Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och pr okur a m. m

1924-03-21 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:208, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och pr okur a m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och pr okur a m. m.; given Stockholms

slott den 21 mars 1924.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående

handelsregister, firma och prokura;

2) lag om ändrad lydelse av 126 § i lagen den 12 augusti 1910 om

aktiebolag;

3) lag om ändrad lydelse av 78 § i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska

föreningar; och

4) lag om ändrad lydelse av 251 § i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1924 1 saml. 169 höft. {Nr 208.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 208.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 (nr 42) angående

handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,

firma och prokura skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade

lydelse:

Den myndighet —----: — — — — kungöras.

En samling för hela riket av de i allmänna tidningarna kungjorda anmälanden

skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket

samt förses med register.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2US.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 126 § i lagen den 12 augusti 1910 (nr 88)

om aktiebolag. ''•

Härigenom förordnas, att 126 § i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Yad — —-------tidningarna.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register!

I den---------överexekutor. =

Anmälningsskrifter---------aktieboi agsregistr et.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ta proposition nr 208.

Fö rslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 78 § i lagen den 22 juni 1911 (nr 55) om

ekonomiska föreningar.

Härigenom förordnas, att 78 § i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska

föreningar skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Vad---i-----■--meddelas.

En samling för hela riket av vad sålunda i allmänna tidningarna kungjorts

skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket samt förses

med register.

I den —--------överexekutor.

Anmälningsskrifter------ -------registret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proportion nr 208.

5

Förslag

•till

Lag

om ändrad lydelse av 251 § i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om

försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, att 251 § i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Vad---------tidningarna. 1

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket samt förses med register.

I den---------överexekutor.

Anmälningsskrifter------- —--försäkringsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 208.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1924. .

Närvarande: statsministern TttYGGER, ministern för utrikes ärendena friherre Marks

von W urtemberg, statsråden Malm, Eke berg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och chefen

för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Ekeberg en den 14 november 1923 dagtecknad underdånig skrivelse från

patent- och registreringsverket, däri patent- och registreringsverket anfört:

»Sedan patent- och registreringsverket genom utdrag av statsrådsprotokollet

den 13 januari 1923 erhållit föreläggande att avgiva yttrande och

förslag angående de begränsningar av ej nödvändiga eller alltför kostsamma

arbetsuppgifter, som kunde genomföras beträffande det till ämbetsverket

hörande verksamhetsområdet, ävensom angående den minskning av personal,

som vid avlyftande av dylika arbetsuppgifter eller eljes skulle kunna genomföras,

har patent- och registreringsverket i underdånig skrivelse den 18 maj

detta år hemställt, huruvida icke utgivandet av det personregister, som författningsenligt

skulle årligen upprättas till de genom patent- och registreringsverkets

försorg utgivna samlingar av anmälningar till aktiebolagsregistret,

det hos försäkringsinspektionen förda försäkringsregistret samt handels-

och föreningsregistren kunde upphöra. Denna hemställan har vunnit

beaktande genom en i enlighet med patent- och registreringsverkets förslag

utfärdad nådig kungörelse den 27 sistlidna juli.

I nyssnämnda skrivelse behandlade patent- och registreringsverket även

ett uppslag till förenkling av själva samlingarnas utgivande, men med hänsyn

till den utredning, som i berörda hänseende förebragts, fann sig ämbetsverket

icke böra fullfölja det gjorda uppslaget.

Patent- och registreringsverket, som alltjämt har sin uppmärksamhet riktad

på önskvärdheten att genom ytterligare begränsningar av dess arbetsuppgifter

nedbringa statens förvaltningsutgifter, har emellertid nu funnit

sig böra föreslå en förenkling efter andra linjer av formerna för tillgodoseendet

av de med nämnda samlingar hittills fyllda behov.

Stadganden om samlingar av vissa i allmänna tidningarna kungjorda anmälningar

återfinnas i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma

och prokura (§§ 4 och 5), i lagen den 12 augusti 1910 angående aktiebolag

(§§ 126, 127 och 131), i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse (§ 249), i

lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse (§§ 251, 252 och 256), och i

lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar (§§ 78, 79 och 83).

I samtliga dessa författningar förefinnas enahanda bestämmelser därom, att

en samling för hela riket av vad som blivit efter införande i resp. register

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

(handelsregistret, det jämväl anmälningar enligt lagen om bankrörelse

omfattande aktiebolagsregistret, det hos försäkringsinspektionen förda försäkringsregistret

ävensom föreningsregistret) kungjort i allmänna tidningarna

skall genom det allmännas försorg befordras till trycket och förses med

register för varje år. Dessa bestämmelser, vilka först infördes i lagen angående

handelsregister, firma och prokura, tillkommo för att åvägabringa

den nödiga sammanföring av registrerade anmälningar, som icke kunde vinnas

genom den form av registrering, som i hithörande ärenden ansågs endast

kunna ifrågakomma, nämligen lokalregistrering. Att några rättsverkningar

ej voro avsedda att förbindas med vare sig dessa samlingar eller kungörandet

i allmänna tidningarna, framgår därav, att lagen angående handelsregister,

firma och prokura innehöll bestämmelse om att det, som blivit infört

i handelsregistret och kungjort i ortstidning, skulle anses hava kommit till

tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framginge, att han varken

haft eller bort härå kunskap därom, och att, innan sådant kungörande

skett, det förhållande, som blivit eller bort bliva anmält, icke med laga verka

kunde åberopas mot annan än den, som visades hava därom haft kunkap.

