Sök i Ratio Lex

Angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m

1924-03-14 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:90, Angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

5

Nr 90.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. :

given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Wohlin:

Under punkt 45 av tionde huvudtiteln till 1923 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för verkställande av undersöknings- och

försvarsarbeten å områden, som vore eller kunde varda för kronans räkning

inmutade, ävensom för tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor.

För fullständig kännedom om de skäl, som föranledde avlåtandet till

riksdagen av förberörda framställning, tillåter jag mig hänvisa till vad det

vid berörda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handels
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

K Kungl. Maj:ts proposition Nr 9(J.

ärenden för den 8 januari 1923 därom innehåller. Jag ber emellertid att

här få erinra om, att till grund för det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet

lågo dels en från chefen för Sveriges geologiska undersökning

inkommen framställning om åtgärder för anvisande av ytterligare ett belopp

av 150,000 kronor för fullföljande av genom institutionen medelst

särskilda av 1921 och 1922 års riksdagar beviljade anslag bedrivna malmletnings-,

blottläggnings- och försvarsarbeten inom nordöstra delarna av

Västerbottens län, dels ock en av kommerskollegium gjord hemställan om

uppförande å riksstaten för nämnda budgetår av ett anslag å 20,000 kronor

för bevarande av kronans gruvegendom i redan utmålslagda fyndigheter

samt i fyndigheter, som av enskilda inmutats å kronojord, men för vilka

då ännu ej anvisats utmål.

För egen del anförde min företrädare i ämbetet till ovannämnda statsrådsprotokoll

över handelsärenden den 8 januari 3 923, bland annat, att han

funne det uppenbart, att de av Sveriges geologiska undersökning bedrivna

arbetena, vilka redan givit resultat, som i en framtid kunde komma att

tillföra kronan mycket stora värden, borde i skälig omfattning få fullföljas.

Likaledes vore det enligt hans mening självklart, att åtgärder måste vidtagas

för tillvaratagande i författningsenlig ordning av kronans rätt i annan

gruvegendom, till vilken kronan såsom inmutare eller jordägare ensam eller

i förening med andra blivit ägare. Han tillstyrkte därför, att erforderligt

anslagsäskande gjordes hos riksdagen.

Sedan han vidare i avseende å de begärda anslagsbeloppen förklarat sig

icke kunna föreslå annan minskning än att den utav chefen för Sveriges

geologiska undersökning äskade summan nedsattes till 120,000 kronor ävensom

— vid det förhållande att gränserna mellan de olika myndigheters förvaltningsområden,

vilka hade att taga befattning med statens gruvegendom,

då ännu icke definitivt fastställts — förordat, att de belopp, vilka för berörda

ändamål kunde komma att av riksdagen beviljas, sammanfördes i ett

gemensamt anslag, hemställde han om avlåtande till riksdagen av förslag i

ämnet i enlighet med vad ovan sagts.

I skrivelse den 3 maj 1923, nr 133, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit

Kungl. Maj:ts förutnämnda framställning.

Av det sålunda anvisade anslaget har Kungl. Maj:t i anledning av särskilda

framställningar utanordnat till Sveriges geologiska undersökning

120,000 kronor och till kommerskollegium 19,300 kronor. Hela anslaget —

undantagandes ett belopp av 700 kronor — iir sålunda numera taget i anspråk.

I särskilda den 25 januari, respektive den 13 februari 1924 dagtecknade

skrivelser hava nu dels chefen för Sveriges geologiska undersökning hemställt,

att Kungl. Maj:t ville till riksdagen avlåta proposition om anvisande

för budgetåret 1924—1925 av ett reservationsanslag av 55,000 kronor för

utförande av försvars- och undersökningsarbeten inom de områden, som äro

eller kunna varda för kronans räkning inmutade, dels ock kommerskollegium

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts vropöisition Nr 90.

anhållit, att å riksstaten för nämnda budgetår måtte uppföras ett reservationsanslag

å 15,000 kronor för beredande av medel för med kollegii förvaltning

av viss kronans gruvegendom förbundna utgifter för tillvaratagande

av dylik egendom.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning anför till stöd för sin berörda

framställning bland annat följande:

/Redan genom de arbeten, som voro utförda till och med utgången av ar

1922, framgick, att det nya västerbottniska sullidmalmdistriktet fördelade sig på

olika fyndigheter inom ett så vidsträckt område, att dettas fullständiga undersökande

måste taga i anspråk ett betydande arbete under många år framåt.

