforderliga personalen är beräknad under respektive tjänstgöringsplatser

i land och ombord, upptages icke någon särskild sådan personal

i förevarande sammanhang.

Särskilt personalbehov.

Såsom jag tidigare i fråga om flottans poliskår anfört, har jag för bevakningstjänsten

a varven beräknat 16 korpraler, vilka företrädesvis torde

böra vara högbåtsmän. I personalberäkningarna äro dessa, såsom också

förut nämnts, upptagna under rubriken »Flottans varv».

Sammanfattning.

I enlighet med vad som sålunda anförts, beräknas flottans »Övriga

personalbehov», på sätt framgår av följande tabell.

1

S

t a

m

Stam och

värnpl.

Reserv

Officerare

CO

Kl

CO

O

Sfi

K M

o W

tj*

s

Marinläkar

®

*6

PT

CD

CO

eu

tv

B

o

1

P

TO

1

3 S

i B

P ®

eu P

Ce eu

*1 C:

gf 2

g" f

g *5

>-t CT>

5 g

B H

2.

5''

a’

to

®

a

O:

5‘

(l

eu

®

» 5

TO p,

o

7* *■*>

O Sfc

o

P P

p_

tv

H

ce

TO

er

P

?

P

eu

tv

a.m rekryter

värnpliktig

åter och lil

värnpliktig

CD

CD

<

O

b

O

(V

er are, f. d.

med arvod

3 3

3 eu

o

B B

® o

eu <v

t-t

ÖS 53

Z. H

® 2

o o

® o

P ^

*1

®

tv

® 0)

O

B

3

®

a

s o

o

& CO

5*

P

tv

tv

CD

er

P

C ®

o

eu \

® M

®

a-

a

TO

a

3

eu

Vinterbehov.

| Kommendering till ut-

v—''

p

_

_

34

—

10

—

—

—

— i

bildningskurser m. m.

Personal från flottan till

kustf ästnin garna......

—

—

1

—

6

4

—

—

—

—

-

-

—

—

Summa

—

—

35

—

6

4

10

Sommarbehov.

Kommendering till ut- bildningskurser m. m.

Personal från flottan till

—

22

—

—

—

—

—

-

—

—

—

— !

kustfästningarna......

—

1

—

6

4

—

—

—

—

—

—

—

Summa

_

—

23

—

6

4

I 1

s. 503 Kontrollera mot PDF

503

Kungl. Maj:ts proposition nr 02.

13. Sammanfattning av flottans fredsbehov av militär och

civilmilitär personal samt värnpliktiga.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, kommer för den nu föreslagna

fredsorganisationen vid flottan att erfordras den militära och civilmilitära

personal samt det antal värnpliktiga, nedanstående tabell utvisar.

!

Stam

s

t a

m

och värn

Reserv

pliktiga

Officerare j

Cfc

W |

2- w

|

o

P* _

g

o

c*-

W

o*

r» ®

° £

i i

B

? W

p

53

g

PJ P

53 P

JQ P-

P

p

p: B

£ p- p g

ö)

®

i s

£• tf

£ *

3 B

2

P

er?

CTQ

B

SK

I 3

P £

P> S

C: &

►i O:

tf

P O

JU:

>-1 ®

P 3

O ®

35

2 o :

D_

tfQ

®

c2.

C:

►i

®

p

p.

®

P

cf

5"

Sk

tf

53

H

®

tf

° 2*

h 2

-p 2

■i ^

p £

® ®

C-

a<5

er

p.

o*

p

p-

®

g

p ®

►c tf

JP -I

— •

tf <-4- 2. ®

p o

S.

&

» o

b, 2,

tf ^

<

O

*•»

tP

O

®

p

g

p _

o a

p- •

® m

CD

p-

M o

^ 5

2 o

^ ®

p p

H

Vinterbehov.

® o

P a

®

® a!

53 -

®

H

-s

o

o

§

SK

p

CTQ

P

jq tf

P ''

P

5

6 ~

P*

®

Marinens centrala mjm-

9

9

8

542

14

1225

2

6

digheter ...............

Sjöstyrkorna ............

Stationer och örlogs-

2>

1

*) 18

12

33

106

12

9

2

28

3

681

366

683

479

24

15

155

521

23

depåer ..................

2

8

47

2

25

9

—

—

Skeppsgosseinstitu- tionen ..................

Flottans varv...........

Flygvapnets utbild-

—

2

7

12

15

25

26

11

—

42

157

11

10

85

20

10

78

30

220

—

—

—

1

28

ningskurser...........

—

—

—

—

Övriga personalbehov

Summa

—

—

35

—

6

4

10

—

5

47

273

49

60

43

925

1165

1250

2 010

24

15

2

58

Sommarbehov.

Marinens överstyrelse

8

14

2

‘)16

25

12

8

2

3

—

2

Sjöstyrkoma ............

Stationer och örlogs-

1

17

147

9

11

28

674

880

174

803

423

1310

310

24

15

23

depåer ..................

2

8

30

2

24

9

93

—

—■

j Skeppsgosseinstitu-

1 tionen ..................

| Flottans varv ...........

| Flygvapnets utbild-

—

7

1

15

31

26

11

—

5

130

15

5

81

22

73

9

218

—

—

—

1

28

ningskurser............

—

—

—

—

—

1 Övriga personalbehov

Summa

—

—

23

—

6

4

—

—

5

48

1 272

49

60

43

925

1165

1 29S

Il 861

24

15

2

58

Summa maximibehov

Genom att ersätta

0

48

273

49

60

43

925

1165

1 291

2 010

24

15

2

58

bristen å yrkesut- bildade meniga met

överskott å stam-

■

''

rekryter eller värn

pliktiga, kan maximi

behovet minskasmec

—

1 -

41

»il -

! _

—

Återstående behov atl

i

uppföras å flottans

personalstater ......

>1

1 £

*) it

272

41

» 6C

4c

S 92c

,116c

1 250||a 010

| 24

t! i?

1 ~

58

*) DHrav 1 uppförd å försvarsdepartementets stat.

s. 504 Kontrollera mot PDF

504

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Årskontingenten rekryter beräknas, såsom tidigare nämnts, till samma

antal, som av försvarsrevisionen förutsatts, eller 560. Om detta antal

frånräkna^ det ovan angivna behovet av »stamrekryter och värnpliktiga»,

återstår for flottans vidkommande ett behov av 1,450 värnpliktiga, vilken

siffra understiger motsvarande av revisionen beräknade behov med 100 man.

I förhållande till revisionens beräkningar har antalet f. d. stamofficerare

med arvoden nedbringats med 4 samt antalet f. d. stamsekundofficerare

med arvoden med 20.

Beträffande personalbehovet vid mobilisering får jag hänvisa till särskild

redogörelse, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

14. Flottans personalstater.

Officerskåren.

organisation uuvaran(1e organisation består flottans officerskår enligt stat av:

o flaggmän,

9 kommendörer,

22 kommendörkaptener av 1. graden,

22 kommendörkaptener av 2. graden,

131 kaptener,

110 löjtnanter samt

55 underlöjtnanter och fänrikar

eller sammanlagt 354 officerare.

Härtill kommer å försvarsdepartementets stat uppfört arvode för chefen

for sjöförsvarets kommandoexpedition. Denna befattning är avsedd att i

regel bestridas av eu kommendör, vars lön å officerskårens stat inbesparas

under den tid, förordnandet varar.

xszL „•/STTrisr ,ia.r- *•**”* -rf** ••—“««»«»«*>-*«*

vid flottan till 301, varforutom a flottans stater skulle för marinens flygväsende

beräknas tillsammans 27 officerare (därav 11 elever), i följd varav

sammanlagda antalet officerare skulle uppgå till 328. Beställningarna

skulle fördelas sålunda:

5 flaggmän,

8 kommendörer (därav 1 å försvarsdepartementets stat),

16 kommendörkaptener av 1. graden,

22 kommendörkaptener av 2. graden,

119 kaptener,

105 löjtnanter samt

53 underlöjtnanter och fänrikar.

%yZlr Marinmyndigheterna hava framhållit, att, räknat efter fredsbehovet, skulle

hetema. utoYer det av revisionen angivna antalet erfordras ytterligare 7 regementsofficerare

och 36 kompaniofficerare eller tillsammans 43 officerare. För

tillgodoseende av mobiliseringsbehovet erfordrades än större ökning i stam
-

s. 505 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20. 505

officerarnas antal Med hänsyn till svårigheten att fylla förefintliga vakanser

inom sjöofficerskåren borde emellertid för närvarande icke någon ökning

av officerskårens av revisionen föreslagna totalnnmerär äga rum.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,

erfordras för flottans eget vidkommande (överstyrelse, sjöstyrkor, stationer

o. s. v.) ett antal av 301 officerare (inräknad 1 å försvarsdepartementets

stat), innefattande 3 kommendörkaptener mer och 3 kaptener eller subalternofficerare

mindre, än försvarsrevisionen beräknat. Men härutöver erfordras

ett antal av 25 subalternofficerare, vilka — kvarstående å flottans

stat — avses att vara elever vid flygvapnets skolor.

Såsom jag i samband med frågan om flygvapnet får tillfälle närmare

omförmäla, erfordras dessutom för marinens flygkår ett antal av 2 regementsofficerare,

8 kaptener och 12 subalternofficerare från flottan. Dessa

skola visserligen uppföras å flygkårens stat, men då ett passagesystem

mellan flottan och flygkåren måste åvägabringas, blir det vid gradfördelningen

inom sjöofficerskåren nödvändigt att taga hänsyn även till dessa

beställningar, med vilka det sammanlagda antalet uppgår till [301 +

(25+ 22) =] 348.

I likhet med revisionen och marinmyndigheterna anser jag, att i staten

böra uppföras 5 flaggman.

Behovet av regementsofficerare uppgår, såsom framgår av vad jag förut

anfört, till sammanlagt 50 beställningar. I likhet med revisionen och

marinmyndigheterna beräknar jag, att 17 % av detta antal eller, avrundat

uppåt, 9 beställningar, böra utgöras av kommendörer, därav 1 på försvarsdepartementets

stat. Av återstående antal synas 19 beställningar böra

upptagas som kommendörkaptener av 1. graden och 22 som kommendörkaptener

av 2. graden. Reduktionen av det nuvarande antalet kommendörkaptener,

22 inom vardera av de två graderna, skulle sålunda uteslutande

drabba den högre av de båda kommendörkaptensgraderna. Kompaniofficersbeställningarna

böra fördelas på 126 kaptens- och 167 subaltern - officersbeställningar.

Yad de sistnämnda beträffar, har redan tidigare inom flottan väckts förslag

om underlöjtnantsgradens borttagande. Försvarsrevisionen har funnit

en sådan åtgärd vara ägnad att förenkla organisationen och för sin del

icke haft något att däremot erinra. I överensstämmelse med vad jag i

det föregående föreslagit beträffande armén, anser jag, att en dylik förändring

nu bör genomföras jämväl för flottans vidkommande. Jag förutsätter

sålunda, att fänrik efter två års tjänst i regel skall utnämnas till

löjtnant, samt att — för att anordningen icke skall medföra ökade kostnader

— 2. löneklassen i underlöjtnants-(fänriks-)graden skall hänföras till

löjtnantsgraden. Samtliga ovannämnda 167 subalternofficersbeställningar

böra alltså i staterna uppföras under gemensam beteckning »löjtnanter och

fänrikar».

Flottans officerskår bör således beräknas till:

Departements
chefen.

s. 506 Kontrollera mot PDF

506

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

stat.

5 flaggman,

9 kommendörer,

19 kommendörkaptener av 1. graden,

22 kommendörkaptener av 2. graden,

126 kaptener samt

167 löjtnanter och fänrikar,

av vilka 1 kommendör upptages på försvarsdepartementets stat samt 2

(kommendörer eller) kommendörkaptener, 8 kaptener och 12 löjtnanter eller

fänrikar uppföras på flygvapnets stat.

Med frånräknande av de beställningshavare, vilka avses att uppföras å

försvarsdepartementets och flygvapnets stater, böra sålunda på stat för

flottans officerskår uppföras:

5 flaggman,

8 kommendörer,

18 kommendörkaptener av 1. graden,

21 kommendörkaptener av 2. graden,

118 kaptener samt

155 löjtnanter och fänrikar.

I likhet med revisionen anser jag, att det till innehavaren av befälhavande

amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona utgående

arvodet om 3,480 kronor bör bibehållas, medan det årliga tillägget till

lön åt beställningshavare, som utan att åtnjuta flaggmans lön förordnas

att upprätthålla vissa för flaggman avsedda befattningar icke torde vara

erforderligt. Att vissa arvoden böra utgå till varvscheferna vid flottans

varv i Karlskrona och Stockholm har redan omförmälts vid behandlingen

av varvens organisation.

Revisionen har beräknat ett antal av 6 arvoden till pensionerade officerare,

vilka upprätthölle vissa angivna befattningar. Här föreslås detta

antal minskat till 2.

Liksom revisionen anser jag det vara av synnerlig vikt, att den föreslagna

fredskadern, vilken icke beräknats större, än som för freds tjänstens

behöriga upprätthållande är oundgängligen erforderligt, också hålles fulltalig.

Jag har ock redan i samband med frågan om sjökrigsskolans organisation

förordat vissa åtgärder i syfte att underlätta rekryteringen av

sjökadetter.

Slutligen torde böra erinras om att enligt den för flygvapnet förutsatta

organisationen, vartill jag senare återkommer, chefen för flygvapnet avses

vara en officer ur armén eller marinen.

Sekundofficerskåren.

Organisation.

Enligt nuvarande organisation består flottans underofficerskår av:

243 flaggunderofficerare,

495 underofficerare av 2. graden och

675 underofficerare av 3. graden,

s. 507 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

507

vartill komma 31 underofficerare, upptagna dels med lön och dels med

arvoden å varvens månadslönarstat, eller tillsammans 1,444 underofficerare.

Flottans underofficerskår var enligt 1914 års organisation liksom tidigare

fördelad på endast två grader. Den sammanlagda numerären motsvarade

emellertid icke behovet av för underofficerstjänst erforderlig personal,

vilket därför utfylldes av manskapet i sjömanskårens högsta mauskapsgrad,

underofficerskorpralerna (1. lönegraden).

I proposition (nr 35(>) till 1918 års riksdag föreslogs eu omorganisation

av de båda här ifrågavarande kårerna på det sätt, att underofficerskorpralerna

skulle överflyttas från sjömanskåren till underofficerskåren såsom

underofficerare av 3. graden. Som skäl härför anfördes bland annat, att

för befordran till underofficerskorpral krävdes godkänd underofficersexamen

och fullständig underofficerskompetens, ävensom att underofficerskorpralerna

gjorde enahanda tjänst som underofficerarna och att likartade fordringar

i tjänsten ställdes på båda dessa personalkategorier. Ehuru underofficerskorpralerna

sålunda rätteligen borde hänföras till underofficerare, innehade

de blott manskaps grad, vilket gjorde deras ställning oviss; de betraktades

ömsom som manskap och ömsom som underofficerare. Ej heller vore de

delägare i pensions- och gratialkassa. I regel skedde befordran till underofficerskorpral

vid samma ålder (27 år), vid vilken arméns furirer nådde

den med underofficer av 2. graden likställda sergeantsgraden, och för

befordran till nämnda grad — underofficer av 2. graden — måste underofficerskorpralerna

vänta i medeltal ytterligare sju år, till omkring 34 års

ålder.

Ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen, och som följd

härav fördelades underofficer skåren från och med år 1919 på tre grader,

i samband varmed underofficerskorpralsgraden indrogs. Medelåldern för

befordran till underofficer — ehuru visserligen endast av 3. graden —

sänktes därmed till 27 år.

Eörsvarsrevisionen har för sin del framhållit, att det vore nödvändigt

att nedbringa de synnerligen höga kostnaderna för underofficerskåren,

vilken efter tillkomsten av underofficerare av 3. graden svällt ut till

proportioner, som ur flera synpunkter vore ägnade att väcka betänkligheter.

I många fall hade befordran till underofficer skett, innan vederbörande

nått den mognad och stadga eller erhållit den befälsrutin, som

vore nödvändiga betingelser för en underofficer. Under sjökommendering

intoge underofficerarna av 3. graden en särställning i förhållande till

övriga underofficerare. Revisionen hade för sin del kommit till den

uppfattningen, att en återgång till den före 1919 tillämpade organisationen

borde äga rum. För detta ändamål borde det antal underofficersbeställningar

av 3. graden, som enligt revisionens förslag skulle erfordras,

därest den nuvarande underofficersorganisationen bibeliölles, uppdelas å

dels underofficerare av 2. graden och dels eu ny manskapsgrad, flciggkorpraler.

Till flaggkorpral borde befordras endast korpral, som avlagt

1918 års

omorganisation.

Förs varsrevisionen.

s. 508 Kontrollera mot PDF

Marinmyndighet

erna
-

508 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

godkänd underofficersexamen och genomgått fullständig underofficersutbildning.

För befordran till underofficer av 2. graden borde krävas en obligatorisk

tjänstetid som flaggkorpral av tre år. Genom gallring vid uttagning

och godkännande av underofficersskolans elever samt genom inrättande

av vissa för lång tjänst avsedda korpralsbeställningar m. in. borde

åldern för befordran till underofficer av 2. graden emellertid icke komma

att överstiga 32 år. Detta vore visserligen avsevärt senare än vid armén,

men fördröjningen skulle motvägas av underofficerarnas vid flottan senare

pensionsålder, varjämte flaggkorpralerna borde komma i åtnjutande av något

högre slutlön än arméns furirer av 1. klass. För att flaggkorprals befordran

till underofficer av 2. graden skulle såvitt möjligt bliva oberoende

av växlingar i befordringsutsikterna inom olika yrkesgrenar, borde

avgangsåldern för flaggkorpral bestämmas till 35 år. En förutsättning för

organisationen vore, att flaggkorpralernas • möjlighet att grundlägga pen

sions- och gratialrätt ordnades på ett för dem tillfredsställande sätt.

Revisionen beräknade behovet av personal med fullständig underofficersutbildning

till 916 man (varav 32 för marinens flygväsende), uppdelade på

183 flaggunder officerare, 367 underofficerare av 2. graden och 366 flaggkorpraler.

Staten för flottans underofficerskår borde således upptaga:

183 flaggunderofficerare och

367 underofficerare av 2. graden

eller sammanlagt 550 underofficerare.

Marinmyndigheterna hava i denna fråga anfört, att tillräckliga skäl icke

blivit förebragta för att motivera en dylik genomgripande förändring av

underofficerskårens organisation, och att flera av de skäl, som föranlett

3. underofficersgradens införande, skulle, därest revisionens förslag genomfördes,

alltjämt kvarstå med oförminskad styrka, bland annat de, som

berörde manskapets levnadsålder vid befordran till underofficersgrad. En

gallring bland flaggkorpralerna i den omfattning, revisionen tänkt sig, vore

icke tillrådlig och skulle medföra, att kadrerna inom kort stode mer eller

mindre tomma. Pa grund av dessa och andra skäl avstyrkte myndigheterna

den av revisionen föreslagna organisationsändringen och hemställde

i stället, att från 3. graden inom underofficerskåren det autal beställningar,

som kunde anses motsvara antalet konstituerade dylika underofficerare (i

huvudsak tre arskontingenter), skulle överföras till sjömanskåren såsom

underofficerskorpraler. Den nu bestående relationen mellan antalet befattningshavare

av olika grader, som förrättade underofficerstjänst, borde bibehållas.

Följaktligen borde relationssiffrorna mellan flaggunderofficerare,

underofficerare av 2. graden och underofficerare av 3. graden jämte underofficerskorpraler

bliva 1 : 2 : 3.

Myndigheterna beräknade fredsbehovet av personal i underofficerstjänst

till 1,177, alltså till 261 befattningshavare mera än revisionen men 267

mindre än nuvarande antalet underofficerare. Med hänsyn såväl till

s. 509 Kontrollera mot PDF

509

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

mobiliseringsbeliovet som till kravet på kvalificerad personal för liandhavande

av flottans dyrbara, invecklade och svårersättliga materiel ansåge

sig myndigheterna endast efter stor tvekan — och med tanke på att

under åtskilliga år framåt ett antal underofficerare sannolikt komme att

kvarstå å övergångsstat — kunna tillstyrka eu begränsning av underofficerarnas

antal till angivna siffra. Att ytterligare minska denna vore

icke tillrådligt, allra helst som den av revisionen förutsatta underofficersreserven

vida överstege den nuvarande tillgången. Myndigheterna föresloge

alltså, att staten för flottans underofficerskår skulle upptaga

196 flaggun derofficerare,

392 underofficerare av 2. graden samt

439 underofficerare av 3. graden eller tillsammans 1,027 beställningar,

vartill skulle å sjömanskårens stat komma 150 underofficerskorpraler.

Svenska underofficersförbundet har i denna fråga betonat den genom- Svenska

gripande förändring och minskning i flottans underofficerskår, som revisionens

förslag innebure. Tillkomsten för blott fyra år sedan av 3. underofficersgraden

hade bringat en gammal och sedan många år omhandlad

fråga till eu lösning, varmed åsyftats att tillgodose underofficerskorpralernas

berättigade krav på förbättrade löneförhållanden, mera tryggad tjänsteställning

och bättre pensionsförhållanden. Förbundet kunde icke ansluta

sig till revisionens förslag att helt borttaga nämnda grad, men förordade

— i likhet med vad som redan tidigare av underofficerarna ifrågasatts —

att prövotiden för befordran till underofficer med fullmakt, d. v. s. den

nuvarande treåriga konstitutorialtiden som underofficer av 3. graden, skulle

förläggas till en ny, högre grad inom sjömanskåren. Det av revisionen

förutsatta antalet flaggkorpraler (366) borde sålunda i stället uppdelas på

246 underofficerare av 3. graden och 120 flaggkorpraler.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, föreligga i denna fråga i Departements

huvudsak två olika förslag, nämligen revisionens och marinmyndigheternas chefen.

förslag, med vilket sistnämnda underofficersförbundets till väsentlig del

sammanfaller. Så tillvida överensstämma förslagen sinsemellan, att de

förutsätta återinförandet av eu högre manskapsgrad — underofficerskorpraler

eller flaggkorpraler — till vilken grad en treårig provtjänstgöring

i underofficerstjänst skulle förläggas för vinnande av rätt till vidare befordran.

Enligt revisionens förslag skulle emellertid en flaggkorpral i

regel komma att ytterligare några år kvarstå i graden, för att därefter befordras

direkt till underofficer av 2. graden. I övriga förslag åter förutsättes

befordran efter provtjänstgöringens slut äga rum till underofficer av

3. graden och avses underofficerarna av 3. graden jämte flaggkorpralerna

att bilda en personalgrupp för sig, bland annat genom att ombord förläggas

och bespisas sinsemellan likartat, men skilda från de högre under - of ficersgraderna.

De olika förslagen hava vart för sig både fördelar och nackdelar. Det

fanns på sin tid förvisso åtskilligt att erinra mot den förutvarande

s. 510 Kontrollera mot PDF

510

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

underofficerskorpralsorganisationen, liksom anmärkningar ock kunna göras

mot den nuvarande organisationen med 3. gradens underofficerare. Givet

synes dock vara, att organisationen blir vida enklare, om hela den personalgrupp

yngre beställningshavare, som förrätta enahanda tjänst som

sekundofficerarna, är samlad till en tjänstegrad, i stället för att vara uppdelad

på tva, varav den ena skulle tillhöra sekundofficerskåren och den

andra sjömanskåren. Bestämmer man sig för anordnandet av en dylik

gemensam tjänstegrad, torde denna böra hänföras tilll sjömanskåren, dit

under alla förhållanden provtjänstgöringen i sekundofficerstjänst anses

böra vara förlagd. Därest, såsom jag i det följande kommer att föreslå,

inom sekundofficerskåren inrättas en ny, högre grad, till vilken ett visst

antal förtjänta flaggunderofficerare kunna befordras, uppstår härigenom såtillvida

ökad anledning att borttaga den nuvarande 3. underofficersgraden,

som eljest skulle komma att förefinnas, förutom flaggkorpralerna, ej mindre

än fyra sekundofficer sgrader, ett antal varav organisationen ej kan anses

vara i behov eller ens lämpligen betjänad.

Ehuru det visserligen är önskvärt att icke utsätta eu organisation för

upprepade förändringar av mera genomgripande art, anser jag mig dock

under förhandenvarande förhållanden böra föreslå, att 3. underofficersgraden

indrages, samt att beställningarna inom densamma fördelas å nuvarande

2. underofficersgraden (3. sekundofficersgraden) och flaggkorpralsgraden.

Givetvis böra härvid de olägenheter, som häftade vid den förutvarande

underofficerskorpralsgraden, i möjligaste mån undvikas. Det måste

sålunda tillses, att befordran till sekundofficer icke sker vid alltför hög

levnads- och tjänsteålder. Att även vid ovan förordad organisation medelåldern

för denna befordran kommer att vid flottan ligga högre än vid

armén torde emellertid ej kunna undvikas till följd av den för marinen

gällande senare pensionsåldern (55 år vid marinen i stället för 50 år vid

armén). För att likväl såvitt möjligt förkorta den tid, som flaggkorpral

efter avslutad, väl vitsordad treårig provtjänstgöring kommer att ytterligare

kvarstå i samma grad, synes, på sätt revisionen förutsatt, lämplig,

dock ej för långt driven, gallring böra äga rum vid korpralernas uttagande

till sekundofficersskola. Men dessutom torde proportionen mellan antalet

flaggkorpraler och sekundofflcerare böra i viss mån förskjutas till minskande

av de förras men ökande av de senares antal.

Försvar srevisionen har föreslagit införande i löneplanerna för flottans

manskap av en ny, för flaggkorpral avsedd lönegrad, så inpassad att

skillnaden mellan flaggkorprals och korprals lön efter en och samma

tjänstetid bleve 72 kronor. Denna skillnad synes mig — även efter de

förhållanden, som rådde vid tiden för förslagets utformande — vara väl

ringa, men skulle dock under nämnda förhållanden kunnat godtagas,

alldenstund — med inräknande jämväl av naturaförmåner — flaggkorpral

i avlöningshänseende skulle kommit att ligga något så när i höjd

med underofficer av 3. graden. Emellertid har denna fråga kommit

s. 511 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

511

i ett förändrat läge genom den av 1923 års riksdag beslutade lönesänkningen

för manskapet med 150 kronor per år. Med hänsyn till denna

och för ernående av ett riktigt avviigt förhållande mellan flaggkorpralernas

och sekundofficerarnas avlöningsförmåner, anser jag mig böra förorda ''sådan

lindring i den av revisionen för flaggkorpral förutsatta löneplanen, att

skillnaden mellan flaggkorprals och korprals lön efter samma tjänstetid

blir 192 kronor. Till jämförelse må erinras därom, att skillnaden mellan

korprals och menigs löneförmåner efter en och samma tjänstetid är 300

kronor. Då det icke kan undvikas, att befordran till sekundofficer enligt

föreliggande förslag kommer att ske åtskilliga år senare, än vad för närvarande

är fallet, synes, i enlighet med vad revisionen föreslagit, flaggkorpral

böra berättigas att vid befordran till sekundofficer för uppflyttning

i löneklass tillgodoräkna sig den tjänstetid över 3 år, varunder han innehaft

sekundofficerskompetens.

I likhet med revisionen anser jag en nödvändig förutsättning för organisationen

vara, att flaggkorpralernas möjlighet att grundlägga pensionsocli

gratialrätt ordnas på ett för dem tillfredsställande sätt, varför denna

fråga torde böra göras till föremål för särskild utredning.

Revisionen har föreslagit, att avgångsåldern för flaggkorpral skulle

bestämmas till 35 år. Härigenom torde emellertid flaggkorpralen icke

erhålla den tryggade ställning inom flottan, som motsvarar hans utbildning

och tjänstgöring och som lärer vara nödvändig för erhållande av en

god rekrytering. Antalet flaggkorpraler på stat beräknas — liksom för

närvarande är fallet med underofficerarna av 3. graden — icke större,

än att desamma under förutsättning av väl vitsordad tjänst kunna befordras

till sekundofficerare. Givetvis bör flaggkorpral, som efter 3 års

provtjänstgöring befinnes icke vara duglig för befordran till sekundofficer,

erhålla avsked på enahanda sätt, som för närvarande är fallet med den

underofficer av 3. graden, vilken efter förloppet av en treårig konstitutorialtid

anses icke böra erhålla fullmakt som underofficer. Den flaggkorpral

åter, som fullgjort tre års väl vitsordad tjänst och befinnes vara

duglig för vidare befordran, bör vara berättigad till vidare anställning, även

om han, innan fullmakt som sekundofficer kan erhållas, skulle fylla 35 år.

Saken ställde sig helt annorlunda före år 1919, då icke blott varje underofficerskorpral

utan varje korpral, som avlagt godkänd examen i underofficersskola,

var berättigad till vidare anställning.

Slutligen förutsätter jag, att sådana tjänstgörings- m. fl. föreskrifter utfärdas,

som på ett lämpligt sätt inpassa flaggkorpralerna i vederbörlig

tjänsteställning m. m.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,

erfordras för flottans eget vidkommande (överstyrelse, sjöstyrkor, stationer

o. s. v.) ett antal av 914 sekundofficerare och flaggkorpraler. Detta innebär

visserligen en ökning i det av revisionen förutsatta antalet med 30

man, men denna ökning motväges i avsevärd grad av den företagna minsk
-

s. 512 Kontrollera mot PDF

512

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ningen i antalet arvoden till pensionerade sekundofficerare, för vilken

kategori flottan icke har användning i den utsträckning, revisionen föreslagit.

Eörenämnda antal av 914 sekundofficerare och flaggkorpraler är beräknat

ytterligt knappt och reduktionen från den nuvarande underofficerskåren

betj dande. Det är likväl att märka, att behovet för närvarande är beräknat

efter mobiliseringsförhållanden, medan de av mig förordade staterna

grunda sig på fredsbehovet, och skillnaden härvidlag synes vara särskilt

stor beträffande sekundofficerskåren. En nödvändig betingelse för de

av mig förordade staternas genomförande är emellertid, att reserver av

kvalificerad personal åstadkommas, varom jag längre fram torde få närmare

yttra mig.

Utöver nyssnämnda antal erfordras 11 sekundofficerare (flaggkorpraler),

vilka kvarstående å flottans stat — avses att vara elever vid flygvapnets

skolor. Som i samband med frågan om flygvapnet närmare skall

omförmälas, erfordras för marinens flygkår dessutom ett antal av 35 sekundofficerare

(flaggkorpraler) från flottan. Dessa skola, liksom, enligt vad i

det föregående anförts, vissa officerare, uppföras å flygkårens stat, men

då ett passagesystem mellan flottan och flygkåren givetvis bör åvägabringas

även för sekundofficerarna, måste i och för bestämmandet av gradfördel

ningen inom sekundofficerskåren hänsyn tagas även till dessa beställningar,

med vilka det sammanlagda antalet uppgår till [914 + (11 + 35)==]

960. Med någon jämkning i den av revisionen förutsatta proportionen

mellan antalet sekundofficerare och flaggkorpraler i syfte att — om också

obetydligt — påskynda de senares befordran, synas nyssnämnda 960 beställningar

böra fördelas å:

590 sekundofficerare och

370 flaggkorpraler,

varav å flygvapnets stat:

15 sekundofficerare och

20 flaggkorpraler.

Förbättrande av sekundofficerarnas tjänsteställning.

Vad därefter angår sekundofficersbeställningarnas fördelning å olika

grader, må till en början erinras om att jag under avdelningen »Lantförsvaret»

föreslagit, att arméns underofficerare skulle benämnas sekundofficerare,

att förrådsförvaltare vid truppförbanden m. m. skulle erhålla

löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter och benämnas

sekundlöjtnanter, samt att fanjunkare (styckjunkare) skulle, med bibehållande

av sina nuvarande titlar, erhålla fänriks tjänstegrad och räkna

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter datum för fullmakter,

respektive konstitutorial. I enlighet härmed synas jämväl, på sätt ock i

det föregående skett, flottans underofficerare böra benämnas sekundofficerare

och underofficerskåren följaktligen sekundofficerskåren. Vidare torde ett

begränsat antal beställningshavare inom den nuvarande flaggunderofficers
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

f>13

graden, avsedda att bestrida befattningar som förrådsförvaltare å stationer

och varv, tillsyningsman å sjöinstrumentförråd m. 11., böra befordras till

en högre grad inom ifrågavarande kår, sekundofficerare av 1. graden, samt

under benämningen sekundlöjtnanter erhålla löjtnants tjänstegrad med

tjänsteställning efter löjtnanter. Slutligen böra de nuvarande flaggunderofficerarna

i övrigt — hädanefter sekundofficerare av 2. graden — med

bibehållande av sina nuvarande titlar, erhålla fänriks tjänstegrad samt med

fänrikar räkna tjänsteställning efter datum för fullmakter respektive konstitutorial.

Chefen för marinstaben har i avgivet yttrande framställt vissa erinringar

mot förändringen i fråga, vilken bland annat förmenades skola rubba den

för tjänsten ombord och å kustfästning erforderliga befälsrätt, som borde

tillkomma lägsta officersgraden. Jag förutsätter emellertid, att dylika frågor

-— om så erfordras — ordnas genom särskilda bestämmelser. Lika litet

som vid armén bör vid flottan den högre tjänsteställningen förenas med

någon ökning i avlöningsförmåner. Dock bör, i likhet med vad som i det

föregående föreslagits beträffande motsvarande beställningshavare vid arméns

truppförband, sekundlöjtnant, vilken bestrider befattning såsom förrådsförvaltare,

i denna egenskap åtnjuta visst arvode.

Beträffande de nuvarande underofficerarna av 2. graden synes någon

annan förändring icke böra göras, än att de hädanefter böra benämnas

sekundofficerare av 3. graden.

Sekundofficerskåren skulle alltså komma att räkna tre tjänstegrader med

förslagsvis följande benämningar:

sekundofficerare av 1. graden: sekundlöjtnanter,

sekundofficerare av 2. graden: flaggstyrmän, flaggmaskinister etc. samt

sekundofficerare av 3. graden: styrmän, maskinister etc.

I överensstämmelse med vad försvarsrevisionen föreslagit, förutsätter

aven jag, att vid vissa staber, sjörullföringsområden, expeditioner o. s. v.

inrättas arvodesbefattningar för pensionerade sekundofficerare (underofficerare).

Sådan pensionerad personal synes i regel böra tilldelas sekundlöjnants

tjänsteställning.

Stat för sekundofficerskåren.

Antalet sekundofficerare av 1. graden (sekundlöjtnanter) bör med hänsyn

till såväl antalet befattningar, vilka av dem böra bestridas, som antalet

motsvarande befattningar inom armén bestämmas till 30. Med iakttagande

härav och med ledning av vad myndigheterna beträffande beställningarnas

fördelning å grader föreslagit, synas sekundofficerarna böra utgöras av:

30 sekundlöjtnanter (sekundofficerare av 1. graden),

165 sekundofficerare av 2. graden samt

395 sekundofficerare av 3. graden.

Med avdrag av de beställningar, vilka skulle uppföras å flygkårens stat,

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 33

s. 514 Kontrollera mot PDF

514

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Nuvarande

organisation.

För sv ar srevisionen
-

nämligen 5 sekundofficerare av 2. graden och 10 sekundofficerare av 3.

graden, skulle sålunda på stat för flottans selcundofficershår uppföras:

30 sekundofficerare av 1. graden,

160 sekundofficerare av 2. graden och

385 sekundofficerare av 3. graden

eller tillsammans 575 beställningar.

Revisionen har för flottan oavsett flygväsendet beräknat ett antal av

sammanlagt 78 arvoden till pensionerade underofficerare, vilka skulle upprätthålla

vissa angivna befattningar. I föreliggande förslag är detta antal

minskat till 58 arvoden.

Sj ömanskåron.

Flottans sjömanskår omfattar enligt nu gällande stat:

1,100 korpraler samt

2,625 meniga.

Sjömanskårens sammanlagda numerär utgör alltså 3,725, vartill kommer

ett mindre antal, högst 10, hovmästare och kockar, för vilka må disponeras

underofficerares av 3. graden löner.

De meniga fördelas till 3., 2. och 1. klass sjömän. För att från 1.

klass sjöman befordras till korpral fordras minst 3 års tjänst (för f. d.

skeppsgosse 2V2 års tjänst) i sjömanskåren. Korpral kan ej vidarebefordras

förrän efter minst 6 års (f. d. skeppsgosse 57s års) tjänst i sjömanskåren.

Såsom redan vid behandlingen av sekundofficerskåren nämnts, bär försvar

srevision en föreslagit indragande av den nuvarande 3. underofficersgraden

och dess ersättande inom sjömanskåren av en flaggkorpralsgrad,

omfattande 366 beställningar. Härutöver beräknades för den av revisionen

föreslagna organisationen

1,165 korpraler samt

1,815 meniga (därav 1,255 yrkesutbildade meniga och 560 rekryter).

Med hänsyn till tjänstens inom flottan säregna karaktär förelåge behov

av äldre erfaret manskap i underbefälsställning, som kunde bestrida dels

vissa befattningar, som tidigare ansetts fordra personal med underofficerskompetens,

och dels vissa förhandsposter ombord å fartygen. På den

grund förordade revisionen, att ett antal — bestämt till högst 200 —

erfarna och pålitliga korpraler, som icke avlagt underofficersexamen, men

som på grund av yrkesskicklighet m. m. vore behövliga för fortsatt tjänstgöring,

skulle få tvärstanna i tjänst intill den för underofficerare fastställda

åldersgränsen eller 55 år samt därefter pensioneras. Dessa korpraler,

som av revisionen benämndes långtjänstkorpraler, vore inräknade i

nyssnämnda antal av 1,165 korpraler.

Den av revisionen föreslagna ändrade manskapsorganisationen nödvändiggjorde

givetvis omläggning av gällande löneplaner. I sådant hänseende

förordade revisionen, att löneklasserna skulle minskas för meniga med tre

s. 515 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

515

och för korpraler med eu, varemot två ålderstillägg, vartdera om 84 kronor,

borde tillkomma långtjänstkorpraler. Beträffande de sistnämnda borde

därjämte lämpligen så ordnas, att korpral, vilken erliölle tillstånd att

kvarstå i tjänst efter fyllda 30 år, samtidigt bleve delägare i flottans pensionskassa

med skyldighet att erlägga pensions- och gratialavgifter. Storleken

av pension och gratial borde bestämmas i förhållande till vederbörandes

löneförmåner efter samma grunder som för annan marinen tillhörande

personal.

Revisionens förslag med avseende å flaggkorprals löneförmåner och pensionsrätt

har omnämnts i samband med frågan om organisationen av sekundofficerskåren

(underofficerskåren).

Utöver i det föregående återgivna uttalanden med avseende å under- Marinofficerskorpralerna

(flaggkorpralerna) hava marinmyndigheterna vidare anfört “eternd

i huvudsak följande. Införande av s. k. långtjänstkorpraler vore synnerligen

ändamålsenligt. Den i samband därmed föreslagna löneplanen

borde emellertid undergå vissa jämkningar. I övrigt vore den av revisionen

föreslagna sjömanskåren otillräcklig för tjänstens upprätthållande

ombord och i land. Den av revisionen föreslagna minskningen i antalet

korpraler och meniga från 3,725 till 2,980, alltså med 745 nummer, motsvarade

det antal vakanser, som jämlikt kungl. brevet den 13 oktober

1922 skulle hållas inom sjömanskåren. Under den tid, som den sålunda

fastställda vakanssiffran varit gällande, hade erfarenheten emellertid givit

vid handen, att bland annat de större på expedition varande fartygen fått

vidkännas stundom rätt avsevärda vakanser i sina besättningar. För att

de allra oundgängligaste kraven på personal skulle tillgodoses, föresloge

myndigheterna en tillsvidare till 100 korpraler och 150 meniga begränsad

ökning i de av revisionen beräknade antalen. Förutom 150 underofficerskorpraler

borde sjömanskåren sålunda tillsvidare upptaga följande beställningar,

nämligen

1,265 korpraler, därav högst 200 långtjänstkorpraler, samt

1,965 meniga.

En förutsättning för denna begränsning av antalet vore dock, att det

enligt myndigheternas förslag ökade behovet av 202 värnpliktiga bleve tillgodosett.

Svenska underofficersförbundet har beträffande sjömanskåren bland annat Svenska

framhållit vikten av att, förutom god utbildning och tillfredsställande av ””Sjunde/**

löningsförmåner, jämväl bereddes god möjlighet till civilanställning efter

avskedstagandet.

Såsom jag redan tidigare anfört, är det för kostnadernas nedbringande Departementsnödvändigt

att räkna fredsbehovet så sparsamt som möjligt. Om också c,l,‘fenvid

denna behovsberäkning de av myndigheterna framhållna synpunkterna

kunnat beaktas, i vad beträffar de rustade fartygens besättningar, måste

personalindragningar i desto större omfattning äga rum med avseende å

landtjänsten.

s. 516 Kontrollera mot PDF

516

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I likhet med revisionen beräknar jag, såsom i annat sammanhang anförts,

ersättningspersonal endast för de i fred rustade fartygens besättningar,

men ej för den i land tjänstgörande personalen. Ej heller avses

någon särskild personal för kasernvakt m. in. För vakthållning å varven

beräknar jag ett mindre antal korpraler.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,

erfordras för flottans vidkommande (överstyrelse, sjöstyrkor, stationer) ett

antal av 1,250 yrkesutbildade meniga (2. och 1. klass sjömän) samt

1,145 korpraler. I anslutning till revisionens, av myndigheterna tillstyrkta

förslag förordar jag, att av korpralerna ett antal av högst 200 må vara

berättigade till vidareanställning intill 55 års ålder. För dessa korpraler,

som av revisionen benämnts långtjänstkorpraler, föreslår jag i stället benämningen

högbåtsmän. Utöver angivna antal korpraler (högbåtsmän) och

meniga föreligger behov av 20 korpraler från flottan, vilka skola vara elever

vid flygvapnets skolor men likväl kvarstå å flottans stat.

Som av redogörelsen för flygvapnet närmare kommer att framgå, erfordras

dessutom för marinens flygkår 30 korpraler och 15 yrkesutbildade meniga.

I likhet med officerare och sekundofficerare böra dessa uppföras å flygkårens

stat, ehuru även härvidlag ett passagesystem inom sagda kår och

flottan förutsättes.

För bestämmande av det årliga rekryteringsbehovet bör sålunda ett

sammanlagt antal av [1,145 + (20 4- 30)==] 1,195 korpraler och (1,250 +

15=) 1,265 meniga eller tillsammans 2,460 beställningshavare läggas till

grund. Då detta antal med endast 40 man överstiger motsvarande av

revisionen beräknade antal, synes man med avseende å den årligen erforderliga

rekrytkontingenten kunna räkna med den av revisionen angivna

siffran, 560 man.

Med iakttagande av vad tidigare nämnts rörande behovet av flaggkorpraler,

skulle följaktligen följande personal, häri inräknad den, som

avses att uppföras å flygkårens stat, erfordras för sjömanskåren och marinens

flygkår: 370 flaggkorpraler, 1,195 korpraler och högbåtsmän samt

1,825 meniga.

Frånräknas den personal, som är avsedd att uppföras å flygkårens stat,

bör staten för flottans sjömanslcår alltså upptaga:

350 flaggkorpraler,

1,165 korpraler, därav högst 200 högbåtsmän, samt

1,810 meniga

eller tillsammans 3,325 beställningar.

Liksom revisionen (Del 2, sid. 182) finner jag det vara av synnerlig

vikt, att denna med största sparsamhet beräknade fredskader hålles fulltalig.

På den grund och då någon lönereglering överhuvudtaget icke

ingår i nu föreliggande förslag till försvarsorganisation, anser jag mig icke

kunna förorda någon ändring med avseende å antalet löneklasser i den

nu för flottans manskap gällande löneplanen, vilken är så anordnad, att

s. 517 Kontrollera mot PDF

517

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

korpral vid flottan skall nå samma slutlön som furir vid armén. Åberopande

vad jag tidigare anfört beträffande flaggkorpralernas avlöningsförmåner,

anser jag, att i nuvarande löneplan för flottans manskap bör

införas eu ny lönegrad sålunda:

Löne-

Beställnings-

havare.

Begyn-

nelse-

lön.

Lön efter eu

tjänstetid av

grad.

12

mån.

24

mån.

.''16

mån.

48

mån.

BO

mån.

72

mån.

84

mån.

96

mån.

3. i Flaggkorpral ......

_

1,512

1,608

1,704

1,800

1,896

1,992

De föreslagna beloppen ligga således alltigenom 30 kronor under de

av revisionen på sin tid förutsatta lönebeloppen för flaggkorpral.

För högbåtsman bör lönen 3 år efter inträde i högsta löneklassen höjas

med 96 kronor, varigenom han uppnår enahanda lön som flaggkorpral i

näst högsta löneklassen.

Yad angår tillgodoräknande av tjänstetid, pensionsrätt m. m., ansluter

jag mig till de av revisionen anförda synpunkterna.

Skeppsgossekåren.

Såsom i det föregående omförmälts, består skeppsgossekåren för när- Nuvarande

, , .. , . i j. i bestämmelser.

varande av 600 skeppsgossar, hor dessa ar under avlonmgsanslaget beräknad

dagavlöning sålunda:

174 skeppsgossar i 3. årsklassen med dagavlöning ä 35 öre,

189 » i 2. » » » ä 25 » ,

237 » il. » » » ä 15 » .

Till 50 ordningsmän bland skeppsgossarna (skeppsgossekorpraler) utgår

därjämte dagarvode ä 5 öre.

Såsom likaledes förut nämnts, har försvarsrevisionen föreslagit, att Försvarsreviskeppsgossekåren

skulle minskas till 500 nummer, vilket förslag avstyrkts marinmyndigav

marinmyndigheterna. betema.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, finner jag icke Departementsanledning

föreligga att frångå revisionens förslag i vad skeppsgossekårens chefennumerär

angår.

På grund av att enligt föreliggande förslag äldsta årsklassens skeppsgossar

förutsättas bliva karlskrivna redan på våren, bör den ändringen

vidtagas i revisionens beräkning av staten för skeppsgossekåren, att dagavlöning

till 145 skeppsgossar ä 35 öre endast upptages för 6 månader.

Med hänsyn till denna förändrings ringa inverkan på beräknandet av arvoden

till ordningsmän, förutsättes här samma antal ordningsmän året om

som i revisionens förslag.

Staten för skeppsgossekåren bör alltså upptaga:

s. 518 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

1918 års

sakkunniga.

518 Kangl. Majits proposition nr 20.

145 skeppsgossar i 3. årskursen med dagavlöning under 6 månader å

35 öre,

158 skeppsgossar i 2. årskursen med dagavlöning under 12 månader å

25 öre,

197 skeppsgossar i 1. årskursen med dagavlöning under 12 månader å

15 öre,

42 ordningsmän med dagarvode under 12 månader ä 5 öre.

Sekundofficers (flaggkorprals) och korprals befordran till officer m. in.

Enligt gällande bestämmelser fordras för -att erhålla beställning som

officer på aktiv stat bland annat att såsom sjökadett hava avlagt godkänd

sjöofficersexamen. Berättigad att avlägga nämnda examen är sjökadett,

som blivit godkänd i sjökrigsskolans sista kurs såväl i land som ombord.

För att kunna antagas till sjökadett fordras — förutom att vara svensk

undersåte och att under det kalenderår, då inträde sökes, hava fyllt eller

fylla minst 17. högst 20 år — bland annat att hava avlagt godkänd

studentexamen med vitsordet »godkänd» eller därutöver i vissa angivna

ämnen.

Enligt gällande reglemente må flaggunderofficer, som erhållit avsked ur

tjänsten med fyllnadspension och som gjort sig känd för synnerligen framstående

duglighet och hedrande vandel, av vederbörande stationsbefälhavare

föreslås att utnämnas till underlöjtnant i marinen. Vidare kan pensionerad,

tjänstskyldig personal, då omständigheterna därtill föranleda,

befordras till högre tjänstegrad i flottans reserv eller i marinen.

Andra bestämmelser för underofficers vid flottan befordran till officers

tjänsteställning förefinnas för närvarande icke.

Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen

ett mindre antal korpraler vid sjömanskåren, vilka där anställts efter från

skeppsgossekåren verkställd karlskrivning, uttagas för erhållande av särskild

utbildning i ändamål att bibringa dem för anställning såsom reservofficersaspirant

erforderlig kompetens (sjökaptensexamen vid navigationsskola).

Korpral, som sålunda blivit antagen till reservofficersaspirant,

meddelas avsked från sin anställning vid sjömanskåren samt vidareutbildas

tillika med övriga reservofficersaspiranter jämlikt för reservofficersaspirant

gällande föreskrifter och utnämnes efter godkända kurser och prov till

fänrik i flottans reserv.

Härutöver förefinnas ej för närvarande några bestämmelser för manskaps

vid flottan befordran till officers tjänsteställning.

Med stöd av kung]. brev den 15 mars 1918 tillkallades särskilda sakkunniga

för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

rekrytering och utbildning av flottans officerskår m. m. Dessa sakkunniga

avgå vo den 30 april 1920 betänkande och förslag angående

underofficers befordran till officer, marinintendent och mariningenjör.

s. 519 Kontrollera mot PDF

Knugl. Maj:ts proposition nr 20.

519

De sakkunniga anförde därvid, att underofficers befordran till officer

icke borde ske genom att sänka den allmänna bildningsnivån inom officerskåren,

särskilt vid en tidpunkt då den inom andra samhällslager vore i

stigande. De sakkunniga ville skarpt framhålla, att sjöofficersutbildningen

i intet avseende finge eftersättas, utan snarare måste ställas högre än

tidigare. De sakkunnigas undersökningar hade omfattat dels frågan om

beredande av möjlighet för personal i underbefälsställning vid flottan att

i yngre år förvärva erforderlig utbildning för att därigenom kunna vinna

befordran till officer, marinintendent eller mariningenjör, dels frågan om

äldre underofficer vid flottan borde beredas möjlighet att vinna befordran

till officer, marinintendent eller mariningenjör vid stammen, och dels slutligen

frågan om underbefäls vid flottan befordran till officer, marinintendent

eller mariningenjör i flottans reserv.

Yad till en början beträffade beredande av möjlighet för personal i

underbefäls ställning att vid yngre år vinna befordran till officer vid stammen,

hade de sakkunniga funnit, att det icke skulle vara förenligt med

försvarets verkliga intressen eller av statsekonomiska skäl lämpligt att

genomföra en dylik organisation vare sig för underofficer eller korpral.

Lika litet borde det ifrågasättas att anordna en utbildning för ifrågavarande

personal för vinnande av befordran till marinintendent eller

mariningenjör. Däremot borde tillfälle lämnas skeppsgosse att vinna inträde

i sjökrigsskolan. För detta ändamål borde en fortsättningskurs anordnas

vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, anslutande sig till en av de sakkunniga

i annat samband föreslagen lägre avdelning i sjökrigsskolan. Utbildningstiden

i sjökrigsskolans lägre och högre avdelning borde bliva

sammanlagt fem år. I samband härmed borde möjlighet beredas sjökadett,

som genomgått sjökrigsskolans nedre avdelning, att efter vederbörlig

prövning vinna anställning såsom marinintendents- eller mariningenjör

saspirant.

Vad anginge frågan om äldre underofficers vid flottan befordran till

officers, marinintendents eller mariningenjörs tjänstegrad eller tjänsteställning,

hade de sakkunniga funnit, att dylik befordran i och för tjänstgöring

i vissa speciella befattningar kunde bliva till gagn för tjänsten, dock endast

under förutsättning att någon inskränkning icke gjordes i det antal fullt

utbildad personal, som för mobilisering vore erforderligt eller som eljest

vore i stat upptaget. De på så sätt befordrade underofficerarna borde

räkna tjänsteställning i löjtnants tjänstegrad eller tjänsteklass efter fullmaktsdatum

inom respektive officers-, marinintendents- och mariningenjörkårerna

samt benämnas stationslöjtnant, respektive marinintendentsassistent

eller mariningenjörsassistent. De skulle bestrida vissa angivna befattningar

såsom veckoliavande officer, expedition sofficer, assistent vid varvsdepartement,

sjöinstrument- och sjökarteförråd eller minförråd, biträdande intendent

å stationskontor, arbetschef vid maskin detalj, andre fartygsingenjör

s. 520 Kontrollera mot PDF

520

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

å pansarbåt av Sverigetyp o. s. v. Hela antalet sålunda befordrade äldre

underofficerare vid flottan beräknade de sakkunniga till omkring 34.

Yad till sist beträffade frågan om underofficerares m. flis vid flottan

befordran till officer, marinintendent eller mariningenjör i flottans reserv,

ansåge sig de sakkunniga — vilka erinrade om den för korpraler vid

sjömanskåren beredda möjligheten att undergå utbildning för vinnande av

anställning såsom reservofficersaspirant för vidare utbildning till officer i

reserven icke böra föreslå några ytterligare åtgärder för utnämning av

underofficerare före uppnådd pensionsålder till officerare, marinintendenter

eller mariningenjörer i flottans reserv.

Chefen för I yttrande den 24 november 1920 över nyssnämnda sakkunnigas betänkande

har chefen for marinstaben biträtt det av de sakkunniga gjorda

uttalandet, att lämpligt sätt icke förefunnes för beredande av möjlighet

föi 2lersonal i underbefälsställning vid flottan att i yngre år vinna befordran

till officer vid stammen. Yad anginge förslaget om uttagning av

skeppsgossar i och för officersutbildning, skulle en förändring av skeppsgossekårens

ändamål från att vara en rekryteringskälla för sjömans- och

underofficerskarerna till att bliva en sådan jämväl för officerskåren medföra

vissa olägenheter. Såsom eu sådan olägenhet framstode bland annat,

att den obemedlade yngling, som önskade vinna anställning som sjöofficer

och icke hade annan utväg för förverkligande av detta önskemål än inträde

i skeppsgossekåren, i fall av misslyckande i sina strävanden vid

tävlan med kamraterna bleve för lång tid framåt fastlåst vid sjömanskåren.

Lika litet som de allmänna läroverken vore förbehållna ynglingar

ur vissa samhällsklasser, lika litet hade detta någonsin varit förhållandet

med sjökrigsskolan. Form ögenhets villkor komme att vid sistnämnda skola

spela allt mindre roll, i samma mån som den enskildes utgifter för vistelsen

vid skolan kunde nedbringas och inträde i densamma möjligen vinnas vid

ett tidigare stadium. På dessa och andra skäl hemställde chefen för

marinstaben, att de sakkunnigas förslag beträffande skeppsgossars uttagning

för utbildning till officer icke måtte till någon åtgärd föranleda. Det

av de sakkunniga skisserade förslaget om uttagning av skeppsgossar för

anställning som marinintendents- eller mariningenjörsaspiranter avstyrktes

likaledes. Beträffande det av de sakkunniga framlagda förslaget om äldre

underofficerares vid flottan befordran till officer, marinintendent eller

maiingenjör, vore detsamma behäftat med övervägande olägenheter av

mångahanda slag och dessutom omöjligt att på för individen rättvist och

för flottan tjänligt sätt genomföra.

DePchef?nntS avseende ä de11 principiella ståndpunkt, jag i förevarande fråga

intager, torde jag kunna inskränka mig till att hänvisa till vad härutinnan

i det föregående anförts beträffande motsvarande personal vid lantförsvaret.

Yad angår det av förenämnda sakkunniga framlagda förslaget om eu

påbyggnad på skeppsgosseskolan för att bereda skeppsgossar tillfälle att

s. 521 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

521

vinna inträde i eu lägre avdelning i sjökrigsskolan, förutsätter detta förslag

för sjökrigsskolan en omorganisation, vilken jag av kostnadsskäl icke

för närvarande anser mig kunna tillstyrka. Om sålunda denna organisationsväg

icke torde kunna beträdas, är det å andra sidan ett givet önskemål

att i möjligaste mån söka nedbringa den enskildes kostnader för

vistelse vid sjökrigsskolan, så att förmögenlietsvillkor ej behöva inverka

på inträde i skolan. I detta syfte har jag, såsom i det föregående (sid.

429) omförmälts, ansett mig böra i kostnadsberäkningarna upptaga vissa

belopp för beredande av inkvarteringsersättning samt för kostnadsfritt

tillhandahållande av läroböcker m. m. åt sjökadetter.

Den lämpligaste utväg, som nu står till buds att främja vederbörandesintressen

i förevarande avseende, synes — som jag i fråga om armén framhållit

— vara att genom beviljande av studiestipendier till därav förtjänta

sekundofficerare, flaggkorpraler och korpraler förlijälpa dem att avlägga

för anställning som officer eller marinintendent erforderliga kunskapsprov.

Redan 1919 års riksdag medgav, att ett visst belopp, 6,400 kronor, finge

användas för anordnande av frivilliga utbildningskurser för att bereda

underofficerare, underofficer skorpral er och äldre förtjänta korpraler ökade

möjligheter till civilanställning samt ökad allmänbildning. Tanken på stipendier

är sålunda ingalunda ny, ehuruväl de stipendier, som jag här

förordar, jämväl hava ett annat syfte. Liksom vid armén har jag beräknat, att

stipendierna böra erhålla en storlek av minst 1,200 kronor samt kunna

åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknas årligen sammanlagt högst 4

sekundofficerare (flaggkorpraler) och korpraler kunna medelst studiestipendier

beredas möjlighet att avlägga studentexamen för att därefter genomgå

sjökrigsskolan eller vidare utbildas i annat syfte, bör sålunda anslagets

storlek för flottans vidkommande bestämmas till lägst 19,200

kronor. Beträffande villkoren för stipendiernas utdelande m. m. får jag

åberopa vad jag tidigare i fråga om armén härutinnan anfört.

Huruvida här föreslagna stipendier jämväl böra avse möjlighet att förbereda

för anställning som mariningenjör, torde få bero på närmare omprövning.

Yad förenämnda sakkunniga i sitt betänkande anfört beträffande äldre

underofficerares vid flottan befordran till officers, marinintendents eller

mariningenjörs tjänstegrad eller tjänsteställning sammanfaller i flera hänseenden

med vad jag i fråga om förändrad tjänsteställning för sekundofficerskåren

förordat.

Införandet av stipendier samt de föreslagna åtgärderna till förbättrande

av sekundofficerskårens tjänsteställning torde komma att utöva ett gynnsamt

inflytande på rekryteringen av sjömans- och skeppsgossekårerna. I

sådan riktning torde även de åtgärder för främjande av egnahemsbildning

för ur aktiv tjänst avgående underbefäl, jag ämnar föreslå, komma att

verka.

s. 522 Kontrollera mot PDF

522

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

M arinin genj örkår eu.

Nuvarande

organisation.

Enligt gällande stat utgöres mariningenjörkåren av:

1 marinöverdirektör och chef,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

8 mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer samt

20 specialingenjörer, fördelade, vad lönegrad beträffar, med 5 i 1., 10

i 2. och 5 i 3. graden, och med avseende å yrkesgrenar i 1 artilleri-,

4 torped-, 3 min-, 6 elektro-, 2 verkstads- och 3 byggnadsingenjörer samt

1 kemist.

Mariningenjörkåren räknar alltså sammanlagt 55 beställningar, därav 35

egentliga mariningenjörer samt 20 specialingenjörer. Flygingenjörer förefinnas

ännu icke å stat.

Försvarsrevisionen.

Marinöverdirektören

och

‘marinmyndigheterna.

I staten upptagas även arvoden till 5 mariningenjörstipendiater, varjämte

till kåren räknas mariningenjörselever och mariningenjörsaspiranter.

Försvarsrevisionen har föreslagit en minskning av antalet egentliga mariningenjörer

med 4 samt antalet specialingenjörer med 5, medan revisionen

å andra sidan beräknat en ökning med 2 flygingenjörer för det nyuppsatta

fl.Vnväsendet. Antalet beställningar skulle således enligt revisionens förslag

utgöra 48, därav 31 egentliga mariningenjörer och 17 specialingenjörer,

fördelade å tjänste- och löneklasser enligt följande:

1 marinöverdirektör och chef,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

7 mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

9 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden.

Antalet mariningenjörstipendiater skulle minskas från 5 till 4.

Marinmyndigheterna hava anslutit sig till ett av marinöverdirektören

och chefen för mariningenjörkåren avgivet yttrande, enligt vilket mariningenjörkåren

(däri inberäknade 2 flygingenjörer) borde utgöras av:

1 marinöverdirektör och chef,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

s. 523 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ta proposition nr 20. 523

7 mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer,

5 specialingenjörer av 1. graden,

10 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden,

eller sammanlagt 53 beställningar, varav 34 egentliga mariningenjörer och

19 specialingenj örer.

Antalet mariningenjörstipendiater beräknades till 4.

Såsom närmare framgår av förut angivet behov av personal från mariningenjörkåren

för olika befattningar inom marinens organisation, har jag

med hänsyn därtill, att man vid reducering av marinens tekniska personal

givetvis måste framgå med varsamhet, icke ansett mig kunna förorda eu

så långtgående personalminskning som revisionen, men å andra sidan

funnit mig ej heller kunna följa myndigheternas förslag. Enligt ovanberörda

redogörelse för personalbehovet har jag, med frånseende av flygvapnet,

beräknat detsamma till sammanlagt 33 egentliga mariningenjörer

och 16 specialingenjörer jämte 4 mariningenjörstipendiater.

Minskningen i förhållande till mariningenjörkårens nuvarande personal

skulle således, om man bortser från mariningenjörstipendiaterna och de

båda i revisionens förslag upptagna flygingenjörerna, omfatta sammanlagt

6 beställningar — mot 9 enligt revisionens och 4 enligt myndigheternas

förslag — varav 2 egentliga mariningenjörer och 4 specialingenjörer, nämligen

1 torpedingenjör, 1 miningenjör och 1 elektroingenjör tjänstgörande

i marinförvaltningen samt 1 biträdande stationsingenjör, tjänstgörande a

Karlskrona varv.

Ökningen i förhållande till revisionens förslag utgöres av 1 mariningenjör

i marinförvaltningen, 1 marindirektör av 1. graden på Stockholms varv

samt 1 byggnadsingenjör, varigenom byggnadsingenjörernas antal höjts från

1 till 2, fördelade med 1 till vartdera varvet.

Ovannämnda mariningenjörer och specialingenjörer, sammanlagt 49 befattningar,

torde böra fördelas i tjänste- och löneklasser sålunda:

1 marinöverdirektör och chef,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

6 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

7 mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden,

eller tillsammans 49 beställningar, vartill komma 4 mariningenjörstipen
diater.

Departements
chefen.

s. 524 Kontrollera mot PDF

524

Kungl. Maj:ts proposition( nr 20.

Marinintendenturkären.

oraaniåation gäUan<3e stat för marinintendenturkären, vilken kår är gemensam

tor flottan och kustartilleriet, upptager följande beställningar:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

40 marinintendenter av 1. graden,

20 marinintendenter av 2. graden och

10 marinunderintendenter.

Marinintendenturkären räknar alltså 78 beställningar. För närvarande

ar kåren fulltalig. Dock disponeras endast 76 löner, enär 2 marinintendenter

på förordnande uppehålla särskilda befattningar, nämligen 1 marinmtendent

av 1. graden kamrerartjänsten i marinförvaltningen och 1 marinintendent

av 2. graden aktuarie- och registratorstjänsten i marinstaben

med åtnjutande av lön från marinförvaltningens respektive marinstabens stat.

Staten för marinintendenturkären upptager därjämte dagavlöning till 2

marinintendenter över stat med 2,190 kronor.

Marinintendenturkårens verksamhet är — i motsats till förhållandet vid

armén icke förlagd endast inom den egentliga intendenturen, utan i

mycket stor utsträckning även inom den civila förvaltningen och administrationen

i övrigt. Detta förhållande, som givetvis sammanhänger med

materielens framskjutna plats inom flottan och därav betingad omfattande

förvaltningsorganisation, förklarar det jämförelsevis stora antalet marinintendenter

å stat.

Försvars- Utgående från att marinintendenter endast borde avses för sådana tjänster,

där behovet av högre kvalificerad arbetskraft gjorde sig särskilt gällande

eller där ett ledande och mera självständigt arbete utfördes, har försvarsrevisionen

beräknat det sammanlagda behovet av marinintendenter till 58

och sålunda föreslagit en minskning i kårens numerär med 20 beställningar.

Den av revisionen beräknade numerären skulle fördelas i grader sålunda:

1 marinöverintendent och chef,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

24 marinintendenter av 1. graden,

18 marinintendenter av 2. graden samt

7 marinunderintendenter.

Genom en dylik fördelning skulle visserligen befordringsutsikterna ställa

sig mindre fördelaktiga än inom officerskåren, men detta förhållande kompenserades

genom fördelen att få kvarstå i tjänst intill fyllda 65 år.

För revisionens förslag med avseende a utbildningen har redogörelse

lämnats i samband med behandlingen av sjökrigsskolans organisation.

s. 525 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

525

Oliefen för marinintendenturkåren, med vilken marinmyndigheterna

instämt, har i fråga om kårens numerär erinrat, att den av revisionen

föreslagna marinorganisationen visserligen icke nödvändigt krävde ett så

stort antal intendenter, som upptoges i den nuvarande staten, men att

det vore förenat med stora ekonomiska risker att driva minskningen av

kåren alltför långt. Genom att koncentrera förvaltningen på alltför få

händer eller genom densammas överlåtande i alltför stor utsträckning å

lägre kvalificerad personal kunde det befaras, att förvaltningen i fråga

om det ekonomiska utbytet bleve sämre, än eljest skulle bliva fallet.

Vidare skulle med den utjämning, som numera inträtt i fråga om avlöning

till personal av högre och lägre grad, en omläggning i den riktning,

revisionen föreslagit, i många fall icke medföra någon kostnadsminskning.

Även med hänsyn till rekryteringen vore det icke tillrådligt att gå för

långt i fråga om beskäringen av en kår, som visat sig kunna väl fylla

densamma pålagda uppgifter.

Antalet intendenter beräknade marinöverintendenten till, frånsett flygvapnets

behov, sammanlagt 65, vilket innebure en ökning i förhållande

till revisionens förslag med 7 tjänstemän. Ökningen grundade sig väsentligen

dels på av myndigheterna föreslagna förändringar i rustningsplanen,

vilka medförde ökat behov av intendenter för sjöstyrkorna, och dels på

från revisionen avvikande uppfattning i fråga om behovet av intendenturutbildad

personal å stationskontoren och för ledningen av varvens förrådsverksamliet.

Vad anginge gradfördelningen, skulle ett genomförande av revisionens

förslag i hög grad försämra utsikterna till befordran till marinintendent

av 1. graden. Detta förhållande kunde icke anses kompenserat av den

högre pensionsåldern, om vars fördelar meningarna för övrigt kunde vara

delade, särskilt som den icke medförde högre pension, än som tillkomme

dem, som avginge många år tidigare, men däremot föranledde högre

sammanlagd pensionsavgift. En dylik försämring av befordringsutsikterna

överensstämde också lika litet med den uppfattning, som tagit sig uttryck

i 1917 års riksdagsbeslut i fråga om marinintendenturkårens organisation,

som med den av revisionen uttalade uppfattningen — vilken av myndigheterna

i princip lämnats obestridd — angående arten av de tjänster,

vilka borde anförtros åt intendenturutbildad personal. Fördenskull borde

i fråga om de tre lägsta graderna tillämpas samma fördelningsgrund som

i nuvarande stat och den föreslagna numerären, 65 intendenter, alltså

fördelas enligt följande:

1 marinöverintendent och chef,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

32 marinintendenter av 1. graden,

16 marinintendenter av 2. graden samt

8 marinunderintendenter.

Marinövcrintcndenten

och mar inmyndiijh

eterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Även med denna fördelning skulle befordringsutsikterna ställa sig

ogynnsamma i förhållande till vid officerskåren och arméns intendenturkår.

DePchef?nHtS'' Avoden 1 det föregående lämnade redogörelsen för personalberäkningarna

framgår, att behovet av marinintendenter av mig beräknats till 60 intendenter

för flottan och kustartilleriet. Minskningen i förhållande till

myndigheternas förslag utgör alltså 5 intendenter, beroende på att jag

icke ansett erforderligt beräkna ökat behov av intendenter å stationskontoren

och ej heller någon intendent för skeppsgossekåren i Marstrand

samt funnit mig kunna föreslå minskning av antalet intendenter för sjömanskårens

skolor med 1. Ökningen i förhållande till revisionens förslag

utgör 2 intendenter och beror väsentligen på ökat behov i fråga om

sjöstyrkorna. Till o\annämnda antal av 60 intendenter kommer 1 marinintendent

föi flygvapnet, vilken i och för fastställande av gradfördelningen

torde liksom övrig i det föregående angiven, för marinens flygkår avsedd

personal böra medräknas.

Med avseende å gradfördelningen synes i fråga om antalet marinintendenter

av 1. och 2. graden samt marinunderintendenter proportionen

i nuvarande stat böra läggas till grund och övriga grader böra fördelas

i enlighet med revisionens förslag. Av samma skäl, som anförts beträffande

löjtnanter och fänrikar, torde marinintendenter av 2. graden och marinunderintendenter

böra sammanföras till en grupp

I anslutning till vad ovan anförts, torde niarinintendenturlcåren alltså

böra upptaga följande personal:

1 marinöverintendent och chef,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

30 marinintendenter av 1. graden samt

22 marinintendenter av 2. graden och marinunderintendenter.

Genom en dylik avvägning torde befordringsutsikterna bliva, om än

icke jämställda med dem inom officerskåren och arméns intendenturkår,

dock så gynnsamma, att eu god rekrytering under normala förhållanden

bör kunna förväntas.

Samtliga ovannämnda beställningar torde böra uppföras å staten för

marinintendenturkåren med undantag för 1 marinintendent av 1. graden,

vilken bör upptagas å marinflygkårens stat.

Marinläkarkåren.

Nuvarande

organisation.

Enligt nuvarande organisation utgöres marinläkarkåren, vilken liksom

marinintendenturkåren är gemensam för flottan och kustartilleriet, av:

1 marinöverläkare och chef,

3 förste marinläkare,

13 marinläkare av 1. graden,

20 marinläkare av 2. graden och

10 marinläkarstipendiater.

s. 527 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

527

Av nämnda beställningar är 1 marinläkare av 1. graden, avsedd för

Hemsö fästning, för närvarande vakant.

Marinöverläkaren, förste marinläkarna och marinläkarna av 1. graden

åtnjuta lön på stat samt äro tjänstgöringsskyldiga året om, varemot marinläkare

av 2. graden och marinläkarstipendiater, vilka äro tjänstgöringsskyldiga

endast viss del av året, uppbära arvode samt under tjänstgöring

viss särskild ersättning.

Till marinläkarkåren räknas även marinläkarstipendiater över stat, vilka

under tjänstgöring åtnjuta viss mindre ersättning per dag.

För bestridande av läkarvård äro vid marinen dessutom medelst kontrakt

och mot åtnjutande av arvoden anställda 2 ögonspecialister och 1

läkare vid skeppsgossekåren i Marstrand, varjämte staten upptager ett

anslag av 1,500 kronor för verkställande av ögonundersökning å sjöofficerare

och sjökadetter.

Såsom i det föregående nämnts, har försvarsrevisionen föreslagit indragande

av de vid flottans stationer anställda distriktsläkarna, vartill för

närvarande 4 marinläkare av 1. graden äro kommenderade. Därjämte har

revisionen föreslagit indragande av dels en läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente

dels ock såsom följd av Hemsö fästnings förläggande i

materielreserv den för nämnda fästning avsedde läkaren. Med hänsyn

härtill och till behovet i övrigt har revisionen beräknat antalet marinläkare

sålunda:

1 marinöverläkare och chef,

3 förste marinläkare,

7 marinläkare av 1. graden,

20 marinläkare av 2. graden samt

10 marinläkarstipendiater.

Därjämte har revisionen förutsatt, att ett antal marinläkarstipendiater

över stat allt fortfarande skulle ingå i organisationen, och beräknat kostnader

härför.

Anslagsposten till dagarvoden till marinläkare av 2. graden m. fl. under

tjänstgöring i land har av revisionen föreslagits att nedsättas från 22,500

till 20,000 kronor.

Vidkommande slutligen behovet av specialister och civila läkare har

revisionen icke funnit anledning att föreslå någon ändring i nuvarande

organisation, dock att läkaren i Marstrand i följd av revisionens förslag

till organisation av skeppsgosseinstitutionen bleve obehövlig.

Redan i det föregående har redogjorts för marinmyndigheternas erinringar

mot revisionens förslag i fråga om läkarvården å stationerna. Marinöverläkaren,

med vilken marinmyndigheterna instämt, har beträffande behovet

av läkare i övrigt framhållit det tidigare av honom påvisade behovet av

2 oftalmologer, en för vardera stationen, vilka läkare borde anställas med

lön på stat i egenskap av marinläkare av 1. graden. I stället för att,

Försvars
revisionen
-

Marinmyn

digheterna

s. 528 Kontrollera mot PDF

528

Departements

chefen.

Nuvarande

organisation.

Kungl. Majds proposition nr 20.

som revisionen föreslagit, indraga de tvenne löner, som hittills avsetts för

1 läkare i Hemsö fästning och 1 biträdande läkare vid Karlskrona kustaitilleriregemente,

borde dessa tagas i anspråk för anställande av nämnda

oftalmologer. Med hänsyn härtill och på grund av vad som anförts beträffande

behövligheten av distriktsläkare, kunde marinöverläkaren icke

tillstyrka någon minskning i marinläkarkårens nuvarande stat.

Likaledes avstyrktes den av revisionen föreslagna minskningen av anslagsposten

till dagarvoden till marinläkare av 2. graden m. fl. under tjänstgöring

i land, enär enligt revisionens förslag behovet av tillfälligt inkaliade marinläkare

av 2. graden och stipendiater bleve större än för närvarande. I

stället för minskning vore sålunda en höjning med 7,000 kronor påkallad.

Jag har i det föregående redogjort för behovet av marinläkare inom

marinförvaltning, stationer och övriga anstalter ävensom inom kustartilleriet,

och framgår av denna redogörelse, att nämnda behov beräknas

till inalles 43 marinläkare, vilket innebär en ökning i förhållande till revisionens

förslag av 2 marinläkare, beroende på att 2 av de 4 till indragningföreslagna

distriktsläkarna av mig ansetts böra bibehållas.

1 överensstämmelse härmed torde staten för mctrxnläkavliåren böra upptaga

följande beställningar:

1 marinöverläkare och chef,

3 förste marinläkare,

9 marinläkare av 1. graden,

20 marinläkare av 2. graden samt

10 marinläkarstipendiater.

Med avseende å de under staten för marinläkarkåren i övrigt uppförda

postei, såsom dagarvoden till marinläkare av 2. graden etc., ekiperingshjälp

till marinläkarstipendiater över stat m. fl. poster, ifrågasätter jag icke någon

ändring i revisionens förslag. Å flygvapnets stat upptages 1 marinläkare.

Såsom jag förut under rubriken »Skeppsgosseinstitutionen» nämnt, blir

på grund av mitt förslag i avseende å organisationen av nämnda institution,

läkaren vid skeppsgossekåren i Marstrand alltjämt behövlig, varför sålunda

arvode till nämnda läkare upptagits i kostnadsberäkningarna under rubriken

»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden in. m.».

Ecklesiastikstaten.

Den andliga vården vid flottan är enligt nuvarande organisation anförtrodd

flottans ecklesiastikstat, som består av:

2 regementspastorer, varav den ene tillika är kyrkoherde (amiralitetspastor)

i Karlskrona amiralitetsförsamling och den andre kvrkoherde i

Skeppsholms församling, samt

3 bataljonspredikanter, vilka tillika innehava komminister motsvarande

tjänster, 2 vid den förra och 1 vid den senare församlingen.

s. 529 Kontrollera mot PDF

Kung! May.ts proposition nr 20.

529

Till ecklesiastikstaten räknas också de vid ovannämnda församlingar

anställda båda klockarne samt kyrkvaktaren vid Karlskrona amiralitetsförsamling.

Staten för ecklesiastikstaten upptager följande löner och arvoden:

1 regementspastor i Karlskrona................................................ kr. 2,000: —

1 j> » Stockholm jämte fri bostad .................. » 1,860: —

2 bataljonspredikanter i Karlskrona..................................... » 2,400: —

1 bataljonspredikant i Stockholm ............................................ » 1,410: —

1 klockare i Karlskrona .......................................................... » 600: —

1 » v Stockholm............................................................... * 720: —

1 kyrkvaktare i Karlskrona....................... » 500: —

Summa kronor 9,490: —

Försvarsrevisionen har icke ifrågasatt någon ändring beträffande organisationen

av flottans ecklesiastikstat.

Jag finner ej heller anledning föreligga att föreslå någon ändring i den

nuvarande organisationen. För ernående av likformighet förordar jag dock,

att benämningarna regementspastor och bataljonspredikant utbytas mot de

för övrigt mera betecknande benämningarna »amiralitetspastor* och * amiralitetspredikant».

15. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse mellan

dessa och fast anställd personal enligt 1914 års försvarsplan och

enligt försvarsrevisionens förslag.

Till belysande av behovet av fast anställd personal enligt nu föreslagen

organisation i förhållande''till 1914 års försvarsplan och till försvarsrevisionens

förslag, hava nedanstående sammandrag blivit upprättade. Liksom

i försvarsrevisionens motsvarande jämförelse avses härvidlag med 1914 års

försvarsplan den del av den i propositionen om sjöförsvarets ordnande

framlagda plan, som av riksdagen godkändes för 5-årsperioden till och med

år 1919. Det bör emellertid erinras om att planen i sin helhet, vilken

förutsatte ytterligare tre 5-årsperioder till och med år 1934, avsåg omfattande

personaluppsättningar jämväl efter år 1919. Nyssnämnda till och

med år 1919 framförda försvarsplans stater överensstämma med några få

obetydliga undantag med nu gällande stat för flottan, vilken sålunda här

lagts till grund vid jämförelsen.

Vid jämförelse av de olika staterna sinsemellan bör hållas i minnet, dels

att — såsom närmare framgår av anmärkningarna här nedan — visst antal

officerare (25), sekundofficerare och flaggkorpraler (11) samt korpraler (20)

i föreliggande förslag beräknas tjänstgöra som elever vid flygvapnet och sålunda

icke äro tillgängliga för flottans eget behov, och dels att marinens

reservstat, vad flottan angår, föreslås att indragas.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. IT A höft. (Nr 20.) 212523 34

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

s. 530 Kontrollera mot PDF

530

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Sammandrag över personalstater.

Antal beställningar

Minskning i

förhållande

Ökning i

förhållande

till

till

Gäl-

Revi-

Före-

slagen

Gäl-

Revi-

Gäl-

Revi-

Anmärkningar

lande

orga-

lande

sio-

sio-

Militär personal.

Officerskåren.

stat

förslag

nisa-

tion

stat

nens

förslag

stat

nens

förslag

Flaggman ...............

Kommendörer .......

Kommendörkaptener

5

S

5

») 8

5

>) 9

—

_

—

i

*) Därav 1 uppförd

å försvarsdeparte-

av 1. graden..........

Kommendörkaptener

22

16

18

4

2

2) Däiav 1 å för- svarsdepartementets

av 2. graden..........

22

22

'' 21

1

i

Kaptener..................

Subalternofficerare ...

131

lfiö

119

158

118

155

13

10

i

3

—

för flygväsendet.

3) Därav 1 å för-

Summa

354

2) 328

3 326

28

5

3

svarsdepartementets

stat samt 25 elever

Sekundofficerskåren.

vid flygvapnet.

4)Förutom 31 under-

Sekundofficerare av 1.

•

officerare å månads-

graden ...........

—

—

30

1

lönarstat, därav 13

Sekundofficerare av 2.

53

pensionerade.

graden (flaggunder-

—

7

5) 32 underofficerare

officerare) ......

243

183

160

!

och flaggkorpraler,

Sekundofficerare av 3.

avsedda för flygvä-

graden (underoffi-

sendet.

eerare av 2. graden)

495

367

385

no

_

_

18

6) 11 sekundoffice-

Underofficerare av 3.

rare och flaggkorp-

graden .............

675

—

675

—

—

—

raler, elever vid flyg-

Summa

4) 1 413

B) 550

6)575

838

—

—

25

vapnet.

7) Enligt 1921 års

Sjömanskåren.

stat uppgick antalet

korpraler till 1,647.

Flaggkorpraler .....

—

6)366

o)350

—

16

350

Vid den nya löne-

Korpraler (högbåts-

regleringens genom-

män).............

7)1 100

8)1 165

o) 1165

_

_

65

förande bestämdes

| Meniga ...................

2 625

1815

1 810]

815

5

—

antalet i brist på ut- redning till 1,100,

3 725

Summa

9) 3 346

10 3 325

815

21

415

—

vilken anordning

dock, enligt vad som

Skeppsgossekåren.

i propositionen ut-

3. årskursen .

174

145

145

29

tryckligen framhölls,

2. årskursen .

189

158

158

31

var av provisorisk

1. årskursen ............

237

197

197

40

—

—

—

natur.

8) Därav högst 200

liögbåtsmän (lång-

tjänstkorpraler).

Summa

600

500

500

100

—

_

Summa militär

°) 31 korpraler och

personal

[ Civilmilitär personal.

6 092

4 724

“)4726

1781

26|

415

28

meniga, avsedda för

flygväsendet.

10) 20 korpraler, ele-

| M åmning enjörk&r en.

ver vid flygvapnet.

| Marinöverdirektör ____

1

1

1

_

_I

vapnets stat 2 2 offi-

j Marindirektörer av 1.

eerare, 35 sekund-

graden ..................

3

2

3

—

—I

—

1

officerare eller flagg-

Transport

4|

3|

4

-

-II

-|

1

korpraler samt 45

korpraler och meniga.

s. 531 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

531

Minskning i

Ökning i

Antal beställningar

förhållande

förhållande

till

un

Före-

Gäl-

lande

Gäl-

lande

Revi-

Anmärkningar

Gäl-

lande

sio-

slagen

orga-

sio-

sio-

stat

förslag

nisa-

tion

stat

örslag

stat

örslag

Transport

4

3

4

_

__

_

i

Marin direktör er av 2.

12) Därav 2 avsedda

graden .................

3

3|

3

—

—

—

—

Mariningenjörer av 1.

för flygväsendet.

graden,1.löneklassen

11

9!

9

2

—

—

—

13) Härutöver å flyg-

Mariningenjörer av 1.

1

i

vapnets stat visst an-

gr« den,2.1önekl assen

5

5|

6

—

—

i

tal ingenjörer.

Mariningenjörer av 2.

1

14) Härutöver å flyg-

graden ..................

8

7

7

—

—

—1

vapnets stat 1 ma-

Extra mariningenjörer

4

4

4

—

—

—

—

rinintendent av 1.

Specialingenjörer av

1

graden.

1. graden...............

5

4;

4

—

—

—

18) Härutöver å flyg-

Specialingenjörer av

9''

8

vapnets stat 1 marin-

2. graden.............

Specialingenjörer av

10

2

i

läkare av 1. graden.

3. graden...............

5

4]

4

1

—

—

—

Summa

55

12)48

13) 49

7

i

i

2

Marinint end enturk år en.

Marinöverimendent...

Förste marinintenden-

1

1

1

—

—

—

—

ter, 1. löneklassen...

Förste marinintenden-

2

2

2

ter, 2. löneklassen..

Marinintendenter av 1.

5

6

6

i

graden ..................

Marinintendenter av 2.

40

24

u) 29

11

5

graden och marin- underintendenter ...

30

25

22

8

3

—

—

Summa

78

58

u) 60

19

3

i

5

Marinläkarkåren.

Marinöverläkare ......

1

1

1

-

—

—

—

Förste marinläkare ...

Marinläkare av 1. gra-

3

3

3

2

den ......................

Marinläkare av 2. gra-

13

7

9

2C

4

den ......................

Marinläkarstipen-

20

1C

O O

(M -H 1

—

1C

diater .................

—

Summa

47

41

16) 4E

1 4

-

2

Flottans ecklesiastikstat

Amiralitets(rege-

ments-)pastorer.....

Amiralitet s(rege-

2

2

! -

ments-)predikanter.

2

) —

—

Klockare...............

5

5

Kyrkvaktare ...........

i| -

1 —

Surnrn;

i

&|

Transpor

18S

15E

16o| 3(

1 2

C

s. 532 Kontrollera mot PDF

532

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20.

Minskning i

Ökning i

Antal beställningar

förhållande

förhållande

till

till

Gäl-

Revi-

Före-

slagen

Gäl-

Revi-

Gäl-

Revi-

Anmärkningar

lande

orga-

lande

sio-

sio-

stat

förslag

nisa-

tion

stat

nens

förslag

stat

nens

förslag

Transpon

186

155

160

30

4

2

c

16) Staten upptager

Flottans poliskår.

arvode för 1 polis- kommissariebeställ-

Överkonstaplar, tillika

ning i Karlskrona,

poliskommissarier ..

I6)2

2

2

_

_

som dock f. n. Ur va-

Överkonstaplar ...

4

2

2

2

kant och uppehälles

Konstaplar......

39

9

16

23

_

7

av en överkonstapel.

Extra konstaplar ......

6

3

5

| 1

—

—

2

17) Inräknat 2 mu-

sik d ii eklöi er.

Summa

Musikpersonal.

51

16

25

26

—

9

l8J Häri inräknad

1 andre kemist, som

i det föreliggande

Musikdirektörer(-löj t-

förslaget avsetts så-

nanter)..................

2

2

2

—

—

—

väl för marinförvalt-

Summa civilmilitär

241

ningen som Karls-

personal17)

173

187

56

4

2

18

19) Frånsett sjörull-

Civil personal.

fö ringsbefälhavare

jämte biträden.

A marinförvaltningens

stat uppförd, ordina-

20) Härav 1 före- ståndare för bokde-

rie personal ....

1#)29

23

IS) 22

7

1

talj en i sjöförsvarets

Registrator och aktua-

kommandoexpedi-

rie i marinstaben ...

1

_

_

1

tion och 1 bibliote-

Advokatfiskal i Karls-

karie i marinstaben.

krona .........

1

1

1

21) Härav 1 biträde

Expeditionsvakter vid

i förenämnda bokde-

flottans stationer ...

8

6

6

2

talj, l biträde vid

Rektorer och ordinarie

Karlskrona stations

ämneslärare vid

bokdetalj och 8 upp-

skeppsgosseskolorna

12

9

9

3

—

—

bördsmän vid kom-

Summa civil personal

51

39

38

I

13

1

—

mare. Samtlig under

not. 20 och 21 upp-

Pensionerad perso-

tagen personal utom

nal.10)

bibliotekarien i ma-

Officerare .

ao)2

6

2

4

rinstaben ärupptagen

Sekundofficerare

i »Förteckning över

(underofficerare) ...

al)10

78

58

—

20

48

—

i stat icke uppförda

arvoden m. m.»

Summa pensionerad

personal

12

84

60

-1

24

48

—

Sammandrag.

Summa militär per- sonal....................

Summa civilmilitär

6,092

4,724

4,726

1,781

26

415

28

personal ..............

241

173

187

56

!3

4

2

18

Summa civil personal

Summa pensionerad

51

39

38

1

personal ...............

12

84

60

—1

24

48

—

Tillsammans

C,39fi|

5,020

5,011

1,850

55

465j

46

s. 533 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

533

C. Reservpersonalen.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom redan tidigare framhållits, beräknas i föreliggande förslag stampersonal

allenast till det antal, som för fredstjänstens behöriga gång är

oundgängligen erforderligt. Organisationen vilar sålunda på den förutsättningen,

att reservpersonal i stor utsträckning måste anlitas för fyllande

av det vid mobilisering erforderliga befälsbehovet. Det är då tydligen av

största vikt, icke blott att den erforderliga reservpersonalen kan anskaffas,

utan även att denna personal i fredstid bibringas en sådan utbildning,

att den i kvalitativt hänseende motsvarar de fordringar, som måste ställas

på densamma. Detta förutsätter ej allenast en första grundläggande utbildning

utan jämväl periodiskt återkommande repetitionsövningar, varigenom

den av reservpersonalen förvärvade dugligheten för krigstjänsten vidmakthålles.

Om här bortses från den fåtaliga reservstaten, så har behovet

av dylik vidmakthållande utbildning endast i ringa mån kunnat tillgodoses

vid flottan, bland annat på grund av farhåga, att de olägenheter för den

enskilda verksamheten, som givetvis medfölja inkallelse till repetitionsövningar,

kunde försvåra rekryteringen.

På grund av den omläggning, som nu föreslås i det inbördes förhållandet

mellan flottans personalkategorier av stam och reserv, synes det vara

av synnerlig vikt, särskilt med hänsyn till örlogstjän stens mångsidighet,

att tillgodose reservpersonalens såväl grundläggande som vidmakthållande

utbildning, vilka båda utbildningsformer äga inbördes samband, men icke

kunna utbytas mot varandra.

Om här icke medräknas värnpliktigt befäl eller vid mobilisering till

befäl i reserven konstituerad personal, utgöres flottans militära reservpersonal

för närvarande av dels personal å reservstat för marinen och dels

personal i flottans reserv.

2. Personal å reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam

reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet

fördelade beställningar. Antalet för flottan avsedda beställningar

skall enligt 1914 års riksdagsbeslut utgöras av:

2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2.

graden,

8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta

och 2 av lägsta löneklass, samt

4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Ä

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar

och 1 underofficersbeställning.

Nuvarande

bestämmelser.

s. 534 Kontrollera mot PDF

534

För svar srevisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet:

för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2.

graden samt innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;
för

kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår,

samt

för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till

närmast högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån,

än att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer

av 2. graden till flaggunderofficer.

Personal a flottans reservstat är tjänstgöring sskyldig i krig eller då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred:

kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42

år samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet

av varje tvåårsperiod av tjänstetiden,

kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter

fjlida 42 ar i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av

tjänstetiden samt

kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under

loppet av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.

Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner

gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.

Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning

saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200

kronor i pension.

Den ledande synpunkten, då reservstaten på sin tid upprättades, var

att skapa en dittills icke förefintlig, för sjötjänstgöring avsedd reserv med

hög tjänsteduglighet.

Försvarare-visionen har på grundval av verkställda personalberäkningar

funnit, att vid mobilisering erfordrades ett icke obetydligt antal reservbefäl,

som under föregående anställning i flottans stam förvärvat fullständig

befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme. A.v de personalgrupper

inom flottans reserv, vilka utgjordes av förutvarande aktivt befäl, kunde

emellertid av flera skäl endast reservstaten anses lämpad för bestridande

av tjänstgöring ombord, men även denna personalkategori vore med nuvarande

organisation till följd av hög genomsnittsålder — för närvarande

45 år — endast till ringa del användbar för ifrågavarande ändamål. För

att kunna åvägabringa föreslagen reduktion av stampersonalens nuvarande

numerär bleve det därför erforderligt att vidtaga vissa av mobiliseringsbehovet

betingade ändringar i personalorganisationen. Kevisionen, som

s. 535 Kontrollera mot PDF

535

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

undersökt den härvid nära tillhands liggande utvägen att genom omorganisation

och utökning av reservstaten tillförsäkra flottan ett tillräckligt antal

yngre, för sjötjänst lämpade f. d. stamofficerare, hade emellertid funnit,

att en dylik åtgärd skulle bliva förenad med högst avsevärda kostnader.

Med hänsyn härtill och då möjlighet syntes föreligga att på annat sätt

(genom repetition sövningar i förening med vissa ekonomiska förmåner för

de förtidsavgångna) tillgodose kravet på skapande av en för tjänstgöring

ombord lämplig befälsreserv, hade revisionen icke ansett sig kunna förorda

någon utökning av flottans reservstat. "V id sadant förhållande och da

den nuvarande reservstatsorganisationen endast kunde fylla ett ytterst obetydligt

personalbehov — som för övrigt pa annat och billigare sätt borde

kunna tillgodoses — funne sig revisionen i stället böra föreslå, att denna

organisation i mån av beställningshavarnas avgång helt och hållet indroges.

Marinmyndigheterna hava biträtt förslaget, att marinens reservstat, vad

flottan vidkomme, i män av beställningshavarnas avgång skulle indragas. hetema.

I likhet med marinmyndigheterna anser jag mig böra såväl på grund Departementsav

vad revisionen anfört som av kostnadshänsyn biträda förslaget om in- ef'' n

dragning av reservstaten för flottans vidkommande. En dylik indragning

förirtsätter emellertid, att andra åtgärder genomföras, som säkerställa flottans

behov av officerare och sekundofficerare i reserven.

3. Personal i flottans reserv.

Officers- och underofficerspersonalen i flottans reserv utgöres enligt nu- Nuvarande

A organisation.

varande organisation av:

officerare och underofficerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått

från beställning på stat (pensionsavgångna),

officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i

flottans reserv (förtidsavgångna), samt

officerare och underofficerare, vilka inom flottans reserv vunnit sin första

officers- eller underofficersfullmakt (i reserven utnämnda).

Den civilmilitära personalen i flottans reserv utgöres, vad beträffar mariningenjör-

och marinintendenturkårerna, likaledes av pensionsavgångna,

förtidsavgångna och i reserven utnämnda samt, vad angår marinläkarkåren,

av pensionsavgångna och i reserven förordnade.

Officerare.

Pensionsavgångna officerare äro efter nuvarande bestämmelser skyldiga Pensionsatt

vid inträffande krig eller större rustningar, da så påfordras, i land samt

uti befattningar, likartade dem, de förut innehaft, tjänstgöra, flaggman och or(janisat^on

kommendör intill fyllda 70 levnadsår samt alla de övriga, som avgå före

65 levnadsår, intill denna ålder. Under tjänstgöring åtnjuter denna personal

enahanda avlöning och övriga förmåner som innehavare av motsvarande be
-

s. 536 Kontrollera mot PDF

Försvarsrevisionen.

Departements

chefen.

Förtids
avgångna.

Nuvarande

organisation,

Försvarsrevisionen.

536 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

stallning vid stammen; dock att fyllnadspension under tjänstgöringstiden

innekålles.

Föi sv arsre\ isionen bar med avseende å ifrågavarande officerare icke föreslagit

någon ändring i nu gällande bestämmelser.

- Av ett flertal tidigare kommittéer har förslag väckts om sänkning från

55 till 50 år av den för kaptener och subalternofficerare nu stadgade

pensionsåldern. Härigenom skulle åstadkommas en önskvärd föryngring

inom nj ssnämnda grader av flottans saväl stam som reserv, varjämte reserven

även kvantitativt skulle erhålla ett tillskott. Ehuru dessa och även

andra skäl tala för eu dylik sänkning av pensionsåldern, anser jag mig

dock av kostnadsskäl icke böra framlägga förslag härom.

Vad vidare angår de förtidsavgångna officerarna, äro dessa skyldiga att

intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller

större rustningar på kallelse inställa sig till tjänstgöring vid flottan. Under

tjänstgöring åtnjuta ifrågavarande officerare enahanda avlöning och övriga

förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen. Pension

tilldelas enligt gällande pensioneringsgrunder endast sådana officerare, som

efter 30 års tjänstetid vid uppnådda 50 levnadsår erhållit avsked från beställning

a stat med tillstånd att inträda i reserven. Någon tjänstgöringsskyldighet

under fredstid är ej stadgad för denna personal.

Försvarsrevisionen har särskilt uppmärksammat det förhållandet, att

denna personalkategori, i motsats till vad som gällde för motsvarande reservpersonal

vid armén, icke vore underkastad någon tjänstgöringsskyldighet

i fied. Följden härav vore, att dess tjänstbarhet ganska snart minskades.

Då en dylik anordning uppenbarligen icke kunde vara till vapnets

fromma och då det vore nödvändigt att åstadkomma en reservorganisation,

som tillförsäkrade flottan ett tillräckligt antal av för tjänstgöring

ombord fullt kvalificerade reservofficerare, syntes den lämpligaste utvägen

för detta måls uppnående vara att stadga viss tjänstgöringsskyldighet i

fredstid för de förtidsavgångna officerarna. En motsvarande tjänstgöringsskyldighet

borde även fordras av de sjökadetter, som efter genomgången

sjökrigsskolekurs vunne inträde i reserven. Under förutsättning att ifrågavarande

officerare erhölle enahanda förmåner, som tillkomme motsvarande

personalkategori vid armén, kunde det förväntas, att flottans behov av för

tjänstgöring ombord fullt kvalificerade f. d. fast anställda officerare skulle

på detta sätt kunna nöjaktigt tillgodoses.

Vid bestämmandet av tjänstgöringsperiodens längd borde hänsyn tagas

till att ifrågavarande för tjänst ombord avsedda reservofficerare måste beredas

tillfälle att för underhållande av förut förvärvad tjänstbarhet med

vissa mellanrum genomgå skjut-, torped- eller mineringsskola eller dylikt,

beroende på föregående utbildning. Dessa skolor vore enligt utbildningsplanen

avsedda att pågå under omkring två månader årligen. Med hänsyn

härtill borde tjänstgöringsskyldigheten bestämmas till 60 dagar under

loppet av varje treårsperiod, varvid tjänstgöringen avsåges att i regel äga

s. 537 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 20.

537

ruin vid respektive skolor ombord. Likasom vid armén borde tjänstgöringsskyldigheten

upphöra med utgången av det kalenderår, varnnder vederbörande

uppnådde 42 års ålder. Under förutsättning att tjänstetiden i

medeltal kunde beräknas till 15 år, skulle således vederbörande komma

att fullgöra fem särskilda tjänstgöringsomgångar.

Det vore sannolikt, att på grund av den obligatoriska tjänstgöringen i

fredstid icke alla förtidsavgångna officerare sökte inträde i reserven. Revisionen

beräknade, att i medeltal årligen 2 officerare komme att vinna

inträde i reserven.

Förutom nu angivna officerare borde jämväl sådana officerare, som efter

fyllda 42 år men före uppnådd pensionsålder lämnade den aktiva tjänsten,

medgivas inträde i reserven.

Officerare, som sålunda övergått från aktiv stat till reserven, borde vara

skyldiga att intill utgången av det år, varunder de fyllde 55 år, vid krig

eller större rustning på kallelse inställa sig till tjänstgöring.

Vad de ekonomiska förmånerna beträffade, borde ifrågavarande reservofficerare

under tjänstgöring åtnjuta enahanda avlöning, som tillkomme

innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen, ävensom äga uppbära

gottgörelse för resa inom riket vid inställelse till eller hemfärd från tjänstgöringsorten.

Vidare borde de, under förutsättning av att stadgad tjänstgöring

fullgjorts, vid uppnådd 55 års ålder komma i åtnjutande av pension

till enahanda belopp, som tillkomme motsvarande officerare vid armén, nämligen

500 kronor om året. Med hänsyn till vikten av att säkerställa flottans

behov av kvalificerade reservofficerare borde de därjämte medgivas rätt att,

därest de så önskade, omedelbart efter fullgörandet av den för pensionens

erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma i stället för pensionen dennas

kapitaliserade värde.

Marinmyndigheterna hava avstyrkt försvarsrevisionens förevarande förslag,

enär detsamma skulle komma att medföra avsevärda svårigheter och

olägenheter såväl för tjänsten inom flottan som för personalen i fråga.

Sålunda skulle svårighet uppstå att bereda dylik personal tjänstgöring

ombord, då något tillfälligt ökat behov av befälspersonal — såsom vid

armén under regementsmötena ■— icke förekomme å flottans fartyg, å vilka

reservofficerare icke kunde beredas övning, utan att intrång gjordes på

stamofficerarnas utbildning. Vidare kunde en officer, som efter avgången

från stamanställning erhölle annan statstjänst eller ock upptoges av enskild

verksamhet, näppeligen härmed förena tjänstgöringsskyldighet — såsom

revisionen tänkt sig — om 60 dagar under loppet av varje treårsperiod

intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnådde

42 års ålder, varför fara uppstode, att det traditionella inträdet i flottans

reserv av officerare, som avginge före uppnådd pensionsålder, komme att

i flera fall utebliva.

Vad revisionen i förevarande sammanhang anfört beträffande behovet av

kvalificerad reservpersonal torde icke kunna frånkännas berättigande. Det

Marinmyndigh

eterna.

Departements
chefen.

s. 538 Kontrollera mot PDF

538

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

är ock tydligt, att de förtidsavgångna officerarnas tjänstbarhet utan viss återkommande

tjänstgöringsskyldighet gradvis nedgår, och att den, särskilt vad

beträffar tjänstgöring ombord, hastigt förminskas. De härav följande olägenheterna

framträda med ökad skärpa, då, såsom nu förutsättes, stampersonalen

minskas och reservstaten indrages. Revisionens förslag om viss kortare

tids återkommande tjänstgöringsskyldighet i fredstid för de förtidsavgångna

officerarna synes därför vara principiellt riktigt. Det gäller emellertid härvidlag

att söka överkomma de av marinmyndigheterna påvisade svårigheter

och olägenheter, som äro förenade med anordnande av repetitionsövningar

överhuvudtaget för reservpersonalen. Sålunda torde dylika repetitionsövningar

i allmänhet icke böra förläggas till samma tid som flottans tillämpningsövningar,

utan i stället, vilket ock revisionen tänkt sig, företrädesvis till sådana

yrkesskolor som artilleri-(skjut-), torped- och minskolorna in. m., å vilka

skolor tillgången till logementsfartyg torde bereda tillfredsställande möjligheter

för reservpersonalens sjökommendering. De enligt utbildningsreglementet

för officerare i flottans stam föreskrivna repetitionskurserna vid

yrkesskolor torde med fördel kunna anknytas till de här för officerare i

reserven föreslagna repetitionsövningarna. Vidare synes lämpligt att vidtaga

jämkning i den av revisionen föreslagna tjänstgöringsskyldigheten därhän,

att en repetitionsövning bör fullgöras under loppet av varje fyraårsperiod

intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår

40 års ålder. Med hänsyn till de inom flottan förekommande övningsskedena

bör däremot repetitionsövnings föreslagna längd om 60 dagar icke

minskas.

Fullgörandet av nu föreslagna repetitionsövningar bör utgöra villkor

för erhållande av pension ävensom* för kvarstående i reserven intill nu

stadgad ålder, 55 år. Officer, som efter uppnådda 40 års ålder erhåller

avsked från beställning på stat, bör erhålla rätt att, därest han kvarstår i

flottans reserv intill 55 års ålder, därefter erhålla pension till samma belopp

som övriga förtidsavgångna officerare.

Pensionens storlek torde böra sättas till enahanda belopp som för motsvarande

officerare vid armén eller 600 kronor om året. Med hänsyn till

vikten av att säkerställa flottans behov av kvalificerade officerare i reserven

torde förtidsavgången officer böra medgivas rätt att — dock först i samband

med sin avgång ur reserven — utbekomma i stället för pensionen

dennas kapitaliserade värde.

Försvarsrevisionen bär, såsom av det föregående framgår, beräknat det

genomsnittliga antalet årligen förtidsavgångna officerare med tjänstgöringsskyldighet

i fredstid till två samt utgått från en medelålder av 27 år för

dessa officerare vid deras inträde i reserven. Med tillämpning av samma

beräkningsgrund å den nu föreslagna organisationen skulle de förtidsavgångna

officerarna i medeltal komma att fullgöra 3 repetitionsövningar och

antalet officerare i repetitionsövning årligen komma att uppgå till 6. Under

förutsättning att detta antal någorlunda jämnt fördelar sig å de olika

s. 539 Kontrollera mot PDF

539

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

tjänstegrenarna, synas icke några nämnvärda svårigheter behöva uppstå for

officerarnas kommendering till respektive yrkesskolor.

De i reserven anställda officerarna utgöras dels av officerare, vilka efter

genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning pa stat men som pa

grund av särskilt medgivande vunnit anställning i reserven, dels ock av

officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter

vunnit dylik anställning.

Vad beträffar förstnämnda kategori, de från sjökrigsskolan utgångna reservofficerarna,

har försvarsrevisionen förordat eu tjänstgöringsskyldighet i

fredstid, motsvarande den för de förtidsavgångna föreslagna.

Jag ansluter mig i princip till revisionens förslag, men anser, dels att

ifrågavarande officerare jämväl böra under första tjänsteåret eftei konstituering

till fänrik under lämplig tid tjänstgöra i officer tillkommande befattning,

dels ock att tjänstgöringsskyldigheten i övrigt (repetitionsövningar)

bör avvägas, på sätt som jag i det föregående föreslagit beträffande förtidsavgångna

officerare. Tjänstgöringen såsom fänrik, vilken alltså är att

hänföra till den grundläggande utbildningen, synes mig med hänsyn till

den inom flottan tillämpade övningsorganisationen böra bestämmas till 10

månader. De ekonomiska förmånerna för här ifrågavarande personalkategori

anser jag böra vara likartade med dem, som tillkomma de förtidsavgångna

officerarna.

För de officerare i reserven, vilka vunnit anställning efter särskild utbildning

såsom reservofficersaspiranter, gälla för närvarande följande bestämmelser.

För att kunna antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat

att såsom värnpliktig, inskriven vid marinen i allmän tjänst, hava vid

1 reserven anställda,

vilka

efter gonomgängon

sjökrigsBkola

icke

erhållit beställning

på stat.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

däcksavdelningen fullgjort viss

tid av den honom såsom värnpliktig i

I reserven anställda,

vilka

genomgått utbildning

såsom

reservofficersaspiranter.

Nuvarande

organisation.

fredstid åliggande tjänstgöringen eller ock att hava varit stamanställd vid

sjömanskårens däcksavdelning och vid avskedet innehaft minst korprals

tjänstegrad. Inryckningen till tjänstgöring äger rum på hösten. Utbildningskursen

är ettårig och i regel förlagd till flottans fartyg.

Reservofficersaspirant, som med godkända betyg genomgått föreskriven

utbildning, konstitueras till fänrik i flottans reserv, och åligger det honom

att såsom sådan omedelbart tjänstgöra vid flottan under ett år. Någon

vidare tjänstgöringsskyldighet i fred föreligger icke, men för vinnande av

kompetens till kaptensbefordran må reservofficer under 6.-9. åren efter

konstitueringen till fänrik genomgå en repetitionsövning om sex månader.

I reserven utnämnd officer är skyldig att intill utgången av det år,

varunder han fyller 45 år, i händelse av krig eller större rustning inställa

sig till tjänstgöring. Efter utgången av nyssnämnda kalenderår meddelas

honom avsked ur tjänsten.

Reservofficersaspirant åtnjuter under tjänstgöring dagavlöning med 3

kronor samt fri sjukvård, portion in natura eller ersättning därför ävensom

under sjötjänst mässpenningar i likhet med underofficerare vid flottan

s. 540 Kontrollera mot PDF

540

Reserv
officers
sakkunniga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

av motsvarande grad. För resa på grand av kommendering åtnjutes gottgörelse

enligt för underofficer av motsvarande grad gällande föreskrifter.

I reserven utnämnd officer åtnjuter under tjänstgöring samma avlöning

och övriga förmåner, som tillkomma officer vid flottans stam av motsvarande

grad, dock att avlöning utgår efter lägsta löneklassen i vederbörande

lönegrad. För resa inom riket för inställelse å eller hemfärd från tjänstgöringsorten

ävensom för övriga tjänsteresor åtnjuter reservofficer gottgörelse

lika med den, som tillkommer officer av motsvarande grad; dock

åtnjutes icke ersättning för resa till och från den flottans station, dit han

är inkallad till repetitionsövning.

Reservofficersaspirant och i reserven utnämnd officer åtnjuta slutligen

beklädnadshjälp, vilken enligt gällande förordning skall utgå med respektive

300 och 200 kronor, men som under de senare åren varit höjd till

respektive 600 och 400 kronor.

Vid uppnådda 55 levnadsår erhåller i reserven utnämnd officer, som

fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet, eu årlig pension av 300 kronor.

Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen ett

mindre antal korpraler eller underofficerare av 3. graden vid däcksavdelningen

uttagas för erhållande av särskild utbildning i ändamål att bibringa

dem för anställning såsom reservofficersaspiranter erforderlig kompetens.

Efter att hava genomgått en för inträde i navigationsskola erforderlig

kompletteringskurs beviljas denna personal tjänstledighet under

högst två år med bibehållande av avlöningsförmåner för att vid navigationsskola

genomgå styrmans- och sjökaptensklasserna samt avlägga styrmansocli

sjökaptensexamina. Den, som avlagt godkända examina, är därefter

skyldig att göra framställning om antagning till reservofficersaspirant och

att genomgå för sådan föreskriven utbildning.

Beträffande ifrågavarande personalkategori avgåvo särskilt tillkallade sakkunniga

— i det följande benämnda reservofficerssakkunniga — år 1921

ett förslag, varav följande må här återgivas. Enligt förslaget skulle den

grundläggande utbildningen omfatta egentlig värnpliktsutbildning under 4 1 /2

månader, aspirantutbildning under 12 månader samt en till nämnda utbildning

direkt ansluten officersutbildning under 10 månader, sålunda sammanlagt

omkring 26 månader. Utbildningen skulle förläggas dels i land och

dels ombord, den sistnämnda huvudsakligen till en mindre avdelning, bestående

av 1 torpedkryssare och 4 vedettbåtar. Den fortsatta utbildningen

skulle innefatta två repetitionsövningar, vardera uppgående till 2

eller undantagsvis högst 3 månader och förlagda, den första till 5. eller 6.

och den andra till 9., 10. eller 11. året efter vunnen officersanställning.

De sakkunniga utginge härvid från att sjömanskap, vare sig det förvärvats

och utvecklats vid örlogsflotta!! eller i handelssjöfart, måste i och för

sig sa högt värdesättas, att avseende borde fästas därvid för bedömande

av spörsmålet om reservofficerares från handelsflottan repetitionsövningar.

Visserligen kunde man enligt de sakkunnigas förmenande icke räkna med

s. 541 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 20. 541

att samtliga officerare, tillhörande denna kategori, ägnade större delen av

sitt liv åt sjöfart, men kunde detta likväl få anses vara förhållandet i tillräckligt

stor utsträckning för att därpå grunda eu för alla dylika officerare

ensartad övningsorganisation. För bestämmande av repetitionsövningarnas

antal och längd borde emellertid lämplig hänsyn tagas till de

svårigheter, som enligt vunna erfarenheter förelåge beträffande här ifrågavarande

reservofficerares bortovaro från sin civila verksamhet. Med hänsyn

härtill samt med anledning av vad de sakkunniga anfört beträffande värdesättningen

av hos reservpersonal förefintliga goda sjömannaegenskaper hade

de sakkunniga ansett sig kunna förorda repetitionsövningarnas begränsning

till endast två.

Försvarsrevisionen har ansett den långa utbildningstiden vara en kraftigt

bidragande orsak till den under senare år fullständigt felslagna rekryteringen

av reservofficerare från handelsflottan. I ändamål att flottan för

framtiden måtte kunna draga fördel av den mycket värdefulla rekryteringskälla,

som handelsflottans personal enligt vunna erfarenheter utgjort, har

revisionen därför förordat dels en minskning av den nu föreskrivna utbildningstiden,

dels ock en förbättring av de under aspiranttiden utgående

avlöningsförmånerna.

Yad beträffar den grundläggande utbildningen, har revisionen anslutit

sig till reservofficerssakkunnigas förslag samt i överensstämmelse därmed

uti sitt förslag till plan för flottans krigsberedskap och övningar upptagit

rustning av 1 kanonbåt och 3 vedettbåtar för övande under sommarmånaderna

av reservofficerare och reservofficersaspiranter.

Med avseende å den fortsatta utbildningen åter har revisionen, då erfarenheten

visat, att repetitionsövningar vore för reservofficerarnas tjänstgöring

i handelsflottan i hög grad olägliga, förordat, att endast frivilliga

dylika övningar borde komma till användning.

Yad slutligen angår de ekonomiska förmånerna för ifrågavarande personalgrupp,

har försvarsrevisionen föreslagit en höjning i de under aspiranttiden

utgående löneförmånerna därhän, att avlöningen komme att bliva

densamma som den för flaggkorpral föreslagna. Vidare har revisionen

ansett, dels att ekiperingslijälpen borde bestämmas till 600 kronor för

reservofficersaspirant och 400 kronor för reservofficer, dels ock att pensionen

borde höjas till 500 kronor, med rätt för vederbörande att, därest

de så önskade, vid uppnådda 42 års ålder i stället för pension uppbära

dennas kapitaliserade värde. I det fall att reservofficer, som i vederbörlig

ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlede före uppnådd

42 års ålder, borde pensionens kapitaliserade värde utbetalas till hans

efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.

Marinmyndigheterna hava i stort sett anslutit sig till det av revisionen

förordade utbildningsprogrammet men ansett, att detsamma i vad anginge

vissa övningars förläggande till särskild avdelning under nu rådande ekonomiska

förhållanden icke borde förverkligas. Det av revisionen föreslagna

pensionsbeloppet hava myndigheterna funnit väl knappt tilltaget.

Försvars
revisionen.

Marinmyndigheterna.

s. 542 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

542 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Jag biträder, vad beträffar den grundläggande utbildningen, det av

revisionen framlagda förslaget, dock med de inskränkningar i avseende å

vissa fartygsrustningar, som av marinmyndigheterna ansetts erforderliga.

Ett ytterligare stöd för genomförande av ifrågavarande förslag finner jag däri,

att pa grund av särskilt medgivande antagning och utbildning av reservofficersaspiranter

i huvudsaklig överensstämmelse med den av reservofficerssakkunniga

föreslagna organisationen redan försöksvis ägt rum, därvid den

förkortade utbildningstiden visat sig ägnad att främja rekryteringen.

Under åberopande av vad i det föregående framhållits beträffande

övningar, avseende att vidmakthålla den genom en första utbildning grundlagda

tjänstbarheten, anser jag vidare, att repetitionsövningar böra införas

även för denna kategori. Visserligen måste varje system med

repetitionsövningar medföra vissa olägenheter för individen. Dessa olägenheter

torde emellertid icke i och för sig få vara bestämmande för övningsorganisationen

eller för de mot densamma avvägda ekonomiska förmånerna,

utan böra för statens vidkommande tagas i betraktande först i den mån

de kunna påvisas hava ett menligt inflytande på rekryteringen eller i

alltför hög grad framkalla officerares avgång ur reserven. Vad då först

beträffar rekryteringen, synes av tillgängligt statistiskt materiel framgå,

att de repetitionsövningar, som tidigare voro stadgade för nu ifrågavarande

reservpersonal, hade föga inflytande på rekryteringen. Under åren 1901 —

1914, då anställning såsom reservofficer var förenad med skyldighet att

fullgöra repetitionsövning om 6 månaders varaktighet, anställdes sålunda

^medeltal årligen 17 reservofficersaspiranter av i stat upptagna 20.

År 1915 sjönk antalet till 5, och från och med år 1918 har någon

rekrytering i enlighet med den år 1915 utfärdade, ännu gällande förordningen

praktiskt taget icke förekommit. Rekryteringen försämrades och

upphörde sålunda ungefärligen i samband med repetitionsövningarnas avskaffande,

vilket förhållande synes giva stöd åt den åsikten, att sagda

övningars utbytande mot en oproportionerligt stor grundläggande utbildning

utgjort huvudorsaken till organisationens misslyckande. Vad vidare

angår repetitionsövningarnas inverkan på avskedstaganden ur reserven,

inskränka sig påvisbara avgångar av denna orsak till ett fåtal.

Då jag finner reservofficerssakkunnigas ståndpunkt i förevarande hänseende

välgrundad, anser jag mig böra föreslå införande av två repetitionsövningar

i huvudsaklig överensstämmelse med deras förslag. Med hänsyn

till de svårigheter, vilka till följd av vissa organisatoriska förhållanden

säkerligen allt framgent bliva förenade med sjökommendering av reservpersonal

i större omfattning, håller jag emellertid före, att nu föreslagna

repetitionsövningar huvudsakligen böra få karaktären av kurser, omfattande

undervisning beträffande respektive vapens utveckling och användning samt

beträffande signalering, fartygsredogörelse m. m. I den mån praktisk

tjänstgöring ombord jämväl kan beredas, bör givetvis sådan anordnas.

Yad angår den tid, under vilken reservofficer av ifrågavarande kategori

s. 543 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj:ts proposition nr 20. 543

lämpligen bör kvarstå i reserven, anser jag, att nu gällande åldersgräns,

45 år, bör bibehållas.

Vad slutligen beträffar de ekonomiska förmånerna, torde pensionen, i

likhet med vad som här förut föreslagits för förtidsavgångna officerare,

böra bestämmas till GOD kronor, att utgå från och med 55 års ålder. I

övrigt tillstyrker jag revisionens förslag, med den jämkningen, att såsom

villkor för pensionens utgående bör sättas, att officer skall hava fullgjort

stadgade repetitionsövningar samt kvarstått i flottans reserv intill uppnådd

45 års ålder. Likaledes ansluter jag mig till revisionens förslag, att

reservofficer, som så önskar, må i stället för pension uppbära dennas

kapitaliserade värde, dock att tidpunkten härför synes böra bestämmas till

officerens avgång ur reserven, d. v. s. uppnåendet av 45 års ålder. Motsvarande

jämkning bör givetvis göras beträffande revisionens förslag om

utbetalning av sagda värde till anhöriga eller annan rättsinnehavare efter

avliden reservofficer.

