Angående pensioner å allmänna indragning sstaten åt änkor och barn efter vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer
1925-03-06 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:159, Angående pensioner å allmänna indragning sstaten åt änkor och barn efter vissa i försvarsväsendets tjänst anställda personer
Dokumentets text
Kungl. Maj:ls proposition nr 159.
1
Nr 159.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensioner
å allmänna indragning sstaten åt änkor och
barn efter vissa i försvarsväsendets tjänst anställda
personer; given Stockholms slott den 6 mars 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—8:o hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller,
Levinson.
Departementschefen, statsrådet Hansson, anhåller att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning åtskilliga inkomna framställningar angående beredande av
pension åt änkor och barn efter vissa i försvarsväsendets tjänst anställda
personer samt anför därvid följande:
l:o.
I skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 8 mars 1924
har styresmannen för Åkers krutbruk gjort framställning om beredande av
pension åt förmannen vid nämnda krutbruk Erik Gustaf Moods änka Sofia
Charlotta Mood, född Karlsson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Mood, som avlidit den 15 februari
1924, anställts i krutbrukets tjänst år 1870 och ett par år därefter beforBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 128 käft. (Nr 159—160.) 117 25
Ang. pension
åt änkan
Sofia Charlotta
Mood,
född
Karlsson.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 159.
drats till förman, vilken tjänst lian innehaft till år 1910; att han därefter
och intill sin död uträttat snickeriarbeten och dylikt för krutbrukets räkning;
att lian varit eu synnerligen duglig och plikttrogen arbetare och för
sina förtjänster såsom förman erhållit vasamedaljen; att han vid sin död
efterlämnat, förutom änkan, som är född den 23 januari 1856, en dotter,
vilken på grund av höggradig ledgångsreumatism är invalid och fullständigt
oförmögen till arbete; att någon nämnvärd behållning i boet efter Mood
icke lär hava förelegat; samt att änkan Moods arbetsförmåga på grund av
neurasteni och ålderdomssvaghet är i mycket hög grad nedsatt.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens artiUeridepartement
uti skrivelse till Kung! Maj:t den 10 mars 1924 anfört,
att departementet ansåge billigt, afl änkan Mood bereddes årligt understöd
till livsuppehälle under sin återstående livstid. Understödets belopp syntes
departementet skäligen kunna bestämmas till 300 kronor för år eller samma
belopp, som riksdagen under föregående år beviljat änkor i liknande ställning
som änkan Mood. Departementet hemställde därför, att Kungl. Maj: t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att från allmänna indragningsstaten finge
från och med den 1 mars 1924 utgå ett årligt understöd åt änkan Mood
med 300 kronor, så länge hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd.
Statskontoret har den 19 mars 1924 avgivit utlåtande i ärendet och därvid
anfört, att ämbetsverket, med hänsyn till de i detta fall föreliggande ömmande
omständigheter och då under senare tid pensioner under liknande
förhållanden beviljats änkor efter arbetare vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori,
ville tillstyrka, att åtgärd vidtoges för beredande av pension åt änkan
Mood i enlighet med den av artilleridepartementet gjorda hemställan.
Genom brev den 11 april 1924 har Kungl. Maj:t medgivit, att till änkan
Mood finge tills vidare, räknat från och med den 1 mars 1924, från lantförsvarets
anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 25 kronor vid
varje månads utgång, intill dess frågan om beredande av pension åt henne
blivit slutligt prövad, med skyldighet för änkan Mood att, i den mån pension
kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit nu
medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för sådan tid
uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom överföring
av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande dyrtidstillägg.
Med avseende å vad sålunda i ärendet förekommit anser även jag mig
böra tillstyrka, att pension med föreslaget belopp beredes änkan Mood, att
utgå från och med den 1 mars 1924. Vid pensionens tillgodonjutande böra
förenämnda, av Kungl. Maj:t den 11 april 1924 meddelade bestämmelser
iakttagas.
