Sök i Ratio Lex

Angående anslag till materiel! för det fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala m. m

1924-03-07 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:84, Angående anslag till materiel! för det fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

1

Nr 84.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till materiel!

för det fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala

m. m.; given Stockholms slott den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth. Hasselrot,

Stridsberg, Luceck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason anför vidare:

I skrivelse den 22 maj 1912 angående regleringen av utgifterna under

riksstatens tionde huvudtitel anmälde 1912 års riksdag, bland annat, att

riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag dels medgivit, att för

docenten i kemi vid universitetet i Uppsala, filosofie doktorn Tlieodor

Svedberg finge vid nämnda universitet inrättas en personlig professur i

fysikalisk kemi, dels ock för berörda ändamål på allmänna indragningsstaten

till årlig avlöning åt Svedberg anvisat ett belopp av 3,700 kronor,

därav 1,200 kronor skulle, tillika med vissa från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer vid Uppsala universitet till avlöning vid proBihanq

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt 61 höft. (Nr H4-) 1

Anslag till

materiell fSr

det fysikalisk,

kemiska laboratoriet

vid

universitetet i

Uppsala m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

fessuren utgående medel, utgöra lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring.

Vid föredragning härav fann Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni

1912 gott utnämna och förordna Svedberg att från början av år 1913 vid

universitetet i Uppsala vara professor i fysikalisk kemi.

Av den framställning, som låg till grund för riksdagens ovan omförmälda

beslut (punkten 19 i bilagan tionde huvudtiteln till 1912 års statsverksproposition

jämte till nämnda huvudtitel hörande utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 15 december 1911, sid. 29 ff.)

inhämtas, bland annat, att arbetslokaler för den ifrågasatta personliga

professurens innehavare funnes inom den kemiska institutionsbyggnaden

och att denna lärostols upprättande ej för det dåvarande påkallade några

nämnvärda kostnader vid sidan av dem, som krävdes för innehavarens

avlönande.

Detta förhållande kunde pågå under åtskilliga ar, och först de av kristiden

föranledda prisförhöjningarna gjorde anslag även för detta ändamål

av behovet påkallade. Redogörelse härför återfinnes under punkt 16 i

bilagan åttonde huvudtiteln till propositionen om 1919 års tilläggsstat a

sid. 24—26.

Härav framgår, att av statsanslaget till institutionen för allmän och

analytisk kemi under åren 1910—1917 använts ett belopp av i medeltal

1,700 kronor årligen till inköp av fysikalisk-kemiska instrument, ehuru dylika

utgifter i sådan omfattning icke beräknats, då institutionens inkomststat

uppgjordes. En del poster å denna stat hade emellertid varit så pass

stora, att de med förut gällande priser möjliggjort besparingar, som kun

nät komma institutionens fysikalisk-kemiska avdelning tillgodo. I sam ■

nens ma.teriellanslag skedde beträffande den fysikalisk-kemiska avdelninmanhang

med att framställning gjordes om förstärkande av institutiogens

anslagsbehov en särskild framställning. Ät avdelningen tillhandahölle

kemiska institutionen lokaler med värme, ljus, vatten, gas, elektrisk

ström m. m. samt kemikalier med undantag av mera speciella sådana. För

inköp av instrument och vissa kemikalier hade emellertid avdelningen behov

av särskilda medel. Sådana hade dittills erhållits dels från kemiska institutionens

ordinarie materiellanslag, dels ur Svanbergska fonden, som eu

gång visat stort överskott, vilket dock enligt uppgift då till stor del förbrukats.