Förutom ovan omnämnda ekonomiska förmåner torde en del andra fördelar

kunna tillerkännas reservpersonalen för att underlätta rekryteringen

från handelsflottan. Av dylika åtgärder, vilkas psykologiska inflytande icke

lärer böra underskattas, må framhållas vidgad rätt att utom tjänsten vid

vissa tillfällen bära uniform, kostnadsfritt tillhandahållande av efterhand

utkommande reglementen och instruktionsböcker, m. m.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknas av mig

till 18, vartill komma 2, avsedda att under viss del av sin anställningstid

tjänstgöra vid marinens flygkår.

Sekundofficerare.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av

tre särskilda kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i

reserven utnämnda. För dessa gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång likartade bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Av skäl som vid behandlingen av officersreserverna i det föregående

anförts, anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i de bestämmelser,

som för närvarande gälla beträffande de pensionsavgångna underofficerarna

(sekundofficerarna).

Yad angår de förtidsavgångna underofficerarna, har försvarsrevisionen

anfört, att dessa, liksom även de i reserven utnämnda, för närvarande vore

så fåtaliga, att de icke utövade något nämnvärt inflytande på personalbehovets

tillgodoseende. I samband med den av revisionen föreslagna

betydande reduktionen av underofficerskåren vore det därför nödvändigt

att tillföra densamma en talrik reserv av underofficerare med högre tjänstbarhet

än den, som det värnpliktiga underbefälet besutte. Utan en sådan

reserv kunde nämligen icke erforderlig och tillräckligt kvalificerad bemanning

säkerställas för de fartyg, som vid mobilisering skulle rustas.

Nuvarande

bestämmelser.

Pensionsavgångna.

Departementschefen.

Eörtidsavgångna

och

i reserven

utnämnda.

Försvarsrevisionen.

s. 544 Kontrollera mot PDF

544

Departements

chefen.

Förtids
avgångna.

Marinmyn
digheterna.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Enligt revisionens förmenande vore enda utvägen för organiserande av en

sådan reserv att väsentligt öka antalet förtidsavgångna och i reserven utnämnda

underofficerare samt att för dessa fastställa en viss tjänstgöringsskyldighet,

genom vilken förvärvad yrkesskicklighet kunde bibehållas. Rekryteringen

av reserven borde huvudsakligen ske genom att till flaggkorpraler

i reserven utnämna korpraler, som fyllt för befordran till flaggkorpral

stadgade fordringar och som efter slutad anställningstid önskade lämna

tjänsten. Flaggkorpral i reserven, som fullgjort stadgade tjänstgöringsomgångar,

borde kunna vinna befordran till underofficer av 2. graden,

sedan hans jämnåriga vid stammen vunnit befordran. Tjänstgöringsskyldigheten

i fred borde bestämmas till 60 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, varunder vederböiande

uppnådde 42 ars ålder, och skyldighet till krigs tjänstgöring föreligga

intill utgången av det år, varunder de uppnådde 55 års ålder. Till

llaggkoi pi al. som befordrats till underofficer av andra graden i reserven,

borde utgå ekiperingshjälp med 600 kronor. Reservunderofficerare, vilka

fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet, borde äga att vid uppnådda

55 års ålder komma i åtnjutande av årlig pension om 350 kronor eller,

därest de så önskade, vid 42 års ålder utfå pensionens kapitaliserade

värde. I händelse av dödsfall före uppnåendet av sistnämnda ålder,

borde sagda värde utbetalas till efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.

Ehuru revisionen behandlat frågorna om förtidsavgångna och i reserven

anställda underofficerare i ett samband, synes mig lämpligast att här till

en början upptaga frågan om de förtidsavgångna, med vilka jag åsyftar

dem, som avgått från beställning på stat antingen som sekundofficerare

(underofficerare) eller som för befordran till sekundofficerare kvalificerade

flaggkorpraler.

Marinmyndigheterna, som framhållit, hurusom det vore eu angelägenhet

a\ vikt att till avlöningskostnadernas nedbringande söka i möjligaste mån

inskränka antalet stamunderofficerare och att till ersättning härför åstadkomma

en pålitlig underofficersreserv, hava vidare anfört, att de förtidsavgangna

undeiofficerarnas antal vore sa fataligt, att de icke utövade något

större inflytande på personalbehovets tillgodoseende. Då någon direkt

anledning ej syntes föreligga att stimulera den extra avgången från underofficerskåren,

vore några ytterligare organisatoriska åtgärder icke av behovet

pakallade för ifrågavarande kategori av underofficerare i reserven.

De förtidsavgångna sekundofficerarna (flaggkorpralerna) torde i allmänhet

hava genom föregående aktiv tjänstgöring förvärvat sådan befälsvana

och tjänsteduglighet, att de intill 55 års ålder kunna anses fylla skäliga

fordringar å en reserv i egentlig mening, detta under förutsättning att

deras tjänstbarhet genom vissa återkommande övningar vidmakthålles. I

likhet med vad jag i det föregående föreslagit beträffande förtidsavgångna

officerare, anser jag tjänstgöringsskyldigheten böra bestämmas till 60 dagar

s. 545 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

545

under loppet av varje fyraårsperiod intill utgången av det år, varunder

vederbörande uppnår 40 års ålder.

Förtidsavgången flaggkorpral torde, i överensstämmelse med vad revisionen

föreslagit, böra erhålla eu ekiperingshjälp om (500 kronor. Pensionen

till sekundofficer i reserven torde böra fastställas till 400 kronor

— att utgå från och med 55 års ålder — eller samma belopp, som jag

i sådant hänseende föreslagit för sekundofficer i arméns reserv. Enahanda

pensionsförmån synes böra utgå till sekundofficer, vilken efter uppnådda

40 års ålder erhållit avsked från beställning på stat och därefter kvarstått

i flottans reserv intill 55 års ålder.

Beträffande rätt att utfå pensionens kapitaliserade värde synes böra

gälla vad i sådant hänseende i det föregående sagts i fråga om förtidsavgångna

officerare.

Det genomsnittliga antalet årligen förtidsavgångna sekundofficerare har av

mig beräknats till 5. Under förutsättning att medelåldern för inträde i

reserven är 30 år, skulle de förtidsavgångna sekundofficerarna i medeltal

komma att fullgöra 2 repetitionsövningar och antalet sekundofficerare i

repetitionsövning årligen komma att uppgå till 10.

Marinmyndigheterna hava i sitt yttrande framhållit, hurusom endast

en viss mindre del av mobiliseringsbehovet av underofficerare i reserven

kunde fyllas med pensionsavgångna och förtidsavgångna underofficerare,

varför en särskild organisation, som för närvarande helt och hållet saknades,

måste skapas för att tillföra reserven omedelbart dit utnämnda

underofficerare. Enligt ett vid myndigheternas yttrande fogat, inom marinstaben

upprättat utkast till en dylik organisation kunde rekryteringen av

reservunderofficerarna äga rum från någon av följande fyra manskapsgrupper.

Underofficerskorpral, som inom 3 år från den dag, hans konstitutorial

som sådan dagteclcnats, icke uppfyllt fordringarna för erhållande av fullmakt

på stat, borde — ehuru han ej befunnits lämplig för stambeställning

— kunna efter särskilt bedömande vinna inträde i reserven.

Underofficerskorpral, som under den treåriga konstitutorialtiden önskade

■avgå ur den aktiva tjänsten, borde likaledes, om han befunnes lämplig

och hade viss tid gjort underofficerstjänst (minst 12 månader, varav minst

6 månader å flottans fartyg), kunna vinna inträde i reserven.

Korpral, som fyllt fordringarna för befordran till underofficerskorpral och

som efter slutad anställningstid önskade avgå ur aktiva tjänsten, borde kunna

vinna inträde i reserven, sedan han dock först i egenskap av reservunder - officersaspirant fullgjort 12 månaders tjänstgöring i underofficer sbefattning.

Korpral, som — utan att hava genomgått under officer sskola — efter avslutad

anställningstid, önskade avgå ur den aktiva tjänsten, skulle efter att

hava genomgått utbildning i särskild reservunderofficersklass vid underofficersskola

och yrkesskola samt därpå i egenskap av reservunderofficersaspirant

tjänstgjort som underofficer, huvudsakligen ombord å fartyg,

vinna anställning i flottans reserv, om han befunnes därtill lämplig.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A höft. (Nr 20.) 212533 35

1 reserven

utnämnda.

Marinmyndigheterna.

s. 546 Kontrollera mot PDF

546

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För vidare befordran inom reserven borde förutsättas visst antal tjänsteår

och viss tids frivilligt fullgjord repetitionsövning.

Alldenstund de pensionerade underofficerarna i allmänhet, liksom de

förtidsavgångna i många fall, vore mera till åren komna personer och

därför mindre lämpliga för tjänst ombord, måste i stället de i reserven

utnämnda underofficerarna avses för dylik tjänst. Deras tjänstgöringsskyldighet

borde då ej utsträckas längre, än att de kunde anses under

densamma dels innehava en för sjötjänst lämplig levnadsålder och dels

bibehålla förvärvad sjömilitär rutin och yrkesvana. Med hänsyn härtill

borde avskedsåldern sättas till 45 år eller samma ålder, som gällde för

flottans reservofficerare.

De reservunderofficersaspiranter, som enligt den sålunda skisserade

organisationen vunne anställning såsom reservunderofficerare, bleve jämförelsevis

ringa och därför i allmänhet mindre omtänksamma med en på

en gång mottagen större summa. De skulle i de flesta fall vid avgången

från flottan ännu icke hava erhållit någon plats, utan söka sådan, vilket

kunde förorsaka, att de skingrades åt olika håll, och stundom skulle de

måhända vara sinnade att helt försvinna. Detta talade för att ett utbetalande

en gång för alla av en viss större summa icke borde äga rum

vid utnämningen till reservunderofficer, utan borde eu del av den för

ändamålet anslagna summan utbetalas vid nu sagda utnämning och den

återstående delen vid uppnådda 45 års ålder. Den sammanlagda summans

storlek syntes böra bestämmas till 1,500 kronor, varav 1,000 kronor

lämpligen borde utbetalas vid utnämningen i reserven och återstående

500 kronor vid uppnådda 45 års ålder.

Samtlig här ifrågavarande personal borde, såsom ock försvarsrevisionen

förutsatt, erhålla en ekiperingshjälp om 600 kronor.

Vad slutligen anginge de yrkesavdelningar inom underofficersreserven,

som borde ifrågakomma, ansåge myndigheterna, att dessa borde inskränkas

till däcksavdelningen och maskinavdelningen. Reservpersonal för ekonomiavdelningen

kunde nämligen med jämförelsevis mindre svårigheter fyllas genom

konstruering, och vad beträffade hantverksavdelningen (rustmästare, torpedmästare

o. s. v.), måste personalen vara så fullkomligt hemmastadd med

sin yrkesgrens materiel, vilken vore underkastad ständig utveckling, att

yrkets utövande knappast i större omfattning kunde anförtros åt reservpersonal.

Även inom däcks- och maskinavdelningarna måste en förenkling äga

rum, då någon utbildning för reserven av undervattensbåtpersonal, torpedstyrmän,

radiostyrmän o. s. v. icke kunde förutsättas. Utbildningen borde

därför inskränkas till att av förutvarande artillerimatroser utbilda artillerikonstaplar

i reserven, av förutvarande signalmatroser, torpedmatroser,

undervattensbåtmatroser och radiomatroser utbilda styrmän i reserven, av

förutvarande minmatroser utbilda minkonstaplar i reserven samt av förutvarande

skeppseldare, torpedeldare och undervattensbåteldare utbilda maskinister

i reserven.

s. 547 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

547

Utbildningen bolde vidare åsyfta att göra bär ifrågavarande reservpersonal

duglig till vanlig underofficersvakttjänst å däck eller i maskinanläggning

samt till att bestrida drabbningspost såsom artillerikonstapel, styrman,

minkonstapel eller maskinist å andra stridsfartyg än övervattenstorpedfartyg

och undervatten sfartyg samt å trängfartyg.

Till sist hava myndigheterna framhållit, att spörsmålet om en underofficersreserv

vore av synnerligen svårlöst beskaffenhet, och att erfarenhet

å detta område saknades inom flottan. Ytterligare utredning vore därför

av nöden, varjämte varsamhet borde iakttagas i avseende å reduktion av

underofficerskårens stamkader, innan verkningarna av en ny reservorganisation

kunde överblickas.

I skrivelse den 19 december 1923 hava marinförvaltningen och chefen

för marinstaben avgivit utlåtande över flottans skolsakkunnigas förslag

rörande utbildning av sjömanskårens manskap och därvid jämväl framlagt

en preliminär plan för ifrågavarande utbildning. Utbildningen till reservsekundofficer

skulle enligt nämnda utlåtande icke komma att kräva särskild

skolanordning, då nämligen ettårig underofficersutbildning (lägre klassen

i underofficer sskolan jämte för respektive yrkesgren föreskriven yrkesutbildning)

borde, såsom denna utbildning enligt det framlagda förslaget

vore avsedd att anordnas, komma att omfatta vad som borde krävas för

att bliva reservunderofficer.

Tydligtvis måste största delen av den erforderliga sekundofficersreserven

fyllas medelst i reserven utnämnda sekundofficerare och flaggkorpraler.

Om här bortses från de fåtaliga underofficerare av 3. graden, vilka till

följd av bristande kompetens för stamanställning erhållit anställning endast

i reserven, saknas för närvarande helt och hållet en dylik reservorganisation.

De grundläggande fordringar, som böra uppställas för anställning

som sekundofficer i reserven, synas böra avse viss genomgången

sekundofficersutbildning jämte viss tids tjänstgöring som sekundofficer.

Såsom av det föregående framgått, kunna förefintliga svårigheter med

avseende på organiserandet arv en officersreserv i viss mån mötas genom

att öppna en rekryteringskälla från handelsflottan. Eu dylik rekrytering

låter sig däremot icke lämpligen åvägabringa, i vad angår sekundofficerskåren

i reserven, varför man i fråga om denna endast har att räkna med

rekrytering från sjömanskåren.

Det synes härvidlag vara ett givet önskemål att, såsom ock försvarsrevisionen

förordat, som villkor för anställning i reserven fordra fullständig

sekundofficersexamen. Under förutsättning av genomförd likvärdighet mellan

å ena sidan flottans sekundofficersskola och å andra sidan vissa examina

i navigationsskola skulle i så fall den på denna väg erhållna sekundofficersreserven

för flottan inriktas på anställning inom handelsflottan efter

avgång från aktiv tjänst inom örlogsflotta^ Fördelen av att flottans reservpersonal

i sitt borgerliga yrke i största möjliga utsträckning fortfarande

ägnar sig åt sjömansyrket torde vara uppenbar.

Mar inför vattningens

och

chefens för

marinstaben

gemensamma

utlåtande den

19 december

1923 angående

flottans skolsakkunnigas

betänkande.

Departements

chef en.

s. 548 Kontrollera mot PDF

548

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Med hänsyn emellertid till osäkerheten, huruvida överhuvudtaget en tillräcklig

rekrytering på angivna sätt kan erhållas, torde samtliga de av

marinmyndigheterna anvisade rekryteringskällorna från sjömanskåren höra

hållas öppna och sålunda väg böra beredas jämväl för annan korpral än

den, som avlagt fullständig sekundofficersexamen vid flottan, att efter viss

genomgången särskild klass i sekundofficersskola vinna anställning som

reservsekundofficersaspirant. I det föregående har omförmälts, att enligt

den av marinmyndigheterna framlagda preliminära planen den teoretiska utbildningen

för anställning som sekundofficer i reserven förutsattes förlagd

till sekundofficersskolans lägre klass.

Huru nämnda utbildning än ordnas, torde efter densammas avslutande

viss tids tjänstgöring i sekundofficer tillkommande befattning vara

behövlig. Denna tjänstgöring kan förrättas antingen i egenskap av korpral

med kvarstående å sjömanskårens stat eller i egenskap av reservsekundofficersaspirant.

I båda fallen kunna tydligtvis vissa svårigheter i befälsförliållande

uppstå med hänsyn till jämnåriga eller äldre korpraler.

Dessa svårigheter torde dock ej vara av den art, att de icke på ett eller

annat sätt kunna överkommas. Frågan torde böra underkastas vidare

prövning. Emellertid anser jag lämpligast att i de kostnadsberäkningar,

som åtfölja föreliggande förslag, beräkna kostnader för ett visst antal

aspiranter.

Vad angår repetitionsövningar för i reserven utnämnda sekundofficerare,

synas dylika böra ordnas efter enahanda grunder, som för i reserven

utnämnda officerare föreslagits.

Vad slutligen beträffar ekonomiska och andra förmåner, torde ifrågavarande

sekundofficerare (flaggkorpraler) böra komma i åtnjutande av

motsvarande sådana förmåner som de förtidsavgångna.

Det årligen erforderliga antalet reservsekundofficersaspiranter har av mig

beräknats till 15.

Jag anser mig slutligen böra betona, att organiserandet av officers- och

sekundofficersreserver, på sätt ovan föreslagits, innebär en nyhet inom

flottan och att sålunda erfarenhet saknas, huruvida överhuvudtaget tillräcklig

rekrytering på sådant sätt låter sig åvägabringa.

Da flottans av mig föreslagna organisation vid mobilisering bygger på

ett vidsträckt användande av reservpersonal, utgör givetvis en tillfredsställande

rekrytering ett villkor för organisationens genomförande. Skulle

denna rekrytering visa sig bliva i ett eller annat hänseende kvantitativt

eller kvalitativt otillräcklig, lärer frågan om reservorganisationen i hela dess

vidd få upptagas till förnyad prövning, eventuellt i samband med spörsmålet

om förändrad avvägning mellan å ena sidan stampersonal och å

andra sidan reservpersonal.

s. 549 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr JO. 549

Underbefäl.

Under avdelningen »Lantförsvaret» bär jag förordat vissa åtgärder i

syfte att tillföra armén en reserv av »jordavlönat» underbefäl. Ehuruväl

vad jag i sådant hänseende anfört endast i ringa mån torde äga motsvarande

tillämpning för flottans vidkommande, anser jag mig dock böra

föreslå, att medel beräknas jämväl för anställande av dylikt underbefäl i

flottans reserv. För ändamålet torde ett årligt belopp av högst 40,000

kronor för flottan och kustartilleriet tillsammans få anses vara tillfyllest.

Mariningenjörer.

Mariningenjörkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången, förtidsavgången

och i reserven utnämnd personal.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet

och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser som

för motsvarande kategori officerare. Marinöverdirektör är skyldig att kvarstå

i reserven till fyllda 70 år, övriga till 65 år.

Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att extra mariningenjör,

vilken under två år tjänstgjort vid flottan i denna egenskap och

icke omedelbart därefter vinner anställning vid stammen, är skyldig att

mottaga utnämning till mariningenjör av 2. graden i reserven. Så länge

han arbetar uti den tekniska delen av maskin- eller fartygsingenj örens

yrke, fortfar han emellertid att vara berättigad att söka anställning vid

mariningenjörkårens stam. Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla

enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare. I reserven

utnämnd mariningenjör meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det år,

varunder han fyller 40 år, samt kommer vid uppnådda 55 års ålder i

åtnjutande av en årlig pension av 500 kronor.

Med avseende å de sålunda för mariningenjörkåren i flottans reserv

gällande bestämmelserna har försvarsrevisionen icke föreslagit annan ändring,

än att i reserven utnämnd mariningenjör borde vara tjänstgöringsskyldig

till och med utgången av det år, varunder han fyllde 42 år, d. v. s. till

värnpliktstidens utgång.

Yad beträffar pensionsavgångna mariningenjörer, finner icke heller jag

anledning föreslå någon ändring i gällande bestämmelser.

De förtidsavgångna mariningenjörerna torde, med anledning av sin för

verksamhet inom det tekniska området synnerligen grundläggande utbildning,

jämväl i det civila livet i allmänhet ägna sig åt dylik verksamhet.

Någon vidmakthållande militär utbildning av den beskaffenhet, som i det

föregående föreslagits för motsvarande kategori inom officers- och sekundofficerskårerna,

finner jag därför icke anledning föreslå. Till följd härav

anser jag mig icke heller böra för ifrågavarande personalkategori förorda

några pensionsförmåner, utom såvitt avser de mariningenjörer, vilka efter

Nuvarande

bestämmelser.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

s. 550 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

bestämmelser.

Försvar srevisionen.

550 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

uppnådd 40 ars ålder avgatt från beställning på stat. Dessa ingenjörer

synas emellertid rättvisligen böra tillerkännas pension till samma belopp,

som för förtidsavgångna reservofficerare föreslagits, nämligen 600 kronor.

Vad slutligen angår de i reserven utnämnda mariningenjörerna, föreligger

på nyss angivna skäl icke heller anledning att införa någon övningsorganisation

för dem.

Med hänsyn till dylika mariningenjörers synnerligen omfattande grund1

äggan de utbildning, vilken för dem inneburit eu icke oväsentlig personlig

uppoffring, som kommit staten till fromma, anser jag, att de nu gällande

pensioneringsbestämmelserna böra jämkas därhän, att pensionen bestämmes

till samma belojip, som föreslagits för de förtidsavgångna, eller 600 kronor,

samtidigt som tiden för ifrågavarande personals kvarstående i reserven

bör utsträckas med ytterligare 3 år, utöver vad revisionen föreslagit, sålunda

intill utgången av det år, varunder 45 års ålder uppnås.

Marinintendenter.

Aven marinintendenturkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången,

förtidsavgången och i reserven utnämnd personal.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet

och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare. Ifrågavarande personal är skyldig

att kvarstå i reserven intill fyllda 70 år.

Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att av de ynglingar,

som genomgått ettårig kurs som marinintendentselever och som därtill

förklara sig villiga, uttages ett i kommandoväg bestämt antal för utbildning

i eu ettårig aspirantkurs till marinunderintendenter i flottans reserv.

Till marinintendent i reserven kan också utnämnas aspirant, som blivit

godkänd i första men icke i andra årets aspirantkurs. I reserven utnämnda

marinintendenter äro skyldiga att på kallelse inställa sig till en

sex månaders repetitionsövning, som förlägges till 3., 4. eller 5. året

efter inträdet i reserven. Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla

enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare. I reserven

utnämnd marinintendent meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det

år, varunder han fyller 40 år, och kommer vid uppnådda 55 års ålder

i åtnjutande av en årlig pension om 300 kronor.

I ö^ erensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om mariningenjörer

i reserven, har revisionen föreslagit, att jämväl pensionen för i reserven

utnämnd marinintendent borde ökas från 300 till 500 kronor. I

övrigt hade revisionen icke någon annan ändring att föreslå i nu gällande bestämmelser,

än att tjänstgöringsskyldigheten även för denna personal borde,

i likhet med vad som föreslagits för i reserven utnämnda mariningenjörer,

utsträckas till att omfatta det år, varunder vederbörande uppnådde 42 års

ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 0t)l

Yad beträffar pensionsavgångna marinintendenter, saknar jag i likhet Departementsnivå

revisionen anledning att ifrågasätta någon ändring i gällande org.i

nisation.

Yad åter angår de förtidsavgångna, anser jag mig på skäl, som vid behandlingen

bland annat av offieersreserverna framhållits, böra föreslå införande

av pension till ett belopp av 600 kronor för de marinintendenter, vilka

efter uppnådd 40 års ålder avgått från beställning på stat och därefter

kvarstått i reserven intill den levnadsålder, som för ifrågavarande personalkategori

nu är föreskriven.

De grundsatser, vilka varit vägledande för det i det föregående framlagda

förslaget till övningsorganisation för reservofficerare, torde vara tilllämpliga

jämväl å de vid yngre år förtidsavgångna marinintendenterna.

Då ifrågavarande spörsmål för marinintendenterna torde böra lösas på ett

från organisationen av sjöofficersreserverna skiljaktigt sätt, finner jag icke

anledning att här närmare ingå på detsamma. Emellertid har jag i kostnadsberäkningarna

upptagit ett belopp, avsett att täcka kostnaderna föi

förtidsavgångna marinintendenters repetitionsövningar, därvid jag utgått

från en sammanlagd övningstid, intill 40 års ålder, av 6 månader.

Yidkommande slutligen de i reserven utnämnda marinintendenterna anser

jag mig böra föreslå en höjning av pensionsbeloppet till 600 kronor

samt har i övrigt endast den ändringen att föreslå, att ifrågavarande intendenter

i likhet med motsvarande kategori inom officerskåren och mariningenjörkåren

skola kvarstå i reserven intill utgången av det ar, varunder

de uppnå 45 års ålder.

Marinläkare.

Marinläkarkåren i flottans reserv utgöres under fredstid av endast två

särskilda personalkategorier, nämligen pensionsavgången personal samt i

reserven förordnad personal.

Till kåren räknas även sådana läkare, som vid mobilisering blivit konstituerade

eller anställda i reserven.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende a tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgang i huvudsak enahanda

bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.

Förordnande som marinläkare i flottans reserv kan på ansökan erhållas:

dels av marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat efter utgången

av den tid, för vilken han varit förordnad till beställning i

stammen,

dels av annan beställningshavare vid marinläkarkåren, som före uppnådd

pensionsålder avgår från anställning vid stammen,

dels ock av vid marinläkarkåren ej anställd legitimerad läkare, som fullgjort

vapenövning såsom värnpliktig.

Marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat, som före utgången

av den tid, för vilken han blivit förordnad, erhåller avsked från sin an
-

s. 552 Kontrollera mot PDF

Försvars
revisionen.

Departements

chefen.

552 Kungl. Ma.j:ts proposition nr 20.

ställning vid stammen, är skyldig att inträda i motsvarande befattning i

flottans reserv samt därstädes kvarstå intill utgången av nämnda tid.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och ersättning under tjänstgöring

gälla för ifrågavarande personal enahanda bestämmelser som för den pensionsavgångna

personalen. Avgång ur reserven äger rum vid utgången av

det år, varunder vederbörande fyller 55 år. Rätt till pension av 500

kronor tillkommer vid avskedet den, som tillhört marinläkarkåren i flottans

stam eller reserv under sammanlagt minst 20 år och därav under minst

3 år varit anställd såsom läkare eller stipendiat i stammen.

Beträffande de för marinläkarkåren i flottans reserv sålunda gällande

bestämmelserna har försvarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå.

Icke heller jag ifrågasätter någon ändring i hithörande bestämmelser,

utom i vad angår storleken av pensionsbeloppet, vilket, i likhet med vad

som föreslagits för övriga personalkategorier med officers tjänsteställning,

torde böra höjas till 600 kronor.

Ib Do värnpliktiga och deras redovisning.

1. Allmänna synpunkter.

I den vid försvarsrevisionens betänkande fogade socialdemokratiska reservationen

har för flottans vidkommande bland annat föreslagits eu organisation,

byggd huvudsakligen på stambemanning. Den inom flottan redan

tidigare upptagna frågan om stambemanning eller stambemanning i förening

med värnplikt har därigenom tilldragit sig ökat intresse, och flottans

stationsbefälhavare hava i sina till marinmyndigheterna avgivna yttranden

föreslagit närmare utredning i ärendet. Marinmyndigheterna i sin ordning

hava i en särskild till sitt yttrande fogad, av chefen för marinstaben utarbetad

bilaga närmare undersökt, vilka fördelar ocli olägenheter vore förenade

med den i förenämnda reservation föreslagna organisationen, jämförd

med en organisation med stambemanning och 350 dagars värnplikt, och

därvid visserligen icke kunnat godtaga det av reservanterna föreslagna sättet

för stambemanningsfrågans lösande men samtidigt uttalat, att denna fråga

borde underkastas en ingående och allsidig utredning, därvid framför allt

sikte borde tagas på rekryteringens säkerställande, vare sig genom ökat

antal skeppsgossar eller genom andra medel. En dylik utredning har

sedan blivit verkställd inom försvarsdepartementet.

Innan jag närmare ingår på denna utredning, anhåller jag att få redogöra

för de socialdemokratiska reservanternas uppfattning av frågan, därvid jag

erinrar om att reservanterna förklarat sig i ett system med värnplikt överhuvudtaget

icke kunna godtaga en längre fredstjänstgöringstid än 240 dagar,

alltså väsentligt understigande ett år. De fördelar, som stode att vinna,

därest örlogsflottans manskapsbehov i fredstid fylldes enbart med stampersonal,

vore enligt reservationen i korthet följande. Eartygsbesättningar, sammansatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj ds proposition nr JO.

r>53

av stammanskap jämte vid mobilisering inkallade f. d. stamanställda, kunde

ernå eu fastare inre halt, än vad fallet bleve, då värnpliktiga i stort antal

inginge i desamma, och därigenom kunde behovet av underofficerare och

flaggkorpraler minskas. Vidare kunde fartygsbesiittningarna sammanhållas

under längre tider, varigenom vunnes högre grad av krigsberedskap och

större kontinuitet i utbildningen. En ökad samhörighetskänsla mellan

personal av alla grader samt ökat arbetsintresse kunde ock ernås. Med

det av reservanterna förutsatta fartygsbeståndet skulle — om värnpliktssystemet

tillämpades — endast eu del av de sjömanshusinskrivna bliva

inkallade, vilket kunde medföra svårighet vid inkallelserna. Och även med

den av dem som längst förutsatta fredstjänstgöringstiden för värnpliktiga

måste inkallelserna på ett eller annat sätt ske i två omgångar om året,

vilket bleve förenat med olägenheter för utbildningen. Detta undvekes

vid ett stambemanningssystem. De allvarligaste skäl, som kunde anföras

emot en enbär stamorganisation, vore osäkerheten i fredstid, om rekryteringen

sloge fel, samt svårigheten att vid mobilisering förse örlogsflottan

med erforderlig kvalificerad bemanning. Bekryteringssvårigheterna komme

dock att minskas genom den stora inskränkning bland de fast anställda,

som förutsattes för hären, och dessutom borde manskapets helga löner medföra

god tillströmning. För vinnande av ytterligare säkerhet i förevarande

avseende borde emellertid ett visst antal å sjömanshus inskrivna sjömän reserveras

för att — om stammanskapets vakanser överstege förslagsvis 5 % —

inkallas att fylla de vakanta platserna. Den befarade bristen vid mobilisering

borde kunna undvikas genom att ett stort antal lijälpfartyg förhyrdes

eller rekvirerades med sina ordinarie besättningar, varjämte en hel del

befattningar kunde fyllas av sjöfolk utan föregående fredsutbildning i örlogsflottans

tjänst. Vidare borde flottan tillhörande f. d. fast anställda i

landstormsåldern tagas i anspråk för kustsignalväsendet m. m. Kostnaden

för en organisation med enbart stambemanning, tillämpad på den av reservanterna

förutsatta flottan, beräknades av dem till 750,000 kronor mera

än för en organisation, byggd jämväl på värnplikt.

Marinmyndigheterna hava givit sin fulla anslutning till de skäl, som

reservanterna framfört för stamorganisationen i fråga, och uttalat, att förslaget

tillvunnit sig betydande och berättigat intresse. Chefen för marinstaben

har emellertid i förutnämnda av honom utarbetade bilaga till närmare

granskning upptagit de skäl, som reservanterna själva anfört mot

organisationen, och i huvudsak framhållit följande. Vad först beträffade

osäkerheten i fredstid, om rekryteringen sloge fel, saknades ej erfarenhet

inom flottan, där alltsedan båtsmanshållets avskaffande i mitten av 1880- talet sjömanskårens organisation varit föremål för upprepade ändringar,

åsyftande bland annat att säkerställa rekryteringen. Försöken hade ej krönts

med framgång, och bemanningsfrågan hade förorsakat de allvarligaste bekymmer.

Först efter år 1908, då värnpliktstjänstgöringen utsträcktes till

300 dagar, hade det inträtt en ljusning i bemanningsfrågan och viss stadga

s. 554 Kontrollera mot PDF

554

Kungl. Maj:ts proposition nr 2U.

i örlogstjänsten. Erfarenheten hade givit vid handen, att det varit de

ekonomiska konjunkturerna på arbetsmarknaden, som utgjort den förnämsta

regulatorn av tilloppet till sjömanskåren. Hade icke löneökningar tillräckligt

snabbt kunnat anpassas, så hade vakanserna antingen ej kunnat fyllas eller

ock fyllts genom antagning av mindrevärdiga element, en åtgärd vars följder

vid flerfaldiga tillfällen gjort sig bittert påminda. Fördenskull hade en

ren stamorganisation enligt hos oss hittills tillämpade grunder visat sig

sakna den erforderliga smidigheten. Organisationen hade därför måst

kompletteras av värnplikten, vilken lämnat den utfyllnad i personalbehovet,

som varit nödvändig för att överhuvudtaget möjliggöra fredstjänstens upprätthållande.

Att den jämväl varit en oumbärlig förutsättning för att vapnet

i krigstid skulle kunna fylla sina uppgifter läge i öppen dag och bekräftades

tillfullo av erfarenheterna från flottans mobilisering under världskriget.

Då genom 1914 års värnpliktslag fredstjänstgöringen utsträcktes till

360 dagar, kunde de värnpliktiga bibringas fullgod utbildning som akterliandsmän,

varigenom flottans krigsberedskap ytterligare stärktes. Emellertid

saknades en på fredsförhållanden grundad erfarenhet om verkan av eu

tjänstgöringstid om 360 dagar, då nämligen — efter upphörandet med

utgången av år 1918 av flottans mobilisering — organisationen underkastats

oupphörliga rubbningar genom hemförlovningar, överföring till hären,

nedsättningar i tjänstgöringstid m. in. Allt detta i förening med den omständigheten,

att stamrekryteringen icke för närvarande erbjöde svårighet,

förklarade, att kravet på enhetlig stamorganisation nu så kraftigt framträtt.

Emellertid hade i verkligheten svårigheterna att hålla sjömanskåren fulltalig

visat sig vara mycket stora. Såvida ej manskapets löneförmåner kunde

hastigt anpassas efter konjunkturerna på arbetsmarknaden, kunde ej heller

säkerhet vinnas för eu kvantitativt och kvalitativt fullgod rekrytering, vartill

för övrigt fordrades åtskilliga åtgärder för höjande av manskapets trevnad

i land m. m. Enligt reservanternas förslag skulle visst antal sjömanshusinskrivna

inkallas, därest antalet vakanser i sjömanskåren överskrede 5 %.

En dylik inkallelse bleve emellertid svår att utföra och finge gärna eu

karaktär av godtycklighet. Vad anginge säkerställandet vid mobilisering

av kvalificerad bemanning för örlogsflotta!!, byggde reservanternas förslag

på att vakanser i fredstid icke förefunnes i sjömanskåren. Dylika kunde

dock e>j undvikas och borde normalt beräknas till över 20 %. Till följd

härav erhölles icke heller tillräckligt antal f. d. stamanställda bland de värnpliktiga.

Reservanterna hade framhållit, att man av en längre tid tjänstgörande

stamanställd kunde uttaga högre arbetsprestation än av en värpliktig,

samt att den förre jämväl ägde större intresse att tillvarataga statens ägodelar

än den senare. Chefen för marinstaben ansåge, att sistnämnda antagande

svårligen kunde ledas i bevis, ty det förutsatte, att ambitionskänslan

skulle vara högre utvecklad hos de stamanställda än hos övriga

medborgare. Vad anginge frågan om arbetsprestationer, ägde den unge

18-ange rekryten ingalunda eu 20—21-årig värnpliktigs kroppskrafter och

s. 555 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 555

uthållighet. I vissa fall ägde det sill riktighet, att den stamanställde genom

större intresse för tjänsten, bättre utbildning och kanske också högre

intelligens i längden kunde utföra ett bättre arbete än eu mindre intresserad

värnpliktig. Men kroppskrafterna och uthålligheten stode i intimt samband

med varandra, och vid sådana tillfällen, där kraft och uthållighet spelade

eu avgörande roll, såsom under strid eller vid arbeten, där det gällde eu

insats för att på kortaste tid nå ett viktigt mål, toge den större styrkan

med naturnödvändighet ut sin rätt. Med den högre åldern hos de sjömanshusinskrivna

eller kustbefolkningen tillhörande värnpliktiga, vilka vore

att betrakta som ett av de yppersta sjömannamaterial som förefunnes, följde

oftast en vana vid arbete och förmåga av självständigt tänkande för dettas

utförande, som vore avsevärt större än hos unga stamanställda. Slutligen

måste framhållas, att kostnaderna för organisationen vid ett stamsystem

bleve större, än vad reservanterna beräknat.

Vad härefter angår den ingående undersökning i fragan, vilken blivit verkställd

inom departementet, har densamma givit till resultat följande synpunkter,

vartill jag i allt väsentligt ansluter mig.

Även vid en organisation med stambemanning bör man ej helt avsäga

sig utnyttjandet i fredstid av värnpliktiga, utan söka tillgodogöra sig vissa

särskilt utbildade värnpliktiga, såsom sjökaptener, styrmän, övermaskinister

och maskinister, i och för utbildning till värnpliktigt underbefäl, erforderliga

bland annat för rekrytering av reservofficersaspiranter, ävensom visst antal

värnpliktiga ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare. För att

stambehovet icke skall i onödigt hög grad ökas, bör man dessutom begagna

sig av värnpliktiga för den rena handräckningstjänsten å stationerna. Återstoden

av bemanningsbeliovet skulle kunna ifrågasättas att fyllas med enbart

stam.

En jämförelse mellan ett stamsystem, sådant jag nu angivit, och eu organisation

med stam och värnplikt enligt i huvudsak för närvarande hos oss

gällande grunder giver vid handen, att det, om icke under alla förhållanden,

dock i de flesta fall kan förutsättas, att stamanställda matroser med jämförelsevis

god avlöning lämna bättre arbetsresultat än värnpliktiga, som göra

tjänsten av tvång. Det kan också antagas, att besättningar, sammansatta

av stammanskap och vid mobilisering inkallade f. d. stamanställda, äro till

duglighet och sammanhållning överlägsna besättningar, sammansatta av stam

och värnpliktiga, till följd varav behovet av sekundofficerare och flaggkorpraler

bör kunna nedbringas något, om det också är svårt att angiva

en beräkning härutinnan. I stamsystemet undvikes eu tidsödande rekrytutbildning

för ett stort antal värnpliktiga, varigenom större hänsyn kan

tagas till stammens utbildning och instruktörernas tjänsteintresse lättare upprätthålles.

Med den omfattning av flottan, som nu av mig förutsättes, fordras i eu

organisation med stam och värnplikt omkring 1,800 man meniga, stam,

samt i ett stamsystem omkring 1,000 man mera. För att erhålla denna

s. 556 Kontrollera mot PDF

556

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

utfyllnad kunna två vägar anlitas. Antingen kan sjömanskåren tillföras eu

särskild på kortare tid anställd stam, som icke avses för vidareutbildning

till korpral o. s. v., eller också kan hela stammen behålla sin nuvarande

karaktär med avseende på anställningstid samt utbildning»- och befordnngsutsikter

men med utbildningen och befordran till korpral fördröjda,

så att ett ökat antal årsklasser meniga erhålles.

Båda vägarna äro förenade med olägenheter. Det förstnämnda alternathet

kan förväntas tillföra flottan eu personalkategori, innehållande mindre

önsk\ ärda element, varav flottan tidigare haft mycket ogynnsam erfarenhet.

Det andra alternativet behöver icke ur flottans synpunkt i och för sig

medföra större olägenheter, men förutsätter utbildnings- och befordringsförliållanden,

som vid jämförelse med kustartilleriet och armén te sig synnerligen

ogynnsamma och som därför måste befaras komma att väsentligt försvåra

rekryteringen. Detta senare alternativ är dock att förorda. Manskap vid

flottan skulle med tillämpning av detsamma komma att stå i tjänst 4 år

(f. d. skeppsgossar 3 ar) före befordran till korpral. Vidarebefordran

skulle på motsvarande sätt bliva framskjuten. Vid valet av detta alternativ

torde det emellertid vara nödvändigt att genom vissa löneförhöjningar

i löneklasserna för flottans manskap åstadkomma rättvisa i avlöningshänseende

mellan manskap vid flottan, kustartilleriet och armén.

Vid ett stamsystem är eu garantibestämmelse, som möjliggör inkallandet

av värnpliktiga i händelse av felslagen rekrytering, ofrånkomlig. Varmast

tillhands ligger det härvidlag att inkalla de sjömanshusinskrivna sjömännen.

Men detta skulle, som chefen för marinstaben påvisat, medföra stora svårigheter,

enär ifrågavarande värnpliktiga ofta inskrivas utan personlig inställelse

och stundom infinna sig med flera års försening. Att utvälja erforderligt

antal bland dem, som verkligen inställa sig, skulle innebära en orättvisa

mot dessa och kunna leda till minskning i deras antal. Att åter utvälja

dem, som äro födda under vissa av årets månader, vore också

godtyckligt. Man kunde visserligen inkalla dem, som hava viss högre sjöfartstid,

och söka sätta tidsgränsen så, att antalet värnpliktiga sannolikt

komme att motsvara det väntade antalet vakanser bland stammen, men

härvidlag vållas olägenheter i fall av överskott eller underskott. Allt

detta leder till att man torde böra helt avstå från de sjömanshusinskrivna

(allmän tjänst) och i stället söka vakansersättningen från härens rullföringsområden

(sjötjänst). Ofta äro de till sjötjänst inskrivna värnpliktiga, som

aro besättningsmän å kustfartyg, fiskare o. s. v., lika lämpliga för flottans

tjänst som de sjömanshusinskrivna sjömännen, och i varje fall äro de

långt mera påräkneliga vid mobilisering. Det skulle dock innebära eu

''iss egendomlighet att för flottans vidkommande avstå från de sjömanshusinskrivna

sjömännen och i stället inkalla värnpliktiga från arméns rullf

öringsområden.

Ett tillämpande av stamsystemet i stället för systemet stam och värnplikt

for en flotta av den ungefärliga omfattning, som nu förutsättes,

s. 557 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 20. 557

skulle enligt utförda beräkningar och beroende på vissa olika förutsättningar

medföra eu merkostnad av 700,000—1,200,000 kronor.

Den gjorda utredningen giver alltså vid lianden, att för flottans vidkommande

ett stamsystem låter sig genomföra, under vissa förhållanden

även med fördel. Men systemets nackdelar, nämligen den allvarliga fara

för sjöförsvarets effektivitet, som uppstår, om rekryteringen slår fel, fördröjningen

i stammanskapets utbildning och befordran, vilken är ägnad

att försvåra rekryteringen samt den ökade kostnaden, lägga dock så besvärliga

hinder i vägen, att i valet mellan en organisation, byggd på stambemanning,

samt en organisation, grundad på stambemanning och 350

dagars värnplikt, företräde måste lämnas åt den sistnämnda.

Frågan kommer emellertid i annat läge, därest kortare fredstjänstgöring,

än nyss sagts, skulle förutsättas för flottans värnpliktiga. Därmed skulle

nämligen uppkomma dubbla inkallelser, minskad krigsberedskap, forcerade

övningar, besättningsombyten och flera andra olägenheter, som flottan fått

vidkännas under nu rådande provisorium.

På grund av vad den i ämnet verkställda utredningen sålunda givit vid

handen, och då jag, såsom av det följande (sid. 563) framgår, anser mig böra

föreslå eu fredstjänstgöringstid för flottans värnpliktiga om 350 dagar, finner

jag mig ock böra, i likhet med revisionen och marinmyndigheterna förorda,

att flottans nuvarande, på stam och värnplikt grundade personalorganisation

bibehålies, och detta så mycket mera som ett på lång erfarenhet byggt

system icke bör övergivas, såvida ej påtagliga bevis finnas för att vad som

sättes i dess ställe erbjuder full trygghet för tillgodoseende av krigs- och fredstjänstens

krav.

2. Yärnpliktiga i allmänhet.

Enligt 1914 års värnpliktslag tilldelas marinen:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart (allmän tjänst);

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser, som

Konungen meddelar (allmän tjänst); samt

c) å sjömanshus ej inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen behövliga,

till det antal, Konungen bestämmer (sjötjänst, stationstjänst eller

kustartilleri tjänst).

Då jag längre fram kommer att till behandling upptaga frågan om värnplikten

vid kustartilleriet, berör jag i detta sammanhang endast de för

tjänst vid flottan erforderliga värnpliktiga.

Medan de allmän tjänst tilldelade värnpliktiga (å sjömanshus inskrivna)

tillhöra de under marinens myndigheter lydande sjörullföringsområdena,

redovisas de till sjö- och stationstjänst inskrivna värnpliktiga inom arméns

rullföringsområden. De sjötjänst tilldelade avses huvudsakligen att utfylla

flottans behov av värnpliktiga för tjänstgöring å flottans fartyg, i den mån

Uttagningen

Nuvarande

organisation

s. 558 Kontrollera mot PDF

558

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Försvars
revisionen.

Marin
myndig
heterna.

behovet icke lämpligen kan fyllas av de allmän tjänst tilldelade, medan de

stationstjänst tilldelade, vilka till eu del utgöras av yrkesmän av olika slag

ävensom av militärarbetare, avses för tjänstgöring huvudsakligen å flottans

stationer och varv.

Antalet marinen i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga har under åren

1916—1920 uppgått till i medeltal omkring 2,100 man. Till sjötjänst

har inskrivits ett antal av 460—660 och till stationstjänst ett antal av

600—700 man.

Försvararevisionen, som för härens vidkommande uppdelat de värnpliktiga

i för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv, har funnit skäl för en dylik

uppdelning och avskiljande av en ersättningsreserv icke föreligga för flottans

vidkommande. Fredsinkallelsen av värnpliktiga vid flottan avsåge nämligen

icke att bereda en så riklig tillgäng som möjligt på utbildat manskap,

påräkneligt vid krig, utan att fylla ett visst, året runt i stort sett konstant

behov av värnpliktiga till komplettering av bemanning å de rustade fartygen,

vartill komme, att behovet av särskild personal för liandräckningstjänst

vore ringa. Dessutom skulle en uppdelning i kategorier vålla svårigheter

vid inskrivningen av sjömännen, vilken ofta skedde utan personlig närvaro.

Yad anginge vissa stationstjänst tilldelade värnpliktiga, såsom skrivbiträden,

skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och motorskötare, så borde dessa

med hänsyn till tjänsten ombord kunna under längre tid kvarstå i sina

befattningar, varför även de borde avses för linjetjänst.

Med undantag av ett antal av 50 för tjänstgöring å varven avsedda

värnpliktiga yrkesmän (maskinarbetare m. fl.), som skulle tillhöra ersättningsreserven,

skulle sålunda enligt revisionens förslag flottans hela årsbehov

av värnpliktiga, beräknat till det antal, 1,545 man, som erfordrades för

fredstjänstens behöriga ombesörjande och hållande av en viss krigsberedskap,

utgöras av för linjetjänst avseddda värnpliktiga.

Av dessa borde 1,445 man utgöras av allmän tjänst tilldelade värnpliktiga

°°h i den man sa erfordrades för att flottan ej skulle erhålla underskott

av värnpliktiga jämväl av sjötjänst tilldelade värnpliktiga samt 100

yrkesmän (skrivbiträden, skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och

motorskötare) av stationstjänst tilldelade. Skulle tillgången av värnpliktiga

från sjömanshus lämna överskott, förutsatte revisionen, att det antal värnpliktiga,

som för tjänstens skötande ej vore oundgängligen erforderligt,

skulle hemförlovas. Sålunda hemförlovad värnpliktig (sjöman) borde vara

befriad från värnpliktens vidare fullgörande i fredstid. För att fylla nämnda

behov av 1,545 värnpliktiga skulle med hänsyn till avgång före inställelsen

och under tjänstgöringen enligt revisionens beräkningsgrunder komma att

årligen i linjetjänst vid flottan böra inskrivas 2,027 man.

Marinmyndigheterna, som ställt sig principiellt avvisande mot eu klyvning

av de värnpliktiga i för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv,

hava vid det förhållande, att dylik uppdelning i stort sett icke åsyftats

för flottans vidkommande ansett sig icke böra göra något särskilt

opaginerad Kontrollera mot PDF

K mull. Maj:ts proposition nr ''JO. oo.)

yrkande i denna fråga. Myndigheterna hava likväl framhållit, att det av

revisionen förutsatta årsbehovet värnpliktiga vore, även under förutsättning

av fylld stamkader, för knappt beräknat. Skulle dessutom rekryteringen

av stammanskapet slå fel, vore det nödvändigt för krigsberedskapens säkerställande

att genom eu bestämmelse i värnpliktslagen möjliggöra uttagandet

till linjetjänst i marinen utöver det förutsatta antalet av det ytterligare

antal, som med hänsyn till vakanserna vore behövligt.

Såsom jag tidigare anfört, förutsätter jag i föreliggande förslag till för- Departcmentssvarsorganisation,

att de inskrivna värnpliktiga uttagas till linjetjänst eller

till ersättningsreserv. Aid hären uttages årligen till linjemanskap det

antal vapenföra värnpliktiga, som erfordras för den avsedda krigsorganisationens

säkerställande, medan återstoden inskrivna, utgörande ett mindre

antal vapenföra samt samtliga icke vapenföra, uttagas till ersättningsreserv.

I likhet med revisionen och marinmyndigheterna anser jag, att

förhållandena gestalta sig olika vid flottan, där årskontingenten måste

beräknas med hänsyn till bemanningsbehovet för en ständigt för krigsberedskap

och övningar rustad sjöstyrka av given storlek samt för fredstjänstens

behöriga ombesörjande å stationer och varv. Detta behov bör givetvis

beräknas med stor sparsamhet.

Om här till en början bortses från förstnämnda 50 för tjänstgöring å

varven avsedda värnpliktiga maskinarbetare m. fl., äro flottans värnpliktiga

till största delen sjökommenderade eller måste åtminstone vara beredda att

när som helst gå ombord. De böra därför till huvudsaklig del utgöras av

sjömanshusinskrivna värnpliktiga, vilka sålunda böra uttagas till linjetjänst

och tilldelas marinen i »allmän tjänst». Endast om antalet sjömanshusinskrivna

icke förslår att fylla det förutsatta antalet värnpliktiga av olika

yrkesavdelningar i allmän tjänst, måste detsamma kompletteras med visst

antal värnpliktiga från arméinskrivningsområden, vilka värnpliktiga alltså

böra uttagas till linjetjänst och tilldelas marinen i sjötjänst. För allt

detta manskap, däri inräknat ett visst antal yrkesmän (skrivbiträden,

skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och motorskötare), som jämväl

erfordras för tjänst ombord, förutsättes, såsom i det följande närmare

omförmäles, en fredstjänstgöringstid om 350 dagar.

Ett mindre antal av flottans värnpliktiga, här beräknat till 150 man,

kan förutsättas komma att tagas i anspråk å flottans stationer uteslutande

i ren handräckningstjänst. För detta ändamål torde ej erfordras och ej

heller vara lämpligt använda linjemanskap. Jag förutsätter därför, att

detta behov fylles av värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven (med

180 dagars fredstjänstgöringstid) och tilldelade marinen i stationstjänst.

Till följd härav måste två inkallelser om året äga rum för denna kategori

av värnpliktiga.

Vad slutligen beträffar de 50 för arbeten å varven avsedda värnpliktiga

yrkesmännen (maskinarbetare m. fl.), anser jag mig kunna helt bortse från

dem, då något behov i detta fall icke kan sägas oundgängligen föreligga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

De behovsberäkningar, jag låtit utföra, visa, att följande antal värnpliktiga

av olika kategorier erfordras för tjänstgöring vid flottan:

Kategorier

Linje- tj änst

Ersätt-

nings-

reserv

Summa

Tilldelade marinen i allmän tjänst (därest så erfordras,

jämväl i sjötjänst), därav 100 yrkesmän (skrivbiträden,

skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare, motorskötare)

1300

_

1300

Tilldelade marinen i stationstjänst .

—

150 |

150

Summa

1300

150

1450

Med tillämpande av de utav försvarsrevisionen begagnade beräkningarna

rörande antalet värnpliktiga, som inställa sig till tjänstgöring (90 % av sjömanshusinskrivna

och 96 % av övriga), samt antalet sådana värnpliktiga, som

fullgöra hela tjänstgöringen (84 % resp. 90 %), skulle följande antal värnpliktiga

komma att uttagas till linjetjänst och tilldelas flottan i allmän tjänst

(därest så erfordras jämväl i sjötjänst):

1,300 X 100 X 100

90 X 84 = samt följande an
tal

uttagas till ersättningsreserven och tilldelas flottan i stationstjänst:

2 X 150 X 100 X100

96 X 90

= 348.

Da behovet av såväl stammanskap som värnpliktiga i föreliggande förslag

beräknats med hänsyn till fredsbehovet, är det tydligt, att den till

rustning avsedda sjöstyrkan icke kan hållas bemannad och att sålunda ej

heller den åsyftade krigsberedskapen kan upprätthållas, såvida icke stamkadern

hålles fulltalig. Inom en fartygsbesättning kunna icke något större

antal vakanser förefinnas, utan att därmed övningar och arbeten ombord

— där varje man har att fylla sin givna uppgift — förryckas. Chefen för

marinstaben har på den grund gjort framställning om införande i värnpliktslagen

av en bestämmelse, varigenom medgåves, att det för flottan

fastställda antalet värnpliktiga i linjetjänst finge överskridas i fall av

vakanser bland stammanskapet. Vunnen erfarenhet hade givit vid handen,

att vakansernas storlek kunde uppskattas till över 20 %.

Givetvis måste något åtgöras för att säkerställa de rustade sjöstyrkornas

kiigsbeiedskap och effektivitet. Lämpligast torde detta låta sig göra genom

att öka det fredstjänstens omedelbara behov motsvarande antalet värnpliktiga,

som uttagas till linjetjänst vid flottan, med ett visst begränsat antal

värnpliktiga, vilka avses att fullgöra fredstjänstgöringen endast i den mån,

som t akansantalet bland flottans stammanskap överskrider förslagsvis 4 %,

men eljest hemförlovas. Då detta överskjutande antal värnpliktiga sålunda

s. 561 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 561

iekr. ingår i det omedelbara fredsbehovet, bär jag ej beräknat särskilda kostnader

därför, utan förutsatt att vederbörande — i den man de erfordras

för motvägande av vakanser — skola avlönas från besparingar ä avlöningsånslaget,

uppkomna till följd av vakanserna. Kostnaden för en värnpliktig

understiger i varje fall kostnaden för eu stamanställd.

Det sålunda (Överskjutande antalet värnpliktiga synes böra begränsas

till 300.

Flottan torde således böra årligen tilldelas sammanlagt (1,720 + 300 +

348=) 2,368 värnpliktiga förutom studenter och likställda.

Arskontingenten sjömanshusinskrivna värnpliktiga, som kunna inskrivas

och tilldelas marinen i allmän tjänst, växlar och har, såsom försvarsrevisionen

angivit, under åren 1916 —1920 varierat mellan omkring 1,900 och

2,400 man, dock att häri äro inräknade såväl icke vapenföra som värnpliktiga

med mindre än sex månaders sjötid. Det kan sålunda ej med visshet

förutsägas, huruvida bland de sjömanshusinskrivna kan uttagas ovan angivna

antal av (1,720 + 300 =) 2,020 man linjemanskap, särskilt som ett antal

av 188 dylika värnpliktiga skall uttagas för flygvapnet, marinens flygkår.

För att säkerställa att icke flottan erhåller underskott å värnpliktiga, föreslår

jag, i likhet med försvararevisionen, att av de å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga vid inskrivningsförrättningarna uttagas till linjetjänst maskinister

och eldare samt de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade

till sjöfart. Sedan utfallet av inskrivningarna vid sjömanshusen blivit känt,

uttagas därefter till erforderligt antal övriga sjömanshusinskrivna värnpliktiga

ävensom värnpliktiga från arméns inskrivningsområden till linjetjänst

efter i huvudsak samma grunder, som tillämpas vid sådan uttagning

till arméns olika truppslag.

Skulle tillgången på i tjänstgöring varande till linjetjänst uttagna värnpliktiga

komma att överstiga behovet, torde, såsom försvarsrevisionen föreslår,

flottans myndigheter böra bemyndigas att, på sätt Konungen närmare

bestämmer, hemförlova det antal värnpliktiga, som för tjänstens skötande

må befinnas icke vara oundgängligen nödvändigt. Dylik hemförlovning,

liksom ock hemförlovning av ovannämnda värnpliktiga, som ej erfordras

för motvägande av vakanser, torde komma att ske antingen vid tjänstgöringens

början eller ock under tjänstgöringens lopp. Sålunda hemförlovad

värnpliktig bör vara befriad från fullgörande av den i § 27 värnpliktslagen

föreskrivna tjänstgöringen. Yid hemförlovning böra sådana värnpliktiga i

första rummet komma i fråga, för vilka ömmande sociala skäl föreligga.

Enligt 1914 års värnpliktslag utgör utbildningstiden

för marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga — studenter

och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres

i en följd med början under första året, samt

för marinen i sjötjänst och stationstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga

— studenter och likställda undantagna — likaledes 360 dagar,

vilken tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under första

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 11 A käft. (Nr 20.) 2126 23 36

Utbildnings
tiden.

Nuvarande

organisation.

s. 562 Kontrollera mot PDF

Försvars - revisionen.

562 Kiingl. Maj tis proposition nr 20.

ellei andra aret eller ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, med en första tjänstgöring om 260 dagar under

första eller andra eller under första och andra året samt med eu repititionsövning

om i 00 dagar under fjärde året.

För icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna

— utgör utbildningstiden enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid

maiinen har denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under

första eller andra året.

För 1920 och senare års klasser har emellertid utbildningstiden för

vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — vant

bestämd till 225 dagar med tillökning av 30 dagar för sådana vapenföra

värnpliktiga, som påbörjat första tjänstgöringen under första året. Tjänstgöringen

har fullgjorts i eu följd, och inryckningen för en del av de

marinen i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga har varit förlagd till början

av november första året. För återstoden av allmän tjänst tilldelade ävensom

för sjötjänst tilldelade värnpliktiga har inryckningen ägt rum under

andra året.

För undanröjande i möjligaste mån av de med den avkortade utbildningstiden

förenade olägenheterna, har emellertid tjänstgöringsperioden för

den i november inryckande värnpliktskontingenten genom inläggning av

30 dagars hemförlovning utökats från 255 till 285 dagar. Genom denna

åtgärd, som försöksvis tillämpats, har tjänstgöringsperioden kunnat utsträckas

till att omfatta tiden från rekrytskolans början på hösten till

avslutandet av flottans tillämpningsövningar under augusti månad, varvid

likväl tiden för tillämpningsövningarna måst till viss grad avkortas. Förtal

ingssättet har dock medfört sa avsevärda olägenheter, att det icke vidare

för flottans vidkomande torde böra ifrågakomma.

För icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande årsklasser har tjänstgöringstiden

varit bestämd till 165 dagar.

Försvarsrevisionen har pavisat, hurusom flottans personalbehov vore i

huvudsak likartat under hela aret, varför någon orsak att under viss del

av året inkalla ett större antal värnpliktiga till tjänstgöring icke förelåge.

Repetitionsövningar hade därför icke ansetts behövliga, men i stället framträdde

behovet av en utbildningstid för de värnpliktiga av omkring ett

år, varigenom flottans krigsberedskap kunde kontinuerligt vidmakthållas.

Ehuru det ur angivna synpunkt kunde ifrågasättas att för de till linjetjänst

uttagna värnpliktiga vid flottan bibehålla den i 1914 års värnpliktslag

för vapenföra stadgade tjänstgöringstiden av 360 dagar, hade

revisionen stannat vid 350 dagar, vilket vore den högsta utbildningstid,

som föreslagits för till linjetjänst vid härens special truppslag uttagna värnpliktiga.

För ersättningsreserven, som vid flottan beräknades till det ringa

antalet av 50 yrkesmän, skulle tjänstgöringstiden enligt revisionens förslag

utgöra 90 dagar.

s. 563 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

563

Marinmyndiglieterna hava i sitt över revisionens betänkande avgivna

yttrande uttalat, att den föreslagna utbildningstiden för till linjetjänst ut

tagna värnpliktiga i stort sett motsvarade den tidslängd, som hittills ansetts

oundgänglig för bibringande av eu nöjaktig utbildning åt de för tjänstgöring

å fartygen avsedda värnpliktiga.

För egen del finner jag i likhet med revisionen och myndigheterna, Departementsatt

tjänstgöringstiden för huvuddelen av flottans värnpliktiga, d. v. s. för ^

de till linjetjänst uttagna, bör bestämmas till omkring ett år, och har jag

redan tidigare anfört, hurusom detta överhuvudtaget utgör ett oeftergivligt

villkor för att en organisation, grundad på stammanskap och värnpliktiga,

skall kunna på ett ändamålsenligt sätt tillämpas vid flottan. Jag anser

sålunda, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga bör bestämmas

till 350 dagar.

I överensstämmelse med vad för närvarande är fallet, böra de till linjetjänst

uttagna värnpliktiga fullgöra all dem åliggande tjänstgöring i en

följd och tjänstgöringen taga sin början under första eller andra aret.

Tjänstgöringstiden för de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga

torde, i likhet med vad som föreslagits beträffande hären, böra sättas till

180 dagar, att fullgöras i en följd med början under första eller andra

året.

Förläggningen av utbildningstiden för huvuddelen av flottans till linjetjänst

uttagna värnpliktiga skulle förslagsvis kunna ordnas enligt nedanstående

diagram, upptagande inkallelse i två omgångar. 1

Marin
myndig
heterna.

1. året.

2.

3.

året.

året. I

Vn

-I
-

I 350 dagar

I

3. Studenter och likställda.

Enligt gällande bestämmelser skola värnpliktiga, som vid navigations- Nuvarande

skola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning organisation.

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, ävensom flottan tilldelade

värnpliktiga, som avlagt studentexamen, uttagas för utbildning till

underbefäl.

Utbildningstiden är enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar för vapenföra

och 360 dagar för icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande kategori,

men har från och med år 1920 varit bestämd till 330 respektive 275

dagar. Utbildningen har i huvudsak omfattat rekrytskola i land, yrkesutbildning

ombord samt underbefälstjänstgöring ombord.

Försvarsrevisionen har förutsatt, att för nu nämnd utbildning vid flottan Fnrsvarsårligen

borde beräknas 30 värnpliktiga, vilka skulle tjänstgöra 365 dagar revisionen.

i en följd med början under första året.

s. 564 Kontrollera mot PDF

564

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Marinmyn
digheterna.

Departements
chefen.

Marinmyndigheterna hava beträffande denna grupp av värnpliktiga liksom

beträffande övriga grupper av studenter och likställda uttalat, att

den av revisionen föreslagna utbildningstiden, 365 dagar, sannolikt komme

att visa sig väl kort, men att myndigheterna icke ansett sig böra påyrka

någon ändring härutinnan allenast för flottans räkning.

Aven jag finner mig böra räkna med ett årligt antal av 30 inskrivna

värnpliktiga av denna kategori. Vad utbildningstiden beträffar, torde densamma

böra bestämmas till enahanda tid, som jag förut föreslagit för härens

studenter och likställda, eller 350 dagar, att fullgöras i en följd med

början under första året.

Den föreslagna utbildningstidens förläggning skulle förslagsvis kunna

ordnas enligt nedanstående diagram.

1. uret.

2. året.

350 da°;ar

Årligen uttagas bland studenter och likställda vissa värnpliktiga, som

idka eller idkat därför kvalificerande studier, till värnpliktiga ingenjörer,

elektroingenjörer, intendenter och läkare. För dessa omfattar den militära

tjänstgöringen, som uppdelas å militärutbildning, fackutbildning och

facktjänstgöring, enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar, vilken tid emellertid

sedan år 1920 varit nedsatt till 330 dagar. För svarsre vision en

har för ifrågavarande värnpliktiga föreslagit en tjänstgöringstid av sammanlagt

365 dagar.

I likhet med revisionen anser jag mig böra räkna med ett årligt behov

av 10 värnpliktiga ingenjörer och elektroingenjörer, 10 värnpliktiga intendenter

och 8 värnpliktiga läkare. Vad utbildningstiden beträffar, bölden

givetvis vara densamma som för övriga studenter och likställda eller

tillhopa 350 dagar, i vilken någon sådan avkortning, som enligt gällande

värnpliktslag medgives, uppenbarligen icke kan ifrågakomma. Liksom för

närvarande bör utbildningen uppdelas på militärutbildning, fackutbildning

och facktjänstgöring. Huru den i övrigt lämpligen bör ordnas torde få

ankomma på vederbörande myndigheter att pröva. Nedanstående tabell

visar, hur jag tänkt mig tjänstgöringstidens uppdelning och förläggning

för dessa värnpliktiga.

s. 565 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20.

565

Värnpliktsår

>

*o

P*

C

OS

C

„ ce

o* c

Värnpliktiga (elektro-)

Ingenjörer.

a) Militär- och fackutbildning

.......................

1. året, dock efter de

två första årskurserna

vid tekniska högskolan

(eller däremot svarande

vid Chalm erska institutet)
b)

Facktjänstgöring .........

Efter avlagd examen

vid tekniska högskolan

eller Chalmerska institutet

(dock senast

under 7. året)

Summa

Värnpliktiga Intendenter.

Militär- och fackutbildning

samt facktjänstgöring ..

Efter avlagd examen

vid handelshögskolan,

handelsgymnasium o.

s. v. (dock senast under

4. året)

Summa

Värnpliktiga läkare.

a) Militärutbildning.......

1. året

b) Fackutbildning och facktjänstgöring

...............

Under något av 4.—11.

åren (rättighet tidigare,

om föreskrivna villkor

fyllda)

Summa i

290

60

350

350

350

90

260

350

4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.

Inskrivning och redovisning av de sjömanshusinskrivna värnpliktiga

sker i regel genom marinens egen försorg. Sjömanshusen äro fördelade

till sex sjörullföringsområden, nämligen Göteborgs, Malmö, Karlskrona,

Stockholms, Härnösands och Strömstads sjörullföringsområden.

Försvarare''visionen har ansett, att en förenkling i fråga om de sjömanshusinskrivna

värnpliktigas rullföring och redovisning borde i besparingssyfte

vidtagas, och fördenskull föreslagit, att sjörullföringsområdenas antal

Nuvarande

bestämmelser.

Försvarsrevisionen.

s. 566 Kontrollera mot PDF

Marinmyndig
heterna.

Departements
chefen.

566 Kungl. May.ts proposition nr 20.

skulle minskas till tre genom indragning av Strömstads, Karlskrona (eller

Malmö) samt Härnösands sjörullföringsområden.

Marinmyndigheterna kava häremot framhållit, att den nuvarande organisationen

tillkommit för att möjliggöra en effektiv rullföring och redovisning

m. m., så att handhavandet av därmed förenade göromål kunde i fredstid

och krigstid försiggå med behörig reda och snabbhet. En förändring av

organisationen skulle medföra avsevärda olägenheter, särskilt vid mobilisering.

Vid inskrivningsförrättningar å sjömanshus, varvid sjörullföringsbefälhavaren

i allmänhet skulle närvara, uppstode svårighet för det fåtal befälhavare,

som revisionen tänkt sig, att inom ramen för den anslagna tiden

medhinna göromålen, särskilt vad beträffade de sammanslagna Stockholmsoch

Härnösandsområdena. Dessutom skulle kostnaderna för de värnpliktiga

själva komma att ökas vid de tillfällen, då de av olika anledningar personligen

måste inställa sig hos vederbörande sjörullföringsbefälhavare.

I likhet med revisionen anser jag en minskning i antalet sjörullföringsområden

önskvärd. Med hänsyn emellertid till marinmyndigheternas erinringar

ävensom därtill, att enligt den av mig förutsatta värnpliktslagen

flottans behov av värnpliktiga hädanefter kommer att fyllas huvudsakligen

med sjömanshusinskrivna, och det därför är av vikt, att rullförings- och

redovisningskontrollen över dessa värnpliktiga icke försvagas, finner jag

mig icke kunna helt biträda revisionens förslag, utan böra stanna vid att

förorda införlivandet av Karlskrona område med Malmö och Strömstads

område med Göteborgs.

Visserligen uppkommer härigenom kostnad för en sjörullföringsexpedition

mer än revisionen beräknat, varjämte viss ersättning för extra biträden i

Göteborg och Malmö torde böra beräknas. Men dessa kostnader komma

delvis att inbesparas genom åvägabringandet av den utav mig i ett tidigare

sammanhang föreslagna förenklingen i inskrivningsnämndernas sammansättning.

5. De värnpliktigas avlöning.

I enlighet med vad i samband med behandlingen av härens värnpliktsorganisation

föreslagits, bör penningbidraget till de värnpliktiga utgå med

30 öre under de 145 första dagarna av tjänstgöringstiden, med 50 öre

från och med 146:te till och med 240;de dagen samt med 75 öre från

och med den 241:sta dagen, varemot penningtillskott förutsättes icke

komma att vidare utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 20.

5G7

III. Kustartilleriet.

A. Allmän organisation.

Enligt den plan för det fasta kustförsvarets ordnande, som godkändes

av 1914 års senare riksdag, skulle Vaxholms och Karlskrona fästningar

genom vidtagande av vissa anordningar avsevärt förstärkas. Alvsborgs

och Hörningsholms fästningar skulle däremot bibehållas i oförändrat skick.

Vidare skulle en ny kustfästning, Hemsö fästning, utbyggas vid Ångermanälvens

mynning, och en ny, mindre spärranordning anläggas vid inloppet

till Luleå, Luleå kustposition. De sålunda beslutade förstärkningarna hava

emellertid av finansiella skäl endast delvis kommit till utförande. Vid

nämnda riksdag fattades även beslut om utredning, huruvida Fårösunds

fästning kunde ersättas av andra försvarsanstalter. Sedan denna utredning

blivit slutförd, beslöts vid 1918 års riksdag, att sagda fästning skulle

nedläggas.

Rikets kustfästningar utgöras alltså för närvarande av:

Vaxholms fästning, Hörningsholms fästning,

Karlskrona fästning, Hemsö fästning och

Älvsborgs fästning, Luleå kustposition.

Enligt 1914 års plan skulle vidare kustartilleriet bestå av fyra truppförband,

nämligen

Vaxholms kustartilleriregemente, Älvsborgs kustartillerikår och

Karlskrona kustartilleriregemente, Hemsö kustartillerikår.

Av dessa truppförband äro de tre förstnämnda organiserade enligt plan,

under det att Hemsö kustartillerikår ännu icke blivit uppsatt. I samband

med nedläggandet av Fårösunds fästning har ett tidigare dit förlagt

detachement från Vaxholms kustartilleriregemente blivit indraget.

Försvarsrevisionen har förklarat sig anse, att samtliga nuvarande fästningar

borde bibehållas. Härvid har dock förutsatts, att vissa försvarsanstalter

inom de olika fästningarna skulle förläggas i materielreserv, d. v. s.

nämnda försvarsanstalter tillhörande materiel uppläggas samt någon besättning

ej beräknas för desamma. Vid sidan härav har dock revisionen

på andra håll föreslagit vissa kompletteringar och moderniseringar av

fästningarnas materiel. Beträffande Hemsö fästning har revisionen anslutit

sig till 1921 års riksdags beslut rörande det fasta kustförsvarets ordnande,

enligt vilket bland annat förutsattes, att Hemsö fästning endast skulle utbyggas

i förminskad skala.

Revisionen har i detta samband omnämnt, att förslag framställts om

återupptagande av Fårösunds fästning. Någon åtgärd i sådan riktning

kunde revisionen dock icke förorda.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen
-

s. 568 Kontrollera mot PDF

568

Marinmyndig

heterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Då, såsom förut nämnts, Hemsö fästning endast vore avsedd att utbyggas

i förminskad skala, syntes det revisionen icke erforderligt att i

fredstid hava personal i någon större utsträckning förlagd därstädes. Den

för nämnda fästning enligt 1914 års plan avsedda Hemsö kustartillerikår

bolde därför ersättas av ett mindre detachement från Vaxholms kustartilleriregemente

Kustartilleriet borde alltså enligt revisionens åsikt

organiseras pa tre truppförband, nämligen

Vaxholms kustartilleriregemente, avsett för Vaxholms, Hemsö och Hörningsholms

fästningar samt Luleå kustposition,

Karlskrona kustartilleriregemente, avsett för Karlskrona fästning, och

Alisborgs kustartillerikar, avsedd för Älvsborgs fästning.

Slutligen har revisionen, i syfte att vinna vissa förenklingar i kustartilleriets

organisation, föreslagit, att bemanningen till torpedbatteriet i

Vaxholms fästning skulle lämnas från flottan i stället för från kustartilleriet,

ävensom ansett det lämpligt, att samtliga ballongformationer övertoges av

armén.

Vid avgivande av sitt i det föregående åberopade gemensamma yttrande

över försvarsrevisionens betänkande och förslag hava marinmyndigheterna

(marinförvaltningen och chefen för marinstaben) samrått med chefen för

kustartilleriet samt — i vad rör kustfästningarna — jämväl med chefen

for generalstaben och chefen för fortifikationen. Sistnämnda båda chefer

hava icke haft något att erinra mot myndigheternas förslag i de delar,

rörande vilka samråd ägt rum. Chefen för kustartilleriet däremot har i

särskild promemoria framhållit de synpunkter rörande kustartilleriet och

kustfästningarna, vilka han ansett böra vinna beaktande, ävensom anmält,

att han icke kunnat biträda marinförvaltningens och chefens för marinstaben

förslag i de stycken, de avveke från sagda promemoria.

Vidare hava kommendanterna i Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs

fästningar på anmodan avgivit yttrande till marinförvaltningen beträffande

nämnda betänkande, i vad det avser vederbörliga fästningar. Dessa yttranden

hava bifogats myndigheternas yttrande.

Av de sålunda avgivna yttrandena framgår, att myndigheterna funnit

det av försvarsrevisionen framlagda förslaget icke kunna i alla delar godtagas.

Visserligen hava myndigheterna anslutit sig till nämnda förslag, i

vad det avser bibehållande av nu befintliga kustfästningar samt kustartilleriets

organisation på två regementen och eu kår, men vid sidan härav

hava ej oväsentliga ökningar tiv personal och materiel m. m. föreslagits.

Härvid har chefen för kustartilleriet ansett sig böra framställa mera långtgående

krav än marinförvaltningen och chefen för marinstaben. Likaså

hava kommendanterna påyrkat ej oväsentliga förstärkningar, utöver vad

revisionen föreslagit, av vederbörliga fästningar.

I det följande torde jag vid behandlingen av olika frågor fa tillfälle att

återkomma till vissa av myndigheterna framlagda förslag. I övrigt får jag

beträffande ifråga\ arande yttranden åberopa ärendet berörande handlingar,

vilka torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition ur 20.

56''.»

Även om ur militär synpunkt fullt berättigade krav kunna resas på Departementsökuingar

av personal och materiel, utöver vad revisionen föreslagit, tvingar ch°fen■

likväl det ekonomiska läget till återhållsamhet. Jag anser mig därför i

stort sett böra följa revisionens förslag beträffande kustartilleriets allmänna

organisation. I likhet med revisionen håller jag före, att vissa

kompletteringar och moderniseringar måste åvägabringas vid de olika fästningarna.

Med hänsyn till hithörande frågors beskaffenhet anser jag mig

emellertid icke kunna här närmare redogöra för dessa, utan får jag i sådant

avseende hänvisa till eu särskild promemoria angående kustartilleriets

krigsorganisation, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Vad beträffar revisionens förslag att överföra kustartilleriets ballongformationer

till ingenjörtrupperna, vill jag erinra om att ifrågavarande

formationer vid armén ansetts böra tilldelas artilleriet och ej, såsom revisionen

föreslagit, ingenjörtrupperna. Vid sådant förhållande torde motsvarande

formationer vid kustartilleriet böra alltjämt bibehållas därstädes.

Såsom i det föregående omförmälts, har revisionen icke ansett sig kunna

förorda ett återupptagande av Fårösunds fästning. Jag ansluter mig härutinnan

till revisionen. Då emellertid en flygstation avses att upprättas

vid Fårösund, blir det erforderligt att vidtaga vissa åtgärder till skydd av

hamnen därstädes. Någon besättning torde icke, frånsett tillsyningspersonal

m. m., behöva vara förlagd därstädes i fredstid, utan torde behovet

härav vid krigstillfälle kunna tillgodoses från Vaxholms kustartilleriregemente.

På grund av den ringa omfattningen av försvarsanstalterna i Hörningsholms

fästning har jag ansett mig böra här benämna densamma Hörningsholms

kustposition.

Sammanfattar jag det ovan anförda, anser jag alltså, att rikets kustfästningar

böra utgöras av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs och Hemsö

fästningar samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner. Härutöver må

framhållas, att då det strategiska läget så påfordrar, viss materiel, tillhörande

kustfästningarna, torde böra tagas i anspråk för skyddet av jämväl

andra kustorter än dem, som redan i fredstid försetts med fast försvar.

Vid den komplettering av kustfästningarnas krigsmateriel, som jag ansett

mig böra föreslå, har vederbörlig hänsyn tagits till nämnda omständighet.

Beträffande det av revisionen framlagda förslaget till kustartilleriets indelning

på truppförband har jag icke någon erinran att göra.

B. De värnpliktiga.

Samtliga värnpliktiga, vilka tilldelas marinen i kustartilleri tjänst, fördelas

mellan kustartilleriets truppförband. Dessa värnpliktiga utgöras av

dels värnpliktiga i allmänhet och dels studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda.

s. 570 Kontrollera mot PDF

570

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1. Värnpliktiga i allmänhet.

uttagningen. Av värnpliktiga i allmänhet uttages redan vid inskrivningen ett visst

bestämmelser anta^ vaPenföra dels för minavdelningen och dels för maskinavdelningen,

under det att återstoden av de vapenföra, »övriga», avses för återstående

yrkesa\delningar (artilleri-, ekonomi- och hantverksavdelningarna). Först

eftei imyckningen uttages ett mindre antal för särskild tjänst vid ekonomiocli

hantverksavdelningen, varefter återstoden fördelas till artilleriavdelningen.

De icke vapenföra fördelas till ekonomi- och hantverksavdelningarna.

Antalet marinen i kustartilleri tjänst årligen tilldelade vapenföra värnpliktiga

frånsett studenter och likställda — uppgår för närvarande till

1,401 man. Motsvarande antal icke vapenföra utgör för närvarande omkring

300 man.

reliSyarS'' Försvarare visionen har förutsatt, att jämväl kustartilleriets värnpliktiga

skulle uppdelas på två särskilda kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda

och ersättningsreserv. De för dessa båda kategorier avsedda värnpliktskontingenterna

beräknades av revisionen till 780 respektive 600 man.

d^hetZna * förberörda yttrande hava marinmyndigheterna framhållit, att ehuru

de skäl, som vad kustartilleriet vidkomme kunde anföras mot nämnda

uppdelning av de värnpliktiga, vore starkt vägande, myndigheterna dock

icke ansåge sig böra enbart för kustartilleriet påyrka någon ändring i

detta hänseende, enär denna fråga borde lösas gemensamt för krigsmakten

i dess helhet. Däremot påyrkade myndigheterna eu ej oväsentlig ökning

av den för linjetjänst avsedda årskontingenten värnpliktiga.

I överensstämmelse med vad i det föregående föreslagits beträffande

härens värnpliktskontingent, torde, jämväl vad kustartilleriet beträffar, de

värnpliktiga böra uppdelas å för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.

VePchefTnntS Enligt revisionens förslag skulle de, till linjetjänst uttagna värnpliktiga

inkallas endast i en omgång med ungefärlig inryckning den 15 februari

andra året och utryckning den 27 januari påföljande år. Praktiskt taget

skuUe härigenom eu årsklass dylika värnpliktiga ständigt befinna sig i

tjänstgöring vid kustfästningarna. Med den ej oväsentliga minskning i

den utav revisionen föreslagna utbildningstiden, som jag, enligt vad av

det följande kommer att framgå, förordar beträffande de till linjetjänst

uttagna värnpliktiga, anser jag mig böra utgå från att nämnda kategori

inkallas i två omgångar med en större sommarkontingent och en mindre

vinterkontingent. Eu dylik inkallelse i omgångar betingas i första hand

av hänsyn till krigsberedskapen, men även av kravet på personal för

garnisonstjänstens upprätthållande. Alldenstund endast sommarkontingentens

värnpliktiga kunna meddelas sådan utbildning, att de bliva användbara

omedelbart vid mobilisering, måste denna kontingent enbart för sig

givas en mot mobiliseringsbehovet svarande storlek. På den grund blir

det nödvändigt att något öka det av revisionen beräknade antalet till

s. 571 Kontrollera mot PDF

571

Kumjl. Maj:ts proposition nr 20.

linjetjänst uttagna värnpliktiga, så att sammanlagda antalet i sommar- och

vinterkontingenterna uppgår till 1,000 man.

Antalet för ersättningsreserv avsedda värnpliktiga, som årligen böra

tilldelas kustartilleriet, beräknar jag till 300 man, vilket, om hänsyn tages

till antalet handräckningsdagar, i det närmaste motsvarar det av revisionen

förutsatta behovet av dylika värnpliktiga.

Enligt gällande värnpliktslag äro de vid marinen i kustartilleri tjänst Utbikhungsinskrivna

vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna ^

skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar, vilken värnpliktrJag.

tjänstgöring fullgöres med eu första tjänstgöring om 323 dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning

om 42 dagar under fjärde året. Av ifrågavarande värnpliktiga uttagas enligt

i kommandoväg utfärdade bestämmelser ett visst antal för utbildning

till underbefäl m. in.

För erhållande av erforderlig säkerlietsbesättning å kustfästningarna

hava ifrågavarande värnpliktiga varit uppdelade på två omgångar, av vilka

den ena inryckt till första tjänstgöring på hösten första året och den

andra under februari månad andra året.

För icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna

utgör utbildningstiden enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid kustartilleriet

har denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under

första eller andra året.

Försvarsrevisionen har — under framhållande av att utbildningstiden Försvarsför

kustartilleriet tilldelade värnpliktiga hittills varit densamma som för

värnpliktiga vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna, samt att

någon anledning att frångå denna princip icke förelåge föreslagit eu

utbildningstid av 350 dagar för de till linjetjänst vid kustartilleriet uttagna

värnpliktiga. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en första

tjänstgöring om 315 dagar, som skulle taga sill början under första eller

andra året, samt med en repetitionsövning om 35 dagar före utgången av

femte året.

Utbildningstiden för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga borde

enligt revisionens åsikt, i likhet med vad som föreslagits för mots\ aiande

kategori vid flertalet härens specialtruppslag ävensom vid flottan, bestämmas

till 90 dagar samt fullgöras under första eller andra eller under

första och andra året.

I likhet med försvarsrevisionen håller jag före, att tjänstgöringstiden Departementsför

kustartilleriets värnpliktiga bör givas samma varaktighet som vid huvud- chefen''

delen av härens specialtruppslag. I enlighet härmed torde utbildningstiden

för kustartilleriets till linjetjänst uttagna värnpliktiga böra fastställas

till 240 dagar. Liksom enligt revisionens förslag bör denna utbildningstid

fördelas på en första tjänstgöring med början under första eller andra

året samt en repetitionsövning före utgången av femte året. Härvid torde

den första tjänstgöringen lämpligen böra givas en varaktighet av 205

s. 572 Kontrollera mot PDF

572 K ungi. Maj-.ts proposition nr 20.

dagar och repetitionsövningen samma längd, som revisionen föreslagit,

eller 35 dagar.

Såsom framgår av det föregående, utbildas jämväl vid kustartilleriet ett visst

antal värnpliktiga till underbefäl. Dessa äro avsedda att vid mobilisering tjänstgöra

dels vid artilleriavdelningen såsom pjäsbefälhavare och eldledare, dels vid

minavdelningen såsom befälhavare för utposter, strålkastare m. m. och dels

slutligen vid maskinavdelningen såsom maskinskötare. Ävenså uttagas ett

flertal värnpliktiga för särskild utbildning såsom till signalmän, riktare m. m..

i det följande benämnda fackmän. För dessa kategorier av kustartilleriets

värnpliktiga är det nödvändigt giva utbildningstiden längre varaktighet än

240 dagar. Härvidlag anser jag mig böra förorda, att utbildningstiden

erhåller samma längd, som ansetts erforderlig beträffande underbefäl eller

fackmän vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Jag föreslår alltså,

att de av kustartilleriets värnpliktiga, som avses för utbildning till underbefäl

eller fackmän, erhålla en utbildningstid av 350 dagar, fördelade på

en första tjänstgöring om 315 dagar med början under första eller andra

året och en repetitionsövning om 35 dagar före utgången av femte året.

Antalet för dylik utbildning uttagna värnpliktiga torde med stöd av verkställda

beräkningar böra bestämmas till 250 man, motsvarande 25 % av

den till linjetjänst inskrivna årskontingenten — studenter och likställda

undantagna.

Såsom i det föregående framhållits, torde de till linjetjänst uttagna

värnpliktiga böra uppdelas på två kontingenter, eu större, sommarkontingenten,

samt en mindre, vinterkontingenten. Denna uppdelning av de

värnpliktiga bör icke avse de till underbefäl eller fackmän uttagna. För

samtliga sistnämnda värnpliktiga bör inryckningsdagen så förläggas, att de

erhållit erforderlig rekrytutbildning vid den tidpunkt, då den praktiska

utbildningen vid korpralskolorna tager sin början, varefter de lämpligen

höra samövas med eleverna i nämnda skolor. Ävenså torde det vara

förmånligt, om deras första tjänstgöring avslutas med repetitionsövningarna.

I överensstämmelse härmed torde dessa värnpliktigas inryckning böra äga

mm i början av november. För övriga till linjetjänst uttagna värnpliktiga

torde tjänstgöringstiderna böra så förläggas, att sommarkontingenten avslutar

sin första tjänstgöring med repetitionsövningarna, under det att

vinterkontingenten inrycker vid lämplig tidpunkt kort före sagda övningars

början, så att den erhållit någon utbildning, innan sommarkontingenten

utrycker. I överensstämmelse med vad som föreslagits av revisionen,

torde under första tjänstgöringen böra inläggas vissa hemförlovningsperioder.

Beträffande de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga torde dessa,

i likhet med motsvarande kategori vid hären, böra erhålla eu tjänstgöringstid

av 180 dagar. Ifrågavarande värnpliktigas uppdelning i omgångar

ävensom de olika omgångarnas tjänstgöringstider torde här liksom vid

hären böra bestämmas uteslutande med hänsyn till handräckningstjänstens

krav.

s. 573 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:in proposition nr 20.

573

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

för till linjetjänst uttagna värnpliktiga framgår närmare av nedanstående

diagram.

Underbefäl och fackmän.

20/io Första

1. {Vret.

2. året.

5. året.

2. året.

1. året.

2. året.

5. året.

3%>

25/s Rep.-övn. 80/o

Övriga till linjetjänst uttagna.

Första tjänstgöring2) 80/o

Sommarkontingcnten

10/8

Första tjällst
-

Vinter
-

göring8)

kontingenten

25/s Rep.-övn. 30/o

*) Hemförlovning 23 dagar.

2) » 15 » .

315 »lagar

35 >»

350 dagar.

205 dagar

— I 35 »

240 dagar.

2. Studenter och likställda.

För närvarande uttagas till kustartilleritjänst årligen omkring 28 vapenföra

samt ett mindre antal icke vapenföra studenter och likställda. De

vapenföra utbildas antingen för artilleri tjänst eller min tjänst. Utbildningen

avser dels att bibringa vederbörande de kunskaper och färdigheter, som

erfordras för att vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom konstituerad

underofficer eller officer, och dels att utgöra en förberedelse för vidare

utbildning till officer i kustartilleriets reserv. De icke vapenföra användas

i allmänhet för teknisk tjänst eller såsom expeditionsbiträden.

Enligt gällande värnpliktslag äro kustartilleriet tilldelade studenter och

likställda skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra:

de vapenföra i sammanlagt 500 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 458 dagar, som tager sin början under första året, och en

repetitionsövning om 42 dagar under tredje året, samt

de icke vapenföra i 365 dagar i en följd med början under första eller

andra året.

Försvarsrevisionen har funnit studentorganisationen böra bibehållas jämväl

vid kustartilleriet samt föreslagit ökning av årskontingenten vapenföra

studenter och likställda från 28 till 36.

Utbildningstiden borde enligt revisionens åsikt sättas lika med den utbildningstid,

som föreslagits för hären och flottan tilldelade studenter och

Nuvarande

bestämmelser.

Försvars
revisionen.

s. 574 Kontrollera mot PDF

574

Departements
chefen.

KungL Maj:ts proposition nr 20.

likställda, och alltså bestämmas till sammanlagt 365 dagar. Denna tjänstgöring

borde fördelas på en första tjänstgöring om 330 dagar, som lämpligen

loge sin början under senare delen av juni månad första året, samt

en repetitionsövning om 35 dagar. Denna sistnämnda övning borde, i

överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande armén, förläggas

till tredje eller fjärde året.

Enligt revisionens förslag skulle studenter och likställda vid hären i

regel fullgöra första tjänstgöringen i ett sammanhang. Vid kustartilleriet

ställde sig förhållandena annorlunda. För uppnåendet av ett tillfredsställande

utbildningsresultat måste utbildningen av de vapenföra i största

möjliga utsträckning förläggas till sommartiden, då mineringsskolan vore

sammandragen och skarpskjutningar med pjäser påginge. Med hänsyn

härtill syntes det nödvändigt att uppdela första tjänstgöringen på två särskilda

perioder, av vilka den första omfattade tiden från inrvckningen till

slutet av årets repetitionsövningar och den andra tiden från slutet av

januari påföljande år till och med repetitionsövningarna samma år. Under

den förra perioden borde meddelas rekrytutbildning och under den senare

erforderlig befälsutbildning.

Icke vapenföra studenter och likställda förutsattes av revisionen komma

att uttagas till teknisk tjänst samt fullgöra första tjänstgöringen i en följd.

De borde i första hand avses för tjänstgöring i marinförvaltningens artilleriavdelning.

Enligt verkställda beräkningar uppgår kustartilleriets årliga behov av

studenter och likställda till 40, vilket antal i förhållande till revisionens

förslag utvisar en ökning med 4 studenter. Denna ökning betingas av

nödvändigheten att tillgodose kustartilleriets behov av kvalificerad personal

för artillerimättjänsten. Vad utbildningstiden beträffar,torde den böra givas

enahanda längd, som jag förut föreslagit för motsvarande värnpliktskategori

vid hären och flottan, eller 350 dagar. Denna utbildningstid bör lämpligen

fördelas på en första tjänstgöring om 315 dagar och en repetitionsövning

om 35 dagar. I överensstämmelse med revisionens förslag torde

den första tjänstgöringen böra uppdelas på två perioder. Bepetitionsövningen

torde, i likhet med vad som föreslagits beträffande hären, böra

fullgöras före utgången av 5. året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

för studenter och likstälda framgår närmare av nedanstående diagram.

1. året. -----

ii/

2. året. |_|,

5. året. _____

Första tjänstgöring:

*V® första omgången l) 3%

Första tjänstgöring: andra omgången '') *>/B

25/8 Rep.-övn. 3%

I
-

315 dagar

35 »

) Sammanlagt 15 dagars hemförloyning under första tjänstgöringen.

350 dagar.

s. 575 Kontrollera mot PDF

Katigt. Mujtts proposition nr 20.

575

De av revisionen för teknisk tjänst avsedda studenter och likställda

torde böra fullgöra första tjänstgöringen i en följd med början under

första året.

C. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

Vid beräkningen av staten för kustartilleriets personal torde i huvudsak

böra tillämpas de grundsatser, som blivit av revisionen följda.

Sålunda bör den aktiva personalen begränsas till vad som anses oundgängligen

erforderligt för fredstjänstens behöriga upprätthållande under tiden

för huvuddelen värnpliktigas första tjänstgöring samt det under repetitionsövningarna

ökade behovet av befäl fyllas med reservpersonal m. fl.

I anslutning till vad revisionen föreslagit, torde vissa befattningar lämpligen

böra beklädas med pensionerad personal.

Försvararevisionen har för officerare och underofficerare beräknat en

personalreserv om 5 %. För att nedbringa kostnaderna anser jag mig böra

vid kustartilleriet — liksom ock vid armén — utesluta sådan reserv.

Slutligen torde även vid kustartilleriet den nuvarande underlöjtnantsgraden

böra borttagas samt fänrik efter två års. tjänst i regel utnämnas

till löjtnant. I samband härmed torde löneskalorna för kustartilleriets

subalternofficersgrader böra omläggas, i överensstämmelse med vad som

föreslagits beträffande armén och flottan.

Det torde i detta samband böra påpekas, att de med tillämpning av

ovan angivna grundsatser nu uppgjorda beräkningarna rörande personalbehovet

för olika staber, formationer och anstalter in. m. icke få

anses vara i den grad bindande, att ej inom den förutsatta kostnadsramen

jämkningar må kunna ske vid tillämpningen, där så betingas av tillfälliga

förhållanden, särskilda förutsättningar hos olika befattningshavare o. s. v.

Detta gäller icke enbart inom kustartilleriet utan, såsom jag redan tidigare

uttalat, i vissa fall jämväl kustartilleriet och flottan sinsemellan.

Försvarsrevisionen har beträffande underofficerskåren anfört, att det

ådragit sig dess uppmärksamhet, att ett betydande antal underofficerare

för närvarande gjorde sådan tjänst, som lämpligen borde tillkomma beställningshavare

av manskaps grad. Anledningen härtill vore att söka i

den av 1918 års riksdag beslutade förändringen i marinens underofficersoch

manskapsorganisationer, varigenom större delen av de dåvarande underofficerskorpralerna

överflyttats från manskapet till underofficer skåren, där

de hänförts till en ny grad, underofficerare av 3. graden. Frånsett den

omständigheten, att genom denna organisationsändring tillskapats ett för

stort antal underofficersbeställningar, hade densamma därjämte medfört

den betänkliga olägenheten, att kustartilleriet numera vore i stort sett i

avsaknad av den för utbildningsarbetet betydelsefulla kategori, som det

äldre och mera kvalificerade underbefälet av manskapet, d. v. s. under
-

Grunder för

personalberäkningar.

Sekundofficerskåren

och

stammanskapet.

Försvars
revisionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för

kustartilleriet.

Ö76 Kvngl. Maj.ts proposition nr 20.

officerskorpralerna, tidigare utgjort. Såväl med hänsyn härtill som i betraktande

av de med den nuvarande organisationen förenade höga kostnaderna

hade revisionen kommit till den uppfattningen, att kustartilleriets

underofficerskar borde väsentligt reduceras samt. i överensstämmelse med

vad tidigare varit fallet, likasom vid armén och flottan organiseras på

endast två grader, nämligen underoffierare av 1. graden, motsvarande fanjunkare

(styckjunkare) vid armén och flaggunderofficerare vid flottan, samt

underofficerare av 2. graden, motsvarande sergeanter vid armén och underofficerare

av 2. graden vid flottan. Med anledning härav och då tjänst

göringsförhållandena för kustartilleriets underbefäl och manskap i viss mån

överensstämde med dem, som rådde vid arméns fästningsartilleri, hölle

revisionen före, att kustartilleriets manskapsorganisation borde omläggas i

överensstämmelse med arméns. I enlighet härmed borde underbefälet och

manskapet uppdelas å följande grader, nämligen furirer av 1. klass, furirer

av 2. klass, korpraler och meniga. Härav följde, att den för arméns manskap

fastställda löneplanen borde tillämpas jämväl å kustartilleriets manskap.

Vidare hade revisionen ansett sig böra vidtaga några smärre ändringar

med avseende på underofficerskårens och manskapspersonalens fördelning

å yrkesavdelniugar och yrkesgrenar. Sålunda borde yrkesgrenarna hovmästare

och förrådsmän vid ekonomiavdelningen samt torpedmästare och

torpedhantverkare vid hantverksavdelningen bortfalla. Vad särskilt hovmästare

beträffade, hölle revisionen före, att dylika icke borde avses för

tjänstgöring å mässar i land.

I motsats till vad förhållandet vore vid armén, vore kustartilleriets fast

anställda personal icke uppförd på särskilda för varje truppförband fastställda

stater utan på eu för hela vapnet gemensam stat, där all personal

vore sammanförd i olika tjänstegrader utan angivande av yrkesavdelniugar.

Härutinnan hade revisionen icke ansett sig böra föreslå någon ändring.

Chefen för kustartilleriet har i förut omförmälda promemoria framhållit,

att han icke kunde tillstyrka ett tillämpande av den för arméns manskap

fastställda löneplanen å kustartilleriets manskap. Kustartilleriet tillhörde

marinen och hade med flottan de flesta beröringspunkterna. Chefen för

kustartilleriet instämde i ett reservationsvis till försvarsrevisionens betänkande

gjort uttalande av innehåll, att revisionen förbisett, att tjänstgöringsförhallandena

vid kustartilleriet i mycket hög grad överensstämde med

flottans. Minavdelning, maskinavdelning, hantverksavdelning och ekonomiavdelning

hade sina motsvarigheter sinsemellan inom kustartilleriet och

flottan, och även mellan artilleriavdelningarna rådde överensstämmelse.

För räkenskaper och redovisning innebure det förvisso olägenheter att

beträffande manskap tillämpa tva olika löneplaner. Omläggningen kunde

medföra vidare konsekvenser, och revisionen hade gått fel väg; i stället

för att skapa större överensstämmelse mellan kustartilleriets och flottans

organisationer i de punkter, där olikheter förekomme, hade revisionen helt

skilt dem åt till skada för marinens enhet. Till detta uttalande ville

chefen för kustartilleriet endast foga, att han funne det ur rekryterings
-

s. 577 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

577

synpunkt nödvändigt, att samma löneskalor tillämpades vid marinens båda

vapenslag.

Den av revisionen föreslagna uppdelningen av manskapet i furirer av

1. klass, furirer av 2. klass, korpraler och meniga kunde cliefen för kustartilleriet

av samma skäl icke biträda, utan vore enligt hans åsikt den

för flottan föreslagna uppdelningen i grader att föredraga. Lämpligen

syntes den högsta manskapsgraden böra liksom hittills benämnas underofficerskorpral

och m a n skap sgrader) i a sålunda bliva underoffieerskorpraler,

korpraler och meniga.

Yad anginge underofficerskåren, kunde den starka reduktion av denna kår,

som revisionen föreslagit, icke utan våda för såväl tjänstens behöriga gång

som förrådens och verkstädernas omsorgsfulla skötsel genomföras. Ehuru

förefintligheten av 3. underofficersgraden vid kustartilleriet aldrig varit

något för tjänsten nödvändigt, borde densamma dock icke helt indragas,

förgå vitt den i eu eller annan form skulle komma att bibehållas vid flottan.

Marinförvaltningen och chefen för marin staben hava biträtt chefens för

kustartilleriet ovan återgivna uttalanden samt föreslagit, att 3. underofficersgraden

skulle bibehållas jämväl vid kustartilleriet, i samband varmed ett

mindre antal underoffieerskorpraler borde upptagas på kustartilleriets stat.

Enligt myndigheternas förslag borde kustartilleriets stat upptaga den

personal, som angives i nedanstående tablå, däri för jämförelses skull även

medtagits såväl nuvarande som av försvarsrevisionen föreslagen stat för

kustartilleriet.

Myndig-

heternas

stat.

1914 års

stat med

tillkomna

ändringar.

Försvars-

revisionens

stat.

1

i

1

2

2

2

4

4

4

8

8

8

38

52

38

48

49

48

24

24

24

125

140

125

54

65

47

108

133

93

120

183

—

282

381

140

41

70

240

(furirer)

283

353

139

700

682

622

1.024

1,105

1,001

2

2

2

2

2

2

17 A käft.

(Nr 20.)

2185 25 37

Officerare.

Generalsperson......

Överstar .............

Överstelöjtnanter .

Majorer.................

Kaptener .............

Löjtnanter .........................

Underlöjtnanter (fänrikar) ____

Underofficerare.

Underofficerare av 1. graden......

» » 2. - ......

» » 3. » ......

Manskap.

Underoffieerskorpraler ..........

Summa

Summa

Korpraler .

Meniga ...

Summa

Musikstyckjunkare.

Musikpersonal.

Civil personal.

Regementspastor och fästningspredikant

Bihang till riksdagens protokoll 1924.

1 samt.

Marinförval tningen

och

chefen för

marinstaben.

Jämförelse

mellan 1914

års stat samt

försvarsrevisionens

och

marinmyndigheternas

förslag

beträffande

kustartilleriet.

s. 578 Kontrollera mot PDF

578

Departements
chefen.

Förbättrande

av underofficerarnas

tjänsteställning

m. ni.

Rungl. Maj:ts proposition nr 20.

Vad beträffar kustartilleriets underofficerskår, anser jag mig, i likhet

med revisionen ävensom med vad jag föreslagit beträffande flottan, böra

förorda, att den nuvarande tredje underofficersgraden utgår ur organisationen.

.A.V nayndiglieteinas uttäländsn ävensom av den undersökning av underofficersbehovet

vid kustartilleriet, som jag låtit verkställa, har det tydligt

framgått, att en ökning av antalet personal med fullständig underofficersutbildning

är ofrånkomlig. Av ekonomiska skäl är det emellertid icke

möjligt att tillgodose detta ökade behov genom att föreslå tillsättande av

ett i förhållande till revisionens förslag väsentligt ökat antal underofficerare.

I stället torde man böra gå samma väg, som beträtts vid flottan,

nämligen att fylla detta ökade behov medelst flaggkorpraler. Eu given

följd härav blir tydligen, att samma lönesystem måste komma till användning

för kustartilleriets manskap, som förut föreslagits beträffande flottans

manskap. Härigenom kommer organisationen av marinens manskap att bliva

enhetlig, vilket anses medföra vissa fördelar.

I likhet med vad i det föregående beträffande armén och flottan föreslagits,

synas även vid kustartilleriet underofficerarna böra erhålla benämningen

sekundofficerare samt de nuvarande underofficerarna av 1. graden

eller, såsom de framdeles torde böra benämnas, sekundofficerarna av 2.

graden böra erhålla fänriks tjänstegrad och räkna tjänsteställning i förhållande

till fänrikarna efter datum för fullmakter respektive konstitutorial.

Någon förändring beträffande de nuvarande underofficerarne av 2. graden

synes icke böra göras, men böra de inom den nya sekundofficerskåren

benämnas sekundofficerare av 3. graden.

Liksom vid armén och flottan bör vidare även vid kustartilleriet ett

begränsat antal sekundofficerare erhålla löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning

efter löjtnanter. Dessa sekundofficerare böra hänföras till en

särskild grad, sekundofficerare av 1. graden, samt hava titeln sekundlöjtnanter.

De böra avses för vissa av de mera ansvarsfulla poster, som för

närvarande beklädas av underofficerare, såsom förrådsförvaltare för beklädnadsförråd

och andra större förråd m. m.

A id kustartilleriet bör lika litet som vid armén och flottan den föreslagna

högre tjänsteställningen förenas med någon ökning i avlöningsförmaner.

Dock bör sekundlöjtnant, vilken uppehåller befattning som förrådsförvaltare,

i denna egenskap åtnjuta enahanda arvode, som för motsvarande

fall föreslagits beträffande armén och flottan.

Sekundofficerskåren skulle alltså räkna tre tjänstegrader. Inom dessa

grader kunna titlarna tänkas bliva följande:

Artilleri- Min- Ekonomi- Maskin- Hantverks
avdelningen.

avdelningen. avdelningen. avdelningen. avdelningen.

Sekundofficerare av

1. graden........... Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant

Sekundofficerare av

2. graden............ Styckjunkare Flaggjunkare Flaggjunkare Flaggmaskinist/ *’jaggru8tmästare

Sekundofficerare av l Ilaggkvartersman

3- graden............ Sergeant Sergeant Sergeant Maskinist f Rustmästare

( Kvartersman

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr JO. ;>7‘J

Även vid kustartilleriet torde den pensionerade personal av sekundofficers

grad, som avses att bekläda vissa arvodesbefattningar, böra tilldelas

sekundlöjtnants tjänsteställning.

Slutligen torde jämväl vid kustartilleriet ett mindre antal, förslagsvis 2,

studiestipendier enligt samma grunder, som förordats beträffande flottan,

böra utdelas till sekundofficerare, flaggkorpraler och korpraler för att

förhjälpa dem att avlägga för anställning som officer eller utbildning i

annat syfte erforderliga kunskapsprov.

2. Chefen för kustartilleriet järnte stab.

Under Konungen utövas högsta befälet över kustartilleriets personal —

med den inskränkning, som följer av kommendants befälsrätt — av chefen

för kustartilleriet, vilken är generalsperson. Chefen är jämväl inspektör

för kustartilleriet och alltså ansvarig för de vapnet tillhörande truppförbandens

krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt.

Såsom personalchef åligger det chefen för kustartilleriet att fördela

officerare och underofficerare mellan olika truppförband, att befordra underofficerare,

avgiva befordringsförslag å officerare, antaga och avskeda

kustartillerikadetter och reservofficersaspiranter, utarbeta förslag till vissa

författningar och andra föreskrifter rörande rekrytering, befordran, tjänstledighet,

avsked, värnplikt m. m.

I egenskap av inspektör tillkommer det chefen för kustartilleriet att

inspektera underlydande truppförband samt den honom direkt underställda

skjutskolan, att granska till honom inkomna rapporter över övningarna

med tillhörande skjutprotokoll, att fördela kustartilleriets övningsanslag

mellan underlydande förband och skolor samt övervaka medlens användning,

att tillse, att för utbildningen erforderliga reglementen och instruktioner

äro fullt ändamålsenliga samt, i den mån så ej är fallet, med biträde

av sin stab utarbeta nya dylika.

Chefen för kustartilleriet är även i viss mån inspektör för kustfästningarna.

Det åligger honom sålunda att med stöd av under inspektionerna

vunna erfarenheter framställa de erinringar beträffande kustartilleriets materiel

och byggnader samt fortifikatoriska anordningar, vartill fog må förefinnas,

samt yttra sig över kommendanternas framställningar rörande nyanskaffningar

av materiel, fördelning av ordinarie underhållsanslaget m. m. Därjämte

åligger det chefen för kustartilleriet att inspektera krigsförberedelserna

beträffande honom underlydande truppförband samt kustfästningar

av 2. klass (Älvsborgs, Hemsö och Hörningsholms fästningar) och Luleå

kustposition.

Chefen för kustartilleriet biträdes i sin tjänsteutövning av en stab, vilken

för närvarande består av 1 regementsofficer som stabschef, 3 kaptener

eller löjtnanter som adjutanter samt 2 underofficerare i och för expeditionsgöromålens

ombesörjande. Därjämte är ett växlande antal officerare

kommenderade att tillfälligt tjänstgöra i staben.

Nuvarande

organisation.

s. 580 Kontrollera mot PDF

580

Kungl. Maj tis proposition nr 20.

Försvcirs
revisionen.

Departements
chefen.

Vaxholms

fästning.

Nuvarande

organisation.

Stabschefen deltager i marinförvaltningen vid beredningen av de ärenden,

som angå kustfästningarna samt kustartilleriets personal och materiel.

Då en särskild målsman för kustartilleriet och det fasta kustförsvaret

allt fortfarande vore erforderlig, borde enligt försvararevisionens åsikt den

för chefen för kustartilleriet avsedda generalsbeställningen bibehållas.

Med avseende å chefens för kustartilleriet uppgift och ställning hade

revisionen icke någon annan erinran att göra, än att de skyldigheter, som

ålåge honom med avseende å krigsförberedelserna vid kustfästningar av

2. klass, borde utsträckas att gälla jämväl Vaxholms fästning, varjämte

hans ställning som inspektör för kustfästningarna borde i största möjliga

mån utvidgas.

Vad stabspersonalen anginge, borde enligt revisionens åsikt såsom stabschef

allt fortfarande placeras 1 regementsofficer. Likaledes syntes med

hänsyn till de inom staben förekommande göromålens omfattning någon

minskning av det nuvarande antalet adjutanter icke kunna vidtagas. Däremot

hölle revisionen före, att därest de tillfälliga kommenderingarna av

officerare till staben förlädes till sådana tider på året, då behovet av befäl

vore minst trängande, det icke vore erforderligt att beräkna särskild personal

för ifrågavarande kommenderingar. I överensstämmelse med vad som föreslagits

beträffande expeditionspersonalen inom vissa av arméns staber,

borde slutligen den ene av de i staben tjänstgörande expeditionsunderofficerarna

utbytas mot 1 pensionerad underofficer med skäligt arvode.

Kustartilleristabens personal borde alltså enligt revisionens åsikt erhålla

följande sammansättning:

1 stabsclief, regementsofficer,

3 adjutanter, kompaniofficerare,

1 underofficer och

1 pensionerad underofficer med arvode.

Av kompaniofficerarna förutsattes en vara löjtnant och de båda övriga

kaptener.

Emot vad försvarsrevisionen sålunda föreslagit har jag icke någon erinran

att framställa. Såsom chef för kustartilleriet bör alltså avses 1 generalsperson.

Vidare bör för kustartilleristaben beräknas följande personal från

kustartilleriet:

1 stabschef, regementsofficer,

3 adjutanter, varav 2 kaptener och 1 subalternofficer,

1 sekundofficer, samt

1 pensionerad sekundofficer med arvode.

3. Kommendantskapen i kustfästningarna.

Som kommendant i Vaxholms fästning är enligt 1914 års plan förordnad

en regementsofficer ur kustartilleriet. Denne, vilken lyder omedelbart

under Konungen, är ansvarig för fästningens förvaltning samt alla

krigsförberedelser därstädes, men har endast begränsad befälsrätt över i

besättningen ingående truppförband.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. ^>81

Till sitt biträde bär kommendanten eu fästningsstab, bestående av:

kommendantsstab,

1 artilleribefälhavare, chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,

1 tygmästare,

1 infanteribefälhavare, chefen för Vaxholms grenadjärregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent samt

1 fästningsläkare, äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente .

Kommendantsstaben utgöres av:

1 stabsclief, regementsofficer vid kustartilleriet,

2 adjutanter, därav en kompaniofficer ur kustartilleriet och en kompaniofficer

ur infanteriet, samt

erforderlig expeditionspersonal.

Tygmästaren förestår tygförvaltningen samt har till sitt förfogande 1

tygofficer, kompaniofficer ur kustartilleriet, och 1 tygintendent, marinintendent,

Därjämte står till tygmästarens förfogande ett visst antal

underofficerare för tjänst å expeditioner, verkstäder och förråd. De verkstäder,

som lyda under tygförvaltningen, utgöras av laboratoriet, mekaniska

verkstäder med tillhörande slipar m. in., minverkstäder, telefonverkstäder,

snickar- och målarverkstäder in. in. I de flesta fall är 1 underofficer

ur kustartilleriet kommenderad som föreståndare för respektive

verkstäder. Förråden omfatta dels alla inventarier, artilleri-, min-, strålkastar-

m. m. materiel, och dels utredning, till vilken räknas artilleri- och

minammunition, kol in. m.

Fästningsintendenten har till sitt förfogande ett mindre antal underofficerare

som expeditionspersonal samt för skötseln av proviantförråd in. in.

Försvarsrevisionen har framliallit, att da \ axholms fästning alljämt bolde

bibehållas, jämväl framdeles en kommendant måste finnas för utövande av

befälet därstädes. Som emellertid den i fästningen förlagda fredsbesättnmgen

enligt revisionens förslag komme att väsentligt minskas, borde kommendantsbefattningen

under fredstid kunna förenas med chefskapet för Vaxholms kustartilleriregemente.

Visserligen bleve den arbetsbörda, som därigenom pålades

ifrågavarande befattningshavare, rätt så betungande, men genom vidtagande

av lämpliga organisatoriska åtgärder syntes dock någon lättnad kunna

beredas med avseende å de åligganden, som tillkomme honom i egenskap

av regementschef. Sålunda syntes exempelvis kommendantsstaben lämpligen

böra åläggas att biträda regementschefen vid utarbetandet av regementets

mobiliseringshandlingar, planläggningen av regementets krigsövnmgar,

befälsövningar, krigsspel m. in.

Till sitt förfogande måste kommendanten fortfarande som hittills hava

en särskild stab. Med avseende å dennas sammansättning funne revisionen

sig icke böra föreslå någon annan ändring, än att i stallet för

underofficerare å stat borde mot skäligt arvode anställas 1 pensionerad

Försvars
revisionen.

s. 582 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

582 Kungl. Majits proposition nr 20.

underofficer såsom expeditionsunderofficer. Yad särskilt adjutanten ur

infanteriet beträffade, komme visserligen enligt revisionens förslag icke

något infanteri att framdeles ingå i fästningens fredsbesättning, men då i

samband härmed befattningen som infanteribefälhavare försvunne, läge det

desto större vikt uppå att kommendanten finge i sin stab bibehålla ifrågavarande

adjutant för att biträda vid handläggningen av sådana frågor, som

avsåge användningen av infanteri vid fästningens försvar. Vid uppgörandet

av förslag till stat för Göta livgarde, vilket regemente vore avsett att ingå

i fästningens krigsbesättning, hade revisionen också för ändamålet beräknat

en subalternofficer.

För tygförvaltningen erfordrades allt fortfarande 1 tygmästare, 1 tygofficer

och 1 tygintendent, den senare uppförd å marinintendenturkårens

stat. I fråga om antalet underofficerare, som avsåges för tygförvaltningens

expeditioner, verkstäder och förråd, borde detta givetvis i möjligaste mån

begränsas, därvid dock vore att beakta, att till skillnad från arméns tygförvaltningar

inga särskilda verkmästare och tyghantverkare funnes upptagna

i marinens stater. Enligt verkställda beräkningar syntes det oundgängliga

behovet uppgå till 9 underofficerare å aktiv stat samt 4 pensionerade

underofficerare med arvoden. Av dessa vore ö respektive 4 avsedda för

verkstäderna samt återstoden för expeditioner och förråd.

Föi handhavandet av fästningsintendenturen erfordrades allt fortfarande

1 marinintendent, upptagen å marinintendenturkårens stat. Som expeditionsbiträde

åt denne borde mot skäligt arvode anställas 1 pensionerad

underofficer.

Fästningsstabens personal ur kustartilleriet borde sålunda beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 adjutant, kompaniofficer,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kompaniofficer,

9 underofficerare samt

6 pensionerade underofficerare.

Jag ansluter mig till försvarsrevisionens förslag till kommendantsfrågans

ordnande i Vaxholms fästning.

Mot revisionens beräkning av fästningsstabens personalbehov ur kustartilleriet

har jag icke något annat att erinra, än att, enligt vad i ämnet verkställd

undersökning givit vid handen, 3 av de av revisionen föreslagna

pensionerade underofficerarna böra utbytas mot sekundofficerare på stat.

Fästningsstabens personal ur kustartilleriet bör alltså beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 adjutant, subalternofficer,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

12 sekundofficerare samt

3 pensionerade sekundofficerare.

Av sekundofficerarna förutsättas 2 vara av 1. graden (förrådsförvaltare).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO. 588

Som kommendant i Karlskrona fästning är förordnad eu flaggman, vilken

samtidigt tjänstgör som stationsbefälliavare vid flottans station därstädes.

Såsom innehavare av dessa båda ämbeten bär ifrågavarande amiral titeln

befälhavande amiral. I egenskap av kommendant tillkommer honom samma

åligganden som kommendanten i Vaxholms fästning.

I Karlskrona fästning har fästningsstaben enahanda sammansättning

som i Vaxholms fästning, dock med den skillnaden, att som fästningsintendent

tjänstgör stationsintendenten i Karlskrona samt som stabschef

1 regementsofficer vid flottan. Verkstäder och förråd hava i stort sett

samma omfattning som i Vaxholms fästning.

Beträffande ifrågavarande fästning har försvarsrevisionen bland annat anfört

följande. Bom stabschef hade hittills varit placerad eu regementsofficer från

flottan. Enligt revisionens uppfattning kunde denna anordning icke anses

tillfredsställande. Då kommendanten alltid själv vore sjöofficer, måste det

givetvis ligga så mycket större vikt uppå att hans närmaste man vore

fullt förtrogen med alla de spörsmål, som rörde eu kustfästnings försvar.

Revisionen hölle därför före, att stabschefsbefattningen borde anförtros åt

eu regementsofficer vid kustartilleriet. I övrigt syntes kommendantsstaben

böra bibehållas vid sin nuvarande sammansättning, dock med den skillnaden,

att som expeditionsunderofficer borde anställas mot skäligt arvode 1

pensionerad underofficer. Då enligt revisionens förslag Kronobergs regemente

vore avsett att ingå i fästningens krigsbesättning, hade revisionen

å detta regementes stat beräknat en subalternofficer för bestridande av

befattningen såsom adjutant i fästningsstaben. Med avseende å befattningarna

som tygmästare, tygofficer och tygintendent hade revisionen icke

någon ändring att föreslå. Den sistnämnde borde liksom för närvarande

upptagas på marinintendenturkårens stat. Antalet för tygförvaltningens

expeditioner, verkstäder och förråd erforderliga underofficerare hade revisionen

beräknat till 8 underofficerare på aktiv stat samt 2 pensionerade

underofficerare med arvoden.

Eästningsstabens personal från kustartilleriet borde sålunda beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 adjutant, kompaniofficer,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kompaniofficer,

8 underofficerare samt

3 pensionerade underofficerare.

Kommendanten i Karlskrona fästning (befälhavande amiralen) har bland

annat framhållit, att han icke kunde biträda revisionens förslag att besätta

stabschefsbefattningen i kommendantsstaben med en regementsofficer från

kustartilleriet. Om stabschefen skulle vara kustartilleriofficer och möjligen

den ena adjutanten sjöofficer, bleve nämligen kommendantens enda sjömilitära

biträde en officer av endast kaptens grad, saknande en regementsofficers

såväl auktoritet som erfarenhet. Detta skulle givetvis medföra,

Karlskrona

fästning:.