I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 3
att förmannen vid Åkers krutbruk Erik Gustaf Moods änka
Sofia Charlotta Mood, född Karlsson, må från och med den
1 mars 1924, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor.
2:o.
Uti skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 7 juni 1924 Ang. pension
bär styresmannen för ammunitionsfabriken gjort framställning om beredande &tfinkan Änne
av årligt understöd åt arbetaren vid ammunitionsfabriken Anders Gustaf ”född50"’
Anderssons änka Anna Andersson, född Persdotter. 1’ersdotter.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Anders Gustaf Andersson, som
vid 64 års ålder avlidit den 16 april 1924, under två perioder om sammanlagt
10 år 9 månader haft anställning vid ammunitionsfabriken; att änkan Andersson
under åtminstone 15 år haft anställning i statens tjänst vid Marieberg;
att båda makarna under sin tjänstgöring plikttroget fullgjort sina åligganden;
att änkan Andersson, som är född den 18 mars 1860, på grund av
ålderdomssvaghet och kronisk ledgångsreumatism har en i väsentlig grad
nedsatt förmåga att genom eget arbete själv försörja sig; samt att hon är i
saknad av tillgångar.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens artilleridepartement
uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 juni 1924 anfört, att
departementet, som ansage billigt, att änkan Andersson, särskilt i betraktande
av den tid hon arbetat i statens tjänst, bereddes understöd till livsuppehälle
under sin återstående livstid. Departementet hemställde därför,
att Kungl. Maj:t måtte ej mindre för år 1924 tillerkänna henne eu gratifikation
med angivet belopp, än även i proposition till 1925 års riksdag föreslå
riksdagen medgiva, att till henne finge från och med den 1 januari 1925 under
hennes återstående livstid från allmänna indragningsstaten utbetalas ett
ärligt understöd av 300 kronor, att utgå så länge hon förbleve i sitt nuvarande
änkestånd.
Statskontoret, som den 15 juli 1924 avgivit utlåtande i ärendet, har framhållit,
att Anders Gustaf Andersson visserligen endast under 10 år och 9 månadei
haft anställning i statens tjänst, men då änkan Andersson själv under
åtminstone 15 år haft dylik anställning och uppnått 64 års ålder ävensom
på grund av sjukdom hade eu väsentligt nedsatt arbetsförmåga samt vore i
saknad av tillgångar, syntes det statskontoret vara med billighet överensstämmande,
att något årligt understöd bereddes henne av statsmedel. Det
av artilleridepartementet föreslagna pensionsbeloppet, vilket motsvarade vad
som i allmänhet plägat tillerkännas änkor efter statsanställda arbetare, syntes
statskontoret icke vara för högt. Vidkommande artilleridepartementets
förslag om beredande av gratifikation åt änkan Andersson föranledde detsamma
icke någon statskontorets erinran.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 159.
Genom brev den 29 augusti 1924 har Kungl Majd medgivit, att till änkan
Andersson finge tills vidare, räknat från och med den 1 maj 1924, från
lantförsvarets anslag till extra utgifter utbetalas understöd med 25 kronor
vid varje månads utgång, intill dess frågan om beredande av pension åt
henne blivit slutligt prövad, med skyldighet för änkan Andersson att, i den
man pension kunde bliva henne tillerkänd jämväl för tid, varunder hon
uppburit nu medgivna understöd, till nämnda anslag återbetala därifrån för
sådan tid uppburna understödsmedel, vilken återbetalning finge ske genom
överföring av till betalning förfallna pensionsmedel och därå eventuellt belöpande
dyrtidstillägg.
Med hänsyn till vad sålunda i ärendet förekommit anser jag mig böra
tillstyrka, att pension med föreslaget belopp beredes änkan Andersson, att
utgå från och med den 1 maj 1924. Vid pensionens tillgodonjutande böra
omförmälda, av Kungl. Maj-.t i brev den 29 augusti 1924 meddelade bestämmelser
iakttagas.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att arbetaren vid ammunitionsfabriken Anders Gustaf Anderssons
änka Anna Andersson, född Persdotter, må från och
med den 1 maj 1924, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor.
