Sök i Ratio Lex

Med förslag till värnpliktslag

1924-02-01 · 43 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:21, Med förslag till värnpliktslag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

1

Nr 21.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

värnpliktslag; given Stockholms slott den 1 februari

1924.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till värnpliktslag.

GUSTAF.

Carl Malmroth.

Bihang till riksdagens protokoll 1024. 1 sand. 18 höft. (Nr 21.)

2185 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Förslag

till

Värnpliktslag.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ I
Varje

svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

§2.

För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,

som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.

♦ § 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i

första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år, elva år

i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§ 4.

Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte, stadigvarande

sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke

är duglig till krigstjänst.

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han

fyller tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyssnämnda år,

även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov

skulle bliva inskriven först ett senare år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall

skett ett senare år, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år

av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i

beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del

av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning

det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses

därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.

§6-

1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må

redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara duglig till krigstjänst.

2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till

plutonchef eller motsvarande befattning, där han är duglig till krigstjänst

och, på sätt Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik

utbildning.

3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för att

ntbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,

trängtrupperna, intendenturtrupperna eller kustartilleriet eller för

att från annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagas för utbildning vid

Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är duglig till krigstjänst och i övrigt

lämplig till den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3 mom.

1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han fyllde

tjugu år.

5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar för

de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldem.

§ 7.

Till krigstjänst duglig värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.

§8-

Körande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid

meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas

behov finnas vara påkallade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kttngl. Maj:ts proposition nr 21.

§9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete

antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa

sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra

annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ io.

Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd

från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,

må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd

med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning ock redovisning.

§ 11-

1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2

stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;

varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden. För

vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,

rullföringsbefälhavare).

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,

samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas

en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under station sbefälhavare

vid station av flottan.

§ 12-

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola

för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom

anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga

är på grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss

tid utestängd från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 §

strafflagen, eller avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd,

bör uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,

dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen

inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort

inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers

underskrifter, skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts proposition nr 21.

summerade, till Konungens befallningshavande, som ofördröjligen översänder

dem till vederbörande inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt

vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar

och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning

och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna §

åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga

om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och

pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.

§ 13-

1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de särskilda

sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande inskrivnings-

eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens

befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller största delen

därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning förrättas

med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt med de äldre värnpliktiga,

vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande

genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.

§ 14-

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad

till sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse

inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver,

styrker, att han är duglig till krigstjänst, och som antingen finnes enligt §

43 mom. 1 hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning

utomlands eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier eller

för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti

skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande

hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag samt

av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den

ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han berättigad

att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa

orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer dock icke

värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik förrättning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort,

där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å vistelseorten,

men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig bos vederbörande inskrivningsnämnd

och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven värnpliktig

tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid

inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,

i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden

för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,

avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin

befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad

till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.

A sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det

rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.

3. Yad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt i

värnpliktsåldern.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning.

§ 16-

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling

eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara oduglig eller olämplig

till krigstjänst eller kunna genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna

utsättas för men eller fara.

2. Sådant uppskov meddelas ock:

a) den, vilken har hustru, barn eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle

väsentligen beroende av hans arbete; samt

b) enda arbetsföra sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller

vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven

hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös eller

vanför fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra brodern

till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast

såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller

syskon äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende

anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuni/1. Maj:tu proposition nr 21.

alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller,

där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets

uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke är den enda arbetsföra

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov med

inskrivningen medgivas honom, därest han är den enda, som, såvitt veterligt

är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,

frikallas han från värnpliktens fullgörande under fredstid.

4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,

varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

5. Har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare, blivit

genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet och fyller han

det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år eller kan han med intyg styrka,

att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad i § 27 mom. 1

sägs, skall han frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock rum:

a) beträffande annan än i mom. 5 sägs, vilken kan med intyg styrka, att

han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas;

samt

b) beträffande den, som från riket avflyttat till land inom främmande

världsdel och därefter åter inflyttat hit, dock under villkor

att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, och

att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen, häri således

icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna till

linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som

till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,

inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom

ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,

förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom

eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell

rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt

sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för

sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom

att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden

lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga

väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt

uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas

den värnpliktige; dock att tjänstgöringen, utom i fall, som i mom. 8 här

nedan avses, skall taga sin början senast det år, under vilket han fyller

tjugufyra år.

2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,

med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring

till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.

Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som ovan nämnts, vpj iats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov

med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning

därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som

tidigare föranlett uppskov, ypjrnts så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer.

3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd

må i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen

värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall

eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund

varav han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.

I samma ordning må från redan påbörjad dylik tjänstgöring hemförlovas

värnpliktig, med avseende å vilken föreligger sådant förhållande, som i § 16

mom. 2 sägs, även om detsamma förefunnits före tjänstgöringens början,

dock under förutsättning att förhållandet inträtt, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, och att ansökning om hemförlovning gjorts inom trettio

dagar från tjänstgöringens början.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan sägs,

till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande

inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov

med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning därom

hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare

föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

4. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, för vilken vid inskrivningsförrättning

förelegat sådant förhållande, som i § 16 mom. 2 omförmäles, men

vilken av glömska, okunnighet eller liknande orsak försummat att då begära

uppskov med tjänstgöringen, må, på därom gjord ansökan och efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

<>

Kungl. Maj:ts proposition nr 21,

prövning i varje särskilt fall, i den ordning, Konungen närmare bestämmer,

erhålla uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöringen.

5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar

sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant

för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan, gjord

inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen

tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen hemförlovas från

pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig att fullgöra

den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen och

vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast året efter det, då han

liemförlovats.

6. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3, 4 eller 5

liemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom

i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom meddelar

Konungen erforderliga bestämmelser.

7. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än

ovan i mom. 1 sägs eller med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning,

så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring eller övning må beviljas i den

ordning, Konungen bestämmer.

8. Är anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,

varom i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 omförmäles, och

förefinnes sådan anledning ännu fjärde året efter det, då den värnpliktige erhöll

uppskov eller hemförlovades, gälle vad i mom. 3 av sistnämnda § är stadgat.

Dock skall vad nu sagts icke äga tillämpning, där anledningen är av beskaffenhet,

varom i §16 mom. 2 a) sägs, och uppskovet eller hemförlovningen

avsett repetitionsövning eller i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning.

KAP. IY.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18-

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av

en regementsofficer såsom ordförande samt två andra ledamöter, nämligen en

läkare och en inom området bosatt, icke militär person, vilken jämte eu

suppleant väljes varje gång för ett år av landstinget eller, där rullföringsområde

utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under olika landsting, eller

landsdel och stad, som ej lyder xmder landsting, väljes särskilt för varje

sådan landsdel eller stad eu ledamot i nämnden jämte en suppleant. Av

landsting eller stadsfullmäktige vald ledamot eller, i händelse han är hindrad,

hans suppleant deltager i nämndens förrättningar endast i vad angår det

område, för vilket han blivit vald.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas

två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen bestämmer,

annan officer.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en

regementsofficer såsom ordförande och två andra ledamöter, nämligen en läkare

och en inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatt, icke militär person,

vilken jämte en suppleant väljes på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat!

Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen

bestämmer, annan officer.

3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att

samtliga ledamöter äro tillstädes.

