Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen

1924-05-09 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:219, Med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Klint/1. Maj:ts proposition nr 219.

1

Nr 219.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad

lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen; given Stockholms

slott den 9 maj 1924.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t

härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna — — — uppenbara.

Att ej några — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner -— — — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — konfiskeras.

Att, då i mål — —• — sexton skillingar.

Att, i vad — — — femtio riksdaler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton skillingar.

Att handlingar — — — sexton skillingar.

Att till Konungens — — — sexton skillingar.

Att utdrag — — — femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet — — — trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — femtio riksdaler.

Att för — — — trehundra riksdaler.

Att följande — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio riksdaler.

Att i ärende — — — konfiskeras.

Att av vattenfallsstyrelsen — — — konfiskeras.

Bihang till riksdagens protokoll 192j. 1 sand. 180 käft. (Nr 219.) \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

Att handlingar, inkomna till myndighet, vilken har att i enlighet med

bestämmelser i lag, stiftad i den ordning, § 87 regeringsformen stadgar,

verkställa undersökning rörande monopolistiska företag och sammanslutningar

inom näringslivet, ävensom från sådan myndighet utgångna skrivelser eller

där förda protokoll och anteckningar ej må utlämnas i andra fall än allmän

lag eller författning stadgar. Den, som obehörigen utlämnar handling eller

1 tryck offentliggör handling, som han vet vara obehörigen utlämnad, så ock

den, som bryter emot förbehåll, varunder utlämnande skett, straffes med böter

från och med femtio till och med tiotusen riksdaler eller, där omständigheterna

äro synnerligen försvårande, med fängelse i högst sex månader. Innefattar

gärningen jämväl förbrytelse i ämbete eller tjänst, gånge som i 4 kap.

2 § strafflagen stadgas. I fall, som nu sagda äro, skall ock skriften konfiskeras.

Att sådant, som — — — huvudsaken.

I övrigt, och — — — stadgat är.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 maj 1924.

N ärvaranue:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Ekeberg:

»Uti lika lydande motioner, nr 179 i första kammaren av herr K. G. Westman

m. fl. och nr 269 i andra kammaren av herr J. Johansson i Kälkebo

m. fl., har vid innevarande riksdag hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville till samma riksdag

framlägga förslag till lagstiftning rörande statskontroll över truster och

andra monopolistiska sammanslutningar av företag inom vårt näringsliv.

Andra lagutskottet lämnade i utlåtande nr 10 en redogörelse för den behandling,

frågan om åtgärder från det allmännas sida för vinnande av översikt

och eventuellt kontroll av truster och andra monopolistiska sammanslutningar

inom vårt land hittills undergått. Utskottet erinrade därvid,

bland annat, om det betänkande, som den 21 december 1921 avlämnats av

den år 1920 tillsatta trustlagstiftningskommittén, samt om de yttranden över

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

3

betänkandet, vilka avgivits av vissa ämbetsverk och enskilda korporationer.

Sedan utskottet omförmält, att handlingarna i ärendet enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 7 april 1923 överlämnats till socialiseringsnämmlen för att tagas

i övervägande vid fullgörandet av nämndens uppdrag, uttalade utskottet den

uppfattning, att skäl syntes föreligga att med anledning av motionerna till

styrka avlåtandet av en skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet; och hemställde

utskottet fördenskull, att riksdagen med anledning av förevarande motioner

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Haj:t ville låta fullfölja

ovan berörda, redan verkställda utredning för vinnande genom lämpligt

statsorgan av en fortlöpande kontroll över monopolistiska sammanslutningar

å näringslivets område ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill

denna utredning kunde föranleda.

Denna utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna utan votering.

Riksdagens beslut har därefter hos Kungl. Maj:t anmälts i skrivelse nr 47.

