Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker

1924-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:78, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

1

Nr 78.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni

1917 angående försäljning av rusdrycker; given Stockholms

slott den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 § 9

mom. i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av

rusdrycker.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 19 § 9 mom. i förordningen den 14

juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni 1917

angående försäljning av rusdrycker skall erhålla följande ändrade lydelse:

19 §.

9. Bolag åligger att inom maj månads utgång efter varje kalenderars

slut å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela den nettovinst,

som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat. Då bolag — — — tillfalla

statsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1925.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. ö8 haft. (Nr 78—79.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.f

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot.

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Beskow, anför:

Enligt 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående

försäljning av rusdrycker åligger det bolag, som idkar detaljhandel med

rusdrycker, att inom mars månads utgång efter varje kalenderårs slut å

statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela den nettovinst, som uppkommit

av all den rörelse bolaget idkat.

Med skrivelse den 14 februari 1924 har kontrollstyrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat en den 29 november 1923 dagtecknad skrivelse från

systembolagsföreningarnas förtroendenämnd, däri nämnden på anförda skäl

hos kontrollstyrelsen anhållit, att kontrollstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t

göra framställning om sådan ändring av 19 § 9 mom. i förordningen den

14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, att den å systembolagens

rörelse uppkomna nettovinsten måtte få insättas i riksbanken inom maj

månads utgång efter varje kalenderårs slut i stället för, såsom nu är stadgat,

inom mars månads utgång. Till stöd härför har systembolagsföreningarnas

förtroendenämnd i berörda skrivelse anfört följande:

»I förhållande till omfattningen av den rörelse, som utövas av rikets

systembolag, är det rörelsekapital, som står till deras förfogande, synnerligen

obetydligt. Många systembolag äga ej ens något inbetalt aktiekapital

utan driva sin rörelse helt med upplånade medel. Systembolagens

sammanlagda aktie- och lottägarekapital uppgick under föregående år, enligt

kungl. kontrollstyrelsens berättelse över 1922 års rusdrycksförsäljning,

till ej fullt 2 miljoner kronor, medan den av bolagen bedrivna försäljningen

belöpte sig till mer än 180 miljoner kronor.

En följd av bristen på rörelsekapital är, att systembolagens likviditet

under vissa delar av varje förvaltningsår är i hög grad ansträngd. Särskilt

gäller detta vid tidpunkten för den lagstadgade inleveransen av bolagens

vinstmedel till statsverket. Så gott som undantagslöst torde bolagen vid

ifrågavarande tidpunkt nödgas för längre eller kortare tid, vanligen ej

understigande två eller tre månader, upplåna avsevärda belopp att användas

för vinstinbetalning. Av tillgängliga uppgifter framgår, att dessa årliga

likviditetssvårigheter ansenligt ökats under de senaste åren med deras

tämligen kontinuerligt sjunkande rusdrycksförsäljning. Medan systembolagen

vid 1919 års slut ägde bankbehållningar, som fullt motsvarade den av

nämnda års rörelse uppkomna sammanlagda nettovinsten, har under de föl
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

jande åren bankbehållningarnas storlek i förhållande till nettovinsten oavlåtligt

sjunkit och utgjorde vid 1922 års utgång endast 61 procent av nettovinsten.

Samtidigt har det sammanlagda beloppet av systembolagens intecknade

skulder ökats ej blott absolut, nämligen från 3,421,000 kronor år 1919

till 5,585,000 kronor år 1922, utan under senaste år jämväl i förhållande

till det bokförda värdet av bolagens fastigheter. Systembolagens inteckningslån,

som under åren 1920 och 1921 utgjort resp. 45 och 44 procent av

fastigheternas bokföringsvärde, stego nämligen vid 1922 års slut till 63

procent av sistnämnda värde.

Systembolagens försämrade likviditet har såväl under år 1922 som under

innevarande år föranlett framställningar från olika systembolagsföreningar

till Systembolagsföreningaruas förtroendenämnd om åtgärder i syfte, att bolagen

vid likvidering av varor till pris- och inköpsnämnden måtte komma

i åtnjutande av längre kredittid än den nu medgivna, som är 8 dagar.

Förtroendenämnden har också på grund av dessa upprepade framställningar

beslutat verkställa utredning rörande möjligheten av en sådan ändring av

gällande likvidbestämmelser, att bolagens varukredit utsträckes till 14 dagar,

räknat från fakturans datum.

Oberoende av en sådan mindre kreditutsträckning, som givetvis icke kan

nämnvärt förbättra systembolagens likviditet, har det synts förtroendenämnden,

att den verksammaste åtgärden till avhjälpande av de olägenheter, som

vållas av systembolagens brist på rörelsekapital, skulle vara en ändring av

den nu föreskrivna tidpunkten för vinstmedlens inleverans till statsverket.

