Sök i Ratio Lex

Angående införande av värmeledning i östra flygelbyggnaden till Gävle slott m. m

1924-03-14 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:201, Angående införande av värmeledning i östra flygelbyggnaden till Gävle slott m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

1

Nr 201.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående införande av

värmeledning i östra flygelbyggnaden till Gävle slott

m. m.; given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

"Wurtemberg, statsråden Madm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, L Check, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Liibeck anför:

östra flygelbyggnaden till Gävle slott, vilken är uppförd i, utom källar- Införande

våning, en övervåning och en vindsvåning, innehåller i källarvåningen läns- “edringfi

styrelsens arkiv och i övervåningen länets lantmäterikontor. I vindsvåningen östra flygeln

finnas inredda två gavelrum, som stå till vederbörande boställshavares förfogande,

men för närvarande disponeras det ena av landsfogden i länet och det

andra av Gävleborgs läns elektriska förening u. p. a. Därjämte har länsBihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 162 käft. (AV 201.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

styrelsen tagit i anspråk någon del av vindsutrjmimet till förvaringsplats för

vissa arkivalier.

Tidigare för- Sedan länge hava de av lantmäterikontoret innehavda lokalerna ansetts

sla®ande åy mindre tillfredsställande, såväl på grund av att utrymmet visat sig otillräckligt

lantmäteri- som med hänsyn till den brandfara, som följer med byggnadens nuvarande

Gävleborgs uppvärmning, vilken sker genom kakelugnar. Förslag hava också under de

län lokalfråga senaste femton åren vid flera olika tillfällen framkommit att genom om- eller

tillbyggnad lösa lantmäterikontorets lokalfråga. Om ifrågavarande förslag må

i korthet erinras följande:

År 1909 lät dåvarande överintendentsämbetet i anledning av framställning

från lantmäteristyrelsen rörande beredandet av ändamålsenlig lokal för lantmäterikontoret

upprätta ett förslag till nybyggnad inom slottsområdet, Detta

förslag godkändes emellertid icke av vederbörande länsstyrelse. Sedermera

framlade överintendentsämbetet med skrivelse den 21 mars 1916 ett förslag till

ombyggnad av slottets tvenne flygelbyggnader, enligt vilket förslag lantmäterikontoret

skulle inrymmas i västra flygeln. Detta förslag bär emellertid icke

kommit till utförande. Vidare underställde byggnadsstyrelsen med skrivelse

den 26 november 1918 Kungl. Maj:ts prövning förslag till uppförande av nytt

landsstatshus i Gävle, inrymmande även lokal för länets lantmäterikontor. Detta

förslag framlades likväl icke för riksdagen, som emellertid beviljade medel för

vissa iståndsättningsarbeten inom slottet.

I skrivelse av den 27 mars 1920 upptog lantmäteristyrelsen ånyo förevarande

fråga och yttrade därvid bland annat:

»Den lokal, som står till kontorets förfogande, har visat sig helt och hållet

otillräcklig. Redan nu till kontoret hörande kartor och handlingar kunna icke

förvaras i densamma på ett ändamålsenligt sätt. Härtill kommer, att lokalens

uppvärmning sker genom kakelugnar och att inga åtgärder till skydd mot

eldfara äro vidtagna. Att på grund av nu berörda förhållanden åtgärder oförtövat

böra vidtagas för att bereda lantmäterikontoret en lämplig lokal torde

vara påtagligt, och styrelsen begagnar tillfället att frånsåga sig ansvar för den

händelse en olycka inträffar.»

Denna framställning remitterades av Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsen,

som år 1921 lät uppgöra ett förslag till ombyggnad av östra flygeln, vilket

emellertid länsstyrelsen icke ansåg sig kunna godtaga, varefter byggnadsstyrelsen

på grund av framställning från länsstyrelsen lät uppgöra ett förslag till

uppförande inom slottsområdet av en gemensam byggnad för lantmäterikon törel

samt för länets skogsvårdsstyrelse, landsting och hushållningssällskap. Slutligen

har byggnadsstyrelsen igångsatt utredning rörande införande av värmeledning

inom östra flygelbyggnaden.

Riksdagens Riksdagens revisorer framställde uti år 1923 avgiven berättelse anmärkning

r<1923.er mot beskaffenheten av såväl lantmäterikontorets som länsstyrelsens arkivlokaler.

