Sök i Ratio Lex

Angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. m

1924-02-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:60, Angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. m

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

3

Nr 60.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av medel

till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott

m. m.; given Stockholms slott den 15 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Hasselrot, Stridsberg,

Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anför:

I skrivelse den 29 september 1923, vari riksmarskalksämbetet gjort

framställning om anslag under första huvudtiteln å riksstaten för budgetåret

1924—1925, har ämbetet tillika anmält, att brister uppstått å olika

anslag men att ämbetet ville i annat sammanhang göra framställning om

anvisande av medel för dessa bristers täckande ävensom för tillgodoseende

av några av de mest trängande behoven vid vissa av de kungl. slotten.

Med skrivelse den 16 oktober 1923 har ämbetet därefter gjort framställning

uti omhandlade avseenden. Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 2

januari 1924 av frågorna om anslag under första huvudtiteln för budgetåret

1924—1925 uttryckte jag min avsikt att senare för Kungl. Maj:t

anmäla ämbetets berörda framställning för vidtagande av de åtgärder,

vartill densamma syntes föranleda. Jag anhåller nu att få återkomma

till denna fråga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

Uppkomna

brister och

erforderl ga

reparatioi.er.

Riksmarskalks

ämbetet.

Bygg nadsstyrelsen.

Enligt vad riksmarskalksämbetet i skrivelsen den 16 oktober 1923 omförmält

har ståthållarämbetet på Stockholms slott meddelat, att enligt de för år

1922 och första hälften av år 1923 avslutade räkenskaperna brist uppstått

under nämnda tidsperioder dels å anslaget till polis-, lys- och renhållning

vid Stockholms slott å tillhopa 13,636 kronor 1 öre, dels ock å anslaget

till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott å tillhopa

5,066 kronor 53 öre, samt att några medel till berörda bristers täckande

icke funnes att tillgå.

I sin berörda skrivelse har riksmarskalksämbetet vidare meddelat, att,

enligt uppgift från ståthållarämbetet på Drottningholms slott, vid ingången

av innevarande budgetår en brist förefunnits i nämnda slotts räkenskaper

å icke mindre än 52,894 kronor 14 öre, ävensom att medel till bristens

täckande saknades.

Ävenså har riksmarskalksämbetet anmält, att, enligt vad ståthållarämbetet

på Gripsholms slott meddelat, behov av medel förelåge för en

nödvändig reparation av taket i runda salongen i nämnda slott samt av

en samma slott tillhörande tvättstuga, belägen i den slottet omgivande

parken, och att kostnaderna för ifrågavarande reparationer belöpte sig till

respektive 3,500 kronor och 6,200 kronor. Vidare har riksmarskalksämbetet

omförmält, att vid ingången av budgetåret 1923—1924 i Gripsholms slottskassa

förelegat en brist å 8,303 kronor 30 öre, vartill ytterligare borde läggas

kostnader för verkställd omläggning av vissa elektriska ledningar, belöpande

sig till 1,642 kronor, vilket belopp slottskassan på grund av

bristande tillgång icke kunnat likvidera.

Slutligen har riksmarskalksämbetet meddelat, att, enligt anmälan från

ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott, vissa bristfälligheter förefunnes

å yttertaken på Ulriksdals slott av den allvarliga beskaffenhet, att

man trots mindre reparationer icke lyckats täta taken utan att vid inträffande

regn vatten inträngde och fördärvade innertaken i slottet, vadan

dessa brisfälligheter snarast möjligt måste avhjälpas. En av ståthållarämbetet

införskaffad beräkning av kostnaderna för de tilltänkta takreparationerna,

omfattande allenast sådana mindre lagnings-, omtäcknings- och

målningsarbeten m. m., som vore oundgängligen nödvändiga, slutade å

ett belopp av 8,000 kronor, till vars gäldande medel emellertid saknades.

För egen del har riksmarskalksämbetet vitsordat det trängande behovet

av att få de omförmälda bristerna i vederbörande slottsräkenskaper täckta

samt omnämnda reparationsarbeten utförda. Det härför erforderliga beloppet,

99,241 kronor 98 öre, borde enligt ämbetets mening, med hänsyn

till oförutsedda utgifter, avrundas till 100,000 kronor.