3:o.
Ang. pension Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 juni 1924 har tjänstförrättande
Uhik/söäder (:}>efen f(>r arméns intendenturförråd å Karlsborg gjort framställning om berefödii
Eriks- dande av pension åt förmannen vid intendenturförrådets proviantmagasin
doffel Gra8'' Johan Levan Sööders änka Ulrika Sööder, född Eriksdotter Gräs.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Johan Levan Sööder, vilken avlidit
den 23 februari 1917 — förutom att han under åren 1889—1906 varit
soldat vid Skaraborgs regemente — innehaft anställning vid förenämnda intendenturförråds
magasinsavdelning från år 1897, först såsom arbetare till år
1907 samt därefter och till sin död såsom förman; att han under sin anställning
i statens tjänst skickat sig utmärkt väl och fört eu hedrande vandel;
att änkan Sööder, vilken är född den 6 maj 1861, på grund av sjukdom
är för framtiden oförmögen att med arbete försörja sig; samt att hon numera
synes vara i saknad av tillgångar.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens intendents
departement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juli 1924 anfört, att
departementet ansåge det vara med billighet och rättvisa överensstämmande,
att något understöd från statens sida bereddes änkan Sööder. I fråga om
storleken av dylikt understöd syntes det departementet som om understödet
skäligen borde bestämmas till det belopp, vilket vid flera föregående tillfällen
beviljats änkor efter med Sööder likställda arbetare i lantförsvarets tjänst, eller
till 300 kronor för år, och borde detsamma enligt departementets mening utgå
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 159. f>
från och med den I januari 1925. På grund härav hemställde departementet,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att änkan So ii der
finge från och med den I januari 1925 under sin återstående livstid, sa
länge hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 300 kronor.
Statskontoret har den It augusti 1924 avgivit utlåtande i ärendet och därvid
tillstyrkt den av intendentsdepartementet gjorda hemställan.
Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förmannen vid intendenturförrådets å Karlsborg proviantmagasin
Johan Levan Sööders änka Ulrika Sööder, född
Eriksdotter Gräs, må från och med den 1 januari 1925, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära eu årlig pension av 300 kronor.
4:o.
I skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 10 januari 1925
har styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori hemställt, att departementet
måtte utverka årliga understöd åt bland andra nedannämnda änkor och barn
efter avlidna arbetare vid gevärsfaktoriet, nämligen förmannen Axel Wilhelm
Collin-Alms änka Maria Antoinetta Alm, född Sabel, verktygsarbetaren Amandus
Stenborgs änka Jenny Anna Valfrida Stenborg, född Åkerstedt, samt
maskinarbetaren Carl Viktor Gustafsson-Sjögrens och hans jämväl avlidna
hustrus minderåriga barn Ingrid Elisabet, Anna Lisa och Viktor Hugo.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att förmannen Axel Wilhelm Collin-Alm anställts vid gevärsfaktoriet den
25 november 1898; att lian avlidit den 22 april 1924 och därvid såsom sterbliusdelägare
efterlämnat, förutom änkan, eu vid gevärsfaktoriet anställd 20-årig
son, vilken dock ej nämnvärt kunde försörja modern; att behållningen i boet
efter Collin-Alm uppgått till 4,882 kronor 39 öre, varav änkan vid arvskiftet
bekommit hälften; samt att änkan, som är född den 17 oktober 1877, på
grund av kroniskt magsår och allmän svaghet är oförmögen att genom arbete
försörja sig;
att verktygsarbetaren Amandus Stenborg anställts vid gevärsfaktoriet den
29 juni 1896; att han avlidit den 30 december 1924 och därvid såsom sterbhusdelägare
efterlämnat, förutom änkan, tre barn, av vilka två äro anställda
å kontor och eu studerar vid Uppsala universitet; att behållningen i boet
efter Stenborg torde uppgå till omkring 3,000 kronor; samt att änkan Stenborg,
som är född den 4 februari 1870, till följd av allmän svaghet är oförmögen
att genom arbete försörja sig; samt
att maskinarbetaren Carl Viktor Gustafsson-Sjögren anställts vid gevärsfaktoriet
den 2 augusti 1898; att han avlidit den 9 juni 1924; att han, som
varit änkling, efterlämnat barnen Ingrid Elisabet, född den 18 oktober 1911,
Ang. pensioner
till
änkor och
barn efter
vissa vid Carl
Gustafs stads
gevärsfaktori
anställda
arbetare.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 159.
