Angående upplåtelse av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden
1924-02-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:51, Angående upplåtelse av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden
Dokumentets text
Kungl. Maj:U proposition nr 51.
1
Nr 51.
Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse
av vissa telegrafverket och statens järnvägar
tillhöriga markområden; given Stockholms slott den
22 februari 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Sven Liibcck.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 februari 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:
Jag torde nu få för Kungl. Maj:t anmäla uppkomna frågor angående försäljning
eller bortbytande av vissa för telegrafverkets och statens järnvägars
ändamål obehövliga markområden.
Därvid tillåter jag mig till en början erinra, att riksdagen för år 1921 anvisade
ett reservationsanslag av 351,000 kronor för inköp för telegrafverkets
räkning av fastigheten nr 13 i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm samt
för påbörjande därstädes av en telefonstationsbyggnad. Av berörda belopp,
351,000 kronor, voro 101,000 kronor avsedda att användas till övertagande
från telegrafverkets pensionsinrättning av tomten i fråga och 250,000 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 38 höft. (Nr 51.) 326 24 1
Försäljning
av den telegrafverket
tillhöriga
fastigheten
nr 13 i kvarteret
Pelarbacken
större
i Stockholm.
Departements
chefen.
Försäljning
av statens
järnvägar
tillhörig mark
i Sundsvall.
2 Kung!''. Maj:ts proposition nr Öl.
för påbörjande av en telefonstationsbyggnad därstädes. Genom brev den
30 juni 1920 bemyndigade Kung! Maj:t telegrafstyrelsen att inköpa tomten
från pensionsinrättningen för nämnda belopp, 101,000 kronor. Emellertid
både, såsom omförmälts i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag, pensionsinrättningen
redan år 1917 på telegrafstyrelsens anmodan låtit utföra
grunden för den tilltänkta telefonstationsbyggnaden. Sedan det efter övertagandet
av aktiebolaget Stockliolmstelefons telefonnät visat sig, att ifrågavarande
telefonstation icke längre erfordras för telegrafverkets behov, bär
det blivit nödvändigt att ordna verkets mellanhavande med pensionsinrättningen,
vars tillgångar numera övergått å telegrafverkets pensionsfond. Genom
beslut den 21 december 1923 bar Kungl. Maj.t bemyndigat telegrafstyrelsen
att för täckande av kostnaden för omförmälda grundläggningsarbete av förenämnda
anslag å 351,000 kronor taga i anspråk ett belopp av högst 161,000
kronor. Återstående belopp, 89,000 kronor, har i innevarande års statsverksproposition
(utgifter för kapitalökning sid. 27) upptagits bland besparade
anslagsmedel för telegrafverket, vilka iiro avsedda att användas Klandra
ändamål än de ursprungligen åsyftade.
Då, såvitt nu kan bedömas, något behov av ifrågavarande fastighet icke
föreligger för telegrafverket, torde riksdagens medgivande böra inhämtas till
försäljning av fastigheten, när sådant kan äga rum på antagliga villkor.
Därvid torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att pröva inkomna köpeanbud
och att fastställa de villkor, under vilka fastigheten må försäljas. Det belopp,
som i anledning av ifrågavarande försäljning kan komma att inflyta
till telegrafverket, synes lätteligen kunna användas till andra kapitalökningsutgifter
för telegrafverket, i vilket avseende i sinom tid förslag, efter framställning
av telegrafstyrelsen, torde få underställas riksdagen.
Vidare torde nu få till behandling upptagas en framställning om försäljning
av viss statens järnvägar tillhörig mark i Sundsvall. Detta spörsmål
har redan berörts i innevarande års statsverksproposition i samband med
frågan angående ombyggnad av bangården i Sundsvall (utgifter för kapitalökning
sid. 44—46).
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade 1919 års lagtima
riksdag för påbörjande av arbetena med ombyggnad av bangården i Sundsvall
för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag,
som föranleddes av Ostkustbanans framdragande genom Sundsvall, avsåg
anläggning av en ny, för statens järnvägar och den enskilda banan gemensam
huvudstation, belägen söder om statens järnvägars nuvarande huvudstation
i staden, ävensom ombyggnad av den s. k. västra stationen därstädes.
