Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket

1925-03-06 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:104, Angående tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.

1

Nr 104.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnadsarbeten

vid kungl. biblioteket; given Stockholms slott den 6

mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1925.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Lindeks, Laksson, Wigfoess,

Möllee, Levinson.

Tillbyggnadsarbeten

vid

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Vid anmälan den 2 januari 1925 av ärenden angående regleringen av

utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde jag, att Kungl. k“tek2M°’

Maj.t måtte föreslå riksdagen, att, i avbidan på proposition -angående tillbyggnadsarbeten

vid kungl. biblioteket, för ändamålet beräkna ett extra

reservationsanslag av 225,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.

Maj:t bi allen.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga och vill härutinnan anföra

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 samt. 91 käft. (Nr 104.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.

Sedan kungl. bibliotekets nuvarande byggnad i Humlegården i Stockholm

åren 1877—78 tagits i anspråk för sitt ändamål, har densamma — om jag

frånser de ändringsarbeten, som vidtogos genom beslut av 1922 ars riksdag

och för vilka jag längre fram vill i korthet redogöra — icke varit föremål

för några mera genomgripande förändringar än de reparationer och förbättringar,

som utfördes under år 1913, sedan 1912 års riksdag beviljat ett

anslag av 61,000 kronor för avhjälpande av en del särskilt framträdande

olägenheter. De då vidtagna åtgärderna avsågo emellertid huvudsakligen

anordnande av en ny värmeledning, ny belysningsanordning, expeditionens

omändring m. fl. smärre ändringsarbeten. Åtgärderna voro sålunda icke

direkt inriktade på ett avhjälpande av de olägenheter, som uppkommit på

grund av den växande utrymmesbristen. Denna hade emellertid sedan länge

gjort sig starkt gällande, och med tiden hade behovet av förändringar och

utvidgningar alltmer framträtt. De önskemål, som härvid från bibliotekets

synpunkt företrädesvis framkommo, avsågo dels ökat utrymme åt samlingarna,

särskilt den svenska trycksamlingen och den stora tidningssamlingen, dels

utvidgade lokaler för allmänhetens betjänande genom ökat antal arbetsplatser,

dels ock ändamålsenliga lokaler för tjänstarbetet inom biblioteket. Under

erinran om det svåra läge, under vilket biblioteket sökte fylla sina uppgifter,

hemställde riksbibliotekarien i skrivelse den 27 maj 1918, att Kungl. Maj:t

täcktes medgiva, att en fullständig utredning angående om- och tillbyggnad

av kungl. biblioteket i sammanhang med utarbetande av utförliga ritningar

och kostnadsberäkningar finge verkställas, ävensom att för ändamålet måtte

anvisas ett belopp av högst 7,000 kronor.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 22 november

1918 åt byggnadsstyrelsen att verkställa den av riksbibliotekarien ifrågasatta

utredningen.

Byggnadsstyrelsen anmodade arkitekten A. Anderberg att, på grundval av

vissa av honom gjorda preliminära utredningar, i samråd med riksbibliotekarien

uppgöra fullständigt förslag till ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbete.

Med anledning härav överlämnade Anderberg i msp-s 1920 till byggnadsstyrelsen

ett sålunda utarbetat förslag till om- och tillbyggnad av biblioteksbyggnaden,

åskådliggjort å 12 ritningsblad och 2 situationsplaner jämte beskrivning

och kostnadsförslag, varefter riksbibliotekarien med skrivelse den

31 maj 1920 till byggnadsstyrelsen överlämnade dels eu till Kungl. Maj:t

ställd skrivelse av samma dag, däri han på det livligaste förordade det utarbetade

förslaget och hemställde om beviljande av medel för om- och tillbyggnad

av biblioteket, dels ock en av honom i ämnet författad redogörelse

för &det nuvarande sakläget i biblioteket och biblioteksförvaltningens önskemål

i samband med den anbefallda utredningen. Till sistnämnda utförliga

redogörelse tillåter jag mig nu allenast hänvisa. Densamma kommer att i

vederbörligt antal exemplar tillställas vederbörande riksdagsutskott.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 104.

Genom det sålunda framlagda förslaget till byggnadens slutliga utformning

hade, så långt varit möjligt, hänsyn tagits till följande önskemål, nämligen

dels att den nuvarande fasaden lämnades orörd — vilket särskilt beaktats

genom att sidopartierna dragits bakom fasadlinjen — dels att trädbestånden

och trafiklederna på ömse sidor om byggnaden, av vilka senare den östra

vore särdeles starkt anlitad av fotgängare, i största möjliga utsträckning

bibehölles oförändrade, dels ock att den norra delen av b3''gguaden förlädes

så långt tillbaka som möjligt från området närmast Linné-statyn.

