Med förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm
1925-03-20 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:143, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm
Dokumentets text
Knngl. Maj:tf proposition nr 143.
1
IVr 143.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i
förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse
i Stockholm; given Stockholms slott den 20 mars
1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i
förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 119 haft. (Nr 143—144.) 47125 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj
1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att §§ 37 och 49 i förordningen den 23 maj 1862
om kommunalstyrelse i Stockholm skola i nedan angivna delar erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 37.
Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till
ordförande i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet
omfattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom
bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka
sådant är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den
fördelning av föredragningsskyldigheten, varom i § 35 förmäles.
Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
Bliver plats, varom här är fråga, ledig, skall den av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts
i borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar
såsom ordförande i nämnd.
De ledamöter — — — avgång lediga.
Avgående ledamot — — — kan omväljas.
Om sättet--— stadskollegiet stadgat.
Mom. 2. Kvinna, som---sig uppdraget.
§ 49.
Den, som med stadsfullmäktiges beslut i stadens gemensamma angelägenheter
icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär, vilka böra
jämte det överklagade beslutet ingivas till överståthållarämbetet före klockan
tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då
sådant skedde likväl oräknad. Klaganden skall anses hava av beslutet erhållit
del den dag, då det i överensstämmelse med § 24 offentliggjordes.
Där ej i lag eller annan allmän författning meddelats särskilda bestämmelser
angående klagan över nämnds beslut, skall vad i första stycket stadgats
äga motsvarande tillämpning i avseende å beslut, som av stadens nämnder
meddelas i stadens gemensamma angelägenheter; dock må klagan genom
besvär ej föras över beslut, som enligt av Kungl. Maj:t fastställda föreskrifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Knngl. Ma.j:ta proposition nr 143. ;j
skall på begäran av ilen, som av missnöjd med beslutet, underställas prövning
av särskild förtroendenämnd.
Söker klaganden---helhet förordna.
Besvär, varmed — -— — prövning upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.
Av stadskollegiet jämlikt äldre bestämmelser utsedda vice ordförande i
stadens nämnder skola vid sagda tidpunkt frånträda dessa befattningar.
Bestämmes i instruktion för nämnd, i vilken stadskollegiet jämlikt äldre
bestämmelser utsett vice ordförande, att antalet av stadsfullmäktige utsedda
ledamöter och suppleanter skall från och med den 1 juli 1925 ökas, skall
val förrättas i juni 1925 och avse tiden till och med den 31 december 1926.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 mars 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Cliefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam
beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa frågor
angående ändringar i förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) om kommun alstyrelse
i Stockholm.
Ändring av I en den 9 mars 1925 dagtecknad skrivelse hava stadsfullmäktige i
Avskaffande Stockholm, i överensstämmelse med vid sammanträde samma dag fattat
ao städs- beslut, gjort framställning om nödiga åtgärder för vidtagande av ändringar
befogenhet * förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm samt lagen om folkskoleatt
utse väsendet i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som fogats
förande i skrivelsen. Därjämte hava stadsfullmäktige underställt Kungl. Maj:ts
visso stadens provning vissa av stadsfullmäktige antagna förslag till ändringar i instruknämnder.
tionerna för stadskollegiet, drätselnämnden, fattigvårdsnämnden, folkskoleclirektionen,
fastighetsnämnden, gatunämnden, industriverksstyrelsen och
tjänstenämnden.
De sålunda framlagda förslagen gå ut på avskaffande av den för närvarande
stadgade befogenheten för Stockholms stadskollegium att bland
sina medlemmar utse ej blott ordförande utan även vice ordförande i vissa
av stadens nämnder. Till belysande av innebörden av förslagen torde först
böra lämnas eu redogörelse för gällande bestämmelser å området.
Gällande Angående stadskollegiets sammansättning gäller enligt § 34 i kommunalbestämmeiser.
förordningen, att detsamma utgöres av stadsfullmäktiges ordförande och
båda vice ordförande, minst tre, högst sex borgarråd samt ytterligare nio
ledamöter, vilka årligen väljas av stadsfullmäktige. Bestämmelserna i avseende
å stadskollegiets befogenhet att utse ordförande och vice ordförande
i stadens nämnder återfinnas i § 37 i samma förordning, sådan denna
paragraf lyder enligt lag den 20 juni 1924 (nr 353), och innebära följande.
Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande
i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet omfattar
de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom
bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant
är i kollegiets instruktion föreskrivet. Tillika utser stadskollegiet bland
sina av stadsfullmäktige valda ledamöter vice ordförande i drätselnämnden,
fattigvårdsnämnden samt övriga nämnder, rörande vilka bestämmelse härom
Kanyl. Maj:ts proposition nr 143. 5
lämnats i kollegiets instruktion, nämligen fastiglietsnämnden, gatunämnden,
industriverksstyrelsen och tjänstenämnden. Av stadskollegiet utsedda ledamöter
i stadens nämnder tjänstgöra under den tid, de tillhöra kollegiet, eller
den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
De ledamöter i nämnder, vilka ej enligt nu återgivna stadganden utses av
stadskollegiet, ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,
där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter
eller suppleanter är annorlunda stadgat. Dessa ledamöters och suppleanters
tjänstgöringstid är två år, räknat från den 1 januari. Vid stadsfullmäktiges
lagtima sammanträde i december månad återbesättas de platser,
som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång lediga.
