Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm

1925-03-20 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:143, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:tf proposition nr 143.

1

IVr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i

förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse

i Stockholm; given Stockholms slott den 20 mars

1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i

förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 119 haft. (Nr 143—144.) 47125 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj

1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862

om kommunalstyrelse i Stockholm skola i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 37.

Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till

ordförande i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet

omfattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom

bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka

sådant är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den

fördelning av föredragningsskyldigheten, varom i § 35 förmäles.

Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under

den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.

Bliver plats, varom här är fråga, ledig, skall den av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts

i borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar

såsom ordförande i nämnd.

De ledamöter — — — avgång lediga.

Avgående ledamot — — — kan omväljas.

Om sättet--— stadskollegiet stadgat.

Mom. 2. Kvinna, som---sig uppdraget.

§ 49.

Den, som med stadsfullmäktiges beslut i stadens gemensamma angelägenheter

icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär, vilka böra

jämte det överklagade beslutet ingivas till överståthållarämbetet före klockan

tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då

sådant skedde likväl oräknad. Klaganden skall anses hava av beslutet erhållit

del den dag, då det i överensstämmelse med § 24 offentliggjordes.

Där ej i lag eller annan allmän författning meddelats särskilda bestämmelser

angående klagan över nämnds beslut, skall vad i första stycket stadgats

äga motsvarande tillämpning i avseende å beslut, som av stadens nämnder

meddelas i stadens gemensamma angelägenheter; dock må klagan genom

besvär ej föras över beslut, som enligt av Kungl. Maj:t fastställda föreskrifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Ma.j:ta proposition nr 143. ;j

skall på begäran av ilen, som av missnöjd med beslutet, underställas prövning

av särskild förtroendenämnd.

Söker klaganden---helhet förordna.

Besvär, varmed — -— — prövning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Av stadskollegiet jämlikt äldre bestämmelser utsedda vice ordförande i

stadens nämnder skola vid sagda tidpunkt frånträda dessa befattningar.

Bestämmes i instruktion för nämnd, i vilken stadskollegiet jämlikt äldre

bestämmelser utsett vice ordförande, att antalet av stadsfullmäktige utsedda

ledamöter och suppleanter skall från och med den 1 juli 1925 ökas, skall

val förrättas i juni 1925 och avse tiden till och med den 31 december 1926.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4,

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Cliefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa frågor

angående ändringar i förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) om kommun alstyrelse

i Stockholm.

Ändring av I en den 9 mars 1925 dagtecknad skrivelse hava stadsfullmäktige i

Avskaffande Stockholm, i överensstämmelse med vid sammanträde samma dag fattat

ao städs- beslut, gjort framställning om nödiga åtgärder för vidtagande av ändringar

befogenhet * förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm samt lagen om folkskoleatt

utse väsendet i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som fogats

förande i skrivelsen. Därjämte hava stadsfullmäktige underställt Kungl. Maj:ts

visso stadens provning vissa av stadsfullmäktige antagna förslag till ändringar i instruknämnder.

tionerna för stadskollegiet, drätselnämnden, fattigvårdsnämnden, folkskoleclirektionen,

fastighetsnämnden, gatunämnden, industriverksstyrelsen och

tjänstenämnden.

De sålunda framlagda förslagen gå ut på avskaffande av den för närvarande

stadgade befogenheten för Stockholms stadskollegium att bland

sina medlemmar utse ej blott ordförande utan även vice ordförande i vissa

av stadens nämnder. Till belysande av innebörden av förslagen torde först

böra lämnas eu redogörelse för gällande bestämmelser å området.

Gällande Angående stadskollegiets sammansättning gäller enligt § 34 i kommunalbestämmeiser.

förordningen, att detsamma utgöres av stadsfullmäktiges ordförande och

båda vice ordförande, minst tre, högst sex borgarråd samt ytterligare nio

ledamöter, vilka årligen väljas av stadsfullmäktige. Bestämmelserna i avseende

å stadskollegiets befogenhet att utse ordförande och vice ordförande

i stadens nämnder återfinnas i § 37 i samma förordning, sådan denna

paragraf lyder enligt lag den 20 juni 1924 (nr 353), och innebära följande.

Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande

i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet omfattar

de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom

bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant

är i kollegiets instruktion föreskrivet. Tillika utser stadskollegiet bland

sina av stadsfullmäktige valda ledamöter vice ordförande i drätselnämnden,

fattigvårdsnämnden samt övriga nämnder, rörande vilka bestämmelse härom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 143. 5

lämnats i kollegiets instruktion, nämligen fastiglietsnämnden, gatunämnden,

industriverksstyrelsen och tjänstenämnden. Av stadskollegiet utsedda ledamöter

i stadens nämnder tjänstgöra under den tid, de tillhöra kollegiet, eller

den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.

De ledamöter i nämnder, vilka ej enligt nu återgivna stadganden utses av

stadskollegiet, ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,

där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter

eller suppleanter är annorlunda stadgat. Dessa ledamöters och suppleanters

tjänstgöringstid är två år, räknat från den 1 januari. Vid stadsfullmäktiges

lagtima sammanträde i december månad återbesättas de platser,

som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång lediga.