Skyldighet att göra anmälan till handelsregistret ålåg före år 1897 även

aktiebolag.

Hurusom genom senare lagars tillkomst ovannämnda rättsverkningar av

kungörande bundits i fråga om ekomiska föreningar vid kungörande i ortstidning,

men i fråga om aktiebolag, bankbolag och försäkringsbolag vid kungörande

i allmänna tidningarna, saknar patent- och registreringsverket anledning

att närmare ingå på.

Angående utgivandet av samtliga ovannämnda samlingar av kungörelser

stadgar nådiga kungörelsen den 21 december 1917, att detta utgivande ombesörjes

av patent- och registreringsverket, att samlingarna skola i ett sammanhang

utgivas häftevis två gånger i månaden, att i varje häfte intagas,

särskilt för varje samling, de sedan nästföregående häfte i allmänna tidningarna

införda kungörelser, ordnade, kungörelser om aktiebolag, bankaktiebolag

och solidariska bankbolag länsvis efter ort, där bolags styrelse har sitt

säte, kungörelser om försäkringsbolag efter den art av försäkringsrörelse,

bolag driver, och övriga kungörelser efter myndighet, som utfärdat kungörelsen,

att varje häfte förses med register, upptagande, särskilt för varje

samling, i bokstavsordning de i aktiebolagsregistret, det hos försäkringsinspektionen

förda försäkringsregistret samt föreningsregistren upptagna firmor,

rörande vilka uppgifter blivit i häftet införda, jämte hänvisning för varje

firma till de spalter i häftet, å vilka någon uppgift rörande firman finnes införd,

samt att årsregistret till samlingarna bör i bokstavsordning upptaga

dels i en avdelning, särskilt för varje samling, firmorna jämte hänvisning

för varje firma till de spalter, å vilka någon uppgift rörande densamma

finnes införd, dels ock i en annan avdelning, gemensamt för samlingarna,

namnen å de personer, som i uppgifterna omförmälas.

Hurusom föreskriften, att årsregistret skall innehålla denna senare del,

upphört att gälla genom nådiga kungörelsen den 27 juli 1923, är ovan sagt.

I nämnda lagar om aktiebolag, om bankrörelse, om försäkringsrörelse och

om ekonomiska föreningar finnes föreskrivet, att däri angivna samlingar

av kungörel-er skola, i den mån de tryckas, översändas till varje domstol,

Konungens Befallningshavande och överexekutor; och i nådig skrivelse den

21 december 1917 har Kungl. Maj:t anbefallt patent- och registreringsverket

att till samtliga domstolar, Konungens Befallningshavande och överexekutorer

ofördröjligen översända varje häfte av samlingarna, så snart häftet från

trycket utkommit.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Sistnämnda föreskrifter hava föranletts av den nya uppgift samlingsinstitutet

genom lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 erhöll, nämligen att

underlätta en persons legitimation att inför domstol och vissa andra myndigheter

företräda ett aktiebolag. I lagens 131 § stadgas nämligen att, om den,

som inför domstol, Konungens Befallningshavande eller överexekutor företräder

aktiebolag, företer bevis, utvisande, att han den dag, beviset utfärdades,

enligt aktieb dagsregistret var behörig att företräda bolaget, och detta bevis ej

är äldre än ett år, det åligger myndigheten att ur den tryckta samlingen av

anmälningar till aktiebo lagsregistret inhämta upplysning, huruvida förändring

beträffande behörigheten ägt rum, varjämte tillägges, att vad i sistnämnda

hänseende samlingen, i den mån den kommit myndigheten tillhanda,

utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat förhållande visas

vara för handen. Dessa stadganden hade sin grund i rådande osäkerhet i

fråga om aktiebolagsregistrets betydelse för processlegitimation. Enahanda

bestämmelser äro ock till finnandes i lagarna den 22 juni 1911 om ekononomiska

föreningar och om bankrörelse samt i lagen aen 25 maj 1917 om

försäkringsrörelse.

Det synes patent- och registreringsverket kunna ifrågasättas, huruvida sist

omhandlade bestämmelser visat sig uppbäras av ett så stort praktiskt intresse,

att deras behövlighet skulle vara oomtvistlig. Då det emellertid icke

torde tillkomma patent- och registreringsverket att göra någon framställning

om ändring uti ifrågavarande principfråga, har ämbetsverket att utgå från

att nämnda bestämmelser fortfarande skola gälla.

Det synes då patent- och registreringsverket, att de syften, som ifrågavarande

samlingar av anmälningar äro avsedda att tjäna, skulle kunna vinnas

genom den förenklade anordning, att särskilda samlingar icke utgåves, utan

att de uppgifter, som samlingarna nu innehålla, hämtades direkt ur allmänna

tidningarna med ledning av ett register en gång i månaden till post- och

inrikestidningar, vilket register skulle ersätta jämväl årsregistrets uppgifter

angående firmorna, men i olikhet mot de nu halvmånatliga registren till samlingarna

jämväl avse de i handelsregistret intagna firmorna. Registret torde

böra hänvisa till nummer, sida och spalt å sida i posttidningen.

