Sök i Ratio Lex

Angående pensionering av vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer

1924-02-29 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:80, Angående pensionering av vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

1

Nr 80.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionering

av vissa i lantförsvarets tjänst anställda

eller förut anställda personer; given Stockholms slott

den 29 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—6:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Carl Malmroth.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks

von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,

Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Malmroth anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning inkomna framställningar angående beredande av

pension åt vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer

samt anför därvid följande:

1 :o.

I en till arméförvaltningens fortifikationsdepartement ställd, den 28

oktober 1923 dagtecknad skrift har förre arbetaren vid Bodens fästningsbyggnad

Karl Johan Henriksson Tåg gjort ansökning om erhållande av pension.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 59 höft. (Nr 80, 81.) 433 24

Ang. pension

åt förre

fästningsbyggnadsarbetaren

K. J. Henriksson

Tåg.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ang. pension

åt kokerskan

K. J. Carlson.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Av handlingarna i iirendet inhämtas, att Henriksson Tåg är född den

11 februari 1864; att han haft anställning vid Bodens fästningsbyggnad

under tiden 21 januari 1902—20 mars 1920, tidtals såsom lagförman,

samt därefter hos fortifikationsbefälhavaren i Boden under tiden 30 oktober

1920—1 juli 1921 och 12 januari—26 augusti 1922; att hans avlöningsförmåner

under åren 1919—1922, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till

i medeltal omkring 1,600 kronor för år; att han vid läkarundersökning

befunnits hava dåligt muskelsystem och nedsatta kroppskrafter; att han är

gift och har två söner under 15 år; samt att han, som är ägare av en till

3,300 kronor taxerad fastighet men har skulder till ungefär samma belopp,

kan betraktas såsom i det närmaste medellös.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

fortiflcationsdepartement i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 november 1923

anfört, att departementet, som funnit Henriksson Tåg hava uppfyllt de

villkor, vilka i regel tillämpats för beviljandet av pension, ansåge billigt,

att honom genom pension bereddes någon hjälp till livsuppehälle under

hans återstående levnad. Med hänsyn till Henriksson Tågs tjänstetid

ävensom till de belopp, riksdagen förut beviljat med Henriksson Tåg

jämställda arbetare i statens tjänst, ansåge sig departementet böra föreslå,

att Henriksson Tåg beviljades en pension av 400 kronor om året. Fortifikation

sdepartementet hemställde således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Henriksson Tåg under

hans återstående livstid en årlig pension av 400 kronor, att beräknas och

utgå från och med den 1 januari 1924.

Statskontoret, som den 4 december 1923 häröver avgivit utlåtande,

har anfört, att i ärendet förebragta omständigheter syntes böra föranleda

till, att åt Henriksson Tåg utverkades något årligt understöd av statsmedel,

vilket med hänsyn till Henriksson Tågs jämförelsevis korta anställningstid

i statens tjänst syntes, i enlighet med vad som föreslagits, böra utgå med

400 kronor årligen.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre arbetaren vid Bodens fästningsbyggnad Karl

Johan Henriksson Tåg må från och med den 1 januari

1924 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 400 kronor.

2:o.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 oktober 1923 har chefen för

Andra livgrenadjärregementet gjort framställning om beredande av pension

åt kokerskan vid volontärskolan i Norrköping Kristina Josefina Carlson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts proposition nr 80.

3

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Carlson, som är född den 14

jnni 1871, sedan den 1 november 1906 innehar anställning såsom kokerska

vid volontärskolan i Norrköping; att hon under åren 1919 —1923 från

Andra livgrenadjärregementet uppburit — förutom fri bostad och kost —

en kontant avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal

omkring 680 kronor för år; att hon lider av kronisk ledgångsreumatism,

vilken sjukdom hon ådragit sig genom sin tjänstgöring, och att hennes

arbetsförmåga på grund härav är i mycket hög grad nedsatt; samt att hon,

som år 1922 tilldelats Patriotiska sällskapets mindre silvermedalj, under

sin anställningstid vid volontärskolan ådagalagt ett mycket gott uppförande

såväl i som utom tjänsten och fullgjort sina tjänsteåligganden på ett synnerligen

plikttroget och förtjänstfullt sätt.