Nuvarande

organisation

Försvars
revisionen.

Kommendanten

i

Kartskrona

fästning

(befälhavande

amiralen).

s. 584 Kontrollera mot PDF

584

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

att kommendanten själv i detalj måste handlägga alla försvars- och mobilseringsplaner,

för att vid desammas utarbetande rent sjömilitära och siö
tekmska

frågor med säkerhet skulle bliva i erforderlig grad iakttagna och

ratt behandlade.

J"»e"de 4 stabschefsbefattnmgeu synes mig försvarswmsioMns förslag

att darfor avse en regementsofficer ur kustartilleriet väl motiverat

varför jag anser mig böra följa, detsamma. I samband härmed bör

emellertid ur staben uteslutas den av revisionen beräknade adjutanten från

kustartilleriet.

Pa grund liarav och då jag i övrigt icke har någon erinran att framställa

mot revisionens förslag, torde den för fästningsstaben i Karlskrona

fästning avsedda personalen ur kustartilleriet böra beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

8 sekundofficerare, samt

3 pensionerade sekundofficerare.

Av sekundofficerarna förutsättas 2 vara av 1. graden (förrådsförvaltare).

Som kommendant i Älvsborgs fästning tjänstgör för närvarande chefen

or kustartillerikaren därstädes, vilken jämväl har att bestrida vissa av de

Älvsborgs

fästning.

Nuvarande . • ------““*• «*"•- uosuiua vissa av ae

organisation, åligganden, som tillkomma tygmästare. Till sitt biträde har han eu fästningsstab,

bestående av:

1 kommendantsadjutant, tillika tygofficer, kapten vid kustartilleriet,

1 fortifikationsbefälhavare, kompaniofficer vid fortifikationen,

1 fastmngsintendent, kårintendenten vid Älvsborgs kustartillerikår,

1 fastmngsläkare, kårläkaren vid Älvsborgs kustartillerikår,

ävensom ett visst antal underofficerare för tjänst å expeditioner verkstäder

och förråd.

Beträffande fästningsstaben i sistnämnda fästning har försvarsrevisionen

icke föreslagit annan ändring, än att antalet underofficerare borde begränsas

till 4 på aktiv stat jämte 1 pensionerad underofficer.

Jag biträder revisionens förslag och beräknar sålunda för fästningsstaben

uti ifrågavarande fästning följande personal ur kustartilleriet:

1 kommendantsadjutant, tillika tygofficer, kapten,

4 sekundofficerare samt

1 pensionerad sekundofficer.

Som kommendant i Hemsö fästning är en regementsofficer ur kust-vuvaranae

... erie^ förordnad. Denne, som enligt 1914 års plan var avsedd att

■Station. Jämväl bekläda befattningen som chef för Hemsö kustartillerikår, har till

sitt förfogande 3 underofficerare som expeditionspersonal och förrådsuppbördsmän.

11

Da Hemsö kustartillerikår enligt försvarsrevisionens förslag ej borde

uppsättas och något truppförband alltså ej komme att vara förlagt till

Försvars
revisionen.

Departements

chefen.

Hemsö

fästning

Nuvarande

Försvars
revisionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20. «>°f>

fästningen, har revisionen med hänsyn till fästningens jämförelsevis begränsade

försvarsmedel funnit någon officer på stat icke böra avses till

kommendant därstädes. I stället borde det uppdragas åt 1 pensionerad

officer att mot skäligt arvode bekläda ifrågavarande befattning.

För tillsyn och vård av fästningens materiel, vilken med hänsyn till

erforderlig krigsberedskap borde förvaras därstädes, måste kommendanten

hava till sitt förfogande ett mindre antal underofficerare. Enligt av revisionen

verkställda beräkningar syntes nämnda personal kunna begränsas

till 2 underofficerare på aktiv stat samt 1 pensionerad underofficer med

arvode. Erforderlig personal av manskapet syntes böra lämnas av Vaxholms

kustartilleriregemente.

Jag biträder revisionens förslag och beräknar sålunda för fästningsstaben

uti ifrågavarande fästning 1 pensionerad officer, 2 sekundofficerare

och 1 pensionerad sekundofficer.

Till Hörningsholms kustposition är icke någon personal förlagd i fredstid.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag mig ej böra ifrågasätta någon

ändring härutinnan.

Till Luleå kustposition är i fredstid förlagd 1 underofficer.

I enlighet med revisionens förslag torde denne kunna utbytas mot 1

pensionerad sekundofficer med arvode.

Slutligen synes för tillsyn av viss till Gotland förlagd materiel böra

avses 1 pensionerad sekundofficer med arvode.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver alltså vid handen, att

för kommendantskapen i fästningarna kräves följande personal.

;

Vaxholms fästning............

1 Karlskrona fästning .........

j Älvsborgs fästning............

i Hemsö fästning ..............

1 Luleå kustposition............

! Gotland ...........................

Officerare.

Sekundofficerare j

och

flaggkorpraler.

Rege-

ments-

office-

rare.

Kapte-

ner.

Subal-

ternoffi-

cerare.

Pensio-

nerade,

med

arvode

På stat.

Pensio- [j summa,

nerade, ji

med !

arvode. || i

a,°* 11 r i

| | |

i i M 1 -

1 1 M 1 M

12

8

4

2

3 i 19

3 14

1 6

1 ''1 4

1 1 1

1 :l 1

Summa

4

3

i i i

26

10 | 4:0

Försvarsrevisionen har i detta sammanhang jämväl uttalat sig rörande

utbildningen av de kustartillerioficerare, vilka böra avses för tjänstgöring

i kommendantsstaber, samt ansett, att ifrågavarande officerare borde genom

tjänstgöring vid vissa av arméns staber göras förtrogna även med stabstjänsten

inom lantförsvaret. På grund av nödvändigheten att i största

möjliga mån begränsa personalstyrkan hade revisionen emellertid vid be
-

Departements
chefen.

Hörningsholms

kustposition.

Luleå kustposition.

Gotland.

Samman
fattning.

Viss utbildning

för

kustartilleriofficerare,

avsedda för

tjänstgöring

i kommendantsstaber.

s. 586 Kontrollera mot PDF

586

Skjutskola.

Nuvarande

organisation

För svar srevisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

rakning av kustartilleriets personalbehov icke tagit hänsyn till dessa kommenderingar,

utan utgått från att de i de båda större fästningarnas staber

tjänstgörande adjutanterna ur kustartilleriet under vissa delar av året

kunde avses för dylik utbildning. Visserligen kan det förefalla, som om

den av mig i det föregående föreslagna minskningen av kommendantsstaben

i Karlskrona fästning skulle minska möjligheten att bereda erforderligt

antal officerare utbildning i stabstjänst, men då å andra sidan den förkortade

värnpliktsutbildningen torde medföra ökade möjligheter att under

vintermånaderna beordra yngre officerare till tjänstgöring utom truppförbanden,

torde berörda av mig föreslagna minskning av stabspersonalen

icke behöva medföra någon olägenhet för ifrågavarande utbildning.

4. Skjutskola ocli mineringsskolor.

Kustartilleriets skjutskola, som icke har någon fast bestående organisation,

sammandrages varje år samt pågår under en tid av 7 veckor vid de

fästningar, som chefen för kustartilleriet bestämmer. Till densamma beordras

som chef och lärare 1 regementsofficer samt som lärare, målpersonal,

adjutant och materialunderofficer, 1 regementsofficer, 3 kompaniofficerare och

1 underofficer. Av denna personal äro de båda regementsofficerarna beordrade

för eu tid av flera år men tjänstgöra under de tider, då skjutskolan ej

är sammandragen, såsom bataljonschefer eller i annan befattning, som beklädes

av regementsofficer. Som elever kommenderas ett visst antal

kompaniofficerare. Till skillnad från arméns artilleriskjutskolor finnes intet

instruktionskompani vid kustartilleriets skjutskola. Då manskapet vid

varje artillerikompani är utbildat endast vid vissa pjässlag, låter det sig

nämligen icke göra att ur ett flertal olika kompanier sammandraga ett

instruktionskompani för att ur detta erhålla batteribemanningar vid alla

de olika slag av artilleripjäser, med vilka skjutskolan utför skjutning. I

stallet rekvirerar skolchefen pjässerviser i tur och ordning från de olika

kompanierna. Under den tid, skolan är sammandragen, pågår sålunda

utbildningen vid artillerikompanierna i obegränsad utsträckning.

Skjutskolans personalbehov har av försvarsrevisionen beräknats till

1 chef, regementsofficer,

1 adjutant, kompaniofficer,

2 lärare, därav en regementsofficer och eu kompaniofficer,

1 målofficer, kompaniofficer,

1 materialunderofficer, underofficer, samt

8 elever, kompaniofficerare.

Då behovet av instruktionspersonal vid truppförbanden icke minskades

under den tid, skjutskolan vore sammandragen, måste enligt revisionens

åsikt vid beräkningen av personalbehovet för kommendering utom truppförbanden

hänsyn givetvis tagas till den varje år anordnade skolan. Någon

ersättning för de båda till skolan beordrade regementsofficerarna syntes

dock icke behöva beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

r>87

skjutskolans organisatioi

att om underofficerarna

mobiliseringsbefattningar

syntes icke, av inhämtade upplysningar att döma,

har Svenska underofficersföri

den nya organisationen tillsom

hittills — och någon

vara

Svenska

underofficers

förbundet.

Med avseende å

bundet framhållit,

delades enahanda

ändring härutinnan

ifrågasatt — måste det enligt förbundets åsikt anses i Idig grad anmärkningsvärt,

att underofficerarna undanhölles den utbildning, som vore eu

nödvändig betingelse för fyllande av dessa uppgifter. På grund härav

hemställde förbundet, att i personalbehovet för skolan även matte upptagas

5 underofficerare av artilleriavdelningen.

Underofficersförbundets hemställan i förevarande avseende anser jag vepartementsmig

böra biträda; dock torde det antal sekundofficerare, som avses för

kommendering som elever till skjutskolan, kunna begränsas till 4. Beträffande

revisionens förslag i övrigt har jag icke någon erinran att göra.

chefen.

Den praktiska utbildningen i min-, telefon- och strålkastartjänst, sig- miv^ngsnalering,

sjöbevakning m. m. är till huvudsaklig del förlagd till minerings- yuvaran(ie

skolorna. Dessa skolor sammandragas årligen vid de olika truppförbanden organisation.

i mitten av april månad under en särskild chef. Denne är vid de båda

större truppförbanden antingen regementsofficer eller kapten.

Till respektive skolor kommenderas samtliga elever i minavdelningens

underofficers-, korprals- och rekrytskolor, däri inbegripna samtliga värnpliktiga

vid nämnda avdelning. Av dessa sistnämnda undergår ett visst

antal särskild utbildning till reservbefäl, reservunderbefäl, signalmän eller

elektriker. Vidare äro till mineringsskolorna förlagda vissa utbildningskurser

för officerare, reservofficersaspiranter och kadetter, varjämte även

all praktisk utbildning i maskintjänst därstädes äger rum. Såsom instruktionspersonal

m. m. kommenderas erforderligt antal officerare, underofficerare

och underbefäl av manskapet.

I fråga om mineringsskolorna har försvarsrevisionen icke föreslagit någon Försyarsändring.

Vid beräkningen av personalbehovet för kommendering utom

truppförbanden in. m. har revisionen ansett sig böra taga hänsyn till att

årligen 2 subalternofficerare beordrades som elever till nämnda skolor.

Vad ifrågavarande skolor angår, har jag ansett mig böra följa revisionens Departements
°

chefen.

förslag.

5. Truppförbamlen.

Vaxholms Icustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och tre sammansättbataljoner

om sammanlagt tio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,

två minkompanier samt två yrkeskompanier (sammansatta av personal från organisati0„.

ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna).

Med anledning därav, att Hemsö kustartillerikår icke kunnat organiseras,

är det för kåren avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på de olika

kompanierna vid Vaxholms kustartilleriregemente. Dels på grund härav

och dels till följd av sistnämnda regementes talrika personal i övrigt äro

s. 588 Kontrollera mot PDF

588

Fors varsrevisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

vissa av de nuvarande artillerikompanierna så stora, att svårigheter förefinnas

för kompanicheferna att övervaka och leda utbildningsarbetet.

Karlskrona kustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och

tre bataljoner om sammanlagt nio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,

två minkompanier och ett yrkeskompani.

Älvsborgs kustartillerikar är organiserad på kårstab och två kompanier,

därav ett artillerikompani och ett minkompani. Personalen vid ekonomi-,

maskin- och hantverksavdelningarna är uppdelad å de båda kompanierna.

Såsom förut framhållits, har försvarsrevisionen föreslagit, att kustartilleriets

truppförband skulle inskränkas till tre, nämligen Vaxholms och Karlskrona

kustartilleriregementen samt Älvsborgs kustartillerikår, förlagda till

respektive fästningar. Till övriga fästningar och kustpositioner borde personal

förläggas endast i den utsträckning, som tillsynen av där befintlig

materiel krävde.

Vad de särskilda truppförbanden beträffade, borde Vaxholms kustartilleriregemente

allt fortfarande organiseras å tre bataljoner, men antalet kompanier

däremot minskas med ett (ett yrkeskompani). Regementet skulle

alltså bestå av sex artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani.

Av regementet vore för närvarande två bataljoner förlagda vid OscarFredriksborg

och en bataljon å Vaxholms kastell och Flin dö redutt. Då

förläggningsförliållandena å de båda senare platserna vore synnerligen

otillfredsställande, och den delade förläggningen såväl ur ekonomisk synpunkt

som med tanke på regementschefens möjligheter att övervaka utbildningsarbetet

vore mindre lämplig, liölle revisionen före, att regementet

i dess helhet borde förläggas till Oscar-Fredriksborg. Detta läte sig även

utan särskilda kostnader göra genom att för ändamålet taga i anspråk

erforderliga lokaler i det genom Vaxholms grenadjärregementes indragning

ledigblivna kasernetablissementet å Rindön. Med hänsyn till därmed förenade

stora kostnader syntes däremot eu förflyttning av kustartilleriets å

Vaxholms kastell och Rindö västra del för närvarande förlagda verkstäder

och förråd in. m. icke böra ifrågasättas. För dessa erforderlig hantverksoch

handräckningspersonal måste följaktligen i viss omfattning allt fortfarande

vara förlagd till Vaxholms kastell eller Rindö redutt.

Jämväl Karlskrona kustartilleriregemente borde enligt revisionens åsikt

allt fortfarande organiseras på tre bataljoner. Däremot syntes antalet

kompanier kunna minskas med ett artillerikompani. Regementet skulle

alltså komma att bestå av fem artillerikompanier, två minkompanier och

ett yrkeskompani. Med hänsyn till därmed förenade kostnader liölle revisionen

före, att förläggning av personal vintertiden till Kungsholmsfort

borde i möjligaste mån inskränkas.

\ id Älsvborgs kustartillerikar borde enligt revisionens mening minkompaniet

bibehållas. På grund av svårigheterna att låta ett och samma

artillerikomiiani lämna bemanning till alla olikartade artilleripjäser syntes

s. 589 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

589

däremot artilleripersonalen lämpligen böra fördelas på två kompanier.

Ekonomi-, maskin- och liantverksavdelningarna tillhörande personal borde,

såsom hittills varit fallet, placeras på artilleri- och minkompanierna. Kåren

borde alltså bestå av två artillerikompanier och ett minkompani.

Emot revisionens förslag till organisation av kustartilleriets truppförband

har jag icke något att erinra.

Såsom i det föregående omförmälts, har jag beräknat årskontingenten

vid kustartilleriet i dess helhet inskrivna och till linjetjänst uttagna värn

pliktiga i allmänhet till sammanlagt 1,000 man. Av dessa torde förslagsvis

omkring 780 man, motsvarande den av revisionen föreslagna linjekontingenten,

böra utgöra sommarkontingent och återstoden, omkring

220 man, vinterkontingent. Till sommarkontingenten böra samtliga till

underbefäl eller fackmän uttagna värnpliktiga hänföras. Av efterföljande

tabell framgår, huru linjekontingenten synes böra ungefärligen fördelas på

de olika truppförbanden och manskapsavdelningarna, ävensom det antal

man, som beräknas inställa sig till första tjänstgöring.

Antal vid

Antal inskrivna

inryckning

till första

ti änstgöring

Minörer

Eldare

Övriga'')

Summa

tillstädes-

komna 2)

Vaxholms kustartilleriregemente...........

90

50

350

490

460

Karlskrona kustartilleriregemente ........

60

40

280

380

357

Älvsborgs kustartillerikår.....................

30

20

80

130

122

Summa

180

no

710

1000

939

1) Avses för artilleri-, ekonomi- och liantverksavdelningarna.

2) Av de inskrivna beräknas avgå vid inställelse å hösten 4 % och vid inställelse å våren

året efter inskrivningen 8 %.

Vad studenter och likställda beträffar, har jag beräknat, att dessa komma

att för kustartilleriet i dess helhet uppgå till 40 man.

Av dessa torde, såsom längre fram närmare omförmäles, 15 böra beräknas

årligen komma att taga anställning såsom reservofficersaspiranter.

Med avseende på kustartillerikadetterna anser jag i likhet med försvarsrevisionen

det böra tagas under övervägande, huruvida icke den teoretiska

utbildningen skulle kunna i större utsträckning, än vad nu sker, förläggas

till sjökrigsskolan.

Såsom i det föregående nämnts, har jag utgått från att kustartilleriet

årligen bör tilldelas 300 värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

Beträffande utbildningen av det fast anställda manskapet har revisionen

förutsatt, att nämnda utbildning skulle ordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad nu vore fallet. Underofficersförbundet har i denna fråga

framhållit vikten av att det inom chefens för kustartilleriet stab vilande

förslaget till nytt skolreglemente för kustartilleriet snarast fastställdes och

Departements
chefen.

Utbild
ningens
organise
rande.

s. 590 Kontrollera mot PDF

Fredskader.

590

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

bringades i tillämpning. Med anledning härav vill jag framhålla, att den

av mig här förutsatta organisationen av kustartilleriet icke torde lägga

hinder i vägen för genomförande av ifrågavarande förslag till skolreglemente.

Underofficersförbundet har även framhållit, att dess förslag beträffande

befälselevers införande vid armén ägde tillämpning jämväl i fråga om kustartilleriet.

Beträffande denna fråga åberopar jag vad härutinnan anförts

med avseende på armén.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna

organisation och utbildningens ordnande, torde befalster sonalen för den

vid truppförbanden anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställda

böra beräknas, på sätt nedanstående tablå utvisar. * 1

Vaxholms kustartilleriregemente..............................

Karlskrona kustartilleriregemente .............................

Älvsborgs kustartillerikår.........................................

Summa

Officerare.

Sekundofficerare

och

flaggkorpraler.

Korpraler.

Kaptener.

Subaltern-

officerare.

Artilleri-

avdelningen.

Min-

avdelningen.

10

21

70

72

42

9

16

62

48

30

3

5

19

16

13 f

22

42

151 i

136

85 i

I den sålunda beräknade personalstyrkan äro inbegripna jämväl maskinister,

vid musikkåren tjänstgöringsskyldiga sekundofficerare av ekonomiavdelningen

samt däckspersonal för kustartilleriets maskindrivna båtar.

Yad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal rn. fl. angår, beräknas

detta för vart och ett av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen

sålunda:

1 regementsofficer, regementschef,

3 regementsofficerare, bataljonschefer,

1 kapten, regementskvartermästare,

3 sekundofficerare, bataljonsadjutanter,

2 sekundofficerare, biträden åt regeraentskvartermästaren,

2 sekundofficerare, biträden åt regementsintendenten,

1 sekundofficer, regementsväbel,

1 sekundofficer, köksföreståndare,

1 sekundofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet,

1 sekundofficer, avsedd för sjukhuset, samt

1 sekundofficer, uppbördsman för skjutfält och skjutbanor.

Av sekundofficerarna förutsättes en vara av 1. graden (förrådsförvaltare).

Vidare erfordras 4 korpraler för matsal, förråd och handräckning vid

vartdera regementet.

s. 591 Kontrollera mot PDF

Kun;/1. Maj:ta proposition nr 20.

591

Vid Älvsborgs kustartillerikår beräknas ifrågavarande personal till

1 regementsofficer, kårchef, tillika kommendant,

1 subalternofficer, kåradjutant,

2 sekundofficerare, biträden åt kåradjutant och kårintendent,

1 sekundofficer, väbel,

1 sekundofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet,

1 sekundofficer, köksföreståndare, samt

3 korpraler för matsal, handräckning och förråd.

Av sekundofficerarna förutsättes en vara av 1. graden (förrådsförvaltare).

Eu sammanfattning av vad sålunda anförts rörande befälsbeliovet vid de

olika truppförbanden giver vid handen, att för dessa beräknas den befälspersonal,

nedanstående tabell närmare angiver.

Vaxholms kustartilleriregemente:

1. Kompanier och skolor ..............................

2. Regementsofficerare m. fl........................

Officerare

Sekundofficerare

och flaggkorpraler

Korpraler

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

Artilleri-

avdelningen

Minavdel-

ningen

4

10

1

21

70

12

72

a

42

2

4

11

21

C*

ce

74

44

Karlskrona kustartilleriregemente:

1. Kompanier och skolor ..............................

—

9

16

62

48

30

2. Regementsofficerare m. fl.........................

4

1

—

12

2

2

4

10

16

74

50

32

Älvsborgs kustartillerikår:

1. Kompanier och skolor ............................

—

3

5

19

16

13

} 2. Regementsofficerare m. fl.........................

1

—

1

5

2

1

1

6

24

18

14

Summa

9

24

48

ISO

142

90

Antalet för artilleri- och minavdelningarna erforderligt menigt manskap

b er äknas sålun da:

-

i

Vaxholms kustartilleriregemente ........................

Artilleri-

avdelningen

Min-

avdel ningen

Summa

1

156

120

38

100

70

30

256

190

68

1 Älvsborgs kustartillerikår ..............................

Summa

314

200

514

Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna beräknas

sålunda:

s. 592 Kontrollera mot PDF

592

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Officerare i

sjöförsvarets

kommandoexpedition,

marinstab

och marinförvaltning.

Ekonomi
avdelningen
-

Hantverks
avdelningen
-

Vaxkolms kustartilleriregemente .......

Karlskrona kustartilleriregemente ......

Alvsborgs kustartillerikår ................

Summa I 13

Av det i denna tablå upptagna manskapet förutsättas 68 vara korpraler

och 66 meniga.

Därjämte bär jag ansett det lämpligt att i kostnadsberäkningarna upptaga

ett mindre belopp för anställning av musikelever vid Vaxholms och

Karlskrona kustartilleriregementen enligt enahanda grunder som vid armén.

En sammanfattning av det föregående giver sålunda vid handen, att för

tjänsten vid kustartilleriets truppförband erfordras följande personal.

"■ ------ • - .....----- -

Officerare

§ CO

b-1 CD

-K ^

^ d

Manskap

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

ndofficerare

aggkorpraler

Korpraler

Meniga

Utbildningspersonal m. m. ...

9

24

43

ISO

232

Menigt manskap vid artilleri- och minavdel- ningarna .........

Manskap av ekonomi-, maskin- och kantverks- avdelningarna ...........

68

Summa

9

24

43 |

180

300

580

6. Övriga personalbehov.

Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves personal

jämväl för tillgodoseende av andra behov.

För tjänstgöring i sjöförsvarets kommandoexpedition, marinstaben och

marinförvaltningen har revisionen bland annat beräknat 4 kaptener och

2 subalternofficerare från kustartilleriet. Med hänsyn till ifrågavarande

tjänstgörings natur synes det mig emellertid nödvändigt, att de officerare

ur kustartilleriet, som beordras till densamma, utgöras av äldre officerare,

vilka med större auktoritet, än subalternofficerare i allmänhet äga,

kunna inom nämnda organ företräda sitt vapens intressen. På grund

härav finner jag mig böra utgå från att samtliga för ändamålet erforderliga

6 officerare utgöras av kaptener. Därjämte bör, som jag tidigare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Mnj:tn proposition nr JO. 1)93

anfört, eu sekundofficer ur kustartilleriet, utiiver vad revisionen beräknat,

avses för sjöförsvarets kommandoexpedition.

Såsom under avdelningen »Flygvapnet» närmare kommer att omförmäla»,

avses, att viss personal från kustartilleriet skall, kvarstående a

kustartilleriets stat, tjänstgöra vid flygvapnet (utbilduingskurserna). Denna

personal beräknas till 10 subalternofficerare, 4 sekundofficerare eller flaggkorpraler

samt 6 korpraler.

Jämväl vid uppgörandet av kustartilleriets stat måste tillägg göras för

viss utom truppförbanden beordrad personal in. m. Försvarsrevisionen bär

härför beräknat 15 kompaniofficerare. Häremot tiar jag icke någon

erinran att göra. Då emellertid minst tre kaptener böra avses för kommendering

såsom lärare in. in. vid kustartilleriets skjutskola, förutsätter

jag, att av nyssnämnda kompaniofficerare 3 — i stället för, såsom revisionen

föreslagit, 1 — tillhöra kaptensgraden, under det att antalet

subalternofficerare beräknas till 12. Såsom redan tidigare omnämnts, har

jag dessutom funnit mig böra förorda kommendering av sekundofficerare

som elever till omförmälda skjutskola in. m., varjämte kustartilleriets

sekundofficerare böra beredas tillfälle att genomgå vissa speciella utbildningskurser,

som finnas angivna beträffande flottans sekundofficerare (sid.

496). För tillgodoseende av detta behov torde böra beräknas 4 sekundofficerare.

7. Kustartilleriets stat.

Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet vid

kustartilleriet, kommer alltså att för vapnet erfordras den militära personal,

nedanstående. tabell utvisar.

Chefen för kustartilleriet

jämte stab .....................

Kommendantsskapen i kustfästningarna

..................

Truppförbanden ................

Sjöförsvarets kommandoexpedition

m. m................

Flygvapnet.......................

Utom truppförbanden beordrad

personal...............

Summa

Officerare

Sekund- officerare

och flagg- korpraler

Manskap

"ö Q

cd 0

•-i a

0 g

Regements-

officerare

w

SO

CD

Subaltern-

officerare

Pensione- rade, med

arvode

På stat

Pensione- rade, med

arvode

W

O

R

P

CD

►1

Meniga

1

1

2

1

_

1

1

—

—

_

4

3

1

1

26

10

—

—

—

9

24

43

—

180

—

300

580

6

_

1

_

_

—

—

—

10

4

—

6

—

—

—

3

12

4

—

—

—

1

14

38

87

1

216

11

306

580

Bihang till riksdagens protokoll /92d. 1 samt. 11 A höft. (År JO.) 2125 28 48

Officerare till

flygvapnet.

Personal för

tjänstgöring

utom truppförbanden.

s. 594 Kontrollera mot PDF

594

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra uppdelas

på 2 överstar (regementschefer), 4 överstelöjtnanter och 8 majorer.

Av det sammanlagda antalet sekundofficerare och flaggkorpraler torde

80 böra upptagas i staten såsom flaggkorpraler samt återstående antal,

136, som sekundofficerare. Dessa sistnämnda böra fördelas enligt följande

:

7 sekundofficerare av 1. graden (förrådsförvaltare),

39 » » 2. » samt

90 » > 3. »

Slutligen torde i enlighet med revisionens förslag på kustartilleriets

stat böra upptagas:

1 regementspastor,

1 fästningspredikant och

2 musikstyckjunkare.

8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914 års

törsvarsplan, försvarsrevisionens förslag och föreliggande förslag.

Kustartilleriets personalbehov enligt 1914 års försvarsplan grundade sig

uteslutande på mobiliseringsbehovet. I stort sett har stampersonalen blivit

uppsatt enligt nämnda plan. I föreliggande förslag har däremot såsom i

revisionens förslag fredsbehovet lagts till grund för beräkningarna. Det

vid mobilisering tillkommande ytterligare personalbehovet förutsättes skola

tillgodoses medelst reservpersonal och värnpliktiga.

Yid jämförelse mellan de föreslagna staterna, å ena, samt gällande stater

och revisionens stater, å andra sidan, måste uppmärksammas, att i de nu

föreslagna staterna ingår viss personal (10 officerare, 4 sekundofficerare

eller flaggkorpraler och 6 korpraler), som avses att såsom elever tjänstgöra

vid flygvapnet och sålunda icke äro att påräkna för kustartilleriets

eget vidkommande.

s. 595 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 595

Sammandrag över föreslagna personalstater.

Antal

beställningar

Jämförelse

mellan

föreliggande

förslag och

1914 års stat

Jämförelse

mellan

föreliggande

förslag och

Anmärkningar 1

1914

års

plan

Revi-

sio-

Före-

na

revisionens

förslag

nens

gande

Min sk-

Ök-

Minsk-

Ök-

förslag

förslag

ning

ning

ning

ning

Officerare.

Generalsperson.........

i

i

i

—

—

—

—

*) Härav avsågos för

Överstar ..................

2

2

2

—

—

—

—

marinens flygvä-

Överstelöjtnanter......

4

4

4

—

—

—

—

sende 9 office-

Majorer ...................

8

8

8

—

—

—

—

rare.

Kaptener..................

52

38

38

14

—

—

—

2) Härav avses 10

Löjtnanter och fänri-

74

72

67

officerare till ele-

kar (underlöjtnanter)

7

—

5

—

ver vid flygvap- net. Utöver an-

141

*) 125

2) 120

21

—

5

—

talet 120 office-''

Sekundofflcerare.

rare tillkomma 8

officerare a. flyg-,

Sekundofficerare av 1.

kårens stat.

graden ..................

Sekundofflcerare av 2.

graden (underoffice- rare av 1. graden)...

67

47

7

39

28

7

8

7

3) Härav avsågos för''

marinens flygvä- sende 2 under-

Sekundofficerare av 3.

graden (underoffice-

133

93

90

43

4) 4 sekundofflcerare

rare av 2. graden)...

—

3

—

eller flaggkorpra-

Underofficerare av 3.

183

ler avses till ele-[

graden .................

183

—

—

—

—

—

ver vid flygvap-

383

s) 140

4) 136

254

7

ii

7

net. Utöver an- talet 136 sekund- officerare till-

Manskap.

komma 5 sekund-

Flaggkorpraler .........

—

-

4) 80

—

80

—

80

officerare å flyg-

Furirer av 1. klassen

—

80

—

—

—

80

vapnets stat.

» » 2. »

Korpraler................

330

160

139

5) 306

24

—

160

167

5) Härav avses 6 korp- raler till elever

Meniga.....................

775

622

580

195

—

42

vid flygvapnet.

6) Härav avsågos 15

1,105

e) 1,101

’) 966

219

80

282

247

man för marinens

Musikpersonal.

flygväsende.

Musikstyckjmohare ....

—

2

2

—

2

—

—

7) Härutöver 7 flagg-

korpraler, 10

Civil personal.

korpraler och 5

meniga å flyg-

Regementspastor och

2

kårens stat.

fästningspredikant..

2

2

—

D. Reservpersonalen.

Enligt kustartilleriets nuvarande organisation är mobiliseringsbeliovet av

befäl, i den mån detta ej kan tillgodoses medelst personal å aktiv stat,

avsett att fyllas medelst befäl å reservstat, personal i kustartilleriets reserv

samt värnpliktigt befäl. Härtill kommer ett visst antal flottan tillhörande

reservofficerare, som utbildats till kustartilleritjänst. Ha emellertid ut
-

s. 596 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

596 Kung1. Maj:ts proposition nr 20.

bildning till dylik tjänst ej längre äger ruin, kominer denna sistnämnda

kategori av reservpersonal att försvinna i mån av avgång. Till kustartilleriets

reserv hänföras även reservofficersaspiranter. Då jag redan i det

föregående yttrat mig rörande det värnpliktiga befälet (studenter och likställda

samt för utbildning till reservunderbefäl uttagna värnpliktiga), återstå

nu endast att behandla kustartilleriets reservstats- och reservbefälsinstitutioner.

1. Personal å reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes eu för hela sjöförsvaret gemensam

reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet

fördelade beställningar. För sistnämnda truppslag skulle enligt 1914

ars plan finnas följande antal beställningar, nämligen:

1 regementsofficers-(majors-)beställning,

7 kaptens- eller löjtnantsbeställningar samt

8 underofficersbeställningar, därav 4 av högre och 4 av lägre löneklass.

•Vid reservstatens upprättande förutsattes, att jämväl överstelöjtnants
beställningar

framdeles komme att inrättas.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke helt genomförd. Å

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar

samt 2 underofficersbeställningar.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare att vara underofficerare av 1. eller 2. graden samt

innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår

samt

för majorer och kaptener vid övergång till närmast högre tjänstegrad

å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén och flottan äger befordran å reservstat icke rum i

vidare män, än att löjtnant enligt vissa grunder befordras till kapten och

underofficer av 2. graden till underofficer av 1. graden.

Med avseende å tjänstgöringsskyldighet, avgång från reservstat samt avlönings-

och pensionsförmåner gälla för kustartilleriets reservstatspersonal

enahanda bestämmelser som vid armén. Överstelöjtnant vid kustartilleriets

reservstat, vilken beställning saknar motsvarighet vid armén, skulle åtnjuta

3,500 kronor i lön och 3,200 kronor i pension.

Försvarsrevisionen har framhållit, att behovet av f. d. stamanställt befäl

vid kustartilleriet allt fortfarande måste i viss utsträckning tillgodoses

genom en reservstat, vilken borde erhålla följande sammansättning:

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,

3 » » mellersta » ,

4 » » lägsta » ,

opaginerad Kontrollera mot PDF

K ting L \faj:ts proposition nr JO.

3 underofficerare i högre löneklassen.

3 » » lägre »

Beträffande fordringarna för övergång till reservstat, tjänstgöringsskyldighet

i fred samt avlönings- och pensionsförmåner borde enligt revisionens

asikt gälla samma bestämmelser, som föreslagits beträffande armén.

Med avseende å befordran å reservstat borde, i likhet med vad som

föreslagits beträffande armén, jämväl kapten å reservstat, vilken därtill

befunnes lämplig, kunna befordras till major på reservstat. Ävenledes

borde major å reservstat kunna befordras till överstelöjtnant å reservstat.

I överensstämmelse med mitt uttalande rörande arméns reservstater har Departementsjag

ej heller med avseende på kustartilleriet någon erinran att göra mot f

underofficersförbundets förslag, att som villkor för sekundofficers övergång

till reservstat fastställas uppnådda 34 levnadsår, dock med fordran på

minst 4 tjänsteår som sekundofficer av 3. graden vid eller i kustartilleriet.

Antalet sekundofficersbeställningar bör ökas till 10, varav 5 i vardera löneklassen.

I övrigt ansluter jag mig till det av revisionen framlagda förslaget

till reservstat vid kustartilleriet.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Kustartilleriets i reserven anställda officerare utgöras enligt nuvarande officerare.

. . -t . Nuvarande

organisation av tro särskilda kategorier, nämligen. organisation.

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning

på stat;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan

rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i kustartilleriets reserv,

samt

c) officerare, vilka inom kustartilleriets reserv vunnit sin första officersanställning.

För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser

i fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och

avlöningsförmåner.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensionsavgångna - gäller sålunda, att de äro skyldiga att vid inträffande krig och större

rustningar, då så påfordras, tjänstgöra, generalsperson och överste intill

fyllda 70 levnadsår samt alla övriga, som avgå före fyllda 65 levnadsår,

intill denna ålder. Ifrågavarande personal åtnjuter under tjänstgöring,

envar efter den tjänstegrad, för vilken han uppbär pension, enahanda avlöning

och övriga förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad eller

befattning vid stammen. Fyllnadspensionen innehålles dock under tiden.

De under b) omnämnda officerarna — de förtidsavgångna — äro skyldiga

att intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid

krig eller större rustningar efter kallelse inställa sig till tjänstgöring vid

kustartilleriet. För resa inom riket vid inställelse till eller hemfärd från

tjänstgöringsorten samt för övriga resor åtnjuta de gottgöielse lika med

s. 598 Kontrollera mot PDF

Försvars
revisionen.

598 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

den, som vid kommendering tillkommer officer av motsvarande tjänstegrad

vid kustartilleriets stam. Lönen utgår per tjänstgöringsdag med V365

av arsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma officerare

med motsvarande tjänstegrad vid stammen. I olikhet mot vad fallet är

vid armén, är denna reservpersonal ej skyldig att fullgöra några repetitionsövningar,

men äger ej heller uppbära någon pension från statsverket.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven

utnämnda — utgöra dessa liksom vid armén och flottan den talrikaste

och med hänsyn till mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste gruppen.

För officersutnämning fordras att hava med godkända betyg genomgått

föreskriven reservofficersutbildning. Ifrågavarande reservofficerare äro utbildade

till antingen artilleritjänst eller mintjänst. Till denna kategori

torde även böra hänföras sådana kustartillerikadetter, vilka efter avlagd

officersexamen icke ansetts böra vinna anställning å aktiv stat, utan konstituerats

till fänrikar i reserven.

För att antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att såsom

värnpliktig, inskriven vid marinen i kustartilleri tjänst, hava vid artillerieller

minavdelningen fullgjort första tjänstgöring som student och likställd

(458 dagar). De, som antagits till reservofficersaspiranter, skola

inställa sig vid vederbörligt truppförband i maj månad antagningsåret

för fullgörande av dem enligt värnpliktslagen åliggande repetitionsövning

om 42 dagar. Omedelbart efter det att denna avslutats, genomgå de

tre månaders militärutbildning, vilken fullgöres av de för artilleri tjänst

avsedda vid artilleriavdelningen och av de för mintjänst avsedda vid minavdelningen

.

Hela utbildningstiden uppgår till sammanlagt 590 dagar eller 90 dagar

mera än den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag

stadgade utbildningstiden av 500 dagar.

I reserven utnämnda officerare — frånsett sådana, som utnämnts efter

genomgången sjökrigsskola — äro skyldiga att, med början året näst efter

det, då de konstituerats till fänrikar, fullgöra en repetitionsövning om 45

dagar vart tredje år intill utgången av det kalenderår, under vilket de

uppnå 42 års ålder. Under tjänstgöring åtnjuta de samma avlöningsförmåner

som de förtidsavgångna, men erhålla därjämte vid uppnådda 55

levnadsår en årlig pension av 300 kronor. Slutligen erhålla de i likhet

med motsvarande reservpersonal vid armén ekiperingslijälp, vilken enligt

gällande reservofficersförordning skall utgå med 500 kronor, men under

senare år varit höjd till 1,000 kronor.

Enligt revisionens förslag borde 12 / reserven utnämnda officerare årligen

anställas i reserven. För rekryteringen av detta antal beräknades

en årskontingent av 14 reservofficersaspiranter. Dessa sistnämnda borde,

såsom fallet vore vid armén, kunna antagas redan under pågående värnpliktstjänstgöring

(första tjänstgöringen). Någon avkortning i den nu

stadgade utbildningstiden (590 dagar) vore icke tillrådlig. För att säker
-

s. 599 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj:ts ■proposition nr 20.

599

ställa rekryteringen borde särskilda åtgärder vidtagas. Dessa borde enligt

revisionens åsikt i stort sett sammanfalla med dem, som föreslagits beträffande

armén. I samband härmed borde kustartilleriets ifrågavarande

officerare i reserven åläggas enahanda tjänstgöringsskyldighet som övriga

reservofficerare av denna kategori.

Med avseende å de pensionsavgångna officerarna hade revisionen icke

någon ändring att föreslå i gällande bestämmelser.

Beträffande slutligen de förtidsavgångna officerarna borde dessa, i motsats

till vad hittills varit fallet, vara skyldiga att fullgöra repetitionsövningar

om 45 dagars längd under loppet av varje treårsperiod av

tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, varunder de uppnådde 42

års ålder. I samband härmed borde de komma i åtnjutande av enahanda

pensionsförmåner, som föreslagits för motsvarande officerare vid aimén.

I likhet med vad som föreslagits beträffande armén och flottan, torde Departementspensionen

till i reserven utnämnda och förtidsavgångna böra bestämmas

till 600 kronor. Bepetitionsövningar för dylika officerare torde böra fullgöras

antingen i samband med regementsövningar eller ock vid skjutskola,

mineringsskola och dylikt. Vidare torde på grund av ökat officersbeliov

vid mobilisering årskontingenten reservofficersaspiranter böra bestämmas

till 15, varigenom det årligen utnämnda antalet officerare i kustartilleriets

reserv kan beräknas komma att uppgå till 13. I övrigt har jag icke något

att erinra mot vad revisionen föreslagit.

Vad underofficerarna i reserven beträffar, utgöras även dessa av tre särskilda

kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven

utnämnda.

För de pensionsavgångna underofficerarna gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Detsamma är jämväl fallet beträffande de förtidsavgångna underofficerarna.

Dessa äro alltså icke skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar,

varför de ej heller erhålla någon pension.

Beträffande slutligen de i reserven utnämnda underofficerarna utgöras

dessa av sådana korpraler, som fullgjort för befordran till underofficer

stadgade villkor och som vid avgång från beställning å stat eller vid en

senare tidpunkt utnämnas till underofficerare av 3. graden i reserven. Ej

heller dessa äro skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar och erhålla

med anledning härav icke heller någon pension.

Försvarsrevisionen har framhållit, att behovet av underofficeraie i leserven

i första hand borde tillgodoses medelst i reserven utnämnda underofficerare.

Liksom vid armén borde dessa fullgöra eu repetitionsövning om 45 dagar

under loppet av varje treårsperiod intill utgången av det kalenderår, varunder

vederbörande uppnådde 42 års ålder. I gengäld härför borde de

tillerkännas enahanda löneförmåner, som föreslagits beträffande motsvarande

kategori vid armén.

Sekund
officerare.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

s. 600 Kontrollera mot PDF

600

Departements
chefen.

Underbefäl.

Försvars
revisionen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

I fråga om de för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelser

hade revisionen icke någon ändring att föreslå,

Med avseende slutligen på de förtidsavgångna underofficerarna borde

dessa åläggas samma tjänstgöringsskyldighet samt tillerkännas enahanda

ekonomiska förmåner som motsvarande underofficerare vid armén.

Liksom vid armén borde det antal underofficerare — förtidsavgångna

och i reserven utnämnda — som årligen anställdes i reserven, bestämmas

med hänsyn till mobiliseringsbehovet. I enlighet härmed syntes antalet

hora begränsas till 5. Därest antalet i reserven anställda underofficerare

något år icke skulle uppgå till det sålunda som behövligt beräknade,

borde eu motsvarande ökning få vidtagas ett kommande år.

Vad revisionen föreslagit beträffande sekundofficerare (underofficerare)

i kustartilleriets reserv anser jag mig böra tillstyrka, allenast med den

jämkningen, att pensionen till i reserven utnämnda och förtidsavgångna

torde hora beräknas till samma belopp, som i sådant avseende föreslagits

beträffande armén, eller 400 kronor.

Under erinran att enligt kustartilleriets nuvarande organisation mobiliseringsbehovet

av underofficerskorpraler och korpraler vore avsett att fyllas

medelst värnpliktigt underbefäl, bär försvarsrevisionen anfört, att den haft

under övervägande, huruvida icke, i likhet med vad fallet vore vid armén,

aven manskap borde anställas i kustartilleriets reserv. Detta skulle medföra

bland annat den fördelen, att ifrågavarande underbefäl kunde utan

omgång inkallas, så snart eu fästning försattes i försvarsberedskap. Dä

emellertidfen dylik anordning icke inverkade på kostnadsberäkningarna och

ej heller på sättet för mobiliseringsbehovets fyllande, hade revisionen icke

ansett sig böra framställa något särskilt förslag härutinnan.

Med avseende å frågan om anställande av underbefäl i reserven torde

motsvarande åtgärder, som i syfte att tillföra armén eu reserv av »jordavlonat»

underbefäl i det föregående blivit föreslagna, jämväl böra vidtagas

för kustartilleriets vidkommande. Beträffande kostnader får jag åberopa

vad därom i fråga om flottan uttalats (sid. 549).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurnjl. Muj:tx proposition nr JO.

I>0I

IY. Sjöförsvarets kostnader.

1. Ärliga kostnader.

Liksom i fråga om lantförsvuret liar försvarsrevisionen vid beräknandet

av de årliga kostnaderna för sjöförsvaret utgått från den nuvarande uppställningen

av fjärde huvudtiteln, dock med den avvikelsen, att revisionen

icke följt den i riksstaten nu förekommande uppdelningen av de respektive

anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan uppdelat kostnaderna

å normala utgifter och extra utgifter, varvid till de sistnämnda

hänförts endast anslag till fartygsmaterielens förnyande samt de beräknade

utgifterna för sådana anskaffningar in. fl. behov, som icke stode i direkt

samband med organisationen eller avsåge ändamål, för vilka de ordinarie

anslagen vore avsedda.

I fråga om avlöningskostnaderna har revisionen utgått från den av

1921 års riksdag beslutade löneregleringen för marinens personal jämte

av 1922 års riksdag företagna jämkningar i densamma, varvid dock i avseende

å manskapet förutsatts vissa (i det föregående angivna) förändringar

i gällande löneplan. I beräkningarna hava icke medtagits kostnaderna

för dyrtidstillägg. Beträffande övriga till grund för beräkningarna liggande

å-priser har revisionen utgått från de vid slutet av år 1922 rådande

prisförhållandena, där icke särskild anledning föranlett avvikelse härifrån.

De årliga kostnaderna i sin helhet (inklusive kostnaderna för marinens

flygväsende) hava av revisionen beräknats till i avrundat tal 38,875,000

kronor, varav 32,875,000 kronor vore att anse såsom normala utgiftei

och 6,000,000 kronor såsom extra utgifter.

"Vid den beräkning av sjöförsvarets årliga kostnader, som jag låtit verkställa,

har jag i allt väsentligt följt av försvarsrevisionen tillämpade beräkningsgrunder.

Dock hava ■— i likhet med vad som skett beträffande lantförsvaret

— samtliga dyrtidstillägg för arbetare vid marinens varv, verkstäder

och förråd inräknats i vederbörliga materielanslag. I efterföljande

redogörelse för anslagen anser jag mig kunna inskränka mig till att behandla

endast de anslag, beträffande vilka beräkningsgrunderna förete avvikelse

från de av revisionen följda eller där andra omständigheter än

föreslagna jämkningar i organisationen synas påkalla någon förklaring

utöver vad som framgår av själva beräkningarna eller av den förut lämnade

redogörelsen för fredsorganisationen. Av dessa beräkningar (Bil. 2)

framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader belöpa sig till i runt tal 41,700,000

kronor, varav 31,575,000 kronor normala utgifter och 10,125,000 kronoi

extra utgifter.

Anslaget till marinförvaltningen, som av revisionen beräknats till 230,538

kronor, har beräknats till 224,774 kronor, vilken minskning väsentligen

är beroende på föreslagen förändring i avseende a den maritima revi
-

Försvarsrcrisioncn.

Departementschefen.

sionen.

s. 602 Kontrollera mot PDF

602

Kungl. May.ts proposition nr 20.

Anslaget till marinförvaltningens verksamhet bär på av revisionen anförda

skäl ansetts kunna uteslutas ur staten.

Beträffande de under anslaget till avlöning till personal vid kårer och

stater m. fl. upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.

Staten för flottans officerskår, flottans sekundofficerskår,

flottans sjö man skår och flottans skeppsgossekår.

Såsom förut nämnts, hava löjtnanter och fänrikar sammanförts till en

grupp. Vid beräkningen av avlöningskostnaderna har antalet fänrikar beräknats

till 40, i det närmaste motsvarande 2 årskurser utexaminerade

kadetter, samt medelavlöningen för fänrikar och löjtnanter beräknats med

hänsyn dels därtill och dels till att 2. löneklassen i löneplan O förutsatts

uPPflyttad från 1. till 2. lönegraden. I fråga om sjömanskåren och skeppsgossekåren

hava, såsom förut antytts, beräknats manskapslöner under 6

månader till 145 på våren karlskrivna skeppsgossar, samtidigt som minskning

ägt rum i kostnaderna för skeppsgossarnas avlöning. Avlöningsbeloppen

till de särskilda manskapskategorierna hava beräknats med hänsyn

till den av 1923 ars riksdag beslutade sänkningen. Liksom revisionen har jag

också förutsatt vissa av den föreslagna organisationen betingade förändringar

i den föi marinens manskap gällande löneplanen. Till följd av minskningen

av antalet i land tjänstgörande stammanskap och värnpliktiga har inkvarteringsersättning

till manskap beräknats med något lägre belopp än enligt

revisionens förslag.

Staten för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets

sekundofficerskår, kustartilleriets manskap m. fl.

Av i huvudsak samma skäl, som ovan angivits beträffande staten för

flottans officerskår m. fl., hava tillämpats förändrade grunder för beräknandet

av avlöningskostnaderna för officerare och manskap.

Härjämte har, såsom i det föregående omförmälts, förutsatts, att kustartilleriets

manskap skulle organiseras på samma sätt som flottans sjömanskår

med tillämpande av samma löneplan. Den därav betingade

kostnadsökningen uppväges emellertid därav, att manskapsnumerären minskats

i förhållande till revisionens förslag.

I fråga om staten för mariningenjör kåren, marinintendent

urkåren in. fl. torde böra erinras därom, att utöver de jämkningar,

som vidtagits på grund av de föreslagna förändringarna i respektive

staters numerär, tillkommit eu från marinförvaltningen överförd andre

kemist i Karlskrona. Till nu ifrågavarande stat hava hänförts dels de

båda musikdirektörerna och dels den pensionerade personal, som icke

uppptagits under respektive stater för marinförvaltningen, marinstaben

m. fl. Vad särskilt angår marinläkarkåren, har posten »arvodesförhöjning

ä 300 kronor till marinläkare av 2. graden» ansetts kunna minskas till

4,500 kronor, enär icke alla marinläkare av 2. graden kunna beräknas

åtnjuta dylikt ålderstillägg.

s. 603 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 603

Staten för sjörullföringsbefälhavarna med biträden bär

i förhållande till revisionens förslag ökats med 1 befälhavare och minskats

med 2 biträden i landsorten.

I staterna för undervisningsverken hava vidtagits de jämkningar,

som betingas dels av vissa ändringar i undervisningsplanen, för

• vilka redogjorts i årets statsverksproposition, och dels av nu föreslagna

förändringar med avseende å organisationen av sjökrigs-, marinintendents-,

skeppsgosse- och sekundofficersskolorna. Beträffande särskilt sjökrigs

skolan, i vilken jag liksom revisionen förutsatt, att marinintendentsskolan

skulle ingå, har tillkommit arvode till 1 kadettintendent ä 540 kronor, varemot

utgått arvode till 1 intendent ä 1,290 kronor. Då, såsom förut omförmälts,

lektorerna äro avsedda att efter nuvarande befattningshavares avgång

ersättas av med arvoden avlönade lärare, hava ur staten uteslutits löner

m. m. till 2 lektorer och motsvarande förhöjning vidtagits i utgående lärararvoden.

Av revisionen beräknad post, 7,000 kronor, till inkvarteringsersättning

till kadetter m. fl. har i kostnadsberäkningarna uppförts direkt under

avlöningsanslaget.

I staten för skeppsgosseskolorna, vilken liksom för närvarande

upptager dels en stat för skolan i Karlskrona och dels en dylik

för skolan i Marstrand, har, i olikhet med vad revisionen föreslagit, kostnaden

för ålderstillägg till lärarpersonalen icke inräknats, utan uppförts

såsom en särskild post under avlöningsanslaget. Att staten ändock uppgår

till ungefär samma belopp, som av revisionen beräknats, är beroende

på den ökning i lärarpersonalen, som blivit en följd av Marstrandskårens

föreslagna bibehållande.

I den nu tillkomna staten för flottans sekund officer sskolor

hava uppförts de arvoden till civila lärare i engelska språket, vilka tidigare

omförmälts i samband med redogörelsen för organisationen av sjömanskårens

skolor.

Posten felräkningspenningar, som icke ingår i revisionens kostnadsberäkningar,

har upptagits med det belopp, varmed denna förmån för

närvarande utgår inom marinen, eller 2,400 kronor.

Posten vissa arvoden enligt förteckning har i förhållande till

revisionens förslag undergått någon jämkning, huvudsakligen beroende på

det föreslagna bibehållandet av skeppsgossekåren i Marstrand.

Liksom i fråga om lantförsvaret har jag vid avlöningsanslagets beräknande

förutsatt en viss vakansprocent. Ehuru visserligen minskningen av

antalet beställningar inom marinens personalkategorier företer andra procenttal

och ehuru, särskilt vad angår manskapet, vakansantalet i regel

ställer sig procentuellt högre än inom armén, synes mig dock avdragsprocenten

böra även i fråga om marinen beräknas till i genomsnitt 3‘,3 %.

För den händelse mera avsevärda vakanser inom manskapet skulle före
-

s. 604 Kontrollera mot PDF

604

Kung!. Maj:ts proposition nr 20,

komma, måste för övrigt med nödvändighet tagas i anspråk ett antal värnpliktiga,

som är förutsatt att vid normal manskapsstyrka kunna hemförlovas,

i följd varav uppkommande kostnadsminskning i avlöningsanslaget

tdl stor del komme att uppvägas av ökade kostnader för penningbidrag

m. m.

Minskningen i anslaget till extra biträden vid flottans stationer i förhål- *

lande till revisionens förslag är beroende på den föreslagna överflyttningen

till marinförvaltningen av de s. k. sjörevisionerna.

Anslaget till egnahemspreniier åt underbefäl har tillkommit såsom eu

följd av förslaget rörande anställande av jordavlönat underbefäl.

Anslaget till resestipendier för rektor och lärare vid skeppsgosseskolorna

bär ej medtagits i kostnadsberäkningarna, då ett särskilt anslag för ändamålet

icke synes erforderligt. I de fall, då medel för ifrågavarande ändamål

anses böra utgå, synes anslaget till resestipendier kunna i erforderlig

mån tagas i anspråk.

Anslaget till penningbidrag har beräknats i enlighet med för lantförsvaret

tillämpade grunder.

Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har av samma

skäl som motsvarande anslag under lantförsvaret ansetts kunna nedsättas,

utöver vad revisionen föreslagit.

Anslaget till studiestipendier har tillkommit såsom följd av det i det föregående

framställda förslaget rörande främjande av sekundofficerarnas in. flis

befordran till officer.

A id beräknande av anslagen till förplägnad, beklädnad, kasern- och förplägnadsutredning

samt till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt in. in.

bär förutsatts en vakansprocent för manskapet av 4 %. Vid beräkningen

av kostnader för bränsle m. m. har prisförhöjningen uppskattats till 60 %

(mot av försvarsrevisionen beräknade 65 %) av 1913 års kostnader.

I flaga om beräkningen av anslaget till flottans krig sberedskap och övningar

har redogjorts under rubriken »sjöstyrkorna». Beträffande de olika

kostnadsbeloppen bär för ernående av bättre översikt över de olika förbandens

övningskostnader företagits en mindre jämkning i den av revisionen

följda uppställningen.

Anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar har i förhållande

till revisionens förslag höjts med i runt tal 15,000 kronor, väsentligen

beroende därpå, att medel beräknats för ballongtjänst samt för övningar

med frivilliga motorbåtskåren.

Vid beräkningen av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader

hava försvarsrevisionens beräkningsgrunder följts. Skillnaden i anslagets

slutsumma i förhållande till den av revisionen beräknade är beroende

förutom på dyrtidstilläggens inräknande — dels på vissa redan

företagna eller föreslagna jämkningar i avseende å fartygsmaterielens indelning

och användning m. in. och dels på att flygvapnet utbrutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr ''JO. 60.)

Anslaget till kustartilleriets materiel liar beräknats till Öl 5,000 kronor,

vilket — oavsett (ten av dyrtidstilläggens inräknande förorsakade ökningen

innebär eu höjning i förhållande till revisionens förslag av i runt tal

36,000 kronor. På grund av vad myndigheterna i detta hänseende

anfört, torde denna höjning få anses ofrånkomlig.

Anslaget till extra utgifter, som i staten för innevarande budgetår är

uppfört med 110,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslås till

samma belopp, har, huvudsakligen pa grund av flygvapnets utbrytande, ansetts

kunna minskas till 100,000 kronor.

Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, som av försvarsrevisionen

beräknades till 65,000 kronor, har jag ansett kunna begränsas

till 35,000 kronor eller samma belopp, varmed anslaget upptagits

i årets statsverksproposition.

För anslaget till krigsfartygsmaterielens förnyelse har förut redogjorts.

Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och kustartilleriet, hava beräknats

till samma belopp som i försvarsrevisionens förslag eller 1,000,000

kronor.

2. Engångskostnader.

Byggnadsarbeten.

Försvarsrevisionen har framhållit, att för genomförande av den utav

revisionen föreslagna marinorganisationen erfordrades utförande av vissa,

för flygväsendet behövliga byggnadsarbeten, samt beräknat den sammanlagda

kostnaden härför till 558,500 kronor.

Marinmyndigheterna hava — förutom att de i förevarande hänseende

räknat med ett betydligt högre kostnadsbelopp — jämväl föreslagit, att

för förflyttning av Stockholms varv i riktning mot Beckholmen ett belopp

av 4,500,000 kronor skulle under rubriken »förflyttning av Stockholms

varv, förlagskapital», upptagas bland engångskostnaderna.

Då jag funnit mig böra förorda ett sammanförande av såväl arméns

som marinens flygväsende till ett självständigt flygvapen, böra för detta

vapen erforderliga engångskostnader givetvis upptagas särskilt för sig. På

grund härav och då jag vidare, såsom i samband med behandlingen avflottans

varv omförmälts, ansett frågan om utflyttning av Stockholms varv

i riktning mot Beckholmen icke nu böra upptagas, finner jag det icke erforderligt

att för sjöförsvaret beräkna några engångskostnader för byggnadsarbeten.

Materielanskaffning.

Vid behandlingen av frågan angående den för marinen erforderliga materielanskaffningen

framställdes, i likhet med vad fallet var beträffande lantförsvaret,

från de till revisionens förfogande ställda sakkunniga betydande

krav i förevarande avseende. Med hänsyn till de härmed förenade kostnaderna

vidtog emellertid revisionen synnerligen stora inskränkningar i

förhållande till vad som ur militär synpunkt ansågs vara erforderligt.

För svar srevisionen.

Marinmy

tidighet

erna.

Departements
chefen.

Försvars
revisionen.

s. 606 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

606

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Den av revisionen för marinen föreslagna materielanskaffningen beräknades

draga en kostnad av 13,441,500 kronor. Härav avsågos 4,211,500

kronor till anskaffning för marinens flygväsende. För marinen i övrigt

skulle alltså återstå 9,230.000 kronor. Detta belopp beräknades på i

stort sett följande sätt:

Eldledningsmateriel .................................................... pr

Luftvärnsartilleri och luft värnskulsprutor (inberäknat

ammunition)............................................................... »

Lysprojektiler .................................................................... »

Dimbildningsapparater.............................................. »

Motorisering av vissa batterier vid kustfästningarna ...... »

Gasskydd........................................................................ »

Torpedinskjutningsstation ..................................................... »

Modernisering av radiomateriel .......................................... »

Minmateriel .......................................................................... »

Svepmateriel ................................................................... »

Luftvärnsstrålkastare ............................................................ »

Hydrofoner m. m................................................................ »

Nautisk materiel och signalmateriel.................................... »

Industriens krigsorganisation.......................................... »

Summa kronor

2,390,000: —

2,350,000: —

305,000: —

110,000: —

210,000: —

220,000: —

210,000: —

275,000: —

1,750,000: —

160,000: —

450,000: —

100,000: —

100,000: —

600,000: —

9,230,000: —

Enligt revisionens uppfattning borde, såsom tidigare nämnts, engångskostnaderna

av statsfinansiella skäl fördelas till utgående under en period

av tio år.

Vid redogörelsen för lantförsvarets engångskostnader bär jag framhållit,

att materielanskaffningen i fred i allmänhet måste inskränkas till att omfatta

tillgodoseendet av det omedelbart vid mobilisering och i början av

ett krig förefintliga oundgängliga behovet av viktigare materiel, under det

att den under krig ytterligare erforderliga materielen måste ställas till förfogande

av landets industri. Av samma skäl är det, jämväl vad marinen

beträffar, nödvändigt att redan i fred vidtaga åtgärder för industriens krigsorganisation.

Fördenskull har det visat sig nödvändigt att för ifrågavarande

ändamål beräkna väsentligt högre engångskostnader, än vad revisionen

ansett sig böra föreslå.

Ehuru den krigsorganisation för marinen, som jag i det föregående föreslagit,

vad omfånget beträffar, föga skiljer sig från den av revisionen förutsatta,

har det befunnits nödvändigt att beräkna ökade kostnader för materielanskaffning

och moderniseringar. Detta gäller till eu början anskaffning

av luftvärnsartilleri för flottans fartyg, i vilket avseende det icke

synes möjligt att inom ramen av de medel, som revisionen beräknat för

ändamålet, åstadkomma ett någorlunda tillfredsställande skydd. Vidare

har jag funnit mig böra föreslå anskaffning i begränsad omfattning av viss

opaginerad Kontrollera mot PDF

<>07

Ktingl. Majds proposition nr 20.

utav revisionen icke upptagen materiel och utredning, såsom torpedsikten

och orderapparater, ammunition för flottans fartyg samt rörligt artilleri

för det lokala kustförsvaret.

I likhet med försvarsrevisionen har jag förutsatt, att vissa reservationer

å anvisade extra anslag böra tagas i anspråk för täckande av viss mindre

del av kostnaderna för materielanskaffningar m. m. Återstående kostnader

för ifrågavarande ändamål hava av mig i stort sett beräknats sålunda:

Eldledningsmateriel .......................................

.................... ki

. 2,600,000: —

Luftvärnsartilleri och luftvärnskulsprutor

(inberäknat

ammunition)................................................

................... »

3,135,500: —

Ly sprojektiler..................................................

.................... »

250,000: -

Dimbildning sapparat er ...................................

»

100,000: —

Gasskydd .......................................................

.................... »

220,000: —

Motorisering av vissa batterier vid kust fästning ärna »

210,000: —

Ammunition till flottans fartyg .................

»

400,000: —

Rörligt sjöfrontsartilleri för det lokala kustförsvaret ... »

1,100,000: —

Torp edinskjutning sstation .............................

.................... »

210,000: —

Modernisering av radiomateriel.....................

»

380,000: —

Torpedsikten och orderapparater ..................

»

110,000: —

Reservperiskop ..............................................

»

60,000: —

Minmateriel......................................................

»

1,500,000: —

Svepmat er iel ..................................................

..................... »

290,000: —

Luftvärnsstr ålkastare......................................

»

525,000: —

Hydrofoner m. m...........................................

»

100,000: —

Nautisk materiel och signalmateriél ............

100,000: —

Industriens krigsorganisation .......................

..................... »

1,649,000: —

Förläggning av fartyg i 2. beredskap.........

»

315,000: —

Summa kronor 13,254,500: —

De synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid beräknandet

av ifrågavarande materielbehov och kostnader, återfinnas i särskild

redogörelse, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kostnader

för materielanskaffning:

Eldledningsmateriel för flottan ............................................ kr. 550,000: —

Luftvärnsbestyckning å vissa fartyg ................................... » 42,000: -—

Komplettering av luftvärnskanoners siktinrättningar ......... » 42,000: —

Minmateriel för marinen................................ » 82,500: —

Summa kronor 716,500:-—

Därest sistnämnda summa av riksdagen beviljas, kommer den ovan beräknade

kostnaden för materielanskaffning att nedgå till (13,254,500 —

— 716,500 =) 12,538,000 kronor.

s. 608 Kontrollera mot PDF

Allmänna

synpunkter.

Värnplikten.

Organisatio
nen.

608 Kungl. Maj: ts proposition nr 20.

I likhet med vad revisionen förutsatt, finner även jag mig böra föreslå,

att den här avsedda materielanskaffningen fördelas på eu period av tio

ar. I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av 1,253,800

kronor, eller avrundat 1,254,000 kronor.

V. Övergången till den nya marinorganisationen.

Ehuruväl den föreslagna marinordningen icke i samma grad som den

föreslagna härordningen skiljer sig från den nuvarande organisationen, kommer

dock dess genomförande att i åtskilliga hänseenden bliva förknippat

med svårigheter och med nödvändighet kräva ett betydande organisatoriskt

arbete. Av enahanda skäl, som anförts i fråga om lantförsvaret, anser

jag mig icke nu böra framlägga något i detalj utformat förslag till för

övergången erforderliga bestämmelser, utan inskränker mig till att angiva de

allmänna grunder, enligt vilka övergången bör ske. Sedan frågan om eu

ny marinordning blivit avgjord, torde för övergången erforderliga närmare

bestämmelser böra utfärdas av Kung]. Maj:t.

Med avseende å tidpunkten för övergången bär jag redan framhållit,

att den nya värnpliktslagen är avsedd att träda i kraft med ingången av

år 1925. I fråga om övergången till bestämmelserna i den nya lagen

bär vad härutinnan föreslagits beträffande lantförsvaret ansetts böra i tilllämpliga

delar gälla även för marinen tillhörande värnpliktiga.

Vad själva organisationen angår, synes genomförandet av densamma

lämpligen böra taga sin början omedelbart efter avslutandet av 1925 års

yrkesskolor ombord eller närmare bestämt den 1 november samma år, en

tid som är lämplig även ur den synpunkten, att den sammanfaller med

början av nytt anställningsår för manskapet och utgör inryckningstid för

de värnpliktiga i linjetjänst. Den tidrymd, som erfordras för genomförandet

av den nya organisationen, torde liksom i fråga om lantförsvaret böra

beräknas sträcka sig över 1. halvåret 1926, och skulle alltså den nya

organisationen vara fullt genomförd med ingången av budgetåret 1926—

1927. Det för ändamålet erforderliga organisationsarbetet bör sålunda utföras

under senare delen av år 1924 och 1. halvåret år 1925. Då såsom

redan framhållits, det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att — efter

myndigheternas hörande utfärda närmare bestämmelser härom, inskränker

jag mig bär till att beröra de spörsmål, för vilkas avgörande kräves riksdagens

medverkan, nämligen huru de föreslagna personalindragningarna

böra genomföras. Såsom jag förut beträffande lantförsvaret anfört, utgår

jag, i likhet med revisionen, från att den övertaliga personalen i regel

bör omedelbart vid den nya organisationens ikraftträdande överföras till

övergångsstat. För underlättande av övergången böra vidare åtgärder av

den art, som vid behandlingen av övergången till den nya härordningen

angivits, vidtagas med avseende å vakanssättning av vissa beställningar.

s. 609 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20. 609

.avseende å formen för anställningen, varav rättsförliallan et mellan

staten och den övertaliga personalen beträffande avlöning in. in. är beroende,

kan man även för marinens vidkommande skilja mellan tvenne

huvudgrupper, nämligen sådana beställningsliavare, som hava fullmakt ellci

konstitutorial på sina beställningar, och sådan personal, som är anställd

medelst kontrakt, eller på förordnande. Den hirra gruppen utgöres av officerare,

underofficerare järnte vederlikar samt vissa civila tjänstemän i marinförvaltningen

m. fl. Till den senare höra det fast anställda manskapet,

flottans poliskår, månads- och daglönare samt viss personal i arvodesbe
-

ställningar.

Beträffande övergångsförhållandena inom de olika personalgrupperna må

anföras följande. "Vad till en början vidkommer flottans officcraic, blii,

om marinflygkårens officerare förutsättas kunna i sin helhet rekryteras a\

det vid övergången befintliga officersbeståndet vid flottan och kustartilleriet,

minskningen i antalet beställningar obetydlig och utjämnas helt av

förefintliga vakanser, vilka för närvarande omfatta sammanlagt 53 löjtnantsocli

fänriksbeställningar. Härav följer, att några övergångskostnader beträffande

flottans officerskår icke behöva ifrågakomma. Liknande förhållande

råder i fråga om kustartilleriets officerare, där för närvarande hela fänriksgraden

är vakant. Även om det måste förutsättas ur befordringssynpunkt

vara nödvändigt att överföra eu del av de övertaliga kaptenerna pa ö v ergångsstat,

komma kostnaderna härför att utjämnas av inbesparade löner till

löjtnanter och fänrikar.

Den personalgrupp, i fråga om vilken övergången blir mest kännbar,

utgöres av flottans och kustartilleriets underofficerare, dels på grund av

den avsevärda minskningen av antalet flaggunderofficerare (underofficerare av

1. graden) och underofficerare av 2. graden och dels på grund av att 3.

underofficersgraden icke bibehållits i föreliggande förslag. Även under

förutsättning att nu vakanta och under åren 1924—1925 genom årgång

ledigblivande beställningar icke komma att återbesättas, blir antalet övertaliga

underofficerare betydande. Vakanssiffrorna beträffande flottan kunna vid

tiden för övergången, om underofficerare a månadslönarstat av vilka

för närvarande finnas 18, som icke åtnjuta pension medräknas, beräknas

bliva: 42 flaggunderofficerare, (5 underofficerare av 2. graden samt

84 underofficerare av 3. graden. Då den totala minskningen, inberäknat

underofficerare å månadslönarstat, uppgår till 63 flaggunderofficerare, 103

underofficerare av 2. graden samt b<5 underofficerare av 3. graden, kommer

den övertaliga personalen att utgöras av: 21 flaggunderofficerare, 97

underofficerare av 2. graden samt 591 underofficerare av 3. graden.

Härvid har hänsyn icke tagits till det förhållandet, att utöver det nu

befintliga antalet underofficerare av 3. graden vid flottan med lön på

stat finnes ett antal av 24 underofficerare av 3. graden i flottan, vilka

åtnjuta lön som korpraler. Av dessa hava åtskilliga flera års tjänstetid

såsom underofficerare och samtliga eu lång tjänstetid inom sjömanskaren.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A käft. (TV r 20.) 212523 39

Personal med

fullmakt eller

konstitutorial.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(310

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Att vid bedömandet av övergångsförhållandena klassificera dessa som manskap

synes dels på grund av att de inneliava fullmakt eller konstitutorial

och dels på grund av deras långa tjänstetid icke vara rimligt, utan torde

de vid besättandet av beställningarna inom den nya organisationen höra

bliva likaberättigade med övriga underofficerare av 3. graden och sålunda,

i den mån de icke kunna beredas platser såsom sekundofficerare, överföras

till övergångsstat såsom verkliga underofficerare. Härigenom ökas antalet

övertaliga underofficerare av 3. graden med 24 till 615.

I fråga om överförandet å övergångsstat av de övertaliga underofficerarna

av 3. graden har försvarsrevisionen förutsatt, att för de nytillkomna

fiaggkorpralsbeställningarna, som icke kunde beräknas omedelbart bliva

besatta med kompetenta korpraler, skulle avses erforderligt antal underofficerare

av 3. graden, vilka sålunda med åtnjutande av innehavande löneförmåner

skulle fylla ut den nya manskapsgraden. För att emellertid icke

förrycka befordringsutsikterna borde den inskränkningen vidtagas, att dylik

underofficer av 3. graden, om han icke vore befordrad, när han uppnådde

35 år, då skulle överföras till övergångsstat.

Svenska underofficersförbundet har i sitt yttrande framhållit, att revisionens

förslag om obligatorisk avgång vid 35 år i praktiken icke vore

utförbart, enär en mycket stor procent av 3. gradens underofficerare (den

1 juli 1924 skulle enligt förbundets beräkning finnas 237 av 675, som

uppnått 35 år) hade den ålder, att de vid övergången måste falla för

åldersgränsen. Detta skulle innebära, att de 3 till 4 äldsta årsklasserna,

bland Dika funnes många synnerligen dugande underofficerare, nödgades

avgå. På grund därav ansåge förbundet, att utgallringen bland nämnda

kategori borde verkställas efter enahanda principer, som revisionen förutsatt

skola tillämpas för övriga beställningshavare.

Försvarsrevisionens förslag, att för utfyllandet av fiaggko rpr alsb eställnin - garna böra tagas i anspråk övertaliga underofficerare av 3. graden, kommer

visserligen i tillämpningen att medföra kännbara konsekvenser i avseende

å korpralernas befordringsutsikter. Ett stort antal kompetenta korpraler,

som vid tiden för övergången hava den levnadsålder, att obligatorisk avgång

förestår, kommer att utestängas från möjligheten att dessförinnan

vinna befordran till flaggkorpral och vidare till sekundofficer och nödgas

sålunda lämna tjänsten. Flaggkorpralsgraden kommer vidare att erhålla

eu med hänsyn till framtida avgångs- och befordringsförhållanden mindre

lämplig sammansättning, i det densamma kommer att sakna två åldersklasser,

1924 och 1925, under vilka år nyutnämning av underofficerare

av 3. graden — med vilka flaggkorpralsgraden skulle besättas — icke

skulle äga rum. På grund av de avsevärda kostnader, som skulle åsamkas

statsverket, därest flaggkorpralsgraden vid övergången rekryterades på annat

iin nu angivet sätt, bär jag emellertid icke ansett mig kunna förutsätta

någon ändring i vad försvarsrevisionen härutinnan föreslagit. Då antalet

ilaggkorpraler — inberäknat de å marinflygkårens stat uppförda — före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knmjl. Maj:ts proposition nr 20.

(il 1

slagits till 370, skulle alltså kvarstå följande underofficerare att överföra

till övergångsstat, nämligen 21 flaggunderofficerare, 97 underofficerare

av 2. graden samt 245 underofficerare av 3. graden.

Vad därefter angår principen för utgallringen av de underofficerare av

3. graden, som skulle överföras till övergångsstat, skulle ett förverkligande

av försvarsrevisionens förslag visserligen medföra en i och för sig eftersträvansvärd

föryngring av flaggkorpralsgraden, men skulle å andra sidan

leda till icke önskvärda konsekvenser såväl för den enskilde som måhända

ock för marinen själv. Vid sådant förhållande torde någon obligatorisk

avgångsålder icke böra fastställas.

I fråga om kustartilleriets underofficerare, vilka icke uppdelas i så

många yrkesgrenar som flottans underofficerskår, och sålunda äro under

kastade jämnare befordringsförliållanden, torde ovannämnda olägenheter

bliva mindre kännbara. Antalet vakanser inom ifrågavarande kategori beräknas

utgöra vid övergången 13 underofficerare av 1. graden samt 13

underofficerare av 3. graden. Då minskningen, om hänsyn tages till flygvapnets

behov, utgör 21 underofficerare av 1. graden, 38 underofficerare

av 2. graden och 183 underofficerare av 3. graden, beräknas sålunda bliva

övertaliga: 8 underofficerare av 1. graden, 38 underofficerare av 2. graden

samt 170 underofficerare av 3. graden.

I överensstämmelse med vad ovan sagts beträffande flottans underofficerare,

torde de nytillkomna 80 flaggkorpralsbeställningarna böra besättas

med underofficerare av 3. graden, varefter skulle återstå att överföra till

övergångsstat: 8 underofficerare av 1. graden, 38 underofficerare av 2.

graden samt 90 underofficerare av 3. graden.

Försvarsrevisionen har vidare beträffande de övertaliga underofficerarna

vid marinen beräknat, dels att ett antal av 45 underofficerare av 3. graden

vid flottan skulle avses att eu tid framåt ersätta långtj än stkorpraler, varav

icke hela antalet kunde eller borde omedelbart utfyllas nedifrån, dels ock

att för bestridandet av eu del av de föreslagna arvodesbeställningarna för

pensionerad personal vid såväl flottan som kustartilleriet skulle tagas i anspråk

till övergångsstat överförda underofficerare.

Jag ansluter mig till revisionens uppfattning i detta hänseende. Jag

har emellertid beräknat, att av det föreslagna antalet högbåtsmän eller 200

vid övergången endast 50 rekryteras med korpraler, att 16, avsedda för polistjänst,

icke tillsättas, förrän de med hänsyn till successiv avgång inom

poliskåren tagas i anspråk därstädes, samt att återstående 134 beställningar

uppehållas av underofficerare av 3. graden å övergångsstat, intill dess förhållandena

anses böra föranleda rekrytering med korpraler. Vidare bär

iag beräknat, att 60 arvodesbefattningar under första tiden skola bestridas

av till övergångsstat överförda underofficerare. Vid tillämpning av nu

föreslaget förfaringssätt komma givetvis övergångskostnaderna i sin helhet

att minskas.

s. 612 Kontrollera mot PDF

Personal med

kontrakt eller

förordnande.

612 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Av de civilmilitära härerna är det egentligen endast marinintendenturkåren,

som undergår någon personalminskning av betydenhet. Minskningarna

inom mariningenjörkåren och marinläkarkåren inskränka sig, då

flygvapnets behov medräknas, till 2 egentliga mariningenjörer, 4 specialingenjörer

samt 1 marinläkare. Nu nämnd personal torde med hänsyn till

det ringa antalet i allmänhet kunna beredas sysselsättning intill den normala

avgångsåldern. Övergångskostnaderna för densamma komma i varje

fall icke att utöva något större inflytande på kostnaderna i deras helhet.

Inom marinintendenturkåren beräknas följande personal komma att överföras

till övergångsstat, nämligen: 9 marinintendenter av 1. graden och

7 marinintendenter av 2. graden. Sedan den nya organisationen genomförts,

torde någon anledning att bibehålla dessa beställningshavare i tjänst

icke förefinnas.

I fråga om de fåtaliga civila tjänstemän, som tillhöra här avsedd personalgrupp

och som föreslagits till indragning, torde övergången lämpligen

böra ordnas så, att dessa tjänstemän, i den mån de icke kunna finna användning

inom statsförvaltningen i övrigt, överföras å övergångsstat och

bibehållas i tjänst med full lön intill sin avgång med pension.

Från personalen å marinens reservstat torde i förevarande hänseende

kunna bortses, då den övertaliga personalen av denna kategori är av

mycket ringa omfattning.

Av den till den andra gruppen hörande personalen utgöres huvuddelen

av det fast anställda manslcapet, vars anställning, som är av mera tillfällig

natur, regleras genom kontrakt på viss tid. På grund av det betydande

antal vakanser, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 oktober

1922 vidmakthålles inom såväl sjömanskåren som kustartilleriets manskap,

kommer övergången till den nya marinordningen icke att medföra tvångsavskedande

av manskap i någon avsevärd utsträckning. Såsom förut anförts,

kunna emellertid vid tiden för övergången kompetenta korpraler

icke beredas plats såsom flaggkorpraler, utan ett avsevärt antal måste

beräknas antingen få kvarstå i korpralsgraden eller bliva avskedade. Det

förra alternativet torde böra komma till användning endast i den mån

som ett kvarstannande i korpralsgraden icke för lång tid framåt skulle

förrycka befordringsutsikterna och därigenom omintetgöra framtida rekrytering.

Med hänsyn till den långa tid, som en stor del av dessa korpraler

— särskilt vad flottan angår — tjänat vid vapnet under förhoppning att

i sinom tid nå befordran till underofficer, torde bliva nödvändigt att efter

samma grunder, som föreslagits beträffande vissa av arméns furirer, genom

en särskild ersättning hålla dem skadeslösa, beträffande vilka särskilda skäl

till vederlag föreligga. Huru stort detta antal kan bliva är givetvis icke

möjligt att nu säkert bedöma.

Vid flottan finnes därjämte ett antal — för närvarande 22 — från äldre

stat kvarstående under officer skorpraler, vilka av olika anledningar icke befunnits

lämpliga att befordras till underofficerare. Dessa äro jämlikt gäl
-

s. 613 Kontrollera mot PDF

Kttuf/l. Maj:ts proposition nr 20. 613

lande bestämmelser berättigade att kvarstå, så länge de kunna göra tjänst.

Helt visst vore det för flottan eu fördel om dessa, av vilka flera betydligt

överskridit den ålder, vid vilken övriga militära beställningshavare pläga

pensioneras och för vilka nu hållas motsvarande antal vakanta korpralslöner,

kunde föras på övergångsstat och skiljas från tjänsten. Då emellertid

en dylik åtgärd skulle medföra avsevärda kostnader för statsverket, har

jag förutsatt, att ifrågavarande beställningshavare skola bibehållas i tjänst,

intill dess de pensioneras eller på annat sätt avgå.

Till nu omhandlad grupp befattningshavare räknas även flottans poliser,

vilka äro anställda medelst förordnande. Att förutsätta att det övertaliga

antalet poliser skulle utan ekonomisk kompensation avskedas genom återkallande

av vederbörliga förordnanden lärer icke vara möjligt, även om

detta ur strängt juridisk synpunkt läte sig göra. Polisernas anställning

har i praktiken alltid betraktats såsom varande av fast karaktär. På grund

därav torde till övergångsstat böra överföras de poliser, som med avseende

å levnads- och tjänsteår m. in. därtill synas i första hand berättigade.

Detta antal synes lämpligen böra bestämmas till högst 16, motsvarande

antalet för polistjänst avsedda korpraler (högbåtsmän), som, enligt vad

ovan sagts, ej böra tillsättas, förrän de med hänsyn till avgången inom

poliskåren tagas i anspråk därstädes. Övriga poliser och extra poliser

torde vid utgången av första övergångsåret böra avskedas, dock med åtnjutande

av ett års lön såsom vederlag.

De övriga befattningshavare, som tillhöra gruppen medelst kontrakt eller

förordnande anställda och som vid övergången bliva övertaliga, utgöra ett

ringa fåtal. I vad mån ekonomiskt vederlag bör tillkomma dessa torde

böra ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra med tillämpning av de grunder,

som kunna bliva fastställda för med dem jämställd övrig personal vid

försvarsväsendet.

I avseende å det närmare tillvägagångssättet vid överförandet till övergångsstat

av den övertaliga personalen samt i fråga om grunderna för avlönandet

av denna personal får jag hänvisa till vad som i sådant hänseende

anförts beträffande lantförsvaret. Yad angår den tjänstgöringsskyldighet,

som bör åläggas personalen, synes denna för flottans vidkommande

lämpligen böra fastställas till 60 dagar för varje fyraårsperiod för den

frivilligt överförda personalen och full tjänstgöringsskyldighet, dock minst

60 dagar under varje tvåårsperiod, för den tvångsöverförda personalen.

För kustartilleriets vidkommande torde böra gälla samma bestämmelser,

som föreslagits för motsvarande personal vid armén.

På grund av vad sålunda anförts, hava övergångskostnaderna beräknats

för officerare och underofficerare m. fl. sålunda:

under 1. övergångsåret (1925—1926).......................... kronor 870,000: —

» 2. ? » 7 60,000: —

» 3. » » 630,000: —

Sättet för övertalig

personals

överförande till

övergångsstat

m. m.

Kostnaderna

för övergången.

s. 614 Kontrollera mot PDF

614 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

Under följande åren komma dessa kostnader givetvis att något nedgå,

men på grund av att större delen av de övertaliga beställningshavarna

utgöres av underofficerare av 3. graden med en beräknad genomsnittsålder

vid övergången av omkring 33 år samt på grund av att vid övergången

förefintliga vakanser inom officerskårerna kunna beräknas bliva

fyllda under de första övergångsåren, kommer den successiva minskningen

att försiggå jämförelsevis långsamt. Enligt verkställda beräkningar komma

övergångskostnaderna under 4.—10. övergångsåren att uppgå till nedannämnda

belopp:

kronor 615,000: —

» 600,000: —

» 590,000: —

» 580,000: —

» 570,000: —

» 560,000: —

* 550,000: —

Övergångskostnaderna för manskapet hava beräknats till 100,000 kronor

under 1. övergångsåret och till 75,000 kronor under 2. övergångsåret.

Av ovanstående beräkningar framgår, att medelkostnaden per år under

1.—10. övergångsåren i runt tal kan beräknas utgöra 650,000 kronor.

under 4. övergångsåret

» '' 5. »

» 6. »

» 7. »

» 8.

» 9. »

» 10. »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Katigt. Afajtts proposition nr 20.

I. Flygvapnets uppgifter.

Vid världskrigets utbrott voro de uppgifter, vilka tillkommo de krigsmakten

tilldelade luftfartygen, begränsade till taktisk samverkan med lantocli

sjöstridskrafterna huvudsakligen för spaningsändamål. Under krigets

fortgång utvecklades emellertid luftfartygens konstruktion hastigt och

ökades deras antal, varigenom deras spaningsverksamhet kunde vidgas och

de blevo användbara även för ren stridsverksamliet.

Under krigets senare del togos sålunda inom lantförsvaret luftfartygen

i anspråk för strategisk och taktisk spaning, för artillerieldledning, beskjutning

av trupper på marken, bomkastning mot trupper och bombardering

av fasta anläggningar av alla slag, avvisande av fientliga luftfartyg samt

upprätthållande av förbindelser mellan trupper och staber. Inom sjöförsvaret

kommo luftfartygen till användning för bevakning av kusterna, spaning

mot fiendens kuster och sjöstridskrafter, bekämpande av undervattensbåtar,

uppbringning av handelsfartyg, artillerieldledning, luftstrid, bombardering

av kustorter och krigsindustriella anläggningar samt, ehuru i mindre

omfattning på grund av då ännu ofullständig teknisk utveckling, föi torpedanfall.

Såsom en följd av denna mångsidiga användning av luftfartygen organi

serades luftförsvaret ofta mer eller mindre självständigt.

Under de år, som förflutit efter kriget, hava de ledande stormakterna

nedlagt mycket arbete på att ytterligare förbättra luftfartygen, i framstå

rummet de för bomb- och torpedanfall samt luftstrid avsedda typerna.

Härvid har man på grund av luftskeppens stora sårbarhet, svårighet att

manövrera, relativt låga fart och höga anskaffningskostnad övergått till att

nästan uteslutande sammansätta luftflottorna av flygplan. Hå av samma

skäl även de för vårt försvar erforderliga luftfartygen huvudsakligen torde

komma att utgöras av flygplan, har jag ansett mig böra sammanfatta den

för luftförsvaret avsedda personalen och materielen m. in. under benamningen

flygvapnet.

De uppgifter, som med hänsyn till erfarenheterna från världskriget och

flygmaterielens nutida utveckling böra tillkomma ett dylikt flygvapen, aro

i huvudsak följande:

Strategisk spaning (fj ärr spån ing) med uppgift att utröna, vilka militära

anordningar fienden vidtagit i hemorten eller på större avstånd från den

egentliga stridsfronten. Hit höra bland annat utrönande av sjöstridskrafternas

förläggning och rörelser, klarläggande av den strategiska uppmarschen

vid krigets början, sammandragande av transportmateriel, utspanande av

trafikfrekvensen '' på de olika transportlederna, gruppering och förflyttning

av på längre avstånd från stridsfronten befintliga trupper. Hen strategiska

spaningens genomförande är givetvis av största vikt för såväl sjö- som

lantkrigets förande med hänsyn till den hastighet, med vilken krigsrörelse!-

opaginerad Kontrollera mot PDF

{>18 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

till sjöss numera kunna försiggå, och svårigheten att till lands snabbt

kunna göra omgrupperingar.

Gränsbevakning med ändamål att tidigast möjligt lämna underättelse om

eventuella anfallsföretag. Densamma kräver permanent avpatrullering av

de områden, som med hänsyn till krigsläget kunna tänkas bliva utsatta

för anfallsföretag över sjö eller land. Sin största betydelse har denna

bevakning för sjögränsen, där flygvapnets verksamhet utgör eu värdefull

förstärkning av de medel i övrigt, som kunna avses för detta ändamål.

Taktisk spaning (närspaning) innebär i lantkriget fastställandet under

stridsförliållanden av fiendens gruppering såväl i stort som i detalj samt

läget och karaktären av befästningsanordningar ävensom klargörandet av

varje förändring, som sker härutinnan. Till sjöss avser den taktiska spaningen

att tidigast möjligt vid sjöstrids inledande utröna de fientliga stridskrafternas

sammansättning och formering in. m. ävensom spaning efter

undervattensbåtar och minfält samt undersökning av skärgårdsterräng.

Luftanfall med ändamål att förstöra förråd och militära anläggningar,

kommunikationer (konstbyggnader) och transportmateriel, för krigsindustrien

behövliga fabriker in. in., att bombardera befästa och för krigföringen

viktiga orter, att anfalla krigs- och transportfartyg samt att förstöra eller

uppbringa handelsfartyg. Dessa anfall utföras huvudsakligen förmedelst

bombkastning samt till sjöss jämväl genom torpedskjutning och användning

av sjunkminor.

Utförandet av strider i luften mot fientliga flygplan och formationer

genom användande av med kulsprutor bestyckade flygplan med ändamål

antingen att underlätta egna luftföretag eller att förhindra fienden utföra

sådana mot trupper, sjöstyrkor, befästningar m. m. För luftanfallens avvärjande

användas dessutom rörligt eller fast uppställt luftvärnsartilleri

och luft värn skid sprutor. Pa grund av dessa stridsmedels begränsade verkningsförmåga

är det dock även nödvändigt att förfoga över stridsflygplan

för de fientliga flygarnas avvisande. Det bästa skyddet mot luftanfall

■erhålles därför genom riklig tillgång på luftstridskrafter.

Markstrider, som utföras med flygplan, försedda med kulsprutor och

bomber, mot trupper i sluten eller spridd formering, mot befästningar in. m.

Sjöstrider mot fartyg och fartygsbesättningar med användande av flygplan,

utrustade med kulsprutor och bomber.

Artillerieldobservation från flygplan är numera ett huvudvillkor för artillerieldens

säkra ledande i>å grund av de stora avstånd, varpå artilleristrider

i nutida krigföring komma att försiggå, särskilt till sjöss, och emedan till

lands det beskjutna föremålet sällan kan iakttagas från marken.

Bland övriga uppgifter, som flygvapnet i krig kan erhålla, märkas: förbindelsers

upprätthållande mellan trupper och staber, mellan lånt- och sjöstorkor

etc., när andra förbindelsemedel ej längre äro användbara; transport

av enskilda personer, smärre truppstyrkor, meddelanden, ammunition, proviant

m. in., då andra transportmedel ej finnas eller kunna användas eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt:s ''proposition nr 20. Öl.)

stor brådska föreligger. Slutligen kunna flygplanen användas för utförande

av dimbildnint/, huvudsakligen till sjöss för döljande av egna sjöstyrkors

rörelser.

Av det ovan sagda framgår, att flygvapnets användning i krig är synnerligen

mångsidig och att vapnet ingalunda är inskränkt till att vara uteslutande

ett lijälpvapen till arméer och sjöstyrkor. Eu del av ovannämnda

uppgifter, såsom fjärrspaning, gränsbevakning, luftanfall och luftstrid, kunna

nämligen i vissa fall hava fullt självständig karaktär, under det att de Aid

andra tillfällen måste utföras i mer eller mindre direkt samverkan med

lånt- eller sjöstridskrafter. Planläggning och utförande av företag med

luftstridskrafterna, vare sig de skola utföras självständigt eller icke, måste

dock alltid stå i intimt samband med krigföringen både till lands och

till sjöss.

Flygplanens ringa bärförmåga, vilken icke utan avsevärd ökning i deras

storlek och anskaffningskostnad kan i mera betydande grad ökas, medför,

att deras flygtid (aktionsradie) är relativt kort och möjligheter att medföra

förstörelsemedel ringa, varför de i hög grad äro beroende av sina

baseringspunkter och landningsplatser. Då dessa i allmänhet måste förläggas

till platser lämpliga för lätting och landning och samtidigt möjliga

att skydda mot fientliga anfall, röna flygplanens verkningsområden

även inverkan härav. Rådande klimatiska förhållanden, exempelvis i vält

land vid övergången mellan vinter och vår, kunna dessutom liksom inträffande

nederbörd och dimma ofta omöjliggöra såväl land- som sjöflygplanens

användning. Härtill kommer, att flygmaterielen i fråga om såväl anskaffning

som underhåll är synnerligen dyrbar. En utökning av flygvapnet i

sådan omfattning, att till följd därav några egentliga inskränkningar i lantocli

sjöförsvaret skulle kunna åstadkommas, kan med hänsyn till nyssnämnda

omständigheter icke lämpligen vidtagas, utan att försvarets effektivitet däi

igenom i hög grad äventyras.

II. Vårt flygväsendes nuvarande organisation,

försvarsrevisionens förslag och däröver

avgivna yttranden.

A. Arméns fly g väsondo.

Enligt 1914 års härordning skulle arméns flygväsende i fredstid organiseras

på ett i Fälttelegrafkåren ingående flygmaskinkompani med Malmslätt

såsom förläggningsplats. I krigstid skulle av detta kompani uppsättas

vissa flygformationer samt i en flepa hallas ett mindre antal flygplan

i beredskap. Vid genomförandet av denna organisation hava de föi

mobilisering avsedda formationerna ökats utöver de ursprungligen av - sedda, utan att kadern undergått motsvarande ökning.

Nuvarande

organisation.

s. 620 Kontrollera mot PDF

620 Kringla Maj:ts proposition nr 20.

På grund av flygväsendets starka utveckling under världskriget och den

stora betydelse, flygvapnet därunder hade för krigföringen, blev emellertid

ganska snart tydligt, att nämnda organisation var både olämplig och otilli

äcklig. Under senare åren hava också vederbörande myndigheter vid

upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten av att bättre tillgodose flygvapnet

i fråga om såväl organisation som materiel. Frågan härom hav

jämväl "sarit föremal för åtskilliga utredningar, bland annat genom särskilda,

under år 1917 tillkallade sakkunniga, vilka uti ett den 14 mars

1918 avgivet betänkande för armén föreslagit upprättandet av ett särskilt

från fortifikationen fullt fristående flygvapen. Vad sålunda förekommit

har dock ej föranlett andra åtgärder av statsmakterna, än att medel anvisats

för flygpersonalens övningar samt för den anskaffade materielens

underhåll och ersättning ävensom för nyanskaffning av materiel i mindre

omfattning.

För personalens utbildning hava vid Malmslätt varit anordnade skolor

för flygare, flygspanare och mekaniker, av vilka skolor de för flygare och

fhgspanare ansedda tidvis varit förlagda till flygplatser i Skåne och Norrland,

varjämte eu särskild luftskj ritskola provisoriskt inrättats vid Hästholmen

invid Vättern. I den män förhållandena medgivit, hava dessutom

med tillfälligt sammansatta mindre flygavdelningar tillämpningsövningar

bedrivits i samband med större och mindre fälttjänstövningar.

Materielens underhåll ävensom ifrågakonrmande tillverkning av ny materiel

har huvudsakligen ägt ruin vid Malmslätt. Samtliga motorer hava

dock på grund av saknaden av inhemsk motorindustri måst anskaffas

från utlandet.

Frånsett ökningen i själva flygmaterielen har dock arméns flygväsende

för närvarande i huvudsak samma organisation och omfattning, som bestämdes

genom 1914 års härordning.

g'' äsendet omliänderhaves sålunda av det vid Fälttelegrafkåren för

ändamalet särskilt organiserade, till Malmslätt förlagda flygkompaniet,

vars fasta personal nu utgöres av 2 kaptener, 1 löjtnant samt 6 underofficerare,

20 manskap (därav 7 ä 8 underbefäl) och vissa beställningsmän

nr. fl.

Het alliga antalet i fälttelegraftjänst inskrivna och för flygtjänst avsedda

vapenföra värnpliktiga har under senare åren uppgått till 130 och

innevarande år ökats till 160. Härtill har kommit visst antal icke vapenföra.

Årskontingenten för sådan tjänst avsedda vapenföra studenter

och likställda liar under de senaste åren utgjort 10 ä 12.

För utbildning till flygare och flygspanare beordras årligen från arméns

olika truppförband erforderligt antal officerare, bland vilka sedermera viss

lärarpersonal uttages.

s. 621 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 621

B. Marinens fly tf väsende.

Den år 1914 fastställda planen för marinens lagväsende omfattade

anskaffning av ett mindre antal flygbåtar, fördelade på 3 flygavdelningar,

av vilka två skulle avses för Stockholms station och en för Härnösands

örlogsdepå. Erforderlig personal för denna materiel skulle efter ansökan

uttagas ur flottans och kustartilleriets personal för utbildning och viss

tids tjänstgöring vid flygväsendet såsom flygbatförare, flygspanare och

fiygbåtmaskinister. För utövandet av inseendet över marinens flygmateriel

och dess användning samt för tjänstgöring såsom inspektör av och

överledare för personalens övningar avsågs eu regementsofficer vid flottan

i egenskap av chef för marinens flygväsende.

Sedermera anvisade 1915—1913 års riksdagar medel dels för uppförande

vid flottans varv i Stockholm av erforderlig hangar och reparationsverkstad

för flygmaterielens förvaring och underhåll, och dels för

anskaffning av nya flygbåtar, så att det vid världskrigets slut år 1918

förefintliga antalet sådana, oaktat de förluster och utrangeringar av flygbåtar,

som intill nämnda tid ägt rum, uppgick till 10.

I det av förutnämnda sakkunniga den 14 mars 1918 avgivna betänkandet

föreslogs organiserandet av ett för flottan och kustfästningarna

gemensamt marinens flygväsende, omfattande ett visst antal spaningsflygplan,

avsedda att i krigstid fördelas på 4 permanenta och 5. tillfälliga

flygstationer samt att i fredstid till större delen förvaras och underhållas

å flottans varv i Stockholm med ett mindre antal flygplan förlagda till

Karlskrona och Göteborgs flygstationer. Den för flygstationerna erforderliga

personalen föreslogs att fortfarande liksom ditintills fyllas med sådan

marinen tillhörande personal, som uttoges till tjänst vid flygväsendet.

Detta förslag liksom marinmyndigheternas under senare åren gjorda

framställningar om medel för detsammas successiva genomförande liar

av statsmakterna endast i så måtto vunnit beaktande, att medel ställts

till förfogande för underhåll och ersättning av den befintliga flygmaterielen,

för vissa mindre utvidgningar av hangar och verkstad vid flygdepån i

Stockholm samt för anskaffning av motorer och ett mindre antal nya

flygbåtar. Sedan vid Galärvarvsbranden år 1921 eu betydande del av

marinens flygmateriel, särskilt i förråd befintliga motorer, förstörts, hava

även medel anvisats till ersättning av eu del av den sålunda förstörda

materielen. Därjämte hava mindre anläggningar, delvis med anlitande av

arbetslöshetsmedel, utförts vid Hägernäs, Karlskrona, Landskrona och

Göteborgs flygstationer för möjliggörande av flygmaterielens förvaring under

tillfällig förläggning därstädes.

Personalens första flygutbildning har meddelats vid en å logementsfartyg

vid Hägernäsviken å Stora Värtan förlagd vinterflygskola. Utbildningen

har därefter fortsatts och avslutats vid sommarflygskolor, förlagda

till rustade flygstationer i Karlskrona och Göteborg. Erforderlig flyg
-

Nuvarande

organisation.

s. 622 Kontrollera mot PDF

Allmän

organisation.

622 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

stationspersonal av underofficerare, yrkesmän och handräckningsmanskap

lull kommenderats från flottan enligt för varje gång fastställda besättningslistor.

Marinens flygpersonal har under de senaste åren i regel utgjorts av:

flygbåtförare: 1 kapten, 5 subalternofficerare och 4 underofficerare,

flygspanare: 2 subalternofficerare, stam, 2 subalternofficerare i flottans

reserv och 2 underofficerare; samt

flygbåtmaskinister: 14 underofficerare och korpraler

Det ärliga elevantalet av stam och reserv har i allmänhet utgjorts av

2 officerare och 2 ä 3 underofficerare för utbildning till flygbåtförare,

1 ä 2 officerare och 2 underofficerare för utbildning till flygspanare samt

3 ä 4 underofficerare och korpraler för utbildning till flygbåtmaskinister.

Därjämte hava årligen plägat uttagas 5 ä 6 vapenföra studenter och likställda

för utbildning till flygbåtförare och 3 ä 4 andra värnpliktiga, som

i allmänhet avsetts för utbildning till motorskötare.

Materielens underhåll och reparation samt förvaring hava ägt rum vid

flygdepån å Stockholms varv, varest även eu del nybyggnader av flygbåtar

verkställts. Liksom vid arméns flygväsende hava samtliga motorer inköpts

från utlandet.

Såsom av det anförda framgår, saknar marinens flygväsende alltjämt

fast organisation, och ehuru eu del anläggningar för flygmaterielens förvaring

och underhåll utförts och ett mindre antal nya flygbåtar under

senaste året tillkommit, är icke heller marinens behov av flygmateriel

för närvarande i erforderlig grad tillgodosett.

C. Försvarsrevisionens förslag ni. in.

1. Arméns flygkär.

I likhet med 1917 års sakkunniga har försvarsrevisionen kommit till

den uppfattningen, att flygvapnet måste väsentligt utökas. Vid överläggningar

angående lämpligaste organisationen av flygvapnet hade revisionen

även undersökt, huruvida ett för armén och marinen gemensamt flygväsende

borde organiseras. Av verkställda utredningar hade emellertid framgått, att

de uppgifter, som tillkomme å ena sidan arméns flygvapen och å andra

sidan marinens, vore så skiljaktiga, att den för det ena vapnet avsedda

flygmaterielen endast i mycket ringa utsträckning kunde ersätta den för

det andra avsedda, varför några nämnvärda besparingar i fråga om materielanskaffningen

genom en sammanslagning icke skulle uppstå. Vad utbildningen

beträffade, hade utredningen givit vid handen, att endast den första

flygutbildningen och skjututbildningen kunde tänkas vara gemensamma för

armén och marinen, men att dessa vapens tillämpningsövningar däremot

'' °re av så olika art, att varje gemensamhet härutinnan vore utesluten.

Någon besparing kunde fördenskull icke ernås genom eu sammanslagning:

o r>

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr JO.

()23

av arméns och marinens flygväsenden i avseende på själva kårerna och

deras utbildning. Slutligen hade av utredningen framgått, att någon lära]»lig

torläggningsplats för ett för armén och marinen gemensamt flygvapen icke

kunde erhållas. Med hänsyn till vad sålunda förekommit, hade revisionen

ansett sig böra för närvarande avstå från tanken på eu sammanslagning

av de båda flygväsendena, i vad beträffade flygformationerna, deras personal

och dennas utbildning. Däremot syntes det revisionen icke möta

något hinder att redan nu göra den ekonomiska och tekniska överledningen

samt därmed även nytillverkningen för arméns och marinens flygväsenden

gemensam.

I enlighet med vad sålunda uttalats, funne revisionen sig böra föreslå,

att arméns flygväsende skulle utbrytas ur Fälttelegrafkåren och bilda ett

självständigt truppslag, benämnt flygtrupperna, samt organiseras såsom eu

särskild kår, Fly gliår cn. Liksom det nuvarande flygkompaniet borde jämväl

flygkåren förläggas till Malmslätt. Då det nuvarande flygetablissementet

därstädes icke vore tillräckligt för den nya kåren, måste detsamma

visserligen icke oväsentligt utökas, men genom att för ändamålet taga i

anspråk för de båda livgrenadjärregementena nu avsedda byggnader därstädes,

vilka enligt revisionens förslag skulle bliva för sådan användning

disponibla, kunde kostnaderna för erforderliga nybyggnader avsevärt nedbringas.

Ehuru det varit önskvärt att i första hand till Norrland permanent förlägga

ett detachement av flygkåren, för att såmedelst förskaffa våra flygare

kännedom om de därstädes under såväl sommar som vinter rådande säregna

förhållandena, hade dock revisionen på grund av de därmed förenade kostnaderna

icke ansett sig kunna föreslå en dylik anordning.

I fråga om övningarna förutsatte revisionen, att skjutövningarna i viss

utsträckning skulle komma att förläggas till Hästholmen invid Vättern,

varest vissa anordningar måste för ändamålet vidtagas, samt att en tillfällig

flygstation skulle anordnas å Ljungbyhed i Skåne ävensom en del

övningar förläggas till Boden.

Med hänsyn till arten och omfattningen av den vid flygkåren förekommande

utbildningen förutsattes denna komma att organiseras på kårstab

samt fyra kompanier.

Vad beträffar den för flygkåren erforderliga aktiva officer sper sonalen, har

revisionen vid uppgörande av sitt förslag utgått från att ett slags passagesystem

måtte tillämpas för denna, personal, dels emedan flygvapnets officerare

till följd av med åren minskad lämplighet såsom flygare i allmänhet

icke kunde förutsättas tillhöra flygtrupperna under hela sin tjänstetid

och dels emedan utbildning enbart vid flygtrupperna icke kunde giva officerarna

det allmänna militära underlag, som erfordrades för att de skulle

kunna tillfredsställande fullgöra sin krävande tjänst.

Med avseende å flygkårens underofficerare har revisionen förutsatt, att

de i regel skulle komma att rekryteras bland kårens underbefäl och kvar
-

s. 624 Kontrollera mot PDF

624

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

Utbildningens

organise
rande.

stå i sina beställningar under hela sin tjänstetid. Underofficerarnas tjänstgöring

vore nämligen av den art, att något passagesystem för dem icke

erfordrades. Då de icke erhållit sin militära utbildning vid annat truppslag,

skulle ett sådant system också svårligen beträffande dem kunna tilllämpas.

Liksom beträffande arméns övriga truppslag borde enligt revisionens

åsikt jämväl vid flygkåren icke beräknas större antal aktiv personal, än

som för fredstjänstens behöriga upprätthållande vore oundgängligen erforderligt.

Den för mobiliseringsbehovets tillgodoseende ytterligare behövliga

personalen borde därför anskaffas på annat sätt. I fråga om mindre

kvalificerad personal borde behovet givetvis fyllas genom värnpliktiga. Yad

åter anginge flygplanförare och flygspanare, vore detta icke möjligt — i

varje fall icke i större utsträckning — såframt icke flygkårens värnpliktiga

ålades eu flerårig tjänstgöring, vilket givetvis måste anses uteslutet. Men

även om så skedde, skulle behovet dock icke kunna på denna väg fyllas,

enär ett stort antal flygplanförare och så gott som alla flygspanare hade

en sådan verksamhet i fält, att de för att kunna fylla sin uppgift måste

hava officers rutin och taktiska skolning. Vid sådant förhållande läge det

givetvis närmast tillhands att tänka sig mobiliseringsbehovet av flygplanförare

och flygspanare fyllt med officerare i reserven. Detta kunde emellertid

endast ske i viss begränsad omfattning på grund av svårigheten att

inkalla dylika officerare till tillräckligt långa och ofta återkommande övningar

för att under längre tid bibehålla dem vid erforderlig utbildning.

Dör att undvika ökandet av flygkårens stat, utöver vad fredstjänsten krävde,

borde därför erforderligt antal subalternofficerare årligen beordras ur arméns

övriga truppslag till tjänstgöring vid flyglåren för utbildning till flygplanförare

och flygspanare. Efter avslutad utbildning skulle dessa officerare

återgå till respektive regementen och kårer och avses att under ett visst

antal år kunna omedelbart vid mobilisering tagas i anspråk i vederbörlig

befattning vid flygkåren.

Då flygkårens mobiliseringsbeliov sålunda icke kunde tillgodoses med

reservpersonal, utbildad efter samma grunder som vid arméns övriga truppslag,

måste reservpersonalfrågan för flygvapnet lösas på annat sätt. I

sådant avseende borde bland värnpliktiga studenter och likställda ett visst

antal reservofficersaspiranter uttagas för utbildning till flygplanförare och

undantagsvis till flygspanare.

Angående organiserandet av flygtruppernas utbildning har revisionen

anfört huvudsakligen följande.

Ärskontingenten vid flygtrupperna inskrivna och till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet beräknades till 130 man. Dessa förutsattes komma

att uppdelas i särskilda utbildningskategorier, erforderliga för tjänsten vid

flygvapnet. Till flygplanförare, vartill endast sådana, som frivilligt anmälde

sig, borde uttagas, beräknades blott ett mindre antal komma att utbildas

med hänsyn till den begränsade tid, som stode till förfogande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(>2.r)

Yad studenter och likställda beträffade, både revisionen utgått från eu

årskon tingen t inskrivna av 21 man, vilka förutsattes komma att uppdelas

på följande särskilda utbildningskategorier, nämligen flygplanförare, mekaniker,

stationsbefäl, flygingenjörer m. fl.

För tillgodoseende av förut omförmält behov av reservofficerare krävdes

anställandet av ett visst antal reservoffcersaspiranter, uttagna bland studenter

och likställda till ett antal av 12 per år. Efter att dessa senare

1 medio av juni månad avslutat första tjänstgöringen, skulle reservofficersaspiranterna

kvarstanna i tjänst samt genomgå dels under tiden intill

början av oktober jagar- och högre skjutskola, dels ock därefter intill

årets slut särskilt vid kåren anordnad reservofficerskurs. De, som därvid

avlade godkänd examen, skulle följande år utnämnas till fänrikar i flygkårens

reserv med skyldighet att samma eller följande år genomgå en

2 1 Ii månaders repetitionsövning.

Flygkåren tilldelade värnpliktiga av ersättningsreserv förutsattes komma

att inkallas i fyra ungefär lika stora omgångar och tagas i anspråk för

handräckningstjänst och verkstadstjänst samt till stations- och parkmanskap

m. m.

För officerare, som ur arméns olika truppslag beordrades till flygkåren

för utbildning till flygplanförare, skulle först anordnas en uttagningsflygskola,

vartill 14 officerare skulle beordras och 9 uttagas. Dessa 9 skulle

därefter genomgå fortsatt flygskola och skjutskola ävensom vid flygverkstäderna

praktisk utbildning i motorlära m. m., varpå skulle följa eu till

Norrland förlagd vinterflygskola. Efter dennas avslutande skulle utbildningen

fortsättas antingen vid jagar- och högre skjutskola eller vid flygspanar

skola och flygverkstäder. Slutligen skulle tillkomma en 2 V2 månaders

repetitionsövning under tredje eller fjärde året.

Beträffande officerare, som ur arméns olika truppslag beordrades till flygkåren

för utbildning till flygspanare, hade revisionen beräknat ett årligt

behov av 12 subalternofficerare. Dessas utbildning skulle omfatta genomgående

av en flygspanarskola samt under andra eller tredje året åtföljas

av en 2 1/ä månaders repetitionsövning, under större delen av tiden förlagd

till Norrland.

Utbildningen av flygkårens fast anställda manskap skulle i lämplig och

möjlig utsträckning fortgå i samband med övrig här omförmäld utbildning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts angående flygkårens allmänna orga- Fredskader.

nisation samt utbildningens ordnande, beräknade revisionen den för kårstaben

och kompanierna erforderliga aktiva militärpersonalen — frånsett

beställningsmän — på sätt efterföljande tablå närmare utvisar.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20 ) 212523 40

s. 626 Kontrollera mot PDF

626

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Allmän

organisation.

Officerare

Under-

officerare

Underbefäl och

manskap

Kompanierna...........

Kårstab............................................

Tillhopa

Överstelöjtnant

eller major

Kaptener

Löjtnanter

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer av 1. klass

Furirer av 2. klass

Korpraler

Vicekorpraler

Volontärer

i

4

1

12

i

4

1

7

1

3

5

7

6

48

i

5

13

5

8

3

5

7

6

48

Härtill komme 24 beställningsmän, varav 2 furirer av 1. klass och 4

av 2. klass.

Förutom den ovan nämnda militärpersonalen beräknade revisionen erforderlig

vid flygkåren följande civilmilitära och civila personal, nämligen

2 flygingenjörer, 1 flygfotograf, 1 tygförvaltare av 1. klassen och 3 expedition

sunderofficerare samt verkstads- och förrådspersonal till ett antal av 10.

För den centrala förvaltningen av flygväsendet beräknades såsom chef,

tillika inspektör över såväl arméns som marinens flygväsende, en regementsofficer

av överstes eller kommendörs tjänsteställning samt såsom hans

biträde en stab bestående av personal från såväl arméns som marinens

flygväsende, nämligen 2 kaptener, 1 löjtnant, 1 departementsskrivare samt

1 flygingenjör ävensom 1 expeditionsvakt.

2. Marinens flygväsende.

I fråga om marinens flygväsende har försvarsrevisionen framhållit,

att detta, därest det skulle på ett tillfredsställande sätt kunna fylla sina

uPPgifter i krig, måste icke blott väsentligt utökas utan även erhålla en

fastare organisation än den nuvarande. På grund av den synnerligen ringa

omfattning, särskilt i fråga om materiel, som marinens flygväsende för

närvarande hade, innebure detta i stort sett, att ifrågavarande vapenslag

måste vid marinen så gott som helt och hållet nyuppsättas. Med avseende

å organisationen hade revisionen efter verkställd undersökning kommit

till det resultatet, att den för flygväsendet erforderliga personalen allt

fortfarande borde kvarstå å flottans och kustartilleriets stater och för viss

tid kommenderas till tjänstgöring vid flygvapnet på samma sätt som

vid övriga specialgrenar inom marinen, exempelvis min- och undervattensbåttjänsten.

Då marinen för närvarande saknade permanent förläggningsplats för flygväsendet,

borde eu permanent flygstation för marinens flygväsende anordnas,

dit utbildningen i möjligaste mån borde koncentreras. Såsom lämpligaste

plats härför hade av marinens myndigheter föreslagits Hägernäs vid Störa

s. 627 Kontrollera mot PDF

Kung}.. Maj:ts proposition nr JO.

627

Värtan, där kronan förvärvat för en flygstation erforderligt markområde.

Ehuru revisionen funnit, att Hägernäs väl lämpade sig för ändamålet,

ansåge sig revisionen dock med hänsyn till de avsevärda kostnader, som

ett utbyggande av en permanent flygstation därstädes skulle medföra, icke

kunna biträda detta förslag. I stället föresloge revisionen, att flygstationen

skulle förläggas till Bindön vid Vaxholm. Ehuru denna plats ur utbildningssynpunkt

icke erbjöde samma fördelar som Hägernäs, finge den dock i stort

sett anses tillfredsställande. Genom att taga i anspråk erforderlig del av det

genom Vaxholms grenadjärregementes indragning ledigblivna kasernetablissementet

kunde kostnaderna för flygstationens anordnande avsevärt nedbringas.

Med hänsyn till de mindre goda isförhållandena invid Bindön borde dock

vinterutbildningen av flygbåtförare under 21 /■-< — 3 månader fortfarande förläggas

till Hägernäsviken, där en mindre hangarbyggnad borde uppföras och

vissa mindre planeringsarbeten utföras. Personalen skulle såsom hittills vid

Hägernäs förläggas å lämpligt logementsfartyg. Med den sålunda föreslagna

anordningen skulle marinens flygskolor komma att förläggas, den

första utbildningen av flygbåtförare (vinterflygskola) till Hägernäs samt

fortsättningsskola för flygbåtförare, flygspanar- och skjutskola, jagarskola

med högre skjutskola, skola för flygbåtmaskinister och reservofficerskurs till

flygstationen å Bindön. Eepetitionsövningar för samtlig flygpersonal ävensom

den praktiska utbildningen av flygspanare vid samövning med rustade

sjöstyrkor och med kustfästningarna förutsattes komma att förläggas till å

lämpliga platser anordnade provisoriska flygstationer.

Enligt revisionens åsikt borde den såsom flygstationschefer och såsom

lärare vid flygskola m. m. ständigt erforderliga aktiva officer sper sonalen,

i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande armén, rekryteras

från flottans och kustartilleriets stam, i första hand bland därtill lämpliga

färdigutbildade elever. Liksom vid armén förutsattes övriga officerselever

efter avslutad utbildning återgå till annan tjänst vid flottan och kustartilleriet,

dock med skyldighet att fullgöra vissa kortare repetitionsövningar

vid flygväsendet.

Av de för flygväsendet erforderliga underoffcerarna skulle ett fåtal avses

för beklädande av vissa uppbördsmannabefattningar. Det stora flertalet

åter förutsattes komma att tjänstgöra såsom flygbåtförare och flygbåtmaskinister.

Enär ett tillräckligt antal officerare ej kunde avses för marinens

flygväsende, vore det nämligen nödvändigt att rekrytera ett visst

antal flygbåtförare från under officerskåren. Av dessa borde därtill lämpliga

behållas i tjänst vid flygväsendet såsom biträdande lärare m. m.,

under det att övriga återginge till annan tjänst vid marinen med skyldighet

att deltaga i vissa repetitionsövningar vid flygväsendet. Liksom officerspersonalen

borde jämväl underofficerarna endast vissa år tjänstgöra vid

flygväsendet för att därefter återgå till annan tjänst vid marinen.

I likhet med vid flottan borde jämväl vid flygväsendet ej beräknas större

antal aktiv personal, än som för fredstjänstens upprätthållande vore ound
-

s. 628 Kontrollera mot PDF

628

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Utbildningens

organise
rande.

gängligen erforderligt. För att fylla mobiliseringsbeliovet måste därför i

stor utsträckning anlitas reservpersonal och värnpliktiga. För befattningar

såsom flygbatmaskinister ävensom för vissa andra mindre krävande befattningar

borde värnpliktiga kunna avses. Däremot syntes det revisionen

icke vara möjligt att i någon större utsträckning använda sådana såsom

flygbatförare och flygspanare. Den enda utvägen att fylla mobiliseringsbekovet

av sådan personal vore därför att vid marinens flygväsende anordna

en reservofficersutbildning, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som av revisionen föreslagits för armén. Då man vid marinen icke kunde

räkna med eu uttagning av aktiv personal till flygspanare i samma utsträckning

som vid armén, måste reservofficersutbildningen vid marinens

flygväsende inriktas på att förutom flygbåtförare jämväl erhålla ett antal

mobiliseringsdugliga flygspanare. Antalet reservofficerare, som med hänsyn

till mobiliseringsbehovet årligen behövde vid marinens flygväsende utexamineras,

beräknades av revisionen till 12, därav 7 flygbåtförare, 4 flygspanare

och 1 för tjänstgöring såsom flygingenjör.

