Sök i Ratio Lex

Angående tillägg till instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverken

1924-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:74, Angående tillägg till instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tillägg till instruktionen

för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken;

given Stockholms slott den 22 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, anför:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla den på grund av budgetårets

omläggning uppkomna frågan om de revisionsförrättningar, som skola

verkställas av riksdagens revisorer år 1924.

Sedan Kungl. Maj:t i proposition nr 182 till 1923 års riksdag framlagt

förslag till sammanförande av statens räkenskapsår med dess budgetår

och riksdagen i skrivelse nr 251 förklarat sig icke hava något att

erinra mot det sålunda framlagda förslaget, har genom kungörelse

den 8 juni 1923 (nr 176) föreskrivits, bland annat, att statsverkets

årsräkenskaper skola — med undantag för postverkets, telegrafverkets,

statens järnvägars, statens vattenfallsverks och statens domänverks räkenskaper

— från och med den 1 juli 1923 upprättas för budgetår eller för

tiden 1 juli—30 juni samt att för de verk, vilkas räkenskaper sålunda

skola upprättas för budgetår, särskilda räkenskaper skola avgivas för tiden

llihanq till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. j\ höft. (Nr Tf.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

1 januari—30 juni 1923. De nyss uppräknade affärsdrivande verkens

räkenskaper skola däremot fortfarande avslutas för kalenderår.

Motsvarande omläggning av räkenskapsåret till att omfatta, i stället för

kalenderår, den numera fastställda budgetårsterminen har enligt riksgäldsfullmäktiges

beslut jämväl ägt rum i avseende å riksgäldskontorets räkenskaper,

i följd varav avslutade räkenskaper även hos detta verk föreligga

för förra halvåret 1923. Vad åter riksbanken angår föras dess räkenskaper

fortfarande efter kalenderår.

Nu angivna åtgärder med avseende å räkenskapsårets omläggning nödvändiggöra

under år 1924 med hänsyn till riksdagens revisorers verksamhet

en extraordinär granskningsordning, som i det följande närmare skall

utvecklas.

De år 1885 vidtagna förändringarna i fråga om statsrevisionens verksamhet

åsyftade att genomföra den ordningen, att revisorernas granskningskulle

avse räkenskaperna för kalenderåret näst före det, under vilket

revisorerna sammanträdde. Så har ock alltsedan denna tid varit fallet, och i

enlighet härmed hava de senast eller år 1923 församlade revisorerna granskat

1922 års räkenskaper för statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret.

I fråga om de verk, vilka alltfort bibehålla kalenderåret såsom räkenskapsår,

eller förut nämnda affärsdrivande verk samt riksbanken, skall

alltså under år 1924 granskning äga rum av 1923 års räkenskaper.

Beträffande statsverket, med undantag av meranämnda affärsdrivande

verk, samt riksgäldskontoret komma under år 1924 avslutade räkenskaper

att föreligga dels för tiden 1 januari—30 juni 1923, dels ock för budgetåret

1 juli 1923—30 juni 1924.

I § 72 riksdagsordningen stadgas, att »varje revision skall omfatta ett

räkenskapsår». Detta stadgande torde få anses innebära, att samma revisionsförrättning

icke äger att beträffande ett och samma förvaltningsområde

granska olika räkenskapsperioder; däremot synes stadgandet icke

innefatta hinder för att samma granskning omsluter olika tidsperioder

allt efter de olika räkenskapsterminer, som gälla för de förvaltningar,

vilka skola undergå granskning.

Det torde härav vara uppenbart, att de olika grupper av räkenskaper,

vilka, enligt vad förut sagts, föreligga till granskning under år 1924, icke

kunna falla under en enda revisionsförrättning utan måste uppdelas på

två särskilda sådana förrättningar. Granskningen av övergångsbudgetens

tillämpning kan icke, enligt den innebörd, man måste giva åt förenämnda

stadgande i § 72 riksdagsordningen, sammanföras med granskningen

av förvaltningen under budgetåret 1923—1924, då bägge dessa

budgetperioder avse samma förvaltningsområde.

Sammanställes berörda stadgande i § 72 riksdagsordningen med valbestämmelserna

i paragrafens första del, torde det jämväl framstå såsom

klart, att val av revisorer måste företagas särskilt för vardera av dessa

båda revisionsförrättningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition Nr 74.