Undersökningen har under år 1923 begränsat sina huvudarbeten till det

närmare stambanan beliigna s. k. Malånäsfältet, omfattande de under år 1922

eller tidigare upptäckta koppar- och svavelkisfyndigheterna vid Bjurfors,

Bjurliden, Bjurträsk m. fl. ställen, samt följt detta fälts fortsättningar såväl

mot väster som mot öster. En sådan begränsning har, förutom av tillgång

på medel, nödvändiggjorts även på grund av den viktigare roll, som detta

relativt långt åt öster och väl belägna fält spelar för kommunikationsspörsmålen,

framför allt för frågan om utgångspunkten ifrån stambanan och den

första sträckningen av den bana, som kommer att påkallas för det nya malmdistriktets

utnyttjande. Längre bort, i Malå och Lycksele socknar, belägna

kopparmalmsanledningar, som under geologiska undersökningens arbeten

blivit inmutade för kronans räkning, hava under sistlidet år av denna anledning

endast blivit föremål för förberedande arbeten. — För att man, innan

tvärbanan till Arvidsjaur påbörjas, skall iiga så god kännedom som möjligt

om förutsättningarna för liknande malmfyndigheter jämväl inom sträckningen

Glommersträsk—Jörn, har det dock ansetts nödigt att rekognoscera

Jörns socken samt besiktiga åtskilliga därstädes nyligen påvisade malmanledningar.

Sedan i slutet av maj och början av juni de under ar 1922 lokaliserade och

preliminärt undersökta koppar-svavelkis-zinkmalmfyndigheterna inom Bjurfnrsfältet

och på Bjurliden blivit belagda med sammanlagt 11 utmål, har

undersökningen under samråd med kommerskollegium utfört de undersökningsarbeten

å dessa utmål, som varit nödiga för utmålens försvar och för

erhållande av de ytterligare upplysningar, som i första rummet synts behövliga

för bedömandet av fyndigheterna och deras utnyttjande. På kopparmalmen

inom östra Bjurforsfältet hava sålunda förutom elektriska kontroll

mätningar utförts borrningar för utrönandet av kopparmalmens förhållande

pä djupet, varjämte svavelkis-zink-fyndiglieterna inom västra delen av Bjurforsfältet

och Bjurliden blivit försvarade genom ett borrhål vardera, även

dessa kompletterade med elektriska kontrollmätningar.

De är J923 utförda djupborrningarna på Bjurfors kopparmalm angiva, afl

malmens förhållande mot djupet icke är så regelbundet, som på grund av de

år 1922 företagna borrningarna kunde väntas. Medan 1922 års borrprofiler

från bergytan och ned till mellan 10 och 20 meters vertikalt djup uppvisa

kopparmalmen koncentrerad till mycket rika sammanhängande massor, ha

de år 1923 neddrivna borrhålen, vilka träffat malmzonen i genomsnitt cirka

05—85 meter i stupningsriktningen från utgåendet i bergytan, gått igenom

ett bälte, där malmmineralen förekomma ojämnt fördelade med endast relativt

smala partier av rikare malm i växling med fattig impregnation och

Chefens för

Sveriges geologiska

undersökning

framställning

den

25 januari

19?4.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

gråberg sbankar. I vad man detta förhållande beror på att 1923 ars borrhål

kommit att gå i ett exceptionellt ogynnsamt stråk inom fyndigheten, torde

ej kunna avgöras utan ett betydande antal ytterligare borrhål. T betraktande

av de särdeles stora svårigheter, som möta att medelst diamantborrningar

utföra så detaljerade undersökningar, som behövas för en tillförlitlig

uppskattning av de utvinnbara tillgångarna av sådana sulfidmalmer som de

ifrågavarande, synes dock ett sådant undersökningsprogram knappast vara

att anbefalla, särskilt om man tar hänsyn till de därmed förenade kostnaderna.

Då fyndigheten i fråga under alla förhållanden är tillräckligt värdefull

för att bliva föremål för exploatering, skulle dess vidare undersökninglämpligast

utföras i samband med dess tillredning för brytning. Därest

emellertid dessförinnan någon ytterligare undersökning genom djupborrning

skulle anses påkallad, borde denna enligt undersökningens förmenande i första

hand bestå i fortsättning ytterligare 80-—100 meter av något av de båda

östligare djupborrhål, som neddrivits är 1923, alldenstund därigenom skulle

kunna vinnas upplysning om, huruvida den i liggandet för huvudmalmen

befintliga fattiga anrikningsmalmen mot djupet övergår till rikare malm.