§ 19.

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens

befallningsliavande i det län, vartill området eller största delen därav liörer.

Sådan nämnd åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst och lämplighet för

olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,

anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen

vara av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller

andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga

hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges

frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,

uPP§öra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större eller

mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen kan för

inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,

ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela

inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad

Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision, uppgöra

förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas lämplighet

för olika truppslag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till

underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,

intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonchef

eller motsvarande befattning eller för utbildning i särskild ordning vid

Svea eller Göta livgarde eller vilka värnpliktiga önska uttagas från annat inskrivningsområde

än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens regemente och

från annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning vid Gotlands infanteri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 2!. I 1

regemente, ävensom att enligt föreskrifter, som Konungen meddelar, uppgöra

förslag till dylik uttagning, varvid iakttages, att vid lika lämplighet i första

rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig därtill, samt att för utbildning till

underbefäl eller fackmän icke böra uttagas sådana värnpliktiga, som visa, att

tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller av deras arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok eller

skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut

avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot

inom nämnden, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,

såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande

i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan

inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda inskrivningsnämnd

är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,

som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller

ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,

som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och

i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren

eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.

Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall

underställas näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej

gälla, förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares

beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som

med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla, till

dess detsamma blivit av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsbefälhavare må även under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig,, vilken med laga förfall

varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller som

haft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,

mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant, marinintendentselev eller marinintendentsaspirant.

Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälkavare beträffande å sjömanshus

icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,

marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva

i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i

sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden

prövat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

§ 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,

som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum. Besvären

må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen

styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften

eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med hans samtycke.

2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras av

den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1 är

föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall

finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse

denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,

till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av fyra

andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till

området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet

eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av

landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

En ledamot och en suppleant avgå årligen.

Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den

inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga samma nämnds

beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de

äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad

den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre

ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning

till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för

denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande meningar äro antecknade till protokollet,

ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19 mom. lc);

c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna

misstag, som kommit till revisionens kännedom;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunfjl. Maj-.ts proposition nr 21. 13

d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares

beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;

f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst;

li) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,

intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonchef eller

motsvarande befattning, för utbildning i särskild ordning vid Svea eller Göta

livgarde samt från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands

för utbildning vid Gotlands infanteriregemente; samt

i) att, på sätt Konungen närmare förordnar, verkställa i § 36 mom. 1

omnämnd uttagning av värnpliktiga för utbildning till befäl eller fackmän

vid landstormen.

Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning

och på det sätt, Konungen bestämmer.

§ 23-

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av

minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens

prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sadant ändamål

genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.

Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.

I inskrivningsrevisions beslut må ändring ej sökas.

KAP. Y.

Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt

underhåll och förmåner m. in.

§ 24.

1. Till linjetjänst uttagas:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat

ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot

svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller

styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart;

c) värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig till och befinnas lämpliga för

linjetjänst; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.

d) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen meddelar,

ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall uppgå:

vid hären till 25,620 man, däri inräknade de under c) men ej de under a)

omförmälda värnpliktiga;

vid marinen till 3,020 man, däri inräknade de under b) och c) men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 428 man, däri inräknade de under b) och c) men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga;

dock att nu angiven årskontingent enligt bestämmelser, som Konungen

meddelar, må ökas med det antal, som motsvarar antalet i tidigare sådan årskontingent

inräknade värnpliktiga, vilka av anledning, som i § 16 mom. 2

sägs, föregående år erhållit uppskov med eller hemförlovning från den i § 27

mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd.

2. Till ersät fn ingsreserven uttagas:

a) värnpliktiga, som med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest

icke befinnas lämpliga för linjetjänst och icke äro att hänföra till de i mom.

1 a) och b) omförmälda; samt

b) övriga värnpliktiga, som ej enligt mom. 1 uttagits till linjetjänst.

3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid tjänstgöringens

påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de i mom.

1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.

4. Har beträffande värnpliktig, vilken jämlikt mom. 1 c) eller d) uttagits

till linjetjänst, efter tjänstgöringens påbörjande inträtt sådant förhållande,

som i mom. 2 a) omförmäles, må han enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, överföras till ersättningsreserven.

§ 25.

1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:

A. Flygvapnet tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt

b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,

allt till det antal, Konungen bestämmer.

B. Marinen tilldelas:

a) a sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt

av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga till det antal, Konungen

bestämmer; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, likaledes till det antal,

Konungen bestämmer.

C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet

eller marinen.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och

flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den

tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag

eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda

tjänstgöringstiden.

§ 26.

1. Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet tillde

lade, till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugufem procent för utbildning

till underbefäl eller fackmän.

2. Av trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till underbefäl

eller fackmän.

§ 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke namnes under B, C eller

D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) vid infanteriet i sammanlagt etthundranittiofem dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundra tjugu dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundra dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;

b) vid kavalleriet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöringskall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio dagar, som tager sin början

under första året, samt

med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte året;

c) vid artilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin

början vid fältartilleriet under andra året och vid fästningsartilleriet under

första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall

tjänstgöra i sammanlagt treliundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio dagar, som tager sin början

under första eller andra året,

samt med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av

sjätte året;

d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin

början under andra året, samt

med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året;

e) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundranittiofem

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

vid trängtrupperna i trängtjänst och sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året;

vid trängtrupperna i biltjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av femte

året; samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt treliundratjugufem

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;

f) vid flottan i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras i en följd med början under första eller andra året;

g) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafem dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21. 17

med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte året;

dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall

tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med eu första tjänstgöring om treliundrafemton dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte

året; samt

b) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

i arméflygtjänst:

med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin början

under första året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året; samt

i marinflyg tjänst:

i en följd med början under första året.

B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt

läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,

enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid

navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen

av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare

förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar,

som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst trehundrafemton dagar, som tagelsin

början under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas

på första och andra året, samt

med en repetitionsövning före utgången av femte året;

b) vid marinen i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

vid flottan i en följd med början under första eller andra året, och

vid kustartilleriet med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar,

som tager sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller

uppdelas på första och andra året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte

året; samt

c) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

i arméflygtjänst:

med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin början

under första året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 18 käft. (Nr 21.) 2125 23 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

i marinjlygtjänst:

i en följd med början under första året.

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör, på

sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där omförmält

kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2 sägs, blivit

inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år, är han skyldig

att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna under B.

Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan

det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern

kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han skyldig

att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning till

läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana

ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han kommer att

idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda

genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än i sagda

punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,

Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott under viss

tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels militärutbildning,

dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige före utgången

av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt de

studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad Konungen

föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild

ordning vid Svea eller Göta livgarde, må, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra all honom åliggande tjänstgöring under första och andra året.

Under A nämnd värn pliktig, som från annat inskrivningsområde än Norrbottens

uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt

Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring

samt en, två eller tre repetitionsövningar i en följd.

E. Oavsett vad under A stadgas, skall för där nämnda, infanteriet, trängtrupperna

och intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga, som påbörja första

tjänstgöringen under första året, denna ökas med trettio dagar; dock att

vad nu sagts icke skall äga tillämpning vare sig i fråga om värnpliktiga,

som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän, eller i fråga om

de under E omförmälda värnpliktiga.

G. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda

fall annorlunda förordna, äga rum

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21. 19

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län förlagda infanteriregementen under tiden från och med

den 11 juli till och med den 31 augusti, samt

vid övriga infanteriregementen under tiden från och med den 11 juli till

och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

Å. Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med

början under första eller andra året eller ock med en första och en andra

tjänstgöring under de tre första åren.

B. Värnpliktig, vilken jämlikt bestämmelserna i § 24 mom. 4 efter tjänstgöringens

påbörjande överföres från linjetjänst till ersättningsreserven, är

skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, tjänstgöra i sammanlagt

det antal dagar, som ovan under A i detta moment sägs. Sådan värnpliktig

äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig den tid,

han tjänstgjort i linjetjänst.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare

förordnar, visar sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, äger, därest han

så önskar, åtnjuta tio dagars avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden.

Sådan avkortning skall, där Konungen ej för särskilda fall

annorlunda förordnar, äga rum vid början av tjänstgöringen.

B. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2

föreskrivna tjänstgöringstiden.

C. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga

rum viss tid under pågående tjänstgöring, äge värnpliktig, som sådant åstunda^

efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning, tvärstanna

i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken

han inkallats.

D. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst

uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna

omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid, nämligen

:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för

utbildning till flygare; samt

b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.

E. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare

tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kiingl. Maj-.ts proposition nr 21.

Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarliållande

så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes nödigt till

förebyggande av smittas spridande.

F. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst

antal dylika värnpliktiga’ avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,

skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,

vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller av

deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda

svårigheter.

G. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till

vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att

tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den

överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda

bestämmelser.

H. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller olovligt undanhållande av minst ett dygns

varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av straffarbete

eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken han

varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring sålunda varit

avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där ej Konungen

för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige må tillgodoräkna

sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken ordning han skall

fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer Konungen.

Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för

undergående av förvandlings straff för böter.

I. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till

vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i

tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.

J. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

är särskilt stadgat.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till stillande

av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla

beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar därav, som

finnas behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat

angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra

uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av

hären eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna, sedan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 21. 21

lian kort statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom trettio

dagar skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har

icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde

eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,

utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i

mom. 1 föreskrivits.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas

endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt

riksdagskallelse utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra

uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl till

den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall uppläsas minst två gånger i kyrkorna och

offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt

i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,

där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i

kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter förhållandena

lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant

bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som

kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första

uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske

kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra vad

sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

§ 30.

Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa

den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch

eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.

lydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles

i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med

värnpliktiga, med undantag av dem, som under årets lopp varit i tjänstgöring

såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade

till sjöfart.

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och

tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.

För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig

skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet

att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid

muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen

eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring

är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas

minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande

kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens

tidningar.

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej

för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det

truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill

han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres

till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet

eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga

från det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill

han överföres; samt

c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och

då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och

tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring, hålla

vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.

ii. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller

flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,

hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till

härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest

han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenliet eller eljest bör överföras till

ersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts

till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,

dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft

fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två

år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna

tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är skyldig att med

vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som nämnda

åldersklass har att fullgöra.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första

uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie

kandidatexamen, tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,

tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelse!.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;

dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 D b) kvarbliver i tjänstgöring

utöver den i mom. 1 av samma ^ föreskrivna tid, äger att under den

överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant föiman till

belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

mindre män mmskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till

understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

§36.

1. Av de värnpliktiga, som årligen överföras till landstormen, uttagas, på

sätt i § 22 föreskrives, tjugu procent för utbildning till befäl eller fackmän.

Sålunda uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning deltaga i en landstorm sövning om

femton dagar.

Värnpliktig, som, på sätt Konungen förordnar, visar sig vara i besittning

av viss skjutskicklighet, befrias, därest han så önskar, från uttagning, varom

ovan sägs.

2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till tjänstgöring

inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen

i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i mom. 2 av

samma § ar föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring inkalla landstormen

eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.

Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats

för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk

för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana

delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens

första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstorm savdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst

femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.

3. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varje fall är

1 § 29 föreskrivet.

4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen

för kiigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch

eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad

av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som i mom. 1 eller

2 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit sin

utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas

för kustförsvaret samt att till landstormen hörande värnpliktig må, på ansökan,

i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, fullgöra honom åliggande landstormsövning tillsammans med landstorm

från annat inskrivningsområde, än det han tillhör.

_ § 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. \ ärnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig att,

därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21.

25

sig med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion. Sjukvård,

vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande hans

egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1 omförmäles,

beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningbidrag.

Under tjänstgöring, som i § 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige skyldig

att själv förse sig med kläder.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,

vilken tillhör beväringen.

KAP. Yl.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, första året tjugufem kronor och varje år, han

ånyo beträdes därmed, etthundra kronor.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus

än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom i

det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller sjöfartsbok

samt tillföljd därav icke kan emottagas, anses lika med den, som

icke inställt sig till inskrivningsförrättning.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång tio kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt

§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång tio kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad

varda hämtad till inskrivnings undergående.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill

han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad

hämtas till tjänstgöringens fullgörande.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,

opaginerad Kontrollera mot PDF

''26

KutkjI. Maj: ts proposition nr 21.

om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller

faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än

nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må

gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller

annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för

krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till

tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den

värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att

vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg

omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares

intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa

läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens

ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden

i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden

eller av ledamot i häradsnämnden.

KAP VII.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om

användning av böter.

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade

från värnpliktens fullgörande eller som underlåtit att fullgöra vad dem enligt

•§ 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis uppgöras

och till Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna

för varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd, samt, till ledning

vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande försummelsens

beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,

innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot

lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat

mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32

mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder

dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat

desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande

landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningsliavandes

resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen

uttagas hos de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men

att, därest de vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall

eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till deras frikännande

från bötesansvar, i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen

i vad dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande

landsfiskal eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av

deras mot böternas indrivande gjorda invändningar vid påföljd för uraktlåtenhet

därav, att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga

ordning uttagas. Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens

befallningshavande, som efter prövning av förekommande omständigheter

meddelar beslut i saken.

3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva

sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande

jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären

må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,

och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran

eller med hans samtycke.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild

titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes understöd

åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan skada,

att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att försörja

sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan förorsakat

döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de

förvandlas efter allmän strafflag.

KAP. Till.

Särskilda bestämmelser.

§ 47-

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag

med de vid flottan fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.

§ 48.

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 21.