De fördelar, som en sådan reform skulle tillföra det allmänna, ligga i öppen

dag. Kostnaderna för tryckning av samlingarna och av firmaregistret i årsregistret,

vilka kostnader skola bestridas till2/''6 av patent- och- registreringsverket

och till 3/ö av andra statsmedel och vilka utgjorde år 1921 resp. Kronor

36,193: 75 och 13,373: 09 samt år 1922 resp. Kronor 27,515:80 och 10,4S''2: 40,

skulle inbesparas; och därigenom att det betydande arbete — egentligen ett

dubbelarbete — som utgivandet av samlingarna och framför allt av årsregistret

även i dess bibehållna del — firmaregistret — kräver, icke mera vore

erforderligt, kunde den arbetskraft, som härför tagits i anspråk, bliva disponibel

för andra göromål inom ämbetsverket. Patent- och registreringsverket

skall i särskild underdånig skrivelse göra framställning om den tjänsteindragning,

som skulle kunna vidtagas, därest ifrågavarande reform genomfördes.

Det har offentligen uttalats den mening, att registersamlingarna vore av

stort värde för affärsmän och advokater, i det att de lämnade sammanförda

upplysningar angående forum, rätt att teckna firma etc., och att, om samlingarnas

utgivande genom det allmännas försorg upphörde, behovet skulle

framtvinga ett utgivande på enskilt initiativ.

Oavsett frågan om skyldighet för det allmänna att bekosta uppslagsböcker,

vill patent- och registreringsverket erinra, att intresset icke synes vara så

synnerligen allmänt att döma av antalet försålda exemplar av samlingarna,

vilket är 1922 utgjorde 165, samt att förfrågningar angående uppgifter i det

hos patent- och registreringsverket förda aktiebolagsregistret i mycket stor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 208.

9

utsträckning telefonledes göras lios ämbetsverket och därifrån omedelbart besvaras.

Patent- och registreringsverket vill ock hava uttryckligen fäst uppmärksamheten

därå, att dess förslag ingalunda går ut på att undandraga allmänheten

eller myndigheter de förmåner samlingarna bjudit, nämligen att bereda

tillfälle att i åskådlig form vinna kännedom om de registrerade förhållanden,

om vilka här är fråga; det är endast eu enklare form för materialets ordnande,

som ifrågasattes. Patent- och registreringsverket vill visserligen icke

förneka, att i vissa avseenden den föreslagna anordningen må vara mindre

bekväm, men hänvisar i detta sammanhang till det direktiv förenämnda statsrådsprotokoll

giver i och genom anmaningen till varje ämbetsverk att

undersöka, vilka arbetsuppgifter med minsta olägenhet kunna avskiljas eller

till sin omfattning begränsas.

Då myndigheter icke hava skyldighet att ex officio undersöka behörigheten

i andra fall än då det företedda behörighetsbeviset icke är äldre än ett år,

behöver posttidningen icke hos myndigheten förvaras längre än ett år tillbaka.

Något behov att inbinda posttidningen, årgång efter årgång, finnes

alltså icke.

Olägenheten av årsregistrets borttagande torde ej vara allt för stor. Då

årsregistret för föregående kalenderår icke kan utkomma, förr än en icke

oväsentlig del av det nya året gått till ända, blir det även med nuvarande

ordning alltid nödvändigt att jämte årsregistret anlita halvmånadsregister.

Skall undersökningen föras fram till en tidpunkt omedelbart efter årsregistrets

utkommande, behöva halvmånadsregistren i mindre grad anlitas, är tidpunkten

omedelbart före årsregistrets utkommande, kan det till och med inträffa,

att alla tjugufyra halvmånadsregistren behöva genomgås. Enligt patent-

och registreringsverkets förslag blir det högst tolv.

Vad angår förslaget att utgiva månads- i stället för halvmånadsregister

vill patent- och registreringsverket framhålla, att ej heller den nu gällande

ordningen giver möjlighet till absolut visshet om en persons behörighet, då

samlingar icke alltid kunna föreligga för den tidpunkt, som är avgörande för

legitimationen.

Ett förfarande enligt patent- och registreringsverkets förslag förutsätter

givetvis, att samtliga domstolar, Konungens befallningshavande och överexekutorer

disponera posttidningen.

Patent- och registreringsverket tillåter sig i detta sammanhang erinra om

ämbetsverkets i ovannämnda underdåniga skrivelse den 18 maj 1923 gjorda

hemställan huruvida icke krigsrätter och konsistorier borde kunna undantagas

från de domstolar, till vilka samlingarna skola översändas.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får patent- och registreringsverket

i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

åtgärder för att utgivande av samlingar, omfattande de ur aktiebolagsregistret,

det försäkringsregister, som skall föras hos försäkringsinspektionen,

föreningsregistren och handelsregistren kungjorda uppgifter, varom i nådiga

kungörelsen den 21 december 1917 stadgas, måtte upphöra, och i stället för

samlingarna jämte nu föreskrivna register månatligen genom patent- och registreringsverkets

försorg måtte utgivas ett register, upptagande de firmor,

angående vilka under sist förflutna månaden uppgifter ur nyssnämnda register

intagits i post- oQh inrikes tidningar, jämte hänvisning för varje firma

till det nummer, den sida och den spalt å sida i samma tidning, varest uppgift

angående firman är kungjord.