Enligt av revisionen verkställda beräkningar erfordrades för marinens

flygväsende en årskontingent av 159 inskrivna och till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet. Ifrågavarande värnpliktiga skulle utbildas till

flygbåtmaskmister, flygbåtförare, fotografer, hantverks- och liandräckningsmanskap

för flygbåtarnas skötsel och vård m. m. Till flygbåtförare förutsattes

endast komma att utbildas värnpliktiga med föregående flygutbildning,

vilka frivilligt anmälde sig till dylik tjänst.

Årskontingenten studenter och likställda hade av revisionen beräknats till

20 man. Dessa förutsattes komma att utbildas till flygbåtförare, flvgspanare

och flygingenjörer.

Då de till flygbåtförare utbildade värnpliktiga ej kunde erhålla sådan utbildning,

att de vore vid mobilisering omedelbart användbara, erfordrades

för tillgodoseende av det omedelbara mobiliseringsbehovet av flygbåtförare

och flygspanare anställandet av ett visst antal reservofficersaspiranter för utbildning

till reservofficerare vid marinens flygväsende. Dessa skulle lik

som vid arméns flygväsende uttagas bland de studenter och likställda,

vilka redan under värnpliktstiden påbörjat utbildning till flygbåtförare och

flygspanare. Antalet årligen uttagna beräknades till 15, därav 1 för utbildning

till flygingenjör. Efter värnpliktstidens slut skulle dessa reservofficersaspiranter

kvarstanna i tjänst under en tid av ytterligare 10 månader

och härunder genomgå dels särskilt anordnad reservofficerskurs och

dels högre flygbåtförar- och flygspanarutbildning. De, som därvid bleve

godkända, skulle utnämnas till fänrikar i marinens flygväsendes reserv.

Under de senare åren hade årligen 2 ä 3 fänrikar i flottans reserv, f. d.

radiomatroser vid flottan, uttagits till utbildning såsom flygspanare. Då

detta visat sig ändamålsenligt, borde allt fortfarande 2 reservofficerare årligen

utbildas till flygspanare.

s. 629 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr JO.

629

Till första utbildning till flygbåtförarc beräknades årligen komma att beordras

9 officerare och 7 underofficerare från flottan och kustartilleriet

samt 13 värnpliktiga. Av dessa skulle under den förberedande utbildningen

uttagas 6 officerare, 4 underofficerare och 9 värnpliktiga för fortsatt

utbildning. De sålunda uttagna skulle därefter vid flygstationen å

Rindön genomgå fortsättningsflygskola och skjutskola samt därefter jagarskola

och högre skjutskola ävensom deltaga i samövningar med rustade sjöstyrkor

och kustfästningarna.

Utbildningen av flygspanare skulle förläggas till flygspanar- och skjutskola

å Rindön. Till dylik utbildning beräknades årligen komma att beordras

4 officerare av flottans och kustartilleriets stam, 2 officerare i flottans

reserv och 5 till reservofficersaspiranter uttagna värnpliktiga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande det marina flygväsendets

allmänna organisation, hade revisionen beräknat den för detsamma erforderliga

personalen på följande sätt.

För tjänstgöring i den av revisionen föreslagna gemensamma tekniskekonomiska

ledningen borde från marinens flygväsende avses 1 regementsofficer,

1 kapten, 1 subalternofficer och 1 pensionerad underofficer.

Såsom befäl vid flygstationer ävensom lärare vid skolor och kurser beräknades

5 kaptener, 11 subalternofficerare och 11 underofficerare.

Flygstationspersonal, erforderlig för tjänstgöring såsom flygbåtmaskinister,

kvartersmän, redogörare, artillerikonstapel och radiostyrman ävensom för

ombestyrande av liandräckningstjänsten, beräknade revisionen till 15 underofficerare,

22 korpraler och 13 yrkesutbildade meniga, stam, ävensom erforderligt

antal värnpliktiga.

För flygdepån å Stockholms varv avsåges 1 kapten, 1 subalternofficer

och 3 underofficerare jämte nödigt antal värnpliktiga.

För ledningen av flygverkstaden å Stockholms varv erfordrades 2 flygingenjörer.

Övrig för dessa verkstäder erforderlig personal — förutom

värnpliktiga — liksom ock 2 förmän vid reparationsverkstaden å Rindön

hade upptagits å varvets stat samt därför ej medtagits i personalberäkningarna.

Under vinterflygskolans förläggning vid Hägernäs erfordrades 1 marinläkare,

vartill hänsyn borde tagas vid beräkning av för marinen erforderliga

marinläkare.

För expeditions- och skrivgöromål vid flygstationerna å Rindön och

Hägernäs ävensom vid varvet i Stockholm borde såsom expeditionsunderofficerare

beräknas 3 pensionerade underofficerare.

Till sammanfattning av revisionens förslag till personalberäkning för

marinens flygväsende hade uppgjorts efterföljande tabell.

FredskaeCer.

s. 630 Kontrollera mot PDF

630

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Brevduveväsendet

vid

flottan.

s

t a

m

Reserv

V ärnpl.

Oi

''ficers

ire

O

►1

CD

CD

SO

hd

CO

p

H3

&

o

CT9

ce

p

£2

S ?

m 5.

►d

X &

CD

00

C

►i

<

O

CD

CD

<

p

CD

° g

CD

p

et-

CD

5!

CD

B

CD

P

tt

CD

O

B

a

CD

N

Kaptener

CD

>-i

P

O

B

o

CD

P

•-i

CD

5’

crq

CD

D

CD

*

t»

■3 ?

l s

® s

CD

3r (långtjänst- jrpraler)

rildade meniga

o''

CD

>-i

CD

SB

09

*2.

►5"

p

p

ce

CD

>1

•-*»

Pi

O

CD

SB

CD

O

O

p9 CD

o j*

CD P

<-t CL

P CD

® P

P

P.

CD

*4

O

O

£

CD

et-

8*

s

p

p:

P

CD

et-

P

et-

et-

P

OK}

g

Den centrala förvaltningen ..

1

i

1

1

Befäl vid flygstationer och skolor

m. m...............

—

5

11

_

11

_

_

Flygstationspersonal ..........

—

—

—

_

15

22

13

Flygdepån å Stockholms varv

—

1

1

_

3

Elever ................................

—

—

15

_

8

8

_

2 + 15

19

120

Flygverkstäderna å Stockholms varv

—

—

_

2

_

Expeditionsunderofficerare...............

—

3

—

—

Summa

1

7

28

2

37

30

13

2 + 15

4

19

120

Av den sålunda erforderliga stampersonalen borde enligt verkställda beräkningar

2 kaptener, 7 subalternofficerare, 5 underofficerare samt 5

korpraler och 7 meniga beordras från kustartilleriet.

Beträffande brevduveväsendet vid flottan bar försvarsrevisionen framhållit,

att under världskriget brevduvor med stor framgång använts för avgivande

av meddelanden från flygbåtar, och att på grund härav under år 1920

anordnats ett brevduveslag vid Karlskrona flygstation, avsett för cirka 60

brevduvor, med vilka goda resultat vunnits. För fullständigande av brevduveväsendet

vid marinens flygväsende borde liknande brevduveslag anordnas

vid flygstationen å Bindön samt vid Göteborgs örlogsdepå, varför revisionen

under anslaget till flottans krigsberedskap och övningar ansett

sig böra upptaga viss kostnad för flottans brevduveväsende. Någon särskild

personal behövde icke beräknas för detta ändamål,

3. Reservationer till försvarsrevisionens betänkande.

I vissa av de till försvarsrevisionens betänkande och förslag fogade reservationerna

hava framhållits den ökade betydelsen av flygvapnet och nödvändigheten

av att förstärka detsamma, utöver vad revisionen föreslagit,

utan att dock något utformat förslag härutinnan framlagts.

Sålunda har i den av herr Johan Nilsson in. fl. avgivna reservationen

bland annat anförts, att med luftvapnets senaste utveckling en ny och

särdeles betydelsefull faktor införts i försvarsproblemet, vilken syntes böra

leda till upprättandet åv eu fullt fristående och självständig organisation

för detta vapen, jämställt med armén och flottan.

Herr Pettersson har i sin reservation påvisat flygvapnets hastiga utveckling

under världskriget och den betydande omfattning, detta vapen fått

s. 631 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 631

inom alla moderna främmande arméer och mariner, samt förordat eu närmare

undersökning dels angående möjligheterna att göra vart luftförsvar i

möjligaste mån rörligt, så att det kunde möta fientliga luftanfall i luften,

helst innan fienden komme över våra gränser, och dels huruvida torpedflygplan

skulle kunna ersätta eu del av torpedvapnet.

I herr Lybcclcs reservation slutligen hava framhållits de olägenheter, som

skulle uppkomma i händelse av ett genomförande av revisionens förslag

om gemensam teknisk och ekonomisk överledning av flyg\äsendet, \arföl

detsamma avstyrktes och i stället förordades inrättande av eu flygavdelning

i marinförvaltningen. Därjämte påyrkades en avsevärt kraftigare utveckling

av det marina flygväsendet, än revisionen föreslagit.

4. Myndigheternas yttranden över försvarsrevisionens förslag.

Generalskommissionen har i sitt yttrande över försvarsrevisionens förslag Gcncraisendast

i allmänna ordalag berört flygväsendets organisation och omfattning om™°sl°

och sålunda anfört, att flygvapnet, alltjämt statt i rask utveckling, redan nu

intoge en så framstående plats inom varje försvarsväsende, att det vid operationer

till lands och sjöss vore erforderligt för att i tid införskaffa underrättelser

om fienden och för att trygga härens och flottans förbindelser,

samt att det ägde en säregen förmåga att överraskande bereda en

fiende avbräck, ofta av förlamande art. Det vore därför i hög grad

önskvärt, att flygvapnet även inom vårt försvarsväsende snarast möjligt

utökades, utöver vad revisionen föreslagit. Även om ekonomiska skäl icke

ansetts medgiva flygvapnets organiserande i önskvärd omfattning, borde

det dock hava blivit mindre knapphändigt tillgodosett, än som skett.

Åtminstone borde tillkommit ett flygdetacliement i Boden, så organiserat,

att detsamma städse och omedelbart kunde tagas i anspråk.

Då vidare ett väl utvecklat civilt flygväsende i krig vore till stor nytta

för försvaret, syntes det angeläget, att staten på lämpligt sätt befrämjade

och understödde den civila flygningen i landet, utan att dock försvaret

belastades med kostnader härför.

Marinmyndigheterna hava framhållit, att marinens flygväsende alltifrån Marinmyndigsin

tillkomst varit nödsakat att draga sig fram med ytterst reducerade yttranden.

medel. Myndigheterna instämde därför tillfullo i revisionens uttalande,

att något marinens flygväsende knappast kunde sägas hava blivit uppsatt.

Att så nu måste ske vore uppenbart. Den utökning, som revisionen i

anslutning härtill föreslagit, vore emellertid icke tillräcklig, utan krävdes

ett avsevärt kraftigare förstärkande av denna viktiga del av vårt sjöförsvar.

Den av revisionen föreslagna centrala organisationen av flygväsendet har

av marinmyndigheterna avstyrkts, dels emedan betydande tekniska olikheter

gjorde sig gällande mellan marinens och arméns flygplan och dels

emedan beväpningen i flera fall bleve olika, då exempelvis marinflygplanen

skulle kunna medföra bomber av andra modeller än arméns samt

s. 632 Kontrollera mot PDF

632

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

torpeder och minor. Det syntes därför marinmyndigheterna, att den tekniska

och ekonomiska ledningen av marinens och arméns flygvapen borde

liksom den militära vara skild och förlagd till en flygavdelning inom

marinförvaltningen respektive ett flygdepartement inom arméförvaltningen.

Därjämte borde eu på vetenskaplig grund byggd gemensam försöksanstalt

tillkomma. Dennas huvudsakliga verksamhet borde inriktas på det för

all flygning, såväl civil som militär, gemensamma, nämligen aerodynamiska,

motortekniska, materialtekniska och konstruktiva frågor. Anstalten

skulle kunna ställas under sakkunnig civil ledning och i så fall anslutas

till lämplig annan staten tillhörig anstalt. Till densamma borde kommenderas

lämplig personal från såväl marinen som armén.

I anslutning till vad sålunda föreslagits, vore det nödvändigt att vid

flottans varv i Stockholm inrätta ett flygdepartement.

Beträffande organisationen av marinens flygväsende i övrigt tillstyrkte myndigheterna

i allt väsentligt revisionens förslag under framhållande av behovet

att anskaffa vissa för vårt försvar särskilt värdefulla typer av flygplan

samt öka antalet plan utöver det av revisionen föreslagna.

I fråga om flygväsendets förläggning förordade myndigheterna Hägernäs

såsom permanent förläggningsplats ävensom upprättande av permanenta

flygstationer vid Karlskrona och Göteborg samt tillfälliga sådana vid

Gustavsvik, Luleå och å Gotland.

in. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen.

A. Grunder för flygvapnets organisation.

Erfarenheterna från världskriget synas mig hava ådagalagt flygvapnets

störa betydelse för krigföringen icke allenast såsom ett numera oumbärligt

hjälpvapen vid lånt- och sjöstridskrafternas operationer utan även för avvarjande

av luftanfall och för utförande av självständiga anfallsföretag med

ändamål att tillfoga fienden sådana skador, att hans krigföring därigenom

mer eller mindre lamslås. Ett för vårt försvar avpassat flygvapen måste

darfor enligt mm åsikt i sig upptaga flygformationer av sådan beskaffenhet

och omfattning, att flygvapnet är i möjligaste mån i stånd att fylla

de olika uppgifter, som, efter vad nyss sagts, böra tillkomma detsamma.

Med instämmande i de förut återgivna, i reservationer till försvarsrevisionens

betänkande gjorda uttalandena angående flygvapnets betydelse för

försvaret och i viss mån anslutande mig till myndigheternas yttrande angående

behovet av dess förstärkande, anser jag det sålunda vara nödvändigt

att oka detta vapen i större omfattning, än vad revisionen föreslagit.

För att en utveckling av flygvapnet i angivna riktning skall kunna på

ekonomiskt fördelaktigt sätt åvägabringas, synes emellertid detsamma böra

s. 633 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

633

givas en fastare och mera självständig organisation, än det för närvarande

liar.

Härvid uppställer sig givetvis frågan, huruvida arméns och marinens

nuvarande fiygväsenden böra vart för sig beredas en självständigare ställ

ning inom respektive armén och marinen eller om de icke böra sammanföras

till ett fristående flygvapen vid sidan av de båda andra vapnen.

Då det för besvarandet av denna fråga torde vara av en viss betydelse

att hava kännedom om huru man i utlandet organiserat sina luftstridskrafter,

skall jag till eu början här i korthet redogöra för huru de ledande

militärmakterna och ett par av våra grannländer förfarit härutinnan.

För tillfället är, såsom känt torde vara, Frankrike kraftigast rustat

med avseende på luftstridskrafter. Den nuvarande statliga organisationen

för det militära och civila flygväsendet ordnades där år 1920 genom införandet

av det under ministeriet för allmänna arbeten sorterande understatssekreteriatet

för aeronautik och lufttransporter, vilket arbetar på tre sektioner,

en för tekniska frågor och försök, en för kontroll av aeronautik

tillverkning samt en för lufttrafik och därmed samhörande frågor. Vid

sidan av denna organisation äro arméns och marinens flygvapen organiserade

fristående från varandra och underställda krigs-, respektive marinministeriet.

Yart och ett av dessa ministerier har sin självständiga organisation

för flygväsendet. En viss centralisation är dock genomförd, i

det att beställning av flygmateriel för de båda ministerierna äger rum genom

understatssekreteriatet för aeronautik, som granskar inkomna förslag till

nyanskaffningar, verkställer beställningar och övervakar tillverkningen av

den behövliga materielen. Inom franska senaten och deputeradekammaren

hava emellertid tid efter annan röster höjts till förmån för en fullständig

sammanslagning av de båda vapnen, utan att detta likväl ännu föranlett

till någon åtgärd i sådant syfte.

I England skedde redan under kriget en sammanslagning av arméns

och marinens luftstridskrafter, vilka därvid underställdes ett nybildat luftministerium,

omfattande såväl det militära som det civila flygväsendet.

Ehuru denna organisation synes hava varit till gagn för flygmaterielens

tekniska utveckling, har den dock i fråga om personalens utbildning och

materielens användning åstadkommit starka slitningar mellan luftministeriet

och särskilt marinministeriet (amiralitetet). Orsaken härtill synes

hava varit, dels att luftministeriet tilldelat marinen för fyllande av dess

uppgifter otillräckligt antal flygplan, och dels att de marinen tilldelade

flygplanen varit bemannade med personal, som helt eller delvis stått främmande

för grunderna för sjövapnets användning. Sedan med anledning härav

amiralitetet gjort hemställan om upprättandet av ett särskilt för marinen avsett

flygvapen samt riksförsvarsutskottet behandlat denna fråga och framlagt förslag

till densammas ordnande, har regeringsförslag härom under sistlidna

sommar blivit antaget. Enligt detsamma skall luftministeriet bibehålla

s. 634 Kontrollera mot PDF

634

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ledningen av både det civila och det militära flygväsendet, men de dittillsvarande

oklara och otillfredsställande utbildnings- och befälsförliållandena

inom flygvapnet skola, i vad de angå marinen, ordnas i samråd med

amiralitetet, varjämte amiralitetets anslagsäskanden beträffande marinflygväsendet

skola underkastas riksförsvarskommitténs särskilda prövning, allt i

ändamål att utan uppdelning av det militära flygväsendet i möjligaste mån

tillgodose amiralitetets krav.

Italien har helt nyligen omorganiserat sitt flygvapen, varigenom detsamma

erhållit eu självständig ställning under enhetligt överkommando

med underordnade lufteskadrar, avsedda för lånt- och sjökrigföringens

behov. I fredstid avses att tilldela vardera hären och flottan för övningar

erforderligt antal flygformationer. Dessas fördelning under krig bestämmes

av mobiliseringsplanen.

^ ad våra grannländer angår, är deras luftförsvar ännu ej slutligt ordnat.

För Norges del föreligger dock ett av den sedan år 1920 arbetande försvarskommissionen

nyligen avgivet förslag till flygvapnets organisation. Enligt

detta förslag skulle flygvapnet organiseras såsom en särskild gren av försvaret,

under iakttagande av att inom vapnet specialisering av personalen

skulle äga rum, allteftersom densamma vore avsedd att använda sjöflygplan

och företrädesvis operera tillsamman med marinen eller att begagna

landflygplan och operera tillsamman med härens truppförband. Flygvapnets

överledning och tekniska verksamhet, luftvarningstjänsten, mörkläggning

m. in. dylikt ävensom en del skolor skulle däremot vara gemensamma

för hela flygvapnet. I Danmark äro arméns och marinens flygvapen

fortfarande skilda och underställda var sin chef. Finlands luftstridskrafter

däremot äro organiserade såsom ett självständigt vapenslag,

underställt en direkt under försvarsministern lydande chef. Denne biträdes

av en stab, vars arbete är fördelat på fyra avdelningar, en för

personal, en för taktiska, eu för tekniska och eu för ekonomiska ärenden.

I utlandet äro sålunda asikterna i den viktiga frågan om gemensamt

eller på här och flotta fördelat flygvapen ännu ej stadgade ens hos de

stater, som deltagit i världskriget. Eu viss benägenhet synes dock göra

sig gällande, att, med beaktande av härens och flottans speciella behov,

organisera ett för dem gemensamt, självständigt flygvapen.

De synpunkter, som, vad vårt land vidkommer, böra tagas i betraktande

med avseende å organisationen av flygvapnet, äro dels militära dels

tekniska och dels ekonomiska.

I militärt avseende är av största betydelse, att organisationen är sådan,

att, samtidigt med att såväl arméns som marinens krav på flygvapnet

bliva tillgodosedda, detsamma även blir i stånd att utföra de mera självständiga

uppdragen, nämligen offensiv och defensiv luftkrigföring utan omedelbart

samband med härens och flottans operationer. Den av de militära

myndigheterna och även av försvarsrevisionen, ehuru med tvekan, förordade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 20.

035

organisationen med skilda, armén respektive marinen tilldelade flygvapen

skulle säkerligen, därest tillräckliga anslagsmedel kunde påräknas för att

giva vartdera flygvapnet erforderlig omfattning, kunna så ordnas, att flygvapnets

ovan angivna uppgifter kunde lösas. Av ekonomiska skäl skulle

det emellertid sannolikt icke låta sig göra att förläna organisationen en sådan

omfattning, varför vissa omflyttningar de båda vapnen emellan beroende

på inträffade krigsfall och krigslägen bleve nödvändiga. Svårigheter måste

befaras härvid komma att uppstå till följd därav, att i saknad av gemensam

ledning varken personalens utbildning eller materielens konstruktion

lämpats för eu dylik mångsidigare användning. Ett genom sammanslagning

av de båda flygvapnen bildat och i förhållande till armé och marin fristående

flygvapen under enhetlig ledning skulle däremot, såvitt jag kan finna, på

avsevärt mycket bättre förberett sätt kunna utföra de olika uppdrag, som

tillkomma detsamma. Erinras må nämligen, att själva den grundläggande

flygutbildningen samt utbildningen för luftstrid och i bombkastning

mot fasta mål i huvudsak äro lika för all flygpersonal, varför med ett enhetligt

lett flygvapen vissa grenar av denna utbildning skulle kunna göras

gemensamma och vunna erfarenheter beträffande densamma lättare och

utan omgång komma hela vapnet tillgodo. Härtill kommer också, att

i vårt land sommartid tillgången på landningsplatser är knapp för landflygplan

men däremot riklig för sjöflygplan, under det att vintertid förhållandet

ofta nog är det motsatta. En stor del av de för vårt försvar

avsedda flygplanen måste därför vara så inrättade, att de kunna förses

med ställ för landning antingen å fast mark och is eller å vatten, och

personalen utbildad i enlighet härmed, vilket lättare torde kunna genomföras

med gemensam ledning. Givet är emellertid, att även ett gemensamt

flygvapen måste vara så ordnat, att den synnerligen viktiga speciella

krigsutbildning, som erfordras för de såsom hjälpvapen för armén respektive

marinen avsedda flygformationerna, kan bibringas härför lämplig personal.

Yad den tekniska synpunkten beträffar, är det uppenbarligen av största

vikt att åvägabringa enhetlighet och planmässighet i flygmaterielens konstruktion

och anskaffning. Även detta låter sig säkrare och ändamålsenligare

utföras under en och samma ledning. Enär det vidare knappast kan

förväntas, att de medel, som kunna ställas till förfogande för flygmaterielens

anskaffning, komma att medgiva uppställande av alla för försvaret

såsom behövliga ansedda flygformationer, torde det bliva nödvändigt att

träffa sådana anordningar med avseende å den privata flygindustrien och

civila lufttrafiken, att de vid krigstillfälle kunna helt komma försvaret

tillgodo. Det härför erforderliga arbetet synes mig också vara lättare att

ordna med ett under enhetlig ledning stående flygvapen än med två skilda

sådana vapen.

I fråga om de ekonomiska synpunkter, som göra sig gällande vid flygvapnets

organisation, måste i första hand eftersträvas, att organisationen

så ordnas, att de medel, vilka kunna komma att avses för flygvapnet,

s. 636 Kontrollera mot PDF

636

Kungl. Maj:t$ proposition nr 20.

bliva på effektivaste sätt utnyttjade för detsammas ändamålsenliga utveckling.

Därest två självständiga flygvapen skulle organiseras, torde dessa

vart för sig få en alltför ringa omfattning, för att, ekonomiskt sett, motivera

tillsättandet av en självständig ledning med till densamma hörande

organ för vartdera av dem. Förutom de högre administrationskostnader,

som härav skulle betingas, torde även svårigheter uppstå för verkställandet

av sådana gemensamma anskaffningar, som äro ägnade att åstadkomma

besparingar. Marinmyndigheterna hava, såsom i det föregående nämnts,

för nedbringande av administrationskostnaderna föreslagit upprättande av

en i armé- respektive marinförvaltningen ingående teknisk-ekonomisk ledning

för de av revisionen föreslagna, för armé och marin särskilda flygväsendena.

Även om härigenom kostnaderna för administrationen skulle

kunna något minskas, kvarsta emellertid de av mig nyss framhållna svårigheterna

att med skilda ledningar göra eljest möjliga besparingar. En

sammanslagning av flygvapnen under gemensam ledning synes mig på

giund härav, och med avseende lästat vid att densamma även möjliggör

att genom viss centralisation förbilliga utbildningen, jämväl ur ekonomisk

synpunkt sett vara att föredraga.

Den omfattning av flygvapnet, som jag i det följande kommer att föreslå,

har av ekonomiska skäl måst givas en begränsning, som eljest med hänsyn

till vapnets betydelse icke är önskvärd. Med kännedom om att flerstädes

i utlandet luftflottorna alltjämt äro stadda i tillväxt, är eu ytterligare utveckling

av vårt flygvapen sålunda sannolik. Den för detta vapen avsedda

organisationen bör fördenskull vara sådan, att en dylik utveckling kan ske

utan större organisationsändringar. Påtagligt torde vara, att självständighet

i organisationen med egen från andra uppgifter befriad målsman för

flygvapnet är en den bästa grundval för vapnets vidare utveckling. Häri

finner jag ännu en anledning till att vårt flygvapen bör organiseras självständigt.

Försvarsrevisionen har såsom skäl för sin ståndpunkt att för närvarande

avstå från påyrkande av en sammanslagning av arméns och marinens flygväsenden,

i vad beträffar flygformationerna, deras personal och dennas utbildning,

bland annat framhållit, att någon lämplig förläggningsplats för

ett gemensamt flygvapen icke står att erhålla. Med den av mig föreslagna

utökningen av flygvapnet kan emellertid en enda gemensam förläggningsplats

icke ifrågakomma dels av den anledning, att övningarna

bliva av sådan omfattning, att för utbildningens ekonomiska och ändamålsenliga

bedrivande ett flertal förläggningsplatser erfordras, och dels emedan

den betydligt ökade materielen ur säkerhets- och mobiliseringssynpunkt bör

vara förlagd till skilda orter. Nyssnämnda av revisionen anförda skäl

mot ett gemensamt flygvapen äger sålunda icke här giltighet.

Slutligen må framhållas, att den av revisionen i samband med införandet

av gemensam teknisk-ekonomisk ledning föreslagne inspektörens för flygvapnet

befälsställning torde komma att bliva alltför kringskuren för att

s. 637 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 20.

637

medföra åsyftat gagn. Hkall flygvapnets utveckling främjas, måste i spetsen

för vapnet stå eu chef i detta ords vedertagna bemärkelse, i stånd att

såsom vapnets verkliga målsman föra det framåt.

På grund av vad sålunda anförts, anser jag, dels att flygvapnet bör

utbrytas ur armén och marinen och i fred sammanföras till ett i förhållande

till dessa fristående flygvapen i stånd att såväl tillgodose arméns och marinens

behov av väl utbildade flygformationer som utföra självständiga uppdrag,

och dels att detta flygvapen i fred bör vara underställt eu under Konungen

direkt lydande chef.

Denne chefs viktiga uppgift såväl i fred som under krig skulle vara att

tillse och svara för att den för armén och marinen ävensom för utförande

av självständiga företag avsedda flygmaterielen befinner sig i fullgott och

ändamålsenligt skick, samt att den för densammas användning erforderliga

personalen är väl utbildad, en var för fullgörande av honom tillkommande

åligganden. Denna uppgift är krävande, framför allt i krigstid, då behovet

av materiel och personal skall fyllas långt utöver tillgången i fredstid.

Det synes mig med hänsyn härtill nödvändigt, att chefen för flygvapnet

i krig kvarstannar i hemorten för att helt ägna sig häråt. Till

generalstabs- och marinstabschefernas förfogande i högkvarteret för biträde

vid planläggning m. m. av företag med luftstridskrafterna böra därför avses

andra med flygvapnets användning väl förtrogna officerare, vilka böra

ingå i respektive chefers staber.

För att kunna i möjligaste mån tillgodose den i flera avseenden

speciella krigsutbildning, som erfordras för den för samverkan med armén

avsedda personalen i förhållande till den för samverkan med marinen avsedda,

ävensom för att undvika sådana missförhållanden, som förekommit

inom det engelska luftvapnet, torde det fristående flygvapnet böra organiseras

på två kårer, armé fly gliåren och marinfly gliåren. Detta hindrar icke

att, såsom i det följande angives, viss utbildning kan vara gemensam.

Såsom de föreslagna benämningarna utmärka, skulle den förra kåren utgöras

av de formationer, som tänkas komma att i krig eller vid krigsfara företrädesvis

användas vid arméns truppförband, och därför huvudsakligen

sammanställas av personal från armén, samt den senare utgöras av för marinen

avsedda formationer och rekryteras huvudsakligen från marinen. Dessa

kårer organiseras i huvudsak efter samma grunder som de av försvarsrevisionen

i fråga om arméns flygkår respektive marinens flygväsende föreslagna.

Jag anser mig böra framhålla, att, därest erfarenheterna av sammanslagningen

av arméns och marinens flygväsenden under den vidare utvecklingen

av flygvapnet skulle giva vid handen, att detsamma lämpligen ånyo bör

uppdelas uti två från varandra fristående flygvapen, detta torde, i händelse

av organisationens ordnande på ovan angivet sätt, utan svårighet låta sig

göra.

Innan jag går att närmare behandla det föreslagna fristående flygvapnets

s. 638 Kontrollera mot PDF

638

Kungl. Maj:ts propo ition nr 20.

materiel och personal samt krigsberedskap och övningar, skall jag här i

korthet redogöra för huvuddragen av den av mig förordade organisationen.

B. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns nuvarande flygtrupper utbrytas ur Fälttelegrafkåren och bilda

en egen kår, arméflyghåren, med Malmslätt såsom huvudförläggningsplats

samt med flygskolor och detachement å flygstationer anordnade vid Ljungbyhed,

Tlinkaby, Östersund och Boden. Flygkårens fredsnumerär ökas därefter

successivt enligt för densamma uppgjord stat. Kårens fasta officersbeliov

fylles förmedelst passagesystem med rekrytering bland de officerare

från arméns truppförband, vilka utbildats till flygare eller flygspanare.

Övrigt personalbehov tillgodoses på samma sätt som vid övriga truppförband,

d. v. s. genom direkt rekrytering samt med reserv och värnpliktiga.

De värnpliktiga, som erfordras för flygkåren, tilldelas flygvapnet

i arméflygtjänst. För utbildning till flygare och flygspanare ur arméns

truppförband såsom elever beordrad fast anställd personal kvarstår å respektive

truppförbands stater och återgår till sina truppförband efter avslutad

utbildning.

Marinens flygväsende tilldelad personal bildar en i överensstämmelse

med uppgjord stat sammansatt marin flyghår, varav huvuddelen förlägges

till en vid Hägernäs, upprättad flygstation samt återstoden till permanenta

flygstationer vid Karlskrona och Göteborg. A flygkårens stat upptaget

behov av starn personal fylles genom passagesystem från flottan och kustartilleriet.

Personalbehovet i övrigt kompletteras med reserv och värnpliktiga,

vilka senare tilldelas flygvapnet i marinflygtjänst. Till flygutbildning

såsom elever uttagen personal av stam och reserv från marinen

beordras till utbildning vid flygkåren, men kvarstår å respektive flottans

och kustartilleriets stater under utbildningstiden.

Den nu förefintliga ballongmaterielen, för vars användning ej erfordras

särskild utbildning i flygning eller luftnavigering, avses däremot

att omhänderhavas av härens artilleri, respektive kustartilleriet. Luftvärnet

med därtill hörande fasta luftbevakning förbliver under armén

respektive marinen. Väderlekstjänsten omhänderhaves av respektive

försvarsgrenar, i den mån densamma ej ombesörjes av förefintliga civila

institutioner. För flygvapnet omfattar densamma för flygstationerna erforderlig

sådan lokaltjänst.

De båda fly g kår erna stå under befäl av var sin chef av överstes eller

överstelöjtnants, respektive kommendörs eller kommendörkaptens av 1.

graden, tjänstegrad. Dessa chefer äro ansvariga för dem underställda

kårers krigstukt, krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt samt förvaltning.

Arméflygkaren är avsedd att uppsätta och bemanna de flygformationer,

som vid mobilisering eller eljest företrädesvis skola användas i samband

med arméns truppförband, under det att marinflygkåren skall uppsätta

s. 639 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO. 639

och bemanna de formationer, som företrädesvis skola användas för marina

ändamål.

Arméflygkårens formationer tillhörande materiel förvaras vid Malmslätt

och vid vissa av förut omförmälda flygstationer samt underhålles vid flygverkstäderna

å Malmslätt. Materiel tillhörande marinflygkårens formationer

förvaras dels vid flygdepå å flottans varv i Stockholm och dels vid de permanenta

flygstationerna samt underhålles vid flygverkstäderna å flottans varv

i Stockholm, vilka verkstäder tilldelas flygvapnet. För marinens formationers

basering vid mobilisering och tillfälliga övningar anordnas förutom

de permanenta vissa tillfälliga flygstationer, varjämte för en kustflottan

tilldelad flygstation avses en till flygdepåfartyg ändrad äldre 1. klass pansarbåt.

Verkstäderna vid Malmslätt och å Stockholms varv givas ej större

omfattning, än som erfordras för materielens underhåll och vid sidan därav

nytillverkning i mindre utsträckning. Huvuddelen av flygmaterielen beräknas

kunna anskaffas genom beställning från privatindustrien.

Utbildningen av för flygformationerna behövlig personal äger rum för

arméflygkåren vid Malmslätt och Hästholmen invid Vättern samt vid

övriga kåren tillhörande flygstationer. Marinens flygkårs flygpersonal utbildas

i första hand vid Hägernäs samt därjämte vid Karlskrona och

Göteborgs flygstationer. Under vissa tider av året förlägges sistnämnda

kårs utbildning jämväl till å kustflottan anordnad flygstation ävensom till

annan tillfälligt rustad flygstation. Viss första utbildning ävensom eu del

av jagarutbildningen göres gemensam för båda kårerna.

De båda fivgkårerna med tillhörande personal och materiel underställas

en i Stockholm bosatt gemensam chef, chefen för flygvapnet, med generalspersons

eller flaggmans tjänsteställning. Denne utövar omedelbart under

Konungen befälet över flygvapnet och är ansvarig för flygvapnets krigsduglighet

och förvaltning. Honom åligger att ägna uppmärksamhet åt

flygvapnets utveckling, vaka över att dess behov tillgodoses samt hos

Konungen göra framställning om vad han anser kunna främja flygvapnet.

Han skall därjämte inspektera den praktiska och teoretiska utbildningen

vid flygvapnet.

För handläggningen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska

frågor inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen. För denna styrelse är

chefen för flygvapnet chef, och fördelas densamma i övrigt på fyra byråer:

armébyrån för ärenden berörande arméflygkåren, marinbyrån för ärenden

rörande marinflygkåren, tekniska byrån för försök och frågor angående flygteknikens

utveckling och för samverkan med det civila flygväsendets organ

samt slutligen förvaltningsbyrån för förvaltningsärenden. Flygstyrelsen, som

förlägges till Stockholm, har att i frågor angående flygmaterielens och

personalens utrustning m. m. i erforderliga delar samarbeta med arméoch

marinförvaltningarna. Planläggningen av flygstridskrafternas användning

i krig eller vid krigsfara utarbetas av cheferna för general- och marinstaberna.

s. 640 Kontrollera mot PDF

Flygplan
typer.

640 Kumjl. Maj-.ts proposition nr 20.

Ärenden berörande flygvapnet, vilka skola föredragas inför Kungl. Maj:t

eller avgöras av Konungen i kommandoväg, överlämnas av chefen för

flygvapnet direkt till försvarsdepartementet. Kommandoärenden berörande

arméflygkåren handläggas härvid av lantförsvarets och sådana ärenden

berörande marinflygkåren av sjöförsvarets kommandoexpedition.

I krigstid underställas flygformationerna direkt högkvarteret samt arméoch

marinbefälhavare enligt mobiliseringsplanen. Högsta ledningen av

luftstridskrafterna utövas i högkvarteret av högste befälhavaren över arméoch

marinstridskrafterna efter föredragning av respektive generalstabsoch

marinstabscheferna. För beredning av flygvapnets användning berörande

ärenden tilldelas general- och marinstaberna i högkvarteret lämpliga

flygutbildade officerare.

IV. Flygvapnets materiel, förläggning och

basering.

A. Flygplantyper samt flygplanens utrustning och basering.

Såsom i samband med redogörelsen för flygvapnets uppgifter framhållits,

bestå för närvarande flertalet länders luftstridskrafter nästan uteslutande

av flygplan. På grund av de mångskiftande uppgifter, som, enligt vad i

det föregående påvisats, tillkomma ett modernt flygvapen, har det ej varit

möjligt att framställa ett för alla ändamål fullt användbart enlietsflygplan.

I vissa fall måste nämligen huvudvikten läggas på flygplanets bärförmåga,

i andra åter pa dess hastighet, manöver- och stigförmåga in. m. Flygmaterielen

har därför måst genomgående specialiseras.

Fn allmän strävan har härvid efter världskrigets slut gjort sig gällande

att kvalitativt förbättra flygplanen. I främsta rummet har man sökt uppdriva

hastigheten långt över de gränser, som förr ansetts erforderliga och

möjliga. Denna utveckling har medfört starkt ökade kostnader i fråga om

såväl anskaffning som drift och underhåll. För utbildningen har den därjämte

föranlett införandet av särskilda övnings flygplan av olika typer, med

vilka övergången förmedlas frän de under utbildningens första skede an\ända

långsamma skolflygplanen till de snabba och i landningen svårhanterliga

lerig sflygplanen.

Allteftersom flygplanen skola baseras på land- eller sjöflygplatser samt

avses för användning huvudsakligen över land eller över hav, har dessutom

varje särskild special typ i fråga om landningsstället måst konstrueras

olika. Härigenom hava uppkommit två huvudtyper, landflygplan med hjulställ

och sjöflygplan med flottörställ, av vilka båda typer en del dock

kunna konstrueras så, att ombyte av ställ kan äga rum.

Av ekonomiska skäl bär man givetvis i övrigt sökt i möjligaste mån

minska antalet flygplantyper genom att göra en typ lämplig för lösandet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts proposition nr 20.

041

av flera av flygvapnets uppgifter. Härigenom liar antalet för flygvapnet

erforderliga standardtyper av land- och sjöflygplan kunnat nedbringas.

Inom de ledande luftflottorna kan man för närvarande i allmänhet särskilja

följande flygplan typer:

för krigsbruk:

bomb- eller torpedflygplan för bombkastning, torpedskjutning och strategisk

spaning (fj ärr spaning),

spaningsflygplan för taktisk och mera begränsad strategisk spaning, bevakning,

dimbildning, artillerieldobservation och förbindelsers upprätthållande,

eskortflygplan för luftstrid vid utförande av eskort, taktisk spaning,

artillerieldobservationer och förbindelsers upprätthållande samt

jaktflygplan (jagare) för luftstrid;

för utbildningsändamål:

skolflygplan för den första utbildningen av flygare,

ensitsiga övningsflygplan för övergång till flygning med jaktflygplan samt

tvåsitsiga övningsflygplan för övergång till flygning med spaningsflygplan

och första utbildning av flygspanare.

I utbildningens senare skeden användas givetvis för såväl flygare som

flygspanare även för krigsbruk avsedda flygplan.

De för ovannämnda flygplanstyper mest utmärkande egenskaperna äro i

korthet följande.

Bomb flygplanen uppdelas i endast för bombkastning under mörker avsedda

samt för bombkastning jämväl under dager och för fjärrspaning avsedda.

För båda slagen erfordras stor aktionsradie. Vid nattliga bomharderingar,

då risken för strid mot fientliga flygplan är ringa, kunna

fordringarna på hastighet, manöverförmåga, beväpning m. m. i viss mån eftersättas,

varför vilket flygplan som helst In ed tillräcklig bärförmåga och

aktionsradie är användbart för detta ändamål. Flygplan av sådan typ ingå

därför i regel endast i mycket ringä antal eller icke alls i ett flygvapens

materiel i fredstid. I krig användas för ändamålet trafikflygplan, vilkas

konstruktion så avpassats, att de lämpa sig för utförandet av dylika uppdrag.

Flygplan för dagbombardemang och fjärrspaning måste däremot

förutom stor bärförmåga besitta stor hastighet och stigförmåga samt god

manöverförmåga. Härför erfordras stor motoreffekt jämfört med flygvikten.

Detta innebär, att man ej kan använda sig av trafikflygplan, vilka måste

vara konstruerade för ekonomisk drift. Särskilt konstruerade bombflygplan av

denna typ måste därför redan i fredstid anskaffas. Den nyttiga lasten hos dessa

flygplan måste vara så tilltagen, att de med erforderlig aktionsradie, förutom

besättning av minst 2 man, beväpning och radio, kunna medföra effektiva

bomber. Fördelningen av lasten bör därjämte kunna varieras, så att, om

aktionsradien för tillfället kan minskas, vinsten i bränslevikt kan komma

den övriga lasten tillgodo. För erhållande av numera eftersträvad hastighet

och bärförmåga behöva dessa flygplan en motoreffekt av 600 å 1,000 hkr.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 41

s. 642 Kontrollera mot PDF

642

Knngl. Maj:ts proposition nr 20.

Torped flygplanen voro ännu vid krigets avslutande ej fullt utexperimenterade,

varför något mera betydande resultat med dem under kriget ej erhölls.

Under senare åren hava deras konstruktion slutförts och desamma med

goda resultat använts under övningar. Numera förekomma de icke allenast

i de ledande utan även i en del smärre mariner. De böra i huvudsak

besitta samma egenskaper som för dagbombardemang avsedda flygplan. Flertalet

förekommande typer torpedflygplan hava hjulställ för start och landning

antingen å flygdepafartyg eller fast bas i land. Typer förekomma

dock med flottörer, vilka typer äro nödvändiga för mariner, som ej hava

råd att för dem anskaffa särskilda depåfartyg eller anlägga dyrbara fasta

landbaser. Såsom bestyckning användes för närvarande en 45 cm. torped,

försöksskjutningar pågå dock med 53 cm. torped. I allmänhet äro dessa

flyg])]an avsedda att åtföljas av eskortflygplan och dimbildareflygplan.

Mindre mariner torde emellertid vara nödgade konstruera dem för självständigt

uppträdande och förse dem med såväl kulsprutor som radio.

Konstruktionen är i övrigt så avpassad, att torpeden kan utbytas mot motsvarande

vikt bomber eller minor. Då dessa flygplan därjämte kunna begagnas

för fjärrspaning, är deras användning synnerligen mångsidig.

Spaningsflygp lan en hava ej så stor bärighet som bombflygplanen, enär

de ej kräva så lång aktionsradie och framför allt ej så stor lastkapacitet.

I hastighet äro de likartade med nyssnämnda flygplan. För nående av

nämnda egenskaper erfordras för dem för närvarande en motorstyrka av

omkring 400 hkr. Till dimensionerna äro de mindre än bombflygplanen.

Besättningen utgöres av två man, flygare och flygspanare.

Eskort flygplanen äro ett mellanting mellan spaningsflygplanen och jaktflysplaneri-

Liksom de förstnämnda hava de två mans besättning, och i

likhet med de senare hava de stort stridsvärde på grund av överlägsen

hastighet, stig- och manöverförtnåga. De erfordra en motor på omkring

350 hkr. och överensstämma i konstruktion med spaningsflvgplanen men

äro till dimensionerna något mindre: Jämfört med jaktflygplanet liar

eskortflygplanet fördelen att vara försett med rörlig kulspruta, varigenom

eldgivning kan ske åt andra håll än rätt framåt och detsamma bättre

lämpas för eskort än förstnämnda flygplan. På grund härav och med

hänsyn till sin stora hastighet samt goda stig- och manöverförmåga är

eskortflygplanet också i fråga om luftstrid överlägset alla andra flygplantyper

med undantag av jaktflygplanet. Genom att eskortflygplanet har

radio kan det även i luften erhålla meddelande om annalkande fientliga

flygformationers anmarschväg och är därför synnerligen väl lämpat för

avvärjande av luftanfall. För att i erforderlig grad kunna tillgodose nyssnämnda

egenskaper har eskortflygplanets lastförmåga blivit relativt liten,

vilket medfört, att aktionsradien mast inskränkas i förhållande till spaningsflygplanet.

För utförande av spaning på kortare håll lämpar det sig dock

synnerligen väl.

Konstruerade uteslutande för luftstrid äro jakt flygplanen snabbare, stig
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO. 043

kraftigare och mera manöverbara än alla andra flygplantyper, och har för

ernående av dessa egenskaper åt dem måst givas minsta möjliga lastkapacitet.

Besättningen utgöres av denna anledning endast av en man, vilken

samtidigt manövrerar flygplanet och verkställer eldgivningen. Bestyckningen

är därför fast inbyggd i flygplanet, och riktningen sker genom inriktning

av hela flygplanet emot målet. Jaktflygplan utrustas lämpligen

med motor av samma typ som eskortflygplanen och byggas såsom monoplan

eller biplan av relativt små dimensioner.

Skol flygplanen måste, såsom avsedda för den första flygutbildningen,

vara för nybörjaren lätthanterliga och dessutom röra sig relativt långsamt.

De byggas tvåsitsiga med dubbelkommando, så att läraren kan medfölja

och kontrollera eleven under flygningen. De bruka förses med motorer

av omkring 150 Iller, effekt.

Av övning sflygplanen givas de tvåsitsiga mindre hastighet än de ensitsiga.

De förses med omkring 200 hkr. motor och byggas likartat med motsvarande

krigsflygplan. För att minska antalet olika motortyper eftersträvas

att för samtliga utbildningsflygplan om möjligt använda samma motorstyrka.

Krigsflygplanens utrustning utgöres av:

hjälpmedel för spaningens genomförande och rapporters överbringande,

hjälpmedel för navigering och

stridsmedel.

Enär spaningen vid klart väder i allmänhet måste ske från avsevärd

höjd, bliva föremålen på marken särskilt vid spaning över land svåra att

urskilja även med kikare. För underlättande av spaningen förses därför

spaningsflygplanen med fotografikameror, antingen handkameror för

användning på relativt låg höjd eller långkameror på högre höjder. Skola

fotografier tagas av större områden för erhållande av eu sammanhängande

fotografisk karta, användas filmseriekameror.

Bästa sättet för överbringande av rapporter från och till flygplan sker

genom radioapparater, avsedda för såväl telegrafering som telefonering.

Samtliga flygplan typer utom jaktflygplanen och en del av utbildningsplanen

äro därför försedda med dylika apparater. För signalering på kortare

distanser användas signallanternor av olika slag, varjämte rapporter

från flygplan kunna överbringas genom nedkastande av rapporthylsor

eller genom avgivande av olikfärgade signalljus medelst signalpistol.

För underlättande av navigering i luften användas, förutom höjd- och

liastiglietsmätare, instrument av olika slag såsom kompasser, särskilda för

luftnavigering lämpade navigeringsbestick och kartor m. in.

De stridsmedel, med vilka flygplanen utrustas, äro bomber, torpeder,

minor, kulsprutor och lätta kanoner. Bomberna äro antingen sprängbomber

av olika storlek för verkan mot levande mål eller tunga minbomber

för genomslående av täckta rum, bombardering av orter m. m. eller

brandbomber för anställande av eldsvåda. Torpederna äro ungefär av

Flygplanens

utrustning.

s. 644 Kontrollera mot PDF

644

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

samma typ som de för skjutning från fartyg använda, men måste hava en

hållbarare konstruktion för att kunna motstå de påfrestningar, för vilka

de utsättas på grund av att deras fallhöjd är större än vid skjutning från

fartyg. Minorna kunna utgöras av vanliga minor eller för användning

mot undervattensbåtar avsedda sjunkminor. För underlättande av riktningen

vid fällning av bomber, torpeder och minor användas bombsikten

och torpedsikten.

Eldgivning från flygplan sker huvudsakligen med kulsprutor. Undantagsvis

förekomma dock redan nu flygplan försedda med lätta kanoner.

Kulsprutorna kunna, såsom förut nämnts, antingen vara fast inbyggda

i flygplanet eller ock rörliga i en vridbar lavett. I förra fallet

skötes eldgivningen av flygaren och i senare fallet av spanaren.

Flygplanens Flygplanens stora beroende av baser för personalens inkvartering samt

basenng. pjr fyllande av förråd och utrustning nödvändiggör, att för deras basering

lämpade platser måste med stor omsorg utväljas eller att, vad vissa för

marina företag avsedda flygplan beträffar, särskilda flygtransport- eller flygdepåfartyg

användas, varjämte en del moderna krigsfartyg även konstrueras

för att medföra flygplan. Baserna anordnas såsom permanenta eller tillfälliga;

de förra äro fullständigare utbyggda och avsedda för användning

under såväl fred som krig, de senare äro i fredstid endast så klargjorda,

att de vid mobilisering eller eljest kunna vid behov snabbt utbyggas.

Flygtransportfartyg förekomma av olika slag, beroende på det ändamål,

för vilket de äro byggda. Sålunda finnas i de större marinerna (England

och Nordamerikas förenta stater) stora snabbgående sådana, rymmande ett

30-tal flygplan av olika slag och avsedda att medfölja sjögående styrkor

för dessas skydd eller utförande av offensiva företag. Därjämte förekomma

mindre s. k. flygdepåfartyg, avsedda att medfölja i närheten av egna kuster

opererande sjöstyrkor och medförande förråd m. m. samt lämpade för

flygpersonalens inkvartering.

Arméns och de rörliga sjöstyrkorna tilldelade flygformationer torde i

allmänhet komma att förläggas till tillfälliga flygstationer, vilkas läge i

varje fall blir beroende av pågående krigsoperationer.

B. För vårt flygvapen avsedd materiel, dess förläggning och

basering.

1. Materiel in. m.

Beträffande flygformationer och flygplan typer, vilka jag föreslår att för

flygvapnet anskaffas, torde särskilda uppgifter få tillhandahållas vederbörande

riksdagsutskott.

Här anser jag mig dock böra i korthet framhålla de grunder, efter

vilka flygplantyperna böra tilldelas de båda flygkårerna med hänsyn till

dem tillkommande uppgifter.

s. 645 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20. 645

Arméflygkåren bör sålunda förses med sådan flygmateriel, som erfordras

dels och i första hand för avvärjande och bekämpande av luftanfall och

dels för att tillgodose arméns behov av flygformationer för underlättande

av dess operationer. Av denna anledning böra arméflygkårens formationer

sammansättas av följande flygplantyper, nämligen jakt och eskortflygplan,

spanings flygplan samt bombflygplan, varjämte för dessa avsedd utrustning

bör anskaffas, så att de olika typerna kunna allt efter behov

utrustas för användning, på sätt i det föregående angivits vara för respektive

typer lämpligt och möjligt.

Marinflygkåren tilldelad flygmateriel bör utgöras av flygplantyper, lämpade

för dels kustbevakning dels eldledning för och bekämpande av luftanfall

mot sjöstyrkor och kustfästningar och dels slutligen fjärrspaning

samt bomb- och torpedanfall mot fiendens respektive fasta anläggningar

och fartyg. De flygplantyper, som på grund härav böra anskaffas för i

marinflygkåren ingående formationer, äro följande, nämligen spanings-(bcvåknings-)sjöflygplan,

jaktsjöflygplan samt bomb- och torpedsjöflygplan, försedda

med för fullgörande av olika uppdrag behövlig utrustning.

Härjämte böra båda kårerna tilldelas för utbildningen behövligt antal

skot- och övningsflygplan.

2. Förläggning och basering.

Arméflygkåren.

Med den omfattning, flygvapnet är avsett erhålla, kan gemensam förlägg Förläggning.

ning för detsamma ej lämpligen genomföras. För de båda flygkårerna föreslås

därför skilda förläggningsplatser.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att arméflygkårens huvuddel

bör förläggas till Malmslätt. Platsen är i de flesta avseenden härför

lämplig och har i en följd av år utgjort flygkompaniets förnämsta övningsplats,

varför hangar- och verkstadsbyggnader m. in. i stor omfattning redan

finnas uppförda. Vissa tillbyggnader äro dock erforderliga. Även med

en dylik utvidgning blir emellertid utrymmet vid Malmslätt ej tillräckligt

för arméflygkårens utbildning. Med den omfattning, som avses

för denna kårs mobiliserade formationer, erfordras, att årligen 33 flygare

och 14 flygspanare utbildas vid kåren. Enär flygutbildningen, enligt

vad i det följande kommer att påvisas, drager en tid av 2 ä 3 år,

måste ett stort antal elever ständigt vara under utbildning. Av utrymmesoch

säkerhetsskäl är det icke möjligt att koncentrera denna till en enda

plats, varför redan av denna anledning vissa skolor måste förläggas skilda

från kårens huvuddel. För den militära flygutbildningen inom vårt land

med dess skiftande terrängförhållanden är det dessutom ett oeftergivligt

villkor, att såväl flygare som flygspanare beredas tillfälle till övning

inom olika landsändar och under olika årstider. Härtill kommer, att för

tillgodoseende av det viktiga kravet på samövningar med andra truppför
-

s. 646 Kontrollera mot PDF

646 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

band måste så ordnas, att icke blott flygformationerna under tillämpningsövningar

få samövas med olika vapenslag, utan även samtliga truppförband

givas tillfälle att för egen stridsmässig utbildning få övning med flygtrupp.

Aven av denna anledning måste skolor och detachement förläggas till olika

delar av landet. Vid bestämmande av platserna för dessa skolors och

detachements förläggning måste beaktas, att den första flygutbildningen

ävensom de därpå följande övningarna böra för undvikande av kostsamma

haverier försiggå över »lätt flygterräng», under det att, sedan erforderlig

säkerhet uppnåtts, flygning över svårare terräng bör vidtaga. Den förra

utbildningen bör därför äga rum över slätt land med lätta landningsmöjligheter,

den senare över kuperat landskap med växlande terrängbeklädnad.

För möjliggörande av den förutnämnda samövningen med de över hela

landet spridda truppförbanden böra dessutom de flygstationer, där utbildningen

av mera försigkomna elever sker, vara förlagda så, att flygformationerna

för dessa övningars bedrivande ej behöva förflytta sig alltför långt

från förläggningsplatsen. Slutligen måste av kostnadshänsyn de olika skolorna

och detachementen i möjligaste mån förläggas till" sådana platser,

där flygfält finnas eller utan mera omfattande arbeten kunna anordnas och

där erforderliga byggnader kunna erhållas utan alltför stora kostnader.

Huru härvid dispositionsrätten till de arméns övningsplatser, som behöva

tagas i anspråk för flygövningar, skall fördelas mellan flygvapnet och

annan trupp, torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.

En efter ovannämnda grunder gjord utredning giver vid handen, att

arméflygkårens skolor lämpligen böra erhålla följande förläggning. Flygskolan

för första flygutbildning förlägges till Ljungbyhed, där hangarer,

förut tillhörande Tliulinverkens flygskola, redan finnas, vilkas övertagande

även försvarsrevisionen föreslagit. Ljungbyhed och den närbelägna B011- arps hed bilda nämligen goda och vidsträckta flygfält, där ett stort antal

elever samtidigt kunna utan risk utbildas. Genom vinterboning och

inredning av kronans där befintliga byggnader kan i övrigt erforderligt förläggningsutrymme

in. m. erhållas. Då utrymmet på Ljungbyhed ej medgiv

ei, att flvgskolan för fortsatt flygutbildning förlägges dit, måste annan

plats utses för denna skola, RinJcaby övningsplats i närheten av Kristianstad,

som i många avseenden erbjuder samma fördelar som Ljungbyhed,

har härför befunnits synnerligen lämplig, varför nämnda skola föreslås att

förläggas dit.

För jagarflygskolan är Malmslätt lämpligaste förläggningsplatsen, huvudsakligen

med hänsyn till det närbelägna Hästholmen, där de för jagarutbildningen

nödvändiga luftskj utövningarna, såsom även försvarsrevisionen

föreslagit, böra äga rum med utnyttjande av det fria skjutfält, som Vättern

erbjuder. Flygfältet vid Malmslätt, som under årens lopp planerats, lämpar

sig också särdeles väl för flygning med jaktplan.

Såsom av det föregående framgår, har försvarsrevisionen framhållit lämpligheten

av att eu permanent flygstation utbyggdes i Boden, men av kost
-

s. 647 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 20. 647

nadsskäl dock ej ansett sig kunna föreslå, att flygtrupp permanent dit för

lades. Uppenbart är emellertid, att det för fästningens försvar är av största

betydelse att Lava tillgång på eu flygformation, vars personal är väl förtrogen

med de säregna förhållanden, vilka under såväl sommar som vinter lada där.

•Generalskommissionen har också påpekat betydelsen därav. I anslutning härtill

anser jag mig böra föreslå anordnande av eu permanent förläggning

av ett fly g detachement i Boden, vars personal kan beredas tillfälle att ingående

lära känna de omständigheter, under vilka samarbetet med Bodens

trupper måste äga rum. Med hänsyn till det avlägsna läget bör flygstationen

dock ej givas större omfattning, än vad som är behövligt för inrymmande

av för fästningen avsedd flygformation. Till följd härav kan ej

där förläggas tillräckligt antal flygplan för att dels giva alla under utbildning

varande flygelever erforderlig kännedom om de ur flygsynpunkt synnerligen

otillgängliga övriga delar av Norrland och dels bereda dem förut

nämnd nödvändig samövning, sommar som vinter, med de till dessa landsdelar

förlagda truppförbanden. Av denna anledning bör ock ett flyg

detachement förläggas i Östersund och därstädes inrättas en flygstation,

vilken dessutom skulle utgöra mellanstation mellan Malmslätt och Boden

och replipunkt för de flygformationer, som kunna komma att användas

för nedre Norrlands försvar.

Samtliga ovan omförmälda flygskolor och detachement böra vara permanent

förlagda till sina flygstationer så tillvida, att chef, lärare och för

materielens handhavande och vård avsedd personal ständigt är förlagd till

respektive stationer, under det att eleverna, allteftersom utbildningen fortskrider,

förflyttas mellan dem. X motsats härtill bör den under bete (Iligt

kortare tid pågående fly g spanar skolan med såväl lärare som elever förflyttas,

så att flygspanarutbildningen kan ske på olika platser, lämpade för

■de olika utbildningsstadierna. Denna utbildning är sålunda avsedd taga

sin början vid Malmslätt, fortsätta vid Binkaby och avslutas vid något av

detachementen i Östersund eller Boden, där även vinterutbildningen bör

äga rum. Under tiden för pågående artilleriskjutskola förlägges flygspanarskolan

tillfälligt till Skillingaryd för utbildning i artillerieldobservation.

Marinflygkåren.

Medan huvudsakligen utbildningshänsyn ansetts böra vara avgörande Förläggning

med avseende å förläggningen av arméflygkåren, måste vid bestämmande och basertn,J

av marin flygkår ens förläggning i första hand mobiliseringssynpunkter tagas

i betraktande.

De uppgifter, som tillkomma marinflygkårens flygformationer, kräva, att

desamma baseras vid kustplatser så belägna, att formationernas användning

för försvaret i möjligaste mån underlättas, samtidigt med att erforderligt

skydd mot anfall under förläggningen kan beredas. Såsom flygstationer

för förläggning av marinflygkåren böra därför i första hand

ifrågakomma inom kustfästningarnas områden vid Stockholm, Karlskrona,

opaginerad Kontrollera mot PDF

(348

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Göteborg och Härnösand belägna platser. Med hänsyn till Stockholms skärgårds

och befästningarnas därstädes stora betydelse för försvaret av huvudstaden

gör sig behovet av lämpligt belägen flygstation där mest gällande.

Därnäst framträder behovet av flygformationer å övriga nyssnämnda platser

i ovan angiven ordning, varförutom på grund av våra kusters stora utsträckning

även andra baseringspunkter under krig kunna bliva erforderliga

för underlättande särskilt av bevakningsflygplanens uppgifter. För

att ej hindra kustflottans rörelsefrihet genom att densamma tilldelade flygformationer

göras beroende av vissa fasta baser, är det därjämte erforderligt

att för dessa formationer anordna en rörlig bas, vilket lämpligen

låter sig göra genom att tilldela kustflottan särskilt flygdepåfartyg, "be

sålunda för de marina flygformationerna under krig erforderliga flygstationerna

böra givetvis, i den mån så befinnes lämpligt och i ekonomiskt

avseende fördelaktigt, utnyttjas för marinflygkårens förläggning, materielförvaring

och övningar, varigenom kostnaderna härför kunna avsevärt nedbringas.

Försvarsrevisionen har också funnit angeläget, att en permanent flygstation

upprättades i Stockholms skärgård, dit marinflygväsendets utbildning i möj - ligaste mån skulle koncentreras. Såsom lämplig plats för en dylik har

revisionen efter en jämförelse mellan Hägernäs och Rindön av ekonomiska

skal föreslagit Rindön med vinterflygskola vid Hägernäs. Revisionen har

vidare ansett, att nu förefintliga provisoriska flygstationer vid Karlskrona

och Göteborg tillsvidare vore tillräckliga för övningsändamål, men att en

del mindre arbeten borde utföras för att underlätta upprättandet av tillfälliga

flygstationer vid Gustavsvik (Härnösand), Umeå och Fårösund.

Marinmyndigheterna hava i sitt yttrande över revisionens förslag framhållit

nödvändigheten av permanenta flygstationer vid Stockholm, Karlskrona

och Göteborg, såväl med hänsyn till dessa platsers betydelse för

försvaret som för att kunna förvara mobiliseringsmaterielen på skilda platser.

I fråga om de tillfälliga stationerna hava myndigheterna anslutit sig till

revisionens förslag, dock att Umeå borde utbytas mot Luleå. Särskilt

liar framhållits betydelsen av en permanent flygstation i Stockholms skärgård

och såsom lämpligaste platsen härför angivits Hägernäs, där huvudsakliga

delen av utbildningen även skulle försiggå. Till flygdepåfartyg

for kustflottan borde enligt myndigheternas åsikt en äldre 1. kl. pansarbåt

ändras.

Mot den av myndigheterna föreslagna baseringen av marinens flygformationer

har jag i stort sett icke något att erinra. I fråga om marinflygkårens

förläggning synas mig dock följande synpunkter böra beaktas.

För att tillgodose mobiliseringsbehovet vid de flygformationer, som

skola av marinflygkåren bemannas, erfordras, att 23 flygare och 10 flygspanare

årligen utbildas. Dessas utbildning kräver samma tidslängd, som

ovan för arméflygkåren angivits. En koncentration av utbildningen av

samtliga dessa elever till eu flygstation låter sig, även om viss del av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. (i4!f

utbildningen förlägges till arméflygkåren, såväl ur säkerhets- och utbildningssynpunkt

som av kostnadsskäl icke lämpligen genomföra. Eu uppdelning

av utbildningen på två ä tre flygstationer är därför erforderlig.

På grund härav och då med den ökning i marinflygmaterielen, som jag

kommer att föreslå, flera hangarbyggnader m. m., än av revisionen beräknats,

behöva uppföras för materielens förvaring och det härvid ur såväl

mobiliserings- som säkerhetssynpunkt är nödvändigt att fördela flygmaterielen

på flera stationer, har jag funnit lämpligast att härför avse

flygstationer vid Stockholm, Karlskrona och Göteborg och göra dessa permanenta.

Av dessa stationer torde, såsom även revisionen och myndigheterna

föreslagit, den vid Stockholm belägna böra bliva marinflygkårens

huvudförläggningsplats med detachement vid Karlskrona och Göteborgs flygstationer

för liandhavande av dit förlagd materiel och utbildning.

Beträffande platsen för flygstationen vid Stockholm får jag framhålla

följande.

Revisionen har såsom skäl för Stockholms flygstations förläggande till

Rindön anfört, att kostnaderna för flygstationens förläggande å denna plats

skulle genom utnyttjande av det därstädes ledigblivna Vaxholms grenadjärregementes

kasernetablissement kunna nedbringas under anläggningskostnaderna

för en vid Hägernäs belägen station. Sedan revisionens förslag

avgivits, har emellertid verkställd undersökning givit vid handen, att marken

å den föreslagna förläggningsplatsen å Rindön icke lämpar sig för

ifrågavarande ändamål, med mindre en omfattande grusspettning utföres.

Med hänsyn till de kostnader, ett dylikt arbete skulle draga, skulle Rindöförslaget

icke medföra någon besparing i jämförelse med Hägernäsförslaget.

Vid sådant förhållande och då myndigheterna ansett Hägernäs vara den

lämpligaste platsen för flygstationen samt även revisionen funnit Hägernäs

väl lämpa sig för ändamålet, har jag låtit närmare utreda, vilka fördelar

och olägenheter kunna anses förenade med en förläggning till den ena

eller andra av de båda föreslagna platserna. Därvid har förutsatts, att vid

Hägernäs skulle för förläggning av en del av personalen avses ett logementsfartyg,

samt att i övrigt i huvudsak samma byggnader och anläggningar

skulle utföras å båda platserna. I efterföljande tablå återgives

resultatet av denna utredning.

s. 650 Kontrollera mot PDF

650

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Jämförelsetablå

Farvattnets lämplighet

vid lättningoch landning

med sj ö flygplan.

Möjlighet för landning

med plan å hjul vintertid.

Möjlighet för landning

med plan å hjul sommartid.

Vindförhållanden.

Grundförhållanden i

land.

Djupförhållanden för

fartyg och båtar.

Slipar för flygbåtar och

platser för hangarer.

Storlek av hangarer

och verkstäder.

Avstånd mellan logement

och hangarer.

Trafikmöjligheter till

och från flygstation.

Officersbostäder.

Sekundofficersbostä
der.

Manskap.

Försvar till lands.

Utvecklingsmöjlighe
ter.

mellan Hägernäs och Itiricin såsom plats för eu permanent

flygstation.

I. Lämplighet ur flygsynpunkt.

Rlndö, vid batteri nr 9:

Användbart.

Regelbunden trafik, någon.

Motor- och segelbåtar, rätt många.

Möjlig några veckor, dock för kort

tid för vinterflygskolan, starka

strömdrag i Rindösund och över

försänkningarna.

Nästan omöjlig.

Hägernäs:

Utmärkt.

Regelbunden trafik, ingen.

Motor- och segelbåtar, få.

Bästa plats inom Stockholms skärgård,

isen lägger sig tidigt och

ligger länge.

Kan lätt anordnas.

Kuperad terräng vid stranden, som

medför långa körningar å vattnet

för start och efter landning.

Mycket dåliga.

Jämn terräng, utsikter för goda vindförhållanden

med start och landning

i alla vindriktningar.

Goda.

Grunt vatten. Försänkningar för- Goda med brygga,

svåra eller omöjliggöra för fartyg

av relativt ringa djupgående att

komma fram till flygstationen.

II. Förläggningsnxöjligheter.

Saknas, dyrbara i anläggning; c:a Finnas delvis, ringa kostnader för

300,000 kronor i extra kostnad. grundförbättring och schaktning.

Lika. Lika.

C:a 2 km.

6 km. landvägen till Vaxholmssundet;

därifrån per båt till Vaxholm.

I. 26 nuvarande 3 våningar — 20 å

30 enkelrum.

I. 26 nuvarande 16 UO-bostäder —

logement för flygpersonalen.

I. 26 kasern.

Intet.

Bilväg ända fram. Järnväg på 1 km.

avstånd och station på 1.8 å 2 km.

Sommartid regelbunden båttrafik

mellan Djursholm och Viggbyholm.

Till Djursholm 4 km., till Viggbyholm

1 km.

Fasta officerspersonalen privatbostäder

i Djursholm och Viggbyholm,

logementsfartyg anordnas med gunrum

och hytter för c:a 20 officerare.

För fasta personalen privatbostäder

i Viggbyholms villastad, logementsfartyg

med mässar och hytter för

15 sekundofficerare av 2. och 3.

graden samt 20 flaggkorpraler.

För fasta, gifta personalen privatbostäder

i Viggbyholm. Barack för

c:a 30 man; logementsfartyg för

övriga.

III. Övriga synpunkter.

Ligger inom Vaxholms fästning. Ligger innanför Stockholms fasta försvar

och Vaxholms fästning.

Ingå eller medförande dyrbara röj- Störa och erfordrande ringa kostnaningar

och kostnader. der.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20. Gol

Av jämförelsen framgår, att Hägernäs såsom plats för flygstationen i

nästan alla avseenden är fördelaktigare än Kindön. Då härtill kommer,

att — under förutsättning att kostnaderna för logementsfartygets klargöring

för Hägernäs kunna bestridas av disponibla medel — med anläggningen

vid Itindön förenade kostnader med omkring 400,000 kronor överskrida

kostnaderna för motsvarande anläggningar vid Hägernäs, anser jag mig

böra föreslå flygstationens anläggande vid sistnämnda plats. Jag förutsätter

härvid, att det ledigblivna kasernetablissementet å Eindön skall kunna

komma till användning för annat ändamål, varvid bland annat må erinras

om den ifrågasatta utredningen angående flottstationens förflyttning till

denna plats.

Till den föreslagna flygstationen vid Hägernäs är, såsom förut angivits,

avsett att förlägga huvuddelen av marinflygkåren och det väsentligaste av

utbildningen. Med hänsyn till Karlskrona läge omedelbart invid öppna

havet, den därstädes befintliga torpedverkstaden samt bedrivandet av torpedskjutskolans

övningar i södra Kalmarsund är Karlskrona flygstation synnerligen

lämpad för förläggning av torpedflygskolan. Närheten till öppna

havet gör stationen lämplig till förläggningsplats även för marinens jagarflygskola.

Då inkvartering därstädes kan beredas i sjömanskårens kaserner

och flottans varv kan utnyttjas för ifrågakommande reparationer, behöver

därvarande flygstation endast utökas med de hangarutrymmen och förråd,

som erfordras för att kunna förvara större delen av den för stationen avsedda

mobiliserings- och övningsmaterielen.

Till Göteborgs flygstation förlagd personal beräknas kunna inkvarteras i

förut befintliga byggnader å Nya Varvet. Nybyggnader erfordras därför

liär endast för mobiliseringsmaterielens förvarande. För att nedbringa

kostnaderna har nybyggnad beräknats endast för viss del av nämnda materiel.

För vid mobilisering ytterligare behövlig flygmateriel beräknas liangarutrymme

kunna erhållas å Göteborgs stads flyghamn vid Torslanda.

Med hänsyn tagen till önskemålet att redan i fredstid kunna göra personalen

förtrogen med de kustområden, inom vilka densamma kan komma

att vid mobilisering förläggas, och för att främja en snabb mobilisering

av det för kusternas bevakning viktiga marinflygvapnet, anser jag det vara

angeläget att i viss män utbygga de tre tillfälliga flygstationerna vid Gustafsivik

och Luleå samt å Gotland. Härvid föreslår jag nybyggnad av hangar

med slip m. m. vid Gustafsvik och Luleå samt slip och planering för tälthangarer

å Gotland.

De för kustflottan avsedda flygformationerna anser jag i regel böra kunna

stödja sig på tillfälliga, för dem provisoriskt iordningställda flygstationer.

Dessa böra emellertid kunna hastigt förflyttas. Härför erfordras flygdepåfartyg

med dels inkvarteringsutrymme för flygplanens besättningar och för

övrig för deras skötande behövlig personal, dels utrymme för förvaring av

förråd och tältliangarer in. in. dylikt, dels mindre reparationsverkstad och

dels slutligen om möjligt plats för en del av de mindre flygplanet. Eu

s. 652 Kontrollera mot PDF

652 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

äldre 1. klass pansarbåt synes mig i enlighet med myndigheternas förslag

böra ändras härför.

Närmare redogörelse för marinens flygformationers basering torde få tillhandahållas

vederbörande riksdagsutskott.

3. Flygverkstäderna.

b örsvarsrevisionen har i sitt förslag beträffande flygverkstäderna vid

Malmslätt och å Stockholms varv utgått från att de nuvarande anläggningarna

tillsvidare vore tillräckliga för underhåll av den av revisionen

föreslagna flygmaterielen, och har därför ej föreslagit någon avsevärdare

utvidgning av dessa verkstäder. Med den av mig ifrågasatta utökningen

av materielen och den ökade omfattning, övningarna vid flygvapnet på

grund härav måste erhålla, stegras emellertid anspråken på underhållet av

mateiielen betydligt. Att för detta underhåll huvudsakligen använda verkstäderna

vid Malmslätt låter sig icke göra, dels emedan de svårligen

kunna göras tillräckliga för ändamålet och dels enär för sjöflygplanens klargör

ing kiäves, att verkstäderna äro förlagda intill för deras pro vidgning

och avvägning lämpligt farvatten. En uppdelning av underhållet av flygmaterielen

mellan Malmslätt och Stockholms flygdepå är därför fortfarande

liksom hitintills nödvändig. En överflyttning av flygdepån å Stockholms

varv från marinen till flygvapnet måste sålunda genomföras, varjämte tillbyggnader

vid båda verkstäderna bliva nödvändiga för att bereda ökade

möjligheter för underhållet och större utrymme för den del av flygmaterielen,

som måste där förvaras.

Marinförvaltningen har i sitt över den föreslagna organisationen av flygvapnet

avgivna yttrande uttalat farhågor för att komplikationer skulle kunna

uppstå vid eu överflyttning till flygvapnet av flygdepån å Stockholms varv

med hänsyn till depåns läge inom varvsområdet. Givetvis vore fördelaktigare,

om flygdepåområdet kunde avskiljas från varvet. Överflyttningen

torde emellertid utan områdets avskiljande från övriga varvsområdet kunna

på tillfredsställande sätt åvägabringas genom att flygdepån i ordnings-,.

bevaknings- och transportavseenden underställes av varvschefen utfärdade

föreskrifter samt i arbetsavseenden följer vid varvet gällande arbetstider

och bestämmelser. Flygdepån bör vidare utan svårighet även efter överflyttningen

kunna anlita varvets övriga verkstäder för ifrågakommande arbeten

genom användande av rekvisition i vanlig ordning och särskilt titelkonto.

Vad Malmslätt beträffar, bör utvidgningen av verkstaden avpassas efter

vad som för ändamålsenligt utförande av underhållet behöves, under det

att för materielens förvaring erforderligt utrymme kan begränsas med hänsyn

till förut omförmäld utplacering av flygmaterielen å övriga för arméfly''gkåren

avsedda flygstationer.

Marinmyndigheterna hava framhållit, att flygverkstäderna i Stockholm

redan nu vore i behov av tillbyggnad för underhållsarbetenas lämpliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(553

bedrivande. I samma mån som flygmaterielen ökas, blir detta behov mera

trängande, varjämte utrymmen krävas för denna materiels förvaring. Härtill

kommer dessutom, att vid genomförandet av den av mig föreslagna

organisationen av flygvapnet flygdepån måste avskiljas från den nuvarande

ledningen och ställas under ny sådan, för vilken lokaler måste beredas

inom flygdepån. Då jag, såsom i annat sammanhang nämnts, anser, att frågan

om flottans varvs bibehållande i Stockholm eller förflyttning bör upptagas

till förnyad utredning, finner jag det emellertid vara synnerligen angeläget,

att endast de oundgängligen behövliga tillbyggnaderna vid flygdepån komma

till utförande, och detta på sådant sätt, att de kunna förflyttas i samband

med eventuell utflyttning av varvet eller delar därav. För att minska

antalet av byggnader för förvaring av flygmateriel vid varvets flygdepå bör

dessutom ett därstädes för förvaring av mobiliseringsflygmateriel eljest behövligt

förvaringsskjul i stället uppföras vid Hägernäs flygstation, där lämplig

plats kan beredas för detsamma. De av mig upptagna kostnaderna för

utvidgning av anläggningarna å Stockholms varvs flygdepå avse, i enlighet

med vad jag sålunda framhållit, anläggningar därstädes endast i trängande

fall och i övrigt ovannämnda förvaringsskjul vid Hägernäs och eventuellt

andra därstädes i stället för vid flygdepån behövliga anläggningar för

inobiliseringsmaterielens förvaring.

Såsom i samband med redogörelsen för flygvapnets organisation förut

nämnts, äro flygverkstäderna vid Malmslätt och å Stockhoms varv tillsvidare

icke avsedda för nytillverkning av flygmateriel i annan mån, än

som erfordras för materielens underhåll och framställning av viss övningsocli

försöksmateriel samt för att vid minskade underhållsarbeten bereda

vrkesskickliga specialarbetare sysselsättning och bibehålla ekonomisk verkstadsdrift.

Någon utvidgning av verkstäderna för nytillverkning ifrågasättes

därför icke.

4. Hästar.

Försvarsrevisionen har för arméns flygkår upptagit 8 stamhästar för

ridbruk och ekonomikörningar, vilket antal i samband med den av mig

föreslagna utökningen av arméflygkåren synes böra ökas till 12.

[5.^ (Brevduveväsende.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att flottans i Karlskrona för

flygvapnet avsedda brevduveväsende bör fullständigas med brevduveslag även

vid Hiigernäs och Göteborgs flygstationer. Då ifrågavarande brevduveväsende

är avsett att användas uteslutande av flygvapnet, anser jag, att detsamma

bör helt överföras till marinflygkåren. På grund härav har jag under

anslaget till flygvapnets underhåll upptagit viss kostnad för flygvapnets brevduveväsende.

Då duvslag genom arméns försorg torde komma att anordnas

i såväl Linköping och Östersund som Boden, synes något särskilt

brevduveväsende för arméflygkåren ej behöva upprättas.

s. 654 Kontrollera mot PDF

654

Kungl. Maj:ts proposition liv 20.

V. Flygvapnets organisation och personal.

Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen för det fristående

flygvapnets organisation är högsta ledningen av detsamma avsedd att utövas

av en chef för flygvapnet, vilken tillika skall vara chef för den för

flygvapnets centrala förvaltning avsedda flygstyrelsen. I övrigt skall flygvapnets

personal uppdelas på två kårer, arméflygkåren och marinflygkåren.

A. Flygv apnets ledning.

För att kunna i erforderlig grad hävda det fristående flygvapnets intressen

vid sidan av armén och marinen bör befälet över vapnet utövas av eu

direkt under Konungen lydande chef, i tjänsteställning likställd med arméns

och marinens högsta chefer. Chefen för flygvapnet torde av denna

anledning böra erhålla generalspersons eller flaggmans tjänsteställning.

Denna chefs ställning till Kungl. Maj it, de centrala förvaltningsmyndigheterna,

cheferna för generalstaben och marinstaben, övriga högre chefer

och befälhavare vid armén och marinen samt till de honom underställda

kårerna bör så ordnas, att han kan utöva ledningen enhetligt efter enkla

och klara linjer samt, för undvikande av onödiga administrationskostnader,

med minsta möjliga nyorganisation. Det intima samband, som i många

avseenden i fråga om såväl personal som materiel förefinnes mellan flygvapnet

samt armén och marinen, gör det givetvis svårt att alltid åstadkomma

önskad enkelhet och klarhet i förhållandet till dessa båda försvarsgrenar.

A andra sidan bör detta samband i hög grad möjliggöra och

underlätta för flygvapnet att begagna sig av sådana av de båda andra

vapnens organ, som hava att handlägga utrustnings-, förplägnads- m. fl.

ärenden berörande även flygvapnet. \ id den organisation av flygstyrelsen,

som jag i det följande föreslår, har jag i möjligaste mån sökt följa här

angivna grunder.

Inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli samt

lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner föranleder tillkomsten av det

fristående flygvapnet icke några ändringar i organisationen eller tillsättandet

av nya befattningar. Flygvapnet berörande förvaltningsärenden äro avsedda

att inom departementet liksom hitintills handläggas av respektive

byråer. Att med den föreslagna omfattningen av flygvapnet organisera

en särskild kommandoexpedition för detsamma, erfordras givetvis icke.

Ej heller skulle detta vara lämpligt med den organisation av vapnet, som

jag föieslar. Med det passagesystem, som för vissa delar av flygvapnets

personal är avsett att tillämpas, och det sätt, varpå respektive flygkårers

samövningar med arméns truppförband och marinens sjöstyrkor och kustfästningar

förutsättas komma att ordnas, är det tvärtom av behovet påkallat,

att kommandoärenden handläggas, såvitt rör arméflygkåren, av lånt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO. <>f>&

försvarets och, i vad angår marinflygkåren, av sjöförsvarets kommandoexpedition.

Eu dylik ordning utesluter givetvis icke, att, såsom även för närvarande

är fallet i fråga om vissa ärenden, sjöförsvarets kommandoexpedition

kan komma att behandla frågor, som beröra arméflygkårens samarbete

med marinen, och lantförsvarets kommandoexpedition ärenden, som avse

marinflygkårens samarbete med armén.

Beträffande chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs-

och marinstabscheferna samt arméns och marinens högre befälhavare

bör densamma så regleras, att erforderligt samarbete kommer till stånd,

samtidigt med att chefen för flygvapnet tillförsäkras den befogenhet, som

är nödvändig, för att han skall kunna utöva ledningen av vapnet, i vad

avser att för krigföringen tillhandahålla väl utbildade och utrustade flygformationer.

Han bör sålunda hava att från nämnda chefer och befälhavare

mottaga framställningar angående deras önskemål för flygvapnets

vidare utveckling samt att i samråd med dem utarbeta för flygvapnets

strategiska och taktiska användande erforderliga bestämmelser, i vad dessa

böra lända till efterrättelse för utbildningen vid flygvapnet. I för chefen

för flygvapnet utfärdad instruktion bör sättet för ifrågavarande samarbete

närmare bestämmas. Då det tillkommer cheferna för general- och marinstaberna

att uppgöra planer för flygvapnets strategiska användande samt

föreskrifter för dess taktiska uppträdande i samband med arméns respektive

marinens förband, har jag ansett mig böra i flygvapnets stat upptaga för

dessa staber avsedda flygutbildade armé- och marinofficerare.

De för flygformationernas utbildning så viktiga samövningarna med

arméns och marinens förband äro avsedda att äga rum efter i kommandoväg

för varje fall utfärdade bestämmelser, varigenom vederbörande arméoch

marinbefälhavare erhålla full förfoganderätt över de i övningarna deltagande

flygformationerna. Detsamma blir givetvis förhållandet i krigstid.

Då det är av vikt för chefen för flygvapnet att erhålla kännedom om

flygformationernas förmåga att fullgöra dem under nämnda övningar ålagda

uppgifter, bör han vara tillförsäkrad inspektionsrätt även under dessa

övningar, givetvis med de inskränkningar, som betingas av att flygformationerna

under övningarna icke stå under hans befäl.

Flygformation, som är förlagd till fästning, flottans station eller annan

ort, där befälet utövas av armé- eller marinbefälhavare, bör givetvis i

fråga om ordningens upprätthållande med mera dylikt vara underställd

nämnda befälhavare i enlighet med gällande föreskrifter, men i övrigt,

såvida ej annorlunda i särskilt fall bestämmes, anses såsom självständigt

truppförband, underställt vederbörande flygkårckef. Över sådan flygformation

liksom över flygvapnets personal i övrigt bör inspektionsrätt tillkomma

chefen för flygvapnet.

Chefen för generalstaben har i sitt yttrande rörande flygvapnets organisation

framhållit, att då chefen för flygvapnet vore avsedd erhålla fullständig

befäls- och inspektionsrätt över sagda vapen, han till biträde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

f>56

härvid borde hava en stab. Då emellertid, såsom redan i det föregående

nämnts, planläggningen av flygstridskrafternas användning i krig är avsedd

att verkställas av cheferna för general- och marinstaberna, skulle en särskild

stabs arbete icke bliva mera omfattande, än att detsamma torde

kunna utföras av i flygstyrelsen ingående militär personal. På grund

härav anser jag mig icke böra ifrågasätta inrättande av en sådan stab.

I fråga om chefens för flygvapnet ställning till de centrala förvaltningsmyndigheterna

hava olika åsikter gjort sig gällande. Pörsvarsrevisionen

har, såsom förut nämnts, föreslagit, att den tekniska och ekonomiska

överledningen av arméns och marinens flygväsenden skulle för båda vapnen

göras gemensam och underställas eu inspektionsrätt tillförsäkrad chef samt

ingå såsom en avdelning eller byrå antingen i arméförvaltningen eller

marinförvaltningen. Detta förslag hava marinmyndigheterna, av skäl som

i det föregående antytts, avstyrkt, och i stället hava de förordat inrättande

av ett flygdepartement inom arméförvaltningen och en flygavdelning inom

marinförvaltningen.

Intetdera av dessa förslag har jag funnit lämpligt för det föreslagna

fristående flygvapnet. I egenskap av flygvapnets främste målsman åligger

det chefen för flygvapnet att, förutom i militärt, även i tekniskt och ekonomiskt

avseende verka för vapnets krigsduglighet och utveckling. De

betydande arbetsuppgifter, som till följd härav åligga honom, nödvändiggöra,

att han härför erhåller erforderliga arbetskrafter till sitt biträde.

På grund av den speciella tekniska fackkunskap, som kräves för konstruktion,

framställning, handhavande och vård av flygmaterielen, är han först

och främst i behov av biträden vid behandling av flygvapnets tekniska

frågor. Detta behov gör sig gällande dels i militärtekniskt och dels i

rent flygtekniskt avseende. Med hänsyn till olikheterna mellan den för

lantkrigföringen och den för sjökrigföringen avsedda materielens utrustning

och användning erfordras tillgång till såväl lånt- som sjömilitärteknisk

fackkunskap. Den föreslagna flygstvrelsen bör därför för handläggning

av tekniska ärenden lämpligen fördelas på tre parallellt arbetande byråer,

eu för arméflygärenden, en för marinflygärenden och en för rent flygtekniska

ärenden.

För att i möjligaste mån begränsa personalbehovet å de båda militärtekniska

byråerna bör flygstyrelsen i sådana militärtekniska frågor, som

ej kunna av densamma direkt upptagas till behandling, såsom frågor angående

konstruktion och tillverkning av bomber, torpeder, minor, kulsprutor,

ammunition, radio, byggnader in. in. dylikt, hos respektive departement

eller avdelning inom armé- och marinförvaltningarna rekvirera utförandet

av konstruktioner och tillverkningar samt därvid ställa erforderliga

medel av flygvapnets anslag till vederbörande ämbetsverks förfogande.

Genom ett dylikt samarbete lära redan förefintliga organ inom nämnda

ämbetsverk kunna utnyttjas, utan att i flygstyrelsen behöver upptagas och

organiseras särskild personal härför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 20.

(if)7

Chefen för generalstaben bär i förutnämnda yttrande ifrågasatt, att för

handläggning av här omförmälda inilitärtekniska ärenden skulle inrättas ett

departement eller en avdelning vid armé- eller marinförvaltningen med

chefen för flygvapnet såsom chef. Genom eu dylik organisation skulle

emellertid chefen för flygvapnet förlora den självständiga ställning, jag anser

honom för främjande av vapnets utveckling böra intaga. Härtill kommer,

att eu sådan organisation lätt skulle kunna leda till eu ensidig utveckling

av flygvapnet och därigenom förorsaka slitningar mellan armén och

marinen, samt medföra omgång och svårigheter i handläggning av ärenden

berörande den kår, vars formationer ej vore avsedda för den försvarsgren,

i vilkens centrala ämbetsverk flygvapnet skulle ingå. På grund härav och

då dessutom organisationen torde komma att ställa sig onödigt kostsam,

bör densamma icke komma till utförande.

Chefen för marinstaben och marinförvaltningen hava i sina yttranden

angående flygvapnets organisation framhållit, att chefen för flygvapnet såsom

medhjälpare vid sin sida borde hava de båda flygkårcheferna, vilka

därigenom skulle mera direkt än eljest utöva inflytande vid ärendenas av

görande. Myndigheterna hava därför föreslagit, att dessa båda kårchefer

tillika skulle vara chefer för respektive byråer i flygstyrelsen. Då emellertid

de båda kårcheferna för utövande av ledningen av personalens utbildning

m. m. i allmänhet måste uppehålla sig utom Stockholm å respektive

kårers huvudförläggningsplatser, kunna de ej lämpligen bindas vid

byråarbete. Mot en sådan anordning talar jämväl den omständigheten,

att kårcheferna i krigstid måste kunna i fall av behov tagas i anspråk

för ledningen av självständiga företag. I stället böra såsom chefer för

flygstyrelsens militärtekniska byråer avses en flygutbildad överstelöjtnant

eller major respektive en kommendörkapten av 1. eller 2. graden. Arbetet

inom dessa båda byråer bör uppdelas å en personaldetalj och en materieldetalj,

den förra för handläggande av organisations-, utbildnings- och personalfrågor

samt den senare för behandling av beväpnings- och militära

utrustningsfrågor. Till sitt biträde bör vardera av nyssnämnda chefer därför

erhålla en officer för personaldetaljen och en officer för materieldetaljen.

Ä ifrågavarande byråer, vilka lämpligen torde böra benämnas armébyrån

och marinbyrån, skulle således upptagas, å den förra 1 överstelöjtnant

eller major och 2 kaptener samt å den senare 1 kommendörkapten av 1.

eller 2. graden (överstelöjtnant eller major vid kustartilleriet) samt 2 kaptener.

I det föregående har jämväl förordats inrättande av en teknisk byrå

inom flygstyrelsen. Ändamålet med nämnda byrå skulle vara att lämna

chefen för flygvapnet biträde i frågor av rent flygteknisk natur samt att

utföra för flygmaterielens utveckling och tillverkning erforderliga försök

och prov. Samtliga myndigheter hava tillstyrkt inrättandet av en särskild,

mer eller mindre självständig försöks- och provanstalt för flygmateriel.

Ur ekonomisk synpunkt är det givetvis fördelaktigt, om denna anstalt även

direkt utnyttjas för flygvapnet och, på sätt här föreslagits, knytes till

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212B 23 42

s. 658 Kontrollera mot PDF

658

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

en teknisk byrå inom flygstyrelsen, åtminstone till dess den civila luftfarten

nått en mera betydande utveckling. Med fästat avseende vid

nödvändigheten av att kunna inom landet framställa och anskaffa den

för flygvapnet behövliga flygmaterielen ävensom för utövande av erforderlig

kontroll över flygmaterieltillverkningen måste denna byrå med

tillhörande försöksanstalt anses vara av stor betydelse för flygvapnets utveckling.

Då flygvapnet måste räkna med att vid mobilisering dels använda

sig av inom landet befintliga i civiltrafik gående flygplan och dels

utnyttja den privata flygindustrien för krigstillverkning, bör det också åligga

flygstyrelsen att i sådant syfte genom den flygtekniska byrån samarbeta med

nämnda industri och med den myndighet, som handlägger ärenden rörande den

civila luftfarten. Av byråns personal erfordras ingående aeronautiska kunskaper

och noggrann teknisk kännedom om flygmaterielens konstruktion och tillverkning.

Då det knappast kan förutsättas, att militär personal är i tillfälle

att vid sidan av sin militära utbildning och verksamhet förskaffa sig

sådan flygteknisk utbildning, torde det bliva nödvändigt, att byrån summansättes

av fackutbildad civil personal. Med fästat avseende vid byrån tillkommande

åligganden synes denna, sedan en fullständig försöks- och provanstalt

blivit upprättad, böra utgöras av: 1 chefskonstruktör (flygingenjör),

1 flygingenjör, föreståndare för ritkontoret, 1 flygingenjör för aerodynamiska

och 1 flygingenjör för mekaniska laboratoriet, 1 motoringenjör,

ritare, 1 verkmästare för aerodynamiska och 1 verkmästare för mekaniska

laboratoriet jämte erforderlig arbetspersonal. Med hänsyn till att den här

omförmälda försöks- och provanstalten skulle bliva av stor betydelse jämväl

för den privata flygmaterieltillverkningen ävensom för den högre tekniska

undervisningen, synes densamma böra inrättas vid tekniska högskolan och

medel härför ävensom till bidrag för dess skötsel böra utgå av annan

huvudtitel än försvarets. Intill dess en sådan anstalt kan komma till

stånd, bör å flygstyrelsens tekniska byrå endast upptagas följande personal,

nämligen: 1 chefskonstruktör (flygingenjör), 1 motoringenjör, 1 flygingenjör,

föreståndare för ritkontoret, och erforderlig ritkontorspersonal.

Ett av flygstyrelsens viktigaste åligganden är att omhänderhava flygvapnets

ekonomiska förvaltning. Ordnandet av denna förvaltning på ett

betryggande sätt är för vapnets utveckling av största betydelse. I detta

avseende äro två olika alternativ tänkbara. Antingen kan förvaltningen

helt underställas flygstyrelsen och göras fullt fristående från arméns och

marinens centrala förvaltningsorgan, armé- och marinförvaltningarna (alternativ

I), eller ock kan densamma i större eller mindre grad ombesörjas

av endera eller båda av dessa förvaltningsmyndigheter (alternativ II).

Sistnämnda alternativ skulle innebära, att flygstyrelsen i förvaltningsliänseende

i viss omfattning underställdes armé- eller marinförvaltningen

eller eventuellt båda dessa ämbetsverk,

Innan jag närmare ingår på frågan om vilketdera av ovannämnda båda

alternativ, som bör läggas till grund för organiserandet av flygvapnets för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ICimgl. Majtfs proposition nr JO.

(it)!)

vältning, torde jag i korthet få beröra de förvaltningsuppgifter, som tillkomma

flygstyrelsen. Till eu början torde härvid fa erinras, att det synes böra

ankomma på Hygstyrelsen att låta å ena sidan utarbeta de föreskrifter, som

är o erforderliga för att förvaltningen vid underlydande kårer och verkstäder

skall kunna leda till ett ur ekonomisk synpunkt gynnsamt resultat,

samt å andra sidan sedermera (ivervaka, att så verkligen sker. Denna

(Övervakande verksamhet måste — förutom genom erforderliga inspektioner

vid de olika flygkårerna samt deras verkstäder och övriga anstalter - utövas genom eu jämförande granskning i förening med ett sakligt be

dömande av flygtruppernas, verkstädernas och övriga anstalters räkenskaper.

Ifrågavarande granskning måste åtminstone i tekniskt hänseende under

alla omständigheter förliiggas till flygstyrelsen och där utföras av sakkunnig

och med flygvapnets materiel och förhållanden förtrogen personal.

Vidare måste flygstyrelsen svara för att de anslag, som anvisas för flygvapnet

— särskilt gäller detta anslagen till materiel och övningar - användas på ett med hänsyn till flygvapnets uppgift fullt ändamålsenligt

sätt, och att de icke överskridas. För detta ändamål måste månatligen

sammanställningar av såväl flygstyrelsens egna som kårernas, verkstädernas

och övriga anstalters räkenskaper göras inom styrelsen. För vinnande av

bästa möjliga ekonomiska resultat bör dessutom central upphandling av vass

materiel och förbrukningsartiklar för hela flygvapnet utföras genom flygstyrelsens

försorg. Vidare bör det tillkomma styrelsen att reglera mellanhavanden

av olika slag med arméns och marinens myndigheter, såsom i

fråga om anordnande av förläggning, förplägnad och sjukvård för flygtruppernas

personal vid arméns och kustartilleriets truppförband samt

flottans stationer och fartyg ävensom anordnande av gemensamma övningar

o. s. v. Slutligen torde flygstyrelsen komma att i stor utsträckning

besluta om utgifter och på ett eller annat sätt svara för att nämnda utgifter

bliva likviderade, vilket enklast torde kunna ske genom att en

medelsförvaltning anordnas inom styrelsen.

Vad härefter beträffar de i det föregående berörda olika sätten för anordnandet

av flygvapnets förvaltning, innebär alternativ I, såsom redan

nämnts, att flygstyrelsen i förvaltningshänseende skulle bliva fullt självständig.

Detta alternativ förutsätter särskild anslagsavdelning inom fjärde

huvudtiteln, vilken anslagsavdelning skulle omfatta samtliga anslag för flygvapnet.

Uppdelades dessa fullständigt enligt samma grunder som vid armén

och marinen, skulle antalet olika anslag under flygvapnets avdelning

av huvudtiteln komma att uppgå till icke mindre än 25 ä 30, flertalet av

jämförelsevis ringa storlek. Att verkställa en dylik långt driven specialisering

för en förvaltning med så begränsad omfattning som flygvapnets

synes emellertid icke vare sig behövligt eller lämpligt. Anslagsfördelningen

synes i stället kunna ske i ungefärlig överensstämmelse med

efterföljande tabell, däri anslagen till flygvapnet sammanförts till allenast

13 fristående anslag, vilkas närmare fördelning Kungl. Maj:t skulle verkställa

genom särskilda stater.

s. 660 Kontrollera mot PDF

660

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Anslagsfördelning under fjärde huvudtitelns avdelning för flygvapnet.

1. Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., förslagsanslag.

a) löner och arvoden, förslagsanslag,

b) rekryteringskostnader, reservationsanslag,

c) flygvapnets reservpersonal, förslagsanslag,

d) rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag,

e) flyttningsersättning, förslagsanslag,

f) semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsanslag.

2. De värnpliktigas avlöning och färder, förslagsanslag.

a) penningbidrag,

b) understöd åt värnpliktigas familjer,

c) färdkostnader.

3. Resestipendier, reservationsanslag.

4. Skrivmaierialier och expenser m. m., reservationsanslag.

5. Mathållning och furagering samt förplägnadsutredning, förslagsanslag.

a) mathållning,

b) furagering,

c) förplägnadsutredning.

6. Beklädnads- och munder ingsutrustning samt kasernutredning, reservations
anslag.

a) beklädnads- och munderingsutrustning,

b) kasernutredning.

7. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, reservationsanslag.

8. Flygövningar, reservationsanslag.

a) övningar vid arméflygkåren,

b) övningar vid marinflygkåren,

c) till flygstyrelsens disposition.

9. Flygmateriel, reservationsanslag.

a) underhåll av materiel vid arméflygkåren,

b) underhåll av materiel vid marinflygkåren,

c) till flygstyrelsens disposition.

10. Vapen och ammunition, reservationsanslag.

11. Flygstationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag.

12. Sjuk- och veterinärvård, reservationsanslag.

a) sjukvård,

b) veterinärvård.

13. Éxtra utgifter, reservationsanslag.

Fullt fristående ställning i förvaltningshänseende förutsätter vidare, att

styrelsen erhåller egen kassarörelse, och att icke blott den tekniska utan

även åtminstone intill dess revisionsväsendets ifrågasatta omorganisation

avgjorts — den kamerala revisionen förlägges till styrelsen. Detta skulle

innebära, att statskontoret skulle direkt tillhandahålla styrelsen erforderliga

medel å egen giroräkning i riksbanken, att från denna giroräkning

skulle anvisas månatlig kredit till underlydande förvaltningar, att de lokala

förvaltningarna skulle ingiva vederbörliga månads- och årsräkenskaper till

styrelsen, att sedermera bokföring av dessa skulle ske därstädes, samt

att i styrelsen skulle sammanföras styrelsens egna och lokalförvaltningarnas

räkenskaper till månads- och kassarapporter för riksräkenskapsverket samt

till huvudbok för budgetåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. (iföl

Vild föreniinmda alternativ 11 angår, förutsätter detsamma, pa sätt

redan framhållits, att styrelsen i vissa avseenden skulle utöva självständig

förvaltningsbefogenhet, i andra avseenden åter lyda under armé- ellei

marinförvaltningen eller eventuellt under båda dessa. Vid tillämpning av

detta alternativ kan antingen självständig anslagsfördelning ordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad ovan sagts beträffande alternativ I eller

ock endast en beräkning, uppställd i överensstämmelse med avdelningarna

under fjärde huvudtiteln för lantförsvaret och sjöförsvaret, uppgöras för

erhållande av totalsumman för flygvapnet, men de särskilda anslagsposterna

i riksstaten tilliiggas motsvarande anslag för lånt- eller sjöförsvaret eller

eventuellt fördelas till bådadera och därigenom i första hand ställas under

armé- (dier marinförvaltningen. I det senare fallet bör dock dispositionsrätten

över vissa anslag och anslagsposter, t. ex. anslagen till flygövningar,

flygmateriel, resestipendier o. s. v., helt och hållet tillkomma flygstyrelsen.

Enligt detta alternativ skulle kassaväsendet underställas armé- eller

marinförvaltningen, varjämte den kamerala revisionen skulle utföras av

dess tjänstemän. Besvärs- och anmärkningsmål skulle likaledes i första

instans avgöras av endera eller bägge av dessa förvaltningar.

Armé- och marinförvaltningarna hava var för sig avgivit yttrande rörande

vilketdera av ovanberörda alternativ för förvaltningens ordnande ur olika

på frågan inverkande synpunkter kunde vara att föredraga.

Arméförvaltningen har för sin del framhållit, att bada alternatn eu

svntes vara genomförbara, men ansett, att alternativ I skulle med

hänsyn till de begränsade förvaltningsuppgifter, som skulle ankomma på

flygstyrelsen — kräva en jämförelsevis stor organisation, varför ämbetsverket

förordat alternativ II.

Marinförvaltningen har däremot framhållit, att en ofrånkomlig följd av

arméns och marinens flygväsendens sammanförande till ett gemensamt, från

armén och marinen avskilt, fristående flygvapen måste bliva, att den nya

flygstyrelsen utrustades med så fullständiga förvaltningsorgan, som erfordrades

för att den skulle kunna fullgöra sina åligganden på ett tillfredsställande

sätt, varuti jämväl inginge fordran på ärendenas enhetliga och

snabba behandling. Flygstyrelsen måste med hänsyn härtill förses med

egen förvaltning av sådan omfattning, att samtliga ärenden där kunde

handläggas. Alternativ I syntes marinförvaltningen äga förutsättningar att

kunna givas sådan form, att det tillgodosåge anspråken i detta avseende,

samtidigt med att det erbjöde eu helgjuten, enkel och redig organisation

i motsats till alternativ IT, vilket under alla förhallanden komme att beliäftas

med svagheter och nackdelar, som vore ofrånkomliga vid en mer

eller mindre sönderstyckad och splittrad organisation.

Inom marinförvaltningen hava tvenne reservanter uttalat sig för att

flygstyrelsens förvaltning borde organiseras enligt ett modifierat alternativ

II. I enlighet härmed borde flygstyrelsen även i förvaltningshänseende

ställas direkt under Kungl. Maj:t, men densamma endast förvalta anslå
-

s. 662 Kontrollera mot PDF

662

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

gen till flygmateriel och övningar samt till styrelsen själv, samtliga dessa

anslag upptagna i riksstatens fjärde huvudtitel under en avd. IV, varemot

i övrigt borde för förvaltningen tillämpas nu gällande ordning. Sålunda

skulle förvaltningen av bland andra anslagen till mathållning, mundering,

bränsle, lyse, sjukvård, torpeder, vapen och ammunition samt byggnader

ligga, vad arméflygkåren beträffade, hos arméförvaltningen och för marinflygkåren

hos marinförvaltningen samt de båda flygkårerna jämställas med

ingenjörtrupperna respektive kustartilleriet. För att erhålla en översikt av

kostnaderna för flygvapnet skulle å fjärde huvudtiteln, avd. IV, efter anslaget

till flygstyrelsen upptagas en tablå över de anslag till flygkårerna,

som återfunnes på annat ställe i huvudtiteln.

För egen del håller jag före, att en organisation av ifrågavarande

förvaltning i enlighet med förenämnda alternativ I är ägnad att befrämja

ordning och planmässighet samt god ekonomi för hela flygvapnet.

Däremot måste det befaras, att förvaltningens organiserande på sätt

i alternativ II avses skulle medföra en onödig komplicering och till sina

verkningar skadlig splittring av densamma. Nära till hands ligger emellertid,

att anordnandet av en självständig förvaltning måste ställa sig

kostsammare än anlitandet av redan förefintliga förvaltningsorgan. Fn i

sådant avseende verkställd undersökning har givit vid handen, att följande

personal enligt de olika alternativen erfordras å flygstyrelsens förvaltningsbyrå,

nämligen

Alt. I. Alt. II.

Föredragande i förvaltningsärenden, regementsofficer av inten
denturkåren

eller förste marinintendent .................................... 1 1

Assistent, kapten vid intendenturkåren eller marinintendent av

i-.gr.............:.......................................................................... 1 1

Revisor, tillika föredragande i besvärs- och anmärkningsmål

^ m. m., civiltjänsteman med lön i 13. lönegraden....................... 1 —-

Kvinnligt biträde eller pensionerad sekundofficer ....................... 1 1

Härtill komma enligt båda alternativen biträden för renskrivning och

dylikt, vilka emellertid synas böra vara gemensamma för styrelsen i dess

helhet.

Av ovanstående jämförelse framgår sålunda, att genomförandet av alternativ

I skulle föranleda endast obetydligt högre kostnad än tillämpandet

av alternativ II. Vid sådant förhållande och då merkostnaden mer iin

väl torde uppvägas av de med alternativ I förenade fördelarna, anser jag,

att flygstyrelsens förvaltning bör organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med detta alternativ.

Personalbehovet för flygstyrelsens förvaltningsbyrå beräknas sålunda

erhålla den omfattning, som i ovanstående jämförelsetablå angivits för alternativ

I. Då genom upprättandet av ett fristående, med egen förvaltning

utrustat flygvapen armé- och marinförvaltningarna befrias från en del

göromål, som hittills ålegat dem, synes den för flygstyrelsens förvaltnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ds proposition nr 20. 660

byrå erforderliga civila tjänsten kunna överflyttas från ettdera av nämnda

ämbetsverk. Vidare bör den för förvaltningsbyrån erforderliga assistenten

för en tid framåt kunna beordras från intendenturkårens eller marinintendenturkårens

övertaliga personal och den alternativt förutsatta pensionerade

sekundofficeren likaledes erhållas bland övertalig personal.

Vad slutligen angår det direkta biträde, varav cliefen för flygvapnet

kan liava behov vid sanitära frågors behandling, bör i de fall, då ej

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller marinförvaltningens sanitetsavdelning

anlitas för desamma, till hans förfogande i flygstyrelsen ställas

den vid marinflygkåren tjänstgörande läkaren, vilkens Byggningsplats

torde bliva Djursholm och vilken sålunda bör vara lätt tillgänglig.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, bör flygstyrelsen bestå av den

personal, följande tablå utvisar.

Tablå över flygstyrelsens personalbehov.

Tjänstegrad eller tj än steklass

Personal

Befattning

armé

marin

civil

Chef för flygvapnet.............

Generalsperson eller flaggman

i

1 ell

er 1

—

Armébyrån.

I Chef för hyrån .....................

Överstelöjtnant eller major ...

1

—

—

1 Tjänstgörande officerare.........

Kaptener..............................

2

1 Marinbyrån.

Chef för hvrån.....................

Kommendörkapten av 1. el. 2.

gr., överstelöjtnant el. major

—

1

!

Tjänstgörande officerare.........

Kaptener..............................

—

2

I

Flin ältning s byrån.

Chef för hyrån ....................

Major (överstelöjtnant) el. 1.

marinintendent ..................

1 eller

civilmi-

litär

1

Assistent..............................

Kapten el. marinintendent av

1- g?..................................

1 eller

1

1

Revisor................................•

Civil tjänsteman 13. lönegr. ...

—

—

Kontorsskrivare....................

Kvinnligt biträde el. pens:d se- kundofficer........................

—

—

1

Tekniska byrån.

1 Chefskonstruktör ..................

Flygingenjör ........................

_

_

1

Föreståndare för ritkontoret...

» ........................

—

Motoringenjör .....................

—

I Ritare (erforderligt antal) ......

Skrivbyrå.

j Kontorshiträden, kvinnliga ...

—

—

4

Expeditionsvakt ..................

.................................

—

—

1

Den för tjänstgöring

i flvgstyrelseu erforderliga officers- och civil-

militära personalen bör

rekryteras från respektiv

e armén, flottan och

kustartilleriet, officerarna

i första hand bland dem, som

erhållit flygut

s. 664 Kontrollera mot PDF

664

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

bildning. Med undantag av chefen för flygvapnet böra officerarna under

sin tjänstgöring i flygstyrelsen med lämpliga mellantider beredas kortare

tids tjänstgöring vid eget vapen och liksom den civilmilitära personalen

efter visst antal år helt återgå till detsamma. Fördenskull bör denna

personal under sin tjänstgöring vid flygvapnet vara upptagen över stat

med bibehållen turberäkning å de arméns respektive marinens kårer,

vederbörande tillhöra.

Flygstyrelsens personal, med undantag av den å armé- och marinbyråerna

tjänstgörande, som bör upptagas å respektive flygkårs stat, bör uppföras

å en särskild för nämnda styrelse upprättad stat. Vad härvid den civila

personalen beträffar, böra å sistberörda stat jämväl upptagas 4 flygingenjorer,

i annat sammanhang angivna såsom erforderliga 2 för vardera flygkårens

flygverkstäder, varest redan nu detta antal ingenjörer är anställt.

Det ar nämligen av vikt för de för flygvapnet behövliga flygingenjöremas

utbildning, att de beredas tillfälle att tjänstgöra såväl i flygstyrelsen som

vid verkstäderna. Omplacering av denna personal kan lättare äga rum,

om samtliga uppföras å samma stat. För att möjliggöra urval bör, i likhet

med vad fallet är beträffande specialingenjörerna vid marinen, anställningen

såsom flygingenjör först ske medelst konstitutorial, vilket efter visst antal

år, därest lämplighet för befattningen befinnes föreligga, ersättes av fullmakt.

B. Flygkårerna.

I flygkårerna bor ingå all för flygvapnet behövlig personal, som icke

upptages å flygstyrelsens stat. Dit hänföres alltså dels stabspersonal,

dels personal erforderlig för flygmaterielens användning, skötsel, vård och

underhåll och dels slutligen för ledande av utbildningen vid flygvapnet

avsedd personal. Ifrågavarande personal utgöres sålunda av flygare och

flygspanare samt i olika grenar specialiserad teknisk personal, verkstad*-,

förvaltnings-, expeditions-, stations- och liandräckningspersonal ävensom

lärår- och instruktionspersonal. Såsom av försvarsrevision en framhållits,

erfordras härför officerare såväl aktiva som i reserven, sekundofficerare, fast

anställt manskap och värnpliktiga ävensom civilmilitär och civil personal.

Redogörelse för mobiliseringsbeliovet av ovan omförmäld personal torde

få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Dock torde det vara

pa sin plats att här angiva det sätt, varpå nämnda behov utan ökning av

flygvapnets för fredstjänsten behövliga personal är avsett att tillgodoses.

I fredstid beräknas icke större antal aktiv j>ersonal, än som för tjänstens

upprätthållande och för utbildning av vid mobilisering behöflig

Personal är oundgängligen erforderligt. Därvid tillämpas i huvudsak samma

grunder, som revisionen använt vid beräknande av personalbehovet för

de a\ densamma föreslagna arméns flygkar och marinens flygväsende. På

grund av den större omfattning, flygvapnet enligt föreliggande förslag är

avsett erhålla, blir dock personalbehovet här större än det av revisionen

upptagna. Till den för fredstjänsten ständigt erforderliga personalen äter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj:ts proposition nr 20. (565

kommer jag i det följande i samband med redogörelsen för flygkårernas

fredskader.

1. För utbildning vid flygvapnet tillfälligt tjänstgörande personal,

avsedd för mobiliseringsbeliovets fyllande.

Den vid flygvapnet i fredstid under utbildning varande personal, som är

avsedd att fylla mobiliseringsbehovet, utgöres av aktiv personal och reservpersonal

samt värnpliktiga, av vilka sistnämnda ett antal erfordras även för

fredstjänstens upprätthållande. Utbildningen av nämnda personal har till

ändamål att göra denna lämpad för att utfylla behovet dels av flygare

och flygspanare och dels av för materielens skötsel vid mobilisering i

övrigt behövlig personal.

Flygare.

Uttagning av personal för utbildning till flygare bör ske på frivillighetens

väg. Enär denna utbildning i fredstid måste bedrivas så, att riskmomenten

i möjligaste män bortelimineras, tager utbildningen av militärflygare

i fred i anspråk eu tid av 2 ä 3 år. Då det är uteslutet att

giva värnpliktiga så lång övningstid, måste flygarna i regel rekryteras av

andra personalkategorier än de värnpliktiga. Eu undersökning av de

kvalifikationer, som erfordras för de olika befattningarna såsom flygare i

krigstid, giver vid handen, att vissa flygare måste hava den militära underbyggnad,

som endast officer besitter, under det att för andra dylik underbyggnad

ej är behövlig.

Flygutbildade aktiva officerare erfordras förutom för stabstjänst bland

annat såsom chefer för flygavdelningar och patruller samt såsom chefer,

lärare, tygofficerare in. in. vid flygstationer och skolor. Av dessa officerare

böra på av försvarsrevisionen anförda grunder de för utbildning

såsom elever uttagna och för mobiliseringsbehovet avsedda kvarstå å respektive

truppförbands eller, vad marinen beträffar, flottans och kustartilleriets

stater samt efter slutad utbildning återgå till nämnda förband

m. ni. och avses att under viss tid efter första utbildningsåret vid mobilisering

tjänstgöra vid flygvapnet. Övriga officerare, d. v. s. de för

fredstjänsten vid flygvapnet erforderliga, böra däremot med tillämpande

av passagesystem upptagas å sagda vapens stat. Officer, som söker utbildning

till flygare, bör hava tjänstgjort såsom officer vid eget vapenslag

under minst ett år och bör vid tiden för antagandet till flygutbildning ej

vara äldre än 30 år. På flygvapnets stat upptagen officer bör med

lämpliga mellantider givas tillfälle att en kortare tid tjänstgöra vid det

vapen, han förut tillhört.

På grund av flygtjänstens egenart kan flygvapnets behov av reservofficerare

— utom beträffande marinflygkåren i vissa fall, som framdeles

skola närmare beröras — ej fyllas på för krigsmakten i övrigt vedertaget

Aktiva

officerare.

Reserv
officerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G66

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Sekundofficerare.

Flagg
korpraler

vid

marinen ävensom

fast anställt

manskap.

Värnpliktiga,

sätt. Detta behov måste därför, såsom även revisionen föreslagit, tillgodoses

genom att värnpliktiga studenter och likställda, som äro därtill

villiga och lämpliga, under sin värnpliktstid börja undergå flygutbildning

för att därefter såsom reservofficersaspiranter fortsätta densamma och vid

respektive flygkårer erhålla reservofficersutbildning. Sammanlagda utbildningstiden

för dessa aspiranter beräknas till något mer än två år. Efter

avlagd examen utnämnas vederbörande till fänrikar i flygvapnets reserv

och förutsättas kunna under viss tid efter antagningen till aspirant vid

mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet. Härvid avses de antingen omedelbart

till flygare eller till tjänstgöring vid flygstation och efter eu kortare

tids flygutbildning till fronttjänst. I fredstid skola de endast efter frivillig

anmälan inkallas till tjänstgöring vid flygvapnet.

Utbildning av sekundofficerare till flygare bör i regel icke äga rum på

grund av att denna utbildning bör börja vid tidigare ålder än den vid

befordran till sekundofficer vanliga. För såvitt lämpliga sekundofficerare

därtill anmäla sig, synes emellertid hinder ej böra möta för sådan utbildning.

Dylika sekundofficerare böra ingå i den i det följande omförmälda

elevkontingenten fast anställt manskap. Sekundofficer, som före befordran

till denna tjänstegrad undergått utbildning till flygare, bör givetvis, om

han därtill fortfarande är lämplig och behövlig, beredas tjänstgöring vid

flygvapnet. Enär arméflygkårens på stat upptagna sekundofficerare äro avsedda

att rekryteras i vanlig ordning bland arméflygkårens fast anställda

manskap, torde eu del av dessa sekundofficerare hava undergått flygutbildning

och sålunda böra avses för tjänstgöring såsom flygare, så länge de

äro därtill lämpliga.

Flaggkorpraler vid marinen ävensom fast anställt manskap från arméns

samtliga truppförband och från marinen böra kunna uttagas för utbildning

till flygare vid respektive flygkårer för att såmedelst fylla behovet av stamanställda

flygare vid mobilisering. Fast anställd, som önskar bliva antagen

till flygelev, bör vid armén hava tjänstgjort minst två år och vid marinen

hava uppnått minst korprals tjänsteställning samt i vartdera fallet förbinda

sig dels att rekapitulera så lång tid, att den oavbrutna flygutbildningen

hinner meddelas, och dels att undergå i flygutbildningen ingående repetitionsövning,

för såvitt han vid tidpunkten härför fortfarande är i militär

tjänst. Skulle så ej vara förhållandet, göres repetitionsövningen frivillig.

Efter avslutad utbildning återgå dessa flygelever till sina respektive truppförband.

I händelse av mobilisering äro de avsedda för tjänst vid flygvapnet

under viss tid efter första utbildningsåret.

Såsom förut nämnts, kunna värnpliktiga på grund av utbildningstidens

längd i regel ej ifrågakomma till flygutbildning i fred. Från denna regel bör

undantag göras för såväl värnpliktiga studenter och likställda som övriga

värnpliktiga, vilka äro lämpliga för dylik utbildning och antingen redan

vid inryckningen såsom flygare nått sådant utbildningsstadium, att deras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘JO. ()tw

militära flygutbildning under tjänstetiden hinner fullbordas, eller ock förbinda

sig att kvarstanna i flygtjänst erforderlig tid efter den ordinarie

tjänstgöringens slut. Vid mobilisering böra de sålunda utbildade flygarna

antingen omedelbart tagas i anspråk som flygare eller undergå förnyad

utbildning, allt under förutsättning att de fortfarande lämpa sig för flygtjänst.