Beträffande de ifrågasatta reparationsarbetena vid Gripsholms och Ulriksdals

slott och de för sagda arbetens utförande upprättade kostnadsförslagen

har byggnadsstyrelsen, som den 7 november 1923 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, icke haft någon annan erinran, än att styrelsen rörande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. 5

de föreslagna reparationerna av taken på Ulriksdals slott framhållit, att

med hänsyn till takens bristfälliga beskaffenhet en grundligare reparation

av desamma än den av riksmarskalksämbetet tilltänkta borde verkställas,

enär det enligt styrelsens mening vore för kronan ekonomiskt fördelaktigare,

om taken i sin helhet grundligt lagades och, där materialet vore mindervärdigt,

omtäcktes med galvaniserad svartmålad plåt. Ett dylikt förfaringssätt

skulle visserligen med inberäknande av vissa av detsamma betingade

byggnadsarbeten draga en kostnad av omkring 35,000 kronor, men

räntan å denna engångskostnad torde dock, enligt styrelsens åsikt, komma

att understiga det belopp, som i annat fall årligen komme att behöva

utbetalas för erforderligt underhåll av de bristfälliga taken.

Vad först angår de förefintliga bristerna å anslagen till polis-, lys- och Departement»- renhållning vid Stockholms slott samt till brandväsendet och yttre lys- chefenhållningen

vid samma slott ävensom i Drottningholms och Gripsholms

slotts räkenskaper hava anledningarna till uppkomsten av berörda brister

varit, att såväl ifrågavarande anslag till Stockholms slott som de till

Drottningholms och Gripsholms slott utgående anslagen, vilka fastställts

för lång tid sedan, under de senast förflutna åren icke kunnat erhålla en

mot penningutgifternas ökning svarande förstärkning. Vidkommande särskilt

Drottningholms och Gripsholms slott hava till bristernas uppkomst

jämväl bidragit nedgången i respektive slotts inkomster. Att balansera

ifrågavarande brister i räkenskaperna torde icke vara att tillråda, om det

överhuvudtaget ens läte sig göra, utan synas mig anstalter böra träffas för

bristernas täckande. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att vid beräknandet

av respektive anslag under första huvudtiteln å riksstaten för

budgetåret 1924—1925 hänsyn icke tagits till nu omförmälda medelsbehov.

Det bör förutsättas, att för framtiden allt göres för att begränsa kostnaderna

inom de å riksstaten anvisade anslagsbeloppen, så att dessa ej skola

behöva höjas. I detta sammanhang kan jag dock ej underlåta att erinra

om riksdagens nyligen fattade beslut, varigenom förstärkningen av anslaget

till Drottningholms slott nedsatts från av Kungl. Maj:t äskade

50,000 kronor till 40,000 kronor. Huruvida detta sistnämnda belopp kan

bliva för sitt ändamål tillräckligt synes tvivelaktigt.

Vad angår de av riksmarskalksämbetet ifrågasatta reparationsarbetena

vid Gripsholms och Ulriksdals slott har jag kommit till den uppfattningen,

att de icke böra längre uppskjutas utan att medel för deras utförande nu

böra beredas. Detta gäller framför allt reparationerna av taken på Ulriksdals

slott, och vill jag med hänsyn till vad av byggnadsstyrelsen blivit

anfört med avseende å sagda reparationsarbeten förorda det av nämnda

styrelse framförda förslaget i fråga om dessa arbetens utförande, såsom

varande det för framtiden mest betryggande och, ehuru medförande en

ökning av engångskostnaden med 27,000 kronor, det i längden för kronan

ekonomiskt fördelaktigare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Medels

beredande.

Historik.

6 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 60.

Beträffande sättet för bestridande av de utgifter, om vilka nu är fråga,

har riksmarskalksämbetet i sin förut omnämnda skrivelse den 16 oktober

1923 föreslagit, att djurgårdskassans överskottsmedel skulle för ändamålet

tagas i anspråk.

Innan jag vidare yttrar mig rörande detta förslag, anser jag mig böra

i korta drag redogöra för hittills skedda dispositioner av berörda överskottsmedel.

I skrivelse den 17 mars 1908 angående regleringen av utgifterna under

riksstatens första huvudtitel anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning, huruvida och i vad mån de till den s. k. djurgårdskassan

inflytande inkomster kunde, förutom till det med kassan avsedda

ändamål, användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll, och därefter

till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

I en den 8 maj samma år dagtecknad proposition, nr 219, hemställde

därefter Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att för utförande av

byggnads- och reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill

hörande byggnader finge av den s. k. djurgårdsfonden användas ett belopp

av 254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Majrts framställning,

att riksdagen för sin del medgav, att, tillsvidare och intill dess annorlunda

bleve bestämt, för bestridande av de nödvändigaste underhållsarbetena

å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal finge

av de räntemedel, som tillfördes djurgårdskassan från djurgårdsfonden,

årligen användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.