Chefen för andra arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.

I utlåtande den 23 november 1923 har armé förvaltningens intendentsdcpartemerit

anfört, att departementet i betraktande av Carlsons jämförelsevis långa

och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och då hon på grund av ovannämnda

sjukdom, vilken hon ådragit sig genom sin tjänst, nödgades att

inom den närmaste framtiden lämna sin anställning, funne det vara med

rättvisa och billighet överensstämmande, att hon, sedan hon entledigats

från sin tjänst vid volontärskolan, komme i åtnjutande av något understöd

från statens sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken av

dylikt understöd erinrade departementet därom, att riksdagen under de

senare åren beviljat befattningshavare i statens tjänst i liknande ställning

som Carlson pensioner från allmänna indragningsstaten. Sålunda hade

1921 års riksdag, med bifall till av Kungl. Maj:t i proposition nr 97 därom

gjord framställning, tillerkänt städerskan och portvakten vid navigationsskolan

i Stockholm Hilda Sofia Westergren, född Larsson, vilken varit

anställd vid nämnda skola i mer än 30 år, pension å allmänna indragningsstaten

med 500 kronor årligen (riksdagens skrivelse nr 322, punkt 17).

Med hänsyn emellertid till Carlsons kortare anställningstid i statens tjänst,

omfattande allenast en tid av något över 17 år, ansåge departementet, att

det pensionsbelopp, som kunde tillerkännas henne, borde utgå med lägre

belopp än det, som tilldelats Westergren, och hölle departementet före,

att en pension av 300 kronor för år vore skälig. Pensionen syntes böra

få utgå från och med månaden näst efter den, under vilken hon komme

att entledigas från sin anställning vid volontärskolan. På grund härav

hemställde intendentsdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Carlson finge från och med månaden näst efter den, under

vilken hon entledigades från sin anställning vid volontärskolan, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 300 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Ang. i)ension

åt förra tvättfÖrestånderskan

H. K.

Johansson,

född

Abrahamsdotter.

Statskontor et liar den 14 januari 1924 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört, att, ehuru Carlson icke uppnått sådan levnadsålder och ej

heller varit så länge i statens tjänst anställd, att pension under vanliga

förhållanden skulle kunna ifrågakomma, syntes likväl med hänsyn därtill,

att Carlson på grund av obotlig sjukdom, som hon ådragit sig i tjänsten,

inom kort nödgades lämna sin anställning, starka billiglietsskäl föreligga

för vidtagande av åtgärd i syfte att bereda någon pension åt henne. På

grund härav och då statskontoret icke hade något att erinra mot det av

arméförvaltningens intendentsdepartement föreslagna pensionsbeloppet, 300

kronor, instämde statskontoret i den av nämnda departement gjorda hemställan

.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kokerskan vid volontärskolan i Norrköping Kristina

Josefina Carlson må från och med månaden näst efter den,

varunder hon entledigas från sin anställning vid skolan,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 300 kronor.

3:o.

Uti skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 8 november

1923 har sekundchefen för Livregementets dragoner gjort framställning

om beredande av pension åt förra förestånderskan för regementets tvättinrättning

änkan Hilda Karolina Johansson, född Abraliamsdotter.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Johansson är född den 28 december

1858; att hon enligt egen uppgift — vilken dock icke kunnat bestyrkas,

enär vederbörande förvaltningspersonal numera avlidit — under åren 1888—

1893 verkställt tvättarbete för Svea trängkår; att hon under åren 1894—1905

såsom entreprenör ombesörjt erforderlig tvätt av linnepersedlar för nämnda

trängkårs räkning; att hon under tiden 1 november 1895—31 mars 1902

utfört tvättarbete för Livregementets dragoners och kavalleriskolans räkning

å egen tvättinrättning och mot ersättning efter särskild taxa; att hon

under tiden 1 april 1906—30 september 1918 i egenskap av såväl förestånderska

som entreprenör å Livregementets dragoners tvättinrättning utfört

tvätt mot ersättning efter särskild taxa och med tillhjälp av biträden, som

utav henne själv anställts och avlönats; att hon vid sistnämnda regemente

från och med den 1 oktober 1918, vid vilken tidpunkt den ändring vidtagits,

att regementet avlönat där anställda tvätterskor, till och med

september 1922 tjänstgjort såsom förestånderska för regementets tvättinrättning

mot åtnjutande av såväl avlöning såsom tvätterska som ock

särskilt förestånderskearvode; att hon under de senare åren från regementet

uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8G.