Anna Lisa, född den 20 mars 1915 och Viktor Hugo, född den 7 januari
1917, vilka för närvarande vårdas på Eskilstuna fattigvårdsstyrelses bekostnad;
samt att i boet efter Gustafsson-Sjögren icke funnits någon behållning.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens art
iller idepartement i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 januari 1925 anfört,
att departementet ansåge billigt, att omförmälda änkor och barn bereddes
årligt understöd till livsuppehälle. Departementet hemställde därför, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva att å allmänna indragningsstaten
finge från och med den 1 januari 1925 dels till en var av änkorna
Maria Antoinetta Alm och Jenny Anna Valfrida Stenborg utgå årligt understöd
med 300 kronor, så länge de förbliva i sitt nuvarande änkestånd, dels
ock for vart och ett av barnen Ingrid Elisabet, Anna Lisa och Viktor Hugo
Gustafsson-Sjögren utbetalas årligt understöd med 150 kronor till och med
det år, varunder barnet fyller 18 år.
Statskontoret, som den 3 februari 1925 avgivit utlåtande i ärendet, har
framhållit, att ankan Alm enligt företett läkarintyg på grund av sjukdom
vore Oförmögen att genom arbete förvärva vad till livets uppehälle oundgängligen
erfordrades. Då hon icke ägde nämnvärt kapital och icke kunde
förvänta avsevärd hjälp från sitt enda barn, som vore arbetare vid geviirsfaktoriet,
syntes ^ hon vara i behov av något understöd från statens sida.
Järn val ankan Stenborg vore på grund av sjukdom oförmögen till arbete.
Det hade beträffande henne upplysts, att hon visserligen icke ägde egentligt
kapital, men att hon å andra sidan hade två barn, som vunnit god utkomst
och därför borde kunna bispringa modern. Det kunde därför synas tveksamt,
om hon kunde anses befinna sig i så ömmande omständigheter, att
understöd åt henne borde utverkas. Då det emellertid upplysts, att änkan
Stenborg utom sagda barn hade en son, som ännu ej avslutat sina studier
och som syntes vara i behov av allt det understöd, syskonen kunde lämna
ville statskontoret icke motsätta sig framställning till riksdagen i ämnet.
Mot de föreslagna understöden till barnen Gustafsson-Sjögren skulle enligt
statskontorets mening kunna göras den erinran, att de ifrågasatta beloppen
vore högre än vad som vanligen plägade beviljas i motsvarande fall. Då dessa
barn emellertid vore alldeles medellösa och bägge föräldrarna döda. fin«e
statskontoret, med erinran om 1923 års riksdags beslut angående understöd
åt framlidne faktoriarbetaren C. A. Carlssons och hans likaledes avlidna
makas barn (riksdagens skrivelse nr 183, punkt 23), tillstyrka utverkande av
understöd med föreslaget belopp.
Med hänsyn till vad sålunda i ärendet förekommit anser jag mig höra
tillstyrka, att pensioner med föreslagna belopp beredas förenämnda änkor
och barn, att utgå från och med innevarande år.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förmannen Axel Wilhelm Collin-Alms änka Maria Antoinetta
Alm, född Sabel, verktygsarbetaren Amandus Stenborgs
7
Kumjl. Majits proposition nr lätt.