Sedan vissa mindre delar av de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena

blivit utförda under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl.

Maj:t i proposition den 4 april 1910, nr 151, att riksdagen måtte medgiva,

att av den behållning, som djurgårdskassan kunde lämna för sistnämnda

år, ett belopp av intill 25,000 kronor finge användas till utförande

av byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill hörande

byggnader. Denna framställning vann riksdagens bifall.

I sammanhang med tillstyrkandet av sistberörda framställning till riksdagen

redogjorde dåvarande chefen för finansdepartementet för den utredning,

som i anledning av riksdagens anhållan verkställts angående djurgårdsfonden

och djurgårdskassan. I det jag hänvisar till den redogörelse,

som då lämnades, tillåter jag mig nu allenast erinra därom, att bemälde

departemenschef i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg, att allenast

frågan om användande av djurgårdskassans överskott för år 1910 då borde

komma under bedömande. I vad mån djurgårdskassan framdeles kunde

lämna tillgång till bestridande av kostnad för de kungl. lustslottens underhåll,

syntes honom böra bero på särskild utredning för varje år, till följd

varav frågan om ett dylikt användande av djurgårdskassans överskottsmedel

borde tillsvidare årligen hänskjutas till riksdagens prövning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. 7

I enlighet med detta uttalande hava sedermera framställningar gjorts

till 1911—1917 års riksdagar angående användande av överskott i djurgårdskassan

till byggnads- och reparationsarbeten m. m. vid åtskilliga av

de kungl. slotten, och hava dessa framställningar vunnit riksdagens bifall.

Djurgårdskassans överskottsmedel hava emellertid använts jämväl för

täckande av uppkommen brist. Sålunda medgav 1917 års riksdag, på

därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, att av nämnda överskottsmedel

finge under år 1917 utbetalas ett belopp av högst 23,600 kronor till

täckande av brist i Ulriksdals slottskassa.

Vissa av Kungl. Maj:ts framställningar till riksdagen om anslag ur

djurgårdskassan hava avsett disposition av överskottsmedel icke blott för

löpande utan även för nästpåföljande år och i några fall jämväl för

längre tid framåt.

Sålunda föreslog Kungl. Maj:t i en den 7 april 1916 till riksdagen avlåten

proposition, nr 179, riksdagen medgiva, att till gäldande av kostnaderna

för utförande av vissa restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill

ett belopp av 296,000 kronor ävensom till gäldande av ränta, i den mån

medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånats, finge av djurgårdskassans

överskottsmedel årligen under erforderlig tid, räknat från

och med år 1916, användas ett belopp av högst 30,000 kronor. Denna

framställning blev av riksdagen bifallen. Vid 1917 och 1920 års riksdagar

medgavs, att ytterligare belopp om respektive 97,050 kronor samt

169,500 kronor jämte vad som erfordrades till gäldande av ränta å upplånade

medel finge för ändamålet användas; och ökades det årliga amorteringsbeloppet

år 1917 från högst 30,000 kronor till högst 35,000 kronor,

under det att vid 1920 års riksdag härutinnan icke vidtogs någon ändring.

Vidare medgav 1918 års riksdag, enligt förslag av Kungl. Maj:t, att

för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk

samt anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals, Haga och

Strömsholms slott hörande lägenheter och byggnader m. m. intill ett sammanlagt

belopp av 100,000 kronor ävensom till gäldande av ränta därå,

i den mån medel för ändamålet av riksmarskalksämbetet upplånats, finge

av djurgårdskassans överskottsmedel under år 1918 samt därefter tillsvidare

årligen under erforderlig tid utbetalas ett belopp av högst 10,000

kronor.

I en den 16 april 1917 till riksdagen avlåten proposition, nr 277, hemställde

Kungl. Maj:t om medgivande till utbetalning ur djurgårdskassans

överskottsmedel under år 1918 och tillsvidare årligen under därpå följande

år av ett belopp å högst 12,000 kronor till säkerställande av Ulriksdals

kungsgårds förvaltning och drift samt av ett belopp å 3,000 kronor

till bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark. Även dessa framställningar

blevo av riksdagen bifallna, dock att anslaget för säkerställande

av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift bestämdes att

utgå allenast för år 1918. I fråga om sistberörda disposition av djurgårds
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

Riksmar
skalksämbetet.