O

medeltal omkring 1,370 kronor för år; att hon lider av kronisk muskeloch

ledreumatism, på grund varav lion är oförmögen att genom eget arbete

försörja sig; samt att hon städse skött sina tjänsteåligganden vid regementet

utan anmärkning.

Chefen för femte arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

intendentsdepartement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 december 1923

anfört, att Johansson visserligen under större delen av den tid, hon

arbetat för ovannämnda truppförbands räkning, icke innehaft direkt statsanställning,

utan till största delen arbetat i egenskap av entreprenör åt

truppförbanden i fråga. Emellertid hade i åtskilliga fall även dylikt arbete

tillgodoräknats vederbörande för tilldelande av pension. Då Johansson

syntes under en tid av omkring 34 år hava ägnat sin huvudsakliga verksamhet

åt armén, och då hon, ehuru visserligen endast under 4 år, varit

anställd Aid ett av arméns truppförband samt härtill komrne, att hon på

grund av sjukdom Arore oförmögen att själv försörja sig, funne departementet

det Arara med rättvisa och billighet överensstämmande, att något

understöd från statens sida bereddes henne för hennes återstående levnad.

I fråga om storleken av dylikt understöd syntes det departementet, som

om Johansson med hänsyn till arten av hennes verksamhet i statens tjänst

icke borde tillerkännas högre årlig pension än 300 kronor. Pensionen

torde böra utgå från och med år 1924. På grund av vad intendentsdepartementet

sålunda anfört hemställde departementet, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Johansson finge från och med den 1

januari 1924 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 300 kronor.

Statskontor et har den 15 januari 1924 häröver avgivit utlåtande och

därvid uttalat, att på grund av vad i ärendet blivit meddelat och anfört

goda skäl syntes föreligga för beredande av någon pension i föreliggande

fall. Då mot det föreslagna pensionsbeloppet, 300 kronor, icke syntes

vara något att erinra, biträdde ämbetsverket den av arméförvaltningens

intendentsdepartement gjorda hemställan.

På grund av \Tad sålunda i ärendet förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra förestånderskan för Livregementets dragoners

tvättinrättning änkan Hilda Karolina Johansson, född Abrahamsdotter,

må från och med den 1 januari 1924 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 300 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Ang. pension

åt skrädderiförmannen

A. J. Dolk.

4:o.

Uti skrivelse den 21 november 1922 liar försvarsverkens civila personals

förbund lios Kungl. Maj:t gjort framställning om beredande av pension

åt skrädderiförmannen vid Jönköpings regementes intendenturverk - städer Anders Jolian Dolk. Vidare liar Dolk uti en till Kungl. Maj:t

ställd, den 19 december 1922 dagtecknad skrift gjort ansökning i enahanda

syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Dolk är född den 15 september

1859; att han år 1899 anställts såsom arbetare vid Jönköpings regementes

intendenturverkstäder och år 1909 förordnats såsom förman vid nämnda

verkstäder, vilken sistnämnda befattning han fortfarande innehar; att han

under åren 1918 —1922 vid regementet uppburit en avlöning, som, frånsett

dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 1,500 kronor för år; att han

lider av kronisk led- och muskelreumatism samt åderförkalkning, i följd

varav hans arbetsförmåga är nedsatt; samt att han, som erhållit Patriotiska

sällskapets medalj för långvarig och trogen tjänst, under sin anställning vid

regementet städse visat sig dugande och plikttrogen i sitt arbete.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 29 december 1922