Revisorerna påpekade, att lantmäterikontorets uppvärmning medelst kakelugnar

vore ur brandsäkerhetssynpunkt mindre tillfredsställande. Beträffande arkivlokalerna

framhölls, att arkivet saknade anordning för uppvärmning och ventilation,

till följd varav arkivlokalerna vore utsatta för fukt och mögel och i

sitt nuvarande skick föga tjänliga såsom förvaringsrum för arkivalier.

Yttranden. Byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen i länet hava biträtt

de av revisorerna framställda anmärkningarna mot ifrågavarande lokaler, var
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. proposition nr SOI. 3

vid såväl byggnadsstyrelsen som lantinäteristyrelsen tillika framhållit, att lokalerna

jämväl ur utrymmessynpunkt äro för sitt ändamål otillfredsställande.

Sedan lantmäteristyrelsens tjänstgörande chef vid inspektionsresa undersökt

förhållandena å platsen, har styrelsen i utlåtande den 18 december 1923, med

vitsordande av vad riksdagens revisorer anmärkt, påpekat nödvändigheten av

att omedelbart vidtaga åtminstone de mera tillfälliga åtgärder, som erfordras

för att avhjälpa de svåraste olägenheterna, och därvid anfört:

»Med hänsyn därtill att för lantinäterikontoret torde behövas mera utrymme

än som kan beredas inom den flygelbyggnad, där lantmäterikontoret nu är inrymt,

samt då jämväl länsstyrelsen torde vara i behov av ökat lokalutrymme,

lärer lokalfrågan kunna slutligt lösas allenast genom nybyggnad eller eljest

förvärvande av nya utrymmen för statens räkning.

Då emellertid under nuvarande ekonomiska förhållanden nybyggnadsarbeten

för ämbetslokaler torde komma att igångsättas allenast i obetydlig omfattning,

anser sig styrelsen böra göra framställning om vidtagande av de mera tillfälliga

åtgärder, som erfordras för att avhjälpa de svåraste olägenheterna.

Vad då först uppvärmningsfrågan angår, så finnes i Gävle slott numera anordnad

centraluppvärmning. Därest ifrån värmecentralen därstädes en ledning

kunde införas till nu ifrågavarande flygelbyggnad och värmeelement där installeras,

torde uppvärmningsfrågan, med en jämförelsevis obetydlig engångskostnad,

kunna ordnas på ett ur eldfaresynpunkt fullt betryggande och, om

hänsyn tages till den nuvarande årliga vedförbrukningen för lantmäterikontoret,

jämväl på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Givet är, att den av lantmäteristyrelsen

sålunda ifrågasatta anordningen icke på något sätt föregriper lokalfrågans

slutliga lösande, enär införandet av värmeledning blir till gagn, vare

sig flygelbyggnaden användes för det ena eller det andra ändamålet.

Beträffande därefter utrymmesfrågan, så har lantmäteristyrelsen att konstatera,

att de nuvarande lokalerna äro alltför trånga. Detta medför bland annat,

att större kartor icke i den utsträckning, som är önskligt, kunna förvaras

rullade eller plana, utan måste kvarligga hopvikta i förrättningsakterna, varigenom

kartorna taga skada och utsättas för förstöring. En nödtorftig utökning

av lokalutrymmet skulle vinnas, därest lantmäterikontoret finge åt sig upplåten

vinden å ifrågakomna flygelbyggnad jämte däri inredda tvenne gavelrum.

Av dessa disponeras för närvarande det ena av landsfogden i länet och det

andra av Gävleborgs elektriska förening u. p. a.; därjämte har länsstyrelsen

tagit i anspråk någon del av vindsutrymmet till förvaringsplats för en del

arkivalier. Därest plats ej kan beredas landsfogden inom länsstyrelsens nuvarande

lokaler eller inom den andra flygelbyggnaden till slottet, lärer i allt

fall kostnaden för det allmänna för förhyrande av tjänsterum åt landsfogden

icke behöva belöpa sig till något mera avsevärt belopp.

Dispositionsrätten till de båda å vinden inredda rummen lärer, enligt vad

för styrelsen uppgivits, tillkomma landshövdingen i Gävleborgs län, varför hans

medgivande för rummens upplåtande till lantmäterikontoret lärer vara erforderligt.

»

Därest medel icke skulle finnas tillgängliga för vidtagande av de åtgärder,

styrelsen sålunda förordat, har styrelsen framhållit, att det, med hänsyn till

ärendets brådskande art, vore önskligt, att framställning i ämnet gjordes redan

till innevarande års riksdag.

