Sök i Ratio Lex

Angående rätt för lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E. Scholander att för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

1925-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:137, Angående rätt för lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E. Scholander att för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 137

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för lektorn

vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E. Scholander att

för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

given Stockholms slott den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför .Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

mars 1925.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Nu gällande bestämmelser angående ålderstillägg för sådana befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, vilkas avlöningsförhållanden icke

blivit reglerade enligt det för kommunikationsverken samt statsdepartement

och vissa övriga verk gällande avlöningssystem, således även lärare vid de

allmänna läroverken, återfinnas i en den 15 juni 1922 utfärdad kungörelse

(nr 373) med ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare

i statens tjänst, vilken kungörelse trädde i kraft den 1 juli

1922. Kungörelsens viktigaste bestämmelser lyda så:

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innebar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 115 höft. (Nr 137—139.)

Rätt för

seminarielektorn

H. E.

Scholander

att för uppflyttning

i

högre lönegrad

tillgodoräkna

sig

viss tjänstgöring.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition Nr 137.

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas honom den tid

utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik

anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg

vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom den tid utöver

tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio

åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning,

som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,

vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring

av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

3. För det ändamål, som i mom. 2 avses, och under iakttagande i tillämpliga

delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i varje

särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl tid, varunder denne

eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning

finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det, han har

att i den erhållna tjänsten utföra.

Hos Kungl. Maj:t har lektorn i kristendomskunskap vid folkskoleseminariet

i Strängnäs, teologie och filosofie doktorn Hans Erik Scholander anhållit,

det Kungl. Maj:t täcktes förklara honom berättigad att för erhållande av

ålderstillägg som lektor vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk tillgodoräkna

sig den tid av fullgjord akademisk och prästerlig tjänstgöring,

som Kungl. Maj:t kunde finna skälig.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Scholander är född den 23 augusti

1879, att han tjänstgjort såsom ordinarie komminister under tiden den 1

maj 1910—den 30 april 1913 och såsom ordinarie kyrkoherde under tiden

den 1 maj 1913—den 30 juni 1919, att han vid universitetet i Lund varit

docent i religionshistoria under tiden den 22 juni 1909—den 31 maj 1912

och innehaft förordnande som examinator i samma ämne under tiden den

3 februari 1911—den 31 maj 1912 samt under två månader från och med

den 15 mars 1915 på förordnande uppehållit professorsämbetet i teologiska

prenotioner och teologisk encyklopedi ävensom att Scholander den 1 juli

1919 tillträtt sin nu innehavda lektorsbefattning.

Över förevarande ansökning hava utlåtanden avgivits den 19 september

1924 av skolöverstyrelsen, den 13 december 1924 av statskontoret och den

24 februari 1925 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Skolöverstyrelsen erinrar, att i anledning av proposition till 1924 års

riksdag jnr 129) riksdagen medgav, att adjunkten vid högre allmänna

läroverket i Visby J. A. Kjellander finge för erhållande av ålderstillägg såsom

adjunkt tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han innehaft

befattning såsom ordinarie kyrkoherde.

Nu förevarande ansökning gäller erhållande av samma rätt i löneturshänseende,

endast med den skillnaden att föreliggande fall avser lektorstjänst

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ls proposition Nr 187. 3

vid folkskolesominarium. Då överstyrelsen emellertid icke kan finna denna

skillnad avgörande, hemställer överstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att sökanden må för erhållande av ålderstillägg såsom

lektor tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han innehaft befattning

såsom kyrkoherde.

Statskontoret erinrar till en början, att viss tvekan synes råda, huruvida

tjänstgöring å prästerliga befattningar i allmänhet kan anses utförd »i statens

tjänst» i den mening, som avsetts med detta uttryck i kungörelsen den

7 maj 1920 (nr 212). Statskontoret har för sin del i utlåtande den 11

januari 1924 ifråga om rätt för läroverksadjunkten J. A. Kjellander att för

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tid, varunder han innehaft

befattning såsom ordinarie kyrkoherde, givit uttryck åt den uppfattningen,

att något författningsenligt hinder icke föreligger för att anse tjänstgöring

i prästerlig befattning såsom i statens tjänst utfört arbete.

Då sökanden, som förvärvat åtskilliga för lärarverksamhet betydelsefulla

högre vetenskapliga meriter, åtminstone under den tid, han vant ordinarie

kyrkoherde, torde få anses hava utfört arbete till art och omfattning likvärdigt

med det, som numera åligger honom å hans innehavande lektorstjänst,

synes sagda tid, utgörande 6 år 2 månader, kunna räknas honom tillgodo

för erhållande av ålderstillägg. Därest sökandens tjänstgöring såsom kyrkoherde

änses vara utförd i statens tjänst, lärer sådant tillgodoräknande kunna

av Kungl. Maj:t medgivas med stöd av kungörelsen den 7 maj 1920. I

den händelse så emellertid av Kungl. Maj:t prövas icke vara förhållandet,

torde framställning, på sätt skolöverstyrelsen ifrågasatt, böra göras hos riksdagen

för utverkande av medgivande i berörda hänseende. Dock vill statskontoret

i anledning av skolöverstyrelsens förslag rörande längden av den

tid, som bör räknas sökanden tillgodo, framhålla, att, alldenstund sökanden

utnämnts till innehavande befattning före den 1 juli 1922 och alltså innan

en begränsning införts i rätten att för ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring, något skäl icke synes föreligga att för sökandens del tilllämpa

den av skolöverstyrelsen föreslagna begränsningen med tre år av den

tid, som må kunna räknas sökanden tillgodo.