änka Jenny Anna Valfrida Stenborg, född Åkerstedt, Hand
maskinarbetaren Carl Yiktor Gustafsson-Sjögrens och lians jämväl
avlidna hustrus barn Ingrid Elisabet, Anna Lisa och Yiktor
Hugo må, räknat från den 1 januari 1925, komma i åtnjutande
av årliga pensioner å allmänna indraguingsstaten, en var av
iinkorna Alm och Stenborg med 300 kronor samt ett vart av
Gustafsson-Sjögrens tre barn med 150 kronor, att utgå till eu
var av nyssnämnda änkor, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, samt till ett vart av ifrågavarande barn
till och med det år, varunder det fyller 18 år.
5:o.
Uti skrivelse den 27 oktober 1924 har cltefcn för Norrlunds artilleriregementes
detachement i Boden gjort framställning om beredande av* pension åt
skomakarmästaren vid nämnda detachements intendenturverkstäder Jonas
Erik Stoffanssons änka Gertrud Karolina Steffansson, född Lundgren.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Jonas Erik Steffansson, vilken
avlidit den 23 september 1924 vid eu ålder av 68 år, varit anställd såsom
skomakarmästare vid nyssnämnda intendenturverkstäder sedan den 22 augusti
1911 intill sin död, eller under eu tid av omkring 13 år; att han
under denna sin anställningstid städse visat synnerligen stor arbetsförmåga
samt nedlagt stort intresse och omsorg på att fullgöra sitt arbete på bästa
och redligaste sätt; att han vid sin död efterlämnat, förutom änkan, som
är född den 14 mars 1866, fyra barn, vilka samtliga äro gifta och i sådan
ekonomisk ställning, att de icke utan olägenhet kunna bidraga till moderns
försörjning; att behållningen i boet efter Jonas Erik Steffansson uppgick
till 1,104 kronor 84 öre; samt att änkan Steffanssons arbetsförmåga på grund
av sjuklighet är i mycket hög grad nedsatt.
Ang. pension
åt änkan
Gertrud Karolina
Steffansson,
född
Lundgren.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet liar arméförvaltningens intendentsdepartement
uti skrivelse till Kung! Maj:t den 13 januari 1925 anfört,
att Jonas Erik Steffansson skulle, med hänsyn till förut av riksdagen fattade
beslut i liknande ärenden, vid tiden för sin död kunna anses hava varit berättigad
till erhållande av någon pension, därest framställning därom då behövt
göras. På grund härav och då''det, enligt vad utredningen i ärendet visat,
icke torde vara uteslutet, att de lokala förhållandena på arbetsplatsen i viss
man bidragit till uppkomsten av de sjukdomar (lunginflammation och varbildning
i högra lungsäcken), vari Jonas Erik Steffansson avlidit, funne departementet
det vara med rättvisa och billighet förenligt, att något understöd från
statens sida bereddes hans änka. I fråga om storleken av dylikt understöd ville
departementet hänvisa till att 1924 års riksdag besluta, att faktoriarbetaren
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Carl August Molanders änka Augusta
Matilda Molander, född Johansson, tinge från och med den 1 januari 1924
under sin återstående livstid, så länge hon förbleve i sitt änkestånd, komma
i åtnjutande av årlig pension å allmänna iudragningsstaten till belopp av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ang. pension
åt änkan
Anna dåra
Hammar, född
Danielsson.
“ Kunyl. Maj:ts proposition nr 159.
300 kronor (riksdagens skrivelse nr 306, punkt 11 a). Då änkan Steffansson
ock nyssnämnda Augusta Matilda Molander, frånsett någon skillnad i ålder,
kunde anses jämställda beträffande de å tillerkännande av pension inverkande
omständigheter, ansåge departementet, att understödet till änkan
Steffansson jämväl borde utgå med 300 kronor. Departementet hemställde
darfor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att änkan Steffansson
finge från och med den 1 januari 1925 under sin återstående livstid,
så länge hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 300 kronor.
Statskontoret har den 9 februari 1925 avgivit utlåtande i ärendet och därvid
anfört, att ämbetsverket i anledning av de i detta fall föreliggande ömmande
omständigheter . och med hänsyn till 1924 års riksdags beslut angående beviljande
ava årligt understöd åt änkan efter daglönaren vid flottans varv i
Karlskrona A. Olsson (riksdagens skrivelse nr 108, punkt 9) intet hade att
erinra mot utverkande av det ifrågasatta understödet åt änkan Steffansson.