Frågan om åtgärder från det allmännas sida till förebyggande av de skadliga

verkningar, som kunna åtfölja eu mera utbredd trust- och monopolbildning

inom näringslivet, har hos oss likasom annorstädes sedan en längre

tid tillbaka varit föremål för uppmärksamhet. Med avseende å den behandling,

frågan i vårt land undergått, och det läge, i vilket den för närvarande

befinner sig, tillåter jag mig hänvisa till den utförliga redogörelse, som därutinnan

lämnats av andra lagutskottet. Av denna redogörelse torde hava

framgått, att tiden ännu icke kan anses inne för att skrida till omedelbara

lagstiftningsåtgärder. Någon egentlig meningsskiljaktighet lärer knappast

råda därom, att för ett tillförlitligt bedömande av detta synnerligen invecklade

och svårlösta spörsmål kräves ett fullständigare och mera allsidigt upplysningsmaterial

än det, som för närvarande står till buds. Därför kunna

de vägar, på vilka ett direkt statsingripande tilläventyrs bör ske, ännu icke

klart urskiljas. Det beslut, som nyligen fattats av riksdagen, vilar ock på

en sådan uppfattning av läget, som nu antytts. Med riksdagens framställning

åsyftas allenast, att det arbete, som redan utförts men som icke betraktas

såsom avslutat, skall fullföljas för att, om möjligt, inom eu närmare

framtid kunna leda till positiva resultat.

Fastän jag ansett mig böra utan dröjsmål upptaga det i riksdagens skrivelse

berörda ärendet till behandling, är jag icke beredd att omedelbart

göra någon hemställan i syfte att en fortsatt förberedande utredning av

förevarande spörsmål må komma till stånd. Härför erfordras tydligen ett

närmare övervägande, och därtill har jag hittills icke kunnat finna tillfälle.

För arbetets fullföljande i den av riksdagen angivna riktningen har jag

emellertid funnit en speciell fråga inom detta ämne vara av den betydelse,

att en framställning bör göras redan till den nu samlade riksdagen. Jag

avser härmed sådan ändring i tryckfrihetsförordningen, att de upplysningar

om åtskilliga näringslivets förhållanden, vilka oundgängligen måste ligga

till grund för åtgärder av ifrågavarande art, må kunna inhämtas utan fara

för deras obehöriga utnyttjande till förfång för vederbörande näringsidkare.

Då innevarande riksdag är den sista före nyval till andra kammaren, skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

ett uppskov med framläggande av förslag till dylik grundlagsändring medföra,

att en sådan icke kan bliva slutligt antagen förrän om fem år. I sitt förenämnda

utlåtande bar andra lagutskottet framhållit önskvärdheten av att

eventuellt erforderlig grundlagsändring för beredande av betryggande sekretess

i förevarande hänseende måtte bliva föremål för prövning redan av årets

riksdag, så att icke till följd av underlåtenhet härutinnan tiden för genomförande

av den tilltänkta kontrollen av truster och liknande sammanslutningar

skulle komma att över hövan förskjutas.

Trustlag- Det förslag, som avgavs av trustlagstiftningskommittén, avsåg icke en

kommitténs definitiv lagstiftning med bestämmelser om vissa åtgärder i anledning av

förslag, trust- och monopolbildningar, utan väsentligen allenast att genom en lag av

provisorisk natur skapa ett statsorgan, den s. k. trustkommissionen, med

uppgift att, för bedömande av behovet av särskild lagstiftning angående

dylika näringsföretag samt utarbetande av förslag till eventuell sådan lagstiftning,

åvägabringa utredning rörande förekomsten av dylika företag och

sammanslutningar samt verkningarna därav. För fullgörande härav skulle

kommissionen hava att, i den mån den så funne nödigt, förelägga vederbörande

företags eller sammanslutnings ledning att för kommissionen ellen

dess ombud hålla tillgängliga alla handelsböcker med tillhörande verifikationer

samt övriga böcker och handlingar, vilka kunde lämna upplysning om

företaget eller sammanslutningen, att bereda kommissionen eller dess ombud

tillträde till samtliga anläggningar och lokaler, vilka användes för företaget

eller sammanslutningen, samt att tillhandagå dem med upplysning i alla

avseenden rörande företaget eller sammanslutningen, allt med förbehåll att

skyldighet ej funnes till röjande av yrkeshemlighet av teknisk innebörd.