Av det i februari 1920 upprättade kostnadsförslaget inhämtades, att tillbyggnadsföretaget

i sin helhet skulle komma att betinga en kostnad av

8,300,000 kronor. En sedermera av Anderberg i september 1921 gjord beräkning

hade emellertid givit vid handen, att förslaget skulle med dåvarande

priser kunna utföras för 7,350,000 kronor.

För egen del hade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 oktober 1921 anfört

bland annat följande:

Beträffande förslaget till biblioteksbyggnadens slutliga utformning anser

sig byggnadsstyrelsen böra framhålla, att problemets lösning måste, såväl

ur rent hiblioteksteknisk som ur den besökande allmänhetens synpunkt, betraktas

såsom synnerligen vällyckad samt att enligt förslaget det till buds

stående utrymmet kan sägas på ur ekonomisk synpunkt fördelaktigaste sätt

blivit tillgodogjort.

Då måhända röster komma att höjas mot ett ytterligare inkräktande på

Humlegårdens parkområde för bibliotekets utvidgande, anser sig byggnadsstyrelsen

böra framhålla, varom riksbibliotekarien jämväl erinrat, att statsmakterna,

av allt att döma, vid beslutet om bibliotekets förläggande till

Humlegården varit fullt medvetna om att i eu framtid ytterligare mark

måste tagas i anspråk för byggnadens utvidgning. Så framhöll föredragande

departementschefen på sin tid, att möjlighet till utvidgning förefanns vid

byggnadens förläggning till Humlegården samt att den föreslagna byggnaden

kunde förlängas och utan någon olägenhet förses med flyglar och dessa åter

sins emellan förenas genom en ny längdbyggnad. I riksdagsdebatten underströks

ävenledes nödvändigheten av att den plats, som för ändamålet valdes,

tilläte tillbyggnad. Dåvarande överintendentsämbetet förordade slutligen i

underdånig skrivelse den 31 maj 1870 den nuvarande platsen för bygget i

fråga framför exempelvis den norra delen av parken, varvid ämbetet, bland

annat, framhöll, att byggnaden komme att erhålla ett fritt läge åt alla sidor

och tillfälle till utvidgning i vilken riktning som helst.

Med hänsyn emellertid till byggnadskostnadernas storlek hade byggnadsstyrelsen

då ansett sig böra uppgöra jämväl ett mindre förslag, avseende

utförande för närvarande av endast en del av det stora programmet, varigenom

det mest trängande behovet skulle fyllas. Enligt Anderbergs beräkning

skulle denna mindre utvidgning jämte vissa i samband med tillbyggnaden

erforderliga ombyggnadsarbeten inom den gamla byggnaden komma

att betinga en kostnadssumma av 1,040,000 kronor.

I skrivelse till b}7ggnadsstyrelsen den 5 oktober 1921 hade riksbibliotekarien

för bibliotekets vidkommande förklarat sin anslutning till det sålunda upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. May.ts proposition Nr 104.

gjorda mindre förslaget. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december 1921

motiverade riksbibliotekarien närmare bibliotekets ställning till detsamma.

Riksbibliotekarien angav därvid den erforderliga kostnadssumman till 988,000

kronor, vilken summa kunde fördelas på tre år, varvid för första året skulle

erfordras 220,000 kronor för uppgörande av ritningar och entresolering av

visningssalen, för andra året 500,000 kronor i och för uppförande av stommen

till flyglarna och för tredje året 268,000 kronor till dessas inredning.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 mars 1922 yttrade jag i

denna fråga bland annat följande:

Att en biblioteksinstitution, i all synnerhet en institution av sådana mått

som kungl. biblioteket, icke kan under allt för lång tid rymmas i en för

länge sedan för ändamålet beräknad lokal torde ligga i sakens natur. Den

ökade utvecklingen på biblioteksväsendets område och framför allt tillväxten

av de samlingar, som äro anförtrodda åt bibliotekets vård, göra det uppenbart,

att förr eller senare lokala utvidgningar äro ofrånkomliga, därest biblioteket

skall kunna hävda sin betydelsefulla ställning som ett svenskt nationalbibliotek.

I utlandet äro de större biblioteksbyggnaderna så anordnade,

att tillbyggnader utan olägenheter kunna vidtagas allt efter bokaccessionernas

tillväxt. Vad den nuvarande biblioteksbyggnaden i Humlegården beträffar,

hava ritningarna för densamma uppgjorts med tanke på kommande utvidgningsmöjligheter.