3

Vad härefter beträffar fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de bada

revisionerna, synes det vara mest naturligt, att den extraordinära revisionens

verksamhet icke utsträckes att omfatta annat, än vad som påkallat

dess inrättande, d. v. s. den övergående räkenskapsperioden 1 januari—

30 juni 1923. Även om det med hänsyn till räkenskapernas avslutande

läte sig göra att pålägga denna revision jämväl granskningen av de affärsdrivande

verken och riksbanken för kalenderåret 1923, synes alltså en

dylik anordning icke böra förekomma, då den skulle innebära en rubbning

i den normala granskningsordningen. Inskränkes däremot den extraordinära

revisionens befogenhet till granskningen av statsverkets, med undantag

av förenämnda affärsdrivande verk, samt riksgäldskontorets tillstånd,

styrelse och förvaltning under räkenskapsperioden 1 januari—30 juni 1923,

giver det sig självt, utan att några särskilda föreskrifter därom synas erforderliga,

att den, så att säga, ordinarie revisionen regelmässigt övertager

granskningen av de räkenskaper, som vid dess sammanträdande föreligga

avslutade men ogranskade, d. v. s., förutsatt att den extraordinära revisionen

ligger i tiden före den ordinarie, de affärsdrivande verkens och

riksbankens räkenskaper för kalenderåret 1923 samt statsverkets, med

undantag av de affärsdrivande verken, och riksgäldskontorets räkenskaper

för budgetåret 1923—1924. Härigenom bringas granskningsmaskineriet i

de gängor, i vilka det sedermera jämväl i fortsättningen har att arbeta.

Sålunda komma 1925 års revisorer att granska de affärsdrivande verkens

och riksbankens räkenskaper för kalenderåret 1924 ävensom statsverkets,

med undantag av de affärsdrivande verken, samt riksgäldskontorets räkenskaper

för budgetåret 1924—1925 o. s. v.

Under år 1924 bör alltså, enligt vad nu anförts, hållas två revisionsförrättningar,

en extraordinär revision för granskning av statsverkets,

med undantag av de affärsdrivande verken, samt riksgäldskontorets tillstånd,

styrelse och förvaltning under tiden 1 januari—30 juni 1923, och

en ordinarie revision för granskning av statsverkets med nyss angivna

undantag samt riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning under

budgetåret 1923—1924 ävensom de affärsdrivande verkens och riksbankens

tillstånd, styrelse och förvaltning under kalenderåret 1923.

Vidkommande frågan, när dessa båda revisioner lämpligen böra hållas,

torde först böra erinras om att enligt § 72 riksdagsordningen »revisionsförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen bestämmes, och

skall inom två månaders tid vara fullbordad». Härav följer, att vardera

av de båda revisionsförrättningarna under år 1924 grundlagsenlig! kunna

komma att taga i anspråk två månader. Det torde dock få förutsättas,

att med de åligganden, som här avsetts för den extraordinära revisionen,

d. v. s. granskning av allenast ett halvt års förvaltning och däribland

varken de affärsdrivande verken eller riksbanken, denna revision kommer

att avslutas på kortare tid än två månader, sannolikt på omkring en och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

en halv månad. Den ordinarie revisionen åter torde som vanligt taga

stadgad maximitid i anspråk.

Självfallet bör den extraordinära revisionen i tiden föregå den ordinarie.

Då det måste anses uteslutet, att den lämpligen skulle kunna äga rum

under pågående riksdag, synes densamma i varje fall icke gärna kunna

börja sitt arbete före den 1 juli 1924. Å andra sidan torde den icke böra

begynna sitt arbete senare än sistsagda dag, med hänsyn såväl till tiden

för landstingssammanträdena och de under mitten av september i år inträffande

valen till riksdagens andra kammare som till skördearbetet under

augusti månad.

Den lämpligaste sammanträdesdagen för den extraordinära revisionsförrättningen

torde därför vara den 1 juli 1924. Dess slutdag skulle under

angiven förutsättning kunna antagas bliva den 15 augusti. Den därpå

följande ordinarie revisionen skulle enligt § 1 i instruktionen taga sin

början den 1 oktober 1924 och fortgå på vanligt sätt.

Det förslag, jag sålunda anser mig böra göra, kräver ett tilläggsstadgande

till instruktionen för revisorerna. Tilläggsstadgandet synes

icke böra innehålla annat än en föreskrift, att riksdagens revisorer för

granskning av statsverkets, med undantag av förut angivna affärsdrivande

verk, samt riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning

för tiden 1 januari—30 juni 1923 skola sammanträda den 1 juli 1924.

Då § 1 i instruktionen bibehålies i gällande kraft, synas, såsom redan

blivit antytt, några särskilda bestämmelser ej erforderliga rörande omfattningen

av den granskning, som åligger de enligt berörda paragraf den 1

oktober 1924 sammanträdande revisorerna. Deras skyldigheter giva sig

själva genom gällande grundlagsbud om revisorernas verksamhet och den

granskningsordning, som med stöd därav blivit en regel.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställer jag alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen antaga följande tillägg till instruk

tionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken:

» Övergångsbestämmelse.

Riksdagens revisorer för granskning av dels statsverkets med undantag

för de affärsdrivande verken, dels ock riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

och förvaltning för tiden 1 januari—30 juni 1923 skola sammanträda den

1 juli 1924.»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition av den lydelse, bilagan

litt.....vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Stockholm, Isaac Mareus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:97 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillägg till instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverke s. 3 i texten
  2. SU 1924:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillägg till instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverken jämte en i ä s. 4 i texten