Enligt § 3 i lagen den 15 maj 1903 (nr 58 sid. 1) angående folkskoleväsendet

i Stockholm, sådan denna paragraf lyder enligt lag den 14 februari

1920 (nr 38), skall folkskoledirektionen för närvarande efter stadsfullmäktiges

beprövande utgöras av minst nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa ledamöter

utses en av Stockholms stads konsistorium, eu, tillika ordförande,

av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden och en, tillika vice ordförande,

av stadskollegiet bland dess nio valda ledamöter. Övriga ledamöter

väljas av stadsfullmäktige. De av stadskollegiet utsedda ledamöterna i direktionen

tjänstgöra under den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid,

som kollegiet bestämmer. Övriga ledamöter utses för eu tid av två år, räknat

från den 1 januari. Jämväl suppleanter kunna utses, även dessa i sådant

fall för eu tid av två år, räknat från den 1 januari. — Enligt stadsfullmäktiges

beslut den 15 mars 1920 består folkskoledirektionen för närvarande

av femton ledamöter, av vilka tolv utses av stadsfullmäktige. Suppleanter

utses icke.

I överensstämmelse med föreskrifterna i kommunalförordningen hava i

instruktionerna för olika stadens nämnder intagits bestämmelser om nämndernas

sammansättning, däribland angående antalet ledamöter och suppleanter,

som skola väljas av stadsfullmäktige.

Den befogenhet för stadskollegiet, varom nu varit fråga, sammanhänger

med 1920 års omorganisation av den centrala stadsförvaltningen i Stockholm.

Ett av huvudsyftena med denna reform var att giva stadens centralmyndighet

den ställning gent emot förvaltningen, som dess ledande uppgifter krävde.

Nämnder och styrelser bibeliöllos visserligen i huvudsak oförändrade till

sammansättning och befogenheter, men genom föreskriften om att stadskollegiet

skulle utse ordförande och i vissa fall även vice ordförande i stadens

nämnder avsåg man att på grund av det inflytande, särskilt å utredningsarbetet

inom de olika förvaltningarna, som naturligen vore förenat med ordförandeskapet

i vederbörande nämnd, giva stadskollegiet den nödiga överblicken

över och ledningen av förvaltningen. Vid införande av berörda bestämmelse

torde även hava förutsatts, att de av stadskollegiet sålunda utsedda

vice ordförandena skulle gemensamt med vederbörande borgarråd för
-

Historik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

beredelsevis behandla förekommande ärenden, innan de föredroges i stadskollegiets

plenum. Ävenledes torde man i allmänhet hava antagit, att stadskollegiets

arbete i avsevärd utsträckning skulle komma att förläggas till mindre

beredningar.

Till grund för stadsfullmäktiges nu ifrågavarande beslut ligga ytterst vissa

motioner, som emellertid gingo mycket längre och avsågo en fullständig omi

egid ing av hela stadsförvaltningen. I förevarande avseende yrkades upphörande

ej blott av rätten för stadskollegiet att utse vice ordförande utan

aven av befogenheten att bland borgarråden utse ordförande i stadens nämnder.

\ id behandling av dessa motioner avstyrkte stadskollegiet först varje ändring

i gällande bestämmelser, detta huvudsakligen på det skäl, att ordförandeuppdragen

lade i vederbörande borgarråds hand att utöva ledningen av ärendenas

beredning, och denna ledning vore en oundgänglig förutsättning för att stadskollegiet

skulle kunna fylla sina uppgifter såsom stadens ledande förvaltningsmyndighet.

Yid behandling av stadskollegiets utlåtande i frågan den 9 februari 1925

beslöto emellertid stadsfullmäktige att till stadskollegiet återremittera en av

sagda motioner, i vad den avsåge upphörande av stadskollegiets rätt att utse

vice ordförande i vissa nämnder och styrelser. I anledning härav har stadskollegiet

avgivit nytt utlåtande i den återremitterade frågan och däruti anfört

bland annat följande.

i ^ f°myade prövningen av den återremitterade frågan har stads
ifrågavarande

icke kunnat undgå att finna de skäl, som under stadsfullmäktiges

förslag. överläggning anfördes för ett upphävande av stadskollegiets befogenhet att

utse vice ordförande i vissa nämnder och styrelser, förtjäna beaktande.

Den anordning, varom bär är fråga, har i verkligheten knappast fått den

betydelse, som man vid 1920 års omorganisation föreställde sig. Av åtskilliga

, skäl bär stadskollegiets arbetssätt blivit ett annat, iin vad man

^ id detta tillfälle förutsatte. Gemensamma beredningar av ärendena i

mindre delegationer, innan de föredragas i stadskollegiets plenum, hava i

allmänhet icke förekommit. Den arbetsbörda, som är förenad med uppdraget

att samtidigt vara ledamot av stadskollegiet och vice ordförande i

eu viktig nämnd, har ändock visat sig vara synnerligen betungande, och

vid flera tillfällen hava också svårigheter yppat sig att inom stadskollegiet

finna personer, som varit i tillfälle att åtaga sig ledigblivet uppdrag av här

ifrågavarande art. Med hänsyn härtill anser sig stadskollegiet numera böra

tillstyrka motionärens förslag.