Därest denna hemställan vinner nådigt bifall, torde följande lagrum och

författningar böra beaktas:

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

lagen angående handelsregister, firma och prokura den 13 juli 1887 §§ 4

och 5;

lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 §§ 126, 127 och 131;

lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 § 249;

lagen om ekonomiska föreningar den 22 juni 1911 §§ 78, 79 och 83;

lagen om försäkringsrörelse den 25 maj 1917 §§ 251, 252 och 256;

kungörelsen den 21 december 1917 om utgivande av samlingar, omfattande

de ur aktiebolagsregistret, det försäkringsregister, som skall föras hos försäkringsinspektionen,

föreningsregistren och handelsregistren kungjorda uppgifter;
nådiga

skrivelsen till patent- och registreringsverket den 21 december 1917

angående föreskrift om översändande till vissa myndigheter av den från

trycket utgivna samling av de ur aktiebolagsregistret m. fl. register kungjorda

uppgifter m. m.»

Föredraganden anför:

Den reform, som patent- och registreringsverket föreslår, innebär, att i

stället för de nu utkommande samlingarna av registrerade anmälningar med

tillhörande årsregister månatligen skulle utgivas ett register över anmälningarna,

som skulle upptaga de firmor, rörande vilka anmälningar gjorts,

och hänvisa till sida och spalt i det nummer av Post- och inrikes tidningar,

vari respektive anmälan kungjorts. Ifrågavarande samlingar hava i första

hand tillkommit för att åvägabringa en sammanföring av de registrerade

anmälningarna och sålunda utgöra en uppslagsbok för allmänheten. Det

register över anmälningarna, som nu av patent- och registreringsverket föreslås,

skulle tjäna samma syfte. Anordningen komme dock att bliva betydligt

obekvämare. Man skulle bliva nödsakad att från registret gå till Post- och

inrikes tidningar för att erhålla de upplysningar, man önskar. Av vad

patent- och registreringsverket meddelar rörande det antal exemplar av samlingarna,

som försålts, synes emellertid framgå, att samlingarna ej i större

utsträckning anlitas av allmänheten. Under sådana förhållanden lärer den

olägenhet för allmänheten, som sålunda är förenad med den föreslagna anordningen,

knappast bliva så kännbar, att den i och för sig bör lägga hinder

i vägen för förslagets genomförande.

Samlingarna av anmälningar till aktiebolags-, förenings- och försäkringsregistren

tjäna emellertid även ett annat ändamål, nämligen att underlätta

processlegitimationen. Principiellt måste den, som företräder ett bolag eller

en förening inför domstol eller annan myndighet, styrka, antingen att han

själv enligt registret är behörig härtill den dag, behörigheten skall utövas,

eller — om han åberopar fullmakt — att den, som utfärdat fullmakten, den

dag, fullmakten utgavs, var behörig firmatecknare. På grund av särskilda

stadganden i respektive lagar är det emellertid tillräckligt, om den, som

företräder bolaget eller föreningen, företer bevis, att han själv eller fullmaktsgivaren

den dag, beviset utfärdades, var behörig i sådant hänseende,

detta dock under förutsättning, att beviset ej är äldre än ett år, räknat från

tiden för uppträdandet inför myndigheten eller för fullmaktens utfärdande.

År beviset icke äldre, blir nämligen domstolen eller myndigheten skyldig

att ur omförmälta samlingar inhämta upplysning, huruvida förändring be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

träffande behörigheten ägt rum. På grund av nämnda stadganden komma

sålunda samlingarna att i ganska stor utsträckning anlitas av domstolarna

och vissa andra myndigheter.

Att upphäva den lättnad i processlegitimationen, som genom berörda bestämmelser

meddelats, lärer icke kunna ifrågakomma. Om man skulle låta

ovan omförmälta register till de i Post- och inrikes tidningar kungjorda anmälningarna

träda i stället för nämnda samlingar, borde därför stadgas,

att vederbörande myndighet skulle vara skyldig att, såvitt med ledning av

sagda register kunde ske, ur Post- och inrikes tidningar inhämta den upplysning

beträffande förändringar i behörigheten, som nu vinnes ur samlingarna.

Anordningen skulle uppenbarligen komma att för domstolarna medföra åtskilligt

mera besvär. Samlingarna äro betydligt mera lätthanterliga än

Post- och inrikes tidningar. Sagda tidningar skulle även behöva bevaras

för en längre tid. Fullmakter äro, i synnerhet när de företes i överrätt,

ofta dagtecknade flera år tillbaka, och då det gäller att undersöka, huruvida

förändringar inträtt under tiden mellan det företedda bevisets och fullmaktens

datum, är det sålunda ej nog att äga tillgång till Post- och inrikes

tidningar för allenast sista året.

Av vad nu anförts lärer framgå, att den ifrågasatta anordningen innebär

en försämring i förhållande till vad som nu gäller. Särskilt för sådan underrätt

å landet, som sammanträder å annan plats än där kanslilokalen är

belägen, kunde olägenheter uppstå. Under sådana förhållanden lärer anordningen

ej böra godtagas, med mindre den besparing, som med densamma

vinnes, verkligen blir avsevärd. Detta synes mig emellertid icke bliva fallet.