Vid sidan av ovan refererade arbeten på de utmålslagda fyndigheterna liar

huvudparten av Sveriges geologiska undersöknings arbeten inom ifrågavarande

malmområde under år 1923 ägnats åt utredningar rörande det mycket

stora antal malmindikationer, som undersökningen dels tidigare, dels sistlidet

år ytterligare påträffat inom området.

Genom de år 1922 utförda arbetena hade särskilt inom hela området mellan

Bjur liden och Bjurforsfältet upptäckts ett stort antal elektriska drag. Det

var visserligen att vänta, att ingalunda alla eller ens större delen av dem

skulle hysa brytvärda malmer. Men på grund av sitt liige i en utpräglad

malmzon med så vackra malmer som Bjurforsfältets kunde de dock ej lämnas

oundersökta, så mycket mera som flerstädes vackra malmblock påträffats i

isrörelsens riktning ifrån dragen ifråga. Sistlidet års arbeten gingo i första

rummet ut på en gradering av dragen genom elektriska och magnetiska

kontrollmätningar i förening med geologiska detaljstudier samt därpå, då den

mäktiga jord betäckningen omöjliggör blottning genom grävningar, diamantborrningar

på de punkter, som synts i första rummet påkalla sådana.

På detta sätt hava under året fyra av de mest anmärkningsvärda dragen

mellan Bjurliden och Rutselet i Malån i öster samt Bjurforsfältet i nordväst

blivit undersökta genom sammanlagt fem borrhål. I dessa borrprofiler

visade sig emellertid de starka elektriska dragen förorsakas av en grafittorande

svart skiffer, vilken såsom impregnation håller kismineral, i profilerna

dock ingenstädes ansamlade till brytvärd malm. Ehuru det med de

utförda borrningarna ingalunda kan anses bevisat, att icke jämväl brytvärda

malmkroppar uppträda inom dessa starkt elektriskt ledande skifferstråk,

synas dock för närvarande utsikterna små att kunna påträffa sådana

utan nedläggande av alltför stora omkostnader.

Även under förföljandet av de malmförande stråken vidare i omgivningarna

hava de jordtäckta grafitförande skiffrarna visat sig ytterligt hindersamma

för uppspårandet av de samlade malmkroppar, som dock efter de

gjorda blockfynden flerstädes måste förekomma. En diamantborrning på

ett synnerligen anmärkningsvärt drag cirka 2 ''/a kilometer nordväst om

Bjurforsfältet, där man efter de i dagen rådande geologiska förhållandena, ej

hade att vänta svart skiffer och där därför moderklyften till längre i sydost

påträffade stora malmblock kunde förmodas, gav sålunda negativt re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

!)

sultat, då borrningen påvisade ett till följd av en oregelbundenhet i berggrunden

inneslutet svart skifferparti, som ej kunnat anas på grund av förhållandena

i dagen.

Hava sålunda försöken att blotta nya brytvärda malmförekomster under

sommaren och hösten 1923 icke krönts med framgång, så har dock sådan

erfarenhet vunnits om de störande skiffrarnas uppträdande inom området

och även deras sätt att framträda i de elektriska mätningsresultaten, att

man hädanefter med större hopp om framgång kan fortsätta undersökningarna.

Det bälte av Malånäsfältet med omgivningar, som varit föremål för

sommarens detaljarbeten, har en längd av cirka 2 mil. Inom detta hava

nära 35 1/2 kvadratkilometer blivit elektriskt kartlagda och på behövliga

ställen detalj- och kontrollmätta.

Förutom det stora antal drag eller övriga indikationer, vilka, på grund

därav att de tillhöra stråk med svart skiffer, icke för den närmaste framtiden

torde böra bliva föremål för ytterligare undersökningar från statens

sida, finnes fortfarande ett begränsat antal, knutna till blockfynd av koppar-,

svavelkis- och zink-arsenik-silvermalmer, vilka, innan staten eventuellt upphör

med prospektingarbeten inom detta område, enligt undersökningens förmenande

böra blottas genom grävningar och borrningar. Detta gäller om

de för statens räkning sistlidne sommar inmutade Svanforsgruvorna öster

om Skellefteälven (och endast cirka 1 mil ifrån stambanan vid Kusfors),

inom vilka man kan vänta moderklyften till de block av rik svavelkis och

zinkmalm, vilka sistlidne sommar påträffades i trakten av Svansele; vidare

åtskilliga till kopparmalms- och svavelkisblock (funna dels under året, dels

tidigare) knutna drag längre västerut. Slutligen finnas några elektriskt

oundersökta luckor på ett par viktiga delar av Malånässtråket, vilka det

är behövligt att utfylla, innan statens förberedande undersökningsarbeten

på fältet nedläggas.