Lämpligen torde detta böra genomföras på sådant sätt. att, vid upphörande

av stadskollegiets uppgift att utse vice ordförande i vederbörande

nämnder, de stadsfullmäktigevalda ledamöternas antal ökas med ett, då någon

anledning att i detta sammanhang minska nämndernas sammanlagda ledamotsantal

icke föreligger. Emot ett under stadsfullmäktiges överläggning framfört

förslag, att stadskollegiets befogenhet att utse vice ordförande skulle ändras

till rätt att utse en ledamot av vederbörande nämnd, torde i huvudsak samma

skäl galla, som här ovan anförts i fråga om kollegiets befogenhet att utse

.vice ordförande.»

Förslag till de författningsändringar, som den sålunda förordade omläggningen

förutsatte, hade utarbetats av stadskollegiet, och torde förslaget till

Ärendets

tidigare behandling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Ma.j:ts proposition nr 143.

ändrad lydelse av § 37 i kommunalförordningen få som bilaga (bilaga A)

fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag. Enligt förslagen skulle ifrågavarande

nämnder äga att själva inom sig utse vice ordförande. Lagändringarna

både i de uppgjorda förslagen förutsatts skola kunna träda i kraft redan

den 1 nästkommande juni; dock skulle den nya ordningen tillämpas först

från och med den 1 juli 1925.

De av stadskollegiet sålunda framlagda författningsförslagen antogos av

stadsfullmäktige, och det är dessa förslag, som av stadsfullmäktige åberopats

i deras nu behandlade framställning om åtgärder för vidtagande av ändringar

i kommunalförordningen och lagen om folkskoleväsendet.

Stadsfullmäktiges framställning har av överståthållarämbetet förordats till överst&thäliar
-i

-i ämbetet.

biiall.

På de av stadskollegiet i dess senare utlåtande anförda skäl synas ifråga- Dcpartementavarande

föreskrifter om rätt för stadskollegiet att utse vice ordförande i

vissa nämnder lämpligen böra i överensstämmelse med stadsfullmäktiges

beslut upphävas. På det att antalet ledamöter i de av en sådan lagändring

berörda nämnderna icke skall minskas, torde, i enlighet med vad stadskollegiet

framhållit, antalet av stadsfullmäktige utsedda ledamöter i var och en

av dessa nämnder böra ökas med en. Bestämmelser i sådant hänseende

hava emellertid sin plats i de olika nämndinstruktionerna, och stadsfullmäktige

hava också hemställt om fastställelse å ändring i sådant hänseende av

ifrågavarande instruktioner. I förevarande sammanhang torde endast vara

att iakttaga, att i övergångsbestämmelse till den ifrågasatta lagändringen

lärer böra intagas föreskrift om att mandattiden för de av stadskollegiet

jämlikt nu gällande bestämmelser utsedda vice ordförandena skall upphöra

från och med den dag, då den nya ordningen skall träda i tillämpning,

vilken dag, på sätt stadsfullmäktige föreslagit, lämpligen torde kunna bestämmas

till den 1 juli 1925. Därjämte torde böra i övergångsbestämmelserna

intagas den jämkning i kommunalförordningens i det föregående återgivna

bestämmelser om mandattiden för de av stadsfullmäktige valda nämnds■

ledamöterna, att denna tid för de nya ledamöter, som i stället för de av

stadskollegiet valda vice ordförandena väljas för tiden från och med den 1

juli 1925, skall upphöra vid nästa tvåårsperiods utgång, d. v. s. vid 1926

.års slut.

I anslutning till vad nu anförts har förslaget till ändrad lydelse av § 37

i kommunalförordningen för Stockholm inom socialdepartementet undergått

någon jämkning, vilken emellertid icke är av saklig innebörd.

I fråga om ändringarna i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm

torde förslag komma att framställas av chefen för ecklesiastikdepartementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 143.

Ändring av Inom Stockholms kommunalförvaltning har frågan om eu särskild form

Särskild''för- for Prowmg av vissa frågor rörande stadens tjänstemäns anställningsförhållantroendenämnd

den länge stått på dagordningen. Stadsfullmäktige hava numera fattat be
a/rfrågora

slut 1 ämnet och hos Kun«L MaJ;t gjort framställning om åtgärder för genomangående

förande av detta beslut.

tjänstetillsättning

in. m.

iicstämmoiscr 1 Siillailde laS saknas särskilda bestämmelser angående överklagande av

kommunaha myndigheters beslut om tjänstetillsättning och entledigande från

tjänst. Beträffande dylika frågor skola alltså de allmänna reglerna angående

klagan ö^er sådan myndighets beslut tillämpas. Den huvudsakliga föreskriften

i detta ämne finnes för Stockholms vidkommande i § 49 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm, sådan denna paragraf lyder enligt

lag den 14 februari 1920 (ur 37). Det heter där, att den, som icke åtnöjes

med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens gemensamma

angelägenheter, äger att i sadant beslut söka ändring genom besvär. Dessa

skola ingivas till överståthållarämbetet före klockan 12 å fjortonde dagen

efter det klaganden erhållit del av beslutet, dagen då sådant skedde likväl

oräknad. Klaganden skall anses hava erhållit del av beslutet den dag, då

det blivit i vederbörlig ordning offentliggjort.