Kungl. biblioteket, som i mer än 40 år haft sina samlingar förvarade

inom samma lokaler, har, såsom redan antytts, allt mer kommit i behov

av ökade utrymmen. Med erkännausvärd omtanke för de förpliktelser, biblioteket

har att fylla gent emot allmänheten och landet, har riksbibliotekarien

ansett sig böra för Kungl. Maj:t framlägga en fullständig redogörelse för

de brister, som vidlåda de nuvarande förhållandena, jämte ett omfattande

förslag till dessa bristers avhjälpande, varvid riksbibliotekarien tagit i betraktande

bibliotekets utvidgnings- och utvecklingsmöjligheter för en lång

tid framåt, enligt gjorda beräkningar för eu tid mellan 50 och 100 år. Detta

förslag, vilket innebär tillbyggnad av två flyglar jämte en desamma sammanbindande,

mot den nuvarande huvudbyggnaden svarande byggnad, skulle

betinga en totalkostnad av 7,350,000 kronor. Självfallet måste under nuvarande

förhållanden detta projekt lämnas å sido.

De ekonomiska synpunkterna hava föranlett byggnadsstyrelsen att utarbeta

ett mindre förslag, avseende utförande för närvarande av endast en del av

det stora programmet, vilket förslag omfattar dels entresolering av den nuvarande

visningssalen i två våningar, dels utbyggande av främre delen av

de båda i det stora programmet föreslagna flyglarna. Detta mindre förslag

beräknas draga en kostnad av 988,000 kronor.

Ehuru jag med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget anser, att

man bör avstå från tanken på ett realiserande av det mindre förslaget i hela

dess omfattning, har jag dock blivit övertygad om nödvändigheten av att

något åtgöres för lindrande av bibliotekets trångmål. Jag har trott mig finna

den såväl mest ändamålsenliga och praktiska som från ekonomisk synpunkt

fördelaktigaste utvägen vara den, att nu ett partiellt genomförande av sistnämnda

förslag möjliggöres. Jag syftar därvid på den del av detsamma,

som kan betraktas såsom en första etapp i byggnadsprogrammet, nämligen

entresolering av visningssalen och vissa i samband därmed stående smärre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 104. 5

arbeten. Eu dylik utbrytning ur programmet behöver på intet sätt rubba

byggnadsplan i dess helhet: den iir och bör, såsom nämnts, allenast betraktas

såsom ett första led i de utvidgningsarbeten, som förr eller senare

med naturnödvändighet måste vidtagas för att bereda utrymme åt bibliotekets

ständigt växande accessioner.

Då jag sålunda ansett mig böra stanna för ett förslag av nyss antydd

innebörd — entresolering av visningssalen och andra i samband därmed

stående arbeten — har jag infordrat kostnadsförslag jämte arbetsbeskrivning

avseende dessa åtgärder. Kostnadsförslaget slutar på ett belopp av 190,000

kronor.

På anmodan har byggnadsstyrelsen den 17 januari 1922 yttrat sig i sistnämnda

hänseende och därvid för sin del ej funnit annat att erinra än att

kostnaderna för anskaffande av en del inventarier syntes kunna beräknas

omkring 4,000 kronor lägre, vid vilken beräkning styrelsen sagt sig hava

utgått, i fråga om kostnader för anskaffande av vissa möbler, från av telegrafverket

till styrelsen erbjudna priser. Totalkostnaden borde sålunda enligt

byggnadsstyrelsens beräkning sättas till 186.000 kronor. Mot dessa beräkningar

har jag ej funnit något att erinra. Då arbetena äro av trängande

natur och höra påbörjas så snart som möjligt, synes mig det erforderliga

beloppet böra i sin helhet uppföras på övergångsbudgeten för förra halvåret

1923.

I anslutning till min hemställan föreslog Kungl. Maj:t 1922 års riksdag

att till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad, avseende entresolering

av visningssalen och andra i samband därmed stående arbeten bevilja

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag

av 186,000 kronor. Detta förslag blev av riksdagen bifallet, därvid riksdagen

framhöll, att riksdagen härmed på intet sätt finge anses hava tagit ståndpunkt

till det stora byggnadsprogrammet i dess helhet.

Det av riksdagen anvisade beloppet ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande

att användas efter samråd med riksbibliotekarien. De förberedande

arbetena igångsattes hösten 1922, och i mars 1924 voro arbetena slutförda.

Genom de av riksdagen beviljade medlen, varigenom en entresolering

skedde av den stora visningssalen, vann man dels en utvidgning av de

trånga tambur- och expeditionslokalerna samt inredning av ett nytt och rymligare

forskarrum, dels ett antal nya väl behövliga arbetsrum för tjänstemännen,

dels ock lämpligare förvaringsrum för bibliotekets dyrbara handskrifts-

och planschsamlingar. Någon lättnad uppkom emellertid icke för

de avdelningar inom biblioteket, där den största utrymmesbristen för närvarande

är rådande, nämligen för den svenska tryckavdelningen och tidningssamlingen.