För närvarande är föreskrivet, att förut omförmälda samlingar, i den mån de

tryckas, skola översändas till varje domstol, Konungens befallningshavande

och överexekutor. Detsamma skulle enligt den föreslagna anordningen gälla

i råga om registret till Post- och inrikes tidningar. Det vore dock icke nog,

att sagda register tillhandahölles myndigheterna; de måste även hava tillgång

till Post- och inrikes tidningar. Någon skyldighet för dessa myndigheter

att hålla Post- och inrikes tidningar finnes emellertid icke. De flesta

underdomstolar lära ej heller hava tillgång till nämnda tidningar. Skulle

reformen genomföras, bleve staten sålunda nödsakad att för ifrågavarande

myndigheters räkning prenumerera å Post- och inrikes tidningar. Kostnaden

härför skulle komma att uppgå till mellan 7,000 och 8.000 kronor. Tryckningen

av månadsregistret till Post- och inrikes tidningar—jag bortser tills

vidare från frågan huruvida årsregistret bör indragas — lärer kunna beräknas

draga en kostnad av omkring 8,000 kronor. Då kostnaden för tryckningen

av samlingarna år 1923 uppgick till något över 21,000 kronor, skulle

den besparing, som med den öreslagna anordningen vunnes, utgöra 5,000 ä

(1,000 kronor.

Den vinst, som skulle göras därigenom att Post- och inrikes tidningar och

ett månadsregister till vissa spalter i dessa tidningar finge träda i stället

för samlingarna, vore sålunda ej synnerligen betydande. Härtill kommer,

att genom en ganska enkel åtgärd viss besparing kan vinnas även med sam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

lingarnas bibehållande. Det nuvarande systemet fördyras onödigtvis genom

den dubbeltryckning av anmälningarna, som äger rum. Först tryckas dessa

i Post- och inrikes tidningar, och därefter intagas de i samlingarna, vilka

utkomma i helt annat format. Något hinder torde emellertid icke föreligga

att låta anmälningarna inflyta i en särskild avdelning av tidningarna, vilken

tryckes för sig, exempelvis såsom ett B- eller C-nummer, i ett format,

som ungefär motsvarar de nuvarande samlingarnas. För att någon avsevärd

besparing skall uppnås, lärer emellertid bliva nödvändigt, att anmälningarna

sammanföras till viss veckodag. Detta torde ock utan olägenhet låta sig

göra. Pedan nu kungöras de anmälningar, som av patent- och registreringsverket

införas i tidningarna, endast en gång i veckan; och även övriga myndigheter

kunna tillhållas att insända sina anmälningar till viss veckodag.

Ifrågavarande veckonummer av tidningarna böra därefter av patent- och registreringsverket

för varje månad sammanföras till ett häfte, till vilket register

upprättas. Dessa häften utsändas därefter till vederbörande myndigheter.

På detta sätt skulle de nuvarande samlingarna bibehållas. Skillnaden

bleve allenast, att häftena skulle utkomma en gång i stället för två

gånger i månaden. Den årliga besparing, som genom nämnda anordning skulle

vinnas, har efter verkställd utredning beräknats till omkring 3,000 kronor.

Patent- och registreringsverkets förslag att jämväl indraga årsregistret

kan uppenbarligen vinna tillämpning, vare sig samlingarna ersättas med ett

månadsregister eller bibehållas i den av mig nu föreslagna formen. För min

del vill jag ansluta mig till tanken att låta årsregistret upphöra. De olägenheter,

som härigenom uppstå, synas mig icke synnerligen stora. Det

lärer huvudsakligen vara överrätterna, för vilka indragningen skulle kunna

bliva kännbar. Någon avsevärd ökning av deras arbete torde dock ej kunna

därav vållas För övriga myndigheter, som redan hittills i allmänhet lära

hava behövt anlita de i de särskilda häftena intagna registren, skulle den

nu föreslagna anordningen så till vida innebära en fördel, som antalet häften,

som behövde genomletas, skulle minskas till hälften genom att häftena

utkomme allenast en gång i månaden. Den besparing, som vinnes genom

årsregistrets indragning, är däremot ganska betydande. Tryckningen av

årsregistret har under år 1922 dragit en kostnad av 10,492 kronor 40 öre.

Motsvarande kostnad för år 1923 torde kunna beräknas till 7,000 ä 8,000

kronor, vilket belopp sålunda skulle genom indragningen besparas. Vidare

är att märka, att den av patent- och registreringsverket eftersträvade arbetsbesparingen

huvudsakligen skulle vinnas genom indragningen av årsregistret.

Genom de båda av mig nu föreslagna åtgärderna — samlingarnas utgivande

månadsvis med undvikande av dubbel tryckning och årsregistrets indragning

— skulle vinnas en sammanlagd minskning av tryckningskostnaderna

av 10,000 ä 11,000 kronor mot 12,000 ä 14,000 kronor enligt patentoch

registreringsverkets förslag. Besparingen av verkets arbetskraft blir i båda

fallen ungefär densamma. Att vinsten för statsverket med den av mig föreslagna

anordningen blir något mindre, synes mig mer än väl uppvägas av

denna anordnings företräden i andra hänseenden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 208. 13

Den reform, som nu föreslagits, synes icke böra genomföras förrän vid

början av år 1925. Det lärer nämligen ej vara lämpligt att under kalenderårets

lopp vidtaga omförmälta ändringar beträffande samlingarna. Dessutom

finnas helårsprenumeranter, vilka synas vara berättigade att erhålla årsregister

till innevarande årgång.