Skulle kommissionen för fullföljande av upptagen utredning så finna nödigt,

skulle kommissionen äga att förelägga jämväl annan än vederbörande

företags eller sammanslutnings ledning att meddela upplysning i visst avseende,

dock ej i underordnad befattning hos företaget eller sammanslutningen

anställd person under annan förutsättning än att företagets eller

sammanslutningens ledning dessförinnan avfordrats upplysning i samma avseende.

Upplysning skulle kunna, där den uppgiftsskyldige så önskade, i

varje fall fullgöras muntligen inför kommissionen eller dess ombud. Upplysningsskyldig

skulle av kommissionen kunna kallas att för upplysningars

avgivande personligen inställa sig inför kommissionen. — Kommissionen skulle

vidare hava till uppgift att till Kungl. Maj:t avgiva dels med stöd av verkställda

utredningar yttrande om behovet av särskild lagstiftning rörande

monopolistiska företag och sammanslutningar samt, därest förhållandena därtill

föranledde, jämväl förslag till sådan lagstiftning, dels redogörelse för

verkställda utredningar beträffande särskilda monopolistiska företag eller

sammanslutningar eller grupper därav, efter hand som dylika utredningar

slutförts, och dels, i den händelse utredningen rörande visst företag eller viss

sammanslutning skulle giva vid handen, att företaget eller sammanslutningen

utnyttjade sin ställning på sätt, som i betydande omfattning inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

5

riket medförde oskäliga prisförhållanden, förslag om särskilt ingripande från

statens sida, där sådant av kommissionen befunnes böra ifrågakomma. — Å

Kungl. Maj:t skulle ankomma att meddela närmare föreskrifter rörande kommissionens

verksamhet. -— Från tillämpningen av lagen skulle undantagas,

där Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnade, sådana företag, som dreves av

staten eller kommun. Beträffande andra monopolistiska företag, vilka tillgodosåge

ett allmänt intresse, skulle det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

undantag. — Över kommissionens beslut skulle klagan kunna föras bos

Kungl. Maj:t. — Tredska att efterkomma av kommissionen meddelat föreläggande

skulle bestraffas med böter till höga belopp och lämnande emot bättre

vetande av oriktig uppgift med böter eller fängelse. — Kommissionens ledamöter

och biträden skulle vara påbjuden viss tystnadsplikt vid påföljd för

överträdelse därav av böter från och med 100 till och med 10,000 kronor

eller, vid synnerligen försvårande omständigheter, fängelse i högst sex månader.

Sistnämnda straffbestämmelser avsågo obehörigt yppande av uppgifter,

som vid det av kommittén företagna undersökningsförfarandet kommit

till trustkommissionens eller dess ledamöters och biträdens kännedom. Härtill

var icke fogat förslag till sådan ändring i tryckfrihetsförordningen, att

motsvarande straff skulle drabba den, som obehörigt utlämnade eller i tryck

publicerade protokoll eller annan handling.

Över kommitténs betänkande och förslag hava yttranden avgivits av åtskilliga

ämbetsverk och sammanslutningar av näringsidkare. Jämväl med

avseende å innehållet av dessa yttranden inskränker jag mig till att hänvisa

till andra lagutskottets utlåtande. Då det i detta sammanhang icke kan

bliva fråga om att taga ställning vare sig till förslagets huvudlinjer eller

till olika detaljspörsmål, saknar jag anledning att närmare ingå på den kritik,

för vilken förslaget i nämnda yttranden blivit föremål. Allenast anser

jag mig böra här redogöra för de uttalanden, som i ett par av yttrandena

förekomma rörande behovet av en ändring i tryckfrihetsförordningen.