§ 49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags

sammanstämmande beslut.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1925, från och med

vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri

sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2

juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass,

lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1922 års klass och lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1923 års klass upphöra att gälla; skolande dock

vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

I fråga omgutbildningstiden i beväringen för värnpliktiga, inskrivna före

år 1925, gälle vad) i nämnda hänseende uti särskild lag stadgas för värnpliktiga

av 1924 års klass med följande ändringar och tillägg:

a) vapenföra värnpliktiga av 1923 och 1924 års klasser, tilldelade fotfolket,

trängen i egentlig trängtjänst, trängen i egentlig sjukvårdstjänst eller intendenturtrupperna,

äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning

om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;

b) vapenföra värnpliktiga av 1922, 1923 och 1924 års klasser, tilldelade

rytteriet, äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning om trettiofem

dagar före utgången av sjätte året;

c) vapenföra värnpliktiga av 1921, 1922, 1923 och 1924 års klasser, tilldelade

fältartilleriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet å Karlsborg eller

fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äro skyldiga att fullgöra ytterligare

en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av sjätte året;

d) vapenlära värnpliktiga av 1923 och 1924 års klasser, tilldelade fästningsartilleriet

i Boden eller fästningsingenjörtrupperna, äro skyldiga att fullgöra

ytterligare eu repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året;

e) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade fästningsartilleriet i Boden eller

fältingenjör-, fälttelegraf- eller fästningsingenjörtrupperna föreskriven repetitionsövning

skall från och med år 1926 hava en varaktighet av trettiofem

dagar;

f) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,

vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst i

minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnar, helt eller delvis

befrias från återstående under år 1925 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet

i beväringen under fredstid.

Vad ovan sägs skall icke äga tillämpning beträffande värnpliktig, som till

följd av laga förfall, beviljat uppskov eller uteblivande utan laga förfall icke

börjat fullgöra honom åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i

en följd senast å tid, som i sådant avseende stadgas för värnpliktiga av

1924 års klass, utan skall i fråga om dylik värnpliktig denna lag tillämpas

jämväl såvitt avser utbildningstiden i beväringen.

§ 53.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom.

1 d) skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intilldess organisationen

av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

§ 54.

Uti § 32 samt § 33 mom. 2 och 3 stadgade skyldigheter åligga icke värnpliktiga,

som före den 1 januari 1919 överförts till landstormen.

§ 55.

Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda

paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 56.

För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wtjrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin och Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Malmroth anför härefter följande.

Jag anhåller härmed att få underställa Kungl. Maj:ts prövning ett inom

försvarsdepartementet utarbetat förslag till ny värnpliktslag.

Detta förslag ansluter sig i allo till innehållet i det förslag till försvarsväsendets

ordnande, varom Kungl. Maj:t förut i dag beslutat avlåta proposition

till riksdagen. Beträffande lagförslagets huvudpunkter får jag därför

hänvisa till vad i berörda ämne yttrats till statsrådsprotokollet.

Vid den glanskning, gällande värnpliktslag underkastats i sammanhang

med vidtagandet av de förändringar, som förslaget till försvarsväsendets ordnande

påkallar, har det visat sig, att nämnda lag även i åtskilliga punkter

i övrigt är i behov av ändring eller jämkning, stundom endast i formellt

avseende.

Då mer eller mindre betydande ändringar erfordras i flertalet av lagens

paragrafer, har jag ansett lämpligast att föreslå antagandet av en, formellt

sett, helt ny värnpliktslag. Den gamla lagens uppställning har emellertid

i största möjliga utsträckning lämnats oförändrad.

Ett förberedande förslag i ämnet har varit föremål för granskning dels

av7 den i annat sammanhang omförmälda generalskommissionen och dels

underhand av chefen för marinstaben. I anledning av de erinringar, som

av nämnda kommission och chef därvid framställts, hava vissa ändringar

vidtagits vid avfattandet av det slutliga förslaget.

Sedan föredraganden härefter uppläst såväl sistnämnda förslag som

generalskommissionens och chefens för marinstaben däröver avgivna yttranden,

anför föredraganden vidare.

Med avseende å de särskilda paragraferna i föreliggande lagförslag torde

jag få lämna följande kortfattade redogörelse.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj-.ts proposition nr 2J.

31

Kap. 1. Allmänna bestämmelser.

§§ 1—3.

Dessa §§ äro oförändrade.

§ 4.

Den i denna § vidtagna ändringen är av rent formell natur oclx förestavad

av önskvärdheten att vinna en enhetlig terminologi i den nya lagen.

§ 5.

Denna § är oförändrad.

§ 6*

Mom. 1. Detta moment motsvarar nuvarande mom. 2. Då av skal,

som torde hava framgått av vad i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande anförts, åtskillnaden mellan vapenför och icke vapenför enligt

den av mig föreslagna värnpliktsorganisationen kommer att förlora sin hittillsvarande

betydelse, upptagas dessa uttryck icke någonstädes i lagförslaget.

Enär vidare samtliga i förevarande moment omförmälda värnpliktiga äro

avsedda att tilldelas linjetjänst, har den i momentet medgivna rätten till

inskrivning såsom underårig ansetts böra tillkomma varje till krigstjänst

duglig dylik värnpliktig. Förutom härav betingad jämkning har jämväl en

mindre redaktionell ändring gjorts i detta moment.

Mom. 2. Uti detta moment, som motsvarar nuvarande mom. 3, har

liknande ändring vidtagits som i föregående moment.

Mom. 3. Detta moment motsvarar mom. 1 i nuvarande § 6. Förutom

att även här uttrycket vapenför ersatts med duglig till krigstjänst, har

momentet undergått erforderlig komplettering med anledning av den i propositionen

angående försvarsväsendets ordnande föreslagna uttagningen av

underbefäl eller fackmän jämväl bland de artilleriet, ingenjör trupp erna och

kustartilleriet tilldelade värnpliktiga. Då vidare tjänstgöringstiden för de

i detta moment omförmälda värnpliktiga föreslagits bliva densamma som

för studenter och likställda, har det synts riktigast att låta rätten till inskrivning

även för ifrågavarande värnpliktiga inträda redan det år, de uppnå

18 års ålder.

Mom. 4 och 5. Dessa moment hava endast underkastats obetydliga

formella ändringar.

§ T
Beträffande

den ändrade avfattningen av denna § hänvisas till vad i

propositionen angående försvarsväsendets ordnande anförts.

Dessa §§ äro oförändrade.

§§ 8-10.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Kap. II. Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11.

Mom. 1. Detta moment är oförändrat.

Mom. 2. Då jag i propositionen angående försvarsväsendets ordnande

föreslagit upprättande av ett från armén och marinen fristående flygvapen

samt detta vapen liksom marinen är i behov av å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga, har härav föranlett tillägg gjorts i förevarande moment, som

i övrigt bibehållits oförändrat.

§ 12.

Mom. 1. Då inskrivningslistorna bekräftas med vederbörande pastorers

underskrifter, har stadgandet, att de skola åtföljas av prästbevis, ansetts

kunna utgå.

Mom. 2—4. Dessa moment äro oförändrade.

§ 13.

I denna § har endast en obetydlig formell ändring vidtagits.

§ 14.

Med avseende å denna § har, förutom en mindre, redaktionell ändring

i mom. 1, endast vidtagits en jämkning i andra momentets lydelse i syfte

att inskrivningsboken må innehålla allt vad som är av vikt att känna

beträffande vederbörandes värnplikt.

§ 15.

Denna § är i sak oförändrad.

Kap. III. Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om

frikallelse efter inskrivning.

§ 16.

Mom. 1. I detta moment har endast vidtagits en för vinnande av

överensstämmelse med den föreslagna lydelsen av § 4 erforderlig redaktionell

jämkning.

Mom. 2. Såsom i propositionen angående försvarsväsendets ordnande

anförts, hava värnpliktiga, vilkas hustru och barn enligt nu gällande

bestämmelser åtnjuta s. k. familjeunderstöd, ansetts böra i fråga om rätten

till uppskov med och frikallelse från värnpliktens fullgörande likställas med

de i detta moment enligt dess nuvarande lydelse avsedda värnpliktiga.

