Sök i Ratio Lex

Angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt m. m

1924-02-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:45, Angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4ö.

1

Nr 45.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lån från statens

domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns

landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt m. m.:

given Stockholms slott den 7 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

David Pettersson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot.

Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 december 1923 har skogsvårdsstyrelsen

inom Kopparbergs läns landstingsområde anfört följande.

Skogsvårdsstyrelsen hade allt sedan dess verksamhet började ägnat sitt

stora intresse åt anskaffandet av ett gott skogsfrö och hade därför tidigt gått

i författning om byggande av en fullt tidsenlig fröklängningsanstalt i Mora.

Denna anstalt hade emellertid fullständigt förstörts genom eldsvåda 1914. Dä

därefter något verkligt kottar i Dalarna icke.inträffat, hade styrelsen för klängning

av de relativt små kottpartier, som kunnat inköpas inom länet, inrättat

en mindre anstalt vid Rankhyttan i avsikt att vid ett kommande rikligt kottär

gå i författning om inrättande av en ny, fullt tidsenlig anstalt.

Den rikliga kottskörden 1913 och 1914 hade klängts vid Moraanstalten

och upplagrats i hermetiskt slutna kärl. Från detta förråd hade skogsvårdsstyrelsen

under den från 1914 förflutna tiden kunnat i stort sett tillgodose

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 1 samt Vt höft. (Nr ''»5.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

sitt fröbehov och även varit i stånd att leverera icke oväsentliga kvantiteter

frö till kronans skogar inom länet. Fröets grobarhet, från början synnerligen

god, hade under den långa lagringstiden icke väsentligt minskats,

beroende på förvaringssättet i hermetiskt slutna kärl.

Under de tre sista åren hade emellertid förrådet måst kompletteras genom

inköp från andra delar av landet ocli även från Finland. Såsom framginge

av en skrivelsen bilagd grafisk framställning av styrelsens inköp av tall- och

grankott åren 1906—1922, hade under 1913 ocli 1914 inköpts 12,400 hektoliter

tallkott och 11,300 hektoliter grankott. Inköpssumman hade uppgått

till, förutom provision till uppköpare och övriga omkostnader, över 56,000

kronor.

Innevarande vinter bure tallen inom Dalarna synnerligen rikligt med kött.

Fröets grobarhet undersöktes för närvarande vid lian k hyttan genom provklängning

av kött från femton olika trakter av Dalarna, och det vore att

hoppas, att undersökningen komme att lämna ett gott resultat, enär eu redan

slutförd analys vid provklängning av tallkott insamlad under oktober månad

visat en grobarhet av 96 procent.

Skogsvårdsstyrelsen, som reglementsenligt hade att sörja för att tillräckligt

av det för orten lämpligaste frö funnes tillgängligt, hade beslutat att i

görligaste män utnyttja årets rika tillgång på kött i avsikt att för de närmaste

sex åren säkerställa landstingsområdets behov av gott och lämpligt

skogsfrö och därvid i staten till 1924 upptagit ett belopp av 100,000 kronor,

därav 75,000 kronor för inköp av cirka 10,000 hektoliter tallkott och 25,000

kronor för uppförande av fullt tidsenlig klängningsanstalt. Beloppet skulle

anskaffas genom lån, som skulle successivt amorteras genom medel, som ingöte

vid försäljning av frö.

Med hänsyn dels till nödvändigheten för styrelsen att snarast möjligt anskaffa

erforderliga medel för lägsta möjliga ränta, dels ock till att här vore

fråga om tillgodoseende av ett ändamål, som med skäl kunde betecknas som

allmännyttigt, samt att genom kottens insamlande skulle beredas i dessa

tryckta tider välbehövlig arbetsförtjänst åt ett icke ringa antal av länets

innebyggare, hade styrelsen ansett sig kunna påräkna stöd från statens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde skogsvårdsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t ville utverka riksdagens medgivande till att ett lån a

100,000 kronor av statsmedel lämnades styrelsen för angivet ändamål på

villkor, som Kungl. Maj:t prövade skäligt bestämma.

Pa grund av remiss har domänstyrelsen den 9 januari 1924 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid överlämnat yttrande av chefen för statens skogsiorsöksanstalt.

