Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 3 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods

1924-02-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:49, Med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 3 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 49,

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 3

i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande

varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel

eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods;

given Stockholms slott den 15 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen antaga

härvid fogade förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall

av den i § 13 inom. 5 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa

för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel

eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

GUSTAF.

K. .7. Beskow.

fähund till riksdagens protokoll 1924. 1 samt 37 höft. (Nr 49—50.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:1s proposition Nr 49.

Förslag

till

förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5

i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor föreskrivna tidsfristen av två av för utförsel eller uppläggning pä

restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av stadgandet i § 13 mom. 5 andra

stycket i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande

varor, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelse den 11 juni

1915 (nr 252), rätt till tullrestitution eller befrielse från tullavgift, vilken

medgivits jämlikt samma mom. första stycket, må, på därom hos Konungen

gjord ansökning, för tiden intill den 1 juli 1925 åtnjutas i avseende å

utländsk, efter utgången av år 1918 till förtullning angiven råvara, även

om den exportvara, i vilken den ingår, icke inom två år efter råvarans

angivning till förtullning utförts ur riket eller intagits å restitutionsupplag.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1924.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari

1924.

Närvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Hasselrot, Stridsberg,

Lubeck, Olason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, anför:

Jämlikt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen, sådant detta författningsrum

lyder enligt kungörelse den 11 juni 1915 (nr 252), äger Kungl. Maj:t att,

för särskilt fall eller för viss tid, åt näringsidkare, som vill införa utländsk

tullpliktig vara för att, med eller utan tillsats av inhemskt eller

icke tullpliktigt utländskt råämne, använda densamma till framställning

av exportvara, medgiva rätt att vid utförsel av sålunda framställd vara

eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag återbekomma erlagd tullavgift

för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullavgiften, efter

vad i nämnda författningsrum sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från

dess gäldande. I andra stycket av samma mom. 5 bestämmes vidare, bland

annat, att ifrågavarande rätt skall anses förfallen med avseende å utländsk

råvara, som ingår i exportvara, vilken icke inom två år efter råvarans

angivning till förtullning utförts ur riket eller intagits å restitutionsupplag.

På förslag av Kungl. Maj:t antog 1922 års riksdag förordning (nr 156),

enligt vilken Kungl. Maj:t ägde medgiva, att, utan hinder av den i nyssnämnda

mom. 5 meddelade preskriptionsbestämmelsen, rätt till tullrestitution

eller befrielse från tullavgift, vilken medgivits jämlikt första stycket

i samma mom., finge för tiden intill utgången av år 1922 åtnjutas i avseende

å utländsk, efter utgången av år 1918 till förtullning angiven

råvara.

Sedermera har, enligt riksdagens beslut, Kungl. Maj:t medgivits rätt att

i särskilda fall utsträcka berörda tidsfrist intill utgången av år 1923 (förordning

den 28 mars 1923, nr 41).

I skrivelse den 3 december 1923 hava nu kommerskollegium och generaltullstyrelsen,

under framhållande av att de svårigheter för landets på

exportmarknaden arbetande förädlingsindustrier, vilka motiverat Kungl.

Maj:ts och riksdagens beslut angående förlängning av giltighetstiden för

restitutionsrätt enligt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen, alltjämt förelåge,

gemensamt väckt förslag om ytterligare utsträckning av tidsfristen ifråga

intill utgången av år 1924.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.

Utparttmenti
chefen.

I fråga om de skäl, som tidigare åberopats för eu utsträckning av den

i § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen stadgade tvåårsfristen för utförsel eller

uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods, tillåter jag mig

att hänvisa till det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 14 mars 1922, som var fogat vid 1922 års proposition i ämnet (nr 222).

I de svårigheter, som vid den under år 1921 inträdda depressionen mötte

att inom författningsenlig tid återutföra utländska råvaror, för vilka tullrestitution

eller befrielse från tullavgift medgivits, bereddes industriidkarna

lättnad genom att den lagstadgade fristen för dylik utförsel utsträcktes.

Utsträckningen har numera avseende endast å de råvaror, som införts efter

utgången av år 1918. Enligt vad under år 1923 handlagda ansökningar i

dylika ärenden utvisa, torde ännu förekomma fall, då utsträckning av tvåårsfristen

erfordras för varor, som importerats under åren 1919—1921.

Däremot synes någon utsträckning i regel icke böra ifrågakomma beträffande

varor, som införts efter det att mera stabila förhållanden inträtt och gjort

det möjligt för industrien att bättre anpassa importen av råvaror efter

avsättningen på exportmarknaden. Jag förutsätter, att en dylik synpunkt

vinner beaktande vid prövning av bär avsedda frågor hos Kung]. Maj:t.

Vad angår varor, importerade före den antydda relativa stabiliseringen, vill det

synas, som om svårigheterna borde vara i huvudsak avvecklade inom den

närmaste framtiden. För att om möjligt ej behöva göra framställning i detta

ämne jämväl till nästa års riksdag torde den utsträckning, varom nu är fråga,

göras något längre än ämbetsverken avsett, förslagsvis intill den 1 juli 1925.

På grund av vad jag sålunda anfört, har jag ansett mig böra tillstyrka

meddelande av bestämmelse om rätt för Kung]. Maj:t att jämväl för tid

intill den 1 juli 1925 medgiva utsträckning av ifrågavarande tvåårsfrist.

Den nya författningen torde träda i kraft den 1 april 1924.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning angående utsträckning i

särskilda fall av den i § 13 inom. 5 i förordningen den 9 juni 1911 (nr

80) med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år

för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods,

hemställer departementschefen, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skall proposition av den lydelse, bil. litt. vid

detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:63 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i föro a1 i texten
  2. BevU 1924:17 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen den s. 1 i texten