Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1925-01-09 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:11, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

1

Nr 11.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående försäljning av vissa

kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 9 januari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—10:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Thorsson, Sandler, Nothin,

Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller och Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.

Ma.j:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och

upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Den till statsverket från och med den 14 mars 1922 indragna krono- [1.]

egendomen Va mantal Rumla nr 1 i Ytterjärna socken av Stockholms län Kg™lkhoim> ''

är till den 14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av 630 kronor. ian.

Under 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren O. A. Lindén 1922 över egendomen upprättad

karta jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 11 höft. (Nr Hd 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Järna station å Södra stam*

banan och 17 kilometer från Södertälje, omfattar en areal av 58.0 8 8 hektar,

därav 22.762 hektar inrösningsjord, 35.106 hektar avrösningsjord och O.220

hektar impediment.

Inägorna äro fördelade i fyra skiften, nämligen hemskiftet, varå egendomens

byggnader äro belägna, samt tre mindre, obebyggda utskiften, Aspstycket

och de båda s. k. Åbitarna. Aspstycket består av ägoligurerna nr 1

och 2 och omfattar en areal av 1.5 6 3 hektar åker. Den västra av Åbitarna

utgöres av ägofigurerna nr 42, 43a och 43b och innehåller en areal av O.730

hektar, därav O.550 hektar åker, O.140 hektar äng och O.040 hektar impediment.

Den östra av Åbitarna, betecknad med ägofigurerna nr 44, 45a och

45b, omfattar en areal av O.374 hektar, därav 0.264 hektar åker, O.oso hektar

äng och O.030 hektar impediment. Egendomens utägor utgöras av vid

laga skifte å Järna sockenallmänning egendomen tilldelad lott om 32.4 71 hektar.

Uppskattningsmännen hava, då någon anledning till styckning av egendomen

till smärre lägenheter eller upplåtande av mark till dylika lägenheter

ej förefunnes, föreslagit, att egendomen skulle i sin helhet, med undantag dock

av omförmälda område av utmarken om 32.4 71 hektar, ånyo utarrenderas.

Efter det uppskattningsförrättningen ägt rum, har emellertid domänintendenten

till vederbörande länsstyrelse inkommit med ett till uppskattningsinstrumentet

gjort tillägg, innefattande saluvärdering av de obebyggda skiftena

Aspstycket och de båda s. k. Åbitarna såsom egnahemslägenheter, därvid Aspstycket

åsatts ett saluvärde av 3,200 kronor och Åbitarna ett saluvärde för

den västra av 1,100 kronor och för den östra av 600 kronor.

Länsstyrelsen har, under framhållande att nyssnämnda tre skiften ligga

avsides från huvudgården samt väl lämpa sig till egnahemslägenheter,

föreslagit, att desamma frånskiljas huvudgården för att försäljas såsom

egnahemslägenheter.

Över jägmästaren har instämt i länsstyrelsens förslag.

Jämväl domänstyrelsen har biträtt försäljningsförslaget. Beträffande

försäljningslotterna åsätta saluvärden har styrelsen icke haft något att

erinra.

Då de områden, vilka av myndigheterna föreslagits till försäljning, synas

väl lämpa sig till egnahem, tillstyrker även jag berörda förslag samt

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda lotter Aspstycket samt västra och

östra Åbitarna må var för sig med ovan angivet område

från kronoegendomen Va mantal Rumla nr 1 i

Ytterjärna socken av Stockholms län försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

3

2:o.

Kronoegendoinen Uppsala hovstalläng i Danmarks socken av Uppsala [2.]

län är till den 14 mars 1927 utarrenderad i särskilda brukningslotter mot Upftsaf^n^''

årliga arrendeavgälder, uppgående till ett sammanlagt belopp av 8,601 Uppsala lan.

kronor.

Under 1924 bär å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

eu av C. Sjöholm 1869 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen sydost om staden Uppsala invid landsväg och

järnväg till Stockholm, innehåller 142.5 6 8 hektar åker och är delad i två

skiften.

Norra skiftet, som på tre sidor gränsar till staden, innehåller 38.542 hektar

åker och omfattar de å kartan med nr 1—4, 7 och 12—21 utmärkta lotterna.

Södra skiftet, som är beläget söder om Ultuna kungsäng, innehåller 104.0 2 6

hektar och utgöres av lotterna nr 22—56.

Kronan tillhöriga byggnader finnas icke å egendomen. Däremot linnes

en del enskilda personer tillhöriga hus, däribland å lotten nr 26 ett boningshus,

som med domänstyrelsens medgivande för mer än 50 år sedan uppförts

av fadern till nämnda lotts nuvarande arrendator Ruben E. Jansson.

I en till domänstyrelsen ställd, till uppskattningsmännen för beaktande

vid uppskatta!ngsförrättningen överlämnad skrift har Jansson, vilken arrenderar

förutom omförmälda lott nr 26 även lotterna nr 24 och 29, anhållit

att av lotten nr 26 få inköpa ett område om 0.5 o hektar, varå nyssberörda

byggnad, som numera tillhör Jansson, ävensom vissa honom jämväl tillhöriga

uthus äro belägna. Jansson, som på andra sidan landsvägen å mark

tillhörig Uppsala stad äger stall och ladugård, har framhållit, att sistnämnda

byggnader, vilka behövde ombyggas, lämpligen kunde överflyttas till lotten

nr 26, varigenom olägenheten att hava gårdens olika byggnader å ömse

sidor om den starkt trafikerade vägen skulle undvikas.

Domänintendenten har under framhållande, att en försäljning av ifrågavarande

område bestående av nordöstra delen av lotten nr 26 kunde ske

utan något som helst men för staten, i likhet med uppskattningsmännen

tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen. Saluvärdet å området har av uppskattningsmännen

beräknats till 800 kronor, vilket värde Jansson förklarat

sig godkänna.

Länsstyrelsen och domänstyrelsen hava icke haft något att erinra mot

den föreslagna försäljningen.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. Departement!- Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, cheftn.

att ett område om 0.5 o hektar, utgörande nordöstra

delen av lotten nr 26 utav kronoegendomen Uppsala

hovstalläng i Danmarks socken av Uppsala län, må

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

egendomen frånskiljas och försäljas till ovannämnde

Ruben E. Jansson mot en köpeskilling av 800 kronor

samt under villkor i övrigt,

att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till

länsstyrelsen i länet,

att-köparen vidkännes alla med områdets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader, samt

att områdets innehavare skall, då sådant från kronans

sida påfordras, uppsätta och för framtiden underhålla

hägnad i gränsen mot kronoegendomens mark.

3:o.

[3.] Kronoegendomen 1 mantal Biskopsbo nr 1 i Vrigstads socken av Jön
itjönköpings

köpings län är, med undantag av egendomens utmark samt till egenlän.

domen hörande torpet Hagen, utarrenderad till den 14 mars 1935 mot en

årlig avgäld av 1,700 kronor till Maria Petersson, som å egendomen sedan

1915 upprättat en med statsbidrag understödd enskild anstalt för sinnesslöa.

Med anledning av en utav Maria Petersson gjord ansökning att få inköpa

viss del av egendomen för att åt anstalten, som behövde utvidgas,

bereda ett eget hem bemyndigade Kungl. Maj:t — efter att hava inhämtat

domänstyrelsens och vattenfallsstyrelsens yttranden — domänstyrelsen att

låta i den ordning, som är stadgad i fråga om försäljning av mindre

kronoegendomar, på statens bekostnad verkställa uppskattning av saluvärdet

å visst område av egendomen, vilket område domänstyrelsen, därest

tillfredsställande köpeskilling erhölles, ansett kunna förordas till försäljning.

Med skrivelse den 22 februari 1924 har domänstyrelsen överlämnat instrumentet

över en den 10 juni 1923 hållen uppskattningsförrättning å

egendomen och därtill hörande handlingar, däribland en kopia av en

utav extra lantmätaren Paul Wagenius 1911 upprättad karta över egendomens

inägor samt yttergränserna omkring dess utmark.

Av till ärendet hörande handlingar inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 1.4 mil från Sävsjö järnvägsstation, 1 mil

från Stockaryds järnvägsstation och 0.2 mil från Vrigstad samt angränsar ån

Lagan (Ljungaån), omfattar enligt en av Wagenius upprättad ägobeskrivning

till förberörda karta en areal av 315.588 hektar, därav 43.8 31 hektar

tomter, åker och trädgård, 12.iso hektar äng, 257.9 3 6 hektar betes- och skogsmark

samt 1.6 71 hektar impediment.

Vid egendomens strand vid ån Lagan finnas två vattenverk, tillhörande

det ena Biskopsbo och det andra hemmanet Kvarnagård eller Stenshult nr 2,

beläget å andra sidan om ån, vartdera vattenverket med damm över ån.