I sitt yttrande anför chefen för skogsförsöksanstalten bland annat följande.

Tallen syntes i år hava en medelgod kottsättning, dock svagare i inre

Norrland. Äldre lager av tallfrö funnes ej i någon större omfattning. Tallfröet

vore av god beskaffenhet i södra Sverige intill en linje genom Dalarna

och norra Hälsingland. Såsom framginge av en yttrandet bifogad karta,

ginge -f- 13° isotermkurva för juni, juli och augusti också i år genom dessa

trakter, men däremot vore någon större förhoppning på tallfrö av god grobarhet

troligen ej att förvänta norr och väster om nämnda linje.

Enär tallfrö i Norrland måste utsås inom samma av de å kartan angivna

zonerna för att giva gott skogsodlingsresultat (i nödfall även från en varmare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

K linål. Maj.ts proposition År 4ö.

zon), sago det i år synnerligen bekymmersamt ut att kunna utnyttja kottaret

för stora delar av Norrland. Av synnerlig stor vikt vore då, att tallkott

insamlades från de nordligaste trakter, där gott tallfrö kunde erhållas eller

mellersta Dalarna och Helsingland. Det måste betecknas som ett verkligt

riksintresse, att kött insamlades från just dessa trakter i och för skogsodlingar

i orten och för inom närmast därom liggande kallare trakt av Norrland

(zon III och delar av zon II å kartan). Den nu befintliga fröklängningsstugans

i Rankhyttan klängningskapacitet räckte ej till en så omfattande

klängning. Vidare kunde risk alltid förefmnas, att kött från mellersta Dalarna

bleve sammanblandad med kött från södra Dalarna. Det vore därför av

synnerligen stor vikt, att en klängningsanstalt komme till stånd inom Dalarna,

där all kött frän zon III (vissa år även från zon II) kunde samlas och klängas.

Bästa belägenheten ur trafiksynpunkt för eu dylik klängstuga vore säkerligen

Mora. Även staten hade för sitt behov av frö för egna skogar stort intresse

av, att en sådan fröklängningsanstalt komme till stånd. Under sådana förhållanden

syntes det mycket önskvärt, att staten understödde tillkomsten av

en klängstuga i Mora eller angränsande trakt. Ett önskemål vore också, att

till dylik klängstuga ej skickades kött från södra Dalarna (zon IV).

Beträffande slutligen det önskade lånet för inköp av kött syntes mycket

starka skäl tala härför på grund av de synpunkter, som ovan framhållits.

Samma skäl skulle visserligen också kunna gälla Gävleborgs län, men dess

skogsvårdsstyrelse hade så pass samlade tillgångar, att den säkerligen kunde

av egna medel förskottera ett belopp av den storlek, varom här vore fråga.

För egen del har domänstyrelsen framhållit, att skogsrårdsstyrelsen i Kopparbergs

län visserligen, i likhet med skogsrårdsstyrelserna i de norrländska

länen ävensom i Värmlands län, haft mycket stora inkomster, särskilt genom

inflytande skogsvårdsavgift, varav skogsvårdsstyrelsen syntes hava bort

kunna bespara erforderliga medel till ifrågavarande ändamål. Då emellertid

tallfrö, insamlat från vissa trakter av Dalarna, under nu rådande brist pa

skogsfrö för störa delar av Norrland kunde hava stor betydelse för vissa

delar därav, och pa grund av det yttrande, chefen för statens skogsförsöksanstalt

i ärendet avgivit, ansage sig domänstyrelsen böra tillstyrka bifall till

skogsvårdsstyrelsens förevarande framställning. Det syntes domänstyrelsen

skäligt, att vid bifall till framställningen såsom villkor föreskreves, att domänverket

efter därom mellan domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen träffad överenskommelse

tillförsäkrades dels rätt att mot skälig avgäld vid den ifrågasatta

klängningsanstalten få klängt skogsfrö, insamlat genom skogsstatens försorg,

dels ock förmånsrätt till inköp av skogsfrö för eget behov.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i infordrat utlåtande den 10 januari