Jämväl länsstyrelsen framhåller i utlåtande av den 14 februari 1924, att det

synes vara eu trängande nödvändighet, att byggnaden i fråga snarast möjligt

Lantmäteri - styrelsen.

Länsstyrelsen

i Gävleborgs

län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr SOI.

Byggnadsstyrelsen

d. 5/

1924.

förses med anordning för centraluppvärmning. Beträffande den genom lantmäteristyrelsen

framförda frågan om beredande av ökat utrymme åt lantmäterikontoret

genom övertagande av byggnadens vindsvåning anför länsstyrelsen, att

länsstyrelsen icke har någonting att erinra mot lantmäteristyrelsens förslag,

för såvitt vederbörande boställshavares samtycke kan erhållas. I övrigt anför

länsstyrelsen i avseende härå följande:

»Uti 20 § av gällande landsfogdeinstruktion föreskrives väl, att landsfogden

skall hava sin tjänstelokal hos länsstyrelsen. Då emellertid sådan lokal omöjligen

kan beredas honom inom länsstyrelsens nuvarande lokaler eller inom den

till slottet hörande västra flygelbyggnaden, synes ingen annan utväg föreligga

än att, trots bestämmelsen i gällande instruktion, förhyra privat tjänstelokal

åt landsfogden eller ock, vilket vore lämpligare och ekonomiskt sett bättre, att

landsfogden mot skälig hyresersättning anordnade sin tjänstelokal i sin privata

bostad.

Såsom av remisshandlingarna inhämtas, disponerar Gävleborgs läns elektriska

förening u. p. a. det norra gavelrummet å byggnadens vind emot en med

boställshavaren överenskommen årlig hyra av 200 kronor.

Då emellertid boställshavaren till upphjälpande av föreningens ekonomi efterskänkt

denna hyra, vill det synas länsstyrelsen, som om, därest föreningen nödgas

avflytta från sin nuvarande lokal, föreningen bör i en eller annan form

beredas något vederlag.»

Slutligen har byggnadsstyrelsen i skrivelse av den 5 februari 1924 anmält,

'' att den utredning rörande införande av värmeledning uti frågavarande bygghad,

som enligt vad ovan anförts tidigare påbörjats, blivit slutförd. Nämnda

utredning hade varit anförtrodd åt civilingenjören H. Theorell, som till byggnadsstyrelsen

inkommit med förslag i ämnet, innefattat i en den 30 januari 1924

dagtecknad beskrivning med tillhörande ritningar. Av nämnda beskrivning

inhämtas följande:

Ifrågavarande flygelbyggnad skulle enligt förslaget uppvärmas medelst ett

pumpvattensystem, som utsträckes från den i slottet befintliga värmeledningsanläggningen.

Nya ledningar skulle dragas från panncentralen i slottet till

östra flygelbyggnaden. Ledningar i mark mellan byggnaderna skulle förläggas

i en kulvert av saltglacerade stengodsrör. I flygelbyggnaden skulle uppställas

radiatorer, i allmänhet placerade vid fönstren, och förenade medelst rörledningar

med fördelningsledningarna i källaren.

Bottenvåningen och de i vinden inredda rummen kunna enligt förslaget erhålla

en rumstemperatur av + 18 grader, under det att för källarlokalerna under

i övrigt lika förhållanden beräknats en lägre rumstemperatur, cirka 10 grader.

Anordning skall även göras för blandning av det cirkulerande vattnet, så att

temperaturen å vattnet i de olika grupperna av värmeledningssystemet kan hållas

olika efter var byggnads behov.

Anläggningen utföres för övrigt enligt förslaget åtföljande materialförteckning

och beskrivning samt ritningar.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd

approximativ kostnadsberäkning det sålunda upprättade förslagets genomförande

skulle draga en kostnad av 10,000 kronor. Härtill komma emellertid kostnaderna

för erforderliga byggnadsarbeten jämte grävning för kulvert m. m.,

av styrelsen beräknade till omkring 5,000 kronor. För ifrågavarande ändamål

skulle sålunda erfordras ett sammanlagt belopp av 15,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %01. 5

Under framhållande av att anslaget till byggnader och reparationer icke anses

vara avsett för bestridande av kostnader av ifrågavarande art samt att i

varje fall varken innevarande eller nästkommande budgetårs anslag därtill

lämnar tillgång, hemställer byggnadsstyrelsen om anvisande av ett belopp av

15,000 kronor för införande av värmeledning i östra flygeln vid Gävle slott.