Vid huvudgården finnas följande byggnader: två boningshus, spannmålsoch

visthusbod, ladugård, stall, svinhus, vagnbod och hemlighus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Till den utarrenderade delen av egendomen höra även tre torp, benämnda

Kvarntorpet (Boskvarn) samt Östra och Västra Grindstugan.

A Kvarntorpet, vara finnas kvarn och såg, ligga boningshus, bod, ladugård

och kvarnhus med två par sammäldsstenar med patentturbiner om

vardera fjorton hästkrafter. Å torpet östra Grindstugan finnas boningshus

och ladugård, varemot kronan icke äger några byggnader å torpet Västra

Grindstugan.

I avseende å byggnaderna hava uppskattningsmännen påpekat, att desammas

värde i mycket avsevärd mån ökats genom de betydande kostnader,

som sökanden nedlagt på förbättringar.

Beträffande egendomens vattenrätt i ån Lagan har på domänstyrelsens

föranstaltande utredning verkställts av lantmäteristyrelsen. Statens lantbruksingenjör

\V. Krook har vid arrendeuppskattning 1912 avgivit betänkande

i ämnet. Av lantmäteristyrelsens utredning framgår, att av de två

(övre och nedre) vattenfallen i ån Lagan, varom här vore fråga, förberörda

hemman Kvarnagård eller Stenshult på grund av urminnes hävd hade

ensam rätt till det övre fallet med rätt till landfäste för damm å den strand,

som tillhör Biskopsbo. Kronan såsom ägare till Biskopsbo torde — likaledes

på grund av urminnes hävd — äga rätt till det nedre fallet, vilket

av ålder varit utbyggt för egendomens räkning, jämväl med rätt till fäste

för damm å motsatta stranden. Den vattenrätt, som i övrigt funnes utmed

ägorna till Biskopsbo, torde till hälften ägas av Biskopsbo.

Uppskattningsmännen hava, då äganderätten till fallets olika delar numera

syntes vara fullt klar, på närmare anförda skäl uppskattat värdet av den

till egendomen hörande vattenkraften i obebyggt skick till 22,200 kronor.

Den kronan tillhöriga kvarnbyggnaden med damm samt maskiner i kvarnen

hava uppskattningsmännen värderat tillhopa till 13,000 kronor.

Den del av egendomen, som ansetts kunna till sökanden försäljas, utgöres

av ett med linjerna a—b—c—d å Wagenius karta utmärkt område, vilket

enligt en av överlantmätaren Harald Malmberg 1923 upprättad beskrivning

över området omfattar 78.126 hektar, därav 40.176 hektar tomtmark och

åker, 11.657 hektar äng, 25.889 hektar skogs- och betesmark samt 0.404

hektar impediment, utfartsvägar m. m. Inom områdets gränser finnes dessutom

allmänna vägen från Sä vsjö till Vrigstad.

Uppskattningsmännen hava saluvärderat området sålunda:

tomtmark och åker 40.176 hektar å kr. 800 ........................ kr. 32,140:8 0

äng 11.657 » » » 200 » 2,331:40

skogs- och betesmark 25.8 8 9 » » » 80 » 2,071: 12

impediment m. m. 0.4 0 4 » —

växande skog .................................................................................... » 12,168: —

tillhörande vattenrätt....................................................................... » 22,200: —

kvarnbyggnad med damm samt maskiner.................................... » 13,000: —

summa kr. 83,911: 3 2

eller i runt tal 84,000 kronor.

Sökanden har förklarat sig villig erlägga förberörda köpeskilling samt

anhållit, att köpeskillingen måtte få gäldas under loppet av sex år med en

sjättedel årligen.

Vederbörande jägmästare har framhållit, att försäljning av egendomens

inägor vore till fördel för skogen bland annat av det skäl, att skogen

därigenom bleve befriad från betesdjur.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Departements
chefen.

Såväl länsstyrelsen som överjägmästaren i Smålands distrikt hava förklarat

sig icke hava något att erinra mot försäljningen eller mot det

föreslagna saluvärdet.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljningen på

sätt uppskattningsmännen föreslagit. Därest försäljning komme till stånd

av ifrågavarande område om 78.12 6 hektar, horde återstående delen av

egendomen — omkring 237 hektar — förvaltas som kronopark. Försäljningsområdet

syntes lämpligen böra frånskiljas egendomen genom ägostyckning,

därvid borde iakttagas att erforderliga utfartsvägar över området

tillförsäkrades den till bibehållande åt kronan avsedda delen av

egendomen. Domänstyrelsen tillstyrkte, att sökanden berättigades erlägga

köpeskillingen under loppet av sex år med en sjättedel årligen.

Kammarkollegium, som förklarat sig icke hava något att tillägga till

den i ärendet av uppskattningsmännen verkställda utredningen angående

egendomen tillkommande vattenkraften, har ej heller funnit anledning till

erinran mot bifall till ansökningen på sätt domänstyrelsen hemställt.

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att ifrågavarande vattenfall vore av

jämförelsevis ringa storlek samt icke erforderligt för de intressen, som

styrelsen hade att bevaka. Styrelsen hade icke varit i tillfälle att på

platsen låta utföra närmare undersökningar. Under förutsättning att de

i ärendet givna uppgifterna vore riktiga, syntes skäl icke föreligga till

invändning mot den uppskattade försäljningssumman.

Då ifrågavarande försäljning avser att tillgodose ett allmännyttigt ändamål,

tillstyrker även jag i enlighet med myndigheternas förslag densamma.

Den till egendomen hörande vattenkraften torde såsom varande av jämförelsevis

ringa storlek böra ingå i försäljningen. Mot det av uppskattningsmännen

föreslagna försäljningsvärdet har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan ovan omförmälda område om 78.12 6 hektar

frånskilts kronoegendomen 1 mantal Biskopsbo nr 1 i

Vrigstads socken av Jönköpings län, detsamma jämte

egendomen tillhörande vattenrätt i ån Lagan må till

Maria Petersson försäljas mot en köpeskilling av 84,000

kronor samt under vilkor i övrigt,

att området må med äganderätt tillträdas före nu

gällande arrendekontrakts utgång, därvid arrendekontraktet

skall upphöra att gälla,

att området säljes i det skick det vid tillträdet befinnes,

att kronan förbehålles rätt till erforderliga utfartsvägar

över det försålda området,

att köpeskillingen skall erläggas med en sjättedel

vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av

nästpåföljande fem år,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

7

att köpeskillingen skall inbetalas till länsstyrelsen i

länet,

att köpebrev skall utfärdas så snart första sjättedelen

av köpeskillingen guldits och köparens skuldförbindelse

å återstoden avlämnats,

att det försålda området skall i jordeboken upptagas

under titel allmänt frälse,

att köparen skall svara för de å området för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

samt

att köparen skall ensam vidkännas alla med områdets

avskiljande, lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter, ävensom kostnaderna för inteckning

i området till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

4:o.

Kronoegendomen V3 mantal Remmarlöv nr 9 i Remmarlövs socken av [4.]

Malmöhus län är till den 14 mars 1925 utarrenderad mot ett årligt arrende

av 1,100 kronor. hus län.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Nils R. Appelgren 1922-—1924 över egendomen

upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Remmarlövs by, ligger på ett avstånd av

5 kilometer från Eslövs stad och järnvägsstation samt 4 kilometer från

Trollenäs järnvägsstation.

Enligt ägobeskrivningen har egendomen en areal av 21.6 6 9 hektar, därav

21.5 61 hektar tomter och åker, O.091 hektar äng och O.017 hektar impediment.

I två till uppskattningsmännen ingivna, till domänintendenten i länet

ställda ansökningar hava sadelmakaren Nils Askman och arbetaren Nils

Fredricksson anhållit att få med äganderätt förvärva av dem brukade områden

av egendomen.

I anledning av dessa ansökningar hava uppskattningsmännen framhållit,

att Askman och Fredricksson innehade områden, som tillhörde såväl kronoegendomen

som Remmarlövs bys angränsande allmänning. Askman hade

innehaft sitt område sedan 47 år tillbaka. Den del av detta område, som

vore belägen å kronoegendomens mark, hade å egendomskartan betecknats

med ägofigur nr 10 och hade en areal av 332 kvadratmeter, utgörande tomt

och trädgård. Askman hade å ägofiguren uppfört ett uthus. Ett honom tillhörigt

boningshus vore beläget å allmänningsdelen. Fredricksson hade innehaft

det av honom brukade området sedan 1920. Den del av sistnämnda

område, som tillhörde kronoegendomen, hade å egendomskartan betecknats

med ägofigur nr 11 och hade en areal av 478 kvadratmeter, utgörande tomt

och trädgård. Fredricksson ägde å området befintligt boningshus med uthus.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[5.]