Momentet har därför kompletterats med bestämmelser i sådant syfte. I

likhet med vad som för närvarande gäller beträffande sistnämnda värnpliktiga,

har den föreslagna förmånen synts mig endast böra tillkomma

den, vars hustru eller barn är för sitt uppehälle väsentligen beroende av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung! Maljus proposition nr 21. 33

lians arbete. Enligt sakens natur torde det däremot för rätten att tillgodonjuta

nämnda förmån böra vara utan betydelse, huruvida av vederbörandes

arbete i angivna grad beroende barn är av äkta eller oäkta börd eller

allenast är fosterbarn.

Mom. 3. Detta moment är oförändrat.

Mom. 4. Beträffande detta moment gäller vad under mom. 1 härovan sagts.

Mom. 5. Detta moment har endast underkastats redaktionell ändring.

Mom. ti. Liksom enligt mom. 5 utländsk man, som, utan att förut

hava varit svensk medborgare, genom naturalisation upptagits till medborgare

här i landet, skall, därest han kan med intyg styrka, att han i

utlandet gjort militärtjänst under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas,

frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid, synes sådan frikallelse

ock böra medgivas den, som varit eller är svensk medborgare, därest han

med intyg kan styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under angiven

tid. I ena som andra fallet torde nämligen väsentligen samma skäl till

frikallelse få anses vara förhanden. Momentet har därför kompletterats

med en bestämmelse i omförmälda syfte.

Då någon anledning icke torde föreligga att vidare bibehålla den i sista

stycket av förevarande moment för närvarande förekommande begränsningen

av giltighetstiden för de i momentet i övrigt meddelade bestämmelserna,

har sagda stycke icke medtagits i det nu upprättade lagförslaget.

§ 17-

För vinnande av ökad reda och tydlighet har åt denna § ansetts böra

givas en delvis annan uppställning, än den för närvarande har. I samband

därmed har ock med hänsyn till den föreslagna uppdelningen av de

värnpliktiga å linjetjänst och ersättningsreserv erforderlig jämkning vidtagits

i fråga om §:ns avfattning.

I enlighet härmed reglera mom. 1—6 beviljandet av uppskov med samt

hemförlovning från första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för till

linjetjänst uttagna värnpliktiga, under det att mom. 7 innehåller bestämmelse

i enahanda avseende beträffande såväl annan tjänstgöring för till

linjetjänst uttagna värnpliktiga som ock de till ersättningsreserven uttagnas

tjänstgöring. I mom. 8 slutligen inrymmes en för båda fallen

gemensam föreskrift.

Utöver vad nu omförmälts, hava därjämte dels vissa rent formella

ändringar vidtagits, dels mom. 5 med hänsyn till det nya utbildningssystemet

för reservofficersaspiranter vid flottan erhållit den ändrade lydelse,

som av förslaget framgår, dels ock ansetts lämpligt att i mom. i lämna

åt Konungen att meddela bestämmelser rörande ordningen för beviljandet

av uppskov med och hemförlovning från annan tjänstgöring än till linjetjänst

uttagna värnpliktiga åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd.

Yad slutligen angår mom. 8, har däri upptagits den i nuvarande

mom. 6 förekommande bestämmelsen, i vilken därvid orden »fyra år» i

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 18 höft. (Nr 21.) 2125 23 4

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

förtydligande syfte ersatts med »fjärde året». Liksom värnpliktig, vilken

har hustru, barn eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle väsentligen

beroende av hans arbete, i fråga om uppskov med inskrivning

och frikallelse från värnpliktens fullgörande uti § 16 likställts med

värnpliktig, som avses i mom. 2 av nämnda § enligt dess nuvarande

lydelse, har motsvarande likställighet ansetts böra åvägabringas i § 17

mom. 8. Där uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring beviljats

värnpliktig på grund av dylik försörjningsplikt och anledningen till

uppskovet eller hemförlovningen förefinnes ännu fjärde året efter det, då

uppskovet eller hemförlovningen meddelades, skall vederbörande alltså frikallas

från värnpliktens fullgörande under fredstid. Härvid har emellertid

undantag ansetts böra göras för det fall, att uppskovet eller hemförlovningen

avsett repetitions- eller landstormsövning. Anledningen härtill är

givetvis att söka däri, att, särskilt vid tidpunkten för den sista repetitionsövningens

och landstormsövningens fullgörande, ett så stort antal

värnpliktiga måste antagas hava ådragit sig dylik försörjningsplikt, att

dessas frikallande skulle väsentligt förrycka värnpliktsorganisationen i fred.

Kap. IV. Om inskrivningsuänmd och inskrivningsrevision.

§ 18.

Beträffande ändringarna i denna §, som innehåller bestämmelser rörande

inskrivningsnämnds sammansättning m. in., hänvisas till den i propositionen

angående försvarsväsendets ordnande för desamma anförda motiveringen.

Här må endast tilläggas, dels att skäl icke ansetts föreligga att beträffande

rullförings-(sjörullförings-)befälhavare meddela sådan föreskrift om protokollföring

av från nämndens beslut avvikande yrkande, som för närvarande

gäller i fråga om nämnden biträdande läkare, och dels att, då endast en av

landsting (stadsfullmäktige) utsedd icke militär ledamot avses att ingå såsom

ledamot av inskrivningsnämnd, denne synts böra väljas för ett år i

sänder.

§ 19.

Den förändrade värnpliktsorganisation, som av mig föreslagits, medför

dels en icke oväsentlig omläggning av förfaringssättet vid inskrivningen

och dels betydande förändringar med avseende å de åligganden och befogenheter,

som för närvarande tillkomma vederbörliga inskrivningsmyndigheter.

I förstnämnda hänseende hava redan i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande angivits de grundlinjer, efter vilka inskrivningen

synes böra ordnas, ävensom framhållits, att de närmare bestämmelserna

härför böra, såsom hittills, meddelas i inskrivningsförordningen. Vad inskrivningsmyndigheternas

åligganden och befogenheter beträffar, böra dessa,

liksom för närvarande, i sina huvuddrag angivas i värnpliktslagen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ta proposition nr 21.

Mom. 1. Uti detta moment hava, i överensstämmelse med vad nu är

fallet, inskrivningsnämnds åligganden sammanförts i ett antal punkter.

Punkt a). Till grund för såväl inskrivningen som uttagningen till linjetjänst

och ersättningsreserven måste givetvis ligga en prövning av de värnpliktigas

duglighet till krigstjänst och lämplighet för olika slags tjänstgöring.

Stadgande angående sådan prövning meddelas i denna punkt.

Punkten b) upptager den i motsvarande punkt i nu gällande värnpliktslag

förekommande bestämmelsen, ehuru denna, med hänsyn därtill att de

värnpliktigas uttagning till linjetjänst eller ersättningsreserven är avsedd

att i stor utsträckning verkställas av inskrivningsrevisionen, försetts med

ett tillägg av innebörd, att inskrivningsnämnd för sådant fall har att anteckna

vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen vara

av vikt att känna.

Punkterna c) och d) hava samma lydelse som punkt c) respektive punkt

a) i gällande lag.