Enligt § 3 i lagen den 15 maj 1903 (nr 58 sid. 1) angående folkskoleväsendet
i Stockholm, sådan denna paragraf lyder enligt lag den 14 februari
1920 (nr 38), skall folkskoledirektionen för närvarande efter stadsfullmäktiges
beprövande utgöras av minst nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa ledamöter
utses en av Stockholms stads konsistorium, eu, tillika ordförande,
av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden och en, tillika vice ordförande,
av stadskollegiet bland dess nio valda ledamöter. Övriga ledamöter
väljas av stadsfullmäktige. De av stadskollegiet utsedda ledamöterna i direktionen
tjänstgöra under den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid,
som kollegiet bestämmer. Övriga ledamöter utses för eu tid av två år, räknat
från den 1 januari. Jämväl suppleanter kunna utses, även dessa i sådant
fall för eu tid av två år, räknat från den 1 januari. — Enligt stadsfullmäktiges
beslut den 15 mars 1920 består folkskoledirektionen för närvarande
av femton ledamöter, av vilka tolv utses av stadsfullmäktige. Suppleanter
utses icke.
I överensstämmelse med föreskrifterna i kommunalförordningen hava i
instruktionerna för olika stadens nämnder intagits bestämmelser om nämndernas
sammansättning, däribland angående antalet ledamöter och suppleanter,
som skola väljas av stadsfullmäktige.
Den befogenhet för stadskollegiet, varom nu varit fråga, sammanhänger
med 1920 års omorganisation av den centrala stadsförvaltningen i Stockholm.
Ett av huvudsyftena med denna reform var att giva stadens centralmyndighet
den ställning gent emot förvaltningen, som dess ledande uppgifter krävde.
Nämnder och styrelser bibeliöllos visserligen i huvudsak oförändrade till
sammansättning och befogenheter, men genom föreskriften om att stadskollegiet
skulle utse ordförande och i vissa fall även vice ordförande i stadens
nämnder avsåg man att på grund av det inflytande, särskilt å utredningsarbetet
inom de olika förvaltningarna, som naturligen vore förenat med ordförandeskapet
i vederbörande nämnd, giva stadskollegiet den nödiga överblicken
över och ledningen av förvaltningen. Vid införande av berörda bestämmelse
torde även hava förutsatts, att de av stadskollegiet sålunda utsedda
vice ordförandena skulle gemensamt med vederbörande borgarråd för
-
Historik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
b Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
beredelsevis behandla förekommande ärenden, innan de föredroges i stadskollegiets
plenum. Ävenledes torde man i allmänhet hava antagit, att stadskollegiets
arbete i avsevärd utsträckning skulle komma att förläggas till mindre
beredningar.
Till grund för stadsfullmäktiges nu ifrågavarande beslut ligga ytterst vissa
motioner, som emellertid gingo mycket längre och avsågo en fullständig omi
egid ing av hela stadsförvaltningen. I förevarande avseende yrkades upphörande
ej blott av rätten för stadskollegiet att utse vice ordförande utan
aven av befogenheten att bland borgarråden utse ordförande i stadens nämnder.
\ id behandling av dessa motioner avstyrkte stadskollegiet först varje ändring
i gällande bestämmelser, detta huvudsakligen på det skäl, att ordförandeuppdragen
lade i vederbörande borgarråds hand att utöva ledningen av ärendenas
beredning, och denna ledning vore en oundgänglig förutsättning för att stadskollegiet
skulle kunna fylla sina uppgifter såsom stadens ledande förvaltningsmyndighet.
Yid behandling av stadskollegiets utlåtande i frågan den 9 februari 1925
beslöto emellertid stadsfullmäktige att till stadskollegiet återremittera en av
sagda motioner, i vad den avsåge upphörande av stadskollegiets rätt att utse
vice ordförande i vissa nämnder och styrelser. I anledning härav har stadskollegiet
avgivit nytt utlåtande i den återremitterade frågan och däruti anfört
bland annat följande.
i ^ f°myade prövningen av den återremitterade frågan har stads
ifrågavarande
icke kunnat undgå att finna de skäl, som under stadsfullmäktiges
förslag. överläggning anfördes för ett upphävande av stadskollegiets befogenhet att
utse vice ordförande i vissa nämnder och styrelser, förtjäna beaktande.
Den anordning, varom bär är fråga, har i verkligheten knappast fått den
betydelse, som man vid 1920 års omorganisation föreställde sig. Av åtskilliga
, skäl bär stadskollegiets arbetssätt blivit ett annat, iin vad man
^ id detta tillfälle förutsatte. Gemensamma beredningar av ärendena i
mindre delegationer, innan de föredragas i stadskollegiets plenum, hava i
allmänhet icke förekommit. Den arbetsbörda, som är förenad med uppdraget
att samtidigt vara ledamot av stadskollegiet och vice ordförande i
eu viktig nämnd, har ändock visat sig vara synnerligen betungande, och
vid flera tillfällen hava också svårigheter yppat sig att inom stadskollegiet
finna personer, som varit i tillfälle att åtaga sig ledigblivet uppdrag av här
ifrågavarande art. Med hänsyn härtill anser sig stadskollegiet numera böra
tillstyrka motionärens förslag.