Störa Båbi/

i Malmöhus

län.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Boningshuset vore med östra gaveln sammanbyggt med ett, annan person —

Hanna Andersson — tillhörigt mindre hus, som vore huvudsakligen beläget

å den angränsande allmänningen, men med nordvästra hörnet skjutande in

på ifrågavarande område.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt försäljning med äganderätt till respektive

innehavare Askman och Fredricksson av omförmälda ägofigurer nr 10

och 11 samt föreslagit såsom saluvärden för ägofiguren nr 10 166 kronor

samt för ägofiguren nr 11 335 kronor, dock med förbehåll beträffande ägofiguren

nr 11, att Hanna Andersson skulle äga rätt att under sin livstid

kvarbo i och bibehålla det henne tillhöriga boningshuset, i den mån detsamma

hade plats å nämnda ägofigur, mot en årlig avgift till Fredricksson

eller hans rättsinnehavare av en krona.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag.

Domänstyrelsen har hemställt, att ifrågavarande två lägenheter måtte

från kronoegendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar med av uppskattningsmännen

föreslaget förbehåll i fråga om Fredrickssons lägenhet. Domänstyrelsen

har tillika meddelat, att styrelsen gått i författning om egendomens skötsel

och vård till den 14 mars 1926.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande båda områden om respektive 332

och 478 kvadratmeter må var för sig från kronoegendomen

Vs mantal Eemmarlöv nr 9 i Remmarlövs socken

av Malmöhus län försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

dock under förbehåll beträffande området om

478 kvadratmeter att Hanna Andersson skall äga rätt

att under sin livstid kvarbo i och bibehålla henne tillhörigt

boningshus, i den mån detsamma ligger å sistnämnda

område, mot en årlig avgift av en krona.

5:o.

Kronoegendomen Stora Råby nr 1, 2 och 26, om u/ia mantal, samt nr

25, ett gathus, i Stora Råby socken av Malmöhus län är utarrenderad till

den 14 mars 1925 mot ett årligt arrende av 4,400 kronor.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Nils R. Appelgren 1923 över egendomen upprättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 3 kilometer från staden Lunds järnvägsstation och

innehåller en areal av, Stora Råby nr 1, 2 och 26 80.043 hektar, därav 78.514

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 11. !)

hektar tomt, åker och dylikt, 0.4 8 6 hektar äng och dylikt och I.043 hektar

impediment, samt Stora Råby nr 25, ett gathus, O.042 hektar tomt och gårdsplan.

Gathuset Stora Råby nr 25, å en å förberörda karta inlagd specialkarta

utmärkt med ägofiguren nr 20 om O.042 hektar, bildar tillsammans med ägofiguren

å specialkartan nr 19 om O.127 hektar av Stora Råby nr 1, 2 och

26 en lägenhet, vilken med nyttjanderätt innehaves av smeden Daniel Celander.

Å lägenheten, vars sammanlagda areal sålunda utgör 0.16 9 hektar,

finnas uppförda dels innehavaren tillhöriga boningshus av gjutmur samt

ekonomihus och stall av brädbeklätt timmer dels ock kronan tillhöriga .smedja

och svinstall. I anledning av ansökning från Celander att få inköpa lägenheten

hava uppskattningsmännen föreslagit lägenhetens försäljning till honom

mot ett salupris av 1,835 kronor. Lägenhetens arrendevärde har uppskattats

till 50 kronor.

I övrigt har icke någon ansökning om förvärv av område å egendomen

förelegat, och hava uppskattningsmännen ansett vidare försäljning för närvarande

icke påkallad, då staden Lund förfogade över stora obebyggda jordområden

i egendomens omedelbara närhet.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget samt framhållit, att

ifrågavarande lägenhet lämpligen torde upplåtas enligt egnahemskungörelsens

bestämmelser. Den del av lägenheten, som utgjordes av ägofiguren

nr 19, borde frånskiljas stamfastigheten genom avsöndring. Fog saknades

för vidare egnahemsupplåtelser från egendomen.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot det av uppskattningsmännen

framställda försäljningsförslaget samt ansett att, med hänsyn

till vad av uppskattningsmännen anförts, några ytterligare upplåtelser

från egendomen för närvarande icke behövde ifrågakomma.

Domänstyrelsen har vidare meddelat, att styrelsen med hänsyn till önskvärdheten

att i möjligaste mån undvika för kronan oekonomiska interimistiska

utarrenderingar ansett sig kunna gå i författning om utarrendering

från den 14 mars 1925 av den till bibehållande åt kronan avsedda

delen av egendomen under enahanda tid, som fastställts för övriga

kronans egendomar i Stora Råby socken, eller sju år, varjämte den till försäljning

föreslagna lägenheten, i avvaktan på statsmakternas beslut i fråga

om dennas disposition, av styrelsen särskilt utarrenderats på ett år till den

14 mars 1926.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenhet om 0.16 9 hektar må

från kronoegendomen Stora Råby nr 1, 2 och 26, om

1Vis, mantal, samt nr 25, ett gathus, i Stora Råby socken

av Malmöhus län försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

6:o.

[6.] Efter framställning av Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1919,

oct^BUleberga nr medgav samma års lagtima riksdag (R. skr. nr 249/1919) försälj
nr

l i Malmö- ning enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

hui län. kronoegendomar av vissa lägenheter från kronoegendomen 2 3 mantal Årup

nr 1 och Va mantal Billeberga nr 1 med därunder lydande lägenheten

Röamölla nr 1, ett kvarntorp med kvarn, allt i Billeberga socken av

Malmöhus län. Dessa lägenheter omfatta den mark av egendomen, som

å en av distriktslantmätaren Axel Nilsson 1914 över egendomen upprättad

karta utmärkts med ägofigurerna nr 22—29, 94 och 95 (vid Billeberga järnvägsstation)

samt 49+litt. f, 50+litt. g, 51, 52, 59 och 60 (å den s. k.

Fäladen).

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1919 har egendomen med

undantag av berörda lägenheter utarrenderats till den 14 mars 1925. Det

årliga arrendet utgör för närvarande 12,750 kronor.

Under 1922 och 1923 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.

Av instrumenten häröver jämte till desamma hörande handlingar, däribland

förut berörda karta samt en av distriktslantmätaren Ludvig Engzell

1923 upprättad karta över till försäljning från egendomen ifrågasatta områden,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från staden Landskrona och invid

Billeberga järnvägsstation, har en areal av 197.814 hektar, därav 4.440 hektar

tomter och trädgårdar, 173.211 hektar åker, 15.076 hektar ängs- och odlingsmark

samt 5.0 8 7 hektar impediment. I denna areal har icke inräknats

nyssnämnda från egendomen försålda lägenheter samt till Hälsingborg—

Landskrona—Eslövs järnväg upplåten mark, vilken å Nilssons karta utmärkts

med ägofigurerna nr 120—122, ävensom ägofiguren nr 12 å samma karta,

som upplåtits till ett minnesmärke över slaget vid Landskrona den 14 juli

1677.

Egendomen består av tre skiften, nämligen hemskiftet, mellanskiftet och

norra skiftet, vilka skiften äro förenade medelst en god väg. Egendomens

ägofigur är mycket avlång, och utgör avståndet från gårdens byggnader till

hemskiftets södra gräns 1.5 kilometer och till norra skiftet omkring 2 kilometer.

Vid egendomen finnes ett kvarntorp, som brukas av Per Bengtsson.

Vid 1922 års uppskattningsförrättning anhöllo tre personer om förvärv av

för var och en 7.5 hektar av norra skiftet, varjämte en person anhöll att

få köpa hela skiftet. Vidare hade ansökning inkommit om förvärv av nyssberörda

kvarntorp. Uppskattningsmännen avstyrkte försäljning av norra

skiftet, enär detsamma, som visserligen låge något avlägset från egendomens

åbyggnad, dock kunde utan några som helst svårigheter skötas i sambruk

med gården i övrigt. En god väg ledde till skiftet och vore åbyggnaden

tillräcklig för egendomens nuvarande omfattning. För övrigt hyste uppskattningsmännen

den uppfattningen, att föreliggande köpeanbud icke egentligen

avsåge bildandet av egna hem utan snarare närbelägna jordägares önskan

att få sina jordinnehav utökade. Vad kvarntorpet beträffade kunde enligt

uppskattningsmännens mening en försäljning därav — åtminstone för när
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

11

varande — icke hava fog för sig. I kvarnhuset vore införd en elektrisk

kraftanläggning, som försåge huvudgården med tillräcklig och god belysning,

vadan kvarnen och huvudgården därigenom stode i mycket intimt samband

med varandra. Skulle för övrigt en försäljning av kvarntorpet ifrågasättas,

borde torpet i första hand hembjudas torpets brukare, förenämnde Per Bengtsson,

som i en följd av år innehaft detsamma. Någon ansökning från Bengtsson

om förvärv av torpet förelåge emellertid ej.