Dessförinnan hade, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, den
1 och den 13 februari 1917 mellan järnvägsstyrelsen och Sundsvalls stad
träffats avtal angående ombyggnad och utvidgning av statens järnvägars anläggningar
i och invid Sundsvall. Enligt detta avtal skall genom bangårdsombyggnaden
frigjord, statens järnvägar tillhörig mark — omfattande det
nuvarande stationsområdet — försäljas till staden för en köpeskilling av
3
Kungl. Maj:ts proposition nr Öl.
500,000 kronor. I den skrivelse den 30 mars 1918, som Jåg till grund för
Kungl. Maj ds ovannämnda förslag till 1919 års lagtima riksdag, hemställde
järnvägsstyrelsen, bland annat, om utverkande av riksdagens medgivande till
ifrågavarande markförsäljning ävensom, under förutsättning av sådant medgivande,
om Kungl. Maj ds godkännande av nyssberörda avtal.
I skrivelse den 3 september 1923 med an slagsäskanden till 1924 års riksdag
har järnvägsstyrelsen framlagt förslag till täckande av återstående kostnader
för bangårdsombyggnaden i Sundsvall. Enligt detta förslag skulle till
bestridande av statens andel av berörda kostnader bland annat disponeras
nämnda köpeskilling av 500,000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit, att
styrelsens nu ifrågavarande förslag förutsatte, att styrelsens ovan omförmälda,
i skrivelsen den 30 mars 1918 gjorda hemställan vunne bifall.
Till följd av det läge, vari Ostkustbanefrågan befunnit sig, hava arbetena
med bangårdsombyggnaden i Sundsvall upptagits i allenast ringa utsträckning,
och har ej heller förenämnda avtal med Sundsvalls stad hittills blivit
godkänt av Kungl. Maj:t. Sedan numera Ostkustbunans tillkomst i hela
dess koncessionerade sträckning från Gävle till Härnösand genom beslut av
statsmakterna år 1923 kan sägas hava blivit tryggad samt frågan om Ostkustbanebolagets
bidrag till kostnaderna för ombyggnadsarbetena blivit avgjord,
har man att räkna med att berörda arbeten nu komma att fullföljas.
Med hänsyn härtill torde tiden nu vara inne att inhämta riksdagens uttryckliga
godkännade av omförmälda avtal, i vad det avser upplåtelse av statens
järnvägar tillhörig mark till Sundsvalls stad. I enlighet med vad som tidigare
förutsatts och järnvägsstyrelsen nu föreslagit synes försäljningssumman
för marken, 500,000 kronor, böra användas som bidrag till bestridande av
statens järnvägars andel i kostnaderna för ombyggnadsarbetena.
Slutligen har järnvägsstyrelsen gjort framställning i skrivelse den 21 december
1923 angående bortbytande av mark i Hallsberg och i skrivelse den
14 januari 1924 om försäljning av mark vid Örnsköldsvik, Dåstorp och
Förslövsholm. Till stöd för dessa framställningar har i huvudsak anförts
följande:
För den ombyggnad av bangårdsanordningarna vid Hallsberg, som nu
närmade sig sin fullbordan, ävensom för eventuellt framdeles erforderlig
ytterligare utvidgning av bangården hade det visat sig behövligt att förvärva
vissa Hallsbergs köping tillhöriga områden, under det att eu del i statens
järnvägars ägo eller besittning varande mark ej vore behövlig och ej heller
i framtiden kunde beräknas erforderlig för något statens järnvägars ändamål.
I anledning härav hade den 22 oktober och den 21 december 1923 träffats
ett handlingarna i avskrift bilagt avtal, varigenom statens järnvägar till Hallsbergs
köping under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande överlåtit
dels med full äganderätt vissa markområden om tillhopa 1.84 7 9 hektar, dels
ock med samma rätt, med vilken statens järnvägar innehade dem, vissa närmare
angivna delar av den gamla landsvägen om tillhopa 0.2 7 2 hektar, mot det
att köpingen till statens järnvägar med full äganderätt överläte tre angivna
områden om respektive 2.0 09 5, 0.1 och 0.146 hektar eller tillhopa 2.25 5 5
hektar ävensom i mellangift erlade ett belopp av 5,000 kronor, motsvarande
Departements
chefen.