Lämpligen torde detta böra genomföras på sådant sätt. att, vid upphörande
av stadskollegiets uppgift att utse vice ordförande i vederbörande
nämnder, de stadsfullmäktigevalda ledamöternas antal ökas med ett, då någon
anledning att i detta sammanhang minska nämndernas sammanlagda ledamotsantal
icke föreligger. Emot ett under stadsfullmäktiges överläggning framfört
förslag, att stadskollegiets befogenhet att utse vice ordförande skulle ändras
till rätt att utse en ledamot av vederbörande nämnd, torde i huvudsak samma
skäl galla, som här ovan anförts i fråga om kollegiets befogenhet att utse
.vice ordförande.»
Förslag till de författningsändringar, som den sålunda förordade omläggningen
förutsatte, hade utarbetats av stadskollegiet, och torde förslaget till
Ärendets
tidigare behandling.
7
Kung!. Ma.j:ts proposition nr 143.
ändrad lydelse av § 37 i kommunalförordningen få som bilaga (bilaga A)
fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag. Enligt förslagen skulle ifrågavarande
nämnder äga att själva inom sig utse vice ordförande. Lagändringarna
både i de uppgjorda förslagen förutsatts skola kunna träda i kraft redan
den 1 nästkommande juni; dock skulle den nya ordningen tillämpas först
från och med den 1 juli 1925.
De av stadskollegiet sålunda framlagda författningsförslagen antogos av
stadsfullmäktige, och det är dessa förslag, som av stadsfullmäktige åberopats
i deras nu behandlade framställning om åtgärder för vidtagande av ändringar
i kommunalförordningen och lagen om folkskoleväsendet.
Stadsfullmäktiges framställning har av överståthållarämbetet förordats till överst&thäliar
-i
-i ämbetet.
biiall.
På de av stadskollegiet i dess senare utlåtande anförda skäl synas ifråga- Dcpartementavarande
föreskrifter om rätt för stadskollegiet att utse vice ordförande i
vissa nämnder lämpligen böra i överensstämmelse med stadsfullmäktiges
beslut upphävas. På det att antalet ledamöter i de av en sådan lagändring
berörda nämnderna icke skall minskas, torde, i enlighet med vad stadskollegiet
framhållit, antalet av stadsfullmäktige utsedda ledamöter i var och en
av dessa nämnder böra ökas med en. Bestämmelser i sådant hänseende
hava emellertid sin plats i de olika nämndinstruktionerna, och stadsfullmäktige
hava också hemställt om fastställelse å ändring i sådant hänseende av
ifrågavarande instruktioner. I förevarande sammanhang torde endast vara
att iakttaga, att i övergångsbestämmelse till den ifrågasatta lagändringen
lärer böra intagas föreskrift om att mandattiden för de av stadskollegiet
jämlikt nu gällande bestämmelser utsedda vice ordförandena skall upphöra
från och med den dag, då den nya ordningen skall träda i tillämpning,
vilken dag, på sätt stadsfullmäktige föreslagit, lämpligen torde kunna bestämmas
till den 1 juli 1925. Därjämte torde böra i övergångsbestämmelserna
intagas den jämkning i kommunalförordningens i det föregående återgivna
bestämmelser om mandattiden för de av stadsfullmäktige valda nämnds■
ledamöterna, att denna tid för de nya ledamöter, som i stället för de av
stadskollegiet valda vice ordförandena väljas för tiden från och med den 1
juli 1925, skall upphöra vid nästa tvåårsperiods utgång, d. v. s. vid 1926
.års slut.
I anslutning till vad nu anförts har förslaget till ändrad lydelse av § 37
i kommunalförordningen för Stockholm inom socialdepartementet undergått
någon jämkning, vilken emellertid icke är av saklig innebörd.
I fråga om ändringarna i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm
torde förslag komma att framställas av chefen för ecklesiastikdepartementet.
8
Kungl. May.ts proposition nr 143.
Ändring av Inom Stockholms kommunalförvaltning har frågan om eu särskild form
Särskild''för- for Prowmg av vissa frågor rörande stadens tjänstemäns anställningsförhållantroendenämnd
den länge stått på dagordningen. Stadsfullmäktige hava numera fattat be
a/rfrågora
slut 1 ämnet och hos Kun«L MaJ;t gjort framställning om åtgärder för genomangående
förande av detta beslut.
tjänstetillsättning
in. m.
iicstämmoiscr 1 Siillailde laS saknas särskilda bestämmelser angående överklagande av
kommunaha myndigheters beslut om tjänstetillsättning och entledigande från
tjänst. Beträffande dylika frågor skola alltså de allmänna reglerna angående
klagan ö^er sådan myndighets beslut tillämpas. Den huvudsakliga föreskriften
i detta ämne finnes för Stockholms vidkommande i § 49 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm, sådan denna paragraf lyder enligt
lag den 14 februari 1920 (ur 37). Det heter där, att den, som icke åtnöjes
med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens gemensamma
angelägenheter, äger att i sadant beslut söka ändring genom besvär. Dessa
skola ingivas till överståthållarämbetet före klockan 12 å fjortonde dagen
efter det klaganden erhållit del av beslutet, dagen då sådant skedde likväl
oräknad. Klaganden skall anses hava erhållit del av beslutet den dag, då
det blivit i vederbörlig ordning offentliggjort.