Vid den under 1923 hållna uppskattningsförrättningen har föreslagits upplåtelse

från egendomen av följande lägenheter.

A. Bebyggda lägenheter å den s. k. Fäladen vid vägen till Landskrona:

å Engzells karta

Innehavare

Areal

kvadrat-

meter

Saluvärde

kronor

litt.

ägofigurer

a

1—3

huggedrängen Nils Hansson.......................................

1,406

703

b

4—6

arbetaren Johan Fält...............................................

840

420

C

7—9

stationskarlen Anders Mårtensson ..............................

895

448

cl

10—12

arbetaren Karl Jönsson............................................

986

493

e

13

änkan Johanna Hilding............................................

595

298

f

14

arbetaren Johannes Brink..........................................

507

254

B. Obebyggda tomter vid Billeberga järnvägsstation:

Ägofigur å Eng- zells karta

Areal

kvadratmeter

Saluvärde

kronor

15

850

1,275

16

899

1.348

17

1,254

1,881

18

1,348

2,022

19

1,369

2,053

De bebyggda lägenheterna hava salu värderats efter 50 öre för kvadratmeter

samt de utmed järnvägsstationen belägna tomterna efter 1 krona 50

öre för kvadratmeter. Samtliga områden borde enligt uppskattningsmännens

mening frånskiljas stamfastigheten genom avsöndring. De bebyggda lägenheterna

borde hembjudas nuvarande innehavarna, vilka ägde å lägenheterna

befintliga hus och i juli 1923 ingivit ansökning att få förvärva samma lägenheter.

Av den å ägofiguren nr 6 utav lägenheten litt. b liggande boningslängan

ägdes den västra och bättre delen av Johan Fält, varför uppskattni-ngsmännen

föreslagit, att lägenheten måtte försäljas till honom. Därutöver funnes två

särskilda bostadslägenheter i huset. Den mellersta avdelningen ägdes av

76-åriga änkan Gustava Jönsson, vilken efter sin avlidne man ensam bebodde

lägenheten. Denna del av huset vore gammal och av ringa värde. Emellertid

borde vid lägenhetens försäljning förbehåll göras, att änkan Jönsson Unge

under sin livstid kvarbo och bruka den del av lägenheten, som hon och

hennes man brukat, mot en årlig avgäld till lägenhetens ägare av 10 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Den östra delen av samma hus ägdes av stationskarlen Anders Mårtensson,

tillika innehavare av den med litt. c betecknade lägenheten. Mårtensson

hade inköpt denna del av huset i ändamål att riva densamma och därigenom

få bättre utrymme kring sitt boningshus å litt. c. I det framlagda förslaget

vore hälften av den tomtmark, som brukats av ägaren till östra delen av

huset å litt. b, tillagd Mårtenssons lägenhet, medan den andra hälften av

tomten inginge i litt. b för att få nödigt stödjerum åt östra husgaveln, sedan

Mårtensson nedrivit och bortfört sin husdel.

Vid försäljning av tomterna vid Billeberga järnvägsstation borde angivas,

att vissa å Engzells karta upptagna utfartsvägar skulle fritt upplåtas för

gemensamt behov.

Länsstyrelsen, som icke funnit något att erinra mot uppskattningsmännens

försäljningsförslag, har hemställt, att lägenheterna i fråga måtte

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar. Länsstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.

Vissa av saluvärdena syntes länsstyrelsen böra avrundas sålunda:

för de bebyggda lägenheterna å den s. k. Fäladen vid vägen till Landskrona

:

litt. a ............................ kronor 700 litt. d ............................ kronor 490

» ''» » 420 » e ............................ » 300

» c ............................ » 450 » f ............................ » 250

för de obebyggda tomterna vid Billeberga järnvägsstation:

ägofig. 15 .................... kronor 1,275 ägotig. 18 .................... kronor 2,020

» H> » 1,350 » 19 » 2,050.

» 17 .................... » 1,880

Den årliga avgäld, som änkan Gustava Jönsson efter försäljning av lägenheten

litt. b. skulle erlägga för rätten att kvarbo å samma lägenhet, borde

bestämmas till det för närvarande utgående avgiftsbeloppet eller 8 kronor.

I fråga om försäljningen av tomterna vid Billeberga järnvägsstation ville

länsstyrelsen framhålla, att det ofta visat sig vara förenat med svårigheter

att erhålla tomtspekulanter i den ekonomiska situation, som 1913 års kungörelse

angående upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

föreskreve. Däremot hade spekulanter i bättre ekonomisk ställning ofta varit

tillfinnandes, men hade länsstyrelsen ej varit berättigad att med dem avsluta

köpeavtal, ett förhållande som fört med sig, att tomterna måst utarrenderas

och extra kostnader åsamkats. Länsstyrelsen föresloge därför, att, om ett

utbud av. tomterna i den för försäljning av egnahemslägenheter stadgade

ordning ej skulle medföra antagliga anbud för alla eller några av tomterna,

länsstyrelsen skulle berättigas utlysa offentlig auktion å dessa tomter samt

försälja dem till den högstbjudande under villkor att allenast en tomt försåldes

till samma person, att köpeskillingen erlades kontant å tillträdesdagen

samt att köparen åtoge sig att bebygga tomten med boningshus vid äventyr

för underlåtenhet härutinnan, som funnes omförmält i berörda kungörelse.

Domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag till försäljning

av ifrågavarande elva lägenheter från egendomen, och har styrelsen

icke haft något att erinra mot saluvärdena sådana de av länsstyrelsen

upptagits. Tillika har domänstyrelsen förordat hembudsrätt för arbetaren

Johan Fält till lägenheten litt. b samt föreslagit, att vid försäljningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 11.

13

förbehåll göres dels för änkan Gustava Jönsson att under sin livstid kvarbo

och bruka den del av sagda lägenhet, som hon innehar, mot en årlig

avgäld till lägenhetens ägare av 10 kronor, dels ock för innehavare av

tomtlägenhet vid järnvägsstationen att som vägar nyttja de för sådant

ändamål avsedda, å Engzells karta utmärkta områden.

I övrigt har domänstyrelsen anfört.

I enlighet med länsstyrelsens förslag vore lägenheterna vid järnvägsstationen

avsedda att i första hand utbjudas enligt egnahemskungörelsens grunder.

Jämlikt dessa grunder torde det ankomma på Kungl. Maj:t, att i händelse

antagliga köpeanbud å lägenheterna icke avgåves, pröva, huruvida lägenheterna

eventuellt skulle å auktion till den högstbjudande försäljas. Vad

beträffade det av länsstyrelsen väckta förslaget att, därest köpeanbud enligt

egnahemsförfattningens regler ej erhölles, få utan ärendets vidare underställande

försälja lägenheterna å offentlig auktion under vissa villkor, funne

styrelsen detta förslag, särskilt ur synpunkten att i möjligaste mån förenkla

försäljningsfrågans handläggning och därigenom minska kronans kostnader

för försäljning av lägenheter av förevarande slag med deras i allmänhet

mycket små områden, värt beaktande, likasom det vid försäljning av tomter

i större utsträckning invid järnvägsstationer eller mera bebyggda samhällen

i vissa fall torde kunna ifrågasättas, huruvida icke försäljning av tomter

från kronans egendom borde, till fromma för samhällets utveckling, äga rum

i större utsträckning än hittills till personer utanför den krets, som i egnahemskungörelsen

avsåges. I föreliggande försäljningsförslag avsåges emellertid

upplåtelse av endast ett jämförelsevis ringa antal tomtlägenheter, vilka

torde få anses hava goda utsikter att vinna behöriga köpare. Styrelsen

funne därför tillräckliga skäl här icke föreligga att slå in på den av länsstyrelsen

förordade vägen.

Av i ärendet företedda kartor framginge ej, huruvida de från egendomen

tidigare avsöndrade lägenheterna nr 23—25 å Nilssons karta efter nu föreliggande

försäljningsförslags genomförande skulle komma i åtnjutande av

erforderliga utfartsvägar. I ett av styrelsen från domänintendenten i länet

under hand infordrat yttrande hade denne emellertid upplyst, att öster om

nämnda lägenheter framlöpte en väg från den söder om lägenheterna befintliga

landsvägen till Billeberga järnvägsstation, till vilken väg nämnda lägenheter

sålunda hade tillgång.

Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen föranstaltat om egendomens

skötsel och vård till den 14 mars 1926.

Byggnadsstyrelsen har efter i ärendet erhållen remiss anfört följande.

Byggnadsstyrelsen hade icke något att för sin del erinra mot den föreslagna

markförsäljningen.

