Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

1924-02-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:43, Med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr

266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer; given Stockholms

slott den 7 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter följande:

Sedan enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 januari 1924 för riksdagen framlagts

proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

her jag nu för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om dylika bidrag åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer.

Beträffande de åtgärder, som tidigare vidtagits för beredande av dyrtidstillägg

åt här ifrågavarande pensionärer, torde jag till en början få erinra

om att dessa dyrtidstillägg liksom dyrtidstilläggen till de i tjänst varande befattningshavarna

år 1919 omlades till systemet med en efter levnadskostnadernas

växlingar följande, s. k. glidande skala.

Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 33 höft- (Nr 43—44-)

Historik.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer vill jag erinra,

att de vid nämnda riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen åt befattningshavare

i statens tjänst kommo även pensionärerna till del.

Vid 1921 års riksdag vidtogos i åtskilliga avseenden beskärningar av dyrtidstilläggen

till befattningshavare i statens tjänst. Några dylika ändringar

vidtogos däremot icke beträffande dyrtidstillägget till pensionärer, icke ens

för pensionärer med nyreglerade pensioner, utan bibehöllos de allmänna grunderna

för denna förmån i fråga om pensionärerna oförändrade. Men detta

skedde under uttryckligt angivande, att det vore att betrakta såsom ett provisorium

i avvaktan på allsidig utredning om, å ena sidan, frågan om höjning

av låga pensioner och, å andra sidan, genomförande av en rättvis åtskillnad

mellan olika slag av pensionärer i fråga om dyrtidstilläggsberäkningen.

I syfte att något förbättra pensionsförmånen för vissa innehavare av lägre

pensioner infördes genom beslut vid 1922 års riksdag s. k. pensionstillägg. I

samband härmed övergick man, beträffande dyrtidstilläggen åt f. d. befattningshavare

och med dem likställda pensionärer, till i huvudsak enahanda

grunder, som gällde i fråga om statens i tjänst varande befattningshavare.

Därjämte genomfördes — likaledes i nära anslutning till de för statens befattningshavare

gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna — en reduktion av

dyrtidstilläggen för reglerade pensioner.

Beträffande dyrtidstilläggens behandling vid 1923 års riksdag får jag erinra,

att, i samband med den vid nämnda riksdag genomförda omläggningen av

reglerna för dyrtidstilläggen åt i tjänst varande befattningshavare, jämväl

grunderna för dyrtidstilläggen åt f. d. befattningshavare och med dem likställda

pensionärer undergingo en fullständig förändring. Enär rent proportionella

dyrtidstillägg skulle medfört alltför betydande sänkning av de förut

utgående tilläggsbeloppen för innehavare av lägre pensioner, utformades ett

system, varigenom högre kompensation för dyrtiden bereddes innehavare av

låga pensioner. Enligt detta system utgår dyrtidstillägget i förhållande till ett

på visst sätt beräknat tilläggsunderlag. För pensioner å 150 kronor för månad

eller därutöver utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock begränsat till

400 kronor i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för

månad, lägges därtill ett belopp av 30 kronor i månaden, dock må tilläggsunderlaget

i sådant fall icke överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent

av pensionen. Beträffande innehavare av oreglerad pension beräknas dyrtidstillägget

efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen.

Vid en indexställning av 175 är alltså, med iakttagande av föreskriven

avrundning, procenttalet 37. För innehavare av nyreglerad pension

utgår dyrtidstillägget efter ett med 16 enheter minskat procenttal. Vid en

indexställning av 175 är alltså procenttalet 21. Förutom dessa procentuella

tillägg åtnjuta de, som hava minderåriga barn att försörja, fasta barntillägg,

vilka utgå vid reglerade pensioner med 4 kronor och vid oreglerade pensioner

med 5 kronor för månad och barn under 16 års ålder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

Gällande kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer är utfärdad den 15 juni

1923 (nr 266).

