Angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. m
1924-02-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1924:60, Angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
3
Nr 60.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av medel
till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott
m. m.; given Stockholms slott den 15 februari 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
K. J. Beskow.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1924.
Närvarande:
Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Hasselrot, Stridsberg,
Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anför:
I skrivelse den 29 september 1923, vari riksmarskalksämbetet gjort
framställning om anslag under första huvudtiteln å riksstaten för budgetåret
1924—1925, har ämbetet tillika anmält, att brister uppstått å olika
anslag men att ämbetet ville i annat sammanhang göra framställning om
anvisande av medel för dessa bristers täckande ävensom för tillgodoseende
av några av de mest trängande behoven vid vissa av de kungl. slotten.
Med skrivelse den 16 oktober 1923 har ämbetet därefter gjort framställning
uti omhandlade avseenden. Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 2
januari 1924 av frågorna om anslag under första huvudtiteln för budgetåret
1924—1925 uttryckte jag min avsikt att senare för Kungl. Maj:t
anmäla ämbetets berörda framställning för vidtagande av de åtgärder,
vartill densamma syntes föranleda. Jag anhåller nu att få återkomma
till denna fråga.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
Uppkomna
brister och
erforderl ga
reparatioi.er.
Riksmarskalks
ämbetet.
Bygg nadsstyrelsen.
Enligt vad riksmarskalksämbetet i skrivelsen den 16 oktober 1923 omförmält
har ståthållarämbetet på Stockholms slott meddelat, att enligt de för år
1922 och första hälften av år 1923 avslutade räkenskaperna brist uppstått
under nämnda tidsperioder dels å anslaget till polis-, lys- och renhållning
vid Stockholms slott å tillhopa 13,636 kronor 1 öre, dels ock å anslaget
till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott å tillhopa
5,066 kronor 53 öre, samt att några medel till berörda bristers täckande
icke funnes att tillgå.
I sin berörda skrivelse har riksmarskalksämbetet vidare meddelat, att,
enligt uppgift från ståthållarämbetet på Drottningholms slott, vid ingången
av innevarande budgetår en brist förefunnits i nämnda slotts räkenskaper
å icke mindre än 52,894 kronor 14 öre, ävensom att medel till bristens
täckande saknades.
Ävenså har riksmarskalksämbetet anmält, att, enligt vad ståthållarämbetet
på Gripsholms slott meddelat, behov av medel förelåge för en
nödvändig reparation av taket i runda salongen i nämnda slott samt av
en samma slott tillhörande tvättstuga, belägen i den slottet omgivande
parken, och att kostnaderna för ifrågavarande reparationer belöpte sig till
respektive 3,500 kronor och 6,200 kronor. Vidare har riksmarskalksämbetet
omförmält, att vid ingången av budgetåret 1923—1924 i Gripsholms slottskassa
förelegat en brist å 8,303 kronor 30 öre, vartill ytterligare borde läggas
kostnader för verkställd omläggning av vissa elektriska ledningar, belöpande
sig till 1,642 kronor, vilket belopp slottskassan på grund av
bristande tillgång icke kunnat likvidera.
Slutligen har riksmarskalksämbetet meddelat, att, enligt anmälan från
ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott, vissa bristfälligheter förefunnes
å yttertaken på Ulriksdals slott av den allvarliga beskaffenhet, att
man trots mindre reparationer icke lyckats täta taken utan att vid inträffande
regn vatten inträngde och fördärvade innertaken i slottet, vadan
dessa brisfälligheter snarast möjligt måste avhjälpas. En av ståthållarämbetet
införskaffad beräkning av kostnaderna för de tilltänkta takreparationerna,
omfattande allenast sådana mindre lagnings-, omtäcknings- och
målningsarbeten m. m., som vore oundgängligen nödvändiga, slutade å
ett belopp av 8,000 kronor, till vars gäldande medel emellertid saknades.
För egen del har riksmarskalksämbetet vitsordat det trängande behovet
av att få de omförmälda bristerna i vederbörande slottsräkenskaper täckta
samt omnämnda reparationsarbeten utförda. Det härför erforderliga beloppet,
99,241 kronor 98 öre, borde enligt ämbetets mening, med hänsyn
till oförutsedda utgifter, avrundas till 100,000 kronor.