De till försäljning ifrågasatta områdena vore visserligen centralt belägna

invid Billeberga järnvägsstation, men då stationssamhället i fråga ännu icke

nått någon nämnvärd utveckling och då icke heller någon avsevärd byggnadsverksamhet

för närvarande syntes vara att förvänta, vore det, enligt

byggnadsstyrelsen mening, icke påkallat att i samband med den nu föreslagna

markförsäljningen, vilken i och för sig vore av ringa omfattning,

stadsplan upprättades för samhället. Byggnadsstyrelsen hade emellertid undersökt

möjligheterna för de nu föreslagna tomtlägenheternas intagande såsom

tomter i byggnadskvarter i en eventuellt framtida blivande stadsplan för

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Billeberga stationssamhälle, och hade det därvid framgått, att tomtlägenheterna

i fråga utformats på sådant sätt, att de icke försvårade lämplig

kvarters- och stadsplaneindelning.

Då även vid en upplåtelse av ringare omfattning som den nu föreslagna

det vore angeläget, särskilt med tanke på samhällets vidare utveckling, att

bebyggandet komme att ske på ett såväl ur utseendesynpunkt som i sundhets-

och eldsäkerhetshänseende tillfredsställande sätt, borde enligt byggnadsstyrelsens

mening vid försäljningen uppställas följande särskilda villkor med

avseende å tomtmarkens användning och ytterligare bebyggande, nämligen:

att byggnads avstånd från till tomt angränsande vägs mittlinje ej finge

understiga 9 meter;

att huvudbyggnad icke finge uppföras närmare grannes tomtgräns än 6

meter;

att uthus, för den händelse det icke sammanbyggdes med liknande hus i

grannes tomtgräns, icke finge uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3

meter;

att huvudbyggnad icke finge uppföras till större höjd än 7.5 meter och

icke innehålla mer än 2 våningar;

att uthus icke finge uppföras till större höjd än 3 meter; samt

att tomt icke finge användas till industriella anläggningar eller till upplag.

Även jag biträder det av 1923 års förrättningsmän framställda förslaget

om försäljning av lägenheter från ifrågavarande kronoegendom. Mot de

av länsstyrelsen föreslagna saluvärdena har jag intet att erinra. I likhet

med domänstyrelsen finner jag anledning icke föreligga att frångå försäljningsbestämmelserna

i gällande kungörelse angående grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar. Ej heller har

jag något att erinra mot domänstyrelsens förslag om hembudsrätt för arbetaren

Johan Fält till lägenheten litt. b. Jämväl de i övrigt av domänstyrelsen

och byggnadsstyrelsen ifrågasatta förbehåll och villkor anser jag böra vid

försäljningen iakttagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda elva lägenheter må, var och en med

av myndigheterna tillstyrkt område, från kronoegendomen

Va mantal Årup nr 1 och Va mantal Billeberga

nr 1 med därunder lydande lägenheten Röamölla nr

1, ett kvarntorp med kvarn, allt i Billeberga socken

av Malmöhus län, försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med hembudsrätt för arbetaren Johan Fält

till lägenheten litt. b samt under iakttagande tillika,

att änkan Gustava Jönsson förbehålles rätt att under

sin livstid kvarbo och bruka den del av lägenheten

litt. b, som av henne innehaves, mot en årlig avgäld

till lägenhetens ägare av 10 kronor,

att innehavare av tomtlägenhet vid Billeberga järn
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 11.

15

vägsstation medgives rätt att som vägar nyttja de för

sådant ändamål avsedda, å distriktslantmätaren Engzells

karta utmärkta områden, samt

att ovan angivna, av byggnadsstyrelsen föreslagna

bestämmelser rörande lägenhets bebyggande m. m. lända

till efterrättelse.

7:o.

Kronoparken Hörna i Åhus socken av Kristianstads län utgöres av det

till kronoegendomen V2 mantal Hörna nr 1 och 17 i nämnda socken

hörande s. k. utmarks- eller sandskiftet, vilket område, enligt kammarkollegii

beslut den 2 juni 1880, alltsedan den 14 mars 1881 undantagits

vid egendomens utarrendering för att såsom kronopark förvaltas. Enligt

en 1911 av extra jägmästaren E. ödman upprättad karta med beskrivning

omfattar kronoparken en areal av 115.84 hektar, varav 113.2 8 hektar skogsproduktiv

mark, 2.11 hektar impediment och 0.4 5 hektar inägor.

Å kronoparken invid dess västra gräns ligger lägenheten Backstugan

om O.45 hektar. Denna lägenhet är mot ett årligt arrende av 10 kronor

från den 14 mars 1922 utarrenderad till brännmästaren Karl Svensson,

vilken äger å lägenheten befintlig stugbyggnad. Arrendet utgår den 14

mars 1925.

Hos domänstyrelsen har nu Svensson anhållit att få köpa nämnda lägenhet

jämte eventuellt den del av kronoparken, som ligger söder om lägenheten

till kronoparkens södra gräns, i vilket fall arealen skulle komma

att bliva 0.6 5 å O.70 hektar.

Jägmästaren har, då lägenheten vore belägen i kronoparkens gräns och

utan olägenhet för skogsbruket kunde säljas, förordat Svenssons framställning

på det sätt, att saluområdet borde omfatta hela sträckan längs västra

rågången till nuvarande lägenhetsområdets bredd med undantag av ett 5

meter brett område längs södra rågången, vilket borde bibehållas i kronans

ägo för utfartsväg, allt i enlighet med av jägmästaren bifogad kartskiss

över Hörna kronopark. Det av jägmästaren sålunda till försäljning föreslagna

området bestode i sin helhet av lätt sandjord (flygsand), och hade

av jägmästaren värderats sålunda:

O.47 hektar åker och tomt å 500 kronor ........ kronor 235: —

0.2 3 » utmark å 100 » » 23.'' —

_____21 kubikmeter rotstående tall . ........................ » 105: —

summa O.70 hektar kronor 363: --

Försäljningssumman har synts jägmästaren höra höjas till 400 kronor,

vilket belopp Svensson förklarat sig villig kontant betala.

Vid sedermera av extra jägmästaren Berndt Olsson verkställd uppmätning

och beskrivning av området med därtill hörande karta, upprättad

[7.

Kronoparken

Hörna i Kristianstads

län.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Departements
chefen.

[8.]

Kronoparken

Veden i Älvsborgs

län.

1924, har den areal, som föreslagits till försäljning, befunnits vara allenast

0.6i hektar, därav skogsmark 0,2 2 hektar (flg. 2) och åker, tomt och trädgård

0.39 hektar (flg. 3—5). Det med fig. 1 betecknade området skulle

bibehållas i kronans ägo för utfartsväg. Enligt av jägmästaren föreslagna

å-pris skulle saluvärdet sålunda utgöra:

0.3 9 hektar å 500 kronor.................................... kronor 195: —

0.22 » å 100 » » 22: —

21 kubikmeter rotstående tall .......................... » 105: —

summa 0.61 hektar kronor 322: —

Över jägmästaren har, då han ansåge kronan icke hava något behov eller

intresse av att behålla det obetydliga området, tillstyrkt jägmästarens

förslag. Mot det av jägmästaren föreslagna försäljningspriset hade överjägmästaren

icke något att erinra.

Domänstyrelsen, som ansett lägenheten icke behövas för kronoparkens

skötsel, har i likhet med överjägmästaren funnit det av jägmästaren föreslagna

försäljningspriset skäligt.

Då jag icke har något att erinra mot det av domänstyrelsen tillstyrkta

försäljningsförslaget, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ifrågavarande område om 0.61 hektar må frånskiljas

kronoparken Hörna i Åhus socken av Kristianstads

län och mot en köpeskilling av 400 kronor försäljas

till Karl Svensson under villkor,

att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till

länsstyrelsen i länet, samt

att köparen ensam vidkännes med områdets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader.

8:o.

Med anledning därav att Älvsborgs regementes förutvarande mötesplats

Fristads hed icke längre behövdes för militära ändamål, beslöt 1922 års

riksdag efter proposition i ämnet (se R. skr. nr 189 och prop. nr 105), att

vissa delar av mötesplatsen skulle försäljas samt att en med litt. H å en

av extra lantmätaren I. G. Thomander 1914 upprättad karta över mötesplatsen

betecknad ägolott finge utan ersättning överlåtas till statens domäners

fond. Nämnda ägolott, som därefter jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 9 juni 1922 överlämnats till domänfonden, förvaltas numera såsom

kronopark och har tillagts kronoparken Veden i Fristads socken av Älvsborgs

län.

I skrivelse till domänstyrelsen den 10 oktober 1923 har Fristads missions
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

17

förening anhållit att för utvidgning av föreningens tomt, vara dess missionshus

vore uppfört, få med äganderätt förvärva visst därintill beläget område

av berörda ägolott. På föranledande av domänstyrelsen har föreningen

sedermera inkommit med en av distriktslantmätaren Herman Fröberg 1924

upprättad karta över det till försäljning ifrågasatta området, vilket av

lantmätaren angivits innefatta en areal av O.1722 hektar.