Avdelningens utgifter för nyssberörda inköp hade under vart

och ett av åren 1910—1917 uppgått till i medeltal omkring 2,950 kronor årligen,

därav för instrument 2,600 kronor och för speciella kemikalier omkring

350 kronor. Såsom förklaring till att så jämförelsevis stora årliga

inköp varit nödvändiga hade av avdelningens föreståndare — Svedberg —

framhållits, bland annat, att ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium för att

kunna med framgång fylla sitt ändamål måste vara i besittning av möjligast

fullständiga såväl fysikaliska som kemiska hjälpmedel, men att nu

ifrågavarande fysikalisk-kemiska avdelning såsom nyinrättad icke erhållit

någon tillnärmelsevis fullständig instrumentell utrustning; en sådan

hade måst under årens lopp hopbringas stycke för stycke, och den lämnade

alltjämt mycket övrigt att önska. — På grund av prisstegringarna beträffande

instrument och kemikalier hade Svedberg beräknat, att avdelnin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

gens medelsbehov ökats med minst omkring 90 procent. Med utgående

härifrån hade han uppskattat avdelningens särskilda behov av anslag till

5,000 kronor om året, och hade han förklarat, att om forskningen och undervisningen

i fysikalisk kemi skulle kunna upprätthållas i sin dittillsvarande

omfattning, någon nedprutning av nämnda summa icke vore möjlig.

Det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala och kanslersämbetet

för rikets universitet förordade, att det utav Svedberg ifrågasatta årliga

anslaget skulle sammanslås med ett för kemiska institutionen i övrigt

begärt anslag å 3,700 kronor, vadan för denna institution i dess helhet

alltså skulle krävas ett belopp av 8,700 kronor.

Dåvarande departementschefen framhöll, att staten tvivelsutan ej borde

undandraga sig att träda emellan till lättande av de ekonomiska svar i g''

heterna för Uppsala universitets institutioner. Under erinran om tillvaron

av och ställningen för universitetets reservfond fann sig emellertid departementschefen

böra ifrågasätta, att staten ej påtoge sig att täcka hela

det belopp, vartill de ifrågavarande bristerna i institutionernas tillgångar

beräknats uppgå. Särskilt framhölls, att fonden borde kunna svara huvudsakligen

för ökade kostnader för bränsle. T anslutning härtill föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att till förstärkande av vissa materiellanslag vid

Uppsala universitet anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 30,150

kronor, i vilken summa institutionen för allmän och analytisk kemi beräknades

ingå med ett belopp av 7,200 kronor. Denna Kungl. Maj:ts

framställning blev även av riksdagen bifallen.

För år 1920 äskades av vederbörande ett särskilt anslag å 5,000 kronor

till inköp av instrument m. m. för fysikalisk kemi. I likhet med vad som

skedde år 1919 ansågs emellertid detta anslag böra sammanslås med anslaget

till institutionen för allmän och analytisk kemi, och äskades för

båda dessa ändamål ett anslag av 10,400 kronor, vilket belopp även blev

av riksdagen beviljat på tilläggsstat för år 1920.

Jämväl för år 1921 äskades från olika institutioner och inrättningar vid

Uppsala universitet förstärkningsanslag, uppgående till sammanlagt 116,847

kronor 29 öre. I denna summa ingick institutionen för allmän och analytisk

kemi med 6,270 kronor och inrättningen för undervisning och forskning

i fysikalisk kemi med 5,000 kronor. Dåvarande departementschefen

fann sig emellertid, efter verkställd undersökning i fråga om reservfondens

förmåga att bära extra ordinarie utgifter, kunna bland annat i fråga om

de å tilläggsstat begärda anslagsposterna ifrågasätta en reduktion och

föreslog fördenskull, att hos riksdagen skulle äskas ett belopp av 60,000

kronor eller således något mer än hälften av vad universitetet begärt.

Riksdagen fann sig dock, företrädesvis med hänsyn tagen därtill att reservfonden

torde äga tillräcklig förmåga att bära ytterligare utgifter utöver

vad förut ifrågasatts, böra vidtaga en nedsättning av det utav Kungl.

Maj:t äskade beloppet till 40,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

fördelas på de olika institutionerna och inrättningarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ta proposition Nr 84.