Kommer skolla giuni har i fråga om bevarandet av nödig sekretess beträffande

av den ifrågasatta inspektionsmyndigheten inhämtade konfidentiella

uppgifter, i likhet med flera av de hörda sammanslutningarna, ansett fyllandet

av detta berättigade krav nödvändiggöra en ändring i tryckfrihetsförordningen,

varigenom de införskaffade meddelandena liksom inspektionsmyndighetens

protokoll och övriga handlingar skulle undantagas från offentliggörande,

i den mån offentliggörandet ej i särskild ordning beslutits. På

annat sätt skulle man nämligen knappast kunna komma ifrån den dubbla

svårighet, som läge i att på samma gång skaffa ett särskilt, gentemot den

utländska konkurrensen nödigt skydd för lämnade uppgifters hemlighållande och

möjliggöra det även för inspektionsmyndigheten själv erforderliga, oomtvistliga

fastställandet av lämnade uppgifters innehåll. Det av trustlagstiftningskommittén

såsom provisorium förordade muntliga förfarandet vid avlämnande

av uppgifter syntes, såsom utförligt utvecklats av Sveriges Industriförbund

och Jernkontoret, icke kunna erbjuda erforderlig trygghet i berörda hänseende.

Yttranden

över förslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majris proposition nr £19.

Sveriges Industriförbund har härutinnan anfört följande. Förbundet kunde

icke finna, att enligt kommitténs förslag tillräckligt skydd gåves emot publicering

i tidningar av skadliga uppgifter, något som sammanhängde med

tryckfrihetsförordningens kategoriska stadganden och nämnda förordnings

egenskap av grundlag, vilken förhindrade viss bestämmelses försättande ur

kraft genom allmän lag. En av tryckfrihetsförordningens viktigaste bestämmelser

gåve envar ovillkorlig rätt att i tryck utgiva alla, allmänna

ärenden rörande, handlingar, protokoll och beslut, av vad namn och beskaffenhet

de vara må, vare sig de förekomme hos kommissioner, förvaltningar

eller andra publika verk, utan åtskillnad på målens beskaffenhet av

civila, kriminella, ekonomiska etc. Denna bestämmelse gällde med allenast

de undantag, som direkt vore intagna i tryckfrihetsförordningen. Från offentliggörande

för viss tid hade sålunda undantagits exempelvis vissa hos försäkringsrådet,

riksförsäkringsanstalten, bankinspektionen och patent- och

registreringsverket förekommande handlingar, vissa för officiell statistik lämnade

uppgifter och skattskyldigas uppgifter och deklarationer av viss beskaffenhet.

Det vore i full överensstämmelse härmed, att genom ändring i

tryckfrihetsförordningen handlingar, som inlämnats till en trustkommission,

likaledes undantoges från offentlighet. Kommittén hade uppmärksammat

detta, men ansett, att en ändring i tryckfrihetsförordningen borde ske först

sedan under den första treårsperioden någon erfarenhet vunnits till ledning

vid ändringen. Under den första tiden skulle enligt kommitténs förslag

industrien erhålla nödigt skydd därigenom att tillåtelse skulle lämnas att

avge förklaringar och uppgifter muntligt i stället för skriftligt. I ömtåliga

ekonomiska frågor skulle alltså inga handlingar finnas att utlämna till

tidningspressen, och det allmänna förbudet för trustkommissionens ledamöter

och biträden att lämna uppgifter skulle bliva fullt effektivt. Förbundet

kunde emellertid icke anse den föreslagna anordningen betryggande. Kommittén

syntes icke tillräckligt hava uppmärksammat, att trustkommissionens

protokoll efter justering bleve sådana handlingar, som tidningarna ägde rätt

att utfå. Och att göra protokollen fullkomligt intetsägande torde väl icke

gå för sig. Därtill komme, att det enligt förbundets mening läge en allvarlig

fara i att lämna muntliga uppgifter i ömtåliga ekonomiska ämnen.

Om trustkommissionen skulle basera sin uppfattning och sina redogörelser

och framställningar till Kungl. Maj:t på muntliga uppgifter, måste naturligtvis

anteckningar göras av någon kommissionens ledamot eller tjänsteman.