Med hänsyn till det trängande behovet av utvidgade utrymmen hemställde

därför riksbibliotekarien i skrivelse den 31 augusti 1922 om framställning

till riksdagen angående beviljande för budgetåret 1923—1924 av det i ovanberörda

s. k. mindre förslag för det andra arbetsåret beräknade beloppet av

500,000 kronor för uppförande av stommen till de båda flyglarna. Härvid

erinrade riksbibliotekarien, att det föreslagna beloppet av 500,000 kronor på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr lOå.

grund av de sänkta arbetskostnaderna torde kunna något reduceras. Denna

framställning föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 12 oktober 1923 upprepade riksbibliotekarien sin framställning

om byggnadsarbetens fullföljande enligt ovanberörda s. k. mindre

förslag. Riksbibliotekarien påpekade, att utrymmesbristen gjorde sig än

mer kännbar. Det vore, framhöll riksbibliotekarien, ett oavvisligt behov för

biblioteket, att bristerna i berörda avseende snarast bleve avhjälpta, och för

detta ändamål funnes endast en utväg, nämligen fullföljande av den framlagda

byggnadsplanen, varigenom två flyglar på sidorna av den nuvarande

biblioteksbyggnaden komme att uppföras med nya bokmagasin och tidningskällare.

De återstående bj^ggnadskostnaderna hade förut beräknats till 768,000

kronor. Riksbibliotekarien meddelade, att en förnyad kostnadsberäkning

gåve vid handen, att kostnaderna kunnat nédbringas till 643,000 kronor,

vilka lämpligen kunde fördelas på tre år med 225,000 kronor för första,

305,000 kronor för andra och 113,000 kronor för tredje året. Under ytterligare

framhållande, att utrymmesbristen hotade att bliva biblioteksförvaltningen

övermäktig, hemställde riksbibliotekarien om avlåtande av proposition

till riksdagen om beviljande för ändamålet av ett anslag av 643,000 kronor

samt därav för budgetåret 1924—1925 av ett belopp av 225,000 kronor.

Ej heller denna framställning föranledde emellertid någon Kungl. Maj ds

åtgärd.

Nu har i skrivelse den 30 augusti 1924 t. f. riksbibliotekarien ånyo givit

uttryck åt kungl. bibliotekets behov i förevarande avseende. I nämnda

skrivelse hemställes om avlåtande till 1925 års riksdag av proposition om

beviljande av anslag för fortsatt om- och tillbyggnad av kungl. biblioteket

till en beräknad kostnad av 643,000 kronor, fördelad på tre år med 225,000

kronor för budgetåret 1925—1926, 305,000 kronor för budgetåret 1926—1927

och 113,000 kronor för budgetåret 1927—1928.

T. f. riksbibliotekarien anför i denna skrivelse bland annat:

Om också flera viktiga önskemål genom de senaste ändringsarbetena blivit

för biblioteket uppfyllda, äro dock dessa arbeten endast ett första led av

föreslagna, högst nödiga om- och tillbyggnadsarbeten. Ökat utrymme för

bok- och tidningssamlingarna har ej vunnits, och den förut anmälda utrymmesbristen

har gjort sig ytterligare kännbar och hinderlig för det löpande

arbetet inom biblioteket. Särskilt kan nu framhållas, att tidningskällarna

under år 1924 blivit så fyllda, att lagring av de nyaste tidningsårgångarna

måste göras, sedan de undergått inbindning, och att därtill ingen annan

lokal finnes tillgänglig än biblioteksvinden, som för detta ändamål är föga

tjänlig med dess för tidningspapperets bestånd mycket ofördelaktiga temperaturväxlingar;

den livligt anlitade, nyaste tidningslitteraturen kan härigenom

praktiskt taget tills vidare icke tillhandahållas. Fullföljande av den förut

framlagda byggnadsplanen är därför ett oavvisligt behov för kungl. biblioteket,

varigenom två flyglar på sidorna av den nuvarande biblioteksbyggnaden

skulle komma att utföras med nya bokmagasin och tidningskällare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.

De avdelningar inom kungl. biblioteket, det nu gäller att närmast tillgodose

äro, såsom framgår av det sagda, bok- och tidningssamlingarna. Jag

anser det vara på sin plats att i korthet redogöra för vad riksbibliotekarien

i sin ovanberörda skrivelse den 31 maj 1920 anförde just ifråga om dessa

avdelningar.