Genom beslut den 26 september 1921 ställdes detta anslag till det större

akademiska konsistoriets förfogande att av konsistoriet fördelas på de särskilda

institutionerna och inrättningarna i proportion till de särskilda för

dem från universitetet begärda tilläggsanslagen.

Kraven på förstärkningsanslag till de olika Uppsalainstitutionerna för

år 1922 uppgingo till ett sammanlagt belopp av 128,328 kronor 6 öre,

därav för inrättningen för undervisning ocli forskning i fysikalisk kemi

ett belopp av 5,000 kronor. Till stöd härför anfördes av inrättningens

föreståndare, professor Svedberg, huvudsakligen följande:

I skrivelser till matematisk-naturvetenskapliga sektionen mars 1918,

april 1919 och april 1920 hade närmare motiverats anslagskraven för inrättningen

och påvisats, att ifrågavarande kostnader icke kunde bestridas

av de till kemiska institutionens disposition stående anslagen. För år 1920

hade den ifrågavarande summan, 5,000 kronor, varit otillräcklig och måst

överskridas, bristen täcktes med en del av anslaget för år 1921. Även under

år 1921 torde ett överskridande bliva nödvändigt, om undervisningen

skulle kunna ostört fortgå. Ett höjande av anslaget vore därför högeligen

önskvärt. Utgifterna för år 1922 torde, även om största sparsamhet iakttoges,

komma att något ökas, emedan enligt den nya studiehandbokens bestämmelser

för framtiden icke blott som dittills vetenskapliga undersökningar

utan även direkt övningslaborationer i fysikalisk kemi skulle hållas.

På grund härav bleve en del nyanskaffningar samt årliga utgifter för diverse

förbrukningsartiklar nödvändiga. I fråga om instrument — den

post, vartill största delen av anslaget ginge — hade icke något prisfall inträtt

utan snarare prisökning. De tyska instrumentfabrikerna pålade oerhört

höga exportavgifter, som kommit deras priser att uppnå och i en del

fall överträffa de alltid som mycket höga ansedda priserna på motsvarande

engelska fabrikat.

Ehuru reservfonden vid ingången av år 1922 visade en avsevärt försämrad

ställning, fann min företrädare i statsrådsämbetet sig dock, med

hänsyn till den ståndpunkt riksdagen intagit till denna fråga, icke böra

tillstyrka en anordning, varigenom staten helt iklädde sig kostnaderna för

de ökade materiellutgifterna, utan förordade han, i likhet med vad som

skedde för år 1921, att förslag framlades till riksdagen att för ändamålet

bevilja en viss del, 40,000 kronor, av det begärda beloppet, under det att

återstoden finge täckas genom reservfondens medel.

1922 års riksdag beslöt emellertid, i anledning av inom riksdagen väckta

motioner, att för ändamålet anvisa ett belopp av 80,000 kronor, att enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande fördelas på vissa institutioner och inrättningar,

och fann Kungl. Maj:t genom beslut den 15 juni 1922 gott bland annat

ställa detta anslag till förfogande av det större akademiska konsistoriet i

Uppsala att av konsistoriet fördelas på de särskilda institutionerna och

inrättningarna i proportion till de för dessa från universitetet begärda tillläggsanslagen.

I en av kanslersämbetet för rikets universitet med eget utlåtande av den

22 augusti 1922 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse anhöll det större

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

akademiska konsistoriet i Uppsala, i enlighet med framställning av den

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, om utverkande

av proposition till 1923 års riksdag om beviljande från och med hutgetåret

1923—1924 av ett anslag å allmänna indragningsstaten av 6,000 kronor

till materiell till det fysikalisk-kemiska laboratoriet.