Vederbörande jägmästare har meddelat, att lägenheten ifråga vore belägen

omkring 600 meter från Fristads järnvägsstation. Jordmånen bestode av

mager sandjord och marken vore delvis bevuxen med glest stående martallar.

Saluvärdet syntes böra beräknas efter 35 öre för kvadratmeter till

i runt tal 600 kronor. Tillträdet kunde ske när som helst.

Över jägmästaren bar icke haft något att erinra mot lägenhetens försäljning

till missionsföreningen för det av jägmästaren beräknade priset, vilket

föreningen förklarat sig villig betala.

Jämväl domänstyrelsen har biträtt försäljningsförslaget, därvid styrelsen

förklarat sig icke hava något att erinra mot jägmästarens värdering.

I likhet med skogsstatstjänstemännen och domänstyrelsen tillstyrker jag

missionsföreningens förevarande framställning. Den föreslagna köpeskillingen

för området synes mig skälig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om O.1722 hektar av förenämnda,

kronoparken Veden i Fristads socken av Älvsborgs

län tillagda, med litt. H betecknade ägolott av

Älvsborgs regementes förutvarande mötesplats Fristads

hed må till Fristads missionsförening försäljas för en

köpeskilling av 600 kronor samt under villkor i övrigt,

att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till

länsstyrelsen i länet, samt

att missionsföreningen ensam vidkännes med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.

9:o.

Kronoegendomen Vs mantal Storängen nr 1 i Karlskoga socken av Örebro

län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av

885 kronor.

Under 1923 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet

häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av Ernst

Fjellman 1904 över egendomen upprättad och av Per Wahlstrand 1923

kopierad karta med beskrivning samt ett av distriktslantmätaren Athos

Eckerbom 1923 upprättat förslag till styckning av egendomens västra skifte

jämte därtill hörande karta, inhämtas bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 11 höft. (Nr 11.) 2

Departement

chefen.

[9.]

Storängen n

1 i Örebro

län.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomen, som är belägen 4.5 kilometer från Karlskoga municipalsamhälle

och 10 kilometer från Degerfors, är fördelad i två från varandra på

ett avstånd av 1 å 2 kilometer liggande skiften, nämligen östra skiftet eller

huvudlotten med en areal av (il.osi hektar, därav 20.458 hektar åker och

tomt, 1.6 61 hektar ängsmark, 27.517 hektar avrösningsjord, 10.916 hektar

ängslog och odlingsmark och 0.4 9 9 hektar impediment, samt västra skiftet

med en areal av 36.805 hektar, därav 15.501 hektar åker och tomt, 0.320

hektar ängsmark, 20.2 3 0 hektar avrösningsjord och 0.7 5 4 hektar impediment.

Egendomens sammanlagda markareal utgör sålunda 97.8 5 6 hektar, därav

35.959 hektar åker och tomt, 1.981 hektar ängsmark, 47.747 hektar avrösningsjord,

10.916 hektar ängslog och odlingsmark och 1.253 hektar impediment.

Å östra skiftet äro egendomens huvudsakliga byggnader belägna. Å västra

skiftet är å den s. k. Västerängen (litt. c. här nedan) uppförd en stuga jämte

ekonomihus, båda tillhöriga kronan, ävensom å det s. k. Stora Brottet (litt. e

här nedan) en kronan tillhörig logbyggnad.

Under hänvisning till den i trakten rådande livliga efterfrågan på mindre

jordbrukslägenlieter, beroende på närheten till dels Karlskoga municipalsamhälle

dels större industrianläggningar såsom Bofors och Björkborns bruk,

hava uppskattningsmännen förordat en uppdelning av egendomens västra

skifte till egnahemslägenheter i enlighet med förenämnda av distriktslantmätaren

Eekerbom uppgjorda förslag och hava uppskattningsmännen därvid

framhållit, att detta skifte med sina raka, klara gränser mot grannhemmanen

och sin i skiftets mitt förefintliga utfartsväg till allmänna landsvägen Karlskoga—Degerfors

vore synnerligen lämpligt för en uppdelning i smärre lotter.

Enligt nämnda förslag har ifrågavarande västra skifte uppstyckats i följande

åtta jordbrukslägenheter och tre bostadslägenheter med nedan angivna

arealer och saluvärden.

Litt. å Eckerboms karta

Värde å

byggnader,

tillhöriga

kronan

kronor

S. r e a

[ h e

c t a

r

Saluvärde

åker

äng9- och

odlings- mark

avrös-

nings-

jord

im-

pedi-

ment

summa

i runt

tal

kronor

därav för

växande

skog

kronor

Jordbrukslägenheter.

a. nordvästligaste lotten ......

—

3.260

—

1.905

—

5.165

5,520

3,700

b. sydvästra lotten ............

—

3.430

—

3.095

—

6.525

5,190

3,225

d.....................................

—

1.780

—

1.327

—

3.107

2,740

1,540

e. ..................................

800

1.490

—

4.530

—

6.020

6,200

4.340

f....................................

—

2.200

1.090

—

3.290

3,000

1,625

g-...................................

—

1.480

—

1.690

—

3.170

1,750

740

h.....................................

—

0.740

—

1.393

—

2.133

1,280

730

i. ....................................

—

0.910

—

2.930

—

3.840

3,655

2,875

Bostadslägenheter.

c. Västerängen ..................

500

0.211

0.3 2 0

—

—

0.531

650j 15

k.....................................

—

—

—

1.150

—

1.150

675

375

1.....................................

—

—

1.120

—

1.120

720

320

s. för alla lotterna gemensam

väg.................................

—

—

—

—

0.754

0.754

—

—

Summa

—

15.501

0.320

j 20.230

0.754

36.805

31,380

19,485

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

19

Länsstyrelsen liar tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

Överjägmästaren har icke haft annat att erinra mot förslaget, än att han

— i likhet med vederbörande jägmästare — funnit de åsätta jordvärdena

väl låga med hänsyn dels till lotternas ringa storlek dels till deras närbelägenhet

till Karlskoga municipalsamhälle.

Domänintendenten, som avgivit yttrande i anledning av vad skogsstatstjänstemännen

sålunda erinrat, har bland annat framhållit, att staten ej hör

genom för höga uppskattningsvärden försvåra egnahemsbildningen i synnerhet

i en ort som den ifrågavarande, varifrån emigrationen under senaste

år varit synnerligen stor. Med hänsyn till i orten gängse priser syntes de

föreslagna värdena å styckningslotterna vara lämpliga. Även lotternas

storlek vore anpassad efter ortens förhållanden.

Domänstyrelsen har biträtt det av uppskattningsmännen framlagda

dispositionsförslaget. I fråga om lämpligheten av lotternas storlek och

åsätta saluvärden har domänstyrelsen åberopat vad domänintendenten anfört.

Även jag tillstyrker uppskattningsmännens försäljningsförslag och hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan ifrågavarande västra skifte av kronoegendomen

Va mantal Storängen nr 1 i Karlskoga

socken av Örebro län uppdelats i ovan omförmälda

elva lotter i huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens

förslag, dessa lotter må var för sig

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar.

10:o

Kronoegendomen 1 mantal Anstå nr 3 och 4 i Anstå socken av Örebro

län har för tiden till den 14 mars 1924 utarrenderats mot ett årligt arrende

av 1,670 kronor.

Under 1921 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Athos Eckerbom efter förordnande av länsstyrelsen i länet

verkställd utredning rörande egendomens kamerala med flera förhållanden,

åtföljd av plan och förslag för egendomens eventuella försäljning, samt

en av förste lantmätaren Ernst Fjellman 1901 över egendomen upprättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen har en sammanlagd areal av 70.9 3 0 hektar samt är delad i

två på ett avstånd av omkring 2.5 kilometer från varandra liggande skiften,

liemskiftet och skogsskiftet.

Den å Fjellmans karta utmärkta lägenheten Odalslund med två angränsande

skogsskiften är jämlikt domänstyrelsens beslut den 10 juni 1904 försåld

till Örebro stad.

Departementschefen.

. Ilo.]

Anstå nr 3

och 4 i Örebro

län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Hemskiftet angränsar i söder Örebro stads planlagda område. Det innehåller

— sedan från detsamma efter uppskattningsförrättningen enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 12 november 1923 till statens järnvägar upplåtits ett område

om 0.262o hektar — en areal av 40.520 hektar, därav 39.402 hektar

åker och tomt, 0.67o hektar odlingsmark och 0.4 4 8 hektar impediment. Å

hemskiftet finnes lägenheten Hyddan, bebyggd med innehavaren Hjalmar

Klarqvist tillhöriga hus.