Med hänsyn till mobiliseringsbeliovet, sammanställt med den tid, vederbörande

kunna anses mobiliseringsbara såsom flygare, böra inom de

olika personalkategorierna årligen nedan angivna antal uttagas till flygutbildning

vid de båda flygkårerna.

Vid ar mc fly gliåren bör den årliga uttagningen omfatta:

13 officerare,

10 fast anställda manskap (vari även må ingå sekundofficerare) samt

10 värnpliktiga studenter och likställda, uttagna till reservofficersaspiranter.

Av dessa kategorier böra, i enlighet med vad ovan anförts, den första

uttagas ur arméns olika truppförband samt den andra ur dessa truppförband

och arméflygkåren.

För möjliggörande av urval bör ovan angivna antal ökas för den förstnämnda

kategorien med 7 samt för vardera av de båda andra kategorierna

med 5. Samtliga uttagna underkastas prövning under en tid av omkring

(3 veckor i början av varje flygskola, varefter det för fortsatt flygutbildning

erforderliga antalet bland dem utväljes.

Vid marinflygliåren erfordras en årlig uttagning av:

9 officerare,

7 flaggkorpraler och fast anställt manskap (vari även ma ingå sekundofficerare)

samt

7 värnpliktiga studenter och likställda, uttagna till reservofficersaspiranter.

De båda förstnämnda kategorierna böra uttagas ur såväl flottan som

kustartilleriet.

För möjliggörande av urval bör en var av omförmälda kategorier ökas

med 4 under den ovan angivna prövningstiden av 6 veckor.

Flygspanare.

För utbildning till flygspanare skulle enligt försvarsrevisionens förslag

endast officerare ifrågakomma, varvid beträffande de för armén avsedda

sådana militära kunskaper och färdigheter förutsattes erforderliga, att endast

aktiva officerare kunde uttagas därtill, under det att för marinen och särskilt

flottan för fyllandet av mobiliseringsbehovet jämväl ett mindre antal

reservofficerare från marinen och till reservofficerare årligen utbildade

studenter och likställda ansagos för ändamalet användbara.

Beträffande de för armén erforderliga flygspanarna har jag icke annat

att erinra mot revisionens förslag, än att även lämplig sekundofficer, som

anmäler sig till flygspanarutbildning, bör beredas tillfälle till sådan.

s. 668 Kontrollera mot PDF

668

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Att för fyllande av marinens behov av flygspanare uttaga till reservofficerare

utbildade studenter och likställda finner jag däremot mindre lämpligt. Av

flottans flygspanare, vilka i allmänhet torde komma att användas vid

spaning och eldledning m. m. till sjöss samt för fjärrspaning mot fiendens

kuster, kräves nämligen i första hand kännedom om sjökrigföringen i

allmänhet och om de i densamma använda fartygstyperna samt dessas

sätt att uppträda ävensom förmåga att per radio även på långa avstånd

och under svåra förhållanden överbringa rapporter om gjorda iakttagelser.

Då de för utbildning till reservofficerare uttagna studenter och likställda

i allmänhet ej torde hava någon föregående sjömansutbildning, blir den

tid, som kan avses för deras utbildning till spanare, för kort för att

de skulle kunna bibringas nämnda för flottans spanare nödvändiga kunskaper.

Under sådana förhållanden anser jag det fördelaktigare att för

fyllande av flottans mobiliseringsbehov av spanare i stället för nyssnämnda

kategori utbilda motsvarande antal reservofficerare och sekundofficerare,

vilka genom föregående tjänstgöring såsom radiomatroser vid flottan och

därefter erhållen utbildning äro bättre kvalificerade för fiygspanarutbildning.

Även uttagningen för utbildning till flygspanare torde tillsvidare böra

äga rum på frivillighetens väg. I likhet med vad som föreslagits beträffande

flygarna, böra de för tillgodoseende av mobiliseringsbehovet erforderliga

flygspanareleverna för arméflygkåren uttagas bland arméns alla truppförband

samt för marinflygkåren uttagas från både flottan och kustartilleriet,

dock att till reservofficers- och sekundofficerselever i regel endast böra

uttagas radioutbildad personal från flottan. De sålunda bland den aktiva

personalen uttagna eleverna böra, såsom för motsvarande flygelever föreslagits,

kvarstå å respektive truppförbands stater och efter slutad utbildning

återgå till sina förband. Under viss tid efter utbildningens avslutande

höra de avses att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet. Behovet av

flygspanare såsom lärare in. in. bör tillgodoses genom passagesystem och

sålunda fyllas genom att uttaga lämpliga till flygspanare utbildade

aktiva officerare och uppföra dem å flygvapnets stat. Efter lämplig tids

tjänst lid flygvapnet böra dessa officerare återgå till de truppförband,

de förut tillhörde. Under sin tjänstgöring vid flygvapnet böra de med

lämpliga mellantider under kortare perioder beordras att tjänstgöra vid

eget vapen.

För att kunna antagas till flygspanarelev bör aktiv officer hava fullgjort,

arméofficer minst 3 års och marinofficer minst 2 års tjänstgöringvid

eget vapen, varjämte därunder för officersutbildningen föreskrivna

kurser skola hava genomgåtts. Reservofficer vid flottan bör antagas till

flygsPanarelev omedelbart efter avlagd reservofficersexamen och under viss

tid därefter vid mobilisering avses för flygvapnet. Sekundofficer vid flottan,

radiostyrman, bör antagas till elev omedelbart efter skedd utnämning till

sekundofficer. I brist på lämpliga sekundofficerare må flaggkorpraler med

minst två ars tjänst i denna grad antagas till flygspanarelever. Till flyg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:t8 proposition nr 20. ^(>9

spanare utbildad sekundofticer bör under viss tid efter utbildningens av

slutande vid mobilisering avses för tjänst vid flygvapnet.

Med ledning av mobiliseringsbeliovet och den tid, eu utbildad flygspanare

kan anses mobiliseringsbar, beräknas årsbehovet av flygspanarelever

till följande, nämligen

för arméflygkåreii 14 officerare (jämväl sekundofficerare) samt

för marinfiygkåren G officerare, 2 reservofficerare och 2 sekund officerare.

För flyga*aterielens skötsel in. in. vid mobilisering erforderlig personal.

Förutom förutnämnda flygare och flygspanare samt i fredstid vid flygkårerna

ständigt tjänstgörande personal erfordras för materielens skötsel

m. m. vid de mobiliserade flygformationerna ytterligare personal. Denna

bör utgöras av värnpliktiga samt, vad marinfiygkåren beträffar, jämväl av

ett mindre antal fast anställt manskap från marinen, utbildat till flygmekaniker,

kulspruteskyttar och radiomatroser.

a) Värnpliktiga.

De för fyllande av mobiliseringsbehovet vid flygvapnet behövliga värnpliktiga

böra, såsom försvarsrevisionen även föreslagit, utgöras av såväl

till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet och ersättningsreserv som

studenter och likställda. Av de bada förstnämnda kategorierna maste eu

del jämväl tagas i anspråk för tillgodoseende av fredsbehovet av stationsmanskap.

Flygvapnets årskontingent av de olika kategorierna värnpliktiga

är med tillämpande av den för härens värnpliktiga begagnade avgångsprocenten

i det föregående (sid. 40) beräknad till 428 i linjetjänst, 44

studenter och likställda samt 160 i ersättningsreserv, varav för arméflygkåren

beräknas respektive 240, 23 och 80 samt för marinfiygkåren

188, 21 och 80. Flertalet av ifrågavarande värnpliktiga bör med hänsyn

till den höga krigsberedskap, som för flygvapnet är erforderlig, utgöras av

å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga. För fyllande av föreliggande

behov av värnpliktiga fackmän för marinfiygkåren bör emellertid även

möjlighet förefinnas att för flygvapnet uttaga värnpliktiga bland å sjömanshus

inskrivna. I betraktande av den självständiga ställning, flygvapnet äi

avsett att intaga i försvarsorganisationen, anser jag, att flygvapnet bör

tilldelas värnpliktiga fullt fristående i förhållande till hären och marinen.

Det relativt ringa antal värnpliktiga, som är avsett att tilldelas flygvapnet,

föranleder däremot givetvis, att förefintliga organ och bestämmelser för

inskrivning och redovisning av härens och marinens värnpliktiga böra utnyttjas

jämväl för flygvapnet tilldelade värnpliktiga. Vidare torde det få

anses lämpligt att för nedbringande av därmed förenade kostnader låta

flygvapnets för marinfiygkåren avsedda värnpliktiga inrycka och beklädas

vid vederbörlig flottans station. Arméflygkåren tilldelade värnpliktiga böra

däremot inrycka vid arméflygkårens huvudförläggningsplats å Malmslätt.

På grund härav och med hänsyn därtill att för eu del av de för marin
-

s. 670 Kontrollera mot PDF

670

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

flygkåren behövliga värnpliktiga utbildningen i vissa avseenden kommer

att skilja sig från motsvarande utbildning vid arméflygkåren, anser jag,

att flygvapnets värnpliktiga böra uppdelas å arméflygtjänst och marinflygtjänst.

Till linjetjänst Till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet äro avsedda att utbildas

Uttapmigarn — förutom till flygare i förut omförmälda undantagsfall — till flygmekaniker,

kulsprutemanskap, radiomekaniker, fotografitekniker och hantverksmanskap

av olika slag m. m. För dessa värnpliktiga hade försvarsrevisionen

föreslagit en fredstjänstgöringstid av 365 dagar för de arméns flygkår tilldelade

och 350 dagar för de marinens flygväsende tilldelade. På grund av den

omfattande tekniska utbildning, som skall bibringas dessa värnpliktiga, synes

det icke vara möjligt att avkorta denna tjänstgöringstid i annan män, än

att densamma för samtliga vid flygvapnet inskrivna värnpliktiga av ifrågavarande

kategori bör bestämmas till 350 dagar, d. v. s. samma tid, som föreslås

för värnpliktiga underbefäl och fackmän vid flertalet av arméns truppslag

och vid kustartilleriet ävensom för samtliga värnpliktiga i linjetjänst vid

kavalleriet och flottan. Inryckningen bör för bär avsedda värnpliktiga äga

rum pa hösten, då väderleken i allmänhet är mindre tjänlig för flygning och

därför bättre tid finnes för den grundläggande utbildningen av de värnpliktiga.

Tjänstgöringen bör, på sätt Konungen närmare förordnar, för

arméflygkåren tilldelade fullgöras i en sammanhängande första tjänstgöring

på 315 dagar med början under 1. året och en repetitionsövning om

35 dagar under 3. året samt för marinflygkåren med en tjänstgöring i

en följd med början under 1. året vid samma tid som flottans värnpliktiga.

Kepetitionsövningen för arméflygkåren bör äga rum ungefär

under samma tid som repetitionsövningarna för härens värnpliktiga.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

framgår av nedanstående diagram.

i.

året l

Armé-

flygkåren

2.

3.

året 1

Marin-

året i

flygkåren

2.

Vn

Första j

tjänstgöring 1)

ll/io

Vo rep.-övn. 11/io

Vn

Tjänst- ]

görlig i en följd

18/i''o

315

35

350

350

*) Hemförlovning 22 dagar.

studenter och Förutom för utbildning till reservofficersaspiranter böra värnpliktiga

likställda. stu(jenter och likställda uttagas till tjänst vid flygvapnet för utbildning i

en del befäls- och underbefälsbefattningar. Denna utbildning bör avse

tjänstgöring såsom flygingenjörer och stationsunderbefäl samt för verkstadsoch

väderlekstjänst ävensom i undantagsfall flygutbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(IT I

Fredstjänstgöringen bör, i likhet med vad för (Övriga värnpliktiga studenter

och likställda blivit föreslaget, omfatta sammanlagt 350 dagar.

Inryckningen bör ske vid midsommar 1. året och tjänstgöringen, på sätt

Konungen närmare förordnar, fullgöras vid marinflygkåren i eu följd samt

vid arméfiygkåren med eu första tjänstgöring om 3lo dagar och en repetitionsövning

om 35 dagar, vilken senare bör äga rum samtidigt med övriga

värnpliktigas repetitionsövning.

Den ungefärliga tidsindelningen av utbildningstiden för studenter och

likställda vid flygvapnet framgår av nedanstående diagram.

Armé
flygkåren
-

2. året

3. året

Marin- I 1. året

flygkåren |

I 2. året

26/e

Första

!

1

tjänstgöring x)

SO/.

/6 7 * * * *

_,1

5/e rep.-öyn. 11/io

1 1

2c/e

Tjänstgöring

1

i on följd

12/o

---------1

315

I _35

350

350

*) Hemförlovning i 22 dagar.

Såsom förut omförmälts, uttagas av tillstädeskomna studenter och likställda

för utbildning till reservofficersaspiranter vid arméfiygkåren 15 och vid

marinflygkåren 11, av vilka efter uttagningsflygskola avskiljas 10 respektive

7 för "fortsatt utbildning, under det att de övriga 5 respektive 4 återgå

för utbildning till flygingenjörer och dylikt.

Värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, erfordras redan i fredstid

för tillgodoseende av den omfattande handräckningstjänst, som föranledes

av de många tekniska utbildningsgrenarna och tjänstens därav följande

decentralisation. Som tjänstgöringstiden för denna kategori värnpliktiga

vid flygvapnet liksom vid hären och marinen torde böra bestämmas till

ISO dagar, måste inkallelse av de för flygvapnet behövliga äga ruin i två

omgångar, å tider, som sammanfalla med för övriga till ersättningsreserven

uttagna värnpliktigas inkallelse.

b) Fast anställt manskap.

Marinflygkårens behov av i fredstid ständigt tjänstgörande personal är,

såsom förut nämnts, avsett att fyllas med personal från marinen genom

tillämpande av passagesystem. Härför erfordras bland annat ett relativt

stort antal utbildade flygmekaniker. Dels för erhållande av sådana utan

alltför stor ökning av marinflygkårens stat och dels för fyllande av mobiliseringsbehovet

av utbildade flygmekaniker, till den del detsamma icke kan

tillgodoses genom den i det föregående berörda uttagningen av värnpliktiga,

böra för omkring 11 månaders utbildning vid flygvapnet årligen beordras

Till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga.

s. 672 Kontrollera mot PDF

672

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ett antal eldarekorpraler från flottan och kustartilleriet. Detta antal beräknas

till 8 från flottan och 3 från kustartilleriet eller tillsammans 11 man.

De sålunda utbildade böra under viss tid efter avslutad utbildning vid

flygvapnet vid mobilisering avses för tjänst vid sagda vapen.

Förutom nyssnämnda manskap erfordras för bemanning av fjärrspaningsAygplanen

och för betjänande av de för marinens flygstationers luftförsvar

avsedda kulsprutorna ett mindre antal kulspruteskyttar och radiomatroser.

Härför behövlig utbildning hinner ej bibringas flygvapnet tilldelade värnpliktiga,

varför mera kvalificerad personal måste avses för denna tjänstgöring.

För att ej behöva å flygvapnets stat upptaga särskilt fast anställt

manskap for andamålet, bör denna personal uttagas från flottan av artillerioch

radiomatroser, vilka med hänsyn till sin föregående utbildning endast

behova genomgå en kortare utbildningskurs vid flygvapnet för att kunna på

tillfredsställande sätt fullgöra ifrågavarande tjänstgöring. Med hänsyn till

mobiliseringsbehovet och det antal år, nämnda personal efter genomgången

utbildning vid flygvapnet kan anses mobiliseringsbar, beräknas för omförmälda

utbildning årligen till flygvapnet böra beordras 3 artilleri- och

3 radiomatroser.

2. Arméflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader.

Försvarsrevisionen har, såsom förut nämnts, föreslagit, att flygtrupperna

skulle organiseras å eu till Malmslätt förlagd flygkår, vilken med hänsyn

till de olika flyg- och spanarskolorna skulle fördelas på en kårstab och

fyra kompanier. Utom å Malmslätt skulle tillfälliga förläggningar för utbildning

anordnas vid Hästholmen invid Vättern samt vid Ljungbyhed

och Boden.

Med den utökning, flygvapnet enligt föreliggande förslag är avsett erhålla,

måste emellertid, såsom jag i samband med frågan om arméflygkårens

förläggning framhållit, vissa flygskolor permanent förläggas utom Malmslätt,

och har jag därvid föreslagit förläggande av första utbildningen till Ljungbyhed

och den fortsatta flygutbildningen till Binkaby samt förläggande av

flygdetachement till två permanenta flygstationer i Norrland, eu i Östersund

och en i Boden, båda jämväl avsedda för förvaring av viss materiel.

Till Malmslätt skulle däremot förläggas jagarflygskolan med skjutskola vid

Hastholmen samt de olika flygrepetitionsövningarna, varjämte de där befintliga

verkstäderna och förrådsskjulen skulle användas för materielens

underhåll och delvisa förvaring. Flygspanarskolan åter skulle successivt

föiläggas till ovannämnda olika utbildningsplatser och därvid, förutom vad

angår lärarpersonalen, vilken skulle bliva permanent, begagna sig av å

respektive platser befintlig personal och materiel. Flygspanarskolans personal

behöver därför icke såsom enligt revisionens förslag organiseras på ett

särskilt kompani, varigenom antalet kompanier kali minskas till tre.

Den for fredstjänsten vid arméflygkåren, för utbildning samt för underhåll

och vård av materielen behövliga ständigt tjänstgörande personalen bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(573

alltså lämpligen fördelas på kårstab och tre kompanier. Dessa tre kompanier

böra avses till följande tjänst, nämligen

1. kompaniet: flygskola och fortsättningsskola samt utbildning av flygmekaniker

för dessa skolor med förläggning vid Malmslätt, Ljungbyhed

och Rinkaby;

2. kompaniet: jagarflygskola och skjutskolor samt utbildning av flygmekaniker

för dessa skolor och för flygdetachementen med förläggning vid

Malmslätt, Hästholmen, Östersund och Boden;

3. kompaniet: verkstads- och förrådstjänst samt utbildning av specialmekaniker

och hantverkspersonal m. in. med förläggning vid Malmslätt.

Den föreslagna organisationen av arméflygkåren framgår av nedanstående

schema.

Detachement

Boden

Jagarflygskola

3. kompaniet

Chef med

kårstab

Detachement

Östersund

2. kompaniet

Verkstäder

1. kompaniet

Fortsättnings
-

Rinkaby

Flygskola

Ljungbyhed

Personalbehovet i fredstid för de olika personalkategorierna beräknas i

det följande med hänsyn till vad som för materielens vård och utbildningen

å de olika förläggningsplatserna nödvändigt kräves. Detalj uppgifter härom

torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Den för flygkåren erforderliga aktiva officer sper sonalen är, på sätt i det

föregående angivits, avsedd att erhållas genom att medelst användning av

passagesystem huvudsakligen bland utbildade flygare och flygspanare, tillhörande

arméns olika truppförband, uttaga lämpliga officerare för viss tids

tjänst vid flygkåren. Antalet för ändamålet behövliga officerare beräknas

enligt följande grunder.

I kårstaben erfordras 2 regementsofficerare och 3 kaptener. Av regementsofficerarna

avses den äldsta att vara chef för kåren och den andre att vara

chefens ställföreträdare. Den senare bör därjämte svara för mobiliseringsverket,

vilken uppgift ej kan åläggas någon officer med annan befattning, enär

de täta personalombytena i mobiliseringsbefattningarna göra detta arbete synnerligen

omfattande. Den delade förläggningen av kårens skolor och detachement

samt utbildningsarbetets art medföra för övrigt, att en av regementsofficerarna

i regel torde vara borta från kårens huvuddel i och för inspektioner

etc. Av de 3 kaptenerna bör en vara regementskvartermästare, eu kasern
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 43

s. 674 Kontrollera mot PDF

674

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

och vapenofficer samt en regementsintendent. Jag har haft under övervägande^

huruvida regementskvartermästaren skulle kunna utbytas mot en regementsadjutant

(subalternofficer). Med hänsyn till den omfattning och mångsidighet,

expeditionstjänsten vid kåren måste förutsättas erhålla, har jag

emellertid ansett mig böra beräkna eu regementskvartermästare för densamma.

Som vapenofficer erfordras en särskild officer, emedan någon vid

kompanierna tjänstgörande officer på grund av det krävande utbildningsarbetet

ej kan antagas disponera någon tid för ändamålet, i all synnerhet

som vapenvården vid kåren måste beräknas fordra betydande arbete och omtanke

på grund av omfattningen av kulsprutematerielen, av vilken en stor

del städse är fastmonterad å de olika flygplanen. Däremot bör kasernofficerstjänsten

ej bliva mera krävande, än att den kan förenas med annan;

tjänst, varför vapenofficeren även bör avses som kasernofficer. På grund

av dessa befattningars —• särskilt vapenofficerstjänstens — vikt bör för

ändamålet en kapten avses. Förutom ovannämnda officerare erfordras två

subalternofficerare, vilka ständigt måste beräknas vara borta från kårens

huvuddel i och för leveransbesiktningar.

Försvarsrevisionen har utgått från att kårchefen vid sin utnämning i

regel borde vara major, och att han för undvikande av alltför täta ombyten

även efter vunnen befordran till överstelöjtnant borde kunna kvarstå

i sin befattning. Med hänsyn härtill borde han å flygkårens stat uppföras

såsom överstelöjtnant eller major. Den avsevärda ökning, som nu

föreslås beträffande flygkåren, och det större ansvar, som därigenom ålägges

kårchefen, synes mig böra föranleda till att denne erhåller en högre tjänsteställning,

än vad revisionen föreslagit. I enlighet härmed och då jag

delar revisionens åsikt om önskvärdheten av kårchefens kvarstående vid

befordran, bör han å arméflygkårens stat uppföras såsom överste eller

överstelöjtnant.

Den för kompanierna och detachementen såsom chefer, lärare samt verkstads-

och tygofficerare erforderliga ständigt tjänstgörande officerspersonalen

beräknas till 6 kaptener och 20 löjtnanter, varjämte tillkomma för förut

omförmäld tjänstgöring i flygstyrelsens armébyrå 1 överstelöjtnant eller

major och 2 kaptener samt i generalstaben 1 kapten.

Subalternofficerarna böra, såsom revisionen föreslagit, å flygkårens stat

uppföras såsom löjtnanter, enär de, innan de förvärvat kompetens för

kommendering till flygkåren, redan torde hava hunnit bliva befordrade till

löjtnanter vid vederbörande truppslag eller uppnått för dylik befordran

lämplig tjänsteålder.

Flygkårens sekundofficerare förutsättas, såsom även revisionen föreslagit,

i regel komma att rekryteras bland kårens underbefäl och kvarstå i sina

beställningar under hela sin tjänstetid. De äro avsedda att tjänstgöra

såsom förrådsförvaltare, kompaniadjutanter, tygsekundofficerare, lärare i flygskolor

m. m. och beräknas utgöras av 2 sekundlöjtnanter, 7 fanjunkare

och 11 sergeanter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

t)75

Fredsbehovet av fast anställt manskap måste beräknas så, att det lämnar

tillgång såväl till underbefäl och föregångsmän för de många olika utbildningsgrenarna

som till den förutsatta rekryteringen av sekundofficerskåren.

På grund av tjänstens krav på specialutbildade hantverkare och dylika

måste antalet beställningsmän härvid bliva relativt stort. Det fast anställda

manskapet är avsett att rekryteras genom direkt anställning vid

fiygkåren.

Det ständigt tjänstgörande fast anställda manskapet är avsett att fördelas

på kompanierna enligt föreliggande behov och beräknas böra utgöras av:

9 furirer av 1. klass, BO vice korpraler och

18 furirer av 2. klass, 53 volontärer.

28 korpraler,

Antalet beställningsmän beräknas sålunda:

Sjukvårdsmanskap:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klass, 3 sjukvårdskorpraler;

Yap enhan t verkar man skap:

1 vapenhantverkarfurir av 1. klass, 3 vapenhantverkarvicekorpraler och

1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, 3 vapenhantverkarsoldater; samt

2 vapenhantverkarkorpraler,

Hantverk sm an skap:

3 hantverksfurirer av 1. klass, 6 hantverksvicekorpraler och

3 hantverksfurirer av 2. klass, 10 hantverkssoldater.

4 hantverkskorpraler,

Av civilmilitär personal erfordras dels 2 bataljonsläkare, avsedda den

ene för Malmslätt och den andre för Ljungbyhed, dels ock för flygkårens verkstäder

och förråd: 2 vapenhantverkare, 2 verkmästare av 1. klass, 1 verkmästare

av 2. klass, 5 tyghantverkare och 4 förrådsvaktmästare.

Den civilmilitära personalen bör i sin helhet uppföras å flygkårens stat.

Av civil personal erfordras för ledningen av flygverkstäderna 2 flygingenjörer

samt för omhänderhavande av utbildningen i den synnerligen

viktiga flygfotograferingen 1 flygfotograf. Av denna personal äro flygingenjörerna

föreslagna att upptagas å flygstyrelsens stat, och bör flygfotografen

uppföras å flygkårens stat. Då tillgången å för undervisning i flygfotografering

utbildade fotografer är knapp och svårighet därför kan antagas

komma att möta att erhålla för liygfotografbefattningen lämplig person,

anser jag, att denna befattning tillsvidare bör tillsättas å arvodesstat, varigenom

möjlighet beredes att göra erforderligt ombyte å befattningen i fråga.

Såsom biträden vid expeditionstjänsten böra slutligen upptagas 3 pensionerade

sekundofficerare.

s. 676 Kontrollera mot PDF

676

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

3. Sammanställning av vid arméflygkåren ständigt och tillfälligt

tjänstgörande personal.

På grundval av vad i det föregående anförts, liar upprättats följande

sammanställning av vid arméflygkåren ständigt och tillfälligt tjänstgörande

personal.

Den ständigt tjänstgörande å arméflygkårens stat upptagna personalen

är beräknad, såsom nedanstående tabell närmare utvisar.

Officerare

Sekund-

office-

rare

Underbefäl och

manskap

Civil-

militär

personal

Personal

å arvo- desstat

Överste eller

överstelöjtnant

Överstelöjtnant

eller major

Major

Kaptener

Löjtnanter

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer av

1. klass

Furirer av

2. klass

Korpraler

Vicekorpraler

Volontärer

Bataljonsläkare

Verkstads- och

förrådspersonal

1

Civil personal

Pensionerade

sekundofficerare

I flygstyrelsen........

_

i

2

I generalstaben.....

—

—

—

1

Kårstab.................

1

—

1

3

2

0 3

3

__

_

_

_

1

1

Kompanierna.........

—

—

—

6

20

6

8

9

18

28

30

53

1

14

Sjukvårdsmanskap..

—

—

—

—

—

—

2

3

_

V apenhantverkar- inanskap ............

_

_

1

1

2

3

3

Hantverksmanskap .

—

—

—

—

—

—

_

3

3

4

6

10

Flygingenjörer vid

liygverkstäderna..

2)2

l

Flygfotograf .........

—

—

—

—

—

_

Expeditionspersonal

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Tillhopa

1

i

1

12

22

9

ll|

13

24

37

39

66

2

14

3

3

‘) Härav 2 sekundlöjtnanter (förvaltare).

2) Upptagna å flygstyrelsens stat.

Såsom elever för tillfällig tjänstgöring i fredstid vid arméflygkåren är

beräknad följande stampersonal, nämligen

flygare med en förutsatt utbildningstid av två å tre år och eu två

månaders repetitionsövning under fjärde eller femte året: under första året

13 officerare och 10 fast anställt manskap samt under vartdera av andra

och tredje åren samma antal, alltså tillhopa 39 officerare och 30 fast anställda

av manskapet, vartill under repetitionsövningen komma 13 officerare

och 10 av manskapet;

flygspanare med omkring åtta månaders utbildning under första och

andra året samt en månads tjänstgöring under tredje eller fjärde året:

första aret undei omkring sex manader 14 officerare, andra året under

omkring en och en halv månad 14 officerare samt för tjänstgöring under

en månad tredje och fjärde åren successivt 14 officerare.

s. 677 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 677

Vidare iiro såsom elever av reserven för tillfällig tjänstgöring beräknade

följande, nämligen

flygare med omkring två års utbildning: under vartdera av första och

andra året 10 till reservofficersaspiranter uttagna studenter och likställda

eller tillsammans 20 reservofficersaspiranter samt en kontingent frivilligt

tjänstgörande fänrikar i reserven.

Av värnpliktiga i armé flygtjänst med utbildning och tjänstgöring enligt

vad för varje kategori särskilt stadgas beräknas slutligen: 13 studenter

och likställda samt 240 till linjetjänst och 80 till ersättningsreserv uttagna

värnpliktiga.

4. Marinflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader.

På grund av vissa svårigheter ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt

skulle enligt försvarsrevisionens förslag den personal, som erfordrades

för det av revisionen föreslagna marinens flygväsende, kvarstå å flottans och

kustartilleriets stater samt för viss tid kommenderas till tjänstgöring vid

flygvapnet på samma sätt som vid övriga specialgrenar inom marinen.

Endast för beräkning av vederbörliga person al stater skulle fredsbeliovet av

officerare, underofficerare och manskap för ständig tjänstgöring vid flygväsendet

till numerären fastställas.

Den fristående organisation av flygvapnet, som här föreslagits, anser

jag emellertid böra föranleda till att även det marina flygväsendets personal

utbrytes ur marinen i övrigt och bildar en särskild marinflygkår. Med

ett självständigt flygvapen under enhetlig ledning och egen förvaltning

torde de av revisionen och jämväl av chefen för marinstaben i särskilt

yttrande framhållna svårigheterna för eu sådan utbrytning icke längre i

nämnvärd grad göra sig gällande. I fråga om sättet för denna flygkårs

bildande anser jag mig för övrigt i princip böra följa den av revisionen

och chefen för marinstaben avsedda organisationen av det av dem föreslagna

marinens flygväsende.

Det synes nämligen vara att antaga, att utsikterna för eu god rekrytering

och utbildning av personalen genom direkt rekrytering skulle bliva

mindre gynnsamma för marinflygkåren än för arméflygkåren med hänsyn

till det större antal speciellt yrkesutbildad personal, som erfordras för

den förra kåren i jämförelse med den senare. På grund härav ävensom

för att förenkla utbildningen vid kåren av den tekniska personalen och

nedbringa kostnaderna härför anser jag, att vid marinflygkåren passagesystem

bör tillämpas icke allenast såsom vid arméflygkåren för officerspersonalen

utan även för sekundofficerspersonalen och det fast anställda

manskapet. Kårens behov av personal av nämnda kategorier bör sålunda

fyllas genom att officerare, sekundofficerare och manskap från flottan och

kustartilleriet till i stat för marinflygkåren angivet antal beordras att under

visst antal år tjänstgöra vid kåren för att därefter återgå till beställning

vid marinen. Under sin tjänstgöringstid vid marinflygkåren bör nämnda

personal upptagas å kårens stat och vara helt underställd karens befäl.

s. 678 Kontrollera mot PDF

678

Kungl. May.ts proposition nr 20.

Enligt vad i det föregående föreslagits, skulle marinflygkåren förläggas

till permanenta flygstationer vid Hägernäs, Karlskrona och Göteborg

med huvuddelen av karen och det väsentliga av utbildningen förlagd

till Hägernäs samt med verkstadspersonal för materielens underhåll vid

en %gdepå i Stockholm. Till Karlskrona skulle av utbildningen förlägga0

torped- och viss del av jagarflygskolan, under det att vid Göteborgs

flygstation utbildning i allmänhet endast tidvis skulle ifrågakomma.

Med hänsyn härtill, av utrymmesskäl och för att göra kommendering till

tjänstgöring vid flygvapnet eftersökt även av i Karlskrona förlagd marinpersonal

bör marinens flygkårs personal fördelas på Hägernäs och Karlskrona

flygstationer med ett vid Göteborgs flygstation ständigt förlagt

detachement samt med för flygdepån erforderlig personal i Stockholm.

Från de båda förstnämnda flygstationerna bör i mån av behov personal

därjämte lämnas till tillfälligt organiserade flygstationer, bland andra den

för kustflottan avsedda flygstationen. Den i fredstid vid marinflygkåren för

utbildning samt underhåll och vård av materielen behövliga ständigt tjänstgörande

personalen skulle sålunda komma att huvudsakligen fördelas mellan

Hägernäs och Karlskrona.

I enlighet härmed och för erhållande i möjligaste män av överensstämmelse

i organisationen av de båda flygkårerna anser jag, att marinflygkårens

ständigt tjänstgöx-ande personal lämpligen bör fördelas på kårstab

och två kompanier, nämligen

1. kompaniet förlagt till Hägernäs med ständigt detachement vid flygdepån

i Stockholm och

2. kompaniet förlagt till Karlskrona med ständigt detachement i Göteborg.

Den föreslagna organisationen framgår av nedanstående schema.

2. kompaniet

Karlskrona

flygstation

Flygdepå

i Stockholm

Chef med

kårstab

utbildning

1. kompaniet

Hägernäs

flygstation

Flygskole
utbildning
-

Göteborgs

flygstation

Tillfällig

flygstation

ej underställd

befälhavare

vid marinen

Tillfällig

flygstation

underställd

marinbefäl
havare
-

Till grund för beräknandet av personalbehovet i fredstid för båda

kompanierna äro uppgjorda fredsbesättningslistor för de olika flygstatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 20. f>79

»erna och flygdepån, vilka besättningslistor torde få tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott. I det följande angives personalbehovet för

de olika personalkategorierna enligt omförmälda besättningslistor.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande arméflygkåren,

bör den för tjänstgöring i flygstyrelsen, i kårstaben, såsom flygstationscliefer

och såsom lärare vid flygskolor in. in. ständigt erforderliga aktiva

officer sper sonalen rekryteras från flottans och kustartilleriets stam, i första

hand bland de flygutbildade officerare, som därtill visa sig särskilt lämpliga.

Kårchefen bör av enahanda skäl, som anförts i fråga om chefen för

arméflygkåren, innehava tjänstegrad såsom kommendör eller kommendörkapten

av 1. graden respektive överste eller överstelöjtnant vid kustartilleriet.

Med hänsyn till den stora omfattning, flygdepån i Stockholm

är avsedd erhålla, och enär densamma är skild från flygkårens huvuddel,

anser jag, att flygdepåchefen i Stockholm bör hava kommendörkaptens av

2. graden respektive majors tjänstegrad. De för tjänstgöring vid flygvapnet

avsedda subalternofficerarna böra, i likhet med vad beträffande de

vid arméflygkåren tjänstgörande föreslagits, å flygkårens stat uppföras såsom

löjtnanter.

Den för marinflygkåren erforderliga ständigt tjänstgörande aktiva officerspersonalen

beräknas sålunda:

Kårstaben:

1 kommendör (överste) eller kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant),

kårchef,

1 kapten, mobiliseringsofficer,

1 löjtnant, kåradjutant.

Befäl vid flygstationer ävensom lärare vid skolor och

kurser:

5 kaptener och 14 löjtnanter.

Befäl vid flygdepån i Stockholm:

1 kommendörkapten av 2. graden eller major,

1 kapten och 2 löjtnanter.

För förut omförmäld tjänstgöring

dels i flygstyrelsen:

1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden (överstelöjtnant eller major) och

2 kaptener,

och dels i marinstaben 1 kapten.

Sekundofficerare och flaggkorpraler vid marinflygkåren, vilka, på sätt

förut är sagt, böra medelst passagesystem rekryteras från flottans och

kustartilleriets stam, äro avsedda att bestrida befattningar huvudsakligen

enligt följande fördelning: stationsuppbördsmän 5, flygare 9, flygmekaniker

s. 680 Kontrollera mot PDF

680

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

19, Qvartersman 3, rustmästare 2, torpedmästare 2, radiostyrmän 3, redogörare

3 och artillerikonstapel 1.

Antalet pa olika tjanstgönngsplatser erforderlig personal av olika tjänstegrader,

som böra upptagas å kompanierna, beräknas sålunda:

i kårstaben:

1 sekundofficer av 3. graden och 1 flaggkorpral;

å fljgstationerna:

4 sekundofficerare av 2. graden, 14 sekundofficerare av 3. graden och

24 flaggkorpraler; samt

vid flygdepån i Stockholm:

1 sekundofficer av 2. graden och 2 flaggkorpraler.

För marinflygkåren behövligt ständigt tjänstgörande fast anställt manskap

bor, såsom förut nämnts, ävenledes rekryteras från flottan och kustartilleriet.

Dylikt manskap erfordras för bestridande av befattningar vid flygstationerna

huvudsakligen enligt följande fördelning: flygmekaniker 22, motorbåts- och

kraftcentralmaskinister 5, timmermän 9, vapensmeder 4, torpedhantverkare

4, radiomatroser 5 samt ekonomipersonal 11.

Denna personal upptages å kompanierna såsom 40 korpraler och högbåtsman

samt 20 yrkesutbildade meniga. Av de å flygvapnets stat upptagna

korpralerna beraknas högst 6 samtidigt vara under utbildning vid

marinens skolor.

Av civilmilitär personal erfordras 1 marinintendent av 1. graden och I

mannlakare av 1. graden för tjänstgöring i kårstaben och å flygstationerna,

varjämte, i likhet med vad som föreslagits i fråga om arméflygkåren, bland

civilmilitär personal även upptages en del av flygverkstädernas arbetsledning,

nämligen 2 verkmästare av 1. klass och 1 verkmästare av 2. klass.

Intendenten och läkaren böra kommenderas från respektive marinintendentur-

eller marinläkarkåren till viss tids tjänst vid flygkåren och därunder

upptagas å flygkårens stat samt efter slutad tjänstgöring vid flygvapnet

återgå till vederbörande civilmilitära kår. Övrig här nämnd civil
militar

personal bör upptagas å flygkårens stat och anställas medelst

kontrakt.

I likhet med vid arméflygkåren erfordras till biträde vid ledningen av

ygverkstäderna å Stockholms varv 2 flygingenjörer samt för undervisning

Vi Hägernäs 1 flygfotograf. Av denna civila personal böra flygingenjorerna

uppföras å flygstyrelsens stat och flygfotografen å stat för flygkåren.

. Övrig för verkstäderna och flygdepån i Stockholm ävensom för

reparationsverkstaden vid Hägernäs erforderlig arbetsledar- och arbetspersonal

är avsedd att i mån av behov anställas med anlitande av för

materielens underhåll m. m. avsedda medel.

For ombesörjande av förekommande expeditions- och skrivgöromål vid

flygstationerna böra såsom e.xpeditionsassistenter beräknas 3 pensionerade

sekundofficerare, vilka även böra uppföras å särskild arvodesstat för flyg

vapnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr JO.

tint

5. Sammanställning av vid marinflygkåren ständigt och tillfälligt

tjänstgörande personal.

En sammanställning av vad i det föregående anförts beträffande vid

marinflygkåren ständigt och tillfälligt tjänstgörande personal giver vid

handen följande.

Vid marinflygkåren erfordras ständigt tjänstgörande personal, enligt vad

nedanstående tablå närmare utvisar. * 1

Officerare

Sekund- officerare

och flagg- korpraler

Man-

skap

Civil-

militär

personal

Per- sonal å

arvodes- stat

Kommendör (överste)

eller kommendörkapten

av l.gr. (överstelöjtnant)

Kommendörkapten av

1. eller 2. gr. (överste-

löjtnant eller major)

Kommendörkapten av

2. gr. (major)

Kaptener

Löjtnanter

Sekundofficerare av 2. gr.

Sekundofficerare av 3. gr.

Flaggkorpraler

Korpraler

Meniga

Marinintendent av 1. gr.

Marinläkare av 1. gr.

Verkstadspersonal

Civil personal

Pensionerade

sekundofficerare

i

2

_

1

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

i

_

_

1

i

_

i

i

_

_

i

i

_

_

_

_

1

6

16

5

14

26

40

20

3

_

_

Flygingenjörer vid flyg- depån i Stockholm......

*)2

1

—

Expeditionspersonal ......

3

Tillhopa

i

i

1

10

17

5

15

27

40

20

i

i

3

3

3

*) Upptagas å flygstyrelsens stat.

Av den sålunda erforderliga personalen beräknas följande böra beordras

från kustartilleriet, nämligen 1 regementsofficer, 2 kaptener, 5 löjtnanter,

1 sekundofficer av 2. graden, 4 sekundofficerare av 3. graden, 7 flaggkorpraler,

10 korpraler och 5 meniga.

Vidare bör såsom elever för tillfällig tjänstgöring i fredstid vid marinflygkåren

beräknas följande stampersonal, nämligen:

flygare med en förutsatt utbildningstid av tre år jämte tre månaders

repeti tion sövning under fjärde eller femte året: under första året 9 officerare,

4 fiaggkorpraler och 3 korpraler, varav 2 officerare, 1 flaggkorpral

och 1 korpral från kustartilleriet, samt under vartdera av andra och tredje

åren samma antal, alltså tillhopa 27 officerare, 12 flaggkorpraler och 9

korpraler, vartill komma för genomgående av repetitionsövning under fjärde

eller femte året 9 officerare samt 7 sekundofficerare och flaggkorpraler;

flygspanare med omkring ett års utbildning och två repetitionsövningar

m en och en halv månad under tredje, fjärde eller femte året: första

opaginerad Kontrollera mot PDF

•682

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

året 6 officerare och 2 sekundofficerare, varav 2 officerare från kustartilleriet,

samt för nyssnämnda två repetitionsövningar tillsammans 12 officerare

och 4 sekundofficerare;

flygmekaniker med omkring ett års utbildning: 11 eldarekorpraler,

varav 3 från kustartilleriet; samt

kulspruteskyttar och radiomatroser med omkring sex månaders utbildning

och en repetitionsövning om en och en halv månad: 3 artilleri - och 3 radiomatroser, korpraler, samt samma antal för nämnda repetitionsövning.

Såsom elever av stammen, utom för repetitionsövningar, böra alltså beräknas:

från flottan 25 officerare, 11 sekundofficerare och flaggkorpraler

samt 20 korpraler; från kustartilleriet 8 officerare, 3 flaggkorpraler och 6

korpraler.

Såsom elever av reserven böra beräknas följande, nämligen:

flygare med omkring två års utbildning: under vartdera av första och

andra åren 7 reservofficersaspiranter eller tillsammans 14 reservofficersaspiranter

ävensom en kontingent frivilligt tjänstgörande reservfänrikar;

samt

ffj gspanare med omkring ett ars utbildning och två repetitionsövningar

om en och en halv månad vardera: 2 officerare i flottans reserv,

vartill komma för nämnda repetitionsövningar 4 sådana officerare.

Slutligen erfordras följande antal värnpliktiga i marinflygtjänst med utbildning

enligt vad därom stadgas: 14 studenter och likställda samt 188

till linjetjänst och 80 till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga..

VI. Flygvapnets krigs bered skap och övningar.

Pen snabbhet, varmed luftanfall kunna utföras, och den valfrihet i fråga

om anfallspunkt, som flygformationer med hänsyn till avsaknaden av terränghinder

äga, föranleda, att de organ, vilka äro avsedda att avvärja dylika

anfall, redan i fredstid maste innehava en hög grad av krigsberedskap.

Flygplanens stora betydelse för avvärjande av luftanfall är i det föregående

framhållen såväl i vad angår deras användning vid gränsbevakning som

beträffande själva luftanfallets direkta bekämpande. För vårt långsträckta

land med dess betydande sjögräns är det av alldeles särskild vikt, att i

första hand de för gränsbevakning och avslående av luftanfall avsedda

flygformationerna ständigt äro i stånd att utan alltför omfattande förberedelseåtgärder

fullgöra dem tillkommande uppgifter. Fördenskull måste de

för ovannämnda uppgifter avsedda flygformationerna vara så förlagda, rustade

och övade, att de utan omgång kunna ingripa, där de behövas.

Med det av kostnadsskäl begränsade antal flygformationer, som upptages

i det nu upjDgjorda förslaget till flygvapnets ordnande, och den relativt

ringa omfattning, som av samma skäl måste givas åt övningarna vid sagda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts •proposition nr 20. GH.i

vapen, i ir det av synnerlig vikt, att flygformationernas både förläggning

och övningar i fredstid så ordnas, att den ovan omförmälda höga krigsberedskapen

kan i möjligaste mån hållas. Genom den i det föregående

förutsatta förläggningen och baseringen av flygformationerna är även avsett

att så fördela dessa formationer dels invid vår sjögräns och dels i olika

landsdelar, att de utan större omflyttningar kunna utföra sina krigsuppgifter.

Beträffande övningarnas ordnande åter ställer det sig givetvis svårare att

utan ökade kostnader å varje förläggningsplats hålla det erforderliga antalet

formationer i krigsberett skick. Vid planläggningen av flygvapnets övningar,

för vilka i det följande kommer att närmare redogöras, har emellertid eftersträvats

att, så långt sig göra låter, även tillgodose sistnämnda krav.

Såsom förut nämnts, skiljer sig arméflygkårens Ting sutbildning av flygare

och flygspanare från marinflygkårens motsvarande utbildning, varför gemensam

sådan utbildning endast i viss utsträckning kan ifrågakomma, exempelvis

vid utbildning för luftstrid. Den grundläggande flygutbildningen däremot

är i huvudsak lika för de båda flygkårerna, varför gemensam utbildning härutinnan

skulle kunna anordnas. Av utrymmes- och förläggningsskäl kan emellertid

gemensam utbildning komma till stånd endast under kortare perioder

för vissa av de till flygutbildning avsedda personalkategorierna. Vid redogörelsen

för flygvapnets övningar komma därför armé- och marinflygkårernas

övningar att behandlas var för sig.

A. Arméflygkåren.

Flygare.

Den för flygutbildning vid arméflygkåren avsedda personalen utgöres, såsom

i det föregående nämnts, huvudsakligen av aktiva officerare, sekundofficerare,

fast anställt manskap samt till reservofficersaspiranter uttagna studenter

och likställda.

Förut är sagt, att till arméflygkåren bör för flygutbildning årligen

kommenderas 20 aktiva officerare. Dessa genomgå först den till Ljungbyhed

förlagda uttagningsflygskolan, vilken tager sin början i mitten av

januari och fortgår omkring 6 veckor. Vid denna skolas slut avskiljas

de 7 elever, som ej skola fortsätta sin flygutbildning, under det att de

återstående 13 omedelbart fortsätta den å samma plats anordnade flygskolan.

I mitten av juni böra dessa flygelever hava avlagt prov för privatförarcertifikat,

varefter de kommenderas till den vid Itinkaby upprättade

fortsättningsflygskolan. Vid densamma övas eleverna till förare av enskilt

spaningsflygplan och böra före denna skolas avslutande i slutet av aret

avlägga fältflygarprov (utom vinterprov, som senare avlägges).

I början av 2. året beordras flygeleverna till tjänstgöring å flygstation,

varest de kvarbliva till juni månads utgång samma år. Härunder uppövas

de till förande av spaningsflygplan i avdelning och erhålla vinterutbildning.

Under tiden från och med den 1 juli till början av augusti

Officerare.

s. 684 Kontrollera mot PDF

Sekundofficerare

och

fast anställt

manskap.

684

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

hora eleverna tjänstgöra såsom flygare för flygspanarskolan, varefter tiden

till och med repetitionsövningarnas slut i oktober användes till skjututbildning

och tillämpningsövningar.

Den 1 november kommenderas de elever, som därtill äro lämpliga, till

jagarflygskola samt övriga till verkstads- och teknisk tjänst för utbildning

till kontroll- och besiktningsofficerare. Dessa skolor och kurser fortgå till

repetitionsövningarnas slut i mitten av oktober 3. året. Under jagarflygskolan

sker fullständig utbildning i avdelningsflygning med jagare, konstfljgning

och skjutning, vaVjämte eleverna i omgångar tjänstgöra såsom

biträdande lärare vid uttagnings- och flygskolorna för 1. årets elever.

Med 3. arets repetitionsövningar i mitten av oktober är officerselevernas

fortlöpande flygutbildning avslutad och återgå de till respektive truppförband.

Härefter inkallas de i fredstid endast till en två månaders flygrepetitionsövning

antingen i slutet av 4. eller i början av 5. året efter

det år, varunder deras flygutbildning tog sin början.

Hur utbildningen avses att anordnas, framgår närmare av nedanstående

diagram.

2. året.

3. året.

4. året.

5. året.

1 *‘/i Uttagnings-Vs Flygskola

15/s Fortsättningsflygskola SI/i*

flygskola

''/i Flygstationstjänst

s0/e Flygspanar- 6/s Skjutskola och Va Ja-

garflygskola

skola tillämpningsövningar

15/io

1---

15/io Flygrep.-övning 15/ia

18/i Flygrep.-övning 15/3

alternativt

alternativt

1

Till uttagningsflygskola för fast anställt manskap kommenderas 15 man,

i vilket antal i förekommande fall jämväl ingå sekundofficerare. Denna

skola börjar å Ljungbyhed vid midsommartid och pågår omkring 6 veckor,

varefter de 5 man, som ej skola fortsätta, avskiljas. Övriga övergå till

flygskola, varpå utbildningen bedrives på ungefär samma sätt och på

samma platser, som i fråga om officerarna angivits.

Tiderna för det fast anställda manskapets skolor avses vara följande:

flygskola den 10 augusti—1. årets slut;

fortsättningsflygskola 2. årets början—den 30 juni;

flygstationstjänst den 1 juli—2. årets slut; samt

jagarflygskola för dem, som därtill lämpa sig, 3. årets början—repetitionsövningarnas

slut.

Därefter är den fortlöpande utbildningen avslutad, och eleverna återgå

till sina truppförband för att i fredstid i likhet med officerarna inkallas

till en två månaders flygrepetitionsövning antingen i slutet av 4. eller början

s. 685 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 685

av 5. året. För den, som vid tidpunkten för denna repetitionsövning avgått

ur militärtjänst, torde densamma böra göras frivillig.

Nedanstående diagram visar i övrigt gången av utbildningen.

26/6 Uttagning-''% Flygskola s1/12

1. året. 1

flygskola

Vi

Fortsättningsflygskola s%

Flygstationstjänst

31/l2

Vi

Jagarflygskola

16/l0

--1

16/io Flygrep.-övning15 /12

4. året. I--‘ i , ...

alternativt

15/i Flygrep.-övning 15/3

5. året. 1---’ '' 7

alternativt

Bland de studenter och likställda av såväl arméns som marinens värnpliktiga,

vilka önska bliva flygare och utbildas till reservfänrikar samt på

den grund vilja underkasta sig något över två års utbildning vid flygvapnet,

uttagas först 26 man, 15 för arméflygkåren och 11 för marinflygkåren.

Samtliga dessa beordras såsom elever till den uttagningsflygskola

vid Ljungbyhed, som anordnas för fast anställt manskap. Efter

omkring 6 veckor avskiljas 5 av den förra och 4 av den senare flygkårens

elever från vidare flygutbildning och återgå till annan utbildning

vid respektive flygkår.

De för utbildning såsom reservofficersaspiranter vid arméflygkåren uttagna

återstående 10 eleverna genomgå därefter flygutbildning i samma

ordning som de fast anställda flygeleverna, med undantag av att den

obligatoriska repetitionsövningen utbytes mot en två månaders frivillig

sådan övning under sommaren 4. året. Vidare anordnas reservofficerskurs

för aspiranterna vid den flygstation, där de skola tjänstgöra under 2.

årets senare del.

Utbildningens gång framgår närmare av nedanstående diagram.

1. året. I

26/e Uttagnings- 10/s

Flygskola

2. året. I

3. året. I1

4. året. !

l-

lh

----------,

flygskola

Fortsättningsflygskola 8%

- 1 11 ”

Reservofficerskurs

S1/l2

Flygstationstjänst

‘A

Jagarflygskola

16/io

1

Flygrep.-övning

1--1 - ——1----1

frivillig

Reservofficersaspiranter.

(Studenter och

likställda.)

s. 686 Kontrollera mot PDF

Officerare.

686

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Flygspanare.

År in éfly gkår en s behov av flygspanare är avsett att tillgodoses huvudsakligen

med aktiva officerare, undantagsvis även med sekundofficerare.

Spanarutbildningen av dessa officerare förlägges till en för varje år

omkring den lo april sammandragen flygspanarskola, vars övningar pågå

till repetitionsövningarnas slut i oktober samma år. Övningarna försiggå

dels vid Malmslätt och Einkaby och dels vid artilleriets skjutskolor och

vid flygstationerna samt avslutas med tillämpnings- eller fälttjänstövningar.

Under 2. året genomgå eleverna från början av februari till mitten av

mars särskild vinterskola, vilken förlägges till Norrland. I flygspanarutbildningen

ingå, såsom försvarsrevisionen även förutsatt, jämväl utbildning

i radiotelegrafering samt i luftskjutning med rörlig kulspruta ävensom

artillerieldsobservationer och fotografering m. m.

Till flygspanare utbildade officerare beordras under 3. eller 4. året

efter spanarutbildningens början till en månads tjänstgöring vid flygstation.

Tidpunkten för denna tjänstgöring bestämmes med hänsyn därtill, att utbildade

flygspanare under större delen av året äro erforderliga för tjänstens

behöriga gång vid dessa stationer.

Gången av utbildningen framgår i övrigt av nedanstående diagram.

15/4 Flygspanarskola 15/io

1. året. !-— —— ’. —— —i_t

2. året.

Vs Vinter- 10/s

-i-1-

övning

I

3. året. I
4.

året. I
-

En månads tjänstgöring vid flygstation

under 3. eller 4. året

Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga.

Utbildningen i övrigt av fast anställt manskap och värnpliktiga med ändamål

att göra dem lämpade för flygstationstjänst i förut angivna olika befattningar

är avsedd att bedrivas i huvudsak efter samma grunder, som

revisionen föreslagit, dock att utbildning till flygare av andra än de studenter

och likställda, som antagits till reservofficersaspiranter, endast

undantagsvis må äga rum, därvid fordras förbindelse att kvarstå i tjänst

till flygutbildningens avslutande.

B. Marin flygkåren.

Flygare.

Marinflygkårens behov av flygare är avsett att fyllas genom utbildning

av aktiva officerare, flaggkorpraler och fast anställt manskap samt till

reservofficersaspiranter uttagna studenter och likställda.

Till marinflygkåren skola, såsom förut omförmälts, årligen kommenderas

13 officerare för genomgående av uttagningsflygskola. Denna till Hägernäs

förlagda skola tager sin början i första hälften av januari och fortgår

omkring 6 veckor. Vid dess slut avgå de 4 elever, som ej skola fort
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

IM7

sätta flygutbildning. De återstående 9 eleverna börja omedelbart flygskola,

som pågår till mitten av juni, och efter dennas avslutande fortsättningsflygskola.

Båda dessa skolor förläggas till Hägernäs och omfatta

efter isperiodens slut jämväl utbildning med sjöflygplan. Under flygskolan

beräknas eleverna avlägga prov för privatförarcertifikat. I fortsättningsflygskolan

utbildas eleverna till förande av spaningssjöflygplan av förekommande

typer och avlägga militärflygprov.

I början av 2. året kommenderas flygeleverna till tjänstgöring å flygstation.

Denna tjänstgöring fortgår till omkring den 1 november, och

under densamma utbildas de till förande av spaningssjöflygplan i avdelning,

varjämte de tjänstgöra såsom förare vid flygspanarskolan samt vid

sam övningar med sjöstyrkor och kustfästningar.

Omkring den 1 november samma år beordras de elever, som äro därtill

lämpliga, till jagarflygskola vid Malmslätt tillsammans med eleverna

från arméflygkåren för att under tiden till omkring den 1 maj 3. året

bibringas utbildning i avdelningsflygning med jaktlandflygplan, konstflygning

och skjutning med dylikt flygplan. Chefen för marinstaben har

i avgivet yttrande förklarat sig anse, att även denna utbildning borde

försiggå vid marinflygkåren. Eu dylik anordning skulle emellertid för

denna kår medföra såväl anskaffning av jaktflygplan som anläggning av

landningsplats för djdika, varför jag anser lämpligare att anordna denna

del av flygutbildningen gemensam för båda kårerna. Efter avslutandet av

denna utbildning vidtager för marinflygkårens elever omkring den 1 maj

vid Karlskrona flygstation utbildning å jaktsjöflygplan samt torped- och

fjärrspaningssjöflygplan till omkring den 1 augusti. Under augusti, september

och oktober månader deltaga eleverna i tillämpningsövningar och

samövningar, varefter utbildningen omkring den 1 november avslutas.

De elever, som icke kommenderas till jagarskola, beordras liksom vid

arméflygkåren att genomgå kurs i flygverkstad för utbildning till kontrollocli

besiktningsofficerare.

Samtliga utbildade flygare återgå efter avslutad utbildning till respektive

flottan och kustartilleriet och inkallas under 4. eller 5. årets sommarmånader

till en tre månaders repetitionsövning.

Till belysande av utbildningens gång har upprättats följande diagram.

10/i Uttagnings- Vs Flygskola

Fortsättningsflygskola

2. året.

1—1-

7i

flygskola

Flygstationstjänst och samövningar Vn Jagar-

gemensam

l/i

flygskola och skjutskola

Vö Jagarflygskola V8 Samövning Vn

med arméflygkåren

å sjöjagare, torpedskola

Vs Flygrep. övning Vs

_____| ■■ ■ --1

1

alternativt

V8 Flygrep. övning Vil

5. året. I

alternativt

s. 688 Kontrollera mot PDF

688

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

officerare För utbildning tiH %gare kommenderas från flottan och kustartilleriet

flaggkorpraler tillsammans 11 flaggkorpraler och fast anställt manskap (korpraler), i vilket

°stälUStman- * förekommallde faU jämväl ingå sekundofficerare. Utbildningen av

skap. dessa ele\er bedrives jämsides med och i huvudsak efter samma program

som flygutbildningen av officerarna. Under uttagningsflygskolan är avsett

att avskilja 4 elever, som icke skola fortsätta flygutbildning. För

sådan utbildning återstå alltså 7 elever av dessa båda kategorier.

Gången av utbildningen framgår av ovanstående diagram.

officers'' Såsom under arméflygkårens övningar nämnts, uttagas bland studenter

a spirariter. ocl1 likställda efter avslutad uttagningsflygskola för marinflygkåren 7 man

(“arb fÖr Utbildning såsom reserv°ffi-cersaspiranter. I förut omförmälda yttrande

har chefen för marinstaben föreslagit, att utbildningen av dessa skulle helt

och hållet försiggå vid marinflygkåren. Ett genomförande av detta förslag

skulle emellertid medföra, antingen att deras utbildning måste uppskjutas

ett hälft år och antalet skol- och övningsflygplan för marinflygkåren ökas,

eller att särskild landningsplats för sistnämnda flygplan måste anläggas.''

Tillsvidare anser jag det lämpligare, att för nedbringande av kostnaderna

såväl uttagningsflygskolan från midsommar till mitten av augusti som den

därpå följande flygskolan till 1. årets slut för samtliga reservofficersaspiranter

vid flygvapnet blir gemensam. Då det emellertid är angeläget, att

resei\officersaspiranter, som tillhöra marinflygkåren, snarast möjligt varda

insatta i de förhållanden, under vilka denna kår arbetar, anser jag, att

sistnämnda aspiranter i januari 2. året böra börja reservofficerskurs

vid Hägernäs, vilken kurs bör fortgå till slutet av juni, då teoretisk

resen officersexamen avlägges, b lider de tre sista månaderna av denna

kurs bediives även utbildning å spaningssjöflygplan såsom förberedelse till

fortsättningsflygskolan, som tager sin början efter officersexamens avläggande

och fortgår till omkring den 1 september. Under 2. årets fyra sista

månader beordras reservofficersaspiranterna till flygstationstjänst och samoa

ningar med ändamål att bibringa dem kännedom om verksamheten vid

flottan och kustfästningarna.

Omkring den 1 januari 3. året överflyttas därför lämpliga aspiranter till

Malmslätt för utbildning i jagarflygskola och skjutskola tillsammans med

arméflygkårens aspiranter, för att omkring den 1 juli vid Karlskrona flygstation

börja utbildning å jaktsjöflygplan och fjärrspaningssjöflygplan, vilken utbildning

avslutas i mitten av oktober. De aspiranter, som ej uttagas till

jagar utbildning, fortsätta 3. året flygstationstjänst och samövningar till

utbildningens avslutande i oktober. Någon obligatorisk repetitionsövning

avses ej för de till fänrikar i flygvapnets reserv utnämnda aspiran terna,

men eu frivillig kurs om två månader anordnas för dem under 4. årets

sommarmånader.

Utbildningens gång framgår närmare av efterföljande diagram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

3.

4.

ål vt.

uret.

året.

året.

2ö/o Uttagning»- *% Flygskola 8l/ia

flygskola gemensam med armöflygkåren

lteservofficerskurs 30/e Fortsättningsflyg- 1 y Flygstationstjänst 31 1*2

skola (Hägernäs) oeli samövning

Jagarflygskola 30/o Jagarflygskola å sjö- 15/io

-;— ---■——^---

gemensam med armod ygkåren flygplan i Karlskrona

Flygrep. övning

2 månader,

frivillig

Filspån a re.

För marinflygkåren avses, såsom förut angivits, att utbilda flygspanare

av tre kategorier, nämligen aktiva officerare, reservofficerare och sekundofficerare

från flottan till ett årligt antal av respektive 6, 2 och 2.

Utbildningen av dessa flygspanare bör taga sin början med en förberedande

kurs i radio under november och december månader 1. året samt

januari månad 2. året. Sistnämnda år omkring den 1 februari sammandrages

flygspanarskola vid Hägernäs, vilken skola därefter pågår dels vid

nämnda flygstation och dels under samövningar med rustade sjöstyrkor

och kustfästningar till mitten av oktober månad samma år, varefter reservofficerarna

hemförlovas och övriga elever återgå till sin tjänstgöring vid flottan

och kustartilleriet. Utbildade flygspanare kommenderas till två repetitionsövningar

om minst 6 veckor vardera, förlagda under 3. 4. eller 5.

året efter den förberedande spanarutbildningens början. Denna tjänstgöring

fullgöres å de rustade flygstationerna, och tidpunkten för tjänstgöringen

bestämmes liksom vid arméflygkåren med hänsyn därtill, att ett visst antal

utbildade flygspanare särskilt under sommarmånaderna äro erforderliga för

tjänstens behöriga gång vid dessa stationer. Utbildningens gång framgår

närmare av följande diagram.

1. året.

2. äret.

3. äret.

4. äret.

5. äret.

Va Förber. ut
-

i radio Vs Flygspanarskola

15/t Samövningar

bildning

15/io

Vs 1

Va månads repetitionsövning

Vn

V»

två gånger under loppet av

Vp

V*

3., 4. eller 5. året

Va

i

Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga.

Vid marinflygkåren för speciell utbildning avsett fast anställt manskap,

nämligen 11 flygmekaniker samt 6 kulspruteskyttar och radiomatroser, utbildas

årligen jämsides med flygspanarskolan. Flygmekanikerna börja sin

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 2120 23 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

090

Kurir]l. May.ts proposition nr 20.

utbildning vid Hägernäs omkring den 1 november och avsluta densamma

påföljande år omkring den 1 oktober. I den män dessa elever förvärva

kännedom om motormaterielen, beordras de mot slutet av utbildningstiden

till flygstationerna för praktisk tjänstgöring. Efter slutad utbildning återgå

dessa elever till respektive flottan och kustartilleriet med undantag av

omkring 6 per år, vilka äro avsedda att ingå bland de vid marinflygkåren

ständigt tjänstgörande flygmekanikerna av korprals grad.

Kulspruteskyttar och radiomanskap äro avsedda för bemanning av torpedoch

fjärrspaningssjöflygplan samt utbildas dels vid flygspanarskolan och

dels vid skjut- och torpedflygskolan i Karlskrona under en sammanlagd

tid av omkring 6 månader samt dessutom genom en repetitionsövning.

De värnpliktigas utbildning är avsedd att bedrivas i huvudsak efter de

grunder, försvarsrevisionen angivit, med tjänstgöring i en följd, omfattande

under november och december förberedande militärutbildning samt därefter

fackutbildning och praktisk tjänstgöring vid flygstationer och flygverkstäder.

VII. Flygvapnets kostnader.

A. Årliga kostnader.

Då försvarsrevisionen förutsatt, att arméns och marinens flygväsenden

skulle ingå i respektive lånt- och sjöförsvaret, hava också de av revisionen

beräknade kostnaderna för flygvapnet inräknats i kostnaderna för lånt- och

sjöförsvaret.

Härvid har revisionen för arméns flygkår särskilt angivit följande kostnader:
-

Flygvapnets och flygkårens stat .......

............................. kr.

373,680: —

Flygtruppernas reservfänrikar ..............

............................. »

34,080: -

Flygövningar .......................................

.......................... »

964,800: -

Underhåll av flygmateriel ..................

.......................... »

1,129,500: -

Summa kronor

2,502,060: —

För marinens flygväsende har revisionen, med hänsyn därtill att den

för marinens flygväsende avsedda personalen upptagits å flottans och kustartilleriets

personalstater, endast beräknat följande kostnader:

Flygväsendets reservpersonal ............

............................. kr.

59,441: -

Flygövningar.......................................

................................. »

537,880: -

Underhåll av flygmateriel .................

................................. »

800,000: —

Summa kronor

1,397,321: —

De årliga kostnaderna för de värnpliktigas avlöning m. in., för resestipendier,

för skrivmaterialier och expenser, för mathållning och beklädnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 20,

dill

m. in., för bränsle, lyse, vatten in. in., för vapen och ammunition, för

flygstationer, byggnader m. in., för sjuk- och veterinärvård samt för extra

utgifter i vad desamma berörde arméns flygkår .och marinens flygväsende,

hade revisionen inräknat i motsvarande kostnader för armén respektive

marinen. Av utredning, som jag låtit verkställa, framgår emellertid, att

samtliga årliga kostnader för den av försvar srevisionen föreslagna organisationen

av flygvapnet skulle komma att uppgå till omkring 4.5 miljoner

kronor.

För den ifrågasatta gemensamma teknisk-ekonomiska ledningen av flygvapnet

har revisionen icke uppgjort några särskilda kostnadsberäkningar.

Vid beräknandet av kostnaderna för flygvapnet, sådant det av mig föreslagits

att organiseras, hava de i det föregående under lantförsvaret och

sjöförsvaret tillämpade allmänna beräkningsgrunderna i allmänhet blivit

följda. I enlighet med vad tidigare (sid. 660) anförts, hava anslagen till flygvapnet

ansetts böra sammanföras till 13 särskilda anslag. Dessa anslag

avse jämväl sådana kostnader, som av revisionen upptagits i motsvarande

anslag under lånt- och sjöförsvaret, varför någon direkt jämförelse mellan

de i det följande beräknade årliga kostnaderna för flygvapnet och de av

revisionen beräknade icke kan göras.

Utav de uppgjorda beräkningarna av flygvapnets årliga kostnader (Bil.

2) framgår, att anslagen till rese- och traktamentspenningar, flyttningserrättning,

semester åt vid flygvapnet anställda arbetare samt till extra utgifter

beräknats och uppförts för hela flygvapnet, under det att övriga

anslag beräknats särskilt för vardera flygkåren och i vissa fall även för

flygstyrelsen. Med hänsyn till det olika sätt, varpå armé- och marinflygkårerna

äro avsedda att organiseras och utbildas, torde de anslag,

vilkas storlek för respektive kår icke direkt framgår av antalet tjänstgöringsdagar

för kåren, vid staternas fastställande böra fördelas mellan

de båda kårerna på det sätt, varpå de beräknats. Förutom anslagen till

resestipendier, till skrivmaterialier och expenser samt bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt gäller detta särskilt anslagen till flygövningar, till

flygmateriel, till vapen och ammunition samt till flygstationer, byggnader,

övningsfält och skjutbanor.

Förutnämnda för hela flygvapnet beräknade anslag, vilka böra disponeras

enligt flygstyrelsens bestämmande, uppgå till:

för rese- och traktamentspenningar....................................... kr. 35,000: —

» flyttningsersättning ............................................................ » 20,000: —

» semester åt vid flygvapnet anställda arbetare ............ » 6,000: —

» extra utgifter .................................................................. » 50,000: —

Summa kronor 111,000

I det följande lämnas eu kortfattad översikt över de anslagsbelopp,

vilka beräknats erforderliga för flygstyrelsen, arméflygkåren och marinflygkåren.

Beträffande beräkningsgrunderna för de olika anslagen, hänvisas

s. 692 Kontrollera mot PDF

692

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

till ovannämnda bilagor och i de fall, som däri angivas, till särskilda uppgifter,

vilka torde få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott.

1. Flygstyrelsen.

Staten för flygstyrelsen är beräknad under förutsättning att avlöningarna

till militär och civilmilitär personal utgå enligt den av 1921 års riksdag

beslutade löneregleringen för arméns och marinens personal samt till civil

personal enligt för civilförvaltningen gällande lönebestämmelser. Flygstyrelsens

stat beräknas sålunda uppgå till 143,584 kronor.

För anskaffning, förnyelse och underhåll av materialprovningsmaskiner

in. m. samt för utförande av ifrågakommande försök och provningar beräknas

erforderligt att till fly g styrelsens disposition å anslaget till flygmateriel

upptaga ett belopp av 50,000 kronor.

Flygstyrelsens andel i övriga anslag beräknas sålunda:

Skrivmaterialier och expenser m. m........................................... kr. 5,000: —

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m................... » 5,000: —

De sålunda beräknade årliga kostnaderna för flygstyrelsen uppgå till ett

sammanlagt belopp av i runt tal 203,000 kronor.

2. Arméflygkåren.

Armé flygkår ens stat är beräknad efter samma grunder som arméns truppförbands

stater och upptager en kostnad av 517,750 kronor, vari även

ingå arvoden till köksf örestån dåre, maskinist, eldare, kokerskor m. fl. med

6,000 kronor.

Då rekrytering endast ifrågakommer för arméflygkåren, är hela anslaget

för rekryteringskostnader, vilket beräknats till 5,000 kronor, avsett för

sagda kår.

Anslaget för flygvapnets reservpersonal är för arméflygkåren beräknat för

årlig anställning av 10 reservfänrikar med dem tillkommande ekiperingshjälp

och gratifikation samt avlöning m. m. under frivillig repetitionsövning

och har upptagits till 22,940 kronor.

För arméflygkåren beräknas anslaget till de värnpliktigas avlöning och

färder m. m. med hänsyn till antalet värnpliktiga och deras tjänstgöringsdagar

till 62,000 kronor. Häri ingår även avlöningstillägg för 10 reservofficersaspiranter

med 4,410 kronor.

Övriga av antalet värnpliktiga och fast anställt manskap samt deras

tjänstgöringsdagar beroende anslag äro, vad beträffar arméflygkåren, be
-

räknade sålunda:

Mathållning och furagering samt förplägnadsutredning...... kr. 137,180: —

Beklädnads- och munderingsuirustning samt kasernutredning » 88,290: —

Sjuk- och veterinärvård ...................................................... » 12,500:-—

s. 693 Kontrollera mot PDF

693

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Med den omfattning, flygövningarna, enligt vad i det föregående angivits,

äro avsedda att erhålla, beräknas, på sätt framgår av särskilt verkställd

utredning, arméflygkårens övningar kräva följande årliga kostnader,

nämligen

driftkostnader för i bruk varande flygplan

..... kr.

693,420

—

motorprovning................................................................

»

70,000

—-

övningar med fältformationer ......................................

»

60,000

—

bildriftkostnader..............................................................

»

12,000

—

tillämpningsövningar ....................................................

60,000

—

extra flygavlöning för flygare och flygspanare .........

..... »

390,000

—

Avrundat summa

kronor

1,285,000

—

Beträffande den extra flygavlöningen anser jag mig böra särskilt framhålla

dess stora betydelse för att tillförsäkra flygvapnet tillräckligt antal

flygare och flygspanare. I avvaktan på närmare utredning beträffande

storleken av denna avlöning, har räknats med att densamma kommer att

utgå i graderad skala med i medeltal 6 kronor per flygare och dag, d. v. s.

180 kronor per månad.

Anslaget till flygmateriel har beräknats med hänsyn till att medel erfordras

dels för materielens underhåll och dels för förnyelse av försliten

materiel. Kostnaderna härför hava, såsom av särskild utredning framgår,

beräknats sålunda:

underhåll och förnyelse av flygplan .......................

kr.

1,249,870

—

underhåll av reservmotorer ................................................

»

66,300

—

underhåll och förnyelse av övrig flygmateriel..................

»

206,000

—

underhåll och förnyelse av bil- och motorcykelmateriel

»

26,000

—

frakter och oförutsedda utgifter..........................................

»

50,000

—

Avrundat summa kronor

1,598,000

—

Storleken av på arméflygkåren belöpande del av övriga, utav antalet

tjänstgöringsdagar icke direkt beroende anslag beräknas

sålunda:

Resestipendier ........................................................................

... kr.

4,000: —

Skrivmaterialier och expenser m. m.....................................

• • »

5,000: —

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. in............

40,000: —

Vapen och ammunition ...........................................................

»

90,000: —

Fly g stationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor ........

»

45,000: —

De årliga kostnaderna för arméflygkåren uppgå alltså enligt ovanstående

beräkningar till i avrundat tal sammanlagt 3,912,000 kronor.

3. Marinflygkäreu.

I stat för mar in flygkår en upptagna kostnader beräknas till 416,770 kronor.

Enär yrkesutbildat fast anställt manskap vid marinflygkåren är avsett att

bestrida sådana befattningar, för vilka vid arméflygkåren personal upptagits

å arvodesstat, ingå i nämnda belopp för arvoden endast 500 kronor.

s. 694 Kontrollera mot PDF

694

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Föi maiinflj gkåren beräknas anslaget till flygvapnets reservpersonal till

28,023 kronor. I detta anslag ingå kostnader för ekiperingshjälp, livränta

och gratifikation samt avlöning in. in. under utbildning ocli repetitionsövning

för dels 2 fänrikar i flottans reserv och dels 7 reservfänrikar vid

flygvapnet.

Av anslaget till de värnpliktigas avlöning och färder in. in. beräknas

efter antalet värnpliktiga och deras tjänstgöringsdagar för marinflygkåreu

50,,-000 kronor, varav avlöningstillägg för reservofficersaspiranter 3,087

kronor.

Med ledning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast

anställt manskap beräknas marinflygkårens andelar i följande anslag sålunda

:

Mathållning och förplägnadsutredning................................... kr. 105,473:_

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernutredning » 63,284: —

Sjukvård .................................................................................. » 9*500: —

Kostnaderna för marinflygkårens övningar beräknas, såsom av särskild

utredning framgår, på följande sätt:

driftkostnader för i bruk varande flygplan ...................... kr. 345,930:_

motorprovning......................................................................... ,.> 5 I 4)00: -

flygstationerna......................................................................... 100,000: —

driftkostnader för motorbåtar och motorcyklar.................. » 12,000: _

tillämpningsövningar .............................................................. » 63 000:_

extra flygavlöning för flygare och flygspanare ................ » 295,000: —

Avrundat summa kronor 867,000

I likhet med för arméflygkåren beräknas anslaget för flyginateriel dels

för materielens underhåll och dels för förnyelse av försliten materiel.

Såsom av verkställd utredning närmare framgår, utgöra kostnaderna härför

följande:

underhåll och förnyelse av flygplan ................

underhåll av reservmotorer .............................

underhåll och förnyelse av övrig flyginateriel

underhåll av brevduveväsendet ......................

frakter och oförutsedda utgifter.....................

kr.

»

»

»

1,091,400

40,000

170,800

5,000

27,000

Avrundat summa kronor 1,334,000

Uta\ övriga, av antalet tjänstgöringsdagar ej direkt beroende anslag

beräknas för marinflygkåreu erfordras följande belopp:

Resestipendier ....................................................................... ]ir 3 000:_

Skrivmaterialier och expenser in. in........................ » 5,000:_

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. in.......... » 30,000:_

Vapen och ammunition........................................................ » 60 000:_

Flygstationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor ...... * 35,000:_

s. 695 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 695

Av anslaget till flygstationer in. m. beräknas 5,000 kronor erforderliga

för underhåll av det till logementsfartyg vid Hägernäs avsedda iildre

1. klass pansarskeppet.

De årliga kostnaderna för marinflygkåren uppgå sålunda enligt de ovan

gjorda beräkningarna till i avrundat tal sammanlagt 3,007,000 krono1).

4. Sammanfattning.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså de årliga kostnaderna

för flygvapnet efter organisationens fullständiga genomförande

uppgå till:

Gemensamma anslag

Flygstyrelsen .......................

Arméflygkåren.......................

Marinflygkåren........................

härifrån avgå för beräknade

..................................... kr. 111,000: —

'' ......................................... » 203,000: —

........................................ » 3,912,000: -

........................ » 3,007,000: —

Summa kr. 7,233,000: —

vakanser m. m................... »_34,000:

Summa i avrundat tal kronor 7,200,000: —

Såsom framgår av i bil. 2 utförda beräkningar, fördela sig dessa kostnader

å följande särskilda anslag med nedan angivna belopp:

Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m............. kr.

De värnpliktigas avlöning och färder m. m...................

Resestipendier....................................................................... *

Skrivmaterialier och expenser m. m............................... *

Mathållning och furagering samt förplägnadsutredning »

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernutredning

..........................................................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m......

Flygövningar..................................................................... *

Fly gm åt er iel........................................................................ >!

Vapen och ammunition ..................................................... *

Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor............ »

Sjuk- och veterinärvård ................................................... *

Extra utgifter .............................................. *

Summa kronor

1,160,000: —

112,000: —

7,000: —

15,000: —

243,000: —

152,000: —

75,000: —

2,152,000: —

2,982,000: —

150,000: —

80,000: —

22,000: —

50,000: -

7,200,000: —

Dessa anslag torde böra uppföras under en särskild avdelning IV, »Flygvapnet»,

å fjärde huvudtiteln med särskilda av Kungl. Maj:t fastställda

stater för de anslag, som, enligt vad ovan sagts, böra fördelas mellan

flygstyrelsen, arméflygkåren och marinflygkåren.

s. 696 Kontrollera mot PDF

696

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

B, Engångskostnader.

Försvarare visionen har under lantförsvarets respektive sjöförsvarets engångskostnader

upptagit för byggnader och materielanskaffning för arméns

dygkår (1,319,000 + 6,133,000 =) 7,452,000 kronor och för marinens

lagväsende (558,500 + 4,211,500=) 4,770,000 kronor eller tillsammans

omkring 12,222,000 kronor. Då det för arméflygkårens byggnader avsedda

beloppet, 1,319,000 kronor, ansetts kunna bestridas med för andra

ändamål avsedda men hittills icke använda medel, skulle det för flyo--

vasendets engångskostnader erforderliga beloppet uppgå till 10 903 000

kronor.

Den ökning av flygvapnet, utöver vad revisionen ifrågasatt, som innefattas

i det nu uppgjorda förslaget till ett fristående flygvapen, föranleder, med

hänsyn till det för närvarande förefintliga ringa antalet land- och sjöflygplan och

då det av revisionen såsom tillgång upptagna motorlagret delvis blivit förbrukat,

att avhjälpandet av bristerna i flygmaterielen kräver betydande

kostnader. Då jag anser det vara synnerligen angeläget, att de för försvaret

viktigaste flygformationerna snarast anskaffas, har jag upptagit

de för nämnda anskaffning behövliga medlen bland engångskostnaderna

vilka därigenom uppgå till avsevärt större belopp, än revisionen i sådant

avseende beräknat.

Den sålunda föreslagna (ökade anskaffningen av flygmateriel medför i

sm ordning behov av större utrymmen för denna materiel s förvaring och

förbättrade anordningar för dess underhåll. Detta jämte behovet av ökade

forläggnmgsmöjligheter och flera flygstationer för den i förhållande till revisionens

förslag till numerären ökade personalen vid flygvapnet leder

ävenledes till större kostnader för byggnader med tillhörande inventarier,

än vad revisionen förutsatt.

\nl beräknandet av engångskostnaderna har jag icke upptagit några

kostnader för den föreslagna flygstyrelsen. Denna beräknas nämligen

kunna inrymmas i förut befintliga lokaler och få sig tilldelad redan

förefintlig inredning. I avvaktan på lösningen av frågan om inrättandet

av ett aerodynamiskt laboratorium vid tekniska högskolan har jag här ej

heller upptagit några kostnader för ett dylikt.

köi flygindustriens krigsmobilisering beräknas ej heller något belopp

bland engångskostnaderna. Det föreliggande organisationsförslaget förutsätter

nämligen anlitandet av privatindustrien för tillverkning av större

delen av den till nyanskaffning föreslagna flygmaterielen. Vid sådant förhållande

synes det icke nödvändigt att nu beräkna medel för mobiliseringsförberedelser.

Skulle emellertid efter fullständigt genomförande av flygvapnet

organisation visa sig erforderligt att härutinnan vidtaga åtgärder,

bör frågan då upptagas till behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(ii IT

1. Arméflygkåren.

Byggnader och övningsfält.

I det föregående liar redogjorts för den planerade förläggningen av arméflygkårens

skolor och detachement. I huvudsak hava härutinnan försvarsrevisionens

förslag blivit följda med de ändringar, som betingas av

den nu föreslagna utökningen av kåren och vilka innebära, att Lj ungby - hed och Boden avses permanent belagda med flygtrupp samt att Binkaby

och Östersund föreslås såsom nya förläggningsplatser.

Försvarsrevisionen har för flygkårens förläggning och övningar vid Malmslätt,

Hästholmen, Ljungbyhed och Boden ansett vissa nybyggnader m. m.

å nämnda platser erforderliga samt beräknat kostnaderna härför till

för arbetena å Malmslätt...........

..... kr. 970,000: —

» » vid Hästholmen ...

..... » 147,000: —

på Ljungbyhed......

50,000: —

» »i Boden ..................

..... * 152,000: —

Summa

kronor 1,319,000: —

För den av mig föreslagna förläggningen av arméflygkåren till nämnda

platser erfordras i huvudsak samma byggnader och anordningar som enligt

revisionens berörda förslag. Enär på grund av ändrad förläggning

och personalens utökning en del avvikelser äro nödvändiga, angivas i det

följande kostnaderna för de anläggningar, som av mig anses behövliga å

omförmälda platser. Såsom härvid kommer att framgå, äro slutsummorna

med undantag för Ljungbyhed desamma, som av revisionen upptagits.

Kostnaderna för ordnandet av flygkårens förläggning å Malmslätt hava

beräknats sålunda:

Flyttning av två manskapsbaracker från Hultsfred med

omboning och inredning ..............................................

kr.

80,000

—

Omboning av två officersbostäder......................................

»

25,000

—

Restaurering av I. 5:s -underofficersmäss och omändring

till bostäder ..................................................................

>y

40,000

Gymnastikhus ....................................................................

»

60,000

—

Takt- och arrestbyggnad...................................................

»

60,000

—

Vinterstall för 12 hästar.....................................................

»

30,000

—

Brandstation.........................................................................

»

20,000

—

Skolbyggnad ..........................................................................

»

130,000

—

Hangarer................................................................................

»

210,000

—

Förråd för nedmonterade flygplan (fyra lägerhyddor i in- fanterilägret) ...................................................................

»

40,000

_

Uppvärmningsbar reparationshangar ................................

»

60,000

—

Monteringshall ...................................................................

90,000

—

Byggnader

i. m. å Malmslätt.

s. 698 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 20,

Byggnader

m. m. vid Hästholmen.

Byggnader

in. m. i Boden

Byggnader

m. m. vid

Ljungbyhed.

Byggnader

m. m. vid

Rinkaby.

698

Bensinlagringsanläggningar ............

................................ kr.

15,000: —

Avträden och stängsel......................

. . ............. »

50,000: —

Oförutsedda utgifter .........................

.................................. »

60,000: —

Summa kronor

970,000: —

För anordningarna vid Hästholmen hava beräknats följande kostnader:

Markinköp.........................................................................

........ kr

10,000

—

Flyttning av en manskapsbarack från Malmslätt.........

........ »

20,000

—

Barack för officerare, lektionsrum och mässlokal .......

»

30,000

—

Hangarer.............................................................................

....... »

54,000

—

Flyttning av mathall och kök från Malmslätt ............

........ »

20,000

—

Ben sinlagringsanläggning..................................................

»

5,000

—

Oförutsedda utgifter ......................................................

....... »

8,000

—

Summa

kronor

147,000

—

Kostnaderna för erforderliga anordningar i Boden hava beräknats sålunda:

Hangarer............................................................................... kr. 60,000: —

Expeditionsbyggnad, innehållande expeditionslokal, dagoffi
-

cersrum, omklädningsrum och vaktlokal .

....................... »

45,000

—

Garage (uppvärmbart) ......................................

........................ »

15,000

—

Bensinlagringsanläggning...................................

....................... »

5,000

—

Planering av flygfält........................................

............... »

20,000

—

Oförutsedda utgifter .........................................

........................ »

7,000

—

Summa kronor

152,000

—

För inlösen av å Ljungbyhed befintliga hangarer har revisionen beräknat

en kostnad av 50,000 kronor. På grund av den permanenta förläggning

av flygtrupp, som enligt den av mig föreslagna organisationen

är avsedd äga rum därstädes, erfordras dels större hangarutrymme, dels

ock vinterbonande och inredande av å platsen befintliga lokaler. De härför

beräknade kostnaderna uppgå till följande belopp:

Inlösande av förut Thulinverken tillhöriga hangarer och verkstadsbyggnader

med tygexpedition och bensinanläggning kr. 50,000: —

Nya hangarer .............................................................''.............. » 63,000: —

Inredning av baracker och bostäder, mäss in. fl. lokaler... » 30,000: —

Oförutsedda utgifter..................................................................... » 7,000: —

Summa kronor 150,000: —

A den nya förläggningsplatsen vid Binkaby erfordras hangarer och omboning

av befintliga baracker m. m. Kostnaderna härför beräknas enligt

följande:

Hangarer.................................................

................................ kr.

135,000: -

Omboning av baracker in. in..............

25,000:

Bensinlagringsanläggning......................

................................. »

5,000: —

Oförutsedda utgifter ...........................

................................. »

5,000: —

Summa kronor

170,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj:ts proposition ur 20.

(ii »It

Slutligen erfordras för förläggningen till Östersund följande byggnader

in. m. till nedan angivna kostnader, nämligen:

Markinköp................................................................................. kr

Planering .............................................................................. *

Vägar........................................................................................... *

Hangarer................................................................................. *

Slipanordning............................................................................ *

Flyttning av lägerhydda från Sollefteå (förråd och verkstad) »

Inredning av nämnda hydda ................................................. s

Båthus.....................................................................................

Garage (uppvärmbart) ............................................................ *

Expeditionsbyggnad, innehållande expeditionslokal, dagofficersrum,

omklädningsrum, lektion srum och vaktlokal »

Avträden och stängsel............................................................... »

Oförutsedda utgifter ....................................... 8

Summa kronor

4,000: —

2,000: —

500: —

72,000: —

20,000: - 20,000: —

10,000: —

5,000: —

1 5,000: —

45,000

7,500

0,000

210,000

Byggnader

in. m. vid

Östersund.

Byggnadskostnaderna för arméflygkåren beräknas sålunda uppgå till

för ordnande av förläggningen å Malmslätt...................... kr. 970,000

......... » 147,000

.......... » 152,000

.......... » 150,000

.......... » 170,000

......... » 210,000

vid Hästholmen

i Boden .........

å Ljungbyhed ..

vid Rinkaby .....

i Östersund........

Summa kronor 1,799,000

Dessa kostnader torde, såsom jag i annat sammanhang (sid. 341) omförmält,

böra bestridas genom att taga i anspråk medel reserverade för

sådana byggnadsföretag, som genom den av mig föreslagna arméorganisationen

bliva obehövliga. Några särskilda medel för bestridande av ifrågavarande

byggnadsföretag behöva alltså icke här beräknas.

Materielanskaffning.

Försvarsrevisionens förslag till materielanskaffning för arméns flygkår

upptager 0,133,000 kronor.

Kostnaderna för materielanskaffning för arméflygkåren hava av mig i

stort sett beräknats sålunda:

Flygplan med motorer ................................................ kr.

Reservmotorer för krigsflygplau.............................. »

Övrig flygmateriel:

Utrustning och bestyckning av krigsflygplau......... »

Ammunitionsutredningar till krigsflygplan ........ »

Inventarier och utredning till flygstationerna

och flygformationerna samt reservdelar in. in. »

Summa kronor

0,57 3,000: —

100,000: —

1,322,000: —

257,300: -

804,000: —

9,116,300: —

s. 700 Kontrollera mot PDF

Byggnader

m. m. vid

Hägernäs

700 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

För de grunder, enligt vilka ovanstående kostnader beräknats, torde redogörelse

få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Engångskostnaderna för arméflygkåren böra sålunda beräknas till kronor

9,116,300.

2. Marinflygkåreu.

Flykta tion er och byggnader in. in.

I det föregående har närmare redogjorts för huru förläggning och baseling

av marinflygkårens formationer äro avsedda att vid den föreslagna organisationens

genomförande verkställas ävensom på vad sätt nämnda formationers

flygmateriel bör underhållas.

I anslutning till vad sålunda föreslagits, erfordras nybyggnadsarbeten

för följande ändamål:

1. Uppförande av flygskjul och mindre verkstadsbyggnad in. m. vid Hägernäs

flygstation;

-■ Uppförande av flygskjul med slip vid Karlskrona flygstation;

o. Uppförande av flygskjul vid Göteborgs flygstation;

4. Uppförande av flygskjul med slip vid Gustaf sviks flygstation;

5. Uppförande av flygskjul med slip vid Luleå flygstation;

6. Anordnande av slip för sjöflygplan m. m. vid Gotlands flygstation;

7. Uppförande av flygskjul, utvidgning av verkstäder och ny monterings
hall

m. m. vid flygdepån i Stockholm;

8. Iordningställande av flygdepåfartyg för kustflottan.

Försvarsrevisionens förslag omfattade byggnadsarbeten för en permanent

flygstation å Rindön, varjämte skulle anordnas en för vinterflygskola avsedd

flysståtion vid Hägernäs, vilken bleve nödvändig att iordningställa i

samband med flygstationens förläggning å Kindön på grund av de mindre

goda isföihallandena a sistnämnda plats. Kostnaderna för anordnandet

av förläggningen å Kindön beräknades av revisionen till 450,000 kronor

och vid Hägernäs såsom vinterstation till 48,500 kronor. Vid tiden för

dessa kostnadsberäkningars uppgörande hade emellertid, såsom i annat

sammanhang nämnts, markundersökningar å platsen för Kindöstationen ej

avslutats, varför i revisionens beräkningar icke ingå de till omkring 300,000

kronor uppskattade kostnaderna för grusspettning å nämnda plats.

Av följande tablå framgå kostnaderna för flygstationens förläggning

till respektive Hägernäs och Kindön med den omfattning, byggnader in. in.

måste givas för genomförande av den av mig föreslagna organisationen av

flygvapnet.

Jämförelse mellan kostnaderna för flygstationer:

a) Huvudstation å Kindö med vinterstation vid Hägernäs.

b) Komplett station vid Hägernäs.

s. 701 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

701

a) Rlndö

b; Hägernäa

Kronor

Kronor

300 000

_i

300 000

30 000

_I

30 000

6 000

_

16 000

61 500

-i

61500 —

8 000

-

489 500

489 500 | —

_

20 000 —

12 000

—

27 000

_

27 0001—

6 000

—

640 000

—

6 000 |—| 650 000

—j

4 000

_

10 000

—

l

76 500

—

j ;

I

7 000

—

1500

—

i

4 000

—

103 000

—

1 i ■

—

1 043 000

—

— — I 650 000

—1

''

650 000

—

1

393 000

-

1

13 500

1-

I

—

406 500

1

| —

i 1 !

1. ^

Extra kostnader för erhållande av säker

byggnadsgrund ..................................

M arkinköp .........................................

Planering, vägar, inhägnad.....................

Strandskoning, cementering, slipar m. m.

Brygga ...............................................

Flygskjul, verkstad, förråd, bensin- och

oljeförråd ..........................................

Bostad för uppbördsman m. nr..............

Vaktstuga med platsexpedition...............

Vatten och avlopp; belysning och värmeledning

.............................................

Ammunitionsskj ul .................................

Vinterstation vid Hägernäs:

Planering, vägar, inhägnad...............

Strandskoning, cementbanor, slipar ...

Flygskjul .......................................

Verkstadsskjul och värmecentral ......

Skjul för bensin och olja ...............

Vatten, avlopp, belyaningsanläggning ...

Summa kronor

Skillnad kronor > —

Härtill kommer merkostnad för inventarier I

för Hägernäs vinterstation............

Vid Hägernäs erfordras för förläggning av viss del av flygstationens

bemanning ett logementsfartyg, vartill avses ett äldre 1. klass pansarskepp,

för vars iordningställande beräknas kunna tagas i anspråk för annat

ändamål beviljade medel.

Då jag i det föregående förordat flygstationens anordnande vid Hägernäs,

upptages alltså för sådant ändamål bland engångskostnaderna ett belopp

av 650,000 kronor.

Försvarare visionen bar icke räknat med några nybyggnader vid Karlskrona

flygstation.

Såsom jag i det föregående anfört, är det avsett att till Karlskrona

flygstation förlägga sjöjagar- och torpedflygskolorna. Dels härför och

dels för beredande av plats för mobiliseringsmaterielen och för dess fördelning

med hänsyn till krigsberedskapen måste i Karlskrona uppföras ett

flygskjul med slip m. m. samt iordningställas plats för tälthangar för eventuellt

uppställande av ytterligare flygmateriel. Några byggnader för förläggning

av personalen erfordras däremot ej, enär härför avses att användas

förut befintligt kasern utrymme m. m.

Byggnadskostnaderna för de planerade anläggningarna ställa sig sålunda:

Byggnader

m. rrv. vid

Karlskrona

flygstation.

s. 702 Kontrollera mot PDF

702

Kung}. Maj:ts proposition nr 20.

Byggnader

m. m. vid

Göteborgs

flyg station.

Byggnader

m. m. för

tillfälliga

fly g stationer.

Planering och vägar .......................................................

..... kr. 13,000

—

Slipar, cementplaner, strandskoning .............................

..... » 32,000

—

Flygskjul, värmecentral, förråd .................................

..... » 158,700

—

Expedition in. in.....................................................

..... » 1,500

—

Vatten-, avlopps-, belysnings- och värmeledning.........

..... » 8,000

Ammunitionsskjul............................................................

..... » 1,800

—

Summa

kronor 215,000

—

Icke heller för Göteborgs flygstation har försvarsrevisionen avsett några

nybyggnader.

Då de nuvarande anordningarna för flygmaterielens förvaring å Göteborgs

flygstation äro synnerligen bristfälliga, anser jag det nödvändigt, att

åtgärder vidtagas för att möjliggöra förvarande där av viss mobiliseringsAygmateriel

och förläggande dit av vissa flygövningar. Då jag beräknar

att vid mobilisering till västkusten av större antal flygformationer än det

under normala förhållanden dit förlagda kunna utnyttja flygstationen vid

Göteborgs stads flyghamn vid Torslanda, anser jag möjligt att begränsa

nybyggnaderna till denna flygstation till huvudsakligen ett flygskjul. För

förläggning av flygpersonalen in. m. beräknas tagas i anspråk å Nya Varvet

befintliga utrymmen.

I anslutning härtill hava kostnaderna för anläggningar vid Göteborgs

flygstation beräknats sålunda : I

Planering..........................................................

...................... kr. 2,000

—

Cementplaner och slipar.................................

....................... * 21,000

—

Flygskjul med verkstad och förråd................

...................... » 151,700

—

Expedition m. in.............................................

....................... » 1,500

—

Vatten-, avlopps- och belysningsledningar....

....................... » 6,000

—

Ammunitionsskjul ............................................

O

O

CO

rH

—

Summa kronor 184,000

—

I syfte att underlätta upprättandet av tillfälliga flygstationer vid Gustafsvik,

Umeå och Fårösund har försvarsrevisionen för planeringar, transportbanor,

slip och strandskoning upptagit 20,000 kronor för vardera av dessa

platser.

Såsom jag i det föregående framhållit, böra de tillfälliga flygstationerna

inom omförmälda kustområden redan i fredstid iordningställas i större

omfattning, iin vad revisionen avsett. Härvid beräknas icke några byggnader

behöva uppföras för personalens förläggning, enär densamma torde

kunna inkvarteras antingen i å respektive platser befintliga kasernbyggnader

eller å vid mobilisering förhyrt logementsfartyg. Kostnaderna för den av

mig avsedda utbyggnaden av de tillfälliga flygstationerna beräknas sålunda:

s. 703 Kontrollera mot PDF

Kvngl. Maj-Jts proposition nr ''JO.

703

.— ------------

Gustafsvlk

Luleå

Gotland

kr.

kr.

kr.

Planering och inhägnad in. ...................................

| Cementering, slip, brygga in. in..............................

Flygskjul, värmeeentral och förråd ..........................

Vatten-, avlopps- och belysningsledningar ni. in..........

i Aminunitionssk.iul ...................................................

14 000

21500

103 800

6 500

1 200

—

12 800

19 200

51600

3 200

1200

—

8 300

15 700

5 100

2 200

1200

—

Kronor

147 000

—

88 000

32 500

_

Avp''år för redan disponibla medel..............................

55 000

—

—

—

13 000

—

Erforderliga medel summa kronor

92 000

—

88 000

—

19 500

Fördelarna av att för underhåll av marinflygkårens flygmateriel kunna

utnyttja nuvarande flygverkstiiderna och flygdepån i Stockholm samt att

för underhåll och förvaring av till nämnda materiel hörande radio, artilleri,

torpeder, instrument m. in. kunna anlita flottans varvs specialverkstäder

synas mig så avsevärda, att nämnda verkstäder och flygdepå fortfarande

böra i största möjliga utsträckning användas härför. Med hänsyn till flygmaterielens

föreslagna utökning är det emellertid ofrånkomligt att här göra

en del till- och nybyggnader för att på ett ekonomiskt och betryggande

sätt kunna underhålla och förvara den ömtåliga och dyrbara flygmaterielen.

Såsom jag i det föregående framhållit, anser jag, att dessa byggnadsarbeten,

på grund av det läge, vari frågan angående Stockholms varvs bibehållande

å nuvarande plats eller förflyttning befinner sig, böra i möjligaste

mån begränsas och utföras dels så, att byggnaderna vid behov

kunna flyttas till annan plats, och dels så, att för viss mobiliseringsmateriels

förvaring flygskjul uppföras å Hägernäs flygstation.

De arbeten, som i ovan angivna avseende snarast behöva utföras, äro

följande, av vilka en del erfordras, vare sig varvet skall förbliva å nuvarande

plats eller ej.

Vägar förbättras och kompletteras .....................................

Strandskoning, cementbanor, slip in. in..............................

Flygskjul utökas å höjd och längd......................................

Flygskjul för förvaring av mobiliseringsmateriel nybygges

å depån eller vid Hägernäs .............................................

Monteringshall för större flygplan .....................................

Motorverkstaden förlänges ................................... ..................

Flygplanverkstäderna utökas.................................................

Skjul för virke m. m. och flyttning av elektrisk central.

Skjul för ny motorprovhall .................................................

Motorförråd och inredning för förvaring av radio och

bestyckning m. ................................................................

Inredning av kontorslokaler för flygdepån...........................

Vatten-, avlopps-, belysnings- och värmeledningar ............

Diverse omkostnader .............................................................

Summa kronor 432,000

» 16,500: —

63,000: —

» 160,000: —

75,000: —

19,500: —

31,000: —

10,800: —

3,000: —

12,200

15.000

19.000

6,000

Byggnader

m. m. vid

flygdepån och

flygverkstäderna

i

Stockholm.

s. 704 Kontrollera mot PDF

704

Ändring av

äldre 1. kl.

pansarskepp

till flygdepåfartyg.

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

Slutligen erfordras för flygdepån inredning i flottans nuvarande

ammunitionsförråd för förvaring av bomber m. in. kr. 8,0U0:_

Tillsammans för verkstäder och flygdepån kronor 440,000: —

Till flygdepåfartyg för kustflottan Lava marinmyndigheterna föreslagit

pansarskeppet Oden, vilket härför skulle ändras för eu kostnad av 300,000

kronor.

För nedbringande av nämnda kostnad har jag låtit uppgöra ett alternativt

förslag för ändring av ett äldre 1. kl. pansarskepp till flygdepå far ty g.

enligt vilket kostnaden därför skulle begränsas till 145,000 kronor.

Närmare uppgifter angående kostnaderna för ovannämnda byggnadsarbeten

torde få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott.

Engångskostnaderna för marin flygkår ens flygstationer och byggnader m. in.

skulle sålunda uppgå till följande belopp, nämligen

för Hägernäs flygstation.........................................

..... kr.

650,000

_

Karlskrona flygstation .............................

»

215,000

_

Göteborgs flygstation.........................................

»

184,000

_

Gustafsviks flygstation ............................

92,000

_

Luleå flygstation .................................................

88,000

_

Gotlands flygstation ............................................

..... »

19,500

__

flygverkstäderna och flygdepån i Stockholm ......

..... »

440,000

—

ett pansarskepps ändring till depåfartyg ...........

..... »

145,000

—

Summa

kronor

1,833,500

—

Materielanskaffning.

Försvarsrevisionen har i sitt förslag till materielanskaffning för marinens

flygväsende upptagit 4,211,500 kronor.

Kostnaderna för materielanskaffning för marinflygkåran hava av mig i

stort sett beräknats sålunda:

Flygplan med motorer.................................................. kr. 7,072,000: —

Reservmotorer ................................................................ >, 100,000:_

Övrig flygmateriel:

Utrustning och bestyckning av krigsflvgplan..... » 1,020,500: —

Ammunitionsutredningar till krigsflvgplan ........ » 878,000: —

Inventarier och utrustning till flygstationer samt

reservdelar m. in........................................................ » 569,100:_

Summa kronor 9,639,100: —

Redogörelse för grunderna för ovannämnda kostnadsberäkningar torde

få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott.

Engångskostnaderna för marinflygkåren skulle alltså uppgå till:

för byggnader in. in..................................................... kr. 1,833,500: —

» materielanskaffning in. m........................................... » 9,639,100: _

Summa kronor 11,472,600: —

s. 705 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

705

3. Sammanfattning.

Engångskostnaderna för flygvapnet i dess hedhet beräknas alltså, i enlighet

med vad ovan angivits, uppgå till:

för arméflygkåren .............................................................. kr. 9,110,300: —

» för marinflygkåren ..................................................... » 11,472,600: —

eller summa kronor 20,588,900: —

De här angivna kostnaderna böra, i likhet med vad jag föreslagit i fråga

om motsvarande kostnader under lånt- och sjöfarsvaret, fördelas på en

period av tio år. Alltså erfordras i medeltal ett årligt anslag av i runt

tal 2,059,000 kronor.

Vill. Organisationens genomförande.

Den nuvarande organisationen av arméns och marinens flygväsenden är

så bristfällig, att det synes mig angeläget, att den föreslagna organisationen

av flygvapnet snarast kan börja genomföras, på det att för personalutbildning

och materielanskaffning nödvändiga åtgärder omedelbart och med

planmässighet kunna komma till utförande.

Härför är det i första hand erforderligt, att flygvapnets ledning kan

träda i verksamhet och utarbeta förslag till de för vapnets organisation

m. m. behövliga bestämmelserna, vilka det sedermera torde böra tillkomma

Kungl. Maj:t att slutligt granska och fastställa.

Då de för flygvapnet erforderliga anslagsmedlen i allmänhet icke äro

avsedda att utgå förrän från och med den 1 juli 1925, torde det bliva

nödvändigt att för tids vinnande intill nämnda tidpunkt hava utarbetat

preliminära förslag för flygvapnets organisation. Dessa förslag böra omfatta

instruktion för chefen för flygvapnet och flygstyrelsen jämte i övrigt

för deras verksamhet erforderliga föreskrifter samt bestämmelser rörande

armé- och marinflygkårernas uppsättande.

Om sålunda flygvapnets ledning snarast möjligt bör träda i full verksamhet

och anslag härför avses, torde man däremot med hänsyn till förefintlig

brist på utbildad personal, förläggningsmöjligheter och flygmateriel,

endast successivt kunna uppbringa de båda flygkårerna till de av mig föreslagna

staterna. Till följd härav behöver det av mig beräknade beloppet

för flygvapnets årliga kostnader icke från början, utan först i mån som

organisationen genomföres, i sin helhet utgå.

Att här framlägga en detaljerad plan för organisationens genomförande

kan givetvis ej ifrågakomma. Jag anser mig dock böra i korthet framhålla

några av de omständigheter, som inverka vid planläggningen av

flygkårernas uppsättande, och därvid angiva det ungefärliga tillvägagångssättet

vid flygvapnets organisation för att såmedelst approximativt kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 45

s. 706 Kontrollera mot PDF

706

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

bestämma de belopp, vartill flygvapnets årliga kostnader under uppsättningsåren

böra beräknas.

1. Flygstyrelsen.

De under anslaget till flygmateriel för flygstyrelsen upptagna medlen

50,000 kronor äro även från början behövliga, enär desamma äro av

sedda för försök och prov med flygmaterielen och dess bestyckning, vilka

försök, intill dess förut omnämnt laboratorium kan komma till stånd, måste

försiggå vid respektive flygverkstäder.

För hela flygvapnet beräknade anslag till rese- och traktamentspenningar,

flyttningsersättning, semester åt flygvapnets arbetare samt extra utgifter

torde under de tre första budgetåren böra utgå med ett till 70,000 kronor

minskat belopp och därefter med hela beloppet eller 111,000 kronor.

2. Arméflygkåren.

Antalet fast anställda, som för närvarande utgör allenast 20, skall enligt

föreliggande förslag ökas till 179 man. För att vid denna utökning

erhålla väl kvalificerad personal synes lämpligt att huvudsakligen anställa

sådana fast anställda från armén i övrigt, vilka på grund av personalreduceringar

bliva övertaliga. Dessa hava visserligen ej den specialutbildning, som

av flygmanskap fordras, men kunna antagas i stället besitta god allmän

militärutbildning, varför någon tid ej behöver avses för sådan utbildnings

bibringande. Då den nuvarande manskapsstyrkan är för utbildningens bedrivande

otillräcklig, vore önskvärt att redan under budgetåret 1924—

1925 öka antalet fast anställda med 50, varigenom manskapsstyrkan skulle

komma i något så när normal proportion till den flygutbildning, som är

avsedd att bedrivas. Med detta tillvägagångssätt skulle ock kompletteringen

av manskapsstyrkan till fulltalig numerär sedermera lättare kunna

genomföras, då från början ett större antal underbefäl och föregångsmän

kommer att finnas. Omförmälda för flygkompaniet erforderliga 50 fast

anställda böra utgöras utav 6 furirer, därav 2 av 1. klass och 4 av 2.

klass, 6 korpraler, 8 vicekorpraler och 30 meniga och torde kunna erhållas

genom kommendering på frivillighetens väg från arméns övriga truppförband.

Arméflygkårens uppsättning i övrigt torde i likhet med flygstyrelsens

böra börja den 1 juli 1925 och fortgå enligt särskild plan, så att kåren

är helt uppsatt enligt föreslagen stat den 1 juli 1929.

Antalet flygelever är avsett att efterhand ökas, allteftersom flygmateriel

och personal för dess skötsel hinna anskaffas och förläggningsmöjligheter

kunna anordnas, så att fulltaligt antal elever skulle antagas till utbildning

i första årets kurs år 1930. Härigenom skulle alltså skolor, detachement

och flygrepetitionsövningar år 1934 första gången bliva fullt besatta.

Yad den vid flygkåren fast anställda officerspersonalen beträffar, erfordras

från början av kårens uppsättning den i kårstaben ingående perso
-

s. 707 Kontrollera mot PDF

Kur tgl. Maj:ts proposition nr JO.

707

nålen ävensom för materielens underhåll och för utbildningen redan nu

befintlig personal, vilken därefter måste ökas i motsvarande mån som

elevantalet

Linjekontingenten värnpliktiga, beräknad efter fredsbehovet vid arméflygkårens

huvuddel, skolor och detachement bör hösten 1925 uppgå till

160 man, för att hösten 1928 ökas till 200 och hösten 1929 till fulla

antalet eller 240 man. Härför erforderlig övergångsbestämmelse bör in

föras i värnpliktslagen.

Värnpliktiga studenter och likställda samt till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga böra från början beräknas till hela det avsedda antalet.

Med nu förordat tillvägagångssätt för arméflygkårens uppsättande kunna

givetvis under uppsättningstiden de för den fullt uppsatta kåren beräknade

årliga kostnaderna minskas. En approximativ beräkning, procentuellt utförd

med hänsyn till omfattningen av utbildningsarbetet och personalkontingenter

samt den successivt ökade anskaffningen av flygmateriel, giver

till resultat följande ungefärliga belopp för de olika budgetåren, nämligen

1925—

-26 .........

........ kr. 2.10

milj.

1930—

-31 .........

......... kr.

3.15 milj

1926—

-27 .........

......... » 2.36

»

1931 —

32 .........

......... »

3.41 »

1927—

-28 .........

......... » 2.60

»

1932—

33 .........

......... »

3.57 »

1928—

-29 :.......

......... » 2.77

»

1933—

-34 .........

»

3.65 »

1929—

-30 .........

......... » 3.00

»

1934—

-35 ........

........ »

3.89 »

Engångskostnaderna böra, såsom förut nämnts, fördelas på en 10-årsperiod,

börjande med budgetåret 1925—26 och alltså slutande med budgetåret

1934—35.

Vid fördelningen av de olika engångskostnaderna på de särskilda åren

måste hänsyn tagas till att utbildningskostnader och anskaffningskostnader

så avvägas, att personaltillgången för mobilisering ökas i proportion med

den härför avsedda materielen. Enär, sedan utbildningskurserna gjorts

fulltaliga, viss tid förflyter, innan mobiliseringsbehovet kan fyllas, måste

personalens uppbringande till fulltalig styrka ske hastigare än anskaffandet

av den för mobilisering avsedda materielen, varför följaktligen byggnader

m. m. för utbildningsmaterielens behov måste fullbordas på kortare

tid än ovannämnda 1 O-årsperiod. På grund härav föreslås, att engångskostnadernas

för arméflygkåren fördelning på 10-årsperioden rättas härefter.

Engångskostnaderna för materi elan skaffning böra därför under de 4 första

budgetåren, varunder byggnaderna beräknas bliva utförda, utgå med lägre

belopp än under de följande budgetåren. I enlighet härmed har nedanstående

fördelning uppgjorts.

Budgetår.

1925—26

1926 — 27

1927—28

Materiel

kr.

705,000

705,000

705,000

s. 708 Kontrollera mot PDF

708

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Budgetår.

1928— 29 ......................................

1929— 30 .......................................

1930— 31 och följande till 1934

Materiel

kr.

706,000: —

1,050,000: —

35 vardera ..................

1,049,000: —

Summa kronor

9,116,000: —

3. Marinflygkåren.

Till följd av att tillgången på flygutbildad personal vid marinen för

närvarande är synnerligen knapp, förefinnas svårigheter att erhålla tillräckligt

antal kvalificerad personal för marinflygkårens omedelbara upp

sättande. Åtgärder måste därför i första hand vidtagas för att tillförsäkra

sagda kår ökad tillgång på flygutbildad personal framför allt i fråga om

officerare. För flygutbildning avsedda elever måste sålunda här uppbringas

till fullt antal på kortare tid, än för arméflygkåren föreslagits.

Då marinens flygväsende för närvarande saknar fast organisation och

icke några åtgärder äro vidtagna för personalens permanenta förläggning

till de såsom flygstationer föreslagna platserna, måste dels bland den flygutbildade

personalen lämpliga uttagas för anställning vid flygkåren och

dennas personalbehov i övrigt fyllas med härför avsedd personal från marinen,

dels ock i det föregående omförmälda anläggningar vid flygstationerna

utföras.

Ehuru flygkårens uppsättande icke kan taga sin början, förrän anslagen

till densamma den 1 juli 1925 börja utgå, bör dock, enär flygutbildningen

för den fast anställda personalen enligt redan nu följd plan börjar

i januari, vid marinens flygväsende så ordnas, att officerselevantalet i januari

1925 kan uppbringas till fullt antal eller 9 flygar- och 6 flygspanarelever,

samt att den då förefintliga organisationens uppgående i

marinflygkåren den 1 juli samma år underlättas. Bland flaggkorpraler

(sekundofficerare), korpraler och reservofficersaspiranter böra flygelever

uttagas i den omfattning, utrymmet medgiver, sedan fulla antalet officerselever

erhållits. Hela behövliga elevantalet från nämnda kategorier beräknas

ej kunna uppnås förrän tidigast sommaren 1928.

Av den å marinflygkårens stat upptagna personalen böra följande redan

från den 1 juli 1925 anställas, nämligen personal för befattningarna inom

kårstaben och vid flygdepån, cheferna för flygstationerna vid Hägernäs

och Karlskrona samt för lärarbeställningarna vid fortsättnings-, jagar- och

spanarflygskolorna. Härvid måste för möjliggörande av urval beaktas, att

ej flera platser på flygkårens stat besättas, än att lämpliga personer för

desamma erhållas. Med hänsyn härtill synas under budgetåret 1925 —

26 böra vid marinflygkåren, förutom de för flygstyrelsen avsedda, anställas

1 ä 2 regementsofficerare, 4 kaptener och högst 8 löjtnanter. Då

fullt antal flygelever beräknas kunna antagas redan år 1928 och planen

s. 709 Kontrollera mot PDF

709

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

för utbildningen vara fullt genomförd år 1930, bör antalet på flygkårens

stat upptagna officerare om möjligt under budgetåret 1928—29 vara fyllt.

För marinflygkåren behövliga sekundofficerare böra från den 1 juli 1925

anställas till minst sådant antal, att behovet av stationsuppbördsmän, flyglärare,

flygmekaniker och övriga för utbildningen erforderliga yrkesutbildade

sekundofficerare är tillgodosett. Enär denna personal liksom det

fast anställda manskapet skall, i lämplig grad yrkesutbildad, utom i fråga

om själva flygutbildningen, erhållas från marinen, torde icke någon svårighet

föreligga att få detta behov fyllt. Med hänsyn tdl de reduceringar,

som äro avsedda att göras vid marinens sekundofficerskår, bör nämligen,

om tillräckligt antal utbildade lämpliga flygare och flygmekaniker finnas,

hela det å staten för flygkåren upptagna antalet sekundofficerare från början

kunna anställas vid flygkåren eller 5 sekundofficerare av 2. och 15 av 3.

graden.

Yad nyss sagts beträffande sekundofficerarna gäller även i fråga om

anställning av flaggkorpraler och fast anställt manskap vid marinflygkåren,

varför även här om möjligt hela det i staten upptagna antalet av denna

personal samtidigt bör anställas. På grund av brist på tillräckligt antal

utbildade flygmekaniker torde det emellertid icke vara möjligt att fylla

behovet av sådana förrän under andra och tredje uppsättningsåren. Staten

bör dock från den 1 juli 1925 upptaga hela behovet av denna personal,

om än i kostnadsberäkningarna visst avdrag bör göras.

Samtlig å kårens stat upptagen civilmilitär och civil personal bör jämväl

anställas från sistnämnda dag.

Intilldess för flygvapnet avsedda värnpliktiga hösten 1925 första gången

inrycka, bör marinflygkårens fredsbehov av värnpliktiga liksom hittills tillgodoses

från flottan. Från nämnda tidpunkt böra samtliga till marinflygtjänst

inskrivna värnpliktiga, såväl till linjetjänst uttagna (188) som till

ersättningsreserven uttagna (80) fullgöra sin fredstjänstgöring vid marinflygkåren.

Yad beträffar studenter och likställda, bör av utrymmesskäl

antalet reservofficersaspiranter första året begränsas till 3 för att därefter

ökas, så att år 1928 hela antalet eller 7 sådana antages.

De årliga kostnaderna beräknas under uppsättningstiden med avseende

fäst dels vid utbildningsarbetet och den anställda personalen och dels vid

den år från år ökade nyanskaffade materielens underhåll och förnyelse

för de olika budgetåren approximativt uppgå till följande belopp, nämligen

1925

—26

kr.

1.64

mill.

1930—

•31

kr.

2.56

mill

1926

—27

»

1.82

»

1931—

32

»

2.63

»

1927

—28

»

2.12

»

1932—

33

»

2.73

1928-

—29

»

2.28

»

1933—

34

»

2.79

»

1929

—30

2.40

»

1934—

35

»

2.85

Engångskostnaderna måste så fördelas å den för deras användning avsedda

1 0-årsperioden, att först de för de permanenta flygstationernas iord
-

s. 710 Kontrollera mot PDF

710

Kungl. Majds proposition nr 20.

ningställande erforderliga medlen utgå, på det att den planerade utbildningen

och den anskaffade flygmaterielens förvaring kunna vid dem äga

rum. För underhåll och förvaring av flygmaterielen vid Stockholms flygverkstäder

behövliga tillbyggnader måste även utföras, så att möjligheter

finnas för den dyrbara och ömtåliga materielens riktiga behandling. Därjämte

bör nyanskaffning av flygmateriel samtidigt pågå i sådan omfattning,

att för personalens utbildning nödvändig dylik materiel finnes för övningarna

disponibel och dessutom krigsflygmateriel kan hållas i beredskap för

mobiliseringsbehovet. Härvid måste givetvis så avpassas, att den sistnämnda

materielen anskaffas, först sedan utrymme beretts för dess förvaring

och den för dess användning avsedda personalen hunnit utbildas.