Till grund för sektionens hemställan låg en skrivelse av Svedberg av

huvudsakligen följande innehåll:

Under de senaste två åren har, såsom jag redan i min skrivelse till sektionen

av april 1921 framhållit, den av mig begärda summan av 5,000 kronor

icke varit tillräcklig för täckande av de med forskningsarbetets utveckling

och undervisningens utökning stegrade behoven och detta trots att

största möjliga sparsamhet iakttagits. En brist har därför uppstått —

den utgjorde vid början av år 1922 1,742 kronor 28 öre — som emellertid

tillsvidare täckts med en del av det följande årets anslag. Så kan dock

icke i längden få fortgå, om icke undervisningen skall bliva lidande därpå.

Vidare kommer på grund av den i nya studieplanen för kemi påbjudna

ökade undervisningen i fysikalisk kemi avsevärt ökade anspråk att ställas

på materiellanslaget. På dessa grunder får jag därför anhålla att sektionen

denna gång bland sina petita upptager det ifrågavarande anslagskravet

för budgetåret 1923—1924 till 6,000 kronor. Vidare får jag föreslå, att

sektionen begär, att detta anslag, som hittills utgått å tilläggsstat, för

framtiden må uppföras å allmänna indragningsstaten. Jag skulle naturligtvis

hellre se, att anslaget kunde utgå å ordinarie stat men förmodligen

lägger min professurs egenskap av personell hinder i vägen härför. Å

andra sidan är det av synnerlig vikt för undervisningen, att anslaget fålen

så permanent karaktär som möjligt. Det hör till mina tjänståligganden

att planera de vetenskapliga arbetena i fysikalisk kemi — bland annat

för de studerande, som ämna avlägga fil. lic. examen i kemi med specialicering

i fysikalisk kemi, samt för dem, som vilja utföra sin doktorsundersökning

på detta område — men detta är förenat med stora svårigheter så

länge laboratoriet icke åtnjuter ett anslag, som med visshet kan påräknas

år efter år. Enligt den nya studieplanen i kemi fordras för fil. lic. examen

i kemi genomgående av en experimentell övningskurs i fysikalisk kemi.

För upprätthållande av denna undervisning måste vissa årliga materiellinköp

och årliga instrumentkompletteringar göras, vilka i år fått bestridas

av det knappa anslaget för det fysikalisk-kemiska laboratoriet. Det är tvivelsutan

lämpligast, att dessa utgifter även för framtiden bestridas av

detta laboratoriums anslag, men detsamma måste då, såsom ovan framhållits,

något ökas och bliva av en mera permanent art. Den kemiska institutionens

anslag är redan otillräckligt och kan icke lämna några bidrag till

detta ändamål. Icke kan heller medel härtill erhållas ur den s. k. Svanbergska

fonden, vars avkastning sedan flera år tillbaka, och med säkerhet

för all framtid, måste helt tagas i anspråk för den kemiska institutionens

materiellinköp.

Såväl det större konsistoriet som kanslersämbetet tillstyrkte den gjorda

framställningen, det senare under hänvisning till att i ett fall, likartat

med det nu föreliggande, nämligen beträffande materiell m. m. för den

vid Uppsala universitet för professorn Allvar Gullstrand inrättade personliga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:is proposition Nr 84.

professuren i fysiologisk och fysikalisk optik, anslag på allmänna indragningsstaten

finnes uppfört i riksstaten.

Vid föredragning av detta ärende inför Kungl. Maj:t den 16 februari

1923 anförde min företrädare i statsrådsämbetet följande:

Då genom riksdagens beslut år 1912 för Svedberg upprättades en personlig

professur, gällde det närmast att åt ett svenskt universitet bevara en

ung forskare, vilkens framstående vetenskapliga förmåga utlandet redan

hade sökt tillförsäkra sig. Men meningen var givetvis också att vid Uppsala

universitet bereda större möjlighet att bedriva fysikalisk-kemisk

forskning. Ett naturvetenskapligt forskningsarbete, framför allt det experimentella