Punkterna e), f) och g). I dessa tre punkter lämnas föreskrifter rörande

den befattning med uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserven

m. m., som synes böra tillkomma inskrivningsnämnd. Beträffande

innehållet av föreskrifterna under e) och f) torde jag kunna inskränka

mig till att hänvisa till den i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande därför lämnade redogörelsen. Yad angår föreskriften

under g), har likaledes i nämnda proposition angivits, att uttagningen till

underbefäl eller fackmän bör äga rum redan i samband med inskrivningen.

På grund härav och då till underbefäl eller fackmän givetvis endast kunna

ifrågakomma värnpliktiga, som uttagas till linjetjänst, vilken uttagning inskrivningsrevisionen

i allmänhet verkställer, torde inskrivningsnämnds befogenhet

i nu ifrågavarande hänseende böra avse att — efter inhämtande

av vilka värnpliktiga som önska varda uttagna för utbildning till underbefäl

eller fackmän — uppgöra förslag till dylik uttagning. Detsamma

gäller uppenbarligen beträffande uttagning av värnpliktiga för övrig under

denna punkt omförmäld särskild utbildning.

Det för närvarande under punkt e) i § 22 inrymda stadgandet, att för

utbildning till underbefäl eller fackmän icke skola uttagas sadana för fotfolket

avsedda värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle

bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter, har ansetts böra utsträckas att gälla beträffande

uttagning för dylik utbildning jämväl vid övriga truppslag av hären ävensom

vid kustartilleriet.

Punkt li). Det har ansetts böra i lagen föreskrivas, att åt den värnpliktige

i varje fall skall lämnas meddelande angående inskrivningsnämndens

beslut. Den nuvarande bestämmelsen i punkt f) har därför här erhållit

en något ändrad lydelse.

Med anledning av den lagfarne ledamotens uteslutande ur inskrivnings

nämnd har förandet av nämnden^ protokoll ansetts böra åläggas ordföran
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

den. På grund härav och såsom en följd av övriga i fråga om inskrivningsnämnds

sammansättning förordade ändringar har åt sista stycket i

mom. 1 givits en i viss mån ändrad avfattning.

Mom. 2. Detta moment är oförändrat.

Mom. 3. Med hänsyn därtill att inskrivningsrevisionerna på grund av

den föreslagna ändrade ordningen för uttagningen till underbefäl eller fackmän

icke torde komma att sammanträda mer än en gång om året, har

viss jämkning av momentets lydelse företagits. Då det vidare synts lämpligt

att lämna i övrigt därtill berättigad underårig tillfälle att varda inskriven

jämväl under tiden mellan inskrivningsnämndens och inskrivningsrevisionens

sammanträden, har inskrivnings- (sjörullförings ) befälhavare

tillagts befogenhet att förrätta sådan inskrivning. Enär slutligen enligt

förslaget endast studenter och likställda samt å sjömanshus inskrivna

maskinister och éldare ävensom sådana å sjömanshus inskrivna värnpliktiga,

som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, skola

ovillkorligen uttagas till linjetjänst, medan det däremot är avsett, att inskrivningsrevisionen

skall verkställa uttagning till sådan tjänst bland övriga

värnpliktiga till det i lagen för varje fall bestämda antal, har sjörullföringsbefälhavarens

beslut i ovan angivet ärende ansetts böra äga giltighet allenast

då frågan gäller värnpliktig tillhörande någon av förstnämnda kategorier.

Mom. 4. Anledningen till de i detta moment vidtagna ändringarna

framgår av vad under nästföregående moment sagts.

§ 20.

I denna § hava endast obetydliga formella ändringar ägt rum.

§ 21.

Denna § är oförändrad.

§ 22.

De uti förevarande § vidtagna ändringarna hava betingats av huvudsakligen

enahanda fjkäl, som under § 19 anförts. Beträffande den i punkt i)

intagna bestämnlelsen hänvisas till vad därom i propositionen angående

försvarsväsendets^ ordnande sagts.

§ 23.

Denna § är i sak oförändrad.

Kap. Y. Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet

samt underhåll och förmåner in. in.

Anledningen till att detta kapitel erhållit ändrad rubrik är den, att

kapitlet innehåller vissa bestämmelser jämväl rörande till landstormen överförda

värnpliktiga. Då det ansetts önskvärt att icke rubba gällande lags

paragrafindelning, hava i stället kapitlen V, VI och VII sammanförts under

ovanstående rubrik.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung! MajUa proposition nr 21.

§ 24.

I denna § Lava de allmänna föreskrifterna angående uttagning till linjetjänst

och ersättningsreserven ansetts böra få sin plats.

Mom. 1 och 2. Beträffande de i dessa båda moment intagna bestämmelserna

hänvisas till vad därom i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande anförts.

För att säkerställa den avsedda styrkan värnpliktiga har det ansetts

erforderligt att hålla möjlighet öppen att öka årskontingenten i motsvarande

mån som i tidigare sådan kontingent inräknade värnpliktiga av anledning,

som i § 16 mom. 2 omförmäles, föregående år erhållit uppskov

med eller hemförlovning från första tjänstgöring eller tjänstgöring i eu följd.

Bestämmelse härom har införts under mom. 1 d).

Yad angår stadgandena i mom. 1 d) i övrigt ävensom i mom 2, må

erinras därom, att från uttagning till linjetjänst avses att befrias — förutom

de i mom. 2 a) omförmälda värnpliktiga — jämväl, i den man linjekontingentens

fyllande till det i mom. 1 d) för varje särskilt fall bestämda

antal därtill lämnar möjlighet, sådana värnpliktiga, för vilka ömmande

sociala omständigheter visas föreligga.

Mom. 3. Då studenter och likställda i varje fall skola uttagas till

linjetjänst, har här ansetts böra meddelas bestämmelse om överföring till

linjetjänst av värnpliktig, som med rätt eller orätt uttagits till ersättningsreserven,

men vid tjänstgöringens påbörjande är att hänföra till studentgruppen.

Mom. 4. I fråga om innehållet i detta moment hänvisas till vad i

propositionen angående försvarsväsendets ordnande därom anförts.

Bestämmelsen i nuvarande § 24 har överflyttats till § 25, där den ingår

såsom mom. 3.

§ 25.

Mom. 1. Detta moment innehåller bestämmelser motsvarande de för

närvarande under mom. 1 och 2 upptagna, varjämte tillkommit av det

föreslagna inrättandet utav ett fristående flygvapen betingade regler för

värnpliktigas tilldelning till detta vapen. I sistberörda avseende hänvisas

till vad i propositionen angående försvarsväsendets ordnande närmare anförts.

Mom. 2. Detta moment upptager det i § 26 mom.t 1 av gällande lag

inrymda stadgandet angående tilldelning till truppslag och tjänster, vederbörligen

kompletterat i anledning av flygvapnets tillkomst.

Mom. 3. Nuvarande bestämmelsen i detta moment har ansetts lämpligen

böra överflyttas till § 34, däri den ingår som mom. 1.

I stället har, såsom under § 24 nämnts, under mom. 3 i förevarande

§ upptagits stadgandet i nuvarande § 24, vars lydelse i samband därmed,

huvudsakligen med hänsyn till flygvapnets inrättande, i viss mån jämkats.

§ 26.

Såsom under nästföregående § nämnts, har bestämmelsen i nuvarande

mom. 1 överflyttats till sagda §. På grund härav hava återstående

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

moment erhållit ändrade nummer. För de i förevarande § vidtagna sakliga

ändringarna har redogörelse lämnats i propositionen angående försvarsväsendets

ordnande.