Uppgiftslämnaren ägde då ingen kontroll över, hur dessa anteckningar fördes,

utan svåra missuppfattningar av de muntliga uppgifterna kunde förekomma.

Man skulle kunna tänka sig den anordningen, att de muntliga uppgifterna

upptecknades, och att uppgiftslämnaren efter granskning medelst sin underskrift

intygade riktigheten. Men ett prejudikat gåve vid handen, att en

undertecknad uppteckning betraktades som en inlämnad handling, vilken vore

tillgänglig för tidningarna. Detsamma gällde om protokoll, däri muntliga

uppgifter intagits, sedan detsamma justerats. Både ur den enskilde uppgiftslämnarens

och ur kommissionens synpunkt vore det synnerligen viktigt,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 219.

7

att ingen ovisshet rådde om vad som meddelats. En utredning bleve kanske

färdig först ett eller annat år efter det vissa, för utredningen viktiga, uppgifter

lämnats; om då uppgiftslämnaren bestrede, att han uttalat sig så som

kommissionen uppfattat, kunde situationen bliva ganska obehaglig för båda

parterna. Enligt kommitténs förslag kunde uppgiftslämnaren icke göra sig

förvissad om att hans uppgifter utnyttjades i av honom godkänd form. Därmed

vore hela detta tillfällighetssystem utdömt. Det enda för näringslivet

betryggande vore en ändring i tryckfrihetsförordningen, innan trustkommissionen

trädde i funktion. Ett industriföretag, som inlämnade vissa viktigare

statistiska uppgifter, visste, att de på grund av en år 1909 tillkommen

ändring av tryckfrihetsförordningen icke kunde utlämnas förr än efter fem

år. Likaså vore deklarationsuppgifter skyddade enligt ett moment, som tillkommit

åren 1903, 1915 och 1921. Det kunde då icke vara rimligt, att precis

samma eller minst lika ömtåliga uppgifter skulle sakna detta skydd inom

trustkommissionen. Förbundet ansåge, att industriens fullt berättigade intressen

skulle sättas på spel, om ändring i tryckfrihetsförordningen icke

skedde, innan en trustkommission började sin verksamhet.

För min del finner jag uppenbart, att därest tanken på inrättande av en Departeundersökningsmyndighet

med vittgående befogenheter i fråga om rätten att ments(li‘efenkräva

upplysningar om enskildas affärsförhållanden skall i en eller annan

form genomföras, det kunskapsmaterial, som på dylikt sätt ställes till myndighetens

förfogande, icke bör kunna saklöst prisgivas åt offentligheten.

Därav skulle kunna följa oberäknelig skada ej blott för den enskilde näringsidkaren

utan i vissa fall även för landets ekonomiska liv, i den mån det är

beroende av en oförsvagad konkurrenskraft i förhållande till utlandet. Med

insikt härom har kommittén föreslagit straffbestämmelse för det fall, att ett

obehörigt yppande av sådana uppgifter, som böra vara konfidentiella, ägt

rum på annat sätt än genom tryckt skrift. Att, på sätt kommittén förordat;

låta anstå med införandet av en motsvarande bestämmelse i tryckfrihetsförordningen,

till dess att erfarenhet förelåge om behovet därav, synes icke

vara tillrådligt. Eullgiltiga skäl äro efter min mening anförda av kommerskollegium

och Sveriges Industriförbund till förmån för den uppfattning, att

en dylik lagstiftning icke bör träda i tillämpning förr än erforderlig grundlagsändring

blivit genomförd.

Då således uppkommer fråga om att för tillgodoseende av ett speciellt behov

vidtaga ändring i tryckfrihetsförordningens sekretessbestämmelser, anser

jag mig böra erinra, att riksdagen i skrivelse den 11 juni 1921 (nr 315) ut.

talat sig för en snar revision av berörda bestämmelser. Denna framställning

har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. För min del har jag

redan tidigare haft anledning att ägna uppmärksamhet åt detta spörsmål,

och jag beklagar, att förhållandena icke medgivit framläggande av förslag i

ämnet till årets riksdag. Enligt min uppfattning bör den utredning, som

kräves för genomförande av en dylik revision, så snart ske kan sättas i verket.