Emellertid förekomma därjämte i åtskilliga speciella författningar föreskrifter
angående besvär över vissa särskilda nämnders beslut, vilka föreskrifter
gälla jämväl då fråga är om tjänstemäns anställningsförhållanden.
Delvis avvika dessa föreskrifter från kommunalförordningens nyss återgivna
stadganden, och, ehuru förbehåll därom för närvarande icke finnes i nämnda
förordning, skola tydligen i dylikt fall specialförfattningarna gälla. Angående
dessa särskilda föreskrifter har Stockholms stadskollegium lämnat följande
redogörelse (utlåtande nr 277 år 1923):
Enligt § 47: 2 i byggnadsstadgan för rikets städer må klagan över byggnadsnämnds
beslut föras hos Konungens befallningshavande inom 30 dagar
efter erhållen del av beslutet. Enligt 60 § i hälsovårdsstadgan äger den, som
anser sin rätt förnärmad eller obehörigen inskränkt av föreskrifter eller åtgärder,
vilka det enligt hälsovårdsstadgan tillkommer hälsovårdsnämnden .
att meddela eller vidtaga, att anföra besvär hos länsstyrelsen inom 30 dagar
efter delfåendet.
I 1918 års fattigvårdslag hava utförliga bestämmelser blivit meddelade
om klagan i mål och ärenden, som behandlas enligt denna lag. Över fattigvårdsstyrelses
beslut, som icke avser varning enligt 74 § i lagen och ej
heller angår annan förvaltningsfråga, för vars behandling fattigvårdsstyrelsen
jämlikt de i denna lag eller kommunallagarna givna föreskrifter är ansvarig
endast inför fattigvardssamhället, må besvär anföras hos Konungens befallningshavande
inom 30 dagar, räknat från det klaganden av beslutet erhållit
del.
Om folkskoledirektionen gäller enligt lagen om folkskoleväsendet i Stockholm,
att den med avseende å folkskoleväsendet intager enahanda ställning,
som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda
nämnder, var inom sitt område, finnes anvisad (§ 4); besvär över beslut
skulle sålunda få anföras hos överståthållarämbetet i den ordning, som
§ 49 kommunalförordningen stadgar.
Kungi. Maj:ts proposition nr 143. 9
Emellertid hava i folkskolestadgan särskilda föreskrifter meddelats, enligt
vilka besvär över folkskoledirektionens beslut i regel skola anföras lios
Kung]. Magt. Besvär över tillsättning av ordinarie läraretjänst må sålunda
enligt § 22 i folkskolestadgan för Stockholm anföras av sökande, som icke
blivit i tjänsten antagen, direkt hos Kungl. Maj:t sist å trettionde dagen
från den, då tillsättningen kungjordes; likaså må hos Kungl. Maj:t inom
samma tid anföras besvär över direktionens beslut angående lärares varning
eller skiljande från befattning (§ 32). Slutligen meddelas i § G5 av
samma författning en allmän föreskrift, att besvär över direktionens beslut
i andra fall än de här omförmälda må föras hos Kungl. Maj:t sist å trettionde
dagen från det underrättelse om beslutets meddelande anslagits hos direktionen
eller beslutet delgivits klaganden, den dagen oräknad.
Om lärlings- och yrkesskolestyrelsen har i § 40 av stadgan för den kommunala
yrkesundervisningen bestämts, att ändring i styrelsens beslut må
sökas hos skolöverstyrelsen genom besvär, vilka skola ingivas sist å trettionde
dagen från bevisligen erhållen del av beslutet, skolande av klaganden
anmälan om besvären göras hos skolans styrelse före besvärstidens utgång
vid äventyr, att besvären eljest ej varda upptagna till prövning.
Besvär över kommunalmyndighets beslut kan enligt kommunallagstiftningen
i allmänhet endast medföra eu prövning av det överklagade beslutets
lagenlighet i formellt hänseende, d. v. s. av frågan huruvida myndigheten
varit behörig till fattande av beslutet och om detta tillkommit på formellt
riktigt sätt. Huvudsakliga anledningen till att frågan om en särskild form anklagan
rörande tjänstetillsättning och entledigande kommit under diskussion
torde hava varit önskvärdheten av att i dylika fall myndigheternas beslut
skola kunna underkastas förnyad prövning i hela deras vidd. Flera olika förslag
hava framlagts till åvägabringande av en dylik saklig granskning. År
1923 hade stadsfullmäktige under omprövning ett av Stockholms stadskollegium
framlagt förslag, enligt vilket den, som var missnöjd med nämnds
beslut i fråga om tillsättning av befattning och i en del andra dylika frågor,
skulle äga att få beslutet underställt stadskollegiets prövning. Stadsfullmäktige
beslöto emellertid att till stadskollegiet återremittera berörda förslag.