Beträffande de ifrågasatta reparationsarbetena vid Gripsholms och Ulriksdals
slott och de för sagda arbetens utförande upprättade kostnadsförslagen
har byggnadsstyrelsen, som den 7 november 1923 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet, icke haft någon annan erinran, än att styrelsen rörande
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. 5
de föreslagna reparationerna av taken på Ulriksdals slott framhållit, att
med hänsyn till takens bristfälliga beskaffenhet en grundligare reparation
av desamma än den av riksmarskalksämbetet tilltänkta borde verkställas,
enär det enligt styrelsens mening vore för kronan ekonomiskt fördelaktigare,
om taken i sin helhet grundligt lagades och, där materialet vore mindervärdigt,
omtäcktes med galvaniserad svartmålad plåt. Ett dylikt förfaringssätt
skulle visserligen med inberäknande av vissa av detsamma betingade
byggnadsarbeten draga en kostnad av omkring 35,000 kronor, men
räntan å denna engångskostnad torde dock, enligt styrelsens åsikt, komma
att understiga det belopp, som i annat fall årligen komme att behöva
utbetalas för erforderligt underhåll av de bristfälliga taken.
Vad först angår de förefintliga bristerna å anslagen till polis-, lys- och Departement»- renhållning vid Stockholms slott samt till brandväsendet och yttre lys- chefenhållningen
vid samma slott ävensom i Drottningholms och Gripsholms
slotts räkenskaper hava anledningarna till uppkomsten av berörda brister
varit, att såväl ifrågavarande anslag till Stockholms slott som de till
Drottningholms och Gripsholms slott utgående anslagen, vilka fastställts
för lång tid sedan, under de senast förflutna åren icke kunnat erhålla en
mot penningutgifternas ökning svarande förstärkning. Vidkommande särskilt
Drottningholms och Gripsholms slott hava till bristernas uppkomst
jämväl bidragit nedgången i respektive slotts inkomster. Att balansera
ifrågavarande brister i räkenskaperna torde icke vara att tillråda, om det
överhuvudtaget ens läte sig göra, utan synas mig anstalter böra träffas för
bristernas täckande. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att vid beräknandet
av respektive anslag under första huvudtiteln å riksstaten för
budgetåret 1924—1925 hänsyn icke tagits till nu omförmälda medelsbehov.
Det bör förutsättas, att för framtiden allt göres för att begränsa kostnaderna
inom de å riksstaten anvisade anslagsbeloppen, så att dessa ej skola
behöva höjas. I detta sammanhang kan jag dock ej underlåta att erinra
om riksdagens nyligen fattade beslut, varigenom förstärkningen av anslaget
till Drottningholms slott nedsatts från av Kungl. Maj:t äskade
50,000 kronor till 40,000 kronor. Huruvida detta sistnämnda belopp kan
bliva för sitt ändamål tillräckligt synes tvivelaktigt.
Vad angår de av riksmarskalksämbetet ifrågasatta reparationsarbetena
vid Gripsholms och Ulriksdals slott har jag kommit till den uppfattningen,
att de icke böra längre uppskjutas utan att medel för deras utförande nu
böra beredas. Detta gäller framför allt reparationerna av taken på Ulriksdals
slott, och vill jag med hänsyn till vad av byggnadsstyrelsen blivit
anfört med avseende å sagda reparationsarbeten förorda det av nämnda
styrelse framförda förslaget i fråga om dessa arbetens utförande, såsom
varande det för framtiden mest betryggande och, ehuru medförande en
ökning av engångskostnaden med 27,000 kronor, det i längden för kronan
ekonomiskt fördelaktigare.
Medels
beredande.
Historik.
6 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 60.
Beträffande sättet för bestridande av de utgifter, om vilka nu är fråga,
har riksmarskalksämbetet i sin förut omnämnda skrivelse den 16 oktober
1923 föreslagit, att djurgårdskassans överskottsmedel skulle för ändamålet
tagas i anspråk.
Innan jag vidare yttrar mig rörande detta förslag, anser jag mig böra
i korta drag redogöra för hittills skedda dispositioner av berörda överskottsmedel.
I skrivelse den 17 mars 1908 angående regleringen av utgifterna under
riksstatens första huvudtitel anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta
verkställa utredning, huruvida och i vad mån de till den s. k. djurgårdskassan
inflytande inkomster kunde, förutom till det med kassan avsedda
ändamål, användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll, och därefter
till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde
giva anledning.