Försäljning
eller bortbytande
av
vissa statens
järnvägar tillhöriga
markområden.
Hallsberg.
Örnsköldsvik
Dåstorp.
4 Kungl. Maj:ts proposition. nr Öl.
det beräknade värdet av det grus, som funnes huvudsakligen i förenämnda
delar av den gamla landsvägen.
Det till statens järnvägar överlåtna området om 2.0095 liektar erfordrades
för framdeles eventuellt erforderlig ändrad inledning å Hallsbergs station av
linjen från Örebro samt förbättrad godstågsförbindelse mellan iiuvudrangerbangården
och Stockholmslinjen. Av de två övriga till statens järnvägar
avträdda områdena vore det om 0.1 hektar avsett för en parallellväg utmed
norra sidan av bangården och det om 0.146 hektar utgjordes av ett område,
som ursprungligen förutsatts skola användas till väg över bangården och
därför undan tagits vid statens järnvägars förvärv av däromkring belägen
mark för stationsutvidgningen, men som nu, sedan den påtänkta väganläggningen
icke vore avsedd att komma till utförande, lämpligen borde införlivas
med bangårdsområdet i övrigt.
Styrelsen hemställde därför om medgivande, att ifrågavarande markbyte
finge gå i verkställighet på föreslaget sätt.
I sammanhang med anläggningen av Örnsköldsviks järnvägsstation hade
för stationens förseende med vatten jämväl anlagts en vattenledning från
Hörnsjön å för ändamålet exproprierad mark inom hemmanen Hörnett nr 1,
3 och 4 i Själevads socken av Västernorrlands län. Sedan emellertid även
Örnsköldsviks stad skaffat sig rätt att taga vatten i Hörnsjön och för ändamålet
anlagt vattenledning från sagda sjö förbi järnvägsstationen, hade mellan
statens järnvägar och staden träffats överenskommelse rörande stationens
förseende med vatten genom stadens ledning, och hade i denna överenskommelse
föreskrivits, bland annat, att statens järnvägars ledning skulle
helt avstängas.
Mo och Domsjö aktiebolag, som numera ägde de hemman, över vilka
vattenledningen sålunda fram dragits, hade hos järnvägsstyrelsen hemställt,
att bolaget måtte få förvärva 0.3575 hektar av den mark, varåden avstängda
ledningen framginge. Under förhandlingen med bolaget hade Örnsköldsviks
stad. som i övrigt ägde en markremsa utmed Hörnsjöns strand, anhållit, att
närmast sjön belägna del om 90 kvadratmeter av samma mark måtte reserveras
åt staden.
Efter företagen utredning rörande statens järnvägars behov av nu ifrågavarande
mark och underhandlingar med intressenterna hade distriktsförvaltningen
vid statens järnvägars V distrikt träffat två handlingarna i avskrift
bilagda avtal, det ena den 26 september och den 4 oktober 1923 med Mo
och Domsjö aktiebolag och det andra den 6 och den 28 november 1923 med
Örnsköldsviks stad, genom vilka avtal statens järnvägar under förutsättning
av Kungl. Majds godkännande till vederbörande försålde förberörda markområden
för respektive 1,001 och 10 kronor. Styrelsen hemställde nu om
godkännande av ifrågavarande två avtal.
Sedan riksdagen år 1917 beslutat anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
från Örebro över Hallsberg till Laxå ävensom härför anvisat anslag,
hade vid expropriation av mark för nämnda dubbelspår statens järnvägar
föranletts inlösa en överbliven markremsa om 750 kvadratmeter av lägenheten
Dåstorp l9 i Viby socken av Örebro län, belägen mellan järnvägen
och en stationskarlen Johan Theodor Plånborg tillhörig lägenhet under
Dåstorp nr 1. Då denna markremsa icke erfordrades för något statens järnvägars
ändamål, hade järnvägsstyrelsen den 10 december 1923 med Plånborg
under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande träffat ett handlingarna
i avskrift närslutet köpeavtal rörande försäljning till Plånborg av den sålunda
inlösta marken till samma pris, som vid expropriationen åsatts densamma,
eller 562 kronor 50 öre. Styrelsen hemställde om godkännande av
berörda avtal.