Den avdelning inom kungl. biblioteket, där för närvarande största behovet

av ökat utrymme gör sig gällande är den svenska tryckavdelningen. Jag har

i mina skrivelser den 27 maj 1918 och 30 maj 1920 utförligt skildrat de

svårigheter, varmed denna avdelning kämpar på grund av såväl bristande

utrymme för samlingarnas enhetliga uppställande som frånvaron av tjänliga

arbetslokaler. Bland annat framhöll jag det ur bibliotekssynpunkt synnerligen

olämpliga förhållandet, att bottenvåningen i de svenska bokmagasinen

upptoges av för olika ändamål inrättade arbetsplatser.

I det nu framlagda förslaget till en första utvidgning av kungl. biblioteket

skall hela västra flygeln upplåtas till bokmagasin åt den svenska tryckavdelningen,

vilken vid den år 1920 verkställda räkningen upptog ett utrymme

av 5,564 meter. De nya magasinen komma att sträcka sig genom

fem bottnar med utrymme för sammanlagt 2,320 hyllmeter. De två nedre

bottnarna, som gränsa till den nuvarande svenska tryckavdelningen, äro

brandsäkert skilda från varandra och från de tre övre, vilka senare i likhet

med nu befintliga bokmagasin i biblioteket endast äro skilda från varandra

genom järnbottnar. En transporthiss samt en i den nuvarande byggnadens

västra fasadmur inbyggd spiraltrappa förmedlar förbindelsen mellan de fem

bottnarna, av vilka den nedersta endast provisoriskt inredes till två bokmagasin.

Dessa skola sedermera vid det störa förslagets utförande inredas

till arbetsrum åt avdelningen för katalogisering av ofullständigt förtecknade

delar av kungl. biblioteket.

För den svenska tryckavdelningens tillväxt under de närmast följande 50

åren hade i min skrivelse den 30 maj 1920 beräknats ett sammanlagt utrymme

av 7,500 meter. Från anordnandet av en svensk reservsamling, för

vilken i det stora projektet ett utrymme av 2,000 meter ansågs erforderligt,

måste emellertid kungl. biblioteket under nuvarande förhållanden avstå, åtminstone

i den utsträckning, som från början planlagts. Genom en biblioteket

nyligen tillfallen donation har dock värdefullt material erhållits till en

sådan samling, vilken otvivelaktigt skulle bliva till stort gagn vid utlåningen

i kungl. biblioteket. Det utrymme, som genom den nu föreslagna anordningen

skulle erhållas, har ovan uppgivits till 2,320 meter, tillräckligt alltså

för en tillväxt å denna avdelning för något mer än femton år framåt.

I det stora förslaget hade även planerats utrymmande av den del av den

utländska tryckavdelningen, som för närvarande befinner sig ovanför den nuvarande

svenska avdelningen, så att byggnadens västra del helt skulle reserveras

åt denna avdelning. Denna plan kan naturligtvis icke nu realiseras,

utan den utländska avdelningen lämnas tills vidare orörd och utrymmet här

får vid behov, och där så ske kan, utökas genom insättande av provisoriska

hyllor. Med 1921 års början har det på den svenska avdelningen bedrivna

arbetet med katalogisering av ofullständigt förtecknade delar av bibliotekets

samlingar blivit utsträckt även till den utländska avdelningen, och därav

nödvändiggjordes för arbetets bedrivande ett särskilt arbetsrum därstädes.

Ett sådant inrättades även genom byggnadsstyrelsens försorg i en av mittpartiets

bokceller men medförde givetvis motsvarande minskat utrymme för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.is proposition Nr 104.

samlingarna. Det befintliga utrymmet på den utländska avdelningen torde

därför inom en snar framtid till det yttersta bliva taget i anspråk.

För de svenska tidningarnas årliga accession erfordras ett utrymme av

24 m2 golvyta eller 150 hyllfack. 1 det stora projektet hade planlagts nybyggnad

av källarvåningar, i vilka 15,600 nya tidningsfack skulle kunna

inredas för denna viktiga samling. Härigenom skulle utrymmet för denna

avdelnings tillväxt vara tryggat för åtminstone etthundra år framåt. I det

nu utarbetade provisoriska förslaget komma endast källarvåningarna under

de båda nya flyglarna att inredas för ändamålet och beräknas att giva plats

åt 1,800 tidningsfack. Ehuru det vore önskvärt, att ett ännu större utrymme

skulle kunna på grund av den stora årliga accessionen beredas den svenska

tidnmgssamlingen, vars betydelse i den historiska och kulturhistoriska forskningens

tjänst jag i föregående skrivelser framhållit, är det dock för kungl.

biblioteket av alldeles särskild vikt att på sätt som föreslagits detta utrymme

snarast kan erhållas. Företagna provisoriska åtgärder räcka nämligen icke

längre för att rymma de inkommande tidningarna och svårigheter uppstå

härigenom också för desammas tillhandahållande åt allmänheten.