På grund av vad sålunda förekommit, finner jag mig böra tillstyrka, att
pension med föreslaget belopp beredes änkan Steffansson, att utgå från’och
med den 1 januari 1925.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att skomakarmästaren vid Norrlands artilleriregementes detachements
i Boden intendenturverkstäder Jonas Erik Steffanssons
änka Gertrud Karolina Steffansson, född Lundgren,
må från och med den 1 januari 1925, så länge hon förbliver i
sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 300 kronor.
6:o.
%
Uti eu till Kungl. Maj:t ställd skrift har månadslönaren vid flottans varv
i Karlskrona Axel Irenaius Persson Hammars änka Anna Clara Hammar,
född Danielsson, anliallit att komma i åtnjutande av årligt gratial.
A\ handlingarna i ärendet inhämtas, att månadslönaren Hammar varit
anställd som ritare och konstruktör vid varvets ingenjördepartement från
den 11 november 1896 till sin död den 27 november 1924; att lian de två
senaste åren uppburit avlöning med 4,782 kronor för år jämte dyrtidstillägg
efter de grunder, som gälla för oreglerade verk; att lian fört en synnerligen
hedrande vandel och städse utfört honom anförtrodda arbeten med stor
skicklighet och noggrannhet samt med aldrig svikande plikttrohet; att han
utom änkan efterlämnat tre barn, därav två under 15 år; samt att änkan
Hammar är i behövande omständigheter och saknar inkomst.
Varf schef en vid flottans station i Karlskrona har tillstyrkt ansökningen.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har niarinförvaltningen uti
skiivelse till Kungl. Maj:t den 12 februari 1925 anfört, att månadslönaren
Kanal. Maj:ts proposition nr U59. 9
Hammar icke kunnat bliva antagen till delägare i flottans pensionskassa. I
händelse han, på sätt vore medgivet för månadslönare med arvode på stat,
haft rätt att söka inträde i kassan samt efter inträde i denna eiflagt stadgade
gratialavgifter, skulle familjepensionen i föreliggande fall, efter vad varvschefen
upplyst, hava utgått med 552 kronor för år. Såsom förhållandena
nu gestaltade sig, syntes änkan för sig och barnen sakna varje understöd.
Riksdagen hade emellertid vid flera tillfällen på grund av förebragta omständigheter
beviljat änkor efter statstjänare årliga understöd från allmänna
indragningsstaten. Då månadslönaren Hammar i 28 år plikttroget tjänat
staten, och då de efterlevande efter hans frånfälle stode utan försörjning,
syntes det billigt, att de i form av årligt understöd av staten erhölle medel
till nödtorftigt uppehälle. Understödet torde skäligen kunna sättas till 350
kronor. Marinförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva, att änkan Hammar finge från och med den 1 januari
1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbleve i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av
350 kronor.
Statskontoret har den 2 mars 1925 avgivit utlåtande i ärendet och därvid
tillstyrkt bifall till den av marinförvaltningen gjorda hemställan.
Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att månadslönaren vid flottans varv i Karlskrona Axel Irenaius
Persson Hammars änka Anna Clara Hammar, född Da
nielsson, må från och med den 1 januari 1925, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 350 kronor.
7:o.
I skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 9 februari
1925 har styresmannen för ammunitionsfabriken gjort framställning om beredande
av årligt understöd åt arbetaren vid ammunitionsfabriken Carl Filip
Johanssons änka Margareta Johansson, född Blom.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Carl Filip Johansson, som avled
den 20 januari 1925, då var anställd vid ammunitionsfabriken sedan mer än
26 år; att änkan Johansson, som är född den 2 april 1880, under 15 år
varit anställd vid ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg; att hon är
i saknad av tillgångar; samt att hennes förmåga att genom arbete försörja
sig på grund av kronisk neurit och muskelreumatism är i väsentlig grad
nedsatt.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens artilleridepartement
uti, skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 februari 1925 anfört,
att departementet ansåge billigt, att änkan Johansson, med hänsyn till hennes
mans och även hennes egen mångåriga tjänstgöring vid ammunitions
-
Ang. pension
åt änkan
Margareta
Johansson,
född Blom.