Emellertid förekomma därjämte i åtskilliga speciella författningar föreskrifter

angående besvär över vissa särskilda nämnders beslut, vilka föreskrifter

gälla jämväl då fråga är om tjänstemäns anställningsförhållanden.

Delvis avvika dessa föreskrifter från kommunalförordningens nyss återgivna

stadganden, och, ehuru förbehåll därom för närvarande icke finnes i nämnda

förordning, skola tydligen i dylikt fall specialförfattningarna gälla. Angående

dessa särskilda föreskrifter har Stockholms stadskollegium lämnat följande

redogörelse (utlåtande nr 277 år 1923):

Enligt § 47: 2 i byggnadsstadgan för rikets städer må klagan över byggnadsnämnds

beslut föras hos Konungens befallningshavande inom 30 dagar

efter erhållen del av beslutet. Enligt 60 § i hälsovårdsstadgan äger den, som

anser sin rätt förnärmad eller obehörigen inskränkt av föreskrifter eller åtgärder,

vilka det enligt hälsovårdsstadgan tillkommer hälsovårdsnämnden .

att meddela eller vidtaga, att anföra besvär hos länsstyrelsen inom 30 dagar

efter delfåendet.

I 1918 års fattigvårdslag hava utförliga bestämmelser blivit meddelade

om klagan i mål och ärenden, som behandlas enligt denna lag. Över fattigvårdsstyrelses

beslut, som icke avser varning enligt 74 § i lagen och ej

heller angår annan förvaltningsfråga, för vars behandling fattigvårdsstyrelsen

jämlikt de i denna lag eller kommunallagarna givna föreskrifter är ansvarig

endast inför fattigvardssamhället, må besvär anföras hos Konungens befallningshavande

inom 30 dagar, räknat från det klaganden av beslutet erhållit

del.

Om folkskoledirektionen gäller enligt lagen om folkskoleväsendet i Stockholm,

att den med avseende å folkskoleväsendet intager enahanda ställning,

som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda

nämnder, var inom sitt område, finnes anvisad (§ 4); besvär över beslut

skulle sålunda få anföras hos överståthållarämbetet i den ordning, som

§ 49 kommunalförordningen stadgar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 143. 9

Emellertid hava i folkskolestadgan särskilda föreskrifter meddelats, enligt

vilka besvär över folkskoledirektionens beslut i regel skola anföras lios

Kung]. Magt. Besvär över tillsättning av ordinarie läraretjänst må sålunda

enligt § 22 i folkskolestadgan för Stockholm anföras av sökande, som icke

blivit i tjänsten antagen, direkt hos Kungl. Maj:t sist å trettionde dagen

från den, då tillsättningen kungjordes; likaså må hos Kungl. Maj:t inom

samma tid anföras besvär över direktionens beslut angående lärares varning

eller skiljande från befattning (§ 32). Slutligen meddelas i § G5 av

samma författning en allmän föreskrift, att besvär över direktionens beslut

i andra fall än de här omförmälda må föras hos Kungl. Maj:t sist å trettionde

dagen från det underrättelse om beslutets meddelande anslagits hos direktionen

eller beslutet delgivits klaganden, den dagen oräknad.

Om lärlings- och yrkesskolestyrelsen har i § 40 av stadgan för den kommunala

yrkesundervisningen bestämts, att ändring i styrelsens beslut må

sökas hos skolöverstyrelsen genom besvär, vilka skola ingivas sist å trettionde

dagen från bevisligen erhållen del av beslutet, skolande av klaganden

anmälan om besvären göras hos skolans styrelse före besvärstidens utgång

vid äventyr, att besvären eljest ej varda upptagna till prövning.

Besvär över kommunalmyndighets beslut kan enligt kommunallagstiftningen

i allmänhet endast medföra eu prövning av det överklagade beslutets

lagenlighet i formellt hänseende, d. v. s. av frågan huruvida myndigheten

varit behörig till fattande av beslutet och om detta tillkommit på formellt

riktigt sätt. Huvudsakliga anledningen till att frågan om en särskild form anklagan

rörande tjänstetillsättning och entledigande kommit under diskussion

torde hava varit önskvärdheten av att i dylika fall myndigheternas beslut

skola kunna underkastas förnyad prövning i hela deras vidd. Flera olika förslag

hava framlagts till åvägabringande av en dylik saklig granskning. År

1923 hade stadsfullmäktige under omprövning ett av Stockholms stadskollegium

framlagt förslag, enligt vilket den, som var missnöjd med nämnds

beslut i fråga om tillsättning av befattning och i en del andra dylika frågor,

skulle äga att få beslutet underställt stadskollegiets prövning. Stadsfullmäktige

beslöto emellertid att till stadskollegiet återremittera berörda förslag.