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 2 februari 1925 avgivit

utlåtande i ämnet och därvid anfört bland annat följande:

Enligt arkitekten Anderbergs beräkning, varav byggnadsstyrelsen tagit del,

skulle den nu ifrågasatta utbyggnaden betinga en kostnad av 643,000 kronor.

Då emellertid denna beräkning uppgjorts under år 1923, måste på grund

av numera höjda arbetspriser den beräknade summan ökas med ungefär 15

procent. Enligt byggnadsstyrelsens beräkning skulle alltså för byggnadsföretaget

i fråga erfordras ett belopp av 740,000 kronor, vilket lämpligen

synes böra fördelas med 225,000 kronor på budgetåret 1925 — 1926,365,000

kronor på budgetåret 1926—1927 och 150,000 kronor på budgetåret 1927

—1928.

Byggnadsstyrelsen kan emellertid i detta sammanhang icke underlåta att

giva uttryck för en icke ringa betänksamhet mot realiserandet av förslaget

att utvidga den nuvarande biblioteksbyggnaden och därigenom ytterligare

inkräkta på Humlegårdens parkområde. Om de första nu ifrågasatta mindre

tillbyggnaderna på gavlarna icke kunna sägas i detta avseende vara alltför

betänkliga, så måste man med verkligt bekymmer motse byggnadskomplexets

framdragande mot parkens centrum. Genom utstakning på marken

har styrelsen bildat sig en uppfattning av innebörden av ett realiserande av

utbyggnadsförslaget i dess helhet, sådant detta framgår av arkitekten Anderbergs

av byggnadsstyrelsen tidigare överlämnade ritningar och enligt vilket

byggnadsmassan skulle komma att upptaga en markyta, som vore ungefär

3''/a gånger större än den nuvarande byggnadens areal. Styrelsen har därvid

fått ett så starkt intryck av den skada, som den för invånarnas trevnad

omistliga parkanläggningen skulle åsamkas genom att inkräktas av ett så

omfattande byggnadskomplex, att styrelsen för sin del måste ställa sig bestämt

avvisande mot denna tanke.

Ur den av styrelsen nyss anförda synpunkten äro givetvis de mindre utbyggnaderna,

som efter vad styrelsen på platsen kunnat övertyga sig medföra

borttagandet av allenast ett fåtal träd, i och för sig i jämförelse med

det stora förslaget av mindre betydelse, om än styrelsen måste beklaga, att

intrycket av biblioteksbyggnadens vackra, väl proportionerade och enhetligt

avslutade fasad i viss mån kommer att störas genom tillbyggnaderna. Om

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition Nr 104.

dessa åter såsom eu nödvändig följd skulle framdeles medföra den större

utbyggnaden, måste styrelsen av ovan angivet skäl finna, dem ödesdigra nog.

Vid ett sammanträde inom byggnadsstyrelsen i närvaro av riksbibliotekarien

och arkitekten Anderberg bär emellertid för styrelsen företetts ett av

den senare numera utarbetat icke oväsentligt förminskat förslag till bibliotekets

utbyggnad, varigenom likväl, enligt riksbibliotekariens utsago, bibliotekets

behov av ökat utrymme skulle tillgodoses för avsevärd tid framåt.

Styrelsen bär även varit i till tälle att på platsen bilda sig en föreställning

om verkningarna av en dylik mindre utbyggnad, som åskådliggöres å utslätandet

bilagda, av arkitekten Anderberg till styrelsen överlämnade situationsplan,

och bar styrelsen därvid icke kunnat finna densamma, enligt vilken

den för närvarande bebyggda markytan skulle slutligen ökas med allenast

omkring hälften, ägnad att ur synpunkten av parkanläggningens bevarande

ingiva alltför stora betänkligheter. Med denna möjlighet för ögonen

och under förutsättning alltså att eu framtida utvidgning av biblioteksb.yggnaden

begränsades till en dylik omfattning, anser sig byggnadsstyrelsen

kunna tillstyrka utförandet av det nu ifrågasatta mindre'''' tillbygomadsförslaget.