Av särskild vikt är emellertid härvid att för marinflygkåren snarast för

försöks anställande anskaffa 2 torpedsjöflygplan och 3 jaktsjöflygplan.

För att bereda förläggningsmöjliglieter vid Hägernäs redan i januari

1925 bör f. d. pansarbåten Göta härför iordningställas innevarande år.

I annat sammanhang (sid. 393) har jag ock förordat vidtagande av åtgärd

för nämnda fartygs omändring till logementsfartyg.

Med iakttagande av vad sålunda anförts, torde engångskostnaderna för

flygstationer och byggnader m. m. böra fördelas på en 5-årsperiod och

övriga engångskostnaders fördelning på 1 O-årsperioden liksom för arméAygkåren

avpassas så, att de årliga anslagsbeloppen fördelas ungefär lika

under hela perioden. Enligt särskild utförd approximativ beräkning böra

härvid engångskostnaderna

sålunda:

fördelas å

de olika budget

åren ungefärligen

Budgetär

Byggnader Övrig materiel Summa

kr. kr. i milj. kr.

1925—26.................................

443,000

— 680,000

— 1.123

1926 — 27.............................

447,000

— 673,000

— 1.120

1927—28.............................

320,000

— 802,000

— 1.122

1928—29...............................

292,000

— 843,000

— 1.135

1929 — 30................................

331,000

— 899,000

— 1.230

1930—31...........................

—

— 1,154,000

— 1.154

1931—32...............................

—

— 1,147,000

— 1.147

1932—33 ...............................

—

— 1,147,000

- 1.147

1933—34...............................

—

— 1,147,000

- 1.147

1934—35............................

—

— 1,147,000

1.147

Summa kronor

1,833,000

— 9,639,000

— 11.472

4. Sammanfattning.

Under uppsättningstiden beräknas sålunda kostnaderna för flygvapnet i

dess helhet årligen uppgå till följande ungefärliga belopp, vilka dock vid

uppgörande av förslag till årsbudget för varje gång måste tillrättaläggas i

enlighet med den utveckling, som i samband med uppsättningen kunnat

åstadkommas:

s. 711 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 20.

711

Budgetår

Årliga kostnader milj. kr.

Engångskostnader milj. kr.

''

1

Summa 1

milj. kr. i

kostnader

för flyg- styrelsen

och medel

till dess

disposi- tion

armé-

flygkåren

marin-

flygkåren

S:a

arm 6- flygkåren

marin-

flygkåren

S:a

1925— 26......

1926— 27......

1927— 28......

1928— 29......

1929— 30......

1930— 31......

1931— 32......

1932— 33......

1933— 34......

1934— 35......

0.27

0.27

0.27

0.31

0.31

0.31

0.31

0.31

0.31

0.31

+ 2.io

+ 2.36

+ 2.60

+ 2.77

4- 3.oo

+ 3.15

+ 3.41

+ 3.57

+ 3.65

+ 3.89

+ 1.64

+ 1.82

+ 2.12

+ 2.28

+ 2.40

+ 2.56

+ 2.63

+ 2.73

+ 2.79

+ 2.85

= 4.oi

= 4.45

= 4.99

= 5.86

= 5.71

= 6.02

= 6.35

= 6.61

= 6.75

= 7.05

S:a

0.7 05

0.7 05

0.7 05

0.7 06

1.050

1.049

1.049

1.049

1.049

1.049

+ 1.123

+ 1.120

+ 1.122

+ 1.135

+ 1.230

+ L.l 54

+ 1.147

+ 1.147

+ 1.147

+ 1.147

= 1.828

= 1.825

= 1.827

= 1.841

= 2.280

= 2.203

= 2.196

= 2.196

= 2.196

= 2.196

5.838 i

6.275 ]

6.817

7.201 j

7.990 |

8.223 i

8.546 j

8.806 j

8.946

9.246

9.116

+ 11.472

= 20.588

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr ''JO.

7 IT)

Kostnaderna för den föreslagna organisationen i

jämförelse med provisoriet.

Såsom jag inledningsvis (sid. 12) anfört, liar utgångspunkten vid uppgörandet

av föreliggande förslag till försvarsväsendets ordnande varit att

inom ramen för en kostnad av den storlek, som den för årets liksdag

framlagda försvarsbudgeten representerar, åstadkomma en organisation, som

giver största möjliga försvarseffekt. För att erhålla en jämförelse mellan

kostnaderna för den föreslagna organisationen och kostnaderna för det

nuvarande provisoriet enligt årets statsverksproposition, har jag låtit upprätta

efterföljande tablå, därvid ansetts lämpligt att jämväl medtaga kostnaderna

för 1914 års organisation och den av försvarsrevisionen föreslagna

organisationen.

I tablån hava för vinnande av en riktig jämförelse kostnaderna för de

olika organisationerna beräknats efter fullt enhetliga grunder. Härvid

hava tillämpats samma å-priser som i årets statsverksproposition allenast

med det undantag att, då eu sänkning av de nu utgående provisoriska

tilläggsavgifterna till militärtaxan är att förvänta, nämnda avgifter beräknats

till 75 % — i stället för nu utgående 125—150 % — å grundavgifterna.

Vidare hava dyrtidstilläggen till arbetarna vid fabriker, verkstäder,

varv och förråd inräknats i vederbörliga materielanslag. Kostnaderna

för övergången till såväl den av revisionen som den av mig föreslagna

organisationen hava beräknats efter medeltalet för 10-arsperioden

1925—1934. För det nu föreslagna självständiga flygvapnet hava kostnaderna

upptagits med de belopp, vartill de efter organisationens genomförande

komma att uppgå.

s. 716 Kontrollera mot PDF

716

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Tablå

utvisande kostnaderna för föreliggande förslag, det nuvarande provisoriet enligt

19*24 års statsverksproposition, 1914 års försvarsorganisation samt

försvarsrevisionens förslag.

1

| I- Ärliga organisationskostnader:

Departementet ..............................

| 1914 års

| organisation

Kronor.

Provisoriet

Kronor.

Försvars-

revisionens

förslag

Kronor.

Föreliggande

förslag

Kronor.

294 000

4) 341 000

339000

339 000

Lantförsvaret:

normala kostnader .....................

113 900 000

2) 92 178 000

69 180 000

77 946 000

extra ordinarie kostnader ............

8 400 000

s) 2 875 000

2 000 000

2 000 000

Säger för lantförsvaret

133300000

95 053000

71180000

79 946 000\

Sjöförsvaret:

normala kostnader .................

42 727 000

4) 36 368 000

33 072 000

31 552 000

extra ordinarie kostnader............

7) 16 600 000

°) 6 825 000

8) 6 000 000

ä) 10 125 000

Säger för sjöförsvaret

59337000

43193000

39 073000

41 677000

Flygvapnet....................................

—

—

—

9) 7300000

Summa årliga organisationskostnader

181 921 000

10)138 587 000

110 581 000

129 152 000

II. Engångskostnader (i medeltal

för åren 1925—1934):

Lantförsvaret.............................

”) 3 430 000

4 007 000

Sjöförsvaret .................................

—

—

1400 000

1 254 000

Flygvapnet....................................

—

—

-

2 059 000

Summa årliga engångskostnader

—

—

4 830 000

7 320 000

III. Övergångskostnader (i medel- tal under övergångstiden):

Lantförsvaret....................

_

3 400 000

800 000

Sjöförsvaret .................................

—

—

1 200 000

650 000

Summa årliga övergångskostnader

_ |

4 600 000

1 450 000

Summa summarum

181 921000 10)138 587 000

1*20011 000

137 92*2 000

) Vlssa för försvarsväsendet gemensamma anslag å tillsammans 47 500 kr. äro här medräknade.

) De årliga kostnaderna borde rätteligen ökas med 175 000 kr., vilket belopp i årets statsverksproposition

fråndragits avlöningsanslaget med anledning av att under budgetåret 1924—1925

ledigblivande beställningar, som enligt den föreslagna organisationen skola indragas, endast undantagsvis

skola återbesättas (se statsverksprop., 4:e huvudtiteln, sid. 31 och 32). — Om hänsyn icke

tages till nuvarande vakanser i de lägsta offlcerBgraderna, skulle summan ökas med ytterligare

720 000 kr.

) Därav äro 1 700 000 kr. avsedda för viss materielanskaffning.

4) De årliga kostnaderna borde rätteligen ökas med 260 000 kr., till vilket belopp vakanssättmngen

av ledigblivande beställningar under budgetåret 1924—1925 (se statsverksprop., 4:e huvudtiteln,

sid. 154) beräknats. — Om hänsyn icke tages till nuvarande vakanser i de lägsta offlcersgraderna,

skulle summan ökas med ytterligare 165,000 kr.

J) Därav 9 125 000 kr. för fartygsmaterielens förnyelse.

6) > 3 500 000 » » » ,

7) » 12 600 000 > > '' ,

8) > 5 000 000 » » » ^

) De årliga kostnaderna för flygvapnet hava för 1., 2., 3. o. s. v. övergångsåret beräknats till

resp. 4.01; 4.45; 4.99; 5.35; 5.71; 6.02; 6.35; 6.61; 6.75; 7.05 milj. kr.

) Se not 2) och 4). Summan borde rätteligen ökas dels för den förutsatta vakanssättningen

med (175 000 -b 260 000 —) 435 000 kr-, dels för de beräknade vakanserna i de lägsta officersgraderna

med (720 000 + 165 000 =) 895 000 kr.

U) De för 10-årsperioden 1925 1934 beräknade engångskostnaderna hava liksom i föreliggande

förslag minskats med 1 700 000 kr., upptagna för materielanskaffning i årets statsverksproposition.

s. 717 Kontrollera mot PDF

717

Kung!. Maj ds proposition nr 20.

Vid jämförandet av den nu föreslagna organisationen med 1914 års

organisation är först att märka, att de i tablån upptagna kostnaderna

för sistnämnda organisation egentligen borde ökas med kostnaderna för

dels vissa byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills

fått anstå, och dels anskaffning av med hänsyn till erfarenheterna från världskriget

erforderlig modern materiel in. in. Frånsett dessa kostnader utgör

för försvarsväsendet i dess helhet den totala minskningen i de årliga organisaHöns

kostnaderna 52,769,000 kronor eller 29 %. För de särskilda försvarsgrenarna

bliva motsvarande siffror, för lantförsvaret 42,354,000 kronor

respektive 34.6 % samt för sjöförsvaret 17,650,000 kronor respektive

29.75 %, varvid dock är att märka, att i fråga om 1914 års organisation

kostnaderna för flygväsendet ingå i lånt- och sjöförsvarets kostnader.

Beträffande proportionen mellan lantförsvarets och sjöförsvarets kostnader

kommo enligt 1914 års organisation av den för försvarsväsendet i dess

helhet beräknade kostnadssumman på lantförsvaret 68.2 % och på sjöförsvaret

31.8 %, vilka procenttal emellertid enligt den nu verkställda omräkningen

av kostnaderna för sagda organisation ändras till 67.3 % och

32.7 %. Enligt föreliggande förslag skulle motsvarande siffror bliva 65.7 %

och 34.3 %. En förskjutning till marinens förmån har alltså ägt rum.

Denna skulle hava blivit än mera framträdande, därest kostnaderna för

flygvapnet uppdelats på armén och marinen.

Såsom framgår av tablån, uppgå enligt nuvarande provisorium de

årliga organisationskostnaderna till 138,587,000 kronor och enligt föreliggande

förslag till 129,152,000 kronor. Nämnda kostnader skulle alltså

enligt förslaget med 9,435,000 kronor eller 6.8 % understiga motsvarande

kostnader för provisoriet. Emellertid uppväges denna besparing under

övergångsåren till väsentlig del av de utav den föreslagna organisationen

betingade engångs- och övergångskostnaderna. Medräknas dessa, understiga

kostnaderna enligt föreliggande förslag med 66 5,000 kronor kostnaderna

för provisoriet.

Försvarsrevisionen har vid beräknandet av kostnaderna enligt dess förslag

bortsett från pensioner och dyrticlstillägg. Då dessa representera en

av organisationen beroende statsutgift, har jag emellertid ansett mig böra

verkställa eu beräkning jämväl av dem. Enligt denna skulle kostnaderna

för det militära pensionsväsendet under de närmaste åren uppgå till samma

belopp som för närvarande eller omkring 8,360,000 kronor. Dyrtidstillläggen

å löner och pensioner m. m., som enligt årets statsverksproposition

uppgå till 11,975,000 kronor, skulle enligt nämnda beräkning, i händelse

av nu föreslagen organisation, utgöra omkring 10,900,000 kronor. Med

hänsyn tagen jämväl till ifrågavarande kostnader skulle den nu föreslagna

organisationen under övergångsåren i förhållande till provisoriet medföra

en årlig besparing av 1,740,000 kronor. Efter organisationens full
-

s. 718 Kontrollera mot PDF

718

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

ständiga genomförande skulle de årliga organisationskostnaderna uppgå till

129.152.000 kronor samt kostnaderna för det militära jnensionsväsendet

till omkring 7,100,000 kronor och för dyrtidstillägg till omkring 9,440,000

kronor. Sammanlagda beloppet av de årliga kostnaderna skulle alltså utgöra

145.692.000 kronor. Då de årliga kostnaderna för provisoriet beräknas till

(138,587,000 + 8,360,000 + 11,975,000 =) 158,922,000 kronor, skulle

alltså besparingen i förhållande till provisoriet bliva 13,230,000 hr ono r.

Sedan organisationen genomförts, kommer alltså den nya försvarsordningen

att medföra eu betydande kostnadsbesparing i jämförelse med

provisoriet. De ytterligare fördelar, som enligt det av mig förordade förslaget

skulle vinnas i jämförelse med de nu rådande förhållandena, äro

emellertid av än större betydelse.

Den stora vinsten av att det med provisorieförhållandena förenade

osäkerhetstillståndet avvecklas torde här ej behöva ytterligare beröras. I

övrigt giver en detalj jämförelse vid handen, att den av mig föreslagna

försvarsorganisationen i förhållande till provisoriet medför följande viktiga

företräden:

a) Med avseende på lantförsvaret:

Utbildningen av de värnpliktiga förbättras främst till följd av längre utbildningstider,

uttagning av underbefäl och fackmän i ökad omfattning

samt befrielse för linjemanskapet från i det närmaste all handräckningstjänst.

Övningar för utbildning av befäl och fackmän vid landstormen

anordnas.

Truppförbandens fredsorganisation moderniseras i flera avseenden. Artillerioch

fortifikationsstaberna samt undervisningsanstalterna erhålla en förbättrad

organisation.

Reservstaten utvidgas avsevärt. Åtgärder vidtagas för förbättrad rekrytering

av officerare och sekundofficerare i reserven. Egna hem beredas i

viss omfattning åt underbefäl i reserven.

De hittillsvarande underofficerarnas tjänsteställning förbättras. Underbefälets

rekrytering befrämjas bland annat genom förbättrad undervisning vid manskapsskolorna.

Truppförbandens krigsorganisation moderniseras, främst genom:

avsevärd utökning av kulspruteformationerna vid infanteriet och kavalleriet

samt av infanteriartilleri-, radio- och ballongformationerna;

uppsättande av stridsvagnförband för infanteriet, pansarbilar och velocipedavdelningar

vid kavalleriet samt motoriserade luftvärnsartilleriformationer;
överförande

av delar av 15 cm. haubitsmaterielen till fördelningsartilleriregementena;
motorisering

av det tunga arméartilleriet m. m.;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

modernisering i (ivrigt av truppernas beväpning och utrustning bland

annat genom anskaffning av kulsprutegevär för infanteriet och kavalleriet,

luftvärn skulsprutor, tidsenlig mät- och observationsmateriel för artilleriet,

gasskydd för linjetrupperna, stridkastare för luftvärnsartilleriet, tung

pontonmateriel, signal- och pionjärmateriel samt sjuk- och veterinärvårdsmateriel.

Möjligheter skapas för ett effektivt organiserande i fredstid av förberedelserna

för industriens krigsorganisation.

b) Med avseende på sjöförsvaret:

Ersättningsbyggnad för flottans fartyg träder åter i verksamhet, sedan

densamma under en följd av år legat praktiskt taget nere.

Det befintliga fartygsbeståndet erhåller en ändamålsenlig fördelning till

kustflotta, lokalstyrkor och materielreserv samt med hänsyn till bemanningen

vid mobilisering.

Sedan under nästlidet år vissa utrangeringar av flottans fartyg agt ruin,

kommer sjöstyrkornas återstående fartyg sb est ånd att i underhållet skick

befinna sig i någon av de fastställda beredskapsgraderna.

Till följd av ökad tjänstgöringstid för de värnpliktiga vid flottan kunna

dess l:rig sb er edskap och övningar ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Härigenom

kan utbildningen av såväl stampersonal som värnpliktiga bedrivas

planmässigt, utan forcering eller störande besättningsombyten.

Örlog sstationernas och varvens organisation förenklas.

De hittillsvarande underofficerarnas tjänsteställning förbättras. I samband

härmed indrages 3. under officer sgraden. Sjömanskåren tillföres en ny

högre grad, flaggkorpraler. Flottans behov av äldre beprövat manskap tillgodoses

genom tillkomsten av högbåtsmän.

Utbildningen av de värnpliktiga vid kustartilleriet förbättras till följd av

längre utbildningstider samt uttagning av underbefäl och fackmän.

Beser vstaten vid kustartilleriet* utvidgas. Åtgärder vidtagas vid flottan

och kustartilleriet för förbättrande av rekryteringen och utbildningen av

officerare och sekundo ffeer are i reserven. Egna hem beredas i viss omfattning

åt underbefäl i reserven.

Sjöstridskrafternas och kustfästningarnas krigsorganisation moderniseias

genom viss anskaffning av eldledningsanordningar, luftvärn sartilleri, strålkastare,

minmateriel, rörligt sjöfrontsartilleri, motorisering av vissa batterier

m. m., varjämte möjligheter skapas för organiserandet i fredstid av förberedelserna

för industriens krigsorganisation.

c) Med avseende på flygvapnet:

fly g formationer na erhålla en sådan omfattning, att såväl arméns och

marinens förekommande behov av dylika formationer kan tillgodoses som

utförandet av självständiga flygföretag möjliggöres.

s. 720 Kontrollera mot PDF

720

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Genom bildandet av de båda flygkårerna erhålla arméns och marinens

Ay^äsenden en fast organisation med en för utbildningsarbetet och materielens

skötsel till numerär och fackutbildning avpassad personal.

Utbildningen blir ordnad och dess behov av övningsmateriel tillgodosett,

så att densamma kan systematiskt och effektivt bedrivas även med det

ökade antal flygelever, som årligen behöva utbildas, samtidigt med att

flygpersonalen göres förtrogen med i skilda delar av vårt land rådande

olika terräng- m. fl. på flygningen inverkande förhållanden.

I lygmaterielens förvaring blir på ett ur säkerhets- och krigsberedskapssynpunkt

lämpligare sätt fördelad och ordnad. Möjligheterna för materielens

lämpliga underhåll ökas genom utvidgning av härför avsedda verkstäder.

Genom de permanenta flygstationerna vid Hägernäs, Karlskrona och

Göteborg samt anordningars utförande för vissa av de tillfälliga, flygstationerna

blir marinens behov av baseringspunkter för dess flygformationer avsevärt

bättre tillgodosett, än vad nu är förhållandet.

Bodens fästning tillföres genom den dit permanent förlagda flygforinationen

en viktig förstärkning. Vid Östersunds flygstation erhålles replipunkt

för i nedre Norrland uppträdande flygformationer.

Den enhetliga och självständiga ledningen av flygvapnet bör tillförsäkra

detsamma eu bättre utveckling i såväl tekniskt och militärt som ekonomiskt

avseende, än vad förhållandet kan bliva med nuvarande splittrade ledning.

Den enskilda flygmaterielindustrien beredes ökade möjligheter att utvecklas.

I förhållande till provisoriet har således den av mig föreslagna försvarsorganisationen

ett flertal synnerligen betydelsefulla företräden. För

erhållande av dessa inom den förutsatta ekonomiska ramen har det varit

nödvändigt att göra vissa inskränkningar i den nuvarande organisationen,

främst beträffande den årligen utbildade värnpliktskontingenten, den aktiva

personalen samt antalet truppförband vid armén. Trots dessa inskränkningar

innebär dock enligt min mening det nu framlagda förslaget en avsevärd

förstärkning inom den nuvarande kostnadsramen av försvarets i

dess helhet effektivitet. Det tillgodoser därför vida bättre än den provisoriska

anordningen — varunder den på grund av krigserfarenheterna

nödvändiga materielanskaffningen icke kunnat tillgodoses — kravet på

erhållande av största möjliga försvarseffekt för de på försvaret nedlagda

kostnaderna.

Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj.t

måtte föreslå riksdagen att — under förutsättning av bifall till det förslag

till ny värnpliktslag, varom särskild proposition, enligt vad jag denna dag

kommer att föreslå, bör avlåtas till riksdagen — besluta följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 20.

Lånt försvaret .

A. Lantförsvaveta kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrator^-, värnplikts-,

bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden

rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för

bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade sekundofficerare såsom expeditionsassistenter med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent

å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren

ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad

officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad sekundofficer

såsom förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre

truppförband.

Arméns truppförband organiseras å sex arméfördelningar samt Bodens

trupper och Gotlands trupper.

Bodens trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente,

Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår samt

ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola fortfarande såsom hittills bestå av Gotlands

infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex arméfördelningarna, på

sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibehålies endast såsom förrådsplats

och förläggningsort för vissa truppförband.

Bihang till riksdagens^protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.)

2125 23 46

s. 722 Kontrollera mot PDF

722

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

D. Högre staber och inspektioner in. in.

1. Gen er al i tetet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

1 inspektör för militärläroverken m. m,

6 arméfördelningschefer,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent,

1 kommendant i Boden,

1 militärbefälhavare på Gotland och

1 inspektör för kavalleriet.

2. Arméfördelningsstaberna.

Yar och en av de sex arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,

1 stabskassör, pensionerad sekundofficer, samt

2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den

ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.

3. Brigadchefer och brigadstaber.

12 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar

upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.

Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigradstab,

bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda

beordrade ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantens i Boden stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

s. 723 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

723

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant lios fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 sekundlöjtnant ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 stabskassör, pensionerad sekundofficer,

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för

Bodens garnison, nämligen :

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

9 musikvolontärer och

6 musikelever.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:

1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa

tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,

1 stabspastor, regementspastor,

2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den

ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 pensionerad sekundofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å

Tingstäde.

6. Infanteriinspektiouen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

s. 724 Kontrollera mot PDF

724

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

7. Militärliiroverksinspektionen.

Inspektörens för militärläroverken in. m. stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, pensionerad officer, och

1 expeditionsassjstent, pensionerad sekundofficer.

8. Kavalleriiuspektionen.

Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

9. Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal

a) Militärstaten.

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

13 majorer,

34 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare.

b) Civilstaten.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

s. 725 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

725

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad sekundofficer såsom expeditionsassistent samt

1 expeditionsvakt.

11. Fortifikationsstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.

12. Intendenturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener, » »

2 löjtnanter, » *

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt

1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad sekundofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad sekundofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad sekundofficer.

s. 726 Kontrollera mot PDF

726

Knngl. Maj;ts proposition nr 20.

Officer skur sens kompani!) efäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare, samt

I kompaniadjutant, pensionerad sekundofficer.

Officer skur sens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

II biträdande lärare.

Of feer skur sens betjäning m. fl.;

Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logements
vaktmästare

och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,

1 skogvaktare, tillika postbud, 1 liovslagare, tillika uppsyningsman över

belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,

1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden

och 1 kökskarl, samt

1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov

1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.

1Reserv officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad sekundofficer.

Beservoffcerskursens lärarpersonal :

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Beservoffcer skur sens betjäning:

Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av

fyra månader.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön

chefen samt med arvoden:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom

kaptener; samt

kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga

vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av;

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

s. 727 Kontrollera mot PDF

727

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

i biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,

förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med

lön regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och

2 lärare i militära ämnen.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras a högskolans stat med

lön chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i

militära ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 andre lärare,

1 batalj onsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad sekundofficer,

1 maskinist,

stallbetjänte till erforderligt antal samt

1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livgardet till häst.

Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans

stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.

s. 728 Kontrollera mot PDF

728

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförband under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subaltemofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav

7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, \

1 väbel, I samtliga pensionerade

1 köksföreståndare tillika biträde åt väbelnj sekundofficerare,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av ovanstående officerare och lärare, uppföras å skolans stat med lön

chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarne

såsom kaptener.

De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-

och positionsartilleriet skola sammanslås till eu för artilleriet i dess

helhet gemensam skjutskola.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt pa sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

6. Artilleriskjutskolan.

F. Lägre truppförband.

1. Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av:

r0 regementet:

Officerare:

Sekuudoflicerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

38 löjtnanter och fänrikar

1 sekundlöjtnant (förvaltare)

13 fanjunkare och

23 sergeanter.

s. 729 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

729

Manskap:

22 furirer av 1. klassen,

42 furirer av 2. klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

5 8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarevicekorpral,

2 vapenhan tverkarfurirer av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

5 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmiliiiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förråds vaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 expeditionsassistent och

1 vapenförvaltare.

1

3

i

(3) stridsvagnbataljonen:

Officerare:

överstelöjtnant eller major,

kaptener samt

löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

12 korpraler,

15 vicekorpraler och

21 volon tärer.

3 fanjunkare och

3 sergeanter.

Civilmilitär personal:

1 verkmästare av 2. klassen.

b) Göta livgarde skall bestå av samma personal, som för Svea livgarde

under «) regementet är upptagen, med undantag därav, att staten å ena

sidan ökas med 1 kapten, 1 pensionerad officer såsom inskrivningsofficer

och 1 pensionerad sekundofficer såsom expeditionsassistent samt å andra

sidan minskas med 1 sjukvårdssoldat och 1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen.

c) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,

Södermanlands, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvborgs,

Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands och

Västernorrlands regementen skall bestå av:

s. 730 Kontrollera mot PDF

730

Kung!,. Maj:ts proposition nr 20.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

28 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofflcerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

9 fanjunkare och

19 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

2 8 korpraler,

28 vicekorpraler,

40 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

5 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

2 expeditionsassistenter och

1 vapenförvaltare.

d) Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet skola

bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver vid

förstnämnda regemente 1 pensionerad sekundofficer såsom biträde åt regementsintendenten

samt vid sistnämnda regemente 1 pensionerad sekundofficer

såsom förrådsförvaltare å Bevingehed.

e) Kronobergs regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

14 kaptener samt

33 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofflcerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

11 fanjunkare och

21 sergeanter.

Manskap:

18 furirer av 1. klassen,

34 furirer av 2. klassen,

36 korpraler,

3 6 vicekorpraler,

46 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

s. 731 Kontrollera mot PDF

731

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

1 liovslagarvicekorpral

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenlian tver karkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersoual:

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

5 musikvolontärer och

5 musikelever.

f)

ovan

kapten.

g) Norrlottens regemente

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

31 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofflcerar e:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

11 fanjunkare och

21 sergeanter.

Manskap:

14 furir er av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 korpraler,

32 vicekorpraler,

46 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

Clvllmilitlir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsliikare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

2 expeditionsassistenter och

1 vapenförvaltare.

skall bestå av samma personal, som

av:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

2 expeditionsassistenter och

1 vapenförvaltare.

Norra skånska infanteriregementet

under e) angivits, med undantag därav, att staten minskas med 1

skall bestå

h) Gotlands infanteriregemente skall bestå av:

Officerare: 2 maj orer,

1 överste och chef, 11 kaptener,

1 överstelöjtnant, 30 löjtnanter och fänrikar.

s. 732 Kontrollera mot PDF

732

Kungl. Maj:ts

Sekundofflcerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

28 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

29 vicekorpraler,

120 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

i) Karlskrona och

proposition nr 20.

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Mnsikpersonal:

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

5 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civil militär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förråds vaktmästare.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

2 expeditionsassistenter och

1 vapenförvaltare.

Vaxholms grenadjärregementen indragas.

2. Kavalleriet.

a) Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens

husarregemente skola sammanslås till ett, till Hälsingborg förlagt regemente,

Skånska kavalleriregementet.

b) Livregementets dragoner skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

6 ryttmästare,

16 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

2 3 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

bestå av:

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t,

Civilmilitiir personal:

1 bataljonsläkare,

1 batalj onsveterinär och

1 vapenlian tverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

■proposition nr ‘JO.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 expeditionsassistent,

1 vapenförvaltare och

1 furageförvaltare.

735$

c) Livgardet till häst skall bestå av samma personal, som ovan under

b) angivits, med undantag därav, att staten ökas med 1 hovslagarfurir av

2. klassen, vilken är avsedd för ridskolan.

d) Yart och ett av nedanstående regementen, nämligen Livregementets

husarer, Smålands husarregemente och Skånska kavalleriregementet skall

bestå av samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag

därav, att musikpersonalen minskas till

1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,

1 musikfurir av 1. klassen, 2 musikvolontärer och

1 musikfurir av 2. klassen, 3 musikelever.

1 musikkorpral,

samt att i staten för Smålands husarregemente uppföres 1 regementsveterinär

i stället för en batalj onsveterinär.

e) Norrlands dragonregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

19 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

24 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 vapenhan tverkarkorpral.

bestå av:

Musikpersonal:

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilinilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 expeditionsassistent,

1 vapenförvaltare och

1 furageförvaltare.

s. 734 Kontrollera mot PDF

734

Kungl. May.ts proposition nr 20.

3. Artilleriet.

a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas Arméartilleriregementet,

och till detsamma skall överföras den för den nuvarande

Karlsborgs artillerikår avsedda tunga artillerimaterielen ävensom den av

ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda ballongmaterielen.

Karlsborgs artillerikår skall benämnas Luftvärnsartilleriregementet och

ombeväpnas med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall

överföras den av ingenjör trupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.

Norrlottens artilleriMr, förlagd till Boden, skall uppsättas,

b) Svea artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

26 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

9 styckjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

15 furirer av 1. klassen,

27 furirer av -2. klassen,

41 konstaplar,

110 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsar-tillerister,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

3 liovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Mnsikpersonal:

1 musikstyckjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilinilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 expeditionsassistent,

1 vapenförvaltare och

1 furageförvaltare.

c) Yart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen Göta

artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,

Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente, skall bestå av

samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag därav, att

musikpersonalen i samtliga stater minskas till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

7.%

1 musiksergeant, 1 musikvicekonstapel,

1 musikfurir av 1. klassen, 2 musikvolontärer och

1 musikfurir av 2. klassen, 3 musikelever,

1 musikkonstapel,

att antalet liovslagarfurirer i samtliga stater minskas till 1, att staten

för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2 furirer av 2.

klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente icke upptages

någon regementsveterinär.

d) Gotlands artillerihår skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

11 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

3 styckjunkare och

7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

e) Bodens artilleriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

10 kaptener,

28 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

24 furirer av 2. klassen,

av:

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel och

1 hantverksartillerist.

Musikpersonal:

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Pensionerad personal:

1 expeditionsassistent och

1 vapenförvaltare.

bestå av:

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 vapenförvaltare och

1 furageförvaltare.

s. 736 Kontrollera mot PDF

736

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

f) Arméartilleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

12 kaptener,

26 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofflcerare:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

10 styckjunkare och

19 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

27 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen

4 liantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikstyckjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare.

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 expeditionsassistent och

1 vapenförvaltare.

g) Luftvärnsartilleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

7 kaptener samt

21 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofflcerare.

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

7 styckjunkare och

15 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen

3 liantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Musikpersonal:1)

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg

Pensionerad personal:

1 regementskassör,

1 expeditionsassistent och

1 vapenförvaltare.

b Avsedd”förKarlsborgs garnison.

s. 737 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20.

737

li) Norrbottens artillerihår skall bestå av

Ofilcerare:

1 major och chef,

4 kaptener,

8 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofflcerarc:

1 sekundlöjtnant (förvaltare),

2 styckjunkare och

G sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Pensionerad personal:

1 expeditionsassistent och vapenförvaltare

samt

1 kasernförvaltare och väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

a) Yid fortifikationen skall finnas

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

9 majorer,

49 kaptener,

81 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

5 sekundlöjtnanter (förvaltare),

33 fanjunkare och

66 sergeanter.

Musikpersonal:

2 musiksergeanter.

Civilmilitiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

2 bataljonsveterinärer1),

följande personal anställd, nämligen

1 radioingenjör,

9 fortifikationskassörer,

1 departementsskrivare,

5 vapenhantverkare,

7 tygverkmästare,

24 tyghantverkare och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor och

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 regementskassörer,

7 expeditionsassistenter och

1 uppbördsman m. m. å Laxön.

b) Yid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen: *)

*) Därav en avsedd för Karlsborgs garnison.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 47

s. 738 Kontrollera mot PDF

738

Kungl. Maj:ts

vid Svea

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

14 korpraler,

14 vicekorpraler,

80 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvår ds vicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

vid Göta

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

58 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

proposition nr 20.

ingenjörkår:

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 kantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 liantverkssoldater.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

ingenjörkär:

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenkantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

2 hantverksvicekorpraler och

6 liantverkssoldater,

vid Fälttelegraf regementet:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

110 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat.

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler och

12 liantverkssoldater.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 739 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Muj:ts proposition nr 20.

739

vid Bodens

Manskap:

3 furirer av 1. klassen,

7 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

56 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

ingenjörkår:

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1. hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler, ■

2 hantverksvicekorpraler och

6 liantverkssoldater.

Yid Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

7 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

10 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler,

8 liantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma

nämligen:

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

24 kaptener,

44 löjtnanter och fänrikar.

Sekundofficerare:

6 sekundlöjtnanter (förvaltare),

25 fanjunkare och

50 sergeanter.

Mnsikpersonal:

6 musiksergeanter.

staten skall upptaga följande personal,

Civilmilitär personal:

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

5 batalj onsveterinärer,

20 hantverkare och

6 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

2 regementspastorer.

Pensionerad personal:

6 regementskassörer,

1 expeditionsassistent,

12 vapen- och furageförvaltare m. m.

b) Yid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen :

s. 740 Kontrollera mot PDF

740

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Vid Svea och

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 liovslagarvicekorpral.

Norrlands tr ängkår er:

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Vid Göta trängkår, Skånska trängkären samt Västmanlands och

Ostgöta tr ängkår er:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

13 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 liovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

6. Inteiideiiturkåren och inteiideuturtrupperna.

Yid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd

följande personal, nämligen:

Officerare: Civilmilitär personal:

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

9 majorer,

7 3 kaptener och

14 löjtnanter.

Sekundofficerare:

10 sekundlöjtnanter (förvaltare),

6 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen och

13 furirer av 2. klassen.

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens

intendentsdepartement,

2 förrådskassörer och

5 expeditionsassistenter.

s. 741 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

741

G. Visna civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare,'') 45 regementsläkare,3)

1 överfältläkare,1) 48 bataljonsläkare ) samt

(5 fältläkare,1 2) 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.4)

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för gamisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen

med bataljonsläkares lön skall ändras till eu överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad

officer.

Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen å

Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 41 ordinäre sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 överf ältveterinär,1)

6 fältveterinärer,2)

9 regementsveterinärer3) samt

19 bataljonsveterinärer.3)

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

9 Uppförd å arméförvaltningens stat.

2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

s) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

*) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 742 Kontrollera mot PDF

742

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Pensionerad personal:

ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

expeditionsassistentvid artilleridepartementets tekniska revision,

expeditionsassistent ^ » civilbyrå

expeditionsassistenter vid > militärbyrå,

expeditionsassistenter vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation samt

2 kontroll- och besiktningssekundofficerare.

5. Ecklesiastikstaten.

Denna stat skall bestå av:

40 regementspastorer,1)

2 gamisonspastorer,* 2) samt

1 slottspastor.3)

6. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

samtliga

pensione

rade se

kundofficerare.

i Boden:

1 poliskommissarie,

5 överkonstaplar,

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

å Karlsborg:

1 överkonstapel och

1 konstapel.

H. Härens hästar och rem on terings väsen det.

1. Härens hästar.

Egna tjänsteliästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en

egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,

inspektören för militärläroverken m. in., de sex arméfördelningscheferna,

generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören

för kavalleriet och inspektören för trängen ... tillhopa 15 hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ......... 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben med undantag

av militärattachéerna...................................................... > 52 hästar

chefen för artilleristaben.............................................. X häst

chefen för krigshögskolan ............................................ 1 »

*) Uppförda å t nipp förbandens stater.

*), Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden ock 1 å staten för Luftvärnsartillenrogementet.

•

3) Uppförd å staten för krigsskolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

74:5

cliefen för krigsskolan uvensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola .............................................

chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes

samtliga regementschefer vid infanteriet.....................

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar......

samtliga regementschefer vid artilleriet .....................

tillhopa 2 hästar

» 5 »

» 26 »

!• 130 »

» 9 »

eller tillhopa 242 hästar.

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa 6,552 stamhästar, nämligen:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben in. fl.

staber och undervisningsverken:

lantförsvarets kommandoexpedition ..................

generalitetet, arméfördelningsstaberna och träng
inspektionen

...............................................................

generalstaben .........................................................

artilleristaben.........................................................

kommendantskapet i Boden.................................

militärbefälet på Gotland ....................................

fälttygmästare .....................................................

undervisningsverken .............................................

vid infanteriet.........................................................

» kavalleriet.........................................................

» artilleriet ........................................................

i> fortifikationen och ingenjörtrupperna .........

» trängtrupperna ................................................

» intendenturtrupperna............................ .........

eller tillhopa 6,552 hästar

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar

vid armén skall beräknas sålunda:

vid infanteriet........................

....................................... 31,480 lejningsdagar

» kavalleriet........................

....................................... 1,200

» artilleriet .......................

........................................ 107,000

» ingenjörtrupperna............

........................................ 36,510

» trängtrupperna ...............

........................................ 22,300 »

» intendenturtrupperna......

....................................... 2,500 »

eller tillhopa 200,990 lejningsdagar.

61

39

15

2

2

1

11 tillhopa

T>

»

Tf

»

»

132 hästar

648 »

3,130 »

2,149 »

221 »

268 »

4 »

2. Rcmonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet........................................................................... 335 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.......................... 243

ersättning för till egna tjänsteliästar uttagna stamhästar 10 »

eller tillhopa 588 remonter.

s. 744 Kontrollera mot PDF

744

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20.

Remonteringsstyrelsen.

Dpn vid remoteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av :

1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och

1 redogörare, pensionerad officer.

Remontdepåerna.

Vid aimen skola finnas tre remontdepaer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.

I. Reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare

och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom

officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för

sådan övergång skall för sekundofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant

vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall

kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)

å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till

fältläkare (fältveterinär) å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig, och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och sekundofficerare skall bestå av:

2 generalspersoner,

6 överstar,

56 majorer,

319 kompaniofficerare och

100 sekundofficerare.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

2 fältläkare och

4 regementsläkare.

c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och sekundofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv

vunnit sin första officers- respektive sekundoffeersanställning.

Ifrågavarande officerare och sekundofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i krig, och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, även
-

s. 745 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20

745

som vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:

vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga

truppslag i 45 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp,

officer med 750 kronor och sekundofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelse utgående

pensionen skall liöjas för officer till 600 kronor och för sekundofficer till

400 kronor.

Därest officer eller sekundofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den

för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden

för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller sekundofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara

berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5

procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och sekundofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och sekundofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och

sekundofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för sekundofficer till

400 kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det

kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 ars ålder, och skall vara

tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets

försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap

kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som kommit

i åtnjutande av militära egnahemspremier, särskilda bestämmelser gälla i

fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola

indragas.

Vad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,

avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i

s. 746 Kontrollera mot PDF

746

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den

ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag

tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i

kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider

Kungl. Maj:t bestämmer.

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

a) Under tiden 1924—1929 skall ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,

omfattande nybyggnad av fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar

och två motortorpedbåtar, äga rum.

b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års

riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas

högst 260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade

f. d. pansarbåtarna Göta och Thule till logementsfartyg.

B. Marinförvaltningen.

A marinförvaltningens stat indragas 2 befattningar tillhörande lönegraden

B 15, 3 befattningar tillhörande lönegraden B 13 och 2 expeditionsvaktsbefattningar,

varjämte 1 andre kemist överflyttas till den under

flottans personalstater upptagna civila personalen.

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen

indrages.

D. Sjökrigsskolan.

a) Marinintendentsskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt

och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter

förläggas till sjökrigsskolan.

b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom

befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel

och fria läroböcker.

E. Flottans stationer.

Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å

flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

s. 747 Kontrollera mot PDF

747

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

F. Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Officerare:

5 flaggman,

8 kommendörer,

18 kommendörkaptener av 1.

graden,

21 kommendörkaptener av 2.

graden,

118 kaptener,

155 löjtnanter ock fänrikar.

Sekundofficerare:

30 sekundofficerare av 1. graden,

160 sekundofficerare av 2. graden,

385 sekundofficerare av 3. graden.

Manskap:

Flaggkorpraler:

350 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,165 korpraler, därav högst 200

högbåtsmän, samt

1,810 meniga.

Skeppsgossar:

500 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

3 marin direktörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

6 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen,

7 mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

4 mariningenjörsstipendiater.

Marinintentlciiter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

29 marinintendenter av 1. graden,

22 marinintendenter av 2. graden och

marinunderintendenter.

Marinliikare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

9 marinläkare av 1. graden,

20 marinläkare av 2 graden och

10 marinläkarstipendiater.

Eeklesiastikpersonal:

2 amiralitetspastorer,

3 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,

2 överkonstaplar,

16 konstaplar och

5 extra konstaplar.

Musikpersonal: .

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal,

1 kemist,

1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare,

tillika förste lärare, och 7 övriga

ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan,

6 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och

58 sekund officerare.

s. 748 Kontrollera mot PDF

748

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas

avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv.

A. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), vilka inom

flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive

sekundofficer (flaggkorpral).

a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter,

ävensom sekundofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler) skola intill

av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och

allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande

av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret

förlagd utbildningstid, dels ock under tvänne repetitionsövningar

av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen

bestämmas.

Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant

och 400 kronor till här avsedd officer. Sekundofficer (flaggkorpral) skall

vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.

Officer eller sekundofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet

och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall

vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående

livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och sekundofficer

(flaggkorpral) med 400 kronor.

Därest officer eller sekundofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning

fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han

uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans

efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens

vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande

belopp.

Officer eller sekundofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning

fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att

i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma

ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning

på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under

mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänsteåret efter

konstitueiingen till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda

officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

s. 749 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘JO. 749

2. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång

från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension

eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänsteår utfallande

pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler) skola vara

tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan

omförmälda officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), dock att de i

fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,

fullgöra en repetitionsövning om (JO dagar under loppet av varje fyraarsperiod

av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla

ekiperingshjälp med 600 kronor.

Beträffande pension, utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband

med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall

gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom 1 a) bär ovan

omförmälda officerarna och sekundofficerarna (flaggkorpralerna).

B. Mariningenjörer, liiariiiiiiteiidenter och marinläkare.

1. Mar in ingenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans

reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av

2. graden resp. marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång

från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller

den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänsteålder

utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans

reserv.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av

det kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar

om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad

som under A. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör

skall för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat

intill 40 års ålder.

3. Marinläkare.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor.

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m.

gäller vad ovan under A 6. la) sagts.

H. De värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.

s. 750 Kontrollera mot PDF

750

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

II. Kustartilleriet.

1. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

38 kaptener,

67 löjtnanter och fänrikar.

7 sekundofficerare av

39 » »

90

Sekundofficerare:

1. graden,

2. » ,

3. » .

Flaggkorpraler:

80 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

306 korpraler,

580 meniga.

2 musikstyekjunkare.

1 regementspastor och

1 fästningspredikant.

Manskap:

Musikpersonal:

Civil personal:

Pensionerad personal:

1 officer och

11 sekundofficerare.

2. Kustartilleriets reservpersonal,

a) Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 3 regementsofficerare, 9

kompaniofficerare och 10 sekundofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla

enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid armén.

b) Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och sekundofficerare i kustartilleriets reserv skola

i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande

personal vid armén.

s. 751 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 20.

751

III. Övergången till den nya marinorganisationen.

Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft

under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.

Maj:t bestämmer.

Flygvapnet.

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.

Arméns och marinens nuvarande flygväsenden skola utbrytas ur armén

och marinen och sammanföras till ett i förhållande till dessa fristående

flygvapen, i fredstid underställt en under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor

skall inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen, för vilken chefen för flygvapnet

skall vara chef.

Flygvapnets personal i övrigt skall organiseras på två kårer, arméflygkåren

och marinflygkåren.

I fredstid skall arméflygkåren förläggas med huvuddelen till Malmslätt

samt flygskolor och detachement vid Ljungbyhed, Kinkaby, Östersund och

Boden. Marinflygkåren skall i fredstid förläggas med huvuddelen till en

vid Hägernäs invid Stora Värtan anordnad flygstation samt i övrigt till

permanenta flygstationer vid Karlskrona och Göteborg, varjämte tillfälliga

flygstationer skola iordningställas vid Gustafsvik, Luleå och å Gotland.

För vid kustflottan anordnad flygstation skall avses ett till flygdepåfartyg

ändrat äldre 1. klass pansarskepp.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen

personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare,

fiygspanare och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet

beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.

B. Chefen för flygvapnet;

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman

med lön å flygstyrelsens stat.

C. Flygstyrelsen.

I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef och styrelsen i

övrigt bestå av följande personal:

a) Militär och civilmilitär personal.

1 chef för armébyrån, regementsofficer, och

2 kaptener, tjänstgörande officerare å nämnda byrå, uppförda å arméflygkårens

stat;

s. 752 Kontrollera mot PDF

752

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1 chef för marinbyrån, regementsofficer, och

2 kaptener, tjänstgörande officerare å nämnda byrå, uppförda å marinflygkårens

stat; samt

1 chef för förvaltningsbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller

förste marinintendent, och

1 assistent å nämnda byrå, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent

av 1. graden, uppförda å flygstyrelsens stat.

b) Civil personal.

1 chef för tekniska byrån, flygingenjör,

1 ritkontorsföreståndare, flygingenjör,

1 motoringenjör,

1 revisor,

1 kvinnlig kontorsskrivare eller 1 pensionerad sekundofficer,

4 kontorsbiträden, kvinnliga, och

1 expeditionsvakt,

samtliga jämte 4 flygingenjörer tjänstgörande vid flygverkstäderna uppförda

å flygstyrelsens stat.

D. Flygkårerna.

1. Arméflygkåren.

Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:

Officerare:

1 överste eller överstelöjtnant, chef,

1 överstelöjtnant eller major,

1 major,

12 kaptener och

22 löjtnanter.

Sekumlofflcerare:

2 sekundlöjtnanter,

7 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

9 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

28 korpraler,

30 vicekorpraler,

53 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

1 vapenhantverkarfurir av 1. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 vapenhantverkarkorpraler,

s. 753 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

753

3

3

3

3

4

(>

10

2

2

1

5

2

4

1

1

2

vapenhan tverkarvicekorpraler,

vapenhan tverkarsoldater,

liantverksfurirer av 1. klassen,

hantverksfurirer av 2. klassen,

liantverkskorpraler,

hantverksvicekorpraler och

hantverkssoldater.

Civil militär personal:

batalj onsläkare,

verkmästare av 1. klassen,

verkmästare av 2. klassen,

tyghantverkare,

vapenhantverkare och

förrådsvaktmästare.

Civil personal:

flygfotograf.

Pensionerad personal:

regementskassör och

expeditionsassistenter.

2. Marinflygkåren.

Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:

Officerare:

1 kommendör (överste) eller kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant),

chef,

1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden (överstelöjtnant eller major),

1 kommendörkapten av 2. graden (major),

10 kaptener och

17 löjtnanter.

Seknndofflcerare:

5 sekundofficerare av 2. graden och

15 sekundofficerare av 3. graden.

Manskap:

2 7 flaggkorpraler,

40 korpraler och liögbåtsmän samt

20 meniga.

Civilmilitär personal:

1 marinintendent av 1. graden,

1 marinläkare av 1. graden,

2 verkmästare av 1. klassen och

1 verkmästare av 2. klassen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A käft, (Nr 20.)

2125 23 48

s. 754 Kontrollera mot PDF

754

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Civil personal:

1 flygfotograf.

Pensionerad personal:

3 expeditionsassistenter.

E. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra såsom flygare, skall årligen av värnpliktiga studenter och

likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Vid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingslijälp

med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en

gottgörelse av 1,000 kronor.

F. Flygverkstäderna m. m.

Vid Malmslätt för arméflygkåren avsedda byggnader m. m. skola övertagas

av flygvapnet.

A Stockholms varv befintliga flygverkstäder med tillhörande hangarer

och förrådsbyggnader samt inventarier skola övertagas av flygvapnet.

Vid Karlskrona och Göteborgs flygstationer samt Hägernäs befintliga

hangarer, baracker och slipar ävensom flottan tillhörigt i Landskrona befintligt

flygskjul skola jämte tillhörande inventarier övertagas av flygvapnet.

G. Hästar och brovduveväsende.

1. Hästar.

Vid arméflygkåren skola finnas 12 hästar, avsedda för ridning och

ekonomikörslor.

2. Brevduveväsende.

Det i Karlskrona befintliga brevduvslaget skall överföras till flygvapnet

och nya duvslag anordnas vid Hägernäs’ och Göteborgs flygstationer.

H. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall taga sin början under budgetåret 1925—

1926 och organisationen enligt föreliggande stater vara fullt genomförd

under budgetåret 1934—1935. I

I vad statsministern och föredragande departementschefen sålunda anfört

samt departementschefen hemställt instämma statsrådets övriga ledamöter;

dock att ministern för utrikes ärendena i fråga om armémusiken anför

följande.

s. 755 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 755

I avseende å armémusiken kan jag för min del icke ansluta mig till

departementschefens förslag, och jag tillåter mig att närmare utveckla min

avvikande mening.

Försvarsrevisionen hade, såsom departementschefen erinrar, för det stora

flertalet regementen av olika vapenslag tänkt sig en musikstyrka av 12

man samt för special vapnens kårer en styrka av 7 man. Mot detta förslag

framställde Musikaliska Akademien i sin den 30 maj 1923 avlåtna, av

departementschefen omförmälda skrivelse vissa enligt min tanke synnerligen

befogade erinringar. Det framhölls bland annat, att musikkårer om 12 man

vore otillräckliga för utförande av annan konsertmusik än den allra enklaste

och alldeles odugliga för utförande av den för infanteriet viktiga marschmusiken.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle musikkårerna vid flertalet

infanteriregementen bestå av 17 man, vartill skulle komma 5 elever (»Typ. I»).

Den ökning av styrkan detta förslag sålunda innebär i förhållande till

försvararevisionens, betecknar naturligtvis ett framsteg, men i och för sig

måste även det nu föreliggande förslaget, i vad rör infanteriet, betraktas

såsom föga tillfredsställande. De tilltänkta fem elevplatserna äro helt visst

av värde ur utbildningssynpunkt, men för medverkan vid utförande av

musik kunna minimalt avlönade elever icke anses vara av nämnvärd betydelse.

Den styrka, varmed man vid infanteriregementena skulle normalt

hava att räkna, utgör alltså endast 17 man, ett antal, som icke erbjuder

erforderliga resurser för utförande av mångstämmig musik utan nödvändiggör

starkt begränsande av repertoaren, och därjämte måste anses otillräckligt

för utförande av musik för ett marscherande regemente.

Vid sidan av nu omnämnda normaltyp för infanteriets musikkårer skulle

enligt det föreliggande förslaget förekomma två andra typer, huvudsakligen

avsedda för specialvapnens truppförband, en om tolv man (»Typ II») och

en om sju man (»Typ III»). Dessa måste naturligtvis ur musikalisk synpunkt

betecknas såsom föga värdefulla. Särskilt gäller detta om Typ III,

vilken egentligen synes äga betydelse för signalgivningen.

Under sådana förhållanden ligger det nära till hands att, med anknytning

till uppslag, som tidigare framkommit och även kommit till synes i

departementschefens förslag om garnisonsmusikkårer i Boden och Karlsborg,

taga under övervägande, huruvida icke, för ungefärligen samma

kostnadssumma som departementschefens förslag avser, betydligt värdefullare

valuta kan erhållas genom att på flertalet av de platser, där infanteri och

andra vapenslag äro samfält förlagda, indraga de för specialtrupperna avsedda

musikkårerna och låta infanteriregementenas musikkårer stå till tjänst

även för de till specialvapnen hörande kårerna. En dylik anordning skulle,

utan nämnvärd ökning av totalkostnaden för armémusiken, möjliggöra upprätthållande

av en normalstyrka vid infanteriet av 21 man jämte 5 elever,

ett antal, som, om än även det starkt begränsat, dock kan anses någorlunda

försvarligt. Att en del av specialvapnens regementen och kårer

s. 756 Kontrollera mot PDF

756

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

komme att sakna särskilda lios dem anställda musikkårer torde ej beliöva

möta avgörande betänkligheter. Med en rationell fördelning av tjänstgöringen

— varmed vederbörande fördelningschef borde taga befattning —

synes specialtruppernas behov av musik i förläggningsorten kunna behörigen

tillgodoses, och att allenast av hänsyn till deras tjiinstgöring utanför förläggningsorten

för dem hålla särskilda musikkårer synes från de besparingssyupunkter,

som nu maste anläggas, vara att ga för långt. Signalgivningen

\id de truppförband, som skulle komma att sakna egen musikkår, svnes

utan svårighet kunna uppdragas åt värnpliktiga signalblåsare, vilkas utbildning

skulle vid varje sådant förband ankomma å musikkåren vid ett å

samma plats förlagt infanteriregemente. En förutsättning härför är, att till

signalblåsare uttagas företrädesvis värnpliktiga, vilka förut i skolor, vid

aibetaremusikkarer, i frälsningsarmen eller eljest trakterat blåsinstrument

av bleck. Bestämmelser härom torde ej möta betänklighet utan tvärtom

under alla omständigheter vara på sin plats. I huvudstaden, där vid sidan

av de två fotgardesregementena förekommer ett stort antal truppförband

av special vapnen, är det tydligen ej möjligt att låta musikkårerna vid

nämnda båda infanteriregementen sörja för samtliga truppers musikbehov.

Det blir i följd därav nödvändigt att där bibehålla självständiga musikkårer

för vissa till specialvapnen hörande förband. I detta avseende torde

lämpligen kunna ifrågakomma, att vid ett av kavalleriregementena och ett

av artilleriregementena hålla en musikkår om 12 man av den i departementschefens

förslag förutsatta Typ IT. vilken då skulle få sig tilldelad

tjenstgöring även vid något av de andra i huvudstaden förlagda truppförbanden.

Kårer av samma typ torde även böra vara anställda vid Göta

artilleriregemente, Karlsborgs garnison och det i Hälsingborg förlagda

Skånska kavalleriregementet.

Även för de till Hässleholm och Sala förlagda trängkårerna, synes det

■vara a^ nöden att anställa särskilda musikkårer. Dessa torde man emellertid

av kostnadsliänsyn se sig nödsakad att begränsa till 7 man, organiserade

enligt Typ III i departementschefens förslag.

För de båda fotgardesregementena i Stockholm torde erfordras musikkårer

av något större omfattning än den av mig för andra infanteriregementen

förutsatta. De särskilda uppgifter nämnda musikkårer hava att

fylla ställa pa dem krav, som förutsätta en besättning ej understigande

24 man jämte 7 elever.

Slutligen torde, i enlighet med departementschefens förslag, för Bodens

garnison böra finnas en gemensam musikkår om 24 man. I

I det föregående har hänsyn tagits allenast till vad som från arméns

synpunkt kan vara önskvärt i avseende å militärmusikens organisation.

Framhållas bör emellertid även, att en organisation, sådan som den av

mig förordade, i avsevärt högre grad än den i departementschefens förslag

åsyftade gör det möjligt att för landets allmänkulturella musikbehov draga

s. 757 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 20.

757

fördel av de militära musikkårerna. Såsom i Musikaliska Akademiens

skrivelse framhålles, hava dessa musikkårer sedan länge utgjort de huvudsakliga

härdarna för orkestermusik i landets olika delar. Det är högeligen

önskvärt, att detta förhållande kan fortfara och erhålla än större betydelse.

Eu förutsättning härför är, att musikkårerna ej bliva till numerären alltför

obetydliga. Kårer om 21 man skulle med något tillskott av civila musiker

kunna bilda konsertorkestrar, som å förläggningsorten och närliggande orter

dreve regelbunden konsertverksamhet, åsyftande företrädesvis s. k. folkkonserter

med ringa eller ingen avgift. Den verksamhet för tonkonstens

spridande bland de bredare folklagren, som sedan något mera än ett årtionde

understötts av staten, skulle kunna, till båtnad för den allmänna

kulturnivån, utbredas över hela landet, därest man, såsom jag för min del

förordar, ålägger musikerna vid infanteriregementenas musikkårer en viss

till sin omfattning bestämd skyldighet att utan särskild ersättning medverka

i sådana konsertorkestrar som här avses och i detta syfte låter dem

under sin tjänstgöring undervisas i spelning av stråkinstrument ävensom

bland villkor för befordran till musiksergeant upptager förmåga att traktera

ett stråkinstrument samt meddela undervisning i dess behandling. Jag

tillåter mig hänvisa till vad i Musikaliska Akademiens skrivelse blivit i

dessa hänseenden anfört, vari jag i allo instämmer.

De stater för musikpersonalen för de särskilda truppförbanden, som jag

för min del förordar till genomförande, äro upptagna i en bilaga (Bil. 4),

till vilken jag hänvisar.

Årskostnaden för den av mig förordade organisationen skulle enligt utförda

beräkningar uppgå till omkring 1,420,000 kronor eller omkring

25,000 kronor mera än departementschefens förslag skulle betinga.

Hans Maj:t Konungen behagar bifalla vad departementschefen

härovan hemställt samt förordnar, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

s. 759 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 20.

759

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kungl. Maj:ts proposition ....................................................................

Utdrag ur statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 1 februari 1924

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementets verksamhetsområde ...................................

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli ...............

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.....................

Lantlorsvaret...........................................................................

I. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande

II. Värnplikten

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga oeli dess

på hären, marinen och flygvapnet

.................. 1

.................. 2

.................. 15

.................. 17

.................. 17

.................. IS

.................. 19

.................. 21

.................. 36

fördelning

O/?

.................. OO

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv

..............................................................................

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas uppdelning

på härens olika truppslag

B. Värnpliktstid och uppbådsindelning

F. Utbildningstiden ..........................................................................

1. För liiijetjänst uttagna värnpliktiga ..........................................

Allmänna synpunkter..................................................................

Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet vid de olika trupp
slagen.

......................................................................................

Utbildningstiden för studenter och likställda .................................

2. Till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga ...

3. Keservtruppövning och landstormsövning..................................

G. De värnpliktigas inskrivning och redovisning...........................

H. De värnpliktigas avlöning............................................................

41

44

47

48

48

48

70

84

87

89

92

95

III. Fredsorganisationen

A. Lantförsvarets kommandoexpedition 97

B. Arméförvaltningen....................................................................... 99

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband 101

1. Arméfördelningarna ............................................................

2. Bodens trupper......................................................................

3. Gotlands trupper..................................................................

4. De lägre truppförbandens förläggning.................................

ö. Sammanfattning .................................................................

101

103

104

104

107

s. 760 Kontrollera mot PDF

760

Kungl. Maj:ts proposition nr 20

Sid.

D. Högre staber och inspektioner m. in. ....................................... 109

1* Arméfördelningschefer och arméfördelnings staber ..................... 109

2. Brigadcliefer och brigadstaber................................................... no

3. Kommendantskapet i Boden ...................................................... 111

4. Militärbefälet på Gotland ......................................................... 113

5. Infanteriinspektionen................................................................ 114

6. Militärlärorerksiuspektionen.................................................... 115

7. Kavalleriinspektionen ............................................................ Hg

8. Generalstaben .......................................................................... 117

9. Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt artilleristaben

............................................................................. H9

10. Cliefeu för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation

— samt arméförvaltningens fortiflkationsdepartement..... 122

11. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.................. 125

12. Inspektören för trängen ............................................................ 12g

13. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg .................... 123

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. in................ 127

1. Krigsskolan ........................................................................... 127

2. Krigshögskolan......................................................................... 132

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan ................................................ 13g

4. Ridskolan ................................................................................ 142

5. Infanteriofficersskolan ............................................................... 143

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ............................... 14g

7. Artilleriskjutskolorna.................................................................. 149

8. Gymnastiska centralinstitutet................................................... 150

9. Särskilda utbildningskurser......................................................... 151

10. Beordrande av sekundofficerare till utbildningskurser in. m. . 152

F. Lägre truppförband .................................................................... 153

1. Allmänna synpunkter...................................................... 153

2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning .................... 157

3. Infanteriet ........................................................................ Igy

4. Kavalleriet ....................................... 108

5. Artilleriet .............................................................................. 174

6. Ingenjörtrupperna och fortifikationen ....................................... 186

7. Trängtrupperna........................................................................... 19g

8. Intendentnrtrupperna och intendenturkåren ............................. 201

G. Armémusiken.......................................... 042

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater............................... 220

1. Fältläkarkåren ....................................................................... 220

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår .................. 224

3. Fältveterinärkåren ..................................................................... 227

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.......................................... 231

5. Ecklesiastikstaten .................................................................... 236

6. Polispersonalen ........................................................................ 237

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Till

I. Sammandrag över föreslagna personalstater

J. Härens hästar och remon ter länsväsende t .....

1. Härens hästar ...........

Egna tjänstehästar........

Stamhästar .................

Lejda hästar ..............

2. Remonterings väsendet

Remonteringsgrunder ..

Remonteringsstyrelsen ..

Remontdepåerna...........

K. Reservpersonal..............

1. Personal å reservstat...............................................

2. Personal i arméns reserver......................................

3. Väg- och vattenbyggnadskåren................................

4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven

L. Den fast anställda personalens rekrytering

1. Manskap ...............................................................*...................

2. Sekundofflcerare ........................................................................

3. Underbefäls och sekundoffleerares befordran till officerare och

reservofficerare ........................................................................

4. Officerare....................................................................................

5. Rekrytering av officers- och sekundofficerskårerna vid de i

Boden förlagda truppförbanden ................................................

IT. Lantlörsvarets kostnader

1. Årliga kostnader .....................................................................

2. Engångskostnader..................................................................

Byggnads- och reparationsarbeten ................................................

Materielanskaffning .....................................................................

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband

m. .........................................................................................

Y. Övergången till den nya härordningen

1. Allmänna synpunkter..................................................................

2. Värnplikten .............................................’...............................

3. Organisationen .........................................................................

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel

Sid.

. 238

246

. 24(1

. 246

. 247

. 258

. 267

. 267

. 269

. 270

. 271

. 271

. 281

. 296

. 296

. 302

. 302

. 313

315

322

322

330

330

335

335

341

344

345

345

346

347

365

■Sjöförsvaret.....................................................................

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande

II. Flottan ..................................................................

A. Sjökrigsmaterielen............................................

1. Allmänna synpunkter...........................

Freds- och krigsorganisation..................

Benämningar å fartygsslag.....................

Livslängder för fartyg ...........................

Linjeindelning........................................

Bihang till riksdagens protokoll 1024. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.)

2125

....... 367

....... 369

....... 372

....... 372

....... 372

...... 372

....... 372

....... 373

....... 374

23 49

s. 762 Kontrollera mot PDF

762

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Sid.

2. Fartygstyper.................................... 375

Till nybyggnad ifrågakommande fartygsslag.................................... 375

Jagare ........................................................................................ 375

Torpedpndervattensbåtar............................................................... 382

Motortorpedbåtar ........................................................................ 383

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning .......................................... 385

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och materielreserv .................. 385

Hjälpfartvg ................................................................................. 387

Handelsflottan........................................................................... 387

Frivilliga motorbåtskåren............................................................ 388

Kustflottan ............................... 388

Lokalstyrkorna .......................................................................... 390

Materielreserv och utrangering..................................................... 391

Sammanfattning............... 394.

Förteckning över flottans fartyg ............................................... 394

Tabell över fördelningen av flottans fartyg ................ 397

4. Ersfittningsbyggnad..................................................................... 397

B. Fredsorganisationen .................................................................... 407

1. Allmänna synpunkter.................................................................. 407

2. Marinens centrala myndigheter................................................... 410

Sjöförsvarets kommandoexpedition ................................................ 410

Marinförvaltningen.................................................................... 413

Marinstaben............................................................................... 419

3. Personalchefer och inspektörer.................................................. 422

Chef för flottan......................................................................... 422

Marinöverdireklören.................................................................. 424

Marinöverintendenten ....................................................... 424

Marinöverläkaren .................................................................... 424

Inspektören för undervattensbåtvapnet ......................................... 424

4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket ............... 425

Sjökrigshögskolan ........................................................................ 425

Sjökrigsskolan............................................................................. 427

Sj ökarte verket............................................................................ 430 6 7 8 9 10 11

5. Sammanfattning av personalbehovet för centrala myndigheter m. fl. 433

6. Sjöstyrjiorna............................................................................. 433

Normalplan för flottans krigsberedskap och övningar ..................... 433

Personalbehovet........................................................................ 440

Övningskostnaderna ..................................................................... 444

7. Flottans stationer och örlogsdepåer .......................................... 445

Stationerna ............................................................................. 445

Örlogsdepåerna .......................................................................... 468

Göteborgs örlogsdepå ............................................................... 468

Gustavsviks örlogsdepå ............................................................ 470

Sammanfattning......................................................................... 474

8. Skeppsgosseinstitutionen............................................................ 472

9. Flottans varv..................................................................... 478

10. Flottans poliskår....................................................................... 491

11. Flygvapnets utbildningskurser............................... 492

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20. 768

Sid.

12. Övriga personalbehov.................................................................. 494

Kommendering av officerare m. fi. till vissa utbildningskurser och

tillfällig tjänstgöring m. .......................................................... 494

Personal från flottan till kustfästningarna ..................................... 496

Ersättningspersonal .................................................................... 498

Flottans musikpersonal ................................................................ 599

Särskilt personalbehov.................................................................. 502

Sammanfattning.......................................................................... 502

13. Sammanfattning av flottans fredsbeliov av militär och civil
militär

personal samt värnpliktiga........................................... 503

14. Flottans personalstater............................................................... 504

Officerskåren ........................................................................... 504

Sekundofficerskåren .................................................................... 506

Organisation............................................................................ 506

Förbättrande av sekundofficerarnas tjänsteställning ..................... 512

Stat för sekundofficerskåren ...................................................... 513

Sjömanskåren ...................................... 514

Skeppsgossekåren ........................................................................ 517

Sekundofficers (flaggkorprals) och korprals befordran till officer m. m. 518

Mariningenjörkåren ................... 522

Marinintendenturkåren.................................................................. 524

Marinläkarkåren........................................................................... 526

Ecklesiastikstaten ..................................................................... 528

15. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse

mellan dessa och fast anställd personal enligt 1914 års försvarsplan

och enligt försvarsrevisionens förslag 529

C. Reservpersonalen........................................................................... 533

1. Allmänna synpunkter.................................................................. 533

2. Personal å reservstat.................................................................. 533

3. Personal i ilottans reserv ........................................................ 535

Officerare .................................................................................... 535

Sekundofficerare........................................................................... 543

Underbefäl ................................................................................ 549

Mariningenjörer.................................... 549

Marinintendenter ........................................................................ 550

Marinläkare ................................................................................ 551

D. De värnpliktiga och deras redovisning .................................... 552

1. Allmänna synpunkter................................................................. 552

2. Tärnpliktiga i allmänhet............................................................ 557

3. Studenter och likställda ............................................................ 563

4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning ........................... 565

5. De värnpliktigas avlöning ......................................................... 566

III. Kustartilleriet....................................................................................567

A. Allmän organisation...... .............................................................. 567

B. De värnpliktiga............................................................................. 569

1. Värnpliktiga i allmänhet............................................................ 570

2. Studenter och likställda ............................................................ 573

s. 764 Kontrollera mot PDF

764

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

C. Fredsorganisationen ................................................ 575

1. Allmänna synpunkter........................... 575

Grunder för personalberäkningar....................................... 575

Sekundofficerskåren och stammanskapet ................................... 575

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning m. in................. 578

2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.......................................... 579

3. Eomniendantskapen i kustfästningarna.................................. 580

4. Skjutskola och mineringsskolor............................................. 580

5. Truppförbanden ................................ 587

6. Övriga personalbehov .............................................................. 592

7. Kustartilleriets stat .......................................................... 593

8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914

års försvarsplan, försvarsrevisionens förslag och föreliggande

försl«S..................................................................................... 594

D. Reservpersonalen.................................................... 595

1. Personal å reservstat...................................................... 590

2. Personal i kustartilleriets reserv....................................... 597

Officerare...............•................................................ 597

Sekundofficerare............................................................... 599

Underbefäl ............................................................................... 000

IT. Sjöförsvarets kostnader................................................................... 001

1. Årliga kostnader.................................................................. 0Oi

2. Engångskostnader ................................................................. 005

Byggnadsarbeten........................................................................... 005

Materielanskaffning ..................................................................... 095

Y. Övergången till den nya marinorganisationen.............................. 008

Flygvapnet.................................................................................................. 015

I. Flygvapnets uppgifter........................................................................ 017

II. Vårt liygväsendes nuvarande organisation, försvarsrevisionens

förslag och däröver avgivna yttranden......................................... 019

A. Arméns flygväsende....................................................... 019

B. Marinens flygväsende ............................................. 021

C. Försvarsrevisionens förslag m. in. ......................................... 02*2

1. Arméns flygkår................................................... 022

2. Marinens flygväsende................................................................ 020

3. Reservationer till försvarsrevisionens betänkande ..................... 030

4. Myndigheternas yttranden över försvarsrevisionens förslag......... 031

Generalskommissionen................................................... 037

Marinmyndigheterna............................................................ 031

III. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen..................... 632

A. Grunder för flygvapnets organisation ....................................... 032

B. Huvuddragen av flygvapnets organisation................................ 038

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition nr 20

IV. Flygvapnets materiel, förläggning och basering

A. Flygplan typer samt flygplanens utrustning och basering

B. För vårt flygvapen avsedd materiel, dess förläggning ocl

basering.......................................................................................

1. Materiel in. .........................................................................

2. Förläggning och basering .......................................................

Arméflygkåren............................................................................

Marinflygkåren .......................................................................

3. Flygverkstäderna......................................................................

4. Hästar .....................................................................................

5. Brevduveväsende..........................................

76f>

Sid.

. 640

. 640

i

. 644

. 644

. 645

. 645

. 647

. 652

.. 653

. 653

V. Flygvapnets organisation och personal

A. Flygvapnets ledning..........................

B. Flygkårerna

3.

4.

5.

För utbildning vid flygvapnet tillfälligt tjänstgörande personal,

avsedd för mobiliseringsbeliovets fyllande

Flygare....................................................................................

Flygspanare.................................................................................

För flygmaterielens skötsel m. m. vid mobilisering erforderlig personal

.......................................................................................

a) Värnpliktiga ........................................................................

b) Fast anställt manskap............................................................

Arméflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader

Sammanställning av vid arméflygkåren ständigt och tillfälligt

tjänstgörande personal..............................................................

Marinflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader

Sammanställning stv vid marinflygkårens ständigt och tillfälligt

tjänstgörande personal...............................................................

654

654

664

665

665

667

669

669

671

672

676

677

681

VI.

Flygvapnets krigsberedskap och övningar

A. Arméflygkåren......................................................

Flygare .............................................................

Flygspanare........................................................

Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga

B. Marinflygkåren......................................................

Flygare ...............................................................

Flygspanare........................................................

Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga

. 683

. 683

. 686

. 686

. 686

.. 686

.. 689

.. 689

VII. Flygvapnets kostnader ....................................................

A. Årliga kostnader...........................................................

1. Flygstyrelsen..............................................................

2. Arméflygkåren ...........................................................

3. Marinflygkåren..........................................................

4. Sammanfattning .......................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20)

............. 690

............. 690

.............. 692

.............. 692

.............. 693

.............. 695

2125 23 50

s. 766 Kontrollera mot PDF

766

Kungl. May.ts proposition nr 20.

B. Engångskostnader ...................

1. Arméflygkåren ..................

Byggnader och övningsfält.......

Materielanskaffning ................

2. Marinflygkåren....................

Flygstationer och byggnader m.

Materielanskaffning ................

3. Sammanfattning

VIII. Organisationens genomförande

1. Flygstyrelsen.........................

2. Arméflygkåren .......................

3. Marinflygkåren...................

4. Sammanfattning.......................

Sammanfattning

Sid.

696

697

697

699

700

700

704

705

705

706

706

708

710

713

Kostnaderna för den föreslagna organisationen i jämförelse

med provisoriet................................

Departementschefens hemställan

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR,

Bil. 1. P. M. angående genomförandet av vissa anordningar för jordavlöning åt underbefäl

i reserven.

Bil. 2. Sammandrag över anslagen under fjärde huvudtiteln.

Bil. 3. Beräkning av kostnaderna för övergången till den nya försvarsorganisationen.

Bil. 4. Stater för arméns musikpersonal enligt utrikesministerns förslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

i Bil. 1

P. M.

angående genomförandet av vissa anordningar

för jordavlöning åt underbefäl i reserven.

Föreliggande fråga avser att få undersökt, i vilken ordning fast anställt

underbefäl kan vid avgång från aktiv tjänst på ett för rekryteringen och

krigsberedskapen gagnande sätt förhjälpas till erhållande av egen självständig

mindre jordbrukslägenhet eller eget hem i hemorten, att tillträdas

efter avskedet, mot skyldighet att därefter och intill viss ålder såsom

underbefäl i reserven fullgöra viss årlig tjänstgöring.

Därvid torde det väsentliga vara, att det härför lämpliga underbefälet

vid avskedstillfället på ändamålsenligt sätt beredes erforderlig hjälp att

själv förvärva önskad lägenhet. Ett speciellt egnahemsväsende härför

torde icke böra ifrågasättas, utan torde det vara lämpligast, att anordningar

för underbefälets egnahemsbildning ställas i så nära samband som

möjligt med den i övrigt förekommande egnahems- och jordbruksnybildningen.

Av vikt torde vara att undersöka, i vad mån extra åtgärder — utöver

vad staten vidtagit för att i allmänhet befrämja förvärvandet av egna hem

och mindre jordbruk — böra ifrågasättas för att vid den tidpunkt, då

avgång ur aktiv tjänst sker, ställa vederbörande underbefäl i tryggat utgångsläge

för egnahemsförvärv. Statens extra uppoffringar härvid synas

om möjligt böra anpassas efter den nytta för försvaret och den sociala

betydelse, som ett system med jordavlönat underbefäl i reserven kan

tänkas medföra.

Det torde i korthet först böra erinras om de anordningar, varmed staten

för närvarande stöder den allmänna egnahemsbildningen.

Ur statens egnaliemslånefond utlämnas lån för att bereda mindre bemedlade

arbetare eller med dessa likställda tillfälle att förvärva egnahem

å landsbygden eller å till stad hörande område, för vilket stadsplan icke

blivit fastställd. Lånen utlämnas icke direkt av staten, utan av låneförmedlare

— i främsta rummet hushållningssällskapen — vilka fördela egnahemslånen

till sökande ur årsvis bekomna statslån i enlighet med gällande

bestämmelser. Låneförmedlingen handhaves av låneförmedlarna på egen

risk och med egen beslutanderätt. Egnahemslån kan utgå dels för jordbruks-

och dels för bostadslägenheter. Egnahemslån för jordbrukslägenheter

utlämnas till högst 6 U och för bostadslägenheter till högst 3 U av

lägenhetens beräknade värde. Lån utgår ej, där det beräknade värdet

(å jorden jämte därå befintliga eller för uppförande avsedda byggnader)

överstiger: för obebyggd jordbrukslägenhet 15,000 kronor, för bebyggd

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.) 2125 23 1

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

jordbrukslägenhet 12,000 kronor och för bostadslägenhet 10,000 kronor.

Som säkerhet för lånen avlämnas första inteckning i lägenheten. För

närvarande utlånas årligen ungefär 12,500,000 kronor för jordbrukslägenheter

och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter, varigenom skapas omkring

2,500 jordbrukslägenheter och 1,500 bostadslägenheter per år.

Gällande bestämmelser för statens egnahemslånerörelse återfinnas i kungörelserna

nr 483/1919, nr 623/1919, nr 127/1920 och nr 126/1923.

Med egnahemslån för jordbrukslägenhet kan i vissa fall förenas premielån

för nyodlings- och nybyggnads arheten. Premielån utgå med belopp

motsvarande högst halva den beräknade arbetskostnaden för de odlingsoch

byggnadsföretag, som befinnas böra understödjas, och i intet fall

överstigande 1,500 kronor. Da arbetena befinnas vara inom viss tid

vederbörligen utförda, anses utbekommet premielån guldet. Bestämmelser

om premielån äro intagna i kungörelsen nr 128/1923.

Flertalet hushållningssällskap understöder egnahemsbildningen genom

jordförmedling, vartill statsbidrag och förlagslån utgå enligt kungörelserna

nr 129/1923 och nr 130/1923.

Vidare upplåtas egnahemslägenheter från vissa hronoegendomar. Då försäljning

av dylik lägenhet ifrågakommer, åsättes densamma i viss ordning

försäljningsvärde. I händelse till upplåtelse ifrågakommande lägenhet är

bebyggd med enskild person tillhörande boningshus eller under minst fem

år innehafts på arrende av brukaren eller medlemmar av dennes familj

hembjudes lägenheten vederbörande till inlösen mot det åsätta försäljningsvärdet.

Lägenhet, som icke hembjudes viss person, utbjudes till

försäljning under hand och i vissa fall å auktion. Köpeskillingen kan få

erläggas genom avbetalningar, varvid dock gäller, att \/io skall kontant

betalas vid köpeavhandlingens upprättande eller senast vid tillträdet.

Ogulden köpeskilling intecknas i lägenheten. Gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar återfinnas i kungörelserna

nr 271/1913, nr 728/1919 och nr 131 1923.

Slutligen må framhållas, att från kronopark^ i Norrland och Dalarna

upplåtas s. k. Jcolonat (som efter 10 år kunna med äganderätt övergå till

kolonisten) ävensom att län ur statens bostaclslånefond under förmedling

av kommun lämnas för bostadsbyggande i städer och vissa andra samhällen.

Dessa anordningar torde emellertid hava mindre samband med

den nu föreliggande frågan.

Vad beträffar det till reserven övergående underbefälets möjligheter att

med fördel begagna nu nämnda anordningar för erhållande av eget hem,

må påpekas, att dessa förutsätta, att vederbörande själv bidrager till täckande

av viss del av jordens och byggnadernas kostnad samt svarar för

anskaffandet av erforderliga inre och yttre inventarier. Han bör alltså

förfoga över visst eget kapital till utfyllande av den statliga egnaliemshjälpen.

Av stor betydelse torde vara, att det erforderliga egna kapitalet åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

3 Bil. 1.

minstone till viss del är hopsparat av nnderbefälet. För den kommande

verksamheten — särskilt om vederbörande skall driva ett självständigt

mindre jordbruk — torde det nämligen vara av nöden, att lian vant sig

spara, vartill kommer vikten av att bohag och för jordbruksdriften erforderliga

redskap, kreatur m. m. kunna anskaffas med helt egna medel.

Enligt gällande avlöningsreglemente för personal vid armén och marinen

(kungörelserna nr 831/1921 och nr 172/1923) förekommer viss sparverhsamhet.

Av ogift manskaps avlöning insättes genom befälets försorg månatligen

i postsparbanken visst belopp. Sålunda insatta medel, jämte

upplupen ränta, utbetalas vid avgång ur krigstjänsten, befordran till underofficer

eller ingående av äktenskap. Jämväl i andra fall kunna, efter särskilt

medgivande, innestående sparbanksmedel helt eller delvis utbetalas.

Vad sålunda kan hopsparas uppgår, därest räntefoten antages vara 4 %,

till högst följande belopp1), nämligen vid slutet av

1. året..

2. » ..

3. »

4. » ..

5. » ..

kr. 183:30 6. året

» 373:93 7. »

» 633:29 8. » .

» 903:02 9. »

» 1,183:54 10. »

kr. 1,475:28

» 1,778:69

» 2,094:24

» 2,422:41

» 2,763:71

Emellertid kunna för den, som så önskar, även högre belopp, än de

föreskrivna, genom befälets försorg insättas i postsparbanken. I praktiken

torde dock de ovannämnda beloppen ofta icke på långt när uppnås.

Manskapet tilldelas vidare s. k. avslcedspremier, vilka äro av två slag:

lägre efter minst 6 års tjänst och högre efter minst 9 års tjänst. Den

lägre avskedspremien utgår med 400 kronor, 600 kronor eller 700 kronor

och den högre med 700 kronor, 1,000 kronor eller 1,100 kronor, olika

för skilda grupper av truppförband.

Härav framgår, att underbefälet han hava ett eget kapital av omkring

2,000 kronor, då avgång sker vid sjätte årets slut, samt att detta kapital

vid avgång efter längre tjänstgöring kan komma att rätt väsentligt överskrida

2,000 kronor. Genom bestämmelserna om insättning i postsparbanken

och avskedspremier torde alltså redan nu vara på ett i stort sett

tillfredsställande sätt sörjt för, att underbefälet vid avgång ur aktiv tjänst

— särskilt när detta sker efter en icke alltför kort tjänstetid — kan hava

till förfogande ett eget kapital för anskaffande av erforderligt lösöre vid

bildandet av eget hem.

Emellertid lärer ifrågavarande besparing jämte egnahemslån (och eventuellt

premielån) eller bekommen kredit vid köp av egnahemslägenhet från kronoegendom

knappast vara tillfyllest för att underbefälet skall kunna på ett

ekonomiskt sunt sätt förvärva ett eget hem. Det torde erfordras, att vederbörande

härutöver vid avskedstillfället har till förfogande ytterligare ett

l) Därvid förutsattes, att vederbörande, när anställning vinnes, har fyllt 17 är, att befordran

till korpral (konstapel) äger rum vid 3. anställningsårets ingång, att intet uttag

av medel medgivits samt att vederbörande är ogift.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bil. l. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

visst kontant belopp, och detta i all synnerhet om man vill försätta honom

i ett gynnsamt utgångsläge vid ordnandet av hans egnahemsfråga. Härigenom

skulle den del av fastighetens värde, som icke fylles genom den

vanliga egnahemskrediten, kunna täckas och i vissa fall möjlighet beredas

vederbörande att undvika att ikläda sig så stor skuldbörda, som största

möjliga egnahemslån för lägenheten ifråga medför.

Den anordning synes därför böra införas, att underbefälet vid avgångstillfället

under nedan angivna förutsättningar och i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det följande sägs från försvarsväsendets sida erhåller

ett särskilt penningbidrag för egnakemsförvärvets underlättande. Detta

bidrag benämnes militär egnahemspremie.

Såsom villkor för åtnjutande av militär egnahemspremie torde böra uppställas

a) aktiv väl vitsordad tjänstetid av minst 5 år, b) erhållen befordran

till underbefäl samt c) skyldighet att intill utträdet ur värnpliktsåldern årligen

fullgöra en repetitionsövning, därvid dock skulle kunna medgivas underbefälet

att tjänstgöra motsvarande antal dagar under annan tid av året ävensom att

under ett och samma år fullgöra två eller tre års tjänstgöringsskyldighet.

Genom sistnämnda bestämmelser skulle olägenheterna med årlig bortovaro

från jordbruksgöromålen under den bråda hösttiden i väsentlig grad förebyggas.

Den militära egnahemspremiens storlek torde böra bestämmas med liänyn

till tjänsteställning och förutvarande tjänstetid, så att den högre beställningshavaren

med längre tjänstgöringstid premieras med större förmån. I anslutning

härtill torde j^emiens storlek böra bestämmas till belopp motsvarande

vederbörandes vid avgångstillfället utgående avlöning under ett

och ett halvt år. Enligt nu gällande löneplan skulle med denna beräkningsgrund

premiens storlek utgå med de belopp, som angivas i efterföljande

tabell.

Den militära egnahemspremiens storlek i kronor efter en

tjänstetid i beställningen av

12

månader

24

månader

36

månader

48

månader

60

månader

72

månader

84

månader

96

månader

a) vid armén

Furir av 1. klassen

1,746

1.746

2,016

2,196

2,376

2,556

2,700

_

» » 2. »

1,638

1.638

1,908

2,088

2.268

2,448

2,592

_

Korpral ...............

1,278

1,458

1.728

1,908

2,088

_

_

Vice korpral.........

1.116

1,296

1,566

1,746

—

—

—

—

b) vid marinen

Flaggkorpral*)......

—

—

2,263

2,412

2,556

2,700

2,844

2,998

Korpral ...............

1.710

1.710

1,980

2.124

2,268

2.412

2,556

2,700

*) De angivna beloppen äro beräknade med ledning av i propositionen (sid. 511) för

flaggkorpral föreslagna löneplan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

5 Bil. 1.

De här föreslagna beloppen torde beträffande de i regel förekommande

fallen kunna anses tillräckliga för sitt ändamål.

Då underbefälet genom militär egnahemspremie beredes en avsevärd

ekonomisk förmån, torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej något avdrag

vid utbekommande av avlöning för tjänstgöringen i reserven borde förekomma,

och synes därvid sagda avlöning böra bestämmas lika med lägsta lönen

för den beställning, vederbörande innehar vid avskedet. Enligt nu gällande

löneplan skulle då under tjänstgöring i reserven avlöning utgå. till underbefäl

i armén med per månad 97 kronor för furir av 1. klassen, 91 kronor

för furir av 2. klassen, 71 kronor för korpral och 57 kronor för vice korpral

samt till underbefäl vid marinen med per månad 126 kronor för flaggkorpral

och 95 kronor för korpral.

Rörande den militära egnakemspremiens utbekommande och tillgodonjutande

torde i huvudsak följande böra gälla.

Underbefäl, som önskar erhålla dylik premie, torde böra till vederbörande

militära chef i samband med avgången ingiva skriftlig framställning

därom samt så snart ske kan och senast två år efter avskedet med erforderliga

uppgifter styrka, att vederbörligt lägenhetsförvärv föreligger.

Premie torde blott böra utgå vid förvärv av lägenhet, i samband varmed

lån från statens egnaliemslånefond enligt gällande bestämmelser kan utgå, så

ock vid förvärv av lägenhet, som försäljes enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar, ävensom,

där särskilda skäl därtill föranleda, vid förvärv av annat mindre jordbruk

eller bostadsegnaliem. Lägenheten torde böra vara belägen, där premie

ifrågakommer åt underbefäl vid infanteriet, inom respektive inskrivningsområde

och, beträffande övriga truppförband ävensom marinen, ej alltför

avlägset från respektive garnisonsort, station eller fästning.

Till garanti för att premien användes för avsett ändamål, torde densamma

böra utbetalas mot det att säkerhet för beloppet beredes genom

inteckning i den förvärvade lägenheten. Utan hinder härav torde dock, i

avvaktan på inteckningssäkerliets ställande och där så erfordras för att förvärvet

skall kunna komma till stånd, större eller mindre del av premien

kunna utbetalas mot förbindelse från underbefälet att, därest vederbörlig

inteckning ej inom fem år efter avgången ställes, återbetala förskottet eller

vidkännas avdrag å den för tjänstgöring i reserven underbefälet tillkommande

avlöning.

Nyssnämnda inteckning torde i anseende till förmånsrätten böra placeras

på så sätt, att underbefälet icke förhindras att i skälig omfattning för

lägenhetens förvärvande och iordningställande förskaffa sig nödig kredit

med bättre förmånsrätt. Där lån från egnahemslånefonden ifrågakommer

eller kronan har fordran för ogulden köpeskilling för marken, torde alltså

sagda inteckning böra nedflyttas efter för egnahemslånet eller för kronans

fordran erforderliga inteckningar.

Det sålunda i lägenheten intecknade premiebeloppet torde böra anses

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 6

Kungl. Maj it s proposition nr 20.

guldet da underbefälet vid utträdet ur värnpliktsåldern behörigen fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet i reserven, så ock dessförinnan,

när underbefälet genom dödsfall, sjukdom, invaliditet eller av annan oförvållad

och giltig prövad anledning blivit ur stånd att vidare fullgöra tjänstgöring.

Då beloppet sålunda skall anses guldet, bör inteckningen vederbörligen

dödas eller överlämnas till underbefälet eller dennes rättsinnehavare.

Till inbetalning, sex månader efter skedd uppsägning, torde det intecknade

beloppet böra vara förfallet dels därest vederbörande undandragit sig

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet eller utstraffats, dels ock därest

underbefälet avhänt sig äganderätten till lägenheten eller avflyttat från

densamma under sådana omständigheter, att det kan skäligen antagas, att

han icke vidare ämnar bebo densamma. Då inbetalning på grund av

äganderättens avhändande eller vederbörandes avflyttning skall äga rum,

torde underbefälet dock icke böra återgälda större del av premiens belopp,

än som vid jämförelse med hela tjänstgöringstiden i reserven motsvarar

återstående tjänstgöringsskyldighet. Befrielse, helt eller delvis, från sist

nämnda inbetalning torde även böra kunna medgivas underbefälet, där

särskilda skäl därtill föranleda och efter prövning i varje särskilt fall, såsom

då vederbörande å ena sidan fullgjort synnerligen väl vitsordad tjänstgöring

och å andra sidan av giltiga omständigheter — exempelvis förvärv

av annan för honom lämpligare fastighet, iråkade ekonomiska svårigheter,

försvårade arbets- eller utkomstmöjligheter å platsen eller dylikt — måst

lämna lägenheten. När vederbörlig inbetalning ägt rum, bör inteckningen

överlämnas till och, om så erfordras, transporteras på underbefälet. Skulle

underbefälet ej fullgöra honom, enligt vad ovan sagts, eventuellt åliggande

inbetalning och staten alltså nödgas ur den intecknade fastigheten söka

uttaga det intecknade beloppet, torde staten av vad som därvid utfås böra

i första hand tillgodogöra sig ett belopp, motsvarande vad underbefälet

bort inbetala jämte eventuella kostnader för indrivningen, samt till underbefälet

utbetala, vad som därefter möjligen återstår av det ur fastigheten

uttagna beloppet.

Kostnaderna för utbetalande av militära egnahemspremier bero av antalet

årligen avgående, till premies erhållande kvalificerade underbefäl. Med

hänsyn till att givetvis icke alla avgående önska vare sig övergå till reserven

eller förvärva mindre jordbruk och egna hem, har berörda antal

uppskattats till ungefär 100 för armén och 20 för marinen1). Då det

genomsnittliga premiebeloppet torde kunna antagas bliva omkring 2,000

kronor, torde den årliga kostnaden för ändamålet alltså kunna begränsas

till 200,000 kronor för armén och 40,000 kronor för marinen. För den

händelse ifrågavarande anordning anses böra införas, torde årligen å fjärde *)

*) Alldenstund flaggkorpral vid marinen, vilken övergår till reserven, i regel torde avses

att där hänföras till sekundofficersreserven, torde antalet dylika beställningshavare,

som kunna komma i åtnjutande av egnahemspremie, bliva ringa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Majds proposition nr 20.

7 Bil. 1.

huvudtiteln anslag böra äskas av riksdagen för utlämnande, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad ovan sagts, av militära egnahemspremier.

De närmare bestämmelserna för anslagets användande torde böra utfärdas

av Kungl. Maj:t.

Vad beträffar frågan om beredande åt underbefälet av viss företrädesrätt

för erhållande av lån ur egnahemslånefonden och förvärvande av egnahemsläg

enheter från kr o no egendo m av, torde, därest en dylik förmån anses böra

beredas underbefälet, detta kunna ske på följande sätt.

I vad angår egnahemslån torde nyssnämnda syfte kunna ernås genom

att på nedan angivet sätt vidtaga ändring av § 5 av kungörelsen den 27

juni 1919 (nr 483) angående allmänna villkor och bestämmelser för statens

egnahemslånerörelse sådan denna lyder enligt kungörelsen den 25 maj 1923

{nr 126).

(Nu gällande bestämmelser.)

§&•

Egnahemslån---(nötkreatur

eller häst).

Låneförmedlare —---själv.

I fråga om------hem.

Under i övrigt lika förhållanden

bör vid beviljandet av egnahemslån

företräde givas åt sökande, som med

lånet förenar livförsäkring på sätt i

§ 26 sägs. I

(Ifrågasatt ändring.)

§5-

Egnahemslån —.--(nötkreatur

eller häst).

Låneförmedlare----själv.

I fråga om------hem.

Under i övrigt lika förhållanden

bör vid beviljandet av egnahemslån

företräde givas åt sökande, som med

lånet förenar livförsäkring på sätt i

§ 26 sägs, ävensom åt sökande, som

styrker sin behörighet att erhålla militär

egnahemspremie.

I fråga om förvärv av egnahem slägenheter från kronoegendomar torde

förmånsrätt för underbefäl i sådana fall, där viss person ej har hembudsrätt,

kunna skapas genom följande omformulering av 9 mom. av kungörelsen

den 17 oktober 1913 (nr 271) angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar, sådant detta lagrum lyder enligt

kungörelsen den 28 november 1919 (nr 728).

(Nu gällande bestämmelser.)

9. I fråga om lägenheter, som icke,

efter ty i 7 och 8 mom. sägs, hembjudas

viss person, skall gälla:

att lägenhet----saluvärdet;

att till köpare---jordbruk;

att lägenhet---— person;

att, där från två eller flera lämpliga

personer anbud inkomma till det

åsätta saluvärdet eller däröver, auktion

mellan anbudsgivarna skall anställas

för avgörande av företrädet

emellan dem;

(Ifrågasatt ändring.)

9. I fråga om lägenheter, som icke,

efter ty i 7 och 8 mom. sägs, hembjudas

viss person, skall gälla:

att lägenhet----saluvärdet;

att till köpare---jordbruk;

att lägenhet----person;

att, där från lämplig person, som

styrker sin behörighet att erhålla militär

egnahemspremie, anbud inkommer till

det åsätta saluvärdet eller däröver, dylikt

anbud skall antagas; skolande, där två

eller flera sådana anbud inkomma,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

(Nu gällande bestämmelser.)

att, om å lägenhet —--hand;

samt

att, i händelse---prövning.

(Ifrågasatt ändring.)

auktion mellan anbudsgivare av nu

nämnt slag anställas för avgörande av

företrädet dem emellan;

att, där antagligt anbud, som nyss

nämnts, icke föreligger och från två

eller flera lämpliga personer anbud

inkommit till det åsätta saluvärdet

eller däröver, auktion mellan anbudsgivarna

skall anställas för avgörande

av företrädet emellan dem;

att, om å lägenhet---hand;

samt

att, i händelse — — — prövning.

De allmänna villkoren och bestämmelserna för statens egnahemslånerörelse

samt grunderna för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa

kronoegendomar hava antagits av riksdagen. Ifrågasatta ändringar i desamma

torde följaktligen tarva riksdagens medverkan, då anslag för militära

egnahemspremier första gången äskas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Magt:» proposition nr 20.

i Bil. 2.

Sammandrag

över anslagen under fjärde huvudtiteln.

I

!

Bil.

Kronor

kronor

I. Departementet.

| Departementschefen...............................................

1

24 000]

—

\

Departementet, förslagsanslag .................................

304 900)

—

328 900

—

Säger för departementet

—

—

328 900

—

II. Lantförsvaret.

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar

se hil. 3—5.)

Normala utgifter.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Arméförvaltningen, förslagsanslag ..........................

6

524 400

—

Avlöning till personal vid staber och truppförband,

förslagsanslag.....................................................

7

29 651 000

—

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-

anslag ..............................................................

8

21 450

—

Rekryteringskostnader, reservationsanslag ..................

9

392 400

—

Arméns reservstater, förslagsanslag...........................

10

1851 500

Arméns personal över stat, förslagsanslag ................

11

898 000

Egnahemspremier åt underbefäl, förslagsanslag .........

12

200 000

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

13

397 900

—

1 Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-

ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag .........

14

100 000

—

j Flyttningsersättning, förslagsanslag...........................

15

180 000

—

1 Resestipendier, reservationsanslag ..............................

16

29 500

—

34 246150

-1

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

Penningbidrag förslagsanslag ..................................

17

2 894 000

—

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

18

40 000

—

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag.....................................................

19

791 000

—

3 725 000

—

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under-

visningsanstalter och utbildningskurser, reserva-

Höns anslag .........................................................

20

1 073 000

—

Studiestipendier, reservationsanslag ...........................

21

61000

—

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,

reservationsanslag................................................

22

26 000

—

Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservations-

anslag ...............................................................

23

750 000

—

Skrivmaterialier. expenser, bränsle, lyse m. m., reser-

vationsanslag ......................................................

24

460 000

—

Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations-

anslag ..............................................................

25

260 000

—

Tryckningskostnader, förslagsanslag .........................

26

250 000

—

Yissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag

27

35 000

—

2 915 000

—

Transport

—

| 40 886 150

|-

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil

Kronor

Summa

kronor

Transpor

—

40 886 15(

>-

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

Mathållning, förslagsanslag.....................

28

8 136 80C

—

Munderingsutrustning, reservationsanslag ................

Kasernutredning, intendenturfordon, reservations

29

5 840 30C

—

anslag .......................................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp

30

1 707 20C

—

förbanden, reservationsanslag ........

31

3 222 000

—

|

Remontering, reservationsanslag ........

32

679 600

—

-

Furagering, förslagsanslag.......

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser-

33

3 495 000

—

vationsanslag ............................

34

225 000

_

Truppförbandens övningar, reservationsanslaq

35

1 826 300

_

Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag

36

957 000

26 089 200

—

E. Sjukvård m. m.

Sjuk- och veterinärvård, reservationsanslag ...............

37

—

—

766 800

F. Vapen och ammunition.

\ apen och ammunition m. m., reservationsanslag

Underhåll av och försök med stridsvagnmateriel, reser-

38

5 960 000

—

vationsanslag .....

39

60 000

—

6 020 000

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

övningsfält och skjutbanor, reservations-

anslag

40

3 237 000

Ingenjörmateriel, reservationsanslag.........................

Övningar och materiel för jämvägstrupper, reserva-

41

176 800

—

tionsanslag ..............................

42

20 000

—

3 433 800

H. Diverse.

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-

43

590 000

—

servation sanslag...........................

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-

44

70 000

—

slagsanslag....................................

45

90 000

—

750 000

_

Säger för normala utgifter

:

—

-

77 945 950

Extra ordinarie utgifter.

46

—

2 000 000

Säger för lantförsvaret

—

79945 950

III. Sjöförsvaret.

(Beräkn. av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 47 o. 48.)

Normala utgifter.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Marinförvaltningen, förslagsanslag

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl , för-

49

224 774

slagsanslag ..................................

50

11 150 000

Transport

-|

11 374 774j

_|

—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

3 Bil. 2.

T --------

Bil.

Kronor

kronor

Transport

11 374 774

j Extra biträden vid flottans stationer, förslagsanslag,

högst..................................................................

Öl

49 000

—

1 Rekryteringskostnader, förslagsanslag ......................

52

160 000

| Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag .................

53

60 800

—

Marinens reservpersonal, förslag sanslag.....................

54

248 000

—

1 Egnahemspremier åt underbefäl, förslagsanslag.........

55

40 000

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........

56

75 000

—

Flyttningsersättning, förslagsanslag ........................

57

35 000

—

1 Resestipendier, reservationsanslag..............................

58

30 000

—

12 072 574

-1

1

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

j Penningbidrag, förslagsanslag .................................

59

390 000

—

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsan-

slag ...............................................................

60

3 000

—

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag .....................................................

61

no 000

—

503 000

—

C. Undervisning, understöd och expenser m. m.

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. in., reservationsanslag .......................................

62

34 000

—

Studiestipendier, reservationsanslag ..........................

63

24 000

—

Understöd åt föreningar, reservationsanslag...............

64

19 000

—

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

65

320 000

—

Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................

66

60 000

—

Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap

vid marinen, reservationsanslag..............................

67

6 000

—

Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över

stat och värnpliktiga läkare vid marinen, förslagsan-

slag, högst .........................................................

68

2 500

—

465 500

_

D. Förplägnad, beklädnad m. m.

Förplägnad, förslagsanslag.....................................

69

2 557 000

—

Beklädnad, reservationsanslag....................................

70

1 260 000

—

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis

1

m. m., reservationsanslag.......................................

71

162 000

—

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

reservations an slag ................................................

72

868 000

—

4 847 000

_

E. Övningar.

Flottans krigsberedskap och övningar, reservations-

anslag ..............................................................

73

5 120 000

—

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva-

tionsanslag...........................................................

74

635 000

—

Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag

75

20 000

—

5 775 000

_1

F. Sjukvård.

Sjukvård för marinen, förslagsanslag........................

76

170 000

170 000

-

G. Flytande materiel och byggnader.

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

reservationsanslaq ................................................

77

6 360 000

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reserva-

tionsanslag ........................................................

78

454 000

—

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag.....

79

615 000

—

7 429 000

—

Transport

—

|-

31 262 074

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2. -t

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil.

Kronor.

Summa

kronor.

Transpori

—

31 262 074

—

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan

teknisk materiel.

Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner,

reservationsanslag ................................................

80

50 000

—

50 00C

—

I. Diverse.

Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag.....

81

15 000

—

Extra utgifter, reservationsanslag.............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

82

100000

—

slagsanslag..........................................................

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för-

83

35 000

slagsanslag .........................................................

84

90 000

240 000

—

Säger för normala utgifter

—

—

—

31552 074

Extra ordinarie utgifter.

Krigsfartygsmaterielens förnyelse ..............

Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och

85

9 125 000

—

kustartilleriet ....................................................

86

1 000 000

—

10 125 000

1-

Säger för sjöförsvaret

_

—

41677 074

—

IV. Flygvapnet.

(Beräkning av antalet tj änstgöringsdagar se bil. 87.)

Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., för- slagsanslag ........................................................

De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags-

88

—

1 160 000

—

anslag ..................................

89

_

—

112 000

_

Resestipendier, reservationsanslag..............................

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservations-

90

-

•

—

7 000

—

anslag .............................................................

Mathållning och furagering samt förplägnadsutred-

91

—

15 000

—

ning, förslagsanslag ..............................

92

243 000

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern-

utredning, reservationsanslag..................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

93

—

152 000

—

reservationsanslag ..........................................

94

—

75 000

_

Fly g övningar, reservationsanslag .....................

95

—

2 152 000

_

Flygmateriel, reservationsanslag ...........................

96

2 982 000

Vapen och ammunition, reservationsanslag ...............

Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor.

97

i

150 000

reservationsanslag ..............................

98

—

80 000

Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag...........

99

—

22 000

Extra utgifter, reservationsanslag ............

L00 1

—

50 000

Säger för flygvapnet

—

—

_|

7 200000 |

Summa

- |

-i

129,151,924

_l

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 20.

r>

Bil. 2.

Beräkning

av anslaget till departementschefen.

Anslaget uppföres med nuvarande belopp ................................

nu. i.

24 000 kronor

Bil. 2.

Beräkning

av anslaget till departementet.

Anslaget är jämlikt 1924 års statsverksproposition beräknat till.................. kr. 269 800: —

Härtill komma:

för lantförsvarets kommandoexpedition:

Cheferna för registrators-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna, ävensom

detaljen för »tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret», 6 arvoden

å 3 600 kr. samt 1 biträde åt chefen för bokdetaljen, arvode å

3180 kr..................................................................................... ■ 24 780:-

Expeditionsassistenter, 2 arvoden å 2 340 kr.............................................. “ 4 680:

för sjöförsvarets kommandoexpedition:

Chefen för bok- och tryckeridetaljen, 1 arvode.......................................... * 3 600:

Expeditionsassistent................................................................. 11 2 340:

Säger kr. 305 200: —

Härifrån avgår löneskillnaden emellan 1 förste expeditionsvakt och 1 expe
ditionsvakt

.................................................................................... “_312:

Återstod kr. 304 888: —

eller i avrundat tal 304 900 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

Bil. 3.

av Ijåns tgöringsdagar för de värnpliktiga.

Tjänstgöringsdagar med penningbidrag

1.—145.

146.—240.

241.—350.

under

dagen

dagen

dagen

landstorms-

Summa

A. Beväringen.

å 0: HO kr.

å 0: 50 kr.

å 0: 75 kr.

tjänst-

göring

Linje.

j Infanteriet .................

2 112 440

1 003 000

405 800

_

3 521 240

Kavalleriet..................

119190

78 090

50110

_

247 390

I Artilleriet ..................

419 850

266 850

78 720

_

765 420

Ingenjörtrupperna ......

154 980

101 540

29 380

__

285 900

Trängtrupperna .........

162 370

74 680

23 260

_

260 310

1 Intendenturtrupperna...

46 390

21 330

6 670

_

74 390

| Studenter och likställda

148 680

95 460

110 510

_

354 650

; Officersaspiranter.........

—

—

70 630

_

70 630

[ Reservofficersaspiranter

—

—

41070

—

41 070

Säger

3 163 900

1 640 950

816 150

—

5 621 000

j Ersättningareserv .........

1 057 650

182 350

—

—

1 240 000

B. Landstormen ...

_

—

—

89 300

89 300

Summa tjänstgörings-

dagar .....................

4 221 550

1823 300

816 150

89 300

6 950 300

Härifrån avgår för värn-

•

pliktiga, tillhörande

det frivilliga skytte-

väsendet ..................

75 000

—

—

75 000

Återstod

4 146 550

1823 300

816 150

89 300

6 875 300

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

i Bil. 2

Bil 4.

Beräkning

ar Ijänstgöringsdagar för fast anställt manskap och niusikinanskap

samt musikelcver.

A. Fast anställt manskap.

Fast anställt

manskap

Musikmanskap

Summa

tjänst

Antal

Tjänst-

göringsdagar

Antal

Tjänst-

göringsdagar

görings-

dagar.

i

Staber och undervisningsverk ......

Infanteriet .................................

Kavalleriet ................................

Artilleriet.................................

Ingenjörtruppema........................

Trängtrupperna ...........................

Intendenturtrupperna ..................

4 251

1512

1952

702

286

27

1 551 980

551880

712 480

256 230

104 390

9 855

18

300

40

60

12

36

-

6 570

109 500

14 600

21900

4 380

13 140

6 570

1 661 480

566 480

734 380

260 610

117 530

9 855

'' Säger

8 730

3 186 450

466

170 090

3 356 540

Härifrån avgå 10 % vakanta me- niga volontärbeställningar........

_

_

_

_

135 600

Återstod

—

_

—

—

3 220 940

eller i avrundat tal .....................

—

-

—

—

8 220900

B. Musikelever.

Antalet musikelever är 205.

Antalet tjänstgörings dagar sålunda 305 x 205 = 74 825 eller i avrundat tal 74 800.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

Bil. 5.

av antalet hästtjänstgöringsdagar.

A. Egna tjänstehästar.

Generalitetet och inspektören för trängen ....................

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ..............

Generalstabens officerare .............................................

Chefen för artilleristaben .............................................

Chefen för krigshögskolan............................................

Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan

Chef och lärare vid ridskolan ......................................

Regementschefer vid infanteriet...................................

Kavalleriets officerare (utom fänrikar) ...........................

Regementschefer vid artilleriet ....................................

15 hästar

1 »

52 »

1 »

1 »

2 »

5 »

26 »

130 »

9 »

B. Stamhästar.

Summa 242 »

Antal

tj .-dagar

i 365 dagar 88 330

Staber m. fl. ................

Infanteriet, stabsgruppen

» , övriga ........

Kavalleriet ..................

Artilleriet ..................

Ingenjörtrupperna .........

Trängen .......................

Intendenturtrupperna ....

C. Lejda hästar.

Infanteriet ...................

Kavalleriet.....................

Artilleriet .....................

Ingenjörtrupperna ........

Trängen .......................

Intendenturtrupperna ...

......... 132 »

... 218

- 430 648 »

....... 3130 »

....... 2149 »

....... 221 »

...... 268 »

....... 4 »

Summa 6 552 »

i 365 dagar 2 391480

31480 dagar

1200 »

107 000 »

36 510 »

22 300 »

2 500 ■> 200 990

D. Remonter.

Vid truppförbanden 588 remonter i 45 dagar .............................................. 26 460

» remontdepåerna 588 » » 244 » 143 472 dagar

» » 588 » » 200 » 117 600 »

Summa 261 072 dagarl)

Summa 2.707 260

Härifrån avgå för 175 utackorderade stamhästar vid kavalleriet i 320 dagar...... 56 000

Återstod 2 651 200 *)

*) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.

Beräkning

Bil, 6.

av anslaget till arméförvaltningen.

Anslaget är jämlikt 1924 års statsverksproposition beräknat till................. kr. 526 136: —

Härifrån avgår: 1 bataljonsläkare, assistent i sjukvårdsstyrelsen, lön enligt

C. 9 ............................................................................................. » 7 668: —

Tillkommer: 1 sjukvårdsintendent, arvode

1 förrådsförvaltare, arvode

Säger kr. 518 468: —

3 600: -

2 340: — „ 5 94Q. _

Summa kr. 524 408: —

eller i avrundat tal 524 400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

0 Bil. 2

A.

Bil.

Beräkning''

av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband ra.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

II.

Generalltetet, staber m. m.

Generalitet ..........................................................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner .

Generalstaben ....................................................

Artilleristaben .......................................................

Kommendantskapet i Boden ............................. ....

Kullföringsbefälhavare med biträden .....................

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ..........................

Bemonteringsstyrelsen ..........................................

Undervisningsverken.

Krigsskolan .........................................................

Krigshögskolan......................................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan ...........................

Kidskolan .............................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet................

Artilleriets skjutskola ...........................................

Truppförband m. m.

Infanteriet.

Svea livgarde ....................................

Göta livgarde ....................................

Livregementets grenadjärer..................

Första livgrenadjärregemente ...............

Andra livgrenadj ärregementet...............

Västgöta regemente ...........................

Upplands infanteriregemente ...............

Skaraborgs regemente ........................

Södermanlands regemente ..................

Kronobergs regemente ........................

Jönköpings regemente ........................

Dalregementet ....................................

Hälsinge regemente ...........................

Älvsborgs regemente ...........................

Hallands regemente ...........................

Bohusläns regemente ....................................

Västmanlands regemente .............................

Norrbottens regemente .................................

Västerbottens regemente ..............................

Kalmar regemente .......................................

Värmlands regemente ................................

Jämtlands fältjägarregemente........................

Norra skånska infanteriregementet ..............

Södra skånska infanteriregementet ...............

Gotlands infanteriregemente ........................

Västernorrlands regemente .........................

Kavalleriet.

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet

Livgardet till häst .......................................

Livregementets dragoner ..............................

Livregementets husarer................................

Smålands husarregemente..............................

Skånska kavalleriregementet .......................

Norrlands dragonregemente...........................

kr.

251 580: —

»

197 930: —

))

568 070: —

»

129 340: —

»

94 430: —

))

458 670: —

»

151 650: —

»

13 200: —

kr.

197 865: —

»

85 745: -

»

84 690: —

»

62 800: —

»

137 080: —

»

25 860: —

kr.

910 720: —

»

777 740: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

610 920: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

527 580: —

»

620 650: —

»

527 580: —

»

527 580: —

„

527 580: —

»

529 710: —

»

610 920: —

»

529 710: —

»

562 220: —

»

527 580: —

kr.

57 180: —

»

417 010: —

»

417 010: —

»

378 430: -

»

378 430: —

»

378430: —

»

464 000: —

1 864 870: -

594 040: -

— 14 649 030: —

2 490 490: -

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt.

Transport 19 598 430: ■

17 B höft. (Nr 20.) 212523 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 10

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Artilleriet.

Svea artilleriregemente ....................

Göta artilleriregemente...................

Wendes artilleriregemente ..............

Norrlands artilleriregemente ...........

Upplands artilleriregemente..............

Smålands artilleriregemente ..........

Gotlands artillerikår ......................

Bodens artilleriregemente.................

Arméartilleriregementet....................

Luftvärns artilleriregementet..............

Norrbottens artillerikår...................

Artilleriets fabriker och tyganstalter

Transport 19 598 480:

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Bast anställda officerare ocb underofficerare med vederlikar

vid fortifikationen ................................................

Svea ingenjörkår ............................................................

Göta ingenjörkår..........................................................

Fälttelegrafregementet ............................................

Bodens ingenjörkår ....................................................

Norrlands ingenjörkår ..........................................

Trängen.

Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen

Svea trängkår ............................................................

Göta trängkår .........................................................

Norrlands trängkår...............................................

Skånska trängkåren ...................................................

Västmanlands trängkår...........................................

Ostgöta trängkår........................................................

Intendenturen.

Intendenturkåren.........................................................

Garnisonssjukhusen m. m.

Garnisonssjukhuset i Stockholm ....................................

Gamisonssjuklxuset å Karlsborg .......................................

Garnisonssjukhuset i Boden .........................

Arméns sjuksköterskekår ................................................

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg ..............................

B. Kallortstillägg, förslagsvis..........................................

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

truppförband .........................................................

D. Felräkningspenningar, förslagsvis.............................

E. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 180 furirer

F. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1 300 v

G. Kostnader för 205 musikelever å 100 kronor............

H. Gottgörelse för 242 tjänstebästar å 250 kronor

I. Vissa arvoden ....................

kr.

607 180

—

»

571 630

»

571 630

»

571 630

_

»

571 630

—

»

571 630

—

»

228 660

—

»

526 240

—

»

573 330

—

»

372 560

—

»

163 380

—

»

686 950

—

6 016 450: —

kr.

1 559 850

»

129 400

—

»

96 760

—

»

174 120

—

»

78 620

—

»

93 620

—

2 132 370: -

kr.

940 270

»

59 280

—

»

49 150

—

»

59 280

—

»

49150

—

»

49 150

—

»

49 150

-

1 255 430: —

kr.

911460: —

kr.

138 180:

»

22 250:

—

»

17 610:

—

»

64 020:

—

242 060: —

........... kr.

126 400: —

»

56 000: —

vid

vissa

»

5 000: —

»

19 000: —

»

40 500: —

Solitär er ...

»

65 000: —

»

20 500: —

»

60 500: —

»

754 000: —

Transport kr. 3L 303 100

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

11 Bil 2.

Transport kr. 31 303 100: —

j. Stipendier ä 3 000 kr. för underlättande av officersrekryteringen

i Boden.................................................................................... » 24 000: —

K. Fria resor för viss personal i Boden, Umeå och Sollefteå......... » 60 000: —

L. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa be
fattningar,

förslagsvis............................................................... ■ "_10 000:

Siiger kr. 31 397 100: —

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 31/s % av förestående

summa.................................................................... kr. 1045 523: —

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare

med vederlikar......................................................... » 700 000:— l 745 523: —

Återstod kronor 29 651577: —

eller i avrundat tal kr. 29 651 000 kronor.

Stat

för Generalitetet.

Inspektör för infanteriet, inspektör för militärläroverken in. m., armé- fördelnings chefer, generalfälttygmästare, chef för fortifikationen,

generalstabschef, generalintendent ............................................

Kommendanten i Boden, militärbefälhavare på Gotland, inspektör

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

12

CO

Ö

för kavalleriet...........................................................................

3

0.7

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

Arvoden å 600 kronor till 12 såsom brigadchefer förordnade rege-

244 380: -

mentschefer vid infanteriet .....................................................

»

7 200: —

Summa förslagsanslag kronor

251580: -

s. 12 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 12

Kungl. Maj:Is proposition nr 20.

Stat

för annéfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-''

börligt

a) Arméfördelningsstaberna.

avlönings-

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Fältläkare.....................................................

6

C. 13

Fältveterinärer..............................

6

C. 11

Pensionerad personal.

Stabskassörer, arvoden .

6

Expeditionsassistenter, arvoden......................................................

12

-

b) Militärbefälet på Gotland.

Ordinarie beställningshavare.

Stabsläkare (regementsläkare) ........................

1

C. 11

Bataljonsläkare................

1

C. 9

Stabsveterinär (bataljonsveterinär)...........

1

C. 8

Regementspastor, arvode ....................

1

—

Pensionerad personal.

Fortifikationsofficer, arvode .........................................................

Expeditionsassistenter hos fortifikationsofficeren och stabsintendenten,

1

—

arvoden .............................

2

_

Uppbördsman vid intendenturförrådet å Tingstäde ..............

1

—

c) Infanterinspektionen.

Pensionerad personal.

Expeditionsassistent, arvode ...........................

1

-

d) Militärläroverksinspektionen.

Pensionerad personal.

Adjutant, arvode ..........................

1

— i

Expeditionsassistent, arvode ..........................

1

— i

e) Kavalleriinspektionen.

Pensionerad personal.

Expeditionsassistent, arvode ............... ........................................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie betällningshavare, förslagsvis ...... kronor

135 770. — i

Arvode till 1 regementspastor..........

»

1170:-

» » 1 fortfikationsofficer ...

)>

3180: —

” ” 1 adjutant i militärläroverksinspektionen.....