Efter förnyad utredning bär stadskollegiet därefter genom utlåtande den
22 januari 1925 förelagt stadsfullmäktige ett nytt förslag i ämnet. Enligt
detta förslag skall den, som är missnöjd med någon stadens nämnds beslut
i fråga om tillsättning av ordinarie befattning, lydande under nämnden,
eller om förordnande att uppehålla sådan befattning under sammanhängande
tid av minst sex månader eller om skiljande eller förflyttning från ordinarie
befattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten, äga att hos nämnden
begära, att beslutet underställes prövning av eu för bedömande av
dylika frågor särskilt organiserad nämnd, betecknad »förtroendenämnden».
Dylik rätt till underställning skall dock finnas allenast i fråga om beslut av
sådan nämnd, i fråga varom de nyss återgivna bestämmelserna i § 49 kommunalförordningen
skola tillämpas, och alltså icke beträffande beslut av
nämnd, vars beslut skola överklagas enligt bestämmelser i annan författning.
Ej heller skall underställning få förekomma i fråga om stadskollegiets beslut
rörande befattningar under kollegiet. Begäran om underställning skall skrift
-
Tidigare förslag
i ämnet.
Nu föreliggande
förslag
angående prövning
av beslut
om tjänstemäns
anställningsförhållanden.
Stockholms
stadskollegiums
motivering
till förslaget.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
ligen göras lios den nämnd, som fattat beslutet, före klockan 12 å fjortonde
dagen efter det den missnöjde erhållit del av beslutet. Då sådan begäran
blivit i vederbörlig ordning gjord, skall densamma jämte beslutet samt
övriga till ärendet hörande handlingar av nämnden med eget yttrande ofördröjligen
överlämnas till förtroendenämnden. Denna skall det därefter åligga
att så skyndsamt omständigheterna det medgiva upptaga ärendet till avgörande.
Förtroendenämnden skall bestå av fem ledamöter, nämligen
stadsfullmäktiges ordförande, som även skall vara ordförande i nämnden,
stadsfullmäktiges förste och andre vice ordförande samt två andra i allmänna
värv erfarna ledamöter, som skola utses av Kungl. Maj:t för en tid
av ett år, räknat från den 1 april. Förtroendenämndens beslut skall kunna
på samma sätt som andra nämnders beslut överklagas hos överståthållarämbetet
enligt reglerna i § 49 i kommunalförordningen.
Nu återgivna samt i övrigt för förtroendenämndens verksamhet erforderliga
bestämmelser hava sammanfattats i ett förslag till instruktion för Stockholms
stads särskilda nämnd för prövning av vissa frågor om tjänstetillsättning och
entledigande från tjänst m. m. (förtroendenämnden), vilket förslag torde få.såsom
bilaga (bilaga B) fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.
Fr de av Stockholms stadskollegium till stöd för ifrågavarande förslag
ävensom för omförmälda år 1923 avgivna förslag, i den mån detsamma bibehållits
i förstnämnda förslag, anförda motiven må återgivas följande.
Enligt kommunalförfattningarna kunde besvär över kommunal myndighets
beslut i allmänhet endast medföra en formell prövning av beslutet. Den nu
ifrågasatta prövningen måste däremot avse jämväl att bedöma beslutet ur
lämplighetssynpunkt. Med hänsyn härtill samt till stadskollegiets och de
särskilda nämndernas inbördes ställning hade stadskollegiet i sitt förslag
av år 1923 ansett lämpligt att i förevarande sammanhang icke använda
uttrycket besvär utan att ordna det särskilda prövningsförfarandet som
en underställningsprocedur. Yad anginge omfattningen av dylikt förfarande,
borde denna bestämmas av att syftet med förfarandet vore att bereda stadens
tjänstemän ett visst intresseskydd i avseende å de för tjänsteförhållandet
konstitutiva momenten, nämligen anställning och förordnande för längre tid.
Jämväl syntes för den enskilde tjänstemannen så viktiga frågor som de,
vilka anginge skiljande eller förflyttning från befattning, böra få dragas under
särskild granskning. Yid den prövning, stadskollegiet i anledning av återremissen
ånyo ägnat förevarande ärende, hade kollegiet till en början ansett
sig böra i huvudsak vidhålla sin föregående ståndpunkt i fråga om önskvärdheten
av en besvärsrätt för stadens tjänstemän samt angående omfattningen
av denna besvärsrätt. Likaså ansåge stadskollegiet fortfarande, att besvär, varom
nu vore fråga, borde avse eu förnyad prövning av det överklagade beslutet i
hela dess vidd, ej blott en granskning i formellt hänseende, såsom fallet vore,
när besvär enligt gällande kommunalförordning anfördes över nämnds beslut.
Med hänsyn härtill ansåge sig stadskollegiet böra avstyrka en vid frågans
tidigare behandling reservationsvis framförd tanke, att det ifrågavarande besvärsförfarandet
skulle inordnas i den allmänna administrativa instansvägen,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 143, ] I
d. v. s. att besvär över nämndernas beslut i vissa tjänstefrågor skulle bos
vederbörande ämbetsmyndiglieter underkastas ej blott, såsom nu, en formell
utan även en saklig prövning. Vid vore det riktigt, att befordringsväsendet
för en viktig kommunal tjänstemannagrupp, nämligen folkskollärarna, för
närvarande vore ordnat på dylikt sätt, och det torde ej heller få anses uteslutet,
att anordningar i samma riktning kunde visa sig möjliga och lämp
liga för ytterligare en eller annan särskild förvaltningsgren, men i allmänhet
syntes det icke vara möjligt att för de kommunala befattningarna fastställa
sådana objektiva befordringsgrunder, som för eu generell lösning av frågan
i denna riktning måste anses vara eu förutsättning. Att till de statliga myndigheterna
hänskjuta eu allmän, av bestämda kompetensfordringar obunden
lämplighetsprövning av nämnders och styrelsers beslut om tillsättningar
och förordnanden å stadens befattningar kunde nämligen, enligt stadskollegiets
mening, icke anses förenligt med den kommunala självstyrelsens
principer.