Bibliotekets oavbrutet växande samlingar kräva givetvis tid efter annan

ökade utrymmen och en utvidgning av den nuvarande byggnaden är alltså

ofrånkomlig, under förutsättning att biblioteket bibehålies vid sin förläggning

i Humlegården. Med hänsyn till det av styrelsen ovan framhållna,

för huvudstaden högst betydande intresset av att biblioteket ej må komma

att upptaga större del av parken än vad på sin höjd angivna planskiss utvisar,

vill byggnadsstyrelsen slutligen endast hava betonat, att denna omständighet

med nödvändighet bör framtvinga en förflyttning framdeles avbiblioteket,

för vilket ändamål det alltså vore önskvärt, att en lämplig tomt

i tid reserverades.

-byggnadsstyrelsen tillstyrker sålunda ett i utlåtandet angivet mindre tillbyggnadsförslag

i avseende å den framtida£utvidgningen. Beträffande detsamma

tillåter jag mig hänvisa till den nämnda utlåtande bifogade planritningen.

Från byggnadsstyrelsens beslut var intendenten P. F. G. Hermansson

skiljaktig, vilken pa anförda skäl avstyrkte förslaget och ansåg, att

byggnadsstyrelsen bort hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att låta

verkställa utredning om anvisande av lämplig tomt för uppförande av nybyggnad

för kungl. biblioteket samt om den framtida användningen av den

nuvarande biblioteksbyggnaden i Humlegården. Med avseende å den närmare

motiveringen till detta yrkande får jag hänvisa till reservationen.

Den synpunkt, som vid bedömande av den föreliggande frågan träder i Departe

förgrunden, är kung], bibliotekets trängande behov av utökade lokalutrym- mentschefenmen.

Jag har, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, förut

givit uttryck åt den uppfattningen, att de nuvarande förhållandena härutinnan

icke kunna försvaras, utan att något måste åtgöras för att på ett

effektivt sätt lindra bibliotekets trångmål. De brister, som vidlåda nu rådande

anordningar, bereda svårigheter och dröjsmål i främsta rummet för

de forskare, som besöka biblioteket, och för den lånesökande allmänheten.

Klagomål hava ej heller saknats över att bibliotekspersonalen ej kunnat på

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 91 käft. (Nr 101.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.

ett tillfyllestgörande sätt bereda de lånesökande tillgång till efterfrågade arbeten.

Den sålunda överklagade bristen bar till allra största delen haft sin orsak

i svårigheten att under nuvarande trångboddhet överskåda de stora samlingarna.

Läsesalen har också visat sig vara för liten för sitt ändamål; och vid

flera tillfällen hava besökande av utrymmesbrist måst avvisas och flera dagar

fått vänta på att erhålla arbetsplats. Jag är följaktligen livligt övertygad om

nödvändigheten av att åtgärder med det snaraste vidtagas för avhjälpande

av kungl. bibliotekets lokala svårigheter. Det gäller — detta förtjänar att

ytterligare betonas — vårt svenska nationalbibliotek, vilket av ålder intagit

och alltjämt intager en ledande och betydelsefull ställning bland olika kulturinstitutioner

i vårt land.

När förslag år 1922 förelåg om utvidgning av bibliotekets lokaler, var

jag av det ekonomiska läget nödsakad att avstå från att tillstyrka genomförande

av det då föreliggande byggnadsprogrammet i dess helhet — jag

syftar härvid på det s. k. mindre förslaget. Jag uttalade mig då för ett

partiellt realiserande av detta förslag, och genom Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut möjliggjordes genomförande av den första etappen i nämnda

förslag, nämligen entresolering av visningssalen och vissa i samband därmed

stående arbeten. De'' nu föreliggande byggnadsprojektet avser närmast ett

fullföljande av detta förslag genom den andra etappen, d. v. s. uppförande

av två flyglar invid nuvarande huvudbyggnad.

Givet är emellertid, att man vid ett ståndpunktstagande till den föreliggande

frågan, där det gäller en faktisk tillbyggnad till bibliotekets nuvarande

huvudbyggnad, ej kan eller får bortse från bibliotekets ytterligare utvidgningsmöjligheter.

Det ligger i sakens natur, att en biblioteksbyggnad

måste planläggas på lång sikt, och hänsyn tagas till den starka tillväxten

av de samlingar, byggnaden är avsedd att inrymma. Så har alltid varit

fallet i avseende å de stora biblioteksbyggnaderna i utlandet och även beträffande

universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Bliver man sålunda

nödsakad att redan nu till en viss utsträckning taga principiell ståndpunkt

till ett större byggnadsprogram än det, som för närvarande och även för en

väsentlig tid framåt kan vara aktuellt, uppställer sig den frågan, som i byggnadsstyrelsens

senaste skrivelse beröres, nämligen om kungl. biblioteket bör

för framtiden vara förlagt till Humlegården eller förläggas till annan plats

inom huvudstadens område.