10
Kungl. Maj ds proposition nr 159.
fabiikeu, bereddes årligt understöd till livsuppehälle. Departementet hemställde
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att från
allmänna indragningsstaten finge från och med den 1 februari 1925 utbetalas
årligt understöd till änkan Johansson med 300 kronor, att utgå så länge
hon förbleve i sitt nuvarande änkestånd.
Statskontoret har den 2 mars 1925 avgivit utlåtande i ärendet och därvid
tillstyrkt artilleridepartementets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att arbetaren vid ammunitionsfabriken Carl Filip Johanssons
änka Margareta Johansson, född Blom, må från och med den
1 februari 1925, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor.
8:o.
rn''hitshål-1 \ sknvelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 10 januari
icrskan Char- ^^5 kai styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori hemställt om utl0ttCa,
iZnna verkande av. ärli8''t understöd åt avlidne förre arbetaren vid gevärsfaktoriet
Johan Fredrik Björks hushållerska Charlotta Josefina Carlsson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Björk anställts vid gevärsfak
toriet den 2 november 1898, att han enligt beslut av 1921 års riksdag
(proposition nr 194-, riksdagens skrivelse nr 321 punkt 13) erhållit pension
från och med den 1 april 1921 under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten med ett belopp av 500 kronor för år, att
han avlidit den 22 juni 1924, att han under mer än 30 år sammanbott med
hushållerskan Charlotta Josefina Carlsson, som är född den 6 april 1860,
och att han med henne hade 5 barn, 3 döttrar och 2 söner. Av döttrarna
är en gift och kan ej lämna något bidrag till moderns uppehälle, en är
anställd såsom skrivbiträde med en årslön av omkring 1,200 kronor och eu
sköter hushållet hos modern. Av sönerna är eu gift och innehar anställningvid
eu fabrik i Eskilstuna med en årslön av 2.000 kronor och en bedriver
studier vid tekniska skolan i Eskilstuna.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens artiller
idepartement i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 januari 1925 anfört, att
departementet ansåge billigt, att Charlotta Josefina Carlsson bereddes årligt
understöd till sitt livsuppehälle. Departementet hemställde därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Charlotta Josefina Carlsson
må från och med den 1 januari 1925, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
civilstånd, å allmänna indragningsstaten uppbära årligt understöd med
300 kronor.
Statskontoret har den 3 februari 1925 avgivit utlåtande i ärendet och därvid
anfört, att ämbetsverket ansåge sig icke kunna tillstyrka det föreslagna
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
Kitnjl. Maj:ts proposition nr 150.
understödet till Charlotta Josefina Carlsson, då under liknande omständigheter
pension icke skulle hava utgått från de med statsmedel understödda
änlce- och pupillkassorna.
I likhet med arméförvaltningens artilleridepartement finner jag med hänsyn
till föreliggande ömmande omständigheter det vara billigt, att Charlotta
Josefina Carlsson beredes något understöd. Den av statskontoret gjorda
erinran mot bifall till ifrågavarande framställning synes mig i förevarande
fall icke böra utgöra hinder härför. Mot det av arméförvaltningens artilleridepartement
föreslagna beloppet har jag intet att invända.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att hushållerskan Charlotta Josefina Carlsson må från och
med den 1 januari 1925, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
civilstånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 300 kronor.
Yad departementschefen ovan under punkterna l:o)—8:o)
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Tor Ericsson-År jo.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:201 Skrivelse till Konungen, i anledning av särskilda utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar rörande pensioner åt dels vissa i för svar sväsendets tjänst anställd s. 5 i texten
- BU 1925:33 Bankoulskollcls utlåtande Nr 33 s. 1 i texten