Av de längre bort belägna två inmutade malmanledningarna Björklandet

(koppar- och zinkmalm) vid Kuorbevare i Mala socken och Vindelgransele

(kopparmalm) i Lycksele socken har endast den förstnämnda under året

varit föremål för mindre arbeten. Efter magnetiska och elektriska mätningar

blottades genom grävning och sprängning en ojämn kopparmalm,

som dock visade sig icke vara den eftersökta moderklyften till den i Kuorbevare

by genom ett stort block angivna zink-koppar-malmen, vilken sålunda

ännu är oupptäckt.

Genom de inom Jörns och (sydöstligaste delen av) Arvidsjaurs socknar

bedrivna malmgeologiska rekognosceringarna har flerstädes, särskilt inom

trakten öster, nordost och norr om Glommersträsk, påvisats en svag malmmineralhalt

hos vissa bergarter, ävensom på åtskilliga ställen omvandlingsbergarter,

liknande dem som pläga uppträda i närheten av de västerbottniska

sulfidmalmerna. I Högbränna, nordost intill Glommersträsk, ha byamännen

dessutom upptäckt en ännu ej fullständigt undersökt, på kopparkis rik

kvartsgång, vilken dock efter allt att döma icke torde bilda någon mera

avsevärd fyndighet. — De geologiska förhållandena angiva, att man inom

dessa områden icke har att vänta några malmfyndigheter av samma betydelse

som inom det västerbottniska malmbältet genom Norsjö, Mala och

Lycksele socknar.

Ehuru sålunda undersökningarna av det västerbottniska sulfidmalmdistBihang

till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 06 höft. (Sr 89— 90.) -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majrts proposition Nr 90.

riktet även efter 1923 års arbeten befinna sig på ett preliminärt stadium,

framträda dock vissa allmänna drag hos detta någorlunda tydligt.

Huvudfyndigheterna bliva, sä långt nu kan bedömas:

1) Malånäsfältet (huvudsakligen koppar-, svavelkis- och något zinkmalm

m. m.), 2) Mensträskfältet (huvudsakligen svavelkis men sannolikt också

något koppar), 3) Rackejaure (huvudsakligen koppar- och arsenikmalm jämte

guld och silver m. m. såsom biprodukt), 4) Näsliden (huvudsakligen svavelkis)

samt slutligen 5) det längre väster ut i Lycksele socken belägna Kristineberg-Vindelgranseleområdets

koppar- och svavelkisförekomster. — Möjlighet

föreligger emellertid, att åtskilliga av de anledningar, som hittills ej hunnit

undersökas, även kunna vara av betydenhet, och naturligtvis jämväl att

upptäcka nya för närvarande okända fiilt.

Med de resultat, som vunnits genom de sedan några ar bedrivna arbetena

inom detta distrikt, skulle Sveriges geologiska undersökning måhända kunna

sägas hava löst sin huvuduppgift att orienterande utreda, huruvida detta

innehåller för landets näringsliv nyttiga mineralråämnen. Sedan det ådagalagts,

att här föreligger ett nytt malmdistrikt med ett flertal avsevärda

fyndigheter samt indikationer på ännu okända sådana, skulle det kunna

tyckas, att staten kunde överlåta åt enskilda spekulanter att med stöd av

inmutningsrätten fortsätta uppsökandet av ytterligare malmfyndigheter härstädes.

Frånsett behövliga kompletteringsarbeten av rent geologisk art,

skulle geologiska undersökningens arbeten hädanefter inom det ifrågavarande

malmfältsområdet dä kunna inskränkas till medverkan vid de undersökningsarbeten,

som måste föregå eller utföras samtidigt med de kända huvudfyndigheternas

tillredning för brytning, sedan förhållandena ordnats så, att

en sådan kan planeras att börja.