I en den 8 maj samma år dagtecknad proposition, nr 219, hemställde
därefter Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att för utförande av
byggnads- och reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill
hörande byggnader finge av den s. k. djurgårdsfonden användas ett belopp
av 254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Majrts framställning,
att riksdagen för sin del medgav, att, tillsvidare och intill dess annorlunda
bleve bestämt, för bestridande av de nödvändigaste underhållsarbetena
å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal finge
av de räntemedel, som tillfördes djurgårdskassan från djurgårdsfonden,
årligen användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.
Sedan vissa mindre delar av de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena
blivit utförda under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl.
Maj:t i proposition den 4 april 1910, nr 151, att riksdagen måtte medgiva,
att av den behållning, som djurgårdskassan kunde lämna för sistnämnda
år, ett belopp av intill 25,000 kronor finge användas till utförande
av byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill hörande
byggnader. Denna framställning vann riksdagens bifall.
I sammanhang med tillstyrkandet av sistberörda framställning till riksdagen
redogjorde dåvarande chefen för finansdepartementet för den utredning,
som i anledning av riksdagens anhållan verkställts angående djurgårdsfonden
och djurgårdskassan. I det jag hänvisar till den redogörelse,
som då lämnades, tillåter jag mig nu allenast erinra därom, att bemälde
departemenschef i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg, att allenast
frågan om användande av djurgårdskassans överskott för år 1910 då borde
komma under bedömande. I vad mån djurgårdskassan framdeles kunde
lämna tillgång till bestridande av kostnad för de kungl. lustslottens underhåll,
syntes honom böra bero på särskild utredning för varje år, till följd
varav frågan om ett dylikt användande av djurgårdskassans överskottsmedel
borde tillsvidare årligen hänskjutas till riksdagens prövning.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60. 7
I enlighet med detta uttalande hava sedermera framställningar gjorts
till 1911—1917 års riksdagar angående användande av överskott i djurgårdskassan
till byggnads- och reparationsarbeten m. m. vid åtskilliga av
de kungl. slotten, och hava dessa framställningar vunnit riksdagens bifall.
Djurgårdskassans överskottsmedel hava emellertid använts jämväl för
täckande av uppkommen brist. Sålunda medgav 1917 års riksdag, på
därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, att av nämnda överskottsmedel
finge under år 1917 utbetalas ett belopp av högst 23,600 kronor till
täckande av brist i Ulriksdals slottskassa.
Vissa av Kungl. Maj:ts framställningar till riksdagen om anslag ur
djurgårdskassan hava avsett disposition av överskottsmedel icke blott för
löpande utan även för nästpåföljande år och i några fall jämväl för
längre tid framåt.
Sålunda föreslog Kungl. Maj:t i en den 7 april 1916 till riksdagen avlåten
proposition, nr 179, riksdagen medgiva, att till gäldande av kostnaderna
för utförande av vissa restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill
ett belopp av 296,000 kronor ävensom till gäldande av ränta, i den mån
medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånats, finge av djurgårdskassans
överskottsmedel årligen under erforderlig tid, räknat från
och med år 1916, användas ett belopp av högst 30,000 kronor. Denna
framställning blev av riksdagen bifallen. Vid 1917 och 1920 års riksdagar
medgavs, att ytterligare belopp om respektive 97,050 kronor samt
169,500 kronor jämte vad som erfordrades till gäldande av ränta å upplånade
medel finge för ändamålet användas; och ökades det årliga amorteringsbeloppet
år 1917 från högst 30,000 kronor till högst 35,000 kronor,
under det att vid 1920 års riksdag härutinnan icke vidtogs någon ändring.
Vidare medgav 1918 års riksdag, enligt förslag av Kungl. Maj:t, att
för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk
samt anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals, Haga och
Strömsholms slott hörande lägenheter och byggnader m. m. intill ett sammanlagt
belopp av 100,000 kronor ävensom till gäldande av ränta därå,
i den mån medel för ändamålet av riksmarskalksämbetet upplånats, finge
av djurgårdskassans överskottsmedel under år 1918 samt därefter tillsvidare
årligen under erforderlig tid utbetalas ett belopp av högst 10,000
kronor.
I en den 16 april 1917 till riksdagen avlåten proposition, nr 277, hemställde
Kungl. Maj:t om medgivande till utbetalning ur djurgårdskassans
överskottsmedel under år 1918 och tillsvidare årligen under därpå följande
år av ett belopp å högst 12,000 kronor till säkerställande av Ulriksdals
kungsgårds förvaltning och drift samt av ett belopp å 3,000 kronor
till bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark. Även dessa framställningar
blevo av riksdagen bifallna, dock att anslaget för säkerställande
av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift bestämdes att
utgå allenast för år 1918. I fråga om sistberörda disposition av djurgårds
-
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
Riksmar
skalksämbetet.