En förskjutning av denna tidpunkt med ett par månader skulle utan tvivel

högst väsentligt bidraga till att avlägsna nuvarande likviditetssvårigheter.

Därest rusdrycksförsäljningsförordningens föreskrift i 19 § 9 mom., att den

av ett års rörelse uppkomna nettovinsten skall inom mars månads utgång

nästpåföljande kalenderår insättas i riksbanken, utbyttes mot en bestämmelse,

att insättning av vinsten skall ske inom maj månads utgång, skulle

systembolagen vid tidpunkten för vinstinleveransen, i stället för att såsom

för närvarande ha endast tre månaders vinstmedel från det löpande årets

rörelse tillgängliga, förfoga över fem månaders vinstmedel, och deras lånebehov

skulle i motsvarande mån minskas, i många fall sannolikt alldeles

bortfalla. Ur statsverkets synpunkt torde anledning till vägande invändning

mot en dylik förändring så mycket mindre föreligga, som rusdrycksförsäljningsmedlen

även med den ifrågasatta nya tidsbestämmelsen skulle

inflyta under samma budgetår som för närvarande och den förlust av två

månaders ränta å det sammanlagda vinstmedelsbeloppet, som statsverket

finge vidkännas, skulle mer än uppvägas av de räntebesparingar, som bleve

en följd av systembolagens minskade upplåning och som under närmast följande

år skulle i form av ökade vinstmedel komma statskassan till godo.

Kontrollstyrelsen har vid överlämnandet av denna framställning tillkännagivit,

att styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot bifall till

framställningen.

Efter remiss har statskontoret den 26 februari 1924 avgivit utlåtande i

ärendet och därvid anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedlen, under vilken titel systembolagens vinst i

riksstaten redovisas, äro för innevarande budgetår upptagna till 18 miljoner

kronor, men förväntas, enligt vad statskontoret inhämtat, allenast 14 å 15

miljoner kronor komma att inflyta. Ur kassasynpunkt torde det icke bereda

statsvei''ket någon olägenhet, om inlevereringen av nämnda belopp fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

sk ju tes två månader. Enär statskassan i november och december tillföres

sin mest betydande inkomstpost, inkomst- och förmögenhetsskatten, lärer få

antagas, att jämväl framdeles kassaställningen under kalenderårets förra del

kommer att medgiva den föreslagna förskjutningen av tiden för rusdrycksförsäljningsmedlens

inleverering. Då systembolagens vinster, sedan 5 procent

ränta utgått å de av delägarna tillskjutna kontanta medlen, enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

i sin helhet skola ingå till statsverket, torde den

minskning av bolagens ränteutgifter för upplånade medel eller eventuellt

ökning av deras ränteinkomster, som skulle föranledas av ett medgivande

av förlängt anstånd med vinstens inbetalning, komma att öka följande års

inleverering till statsverket. Statskontoret har vid anförda förhållanden icke

något att erinra mot den föreslagna författningsändringen, för vilken dock

riksdagens bifall torde erfordras.»

Den av systembolagsföreningarnas förtroendenämnd gjorda framställningen

om framflyttning av tiden för inlevererande till statsverket av systembolagens

vinstmedel synes mig förtjänt av beaktande. Vunnen erfarenhet har

givit vid handen, att svårigheter kunna uppstå för systembolagen att

inom den nu föreskrivna tiden verkställa inleveranserna av vinst. Visserligen

torde dylika svårigheter särskilt uppstå i tider av sjunkande vinster,

men den nuvarande storleken av bolagens vinstmedel lärer i och för sig motivera

en utsträckning av tiden för vinstmedelsleveransen. Jag erinrar, att

vinstmedlen för år 1922 uppgingo till något över 13 miljoner kronor samt

att man för år 1923 räknar med 14 å 15 miljoner kronor; i riksstatsförslaget

för nästkommande budgetår har titeln rusdrycksförsäljningsmedel upptagits

med 15 miljoner kronor. Ur de synpunkter, som statskontoret anlagt

å denna fråga, torde åtgärden icke möta betänkligheter för statsverkets

vidkommande. Jag förordar sålunda bifall till den föreliggande framställningen.

Den härför erforderliga författningsändringen i 19 § 9 mom. i

förordningen angående försäljning av rusdrycker torde böra träda i kraft

den 1 januari 1925 samt förty tillämpas första gången med avseende å vinsten

av 1924 års rörelse.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 § 9 mom.

i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen föreslå

riksdagen att antaga nämnda förslag.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar,

att proposition av den lydelse, bil. litt. vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Robert Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni 1917 an s. 1 i texten
  2. BevU 1924:21 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 § 9 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försä s. 1 i texten