Efter förnyad utredning bär stadskollegiet därefter genom utlåtande den

22 januari 1925 förelagt stadsfullmäktige ett nytt förslag i ämnet. Enligt

detta förslag skall den, som är missnöjd med någon stadens nämnds beslut

i fråga om tillsättning av ordinarie befattning, lydande under nämnden,

eller om förordnande att uppehålla sådan befattning under sammanhängande

tid av minst sex månader eller om skiljande eller förflyttning från ordinarie

befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten, äga att hos nämnden

begära, att beslutet underställes prövning av eu för bedömande av

dylika frågor särskilt organiserad nämnd, betecknad »förtroendenämnden».

Dylik rätt till underställning skall dock finnas allenast i fråga om beslut av

sådan nämnd, i fråga varom de nyss återgivna bestämmelserna i § 49 kommunalförordningen

skola tillämpas, och alltså icke beträffande beslut av

nämnd, vars beslut skola överklagas enligt bestämmelser i annan författning.

Ej heller skall underställning få förekomma i fråga om stadskollegiets beslut

rörande befattningar under kollegiet. Begäran om underställning skall skrift
-

Tidigare förslag

i ämnet.

Nu föreliggande

förslag

angående prövning

av beslut

om tjänstemäns

anställningsförhållanden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Stockholms

stadskollegiums

motivering

till förslaget.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

ligen göras lios den nämnd, som fattat beslutet, före klockan 12 å fjortonde

dagen efter det den missnöjde erhållit del av beslutet. Då sådan begäran

blivit i vederbörlig ordning gjord, skall densamma jämte beslutet samt

övriga till ärendet hörande handlingar av nämnden med eget yttrande ofördröjligen

överlämnas till förtroendenämnden. Denna skall det därefter åligga

att så skyndsamt omständigheterna det medgiva upptaga ärendet till avgörande.

Förtroendenämnden skall bestå av fem ledamöter, nämligen

stadsfullmäktiges ordförande, som även skall vara ordförande i nämnden,

stadsfullmäktiges förste och andre vice ordförande samt två andra i allmänna

värv erfarna ledamöter, som skola utses av Kungl. Maj:t för en tid

av ett år, räknat från den 1 april. Förtroendenämndens beslut skall kunna

på samma sätt som andra nämnders beslut överklagas hos överståthållarämbetet

enligt reglerna i § 49 i kommunalförordningen.

Nu återgivna samt i övrigt för förtroendenämndens verksamhet erforderliga

bestämmelser hava sammanfattats i ett förslag till instruktion för Stockholms

stads särskilda nämnd för prövning av vissa frågor om tjänstetillsättning och

entledigande från tjänst m. m. (förtroendenämnden), vilket förslag torde få.såsom

bilaga (bilaga B) fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Fr de av Stockholms stadskollegium till stöd för ifrågavarande förslag

ävensom för omförmälda år 1923 avgivna förslag, i den mån detsamma bibehållits

i förstnämnda förslag, anförda motiven må återgivas följande.

Enligt kommunalförfattningarna kunde besvär över kommunal myndighets

beslut i allmänhet endast medföra en formell prövning av beslutet. Den nu

ifrågasatta prövningen måste däremot avse jämväl att bedöma beslutet ur

lämplighetssynpunkt. Med hänsyn härtill samt till stadskollegiets och de

särskilda nämndernas inbördes ställning hade stadskollegiet i sitt förslag

av år 1923 ansett lämpligt att i förevarande sammanhang icke använda

uttrycket besvär utan att ordna det särskilda prövningsförfarandet som

en underställningsprocedur. Yad anginge omfattningen av dylikt förfarande,

borde denna bestämmas av att syftet med förfarandet vore att bereda stadens

tjänstemän ett visst intresseskydd i avseende å de för tjänsteförhållandet

konstitutiva momenten, nämligen anställning och förordnande för längre tid.

Jämväl syntes för den enskilde tjänstemannen så viktiga frågor som de,

vilka anginge skiljande eller förflyttning från befattning, böra få dragas under

särskild granskning. Yid den prövning, stadskollegiet i anledning av återremissen

ånyo ägnat förevarande ärende, hade kollegiet till en början ansett

sig böra i huvudsak vidhålla sin föregående ståndpunkt i fråga om önskvärdheten

av en besvärsrätt för stadens tjänstemän samt angående omfattningen

av denna besvärsrätt. Likaså ansåge stadskollegiet fortfarande, att besvär, varom

nu vore fråga, borde avse eu förnyad prövning av det överklagade beslutet i

hela dess vidd, ej blott en granskning i formellt hänseende, såsom fallet vore,

när besvär enligt gällande kommunalförordning anfördes över nämnds beslut.

Med hänsyn härtill ansåge sig stadskollegiet böra avstyrka en vid frågans

tidigare behandling reservationsvis framförd tanke, att det ifrågavarande besvärsförfarandet

skulle inordnas i den allmänna administrativa instansvägen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143, ] I

d. v. s. att besvär över nämndernas beslut i vissa tjänstefrågor skulle bos

vederbörande ämbetsmyndiglieter underkastas ej blott, såsom nu, en formell

utan även en saklig prövning. Vid vore det riktigt, att befordringsväsendet

för en viktig kommunal tjänstemannagrupp, nämligen folkskollärarna, för

närvarande vore ordnat på dylikt sätt, och det torde ej heller få anses uteslutet,

att anordningar i samma riktning kunde visa sig möjliga och lämp

liga för ytterligare en eller annan särskild förvaltningsgren, men i allmänhet

syntes det icke vara möjligt att för de kommunala befattningarna fastställa

sådana objektiva befordringsgrunder, som för eu generell lösning av frågan

i denna riktning måste anses vara eu förutsättning. Att till de statliga myndigheterna

hänskjuta eu allmän, av bestämda kompetensfordringar obunden

lämplighetsprövning av nämnders och styrelsers beslut om tillsättningar

och förordnanden å stadens befattningar kunde nämligen, enligt stadskollegiets

mening, icke anses förenligt med den kommunala självstyrelsens

principer.

