Angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt m. m
1924-02-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:45, Angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 4ö.
1
Nr 45.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lån från statens
domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns
landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt m. m.:
given Stockholms slott den 7 februari 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
David Pettersson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari 1924.
Närvarande:
Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot.
Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 december 1923 har skogsvårdsstyrelsen
inom Kopparbergs läns landstingsområde anfört följande.
Skogsvårdsstyrelsen hade allt sedan dess verksamhet började ägnat sitt
stora intresse åt anskaffandet av ett gott skogsfrö och hade därför tidigt gått
i författning om byggande av en fullt tidsenlig fröklängningsanstalt i Mora.
Denna anstalt hade emellertid fullständigt förstörts genom eldsvåda 1914. Dä
därefter något verkligt kottar i Dalarna icke.inträffat, hade styrelsen för klängning
av de relativt små kottpartier, som kunnat inköpas inom länet, inrättat
en mindre anstalt vid Rankhyttan i avsikt att vid ett kommande rikligt kottär
gå i författning om inrättande av en ny, fullt tidsenlig anstalt.
Den rikliga kottskörden 1913 och 1914 hade klängts vid Moraanstalten
och upplagrats i hermetiskt slutna kärl. Från detta förråd hade skogsvårdsstyrelsen
under den från 1914 förflutna tiden kunnat i stort sett tillgodose
Bihang till riksdagens protokoll 192i. 1 samt Vt höft. (Nr ''»5.)
I
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.
sitt fröbehov och även varit i stånd att leverera icke oväsentliga kvantiteter
frö till kronans skogar inom länet. Fröets grobarhet, från början synnerligen
god, hade under den långa lagringstiden icke väsentligt minskats,
beroende på förvaringssättet i hermetiskt slutna kärl.
Under de tre sista åren hade emellertid förrådet måst kompletteras genom
inköp från andra delar av landet ocli även från Finland. Såsom framginge
av en skrivelsen bilagd grafisk framställning av styrelsens inköp av tall- och
grankott åren 1906—1922, hade under 1913 ocli 1914 inköpts 12,400 hektoliter
tallkott och 11,300 hektoliter grankott. Inköpssumman hade uppgått
till, förutom provision till uppköpare och övriga omkostnader, över 56,000
kronor.
Innevarande vinter bure tallen inom Dalarna synnerligen rikligt med kött.
Fröets grobarhet undersöktes för närvarande vid lian k hyttan genom provklängning
av kött från femton olika trakter av Dalarna, och det vore att
hoppas, att undersökningen komme att lämna ett gott resultat, enär eu redan
slutförd analys vid provklängning av tallkott insamlad under oktober månad
visat en grobarhet av 96 procent.
Skogsvårdsstyrelsen, som reglementsenligt hade att sörja för att tillräckligt
av det för orten lämpligaste frö funnes tillgängligt, hade beslutat att i
görligaste män utnyttja årets rika tillgång på kött i avsikt att för de närmaste
sex åren säkerställa landstingsområdets behov av gott och lämpligt
skogsfrö och därvid i staten till 1924 upptagit ett belopp av 100,000 kronor,
därav 75,000 kronor för inköp av cirka 10,000 hektoliter tallkott och 25,000
kronor för uppförande av fullt tidsenlig klängningsanstalt. Beloppet skulle
anskaffas genom lån, som skulle successivt amorteras genom medel, som ingöte
vid försäljning av frö.
Med hänsyn dels till nödvändigheten för styrelsen att snarast möjligt anskaffa
erforderliga medel för lägsta möjliga ränta, dels ock till att här vore
fråga om tillgodoseende av ett ändamål, som med skäl kunde betecknas som
allmännyttigt, samt att genom kottens insamlande skulle beredas i dessa
tryckta tider välbehövlig arbetsförtjänst åt ett icke ringa antal av länets
innebyggare, hade styrelsen ansett sig kunna påräkna stöd från statens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde skogsvårdsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t ville utverka riksdagens medgivande till att ett lån a
100,000 kronor av statsmedel lämnades styrelsen för angivet ändamål på
villkor, som Kungl. Maj:t prövade skäligt bestämma.
Pa grund av remiss har domänstyrelsen den 9 januari 1924 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid överlämnat yttrande av chefen för statens skogsiorsöksanstalt.