Samtliga de myndigheter, byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen

i Gävleborgs län, samt nu senast riksdagens revisorer, vilka haft befattning

med lantmäterikontorets nu ifrågavarande lokalfråga, hava. konstaterat

olägenheterna och vådorna av de nuvarande lokalernas beskaffenhet. Riksdagens

revisorer hava därjämte fäst uppmärksamheten vid otjänligheten av de

inom samma byggnad befintliga arkivlokalerna, i vilka arkivalierna utsättas

för fukt och mögel. Sedan år 1909 hava ock ett flertal förslag uppgjorts till

avhjälpande av ifrågavarande olägenheter, men intet av dessa förslag, som i allmänhet

gått ut på mera omfattande ny- eller ombyggnader, har kunnat komma

till utförande. Icke heller för närvarande torde det kunna ifrågakomma att

verkställa en sådan nybyggnad eller annat förvärv av nya utrymmen, som

skulle innebära en slutgiltig lösning av ifrågavarande lokalfrågor. Så mycket

mera angeläget vill det då synas att icke i avbidan på ovissa framtida åtgärder

låta det nuvarande tillståndet fortfara. Då lantmäterikontoret såväl

som länsstyrelsens arkiv för närmast kommande år torde bliva hänvisade till

den byggnad, där de för närvarande äro inhysta, torde åtgärder för undanröjande

av de värsta olägenheterna, som följa av de nuvarande lokalernas beskaffenhet,

icke längre böra uppskjutas.

Dessa olägenheter äro huvudsakligen två, nämligen det nu använda uppvärmningssystemets

eldfarlighet och utrymmesbristen. För minskande av vådorna.

av den nuvarande uppvärmningen genom kakelugnar har föreslagits införande

av värmeledning, och utrymmesbristen för lantmäterikontoret skulle i viss mån

kunna minskas, därest, jämlikt lantmäteristyrelsens förslag, utrymmet uti byggnadens

vindsvåning, som för närvarande disponeras för andra ändamål, kunde

ställas till lantmäterikontorets disposition. Mot sistnämnda förfarande talar

visserligen den omständigheten, att landsfogden, som för närvarande innehar det

ena av de två rummen på vinden, skulle, om detsamma ställdes till lantmäterikontorets

förfogande, nödgas hava sin tjänstelokal förlagd utom länsstyrelsen.

Såsom länsstyrelsen anmärkt, torde frågan lämpligen kunna ordnas så, att

landsfogdens tjänstelokal förlägges till hans bostad. Hyresersättning torde

kunna beredas honom från femte huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

Jämväl i övrigt torde dispositionen av ifrågavarande lokaler kunna, under

hänsynstagande till boställshavarens rätt, ordnas av Kungl. Maj:t på det sätt,

som befinnes ändamålsenligt,

Indragandet av värmeledning uti ifrågavarande byggnad skulle enligt en av

byggnadsstyrelsen preliminärt uppgjord kostnadsberäkning draga en kostnad

av omkring 15,000 kronor. Jag förutsätter, att vid arbetets utförande uppmärksamhet

ägnas åt att såvitt möjligt nedbringa kostnaden.

Jag vill till slut i denna fråga betona, att den på detta sätt nedlagda kostna
-

Departe
mcntschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kung! Maj:ts proposition nr SOI.

den, som ju blir staten gagnelig, oavsett vilken institution än kommer att i framtiden

disponera byggnaden, icke föregriper lokalfrågans slutliga ordnande och

att den jämväl torde bliva i längden ekonomiskt fördelaktig.

Jag bär alltså icke någonting att erinra mot att ifrågavarande belopp anvisas

för arbetets utförande. Till frågan om medelsanskaffningen återkommer

jag i det följande.