Jag vill då erinra därom, att kungl. bibliotekets förläggande till Humlegården

på sin tid skedde under fullt medvetande från Kungl. Maj:ts och

riksdagens sida, att i eu framtid ytterligare mark måste tagas i anspråk för

byggnadens utvidgning. Den då planerade biblioteksbyggnadens utvecklingsmöjligheter

betonades såväl av dåvarande departementschefen som inom riksdagen

och av dåvarande överintendentsämbetet. Ett bibehållande av kungl.

biblioteket inom Humlegårdens område måste ur flera synpunkter betraktas

såsom önskvärt. Det är att märka, att en institution, som är av allmän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.

heten så livligt besökt och efterfrågad som kungl. biblioteket, bör hava eu

central belägenhet och näppeligen bör förläggas i någon av stadens yttre

delar. Hänsynen till eu eventuell eldfara bör ej heller förbises, därvid risken

inom ett parkområde är betydligt mindre än om biblioteksbyggnad en läge

i ett vanligt stadskvarter.

Då byggnadsstyrelsen den 6 oktober 1921 yttrade sig i den föreliggande

frågan, fann styrelsen det framlagda förslaget till problemets lösning synnerligen

vällyckat såväl ur rent biblioteksteknisk synpunkt som med hänsyn

till den besökande allmänhetens intressen. De betänkligheter mot ett eventuellt

inkräktande på Humlegårdens parkområde, som kommit till uttryck i dess

senaste utlåtande, tillbakavisade byggnadsstyrelsen då under erinran om

att tanken på eu utvidgning av biblioteket ej varit obeaktad, då biblioteket

förlädes till den nuvarande platsen. Jag har icke av vad i ärendet förekommit

blivit bibragt den uppfattningen, att de nu uttalade betänkligheterna böra

vara avgörande vid den föreliggande frågans bedömande. Hur bibliotekets

kommande utveckling bör lokalt ordnas och på vad sätt detta kan ske utan

att allt för mycket rubba Humlegårdens parkkaraktär är ett. framtidsspörsmål,

till vilket man ej har anledning att för närvarande taga definitiv ståndpunkt.

Den nu föreliggande frågan innebär allenast uppförande av två

mindre tillbyggnader på gavlarna och dessa tillbyggnader har byggnadsstyrelsen

ansett sig kunna godtaga.

I avseende å de i ärendet förebragta ritningarna har jag icke funnit anledning

till erinran. Ritningarna äro emellertid uppgjorda i februari 1920,

och sedan dess hava måhända önskemål framkommit i avseende å tillbyggnadernas

disposition, till vilka hänsyn från början icke tagits. Jag anser

därför, att möjlighet bör beredas biblioteksledningen att inom ramen för

det föreliggande förslaget tillgodose eventuella ändrade behov, varvid jag

dock förutsätter såsom självfallet, att den svenska avdelningen och tidningsavdelningen

bliva de, till vilka genom detta förslag hänsyn i första rummet

tages.

Den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman, 740,000 kronor, har

ej heller givit anledning till erinran från min sida. För budgetåret 1925—

1926 skulle erfordras ett belopp av 225,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra om en av riksbibliotekarien i skrivelse

den 1 december 1924 gjord framställning, däri han hemställer om medgivande

att av besparingar å det av 1922 års riksdag till vissa ombyggnadsarbeten

vid kungl. biblioteket anvisade anslaget måtte få användas en viss summa

för utförande av stensocklar till två i kungl. bibliotekets hall uppställda,

av konstnären Christian Eriksson utförda statyer, vilka tillsvidare uppställts

på provisoriska, med målat papp beklädda socklar av trä. I utlåtande den

24 februari 1925 tillstyrker byggnadsstyrelsen för ändamålet ett belopp av

1,500 kronor för utförande av dessa socklar i kalksten och meddelar tillika,

att besparingarna å nämnda riksdagsanslag lämnar tillgång till bestridande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 104.

av kostnaderna härför. Jag är för egen del böjd tillmötesgå vad sålunda

begärts, och torde, därest någon erinran från riksdagens sida härutinnan ej

göres, det erforderliga beloppet kunna anvisas från nämnda besparingar.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för uppförande i samband med kungl. bibliotekets nuvarande

huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten A. Anderberg i februari

1920 uppgjorda ritningar och enligt det av byggnadsstyrelsen

i dess skrivelse den 6 oktober 1921 angivna s. k.

mindre förslaget bevilja ett belopp av 740,000 kronor samt

därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag

anvisa 225,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt, bebehagar

Hans Maj:t Konungen bifalla ävensom förordna,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:scn Bergman.

Stockholm 1925, Ivar Hmggströms Boktryckeri A. B.

250591

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket. s. 1 i texten