»

3 600: —

Arvoden » 6 stabskassörer ........

»)

14 400: —

» » 7 expeditionsassistenter i Stockholm å 2 340 kronor och

10 i landsorten å 2 130 kronor ......

»

37 680: —

» » 1 uppbördsman vid intendenturförrådet å Tingstäde ....

»

2 130: —

Summa förslagsanslag kronor

197 930: -

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

13 Bil. 2.

Stat

för Generalstaben.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

Militärstaten.

reglemente

Överadjutanter och stabsadjutanter.

Överste ......................................................................................

i

0. 6

Överstelöjtnanter .........................................................................

4

0. 5

Majorer .......................................................................................

13

O. 4

Kaptener ...........................................................,,,....................

34

O. 3

Militärattachéer.

Överstelöjtnant .........................................................................

1

O. 5

Majorer ......................................................................................

3

O. 4

Pensionerad personal.

Redogörare, arvode .....................................................................

1

—

Bibliotekarie, arvode.....................................................................

1

—

Aktuarier, arvoden.......................................................................

3

—

Expeditionsassistenter, arvoden......................................................

2

—

Civilstaten.

Professor ...................................................................................

1

Avd. B. 20

Krigsarkivarie..............................................................................

1

Avd. B. 15

Förste expeditionsvakt..................................................................

1

Avd. B. 3

Expeditionsvakter ........................................................................

3

Avd. B. 1

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................................. kronor

476 950: —

» » » ordinarie civil personal, förslagsvis ............

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier och 1 redo-

32 300: —

görare ....................................................................................

))

18 000: —

Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsassistenter ...................

Yikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare

)>

4 680: —

1000:-

å civilstaten, förslagsvis ....................................................

))

Ersättning åt aspiran ter och inkommenderade officerare ...............

»

18 500: —

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna ..............

))

15 110: —

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ..................

»

1 530: —

Summa förslagsanslag kronor

568 070:-

Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén.

Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsassistenter

må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare

(sekundofficerare) på aktiv stat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 14

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Artilleristaben.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

börligt

avlönings-

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Överste ...........................................

1

O. 6

Majorer.....................................

2

O. 4

Kaptener ............................

9

O. 3

Löjtnanter................................

3

O. 2

Expeditionsvakt ...........................................................................

1

Avd. B. 1

Övrig personal.

Expeditionsofficer, arvode ..............

1

_

Expeditionsassistent, arvode ........................................................

1

—

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare . kronor

115 000: —

Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer ...

))

3 600: —

» » 2 340 » » 1 expeditionsassistent.......................

»

2 340: —

» » 1 200 »> » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk-

tionsavdelningen ..............

„

1200:-

Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-

officer ....................................................................................

))

7 200: —

Summa förslagsanslag kronor

129 340: —

Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar

i inneliavande grader inom armén.

Stat

för Kommendantskapet i Boden.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Fästningsläkare (regementsläkare)......................

1

C. 11

Regementsläkare...............................

1

C. 11

Bataljonsläkare ..............................

2

C. 9

Fästningsveterinär (regementsveterinär)..........................................

1

C. 9

Musikpersonal.

Musikfanjunkare.........................................................

1

Uo. 3(4)

Musiksergeanter....................................

5

Uo. 2

Musikfurirer av 1. klassen...........

3

Ma, 5

» » 2. »

2

Ma. 4

Musikkorpraler .........................

2

Ma. 3

Musikvicekorpraler ..........

2

Ma. 2

Musikvolontärer............... ... .

9

Ma. 1

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

15 Bil. 2.

Övrig personal.

Garnisonspastor ....................................................................

Stabskassör, arvode ............................................................

Expeditionsassistent, arvode..................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare ...............■

Arvoden å 1170 kronor till envar av regementsläkarna, bataljons
läkarna

och regementsveterinären i Boden.................................

Arvode till 1 garnisonspastor......................................................

» » stabsskassör .............................................................

» » 1 expeditionsassistent..............................,.................

Antal

Löneplan I

och lönegrad!

enligt veder-1

börligt

avlönings- |

reglemente

kronor 79 850: —

5 850: —

4 200: —

2 400: —

2 130: —

Summa förslagsanslag kronor 94 430:

Anm. Officer, sekundofficer och likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är

medgivet, tillgodoräkna sig tre tjänstår.

Stat

för rullföringsbefälliavare med biträden.

Antal

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor

Summa j

kronor !

i

1

3 600

73

3180

—

232 140

—

4

2 760

_

11040

—

3

3180

—

9 540

—

6

2 340

—

14 040

—

2

2 340

—

4 680

—

83

2130

—

176 790

—

4

1710

—

6 840

—

—

-

458 670

—

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde...

K ull fö ringsbeta Illa va ro i landsorten ...........................

Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes
befälhavare

..........................................................

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ......

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde.........

» » » lantrullföringsområde............

» » rullföringsområden i landsorten..............

» o » å Gotland, tilllika land
stormsförråds

förvaltare...............................................

Summa kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 16

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

i

Stat

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Bataljonsläkare, löner . .

två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3

års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.

Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 29

bataljonsläkare

Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 15

bataljonsläkare...........................................

Antal

Enhets.

kostnad.

Lön

(Arvode).

Kronor

Summa

kronor

44

2 400

-

105 600

26100

6 750

—

Summa kronor

Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis

138 450

13 200

—

Summa förslagsanslag kronor | 151 650

—

Stat

för Remonteringsstyrelseii.

Ordinarie beställningshavare.

Chef, arvode ........................................

Arvode till chefen förslagsvis ..................

Övrig personal.

Redogörare, arvode

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

aviönings- reglemente

Summa

kronor

i

O. 4

9 600

—

i

_

3 600

Summa förslagsanslag kronor

13 200

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

17 Bil. 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Krigsskolan.

a) Officerskursen.

Ordinarie beställningshavare.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings - reglemente

Summa

kronor

Chef, överstelöjtnant ...................................................

1

O. 5

Kaptener (1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden mot-

svarande lön enligt ..................................................

2

O. 3

Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (5 kadettofficerare,

3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare), arvoden mot-

1 svarande lön enligt ...................................................

11

0.3 eller O. 2

Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för-

bandslära...............................................................

1

0. 9

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

havare .....................................................................

—

—

100 780

Övrig personal.

Slottspastor, arvode.....................................................

1

—

1 170

—

Redogörare, förutom fri bostad, arvode ........................

1

—

3 600

—

Förvaltare m. m., arvode ............................................

1

—

2 340

—

Bataljonsadjutant m. m., arvode.....................................

1

—

2 340

—

! Köksföreståndare, arvode ............................................

1

—

2 340

—

1 Kompanichef, arvode ...................................................

1

—

1500

—

| Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden å 600 kr.............

4

—

2 400

—

[ Kadettofficer ur kavalleriet, arvode ..............................

1

—

900

—

Kompaniadjutant, arvode ..............................................

1

—

2 340

—

Förste lärare i krigskonst, arvode .................................

1

—

1350

—

Andre » » » » ................................

1

-T-

1020

—

Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente,

arvode .....................................................................

1

—

1200

—

Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

900

arvode .............................................................

1

—

—

Förste lärare i krigsbyggnadskonst, arvode.....................

1

—

1200

—

Andre » » » » ..................

1

-r

900

—

Förste » » topografi, » .................

1

—

1200

—

Andre » » » » ..................

1

■-

900

—

Förste » » militärförvaltning, » ..................

1

—

720

—

Andre » » » » .................

1

. -

600

—

Lärare i gymnastik och vapenövning, » ..................

1

—

1020

—

» » stats- och samhällslära ...................................

1

—

870

—

Biträdande lärare ........................................................

—

—

5 500

—

Förslagsvis 4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hov- slagare, 21 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp- passare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuk- sköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden

och 1 kökskarl ................................................

—

—

47 500

—

1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å 1: 50 kr. i 365 dagar

1

—

547

50

'' 1 spel, dagtraktamente å 1: 50 kr. i 365 dagar ...............

1

—

547

50

Säger för officerskursen kronor

—

—

185 685

—

b) Reservofficerskurserna.

Kompanichef, arvode ...................................................

1

—

600

—

Kadettofficerare, arvoden å 300 kr..................................

4

—

1200

—

Kompaniadjutant, arvode .............................................

1

—

2 340

—

Lärare i krigskonst och topografi, arvode ....................

1

—

600

—

Biträdande lärare, arvode .............................................

Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden...

1

—

250

—

—

—

1250

—

För ytterligare en kurs ................................................

—

—

3 900

—

Säger för reservofficerskurserna kronor

—

—

10 140

—

Arvode till chefen för krigsskolan .................................

—

—

2 040

Summa förslagsanslag kronor

—

—

197 865

-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 18

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Stat

för Krigshögskolan.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Summa

börligt

kronor

avlönings-

reglemente

Chef, överstelöjtnant .............................

1

O. 5

Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt..........

1

O. 3

Majorer, lärare ............................................................

Kaptener, lärare, arvoden motsvarande lön enligt.....

2

O. 4

2

O. 3

Expeditionsvakt................. ..........

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

1

Avd. B. 1

havare, förslagsvis ...............

—

—

54 860

—

Övrig personal.

Biträdande adjutant, arvode......

Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena årligen till

1

—

3 600

—

14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller

14 X 990'') ..............................

13 860

Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10

kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller

10X960* 2) ..............................

9 600

Lärare i ridning, arvode

—

—

960

_

Arvoden till repetitörer____

—

—

1125

_

Maskinist, arvode..................

—

—

1740

—

Summa förslagsanslag kronor

—

85 745

—

Anm. 1. De i staten uppförda regementsofficerama skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas

till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt

truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget

arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående

kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras förden

närmast i tur stående kompetente fänriken och fänrikslönen på samma sätt till

eventuellt befintlig surnumerär fänrik.

Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen stadgade grunder.

*) 990 undervisnings timmar motsvarar 33 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.

2) 960 undervisningstimmar motsvarar 32 nndervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

19 Bil. 2.

Stat

för Artilleri- och ingenjörliögskolan.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Summa

börligt

kronor

Ordinarie beställningshavare.

avlönings-

reglemente

Chef, överstelöjtnant ...................................................

Kaptener, (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande

i

O. 5

0. 3

lön enligt..................................................................

5

Expeditionsvakter .........................................................

Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

2

Avd. B. 1

53 440

havare, förslagsvis ...................................................

—

—

—

Övrig personal.

Redogörare, arvode ......................................................

1

—

3 600

—

Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör.........

—

—

25 910

—

Maskinist, arvode..........................................................

1

—

1740

—

Summa förslagsanslag kronor

—

84 690

—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, från träder innehavande

lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för

förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom

ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast

i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna

löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente fänriken och

fänrikslönen på samma stat till eventuellt befintlig surnumerär fänrik.

Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen stadgade grunder.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 20

Kungl, Maj.ts proposition nr 20.

Stat

för Ridskolan.

Löneplan

Enhets-

och lönegrac

kostnad.

An-

enligt

Arvode.

Summa

tal

vederbörligt

(Dag

kronor

avlönings-

avlöning.)

Ordinarie beställningshavare.

reglemente

Kronor

Chef, major ..........

Ryttmästare, lärare, arvoden, motsvarande lön

1

0. 4

—

—

—

—

enligt ..............

Löjtnanter, lärare (adjutant), arvoden motsva-

2

0. 3

—

—

—

—

rande lön enligt ..........................................

i B åtal jons veterinär med skyldighet att jämte egen

2

0. 2

—

-

—

—

tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts

| remontdepå ........

1

C. 8

i Redogörare ...................................................

: Löner och arvoden till ovanstående ordinarie

1

Ilo. 4

—

—

—

—

beställningshavare, förslagsvis

38 770

Övrig personal.

Läkare, arvode.................................

Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt

1

—

—

930

—

planteringsland, arvode..............

1

2 130

Förste lärare i ridning, arvode ..

1

1 300

Andre lärare i ridning, arvode ........

2

_

1 350

2 700

Lärare i krigsvetenskap, arvode ......................

Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa

1

—

—

1200

—

kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis

Maskinist, arvode ....

Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i

1

—

900

—

1800

1 290

—

365 dagar ......

1

720

Stallbetjänte, förslagsvis .....

_

10 500

Beklädnadsers ättning åt 8 stallb etj änte å 120 kronor

—

—

1

—

960

—

r Summa förslagsanslag kronor

- |

1

- 1

—

62 800

—

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder

mnehavande lön på _ stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter

under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet

härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandsehef för den

närmast i tur till ryttmästare- (löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten

(fänriken); den sålunda ledigblivna löjtnants (fänriks-) lönen disponeras för den närmast

i tur stående kompetente fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

21 Bil. 2.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Summa i

kronor j

i

O. 5

3

O. 3

1

1

O. 2

■

1

—

32 750

-

1

1

—

1

__

2130

1

_

2130

1

—

2130

i

1

_

400

I

3

—

3 240

—

5

_

2 700

7

—

1400

2

—

360

—

3

—

120

—

3

—

540

—

3

_

180

_

1

—

300

— I

1 69

—

—

—

14

—

—

-!

1 29

—

—

29

—

—

r 52

—

—

6

—

—

-

I _

-

82 000

_

1

6 700

■

r| —

i

| 137 080

l-l

Ordinarie beställningshavara.

Chef, överstelöjtnant ...................................................

Kaptener, 1. lärare, arvoden motsvarande lön enligt ......

Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie;

arvode motsvarande lön enligt............................•_......

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare,

förslagsvis ..................................................

Övrig personal.

Läkare, inbeordrad under 200 dagar .............................

Biträdande adjutant, inbeordrad under 160 dagar...........

Förvaltare, arvode ......................................................

Väbel, arvode............................................................

Köksföreståndare, arvode ..........................................

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente ä 2 kr.

i 200 dagar ........................................................

Förste lärare, arvoden ä 1,080 kr...........................

Andre lärare, inbeordrade under 160 dagar, arvoden å

540 kr.........................................................•-••--.....

Kepetitörer, inbeordrade under 160 dagar, arvoden å 200 kr.

Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade unde~ Kri

dagar, arvoden å 180 kr......................................

arvoden å 60 kr.

dagar, arvoden ä 180 kr.....................................

Kepetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under 50 d:

arvoden å 60 kr...............—..............................

Veterinär, arvode förslagsvis .................................

Subalternofficerare, inbeordrade under 70 dagar ......

Majorer, inbeordrade under 30 dagar.......................

Kaptener, inbeordrade under 30 dagar....................

Sergeanter, inbeordrade under 40 dagar .................

Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under 40 c

Regementschefer, inbeordrade under 10 dagar ........

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt

lande grunder åt förestående personal, förslagsvis

ningstrupp, förslagsvis

Summa förslagsanslag kronorl —

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Kapten (löjtnant), som förordnas till 1 lärare (adjutant m. m.), frånträder

innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden

för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom

ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast

i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetenta löjtnanten (fänriken); den

sålunda ledigblivna löjtnants- (fänriks-) lönen disponeras på den närmast i tur stående

kompetenta fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 22

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 20.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

Staben.

Chef,

inbeordrad

under 49

dagar

Lärare, arvodena 180kr., inbeordrade

»

49

»

Adjutant, kapten,

inbeordrad

»

49

»

Adj utanter, löjtnanter,

inbeordrade

»

49

»

Redogörare,

inbeordrad

»

49

))

Läkare,

»

»

49

)»

Veterinär,

))

»

49

»

Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.

Överstelöjtnanter, inbeordrade under 49 dagar.................

Majorer,

Kaptener och löjtnanter.

Sergeanter,

49

49

49

Instruktionsdivisionen.

Major, inbeordrad under 49 dagar..

Kaptener, inbeordrade » 49 »

Löjtnanter, » » 49 » ..

Styckjunkare, » » 49 »

Sergeanter, » » 49 »

Tyghantverkare, » » 49 »

Kompletteringsbatterier.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.......................................

j Löjtnanter, » » 8 »

l Styckjunkare » » 8 » ................................

Sergeanter, » » 8 »

j Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder

åt förestående personal, förslagsvis....................................

Summa förslagsanslag kronor —

Summa

kronor

Antal

25 500 —

25860

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 20.

23 Bil. 2.

Stat

för Svea livgarde.

a) Regementet.

Officerare.

Överste ........................

Överstelöjtnant ............

Majorer........................

Kaptener .....................

Löjtnanter och fänrikar

!

Sekundofficerare:

Sekundlöjtnanter (förvaltare) ................

Fanjunkare ........................................

Sergeanter .................................. .....

Manskap.

Furirer av 1. klassen .........................

» » 2. » ..........................

Korpraler ..........................................

Vicekorpraler....................................

V olontärer .......................................

Sjukvårdsfurir av 1. klassen ...............

» » 2. » ................

Sjukvårdskorpraler..............................

Sjukvårdsvicekorpraler........................

Sjukvårdssoldater ..............................

Vapenhantverkarfurirer av 2. klassen...

Vapenhantverkarkorpral .....................

Vapenhantverkarvicekorpral ...............

Vapenhantverkarsoldat.......................

Hovslagarvicekorpral...........................

Musikpersonal.

Musikfanjunkare...............

Musiksergeanter...............

Musikfurirer av 1. klassen

» »> 2.

Musikkorpral ..................

Musikvicekorpraler .........

Musikvolontärer...............

Civllmllitär personal.

Re gementsläkare......

Bataljonsläkare ......

Vapenhantverkare ...

Förr åds vaktmästare

Civil personal.

Regementspastor, arvode....

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode..........................

Vapenförvaltare » ..........................

Expeditionsassistent » ..........................

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings
reglemente
-

1

0. 6

1

0. 5

3

O. 4

15

0. 3

38

O. 2 och 0.1

1

Uo. 3 '')

13

Uo. 3

23

Uo. 2

22

Ma. 5

42

Ma. 4

44

Ma. 3

44

Ma. 2

58

Ma. 1

1

Ma. 5

1

Ma. 4

2

Ma. 3

2

Ma. 2

3

Ma. 1

2

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 1

1

Ma. 2

1

Uo. 3(4)

4

Uo. 2

2

Ma. 5

2

Ma. 4

1

Ma. 3

2

Ma. 2

5

Ma. 1

1

C. 11

1

C. 9

1

C. 3

1

C. 1

1

—

1

1

—

1

—

!) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 24

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

■

Löneplan

och. lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

b) Stridsvagnbataljonen.

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överstelöjtnant eller major ........

1

0. 5 eller 0.4

Kaptener ........................

3

O. 3

Löjtnanter och fänrikar .........

7

0. 2 och 0.1

Sekundofficerare.

Fanjunkare .....................

3

Uo. 3

Sergeanter ..............................

3

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...........................................

4

Ma. 5

» » 2. »

9

Ma. 4

Korpraler......................................

12

Ma. 3

Vicekorpraler ............... ....

15

Ma. 2

Volontärer.............................

21

Ma. 1

Civilmilltär personal.

Verkmästare av 2. klassen..........................................

1

C. 4

Löner till ordinarie beställningsbavare vid regementet kronor

756 150: —

” * ” » » stridsvagnbataljonen ...

»

146 320: —

Arvode till 1 regementspastor......................

»

1170: —

» » 1 regementskassör...............

))

2 400: —

Arvoden å 2340 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent

»

4 680: —

Summa förslagsanslag kronor

910 720 - 1

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Majds proposition nr 20.

25 Bil. 2.

Stat

för Göta livgarde

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Officerare.

Överste ......................................................................................

i

O. 6

Överstelöjtnant ..........................................................................

i

O. 5

Majorer....................................................................................

3

O. 4

Kaptener ................................................ .. ................................

16

O. 3

Löjtnanter och fänrikar ...............................................................

33

0. 2 och 0.1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare)............................................................

1

Uo. 3 '')

Fanjunkare ................................................................................

13

Uo. 3

Sergeanter ..................................................................................

23

Uo. 2

Manskap

Furirer av 1. klassen ..................................................................

22

Ma. 5

» » 2. » ...................................................................

42

Ma. 4

Korpraler.................................................................."..................

44

Ma. 3

Vicekorpraler ..............................................................................

44

Ma. 2

Volontärer .................................................................................

58

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 1. klassen........................................................

i

Ma. 5

>» » 2. » ........................................................

i

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler................................................................:.......

2

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpraler.............................................. ..................

2

Ma. 2

Sjukvärdssoldater .......................................................................

2

Ma. 1

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen .............................................

1

Ma. 4

Vapenhantverkarkorpral ...............................................................

1

Ma. 3

Yapenhantverkarvicekorpral .........................................................

1

Ma. 2

Vapenhantverkarsoldat ...............................................................

1

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral.....................................................................

1

Ma. 2

Musikpersonal.

Musikfanjunkare..........................................................................

1

Uo. 3(4)

Musiksergeanter........................................................................

4

Uo. 2

Musikfurirer av 1. klassen............................................................

2

Ma, 5

» » 2. »

2

Ma. 4

Musikkorpral .............................................................................

1

Ma. 3

Musikvicekorpraler........................................................................

2

Ma. 2

Musikvolontärer ...........................................................................

5

Ma. 1

Civilmilltär personal.

Regementsläkare...........................................................................

1

C. 11

Bataljonsläkare ...........................................................................

1

C. 9

Vapenhantverkare ........................................................................

1

C. 3

Förrådsvaktmästare .....................................................................

1

C. 1

Civil personal.

| Regementspastor, arvode.............................................................

1

—

l) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad til! Uo. 4.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.) 212523 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 26

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Pensionerad personal.

Inskrivningsofficer, arvode.........................................................

1

—

Regementskassör » ........................................................

1

—

Vapenförvaltare » .......................................................

1

—

Expeditionsassistenter » .........................................................

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställ ningshavare förslagsvis...... kronor

763 550: —

Arvode till 1 regementspastor......................................................

»

1 170:—

» » 1 inskrivningsofficer...................................................

»

3 600: —

» »1 regementskassör......................................................

»

2 400: —

Arvoden å 2 340 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditions-

assistenter ..............................................................................

»

7 020: —

Summa förslagsanslag kronor

777 740: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

27 Bil. 2.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregcmentet, Andra livgreiindjärregementet,

Vilstgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,

Jönköpings regementen, Dalregementet, Hitlxinge, Älvsborgs, Hallands,

Itohusliins, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regementen, Jämtlands

fältjägarregemcnte, Södra skånska infanteriregementet och

Västernorrland» regemente.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste ....................................................................................

1

O. 6

Överstelöjtnant...........................................................................

1

O. 5

Majorer.....................................................................................

2

O. 4

Kaptener ...................................................................................

11

O. 3

Löjtnanter och fänrikar ..............................................................

28

O.2 och 0.1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare) ..........................................................

1

Uo. 31)

Fanjunkare..................................................................................

9

Uo. 3

Sergeanter ..................................................................................

19

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ................................................................

14

Ma. 5

» » 2. » ...............................................................

26

Ma. 4

Korpraler .................................................................................

28

Ma. 3

Vicekorpraler ..............................................................................

28

Ma. 2

Volontärer...................................................................................

40

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 1. klassen ........................................................

1

Ma. 5

» » 2. » ...................................... ...........

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler........................................................................

2

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpraler................................................................

2

Ma. 2

Sjukvårdssoldater ........................................................................

2

Ma. 1

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen .............................................

1

Ma. 4

Vapenhantverkarkorpral ...............................................................

1

Ma. 3

Vapenhantverkarvicekorpral .........................................................

1

• Ma. 2

Vapenbantverkarsoldat ................................................................

1

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral.....................................................................

1

Ma. 2

Mualkpersonal.

Musikf anj unkare.........................................................................

1

Uo. 3(4)

Musiksergeanter..........................................................................

4

Uo. 2

Musikfurirer av 1. klassen ............................................................

2

Ma. 5

» » 2. » ...........................

2

Ma. 4

Musikkorpral ...........................................................................

1

Ma. 3

Musikvicekorpraler........................................................................

2

Ma. 2

Musikvolontärer............................................................

5

Ma. 1

Clvilmilitär personal.

Regementsläkare.........................................................................

1

C. 11

Bataljonsläkare ..................................................................

1

C. 9

Vapenhantverkare ........................................................................

1

C. 3

Förrådsvaktmästare ..................................................................

1

C. 1

Civil personal.

Regementspastor, arvode...............................................................

1

—

'') Åtnjuter därutöver, i form av arvode, Iönefyllnad till Uo. t.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 28

Kungl. Maj it s proposition nr 20.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Pensionerad personal.1)

Begementskassör, arvode ......................................

1

_

Vapenförvaltare, » ..................................... ..........

1

—

Expeditionsassistenter, » ........................

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för

samtliga regementen förslagsvis............................................... kronor

517 620: —

Arvode till 1 regementspastor................................... ...

»

1 170: —

Arvode till 1 regementskassör.....................................................

Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditions-

»

2 400: -

assistenter ...............................

»

6 390: —

Summa förslagsanslag kronor

527 580: -

*) Vid Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet tillkommer arvode

ä 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, respektive 1 förrådsförvaltare å Re vingehed,

båda pensionerade sekundofficerare. Statens slutsumma vid dessa regementen ökas därför till

529 710 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr JO.

29 Bil. 2.

Stat

för Kronobergs regemente oeli Norra skånska infanteriregementet.

Officerare.

Överste .......................

Överstelöjtnant ............

Majorer.......................

Kaptener......................

Löjtnanter och fänrikar

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare)

Fanjunkare.......................

Sergeanter .......................

Manskap.

Furirer av 1. klassen ....................

» » 2. » ....................

Korpraler .....................................

Vicekorpraler ...............................

Volontärer.....................................

Sjukvårdsfurir av 1. klassen ..........

» » 2. » .........

Sj ukvårdskorpraler.........................

Sjukv&rdsvicekorpraler...................

Sjukvårdssoldater...........................

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen

Vapenhantverkarkorpral ................

V apenhantverkarvicekorpral ..........

Vapenhantverkarsoldat .................

Hovslagarvicekorpral....................

Musikpersonal.

Musikfanjunkare................

Musiksergeanter...............

Musikfurirer av 1. klassen .

» »2. »

Musikkorpral ...................

Musikvicekorpraler ...........

Musikvolontärer ...............

Civllmilitär personal.

Regementsläkare........

Bataljonsläkare ........

Vapenhantverkare .....

Förrådsvaktmästare ...

Civil personal

Antal

Regementspastor, arvode.

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

1

O. 6

1

O. 5

3

O. 4

)13

O. 3

33

O. 2 och 0.1

1

Uo. 3S)

11

Uo. 3

21

Uo. 2

18

Ma. 5

34

Ma. 4

36

Ma. 3

36

Ma. 2

46

Ma. 1

1

Ma. 5

1

Ma. 4

2

Ma. 3

2

Ma. 2

2

Ma. 1

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 1

l

Ma. 2

1

Uo. 3(4)

4

Uo. 2

2

Ma. 5

2

Ma. 4

1

Ma. 3

2

Ma. 2

5

Ma. 1

1

C. 11

1

C. 9

1

C. 3

1

C. 1

1

1) Vid Kronobergs regemente tillkommer 1 kaptensbeställning.

2) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 30

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

t- Pensionerad personal.

Regemente.kassör, arvode ..

Antal

i

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Y apenförvaltare, »

i

Expeditionsassistenter,» ......

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för

båda regementena, förslagsvis............................. k-rnn^r

600 960: —

Arvode till 1 regementspastor.......................

»

1170: —

» »1 regementskassör............................

2 400: —

Arvoden å 2 130 till 1 vapenförvaltare och 2 expeditionsassistenter

6 390: —

Summa förslagsanslag kronor

CIO »20: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

luingl. Maj:ts proposition nr 20.

31 Bil. 2.

Stat

för Norrbottens regemente.

Officerare.

Överste ........................

Överstelöjtnant .............

Majorer .......................

Kaptener .....................

Löjtnanter och fänrikar

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare)..................

Fanjunkare ......................................

Sergeanter ........................................

Manskap.

Furirer av 1. klassen ........................

» » 2. » ........................

Korpraler ..........................................

Vicekorpraler......................

Volontärer...........................

Sjukvårdsfurir av 1. klassen

» » 2. »

Sjukvårdskorpraler...............

Sjukvårds vicekorpraler.........

Sjukvårdssoldater .........................

Vapenhan tv erkarfurir av 2. klassen

V apenhantverkarkorpral ...............

Vapenhantverkarvicekorpral ...........

Vapenhantverkarsoldat .................

Hovslagarvicekorpral......................

Civilmilitär personal.

Vapenhantverkare ....

Förrådsvaktmästare .

Pensionerad personal.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder

hörligt

avlöningsregle

mente

1

1

3

15

31

1

11

21

14

26

32

32

46

1

1

2

2

2

1

1

1

1

1

O. 6

O. 5

O. 4

O. 3

O. 2 och O. 1

Uo. 31)

Uo. 3

Uo. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 2

C. 3

C. 1

Regementskassör, arvode .........................................................

Vapenförvaltare, » ..........................................................

Expeditionsassistenter, » ..........................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditionsassistenter

........................................................................... ”

Arvode till 1 regementskassör....................... ■.............................. 11

Summa förslagsanslag kronor

611 860:—

6 390: —

2 400: —

620 650: -

Anm.

Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är

medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

l) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Ilo. 4.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 32

Kung!,. Maj:ts proposition nr 20,

Stat

för Gotlands infanteriregemente.

Överste........................

Överstelöjtnant ............

Majorer........................

j Kaptener .....................

Löjtnanter och fänrikar

Officerare.

Sekundofflcerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare)..................

Fanjunkare........................................

Sergeanter..........................................

Manskap.

Furirer av 1. klassen . .......................

» » 2. » ..........................

Korpraler ..........................................

Vicekorpraler.....................................

Volontärer .......................................

Sjukvårdsfurir av 1. klassen ...............

» » 2. »

Sjukvårdskorpraler...............................

Sjukvårdsvicekorpraler.........................

Sjukvårdssoldater ...............................

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen .....

Vapenhantverkarkorpral ......................

Vapenhantverkarvicekorpral ................

Vapenhantverkarsoldat .......................

Hovslagarvicekorpral ........................

Musikfanjunkare........

Musiksergeanter..............

Musikfurirer av 1. klassen

» » 2. »

Musikkorpral ...................

Musikkorpraler ................

Musikvolontftrer ...............

Musikpersonal.

Vapenhantverkare ..

Förrådsvaktmästare

Civllmllltär personal.

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode .................................

Vapenförvaltare, » ..............................

Expeditionsassistenter, »

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......

Arvode till 1 regementskassör................................

Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditionsassistenter

...... ...................

1) Åtnjuter därutöve

Summa förslagsanslag kronor

form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

Anta]

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

1

J

0. 6

1

O. 5

2

O. 4

11

O. 3

30

O. 2 och O. 1

1

Uo. 31)

9

Uo. 3

20

Uo. 2

14

Ma. 5

28

Ma. 4

29

Ma. 3

29

Ma. 2

120

Ma. 1

1

Ma. 5

1

Ma. 4

2

Ma. 3

2

Ma 2

2

Ma. 1

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 1

1

Ma. 2

1

Uo. 3(4)

4

Uo. 2

2

Ma. 5

2

Ma. 4

1

Ma. 3

2

Ma. 2

5

Ma. 1

1

C. 3

1

C. 1

1

1

—

2

—

ronor

553 430: —

»

2 400: —

»

6 390: —

o

P

o

>-i

562 220: -

s. 33 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts proposition nr JO.

33 Bil. 2

Stat

för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet.

Officerare.

Överstelöjtnanter ........................................................................

Majorer.......................................................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

3

3

kronor

O. 5

O. 4

57 ISO: —

Summa förslagsanslag kronor 57180: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 34 Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Stat

för Livgardet till häst och Livregementets dragoner.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Officerare.

Överste.......................................................................................

1

O. 6

Ryttmästare.........................................................................

6

0. 3

Löjtnanter och fänrikar .....................................................

16

0. 2 och 0. 1

Sekundofflcerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare!...........................................................

1

Uo. 32)

1 Fanjunkare ..............................................................................

5

Uo. 3

j Sergeanter ...............................................................................

9

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..................................................................

5

Ma. 5

»> »2. » ....................

20

Ma. 4

Korpraler...................................................................................

23

Ma. 3

Volontä*rer....................................................................

180

Ma. 1

Sjukvårds furir av 2. klassen .............................................

1

Ma. 4

j Sjukvårdskorpral ........................................................................

1

Ma. 3

Sjukvårdsryttare........................................................................

2

Ma. 1

Hovslagarfurir av 2. klassen....... ................................................

'')1

Ma. 4

Hovslagarkorpraler .....................................................................

4

Ma. 3

Hovslagarryttare ........................................................................

4

Ma. 1

Vapenhantverkarkorpral ...............................................................

1

Ma. 3

Musikpersonal.

Musikfanjunkare.......................................................................

1

Uo. 3(4)

Musiksergeanter............................................................

3

Uo. 2

Musikfurir av 1. klassen .

1

Ma. 5

Musikfurirer » 2. » .................

2

Ma. 4

Musikkorpral .....................................................

1

Ma. 3

Musik vicekorpral ...............

1

Ma. 2

Musikvolontärer.............................

3

Ma. 1

Clvilmilltär personal.

Bataljonsläkare ............ ... ...........

1

C. 9

Bataljonsveterinär ........... .....

1

C. 8

Vapenhantverkare .............

1

C. 3

Civil personal.

Regementspastor, arvode.............................................................

1

—

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode ....................................................

1

—

Vapenförvaltare, o .................................................

1

—

Expeditionsassistent, » ................................... .........

1

—

Furageförvaltare, » ............................................................|

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för

båda regementena, förslagsvis................................................ kronor

406 420: —

Arvode till 1 regementspastor......................................................

))

1 170: —

» » 1 regementskassör ......................................

»

2 400: —

Arvoden å 2,340 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent

och 1 furageförvaltare ...................... ......

»

7 020: —

Summa förslagsanslag kronor

417 010: -

*) Vid Livgardet till häst tillkommer ytterligare 1 hovslagarfurir av 2. klassen.

2) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

35 Bil. 2.

Stat

för Livregementets husarer, Smftlands husarregemente ocli

Skansion kavalleriregementet.

Officerare.

Överste .............................................

Hyttmästare....................................

Löjtnanter och fänrikar .....................

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

1

O. 6

6

O. 3

16

O. 2 och O. 1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare).......................

Fanjunkare ............................................

Sergeanter ............................................

1 Do. 3 2)

5 Uo. 3

9 Uo. 2

Manskap.

Fnrirer av 1. klassen ...........................

» » 2. » ...........................

Korpraler.............................................

Yolontärer............................................

Sjukvårdsfurir av 2. klassen ..................

Sjukvårdskorpral ..................................

Sjukvårdsryttare ..................................

Hovslagarfurir av 2. klassen..................

Hovslagarkorpraler ..............................

Hovslagarryttare .................................

Vapenhantverkarkorpral ........................

Musikpersonal

Musiksergeant.......................................

Musikfurir av 1. klassen........................

» » 2. » ........................

Musikkorpral .......................................

Musikvicekorpral ..................................

Musikvolontärer ....................................

5

20

23

180

1

1

2

1

4

4

1

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 3

1 Uo. 2

1 Ma. 5

1 Ma. 4

1 Ma. 3

1 Ma. 2

2 Ma. 1

Civilmllltär personal.

Bataljonsläkare ..........................................

Bataljonsveterinär ......................................

Yapenhantverkare......................................

1

*11

1

C. 9

C. 8

C. 3

Civil personal.

Regementspastor, arvode.............................................................. 1

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode............................................................... 1

Yapenförvaltare, » 1

Expeditionsassistent, » 1

Furageförvaltare, » 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för

samtliga regementen, förslagsvis............................................. kronor 368 470: —

Arvode till 1 regementspastor ..................................................... » 1 170: —

» » 1 regementskassör...................................................... » 2 400: —

Arvoden å 2,130 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent

och 1 furageförvaltare............................ 11_6 390: —|

Summa förslagsanslag kronor 378 430: —| * *)

L) Vid Smålands husarregemente utbytes bataljonsveterinären mot 1 regementsveterinär.

*) Åtnjuter, i form av arvode, lönefyllnad till Bo. 4.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 36

Kungl. Maj.ts proposition nr ''JO.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Officerare.

Överste ..........

1

0 6

Ryttmästare.....................

7

O. 3

Löjtnanter och fänrikar ...............

19

0.2 och 0.1

Sekundofflcerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare)...................

1

Uo. 3 >)

Fanjunkare ......................

6

Sergeanter .................

10

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen .............................................

6

Ma. 5

» » 2. » .........................

24

Ma. 4

I Korpraler ......................

29

Ma. 3

Yolontärer...............................

225

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. klassen ...

1

Sjukvårdskorpral...............

1

Ma. 3

Sjukvårdsryttare..................................

3

Ma. 1

Hovslagarfurir av 2. klassen......

1

Ma. 4

Hovslagarkorpraler.................

5

Ma. 3

Hovslagarryttare.........................

5

Ma. 1

Yapenhantverkarkorpral ...............................................

1

Ma. 3

Musikpersonal.

Musiksergeant...................

1

Uo. 2

Musikfurir av 1. klassen......

1

Ma. 5

»> » 2. »

1

Musikkorpral ............

1

Ma. 3

Musikvicekorpral .............

1

Ma. 2

Musikvolontärer ......

2

Ma. 1

Clvllmllltär personal.

Bataljonsläkare____

1

C. 9

Regementsveterinär ..

1

C. 9

Vapenhantverkare ......................................

1

C. 3

Civil personal.

Regementspastor, arvode...............................................................

1

—

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode........

1

_

Vapenhantverkare, » ................

1

_

Expeditionsassistent, » .........

1

_

Furageförvaltare, » .....

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställlningshavare, förslagsvis .... kronor

454 040: -

Arvode till 1 regementspastor......

,,

1 170: —

» » 1 regementskassör................

»

2 400: —

Arvoden å 2130 kronor [till 1 vapenförvaltare. 1 expeditionsassistent

och 1 furageförvaltare.........

»

6 390: —

Summa förslagsanslag kronor

464 000: —- 1

Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken lian skall hänföras, utöver vad eljest är

medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

‘) Åtnjuter därutöver, i förra av arvode, lönefyllnad till Uo 4.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition nr 20.

37 Bil. 2.

Stat

för Svea artilleriregemente.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste .....................................................................................

1

O. G

Överstelöjtnant..........................................................................

1

0. 5

Majorer.....................................................................................

3

0. 4

Kaptener.....................................................................................

12

0. 3

Löjtnanter och fänrikar ..............................................................

26

0.2 och O. 1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare)...........................................................

1

Uo. 3 '')

Styckjunkare............................................................................

9

Uo. 3

Sergeanter ................................................................................

18

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..................................................................

15

Ma. 5

■i ii 2. » ................................................................

27

Ma. 4

Konstaplar................................................................................

41

Ma. 3

Yolontärer....................................................................................

no

Ma. 1

Sjukv&rdsfurir av 2. klassen ........................................................

1

Ma. 4

Sjukvårdskonstaplar ....................................................................

2

Ma. 3

Sjukvårdsartillerister..................................................................

3

Ma. 1

Hantverksfurir av 2. klassen.......................................................

i

Ma. 4

Hantverkskonstaplar....................................................................

2

Ma. 3

Hantverksartillerister ................................................................

2

Ma. 1

Hovslagarefurir av 2. klassen ......................................................

2

Ma. 4

Hovslagarkonstaplar.....................................................................

3

Ma. 3

Hovslagarartillerister...................................................................

4

Ma. 1

Musikpersonal.

Uo. 3(4)

Musikstyckjunkare........... ...........................................................

i

Musiksergeanter...........................................................................

3

Uo. 2

Musikfurir av 1. klassen......... ...........................................

1

Ma. 5

Musikfurirer av 2. klassen ..........................................................

2

Ma. 4

Musikkonstapel ...................................................................

1

Ma. 3

Musikvicekonstapel......................................................................

1

Ma. 2

Musikvolontärer .........................................................................

3

Ma. 1

Clvilmilitär personal.

Regementsläkare ........................................................................

1

C. 11

Bataljonsläkare .............. ............................................................

1

C. 9

Regementsveterinär......................................................................

1

C. 9

Bataljonsveterinär........................................................................

1

C. 8

Civil personal.

Regementspastor .........................................................................

1

—

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode...............................................................

1

—

Y apenförvaltare, » .............................................................

1

—

Expeditionsassistent, » ..............................................................

1

—

Furageförvaltare, » ...............................................................

1

—

Lön till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.........

kronor

596 590: —

Arvode till 1 regementspastor....................................................

»

1 170: —

» >i 1 regementskassör...................................................

»

2 400: —

Arvoden k 2 340 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent

7 020: —

och 1 furageförvaltare..............................................................

»

Summa förslagsanslag kronor

607 180: -

*) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4

s. 38 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 38

Kungl. Maj-, ta proposition nr 20.

Stat

för Göta artilleriregemente, IVendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,

Lpplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente.

Överste ........................

Överstelöjtnant ............

j Majorer........................

Kaptener ....................

j Löjtnanter och fänrikar

Sekundlöjtnant (förvaltare).

j Styckjunkare ..........

Officerare.

Sekundofficerare.

Sergeanter

Manskap.

Furirer av 1. klassen ......................

» » 2. »

Konstaplar ......................................

Volontärer......................................

Sjukvårdsfurir av 2. klassen .............

Sjukvårdskonstaplar ..........................

Sjukvårdsartillerister.........................

Hantverksfurir av 2. klassen..............

Hantverkskonstaplar.................

Hantverksartillerister .......................

Hovslagarfurir av 2. klassen

Hovslagarkonstaplar.........................

Hovslagarartillerister .......................

Musiksergeant...............

Musikfurir av 1. klassen

» >» 2. »

Musikkonstapel ............

Musikvicekonstape] .....

Musikvolontärer ...........

Musikpersonal.

Regementsläkare.......

Bataljonsläkare .......

Regementsveterinär

Bataljonsveterinär ....

Clvilmilitär personal.

Civil personal.

Regementspastor, arvode.

Pensionerad personal.

Regementskassör, arvode....................................

Yapenförvaltare, » ..................

Expeditionsassistent, »

Furageförvaltare, »

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för se

regementen, förslagsvis .....................................

Arvode till 1 regemenspastor

» » 1 regementskassör

Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent

och 1 furageförvaltare ....

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

1

O. 6

1

O. 5

3

O. 4

12

0. 3

26

O. 2 och 0.1

1

Uo. 3 3)

9

Uo. 3

'') 18

Uo. 2

15

Ma. 5

'') 27

Ma. 4

41

Ma. 3

no

Ma. 1

i

Ma. 4

2

Ma. 3

3

Ma. 1

1

Ma. 4

2

Ma. 3

2

Ma. 1

1

Ma. 4

3

Ma. 3

4

Ma. 1

1

Uo. 2

1

Ma. 5

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

2

Ma. 1

1

C. 11

1

C. 9

2) 1

C. 9

1

C. 8

1

—

1

1

—

1

--

1

—

ntliga

ronor

561 670: —

»

1 170: —

»

2 400: —

»

6 390: —

Summa förslagsanslag kronor 571630: —

*) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 furirer av 2. klass.

3^ Tid ^orr^a^s artilleriregemento finnes ingen regementsveterinär.

) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr JO.

.‘39 Bil. 2.

Stat

för Gotlands artillerikär.

Officerare.

Överstelöjtnant ......................................

Kaptener ...............................................

Löjtnanter och fänrikar ..........................

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare).......................

Styckjunkare .........................................

Sergeanter ............................................

Manskap.

Furirer av 1. klassen .............................

» » 2. » .............................

Konstaplar ............................................

Volontärer...............................................

Sjukvårdsfurir av 2. klassen ....................

Sjukv&rdskonstapel ................................

Sjukvårdsartillerist...................................

Hantverksfurir av 2. klassen ....................

Hantverkskonstapel ................................

Hantverksartillerist ................................

Hovslagarfurir av 2. klassen ...................

Hovslagarkonstapel .............................

Hovslagarartillerist ...............................

Musikpersonal.

Musiksergeant...............

Musikfurir av 1. klassen

» » 2. »

Musikkonstapel ............

Musikvicekonstapel ......

Musikvolontärer............

Pensionerad personal.

Vapenförvaltare, arvode ..........................

Expeditionsassistent, » ..........................

Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent

................................................................................

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

i

O. 5

6

O. 3

ii

O. 2 och 0.1

i

Uo. 3 *)

3

Uo. 3

7

Uo. 2

5

Ma. 5 i

10

Ma. 4 1

14

Ma. 3

71

Ma. 1

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 1

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 1

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 1

1

Uo. 2

1

Ma. 5

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

2

Ma. 1

1

1

—

tronor

224 400: -

»

4 260: —

Summa förslagsanslag kronor 228 660: l

l) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 40

Kungl. Maj;ts proposition nr 20.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste ....................................

1

O. 6

Överstelöjtnant ...........................................

1

O. 5

Majorer........................

3

O. 4

Kaptener ..........................

10

O. 3

Löjtnanter och fänrikar ..............................................................

28

O. 2 och 0.1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare) .......

1

Uo. 3 l)

Uo. 3

Styckjunkare .....................

8

Sergeanter ..............................................................................

17

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..................

13

Ma. 5

» » 2. » .....................

24

Ma. 4

Konstaplar .........

30

Ma. 3

Volontärer ...................

105

Ma. 1

Sj ukvårdsfurir av 2. klassen

1

Ma. 4

Sjukvårdskonstaplar

2

Ma. 3

Sj ukvårdsartillerister..............

3

Ma. 1

Hantverksfurirer av 2. klassen......

2

Ma. 4

Hantverkskonstaplar....................

3

Ma. 3

Hantverksartillerister .............................................................

3

Ma. 1

Pensionerad personal.

Begementskassör, arvode....

1

_

Yapenförvaltare, »

1

_

Expeditionsassistent, » ...................................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis...... kronor

519 580: —

Arvode åt 1 regementkassör...................................................

Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditions-

»

2 400: —

assistent ...............................................................

»

4 260: —

Summa förslagsanslag kronor

526 240:— I

Amu. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är

medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

/ Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Ilo. 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

+1 Bil. 2

Stat

för Arniéartilleriregeinentet.

Officerare.

Överste ........................

Överstelöjtnant ............

Majorer........................

Kaptener .....................

Löjtnanter och fänrikar

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare) .

Styckjunkare ....................................

Sergeanter .......................................

Manskap.

Furirer av 1. klassen..........................

» » 2. » ..........................

Konstaplar .......................................

Yolontärer..........................................

Sjukvårdsfurir av 2. klassen ...............

Sjukvårdskonstaplar ...........................

Sjukvårdsartillerister..........................

Hantverksfurirer av 2. klassen ............

Hantverkskonstaplar..........................

Hantverksartillerister ........................

Musikstyckjunkare....

Musiksergeanter...............

Musikfurirer av 1. klassen

» » 2. »

Musikkonstapel ...............

Musikvicekonstapel...........

Musikvolontärer...... ........

Musikpersonal.

Civllmllitär personal.

Regementsläkare.

Antal

Pensionerad personal.

Kegementskassör, arvode.............................................................

Yapenförvaltare, » ...............................................................

Expeditionsassistent, » ...............................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......

Arvode till 1 regementskassör..................................................

Arvoden å 2 340 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent

..........................................................................

1

1

2

12

26

1

10

19

14

.27

35

113

1

2

2

2

4

3

Löneplau

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings
reglemente
-

O. 6

O. 5

O. 4

O. 3

O. 2 och O. 1

Uo. 3 '')

Uo. 3

Uo. 2

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Ma.

Uo. 3(4)

Uo. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

C. 11

1

1

1

kronor

566 250: —

2 400:-

4 680: —

Summa förslagsanslag kronor 573 330:

t) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 B höft. (Nr 20.) sisa 23 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 42

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Stat

för Luftvärnsartillerircgementet.

Antal

Löneplan 1

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste .................................................................................

1

O. 6

Major...........................................................................

1

O. 4

Kaptener, arvoden motsvarande lön enligt ...............................

7

O. 3

Löjtnanter och fänrikar, arvoden motsvarande lön enligt .............

21

O. 2 och 0.1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnant (förvaltare) .........................................................

1

Do. 3 3)

Styckjunkare ..............................................................................

7

Uo. 3

Sergeanter ...............................................................................

15

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen.................................

8

Ma. 5

» » 2. » ........

15

Ma. 4

Konstaplar .................................. ......

24

Ma. 3

Yolontärer..............................................................

74

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. klassen ................................

1

Ma. 4

Sjukvårdskonstapel ..............................................

1

Ma. 3

Sjukvårdsartillerist ........................................

1

Ma. 1

Hantverksfurirer av 2. klassen .........

2

Ma. 4

Hantverkskonstaplar....................................

3

Ma. 3

Hantverksartillerister .................................................................

2

Ma. 1

Musikpersonal *).

Musikfanj unkare..............................................

1

Uo. 3 (4)

Musiksergeanter...........................................

3

Uo. 2

Musikfurir av 1. klassen.....

1

Ma. 5

Musikfurirer av 2. klassen ...

2

Ma 4

Musikkorpral ......... ......

1

Ma. 3

Musikvicekorpral..................................

1

Ma. 2

Musikvolontärer..........................................................................

3

Ma. 1

Civil personal.

Garnisonspastor å Karlsborg, arvode.................

1

—

Pensionerad personal.

Begementskassör, arvode.........

1

—

Y apenförvaltare, » .........

1

—

Expeditionsassistent, » ....................

1

-

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 362 900: —

Lön och. arvode till 1 gamisonspastor å Karlsborg........................ » 1 2) 3 000: —

Arvode till 1 regementskassör...................................................... » 2 400: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditions
assistent

............................................................................... ,, 4 260:_

Summa förslagsanslag kronor 372 560: —

Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén Kapten eller löjtnant (fäni''ik\

som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön på stat

vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna

stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras

av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens (löjtnants-)

befordran stående kompetente löjtnanten (fänriken); den sålunda ledigblivna löjtnants-(fänriks-)lönen

disponeras på samma sätt för den närmast i tur stående kompetente

fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.

1 Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

8) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

43 Bil. 2.

Stat

för Norrbottens nrtillcrilår.

I

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Major..........................................................................................

1

O. 4

Kaptener ....................................................................................

4

0. 3

| Löjtnanter och fänrikar ............................................................

8

0. 2 och 0.1

Sekundofficerare.

Uo. 31)

| Sekundlöjtnant (förvaltare) ...........................................................

1

Styckjunkare ...........................................................................

2

Uo. 3

1 Sergeanter ...............................................................................

6

Uo. 2

Manskap.

Ma. 5

Furirer av 1. klassen....................................................................

5

» » 2. » ..................................................................

9

Ma. 4

Konstaplar .................................................................................

10

Ma. 3

Ma. 1

Yolontärer...................................................................................

20

Sjukvårdskonstapel .....................................................................

i

Ma. ''6

Sjukvårds artillerist........................................................................

1

Ma. 1

Hovslagarkonstapel ...................................................................

1

Ma. 3

1 Hovslagarartillerist .....................................................................

1

Ma. 1

Pensionerad personal.

j Expeditionsassistent m. m., arvode ...............................................

i

—

Kasernförvaltare m. m., arvode.....................................................

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

159 120-. —

1 Arvoden ä 2 130 kronor till 1 expeditionsassistent och 1 kasernför-

valtare ....................................................................................

»

4 ZbU: —

Summa förslagsanslag kronor

163380 -

'') Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken lian skall liänföras, utöver vad eljest är

medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 44

Kungl. Majits proposition nr 20.

Stat

för Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

börligt

avlönings-

reglemente

Ordinarie befattningshavare.

Fälttygmästare................................................................

1

O. 5

Styresmän...................................

3

O. 4

Tygmästare av 1. klassen.....

1

O. 4

Tygmästare av 2. klassen .............................................

2

O. 3

Tyg- eller fabriksingenjörer ...................

5

C. 12

Departementsskrivare ...............

2

C. 6

Tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen......................

12

C. 7

Besiktningsrustmästare eller tygverkmästare

18

C. 6

Verkmästare av 1. klassen ........... ......

6

c. e

Tygförvaltare av 2. klassen...........

8

C. 5

Verkmästare av 2. klassen...................

2

C. 4

Tyg- eller fabriksskrivare......................

9

C. 3

Tyghantverkare ...............

49

C. 3

Fortmaskinister ...........................................................................

7

C. 3

Löner och arvode till ovanstående ordinarie beställningshavare, för-

kronor

slagsvis ..............

—

641 350: —

Arvoden å 2,040 kronor till fälttygmästare och ä 2,400 kronor till

envar av 3 styresmän vid artilleriets fabriker............................

—

9 240: —

Pensionerad personal.

Officer, ledare för artilleriregementets tekniska revision, arvode......

Expeditionsassistent vid tekniska revisionen, arvode

1

3 600: —

1

2 340: —

Expeditionsassistenter vid artilleriregementets militärbyrå, arvoden..

3

7 020: —

Expeditionsassistent vid artilleriregementets civilbyrå, arvode

1

2 340: —!

Expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stock-

holms tygstation, arvoden ......................

7

16 380: — j

Kontroll- och besiktningssekundofficerare, arvoden..........................

2

4 680:—|

Summa förslagsanslag kronor

—

686 950. -|

Anm. 1. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

Anm. 2. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den lönéklass, till vilken han skall hänföras utöver vad eljest

är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänsteår.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

45 Bil. 2

Stut

för fast anställda ofllcerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överstar ....................................................................................

3

O. 6

Överstelöjtnanter ......................................................................

4

O. 5

Majorer.......................................................................................

9

O. 4

Kaptener ...................................................................................

49

O. 3

Löjtnanter och fänrikar .............................................................

81

O. 2 och O. 1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnanter (förvaltare).........................................................

5

Uo. 3S)

Fanjunkare ..............................................................................

33

Uo. 3

Sergeanter .......................... ....................... .............................

66

Uo. 2

Musikpersonal

Uo. 2

Musiksergeanter...........................................................................

2

Civilmllitär personal.

C. 11

I Regementsläkare .......................................................................

1

| Bataljonsläkare ..........................................................................

1

C. 9

j Bataljonsveterinärer *) .................................................................

2

0. 8

| Radioingenjör ..............................................................................

1

C. 12

j Fortifikationskassörer ..................................................................

9

C. 7

1 Departementsskrivare ...................................................................

i

0. 6

j Tygverkmästare ...........................................................................

7

C. 6

j Vapenhantverkare ........................................................................

5

C. 3

j Tyghantverkare ...........................................................................

24

C. 3

Förrådsvaktmästare......................................................................

5

C. 1

j Civil personal.

1 Regementspastor, arvode..............................................................

i

Avd. B. 1

j Expeditionsvakt vid fortifikationsstabens huvudstation....................

i

Pensionerad personal.

| Bibliotekarie, arvode.................................................................

i

—

[ Expeditionsofficer, arvode ........................................................

i

—

j Regementskassörer, arvoden..........................................................

4

—

Expeditionsassistenter vid fortifikationsstabens huvudstation och

fortiiikationsdepartementet, arvoden.............................................

4

—

1 Expeditionsassistenter vid fästningsstaberna, arvoden .....................

3

—

j Uppbördsman m. m. å Laxön, arvode.............................................

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

kronor

1 521 700: —

Arvoven ä 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av

kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 4 arvoden.............................

»

2 400: —

Arvode till 1 regementspastor ....................................................

))

1 170: —

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer

))

7 200: —

Arvoden ä 2 400 kronor till envar av 4 regementskassörer ...........

)»

9 600: —

Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2130 kronor) till envar av 7

expeditionsassistenter och 1 uppbördsman m. m. å Laxön............

n

17 780: —

Summa förslagsanslag kronor 1 559 850: —

*) Av bataljonsveterinärerna är en avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är

medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 46

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Svea ingenjfiikår.

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

börligt

avlönings-

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..................................................................

6

Ma. 5

» av 2. » ........................................................

11

Ma. 4

Korpraler............................................................................

14

Ma. 3

Vicekorpraler .........................................................

14

Ma. 2

Yolontärer...........................................................................

80

Ma. 1

Hantverksfurir av 1. klassen.................................................

1

Ma. 5

Hantverksfurirer av 2. klassen ....................................................

2

Ma. 4

Hantverkskorpraler .................................................................

3

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler ..........................................................

3

Ma. 2

Hantverkssoldater .................................................................

8

Ma 1

Vapenhantverkarkorpral.............................................................

1

Ma. 3

Vapenhantverkarvicekorpral ........................................................

1

Ma. 2

Vapenhantverkarsoldat ...................................................

1

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2 klassen....................................................

1

Ma. 4

Sjuk vårdskorpral..........................................................................

1

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpral....................................................

1

Ma. 2

Sjnkvårdssoldater................................................................

2

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral..................................................

1

Ma. 2

Hovslagarsoldat ..........................................................................

1

Ma. 1

Musikmanskap.

Musikfurir av 1. klassen....................................

1

Ma. 5

Musikfurir av 2. klassen......

1

Ma. 4

Musikjrorpral .................................................................

1

Ma. 3

Musikvicekorpral ...................... ..................

1

Ma. 2

Musikvolontärer.........................................................................

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie bes tall n in sb a vare, förslagsvis ...... kronor

129 400.- —

Summa förslagsanslag kronor

129 400:—;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr 20.

47 Bil. 2.

Stut

I

för Göta ingenjörkår.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...............................

Furirer av 2. klassen ...............................

Korpraler ................................................

Vicekorpraler ..........................................

Volon tärer ..............................................

Hantverksfurir av 1. klassen....................

Hantverksfurir av 2. klassen.....................

Hantverkskorpraler ..................................

Hantverksvicekorpraler.............................

Hantverkssoldater ....................................

Vapentiantverkarkorpral..........................

Vapenhantverkarvicekorpral......................

Vapenhantverkarsoldat .............................

Sjukvårdsfurir av 2. klassen .....................

Sjukvårdskorpral .....................................

Sjukvårdsvicekorpral ...............................

Sjukvårdssoldat.......................................

Hovslagarvicekorpral ..............................

Hovslagarsoldat ......................................

Löner till ovanstående ordinarie beställning

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

4

Ma. 5

9

Ma. 4

11

Ma. 3

10

Ma. 2

58

Ma. 1

1

Ma. 5

2

Ma. 4

3

Ma. 3

2

Ma. 2

6

Ma. 1

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 1

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 1

1

Ma. 2

1

Ma. 1

lavare, förslagsvis......

kronor

96 760: -

Summa förslagsanslag kronor

96 760:-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 48

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Fälttelegrafregementet.

Antal

Löneplan I

och lönegrad

enligt veder-1

börligt

avlöniggs- reglemente |

Manskap.

Furirer av 1. klassen.............

7

Ma 5

Furirer av 2. klassen.............

14

Korpraler ....................

20

Ma. 3

Vicekorpraler ........................

20

Volontärer ....................................

no

Hantverksfurir av 1. klassen...

1

Hantverksfurirer av 2. klassen ...........

3

Ma 4

Hantverkskorpraler..........................

6

Hantverksvicekorpraler..................

5

Ma. 2 1

Hantverkssoldater ...

12

Ma 1

V apenliantverkarkorpral...................

1

Ma. 3

Vapenhantverkarvicekorpral..........

1

Ma. 2

Vapenhantverkarsoldat ....

1

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. klassen ....

1

Ma 4

Sjukvårdskorpral ..........

1

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpral.......

1

Ma. 2

S.jukvårdssoldater..........

2

Hovslagarkorpral .....

1

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ....

1

Ma. 2

Hovslagarsoldat ................................................

1

Ma. 1

Musikmanskap.

Musikfurir av 1. klassen.........

1

Ma. 5

Musikfurir av 2. klassen ...

1

Musikkorpral .............

1

Ma. 3

Musikvicekorpral ...............

1

Ma. 2

Musikvolontärer.....................................................

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor

174 120: —

Summa förslagsanslag kronor

174 120 —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

49 Bil. 2.

Stat

för Bodens ingcnjörkår.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

3

Ma. 5

7

Ma. 4

11

Ma. 3

10

Ma. 2

56

Ma. 1

i

Ma. 5

2

Ma. 4

3

Ma. 3

2

Ma. 2

6

Ma. 1

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 1

1

Ma. 3

2

Ma. 2

1

Ma. 1

1

Ma. 2

kronor

78,620: —

Manskap.

Furirer av 1. klassen .........................

Furirer av 2. klassen .........................

Korpraler .........................................

Vicekorpraler .................................

Volontärer ........................................

Hantverksfurir av 1. klassen..............

Hantverksfurirer av 2. klassen ...........

I Hantverkskorpraler ...........................

Hantverksvicekorpraler .....................

Hantverkssoldater ...........................

Vapenhantverkarkorpral ....................

Vapenhantverkarvicekorpral ..............

Vapenhantverkarsoldat .....................

Sjukvårdskorpral ..............................

Sjukvårds vicekorpraler .....................

Sjukvårdssoldat ................................

Hovslagarvicekorpral.........................

Summa förslagsanslag kronor 78,620: -

Stat

för Norrlands ingenjörkår.

Löneplan

och lönegrad

■

Antal

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Manskap.

Ma. 5

Furirer av 1. klassen .................................................................

4

Furirer av 2. klassen ..................................................................

7

Ma. 4

Korpraler ...................................................................................

10

Ma. 3

Vicekorpraler ..............................................................................

10

Ma. 2

Volontärer ..................................................................................

60

Ma. 1

Hantverksfurir av 1. klassen.......................................................

i

Ma. 5

Hantverksfurirer av 2 klassen ......................................................

2

Ma. 4

Hantverkskorpraler ......................................................................

3

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler ...............................................................

3

Ma. 2

Hantverkssoldater ........................................................................

8

Ma. 1

Vapenhantverkarkorpral ...............................................................

1

Ma. o

Vapenhantverkarvicekorpral .........................................................

1

Ma. 2

Vapenhantverkarsold åt ................................................................

1

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. klassen .........................................................

1

Ma. 4

j Sjukvårdskorpral .........................................................................

1

Ma. 3

i Sjukvårdsvicekorpral ...................................................................

1

Ma. 2

Ma. 1

Sjukvårdssoldat ..........................................................................

1

i Hovslagarvicekorpral ..................................................................

}

Ma. 2

Ma. 1

J Hovslagarsoldat ..........................................................................

i

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .....

rronor

93 620: —

Summa förslagsanslag kronor 93 620: —1

s. 50 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 50

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente j

Officerare.

Överste...............

1

O 6

Överstelöjtnanter ..........................

3

O. 5

Majorer..............................

3

O. 4

Kaptener .........................................

24

O. 3

Löjtnanter och fänrikar .......................................................

44

O. 2 och O. 1

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnanter (förvaltare)...

6

Uo. 31)

Fanjunkare .......................

25

Uo. 3 ''

Sergeanter ........................................

50

Uo. 2

Musikpersonal.

Musiksergeanter.........................................................

6

Uo. 2

Civllmilitär personal.

Regementsläkare............

6

C. 11

Bataljonsläkare ..........

6

C. 9

Bataljonsveterinärer......

5

C. 8

Hantverkare......

20

C 3

| Förrådsvaktmästare ..................................................

6

C. 1

Civil personal.

j Regementspastorer, arvode............................................................

2

—

Pensionerad personal.

J Regementskassörer, arvoden ...

6

Expeditionsassistent i tränginspektionen, arvode ...

1

Vapen- och furageförvaltare m. m., arvoden...................................

12

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor

895 630:—

Arvode a 1,170 kronor till 2 regementspastorer

„

2 340: —

Arvoden å 2,400 kronor till envar av 6 regementskassörer

»)

14 400: —

Arvode till 1 expeditionsassistent ..

)>

2 340: —

Arvoden å 2,130 kronor till envar av 6 vapen-och 6 furageförvaltare

»

25 560:—|

Summa förslagsanslag kronor

940 270 -1

*) Åtnjuta därutöver,, i form av arvode, lönefyllnad till Ilo. 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

r>i Bil. 2.

Stat

för Svea iriinirk&r och Norrlands trängkår.

Manskap.

I Furirer av 1- klassen ...............................

| Furirer av 2. klassen ...............................

| Korpraler ...............................................

i Vicekorpraler..........................................

| Volontärer................................................

Hovslagarkorpral .....................................

j Hovslagarvicekorpral ...............................

Musikpersonal.

Musikfurir av 1. klassen...........................

Musikfurir av 2. klassen...........................

Musikkorpral .........................................

Musikvicekorpral .....................................

Musikvolontärer......................................

Löner till ovanstående ordinarie beställnin]

j Antal

Löneplan 1

och lönegrad|

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente j

4

i

Ma. 5

10

Ma 4

11

Ma. 3

11

Ma. 2

17

Ma. 1

1

Ma. 3

1

Ma. 2

1

Ma. 5 j

1

Ma. 4

1

Ma. 3

1

Ma. 2

..................................| 2

Ma. 1

shavare, förslagsvis..... kronor

59 280: —

Summa förslagsanslag

sronor

59 280 —

Stat

för Göta trängkår, Skånska trängkåren, Västmanlands trängkår och Östgöta trängkår.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..

Furirer av 2. klassen ..

Korpraler ..................

Vicekorpraler .............

Volontärer ..................

Hovslagarkorpral ........

Hovslagarvicekorpral ..

Musikpersonal.

Antal

4

8

8

9

13

1

1

Musikfurir av 1- klassen.............................................................

Musikfurir av 2. klassen.............................................................

Musikkorpral ..........................................................................

Musikvicekorpral .......................................................................

Musikvolontärer..........................................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor 49 ISO:

Löneplan

och. lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Summa förslagsanslag kronor 49150: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 52

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Intendenturkåren.

.

Antal

Löneplan i

och lönegrad!

enligt veder- börligt |

avlönings- reglemente 1

Officerare.

Överstar....................

2

0. 6

Överstelöjnanter.........

5

O. 5

Majorer..............

9

O. 4

Kaptener........................

73

O. 3

Löjtnanter.............................................

14

O. 2

Sekundofficerare.

Sekundlöjtnanter (förvaltare) .............

10

Uo. 4

Fanjunkare .......................

6

Uo. 3

Sergeanter .................................................

11

Uo. 2

Manskap.

1 Furirer av 1. klassen ......

14

Ma. 5

» » 2. » ............................................................;;;;;;

13

Ma. 4

Clvllmilltär personal.

{ Deparfcementsskrivare ..........................................

O

tJ

C. 6

Civil personal.

j Expeditionsvakt vid Intendenturstaben ..........................................

1

Avd. B. 1

Pensionerad personal.

j Officerare vid arméförvaltningens intendentsdepartement, arvoden

2

_

i Förrådskassörer, arvoden...

2

_

j Expeditionsassistenter, arvoden

5

—

j Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor

859 760: —

, Arvoden a o bUO kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet

))

7 200: —

J Arvoden å 2 400 kronor till 2 förrådskassörer

»

4 800: —

| Arvoden å 2 340 kronor till 5 expeditionsassistenter..

»

11 700: —

; Tjänstgör/ngstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran- ter, som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tiänst-

görmg utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis .

))

15 000: —

Dagarvoden till officerarne och underofficerarne, som utan att uppbära

lön å intendenturkårens stat eller lön såsom förvaltare vid trupp- förband eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente, för- ordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår eller förvaltar-

befattning vid truppförband, förslagsvis .. ''

»

13 000: —

Summa förslagsanslag kronor

»11460. -

Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för

bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest

är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

™ Bil. 2.

Stål

för Garnlsonssjiiklmset i Stockholm.

Löneplan

och lönegrad

Enhets-

An-

enligt veder-

kostnad.

Summa

tal

börligt

Arvode.

kronor

avlönings - reglemente

Kronor.

I. Avlöningar m m.

Ordinarie beatällningahavare.

Överläkare (regementsläkare) .....................

Löner till ovanstående ordinarie beställnings
havare,

förslagsvis .................................

Arvode till den överläkare., som förordnas såsom

chef läk are ..................................................

Övrig personal.

Redogörare, förutom fri hostad, arvode ...........

Överläkare vid avdelningen för hud- och köns

sjukdomar, tillika föreståndare för polikliniken

för nämnda sjukdomar, arvode .....................

Underläkare, förutom fri hostad med möbler och

sängservis, bränsle, lyse samt kost, arvode

Underläkare, d:o d:o ..................................

Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,

arvode ................................

Föreståndare för tandpolikliniken, arvode ..

Läkare vid ögonpolikliniken, arvode..........

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,

arvode..................................................

Apotekare, arvode ...................................

Apotekare, biträde, arvode .......................

Obducent, arvode ....................................

Röntgenföreståndare, arvode ....................

Sjukgymnast, arvode................................

Sjukhuspredikant, arvode..........................

Juridiskt biträde, arvode.......................

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt.

arvode................................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor att utgå, det

första efter 3 års, det andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Översköterskor, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle, lyse samt kost och

tvätt, arvoden ......................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det

första efter 3 års, det andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt, arvoden .............................................

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för

kost å 2 kronor per dag, arvoden...........

Riksföreståndare, arvode..........................

Överkokerska, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt, arvode.........................................

2 tillägg å arvodet, det ena efter 5 års, det

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

2

C. 11

—

—

—

_!

i

19 080

—

—

—

—

—

1170

i

1

—

—

—

3 600

-

1

—

—

—

4 650

_

2

_

3 480

_

6 960

-

3

—

3 270

—

9 810

1

_

_

_

3 480

1

_

—

—

2 910

—

1

—

—

—

2 340

1

_

_

_

'') 2 440

1

—

—

—

8100

—

1

—

—

—

5 400

—

1

—

—

—

1170

— I

1

—

—

—

3 480

— 1

1

—

—

—

1050

-

1

—

—

—

600

1

—

—

—

360

—

1

—

—

1290

~ i

8

—

1050

—

8 400

8

480

3 840

8

_

*)815

_

6 520

1

—

—

—

*) 2 440

-!

1

—

—

—

900

l-

—

—

| -

—

79 74o|—

■) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lysi

'') Därav 365 kronor i hyresbidrag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 54

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Löneplan

och lönegrac

Enhets-

An

enligt veder

kostnad.

Summa

tal

börligt

avlönings-

reglemente

Arvode.

Kronor.

kronor

Transpori

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och

—

—

79 74C

) —

tvätt, arvode...............................................

Köksbiträden, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

1

—

—

60C

»—

tvätt, arvoden .............................................

Sjukhus väbel, förutom fri bostad med bränsle och

4

—

450

—

1 80C

-

och lyse, arvode ..........................................

Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor

1

—

—

—

1 74C

—

per dag, arvode .......................................

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och

1

—

—

>)815

—

tvätt, arvoden ............

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt

2

450

—

900

—

kost och tvätt, arvode ...............................

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst

Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2

1

870

kronor per dag, arvoden ..............................

Sömmerska, förutom ersättning för kost å 2 kronor

5

—

in

CO

—

4 075

-

per dag, arvode ............

i Maskinist, förutom bostad med bränsle och lyse,

i

—

—

—

!)815

—!

arvode......................

i

_

1 740

Eldare, arvoden .........

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle

2

—

1650

—

3 300

—

och lyse, arvode ..........................................

G-årdsvaktmästare, tillika snickare, förutom fri

1

—

-

—

2100

—

bostad med bränsle och lyse, arvode

1

_

1 470

Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, arvode

Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost å 2

1

—

—

—

1920

-

kronor per dag, arvode.....................

Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och

1

—

—

—

>)815

—

lyse, arvode ............................................

Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 regie-

1

—

—

—

1410

—

mentet för sjukhuset......

—

_

.

3 500

Till vikariatsersättning under sjukdom ...........

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets

—

—

—

—

600

—

personal...............

—

—

_

7 400

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal .........

—

—

—

—

500

—

Säger för övrig personal, högst kronor

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt

1 husmoder och 8 översköterskor

(360 X 9) ............................. kronor 3 240: —

Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt

1 överkokerska och 1 tvättförestån- derska (200 X 2)..................... kronor 400: —

eller tillhopa kronor 3 640: —,

116 110

varav beräknas förslagsvis hälften eller............

—

—

—

1820

Summa förslagsanslag kronor

Därav 365 kronor i hyresbidrag.

—

—

—

138180

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. 1.

Anm. 2

Anm. 3

Anm. 4

Anm. 5

Kungl. Majits proposition nr 20. 55 Bil. 2.

Arvoden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas

av sjuksköterskeelever från flöda Korset.

Därest fri bostad tillhandahålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning

enligt do i 19 § avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. tl. vid armén och marinen

stadgade grunder.

Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande

besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla

vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är

stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med

bränsle och lyse ej till dem utgå.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 56

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för Garnisonssjukhuset å Karlsborg.

Enhets-

Anta]

kostnad.

Summa i

I. Avlöningar m. m.

Arvode.

Kronor.

kronor j

Ordinarie fleställningshavare.

Regementsläkare, lön enligt C. 11........

1

Bataljonsläkare, lön enligt C. 9 .......................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-

1

vis................................

—

—

—

15 800

Övrig personal.

•

1

Sjukhus väbel, förutom fri bostad, med bränsle och lyse,

i i

arvode ....................

1

_

1740

_

Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden.....

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

2

1050

2100

_i

Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad

|

med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost

och tvätt, arvode.........

1

480

1

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

!

bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

Gårdskarl ■) och eldare, förutom fri bostad med möbler och

1

—

—

360

—1

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt

1

—

—

1050

—!

till vikariatsersättning under sjukdom...

360

Säger för övrig personal, högst kronor

—

—

-

6 090

—

II. Arvodestillägg.

■

Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt 2 översköterskor

eller tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften

eller ................................................................

—

_

360

_1

Summa förslagsanslag kronor

—

—

-I

22 250

*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga

om uppflyttning till högre löneklass.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Muj:ts proposition nr JO.

•r>7 Bil. 2.

Stat

för Garnisonssjiiklmset i Boden. V

Enhets-

• Antal

kostnad.

Arvode.

Summa

j kronor

Kronor.

I. Arvoden m. m.

Redogörare, förutom fri bostad med bränsle och lyse........

Husmoder, förutom fri bostad med möbler oeh sängservis,

i

—

—

3180

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

i

—

—

1290

8 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års. det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterska (operations- och röntgensköterska), förutom

fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse

samt kost ocli tvätt..................................................

4

1 290

— 1

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års. det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterskor, därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-

sköterska och 1 barnmorska, förutom fri bostad med

j möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt........................................................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

10

1050

—

10 500

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, därav 1 biträdande barnmorska, förutom

fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse

samt kost och tvätt

8

480

3 840

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt....

8

450

—

3 600

—

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt redogöraren ..............

1

—

—

■)2 440

Sjukhus väbel..................................................................

Köksförestånderska, tillika överkokerska, förutom fri bo-

1

—

—

a)2 440

stad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt

kost och tvätt .....................................................

1

1050

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................

1

—

—

600

—

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

Baderskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

3

450

—

1350

|

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

2

450

—

o

o

05

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och

2

450

—

900

— I

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt............

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter

1

—

—

870

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Tvättbiträden................................

6

2;815

—

4 890

_

Sömmerska...........

1

_

_

a)815

_

Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse .........

Eldare, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

1740

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........

2

1050

—

2100 1

—

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse

Portvakt, tillika gårdskarl, föratom fri bostad med möbler

1

—

—

2100 |

-

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt .....

1

—

—

1050 1

—

Transport

— ]

— —

46 945

—I

V Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

2) » 865 » » » » » » » . m

Bihang till riksdagens protokoll 1024. 1 sand. 11 B höft. (Nr 20.) 212523

5

s. 58 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 58

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Antal

Enhets-

kostnad

Arvode

Kronor

Summa

kronor

Transport

_

_

_

46 945

_

Till arvoden åt extra personal..........................................

—

—

—

3 500

—

Till vikariatsersättning under sjukdom..............................

—

—

—

600

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal ...

—

—

—

6 400

—

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal...........................

—

—

—

500

—

Säger för arvoden m. m. högst kronor

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt 1 husmoder och

11 översköterskor (360 X12) .................. kronor 4 320: —

Arvodestillägg ä 200 kronor (=100x2) åt

1 köksförestånderska (överkokerska) och

1 tvättförestånderska (200 X 2................. » 400: —

57 945

eller tillhopa kronor 4 720: —

varav beräknas förslagsvis hälften eller ........................

—

—

—

2 360

—

Säger kronor

—

—

—

60 305

—

Härifrån avgår beräknad ersättning för vård av civila sjuka

—

—

—

42 695

—

Förslagsanslag kronor

—

—

17 610

—

Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla

vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är

stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens

i Boden bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Anm. 3. Den, som i 6 år varit placerad i Boden, må för bestämmande av arvodestillägg

utöver vad eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänsteår.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj:ts proposition nr JO.

59 Bil. 2.

Stut

för Arméns sjuksköterskekår.

Antal

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor

Sjuksköterskor, utom fri bostad med möbler, bränsle och

lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode ..........

3 tillägg å arvodet ä 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

För anställande av extra sjuksköterskor...........................

41

1050

—

43 050

13 590

—

Säger högst kronor

—

—

—

56 640

—

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 41 sjuksköterskor

eller tillhopa 14 760 kronor, varav beräknas förslagsvis

hälften eller ........................................................

7 380

|

_

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

64 020

-|

Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i (i och 7 §§

i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat mjfl. vid armén och marinen är stadgat i iråga

om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 3. Den, som i 6 år varit placerad i Boden, må för bestämmande av arvodestillägg

utöver vad eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

Anm. 3. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras

av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor

dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester

och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten

kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett

annat truppförbands etablissemang m. m.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 60

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Stat

för Polispersonalen i Boden och Karlsborg.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

An-

enligt veder

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Boden.

Karlsborg.

Poliskommissarie...........

1

C. 6

Överkonstapel ...............

1

C. 3

Överkonstaplar..............

5

C. 3

Konstapel.....................

1

C. 2

Konstaplar...................

18

C. 2

Extra konstaplar, arvoden

6

—

Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 106 720: —

Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden

i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och

underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl.

vid armén och marinen, förslagsvis................................................ » 19 080: —

Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning,

högst ......................................................................................... » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 126 400: —

Anm. 1. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära befattningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

Anm. 2. Den, som i 6 år varit placerad i Boden, må för bestämmande av den löneklass,

till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är medgivet tillgodoräkna sig

tre tjänsteår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr JO.

(51

Bil 2

Förteckning

Över i stat icke uppförda arvoden in. in.

1. 2. I 3. 4. 6. 6. 7

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare in. fl.

ersättningar

8

Summa

kronor.

köks- |

före- stån- dare.

furage-

upp-

börds-

män.

övrig

personal.

maski-

nister.

eldare.

kokerskor 1

och

köks- i

biträden.

övrig

personal.

Försvarsdepartementet.

Portvakt vid försvarsdeparte- mentet ..............................

!

2100

2100

Arméförvaltningen.

Värmeingenjör å arméförvalt- ningens fortifikationsdeparte- ment .................................

11610

''

_

11610

Officer, sakkunnig i fråga om

skjutbanor, för biträde å armé- förvaltningens fortifikations- departement .....................

1410

-

-

1 410

_

Chefen för arméns centrala be- klädnadsverkstad ...............

_

_

_

_

1500

_

_

_

_

_

_

1500

_

Maskinisten och eldare vid ar- méförvaltningens ämbetshus

_

_

_

_

'' _

-

2 340

_

1470

_

_

_

_

_

3 810

_

Portvakt vid arméförvaltnin- gens ämbetshus..................

_

_

_

_

468

_

_

_

_

_

_

_

468

_

Biträde vid arméförvaltningens

arkiv .................................

_

_

468

_

_

_

_

_

_

_

_

_

468

_

Föreståndaren för modellkam- maren ..............................

_

_

_

_

_

2 340

_

2 340

_;

Föreståndaren för livrustkam- maren ..............................

_

_

_

_

—

_

_

_

_

_

1050

_

1050

_

Föreståndaren och uppbörds- mannen för artillerimuseum.

_

_

• _

_

_

_

_

_

_

1410

_

1410

_

Biträde vid artillerimuseum .

—

—

—

—

—

—

| -

—

—

—

—

—

930

—

930

—

Vaktmästaren vid artillerista- bens lokaler å artillerigården,

förutom fri bostad och ved- brand.................................

—

1800

1800

Första arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid första

arméfördelningen ...............

348

348

Vissa arvoden att utbetalas från

första arméfördelningens stab

_

_

_

_

_

—

_

_

—

—

—

1710

—

1710

_

Tillsyningsman för övningsfäl- tet Ljungbyhed (disponeras

av arméfördelningschefen) ...

|

1 -

234

234

Tillsyningsmannen vid land- stormsförrådet nr 12 B .......

_

_

_

__

_

_

_

_

—

_

_

60

—

60

_

Tillsyningsmannen vid Senoren

—

—

—

—

—

—

—

1)

—

1 2)

11 152

—

30

—

30

—

Kronobergs regemente............

348

—

144

—

—

—

*) 2 832

—

| 1992

\ 1 500

i

—

—

—

7 968

—

Tillsyningsmannen över bygg- naderna å Ljungbyhed ......

234

234

_

Hallands regemente...............

348

—

144

—

—

—

1 2 550

—

1920

—

660

—

—

5 622

—

'') Därav 2 82 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

» 49 2 » » » » » » » » .

s. 62 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 62

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

i. 2. 3.

A. Arvoden till ordinär!

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

4. S. 6. 7.

B. Arvoden till vissa ieke-ordinarie

befattningshavare m. fl.

ersättningar

köks- furage
före-

upp
stån-

börds
dare.

män.

Norra skånska infanterirege

mentet ...

. 341

5-

144

-

Södra skånska infanterirege

''1346

\282

mentet .............................

_

J> 144

Skånska kavalleriregementet..

282

_

348

Vendes artilleriregemente .....

1282

282

(210

_

_

—

1/282

j\282

För uppbörden och redovis

ningen vid Råbelöv

—

_

_

Yaktaren vid Råbelövs kruthus

Tillsyningsmannen vid Rinkaby

skjutfält ........................... —

Yaktaren vid etablissemanget å

s. k. Blekedammen

_

_

_

Skånska trängkåren..............

210

—

210

Andra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid andra

arméfördelningen ...

Garnisonssjukhuset i Linköping

en sjukhusväbel, tillika för-

valtare ...

—

—

—

en eldare, tillika gårdskarl..

—

—

—

Första livgrenadjärregementet

348

—

144

Andra livgrenadjärregementet.

348

—

144

Yolontärskolan i Norrköping..

—

—

—

Jönköpings regemente............

348

—

144

Kalmar regemente ................

348

—

144

Smålands husarregemente......

282

—

348

Smålands artilleriregemente ...

Förvaltaren vid Skillingaryds

282

—

282

skjut fält............................

Ostgöta trängkår ..................

210

—

210

Tredje arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid tredje

arméfördelningen...............

''

—

—

OYTlg

personal.

348

234

maski
nister.

2 550

2 940

2 550

2 550

2 550

2 550

'') 2 898

2 550

2130

2 550

7) 3 138

2 550

2 550

2 550

eldare.

1710

i)

1782

1920

2 340

1710

•)2 130

kokerskor

och

köks
biträden.

*)768

s)

1080

1080

1290

660

660

660

660

ovng

personal.

660

1050

1710

1710

(2130

6>

(1926

8)

I 2100

(. 1 926

1920

6)2136

’)2 058

660

660

870

660

750

660

870

660

660

660

660

660

468

582

348

348

; 2 240 —

! - I -

l _

i

} -

1410

348

*) Därav 382 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

) 11 108»» » » » ,, „ j)

*) » 420 » » » » » » » „

*) » 500 » » » » » » ,i „

s) » 348 » » » » » » » „

®) » 426

7) » 588

8) » 390

8.

Summ

kronor

7 302

7 794

6 810

10 788

348

468

582

348

5 760

348

2 240

1050

6 420

6 282

3114

7 758

9186

6 420

5 910

1410

5 688

348

s. 63 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 20.

63 Bil. 2

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med B

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret m. fl.

Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare in. fl.

ersättningar

Summa

kronor.

köks-

före-

stån-

dåre.

farage-

upp-

börds-

man.

övrig

personal.

maski-

nister

cldare.

kokerskor

och

köks-

biträden.

övrig

personal.

issa arvoden att utbetalas från

96

96

tredje arméfördelningens stab

arnisonssjukhuset i Sköfde,

en sjukhusväbel, tillika för- valtare ..............................

_

_

_

_

_

—

—

—

/ 1710

j 1710

—

| 660

—

1) 2 240

—

2 240

—

ästgöta regemente..-............

348

—

144

—

—

—

2 550

-

—

—

—

—

7122

—

karaborgs regemente...........

348

—

144

-

—

--

2 550

-

(1710

\ 1500

_

| 660

-

—

—

6912

—

''llsyningsmannen över bygg- nader å Ax vall ..................

_

_

_

_

_

—

—

—

—

—

348

—

348

—

vsborgs regemente ............

348

—

144

—

—

—

2 550

—

( 1 710

j 1500

_

} 660

—

—

—

6 912

—

ohusläns regemente ............

348

—

144

—

—

2 550

—

(1 710

\ 1 500

—

| 660

—

—

—

6 912

—

''vregementets husarer .........

282

■-

348

_

—

—

2 550

—

1710

(1710

\ 1 710

—

660

} 660

—

—

—

5 550

—

öta artilleriregemente .........

282

—

282

—

—

—

2) 2 700

—

—

—

—

—

7 350

—

aktaren vid Tånga hed ......

—

—

348

—

348

—

illsyningsmannen vid Rem-

mene skjutfält...................

uftvärnsartilleriregementet ...

210

-

210

—

—

—

s) 2 760

—

—

—

660

-

348

—

348

3 840

_

ta ingenjörkår .................

1210

\144

—

| 210

—

—

-

(4)2 550

\ 2 550

_

660

660

_

l _

1

—

6 984

—

öta trängkår ......................

210

—

210

—

—

—

2 550

-

1 710

—

870

—

—

—

5 550

—

tendenturkompaniet å Karls- borg .................................

tendenturförrådet å Karls-

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

660

—

—

—

660

144

—

borg ...................;............

esiktningsman vid intenden-

144

—

turkompaniets å Karlsborg

slakteri ävensom vid korv- fabriken därstädes .............

1410

1410

400

—

ganisten å Karlsborg.........

—

—

—

400

—

—

—

—

—

_

årdaren av tornuret å Karls- borgs fästning..................

60

—

60

—

ykttändaren för Karlsborgs

fästnings gatulyktor ..........

720

840

—

840

720

—

randchefen å Karlsborg ......

—

—

—

—

—

örrådsvaktmästaren å Karls- borg .................................

allmästaren å Karlsborg......

174

—

—

—

—

1740

1740

—

1740

1740

174

2 724

—

norättaren å Karlsborg ....

olontärskolan å Karlsborg...

144

_

-

-

—

—

1920

—

660

—

—

—

—

Fjärde arméfördelningen.

juridiskt biträde vid fjärde

arméfördelningen ...............

_

_

_

—

—

—

348

234

—

348

234

210

—

aktaren vid Kaknäs skjutbana

—

—

—

—

—

—

—

yrkogårdsfogden å Järvafältet

—

—

—

—

210

—

>) Därav 500 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

s) » 156 » » » » bränsle och lyse.

8) » glo » » » » bostad, bränsle och lyse.

4) Avsedd jämvitl för kårens tygverkstäder och intendenturkompaniet å Karlsborg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2. ^4

Klingl. Maj:ts proposition nr 20.

A. Arvoden till ordinari

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln

lantförsvaret, m. fl.

Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare m. fl.

ersättningar

Tillsyningsmannen vid skjut
banorna

å Järvafältet.........

Svea livgarde........................

Göta livgarde.......................

Livregementets grenadjärer ...

Tillsyningsmannen för regementets

skjutbana ............

Södermanlands regemente......

Livgardet till häst .............

Svea artilleriregemente .........

Positionsartilleriregementet . .

Prästerligt biträde vid Positionsartilleriregementet

......

Svea ingenjörkår ..................

Fälttelegrafregementet .........

Förrådsförvaltaren vid fälttelegrafregementet

för färder till

och från regementets förråd

vid Nedre Frösunda...........

Svea trängkår........................

Arvoden åt civil personal vid

statens från generalstabens

officerskår inlösta etablissemang

i Stockholm...............

Infanteriskjutskolan...............

Femte arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid femte

arméfördelningen ...............

Ridskolan.............................

Upplands infanteriregemente...

Dalregementet .....................

Tillsyningsmannen å Eomme
hed.

...................................

Västmanlands regemente ......

Värmlands regemente............

Livregementets dragoner ......

Upplands artilleriregemente ...

*) Därav 360 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

2) » 426 » » » » » » „ ,,

3) » 492 » » » » » » n n

4) Att utbetalas med 12 kr. per månad under högst 6 månader.

°) Därav 2 82 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

6) » 216» » » » » » » »

7) » 582 » » » » » » » »

8) » 360 » » » » »

köks-

furage

maski

kokerskor

före-

«PP

övrig

el dåre.

och

Stål!-

börds-

personal.

nister.

köks

dar

e.

man

,

biträden.

_

348

I

348

—

144

—

—

—

2 820

—

1830

—

870

_

348

—

144

—

—

—

2 550

—

1 710

—

870

348

144

| 1710

_

870 —

—

—

—

—

2 550

—

< 1)

| 1860

—

2) 1 086

_

348

—

144

—

—

2 550

1 1 710

\ 1500

—

870

S)1362

—

282

—

348

—

—

2 610

—

1710

—

870

_

282

—

282

-

—

—

2 610

_

1 1710

\ 1 500

—

| 870

—

210

—

210

—

—

—

2 550

—

—

—

660

1210

144

—

| 210

1 2 550

_

2)2 136

870

1 30

_

\ 2 550

—

2)1 926

—

660

—

210

210

2 550

1710

660

_

210

—

210

-

—

—

2 550

2)2 136

660

-4 1

t©

—

—

—

-

—

—

—

426

—

-

—

—

660

—

348

—

144

—

—

—

2 550

—

r 17io

\ 1 500

I

| 660

—

348

144

—

—

—

2 550

—

(1920

\ 1 500

-

} 660

—

348

_

144

_

_

2 550

—

1920

—

660

—

348

_

144

—

—

-

2 550

—

(1710

1 1782

j") 876

—

282

—

348

—

—

—

2 550

_

7)2 082

_1

750

_

282

-

282

—

—

—

2 550

—

1710

i

8)1 020

—

övrig

personal.

100

} -

282!

150

27 360

348

870

8.

S

348

6

5 622

8 568

1

8 484

5 820

72

3

2S2

11

5 340

150

5 766

27 360

498

348

660

6 912

7122

870

5 622

7 410

6 012

5 844 j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun tji. Maj-.ts proposition nr JO.

<>!"> Bil. 2

1. 2. .1.

i. 5. 6. 7. 8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med B. Arvoden till vissa ioke-ordinarie

avlöning från anslag befattningshavare m. 11.

under fjärde huvudtiteln, ersättningar

lantförsvaret, m. fl.

Summa

kronor.

örrådsförvaltaren vid Marma

skjutfält ...........................

Vaktaren vid Marma skjutfält

Västmanlands trängkår .........

Sjätte arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid sjätte

arméfördelningen ..............

Vissa arvoden att utbetalas från

sjätte arméfördelningens stab

Hälsinge regemente...............

Västerbottens regemente ......

ämtlands fältjägarregemente.

ästernorrlands regemente ..

Norrlands dragonregemente....

Norrlands artilleriregemente...

Vaktaren vid kruthuset i Östersund

.................................

Norrlands trängkår ...............

Kommendantskapet i Boden.

Till juridiskt biträde vid kommendantskapet

i Boden......

Övermaskinisten vid Bodens

fästning ............................

Fyra fortväblar vid Bodens

fästning å 1,980 kronor ......

randchefen vid Bodens fästning

...............................:-

dåre och gårdskarl vid forti
fikationshuset

i Boden, .......

örrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen

i Boden,

därav 1 förrådsvaktmästare

2,460 kronor, 2 förrådshandräckningskarlar

å 1,740 kronor,

1 skrivare och bokförare

2,460 kronor samt 1 kontors
vakt

1,050 kronor...............

ör tillsyn av den för garni

sonen gemensamma brandredskapen

m. m.................

köks-

före-

stftll-

dare.

furage-

upp-

börds-

män.

övrig

personal.

maski-

nister.

''

cldarc. j

kokerskor j

och

köks- biträden.

övrig

personal.

_

_

1410

1410

_

_

_

_

_

_

— 1

—

—

—

—

1050

—

1050

—

210

—

210

—

—

2 550

1710

660

5 340

__

_

_

_

_

—

348

—

348

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1524

—

1524

—

348

-

144

—

—

—

2 550

—

f2 136

\ 1500

_

[> 660

—

—

—

7 338

—

348

—

144

—

—

—

f 2 610

\ 2 550

_

11 920

—

660

—

—

8 232

—

348

—

144

—

—

—

/ 2 550

\>)2 958

—

[2 160

—

660

fl 020

—

—

8 820

—

CO

''-n

ce

144

—

—

—

3) 2 970

| 2 160

1 1926

-

1 660

\ 660

1 660

1 -

—

10 548

—

282

—

348

—

—

—

2 550

—

2130

—

660

—

—

—

5 970

—

282

—

282

—

—

—

1 2 610

\ 2 550

—

} -

—

660

—

—

—

6 384

—

522

_

522

—

210

210

—

6) 2 760

1710

660

5 550

348

—

348

—

—

—

—

—

—

4 200

—

—

—

—

—

—

—

4 200

—

—

—

—

—

7 920

-

—

—

—

—

—

—

—

—

7 920

—

—

—

—

—

468

—

—

—

—

—

—

-

—

-

468

—

—

”

~

~

1740

1740

_

_

_

9 450

_

9 450

_

_

_

_

_

_

_

420

_

420

1) Därav 348 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

2) » 216»» » » » » » » •

9) » 420 » ss. arvode för skötseln av å Sollefteå läger befintliga anordningar för vatten och avlopp, elektr.

ljus samt ångpannor m. m.

4) » 426 » i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

t) » 360 »» » » » » » » .

» 210»» » » » » » » •

s. 66 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 66

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

1. 2. S.

A. Arvoden till ordinär!

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvud

lantförsvaret, m. fl.

köks- furage
före-

upp- övrig

stån- börds- personal.

dåre. män.

4. 5. 6. 7.

B. Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare m. fl.

ersättningar

maski
nister.

eldare.

kokerskor

och övrig

köks- personal,

biträden.

Norrbottens regemente ..........

Norrbottens artillerikår ........

Bodens artilleriregemente .....

Bodens ingenjörkår..............

Intendenturkompaniet i Boden

Intendenturförrådet i Boden...

Besiktningsman vid intenden-j

turförrådets i Boden slakteriavdelning.

..........................

348:- 144- _

210— 210:— — -

282 - 210|— —

210- 210]— — —

144 - — I—--

— 2 100

f 2 340 -

870

2 970 —

[1950 —

2 550 —

1 710 -

660 —

2 550 —

1710-

7 —

2 550 —

1710 -

660 -

660 -

Militärbefälet på Gotland.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet

på Gotland.........

Militärbefälet på Gotland.......

Gotlands infanteriregemente ..

Gotlands artillerikår..............

Tillsyningsmannen vid Toftaj

skj uttalt............................

D:o vid kronans byggnader,

fästningsverk och fortifikationens

förråd i Tingstäde...

Artilleriets fabriker och tyganstalter

samt kontrollpersonal.

Fyra kontrollofficerare å l,200l

kronor .............................

Tre kontrollbiträden (sekund-1

officerare) ä 750 kronor.......|

Ledaren av arbetena vid ar-J

tilleriets huvudlaboratoriumj

Vaktaren vid kruthuset å Ridön,

med skyldighet att där hålla

båt....................................

Tygofficeren vid Stockholms

tygstation..........................

Läkaren vid Stockholms tygstation

.............................

Portvakten vid d:o, förutom fri

bostad, lyse och vedbrand...

Arbetsofficeren vid Karl Gustafs

stads gevärsfaktori ...........

Besiktningsofficeren vid d:o ..

Skottställningsofficeren vid d:o

Skottställningssekundofficeren

vid d:o..............................

Läkaren vid d:o.....................

1441— — 2 610 — 1 920 - | ^ _ J

210- — - 2)2 928 —-- 660 -

- 4 800

- 2 250 -

- 468-

- 600-

— 348-

1200-

1020-

1020

582

348

930

8.

Summa

kronor.

9 042

5 340

5 472

5 340

660

144

2100

234

870

6 342

4 008

582

720

4 800

2 250

468

582

600

348

348

1200

1020

1020

750

930

*) Därav 450 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

2) » 378 » » » » » » » »

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition nr JO.

67 Bil. 2

1. 2. 8. _

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Arvoden till vissa ioke-ordinarie

befattningshavare m. fi.

ersättningar

Summa

köks-

före-

furage-

upp-

övrig

maski

_

kokerskor

och

övrig

stån- dare .

borde- ll! kn.

person

al.

nister.

|

köks-

biträden.

personal.

rbetsofficeren vid ammuni- tionsfabriken å Marieberg...

1200

1200

esiktningsofficeren vid d:o ...

—

—

—

—

600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

äkaren vid d:o.....................

äkaren för tygarbetarna å

—

—

—

—

720

234

“

~

—

720

—

Karlsborgs tygstation .......

aktaren vid de till Karlsborgs

—

—

—

~

~

234

—

fästning hörande kruthusen

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1500

—

1500

—

betsofficeren vid ammuni- tionsfabriken å Karisborg ...

_

_

1500

_

_

_

_

_

_

_

_

1500

esiktningsofficeren vid d:o ...

—

—

—

—

600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

600

—

äkaren vid d:o.....................

—

—

—

—

1050

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1050

—

tyresmannen vid Åkers krut- bruk (representationskostna- der) ..................................

870

870

betsofficeren vid d:o ..........

—

—

—

—

1200

—

—

—

—

—

—

—

—

1200

—

äkaren vid d:o....................

esiktningsbiträdet vid d:o,

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

870

—

870

—

därest för befattningen avses

underofficer........................

äkaren för tygarbetarna å

—

—

—

750

-

—

—

—

—

—

—

—

750

—

Bodens tygstation...............

—

—

—

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

120

—

montdepåernas personal......

67 704

75

67 704

75

oden och expenser m. m. åt

dstormsområdesbefälhavare

. landstormsförrådsförvaltare

—

181 600

181 600

Summa kronor

|

II 1

— -|754 082

75

eller i avrundat tal.

754000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Bil.

68

KungI. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för den i »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden» förekommande posten

till remontdepåernas personal.

A. Herrevadskloster.

Depåchefen .................................................................

Veterinären, med skyldighet att tillika sköta remonterna under

betestiden vid Trolleholm och å Trollenäs ..................

1 fodermarsk ................................. .............

1 » ..........................................................

1 hästskötare

1

365 dagar

å 4:10 pr dag ..................

6

»

365 »

» 4: 10 » » .................

1

»

123 »

»> 4: 10 » » ................

1

»

365 »

» 3: 50 » » ..............

6

)>

365 »

»3:50 » » ................

1 körkarl

»

365 »

» 4: 10 » » ................

Beklädnadsersättning åt 2 fodermarsker, 14 hästskötare

och 1 körkarl

å kr. 139: 20.........................

2 366: 40

Beklädnadsersättning åt 1

hästskötare i 4 månader...

46: 40

Avlöning under gräsbetestiden.

1 fodermarsk

i

92 dagar ä

kr. 1: 15..................

105: 80

i

»

75 » .

» 1:15........................

86:25

1 hästskötare

»

92 .. .»

» —.30................

27:60

7

»

92 » >

» -: 30.......................

193: 20

1 »

»

75 »>

» —: 30......................

22:50

6 »

»

75 » »

» —: 30........................

135: —

1 körkarl

92 » »

» —: 30........................

27:60

B.

Utnäslöt.

Depåchefen ..

1 fodermarsk

1 hästskötare

i

365 das:ar

å kr. 4: 10 pr dag ............

4 »

»

365 »

» » 4: 10 » » ...

i

»

123 »

» » 4: 10 » »

i

»

365

» » 3: 50 » >’ ......

4

»

365

» » 3: 50 » » ............

Beklädnadsersättning åt 1 fodermarsk och 10 hästskötare

å kr. 139: 20 ............................................

Beklädnadsersättning åt 1 hästskötare i 4 månader...

1 531: 20

46:40

Hyresbidrag åt 3 hästskötare, åt vilka bostad ej kan beredas

å kr. 60: — .......................................................

Avlöning under gräsbetestiden.

1 hästskötare

10

75 dagar å kr.

75 » » »

0:30

0:30 .

22: 50

225: —

C. Gudhem.

Depåchefen ..............................................

Veterinären ...............................................

1 fodermarsk .............................................

1 hästskötare i 365 dagar å kr. 4:10 pr dag

2 » » 365 » » » 4:10 » »

1 » » 123 » » » 4:10 » »

Transport

Kronor

Summa

kronor

2 790

—

1740

_

1770

—

1500

—

1496

50

8 979

—

504

30

1277

50

7 665

—

1496

50

2 412

80

597

95

32 229

55

2 520

1650

—

1496

50

5 986

-

504

30

1277

50

5110

—

1577

60

O

ce

—

247

50

20 549

40

1410

468

—

1650

—

1496

50

2 993

—

504

30

8 521

80

52 778

95

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 20.

<59 Bil. 2.

Kronor

Summa

kronor

Transport

8 521

80

52 778

95

1 hästskötare i 123 dagar å kr. 4:10 pr dag ........................

504

30

1 » » 365 » » » 3:50 » » ........................

1277

50

2 » » 365 » >» » 3:50 » » ........................

Beklädnadsersättning åt 1 fodermarsk och 6 hästskötare

å kr. 139:20 ........................................................ 974:40

Beklädnadsersättning åt 2 hästskötare 1 4 månader å

2 555

kr. 46: 40.............................................................. 92: 80

1067

20

13 925

80

Summa

-

66 704

75

Gottgörelse för remonternas hovvård att av chefen för Eemonte-

ringsstyrelsen efter behov fördelas på depåerna..................

1000

Summa kronor

—

—

07 704

75

Beräkning''

Bil. 8.

av anslaget till inkvarteringens ordnande i Stockholm.

Anslaget upptages oförändrat till ......................................................... kr. 21450: — * I

Beräkning

Bil. 9.

av anslaget till rekryteringskostnader.

Anslaget är enligt försvarsrevisionens förslag beräknat till 327,000 kr.

I förhållande till revisionens förslag har manskapsstyrkan enligt det föreliggande

förslaget ökats med 20 %■

Anslaget sålunda (1.20 X 327 000 =)......................................................... kr. 302 400: —

s. 70 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 70

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

Bil. 10.

Beräkning

av anslaget till arméns reservstater.

Enhetskostnad

o u m m a

An-

T iin

tal

Kronor

3 % å

Kronor

Kronor

Lön

Pensions-

avgifter

I Löner.

Officerare och underofficerare.

5 400

—

4 500

—

135

—

Generalspersoner...........................

2

10 800

_

270

_

4 500

—

3 800

—

114

—

Överstar i högre löneklassen.........

2

9 000

—

228

—

4 200

—

3 500

—

105

—

» i lägre » .........

4

16 800

—

420

—

3100

—

2 700

—

81

—

Majorer ............ ........................

56

173 600

—

4 536

—

2100

—

1800

—

54

—

Kompaniofficerare i högsta lönekl.

67

140 700

—

3 618

—

1 650

—

1300

—

39

—

» i mellersta >»

118

194 700

—

4 602

—

1200

—

900

—

27

—

» i lägsta »>

134

160 800

—

3 618

—

1000

—

850

—

25

50

Sekundofficerare i högre »

45

45 000

—

l 147

50

800

—

650

—

19

50

» i lägre »

55

44 000

—

1072

50

Säger

483

795 400

—

19 512

—

Läkare.

!

4 200

—

3 500

—

105

_

Fältläkare ....................................

2

8 400

—

210

_

3100

—

2 700

—

81

-

Regementsläkare...........................

4

12 400

—

324

—

Säger

6

20 800

—

534

—

Veterinärer.

3 ICO

—

2 700

—

81

—

Fältveterinär.................................

1

3100

—

81

—

2100

—

1800

54

—

Regementsveterinär ...................

1

2100

—

54

—

Säger

2

5 200

-

135

—

Summa

491

821 400

—

20181

—

Avgå pensionsavgifter .................

20181

—

Nettokostnad

801 219

—

II. Ålderstillägg.

„ 300

Komp. off. i moll. lönekl. 118 X — =

17 700

—

» » i lägsta » 134 x 300 =

40 200

_

150

Sekundoft. i lägre » 55 x -=

2

4125

—

Summa

62 025

—

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20.

71 Bil. 2

Enhetskostnad

An-

Kronor

Antal

Dag-

tal

(lagar

avlöning

111. Dagavlöning.

Officerare och underofficerare.

45

7

—

315

—

Generalspersoner ..........................................

2

630

—

45

6

—

270

—

Överstar........................................................

6

1 620

—

45

5

—

225

—

Majorer .........................................................

56

12 600

—

45

4

—

180

—

Komp.-off. i högsta o. mellersta löneklassen......

185

33 300

—

45

3

—

135

—

» » lägsta » ......

134

18 090

—

45

2

50

112

50

Sekundofficerare i högre löneklassen ...............

45

5 062

50

45

2

—

90

—

» » lägre » ..............

55

4 950

—

Säger

483

76 252

50

Läkare.

45

5

_

225

_

Fältläkare .....................................................

2

450

—

45

5

—

225

—

Regementsläkare............................................

4

900

—

Säger

6

1350

—

Veterinärer.

45

5

_

225

_

Fältveterinär .................................................

1

225

—

45

5

_

225

_

Regementsveterinär .......................................

1

225

—

Säger

2

450

—

Summa dagavlöning för en tvåårsperiod

491

78 052

50

För ett år beräknas hälften härav eller kronor

—

39 026

25

IV. Rese- och traktament.sersättning.

491 officerare och underofficerare med vederlikar,

en resa vart annat år å 100: — ............ kronor

—

24 550

—

V. Pensionskostnader.

Officerare och underofficerare.

2 överstar i högre

4 » » lägre

56 majorer.............

67 kompaniofficerar<

118

134 »

55

Läkare.

2 fältläkare ........

4 regementsläkare

Veterinärer.

1 fältveterinär

1 regementsveterinär

å 4 500: —... .

9 000: —

löneklassen ..

» 3 800:—.....

.... »

7 600: —

))

» 3 500: —.....

»

14 000: —

» 2 700:—.....

»

151 200: —

i högsta löneklassen

» 1800:-.....

»

120 600: —

» mellersta

))

» 1300:—.....

»

153 400: —

» lägsta

»

» 900: -.....

.... »

120 600: —

högre

»

» 850: —.....

. »

38 250: —

lägre

))

» 650:—.....

»

35 750: —

kr.

650 400: —

å 3 500: — ...

.... kr.

7 000: —

» 2 700: — ...

»

10 800: —

kr.

17 800: —

å 2 700: — ...

.... kr.

2 700: —

» 1800: — ...

»

1 800: —

kr.

4 600: —

Summa kr. 672 700: —

s. 72 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 72

Kungl, Maj:ts proposition nr 20.

Sammanfattning.

Löner ........................................................................... kr. 801 219: —

Ålderstillägg ................................................................ » 62 025: —

Dagavlöning .................................................................. » 39 026: 25

Rese- och traktamentsersättning ................................... » 24 550: —

Pensionskostnader ......................................................... » 672 700: — ,

--kj

Härtill kommer 16 % ökning av löner, ålderstillägg, dagavlöning och

pensionskostnader ........................................................................ »

1 599 520: 25

251 995: 24

Summa kr. 1 851 515: 49

eller i avrundat tal 1 851 500 kronor.

Bil. 11.

Beräkning

av anslaget, till arméns personal över stat.

A. Övertalig personal ....................................................................... kr. 7 500: —

B. Officerare och underofficerare i reserven.

Årligen heräknas 160 officerare, 4 läkare och 2 veterinärer samt 96 sekundofficerare

nyanställas. (Beräkningsgrunderna: se försvarare visionen. Del. 3,

sid. 68. Ekiperingshjälpen beräknas dock för officer till 750 kr. stället för

1,000 kr. samt livräntan (pensionen) till 600 kr. för officer och 400 kr. för sekundofficer.

Tjänstgöringstiden är därjämte enligt det föreliggande förslaget begränsad

till 35 dagar för infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tillhörande

reservpersonal samt 45 dagar för övriga.)

I. Ekiperingshjälp och livränta.

Ekiperingshjälp för 166 officerare m. fl. å 750: — .................. kr. 124 500: —

D:o » 96 sekundofficerare » 600: — » 57 600: —

Livränta » 166 officerare m. fl. » 1074: — .................. » 178 284: —

D:o » 96 sekundofficerare » 1044: — .................. » 100 224: —

Säger kr. 460 608: —

Härifrån avgår livränta för dem, som avgå före uppnådda 42 års

ålder.............................................................................. kr. 69 627: —

II. Lön.

660 officerare vid infanteriet m. fl. å......... 324: 80 .................. kr. 214 368: —

180 » » kavalleriet » » » ......... 417:70 .................. » 75186: —

250 sekundofficerare vid

110 » » kavalleriet » » o 331:40 .....,........... » 36 454: —

III. Bese- och traktamentsersättning.

840 officerare......... ä 100:—.................................................. kr. 84 000: —

360 sekundofficerare » 70: —................................................... » 25 200: —

390 981: —

390 445: 50

109 200: —

Summa kr. 898 126: 50

eller i avrundat tal 898 000 kronor.

Bil. 12.

Beräkning

av anslaget till egiiahemspremier åt underbefäl.

För ändamålet beräknas.....''..................................................................... kr. 200000: —

Bil. 13.

Beräkning

av anslaget till rese- och traktamentspenningar.

■Anslaget, av försvarare visionen beräknat till 343 000 kronor, ökas med 16 %, motsvarande

ökningen av antalet officerare och sekundofficerare m. fl., till (1.16 x 343 000:— =) kr.

397 880: —

eller i avrundat tal 397 900: — kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

73 Bil. 2

Bil. 14.

Beräkning

ar anslaget till rese- och trnktamentskostnndcr in. in. för hiistuttngningsnämndernus

ordförande.

Anslaget upptages oförändrat till............................................................. kr. 100 000: —

Beräkning

av anslaget till flyttningsersättning.

Bil. 15.

An aget, av örsvarsrevisionen beräknat till kr. 161000:—, borde ökas med 16 %, m

svarande ökningen av antalet officerare och sekundofficerare m. fl., till (l.ie X 161 000: — =

kr. 186 760:—.

Då emellertid flygvapnet torde kräva större andel av detta anslag än övriga truppslag,

beräknas anslaget till i avrundat tal 180000 kronor.

Bil. IG.

Beräkning

av anslaget till resestipendier.

Anslaget enligt försvarsrevisionens förslag .............................................. kr. 31 500: —

Avgår för flygväsendet.............................................................................. » 2 000: —

Anslaget sålunda kr. 29 500: —

Bil. 17.

Penningbidrag:

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

4146 550 tjänstgöringsdagar å 0:30 .......................

...... kr.

1 243 965: —

1823 300 » »0:50 .......................

»

911 650: —

816 150 » » 0: 75 ......................

»

612 112: 50

89 300 » »1:— ......................

»

89 300: —

kr.

2 857 027: 50

Avlöningstillägg för reserv officers aspiranter:

41 070 tjänstgöringsdagar å 0: 90 .......................

»

36 963: —

Summa

kr.

2 893 990: 50

eller i avrundat tal 2 894 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.

Bil. 18.

Kostnaderna för familjeunderstöd bar hittills i medeltal per tjänstgöringsdag utgjort

O: 04 kr.

Enligt bestämmelserna i den föreslagna vämpliktslagen komma familjeförsörjare i regel

icke att fullgöra någon värnpliktstjänstgöring i fredstid. Under sådan repetitionsövning,

som icke infaller i omedelbar följd med den första tjänstgöringen, torde man emellertid

böra räkna med att även familjeförsörjare i viss utsträckning knnna bliva inkallade till

tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsdagar under dylika repetitionsövningar för samtliga

värnpliktiga utom studenter uppgå till omkring 970 000.

Anslaget borde sålunda enligt hittills gällande grunder beräknas till (0:04 x 970 000=)

38 800 kr. Då emellertid å ena sidan ett antal familjeförsörjare torde bliva frikallade även

under dylik tjänstgöring, men å andra sidan deras antal är större under de senare repetitionsövningarna

än under annan tjänstgöring, synes anslaget böra beräknas enligt nu

gällande grunder eller till

i avrundat tal 40 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.) 212523 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 74

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil. 19.

Beräkning

av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.

Anslaget har för 1914 års organisation av försvarsrevisionen (Del. 3, sid. 72) beräknats

sålunda:

Inskrivnings- och mönstringskostnader .................................................... kr. 367 500: —

Färdkostnader ...................................................................................... » 841 500: —

Summa kr. 1 209 000: —

Av ovan angivet belopp för inskrivnings- och mönstringskostnader torde själva inskrivningsnämndernas

kostnader kunna beräknas till omkring 250 000 kr.

Enligt gällande bestämmelser deltager följande personal i inskrivningsförrättningen,

nämligen 1 regementsofficer, ordförande, 1 lagfaren ledamot, 1 rullföringsbefälhavare, 2

civila ledamöter samt 1 läkare. Därjämte biträdes nämnden i regel av 1 rullföringsbiträde

och 1 sjukvårdsbeställningsman. Samtliga åtnjuta under förrättningarna reseersättning

och dagtraktamente, den lagfarne ledamoten därjämte ett särskilt dagarvode å 10 kr.

Enligt den nu föreslagna sammansättningen av inskrivningsnämnderna skulle desamma

minskas med 3 ledamöter, nämligen den lagfarne, rullföringsbefälhavaren och en av de

civila ledamöterna.

Betecknar man den kostnad regementsofficeren drager med 1, så torde kostnaden för

den lagfarne ledamoten kunna betecknas med 1.3 och för en var av de övriga ledamöterna

med 0.75 samt för de båda biträdena tillsammans med 0.8. De sammanlagda kostnaderna

kunna alltså för de nuvarande nämnderna betecknas med talet 6.1 samt för de föreslagna

— under antagande att även rullföringsbefälhavaren biträder nämnden — med talet 4.05.

På grund av den föreslagna reduceringen av inskrivningsnämnderna uppstår sålunda

/6.1— 4.05 \

en kostnadsminskning, vilken kan beräknas till^-- x 250 000 = J 84 016 kr. Genom

vissa inskränkningar i fråga om annonsering angående de värnpliktigas inskivning och

tjänstgöring torde även viss besparing vinnas. Den sammanlagda kostnadsminskningen

kan beräknas till omkring 100 000 kr.

Inskrivnings- och mönstringskostnaderna böra alltså beräknas till 367 500—100 000 = i

runt tal 267 500 kr.

Färdkostnaderna hava enligt 1914 års organisation beräknats till 841500 kr. Härvid är

att märka, att den nu utgående provisoriska förhöjningen av militärtaxans avgifter beräknats

till 125 %■ Begränsas nämnda förhöjning till 75 %, skulle färdkostnaderna endast

komma att uppgå till 654 500 kr. Då emellertid den värnpliktskontingent, som föreliggande

förslag räknar med, är omkring 20 % mindre än kontingenten i verkligheten varit under

de år, för vilka ovanstående färdkostnader beräknats, böra kostnaderna nu beräknas till

(0.8o X 654 500=) 523 600 kr.

Sammanfattning:

Inskrivnings- och mönstringskostnader .................................................... kr. 267 500: —

Färdkostnader ...................................................................................... » 523 600: —

Summa kr. 791 100: —

eller i avrundat tal 791 000 kronor. * I.

Beräkning

Bil. 20.

av anslaget till undervisnings- och gymnastikniateriel samt undervisningsanstalter

och uthildningskurser.

I. Undervisningsmateriel.

Anslaget beräknas efter 0.9 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör:

för värnpliktiga .............................................................. 6 875 300

för fast anställt manskap och musikmanskap ..................... 3 220 900

för musikelever ............................................................... 74 800

Summa tjänstgöringsdagar 10 171 000

Titelsumman sålunda (0.009 X 10171 000=) .......................................... kr. 91539: —

Transport kr. 91 539: —

s. 75 Kontrollera mot PDF

75 Bil. 2.

Transport kr. 91 539: —

33 000: —

49 700: —

45 000: —

75 000: —

40 000: —

66 800: - 17 600: —

56 590: —

7 870: ~ kr. 391 560: —

III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.

Nuvarande kurser enligt försvarsrevisionens förslag

‘.......................... kr. 177 050: —

För förhöjda dagtrakt, vid ovanst. kurser......... » 66 350: —

Av försvarsrevisionen föreslagna nya kurser ... » 83 200: —

Med hänsyn till ökat antal officerare och sekundofficerare

höjas ovanstående summor med

16 % till ................................................... » 52 256: —

För utvidgning av sekundofficersskolan............. »» 50 000: — ^ 428 856-_

Kurser för officerare och sekundofficerare å reservstat

(rese- och traktamentskostnader för förslagsvis

80 officerare och 25 sekundofficerare i 20 dagar) kr. 30 000: —

Kurser för reservofficerare och reservselcundofficerare (rese- och

traktamentsersättning för förslagsvis 50 officerare och 30

sekundofficerare i 10 dagar) .......................................... » 15 000: —

Utbildningskurs för äldre reservofficerare och reservselcundofficerare.

För förbättrande av reservofficerares och reservsekundofficerares

tjänstbarhet anordnas årligen en kurs om 20

dagar, i vilken 40 officerare och 24 sekundofficerare beräknas

deltaga.