Inredande I skrivelse den 22 februari 1924 har länsstj^relsen i Stockholms län giort

(tv V18SCL . Ut- n ... 11 • • -i i * i •

ryirimén in- Irainstallniiig om inredande i dess lokaler av vissa valvutrynimen och därvid

om läns- anfört:

styrelsens i

Stockholms »För närvarande förvaras en del av länsstyrelsens viktigaste värdehandlingar

lan tjanste- mot avgift i bank och övriga värdehandlingar samt räkenskapsböcker i läns0

a er- styrelsens arkivlokaler eller i tjänsterummen,

i Stockholm” ^ saniband med den företagna till- och ombyggnaden av länsstyrelsens tjänlän.

stelokaler i det sa kallade Preisiska huset vid Drottninggatan har länsstyrelsen

emellertid erhållit, tidsenliga valvutrymmen, som erbjuda tillräcklig plats

för förvaring av handlingar och räkenskapsböcker av större värde. Dessa valvutrymmen

sakna emellertid inredning.

I anledning härav har länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 18

september 1923 hemställt om bemyndigande att genom E. A. Rosengrens kassaskåpsfabrik

låta utföra inredningar av stål i valvutrymmena. I samma skrivelse

har länsstyrelsen på angivna skäl jämväl hemställt, att från samma firma

matte fa inköpas ett jalusiskåp med fyra stycken bokstöd för taxeringsavdelningen

och ett valvskåp för länsbokhållareexpeditionen. Enligt avgivet förslagskulle

kostnadssumman uppgå till 5,057 kronor.

I skrivelse den 7 november 1923 har emellertid byggnadsstyrelsen, som icke

hade något att erinra emot att de föreslagna arbetena komme till utförande för en

beräknad kostnad av 4,200 kronor, förklarat, att styrelsen icke hade till sitt

förfogande medel, som kunde tagas i anspråk för bestridande av de ifrågavarande

kostnaderna.

Därefter har länsstyrelsen infordrat och från E. A. Rosengrens kassaskåpsfabrik

bekommit tvenne anbud med tillhörande ritningar, av vilka inhämtas, att

bolaget numera kunde erbjuda sig utföra berörda arbeten för en kostnad av tillhopa

4,017 kronor, erforderliga målningsarbeten inbegripna.»

På grund av det anförda hemställer länsstyrelsen, att för ifrågavarande arbetes

utförande måtte till länsstyrelsens förfogande ställas ett belopp av 4,017

kronor.

Departe- Alt länsstyrelsen såsom för närvarande är fallet icke kan i egna lokaler

men sc e en. förvara sina viktigaste värdehandlingar utan måste låta desamma bliva liggande

i bank, medför givetvis praktiska olägenheter och hinder i arbetet. Då

länsstyrelsen emellertid förfogar över tidsenliga valvutrymmen, kunna olägenheterna

lätt nog avhjälpas genom inredande av dessa utrymmen. Länsstyrelsens

förslag i detta avseende har icke givit anledning till annan erinran från

min sida än att det belopp, som bör för ändamålet ställas till förfogande, synes

böra avjämnas till 4,000 kronor.

av*med Uill * frå£a om medelsanskaffningen för nu ifrågavarande arbeten finnes visser
ifrågava-

l''ffen icke något anslagsbelopp beräknat i riksstatsförslaget, ej heller lärer det

rande ar- under sjätte huvudtiteln upptagna anslaget till byggnader och reparationer därbeten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 201. 7

till lämna tillgäng;. Enligt vad jag inhämtat, torde emellertid å de av riksdagen

a extra stat för aren 1919—1922 anvisade reservationsanslagen å tillhopa

o,100,000 kronor till om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver redan tidigare i anspråk tagen

reservation å 200,000 kronor, uppkomma en ytterligare besparing å omkring

350,000 kronor. Skulle med anledning av anvisandet av anslag å riksstaten

lör berörda arbeten någon fyllnad erfordras å riksstatens inkomstsida, kan

detta fördenskull ske genom att erforderlig del av nämnda besparing tages i

anspråk för statsregleringen. Något förslag i sådant avseende torde likväl

icke böra framläggas i förevarande sammanhang, utan torde nu endast böra

fattas beslut om äskande hos riksdagen av erforderliga anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

1 :o) för indragande i östra flygelbyggnaden till Gävle slott

av värmeledning i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,

för vilket ovan redogjorts, för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor; samt

2 ro) för inredning av valvutrymmen inom Stockholms länsstyrelses

tjänstelokaler för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

lill denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Departementschefens

hemställan.

Ur protokollet;

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma]ds proposition angående införande av värmeledning i östra flygelbyggnaden till Gävle slott in. m. a1 i texten
  2. SU 1924:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införande av värmeledning i östra flygelbyggnaden till Gävle slott m. m. s. 4 i texten