§ 27.

Beträffande de i denna § vidtagna ändringarna hänvisas till vad därom

i propositionen angående försvarsväsendets ordnande anförts. Därutöver

torde här endast följande behöva framhållas.

Bestämmelsen i mom. 1 B har erhållit en sådan lydelse, att värnpliktig,

som först efter inskrivningen men före tjänstgöringens påbörjande avlagt

studentexamen eller blivit i värnpliktskänseende likställd med student,

skall fullgöra den för studenter och med dem likställda föreskrivna tjänstgöring.

I mom. 1 C har det, till förekommande av att rätten till inskrivning

såsom underårig utnyttjas för vinnande av kortare tjänstgöring, ansetts

erforderligt införa ett stadgande rörande tjänstgöringsförhållandena för

sådana ynglingar, vilka visserligen vid inskrivningen såsom underåriga icke

kunna hänföras till kategorien studenter och likställda, men som kunna

förutses komma att vid inträdet i värnpliktsåldern fylla härför stadgade

fordringar.

I mom. 1 D har — i överensstämmelse med den sedan flera år följda

tillämpningen -— jämväl apotekare ansetts böra särskilt omnämnas.

Mom. 1 G har med viss formell jämkning samma lydelse som mom.

1 F i gällande lag.

I mom. 3 C och B hava införts nu gällande bestämmelser av tillfällig

natur rörande hemförlovning av värnpliktiga samt åtgärder vid utbruten

farsot eller andra utomordentliga förhållanden. Enär erfarenheten givit vid

handen behovet av att, då farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

för undvikande av smittas spridande kvarhålla därstädes i tjänstgöring varande

värnpliktiga kortare tid utöver vederbörlig utryckningsdag, har jämväl

bestämmelse i sådant syfte införts i mom. 3 E.

Bestämmelserna i mom, 3 G och H hava i sak samma innehåll som

nuvarande mom. 4.

Mom. 3 I. Enligt för närvarande gällande bestämmelser äger värnpliktig

rätt att såsom fullgjord tjänstgöring tillgodoräkna sig den tid, han

på grund av sjukdom varit förhindrad deltaga i utbildningen. Följden

härav är, att en del värnpliktiga, vilka under tjänstgöringen tillbringat en

längre tid å sjukhus, avsluta sin värnpliktstjänstgöring utan att hava på

avsett sätt kunnat tillgodogöra sig utbildningen. Med hänsyn till de

olägenheter, som detta ur militär synpunkt givetvis innebär, hava vederbörande

myndigheter vid upprepade tillfällen framhållit angelägenheten av

att ifrågavarande rätt måtte på lämpligt sätt begränsas. Såsom belysande

för förhållandena i förevarande hänseende meddelade arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse redan uti eu till Kungl. Maj:t den 31 oktober 1913 i

ämnet avlåten skrivelse, att ett avsevärt antal med veneriska sjukdomar

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 21.

behäftade värnpliktiga fullgjort nästan hela tiden för repetitionsövningarna

genom att vårdas å sjukhus. Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 11

februari 1921 gjorde sjukvårdsstyrelsen förnyad framställning i ämnet.

Att en värnpliktig, vilken träffas av olycksfall i tjänsten eller under

densamma ådrager sig sjukdom, vartill tjänsten skäligen kan anses hava

bidragit, bör såsom fullgjord tjänstgöring få tillgodoräkna sig den tid,

varunder han på grund av olycksfallet eller sjukdomen varit förhindrad

deltaga i utbildningsarbetet, synes vara med såväl rättvisa som billighet

överensstämmande. Beträffande sådana fall torde därför någon ändring i

nu gällande bestämmelser icke böra vidtagas. Annorlunda ställer sig däremot

förhållandet med avseende å värnpliktiga, vilka drabbas av olycksfall

utom tjänsten eller ådraga sig sjukdom, vartill tjänstgöringen icke

kan antagas hava varit orsak. Även här kunna givetvis fall förekomma,

där billigheten kräver, att sjukdomstiden får räknas vederbörande tillgodo

såsom fullgjord tjänstgöring, men i andra fall åter, såsom vid olycksfall,

vilka förorsakats av grovt vållande, eller vid veneriska sjukdomar, vilka

ju nästan undantagslöst äro självförvållade, synes icke någon anledning föreligga

att medgiva vederbörande en sådan förmån. På grund härav och

då det, särskilt med den nu föreslagna organisationen, är av synnerlig

vikt, att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga i största möjliga utsträckning

tillgodogöra sig utbildningen, samt konsekvensen synes fordra, att

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga härvidlag likställas med de till

linjetjänst uttagna, har jag ansett, att i värnpliktslagen bör införas ett

stadgande av innehåll, att Konungen skall äga förordna, huruvida och i

vad män värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring tillgodoräkna sig tid,

varunder han på grund av sjukdom eller skada, till vilken tjänstgöringen

ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i densamma.

Uti mom. 3 J hänvisas i fråga om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring, till vad om sådana värnpliktiga

särskilt stadgas.

I detta hänseende gälla för närvarande bestämmelserna i lagen den 21

maj 1920, som trädde i kraft den 1 januari 1921 och gäller till utgången

av år 1925. Anledningen till att denna lag givits begränsad giltighetstid

är att söka i den vid tiden för lagens tillkomst rådande bristen på erfarenhet

å förevarande lagstiftningsområde, såväl från eget land som från

andra länder.

Det har visserligen varit ifrågasatt att redan i förening med utarbetandet

av ny värnpliktslag upptaga frågan om de s. k. samvetsömma värnpliktiga

till definitiv lösning. Det synes emellertid lämpligt att utnyttja

möjligheten av ännu någon tids erfarenhet från lagens tillämpning, helst

som, med gällande bestämmelser om inkallelse till fullgörande av i lagen

avsedd tjänstgöring respektive civilt arbete, någon olägenhet icke behöver

uppkomma av uppskov med frågans behandling till 1925 års riksdag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

§ 28.

Frånsett en mindre, formell jämkning i mom. 2, bär i denna § ej vidtagits

någon ändring.

§ 29.

Mom. 1. Med hänsyn till de stora kostnader, som årligen uppstå

genom kungörandet i ortstidningarna av inkallelserna till den i § 27 värnpliktslagen

stadgade tjänstgöringen, har åt bestämmelsen i förevarande

moment ansetts böra givas en sådan avfattning, att kungörelse om dylik

inkallelse icke behöver annat än i sammandragen form införas i tidningarna.

Mom. 2 och 3. Dessa moment äro oförändrade.

§§ 30 och 31.

Dessa §§ äro oförändrade.

§ 32.

Mom. 1. I detta moment har blott en obetydlig formell jämkning vidtagits.

Mom. 2 och 3. Bestämmelserna i dessa moment hava endast undergått

av flygvapnets tillkomst föranledd komplettering.

Mom. 4. Föreskriften i detta moment, som avser sättet för verkställande

av kallelser till mönstring, har, vad angår kungörandet av dylika

kallelser i tidningarna, underkastats enahanda ändring som stadgandet i

§ 29 mom. 1.

§ 33.