Ue i det föregående omnämnda för kronans räkning tagna inmutningarna,

som ännu ej hunnit undersökas, ehuru de möjligen hysa brytvärda malmer,

anser sig dock undersökningen ej våga föreslå få förfalla utan en undersökning,

vilken i så fall måste verkställas under innevarande år. Ifrågavarande

inmutningar uppgå till ett antal av 61 stycken. I samband härmed

böra enligt undersökningens mening även de oundersökta luckorna i Malånäsfältet

utfyllas. Förutom önskvärdheten att med rimlig fullständighet

känna, vilka malmförekomster som finnas inom fältet, samt det otillfredsställande,

som skulle ligga uti, att enskilda spekulanter i annat fall möjligen

kunde göra malmfynd av värde i närheten av kronans fyndigheter eller pa

anledningar, som kronan inmutat men underlåtit att undersöka, komme det

givetvis att försvåra vidtagandet av behövliga anstalter för samtliga fyndigheternas

utnyttjande, om dessa från början splittrades på flera olika händer.

Efter övervägande av alla de undersökningsresultat, som till dato framkommit,

har undersökningen funnit, att för utförande av ovan angivna

försvars- och undersökningsarbeten å kronans malmanledningar inom det

nya malmdistriktet erfordras för budgetåret 1924—1925 ett belopp av 55,000

kronor enligt följande förslagsberäkning:

Djupborrningar och elektriska mätningar, förslagsvis........ kronor 30,000:

Jordsehaktning, blockgrävning, blottning och bergsprängning,

förslagsvis .................................................................. » 12,000: —

Arvoden och reseomkostnader till en särskilt anställd geolog

samt en ingenjör och arbetsledare, förslagsvis ................ » 11,500:

Diverse (virke, verktyg och annan materiel, markskadeersättningar,

analyser m. m.), förslagsvis ........................ » 1,500: —

Summa kronor 55,000: —.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

Då det för budgetåret 1923—1924 anvisade anslaget kommer att helt och

hållet vara taget i anspråk för utförande av arbeten, som måst föregå dem,

för vilka nyssnämnda medel äro avsedda att användas, behöver ovannämnda

belopp få tagas i anspråk omedelbart efter 1 den juli 1924, därest det föreslagna

arbetsprogrammet skall kunna genomföras.»

Kommerskollegium har i ett den 13 februari 1924 avgivet utlåtande tillstyrkt

bifall till framställningen.

Till stöd för sin den 13 februari 1924 dagtecknade framställning rörande

ett anslag å 15,000 kronor för tillvaratagande av kronans under kommerskollegii

förvaltning ställda gruvegendom uttalar sig kollegium — efter att

bland annat hava erinrat, hurusom ämbetsverket redan under fjolåret i tva

särskilda skrivelser antytt eventuellt behov av ett dylikt anslag — pa följande

sätt:

»Det behov av anslag för budgetåret 1924—1925, som kollegium i sina

ovan omnämnda underdåniga skrivelser den 28 augusti och 3 oktober 1923

angivit såsom möjligen uppkommande, har alltså hlivit aktuellt, sedan

kollegium numera erhållit kännedom om kostnaderna för de undersökningsoch

försvarsarbeten å kronan tillhöriga utmål, som under samråd med

kollegium utförts av geologiska undersökningen och som även delvis lära

böra bestridas av det för kollegium avsedda anslaget, vilket därigenom blir

i huvudsak förbrukat.

För bevarandet av kronans gruvegendom måste anslag finnas tillgängligt, såsom

till försvarsavgifter och försvarsarbeten samt andra kostnader, som medfölja

delägarskap i gruva. Då dessa omkostnader i väsentlig grad influeras av enskilda

inmutares och gruvägares åtgöranden, kunna de icke på förhand med

tillräcklig noggrannhet beräknas, men anser kollegium, att de med dess förvaltningsuppgifter

förbundna kostnaderna under instundande budgetår med

iakttagande av sträng sparsamhet böra kunna begränsas så, att ett anslag

av det i skrivelsen den 3 oktober 1923 angivna belopp, 15,000 kronor, skulle

kunna vara tillräckligt.

Under åberopande av det ovan anförda och sina föregående skrivelser i

ärendet får kollegium därför hemställa om vidtagande av åtgärd för beredande

av ett extra reservationsanslag å femtontusen kronor å 1924—1925

års riksstat för med kollegii förvaltning av viss kronans gruvegendom förbundna

utgifter för tillvaratagande av kronans gruvegendom.»