Stadskollegiet fortsätter:
»Då stadskollegiet således fortfarande förmenar, att den myndighet, åt
vilken prövningen av besvär i befordringsfrågor skall uppdragas, bör vara av
kommunal natur, kan kollegiet å andra sidan icke, med hänsyn till den kritik,
som vid stadsfullmäktiges överläggning i ärendet riktades emot förslaget
att inrätta stadskollegiet såsom besvärsinstans, vidhålla detta förslag. Denna
kritik gick liksom reservanternas i kollegiet i huvudsak därpå ut, att stadskollegiet
genom sitt medlemsantal och sin sammansättning — vilken bestämts
med hänsyn till kollegiets huvuduppgift att bereda ärendena till
föredragning i stadsfullmäktige och därmed utöva ledningen av förvaltningsarbetet
i dess helhet — var mindre väl ägnat att pröva och avgöra särskilda
förvaltningsfrågor ay den art, varom här vore fråga.
Däremot bestreds icke riktigheten av den synpunkt, som för kollegiet
varit bestämmande, nämligen att besvärsinstansen bör äga den nära kontakt
med det kommunala arbetet samt den auktoritativa ställning gentemot förvaltningen,
som båda erfordras för att dess avgöranden, såsom grundade på
sakkunnig och objektiv prövning, skola vinna förtroende och respekt.
Med samma utgångspunkt får stadskollegiet nu föreslå, att besvär, varom
bär är fråga, måtte hänskjutas till en särskild förtroendenämnd, bestående
av stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande samt därjämte, i
syfte att ytterligare betrygga nämndens kvalifikationer, tvänne av Kungl.
Maj:t för samma tid utsedda ledamöter med erfarenhet i allmänna värv.
Att de särskilt utsedda ledamöterna i allmänhet icke böra vara löntagare i
stadens tjänst, torde ligga i sakens natur.
Några suppleanter torde vid en institution med de uppgifter, som skulle
ankomma å den föreslagna förtroendenämnden, icke lämpligen böra förekomma.
För beslutförhet torde böra stadgas, att minst fyra ledamöter skola
vara närvarande. Bestämmelser om särskilt flertal vid vissa ärendens avgöranden
s}7nas vid denna fordran å beslutförhet ej i vidare mån vara av
nöden, än att för ändring av överklagat beslut bör fordras majoritet av
nämndens samtliga ledamöter, d. v. s. minst tre röster.
Emot denna lösning av frågan, enligt vilken en nämnd, till sitt flertal
bestående av stadsfullmäktiges presidium, i sista hand skulle hava att tillse,
att obehöriga hänsyn icke göra sig gällande inom stadens befordringsväsen,
torde icke de invändningar, som uppreste sig emot stadskollegiets före
-
Förslag till
ändring av
§ 49 i kommunalförordningen.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
gående förslag i ämnet, kunna göras gällande. Av den föreslagna förtroende
nämndens ledamöter står flertalet, genom sin ställning såsom tillika utgörande
stadskollegiets presidium, förvaltningen nära, men deras uppdrag
såsom ordförande medgiver dem å andra sidan blott undantagsvis att själva
inträda i en förvaltningsnämnd, varigenom de skulle bliva jäviga att i andra
instans pröva dess beslut.
Att prövningsinstansens uppgift skulle, såsom av löneregleringskommittén
från början föreslogs och även under den senaste överläggningen i stadsfullmäktige
förordades, inskränkas till att i förekommande fall återförvisa
ärendet till vederbörande nämnd med skyldighet för denna att taga det
överklagade beslutet under förnyat övervägande, kan stadskollegiet icke tillstyrka.
I de säkerligen rätt fåtaliga fall, då prövningsmyndigheten kommer
till ett annat resultat än nämnden i fråga, torde det vara av vikt, att varje
möjlighet till en förlängning av denna meningsskiljaktighet i form av en
konflikt mellan de båda instanserna är utesluten. Det torde ligga i förvaltningens
intresse, att prövningsmyndighetens överordnade ställning i ett
dylikt fall är fullt klar.
Förtroendenämndens befogenhet att avgöra till nämnden genom besvär
hänskjuta mål innefattar å andra sidan givetvis även rätt för förtroendenämnden
att, om så finnes lämpligt, återförvisa ärendet till vederbörande
nämnd eller styrelse för förnyad prövning.»
Det av stadskollegiet sålunda framlagda instruktionsförslaget antogs av
stadsfullmäktige vid sammanträde den 2 februari 1925, och stadsfullmäktige
beslöto i överensstämmelse härmed att underställa förslaget Kung].
Maj:ts prövning.