Mom. 1. De i detta moment vidtagna ändringarna äro huvudsakligen

betingade av de värnpliktigas uppdelning å för linjetjänst avsedda och

ersättningsreserven samt av flygvapnets tillkomst. Härutöver har emellertid,

då den i propositionen angående försvarsväsendets ordnande föreslagna

sammanslagningen av vissa sjörullföringsområden kommer att föranleda

fördelning av de värnpliktiga mellan stationerna jämväl efter sjömanshus,

bestämmelsen under b) undergått med hänsyn härtill erforderlig

jämkning.

Mom. 2 och 3. Då efterlevnaden av den nuvarande bestämmelsen i

mom. 2 visat sig svår att övervaka, har åt detta moment givits det innehåll,

att värnpliktig, som icke avses under mom. 3, skall, därest han ej

är i tjänstgöring, hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin

adress. Härigenom har således berörda bestämmelse bragts i full överensstämmelse

med stadgandet i mom. 3. Båda dessa moment hava därjämte

i erforderlig mån kompletterats med anledning av flygvapnets tillkomst.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

§ 34.

41

Mom. 1. Här har, såsom under § 25 anmärkts, införts den för närvarande

i mom. 3 av nämnda § upptagna bestämmelsen, vederbörligen

kompletterad med hänsyn till flygvapnets tillkomst.

Mom. 2. Föreskriften i detta moment är ny och föranledd av de värnpliktigas

fördelning å för linjetjänst avsedda och ersättningsreserven. Att

f. d. fast anställd värnpliktig bör överföras till linjetjänst, därest han ej

på grund av sin kroppsbeskaffenhet eller av annat skäl är olämplig för

sådan tjänst, torde få anses självfallet.

Mom. 3. Detta moment har samma innehåll som mom. 1 i gällande

lag med undantag därav, att erforderligt tillägg gjorts med anledning av

flygvapnets tillkomst och att momentets giltighet begränsats till sådan f. d.

fast anställd personal, som enligt bestämmelserna i mom. 2 överförts till

linjetjänst.

Mom. 4. Detta moment, som ersätter mom. 2 i gällande lag, innehåller

bestämmelser angående rätt för fast anställd personal att vid avgång

tillgodoräkna sig sådan anställning som fullgjord värnpliktstjänstgöring.

I motsats till vad för närvarande är fallet, synes f. d. fast anställd

personal böra, oberoende av anställningstidens längd, deltaga med vederbörlig

årsklass i den sista repetitionsövning, som denna har att fullgöra.

Vidare torde en tvåårig anställning, d. v. s. i allmänhet avslutad korprals(konstapels-)utbildning,

kunna anses tillräcklig för grundandet av rätt till

befrielse från all annan i § 27 föreskriven värnpliktstjänstgöring. I överensstämmelse

härmed har momentet avfattats.

Vad angår de i nuvarande mom. 2 för vissa särskilda fall meddelade

föreskrifterna, synas dessa, liksom specialbestämmelser i allmänhet, icke

böra hava sin plats i lagen, utan i inskrivningsförordningen. Dessa föreskrifter

hava därför icke här medtagits.

Åt momentets sista stycke har givits en något ändrad avfattning i syfte

att lämna Kungl. Maj:t nödig handlingsfrihet i fråga om tillgodoräknandet

av fast anställning i fall, som icke regleras i lagen.

Mom. 5. Detta moment har, med undantag för en ändrad hänvisning,

samma lydelse som nuvarande mom. 3.

Mom. 6. Då den ringa tillgången på läkare synes nödvändiggöra eu

friare användning av medicine kandidater i allmänhet, har den från nuvarande

mom. 4 i förevarande moment upptagna bestämmelsen underkastats

jämkning i sådant syfte.

§ 35.

Mom. 1. Detta moment är oförändrat.

Mom. 2. För de i detta moment vidtagna ändringarna har i propositionen

angående försvarsväsendets ordnande redogjorts.

Mom. 3. I detta moment är ej någon ändring vidtagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 18 Käft. (Nr 21.)

2125 23 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

§ 36.

Mom. 1. Beträffande de i förevarande moment vidtagna ändringarna

hänvisas till vad därom i propositionen angående försvarsväsendets ordnande

anförts.

Mom. 2—4. Dessa moment äro oförändrade.

§ 37.

Då till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit sin utbildning vid

marinen, torde böra kunna tagas i anspråk för kustförsvaret i allmänhet,

hava orden »det lokala» ansetts böra utgå. I övrigt är denna § oförändrad.

§§ 38 och 39.

Dessa §§ äro oförändrade.

Kap. VI. Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter,

så ock om laga förfall.

§ 40.

Mom. 1. Då erfarenheten givit vid handen, att de för förfallolöst uteblivande

från inskrivningsförrättning för närvarande stadgade bötesbeloppen

— 10 respektive 40 kronor — äro alltför låga för att göra avsedd verkan,

hava nämnda bötesbelopp ansetts böra höjas till 25 respektive 100 kronor.

Mom. 2. Detta moment är oförändrat.

§ 41.

Av skäl, som under § 40 anförts, hava de i förevarande § för underlåten

mönstrings- och anmälningsskyldighet nu stadgade bötesbelopp om

5 kronor ansetts böra höjas till 10 kronor.

§§ 42—44.

Dessa §§ äro, med undantag för obetydliga formella jämkningar i §§

42 och 43, oförändrade.

Kap. VII. Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så

ock om användning av böter.

§ 45.

Mom. 1. Då någon lagfaren ledamot ej är avsedd att ingå i inskrivningsnämnd

samt protokollföringen skall överflyttas å nämndens ordförande,

synes även upprättande av förteckning över från inskrivningsförrättning

förfallolöst uteblivna böra åläggas denne. Härav betingad ändring har

jämte obetydlig formell jämkning vidtagits i förevarande moment.

Mom. 2. I detta moment har »kronofogde» ersatts med »landsfiskal»

och i övrigt endast mindre, rent formella ändringar skett.

Mom. 3. Detta moment är i sak oförändrat.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Denna § är oförändrad.

§ 46.

Kap. Vill. Särskilda bestämmelser.

§ 47.

Mom. 1. Detta moment bär endast underkastats erforderlig redaktionell

förändring.

Mom. 2. Häri bär allenast vidtagits av flygvapnets tillkomst betingad

komplettering.

§§ 48—50.

Dessa §§ äro oförändrade.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§§ 51-53.

Grunderna för de i dessa §§ innefattade bestämmelserna liava angivits

i propositionen angående försvarsväsendets ordnande, utom såvitt avser

stadgandet i § 52 f), vilket emellertid tillkommit i samma syfte som

lagen den 23 februari 1923 (nr 26) om befrielse för vissa marinen tilldelade

värnpliktiga från viss tjänstgöringsskyldigbet.

§ 54.

Det under denna § införda stadgandet överensstämmer i sak med vad

som föreskrivits i lagen den 14 juni 1918 om ändrad lydelse av vissa

paragrafer i värnpliktslagen den 17 september 1914.

§ 55.

Vad i §§ 53 och 55 av gällande värnpliktslag stadgas rörande övergången

till de i samma lag meddelade bestämmelserna om värnpliktstiden

bör uppenbarligen i förekommande fall fortfarande gälla,

§ 56.

Denna § torde icke tarva någon motivering.

Efter härmed avslutad föredragning av ifrågavarande lagförslag hemställer

departementschefen, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 20 angående försvarsväsendets ordnande och nr 21 med förslag till värnpliktslag ävensom vi s. 1 i texten
  2. SärU 1924:2 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2 s. 1 i texten