vetenskapliga arbetet, bedrives emellertid ej genom lärarkrafter

allenast; därtill fordras understundom i stor omfattning materiell utrustning,

såväl årliga förbrukningsartiklar som nyanskaffningar av för

de vetenskapliga undersökningarna erforderliga instrument. Av det i det

föregående anförda torde framgå, med vilka små medel det fysikalisk-kemiska

forskningsinstitutet i Uppsala städse haft att räkna och med vilka

ekonomiska svårigheter det under de senaste åren liaft att kämpa för att

tillgodose sin materiellutrustning. Samtidigt som alla förnödenheter blivit

mångdubbelt fördyrade och ekonomiska bidrag på grund av dyrtiden icke

längre kunna påräknas, vare sig från donerade medel eller från den kemiska

institutionens allmänna anslag, stegras kraven på institutionen för

fysikalisk kemi från universitetets sida genom den omläggning av det vetenskapliga

arbetet, varom Svedberg i det föregående talat.

Det måste givetvis, vilket även i ansökningen påpekats, vara av synnerlig

vikt för undervisningen, att anslaget får en så permanent karaktär som

möjligt, i all synnerhet måste planerandet av större vetenskapliga arbeten

vara förenat med stora svårigheter, så länge laboratoriet icke åtnjuter ett

anslag, som med visshet kan påräknas år från år. Jag ansluter mig därför

till den av universitetsmyndigheterna förordade utvägen, att anslaget

varder knutet vid Svedbergs personliga professur och därför i likhet med

avlöningen till denna uppföres på allmänna indragningsstaten. Kanslersämbetet

har redan påpekat ett precedensfall härutinnan, då 1913 års riksdag

i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag till materiell

m. m. för den ovannämnda, åt Gallstrand upprättade personliga professuren

på allmänna indragningsstaten anvisade ett årligt belopp av 5,000

kronor.

Vad beträffar storleken av det anslag till materiell m. in., som skulle behöva

i fortsättningen utgå för den Svedbergska professuren, har det synts

mig, som om ett högre belopp än 4,000 kronor icke nu bör för ändamålet

uppföras på ordinarie stat. Materiellkostnaderna hava visserligen icke

under de senaste åren kunnat pressas in i en så pass trång ram, men den

alltfort skeende prissänkningen måste givetvis förr eller senare göra sig

kännbar även på bär ifrågavarande område. Det torde då icke vara

lämpligt att uppföra ett anslag av den jämförelsevis permanenta karaktär,

varom bär är fråga, med ett belopp, som delvis är baserat på dyrtidens

inflytande.

Till sist vill jag allenast framhålla, att redovisning för anslaget bör i

vanlig ordning lämnas. Den instrumentella utrustning och övriga materiell,

som finnes kvar, då Svedberg en gång lämnar sin professur, torde böra

övertagas av den kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

I anslutning härtill hemställde Kungl. Maj:t hos 1923 års riksdag att

till materiell m. m. för den åt professorn Theodor Svedberg vid universitetet

i Uppsala inrättade personliga professuren i fysikalisk kemi på allmänna

indragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor. Denna

framställning blev av riksdagen bifallen.

Vid anmälan av riksdagens beslut härutinnan anförde riksdagen i skrivelse

den 19 maj 1923 (nr 199 p. 2) bland annat:

Av vad i ärendet förekommit har riksdagen funnit sig övertygad om behovet

av särskilt anslag till materiell m. m. för ifrågavarande personliga

professur; och har riksdagen — under erinran om 1913 års riksdags beslut

beträffande anslag till materiell m. m. för den åt professorn A. Gallstrand

inrättade personliga professuren vid Uppsala universitet, vilket anslag av

1920 års riksdag höjdes från 5,000 till 7,000 kronor — funnit lämpligt, att

dylikt anslag uppföres å allmänna indragningsstaten. Mot det av Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppets storlek finner riksdagen icke anledning

till anmärkning.

Genom beslut den 15 juni 1923 ställde Kungl. Maj:t förenämnda belopp.

