Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring i planen för ämbetsbyggnaden ä tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm

1924-05-09 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:221, Angående viss ändring i planen för ämbetsbyggnaden ä tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Nr 221.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss

ändring i planen för ämbetsbyggnaden ä tomten nr 3

i kvarteret Murmästaren i Stockholm; given Stockholms

slott den 9 maj 1924.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt. ’

GUSTAF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 maj 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

I särskilda skrivelser den 13 december 1923 och den 6 mars 1924 har

byggnadsstyrelsen framlagt förslag om ändring i den riksdagen underställda

byggnadsplan för nybyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i

btockliolm.

I denna fråga må till en början erinras, att riksdagen med anledning av

Kungl. Maj:ts förslag i en den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 401,

för inlösen av nyssnämnda tomt i kvarteret Murmästaren samt för uppförande

å denna tomt ävensom i kvarteret Kandidaten av byggnader för inrymmande

av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner beviljat ett belopp

av 8,722,360 kronor samt därav såsom reservationsanslag anvisat dels

å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln 700,000 kronor, dels ock

å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln 3,000,000 kronor.’

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 182 häjt. (Nr 221.) 1005 24 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Av förenämnda belopp, 8,722,360 kronor, avsågos sammanlagt 562,360

kronor för återbetalande till riksgäldskontoret av vissa förskott samt för inlösen

av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren. Återstående beloppet, 8,160,000

kronor, avsågs för bestridande av byggnadskostnaderna, av vilka enligt vid

denna tid gjorda preliminära beräkningar 4,520,000 kronor skulle belöpa å

byggnaden i kvarteret Murmästaren.

Genom brev den 4 juni 1920 bär Kungl. Maj:t förklarat, att byggnadsstyrelsen

skulle äga taga i anspråk omförmälda å tilläggsstat för år 1920

anvisade belopp, 700,000 kronor, därav 500,360 kronor, motsvarande förenämnda

förskott, skulle återbetalas till riksgäldskontoret, 62,000 kronor finge

användas för inköp av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren samt återstoden

tagas i anspråk för täckande av kostnaderna för de förberedande åtgärder i

övrigt, vilkas vidtagande för ifrågavarande byggnadsföretag kunde komma att

erfordras redan under år 1920.

Vidare bär Kungl. Maj:t genom brev den 27 juni 1921, i samband med

beslut om påbörjande av arbetena å ämbetsbyggnaden i kvarteret Murmästaren,

bemyndigat byggnadsstyrelsen att för detta byggnadsföretag av

ovannämnda reservationsanslag för år 1921 å 3,000,000 kronor taga i anspråk

ett belopp av 1,050,000 kronor.

Sedermera bär riksdagen av det av 1920 års riksdag beviljade beloppet,

8,722,360 kronor, för uppförande av ämbetsbyggnaden i kvarteret Murmästaren

såsom extra reservationsanslag anvisat för tiden 1 januari—30 juni 1923

800,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 400,000 kronor samt för budgetåret

1924—1925 500,000 kronor.

Kör byggnadsföretaget i kvarteret Murmästaren liava sålunda anvisats tillhopa

2,750,000 kronor, varjämte för detsamma beräknats ytterligare 137,640

kronor, utgörande den till förberedande åtgärder avsedda delen av ovannämnda

anslag å 1920 års tilläggsstat, eller sålunda sammanlagt 2,887,640

kronor.

Av 1921 års Beträffande den plan, som lagts till grund för uppförandet av nybjggnankänd3bygg-

den i kvarteret Murmästaren, må bär erinras följande.

nadsplan för I samband med Kungl. Maj:ts ovannämnda framställning till 1920 ars

"fkvartereT riksdag om anslag till ifrågavarande nybyggnad både någon detaljerad plan

Murmästaren, rörande densamma icke kunnat framläggas. A id anmälan av sitt beslut i

frågan uttalade riksdagen emellertid sin förväntan, att förslagsritningar och

närmare kostnadsberäkningar skulle underställas riksdagens prövning, innan

byggnadsarbetena påbörjades.

I skrivelse den 30 september 1920 underställde därefter byggnadsstyrelsen

Kungl. Maj:ts prövning två av tjänstgörande arkitekten bos styrelsen Axel

Lindegren uppgjorda förslag till tomtens bebyggande för förvaltningsändamål.

Enligt det ena av dessa förslag, vilket benämndes huvudförslaget, skulle

å tomten uppföras eu femvåningsbyggnad, innehållande 59,000 kubikmeter

med cirka 310 rum samt för arkivändamål användbara lokaler under större

delen av byggnaden. Enligt då föreliggande beräkningar skulle huvudförslaget

draga en kostnad av 4,720,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

;s

Det alternativa förslaget avsåg tomtens utnyttjande till det yttersta genom

uppförande, utöver den författningsenliga hushöjden, av eu inredd vindsvåning

samt ytterligare en våning på den i byggnaden ingående gårdsbyggnaden.

Alternativförslaget innebar i förhållande till huvudförslaget en ökning

av byggnadsvolymen med 12,900 kubikmeter men beräknades medföra ej

blott högre totalkostnad, 5,881,000 kronor, utan även, beträffande det ytterligare

antal rum, som skulle erhållas, avsevärt högre enhetspris.

De nu berörda förslagen framlades för riksdagen i 1921 års statsverksproposition

(sjätte huvudtiteln p. 37). Vid frågans föredragning yttrade dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet, att det redan med hänsyn

till alternativförslagets proportionsvis höga kostnader syntes tveksamt, huruvida

detta förslag borde komma till utförande. Du härtill komme, att den

i förslaget ingående höga vindsvåningen ur estetisk synpunkt syntes föga

tilltalande, fann departementschefen detta förslag böra lämnas ur räkningen.

Beträffande huvudförslaget framhöll departementschefen, att jämväl en i

enlighet med detta förslag uppförd byggnad skulle komma att draga högre

kostnader än de preliminära beräkningarna år 1920 givit vid handen. Härvid

stode dock den ökade kostnaden i direkt förhållande till det ökade utrymme,

som vunnes. Med hänsyn till önskvärdheten att i möjligaste mån utnyttja

tomten för vinnande av erforderligt tillskott av ämbetslokaler, ansåg departementschefen

sig därför böra tillstyrka detta förslag.

Vidare erinrade departementschefen, att enligt de allmänna riktlinjer, som

år 1920 i samband med föreliggande byggnadsfråga av Kungl. Maj:t framlagts

för lösande av de till Stockholm förlagda ämbetsverkens och övriga

statsinstitutioners lokalfråga, man i första hand hade att söka genom en

eller flera nybyggnader anskaffa det antal tjänsterum, som erfordrades för

tillgodoseende av nämnda lokalbehov. Beträffande användningen av lokalerna

i den planerade byggnaden i kvarteret Murmästaren påginge ännu utredning.

Emellertid borde enligt departementschefens mening frågan om den närmare

dispositionen av dessa lokaler ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra.

I skrivelse den 17 juni 1921, nr 6 A, anmälde riksdagen sitt beslut i

ämnet och förklarade sig därvid anse, att ifrågavarande nybyggnad borde

komma till utförande i enlighet med den av departementschefen förordade

planen.

Genom förenämnda brev den 27 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att låta uppföra nybyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med

berörda förslag.

Genom brev den 10 februari 1922 har Kungl. Maj.t sedermera fastställt

viss jämkning av plansystemet i enlighet med av arkitekten Lindegren uppgjorda

nya ritningar.

Det förslag, som förelädes 1921 års riksdag, upptog en 5-vånings byggnad

mot Hantverkargatan och en 4-vånings byggnad med delvis inredd vind mot

Garvargatan, förbundna genom en 5-vånings mittbyggnad och två 5-vånings

flyglar mot tomtgränserna. För att tillmötesgå Stockholms stads intressen

ifråga om en påtänkt skolbyggnad på vidliggande tomt omlades genom be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kostnads
beräkningar.

Byggnadsstyrelsens

förslag

den

33 mars 1922

om byggnadens

användande.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

slutet den 10 februari 1922 plansystemet så, att mittbyggnaden uteslöts

och de två flyglarna indrogos något från tomtgränserna och försågos med

fönster på båda sidor. Detta medförde icke nämnvärd förändring i byggnadens

storlek och ej heller någon ökning av de beräknade kostnaderna.

Under förslagets närmare utarbetande inom byggnadsstyrelsen har takresningen

höjts och takkupor inlagts för erhållande av rymliga vindar, lämpade

för förvaring av arkivalier. Detta vindsutrymme är avsett att göras

brandfritt. Denna förändring är ämnad att utföras inom ramen för de beräknade

kostnaderna.

Såsom ovan nämnts beräknades kostnaderna för den beslutade nybyggnaden

i 1921 års statsverksproposition till 4,720,000 kronor. Eörnyade kostnadsberäkningar

hava sedermera, med hänsyn till inträffade förändringar i

fråga om arbets- och materialpriser, tid efter annan verkställts. Byggnadskostnaderna

beräknades sålunda i augusti 1921 till 4,250,000 kronor samt i

augusti 1922 till 3,400,000 kronor. Sistnämnda beräkning låg jämväl till

grund för byggnadsstyrelsens äskande i skrivelse den 23 augusti 1923 om

anslag till byggnadsföretaget för budgetåret 1924—1925.

Vid anmälan av denna fråga i årets statsverksproposition ansåg jag mig

emellertid med stöd av inkomna entreprenadanbud eller avslutade kontrakt

samt i övrigt föreliggande förhållanden kunna uttala förhoppning om, att

byggnadsföretaget skidle kunna fullbordas för en kostnad, som icke avsevärt

överstege 800,000 kronor utöver förut anvisade belopp. Då numera innevarande

års riksdag för byggnadsföretaget anvisat ett belopp av 500,000

kronor, så att för ändamålet anvisats sammanlagt 2,887,640 kronor, skulle

alltså enligt sistnämnda beräkning för företaget erfordras ytterligare omkring

300,000 kronor.

Det må i detta sammanhang erinras, att Kungl. JVfaj:t ej ännu fattat beslut

i fråga om den blivande användningen av byggnaden. Emellertid har

byggnadsstyrelsen i skrivelse den 23 mars 1922 framlagt förslag i sådant

hänseende, vilket förslag uppgjorts i samråd med de jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillkallade sakkunniga för utarbetande av en allmän plan för

statens byggnadsverksamhet i Stockholm ävensom representanter för de

olika ämbetsverken och institutionerna.

Enligt förslaget skulle i byggnaden lokaler beredas för skolöverstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

samt rikets allmänna kartverks geodetiska och ekonomiska avdelningar enligt

följande fördelning:

i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp: skolöverstyrelsen,

i våningen 2 trappor upp: väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

i våningen 3 trappor upp: statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,

i våningen é trappor upp: rikets allmänna kartverk.

Av Jcällaren avsågos vissa utrymmen för skolöverstyrelsen samt för förrådslokaler

och dylikt. Övriga källarutrymmen med en golvyta av samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 5

lågt omkring 1,137 kvadratmeter reserverades till förvaring av arkivalier.

Enligt verkställda beräkningar skulle där kunna rymmas omkring 7,600 löpmeter

arkivalier.

Av nu nämnda ämbetsverk äro skolöverstyrelsen och statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt inrymda i förhyrda lokaler, ltikets allmänna

kartverk liar sina lokaler splittrade på ott flertal ställen, delvis i staten tillhöriga

fastigheter. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är inrymd i gamla

riksdagshuset. Byggnadsstyrelsen hade i förevarande sammanhang framlagt

eu allmän plan för omplacering av ämbetsverken i huvudstaden, därvid

hänsyn tagits till de vid genomförandet av styrelsens dispositionsplan beträffande

nybyggnaden i kvarteret Murmästaren inom andra statens fastigheter

ledigblivna utrymmena; och torde i detta hänseende få hänvisas till

handlingarna.

Nu föreliggande förslag till ändrad byggnadsplan för ifrågavarande bygg- Föreliggande

nadsföretag innebära ett utökande av det program, som legat till grund för f°rs?a9

riksdagen hittills underställda kostnadsberäkningar. Byggnadsstyrelsens ^fastställda1

skrivelse den 13 december 1923 innefattade ett förslag om inredande av iyggnadsaikivlokaler

saväl i källaren som i vindsvåningen. I skrivelsen den 6 mars P

1924 har byggnadsstyrelsen, med frånträdande av detta förslag, ifrågasatt

vindsvåningens inredande till tjänstelokaler.

Förstnämnda förslag avsåg att tillgodose riksarkivets behov av ökade

arkivutrymmen. Enligt förslaget skulle riksarkivet i vinden och källaren

erhålla ett sammanlagt hyllutrymme av omkring 11,000 meter. Förslagets

genomförande beräknades komma att öka den totala byggnadskostnaden

med 110,000 kronor, under förutsättning att hyllinredningen skulle förfärdigas

av trä, och med 140,000 kronor, om inredningen skulle utgöras av

trähyllor, vilande på järnställningar.

By6§naclsstyrelsens senare förslag om inredande av tjänstelokaler i vindsvåningen

är i främsta rummet föranlett av styrelsens eget behov av nya

lokaler och sammanhänger i viss mån med frågan om användningen av det

staten tillhöriga s. k. Preisiska huset, nr 36 vid Drottninggatan i Stockholm.

I Preisiska huset hava sedan gammalt varit inrymda tjänstelokaler för

länsstyrelsen i Stockholms län samt ämbetsbostad för landshövdingen i länet,

varjämte vissa utrymmen disponerats av byggnadsstyrelsen. För om- och

tillbyggnad av denna fastighet har 1920 års riksdag beviljat ett anslag av

440,000 kronor, vilket anvisats att utgå under åren 1920—1922. Den av

Kungl. Maj:t för riksdagen framlagda byggnadsplanen avsåg i huvudsak att

bereda utvidgade och förbättrade ämbetslokaler för länsstyrelsen samt ämbetsbostad

åt landshövdingen. Förslaget förutsatte, att byggnadsstyrelsen skulle

erhålla för sitt behov erforderliga lokaler i annan byggnad, varom förslag

emellertid då ej förelåg, samt att landshövdingen under ombyggnaden skulle

beredas annan bostad, under det såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen,

vilka myndigheter sedan någon tid på grund av träffad överenskommelse

disponerade var sin del av den för landshövdingen avsedda bostadslägenheten,

skulle kunna kvarstanna under ombyggnaden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

I samband med anmälan av sitt beslut om beviljande av anslag för Preisiska

husets om- och tillbyggnad anförde riksdagen, att det med hänsyn till

svårigheterna att tillgodose vissa statsinstitutioners lokalbehov kunde ifrågasättas,

huruvida det icke vore för staten ekonomiskt fördelaktigare, att jämväl

den del av fastigheten, som vore avsedd till landshövdingebostad, inreddes

till ämbetslokaler och att landshövdingen i stället även framdeles bereddes

bostad på annat sätt. Hinder borde därför icke möta för Kungl.

Maj:t, att, därest vid frågans närmare prövning en dylik anordning befunnes

lämplig, vidtaga därför erforderliga åtgärder.

Med anledning av riksdagens uttalande avgåvos utlåtanden av såväl byggnadsstyrelsen

som länsstyrelsen, varefter Kungl. Maj:t genom beslut den

3 december 1920 förklarade, att Kungl. Maj.t framdeles ville meddela beslut

i fråga om disposition och ombyggnad av den del av fastigheten, som enligt

det för riksdagen framlagda förslaget avsetts till bostadsvåning åt landshövdingen,

varjämte Kungl. Maj:t anbefallde byggnadsstyrelsen att, i den

mån lämpligen kunde ske, verkställa om- och tillbyggnad av övriga delar av

fastigheten i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag.

Sedan ombyggnaden i de delar, som angåvos i Kungl. Maj:ts sistnämnda

beslut numera fullbordats, har landshövdingen Nils Edén i skrivelse den 25

januari 1924 till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

hemställt om vidtagande av åtgärder snarast möjligt för ett definitivt ordnande

av frågan om ämbetsbostad för landshövdingen i Stockholms län.

I sin skrivelse den 6 mars 1924 har byggnadsstyrelsen med anledning av

sistnämnda framställning till eu början berört frågan om beredande av ämbetsbostad

åt landshövdingen i Stockholms län och därvid erinrat, att styrelsen

redan i sitt nyssnämnda utlåtande år 1920 framhållit, att det ur

ekonomisk synpunkt vore för statsverket ofördelaktigt att aptera den för

landshövdingen avsedda bostadslägenheten i Preisiska huset till tjänstelokaler

och att styrelsen i anslutning därtill avstyrkt, att våningen för landshövdingen

uteslötes ur ombyggnadsförslaget. Förutsättningen för att förslaget,

som i övrigt genomförts, jämväl i nu avsedda del skulle kunna komma

till utförande, vore emellertid, att byggnadsstyrelsen på annat håll bereddes

nya lokaler, vilket jämväl med hänsyn till styrelsens synnerligen otillfredsställande

lokalförhållanden framstode som ett alltmer trängande behov. Efter

att vidare hava erinrat om de förslag till lösande av byggnadsstyrelsens

lokalfråga, som tidigare framlagts, samt om ovan berörda förslag till användning

av nybyggnaden i kvarteret Murmästaren har styrelsen i huvudsak

anfört följande:

Efter anmodan av statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

hade byggnadsstyrelsen genom arkitekten Lindegren låtit utarbeta dels förslag

till inredning av tjänstelokaler i vindsvåningen inom nybyggnaden i kvarteret

Murmästaren, dels ock, efter samråd med vederbörande inom statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt och rikets allmänna kartverk, ett förslag till

en delvis förändrad disposition av lokalerna i nybyggnaden, avseende att däri

inrymma jämväl byggnadsstyrelsen.

Enligt sistnämnda förslag, vilket funnes angivet å tre styrelsens skrivelse

bilagda planritningar, skvdle byggnadsstyrelsen erhålla hela våningen 3 trappor

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kurujl. Maj-.ts proposition nr 221.

upp, omfattande sammanlagt 59 tjänsterum eller samma antal ruin, som

styrelsen för närvarande disponerade. Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt skulle erhålla 31 rum i våningen 4 trappor upp och 20 rum i våningen

5 trappor upp jämte bibliotek och förrådslokaler eller sammanlagt 55 rum.

Rikets allmänna kartverk skulle för sin ekonomiska avdelning erhålla 37 rum

i våningen 4 trappor upp samt för sin geode ti ska avdelning 20 rum i våningen

5 trappor upp jämte erforderligt vindsutrymme eller sammanlagt 5l rum.

I övrigt hade icke vidtagits några ändringar beträffande den av styrelsen

tidigare föreslagna dispositionen av ifrågavarande nybyggnad. Enligt vad

som från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställts i utsikt skulle emellertid

detta ämbetsverk kunna av de för detsamma tidigare föreslagna lokalerna i

våningen 2 trappor upp till byggnadsstyrelsen avstå ett utrymme intill 45

kvadratmeter, som vore erforderligt såsom arkivlokal för byggnadsstyrelsens

stadsplanebyrå.

Beträffande de föreslagna arbetena för vindsvåningens iordningställande

till ämbetslokaler och därmed sammanhängande åtgärder kunde dessa arbeten

enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning rymmas inom den av

byggnadsstyrelsen vid äskande av anslag för budgetåret 1924—-192o för ifrågavarande

nybyggnadsföretag angivna totalkostnaden eller 3,400,000 kronor.

Sedan numera för byggnadsföretaget vore tillgängligt ett belopp av sammanlagt

2,887,640 kronor, skulle alltså för byggnadens färdigställande enligt föreliggande

förslag erfordras ytterligare ett belopp av 500,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen ville slutligen framhålla, att förslaget rörande styrelsens

överflyttning till nybyggnaden i kvarteret Murmästaren över huvud taget

måste anses vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt med hänsyn till

att de hyresavgifter, som för närvarande utginge för vissa av de av styrelsen

nu innehavda lokalerna, uppgående till sammanlagt 31,500 kronor, skulle kunna

inbesparas.

Med anledning av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen, sa vitt nu

är i fråga, hemställt om bemyndigande att låta iordningställa tjänstelokaler

i vindsvåningen inom nybyggnaden i kvarteret Murmästaren.

Frågan om beredande av tillfredsställande lokaler för byggnadsstyrelsen

har sedan flera år tillbaka stått på dagordningen och åtskilliga förslag till

dess lösande hava framkommit. Särskilt må nämnas det av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 13 september 1923 framlagda förslaget om iordningställande

för ändamålet av den staten tillhöriga fastigheten Fredrikshov i

Stockholm, vilket förslag beräknades draga en kostnad av 595,000 kronor.