Vad den nu föreliggande frågan beträffar, hade det utan tvivel varit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

lyckligast, om den kunnat erhålla sin lösning i ett sådant större sammanhang.

Då emellertid detta, i sakens nuvarande läge, är uteslutet, återstår endast

att taga under övervägande, huruvida den bör upptagas till fristående behandling.

Med den ovisshet, som, efter vad jag nyss framhållit, råder i fråga om

innehållet av en eventuell lagstiftning angående truster och monopolistiska

företag, måste utformandet av en ny bestämmelse i tryckfrihetsförordningen

i frågans närvarande skede erbjuda ganska betydande svårigheter. Det kan

icke undvikas, att en viss osäkerhet kommer att vidlåda en dylik formulering,

som skall hänföras till en ännu icke fastställd lagstiftning. Emellertid

torde av ärendets föregående behandling få anses hava framgått, att den

närmaste befattningen med undersökningen av hithörande förhållanden skall

tillhöra eu myndighet, utrustad med befogenheter av den art, att deras bestämmande

måste ske genom särskild lagstiftning. Huruvida nämnda funktion

skall övertagas av någon redan befintlig ämbetsmyndighet eller om den

skall handhavas av en speciell institution, ordnad i mer eller mindre nära

överensstämmelse med trustlagstiftningskommitténs förslag, lärer i detta sammanhang

få lämnas öppet. Vidare måste förutsättas, att i nämnda lag noggranna

bestämmelser komma att meddelas angående ordningen och villkoren

för offentliggörande av myndighetens handlingar. Stadgandet i tryckfrihetsförordningen

kan då begränsas till att innefatta en hänvisning till lag, stiftad

i den ordning, § 87 regeringsformen angiver, jämte bestämmelse om straff

för det tryckfrihetsbrott,’ som enligt stadgandet skall konstitueras genom

överträdelse av de i annan ordning givna föreskrifterna rörande ifrågavarande

handlingars undandragande från offentligheten. Förebilder till en på nu antytt

sätt avfattad bestämmelse finnas i § 2 4:o tryckfrihetsförordningen i

fråga om offentliggörande av vissa medicinalhandlingar och handlingar rörande

patent samt utdrag av kyrkoböcker och av straffregistret. Dock bör anmärkas,

att i dessa fall tryckfrihetsförordningens bestämmelser kunnat avfattas

med en större precision än som torde vara möjlig med avseende å det nu

ifrågasatta stadgandet. I allmänhet måste jag ock anse olämpligt — även

om sådant en eller annan gång tidigare förekommit — att en grundlagsändring

företages under hänvisning till bestämmelser av allmän lags natur utan

att förslag till dylika bestämmelser samtidigt kan framläggas. Då jag emellertid,

i anslutning till andra lagutskottets uttalande, är av den uppfattningen,

att denna frågas lösning icke bör för flera år framskjutas endast av den

anledning, att grundlagsändring nu utebliver, hava nämnda betänkligheter

synts mig böra vika. Om förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen

av riksdagen i år antages såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling, kan med den slutliga prövningen anstå till dess det visat

sig, om en lagstiftning rörande truster och andra monopolistiska sammanslutningar

kommer att av riksdagen antagas under nästa fyraårsperiod.

Den myndighet, vilken erhåller den ifrågavarande uppgiften, torde i tryckfrihetsförordningen

kunna betecknas såsom »myndighet, vilken har att i enlighet

med bestämmelser i lag, stiftad i den ordning, § 87 regeringsformen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

!)

stadgar, verkställa undersökning rörande monopolistiska företag och sammanslutningar

inom näringslivet». Under denna formulering skulle inbegripas

såväl den av trustlagstiftningskommittén förutsatta allmänna befogenheten

att infordra upplysningar rörande näringslivets förhållanden som den mera

speciella funktionen att rikta undersökningen mot visst eller vissa företag,

allt inom de av lagen utstakade gränserna. Då myndigheten, så vitt nu kan

bedömas, icke torde komma att beklädas med rätt att själv ingripa med åtgärder

mot enskilda personer eller företag utan densamma skulle bliva hänvisad

till att göra framställningar i sådant hänseende till Kungl. Maj:t, lärer

myndighetens ställning icke böra angivas såsom kontroll- eller tillsynsmyndighet.

Från det föreslagna stadgandets tillämpning skola tydligen uteslutas

de myndigheter, vilka i kraft av redan gällande lagbestämmelser äga åtminstone

i viss mån likartade befogenheter, var inom sitt särskilda ämbetsområde,

såsom bankinspektionen, försäkringsrådet, riksförsäkringsanstalten

m. fl., och beträffande vilka tryckfrihetsförordningen innehåller speciella

stadganden rörande sekretessen.

Såsom jag redan anmärkt, lärer det få förutsättas, att i den blivande civillagen

komma att upptagas detaljerade bestämmelser om den närmare beskaffenheten

av de handlingar, vilka skola vara undantagna från offentlighet,

och de omständigheter, under vilka utlämnande av dessa handlingar må ske.

Sålunda kan lagen innefatta medgivande, att handlingarna skola kunna utlämnas

under vissa av myndigheten bestämda förbehåll. Under hänvisning

till dylika bestämmelser torde ifrågavarande skrifter kunna, såsom skött i

närmast likartade fall, i § 2 4:o tryckfrihetsförordningen rubriceras såsom

»handlingar, inkomna till myndigheten» samt »från sådan myndighet utgångna

skrivelser eller där förda protokoll och anteckningar». Uppenbarligen skall

skyddet mot handlingarnas utlämnande och offentliggörande gälla icke blött

så länge de finnas hos den ifrågavarande myndigheten, utan även sedan de

därifrån överlämnats till Kungl. Maj:t eller till annan myndighet, såsom

riksarkivet. Jämväl bör lagen innehålla erforderlig bestämmelse i fråga om

den tid, under vilken ett sådant förbud mot publikation skall upprätthållas.

Då i trustlagstiftningskommitténs förslag förutsättes, att Kungl. Maj:t kan

erhålla befogenhet att utfärda tillämpningsföreskrifter till lagen, och dylika

föreskrifter tilläventyrs kunna komma att avse även ordningen för handlingarnas

förvarande eller dylikt, har hänvisningen i tryckfrihetsförordningen

synts böra avse »allmän lag eller författning».

Det straff, som skall stadgas för ifrågavarande tryckfrihetsbrott, bör tydligen

bestämmas i motsvarighet till det straff, den blivande lagen kommer att utsätta

för annat obehörigt yppande av uppgift, som inkommit till myndigheten. I

kommittéförslaget är detta straff bestämt till böter från och med LOO till och

med 10,000 kronor eller, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

fängelse i högst sex månader. Behovet av en vid straffskala är här, uppen-''

bart, och jag finner intet att erinra mot att däri kommer att ingå även frihetsstraff.

Med tanke på att även förseelser av jämförelsevis obetydlig art

kunna komma att hänföras under straffbestämmelsen i tryckfrihetsförordnin
Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 180 höft. (Nr 219.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

gen har jag ansett bötesminimum böra bestämmas till 50 riksdaler, vilket,

då riksdaler i tryckfrihetsförordningen bär betydelsen av riksdaler banko, i

nuvarande mynt motsvarar 75 kronor. A andra sidan synes bötesmaximum

lämpligen böra sättas till 10,000 riksdaler eller sålunda 15,000 kronor. Innefattar

den brottsliga gärningen tillika förbrytelse i ämbete eller tjänst, synes,

med tillämpning jämväl av allmänna strafflagens bestämmelser, bedömandet

av ett dylikt fall böra ske enligt de i 4 kap. 2 § strafflagen givna reglerna.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag samt hemställer, att förslaget

må föreläggas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ordning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

Stockholm 1924.

Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

2il709

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1924:31 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen. s. 1 i texten