För reformens genomförande erfordras, att de i lagarna om handelsregister,

firma och prokura, om aktiebolag, om försäkringsrörelse och om ekonomiska

föreningar förekommande stadganden om årsregister till respektive

samlingar borttagas. Då lagen om bankrörelse i nu ifrågavarande del endast

hänvisar till lagen om aktiebolag, är någon ändring i lagen om bankrörelse

ej erforderlig.»

Föredraganden uppläser härefter förslag till lagar om ändrad lydelse av

dels 4 § i lagen den 13 juli 1887 (nr 42) angående handelsregister, firma och

prokura, dels 126 § i lagen den 12 augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag, dels

78 § i lagen den 22 juni 1911 (nr 55) om ekonomiska föreningar och dels 251 §

i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse, av den lydelse bilagor

vid detta protokoll utvisa, samt hemställer, att lagrådets utlåtande

•över förslagen måtte, för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål, inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

täckes Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Bilaga

Förslag:

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 (nr 42) angående

handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,

firma och prokura skall i nedan angiven del erhålla följande

ändrade lydelse:

Den myndighet —• — —------kungöras.

Ett register för hela riket av de i allmänna tidningarna kungjorda anmälanden

skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

15

Bilaga

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 126 § i lagen den 12 augusti 1910 (nr 88)

om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 126 § i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Vad---------tidningarna.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket.

I den------—--överexekutor.

Anmälningsskrifter---------aktiebolagsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Bilaga

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 78 § i lagen den 22 juni 1911 (nr 55) om

ekonomiska föreningar.

Härigenom förordnas, att 78 § i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska

föreningar skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Vad---------— meddelar.

En samling för hela riket av vad sålunda i allmänna tidningarna kungjorts

skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket.

X den--------- — överexekutor.

Anmälningsskrifter----------registret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur 208.

17

Bilaga

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 251 § i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om

försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, att 251 § i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Vad---------tidningarna.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket.

I den —----—--— överexekutor.

Anmälningsskrifter--------— försäkringsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml.

169 käft. (Nr 208.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 20 mars 1924.

N ärvarande:

justitierådet Sundberg,

regeringsrådet Thulin,

justitierådet Stenberg,

justitierådet Köersner.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7 mars

1924, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle, för det i

§ 87 regeringsformen angivna ändamål, inhämtas över upprättade förslag

till lagar om ändrad lydelse av dels 4 § i lagen den 13 juli 1887 (nr 42)

angående handelsregister, firma och prokura, dels 126 § i lagen den 12

augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag, dels 78 § i lagen den 22 juni 1911 (nr

55) om ekonomiska föreningar och dels 251 § i lagen den 25 maj 1917 (nr

257) om försäkringsrörelse.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsassessorn

Erik Bergendal.

I anledning av förslagen avgåvos följande yttranden.

Sundberg och Stenberg:

Värdet av ifrågavarande samlingar av registeranmälningar förhöj es i hög

grad genom de årsregister, som nu utgivas till desamma. Med anlitande av

dessa register vinnes avsevärd tidsbesparing i alla de fall, då forskningar i

samlingarna måste sträcka sig till tidigare kalenderår än det senast förflutna;

och resultatet av en efterforskning torde även bliva säkrare, om

letandet ej behöver omfatta en mängd månadsregister utan kan inskränkas

till ett fåtal årsregister.

Vad angår den omfattning, vari samlingarna kommit till användning, har

i motiveringen till de föreliggande förslagen särskilt framhållits, att samlingarna

av anmälningar till aktiebolags-, förenings- och försäkringsregistren

genom 1910 års aktiebolagslag och senare lagar erhållit en speciell betydelse

i fråga om processlegitimationen. Nyttan av såväl de nämnda tre samlingarna

som den i firmalagen föreskrivna samlingen visar sig emellertid till kanske huvudsaklig

del i andra hänseenden; redan före 1910 hade också stadganden om års
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

register givits. Enligt den erfarenhet, som vunnits inom högsta domstolen

och regeringsrätten, tinnes ej sällan vid behandlingen av visst mål önskligt

att kunna vinna upplysning om vilka personer vid en viss tidpunkt innehade

en firma eller voro ledamöter i ett bolags eller en förenings styrelse, under

vilken tid viss person varit delägare i firman eller ledamot av styrelsen,

huru ett aktiebolags aktiekapital under loppet av dess verksamhet höjts eller

sänkts, när och på vad sätt föremålet för ett bolags eller en förenings verksamhet

ändrats eller andra dylika omständigheter. Enahanda torde förhållandet

vara beträffande övfcrrätterna. Att däremot vid underdomstolarna samlingarna

icke äga samma betydelse må tagas för givet; dessa domstolar lära i

regel hellre än att forska i samlingarna vända sig till de inför dem tillstädesvarande

parterna med anmodan att införskaffa de önskade upplysningarna.