4.000 kronor, till förfogande av det större akademiska konsistoriet i

Uppsala att mot redovisning i vanlig ordning användas för därmed avsett

ändamål, under föreskrift tillika att vid Svedbergs frånträdande av

professuren då befintlig materiell, som inköpts för berörda ändamål, skulle

enligt beprövande av universitetskanslern tillfalla någon till universitetet

i Uppsala hörande institution.

I en av kanslersämbetet för rikets universitet med eget utlåtande av

den 13 oktober 1923 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har nu det

större akademiska konsistoriet i Uppsala, i enlighet med framställning av

den filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, hemställt

om utverkande av proposition till 1924 års riksdag om höjning från och

med budgetåret 1924—1925 av det å allmänna indragningsstaten utgående

materiellanslaget till det fysikalisk-kemiska laboratoriet från 4,000 till

8.000 kronor.

Till grund för sektionens hemställan ligger en skrivelse av Svedberg av

huvudsakligen följande innehåll:

Enligt kungl. brev av den 14 juli 1923 har ifrågavarande anslag fastställts

att utgå å allmänna indragningsstaten med ett årligt belopp av

4.000 kronor. I skrivelse till sektionen i april 1922 har jag närmare utvecklat

hurusom ett årligt anslag av 6,000 kronor endast under iakttagande

av största sparsamhet skulle vara tillräckligt för ifrågavarande ändamål.

En förnyad beräkning av. det framtida årsbehovet har givit till resultat

12,650 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella läget, som givetvis manar

oss att i görligaste mån söka begränsa utgifterna, torde efter uppgivande

eller begränsande av vissa planerade arbeten ett årsanslag av 8,000 kronor

kunna sättas som minimibehov.

Som ytterligare stöd för min anhållan tillåter jag mig anföra följande.

Det fysikalisk-kemiska laboratoriet, som upprättats i anslutning

till min personliga professur i fysikalisk kemi, och som gjort utforskan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

det av kolloiderna till sin specialitet, liar snabbt utvecklats. För närvarande

torde det få anses som ett av de förnämsta kolloid-laboratorierna.

Ett vittnesbörd härom är det nyligen avslutade uppdraget, som meddelades

mig att vid Wisconsins universitet (Förenta Staterna) organisera

vetenskapliga undersökningar i kolloidkemi och hålla föreläsningar

över kolloidkemi speciellt över mätmetoder och experimentalteknik inom

kolloidkemien. I dessa av mig ledda kurser och konferenser deltogo representanter

från så gott som alla delar av Förenta Staterna. För den allmänna

kemiundervisningen vid Uppsala universitet torde det fysikaliskkemiska

laboratoriet få anses vara av väsentlig betydelse i det redan ett

dussin licentiat- och doktorsavhandlingar utarbetats inom detsamma. För

att denna utveckling icke skall äventyras och redan påbörjade eller planerade

vetenskapliga arbeten behöva avbrytas fordras emellertid ett årsanslag,

som står i rimlig proportion till behovet.

Med stöd av vad ovan anförts får jag därför vördsamt hemställa, att

sektionen ville bland sina riksdagspetita upptaga en anhållan om höjande

av materiellanslaget för det fysikalisk-kemiska laboratoriet från 4,000

kronor till 8,000 kronor att utgå å allmänna indragningsstaten.

Såväl det större konsistoriet som kanslersämbetet hava tillstyrkt den

gjorda framställningen.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra inför Kungl. Maj:t anmäla

ytterligare en framställning rörande det fysikalisk-kemiska laboratoriet

i Uppsala.

I en av kanslersämbetet för rikets universitet med eget utlåtande av den

13 oktober 1923 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har det större

akademiska konsistoriet i Uppsala, i enlighet med framställning av den

filosofiska fakultetens därstädes matematisk-naturvetenskapliga sektion,

hemställt om utverkande av proposition till 1924 års riksdag om beviljande

å allmänna indragningsstaten från och med budgetåret 1924—1925 av ett

årligt anslag å 2,500 kronor till arvode åt en assistent å det fysikaliskkemiska

laboratoriet.