Enligt det förslag i fråga om dyrtidstillägg till befattningshavare i statens Nya grunder

tjänst, som av Kungl. Maj:t i proposition den 2 januari 1924, nr 5, fram- f°r dyrtidslagts

för riksdagen, skulle dyrtidstilläggen från och med den 1 juli 1924 bHäggcn.

utgå efter fasta, för hela budgetåret gällande procenttal. Dessa procenttal

hava av Kungl. Maj:t föreslagits till 33 för befattningshavare vid oreglerade

verk och till 16 för befattningshavare vid reglerade verk. Då enligt

nu gällande grunder dyrtidstilläggen åt i tjänst varande befattningshavare

skulle vid en antagen indexställning av 175 utgå efter resp. 37 och 19 procent,

innebär Kungl. Maj:ts förslag en nedsättning av procenttalet med resp.

4 och 3 enheter. Denna nedsättning har betingats av statsfinansiella skäl.

Någon annan ändring av de nuvarande bestämmelserna om dyrtidstilläggen

avses ej i förslaget.

Liksom nu böra givetvis grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

och med dem jämställda pensionärer så nära som möjligt ansluta

sig till motsvarande grunder för i tjänst varande befattningshavare. Sålunda

bör jämväl för pensionärerna den anordningen införas, att dyrtidstilläggen

bindas vid fasta, för hela budgetåret gällande procenttal. Någon

annan ändring av nu gällande bestämmelser i ämnet har jag ej funnit mig

böra föreslå.

Den begränsning av kostnaderna för dyrtidstilläggen till pensionärerna,

som enligt finansplanen för nästkommande budgetår funnits av förhållandena

påkallad, har synts böra så genomföras, att den sammanlagda inkomsten av

pension och dyrtidstillägg vid nu gällande grunder för dyrtidstilläggen, med

bortseende dock från barntilläggen, avkortas i ungefär samma proportion

som motsvarande inkomst för befattningshavarna. Med iakttagande härav

böra de fasta procenttalen för dyrtidstilläggen bestämmas till 33 för innehavare

av oreglerad pension och till 18 för innehavare av reglerad pension.

I jämförelse med de procenttal, som vid levnadskostnadsindex 175 skulle

erhållas enligt gällande grunder, nämligen 37 för innehavare av oreglerade

pensioner och 21 för övriga pensionärer, innebära de föreslagna fasta procenttalen

för dyrtidstilläggen en nedsättning med 4 respektive 3 enheter, vilken nedsättning

sålunda till storleken sammanfaller med den för befattningshavarna

föreslagna. Bortsett från barntilläggen minskas härigenom dyrtidstilläggen

för innehavare av oreglerade pensioner med omkring 11 procent och för

innehavare av reglerade pensioner med omkring 14 procent. I förhållande

till den sammanlagda inkomsten av pension och dyrtidstillägg överstiger

nedsättningen i allmänhet icke för någondera gruppen 3 procent.

Såsom exempel på hur det av mig förordade förslaget verkar vid olika

pensionslägen må återgivas efterföljande inom finansdepartementet upprättade

tabell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

Dyrtidstillägg för år åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.1

Pensionär utan barn. Levnadskostnadsindex 175.

Pensions-

belopp

Dyrtidstillägg å oreglerade pensioner

Dyrtidstillägg å reglerade pensioner

enligt nuvarande

grunder

enligt föreslagna

grunder

Ned-

sättning

enligt nuvarande

grunder

enligt föreslagna

grunder

Ned-

sättning

kr.

kr- i %

kr.

%

kr.

kr.

kr.

o/

/O

kr.