1924 på det livligaste tillstyrkt bifall till skogsvårdsstyrelsens framställning.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet den 29 januari 1924, har

däri — under erinran att Kungl. Maj:t efter inhämtande av riksdagens bifall

(R. skr. nr 181/1921) den 30 september 1921 bemyndigat domänstyrelsen

att av statens domäners fond för understödjande av byggnads- och rensningsarbeten,

erforderliga för lösflottning i Torne och Muonio gränsälvar, utlämna

ett lån å högst 550,000 kronor till Torne och Muonio gränsälvars flottnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.

förening mot den säkerhet och under de villkor i övrigt, som styrelsen ägde

bestämma anfört att, då för tillgodoseendet av domänverkets behov av frö

syntes vara av vikt, att en fröklängningsanstalt redan under innevarande

år komme till stånd i Mora eller angränsande trakt, det nu begärda lånet

lämpligen kunde, i likhet med vad som ägt rum beträffande omförmälda lån

till Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening, utlämnas till skogsvårdsstyrelsen

från statens domäners fond, därvid det finge ankomma på domänstyrelsen

att efter förhandlingar med skogsvårdsstyrelsen bestämma villkoren

för lånets utlämnande och amortering m. m.

Mot vad statskontoret sålunda anfört har domänstyrelsen i förnyat utlåtande

den 5 februari 1924 förklarat sig ej hava något att erinra.

1 detta sammanhang torde jag fä anmäla en från skogsvårdsstyrelsen inom

Uppsala läns landstingsområde hos Kungl. Maj:t gjord framställning av den

23 januari 1924, däri likaledes hemställts, bland annat, om erhållande av

ett lån för fröanskaffning. Skogsvårdsstyrelsen ämnade söka i största möjliga

utsträckning tillvarataga den rika tillgång på tallkott, som funnes innevarande

vinter. För detta ändamål hade skogsvårdsstyrelsen för avsikt att

dels söka anskaffa tallfrö för täckande av behovet därav för länet för omkring

fyra år framåt, dels ock tillsammans med skogsvårdsstyrelsen i ett

angränsande län uppföra en fröklängningsanstalt. Det kapitalutlägg, som

för detta ändamål erfordrades, beräknade skogsvårdsstyrelsen till 30,500

kronor, därav 17,500 kronor till anskaffandet av kött och 13,000 kronor till

skogsvårdsstyrelsens andel i kostnaderna för fröklängningsanstalten.

Domänstyrelsen har, enligt utlåtande den 23 januari 1924, ansett sig icke

kunna tillstyrka bifall till sistberörda framställning. Beträffande Uppsala län

förelåge nämligen ej något sådant förhållande, som åberopats till stöd för den

av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län gjorda framställningen. Enligt förenämnda

karta tillhörde Uppsala län zon IV, vilken dessutom omfattade större

delen av Svea- och Götaland. Inom angränsande zonerna III och V rådde

emellertid, liksom inom zon IV, god tillgång på tallkott med grobart frö.

Statskontoret har i sitt ovannämnda utlåtande, med hänsyn till vad domänstyrelsen

anfört, hemställt, att framställningen ej måtte föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

På grund av vad i ärendet blivit upplyst angående betydelsen, jämväl för

statens skogar, av ifrågavarande av skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs

läns landstingsområde planerade åtgärder för tillgodoseendet av behovet av

tallfrö, finner jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet beviljas sagda skogsvårdsstyrelse

ett lån från domänfonden å högst det av styrelsen begärda

beloppet. På domänstyrelsen torde ankomma att pröva säkerhet för lånet

ävensom att bestämma skälig ränta och övriga lånevillkor.

Den av skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde gjorda

opaginerad Kontrollera mot PDF

,1

Kungt. Maj:ts proposition Nr 45.

framställningen torde, i enlighet med myndigheternas hemställan, ej böra

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under åberopande av det anförda, och då fragan om beviljandet av omförmälda

lån lärer böra underställas riksdagens prövning, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från statens domäners fond må till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs

läns landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt inom

länet och för inköp av tallkott utlämnas ett lån å högst 100,000 kronor på

de närmare villkor, som domänstyrelsen äger bestämma.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall till riksdagen

avlåtas.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Bihang titt riksdagens protokoll 1924. 1 samt. :l''i höft. (Nr

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstin a1 i texten
  2. JoU 1924:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde för u s. 1 i texten