Statskontoret.

kassans överskottsmedel hava 1918—1923 års riksdagar på framställning

av Kungl. Maj:t lämnat enahanda medgivanden, varje gång för det påföljande

kalenderåret, och i en tidigare denna dag beslutad proposition till

riksdagen har hemställan i samma syfte gjorts beträffande år 1925.

För bestridande av kostnaderna för restaurering av Ulriksdals slott

ävensom för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk

samt för anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals,

Haga och Strömsholms slott hörande lägenheter och byggnader m. m. har

Knngl. Maj:t genom särskilda beslut bemyndigat riksmarskalksämbetet

att ur den av statskontoret förvaltade djurgårdsfonden upplåna för reparationerna

vid Ulriksdals slott 481,550 kronor och för övriga ändamål 100,000

kronor eller tillhopa 581,550 kronor. Av de i enlighet härmed upptagna

lånen kvarstå, enligt från statskontoret inhämtad upplysning, för närvarande

oguldna följande belopp, nämligen å de för det förra ändamålet

upptagna lånen 380,178 kronor 89 öre och å det för det senare ändamålet

avsedda lånet 54,663 kronor 38 öre eller tillsammans 434,842 kronor 27 öre.

Då riksmarskalksämbetet, såsom redan nämnts, beträffande de utgifter,

om vilka nu är fråga, föreslagit, att de skulle bestridas av djurgårdskassans

överskottsmedel, har ämbetet icke ansett sig kunna förorda, att

finansieringen av dessa nytillkomna utgifter skulle åvägabringas genom härför

erforderlig ökning av det belopp å 45,000 kronor, som för närvarande årligen

utgår av sagda överskottsmedel för amortering och förräntning av

nyss omförmälda lån å tillhopa 434,842 kronor 27 öre. I stället har ämbetet,

som synes hava förutsatt, att för bestridandet i första hand av dessa

utgifter skulle upptagas lån ur djurgårdsfonden, hemställt, att för berörda

låns förräntning och amortering erforderligt belopp måtte få utgå av det årliga

bidrag från meranämnda överskottsmedel å högst 35,000 kronor, som vore avsett

för förräntning och amortering av de för restaurering av Ulriksdals slott

upptagna lånen. Den utsträckning av tiden, under vilken djurgårdskassan

skulle bidraga till gäldandet av kostnaderna för sistberörda ändamål, som

en sådan anordning givetvis skulle komma att medföra, har ämbetet ansett

icke behöva väcka några betänkligheter.

Statskontoret har beträffande riksmarskalksämbetets förslag rörande nu

förevarande utgifters bestridande i ett den 4 december 1923 avgivet utlåtande

anfört följande:

»Att i så hög grad ställa gäldandet av nu ifrågavarande lån, som är avsett

att täcka anslagsbrister och bestrida vissa reparationskostnader, på framtiden

synes statskontoret visserligen i någon mån betänkligt; men om det

nuvarande statsfinansiella läget befinnes utgöra hinder för att genom direkta

anslag täcka ens den del av medelsbehovet, som representeras av uppkomna

brister i förut anvisade anslag, lärer den av riksmarskalksämbetet föreslagna

utvägen få anses vara den enda framkomliga för att nu skaffa medel till

gäldande av samtliga ifrågavarande kostnader. Statskontoret, som icke har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition Nr 60.

9

något att erinra mot att erforderligt lånebelopp anvisas att utgå från djurgårdsfondens

medel, vill emellertid ifrågasätta en mindre ändring i den av

ämbetet föreslagna anordningen.

Såsom ovan nämnts utgå av djurgårdskassans överskottsmedel för närvarande

till förräntning och avbetalning å lån tillhopa 45,000 kronor årligen,

och beräknas överskottsmedlen alltfort bliva i stånd att gälda annuiteter

till sagda belopp. För att återbetalningen av det nu ifrågasatta lånet

ej må draga längre ut på tiden än nödigt, synes därför även det belopp av

10,000 kronor, som nu årligen användes till förräntning och amortering av

förenämnda lån med nu återstående kapitalskuld av inemot 54,700 kronor,

kunna, när detta lån inom jämförelsevis kort tid blivit slutamorterat, användas

till avbetalning å de andra lånen, eller ock kunna alla lånen sammanslås

till ett enda, som förräntas och amorteras med det för sådant ändamål

påräkneliga beloppet av 45,000 kronor för år.»

Då jag vid beräknandet av respektive anslag å riksstaten för budgetåret Departements1924—1925

bortsett från nu ifrågavarande medelsbehov, har jag, såsom förut chefenantytts,

närmast letts av den uppfattningen, att de äskade anslagsheloppen

borde för framtiden kunna bliva något så när tillräckliga för sina ändamål

och att de nu uppkomna medelsbehoven vore extra ordinära samt på den grund

lämpligen kunde tillgodoses på sätt riksmarskalksämbetet föreslagit. Såvitt

angår bristerna i räkenskaperna för Drottningholms och Gripsholms slott

samt reparationerna vid Ulriksdals och Gripsholms slott står berörda förslag

i full överensstämmelse med tidigare förfaringssätt. Beträffande Stockholms

slott hava väl ifrågavarande överskottsmedel hittills icke använts vare sig

för bekostande av reparationer å slottet eller för täckande av brister å

slottsanslagen, men detta förhållande kan enligt min mening ej giva anledning

till några betänkligheter mot att nu täcka bristerna å anslagen till

polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott samt till brandväsendet

och yttre lyshållningen vid samma slott på av riksmarskalksämbetet föreslaget

sätt. I fråga om djurgårdskassans belastning med utgifter för de kungl.

slottens räkning torde böra tagas i betraktande, att av det sammanlagda

belopp å 662,550 kronor, som av riksdagen från djurgårdskassans överskottsmedel

beviljats för restaurering av Ulriksdals slott samt anskaffande

av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk ävensom anordnande

av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals m. fl. lustslott hörande

lägenheter m. m., numera, såsom redan nämnts, återstår att gälda allenast

ett belopp av 434,842 kronor 27 öre.

Givet är dock, att djurgårdskassans överskottsmedel icke böra belastas

med utgifter för de ändamål, varom nu är fråga, under längre tid än som

oundgängligen erfordras, och jag vill fördenskull såsom min mening uttala,

att vid en blivande prövning hos Kungl. Maj:t av spörsmålet om

upptagande av lån för bestridande i första hand av ifrågavarande utgifter

bör beaktas statskontorets förslag om sammanförande av alla djurgårdskassan

graverande lån till ett enda, för vars förräntning och amor
-

Bilmnq till riksdagens protokoll 7924. 1 samt. 45 höft. CNr 59-60.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

10 Kungl. Maj:ts proposition AV 60.

tering av kassans överskottsmedel skulle årligen utgå ett belopp av 45,000

kronor.

Sammanställas de utgiftsbelopp, vilka jag nu funnit mig böra förorda

till utgående av djurgårdskassans överskottsmedel, erhålles följande resultat,

nämligen:

till täckande av brist

å anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms

slott .................................................................... kronor 13,636: o i

å anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid

Stockholms slott .......................................................... » 5,066:5 3

i Drottningholms slotts räkenskaper ................................ » 52,894: 14

i Gripsholms » » ................................ » 9,945:3 o

till reparation av

taket i runda salongen i Gripsholms slott

en Gripsholms slott tillhörande tvättstuga

yttertaken på Ulriksdals slott ...................

................. » 3,500: —

............. » 6,200: —

................ » 35,000: —

tillhopa kronor 126,241: 9 8,

vilket belopp lämpligen torde böra avrundas till 127,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till täckande av angivna brister i räkenskaperna för Stockholms,

Drottningholms och Gripsholms slott samt för utförande av omförmälda

reparationer vid Gripsholms och Ulriksdals slott må av djurgårdskassans

överskottsmedel användas ett belopp av tillhopa högst 127,000 kronor ävensom,

i den mån medel av riksmarskalksämbetet för berörda ändamål upplånas,

vad till gäldande av ränta därå kan erfordras, dock att av sagda

överskottsmedel må för ifrågavarande ändamål samt för förräntning och

amortering av förenämnda, kassan åvilande lån under erforderlig tid årligen

användas sammanlagt högst 45,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar,

att proposition av den lydelse, bil. litt.... vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

;C

a

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. s. 17 i texten
  2. SU 1924:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. m. s. 1 i texten