Sedan jag — i syfte att utröna huruvida icke det av chefen för Sveriges

geologiska undersökning begärda anslagsbeloppet skulle kunna minskas —

under hand anmodat honom att till mig inkomma med yttrande rörande

möjligheterna för en begränsning av de i hans ovannämnda framställning

avsedda arbeten, har han den 25 februari 1924 avgivit en promemoria i

ämnet. Därvid har han, under uttalande att, om det begärda anslaget

nedsattes, en kostnaderna motsvarande nytta icke skulle kunna uppnäs, vidhållit

sin hemställan, att anslaget måtte bestämmas till 55,000 kronor.

Tillika har han meddelat, att, därest de 12 å det i Lycksele socken belägna

Vindelgranseleområdet tagna inmutningarna ansåges böra förfalla, anslaget

kunde nedsättas till 50,000 kronor.

Framställning

från kommerskollegium.

Chefens för

Sveriges geologiska

undersökning

promemoria

den

‘25 februari

1924.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

K un g l. Maj: ta proposition Nr 90.

Departements
chefen.

Av den här förut lämnade redogörelsen för de undersöknings- och försvarsarbeten,

som med användande av det utav 1923 års riksdag anvisade anslaget

å 140,000 kronor utförts, framgår, att man ännu icke med säkerhet kan bilda

sig någon uppfattning om det ekonomiska framtidsvärdet av ifrågavarande

fyndigheter. Innan man förskaffat sig ytterligare kännedom om fyndigheternas

brytvärdigliet, synes man emellertid icke böra uppgiva det redan inledda

undersökningsarbetet, som ju betingat ej obetydliga kostnader. Om arbetet

nu avbrötes, skulle man riskera, att de gjorda inmutningarna förfölle och

värdet av det nedlagda arbetet alltså gäves till spillo. Då de undersökningar,

som erfordras för att ej inmutningarna skola förfalla, måste verkställas under

år 1924, och då åtgärder för tillvaratagande i författningsenlig ordning jämväl

av annan kronans gruvegendom måste vidtagas under samma år, lärer

det vara ofrånkomligen nödvändigt, att nya medel ställas till förfogande

för nästkommande budgetår. Ehuru anslag för ändamålet icke kunnat beräknas

vid budgetförslagets uppgörande, anser jag mig sålunda böra föreslå,

att erforderligt anslagsäskande göres hos riksdagen.

I det av chefen för Sveriges geologiska undersökning begärda anslagsbeloppet

linner jag, på de av honom i förberörda promemoria anförda skäl,

någon nedsättning icke tillrådlig. Ej heller mot det av kommerskollegium

begärda anslagets storlek har jag någon erinran att göra.

I detta sammanhang tillåter jag mig bringa i erinran, att genom Kungl.

Maj:ts beslut den 17 maj 1923 en fastare ordning i avseende å förvaltningen

av kronans gruvegendom numera åvägabragts. Enligt sagda beslut

har förvaltningen av berörda egendom generellt anförtrotts åt kommerskollegium,

dock att härifrån gjorts vissa undantag, bland annat det,

att de inmutningar, som av Sveriges geologiska undersökning för kronans

räkning verkställts eller komme att verkställas, skulle intill utmålsläggningen

förvaltas av geologiska undersökningen. Dä alltså de skäl, som på

sin tid föranledde sammanförandet av de av geologiska undersökningen och

kommerskollegium begärda medlen i ett gemensamt anslag, icke längre

föreligga, finner jag mig böra förorda, att de belopp, vilka för här förut berörda

ändamål nu må komma att beviljas, särskiljas i två olika anslag.

Vad beträffar sättet för täckandet av de ifrågasatta anslagsbeloppen torde

chefen för finansdepartementet längre fram under riksdagens lopp få taga

under övervägande, huruvida någon särskild åtgärd i sådant avseende erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1924—1925 under tionde huvudtiteln anvisa

dels för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å områden,

som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda

för kronans räkning inmutade, ett extra reservationsanslag av kronor 55,000,

dels ock för tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom ett extra

reservationsanslag av........................................................................ kronor 15,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 90.

13

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

,/. H. Göransson.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt 66 höft. (Nr S9—90.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:114 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande av undersökningsoch försvarsarbeten å områden, som äro eller a1 i texten
  2. SU 1924:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för verkställande av undersökningsoch för svarsarbeten å områden, som äro eller kunna varda f s. 4 i texten