Skogsskiftet är beläget utefter den från Örebro stad till Mosås socken

ledande landsvägen på ett avstånd av 200 å 300 meter från Adolfsbergs

hälsobrunn och hållplats å järnvägslinjen Örebro—Hallsberg. I sin norra

del genomskäres skiftet av den s. k. Vintrosavägen. Den söder om denna

väg liggande delen är genom kungl. brev den 22 april 1910 och 2 februari

1912 på vissa villkor upplåten åt Örebro stad till ett tuberkulossjukhus.

Skiftet innehåller en areal av 30.41 o hektar, därav 0.918 hektar åker. Av

skiftet ligga 2.8 0 hektar norr om Vintrosavägen och 27. c i hektar söder om

densamma.

Framställningar att få å egendomen förvärva egnahemsområden hava till

uppskattningsmännen inkommit från ovannämnde Klarqvist, som förklarat

sig vilja förvärva den av honom brukade lägenheten Hyddan å hemskiftet,

från fördrängen vid egendomen Carl Oscar Nilsson, byggnadssnickaren Frans

August Carlsson, telegrafarbetaren Ernst Hagsten och Carl Alfred Almgren,

vilka önskat få inköpa vissa angivna områden av skogsskiftet, samt från

redaktören Alb. Östling och kronoegendomens arrendator A. G. Eriksson,

vilka anhållit, den förre att få förvärva ett område av berörda skogsskifte,

som gränsar till av honom tillhörig fastighet, den senare — under förutsättning

att han icke komrnc att få bibehålla arrendet — tomtområdet omkring

ett honom tillhörigt, å liemskiftet uppfört boningshus. Dessutom hava telegrafarbetaren

Carl Olsson Vidström, skräddaren David Levin och grop vakten

vid Örebro stads grustag K. V. Pettersson utan angivande av särskilda områden

anhållit att få från kronoegendomen inköpa mark till egnahem.

Uppskattningsmännen liava föreslagit, att av skogsskiftet den norr om Vintrosavägen

belägna delen om 2.so hektar skulle i enlighet med den av Eckerbom

uppgjorda planen styckas i lotter och försäljas till egnahemslägenheter.

Därjämte hava uppskattningsmännen — under förmenande att en del av

det till tuberkulossjukhus anslagna, söder om nämnda väg belägna området

av skogsskiftet skulle utan inkräktande på ändamålet för upplåtelsen kunna

återföras till kronans fulla disposition — hemställt om åtgärders vidtagande

i sådant syfte ävensom föreslagit, att, sedan Örebro stads innehav för tuberkulossjukhusets

räkning begränsats att omfatta områdets södra del, återstoden

eller ett å den av Eckerbom uppgjorda planen utmärkt område om 3.2 5

hektar skulle efter styckning försäljas till egna hem. Delning av detta till

försäljning avsedda område syntes uppskattningsmännen böra ske i enlighet

med det förslag, som härutinnan uppgjorts av Eckerbom.

Samtliga föreslagna styckningslotter hava enligt Eckerboms, av uppskattningsmännen

biträdda värdering åsatts ett sammanlagt saluvärde av 19,200

kronor, beräknat efter ett markvärde av 30 å 35 öre för kvadratmeter. I

lotternas försäljningsvärden bär därvid inbegripits värdet av den å lotterna

växande skogen.

Uppskattningsmännen hava förordat, att av de norr om Vintrosavägen liggande

styckningslotterna lotterna nr 1 och 2 skulle hembjudas Carl Oscar Nilsson, nr 3

byggnadssnickaren Frans August Carlsson, nr 4 telegrafarbetaren Ernst Hagsten,

nr 5 telegrafarbetaren Carl Olsson Vidström, nr 6 gropvakten K. V. Petters
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

sou, nr 9 skräddaren David Levin, nr 10 Carl Alfred Almgren och den söder

om samma väg belägna styckningslotten nr 16 redaktören Alb. östling.

Beträffande hemskiftet hava uppskattningsmännen på grund av rådande

depressionstider förordat fortsatt utarrendering. Den av Klarqvist gjorda

framställningen om förvärv av lägenheten Hyddan bär av uppskattningsmännen

avstyrkts med hänsyn till befintligheten å sagda lägenhet av ett

grustag, som icke borde avliändas staten. Arrendatorn Erikssons anhållan

om förvärv av visst tomtområde hava uppskattningsmännen ansett sig icke

böra tillstyrka, så länge Eriksson kvarsitter som egendomens arrendator.

Länsstyrelsen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

Länsstyrelsen biträdde icke uppskattningsmännens dispositionsförslag i vad

detsamma avsåge styckning och försäljning av angiven del av det söder om

Vintrosavägen liggande skogsskiftet. All den skogsmark, som stode till buds,

vore nämligen enligt länsstyrelsens uppfattning väl behövlig för att hålla

sjukhuset i görligaste mån isolerat.

Däremot hade länsstyrelsen icke något att erinra mot en styckning — i

huvudsaklig överensstämmelse med Eckerboms plan — av skogsskiftets norrom

Vintrosavägen belägna del samt de härigenom uppkomna lotternas försäljning

till egnahem.

Emellertid funne länsstyrelsen skäl icke föreligga att förorda uppskattningsmännens

hemställan om lotternas hembjudande åt vissa spekulanter. Försäljningen

av styckningslotterna, av vilka lotterna nr 1 och 2 lämpligen

borde sammanföras till en lott, ansåge länsstyrelsen böra försiggå enligt

gällande grunder för egnahemslägenheters upplåtande från vissa kronoegendomar.

Länsstyrelsen funne det av uppskattningsmännen för styckningslotterna

beräknade saluvärdet av 30 å 35 öre för kvadratmeter för lågt och föresloge

dess höjande till 35 å 40 öre.

Uppskattningsmännens hemställan att hemskiftet fortfarande måtte utarrenderas

biträddes av länsstyrelsen. Likaledes instämde länsstyrelsen i

uppskattningsmännens avstyrkande av Klarqvists ansökan. I fråga om

arrendatorn Erikssons anhållan att få under viss förutsättning inköpa tomt

till sitt å hemskiftet uppförda boningshus anslöte sig länsstyrelsen jämväl

till den av uppskattningsmännen uttalade uppfattningen.

Över jägmästaren har förklarat sig icke kunna dela uppskattningsmännens

åsikt, att en del av det till tuberkulossjukhuset anslagna området av

skogsskiftet skulle till kronans dispositionsrätt återföras. Överjägmästaren

hade intet att erinra mot föreslagen uppdelning och försäljning av egnahemsområden

från den norr om Vintrosavägen belägna delen av skogsskiftet.

Däremot funne överjägmästaren, i likhet med länsstyrelsen, uppskattningsmännens

saluvärden å egnaliemslotterna för låga samt föresloge

ett saluvärde av 40 å 50 öre för kvadratmeter. Överjägmästaren ansåge

emellertid oriktigt, att å lotterna växande skog skulle — såsom uppskattningsmännen

föreslagit — utan ersättning medfölja vid lotternas försäljning.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.

Uppskattningsmännens hemställan om vidtagande av åtgärder för återförande

till kronans fulla disposition av den ifrågasatta delen av det åt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ls proposition Nr 11.

tuberkulossjukhuset överlämnade området av egendomens skogsskifte funne

domänstyrelsen sig icke böra biträda. Såväl Örebro stads drätselkammare

som oek sjukhusets direktion hade bestämt protesterat mot, att det åt sjukhuset

en gång upplåtna området skulle på något sätt minskas.

Styrelsen funne däremot icke något att erinra gentemot den av uppskattningsmännen

föreslagna styckningen och försäljningen till egnahem av det

norr om Vintrosavägen liggande området av skogsskiftet. Styckningslotterna

nr 1 och 2 borde dock därvid sammanföras till en lott. Ävenledes borde

samtliga lotter utbjudas i enlighet med grunderna för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar. Hembud till viss spekulant i enlighet

med uppskattningsmännens förslag funne styrelsen i likhet med länsstyrelsen

olämpligt.

De av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdena å styckningslotterna

ansåge styrelsen emellertid för låga. Markvärdena borde enligt styrelsens

åsikt lämpligast sättas till 50 å 60 öre för kvadratmeter, det förra för lotterna

nr 3 och 8—14 samt det senare för övriga styckningslotter.

I likhet med överjägmästaren funne styrelsen det vara mindre riktigt, att

den å lotterna växande skogen skulle utan ersättning medfölja vid lotternas

försäljning. Styrelsen hade fördenskull låtit genom vederbörande skogsstatstjänstemän

tomtvis verkställa värdering av lotternas skog.