Till grund för sektionens hemställan ligger en skrivelse av Svedberg av

huvudsakligen följande innehåll:

Skötseln av det fysikalisk-kemiska laboratoriet, som tillkommit i anslutning

till den för mig upprättade personliga professuren i fysikalisk

kemi, har hittills uteslutande bestritts av mig och de frivilliga medarbetare,

som jag tidvis lyckats förvärva. Den vetenskapliga verksamheten

har likaledes utövats, dels av mig, dels av de specialister, som arbetat på

sina licentiat- eller doktorsavhandlingar, dels också av personer som en

kortare tid önskat arbeta på laboratoriet — huvudsakligen utlänningar.

Detta arrangemang har emellertid visat sig inverka hämmande på verksamheten

vid laboratoriet i det dels professorns tid allt för mycket upptagits

av sådana göromål som utlämnande av materiell och instrument,

prövning, justering och vård av instrument och apparater, biträde vid

montering av försöksanordningar m. m., dels icke tillräcklig arbetskraft

funnits för en år från år fortgående bearbetning av viktiga problem.

Stora besparingar, ofta uppgående till 200 å 300 procent, kunna göras vid

inköp av apparater om i stället för färdiga apparater enskilda delar köpas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84. 9

oek under sakkunnig ledning hopmonteras på laboratoriet. En sådan metod

ha vi med hänsyn till det mycket begränsade materiellanslaget i

största möjliga utsträckning sökt tillämpa. Professorns arbetstid blir

emellertid härigenom i hög grad beskuren. Jag har att med erkänsla anteckna

den frivilliga hjälp, som ofta lämnats mig, men dels är det svårt

att i längden förvärva sådan, dels kan man icke alltid vara säker på att

ha sakkunnig person till hands på laboratoriet. Om tillgång funnes till

en permanent anställd assistent skulle laboratoriets resurser och materiellanslaget

kunna betydligt effektivare utnyttjas. Ifrågasatta arrangemang

skulle också tillåta realiserandet av en, som jag tror betydelsefull plan,

nämligen att på det fysikalisk-kemislca laboratoriet bedriva fortgående

undersökningar över speciellt viktiga problem. Kolloidkemien är för närvarande

mycket uppmärksammad så väl i Europa som speciellt i Förenta

Staterna på grund av de förhoppningar, som man hyser, att med dess hjälp

bli i stånd att lösa flera, dels för medicinen, dels för industrien ytterst

viktiga problem. Av dylik tillämpad kolloidkemi har jag för närvarande

upptagit till behandling, dels äggviteämnenas kolloidkemi, dels studiet av

den fotografiska processen. Det är emellertid mycket svårt att utan någon

permanent medarbetare genomföra ett dylikt program. Om en assistent

bundes vid laboratoriet skulle med hans hjälp ett dylikt program kunna

genomföras.

Mitt förslag är alltså, att en assistent anställdes med skyldighet att 1) biträda

professorn vid utlämnandet av materiell, vid vård av instrument,

vid montering och anskaffning av ny apparatur, ävensom vid uppställande

av de för professorns i fysikalisk kemi föreläsningar nödiga experimentella

anordningarna; 2) på laboratoriet utföra vetenskapliga undersökningar

i samarbete med professorn samt biträda vid hans arbeten. Då

åtminstone en del av dessa arbeten skulle kunna publiceras gemensamt

med assistenten torde anställningen ifråga vara tillräckligt lockande för

att ha utsikt att kunna besättas även om löneförmånerna bleve jämförelsevis

blygsamma. Jag föreslår ett arvode av 2,500 kronor per är.

Med stöd av ovanstående utredning får jag därför vördsamt anhålla,

att sektionen ville bland sina riksdagspetita upptaga en framställning om

ett anslag av 2,500 kronor å allmänna indragningsstaten till arvode åt

en assistent å det fysikalisk-kemiska laboratoriet.

Såväl det större konsistoriet som kanslersämbetet hava tillstyrkt framställningen.