I sitt yttrande anför chefen för skogsförsöksanstalten bland annat följande.
Tallen syntes i år hava en medelgod kottsättning, dock svagare i inre
Norrland. Äldre lager av tallfrö funnes ej i någon större omfattning. Tallfröet
vore av god beskaffenhet i södra Sverige intill en linje genom Dalarna
och norra Hälsingland. Såsom framginge av en yttrandet bifogad karta,
ginge -f- 13° isotermkurva för juni, juli och augusti också i år genom dessa
trakter, men däremot vore någon större förhoppning på tallfrö av god grobarhet
troligen ej att förvänta norr och väster om nämnda linje.
Enär tallfrö i Norrland måste utsås inom samma av de å kartan angivna
zonerna för att giva gott skogsodlingsresultat (i nödfall även från en varmare
3
K linål. Maj.ts proposition År 4ö.
zon), sago det i år synnerligen bekymmersamt ut att kunna utnyttja kottaret
för stora delar av Norrland. Av synnerlig stor vikt vore då, att tallkott
insamlades från de nordligaste trakter, där gott tallfrö kunde erhållas eller
mellersta Dalarna och Helsingland. Det måste betecknas som ett verkligt
riksintresse, att kött insamlades från just dessa trakter i och för skogsodlingar
i orten och för inom närmast därom liggande kallare trakt av Norrland
(zon III och delar av zon II å kartan). Den nu befintliga fröklängningsstugans
i Rankhyttan klängningskapacitet räckte ej till en så omfattande
klängning. Vidare kunde risk alltid förefmnas, att kött från mellersta Dalarna
bleve sammanblandad med kött från södra Dalarna. Det vore därför av
synnerligen stor vikt, att en klängningsanstalt komme till stånd inom Dalarna,
där all kött frän zon III (vissa år även från zon II) kunde samlas och klängas.
Bästa belägenheten ur trafiksynpunkt för eu dylik klängstuga vore säkerligen
Mora. Även staten hade för sitt behov av frö för egna skogar stort intresse
av, att en sådan fröklängningsanstalt komme till stånd. Under sådana förhållanden
syntes det mycket önskvärt, att staten understödde tillkomsten av
en klängstuga i Mora eller angränsande trakt. Ett önskemål vore också, att
till dylik klängstuga ej skickades kött från södra Dalarna (zon IV).
Beträffande slutligen det önskade lånet för inköp av kött syntes mycket
starka skäl tala härför på grund av de synpunkter, som ovan framhållits.
Samma skäl skulle visserligen också kunna gälla Gävleborgs län, men dess
skogsvårdsstyrelse hade så pass samlade tillgångar, att den säkerligen kunde
av egna medel förskottera ett belopp av den storlek, varom här vore fråga.
För egen del har domänstyrelsen framhållit, att skogsrårdsstyrelsen i Kopparbergs
län visserligen, i likhet med skogsrårdsstyrelserna i de norrländska
länen ävensom i Värmlands län, haft mycket stora inkomster, särskilt genom
inflytande skogsvårdsavgift, varav skogsvårdsstyrelsen syntes hava bort
kunna bespara erforderliga medel till ifrågavarande ändamål. Då emellertid
tallfrö, insamlat från vissa trakter av Dalarna, under nu rådande brist pa
skogsfrö för störa delar av Norrland kunde hava stor betydelse för vissa
delar därav, och pa grund av det yttrande, chefen för statens skogsförsöksanstalt
i ärendet avgivit, ansage sig domänstyrelsen böra tillstyrka bifall till
skogsvårdsstyrelsens förevarande framställning. Det syntes domänstyrelsen
skäligt, att vid bifall till framställningen såsom villkor föreskreves, att domänverket
efter därom mellan domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen träffad överenskommelse
tillförsäkrades dels rätt att mot skälig avgäld vid den ifrågasatta
klängningsanstalten få klängt skogsfrö, insamlat genom skogsstatens försorg,
dels ock förmånsrätt till inköp av skogsfrö för eget behov.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i infordrat utlåtande den 10 januari
1924 på det livligaste tillstyrkt bifall till skogsvårdsstyrelsens framställning.
Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet den 29 januari 1924, har
däri — under erinran att Kungl. Maj:t efter inhämtande av riksdagens bifall
(R. skr. nr 181/1921) den 30 september 1921 bemyndigat domänstyrelsen
att av statens domäners fond för understödjande av byggnads- och rensningsarbeten,
erforderliga för lösflottning i Torne och Muonio gränsälvar, utlämna
ett lån å högst 550,000 kronor till Torne och Muonio gränsälvars flottnings
-
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 45.
förening mot den säkerhet och under de villkor i övrigt, som styrelsen ägde
bestämma anfört att, då för tillgodoseendet av domänverkets behov av frö
syntes vara av vikt, att en fröklängningsanstalt redan under innevarande
år komme till stånd i Mora eller angränsande trakt, det nu begärda lånet
lämpligen kunde, i likhet med vad som ägt rum beträffande omförmälda lån
till Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening, utlämnas till skogsvårdsstyrelsen
från statens domäners fond, därvid det finge ankomma på domänstyrelsen
att efter förhandlingar med skogsvårdsstyrelsen bestämma villkoren
för lånets utlämnande och amortering m. m.
Mot vad statskontoret sålunda anfört har domänstyrelsen i förnyat utlåtande
den 5 februari 1924 förklarat sig ej hava något att erinra.
1 detta sammanhang torde jag fä anmäla en från skogsvårdsstyrelsen inom
Uppsala läns landstingsområde hos Kungl. Maj:t gjord framställning av den
23 januari 1924, däri likaledes hemställts, bland annat, om erhållande av
ett lån för fröanskaffning. Skogsvårdsstyrelsen ämnade söka i största möjliga
utsträckning tillvarataga den rika tillgång på tallkott, som funnes innevarande
vinter. För detta ändamål hade skogsvårdsstyrelsen för avsikt att
dels söka anskaffa tallfrö för täckande av behovet därav för länet för omkring
fyra år framåt, dels ock tillsammans med skogsvårdsstyrelsen i ett
angränsande län uppföra en fröklängningsanstalt. Det kapitalutlägg, som
för detta ändamål erfordrades, beräknade skogsvårdsstyrelsen till 30,500
kronor, därav 17,500 kronor till anskaffandet av kött och 13,000 kronor till
skogsvårdsstyrelsens andel i kostnaderna för fröklängningsanstalten.
Domänstyrelsen har, enligt utlåtande den 23 januari 1924, ansett sig icke
kunna tillstyrka bifall till sistberörda framställning. Beträffande Uppsala län
förelåge nämligen ej något sådant förhållande, som åberopats till stöd för den
av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län gjorda framställningen. Enligt förenämnda
karta tillhörde Uppsala län zon IV, vilken dessutom omfattade större
delen av Svea- och Götaland. Inom angränsande zonerna III och V rådde
emellertid, liksom inom zon IV, god tillgång på tallkott med grobart frö.
Statskontoret har i sitt ovannämnda utlåtande, med hänsyn till vad domänstyrelsen
anfört, hemställt, att framställningen ej måtte föranleda någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.
På grund av vad i ärendet blivit upplyst angående betydelsen, jämväl för
statens skogar, av ifrågavarande av skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs
läns landstingsområde planerade åtgärder för tillgodoseendet av behovet av
tallfrö, finner jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet beviljas sagda skogsvårdsstyrelse
ett lån från domänfonden å högst det av styrelsen begärda
beloppet. På domänstyrelsen torde ankomma att pröva säkerhet för lånet
ävensom att bestämma skälig ränta och övriga lånevillkor.
Den av skogsvårdsstyrelsen inom Uppsala läns landstingsområde gjorda
opaginerad Kontrollera mot PDF
,1
Kungt. Maj:ts proposition Nr 45.
framställningen torde, i enlighet med myndigheternas hemställan, ej böra
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Under åberopande av det anförda, och då fragan om beviljandet av omförmälda
lån lärer böra underställas riksdagens prövning, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från statens domäners fond må till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs
läns landstingsområde för uppförande av en fröklängningsanstalt inom
länet och för inköp av tallkott utlämnas ett lån å högst 100,000 kronor på
de närmare villkor, som domänstyrelsen äger bestämma.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall till riksdagen
avlåtas.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
Bihang titt riksdagens protokoll 1924. 1 samt. :l''i höft. (Nr
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstin a1 i texten
- JoU 1924:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående lån från statens domäners fond till skogsvårdsstyrelsen inom Kopparbergs läns landstingsområde för u s. 1 i texten