Stadskollegiet fortsätter:

»Då stadskollegiet således fortfarande förmenar, att den myndighet, åt

vilken prövningen av besvär i befordringsfrågor skall uppdragas, bör vara av

kommunal natur, kan kollegiet å andra sidan icke, med hänsyn till den kritik,

som vid stadsfullmäktiges överläggning i ärendet riktades emot förslaget

att inrätta stadskollegiet såsom besvärsinstans, vidhålla detta förslag. Denna

kritik gick liksom reservanternas i kollegiet i huvudsak därpå ut, att stadskollegiet

genom sitt medlemsantal och sin sammansättning — vilken bestämts

med hänsyn till kollegiets huvuduppgift att bereda ärendena till

föredragning i stadsfullmäktige och därmed utöva ledningen av förvaltningsarbetet

i dess helhet — var mindre väl ägnat att pröva och avgöra särskilda

förvaltningsfrågor ay den art, varom här vore fråga.

Däremot bestreds icke riktigheten av den synpunkt, som för kollegiet

varit bestämmande, nämligen att besvärsinstansen bör äga den nära kontakt

med det kommunala arbetet samt den auktoritativa ställning gentemot förvaltningen,

som båda erfordras för att dess avgöranden, såsom grundade på

sakkunnig och objektiv prövning, skola vinna förtroende och respekt.

Med samma utgångspunkt får stadskollegiet nu föreslå, att besvär, varom

bär är fråga, måtte hänskjutas till en särskild förtroendenämnd, bestående

av stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande samt därjämte, i

syfte att ytterligare betrygga nämndens kvalifikationer, tvänne av Kungl.

Maj:t för samma tid utsedda ledamöter med erfarenhet i allmänna värv.

Att de särskilt utsedda ledamöterna i allmänhet icke böra vara löntagare i

stadens tjänst, torde ligga i sakens natur.

Några suppleanter torde vid en institution med de uppgifter, som skulle

ankomma å den föreslagna förtroendenämnden, icke lämpligen böra förekomma.

För beslutförhet torde böra stadgas, att minst fyra ledamöter skola

vara närvarande. Bestämmelser om särskilt flertal vid vissa ärendens avgöranden

s}7nas vid denna fordran å beslutförhet ej i vidare mån vara av

nöden, än att för ändring av överklagat beslut bör fordras majoritet av

nämndens samtliga ledamöter, d. v. s. minst tre röster.

Emot denna lösning av frågan, enligt vilken en nämnd, till sitt flertal

bestående av stadsfullmäktiges presidium, i sista hand skulle hava att tillse,

att obehöriga hänsyn icke göra sig gällande inom stadens befordringsväsen,

torde icke de invändningar, som uppreste sig emot stadskollegiets före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Förslag till

ändring av

§ 49 i kommunalförordningen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

gående förslag i ämnet, kunna göras gällande. Av den föreslagna förtroende

nämndens ledamöter står flertalet, genom sin ställning såsom tillika utgörande

stadskollegiets presidium, förvaltningen nära, men deras uppdrag

såsom ordförande medgiver dem å andra sidan blott undantagsvis att själva

inträda i en förvaltningsnämnd, varigenom de skulle bliva jäviga att i andra

instans pröva dess beslut.

Att prövningsinstansens uppgift skulle, såsom av löneregleringskommittén

från början föreslogs och även under den senaste överläggningen i stadsfullmäktige

förordades, inskränkas till att i förekommande fall återförvisa

ärendet till vederbörande nämnd med skyldighet för denna att taga det

överklagade beslutet under förnyat övervägande, kan stadskollegiet icke tillstyrka.

I de säkerligen rätt fåtaliga fall, då prövningsmyndigheten kommer

till ett annat resultat än nämnden i fråga, torde det vara av vikt, att varje

möjlighet till en förlängning av denna meningsskiljaktighet i form av en

konflikt mellan de båda instanserna är utesluten. Det torde ligga i förvaltningens

intresse, att prövningsmyndighetens överordnade ställning i ett

dylikt fall är fullt klar.

Förtroendenämndens befogenhet att avgöra till nämnden genom besvär

hänskjuta mål innefattar å andra sidan givetvis även rätt för förtroendenämnden

att, om så finnes lämpligt, återförvisa ärendet till vederbörande

nämnd eller styrelse för förnyad prövning.»

Det av stadskollegiet sålunda framlagda instruktionsförslaget antogs av

stadsfullmäktige vid sammanträde den 2 februari 1925, och stadsfullmäktige

beslöto i överensstämmelse härmed att underställa förslaget Kung].