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att departementet i betraktande

av Dolks väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och med

hänsyn därtill, att hans arbetsförmåga vore i mycket hög grad nedsatt,

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han efter

erhållet avsked från sin anställning vid regementet komme i åtnjutande av

något understöd från statens sida för sin återstående levnad. Yad beträffade

storleken av dylikt understöd ville departementet framhålla, att statskontoret

i utlåtande den 15 mars 1920 i fråga om pension åt sadelmakeriarbetaren

E. A. Enberg (proposition nr 105/1921, punkt 1) anfört, bland annat, att

högre pension än 600 kronor icke plägat tilldelas annan arbetare än den,

som intoge förmans ställning. Sålunda hade föreståndare för regementsverkstad

erhållit 800 ä 1,000 kronor i pension, i vilket avseende statskontoret

hänvisat till 1919 års lagtima riksdags beslut, varigenom verk - stadsföreståndarna vid Svea livgarde G. T. Beijer och C. A. T. Berglund

erhållit pensioner å 800 respektive 1,000 kronor (riksdagens skrivelse

nr 10 A, 2)unkt 43). Med stöd av ovan angivna och av riksdagen godkända

grunder för beräknande av pension till arbetare i kronans tjänst ansåge

departementet sig böra åt Dolk, som tjänstgjort i egenskap av förman

under en tid av endast omkring 13 år, föreslå en pension av 800 kronor

för år. På grund av vad intendentsdepartementet sålunda anfört hemställde

departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Dolk finge från och med månaden näst efter den, då lian erliölle

avsked från sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80. <

Statskontoret liar den 22 januari 1924 avgivit utlåtande i ärendet samt

därvid — med förmälan att, enligt vad vederbörande regementschef meddelat,

det vore avsett, att Dolk skulle avgå från sin anställning före innevarande

års utgång — anfört, att ämbetsverket ansåge föreliggande omständigheter

billigtvis böra föranleda till beviljande i detta fall av någon

pension. Beträffande pensionens storlek hade statskontoret icke annat

att erinra mot vad arméförvaltningens intendentsdepartement i sådant

avseende föreslagit än att, då Dolks tjänstetid endast komme att utgöra

omkring 25 år, pensionsbeloppet syntes böra reduceras till förslagsvis 700

kronor. Statskontoret hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Dolk finge från och med månaden näst efter den,

vari avgång från anställningen ägde rum, under sin återstående livstid åtnjuta

pension å allmänna indragningsstaten till belopp av 700 kronor

årligen.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit och då jag i fråga om

pensionsbeloppets storlek ansluter mig till statskontorets ståndpunkt, fai

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiförmannen vid Jönköpings regementes intendenturverkstäder

Anders Johan Dolk må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 700 kronor.

5:o.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 5 december 1923 dagtecknad skrift

liar skrädderiarbetaren vid Hallands regementes intendentur verkstäder Nils

Petter Håkanson gjort ansökning om erhållande av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Håkanson är född den 21 maj

1860; att han från och med år 1902 är anställd såsom skrädderiarbetare

vid Hallands regementes intendenturverkstäder; att han under åren 1918—

1922 vid regementet uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått

till i medeltal omkring 735 kronor för år; att lian lider av dubbelsidigt

ljumskbråck, på grund varav hans arbetsförmåga är så väsentligt nedsatt,

att han är ur stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt arbete;

samt att han under sin anställning vid regementet fört en hedrande vandel

och i övrigt på ett förtjänstfullt sätt fullgjort sina åligganden.

Chefen för första arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda ansökningen.

Ang.

pension dt

skrädderi - arbetaren

K. P■ Hakaiison.

Uti den 21 december 1923 i ärendet avgivet utlåtande har arméförvaltningens

intendentsdepartement anfört, att departementet i betraktande av

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ang. pension

åt skrädderiarbetaren

C. A. Andersson.

8 Kung!. Maj:ts proposition nr 80.

Håkausons relativt långa anställningstid i statens tjänst, uppgående till 22

ar, och de goda vitsord, lian erhållit över sin tjänstgöring, samt då han

på grund av sjukdom ej längre vore i stånd att på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sitt arbete vid regementet, funne det vara med rättvisa och

billighet överensstämmande, att han från och med månaden näst efter den,

under vilken han erliölle avsked från sin anställning vid regementet, komme

i åtnjutande av något understöd från statens sida för sin återstående levnad.