I vad mån eller på vad sätt banker, större affärsföretag, advokater, soliditetsbyråer

med flera tillgodogöra sig samlingarna undandrager sig, i brist av

utredning i sådant hänseende, bedömande. Vad i motiven anförts angående

den ringa omfattning, i vilken försäljning av samlingarna ägt rum, torde

härutinnan vara föga belysande, då givetvis den, som icke driver rörelse med

omfattande förbindelser med juridiska personer av den art samlingarna avse,

endast undantagsvis kan antagas vilja prenumerera på samlingarna och de

exemplar av samlingarna av anmälningar till aktiebolags-, förenings- och

försäkringsregistren, som genom det allmännas försorg tillställas domstolar

och myndigheter, torde, likasom motsvarande samlingar beträffande sjukkasseoch

understödsföreningsregistren, vara tillgängliga även för allmänheten.

På grund av vad sålunda anförts synes det kunna sättas starkt i fråga, om

icke den besparing, som genom ifrågavarande årsregisters indragande skulle

vinnas, mer än uppväges av de olägenheter åtgärden skulle medföra.

Anses emellertid årsregistren böra indragas, lärer anledning saknas att, på

sätt i de remitterade förslagen skett, ur de avsedda paragraferna utesluta

varje bestämmelse om register till samlingarna, utan torde den därom nu

givna föreskriften allenast böra ändras så, att den period, ett register skall

omfatta, i enlighet med det i föredragande departementschefens yttrande till

statsrådsprotokollet framlagda förslaget fastställes till en månad eller ock

frågan om periodens längd lämnas öppen. Beträffande förslaget till ändring

i firmalagen är även att märka, att begynnelseorden i det stycke, vari ändring

föreslås, bör vara »En samling» i stället för »Ett register».)^

Thulin:

Med fog torde den fordran kunna uppställas, att allmänna tidningarna

skola finnas att tillgå hos varje myndighet, för vilken däri intagna meddelanden

hava större betydelse. Detta synes ej för närvarande vara fallet.

Till och med bland de myndigheter, vilka ifrågavarande samlingsverk skola

tillställas, finnas ej så få, som ej hava tillgång till allmänna tidningarna,

Särskilt gäller detta ett flertal av våra underdomstolar.

En ändring härutinnan synes påkallad. Det torde böra åläggas vederbörande

tingslag eller stad att sörja för att allmänna tidningarna anskaffas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

för de allmänna domstolarna och statsverket att se till, att allmänna tidningarna

äro att tillgå hos övriga myndigheter, som därav hava särskilt behov,

eller åtminstone hos de myndigheter samlingsverken hittills tillställts.

Sker sådan ändring och tillika den nu föreslagna anordningen vidtages,

att de i förevarande förslag avsedda kungörelser och meddelanden ingå såsom

en veckovis i bokform utkommande bilaga till allmänna tidningarna

med register, synes för dessa kungörelser ett särskilt samlingsverk ej vidare

erfordras utan nämnda bilaga kunna fylla det behov ett dylikt samlingsverk

avser. Det må sedan ankomma på varje myndighet att pröva, om dessa

veckovis utkommande kungörelser och meddelanden böra för framtida användning

förvaras och bindas. Dör underdomstolar och liknande myndigheter

torde detta näppeligen erfordras. Däremot synes för t. ex. Konungens

befallningshavande och vederbörande centrala myndigheter ofta behov föreligga

att inhämta upplysningar jämväl i äldre register, i vilket avseende

jag anser mig särskilt kunna åberopa erfarenheten från regeringsrätten, och

kan det ifrågasättas, om icke med hänsyn till dessa myndigheter registret

fortfarande bör upprättas årsvis.

Helt visst skulle genom anordningar i ovan angivet syfte med större besparing

än enligt det framlagda förslaget alla berättigade intressen komma

att bliva tillgodosedda. De ökade kostnaderna för allmänna tidningarna

torde säkerligen uppvägas av ökade prenumerationsavgifter, även om i dessa

kostnader inräknas utgiften för årsregistret.

Anses emellertid särskilda samlingsverk fortfarande böra utgivas, instämmer

jag beträffande dessa i vad justitieråden Sundberg och Stenberg anfört.

Köer snor:

Jag instämmer uti vad justitieråden Sundberg och Stenberg yttrat därom

att de i förevarande paragrafer givna föreskrifterna böra ändras så, att den

period ett register skall omfatta fastställes till en månad eller ock frågan om

periodens längd lämnas öppen, ävensom i den anmärkning samma ledamöter

av lagrådet framställt beträffande uttrycket »Ett register». I övrigt har jag

emot de remitterade förslagen intet att erinra.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 208.

21

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-llegenten i statsrådet å

Stockholms slott den 21 mars 1924.

Närvarande: statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena, friherre MARKS

von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och chefen

för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet statsrådet

Ekeberg lagrådets den 20 mars 1924 avgivna utlåtande över de den 7 i

samma månad till lagrådet remitterade förslag till lagar om ändrad lydelse

av dels 4 § i lagen den 13 juli 1887 {nr 42) angående handelsregister, firma

och prolcura, dels 126 § i lagen den 12 augusti 1910 {nr 88) om aktiebolag,

dels 78 § i lagen den 22 juni 1911 {nr 55) om ekonomiska föreningar och

dels 251 § i lagen den 25 maj 1917 {nr 257) om försäkringsrörelse.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anför föredraganden:

»En av lagrådets ledamöter har i princip icke haft något att erinra mot

förslagen. Två ledamöter hava däremot på anförda skäl ifrågasatt, huruvida

icke den besparing, som genom ifrågavarande årsregisters indragande skulle

vinnas, mer än uppvägdes av de olägenheter åtgärden skulle medföra. Slutligen

har en ledamot föreslagit viss anordning, som skulle göra särskilda

samlingsverk överflödiga. Ansåges samlingsverken böra bibehållas, har han

förklarat sig instämma med förenämnda två ledamöter. I anledning av det

av dem avgivna yttrandet vill jag anföra följande.