Därjämte beslöto stadsfullmäktige att hos Kungl. Maj :t göra framställning
om åtgärder för vidtagande av viss ändring i § 49 i kommunalförordningen
för Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med ett av stadsfullmäktige
antaget förslag, och vidtagande av sådan ändring gjordes till förutsättning
för fastställelse av instruktionsförslaget. Den sålunda föreslagna ändringen
av § 49 ansågs böra föranledas därav, att, då rörande beslut om tjänstemäns
anställningsförhållanden underställning skulle kunna begäras, det tydligen
borde vara uteslutet, att mot samma beslut besvär skulle kunna an.
föras hos överståthållarämbetet. En undantagsbestämmelse för de fall, då
dylik underställning får ske, har därför ansetts böra införas i § 49. Samtidigt
har enligt förslaget i nämnda paragraf intagits ett förbehåll av rent
formell natur, nämligen därom att paragrafens regler om överklagande av
nämnds beslut, såsom nyss anförts, icke gälla i de fall, där i lag eller allmän
författning särskild ordning finnes stadgad angående förande av besvär över
sådant beslut. De föreslagna nya stadgandena, som, efter det att de mrvarande
båda första styckena i paragrafen sammanförts till ett stycke, införts
som ett nytt andra stycke i densamma, hava i förslaget avfattats så, att
dels förtroendenämndens"prövning skall kunna påkallas endast av beslut, mot
vilket enligt nu gällande regler talan skall föras enligt kommunalförordningen,
och dels förtroendenämndens beslut skall kunna överklagas hos
överståthållarämbetet i samma ordning och omfattning som andra nämndsbeslut.
— Förslaget torde få som bilaga (Bilaga C) fogas vid statsrådsprotokollet.
13
Kunr/l. Maj:ts proposition nr 143.
Stadsfullmäktiges ifrågavarande framställning tiar av överståtliållarämbetet
förordats till bifall.
Angående önskvärdheten av särskilda bestämmelser, i syfte att de kommunala
myndigheternas beslut om tjänstetillsättning och avskedande m. m.
skola kunna underkastas eu saklig omprövning, torde i stort sett enighet
hava rått inom Stockholms kommunalförvaltning. Mera delade hava meningarna
varit angående den bästa formen för åstadkommande av en sådan omprövning.
Mot den lösning, frågan numera slutligen erhållit, torde emellertid
intet vara att erinra från statsmakternas sida. Det synes vara lämpligt, att
dylika frågor prövas av ett särskilt organ, och med den sammansättning,
den särskilda förtroendenämnden enligt förslaget skall erhålla, lärer densamma
bliva väl lämpad att tillgodose behovet av en objektiv prövning av
de behandlade frågorna.
Det antagna förslaget till instruktion för förtroendenämnden synes mig
alltså vara av natur att böra i sak fastställas. Innan frågan om ett dylikt
fastställande upptages till slutlig prövning, böra emellertid statsmakterna
fatta ställning till förslaget angående de för vidtagande av en sådan åtgärd
erforderliga ändringarna i förordningen om kommunalstyrelse för Stockholm.
Förslag i detta ämne bör alltså enligt min mening föreläggas riksdagen.
Ändringarna torde böra träda i kraft den 1 nästkommande juli, vid vilken
tidpunkt, enligt vad jag inhämtat, förtroendenämnden lämpligen kan börja
sin verksamhet.
Den av stadsfullmäktige föreslagna lydelsen av det nya stadgandet i
nämnda förordning har inom socialdepartementet underkastats vissa smärre
jämkningar av rent formell natur.
Departementschefen uppläser härefter inom socialdepartementet upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 37 och 49 i förordningen den
23 maj 1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i Stockholm och hemställer, att
förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Övorstftthftllur
ämbetet.
Departements
chofon.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
14
Kungl. Maj:(s proposition nr 143.
Bilaga A.
Förslag
till
ändrad lydelse av § 37 mom. 1 i förordningen den 23 maj 1862 om
kommunalstyrelse i Stockholm.
§ 37.
Mom. 1. Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till
ordförande i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragningsskyldighet
omfattar de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom
bland borgarråden ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka
sådant är i kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den
fördelning av föredragningsskyldigheten, varom i § 35 förmäles.
Av stadskollegiet utsedda ordförande i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet be,
stämmer. Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts
i borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar
såsom ordförande i nämnd.
De---------— — lediga.
Avgående---------omväljas.
Om--— — — — — — — — — stadgat.
Övergångsbestämmelse.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1925. De, som då äro vice ordförande
1 drätselnämnden, fattigvårdsnämnden samt övriga nämnder, i vilka stadskollegiet
enligt förut gällande bestämmelser utsett vice ordförande, skola kvarstå i
dessa befattningar till den 1 juli 1925.
Bilaga B.
Förslag
till
instruktion för Stockholms stads särskilda nämnd för prövning av vissa
frågor om tjänstetillsättning och entledigande från tjänst m. m.
(förtroendenämnden).
§ 1.