Kungl. Maj;ts proposition nr 51. 5
Vid under december månad 1923 företagen utstakning av rågångarna omkring
statens järnvägars mark vid Förslövsholms järnvägsstation i Förslövs
socken av Kristianstads län hade den av statens järnvägar pretenderade
gränslinjen inom delar av hemmanen Slammarp nr 1 och Vistorp nr 7 erhållit
sådan sträckning, att åbyggnaderna å en del från dessa hemman försålda
lägenheter skulle komma att till väsentliga delar vara belägna å statens
järnvägar tillhörig mark.
Någon överenskommelse rörande rågångens rätta sträckning hade ej
kunnat träffas, och förelåge ännu ej utredning, utvisande i vilken xitsträckning
statens järnvägar här hade behov av den sålunda omtvistade marken,
vars sammanlagda areal torde utgöra cirka 0.0 7 5 hektar.
Lägenhetsägarna och förrättningsmännen voro vid rågångsförrättningen
ense om att det osäkerhetstillstånd beträffande lägenheternas rätta gräns
mot järnvägsområdet, som genom rågångsutstakniugen blivit känt, borde
snarast möjligt avvecklas, och då vid en blivande uppgörelse ovannämnda
0,075 hektar eventuellt kunde komma att försäljas till respektive lägenhetsägare,
hade järnvägsstyrelsen velat nu anhängiggöra ärendet hos Kungl.
Maj:t, på det 1924 års riksdag måtte bliva i tillfälle att till saken fatta
ställning. Styrelsen hemställde därför om medgivande att försälja ifrågavarande
mark på villkor, som av Kungl. Maj:t fastställdes.
Då, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat, de till försäljning eller bortbytande
föreslagna områdena icke äro eller kunna beräknas bliva för järnvägsändamål
erforderliga, lärer icke något vara att erinra mot att de avhändas
statens järnvägar. Jag vill alltså tillstyrka, att riksdagens medgivande
inhämtas till godkännande av förberörda avtal angående överlåtelse
av mark vid Hallsberg, Örnsköldsvik och Dåstorp ävensom till förenämnda
markförsäljning vid Förslövsholm. Såsom förut i liknande fall skett, torde
Kungl. Maj:t i fråga om markområdet vid Förslövsholm böra äga att pröva
inkomna köpeanbud och att fastställa de villkor, under vilka varje särskilt
område må försäljas. I enlighet med vad järnvägsstyrelsen förutsatt torde
köpeskillingen för området vid Dåstorp böra tillföras förenämnda av riksdagen
anvisade medel för dubbelspårsbyggnaden Örebro—Hallsberg—Laxå
samt de i anledning av övriga ifrågavarande markupplåtelser inflytande medel
böra överföras till statens järnvägars fond för markförvärv.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda avtal den
1 och den 13 februari 1917 mellan järnvägsstyrelsen och Sundsvalls
stad, den 22 oktober och den 21 december 1923 mellan
järnvägsstyrelsen och Hallsbergs köping, den 26 september och
den 4 oktober 1923 mellan distriktsförvaltningen vid statens
järnvägars V distrikt samt Mo och Domsjö aktiebolag, den 6 och
den 28 november 1923 mellan nämnda distriktsförvaltning och
Örnsköldsviks stad samt den 10 december 1923 mellan järnvägsstyrelsen
och Johan Theodor Plånborg, avtalet med Sundsvalls
stad, i vad det avser upplåtelse av statens järnvägar tillhörig
mark därstädes;
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 38 höft. (Nr Öl.) 32c 24 2
Förslövsholm.
De partem en tschefen.
Dep a rim entschefens
hemställan.
6
Kungl. May.ts proposition nr 51.
dels medgiva, att den telegrafverket tillhöriga fastigheten nr
13 i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm och ett område om
högst 0.0750 hektar av statens järnvägar tillhörig mark vid
Förslövsholms järnvägsstation må försäljas under villkor, som
av Kungl. Maj-.t fastställas;
dels ock besluta, att de medel, som i anledning av förenämnda
markupplåtelser inflyta till telegrafverket och statens järnvägar,
skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna
grunder.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemhemställan,
behagar .Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:281 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående upplåtelse av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden. a1 i texten
- JoU 1924:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående upplåtelse av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden. a1 i texten