Kostnaderna beräknas sålunda:

40 officerare, lön i 3 mån. å 308: —.................. kr. 36 960: —

24 sekundofficerare, lön i 3 mån. å 224: — ..... » 16 128: —

Dagtraktamenten enligt författning enligt gällande

grunder för ovanstående officerare och sekundofficerare,

förslagsvis ................................. » 32 500: —

Bese- och traktamentsersättning å 100 kr. för

officer och 70 kr. för sekundofficer ............ » 5 640: — * 228-_

Tillfälligt anordnade kurser samt för oförutsedda behov ...... .. » 24 817:— ^ -gg _

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

600

24 000

2 000

5 300

500

600:

II. De fasta undervisningsverken.

KrigBhögskolan.

Anordnande av övningsritter ........................

Praktiska övningar.......................................

Inventarier, böcker, undervisningsmateriel......

Skrivmateriel, lyse, städning m. m...............

Till särskilda föreläsningar ...........................

Gottgörelse för granskning av inträdesprov,

beräknad efter 4 kr. för prov i militärt ämne

utom taktik och 2 kr. för prov i språk och

geografi ...................................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Försvarsrevisionen har beräknat kostnaderna till kr. 40 000: —

Härtill kommer:

För artilleritillämpningsövningar ...................

För skrivmaterialier, bränsle, lyse m. m. .....

» ökade resekostnader .............................

Ridskolan..................................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ....................

Artilleriskjutskolan .....................................................

Krigsskolan..................................................................

Militärförvaltningskursen ..........................................

Arméns läkare och veterinärer samt värnpliktiga läkares,

veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning ............

Museer m. m.............................................................

kr.

6 000:- 1 000: - 2 700:-

Summa kronor 1 073 000: —

s. 76 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 76

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

av anslaget till studiestipendier,

Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.........

Stipendier åt elever vid krigsskolans officerskurs .................

Stipendier åt sekundofficerare och furirer..............................

Bil. 21.

... kr. 3 000: —

... » 10 000: —

... » 48 000: —

Summa kr. 61000: —

Bil. 22.

Beräkning

av anslaget till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Anslaget upptages i enlighet med 1924 års statsverksproposition till............ kr. 26 000: —

Bil. 23.

Beräkning

av anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande.

Anslaget upptages i enlighet med försvarsrevisionens förslag till ............... kr. 750 000: —

Beräkning

Bil. 2å.

av anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

Anslaget är enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 606 500 kr., vilket belopp

emellertid med hänsyn till befintliga besparingar å anslaget minskats till 564 000 kr.

Med hänsyn till fallande priser m. m. beräknas anslaget kunna minskas med omkring

25 % till

i avrundat tal 460 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.

Bil. 25.

Anslaget är enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 374 663 kr., vilket belopp

emellertid med hänsyn till befintliga besparingar å anslaget minskats till 360 000 kr.

Med hänsyn till fallande priser, till indragning föreslagna truppförband samt minskat

antal enheter inom truppförbanden, beräknas anslaget kunna reduceras med omkring

30 % till

i avrundat tal 260 000 kronor.

Beräkning

Bil. 26.

av anslaget till tryckningskostnader.

Anslaget, enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 300 000 kr., torde med hänsyn

till fallande priser och vid användande av enklare papper till förekommande tryck

kunna reduceras till

i avrundat tal 250 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till vissa arbeten å mobiliseringsverket.

Anslaget uppföres med nuvarande belopp 35 000 kronor.

Bil. 27.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

77 Bil. 2.

Bil. 28.

Beräkning

ar anslaget till arméns mathållning.

Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1 —2) utgör 10 171 000.

Anslaget sålunda (0:80 X 10 171000 = ) 8136 800 kronor.

Beräkning

Bil. 2!)

av anslaget till arméns munderingsutrustning.

Anslaget beräknas jämlikt 1924 års statsverksproposition efter 55 öre per man och 15

öre per häst och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:

för manskap 10171000,

för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 1 641 620- Anslaget sålunda (0: 50 X 10 171 000 + 0:15 X 1 641 620 =) kr. 5 840 293: — eller

i avrundat tal 5 840 300 kronor.

Bil. 80.

Beräkning

av anslaget till kasernutredning, intendenturfordon in. m.

I. Kasernutredning. (Beräkningsgrund: 7 öre per man och dag).

Titelsumman sålunda (0:07 X 10171000=) ............................................ kr. 711970: —

II. Förplägnadsutredning. (Beräkningsgrund: 5 öre per man och dag

samt 1 öre per häst och dag).

Titelsumman sålunda (0: 05 X 10 171 000 + 0: 01 X 2 651 260 =).................. »

III. Intendenturfordon ........................ ............................................ »

IY. Skidmateriel............................................................................._ »

V. Pionjär- och signalmateriel.

För underhåll av pionjärmateriel ...................................... kr. 59 700: —

» » » signalmateriel......................................... » 45 500: —

535 062: 60

265 000: —

90 000: —

105 200: —

Summa kr. 1 707 232: 60

eller i avrundat tal 1 707 200 kronor. * 1

Beräkning

Bil. 31.

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.

I. Bränsle och II. Lyse.

Dessa titlar kunna för närvarande beräknas sålunda:

17 000 ton ångkol å 35 kr...................................................................

21 500 » koks å 43 kr.....................................................................

40 000 kbm. ved å 11 kr. (genomsnittspris för björk- och barrved) ......

2 400 000 kwt elektrisk ström å 20 öre ...................................................

1 000 000 kbm. gas å 20 öre .................................................................

54 000 lit. fotogen å 13 öre ...............................................................

9 000 pkt steaiinljus å 95 öre............................................................

45 000 st. glödlampor å 1 kr. 5 öre ...................................................

kr. 595 000: —

» 924 500: —

» 440 000: —

» 480 000: —

» 200 000: —

» 7 020: —

» 8 550: —

» 47 250: —

Summa kr. 2 702 320: •—

Genom den föreslagna indragningen av vissa kavalleriförband samt flygvapnets överförande

från armén minskas kostnaderna med 220 000 kr. till 2 482 320 kr. Genom minskning

av antalet enheter inom truppförbanden beräknas vidare kostnaderna kunna minskas

med 25 % till...................................................................................... kr. 1 861 740: —

Transport kr. 1 861 740: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2 78

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

III. Vatten.

Transport kr. 1 861 740: —

2 000 000 kbm. å 20 öre ........................................................................ » 400 000:__

IV. Renhållning och diverse ........................................................ „ 359 000:_

V. Tvätt.

Tvättkostnaderna beräknas efter 6 öre per man och. tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar är 10171000.

Titelsumman sålunda (6 X 10 171 000)...................................................... » 610 260:_

______ Summa kr. 3 222 000: —

Inköp av remonter.

588 remonter å kr. 1 000: —

Beräkning

av anslaget till remontering.

Utgifter.

kr- 588 000: —

Bil. 32.

Transport-, rese- och diverse kostnader.

088 remonter å kr. 187: 50 ................................................ » no 250:_

Omkostnader vid depåerna.

Omkostnader för remontdepåerna vid Herre vadskloster, Ut
näslöt

och Gudhem ...................................................... » 17 740:_

Å depå störtade remonter.

14 remonter å kr. 1187:50 ............................................... » 16 625: —

Utrangerade stamhästar.

400 hästar å kr. 95: — .....

Inkomster.

kr. 38 000: —

732 615: —

Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.

10 uttagna stamhästar å kr. 1500:—................ » 15 000-— . „„„

---- — kr. 53 000: —

Återstod kr. 679 615: —

_ eller i avrundat tal 679 600 kronor.

Beräkning

Bil. 33.

av anslaget till furagering.

Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för

varje remont.

Antalet hästtjänstgöringsdagar är 2 651 260 samt antalet remonter 588.

Anslaget sålunda 1: 25 X 2 651 260 + 309 X 588 =................................. kr. 3 495 767:_

eller i avrundat tal 3 495 000 kronor.

Beräkning

Bil. 34.

av anslaget för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.

Nyanskaffningsvärdet av en bil beräknas till 10 000 kr. samt av en motorcvkel till

2 000 kr.

Slitningstiden för en bil kan anses utgöra 9 år, för en motorcykel 5 år.

Ärligen skulle behöva anskaffas 8 lastbilar, 2 personbilar och 21 motorcyklar.

För materielens förnyelse beräknas alltså (8 X 10 000 -t- 2 X 10 000 + 21 x

2 000)=..............................................................................

För underhåll och drift av personautomobiler .....................

För underhåll och drift av motorcyklar ..............................

eller i avrundat tal 225 000 kronor.

.............. kr.

142 000:—

............... »

60 000: -

............... »

21 800: —

Summa kr.

223 800: —

s. 79 Kontrollera mot PDF

Runcjl. Maja* proposition nr 20.

79 Bil. 2.

Bil. SB.

Beräkning

av anslaget till truppförbandens övningar.

I. Hästlega.

Antalet hästlejningsdagar utgör 200 990, varav 174 494 beräknas bliva fullgjorda av

4 340 st. ackordshästar samt återstoden 26 496 genom lejnmg i vanlig ordning.

årligen beräknas 10 % eller 434 ackordshästar bliva utrangerade och ersätta med nya

Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejmngspriset till 4 kr. per häst

Kostnaderna sålunda (600 X 434 + 4 X 26 496 =) ............. kr. 366 384:-

För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och _

Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.............j_1__10 000: —

kr. 384 384: —

II. Befälsövningar

III. Vinterövningar.

Kostnaderna för vinterövningarna enligt 1914 års organisation hava av

försvarsrevisionen beräknats till 709 750 kr. Genom minskning av de

styrkor som i och för dylik utbildning förflyttas till Norrland, samt

genom sänkning av den nu utgående provisoriska förhöjningen av militärtaxan

till 75 %, kunna kostnaderna reduceras till ........................

IV. Truppförhandens övriga övningar.

Kostnaderna för de vanliga övningarna enligt 1914 års organisation hava

av försvarsrevisionen beräknats till 677 803 kr. Av denna summa hava

212 500 kr. beräknats komma på järnvägstransporter, för vilka förhöjningen

av militärtaxan, på grund av de under dessa övningar förekommande

korta transporterna, beräknats till 150 %. Beräknas taxeforhojningen

endast till 75 %, kunna kostnaderna för de vanliga övningarna

nedbringas med 63 750 kr. till 614 053 kr. Denna summa torde slutligen

på o-rund av den föreslagna indragningen av vissa truppförband samt

minskningen av avtalet enheter inom truppförbanden reduceras med

, • ..r, nt i.,-11 :____1- 1.1 ............ kr. öodOOO: —

med de motoriserade artillerirege
-

omkring 10 % till i runt tal

Härtill komma:

Kostnader för övningar

mentena ..................................................................

Kostnader för övningar vid stridsvagnbataljonen:

driftkostnader (bensin och olja) ............... kr- *3bö0:

tillämpningsövningar................................. ” ’000: —

reparationskostnader................................ ” -1”

diverse ...... " * _

Kostnader för övningar med motorfordon vid trängen ......

» » pionjärutbildning .......................................

» » fältingenjörskola..........................................

» » brevduveväsendet......................................■

175 000:-

40 000

25 400

48 500

12 000

18 000

V. Kostnader för övningar med infanteri i Karlskrona och Vaxholms

fästningar.............................................................................................

100 000: -

390 000: —

VI. Frivilliga övningar med landstormen

871900: -

30 000:

50 000:

eller i avrundat tal 1826 300 krono!''.

Summa kr. 1 826 284:

Beräkning

av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.

Bil. 36.

I. Transportkostnader.

Enligt försvarsrevisionens beräkningar för 1914 års organisation skulle transportkostnaderna

uppgå till 502 300 kr. Härvid har militärtaxans provisoriska förhöjning beräknats

till 125 % för personal- och 150 % för häst- och mateneltransporter. Beraknas förhöj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 80 Kungl. Majtts proposition nr 20.

“St11 1‘genomsnitt 75 % och tages hänsyn till den föreslagna indragningen av vissa,

truppförband, kunna transportkostnaderna reduceras till........................ kr 335 qqq._

II. Rese- och traktamentskostnader.

K°™a^ni försvarsrevisionen för 1914 års organisation beräknade till

° i 5j £r’’ kunna med hänsyn tiU det minskade antalet officerare och

sekundotficerare reduceras med omkring 20 % till...............

tqi?1; inkvarterings- och förläggningskostnader, av försvarsrevisionen för

1914 års organisation beräknade till 102 600 kr., torde kunna reduceras till

till mn8itleg 7 V försvarsrevisionen för 1914 års organisation beräknade

till 147 (JOD kr., torde kunna reduceras till

.... Markskador, av försvarsrevisionen för 1914 års organisation beräknade

till Öb oUU kr., torde kunna reduceras till............................

♦ •n a7 -försvarare visionen’ för 1914 års organisation beräknade

till bo 000 kr., torde kunna reduceras till................

» 260 000: —

» 92 000: —

» 135 000: —

» 78 000: —

» 57 000: —

Summa kronor 957 000: -

Beräkning

av anslaget till sjuk- och veterinärvård.

I. Sjukvård 1 allmänhet.

Bil. 37.

Anslaget beräknas efter 3.5 öre per man och tjänstgöringsdag

Antalet tjänstgöringsdagar är 10171000.

Titelsumman sålunda (0:035 X 10171000 =)

II. Sanatorievård åt personal vid armén

III. Tandvård

IY. Ögonsjukvård

V. Läkarvård m. m. enligt 23 § i officersavlöningsreglementet

VI. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen......

VII. Arméns bakteriologiska laboratorium.....

VIII. Veterinärvård.

kr. 355 985: —

» 75 000: —

» 35 000: —

» 40 000: —

» 50 000: —

» 69 050: —

» 2 000: —

Anslaget beräknas efter 4 8 öre per häst och tjänstgöringsda°\

Antalet hästtjänstgöringsdagar (bil. 3) är 2 651 260 -b 261 072 == 2 912 332

Titelsumman sålunda 0: 048 X 2 912 332 =

eller i avrundat tal 766 800 kronor.

Summa kr. 766 826: 94

Beräkning

av anslaget till vapen och ammunition m. in.

I. Artillerimateriel.

Bil. 38.

Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel

Förrådskostnader m. m.............................

II. Artilleriammunition.

Skarp ammunition för årets övningar...........................

. ” ” ” . ” .............................. » oauuo: —

itevidermg av aldre ammunition, transporter, provskjutningar

m. m............................................................. ,, 215 000:-

— - » 1 425 500: —

Transport kr. 2 041 500: —

kr. 336 000: —

» 280 000: —

kr. 616 000: —

kr. 1 126 500: -

» ö/i nnn.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

81 Bil. 2.

in.

Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser

Transport kr. 2 041 500: —

.............. » 67 500:

1V Handvapen och kulsprutemateriel m. m.

Vård av till övningar utlämnade handvapen, beräknad efter 9 000 000

tjänstgöringsdagar å 2 öre ....................................... kr. 180 000: —

Vård av till övningar utlämnade kulsprutor och granatkastare

................................................................... ” 60 000: —

Förrådsvård och transporter m. m................................. » 200 000= —

V. Handvapen- och kulspruteammunition

18 000 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 12 öre.............

1750 000 » 6.5 » kammar- », » 4 » ...............

11 100 000 » 6.5 » lösa » » 4 » ...............

670 000 » skarpa pistol- och revolverpatroner å 10 öre

Gevärs- och handgranatmateriel ....................................

Lyspistolammunition m. m............................................

Ammunition för granatkastare .......................................

» » pansarbil- och stridsvagnkanoner............

Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård

m. m.........................................................................

kr. 2 160 000: —

» 70 000: —

>. 444 000: —

.. 67 000: —

» 40 000: —

» 65 000: —

» 150 000: —

» 25 000: —

» 65 000: —

» 3 086 000: —

Yl. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen

och kulsprutor m. m.

Beräknad efter 0.7 öre per 6.5 mm, skarpa och kammarskott,

tillsammans 19 750 000................................................ kr. 138 250: —

Särskild materiel för de nya vapnen .............................. » 16 000: —

Transporter m. m.......................................................... » 20 750: —

175 000: —

VII. Till artilleridepartementets förfogande.

För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till

oförutsedda utgifter ........................................................................ ” ISO 000:

Summa kr. 5 960 000: —

Bil. 39.

Beräkning

av anslaget till underhåll och försök med stridsvagnsmateriel.

För underhåll av stridsvagnsmateriel beräknas ........................................... kr. 50 000: —

» försök och experiment....................................................................... ” 10 000:

Summa kr. 60 000: —

Beräkning

Bil. 40.

av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

I avsikt att nedbringa de årliga kostnaderna för underhåll m m. av arméns byggnader

har av arméförvaltningens fortifikationsdepartement verkställts en utredning, för vilken

följande förutsättningar legat till grund:

1) Etablissement, som icke äro oundgängligen erforderliga, skola icke längre underhållas

för medel å försvarsdepartementets stat; inom dylikt etablissement befintliga byggnader

skola försäljas eller, där så ur ekonomisk synpunkt är lämpligt, förflyttas för att tagas

i bruk å annan plats.

2) Markområde, som icke längre erfordras för härens behov, försäljes.

3) För att nedbringa de synnerligen betungande underhållskostnaderna för vissa äldre

etablissement, skola desamma underkastas en genomgripande reparation genom anvisande

av särskilda engångskostnader. Dessa hava beräknats till 690 000 kronor.

Den enligt dessa grunder verkställda utredningen har givet vid handen, att det ordinarie

byggnadsanslaget kan upptagas till 1 849 770 kr. samt förstärkningsanslaget, beräknat

till 75 % av det ordinarie till 1 387 330 kr., tillsammans 3 237 100 kr.

eller i avrundat tal 3 237 000 kronor.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 82

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

Bil. 41.

av anslaget till ingenjörmateriel.

Anslaget är enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 186 800 kr., varav 10 000 kr.

för omsättning av bilar. Då sistnämnda belopp ingår i det i Bil. 34 beräknade anslaget

till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, bör anslaget minskas med ifrågavarande

summa och sålunda här upptagas till ................................ 176 800 kronor.

Bil. 42.

Beräkning

av anslaget till övningar och materiel för järnvägstrupper.

För ändamålet beräknas ett belopp av ................................................... 20 000 krono!''.

Beräkning

av anslaget till extra utgifter.

Bil. 43.

Det nuvarande anslaget, normalt beräknat till 615 000 kr., minskas genom överföring till

luftförsvaret av 25 000 kr. till............................................................ 390000 kronor.

Bil. 44.

Beräkning

av anslaget till kommittéer och ntredningar genom sakkunniga.

Anslaget upptages i enlighet med 1924 års statsverksproposition till ......... 70 000 kronor.

Bil. 45.

Beräkning

av anslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare.

Anslaget, enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 135 000 kr., minskas dels genom

överföring till flygvapnet av visst belopp, dels genom minskat antal civila arbetare vid

armén till..................................................................................... 90 000 kronor.

Beräkning

av kostnaderna för de extra ordinarie anslagen.

Bil. 46.

I

enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit beräknas de extra ordinarie kostnaderna

till.............................................................................................. 2 000 000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

KungI Maj:ts proposition nr 20.

83 Bil. 2.

Bil, 47.

Beräkning

av tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga in. II.

Antal tjänstgöringsdagar med

penningbidrag

Summa tjänstgörings- dagar

1.—145.

dagen

ä 0: 30 kr.

146.-240.

dagen

å 0: 50 kr.

fr. o. m.

241. dagen

å 0: 75 kr.

för värn- pliktiga

för kadetter

m. fl.

Flottan ......................

Kustartilleriet .............

250 267

167 123

136 075

92 156

164 205

32 014

513 632

279 693

36 915

11 600

Summa

417 390

228 231

196 219

793325

48 515

841 840

841840

Bil, 48.

Beräkning

av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.

I Flottans sjömanskår..................................................

» » , (skeppsgossar, som beräknas karlskri
vas

1 maj).................................

» skeppsgossekår:

500 skeppsgossar 365 dagar = 182 500

avgår för karlskrivna............ 26 680

Kustartilleriets manskap............................... .........

Antal

man

Antal

dagar

3 325

145

966

365

184

365

På grund av vakanser beräknas avgå 4 ;

Tjänst
görings
dagar
-

1213 625

26 680

155 820

352 590

*

1 748 715 j

69 949 i

Återstå summa 1 678 766

s. 84 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 84

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

•>

Stat

Bil. 49.

för marinförvaltningen.

Artilleriavdelningen.

Kemist...........................

Expeditionssekundofficer..

An-

tal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

i

i

C. 12

Torpedavdelningen.

Expeditionssekundofficer..

i

_

Minavdelningen.

Expeditionssekundofficer..

i

_

Fortifikationsavdelningen.

Chef........

i

Intendentavdelningen.

Expeditionssekundofficer..

i

An-

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

tal

börligt

avlönings-

reglemente

Civilavdelningen.

Marinöverkommissarie ..

i

Avd. A. 1

Amiralitetsrätt ... ,

i

Avd. B. 20

Sekreterare, förste revisor.

kamrerare ...........

3

Avd. B. 15

Aktuarie och registrator,

revisorer, marinkassör...

Advokatfiskal, som tillika,

förrättar advokatfiskals- göromålen vid Stock-

7

Avd. B. 13

hokus station............

1

_

Kontorsbiträden, kvinnliga

4

Avd. C. 2

Förste expeditions vakt ...

1

Avd. B. 3

Expeditionsvakter............

2

Avd. B. 1

kronor 10 020: —

» 120 724: —

» 1170: —

» 9 360: —

» 4 000: —

» 3 500: —

» 76 000: —

Lön till ovanstående kemist, förslagsvis.....................................

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........

Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen..........................

Arvoden till 4 expeditionssekundofficerare (pensionerade) ...........

Arvode till advokatfiskalen ..............................................

Vikariatsersättningar, förslagsvis.......................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...............

Summa förslagsanslag kronor 224 774: —

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

85 Bil. 2.

Bil. 50.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater in. fl.

Kronor

Kronor

Summa

kronor

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, flottans sekundofficers- kår, flottans sjömanskår och flottans

skeppsgossekår ....................................

Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets

sekundofficerskår, kustartilleriets man- skap m. fl...........................................

Mariningenj ö rkåren, m arinintend enturkåren,

marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat

och flottans poliskår m. fl...................

Vid marinstaben anställd personal ..........

Sjörullföringsbefälhavare med biträden ...

7 987 220

2 171 830

1 300 238

8 508

21870

—

11 489 666

Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan ................................

Sjökrigsskolan ....................................

Skeppsgosseskolorna ..............................

Flottans sekundofficersskola.....................

29 930

43 963

56114

5 715

—

135 722

11 625 388

B.

Felräkningspennmgar, förslagsvis ...............

—

—

—

—

2 400

—

C.

Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för- slagsvis ...............................................

—

—

—

—

7 000

—

D.

Månadslön, arvoden m. m. till personal vid

flottans sjukhus i Karlskrona, högst......

—

—

—

—

40 000

—

E.

Arvoden m. m. enligt förteckning...............

—

—

—

—

41382

—

F.

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet

—

—

—

—

600

—

G.

Oförutsedda utgifter för uppehållande till- fälligtvis av uppbördsmannabefattningar

m. m. samt för eventuellt behövliga änd- ringar i arvoden, förslagsvis ..................

12 000

H.

Ålderstillägg, förslagsvis ...........................

—

—

—

5 000

—

Summa kronor

—

|-

—

11 733 770

Härifrån beräknas avgå:

För tjänstebostäder ........................................................... hr- 200 000:

På grund av vakanser 3 Va % å för avlöning till kårer och stater

ovan beräknat belopp kr. 11 489 066................................. » 382 950: — 582 950: —

Återstår summa förslagsanslag kronor 11 150 820: —

eller avrundat 11150 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 86

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för flottans officerskår, flottans sekundofflcersk&r, flottans sjömanskår

och flottans skeppsgossekår.

Löneplan

Löneplan

1

An-

och lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

Flottans officerskår.

reglemente

Flottans sjömanskår.

reglemente

Flaggman ......................

5

O. 8

Flaggkorpraler...............

350

Mm. 3

Kommendörer ...............

8

O. 6

Kommendörkaptener av 1.

graden ........................

18

O. 5

Korpraler och högbåtsmän

Meniga .........................

1165

1810

Mm. 2

Mm. 1

i Kommendörkaptener av 2.

Meniga under 6 månader

145

Mm. 1

graden..................

21

O. 4

Kaptener........................

118

O. 3

Flottans skeppsgossekår.

Löjtnanter och fänrikar...

155

1 O. 2

\ O. 1

Skeppsgossar i3. årskursen

(under 6 månader).........

145

—

Flottans sekundofficerskår.

Skeppsgossar i 2. årskursen

158

—

Sekundofficerare av 1. gra- den ............................

Sekundofficerare av 2. gra-

*)30

Uo. 3

Skeppsgossari 1. årskursen

197

den .. ______

160

Uo. 3

Sekundofficerare av 3. gra-

den ............................

385

Uo. 2

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla

befälhavande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona

Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................

Arvode till varvschefen i Stockholm .............................................

Arvoden till 17 förrådsförvaltare, förslagsvis.....................................

Anställningspenning för förslagsvis 560 man ....................................

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 300 man....................................

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 300 man ä 150 kronor

Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0.35 kronor under 6 månader......

Dagavlöning till 158 skeppsgossar å 0.25 kronor ..............................

Dagavlöning till 197 skeppsgossar å 0.15 kronor ..............................

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.............................................

kronor 7 799 340: —

»

3 480: —

»

1 800: -

»

900:-

))

6 000: —

»

28 000: —

»

67 500: —

»

45 000: —

»

9 236:50

»

14 417: 50

»)

10 785: 75

»

760: 25

Summa förslagsanslag kronor 7 987 220

'') Därav 17 förrådsförvaltare med arvode, motsvarande skillnaden i lön enligt Uo. 3 och Uo. 4.

2) Härav högst 200 högbåtsman.

Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas

till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal menige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

»l Bil. 2.

Stat

för kustartilleriets ofilcerskår, kustartilleriets sekundoriicerskår,

kustartilleriets manskap in. 11.

---—1-

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Ad-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Kustartilleriets officerskår.

Kustartilleriets manskap.

Chef..............................

i

O. 8

Plaggkorpraler ...............

80

Mm. 3

Överstar ........................

2

O. 6

Korpraler ......................

306

Mm. 2

Överstelöjtnanter............

4

O. 5

Meniga...........................

580

Mm. 1

Majorer .........................

8

O. 4

Kaptener.......................

38

O. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter och fänrikar ...

67

/ O. 2

\ o. 1

Musikstyckjunkare ..........

2

Uo. 2 eller 4

Kustartilleriets sekund-

Civil personal.

officerskår.

Regementspastor ............

1

—

j Sekundofficerare av 1. gra-

Fästningspredikant .........

1

_

den ............................

‘)7

Uo. 3

Sekundofficerare av 2. gra- den ............................

39

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sekundofficerare av 3. gra-

Officer........................

1

—

den..............................

90

Uo. 2

Sekundofficerare ...........

11

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis. .. ......

Arvoden till förrådsförvaltare, förslagsvis ..........................................

Arvode till 1 regementspastor..........................................................

Arvode till 1 fästningspredikant.........................................................

Arvode till l pensionerad officer ......................................................

Arvoden till 4 pensionerade sekundofficerare å 2 340 kronor ...............

Arvoden till 7 pensionerade sekundofficerare k 2 130 kronor ..............

Anställningspenning för förslagsvis 250 man ....................................

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis ..............................................

Summa förslagsanslag

kronor 2 116 810: —

» 2 500: —

>. 1 170: -

» 150: —

» 3 180: -

» 9 360: —

>. 14 910: —

» 12 500: —

» 11250: —

kronor 2 171 830: —

:) Förrådsförvaltare med arvode motsvarande skillnaden i lön enligt Uo. 3 och Uo. 4.

Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas

till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 88

Kungl. Maj.ts proposition nr 20.

Stat

för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinliikarkåren, flottans

ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl.

Löneplan

och lönegrad

An-

enligt veder-

tal

börligt

avlönings-

reglemente

Mariningenjörkåren.

Marinöverdirektör.........

1

Marindirektörer av 1. gra- den ............

O

O

C. 14

Marindirektörer av 2. gra- den ....................

3

C. 13

Mariningenjörer av 1. gra- den, 1. löneklassen.......

9

C. 12

Mariningenjörer av 1. gra- den, 2. löneklassen.......

Mariningenjörer av 2. gra- den ......................

6

C. 10

7

C. 9

Extra mariningenjörer......

4

—

Specialingenjörer av 1. gra- den .....................

4

C. 13

Specialingenjörer av 2.gra- den ...............

8

C. 12

Specialingenjörer av 3. gra- den .......................

4

C. 10

Mariningenjörsstipendiater

4

—

Marinintendenturkåren.

Marinöverintendent ...

1

O. 6

Förste marinintendenter, 1.

löneklassen................

2

O. 5

Förste marinintendenter, 2.

löneklassen..................

6

O. 4

Marinintendenter av 1. gra- den ..................

29

O. 3

Marinintendenter av 2. gra- den ochmarinunderinten- denter .................

22

J O. 2

1 O. 1

Marinläkarkåren.

Marinöverläkare ........

1

C. 15

Förste marinläkare ..

3

C. 13

Marinläkare av 1. graden

9

C. 10

Marinläkare av 2. graden

20

Marinläkarestipendiater ...

10

—

Flottans ecklesiastikstat.

Amiralitetspastorer .......

Amiralitetspredikanter ..

Klockare ......................

Kyrkvaktare.................

Flottans poliskår.

(Arvoden enligt § 36 i avlöningsreglementet

för

officerare och underofficerare

samt civilmilitära

beställningshavare på

aktiv stat m. fl. vid armén

och marinen till:)

Överkonstaplar, tillika

tjänstgörande såsom

poliskommissarier.........

Överkonstaplar...............

Konstaplar .....................

Extra konstaplar ............

Löneplan

och lönegrad

An-

enligt veder-

tal

börligt

avlönings-

reglemente

2

. 3

—

2

—

1

—

Musikpersonal.

Musikdirektörer..............

Civil personal.

Kemist vid varvet i Karls

krona ........................

Advokatfiskal vid Karls

krona station..............

Expeditionsvakter vid

Karlskrona station........

Expeditionsvakter vid

Stockholms station.....

Pensionerad personal.

Sekundofficerare .............

C. 4

C. 3

C. 2

Uo. 4

C. 9

Avd. B. 1

Avd. B. 1.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............

Lön till ovanstående ordinarie kemist, förslagsvis

Löner till ovanstående ordinarie musikdirektörer ........................

Arvode till marinöverdirektören ....................................

Arvoden enl. löneplan C, löneklass 14 till 4 extra mariningenjörer, förslagsvis

...................................................

kronor

897 218:

75 696:

16 956:

6 984:

8 604:

16 000:

21 Slö
-

Transport kronor 1 043 274: —

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.

89 Bil. 2.

Transport kronor 1,043,274: —

Löuefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår

torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... » 480: —

Arvoden till 4 mariningenjörsstipendiater å 1740 kronor .................. » 6 960: —

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1 170 kronor » 2 340: —

Två arvoden å 1 170 kronor för verkställande av ögonundersökningar

och ögonbehandling..................................................................... » 2 340: —

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare

och sjökadetter........................................................................... » 1500: —

Arvode till 1 marinläkare av 1. graden, placerad å Oscar-Predriksborg » 600: —

Arvoden ä 2 700 kronor till 20 marinläkare av 2. graden .................. » 54 000: —

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 15 marinläkare av 2. graden......... » 4 500: —

Arvoden till 10 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor........................ » 14 100: —

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater

samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst ................................................... » 20 000: —

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis högst.................................................................. » 5 000: —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona ...... » 2 000: —-

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... » 1 860: —

Avlöning till 2 amiralitetspredikanter å 1 200 kronor vid flottans station

i Karlskrona ............................................................................ » 2 400: —

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm... » 1410: —

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona......... » 600: —

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling........................... » 720: —

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor

till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 500: —

Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis

.................................................................................... » 8 406: —

Arvoden till extra konstaplar i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis

.................................................................................... » 6 288: —

Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ » 3 000: —

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. » 3 000: —

Arvoden till 32 pensionerade sekundofficerare i Karlskrona å 2 130 kronor » 68 160: —

Arvoden till 20 pensionerade sekundofficerare i Stockholm å 2 340 kronor »_46 800: —

Summa förslagsanslag kronor 1300 238

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,

må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,

användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande

antal marinläkarstipendiater.

Anm. 2. Amiralitetspastorn vid flottans station i Karlskrona är skyldig att själv hålla

pastorsexpedition.

Anm. 3. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöringspenningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.)

2125 23 7

s. 90 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 90

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för vid Marinstaben anställd personal.

Antal

Löneplan !

och löne- j

grad enligt

vederbör-

Bibliotekarie (pensionerad officer)...................................................

1

ligt avlö- nings- reglemente

Expeditionssekundunderofficer (pensionerad)....................................

1

—

Expeditionsvakt ..........................................................................

1

Avd. B. 1

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis.................................... kronor 2 988: —

Arvode till bibliotekarien ..................................................................... » 3 180: —

Arvode till pensionerad sekundofficer...................................................... » 2 340: —

Summa förslagsanslag kronor 8 508: —

Stat

för sjörnllföringsbefälhavare med biträden.

Antal

Enhets-

kostnad

Arvode

Kronor

Summa

kronor

!

Sjörnllföringsbefälhavare i Stockholm ........................

1

3 600

J

Sjörullföringsbefälhavare i landsorten ........................

3

3180

—

9 540

—

Sjörullföringsbiträde i Stockholm ..............................

1

—

—

2 340

—

Sjörullföringsbiträden i landsorten..............................

3

2130

—

6 390

—

Summa kronor

—

—

21 870

—

Anm.. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar

uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må,

utgå, därest annan personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som

utfärdas av Kungl. Maj:t.

Stat

för sjökrigshögskolan.

Upptages enligt 1924 års statsverksproposition med .............................. kronor 29 930: —

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

91 Bil. 2.

Stat

för Sjökrigsskolnn.

Enhetskostnad

Beräknad kostnad

Antal

Orts-

grupp

Beräknad

lön

(arvode)

Kronor

Summa

kronor

Lärare.

Arvoden för ett till 25 veckor beräknat

läsår å 350 kr. för varje timmes under- visningsskyldighet i veckan för lärare i

fysik och. matematik med mekanik, å 250

kr. för läraren i franska och engelska

språken, å 75 kr. för lärare i organisa- tionslära samt krigs- och sjölagar å sjö- officerslinjen ävensom i reglemente för

marinen och krigslagar å kustartilleri- linjen samt å 175 kr. för lärare i övriga

militära ämnen vid skolan i land

22x350 ........................ kr. 7 700: —

16x250 ........................ » 4 000: —

8.5 x 75 ........................ » 637: 50

96.5X175 ....................... » 16 887:50

29 225

510

Lärare i gymnastik och vapenövning samt

ledare av kadettemas idrott-övningar ...

För undervisning i rna-kinarbete samt

annan extra undervisning ävensom till

vikariatsersättning .............................

Lärare för undervisning å marinintendents- linjen: Av nuvarande anslag till marin-

intendentskolan kr. 10 830: — beräknas,

då antagning av elever förutsattes äga

rum endast vartannat år samt då under- visning i språk beräknas kunna äga rum

i samband med övriga kadetters un- dervisning härutinnan, endast erforder- ligt ...................................................

—

510

1160

4 500

—

35 395

Befälspereonal.

540

540

1020

—

Kadettofficerare från flottan och kadett-

intendent, hela året..............................

Kadettofficer från kustartilleriet..............

Kadettofficerare från flottan, arvode i 5

mån. å kr. 45: — per mån...................

Läkare, arvode.......................................

5

1

2

1

2 700

540

450

1020

~

4 710

Betjäning.

G.

2 983

870

—

Expeditionsvakt. Avd. B. 1.....................

Portvakt, arvode ....................................

1

1

2 988

870

—

3 858

Summa förslagsanslag

—

—

—

43 963

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 92

Kungl. Maj:ts propositionnr 20.

Stat

för Skeppsgosseskolorna.

Enhets

Antal

kostnad

Summa

Arvode

kronor

Kronor

Skolan i Karlskrona.

Rektor:

Lön ......................................................... 4 000: —

Tjänstgöringspenningar.............................. 2 000: —

1

_

_

6 000

_

Ordinarie ämneslärare:

Lön ........................................................ 2 200: —

Tjänstgöringspenningar.............................. 1 400: —

5

3 600

_

18 000

_

Extra ordinarie ämneslärare, arvoden .

3

2 600

_

7 800

_

Lärare i slöjd, arvoden ....................................

2

400

800

420

För inövande av hornblåsare och trumslagare ............

Timlärare för 21 veckotimmar å 110 kronor för vecko-

—

—

timme, arvode........................................................

Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke-

—

—

—

2 300

—

och pupillkassa..............................................

250

Statsbidrag för 5 ordinarie ämneslärare till folkskol-

lärarnas änke- och pupillkassa.................................

—

—

1000

—

Säger för skolan i Karlskrona

—

—

—

36 570

—

Skolan 1 Marstrand.

Ordinarie ämneslärare:

Lön ......................................................... 2 200: —

Tj änstgöringspenningar.............................. 1 400: —-

3

3 600

_

10 800

_

Arvode till förste lärare...............................

1

600

600

5 200

Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ...............

2

2 600

_

_

Lärare i slöjd, arvoden .................................

2

300

—

600

_

För inövande av hornblåsare och trumslagare .........

_

294

Timlärare för 10 veckotimmar å 110 kronor för vecko-

timme ..........................................

1100

Lärare för meddelande av undervisning åt de skepps-

gossekåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar,

vilka äro förlagda i Stockholm, å 50 kronor i måna-

den under 7 månader ........................

350

Statsbidrag för 3 ordinarie ämneslärare till folkskol-

lärarnas änke- och pupillkassa..................

—

—

—

600

—

Säger för skolan i Marstrand

—

—

—

19 544

—

Stimma förslagsanslag kronor 66 114: —

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

93 Bil. 2

Stat

för flottans sekundoftlcersskola.

Lärare i engelska:

886 undervisningstimmar vid Karlskrona station å kr. 4: 50........................... kr. o 987:

384 » » Stockholms » » » 4:50....................... ” 1 ‘28:

Summa kr. 5 715: —

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden.

Utöver det av försvarsrevisionen beräknade beloppet .............

bör ytterligare beräknas:

Portvakt hos marinförvaltningen ..........................................

» i marinstaben (jämte fri bostad m. m.) ...................

Skeppsgossekåren i Marstrand.

1 läkare ...............................................................................

1 sjuksköterska ....................................................................

Till vakthållning ...................................................................

... kr. 29 908: —

... » 468: —

... » 540: —

» 2 340: —

» 2 280: —

» 5 846: —

Summa kr. 41 382: —

Bil. 51.

Beräkning

av anslaget till extra biträden vid flottans stationer.

Från det av försvarsrevisionen beräknade beloppet ..................

bör avgå till anslaget för marinförvaltningen överförda ............

kr. 60 000: —

» 11000: —

Återstå kr. 49 000: —

Beräkning

Bil. 52.

av anslaget till rekryteringskostnader.

I. Rekryteringsmedel.

I enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas rekryteringskostnaden utgöra

55 kronor per antagen man av sjömanskåren och kustartilleriets manskap.

För skeppsgossekåren beräknas likaledes 55 kronor per antagen skeppsgosse med inräknande

häri av kostnader för fri läkarebesiktning och spridande av kännedom om skeppsgossekåren.

Sjömanskdren: 560 x 55 ................................................... kr. 30 800: —

Skeppsgossekåren: 200 x 55 ............................................... » 11000: —

Kustartilleriets manskap: 250 X 55 .................................... » 13 750:— j_r 55550-_ II.

II. Avskedspremler. v

Efter genomförd organisation beräknas årligen avgå följande manskap, berättigade till

avskedspremier:

Flottan.

75 ä 600 kr................

25 - 1000 » ...............

Kustartilleriet.

25 ä 600 kr................

10 - 1000 » ...............

III. Civilanställning.

kr. 45 000: —

■> 25 000: — kr 70 000: _

... kr.

»

15 000: —

10 000: —

25 000: —

kr.

95 000: —

Kostnaden härför beräknas till .........................................

eller avrundat 160 000 kronor.

........... » 10 000: —

Summa kr. 160 550: —

s. 94 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 94

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil. 53.

Beräkning

ar anslaget till kustartilleriets reservstat.

Till det av försvarsrevisionen beräknade beloppet....................................... kr. 53 800:_

komma kostnaderna för 2 sekundofficerare i högre och 2 sekundofficerare

i lägre löneklassen, beräknade till ...................................''..................... » 7 000:_

Summa kr. 60 800: —

Beräkning

Bil. 54.

av anslaget till marinens reservpersonal.

A. Personal över stat.

I överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag beräknas ........................ kr. 484: —

B. Officerare m. fl. i reserven.

Den årliga rekryteringen beräknas enligt följande:

Flottan.

a) 20 reservofficersaspiranter, varav 17 beräknas bliva anställda såsom fänrikar, 15 för

tjänstgöring vid flottan och 2 för tjänstgöring vid flygvapnet. Utbildningstiden för aspiranterna

är 12 månader. 15 fänrikar (kategori A) genomgå officersutbildning under 10

månader; av dessa beräknas 10 genomgå 2 repetitionsövningar om 2 månader.

b) 3 aspiranter för utbildning till marinintendenter i reserven, varav 2 beräknas tillgodogöra

sig utbildningen. Dessa fullgöra en repetitionsövning om 6 månader.

c) Till reserven beräknas övergå:

dels årligen 1 mariningenjör, 2 marinläkare, 2 f. d. stamofficerare (kategori B), vilka

sistnämnda fullgöra 3 repetitionsövningar om 2 månader, ävensom direkt från sjökrigsskolan

1 officer (kategori C), vilken fullgör 10 månaders officersutbildning och 6 repetitionsövningar

om 2 månader,

dels vartannat år 1 marinintendent, som fullgör 3 repetitionsövningar om 2 månader.

d) 15 flaggkorpraler anställas i reserven; av dessa beräknas 8 hava undergått erforderlig

sekundofficersutbildning och 7 omedelbart efter anställandet undergå dylik utbildning i 6

månader. Samtliga beräknas fullgöra 2 repetitionsövningar om 2 månader.

e) 5 sekundofficerare (flaggkorpraler) av stammen övergå till reserven och fullgöra 2

repetitionsövningar om 2 månader.

Kustartilleriet.

a) 15 reservofficersaspiranter, varav 13 beräknas anställda som officerare. Dessa fullgöra

5 repetitionsövningar om 45 dagar och beräknas årligen vara inkallade sammanlagt 65

officerare.

b) Till reserven övergår 1 officer vartannat år, vilken beräknas fullgöra 3 repetitionsövningar

om 45 dagar.

c) Till reserven övergå direkt efter genomgången sekundofficersutbildning eller senare

5 sekundofficerare (flaggkorpraler); och äro av denna kategori årligen inkallade till repetitionsövning

under 45 dagar 19 sekundofficerare.

Ans t ältning såld er:

a) Officer i flottans reserv (kategori A) ................................ 24 år

» » » » ( ■» B) .......................................... 27 »

“ » » » ( » C) ......................................... 22 »

» » kustartilleriets » (reservofficer) .......................................... 22 »

» 11 » » (f. d. stam) .......................................... 27 »

Mariningenjör 26 »

Marinintendent (utbildad i reserven) 22 »

» (f- d. stam) .......................................... 30 »

Marinläkare 29 „

Medelåldern för anställning i reserven sålunda 24 år.

b) Sekundofficer (fiaggkorpral) 26 »

» (f. d. stam) .......................................... 30 »

Sekundofficer vid kustartilleriet 30 »

Medelåldern för anställning i reserven sålunda 28 år.

Antal.

15

2

1

13

Va

1

2

V.

2

15

5

5

Avlöning sfö r m ån er:

Ekiperingshjälp erhålles vid anställning såsom aspirant eller som flaggkorpral ävensom

vid anställning såsom sekundofficer, då vederbörande avgår såsom flaggkorpral i stammen

s. 95 Kontrollera mot PDF

95 Bil. 2.

Kungl. May.ts proposition nr 20.

och sålunda i egenskap av manskap icke har egen beklädnad, med 600 kronor; såsom

officer eller marinintendent (ej f. d. stam) med 400 kronor.

Lön. Reservofficersaspiranter vid flottan åtnjuta avlöning i likhet med flaggkorpraler,

reservofficersaspiranter vid kustartilleriet och marinintendentsaspiranter i likhet med värnpliktiga

samt därutöver ett tillägg per dag av 90 öre fr. o. m. 241. dagen; officerare,

marinintendenter och sekundofficerare (flaggkorpraler) åtnjuta under tjänstgöring samma

avlöning, som tillkommer motsvarande personal av stammen.

Livränta (pension). Utgår vid fyllda 55 år med 600 kronor för officer med vederlike,

400 kronor för sekundofficer.

Rese- och traktamentsersättning utgår vid inställelse till och avgång från tjänstgöring

''(dock ej vid första anställning).

Kostnaderna beräknas sålunda:

I. Ekiperlngshjälp.

Reservofficersaspiranter, flottan ..........

» kustartilleriet .

Marinintendentsaspiranter...................

Klaggkorpraler, flottan.........................

Sekundofficerare, » ......................

» kustartilleriet............

•Officerare, flottan, 15 + 1 = ...............

» kustartilleriet ..................

Marinintendenter ..............................

Antal.

... 20

... 15

... 3

... 15

. 5

... 5

63 X 600 kr. 37 800: —

................. 16

........... 13

;...... 2

31 x 400 » 12 400: —

Säger kr. 50 200: —

II. Pension (livränta).

Det belopp, som årligen behöver avsättas för varje anställd officer med vederlike eller

sekundofficer, torde med hänsyn å ena sidan till de olika pensionernas storlek och å andra

sidan till skillnaden i anställningsålder kunna beräknas till i genomsnitt 1 200 kronor.

Kostnaden blir sålunda:

(37 + 20 =) 57 x 1 200 =!.............................................................••• „;........ kr- f00= ~

Härifrån avgår för dem, som beräknas avgå före uppnådda 42 år, 25 % ...... 11 H 1W
Återstod

Säger kr. 51300: —

III. Lön.

Första tjänstgöring:

20 reservofficersaspiranter å kr. 1 800

G. 8 fänrikar » » 2 456

D. 8 » » » 2 190

7 flaggkorpraler » » 900

kr. 36 000

» 19 648

» 17 520

» 6 300

Repetitions övning:

Flottan.

G.

D.

G.

D. 8

G. 5

D.

G.

D.

D.

G. 15

D. 25

kaptener å

» »

löj tnanter »

)) »

fänrikar »

» »

marinunderintendent »

» »

;2 marinintendent (2. gr.)»

sekundofficerare (3. gr.) »

» ( » )»

kr.

Kustartilleriet.

66 Vs officerare

19 sekundofficerare

1 055

952

655

584

498

444

1494

1332

584

482

431

430: —

344: —

kr.

3165

3 808

4 585

4 672

2 490

2 220

1494

1332

876

7 230

10 775

28 595: —

6 536: —

Hå grund av successiv avgång beräknas detta belopp kunna minskas med

15 % ..............................................................................................._

Kr. 157 246: —

23 587: —

Säger kr. 133 659: —

s. 96 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 96

Kungl, Maj:ts proposition nr 20.

IV. Rese- och traktamentsersättning.

Beräknas erforderligt...........................

Säger kr. 12 000: —

Sammanfattning.

A. Personal över stat ...............................

B. Officerare m. fl. i reserven:

I. Ekiperingshjälp.............................

II. Pension (livränta)...

iii. Lön...........................

IV. Bese- och traktamentsersättning......

kr. 484: —

kr. 50 200: —

» 51300: —

» 133 659: —

» 12 000: —

247 159: —

eller avrundat 248 000 kronor.

Summa kr. 247 643: —

.. . Bil. 55.

Beräkning

av anslaget till egnahemspremier åt underbefäl.

För anställande av jordavlönat underbefäl beräknas erforderligt, förslagsvis

-—gst................................................................................................... kr. 40 000: —

Beräkning

av anslaget till rese- och traktamentsersättning.

Av försvarsrevisionen föreslaget belopp, kr. 84 000, beräknas till följd av att

flygvapnet utbrutits kunna minskas med 9 000 kr. till ....................

Bil. 56.

kr. 75 000: —

Beräkning

av anslaget till flyttningsersättning.

Av försvarsrevisionen föreslaget belopp belopp, kr. 40 000, beräknas av samma

anledning, som ovan angivits, kunna minskas till

Bil. 57.

kr. 35 000: —

„ Bil. 58.

Beräkning

av anslaget till resestipendier.

Det av försvarsrevisionen beräknade beloppet, kr. 34 000, torde kunna minskas

—- ......................................................................... ..................... kr. 30 000: —

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

417 390 tjänstgöringsdagar å 30 öre .

228 231 » » 50 »

196219 » »75 » "............

Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter vid kustartilleriet och marinmtendentsaspiranter

i reserven, 4 695 tjänstgöringsdagar ä 90 öre

Bil. 59.

kr. 125 217: —

» 114 115: —

» 147 164: —

Kr. 386 496: —

» 4 225: —

eller avrundat 390 000 kronor.

Summa kr. 390 721: —

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj:ts proposition nr 20.

97 Bil. 2.

Beräkning

av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.

Bil 60.

Av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande anslag under lantför
svaret,

anses anslaget kunna minskas till............................................. kr. 3000: —

Bil. 61.

Beräkning:

av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader in. m.

Anslaget har av försvarsrevisionen beräknats till kr. 113 000: —. Ehuru kostnaderna

genom förenkling i inskrivningsnämndernas sammansättning

och genom taxesänkning kunna förväntas nedgå, torde anslaget på grund

av de stora överbetalningar, som under de senare åren förekommit å titeln,

icke böra beräknas lägre än ........................................................ kr. 110 000: —

Beräkning

Bil. 62.

av anslaget till undervisningsmateriel och undervisningsanstalter m. in.

Det av försvarsrevisionen beräknade beloppet kr. 36 160: — torde böra minskas

med kostnaden för undervisningsmateriel vid kustartilleriet såsom inräknad

i anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar eller med kr. 2197: —

Återstå kr. 33 963: —

eller avrundat 34 000 kronor.

Bil. 63.

Beräkning

av anslaget till studiestipendier.

Stipendier till sekundofficerare och flaggkorpraler .................................... kr. 24 000: —

Bil. 64.

Beräkning

av anslaget till understöd åt föreningar.

I enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas .......................... kr. 19 000: —

Beräkning

av anslaget till skrivmaterialier och expenser m. m.

Bil. 65.

Det i staten för innevarande budgetår upptagna anslaget jämte förstärkningsanslag,

utgörande sammanlagt kr. 426 000: —, torde med hänsyn till

fallande priser och föreslagna inskränkningar i organisationen m. m.

kunna minskas med 25 % till............................................................... kr. 320 000: —

Beräkning

av anslaget till tryckningskostnader.

Bil. 66.

Det nuvarande anslaget, i runt tal kr. 80 000: —, torde genom inskränkning

av tryck och genom användande av enklare papper kunna nedbringas

med 25 % till .................................................................................... kr. 60 000: —

s. 98 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 98

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil. 67.

Beräkning

av anslaget till biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap vid marinen.

I enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas anslaget till......... kr. 6 000: —

Bil. 68.

Beräkning

av anslaget till fackutbildningsknrs för marinläkarstipendiater över stat och

värnpliktiga läkare vid marinen.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas ................................ kr. 2 500: —

Beräkning

Bil. 69.

av anslaget till förplägnad.

I enlighet med försvarsrevisionens beräkningsgrunder beräknas anslaget sålunda:

Beräknat antal tjänst- göringsdagar

I land

Ombord

Flottan, stam och värnpliktiga..........................................

» skeppsgossar ...........................................

» kadetter m. fl............................................

Kustartilleriet, stam .......................

» värnpliktiga .................................................

» kadetter m. fl.............................................

793 937

113 220

19 515

352 590

279 693

11600

960 000

42 600

17 400

Summa

1 570 555

1 020 000 t

På grund av vakanser beräknas avgå....................

69 949

~ 1

Återstå summa

1 500 606

1 020 000 |

Anslaget sålunda:

1 500 606 X 0.80 + 1 020 000 x Lss = ...................................................... kr. 2 557 085:

eller avrundat 2 557 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till beklädnad.

Antal tjänstgöringsdagar (bil. 47) ..............................

(bil. 48) ....................................

Bil. 70.

.. kr. 841840: —

.. » 1678 766: —

Summa kr. 2 520 606: —

Efter samma beräkningsgrund, som i försvarsrevisionens förslag samt med hänsyn till

att anslaget kommer att belastas med utgifter, som hittills anförts å anslaget till dyrtidstillägg,

vilka utgifter torde motsvara en kostnad av 5 öre per man och tjänstgöringsdag,

bör anslaget beräknas sålunda:

2 520 606 x 0.50 ..................................................................

eller avrundat 1 260 000 kronor.

kr. 1260 303: —

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

99 Bil- 2.

Bil 71.

Beräkning

av anslaget till kasern- och förplägnndsutredning samt silngservis.

Enligt samma grunder som i försvarsrovisionens förslag beräknas anslaget sålunda:

Flottan, stam och värnpliktiga, 1,650 X 365 =.

Antal tjftnetgöringsdagar
.

..... 602 250

, ....................... .......... 113 220

» skeppsgossar.................................................................. qqa om

kustartilleriet, stam (966 — 50=) 916 X 365 ..........................V«''u""iV......... 290 000

.. värnpliktiga (och kadetter vid förläggning till truppförband)..........

Summa 1 339 810

............. 53 592

Avgår på grund av vakanser 4 % härå .

1286 218 x 0.12 ............................................

Härtill kommer för musikinstrument m. m.

Flottan ........................................................

Kustartilleriet...............................................

Återstå summa 1 286 218

............. kr. 154 346: —

5 000: —

2 500: —

Summa kronor 161 846:

eller avrundat 162000 kronor. * 1 II.

Bil. 72.

Beräkning

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.

1. 1913 års utgifter för bränsle, lyse, vatten och renhållning utgjorde ...... kr. 516 385: —

Prisförhöjningen kan för närvarande uppskattas till 60 %, varför alltså bör ^ 399 831-—

tillkomma

kr. 826 216;

På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen och flygvapnets

avskiljande torde detta belopp kunna minskas med 15 % =..................... » 123 932: ■

Återstå kronor 702 284: —

II. Enligt samma grunder som i försvarsrevisionens förslag beräknas tvättkostnaderna

sålunda:

Tvätt av beklädnadspersedlar:

Fri tvätt för stammanskap ombord ........................................................... ^r* ^0

Antal tjänst*

göringsdagar :

» » » skeppsgossar, med avdrag för 4 % vakanser 149 787

» » » värnpliktiga vid flottan.......................... 513 632

» » » » m. fl. vid kustartilleriet......... 279 693 943112 x0.06 » 56 587: —

Tvätt av sängservis:

1286 218 (Bil. 71) tjänstgöringsdagar X 0.05 ................................................ » 64 311: —

övrig tvätt:

Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. m................................................

15 000:

Säger kronor 165 898: —

Sammanfattning:

Bränsle, lyse, vatten och renhållning.

Tvätt..............................................

kr. 702 284: —

» 165 898: —

Summa kronor 868 182: •

eller avrundat 868000 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 100

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

av anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.

Bil. 73.

I enlighet med vad som under rubriken »sjöstyrkorna» omförmälts, hava kostnaderna

omräknats med hänsyn till nu föreslagna jämkningar i försvarsrevisionens förslag, och

ställa sig övningskostnaderna sålunda:

A. Egentliga övningskostnader ombord.

Kustflottan.

Flagg.................................................................

Pansarskepp .......................................................

Jagare ..............................................................

Torpedkryssare .................................................

Torpedbåtar........................................................

Motortorpedbåtar ...............................................

Undervattensbåtar med depåfartyg........................

1 vedettbåt (tender)...........................................

Minfartyg och vedettbåtar.....................................

Måldepåfartyg.................................................

Flygdepåfartyg ..................................................

kr. 27 000: —

» 937 965: —

» 513 360: —

» 118 540: —

» 280 990: —

» 22 140: —

» 620 685: —

» 12 915: -

» 346 045:—

» 31 400: —

» 132 370: —

kr. 3 043 410: —

Övriga förband.

Skjutskoleavdelning (med från kustflottan detacberade 1

pansarskepp, 1 torpedkryssare, 2 torpedbåtar, 1 jagare,

1 vedettbåt och 1 logementsfartyg under sept.—oktober) kr. 200 385: —

Signalskoleavdelning (med från kustflottan detacberade 1

pansarskepp, 1 jagare och 1 torpedbåt) ....................... » 71 675:—

Sjökrigsskoleavdelning (1 pansarskepp, 3 kanonbåtar och 1

torpedbåt) ................................................................ » 181 590: —

Pansarkryssare (långresa) ............................................... » 374 250: —

Kanonb&tar för diverse skolor..................................... » 55 825: —

Övningsfartyg.................................................................• » 57195:- „ 940 920; _

Ammunitlonskostnader.

Torped- och minammunitionsutredning.............................. kr. 130 000: —

Skjutskoleammunition................................. .................... » 396 000:_

Mobiliseringsbemannade fartygs ammunitionsförbrukning ... » 509 000:— 1 nan nnn

Övriga kostnader.

Måldepå .................

Forceringsövningar .

B. Expedition för militärledsarbeten........

C. Undervattensbåtdepåer......................

D. Frivilliga motorbåtskårens övningar ..

kr. 25 000: —

» 80 000: —

105 000:

Säger kr. 5 124 330: -

Säger kr. 35 670: —

» » 5 000: —

» » 20 000: —

E. Kostnader i land.

Skolor och kurser i land .......................................................... j-r jqq qqq._

Hese- och traktamentskostnader ..................................................... » 70 qqq)_

Utbildningskurser vid kustsignalväsendet ............... » 90 nnfl''

Ovno-a utgifter...........................................................;......;;;;;;;;;;;;;;;;;; „ 4000a —

Säger kr. 230 000: —

s. 101 Kontrollera mot PDF

101 Bil. 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

A.

B.

C.

D.

E.

Sammanfattning.

Egentliga övningskostuader ombord ...................

Expedition för militärledsarbeten.........................

Undervattensbåtsdepåer.....................................

Frivilliga motcubåtskåren .................................

Kostnader i land ............................................

kr. 5124 330:

Såsom förut omförmälts, beräknas kostnaderna under A. kunna

genom vissa åtgärders vidtagande nedbringas med i runt tal

varjämte hälften av kostnaderna för flygdepåfartyg, (inberäknat

ammunitionskostnader) bör avgå med................

1»

35 670: —

)>

5 000: —

»

20 000: —

»

230 000: —

Summa

kr.

5 415 000: -

215 000: —

80 000: -

kr.

295 000: —

Återstå kr. o 120 000: —

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

Anslaget beräknas sålunda:

Skjutövningar med artilleripjäser .........................................1 enligt 1914

Skolskjutningar..................................................................../ &rs priser_

Bil. 74.

kr. 150 000:

» 50 000:

kr. 200 000: —

Prisförhöjningen torde böra uppskattas till 80 %

Mininventarier ...........................

Ballongövningar m. m..................

Frivilliga motorbåtskårens övningar

Bränsle m. m...............................

Övrig utredning............................

Tj änstgöringstraktamenten m. m.......

Transporter och resor....................

Övriga kostnader ......................... * I

.......... )»

160 000: —

kr.

360 000: —

»

18 000: —

»

10 000: -

»

10 000: —

. »

90 000: —

»

55 000: —

»

57 000: —

»

20 000: —

»

15 000: —

Summa kr.

635 000: —

Bil, 75.

Beräkning

av anslaget till krigsövningar vid kustfåstningarna.

Upptages med samma belopp som i staten för innevarande budgetår eller med kr. 20 00Q: —

Bil. 76.

Beräkning

av anslaget till sjukvård för marinen.

Försvarsrevisionen har beräknat anslaget till sammanlagt kr. 157 000: — och därvid utgått

från att den egentliga sjukvårdskostnaden per anställd man kunde beräknas utgöra

3.5 öre per man och dag, liksom vid armén.

I 1924 års statsverksproposition har anslaget på grund av de betydande överbetalningar,

som under de senare åren förekommit å detta anslag, föreslagits höjt från nu

varande 175 000 kronor till 225 000 kronor.

Med hänsyn till de speciella förhållanden, som råda beträffande sjukvården inom marinen

med oundvikliga avpolletteringar till civila sjukhus, underhåll av medikamentsförråd m. m.

å fartygen m. fl. fördyrande faktorer, måste en enhetskostnad av 3.5 öre för marinens vidkommande

betraktas såsom alltför lågt beräknad och sålunda böra höjas till 5 öre. Vidare

torde böra beräknas för sjukvård åt officerare, sekundofficerare jämte vederlikar ett belopp

av 15 000 kronor, varemot anslaget torde böra minskas med kostnaden för sjukvård till

daglönare, av revisionen beräknad till 30 000 kronor, då denna kostnad synes böra bestridas

av vederbörliga driftsanslag.

Anslaget torde alltså böra beräknas enligt följande:

Sjukvård till manskap m. fl., 0-05 X 2 520 606 (Bil. 47 och 48) ..................... kr. 126 030:

» » officerare m. fl.................................................................. ” 15 000:

Sanatorievård.......................................................................................... ” 27 000:

Tandvård ombord................................................................... “ 1 500:

Summa kr. 169 530: —

eller avrundat 170000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 102

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil. 77.

Beräkning

av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m.

Anslaget, som av försvarsrevisionen beräknats till kr. 5 338 000:—, bör med hänsyn dels

till nu föreslagna jämkningar i revisionens förslag beträffande fartygsmaterielen och rustningsplanen,

dels till flygvapnets avskiljande beräknas sålunda:

1. Underhåll av fartyg och båtar enligt nedanstående detaljberäkning ............ kr. 4 000 000: —

2. Underhåll av hus och byggnader ..

3. Avlöning:

Stat å arvoden m. m. till personalen vid varven, förslagsvis kr.

Bevaknings- och ordonnanstjänst, arbetare, anställda vid

upplagda fartyg, biträden vid departementskontor samt

biträden vid förråd och besiktningar...................... »

Till gratifikationer för tillfälliga uppdrag och förrättningar

samt åt månadslönare för trägen tjänstgöring »

Till verkmästare och mästare å månadslönarstat.......... »

Avlöning till arbetarekökets personal........................... »

4. Åtskilliga behov:

Lastdragarfart och forsellön ............

Belysning å varvet...........................

Sjöinstrument och sjökort ................

Renhållning och röjning ..................

Sjöförbindelse Skeppsholmen—staden.

5. Till marinförvaltningens disposition......

565 000: —

26 000: —

300 000:

4 000

335 000

10 000

» 675 000: —

............... kr.

46 000: —

. »

16 500: —

35 000: —

»

47 500:—

............... »

15 000: —

160 000:

300 000:

Kr. 5 700 000: —

I överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag beräknas kostnaderna

genom materialprisernas sänkning kunna minskas med ..................... kr. 400 000:

Återstå kr. 5 300 000:

För bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg å personalens avlöning

bör i enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas 20 % å

ovannämnda belopp, eller.,

kr. 1 060 000: -

Summa kr. 6 360 000; —

Kostnaderna för underhäll av flottans fartyg och bätar beräknas av försvarsrevisionen och i

försvarspropositionen fördelade i enlighet med följande:

Allmänna inventarier m. m. .

Pansarskepp .....................

Kryssare ............................

Jagare ...............................

l:a klass torpedbåtar ..........

2:a :» » ..........

Motortorpedbåtar ................

l:a klass undervattensbåtar .

2:a » »

Specialfartyg ..................

V edettbåtar.....................

Skeppsgossefartyg .........

Logementsfartyg ............

Mindre fartyg och båtar...

Transportfartyg...............

Torpedmateriel ...............

Radiomateriel.................

''.Immateriel ... .............

Enl. försvars-

Enl. Kungl.

revisionen

Maj:ts prop.

.. kr. 350 000: —

kr.

350 000: —

... » 1 017 500: —

»

1 017 500: —

... » 298 000: —

»

258 300: —

.. » 432 000: —

»

432 000: —

... » 221000: —

»

224 000: —

... » 65 000:-

»

65 000: —

... » 8 800: —

»

8 800: —

... » 390 000: —

»

402 500: —

... » 208 000: —

»

162 000: —

... » 194 000: —

»

279 500: -

.. » 164 500: —

»

164 200: —

.. » 96 000; —

»

96 000: —

.. » 16 000: —

»

46 000: —

.. » 125 000: —

»

125 000: —

... » 160 000: —

»

160 00O: —

.. » 145 000: —

»

145 000: —

... » 34 300: —

»

34 300: —

.. » 44 800: —

»

44 800: —

kr. 3 969 900: —

kr.

4 014 900: —

till 4 000 000 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 20.

103 Bil. 2.

Bil. 78.

Beräkning

av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner in. in.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas ...........

eller avrundat 454 000 kronor.

kr. 453 900:

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets materiel

Anslaget beräknas sålunda:

Materielens underhåll, enligt 1914 års priser:

Artillerimateriel.........................................................................

Mininventarier ..........................................................................

Maskin- och timmermansinventarier ...........................................

Ut- och avrustningskostnader ....................................................

Handvapen ..............................................................................

Till marinförvaltningens förfogande ...........................................

Sjöförbindelser, 50 000 kr..........................................................

Tillsyningspersonal och yttre renhållning, 6 500 + 9 050 kr. = —

Bil. 71).

...... kr.

»

ÖU UUU: —

53 000: -

»

100 000: —

»

40 000: —

»

4 100: —

»

20 000: —

»

50 000: —

...... »

15 550: —

Kr.

332 650: -

I enlighet med 1924 års statsverksproposition bör härå med inräknande av

kostnaderna för dyrtidstillägg till arbetarna beräknas 85 % prisförhöjning kr. 282 752: •—

Summa kr. 615 402: —

eller avrundat 615 000 kronor.

Bil. SO.

Beräkning

av anslaget till skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas.................................... kr. 50 000: —

Beräkning

av anslaget till utgivande av läroböcker m. m.

Bil. 81.

Anslaget, som av försvarsrevisionen beräknats till 16 000 kronor, bör med

hänsyn till flygvapnets avskiljande minskas till .................................... kr. 15 000: —

Beräkning

av anslaget till extra utgifter.

Bil. 82.

Anslaget, som i staten för innevarande budgetår är upptaget med 110 000

kronor, beräknas genom de föreslagna inskränkningarna i organisationen

och genom flygvapnets avskiljande kunna minskas till..........................kr. 100 000: —

Beräkning

Bil. 83.

av anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Anslaget, som av försvarsrevisionen har beräknats till........................... kr. 65 000: —

har i 1924 års statsverksproposition föreslagits minskat från nuvarande 40 000

kronor till 35 000 kronor och beräknas nu till sistnämnda belopp .............. » 35 000: —

s. 104 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 104

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Bil. 84.

Beräkning

av anslaget till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas ................................... kr. 90 000:_

Bil. 85.

Beräkning

av anslaget till krigsfartygsmaterielens förnyelse.

Till ersättningsbyggnad i viss utsträckning under en 4-årsperiod beräknas kr. 9125 000: —

Bil. 86.

Beräkning

av extra anslag, gemensamma för flottan och kustartilleriet.

I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas................................ kr. 1000000:_

Bil. 87.

Beräkning

av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid flygkårerna.

Tjänstgöringsdagar med penning- bidrag

Summa

tjänst-

görings-

dagar

A. Värnpliktiga.

1.—145. dagen

å 0: 30 kr.

146. —240.

dagen å

0: 50 kr.

241.—350.

dagen å

0: 7 5 kr.

I. Arméflygkåren.

Värnpliktiga i linjetjänst ...............

Ersättningsreserv......

Studenter och likställda..................

Reservofficersaspiranter.........

27 000

10 440

2 900

19 470

2 520

1 9C0

20 430

2 400

4 900

66 900

12 960

7 200

4 900

Säger för arméflygkåren

40 340

23 890

27 730

91 960

II. Marinflygkåren.

Värnpliktiga i linjetjänst ......

Ersättningsreserv.........

Studenter och likställda.................

Reservofficersaspiranter..................

23 700

10 440

2 700

15 390

2 520

1800

17 820

2 200

3 430

56 910

12 960

6 700

3 430

Säger för marinflygkåren

36 840

19 710

23 450

80 000

Summa tjänstgöringsdagar

77 180

43 600

51180

171960

B. Fast anställt manskap.

I. Arméflygkåren, 179 man i 365 dagar................................

Härifrån avgå 10 % vakanta meniga volontärbeställningar

65 335

2 400

Säger för arméflygkåren

62 935

II. Marinflygkåren, 87 man i 365 dasrar......

31 755

730

Härifrån avgå 10 % vakanta fast anställt manskap ...........................

Säger för marinflygkåren

31025

Summa tjänstgöringsdagar

93 960

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 20.

105 Bil. 2.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

Beräkning

av anslaget till avlöning, rekrytering ocli resekostnader in.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

Flygstyrelsen ............................................................ kr. 143 584:

Arméflygkåren........................................................ ” 517 750:

Marinflygkåren ........................................................ » 416 770:

Felräkningspenningar, förslagsvis ............................. 11_600: —

Rekryteringskostnader ..........................................

Flygvapnets reservpersonal .....................................

Rese- och traktamentspenningar ...........................

Flyttningsersättning................................................

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare .......

Bil. 88.

kr. 1 078 704: —

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 2 % av förestående summa

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och sekundofficerare

med vederlikar ...............................................................

eller i avrundat tal 1160 000 kronor.

»

5 000: —

))

50 000: —

»

35 000: —

»

20 000: —

»

6 000: —

Säger

kr.

1 194 704: —

24 400: —

10 000: —

»

34 400: —

Återstod

kr.

1 160 304: —

Stat

för ilygstyrelsen.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Militär eller clvilmllitär

personal.

Civil personal.

Generalsperson eller

Flygingenjör1) .............

1

Avd. B 20

flaggman, chef för luft-

Flygingenjörer'')...........

2

Avd. B 18

försvaret.................

1

O. 7

Flygingenjör *)............

1

Avd. B 16

Major eller överstelöjt-

» *) .........

1

Avd. B 15

nant i intendentur-

Flygingenjörer1), arvoden

2

—

kåren respektive förste

Revisor........................

1

Avd. B 13

marinintendent, chef

Kontorsskrivare, kvinn-

för förvaltningsbyrån

1

O'' 4 eller O. 5

lig 2).....................

1

Avd. C. 5

Kapten i intendentur-

Kontorsbitriiden, kvinn-

kåren ellermarininten-

liga...........................

4

Avd. C. 2

dent av 1. graden......

1

O. 3

Expeditionsvakt............

1

Avd. B 1

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..

..... kr. 408 932: —

Arvoden till 2 flygingenjörer, motsvarande lön enligt Avd. B 14, förslagsvis »

14 652: —

Yikariatsersättning samt avlöning till ritare

och övrig icke-ordinarie per-

20 000: —

sonal, förslagsvis högst.......

...... »

Summa förslagsanslag kr. 143 584: —

1) Flygingenjörerna äro avsedda att tjänstgöra i följande befattningar:

1 såsom chefskonstruktör och chef för den flygtekniska byrån;

2 såsom verkstadschefer vid flygverkstäderna, vid behov tillika tjänstgörande i flygstyrelsen;

1 såsom föreståndare för ritkontoret i flygstyrelsen;

1 såsom motoringenjör i flygstyrelsen; samt

2 såsom verkstadsingenjörer (assistenter) vid flygverkstäderna, vid behov tillika tjänstgörande

i flygstyrelsen.

2) Eller pensionerad sekundofficer med ett arvode av 2 340 kronor.

Anm. Ordinarie beställningshavare skola vara underkastade transport till andra beställningar

i innehavande grader inom armén respektive marinen.

Bihang till riksdagens protokoll 11)24. 1 sand. IT B höft. (Nr 20.)

2125 23 8

s. 106 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 106

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Stat

för arméflygkåreu.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste eller överste-

V apenhantverkarvice-

löjtnant .................

i

0.6 eller O. 5

korpraler.................

3

Ma. 2

Överstelöjtnant eller

V apenbantverkarsolda-

major ...................

i

0.5 eller O. 4

ter..........................

3

Ma. 1

Major ........................

i

0.4

Hantverksfurirer av 1.

Kaptener.....................

>) 12

0.3

klassen.....................

3

Ma. 5

Löjtnanter ..................

22

0.2

Hantverksfurirer av 2.

klassen....................

3

Ma. 4

Sekundofflcerare.

Hantverkskorpraler......

4

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler

6

Ma. 2

Sekundlöjtnanter (för-

Hantverkssoldater.........

10

Ma. 1

v altare).....................

2

Uo. 32)

Fanjunkare..................

Sergeanter ..................

7

11

Uo. 3

Uo. 2

Civilmllltär personal.

Bataljonsläkare............

2

C. 9

Manskap.

Y erkmästare av 1. klassen

2

C. 6

Verkmästare av 2. klassen

1

C. 4

Furirer av 1. klassen ...

9

Ma. 5

Tyghantverkare............

5

C. 3

» »2. »

18

Ma. 4

Vapenhantverkare .......

2

C. 3

Korpraler ..................

Vicekorpraler...............

Volontärer ..................

28

30

53

Ma 3

Ma. 2

Ma. 1

Förrådsvaktmästare......

Civil personal.

4

C. 1

Sjukvårdsfurirer av 2.

2

Ma. 4

Flygfotograf, arvode ..

1

Sjukvårdskorpraler ......

3

Ma. 3

V apenhantverkarfurir

av 1. klassen.........

1

Ma. 5

Pensionerad personal.

V apenhantverkarfurir

Regementskassör,arvode

1

—

av 2. klassen............

1

Ma. 4

Expeditionsassistenter,

Vapenbantverkarkorpra-

arvoden .................

2

—

ler...........................

2

Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kr. 497 322: —

Arvode till flygfotograf, motsvarande lön enligt C. 6 ........................... » 5118: —

» » 1 regementskassör ........................................................... » 2 400: —

» » 2 expeditionsassistenter m. m.............................................. » 4 260: —

Säger förslagsanslag kr. 509 100: —

j Kallortstillägg...... ........................................................................... » 1 000: —

| Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 4 furirer................................. » 900: —

Anställningspenning å 50 kr. åt förslagsvis 15 volontärer ..................... » 750: —

| Vissa arvoden (köksföreståndare, maskinist, eldare, kokerskor m. fl.), förslagsvis

.......................................................................................... » 6 000: —

Summa förslagsanslag 517 750: —

*) Därav 1 regementsintendent, kapten i intendenturkåren, samt 2 kaptener tjänstgörande i

flygstyrelsen och 1 i generalstaben.

2) Åtnjuta härutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.

Anm. De i staten uppförda officerarna och sekundofficerarna skola vara underkastade

transport till andra beställningar i innehavande grader inom armén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

i<>7 Bil. 2.

Stut

för inarinflygkui-en.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Kommendör eller kom-

Korpraler och högbåts-

mendörkapten av

1.

män ........................

40

Mm. 2

graden1) ............ ..

Kommendörkapten av

i.

i

0.6 eller O. 5

Meniga.......................

20

Mm. 1

eller 2. graden2) ...

Kommendörkapten av

2.

i

0.5 eller O. 4

Clvllmilitär personal.

graden 8) ..............

i

0.4

Marinintendent av 1-gra-

Kaptener 4) ...............

10

0.3

den ........................

1

O. 3

Löjtnanter ...............

17

0.2

Marinläkare av 1. graden

1

C. 10

Verkmästare av 1. klass

2

C. 6

Sekundofficerare.

Verkmästare av 2. klass

1

C. 4

Sekundofficerare av

graden ..................

2.

5

Uo. 3

Civil personal.

Sekundofficerare av

3.

Flygfotograf, arvode ...

1

—

graden ..................

15

Uo. 2

Pensionerad personal.

Manskap.

Expeditionsassistenter,

Flaggkorpraler .........

27

Mm. 3

arvoden ..................

3

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kr. 401 744: —

Arvode till 1 flygfotograf, motsvarande lön enligt 0. 6, förslagsvis......... » 5 676: —

Arvoden till expeditionsassistenter (1 i Stockholm, 2 i landsorten)............ » 6 600: —

Säger förslagsanslag kr. 414 020: —

Hyresbidrag å 225 kr. åt förslagsvis 10 flaggkorpraler och korpraler...... » 2 250: —

Vissa arvoden .................................................... —.......................... »_500: —

Summa förslagsanslag » 416 770: —

'') Resp. överste eller överstelöjtnant vid kustartilleriet

2) » överstelöjtnant eller major » »

3) » major » »

4) Därav 2 kaptener tjänstgörande i flygstyrelsen och 1 i marinstaben.

Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningshavare skola vara underkastade transport

till andra beställningar i innehavande grader inom marinen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 108

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal.

a) Vid arméflygkåren beräknas årligen 10 reservfänrikar bliva anställda.

Kostnaderna beräknas sålunda:

Ekiperingshjälp å 750 kr.......................................................................... kr.

Lön under repetitionsövning i 2 månader å 222 kr. .................................... »

Rese- och traktamentsersättning å 100 kr................................................ »

Gratifikation efter slutad tjänstgöring å 1 000 kr...................................... »

7 500

4 440

1000

10 000

Säger kr. 22 940: —

b) Vid marinflygkåren beräknas årligen bliva anställda:

2 fänrikar i reserven (från flottan), vilka undergå flygutbildning under 10 månader samt

7 reservfänrikar (uttagna av studenter och likställda).

Kostnaderna beräknas sålunda:

Ekiperingshjälp (7 å 750 kr. och 2 å 1 000 kr.) ........................................... kr. 7 250: —

Pension (livränta) till 2 reservofficerare i flottans reserv............................. » 2 400: —

Lön under 1. tjänstgöring ........................................................................ » 4 912: —

» » repetitionsövning i 3 månader................................................ » 1611: —

» » » »2 » .............................. 3 750: —

................................ » 1100: —

................................ » 7 000: —

Rese- och traktamentsersättning å 100 kr..........

Gratifikation efter slutad tjänstgöring å 1000 kr.

eller i avrundat tal 50 (K)0 kronor.

Säger kr. 28 023 —

Tillsammans kr. 50 963: —

Bil. 89.

Beräkning

av anslaget till de värnpliktigas avlöning och färdkostnader m. in.

I. De värnpliktigas avlöning.

Penningbidrag:

77 180 tjänstgöringsdagar å 0: 30 ....... ............. kr.

42 600

51 180

30 .....

50 .....

75 .....

23154

21 800

38 385

Avlö n ingå t il lägg för reservofficersaspiranter:

8 330 tjänstgöringsdagar å 0: 90 ......................

II. Understöd av vissa värnpliktigas familjer

III. Färdkostnader ........................................

kr. 83 339: —

» 7 497: -

kr. 90 836

700

» 20 000

eller i avrundat tal 112 000 krono!’.

Summa kr. 111 536:

Beräkning

av anslaget till resestipendier.

a) För arméflygkåren beräknas ...........................................

b) » marinflygkåren » .............................................

Bil. 90.

kr. 4 000: —

» 3 000: —

Summa kr. 7 000: —

Beräkning

av anslaget till skrivmateralier och expenser in. in.

a) För flygstyrelsen beräknas...............................................................

b) ” arméflygkåren » .............................. ................................

c) » marinflygkåren » ..............................................................

Bil. 91.

kr. 5 000: —

» 5 000: —

» 5 000: —

Summa kr. 15 000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

loa Bil. 2.

Bil. 92.

Beräkning

av anslaget till mathållning och furagering samt förplägnadsutredning.

I. Mathållning.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör:

vid arméflygkåren, värnpliktiga ..............

fast anställt manskap

vid marinfl y gkåren, värnpliktiga..............

fast anställt manskap

91 960

65J 935

80 000

31 025

154 895

111 025

Summa tjänstgöringsdagar 265 920

Anslaget beräknas: vid arméflygkåren till 80 öre per man och tji botgöringsdag samt

vid marinflygkåren, där personalen delvis är sjökommenderad, till i medeltal 90 öre per

man och dag.

Titelsumman sålunda (0:80x 154 895 + 0:90x111025=).............................. kr. 223 838:50

II. Furagering.

Antalet hästtjänstgöringsdagar är 4 380.

Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per man och dag.

Titelsumman sålunda (1:25x4 380)............................

III. Förplägnadsutredning.

Antalet tjänstgöringsdagar se ovan.

Anslaget beräknas efter 5 öre per man och tjänstgöringsdag samt 1 öre

per häst och dag.

Titelsumman sålunda (0: 05 X 265 920 + 0: 01X 4 380 =)............................. ''

13 339: 80

Summa kr. 242 653: 30

eller i avrundat tal 243 000 kronor.

Bil. 93.

Beräkning

av anslaget till beklädnads- och munderingsutrnsining samt kasernutredning.

I. Beklädnads- och munderingsutrustnlng.

Anslaget för beklädnad m. m. beräknas efter 50 öre per man och dag.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör:

vid arméflygkåren, värnpliktiga ...........................................................

fast anställt manskap ..............................................

vid marinflygkåren, värnpliktiga...........................................................

fast anställt manskap ..............................................

91 960

62 935

80 000

31 025

Summa tjänstgöringsdagar

154 895

111025

265 920

Titelsumman sålunda: 0: 50 X 265 920

kr. 132 960: —

II. Kasernntrednlng.

Anslaget för kasernutredning beräknas efter 7 öre per man och dag.

Antalet tjänstgöringsdagar (se ovan) utgör 265 920.

Titelsumman sålunda: 0: 07 X 265 920 ........................................................ M _

Summa kr. 151 574: 40

eller i avrundat hal 152 000 kronor.____

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2. no

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Beräkning

Bil. 94.

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.

a) För flygstyrelsen, beräknas..................................................................... 5 000:_

b) » arméflygkåren » ..................................................................... „ 40 000:_

c) » marinflygkåren » .................................................................... „ 30 000: —

____ Summa kr. 75 000: —

Beräkning

Bil. 95.

av anslaget till flygövningar.

I enlighet med den verkställda särskilda utredningen angående kostnaderna lör flygövningar

m. m. har beräknats:

a) för arméflygkårens övningar............................................................. kr 4 285 000:

b) » marinflygkårens övningar ............................................................ ,, 337 000:

Summa kr. 2 152 000: —

eller i avrundat tal 2 152 000 kronor.

Bil. 96.

Beräkning

av anslaget till flygmateriel.

I enlighet med ovannämnda särskilda utredning har beräknats:

a) för flygstyrelsen ............................................................................. kr. 50 000: —

b) » arméflygkåren........................................................................... „ 4 593 000: —

c) » marinflygkåren ........................................................................... >, 4 334 000: —

Summa kr. 2 982 000: —

Härför beräknas:

a) för arméflygkåren____

b) » marinflygkåren ..

Bil. 97.

Beräkning

av anslaget till vapen och ammunition.

........................................................................... kr. 90 000: —

......................................................................... » 60 000: —

Summa kr. 150 000: —

Bil. 98.

Beräkning

av anslaget till flygstationer, byggnader, övningsfält och skjntbanor.

Härför beräknas:

a) för arméflygkåren ...

...................................................................... ....... kr. 45 000: —

b) » marinflygkåren...

......................................................................... *> 35 000: —

—

Summa kr. 80 000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

in Bil. 2.

Bil. 09.

Beräkning

av anslaget till sjuk- och veterinärvård.

I. Sjukvård.

Manskapets sjukvård beräknas i medeltal betinga en kostnad av 5 öre per man och

tjänstgöringsdag. Härutöver komma kostnader för sjukvård jämlikt 23 § i officersavlöningsreglementet

samt för specialvård. Anslaget beräknas sålunda:

Sjukvård åt manskap, 265 920 tjänstgöringsdagar å 5 öre .........

Sjukvård m. m. enligt 23 § i officersavlöningsreglementet .........

Specialvård m. m. ................................................................

kr. 13 296: ■

» 5 000:

» 3 500:

II. Veterinärvård.

Härför beräknas ......

eller i avrundat tal 22 000 kronor.

Summa kr. 21 796: —

............ » 300: —

Summa kr. 22 096: —

Härför beräknas ..

Beräkning

av anslaget till extra utgifter.

Bil. 100.

. kr. 50 000: —

e

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

i Bil. 3.

Kostnaderna för övergången till den nya

försvarsorganisationen.

A. Beräkning av kostnaderna för övergången till ny

härordning.

I. Officerare och underofficerare (sekundofficerare) in. fl.

Såsom förut (prop. sid. 361) angivits, bör befordran under den närmaste

tiden i regel icke äga rum till sådana beställningar, som äro föreslagna att

indragas. Med anledning liärav bar beräkning utförts dels rörande personalavgången

inom olika grader under tiden 1 januari 1924—30 juni 1925,

då övergången till den nja organisationen är avsedd att påbörjas, och dels

rörande det antal beställningar, som slutligen behöva överföras till övergångsstat.

Nämnda beräkning återfinnes i omstående tabell.

De föreslagna staterna innebära följande procentuella minskningar av

de den 1 ii 1925 befintliga beställningarna:

"" '' ~1

Inf.

Hav.

Art.

Fort.

Trång

Int.

%

%

%

%

%

%

För överstar..........................................

4

25

_

—

—

33.3

» överstelöjtnanter och majorer.........

25

50

7.3

7.3

—

—

» kaptener (ryttmästare)...................

27.5

44

20.5

13.8

17.2

17

» underofficerare (sekundofficerare)......

28

43.8

35.6

32.6

14.8

16.8

» musikunderofficerare.......................

58.6

72.7

78.5

57

50

—

Då det förutsatts, att den personal, som överföres till övergångsstaten,

uttages ur skilda åldersklasser inom respektive grader, blir avgången från

övergångsstaten i förhållande till avgången från den sammanlagda aktiva

staten och övergångsstaten så stor i procent räknad, som ovanstående

siffror angiva.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 2

Kungl. Majits proposition nr 20.

Tabell

utvisande avgången den Vi 1924—3% 1925 samt antalet beställningar å övergångsstat.

Antalet övertaliga beställning

ar

Härifrån avgå

Antal j

enligt tabellen sid.

349

prop

beställ-

§ a

p. C:

ningar

<5

ce

att över-

W

>

h-

1—1

Cfc

B 5

03

B

*

K

o er?

i-

~ >

t- <

rJl

P

föras på

P

<

er-

O

er-

p:

P

TO

P

er-

B |

3

B

B

® *

2. »

CO

to

co TO

to P-

**• J?

j CTQ

B

B

över-

gångs-

Cf

5

<w 2

X -

stat

Officerare.

Överstar ........

1

2

2)~

—

—

3)-

_

3

_

1

1

2

Överstelöjtnanter......

2

3

2) 3

—

—

—

8

2

3

5

3

Majorer ..................

26

4

2)-

1

—

3)-

—

31

4

9

13

18

Kaptener (ryttmästare)

117

29

31

8

5

15

—

205

20

45

65

140

Löjtnanter o. fänrikar

*)-

78

—

2

4

4)-

64

9

—

9

55

Sekundofficerare.

Fanjunkare (styck-

junkare, förvaltare)

115

26

48

16

2

9

216

—

92

92

124

Sergeanter ...............

212

41

94

32

11

7

397

—

—

—

397 1

i

Musikpersonal.

Musikfanjunkare ......

3

6

6

3

—

—

—

18

1

—

1

17

Musiksergeanter ......

174

26

44

5

6

—

—

255

5

13

18

237

Civilmilitär personal.

Regementsläkare ......

2

2

1

5

1

l

1

10

11

Bataljonsläkare.........

2

2

—

—

—

—

3

7

—

Begementsveterinärer

—

2

—

—

—

—

—

2

—

l

£

Bataljons veterinärer ..

—

5

1

—

—

—

1

7

—

1

Gevärshantverkare.....

3

4

—

—

—

—

—

7

—

—

—

7

Förråds vaktmästare ...

2

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

2

Departementsskrivare

—

—

5

4

—

—

—

9

—

—

—

9

Fortifikationskassörer

—

—

—

2

—

—

—

2

—

—

—

2

Poliskonstapel ..........

Förste expeditions-

—

—

—

_

—

1

1

—

—

—

1

vakter.....................

—

—

—

—

— 1

2

2

—

—

—

2

j ökning på grund av vakanser 14 fänrikar.

2) ökning 2 överstar och 2 majorer, minskning 7 överstelöjtnanter: nettominskning 3 överstelöjtnanter.

8) Minskning med 1 överste uppväges av ökning med 1 major.

4) Ökning på grund av vakanser 6 löjtnanter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

3 Bil. 3.

Under 1. och 2. övergång aåren (‘/v 1925—3% 1927) avgå från aktiva staten ocli

övergångsstaten sammanlagt:

Inf.

Kav.

Art.

Fort.

Trång.

Illt.

Överstar .......................................................

i

2

_

—

—

1

Överstelöjtnanter och majorer ........................

18

1

5

—

—

4

Kaptener (ryttmästare) ..................................

55

10

14

1

4

—

Underofficerare (sekundofficerare)....................

73

10

25

8

6

1

Musikunderofficerare......................................

24

2

5

1

Härav beräknas nedanstående avgå från övergångsstaten under

vart och ett av 1.

och 2. övergångsåren:

Överstar ......................................................

-

1

-

i

Överstelöjtnanter och majorer ........................

2

—

Kaptener (ryttmästare)....................................

7

2

i

—

1

Underofficerare (sekundofficerare).....................

10

2

4

1

1

Musikunderofficerare.......................................

6

1

1

Under 3. övergångsåret avgå från övergångsstaten

Överstar ......................................................

1

—

—

—

—

—

Överstelöjtnanter och majorer ........................

2

—

1

—

—

—

Kaptener (ryttmästare)...................................

9

4

l

—

—

—

Underofficerare (sekundofficerare).....................

6

3

5

—

1

—

Musikunderofficerare.......................................

6

1

1

1

1

Under 4.—10. övergångsåren avgå från övergångsstaten:

Överstar ......................................................

—

1

-

—

—

—

Överstelöjtnanter och majorer ........................

17

6

2

1

—

—

Kaptener (ryttmästare)....................................

71

22

19

3

4

4

Underofficerare (sekundofficerare).....................

no

22

56

15

\

5

Musikunderofficerare.......................................

37

10

10

2

3

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 4 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Kostnaderna för övergångsstaten under 1. och 2. övergångsåren beräknas sålunda.

1. övergångsåret {xh 1925

2. övergångsåret (lh 1926

3/6 1926)

so/e 1927)

Antal

ä kronor

Kronor

Antal

å krono

r

Kronor

Officerare.

Överstar ............................

2

12,300

24,600

i

12,300

12,300

Överstelöjtnanter ...............

2

9.780

—

19,560

—

i

9,780

—

9,780

_

Majorer...............

15

8.880

—

133,200

—

12

8,880

_

106,560

_

Kaptener ..........................

129

6,726

—

867,654

—

118

6,726

_

793,668

_

Löjtnanter och fänrikar .....

55

4,326

237,930

—

55

4,326

—

237^930

—

Sekundofficerare.

Fanjunkare ........................

106

3,750

—

397,500

_

88

3,750

_

330,000

Sergeanter .........................

397

3,138

1,245,786

—

397

3,138

—

1,245,786

—

Musikpersonal.

Musikfanjunkare..................

17

3,750

—

63,750

_

17

3,750

_

63,750

Musiksergeanter ..........

229

3,138

—

718,602

—

221

3,138

-

693,498

—

Clvllmllitär personal.

Bataljonsläkare ...................

1

6,984

—

6,984

_

1

6,984

_

6,984

Bataljonsveterinärer ............

4

6,168

—

24,672

—

4

6,168

_

24,672

_

Fortifikationskassörer .........

2

5,790

—

11,580

_

_

_

Departementsskrivare .....

9

6,048

—

54,432

—

7

6,048

_

42,336

_

Gevärshantverkare..........

7

3,900

—

27,300

—

5

3,900

_

19,500

_

Förråds vaktmästare.............

2

2.940

—

5,880

—

2

2,940

_

5,880

__

Poliskonstapel.........

1

3,474

—

3,474

—

1

3,474

_

3,474

_

Förste expeditionsvakter......

2

2,988

—

5,976

—

2

2,988

—

5,976

—

Summa

—

—

3,848,880

—

—

—

—

3,602,094

—

Härifrån avgå kostnaderna dels för inbespa- rade arvoden, 650,000 kronor, dels för löne- minskning för den personal, som under 1.

och 2. övergångsåren frivilligt övergå till

övergångsstaten, 150,000 kronor, dels för viss

minskning av reservstaten under övergångs- åren, 1,200,000 kronor, och för arméns per- sonal över stat, 450,000 kronor, dels ock

kostnaderna för den personal, som transpor- teras till luftförsvaret, 330,000 kronor, var- emot tillkomma ökade kostnader å anslagen

till rese- och traktamentspenningar och till

flyttningsersättning, 140,000 kronor............

2.640,000

2,640,000

Återstod

eller i avrundat tal

1,208,880

1,300,000

—

—

—

—

962,094

960,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

» Bil. 3

Kostnaderna för övergångsstaten under 3. övergångsåret berllknas sålunda:

Tvångsvis

överförda med

Frivillig övergång

(hälften av de

övertaliga)

Summa

full tjänstgöring

en regementsövnin

varje år

IT

3

An-

tal

u kronor

Kronor

An-

tal

a kronor

Kronor

An-

tal

å kronor

Kronor

An-

tal

Kronor

5

8,160

40.800

5

4,700

23,500

10

64,300

25

6,726

_

168,150

—

26

6,060

__

157,560

—

52

3,990

—

207,480

—

103

533,190

— 1

—

—

—

27

3,840

103,680

28

2,580

—

72,240

—

55

175,920

37

3,750

138,750

36

2,250

81,000

73

219,750

199

3,138

—

624,462

—

—

—

198

1,910

—

378,180

397

1,002,642

1

8

3.900

31.200

7

2.580

18,060

15

49,260

—

—

—

—

—

107

2,790

—

298,530

106

1,910

—

202,460

—

213

500.990

1

6,300

6,300

1

6,300

_

_

_

—

—

2

5,520

—

11,040

—

2

3,100

—

6,200

—

4

17,240

—

_

_

_

—

—

4

4,860

—

19,440

—

3

3,000

—

9,000

—

7

28,440

—

_

_

_

—

__

2

3,450

—

6,900

—

2

2,010

—

4,020

—

4

10,920

—

—

—

—

—

—

l

2,580

—

2,580

—

1

1,610

—

1,610

—

2

4,190

—

_

—

—

—

—

i 2

2,988

—

5,976

—

—

—

—

—

—

2

5,976

—

—

—

—

931,362

—

—

—

684,006

—

—

—

1,003,750

—

—

2,619,118

—

Officerare.

Majorer ............

Kaptener (ryttm ästare)

[Löjtnanter .............

i Sekundofficerare.

Fanjunkare.............

Sergeanter ............

Musikpersonal

Musikfanjunkare ...

[Musiksergeanter ......

Civilmilltär personal

Bataljonsläkare.........

Bataljonsveterinärer..

Departementsskrivare

Gevärshantverkare ...

Förrådsvaktmästare...

Förste expeditionsvakter.

................

Härifrån avgå kostnaderna dels för inbesparade arvoden, 596,000 kronor, dels för viss

minskning av reservstaten, 950,000 kronor, och för arméns personal över stat, 300,000

kronor, dels ock kostnaderna för den personal, som transporterats till luftförsvaret, 300,000

kronor, tillsammans .............................................................................................

Återstod

Härtill komma kostnader för rese- och traktamentspenningar samt flyttningshjälp .........

Summa kr.

eller i avrundat tal kronor

2.146,000

473,118

110,000

583,118 —

5<SO,OOo|-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 6 Klingl. Maj-.ts proposition nr 20.

Kostnaderna för övergångsstaten under 10. övergångsåret beräknas sålunda:

Tvångsvis överförda med

full tjänstgöring

en regementsövning

varje år

Frivillig övergång

Summa

An-

tal

å kronor

Kronor n.

tal

å kronor

Kronor

An-

tal

å kronor

Kronor

An

Kronor

Officerare.

Löjtnanter ...............

24

5,118

—

122,832

- 3

3,600

—

10,800

—

28

2,580

—

72,240

—

55

205,872

—

Sekundofficerare.

Sergeanter ...............

130

3,750

—

487,500

— —

—

—

—

-

130

1,910

—

248,300

—

260

735,800

—

Musikpersonal.

Musikfanjunkare ......

—

—

—

3

4,200

—

12,600

—

2

2,580

—

5,160

—

5

17,760

_

Musiksergeanter ......

—

—

—

—

81

3,030

~

245,430

—

SO

1,910

—

152,800

—

161

398,230

—

—

—

—

610,332

|l _

-

—

268,830

—

—

—

— I

478,500

—

—

1,357,662

—

Härifrån avgår kostnaderna dels

för inbesparade arvoden, 362,000 kronor,

dels för viss

minskning av reservstaten, 400,000 kronor, dels ock för viss minskning av arméns per-

sonal över stat, 125,000 kronor tillsammans .

—

887,000

—

Återstod

_

470,662

_

Härtill komma rese- och traktamentskostnader .

—

28,000

—

Summa kr.

—

498,662

—

eller i avrundat

tal kronor

—

500,000

—

Av förestående beräkningar framgår, att kostnaderna för övergångsstaten

beräknats

för 1. övergångsåret (‘/t 1925—30 e 1926) till 1,200,000 kr.

» 2. » » 960,000 »

» 3. » » 580,000 » samt

» 10. » » 500,000 »

För 4.—9. övergångsåren beräknas kostnaderna till resp. 560,000 kr.,

550,000 kr., 540,000 kr., 530,000 kr., 520,000 kr. och 510,000 kr

II. Manskap.

Övergångskostnaderna för manskapspersonalen torde kunna beräknas sålunda.

Det äldre underbefäl (beställningshavare i furirgraden), som enligt härordningsförslaget

skulle bliva övertaligt, uppgår till 272, beställningsmän

av furirs grad häri inräknade.

Räknar man med att omkring 200 furirer under 1. övergångsåret böra

komma i åtnjutande av lön å övergångsstat och att antalet dylika furirer

av 1. klass uppgår till 25, bliva kostnaderna 25 • 1,584 + 175 • 1,392 =

= 292,500 kronor

eller i avrundat tal 300,000 kronor.

Under 2. övergångsåret beräknas kostnaderna till omkring 250,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

7 Bil. 3.

K. Beräkning: av kostnaderna för övergången till ny

marinordning.

I. Officerare och underofficerare in. fl.

Med samma förutsättning, som angivits beträffande lantförsvaret, hava

beräkningar utförts dels rörande personalavgången inom olika grader under

tiden 1 januari 1924—31 oktober 1925, då övergången till den nya

organisationen är avsedd att påbörjas, och dels rörande det antal beställningar,

som slutligen behöva överföras till övergångsstat. Nämnda beräkningar

äro sammanfattade i nedanstående

Tabell

utvisande avgången den Vi 1924—3,/io 1925 samt antalet beställningar å övergångsstat.

Officerare.

Kommendörkapten av 1. graden1

» » 2.

Kaptener.............................| 13

Löjtnanter och fänrikar...

Underofficerare (sekundofficerare).

Flaggunderofficerare (underofficerare

av 1. graden) ......

Underofficerare av 2. graden...

» »3. »

Antalet

övertaliga beställ- ningar enligt ta- bellerna sid. 530

och 595 prop.

Härifrån avg

å

Antal

beställ- ningar

att över- föra till

över- gångs- stat.

för

luftför-

svaret

m. m.

den Vi

1924

va-

kanta

avgång

*

1921—

3,/io

1925

Summa

Flot-

tan

Kust-

art.

Summa

4

4

i

2

3

i

1

—

1

i

—

—

—

—

13

14

27

>)n

—

5

16

n

10

6

16

17

*) 49

66

s)

J) 68

21

89

5

55

60

29

6) 113

43

156

15

—

6

21

135

( 675

j* 2 3 4 5 6 7) 21

183

882

7) 450

97

—

547

335

Alun. Ovanstående beräkning är uppgjord med förutsättning att marinflygkårens personal

i sin helhet rekryteras omedelbart vid övergången. Då emellertid rekryteringen i

verkligheten torde vara avslutad först efter utgången av 2. övergångsåret, har vid beräknande

av övergångskostnaderna gjorts ett tillägg till kostnaderna motsvarande den besparing,

som för samma tid beräknats i luftförsvarets årliga kostnader under övergångsåren.

*) 8 kaptener från flottan, 1 till major befordrad kapten och 2 övriga kaptener från kustartilleriet.

2) Antalet vakanta beställningar för närvarande 89, varifrån avgår beräknad rekrytering med

utexaminerade kadetter 1924—1925, sammanlagt 40.

3) Vakan söverskott inom subalterngraderna sålunda 50 beställningar.

4) Inberäknat 15 flaggunderofficerare å månadslönarstat.

5) » 3 underofficerare av 2. graden å månadslönarstat.

6) Underofficerare av 3. graden i flottan.

7) Beräknas placeras i flaggkorpralsbeställningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.

Antalet

Härifrån avgå

Antal

beställ-

ningar enli

gt ta-

avgång

Vi

1924 —

ningar

bellerna sid. 530

för

den Vi

att över-

och 595 prop.

luftför

svaret

1924

va-

Summa

föra till

över-

»Vid

1925

Flot-

tan

Kust-

art.

Summa

m. m.

kanta

gångs-

stat

Civilmilitär personal.

Mariningenjör av 1. graden ...

i

—

i

—

—

_

_

1

Mariningenjör av 2. graden ...

i

—

i

—

—

—

—

1

Specialingenjör av 1. graden

i

—

i

—

—

—

—

1

Specialingenjörer » 2. »

2

—

2

—

—

—

—

2

Specialingenjör >» 3. »

1

—

1

—

—

—

—

1

Marinintendenter av 1. graden

» » 2. »

och marinunderintendenter

•) 10

—

10

i

—

—

i

9

8

_

8

_

i

_

7

Marinläkare av 1. graden ......

4

—

4

i

2

_

3

1

Polisöverkonstaplar..........

2

—

2

—

—

—

2

Poliskonstaplar ................

14

—

14

—

—

—

14 j

*) Ökning 1 förste marinintendent; minskning 11 marinintendenter av 1. graden; nettominskning

10 marinintendenter av 1. graden.

Beräkning av avgången från övergångsstaten under 1.—10.

övergångsåren.

Militär personal.

Av till övergångsstat överförda officerare beräknas avgå 1 officer varje

år med början under 2. övergångsåret. Då utgallringen av den övertaliga

personalen i allmänhet förutsättes ske från skilda åldersklasser,

beräknas den årliga procentuella avgången bland underofficerare av 1. och

2. graden vara samma som för den nuvarande aktiva staten eller i genomsnitt

för flottan och kustartilleriet 8 %. Med hänsyn till att genomsnittsåldern

bland underofficerare av 3. graden vid övergången beräknas utgöra

omkring 33 år, kan någon avsevärd avgång icke påräknas under den första

10-års perioden. Under 4.—10. övergångsåren beräknas sålunda avgå

endast 10 dylika underofficerare.

Civilmilitär personal.

Av mariningenjörerna beräknas avgå: 1 mariningenjör och 2 specialingenjörer

under 4.—10. övergångsåren och av marinintendenterna årligen

2.5 % av numerären eller 2 intendenter vart 5. år; alltså under första

10-årsperioden 4 marinintendenter av 1. graden, varav 1 under 1. övergångsåret

och 3 under 4.-—10. åren. Den till övergångsstat överförde

marinläkaren beräknas avgå under 4.—10. övergångsåren.

Inom polishåren beräknas under 4. —10. övergångsåren avgå 2 överkonstaplar

och 2 konstaplar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.

9 Bil. 3.

Avgången beräknas alltså enligt följande:

Under 1. över gång såret.

Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) ................................. 9

Underofficerare av 2. graden ...................................................................... 2

Under 2. övergångsåret.

Kapten............................................................................................................. 1

Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) ................................. 8

Underofficerare av 2. graden ........................................................................ 4

Marinintendent av 1. graden ..................................................................... 1

Under 3. övergångsåret.

Kommendörkapten av 1. graden ................................................................. 1

Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden)................................... 8

Underofficerare av 2. graden ....................................................................... 4

Under 4.—10. övergångsåren.

Kaptener..................................................................................................... 6

Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) ................. 4

Underofficerare av 2. graden ...................................................................... 81

Underofficerare av 3. graden ..................................................................... 10

Mariningenjör av 1. graden......................................................................... 1

Specialingenjör av 1. graden ........................................................................ 1

Specialingenjör av 2. graden ..................................................................... 1

Marinintendenter av 1. graden .................................................................... 3

Marinläkare av 1. graden .............................................................................. 1

Polisöverkonstaplar ............................................. 2

Poliskonstaplar ................................................................................................ 2

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 B haft. (Nr 20.) 212523 9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 10

Kungl Maj:ts proposition nr 20.

Kostnaderna för övergångsstaten under 1. och 2. övergångsåren beräknas enligt

nedanstående.

1. övergångsåret (1925—1926)

2. övergångsåret (1926—1927)

Officerare.

antal

ä kronor

Kronor

antal

å kronor

Kronor

Kommendörkapten av 1. gr....

i

9,780

—

9,780

—

i

9,780

—

9,780

—

Kaptener..............................

n

6,726

—

73,986

—

10

6,726

67,260

Underofficerare.

Flaggunderofficerare (under-

75,000

12

3,750

45,000

officerare av 1. gr.............

20

3,750

—

—

—

—

Underofficerare av 2. gr.......

133

3.138

—

417,354

—

129

3,138

—

404,802

—

Underofficerare av 3. gr.......

335

2,586

—

866,310

—

335

2,586

—

866,31U

Civilmllitär personal.

:

Mariningenjör av 1. gr. l.lönekl.

1

9,300

—

9,300

—

1

9,300

—

9,300

—

» » 2. » ......

1

6,984

—

6,984

—

1

6,984

—

6,984

—

Specialingenjör av 1. gr......

1

9,780

—

9,780

—

1

9,780

—

9,780

—

Specialingenjörer av2. » ... .

2

9,300

—

18,600

—

2

y,3uu

—

18,600

—

Specialingenjör » 3. » ......

1

8,580

—

8,580

—

1

8,580

—

8,580

—

Marinintendenter av 1. gr.......

9

6,726

—

60,534

—

8

6,7.26

—

53,808

—

» » 2. » .....

7

4.326

—

30,282

—

7

4,326

—

30,282

—

Marinläkare av 1. gr.............

1

7,860

—

7,860

—

1

7,860

—

7,860

—

Polisöverkonstaplar .. ............

2

3,900

—

7,800

—

9

3,900

—

7,800

—

Poliskonstaplar .....................

14

3,474

—

48,636

—

14

3,474

—

48,636

—

1,650,786

~

._

_

1,594,782

_

Härtill kommer:

Beräknad merkostnad för per-

sonal, placerad å annan ort

än D-ort ..........................

_

60,000

_

—

50,000

-—

Avlöning till övertaliga poliser,

som icke överförts till över- gångsstat ...........................

—

40,000

—

—

40,000

—

Ökade kostnader för rese- och

traktamentspenningar, flytt- ningsersättning m. m..........

—

50,000

—

—

50,000

—

Under luftförsvaret beräknad

minskning i den årliga kost- naden på grund av att marin- flygkåren icke kan beräknas

kunna i sin helhet rekryteras

omedelbart vid övergången

(se anm. sid 18)..................

—

60,000

-

210,000

_

—

30,000

—

170,000

_|

Summa

—

1,860,786

-

1,764,782

i

Härifrån beräknas avgå:

Arvoden till pens. personal ...

_

140,000

_

_

140,000

—

Vak. löjtnants- o. fänrikslöner

Vak. löner t. högbåtsman (jämte

—

165.000

375.000

130.000

375.000

värdet av naturaförmåner)...

Beräknad minskning i kostiia-

110,000

derna för reservpersonalen...

Genom att en stor del av den

—

110,000

övertaliga personalen torde

begagna sig av medgivandet

att före respittidens utgång

beräkn. kostnaderna minskas

250,000

med .................... ............

—

200,000

—

990,000

—

—

1,005,000

—

Återstod

—

—

|-

870,786

—

—

—

759,782

-

eller i avrundat tal

—

—

i

870,000

-

—

—

i

760,000

_

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunfjl. Maj:ts proposition nr 20. H Bil- 3.

Kostnaderna för övergångsstaten under !$. övergångsåret beräknas sålunda: _

Tvångsvis överförd personal med

full tjänstgöringsskyldighet
-

An
tal
-

Officerare.

Kaptener................

Underofficerare.

Flaggunderofficerare

(UO. 1. graden) ...

Underofficerare av 2.

graden ..............

Underofficerare av 3.

graden ................

Civllmllitär personal.

Mariningenjör av 1

graden, 1. lönekl...

Mariningenjör av 2.

graden ................

Specialingenjör av 1

graden ................

Specialingenjör av 2

graden ................

Specialingenjör av 3

graden .................

Marinintendenter avi

graden .............

Marinintendenter av 2

graden .............

Marinläkare av 1

graden ..............

Polisöverkonstaplar

Poliskonstaplar......

Härtill kommer:

Beräknad merkostnad

för personal, som

tj änstgör å annan

ort än D-ort.........

Ökade kostnader för

tjänstgöringstraktamenten

m. m.......

Summa

2

58

134

å kronor! Kronor

An
-

6,726

3,750

3,138

2,586

9,300

9,780

9,300

33,630

7,500

182,004

346,524

9,300

9,780

9,300

60 dagars tjänstgöringsskyldighet

vart annat år__

h kronor Kronor

Frivilligt överförd

personal

(hälften av de

övertaliga)

tal

kronor Kronor

Summa

Antal

I

Kronor

3,900

14; 3,4741 —

7,800

48,636

4 2,760

33 2,100

11,040

69,300

2

63

168

4. 6,060

3 3,840

654,474

30,000|

— - 684,474,—

24,240

11,520

5 3,990

— 19,950

2,250 — 4,500

1,910

1,620 —

1 3,990

5,000| —

4,200j —

I j

4; 3,990

I

4 2,580)

1

4,200

120,330

272,160

3,990

5,000

4,200

15,960

10,320

4,200

10 53,580 -

4

125

335

1

1

1

2

1

8

7

12,000

313,374

687,984

9,300

3,990

9,780

14,300

4,200

40,200

21,840

4,200

7,800

48.636

116,100

_ — 25,0001

— |—1141,100;-

460,610

_ —i 25,000; —

Härifrån beräknas avgå:

Arvoden till pensionerad personal ...........................................

Yakanta löjtnants- och fänrikslöner ...........................••• — •••••

Vakanta löner till högbåtsman (jämte värdet av naturaförmåner)

Beräknad minskning i kostnaderna för reservpersonalen .............

! - |— 485,610

140.000

65,000

375.000

100.000

Återstod

eller i avrundat tal | —

— 1,231,184 -

30,000

50,000!—

1,311,184

680,000

631,184

630,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 12

Kungl. May.ts proposition nr 20,

Kostnaderna för övergångsstaten under 10. övergångsåret beräknas sålunda:

Tvångsvis överförd personal med

full tjänstgöringsskyldighet
-

60 dagars tjänstgöringsskyldighet

vart

annat år

Frivilligt överförd

personal

Summa

.1

An

tal

tal

a kronor

Kronor

tal

I å kronor

Kronor

tal

å kronor

Kronor

Kronor

Officerare.

Kaptener.................. —

—

—

—

i

6,060

—

6,060

—

s

3,99C

—

11,970

—

4

18,030

Underofficerare.

Underofficerare av 2.

graden.................. 10

Underofficerare av 3.

3,138

—

31,380

—

—

—

34

1,910

—

64,940

44

96,320 —

graden.................. 138

2,586

—

356,868

—

22

2,100

—

46,200

165

1,620

267,300

325

670,368 -

Civilmilitär personal.

Mariningenjör av 2.

graden......... —

Specialingenjör av 2.

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4,000

—

4,000

1

4,000 —

graden.................. —

Specialingenjör av 3.

—

-

—

—

—

—

—

—

1

4,800

—

4,800

-

1

4,800-

graden.................. —

Marinintendenter avi.

-

1

4,200

—

4,200

—

1

4,200 -

graden................. —

Marinintendenter av 2.

—

—

1

6,060

—

6,060

—

4

3,990

—

15,960

-

5

22,020

—

graden................ —

Poliskonstaplar......... 12

3,474

—

41,688

—

3

-

3,840

_

11,520

—

4

2,580

—

10,320

—

7

12

21,840

41,688

—

—

—

-

429,936

-

—

—

—

69,840

—

—

—

—

383,490

—

—

883,266

__

Härtill kommer:

Beräknad merkostnad

för personal, place- rad å annan ort än

.D-ort ................. —

Okade kostnader för

—

20,000

-

—

—

—

—

—

—

—

-

—

20,000

—

tj änstgöringstrakta- menten m. m....... —

—

—

-

—

—

15,000

30,000

45,000

Summa —j

- 1-

|

449,936]

-II

-1

— |

-|

84,840

-1

—|

- |

413,490!-

—

948,266

_

Härifrån beräknas avgå

1

Arvoden till pensionerad personal

140,000-

230,000

Vakanta löner till högbåtsmän (jämte värdet

av

naturaförmåner)

iseraknad minskning i kostnaderna för reservpersonalen

25,000

—

395,000

Återstod

—

—

553,266

eller i

avrundat tal

— -

550,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 20.

13 Bil. 3.

Av förestående beräkningar framgår, att kostnaderna för övergångsstaten

komma att uppgå, i avrundade tal, till:

1. övergångsåret (1925—-1926)

2. » ........................

3. » .......................

10. » .........................

kr. 870,000: —

» 760,000: —

» 630,000: — samt

» 550,000: —

För 4.—9. övergångsåren beräknas kostnaderna till respektive 615,000

kronor, 600,000 kronor, 590,000 kronor, 580,000 kronor, 57 0,000 kronor

och 560,000 kronor.

II. Manskap.

Övergångskostnaderna för manskapet torde kunna beräknas sålunda:

Det antal korpraler, som enligt föreliggande förslag skulle bliva övertaliga,

framgår av nedanstående beräkning.

Flottan.

Korpralsbeställningar i nuvarande stat ........................... 1,100

Avgår: underofficerare av 3. graden med korprals lön1) 24 24 ^ ^

Korpralsbeställningar i föreslagen organisation, korpraler

.................................................................................. 965

Korpralsbeställningar i föreslagen organisation, högbåtsmän,

200, varav beräknas tillsatta med korpraler 50 j Q15

Kustartilleriet.

Korpralsbeställningar enligt nuvarande stat............................... 330

» » föreslagen organisation .................. 306

61

24

Summa övertaliga korpraler 85

Käknar man med att omkring 75 korpraler under 1. övergångsåret

böra komma i åtnjutande av lön å övergångsstat, kunna kostnaderna beräknas

uppgå till, i runt tal, 100,000 kronor. Under 2. övergångsåret

torde kostnaderna kunna beräknas till omkring 75,000 kronor.

'') Äro medräknade bland övertaliga underofficerare av 3. graden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 20.

i Bil. 4.

Stater

för musikpersonal enligt utrikesministerns förslag.

Vid vartdera av Svea och Göta livgarden.

1 musiklöjtnant, 2 musikkorpraler,

7 musiksergeanter,

3 musikfurirer I kl.,

2 musikfurirer II kl..

2 musikvicekorpraler,

7 musikvolontärer samt dessutom

7 musikelever.

Vid Norrbottens regemente.

1 • musikfanjunkare, 2 musikkorpraler,

G musiksergeanter, 2 musikvicekorpraler,

3 musikfurirer I kl., 7 musikvolontärer samt dessutom

3 musikfurirer II kl., 6 musikelever.

Vid vartdera av 2!1 övriga infanteriregementen.

1 musikfanjunkare, 2 musikkorpraler,

6 musiksergeanter, 2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer samt dessutom

5 musikelever.

2 musikfurirer I kl.,

2 musikfurirer II kl.,

Vid vartdera av Skånska kavalleriregementet, Göta artilleriregemente,

Karlsborgs garnison, 1 av kavalleriregementena och

1 av artilleriregementena i Stockholm.

yurt i,

musikfanjunkare, 1 musikkorpral,

musiksergeanter, 1 musikvicekorpral,

musikfurir I kl., 3 musikvolontärer samt derutom

musikfurirer II kl., 4 musikelever. ,

Vid vardera av trängkårerna i Hässleholm och Sala.

1 musiksergeant,

1 musikfurir I kl.,

1 musikfurir II kl.,

1 musikkorpral,

Tillsammans utgörande:

2 musiklöjtnanter,

29 musikfanjunkare,

175 musiksergeanter,

62 musikfurirer I kl.,

65 musikfmirer II kl..

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer samt

3 musikelever.

59 musikkorpraler,

59 musikvicekorpraler,

178 musikvolontärer,

\

1

dessutom*

m

\

S:a 629 samt dessutom 161 elever.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 20 angående försvarsväsendets ordnande och nr 21 med förslag till värnpliktslag ävensom vi s. 1 i texten
  2. SU 1924:125 Utlåtande i anledning av väckt motion om löneoch pensionsreglering för personal på reservstat. a1 i texten
  3. SärU 1924:3 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande de i särskilda utskottets utlåtande nr 2 framlagda förslag dels angående försvarsväsendets ordn s. 1 i texten
  4. SärU 1924:2 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2 s. 1 i texten