I statskontoret var en ledamot av skiljaktig mening, i det han ansåg, att

tidigare i statens tjänst utfört arbete i förevarande fall borde få tillgodoräknas

endast i den mån, tiden för detsamma infallit efter det sökanden

vunnit kompetens för erhållande av lektorsbefattning vid folkskoleseminarium,

eller den 4 april 1919.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd bringar i erinran, hurusom lönenämnden

i utlåtande den 28 februari 1924 över en av läroverksadjunkten

J. A. Kjellander gjord ansökan om rätt att för ålderstillägg såsom läroverksadjunkt

tillgodoräkna av honom tidigare i olika prästerliga befattningar

bestridd tjänstgöring såsom sin mening framhållit, att nämnda tjänstgöring

icke kunde anses utförd »i statens tjänst» uti den mening, som torde hava

avsetts med berörda uttryck i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373).

I överensstämmelse med den uppfattning, varåt lönenämnden sålunda tidigare

givit uttryck, måste nämnden för sin del anse, att den av sökanden i

nu förevarande ärende bestridda tjänstgöringen såsom komminister och kyrkoherde

icke kan betraktas såsom utförd i statens tjänst. Såsom statskontoret

anfört, torde emellertid det av sökanden i egenskap av ordinarie kyrkoherde

utförda arbetet få anses hava varit till art och omfattning likvärdigt med

det, som numera åligger honom i hans innehavande lektorst jänst. Dylik

likvärdighet torde däremot icke kunna antagas hava förelegat beträffande

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 137.

sökandens prästerliga tjänstgöring före utnämningen till ordinarie kyrkoherde.

Vid nu angivna förhållande och då sökanden, vilken utnämnts till lektor

före den 1 juli 1922, på av statskontoret anförda skäl icke torde böra vidkännas

den av skolöverstyrelsen ifrågasatta begränsningen med tre år av den

tid, som må kunna föras honom tillgodo, synes det lönenämnden skäligt, att

sökanden medgives rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna hela

den av honom såsom ordinarie kyrkoherde bestridda tjänstgöringen, omfattande

en tid av 6 år 2 månader.

Inom lönenämnden var ordföranden i så måtto skiljaktig, att han ansåg

sökandens tjänstgöring såsom ordinarie kyrkoherde vara utförd i statens

tjänst och förty fann riksdagens medgivande ej erforderligt för tillgodoräknande

av ifrågavarande tjänstgöring.

Beträffande det av myndigheterna åberopade fallet Kjellander ber jag få

erinra därom, att riksdagen enligt skrivelse den 23 maj 1924, nr 191, biföll

Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för läroverksadjunkten Kjellander

att för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna sig viss prästerlig tjänstgöring.

I förevarande fall gäller det tillgodoräknande av dylik tjänstgöring för erhållande

av ålderstillägg vid lektorsbefattning. I likhet med de hörda

myndigheterna anser jag det skäligt, att tjänstgöringen såsom ordinarie

kyrkoherde betraktas såsom likvärdig med tjänstgöringen såsom lektor och

att därför Scholander, som tillträtt sin lektorsbefattning före ikraftträdandet

av förenämnda kungörelse den 15 juni 1922, bör förklaras berättigad att

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig hela sin tjänstgöring såsom

ordinarie kyrkoherde eller 6 år 2 månader.

Vidkommande Scholanders akademiska tjänstgöring vill jag erinra om

att Kungl. Maj:t den 30 december 1922 lämnat utan bifall en ansökning,

däri Scholander begärt att för erhållande av ålderstillägg som lektor få tillgodoräkna

sig viss del av sistberörda tjänstgöring. Vid sådant förhållande

anser jag mig i detta sammanhang kunna lämna åsido Scholanders nu

föreliggande framställning, i vad den avser hans akademiska verksamhet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lektorn vid folkslcoleseminariet i Strängnäs Hans Erik

Scholander må för erhållande av ålderstillägg såsom lektor

tillgodoräkna sig den tid, han innehaft befattning såsom

ordinarie kyrkoherde, eller 6 år 2 månader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj it Konungen lämna bifall, ävensom

förordna, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:212 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E. Scholander att för uppflyt a1 i texten
  2. SU 1925:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E. Scholander att för uppflyttning i lönegra a1 i texten