Av skäl, som i årets statsverksproposition angivits, ansåg jag mig emellertid

ej kunna tillstyrka, att framställning i ämnet avläts till årets riksdag.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att genom inredandet

av tjänsterum å vinden till nybyggnaden i kvarteret Murmästaren möjlighet

vinnes att i byggnaden inrymma, förutom de ämbetsverk, som redan tidigare

tänkts dit förlagda, jämväl byggnadsstyrelsen. Otvivelaktigt tala åtskilliga

skäl för en dylik lösning. Emellertid torde det ej vara nödvändigt

att i förevarande sammanhang taga definitiv ställning till byggnadsstyrelsens

lokalfråga, vilken fråga i samband med styrelsens organisation är föremål

för utredning genom byggnadsstyrelsesakkunniga. Oavsett huru ämbetslokalerna

i nybyggnaden komma att disponeras, kan nämligen det rumstillskott,

som genom det föreslagna inredningsarbetet vinnes, beräknas bliva behövligt

Departemonts
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

för nedbringande av antalet för statsverkets behov förhyrda tjänstelokaler i

Stockholm. I detta hänseende torde få hänvisas till den utredning rörande

lokalbehovet, som år 1921 framlagts i samband med frågan om anordnande

av en ritningstävlan rörande nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli (1921 års

tilläggsstat, sjätte huvudtiteln, punkt 9).

För närvarande uppgår antalet genom byggnadsstyrelsen förhyrda för statsverket

behövliga tjänsterum i Stockholm till omkring 650. Härtill komma

vissa genom andra myndigheter avslutade förhyrningar, omfattande cirka

370 rum.

Förslaget om vindens inredande till tjänsterum får emellertid anses utesluta

möjligheten för riksarkivet att i denna byggnad vinna ökat arkivutrymme.

Riksarkivet synes nämligen icke vara betjänt med allenast de utrymmen

i källarvåningen, som skulle kunna ställas till förfogande, då dessa

utrymmen äro för små för att det skulle bliva för ämbetsverket ändamålsenligt

att där placera den för arkivaliernas skötsel erforderliga personalen.

Härtill kommer, att behov av ifrågavarande källarutrymmen kan tänkas uppstå

för de myndigheter, som enligt föreliggande förslag skulle inrymmas i

byggnaden. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag om inredande avlokaler

för riksarkivet i förutvarande straffängelset i Stockholm har emellertid

någon lättnad vunnits i riksarkivets lokalfråga. Med hänsyn till den

jämförelsevis ringa kostnadsskillnaden synes det jämväl mera ekonomiskt

att i största möjliga utsträckning utnyttja ifrågavarande nybyggnad för ämbetslokaler

än att därstädes bereda de ifrågasatta utrymmena för riksarkivet.

Enligt verkställda beräkningar skulle arbetena med vindens inredande till

tjänstelokaler inrymmas inom den av byggnadsstyrelsen i augusti 1923 för

byggnaden angivna totalkostnaden, 3,400,000 kronor. Denna kostnadssiffra

innebär i jämförelse med den i årets statsverksproposition beräknade kostnaden,

3,200,000 kronor, en ökning med 200,000 kronor. Denna kostnadsökning

är emellertid ej enbart att hänföra till den föreslagna vindsinredningen

utan jämväl beroende på ökade byggnadskostnader för företaget i

dess helhet i anledning av det träffade avtalet i byggnadskonflikten.

Enligt den fastställda planen innehåller nybyggnaden en nyttig golvyta

av omkring 7,400 kvadratmeter. Kostnaden för kvadratmeter skulle enligt

de senaste beräkningarna bliva omkring 435 kronor. Genom vindens inredande

till tjänstelokaler skulle den nyttiga golvytan komma att ökas till

cirka 8,790 kvadratmeter under det kostnaden för kvadratmeter skulle komma

att minskas till omkring 390 kronor.

Ur estetisk synpunkt torde förslaget icke vara ägnat att väcka betänkligheter.

I motsats till 1921 ars alternativförslag innebär föreliggande förslag

icke någon höjning av taklisten utöver den författningsenliga höjden utan

allenast en mindre höjning av takkonstruktionen, vilken förändring knappast

torde komma att inverka på byggnadens utseende.

På grund av vad sålunda anförts finner jag förslaget om vindens inredande

till tjänsterum böra komma till utförande. Ett bifall härtill medför

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

icke behov av ytterligare medel för budgetåret 1924—1925. Då det emellertid

för arbetenas fullföljande är nödvändigt, att byggnadsstyrelsen snarast

möjligt erhåller besked i föreliggande fråga, torde densamma redan nu böra

underställas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva sådan utvidgning i byggnadsplanen för ämbetsbyggnaden

å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm,

som av mig förordats.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 182 höft. (Nr 221.)

1005 23 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i planen för ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stoc a1 i texten
  2. SU 1924:130 Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i planen för ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm. s. 1 i texten