Med hänsyn till det framgångsrika och betydelsefulla arbete, som bedrives

vid fysikalisk-kemiska laboratoriet i Uppsala, anser jag den gjorda framställningen

om höjning av materiellanslaget vara i hög grad behjärtansvärd.

Därest det moderna, experimentella vetenskapliga arbete, varom

här är fråga, och som ingiver förhoppningar om lösandet av flera dels

för medicinen dels för industrien viktiga problem, skall kunna fortgå i

planerad omfattning, kräves givetvis en mot det förefintliga behovet svarande

tillgång till materiell utrustning, såväl årliga förbrukningsartiklar

som nyanskaffningar av för de vetenskapliga undersökningarna erforderliga

instrument. Med hänsyn härtill torde ett årsanslag av 8,000 kronor

nu icke kunna anses för högt. Jag anser mig därför böra tillstyrka en

Bihang till riksdagens protokoll i91h. I sitml (U höft. tNr S''i.) -

Departement

chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

höjning av det nu utgående anslaget till materiell m. m. från 4,000 kronor

till 8,000 kronor.

Vad beträffar framställningen om anslag till en assistent finner jag

även densamma i hög grad behjärtansvärd. Anställandet av en assistent

skulle innebära en välbehövlig minskning i de på professor Svedberg nu

ankommande göromålen med utlämnande av instrument, prövning, justering

och vård av instrument m. m. Av stor betydelse måste det givetvis

även vara, att vid professorns sida finnes en permanent medarbetare, med

vars hjälp en år från år fortgående bearbetning av viktiga problem kan

fullföljas. Härtill kommer att anställandet av en assistent synes kunna

medföra ett effektivare utnyttjande av materiellanslaget. Av vad jag anfört

framgår, att jag gillar de av professor Svedberg föreslagna riktlinjerna

för assistentens verksamhet. I fråga om storleken av det föreslagna

anslagsbeloppet har jag intet att erinra. Jag anser mig sålunda

böra tillstyrka ett anslag å 2,500 kronor å allmänna indragningsstaten

till arvode åt en assistent å det fysikalisk-kemiska laboratoriet.

För att yttermera betona vikten av att de nu ifrågasatta anslagen obeskurna

komma Svedbergs institution till godo vill jag erinra om följande.

Det fysikalisk-kemiska laboratoriet i Uppsala åtnjuter ett internationellt

högt vetenskapligt anseende. Professor Svedbergs framstående

forskargärning har lockat vetenskapsmän från avlägsna länder att å hans

laboratorium taga kännedom om hans arbetsmetoder och de vetenskapliga

rön, som därvid framkommit. Lockande erbjudande hava gjorts Svedberg

att förlägga sitt fortsatta vetenskapliga arbete till Amerika, där de materiella

resurserna för hans forskningar kunna sägas vara hart när outtömliga.

Att han inför sådana erbjudanden tvekat finner jag helt naturligt;

och då han för att inom hemlandet kunna fullfölja, sina för landet och

dess industri betydelsefulla forskningar begär en relativt obetydlig förbättring

av de hjälpmedel, han för sina arbeten behöver, finner jag synnerligen

starka skäl tala för ett tillstyrkande av vad nu äskats.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels från och med budgetåret 1924—1925 höja det

materiell m. m. för den åt professorn Theodor Svedberg

vid universitetet i Uppsala inrättade personliga professuren

i fysikalisk kemi å allmänna indragningsstaten

utgående årliga anslaget från 4,000 kronor till 8,000

kronor;

dels ock till arvode till en assistent ä det fysikaliskkemiska

laboratoriet vid universitetet i Uppsala anvisa

på allmänna indragningsstaten från och med budgetåret

1924—1925 ett årligt belopp av 2,500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 84.

11

Vad departementschefen sålunda hemställt, behagar,

på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:147 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till materiell för det fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Upp a1 i texten
  2. BU 1924:36 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till materiell för det fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala m. m. s. 1 i texten