100

59

59

53

53

6

34

34

29

29

5

soo

296

59

264

53

32

168

34

144

29

24

1,000

503

50

449

45

54

286

29

245

24

41 j

1,500

666

44

594

40

72

378

25

324

22

54

2,000

740

37

660

33

80

420

21

360

18

60

2,500

925

37

825

33

100

525

21

450

18

75

3,000

1,110

37

990

33

120

630

21

540

18

90

3,500

1,295

37

1,155

33

140

735

21

630

18

105

4,000

1,480

37

1,320

33

160

840

21

720

18

120

4,500

1,665

37

1,485

33

180

945

21

810

18

135

5,000

1,776

36

1,584

32

192

1,008

20

864

17

144

5,500

1,776

32

1,584

29

192

1,008

18

864

16

144 ''

6,000

1,776

30

1,584

26

192

1,008

17

864

14

144 i

Smeker81"’ På grUnd aV mitt förslag om ändrade grunder för dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer torde den nuvarande

kungörelsen i ämnet böra undergå vissa ändringar. Sålunda torde § 2 helt

utgå och i §§ 4 och 5 de fasta procenttalen för dyrtidstillägget införas.

Emellertid erfordras ock en annan ändring i samma kungörelse. Jämlikt

§ 8 utgår dyrtidstillägg enligt i § 4 för vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst stadgade grunder jämväl till, bland andra, den, som åtnjuter avlöning

på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Hittills torde ingen sådan

befattningshavare hava uppburit avlöning enligt något av de i § 4 av kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst omförmälda avlöningsreglementen. Från och med nästa budgetår

torde dock vissa befattningshavare med nyreglerad avlöning komma att uppföras

å indragningsstat. Då dylik tjänsteman givetvis bör erhålla dyrtidstillägg

enligt reducerade beräkningsgrunder, torde § 8 böra undergå sådan

ändring, att för innehavare av nyreglerad avlöning å indragningsstat dyrtidstillägget

beräknas enligt bestämmelserna i ■§. 5 i kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer. I intet fall bör därvid procenttalet för dyrtidstillägget vara

högre än för i tjänst varande befattningshavare med reglerad avlöning.

1 Dyrtidstilläggen äro beräknade utan hänsyn till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse i

ämnet föreskrivna avrundningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43. 5

Beträffande kostnaderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1924—1925

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. ber jag få erinra därom,

att desamma, på sätt i innevarande års statsverksproposition under »För

flera huvudtitlar gemensamma frågor» angives, böra, liksom nu, för

affärsverkens vidkommande bestridas av dessa verks egna medel. Vad beträffar

övriga nu ifrågavarande pensionärer beräknades i budgetförslaget

under elfte huvudtiteln dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 3,900,000 kronor,

dels till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp av

2,500,000 kronor. Någon ändring av angivna anslagsbelopp har ej visat

sig påkallad.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga A)

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna sagda förslag till kungörelse;

2) besluta, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka varit anställda vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens domäner

eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar, skola bestridas

av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt

bestridas;

3) för budgetåret 1924—1925 under elfte huvudtiteln såsom extra förslagsanslag

anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer ett belopp av 3,900,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp

av 2,500,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt.

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Regnér.

Kostnad*-

frågan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

Förslag

till

Bilaga. A.

kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923

(nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst iu. fl. pensionärer.

Härigenom förordnas, att § 2 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer skall upphöra att gälla samt att §§ 4, 5 och 8 i samma

kungörelse skola i nedan intagna delar hava följande ändrade lydelse:

§ 4.

Där annorlunda icke är i §>§ 5 och 6 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget i förhållande till tilläggsunderlaget

efter ett procenttal av 33; dock att---krontal bortfaller.

§ 5.

Till f. d. befattningshavare---iakttagande därav, att det procent
tal,

efter vilket dyrtidstillägget skall utgå, utgör 18 samt att det belopp,

varmed dyrtidstillägget ökas för varje underhållet barn, utgör 4 kronor.

§ 8.

Dyrtidstillägg enligt här ovan stadgade grunder utgår — — — av pensionen.

I fall, som avses i denna paragraf, beräknas dyrtidstillägget enligt bestämmelserna

i §> 4; dock att till den, som på indragningsstat åtnjuter avlöning

enligt något av de i § 4 av kungörelsen med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst omförmälda avlöningsreglementen,

dyrtidstillägget heräknas efter ett procenttal av 16 och

i övrigt enligt bestämmelserna i § 5 här ovan.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1 s. 9 i texten
  2. BU 1924:59 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 s. 1 i texten