Förtroendenämndens uppgift är att upptaga och avgöra de ärenden angående
stadens tjänstemäns anställningsförhållanden, som i den ordning nedan
sägs underställas dess prövning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 143. 15
.. §->■
År någon missnöjd med nämnds beslut i fråga om tillsättning av ordinarie
befattning, lydande under nämnden, om förordnande att uppehålla sådan befattning
under sammanhängande tid av minst sex månader eller om skiljande
eller förflyttning från ordinarie befattning på grund av fel eller försummelse
i tjänsten, må han hos nämnden begära, att beslutet underställes
förtroendenämndens prövning. För att kunna upptagas skall sådan begäran,
skriftligen avfattad, hava inkommit före klockan tolv å fjortonde dagen
efter det den missnöjde erhöll del av beslutet i fråga, dagen, då sådant
skedde, likväl oräknad. Framställningen skall, i den män så ske kan, åtföljas
av uppgifter rörande samtliga de omständigheter, som den missnöjde
önskar i ärendet åberopa.
Har framställning, enligt vad i första stycket sägs, blivit gjord, skall
densamma jämte beslutet i fråga samt övriga till ärendet hörande handlingar
av vederbörande nämnd med eget yttrande ofördröjligen överlämnas
till förtroendenämnden, vilken det åligger att så skyndsamt omständigheterna
det medgiva upptaga ärendet till avgörande.
Här meddelade föreskrifter skola icke äga tillämpning i avseende å beslut,
emot vilket enligt bestämmelser i annan allmän författning än förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm besvär må i särskild ordning
föras, ej heller i fråga om stadskollegiets beslut rörande befattningar under
kollegiet.
§ 3.
Förtroendenämnden består av stadsfullmäktiges ordförande, förste och
andre vice ordförande samt två andra, i allmänna värv erfarna ledamöter,
som utses av Kungl. Maj:t för en tid av ett år, räknat från den 1 april.
§ 4.
Ordförande i förtroendenämnden är stadsfullmäktiges ordförande. Vid
början av varje tjänstgöringsår utser förtroendenämnden inom sig en vice
ordförande.
§ 5- ''
Förtroendenämnden sammanträder på kallelse av ordföranden, när han
så finner nödigt eller någon av ledamöterna med uppgift om anledningen
därom skriftligen gör framställning.
Förhinder att bevista sammanträde skall i god tid meddelas ordföranden.
Förtroendenämnden är ej beslutför med mindre antal ledamöter än fyra.
Vid omröstning bliver den mening gällande, varom de flesta förena sig.
Falla rösterna lika, gäller den mening, ordföranden biträder, dock att underställt
beslut ej må ändras med mindre tre ledamöter äro därom ense.
År ledamot av förtroendenämnden tillika ledamot av nämnd, vars beslut
underställts förtroendenämndens prövning, må han icke deltaga i förtroendenämndens
behandling av den underställda frågan.
§ 6.
Förtroendenämnden biträdes vid fullgörande av sina uppgifter av stadskansliet,
vars chef äger övervara förtroendenämndens sammanträden.
16
Kungl. Maj-.ts proposition nr 143.
§
Vid förtroendenämndens sammanträden föres protokoll, som vid näst
därpå följande sammanträde justeras, såvida ej åt ordföranden uppdragits
att ensam eller jämte en eller flera ledamöter dessförinnan verkställa
justeringen.
Till protokollet skola jämte anteckning om de tillstädesvarande upptagas
varje ärende, som till handläggning förekommer, fattat beslut samt anmäld
skiljaktig mening. Önskar ledamot, att skälen för lians särskilda mening
skola åtfölja protokollet, bör han senast vid protokollets justering avlämna
sin mening, skriftligen avfattad, för att detsamma bifogas.
§ 8-
Från förtroendenämnden utgående expeditioner skola, försedda med vederbörlig
kontrasignation, å nämndens vägnar undertecknas av ordföranden
eller, därest han är hindrad, av två av nämndens ledamöter.
Protokollet jämte utdrag därav undertecknas av protokollsföraren.
Förslag
till
Bilaga G.
ändrad lydelse av § 49 i förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
om kommunalstyrelse i Stockholm.
§ 49.
Den, som med stadsfullmäktiges beslut i stadens gemensamma angelägenheter
icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär hos överståthållarämhetet.
Besvären skola jämte det överklagade heslutet ingivas före klockan
12 å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då
sådant skedde likväl oräknad. Klaganden skall anses hava av beslutet erhållit
del den dag, då det i överensstämmelse med § 24 offentliggjordes.
Bär ej i lag eller allmän författning särskild ordning för förande av besvär
över nämnds beslut stadgats, skola bär meddelade bestämmelser äga motsvarande
tillämpning jämväl i avseende å sådant beslut, dock med det undantag, att klagan
genom besvär ej må föras över nämnds beslut, som enligt av Kungl. Maj:t fastställda
föreskrifter på begäran av den, som är missnöjd med beslutet, skall underställas
prövning genom särskild förtroendenämnd.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för
den, som klagat, men beslutet står i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund
eller överskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då överståthållarämbetet
vid bifall till besvären ock må om upphävande av beslutet i dess
helhet förordna.
Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd meddelat
beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter hör,
bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas, må icke av överståthållärämbetet
till prövning upptagas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- KU 1925:24 Memorial angående arvode åt juris licentiaten II. Sundberg, vilken inom utskottet biträtt vid behandlingen av viss fråga. s. 1 i texten
- KU 1925:19 Konstitutionsutskottets vildt ande nr 19 s. 1 i texten