I fråga om storleken av dylikt understöd erinrade departementet,

att åt arbetare vid armén i liknande ställning som Håkanson i allmänhet

plägat beviljas pensioner till belopp av 600 kronor för år. Med hänsyn

emellertid till att Håkanson icke uppnått så hög ålder, som i allmänhet

erfordrades, för att arbetare i statens tjänst skulle komma i åtnjutande

av pension, ävensom därtill, att han efter erhållet avsked från

sin befattning vid regementet genom eget arbete syntes kunna i någon mån

bidraga till sitt uppehälle, ansåge departementet sig icke kunna åt Håkanson

föreslå högre årlig pension än 400 kronor. På grund av vad intendentsdepartementet

sålunda anfört hemställde departementet, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Håkanson finge från och med

månaden näst efter den, under vilken han erliölle avsked från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 400 kronor.

Statskontoret har den 19 januari 1924 häröver avgivit utlåtande och

därvid, på grund av vad handlingarna i ärendet innehölle och då det icke

syntes vara något att erinra mot det föreslagna pensionsbeloppet, 400

kronor, tillstyrkt, att ansökningen måtte bifallas på sätt arméförvaltningens

intendentsdepartement föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skädderiarbetaren vid Hallands regementes intendenturverkstäder

Nils Petter Håkanson må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 400 kronor.

6:o,

Uti en den 21 december 1923 dagtecknad skrift har försvarsverkens civila

personals förbund hos Kungl. Maj:t gjort framställning om beredande av

pension åt skrädderiarbetaren vid arméns centrala beklädnadsverkstad Carl

Amatus Andersson. Vidare har chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 januari 1924 gjort framställning

i enahanda syfte.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

9

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson är född den 13

september 1853; att han tjänat såsom gardist vid förutvarande Andra livgardet

under en tid av 12 år 10 månader; att han därefter under en sammanlagd

tid av omkring 25 år, ehuru med vissa avbrott, tjänstgjort såsom

skrädderiarbetare vid eller utfört skrädderiarbete för olika truppförband; att

han sedan den 16 juni 1916 är anställd såsom skrädderiarbetare vid arméns

centrala beklädnadsverkstad; att han under åren 1919—1923 från verkstaden

uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtids tillägg, uppgått till i medeltal

omkring 1,750 kronor för år; att hans arbetsförmåga är på grund av sjuk

dom väsentligt nedsatt; att han, som tilldelats medaljen i silver av åttonde

storleken för nit och redlighet i rikets tjänst, på ett tillfredsställande sätt

fullgjort sitt arbete samt ådagalagt ett hedrande uppförande.

I ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement den 1 februari

1924 avgivit utlåtande och därvid anfört, att i betraktande av Anderssons

långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst samt hans höga ålder

departementet funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att han från och med månaden näst efter den, under vilken han erhölle

avsked från sin anställning vid beklädnadsverkstaden, komme i åtnjutande

av något understöd från statens sida för sin återstående levnad. I fråga

om storleken av dylikt understöd syntes det departementet, som om understödet

skäligen borde bestämmas till det belopp, vilket i allmänhet plägat

beviljas arbetare vid armén i liknande ställning som Andersson, eller 600

kronor för år. På grund av vad sålunda anförts hemställde departementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Andersson finge

från och med månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked

från sin anställning vid verkstaden, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Statskontoret har den 14 februari 1924 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anfört, att, ''då i detta fall goda skäl syntes föreligga för beredande

av pension samt statskontoret för sin del icke hade något att erinra

mot det av arméförvaltningens intendentsdepartement föreslagna pensionsbeloppet,

statskontoret tillstyrkte, att framställningen måtte bifallas på sätt

nämnda departement föreslagit.

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiarbetaren vid arméns centrala beklädnadsverkstad

Carl Amatus Andersson må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning

vid beklädnadsverkstaden, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

600 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—6:o

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson-Ärje.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.