Maj:ts prövning.

Därjämte beslöto stadsfullmäktige att hos Kungl. Maj :t göra framställning

om åtgärder för vidtagande av viss ändring i § 49 i kommunalförordningen

för Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med ett av stadsfullmäktige

antaget förslag, och vidtagande av sådan ändring gjordes till förutsättning

för fastställelse av instruktionsförslaget. Den sålunda föreslagna ändringen

av § 49 ansågs böra föranledas därav, att, då rörande beslut om tjänstemäns

anställningsförhållanden underställning skulle kunna begäras, det tydligen

borde vara uteslutet, att mot samma beslut besvär skulle kunna an.

föras hos överståthållarämbetet. En undantagsbestämmelse för de fall, då

dylik underställning får ske, har därför ansetts böra införas i § 49. Samtidigt

har enligt förslaget i nämnda paragraf intagits ett förbehåll av rent

formell natur, nämligen därom att paragrafens regler om överklagande av

nämnds beslut, såsom nyss anförts, icke gälla i de fall, där i lag eller allmän

författning särskild ordning finnes stadgad angående förande av besvär över

sådant beslut. De föreslagna nya stadgandena, som, efter det att de mrvarande

båda första styckena i paragrafen sammanförts till ett stycke, införts

som ett nytt andra stycke i densamma, hava i förslaget avfattats så, att

dels förtroendenämndens"prövning skall kunna påkallas endast av beslut, mot

vilket enligt nu gällande regler talan skall föras enligt kommunalförordningen,

och dels förtroendenämndens beslut skall kunna överklagas hos

överståthållarämbetet i samma ordning och omfattning som andra nämndsbeslut.

— Förslaget torde få som bilaga (Bilaga C) fogas vid statsrådsprotokollet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 143.

Stadsfullmäktiges ifrågavarande framställning tiar av överståtliållarämbetet

förordats till bifall.

Angående önskvärdheten av särskilda bestämmelser, i syfte att de kommunala

myndigheternas beslut om tjänstetillsättning och avskedande m. m.

skola kunna underkastas eu saklig omprövning, torde i stort sett enighet

hava rått inom Stockholms kommunalförvaltning. Mera delade hava meningarna

varit angående den bästa formen för åstadkommande av en sådan omprövning.

Mot den lösning, frågan numera slutligen erhållit, torde emellertid

intet vara att erinra från statsmakternas sida. Det synes vara lämpligt, att

dylika frågor prövas av ett särskilt organ, och med den sammansättning,

den särskilda förtroendenämnden enligt förslaget skall erhålla, lärer densamma

bliva väl lämpad att tillgodose behovet av en objektiv prövning av

de behandlade frågorna.

Det antagna förslaget till instruktion för förtroendenämnden synes mig

alltså vara av natur att böra i sak fastställas. Innan frågan om ett dylikt

fastställande upptages till slutlig prövning, böra emellertid statsmakterna

fatta ställning till förslaget angående de för vidtagande av en sådan åtgärd

erforderliga ändringarna i förordningen om kommunalstyrelse för Stockholm.

Förslag i detta ämne bör alltså enligt min mening föreläggas riksdagen.

Ändringarna torde böra träda i kraft den 1 nästkommande juli, vid vilken

tidpunkt, enligt vad jag inhämtat, förtroendenämnden lämpligen kan börja

sin verksamhet.

Den av stadsfullmäktige föreslagna lydelsen av det nya stadgandet i

nämnda förordning har inom socialdepartementet underkastats vissa smärre

jämkningar av rent formell natur.

Departementschefen uppläser härefter inom socialdepartementet upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den

23 maj 1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm och hemställer, att

förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Övorstftthftllur

ämbetet.

Departements

chofon.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:(s proposition nr 143.

Bilaga A.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 37 mom. 1 i förordningen den 23 maj 1862 om

kommunalstyrelse i Stockholm.

§ 37.

Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till

ordförande i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet

omfattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom

bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka

sådant är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den

fördelning av föredragningsskyldigheten, varom i § 35 förmäles.

Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under

den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet be,

stämmer. Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts

i borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar

såsom ordförande i nämnd.

De---------— — lediga.

Avgående---------omväljas.

Om--— — — — — — — — — stadgat.

Övergångsbestämmelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1925. De, som då äro vice ordförande

1 drätselnämnden, fattigvårdsnämnden samt övriga nämnder, i vilka stadskollegiet

enligt förut gällande bestämmelser utsett vice ordförande, skola kvarstå i

dessa befattningar till den 1 juli 1925.

Bilaga B.

Förslag

till

instruktion för Stockholms stads särskilda nämnd för prövning av vissa

frågor om tjänstetillsättning och entledigande från tjänst m. m.

(förtroendenämnden).

§ 1.

Förtroendenämndens uppgift är att upptaga och avgöra de ärenden angående

stadens tjänstemäns anställningsförhållanden, som i den ordning nedan

sägs underställas dess prövning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143. 15

.. §->■

År någon missnöjd med nämnds beslut i fråga om tillsättning av ordinarie

befattning, lydande under nämnden, om förordnande att uppehålla sådan befattning

under sammanhängande tid av minst sex månader eller om skiljande

eller förflyttning från ordinarie befattning på grund av fel eller försummelse

i tjänsten, må han hos nämnden begära, att beslutet underställes

förtroendenämndens prövning. För att kunna upptagas skall sådan begäran,

skriftligen avfattad, hava inkommit före klockan tolv å fjortonde dagen

efter det den missnöjde erhöll del av beslutet i fråga, dagen, då sådant

skedde, likväl oräknad. Framställningen skall, i den män så ske kan, åtföljas

av uppgifter rörande samtliga de omständigheter, som den missnöjde

önskar i ärendet åberopa.

Har framställning, enligt vad i första stycket sägs, blivit gjord, skall

densamma jämte beslutet i fråga samt övriga till ärendet hörande handlingar

av vederbörande nämnd med eget yttrande ofördröjligen överlämnas

till förtroendenämnden, vilken det åligger att så skyndsamt omständigheterna

det medgiva upptaga ärendet till avgörande.

Här meddelade föreskrifter skola icke äga tillämpning i avseende å beslut,

emot vilket enligt bestämmelser i annan allmän författning än förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm besvär må i särskild ordning

föras, ej heller i fråga om stadskollegiets beslut rörande befattningar under

kollegiet.

§ 3.

Förtroendenämnden består av stadsfullmäktiges ordförande, förste och

andre vice ordförande samt två andra, i allmänna värv erfarna ledamöter,

som utses av Kungl. Maj:t för en tid av ett år, räknat från den 1 april.

§ 4.

Ordförande i förtroendenämnden är stadsfullmäktiges ordförande. Vid

början av varje tjänstgöringsår utser förtroendenämnden inom sig en vice

ordförande.

§ 5- ''

Förtroendenämnden sammanträder på kallelse av ordföranden, när han

så finner nödigt eller någon av ledamöterna med uppgift om anledningen

därom skriftligen gör framställning.

Förhinder att bevista sammanträde skall i god tid meddelas ordföranden.

Förtroendenämnden är ej beslutför med mindre antal ledamöter än fyra.

Vid omröstning bliver den mening gällande, varom de flesta förena sig.

Falla rösterna lika, gäller den mening, ordföranden biträder, dock att underställt

beslut ej må ändras med mindre tre ledamöter äro därom ense.

År ledamot av förtroendenämnden tillika ledamot av nämnd, vars beslut

underställts förtroendenämndens prövning, må han icke deltaga i förtroendenämndens

behandling av den underställda frågan.

§ 6.

Förtroendenämnden biträdes vid fullgörande av sina uppgifter av stadskansliet,

vars chef äger övervara förtroendenämndens sammanträden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 143.

§

Vid förtroendenämndens sammanträden föres protokoll, som vid näst

därpå följande sammanträde justeras, såvida ej åt ordföranden uppdragits

att ensam eller jämte en eller flera ledamöter dessförinnan verkställa

justeringen.

Till protokollet skola jämte anteckning om de tillstädesvarande upptagas

varje ärende, som till handläggning förekommer, fattat beslut samt anmäld

skiljaktig mening. Önskar ledamot, att skälen för lians särskilda mening

skola åtfölja protokollet, bör han senast vid protokollets justering avlämna

sin mening, skriftligen avfattad, för att detsamma bifogas.

§ 8-

Från förtroendenämnden utgående expeditioner skola, försedda med vederbörlig

kontrasignation, å nämndens vägnar undertecknas av ordföranden

eller, därest han är hindrad, av två av nämndens ledamöter.

Protokollet jämte utdrag därav undertecknas av protokollsföraren.

Förslag

till

Bilaga G.

ändrad lydelse av § 49 i förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

om kommunalstyrelse i Stockholm.

§ 49.

Den, som med stadsfullmäktiges beslut i stadens gemensamma angelägenheter

icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär hos överståthållarämhetet.

Besvären skola jämte det överklagade heslutet ingivas före klockan

12 å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då

sådant skedde likväl oräknad. Klaganden skall anses hava av beslutet erhållit

del den dag, då det i överensstämmelse med § 24 offentliggjordes.

Bär ej i lag eller allmän författning särskild ordning för förande av besvär

över nämnds beslut stadgats, skola bär meddelade bestämmelser äga motsvarande

tillämpning jämväl i avseende å sådant beslut, dock med det undantag, att klagan

genom besvär ej må föras över nämnds beslut, som enligt av Kungl. Maj:t fastställda

föreskrifter på begäran av den, som är missnöjd med beslutet, skall underställas

prövning genom särskild förtroendenämnd.

Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för

den, som klagat, men beslutet står i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund

eller överskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då överståthållarämbetet

vid bifall till besvären ock må om upphävande av beslutet i dess

helhet förordna.

Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd meddelat

beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter hör,

bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas, må icke av överståthållärämbetet

till prövning upptagas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. KU 1925:24 Memorial angående arvode åt juris licentiaten II. Sundberg, vilken inom utskottet biträtt vid behandlingen av viss fråga. s. 1 i texten
  2. KU 1925:19 Konstitutionsutskottets vildt ande nr 19 s. 1 i texten