Statskontoret.
kassans överskottsmedel hava 1918—1923 års riksdagar på framställning
av Kungl. Maj:t lämnat enahanda medgivanden, varje gång för det påföljande
kalenderåret, och i en tidigare denna dag beslutad proposition till
riksdagen har hemställan i samma syfte gjorts beträffande år 1925.
För bestridande av kostnaderna för restaurering av Ulriksdals slott
ävensom för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk
samt för anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals,
Haga och Strömsholms slott hörande lägenheter och byggnader m. m. har
Knngl. Maj:t genom särskilda beslut bemyndigat riksmarskalksämbetet
att ur den av statskontoret förvaltade djurgårdsfonden upplåna för reparationerna
vid Ulriksdals slott 481,550 kronor och för övriga ändamål 100,000
kronor eller tillhopa 581,550 kronor. Av de i enlighet härmed upptagna
lånen kvarstå, enligt från statskontoret inhämtad upplysning, för närvarande
oguldna följande belopp, nämligen å de för det förra ändamålet
upptagna lånen 380,178 kronor 89 öre och å det för det senare ändamålet
avsedda lånet 54,663 kronor 38 öre eller tillsammans 434,842 kronor 27 öre.
Då riksmarskalksämbetet, såsom redan nämnts, beträffande de utgifter,
om vilka nu är fråga, föreslagit, att de skulle bestridas av djurgårdskassans
överskottsmedel, har ämbetet icke ansett sig kunna förorda, att
finansieringen av dessa nytillkomna utgifter skulle åvägabringas genom härför
erforderlig ökning av det belopp å 45,000 kronor, som för närvarande årligen
utgår av sagda överskottsmedel för amortering och förräntning av
nyss omförmälda lån å tillhopa 434,842 kronor 27 öre. I stället har ämbetet,
som synes hava förutsatt, att för bestridandet i första hand av dessa
utgifter skulle upptagas lån ur djurgårdsfonden, hemställt, att för berörda
låns förräntning och amortering erforderligt belopp måtte få utgå av det årliga
bidrag från meranämnda överskottsmedel å högst 35,000 kronor, som vore avsett
för förräntning och amortering av de för restaurering av Ulriksdals slott
upptagna lånen. Den utsträckning av tiden, under vilken djurgårdskassan
skulle bidraga till gäldandet av kostnaderna för sistberörda ändamål, som
en sådan anordning givetvis skulle komma att medföra, har ämbetet ansett
icke behöva väcka några betänkligheter.
Statskontoret har beträffande riksmarskalksämbetets förslag rörande nu
förevarande utgifters bestridande i ett den 4 december 1923 avgivet utlåtande
anfört följande:
»Att i så hög grad ställa gäldandet av nu ifrågavarande lån, som är avsett
att täcka anslagsbrister och bestrida vissa reparationskostnader, på framtiden
synes statskontoret visserligen i någon mån betänkligt; men om det
nuvarande statsfinansiella läget befinnes utgöra hinder för att genom direkta
anslag täcka ens den del av medelsbehovet, som representeras av uppkomna
brister i förut anvisade anslag, lärer den av riksmarskalksämbetet föreslagna
utvägen få anses vara den enda framkomliga för att nu skaffa medel till
gäldande av samtliga ifrågavarande kostnader. Statskontoret, som icke har
Kungl. Majtts proposition Nr 60.
9
något att erinra mot att erforderligt lånebelopp anvisas att utgå från djurgårdsfondens
medel, vill emellertid ifrågasätta en mindre ändring i den av
ämbetet föreslagna anordningen.
Såsom ovan nämnts utgå av djurgårdskassans överskottsmedel för närvarande
till förräntning och avbetalning å lån tillhopa 45,000 kronor årligen,
och beräknas överskottsmedlen alltfort bliva i stånd att gälda annuiteter
till sagda belopp. För att återbetalningen av det nu ifrågasatta lånet
ej må draga längre ut på tiden än nödigt, synes därför även det belopp av
10,000 kronor, som nu årligen användes till förräntning och amortering av
förenämnda lån med nu återstående kapitalskuld av inemot 54,700 kronor,
kunna, när detta lån inom jämförelsevis kort tid blivit slutamorterat, användas
till avbetalning å de andra lånen, eller ock kunna alla lånen sammanslås
till ett enda, som förräntas och amorteras med det för sådant ändamål
påräkneliga beloppet av 45,000 kronor för år.»
Då jag vid beräknandet av respektive anslag å riksstaten för budgetåret Departements1924—1925
bortsett från nu ifrågavarande medelsbehov, har jag, såsom förut chefenantytts,
närmast letts av den uppfattningen, att de äskade anslagsheloppen
borde för framtiden kunna bliva något så när tillräckliga för sina ändamål
och att de nu uppkomna medelsbehoven vore extra ordinära samt på den grund
lämpligen kunde tillgodoses på sätt riksmarskalksämbetet föreslagit. Såvitt
angår bristerna i räkenskaperna för Drottningholms och Gripsholms slott
samt reparationerna vid Ulriksdals och Gripsholms slott står berörda förslag
i full överensstämmelse med tidigare förfaringssätt. Beträffande Stockholms
slott hava väl ifrågavarande överskottsmedel hittills icke använts vare sig
för bekostande av reparationer å slottet eller för täckande av brister å
slottsanslagen, men detta förhållande kan enligt min mening ej giva anledning
till några betänkligheter mot att nu täcka bristerna å anslagen till
polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott samt till brandväsendet
och yttre lyshållningen vid samma slott på av riksmarskalksämbetet föreslaget
sätt. I fråga om djurgårdskassans belastning med utgifter för de kungl.
slottens räkning torde böra tagas i betraktande, att av det sammanlagda
belopp å 662,550 kronor, som av riksdagen från djurgårdskassans överskottsmedel
beviljats för restaurering av Ulriksdals slott samt anskaffande
av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk ävensom anordnande
av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals m. fl. lustslott hörande
lägenheter m. m., numera, såsom redan nämnts, återstår att gälda allenast
ett belopp av 434,842 kronor 27 öre.
Givet är dock, att djurgårdskassans överskottsmedel icke böra belastas
med utgifter för de ändamål, varom nu är fråga, under längre tid än som
oundgängligen erfordras, och jag vill fördenskull såsom min mening uttala,
att vid en blivande prövning hos Kungl. Maj:t av spörsmålet om
upptagande av lån för bestridande i första hand av ifrågavarande utgifter
bör beaktas statskontorets förslag om sammanförande av alla djurgårdskassan
graverande lån till ett enda, för vars förräntning och amor
-
Bilmnq till riksdagens protokoll 7924. 1 samt. 45 höft. CNr 59-60.)
Hemställan.
10 Kungl. Maj:ts proposition AV 60.
tering av kassans överskottsmedel skulle årligen utgå ett belopp av 45,000
kronor.
Sammanställas de utgiftsbelopp, vilka jag nu funnit mig böra förorda
till utgående av djurgårdskassans överskottsmedel, erhålles följande resultat,
nämligen:
till täckande av brist
å anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott .................................................................... kronor 13,636: o i
å anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Stockholms slott .......................................................... » 5,066:5 3
i Drottningholms slotts räkenskaper ................................ » 52,894: 14
i Gripsholms » » ................................ » 9,945:3 o
till reparation av
taket i runda salongen i Gripsholms slott
en Gripsholms slott tillhörande tvättstuga
yttertaken på Ulriksdals slott ...................
................. » 3,500: —
............. » 6,200: —
................ » 35,000: —
tillhopa kronor 126,241: 9 8,
vilket belopp lämpligen torde böra avrundas till 127,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till täckande av angivna brister i räkenskaperna för Stockholms,
Drottningholms och Gripsholms slott samt för utförande av omförmälda
reparationer vid Gripsholms och Ulriksdals slott må av djurgårdskassans
överskottsmedel användas ett belopp av tillhopa högst 127,000 kronor ävensom,
i den mån medel av riksmarskalksämbetet för berörda ändamål upplånas,
vad till gäldande av ränta därå kan erfordras, dock att av sagda
överskottsmedel må för ifrågavarande ändamål samt för förräntning och
amortering av förenämnda, kassan åvilande lån under erforderlig tid årligen
användas sammanlagt högst 45,000 kronor.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar,
att proposition av den lydelse, bil. litt.... vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olga Gjörloff.
;C
a
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1924:94 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. s. 17 i texten
- SU 1924:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av medel till täckande av brister i räkenskaperna för vissa kungl. slott m. m. s. 1 i texten