Det har anmärkts, att nyttan av ifrågavarande samlingar visat sig till

kanske huvudsaklig del icke i fråga om processlegitimationen utan i andra

hänseenden. Enligt den erfarenhet, som vunnits inom högsta domstolen och

regeringsrätten, funnes ej sällan vid behandlingen av visst mål önskligt att

kunna vinna upplysning om vilka personer vid en viss tidpunkt innehade en

firma eller vore ledamöter i ett bolags eller en förenings styrelse, under vilken

tid viss person varit delägare i firman eller ledamot av styrelsen, huru

ett aktiebolags kapital under loppet av dess verksamhet höjts eller sänkts,

när och på vad sätt föremålet för ett bolags eller en förenings verksamhet

ändrats eller andra dylika omständigheter. Enahanda vore förhållandet beträffande

överrätterna.

I anledning härav vill jag först erinra därom att då bestämmelser meddelades

om ifrågavarande samlingars tillhandahållande åt domstolarna, detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

uteslutande betingades av deras betydelse ur processlegitimationens synpunkt.

I den mån upplysningar ur aktiebolagsregistret erfordras i andra hänseenden,

torde, åtminstone för högsta domstolens, regeringsrättens och överdomstolarnas

i Stockholm räkning, sådana upplysningar kunna utan olägenhet

inhämtas direkt från patent- och registreringsverket per telefon eller eljest.

Detta är en utväg, som enligt uppgift från patent- och registreringsverket i

stor utsträckning anlitas av vissa ämbetsverk liksom även av allmänheten.

Besväret med en dylik åtgärd torde ej bliva större än som är förenat med

efterforskningar i samlingarna och årsregistret. Pa förfrågan har patent- och

registreringsverket förklarat sig berett att sta till tjänst i nämnda hänseende.

Beträffande försäkringsregistret synas upplysningar på enahanda sätt

kunna införskaffas. I fråga om handelsregistren och föreningsregistren, som

föras hos Konungens befallningshavande, bliva svårigheterna något större,

men antalet fall, i vilka uppgifter från nämnda register erfordras, torde

knappast vara betydande.

Vidare har anförts att, i vad mån eller på vad sätt banker, större affärsföretag,

advokater, soliditetsbyråer med flera tillgodogjorde sig årsregistren,

i brist på utredning i sådant hänseende undandroge sig bedömande. Vad i

motiven anförts angående den rioga omfattning, i vilken försäljning av samlingarna

ägt rum, vore härutinnan föga belysande, då de, som behövde upplysningar

ur samlingarna, kunde skaffa sig tillgång till dessa utan att prenumerera

å dem. Sålunda vore de exemplar av samlingarna, som tillställdes

domstolar och myndigheter, tillgängliga även för allmänheten. Med anledning

härav vill jag anmärka, att allmänheten knappast i större utsträckning

torde förskaffa sig erforderliga upplysningar ur de exemplar av samlingarna,

som tillhandahållas domstolar och myndigheter. I de flesta fall

lära nämligen dessa exemplar icke vara så ordnade, att de med fördel kunna

hållas för allmänheten tillgängliga. Det synes mig därför, som om den omfattning,

i vilken försäljning av samlingarna ägt rum, skulle vara en ganska

god mätare av det intresse, som allmänheten visat för samlingarna. Jag finner

sålunda icke de skäl, som inom lagrådet anförts mot de föreslagna lagändringarna

böra innefatta hinder för förslagens framläggande för riksdagen.

Vad härefter angår förslagens avfattning, hava lagrådets samtliga ledamöter

ansett anledning saknas att, på sätt i de remitterade förslagen skett,

ur de avsedda paragraferna utesluta varje bestämmelse om register till samlingarna,

utan borde den därom nu givna föieskriften allenast ändras så, att

den period, ett register skulle omfatta, i enlighet med det i mitt yttrande

till statsrådsprotokollet framlagda förslaget fastställdes till en månad eller

ock frågan om periodens längd lämnades öppen. I anledning av vad sålunda

anmärkts, har jag låtit i lagförslagen intaga föreskrift därom att samlingarna

skola förses med register, utan att därvid angivits, vilken period registret

skall omfatta.»

Föredraganden uppläser härefter i enlighet med vad sålunda anförts jämkade

förslag till lag om ändrad lydelse av dels 4 § i lagen den 13 juli

1887 (nr 42) angående handelsregister, firma och prokura, dels 126 § i lagen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kun/jl. May.ta proposition nr 208.

den 12 augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag, dels 78 § i lagen den 22 juni

1911 (nr 55) om ekonomiska föreningar och dels 251 § i lagen den 25 maj

1917 (nr 257) om försäkringsrörelse samt hemställer, att förslagen måtte,

jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

täckes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla;

och skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister a1 i texten