Med hänsyn härtill syntes lotternas arealer och saluvärden böra angivas

sålunda:

Lotternas nummer

Areal

hektar

å-pris

öre

Markvärde

kronor

Skogsvärde

kronor

Summa

kronor 1

1 -1-2

0.590

60

3,540

210

i

3,750

3

0.2 90

50

1,450

222

1,672

4

0.140

60

840

181

1,021

5

0.130

60

780

166

946

6

O.iio

60

660

157

817

7

0.115

60

690

136

826

8

0.115

50

575

148

723

9

0.12 5

50

625

137

762

10

0.125

50

625

159

784

11

0.150

50

750

140

890

12

0.140

50

700

193

893

13

0.150

50

750

240

990

14

0.180

50

900

209

1,109

15

0.190

60

1,140

279

1,419

Summa

2.550

14,025

2,577

16,602 i

Uppskattningsmännens åsikt, att liemskiftet borde tillsvidare bibehållas i

kronans ägo och ånyo utarrenderas, delades av styrelsen, som också i likhet

med ortsmyndigheterna funne sig böra avstyrka Klarqvists framställning

att få förvärva den av honom brukade lägenheten Hyddan.

Eventuellt upplåtande av tomt å liemskiftet till arrendatorn Eriksson ansåge

sig styrelsen icke böra tillstyrka. Erikssons framställning torde för

övrigt knappast äga aktualitet. Egendomen, om vars skötsel till den 14

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

mars 1925 styrelsen föranstaltat, innehades nämligen till nämnda tidpunkt

av Eriksson på arrende och, då någon försäljning av hemskiftet för närvarande

icke ifrågasatts, torde grundad anledning förefinnas, att Eriksson, som

vore optionsberättigad, komme att fortsätta med arrendet.

Domänstyrelsen har sedermera meddelat, att styrelsen föranstaltat om

egendomens skötsel och vård till don 14 mars 1926.

Byggnadsstyrelsen har efter erhållen remiss anfört följande.

Vid granskning av ärendet, i samband varmed tjänstgörande arkitekten

hos byggnadsstyrelsen Eric Ericsson på platsen tagit del av på försäljningsfrågan

inverkande förhållanden, hade styrelsen funnit, att den av domänstyrelsen

till försäljning föreslagna marken vore belägen inom område, där

en livlig fastighetsbildning påginge. Det öster om ifrågavarande del av

kronoegendomen belägna markområdet mellan landsvägen till Örebro och

Vintrosavägen vore till större delen styckat och bebyggt, och inom det i

nordväst angränsande tomtområdet Fredsberg, för vilket styckningsplan vore

uppgjord, vore de flesta tomterna, enligt vad styrelsen erfarit, försålda för

bebyggande. Byggnadsverksamhet vore även rådande och kunde ytterligare

förväntas å de angränsande markområdena invid landsvägen till Örebro.

Enligt byggnadsstyrelsens mening vore alltså de rådande byggnadsförhållandena

å ifrågavarande ort av sådan beskaffenhet, att med hänsyn härtill upprättandet

av stadsplan jämlikt 1 kap. 42 § i lagen om fastighetsbildning i

stad kunde anses vara påkallat.

Det till försäljning avsedda området, som å södra sidan begränsades av

Vintrosavägen, gränsade i nordväst till tomtområdet Fredsberg. Indelningen

av detta senare område vore visserligen mindre tillfredsställande, men då

styekningsplanen för området redan i vederbörlig ordning vore fastställd av

länsstyrelsen och området i viss utsträckning redan vore bebyggt i enlighet

med nämnda plan, syntes några väsentliga förbättringar beträffande indelningen

icke utan svårigheter vara att vinna medelst genomförande av en

stadsplan av ovanberörda slag. Styekningsplanen beträffande de västra

delarna av det till försäljning föreslagna området, nämligen styckningslotterna

nr 4—15, vore upprättad i full anslutning till indelningen av området

Fredsberg och i övrigt på sådant sätt, att det näppeligen torde vara

möjligt att giva lotterna en annan utformning i en blivande stadsplan.

Däremot syntes det icke möta någon svårighet att giva den längst i nordost

belägna delen av det till försäljning avsedda området, styckningstomterna

nr 1—3, en lämpligare indelning än den föreslagna, som icke vore tillfredsställande

ur kvartersindelningssynpunkt, i det att eu alltför stor kvartersbildning

här påbörjats. Indelningen av denna del av området borde lämpligen

göras i anslutning till de öster därom belägna områdena och borde

således icke bestämmas annat än i samband med planläggningen av dessa

senare områden.

Pa grund av vad sålunda framhållits borde, enligt byggnadsstyrelsens

mening, de med 1—3 betecknade styckningslotterna icke försäljas, förrän

stadsplan för denna del av området jämte öster därom belägna områden

blivit upprättad och fastställd.

Med hänsyn till att det till försäljning föreslagna området vore avsett för

ett samhälleligt bebyggande vore det synnerligen önskvärt, att vissa garantier

erhölles rörande själva tomtlotternas bebyggande och användande i öv
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Departements
chefen.

rigt, och torde sådana garantier lämpligast ernås genom att i försäljningskontrakten

intoges bestämmelser av exempelvis följande innehåll:

att byggnads avstånd från tomt till angränsande vägs mittlinje ej finge

understiga 9 meter;

att huvudbyggnad icke finge uppföras närmare grannes tomtgräns än 6

meter;

att huvudbyggnad icke finge uppföras till större höjd än 7.5 meter och

icke innehålla mera än 2 våningar;

att uthus, för den händelse det icke sammanbyggdes med liknande hus i

grannes tomtgräns, icke finge uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3

meter;

att uthus icke finge uppföras till större höjd än 3 meter;

samt att tomt icke finge användas till industriella anläggningar eller till

upplag.

Byggnadsstyrelsen hade sålunda icke något att för sin del erinra mot försäljning

av ifrågavarande område på sätt som av domänstyrelsen föreslagits,

dock under förutsättning dels att vid försäljning av tomt föreskreves, att

ovan angivna bestämmelser beträffande tomts användning och bebyggande

skulle iakttagas, dels ock att den mark, som innefattades av styckningslotterna

nr 1—3, icke försåldes, förrän stadsplan för denna mark och närmast

öster därom belägna områden blivit vederbörligen fastställd.

För egen del anser jag mig, lika med myndigheterna, böra tillstyrka

försäljning till egnahemstomter av det norr om den s. k. Vintrosavägen

belägna området av kronoegendomen, därvid markvärdena torde böra beräknas

på sätt domänstyrelsen föreslagit. Vid försäljningen böra de av

byggnadsstyrelsen ifrågasatta bestämmelserna beträffande tomts användning

och bebyggande lända till efterrättelse, varjämte torde böra iakttagas, att

till de särskilda egnahemstomterna angränsande vägmark, utan ändring

av saluvärdet, tillägges respektive tomt med skyldighet för köpare att till

allmänt begagnande såsom väg upplåta sådan mark.

Av skäl, som byggnadsstyrelsen anfört, bör försäljning av styckningslotterna

nr 1—3 icke ske, förrän stadsplan för denna del av området jämte

viss mark därintill blivit vederbörligen fastställd. Den jämkning i nu

nämnda lotters areal och saluvärden, som av stadsplanen må föranledas,

torde böra ankomma på domänstyrelsen att verkställa.

Anledning att vid egnahemstomternas försäljning medgiva hembudsrätt

för vissa personer synes mig icke föreligga.

Det av uppskattningsmännen framförda förslaget om disponerande för

egnahemsändamål av viss angiven del utav det område, som innehaves av

Örebro stads tuberkulossjukhus, finner jag mig, med hänsyn till vad i

denna del av ärendet förekommit, icke kunna förorda.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda, norr om den s. k. Vintrosavägen

belägna område om 2.8 0 hektar av kronoegendomen

1 mantal Anstå nr 3 och 4 i Anstå socken av

Örebro län må, fördelat i tomter i huvudsaklig över
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

25

ensstämmelse med den i ärendet åberopade, av distriktslantmätaren

Athos Eckerbom uppgjorda styckningsplanen,

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

under iakttagande

att vid försäljning av tomt ovan angivna, av byggnadsstyrelsen

föreslagna bestämmelser beträffande tomts

användning och bebyggande lända till efterrättelse,

att den mark, som omfattas av de i styckningsplanen

med nr 1—3 betecknade tomterna, icke försäljes,

förrän stadsplan för denna mark och närmast öster

därom belägna områden blivit vederbörligen fastställd,

samt

att i tomternas arealer inräknas för vägar avsedd

mark, med skyldighet för tomternas innehavare att till

allmänt begagnande såsom väg upplåta sådan mark.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen

hemställt uti de under l:o—10:o här ovan

antecknade ärenden. Hans Maj:t Konungen behagar

härtill lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ang. Borgström.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 11 höft. (Nr 11.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:58 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition, nr 11, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådan s. 6 i texten
  2. JoU 1925:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten