Sök i Ratio Lex

Med förslag till överlåtande av utgården Graneberg under Ultuna egendom i Uppsala län mot erhållande av viss annan egendom

1925-03-13 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:180, Med förslag till överlåtande av utgården Graneberg under Ultuna egendom i Uppsala län mot erhållande av viss annan egendom

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

9

Nr 180.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till överlåtande

av utgården Graneberg under Ultuna egendom i Uppsala län

mot erhållande av viss annan egendom; given Stockholms slott

den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Lindeks, Larsson, Wigforss, Möller, Le vinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Den 1 december 1914 hemställde styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut,

att den vid Mälaren belägna utgården Graneberg under Ultuna egendom

måtte mot ersättning av 30,000 kronor överlåtas till Uppsala spårvägsaktiebolag

under villkor, att bolaget skulle anlägga och på närmare angivet

sätt trafikera en spårvägslinje Uppsala—Ultuna—Graneberg, varjämte å

Ultunas område erforderlig mark för spårvägen skulle kostnadsfritt överlåtas

till bolaget. Med anledning av nämnda hemställan av Kungl. Maj:t

till 1915 års riksdag avlåten proposition, nr 140, blev emellertid icke av

riksdagen bifallen, förnämligast med den motivering, att uppgifterna om

Granebergs areal och skogens värde därå vore svävande samt att Uppsala

stad Unge anses hava det intresse för spårvägsanläggningen, att ekonomiskt

bidrag från stadens sida kunde ifrågasättas (skr. nr 118/1915).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

Den 31 januari 1924 inkom institutsstyrelsen till Kungl. Maj:t med förnyad

hemställan om statens medverkan för åstadkommande av spårvägsförbindelse

Uppsala—Mälaren, denna gång på sätt, att Kungl. Maj:t skulle

bemyndiga bemälda styrelse att fortsätta vissa förhandlingar med vederbörande

korporationer om anläggande av spårväg Uppsala—Ultuna—Graneberg

på basis av att staten antingen tecknade aktier i ett tilltänkt trafikaktiebolag

Uppsala—Mälaren för ett belopp av 122,000 kronor genom överlåtande

av utgården Graneberg till bolaget eller att staten försålde Graneberg

till bolaget för ett reducerat pris av 60,000 kronor, med skyldighet i

båda fallen för bolaget att enligt vissa villkor uppehålla regelbunden trafik

Uppsala—Ultuna. över nämnda hemställan hava yttranden avgivits av

länsstyrelsen i Uppsala län den 22 februari 1924 och av lantbruksstyrelsen

den 27 mars 1924. Sedan styrelsen för lantbruksinstitutet till följd av

remiss den 30 juni 1924 avgivit utlåtande med anledning av vad lantbruksstyrelsen

i nyssnämnda yttrande anfört, yttrade sig denna senare

styrelse ånyo den 29 september 1924.

På given anledning har styrelsen för lantbruksinstitutet sedermera i

skrivelse den 25 februari 1925 inkommit till Kungl. Maj:t med nytt förslag

i ämnet. Detta utmynnar i anhållan, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

till årets riksdag hemställa om bemyndigande att till ett blivande trafikaktiebolag

Uppsala—Ultuna—Graneberg överlåta utgården Graneberg under

Ultuna mot erhållande av 1 mantal Nontuna nr 1 litt. Aa och Ab samt

V2 mantal Nontuna nr 2 litt. Ba med de föreskrifter angående spårvägens

anläggning och trafikering, som av Kungl. Maj:t bestämmas. Till stöd för

sin hemställan anför styrelsen bland annat följande.

Bland de fördelar, som för Ultuna skulle uppstå genom spårvägsförbindelse

med Uppsala, finge framhållas den ökade möjligheten till vetenskapligt

samarbete mellan institutets lärare och universitetets, vars rikhaltiga

samlingar och bibliotek i vida högre grad än nu bleve tillgängliga för

institutets lärare och elever. Användandet av universitetslärare vid undervisningen

vid institutet skulle möjliggöras i större utsträckning än

hittills, och de fasta lärarebefattningarna vid institutet borde också bliva

begärligare, då goda kommunikationer vore av vikt såväl för lärarna själva

som för deras familjer. Även ur rent ekonomisk synpunkt skulle vissa fördelar

vinnas genom besparingar å en del utgiftsposter. För hämtning av

extralärare och skjutsning av de vid institutet boende lärarna och deras

familjer måste nu hållas en kusk och ett par hästar, för vilka årskostnaden

kunde beräknas till minst 3,000 kronor, vilken post borde kunna

inbesparas. För Ultuna egendom borde även i fråga om varufrakter någon

besparing kunna göras. Vidare torde behovet av nybyggnader vid

Ultuna komma att förminskas, då det nämligen bleve möjligt för en

del elever att bo i staden och deltaga i undervisningen vid Ultuna, varemot

under nuvarande förhållanden samtliga elever måste bo vid Ultuna. Särskilt

skulle bättre tillfälle beredas extraelever att bedriva studier vid institutet,

varemot sådana hittills på grund av bostadsförhållandena endast

undantagsvis kunnat antagas. Vid behov skulle även någon utvidgning

av undervisningslokalerna kunna verkställas utan nybyggnad, då efter spår
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktm yl. Maj ds proposition År ISO. \ l

vägens tillkomst möjlighet iörefunnes för disponerande av någon del av

utrymmet i elevbyggnaden till institutionslokaler, och eventuellt skulle

även sådana lärare, som icke i större utsträckning vore sysselsatta med

laboiationer eller försök, kunna bo i staden, varigenom behovet av nya

lärarebostäder komme att inskränkas. Såväl med hänsyn till närmaste

tidens behov som ännu mera beträliande framtida utvidgningar borde därför

anläggandet av spårväg kunna medföra avsevärda besparingar.

Åven för eu annan statsinstitution, Uppsala hospital och asyl, komme

spar vägsan lägga ingen att medföra avsevärda fördelar, vilket bär endast

1 förbigående finge omnämnas. För Uppsala stad skulle givetvis eu spårvägslinje

över Ultima till Mälarens strand vara till synnerligen stort gagn

genom de ökade tillfällen till bad och friluftsliv, som härigenom kunde

beredas dess invånare. Även Bondkyrko socken hade visat sitt intresse

för spårvägsfrågan genom beslut om aktieteckning i ett för sådant ändamål

bildat aktiebolag med ett belopp av 200,000 kronor. För Uppsala stad

hade föreslagits aktieteckning till samma belopp och enligt all sannolikhet

komme även denna teckning att verkställas.

Förutsättningen för att spårvägsföretaget skulle komma till stånd, vore

att det blivande trafikbolaget på ena eller andra sättet finge förvärva den

till Ultuna hörande utgården Graneberg vid Mälaren, dit spårvägslinjens

slutpunkt skulle förläggas. Anläggningskostnaden för spårvägen hade i

januari 1923 beräknats till 570,000 kronor, och syntes nödigt kapital kunna

hopbringas genom aktieteckning från Uppsala stad, Bondkyrko socken

samt eu de! andra institutioner och enskilda personer. På grund av företagets

stora omfattning måste det anses fullständigt uteslutet att spårvägen

komme till stånd, försåvitt icke staten genom överlåtande av Graneberg

till reducerat pris lämnade företaget sin subvention. Å andra sidan

syntes ej försäljning av Graneberg böra ifrågasättas under andra förhallanden,

än att Ultima lantbruksinstitut härmed vunne någon väsentlig

fördel, såsom just kommunikationernas förbättring. Här borde framhållas,

att under de senare åren inrättats automobilomnibusstrafik mellan

Uppsala och Flottsund vid Mälaren, en anordning som dock måste betraktas

såsom provisorisk, då en tillfredsställande sådan förbindelse icke kunde

uppehållas utan eu mycket kostsam omläggning av landsvägen. Med en dylik

förbindelse kunde för övrigt varken Ultunas eller andras intressen tillgodoses

på samma sätt som med en spårväg. Spårvägen måste nämligen

— i synnerhet dä, såsom här bleve fallet, huvudparten av aktiekapitalet innehades

av två kommuner — anses innebära en säkrare och för framtiden

mera betryggande förbindelse samt lämna större trygghet för dem, som

ämnade nedlägga sitt sparade kapital i ett eget hem. Vad särskilt Ultuna

beträffade skulle spårvägen medföra fördelen av anlialtsstations förläggande

i omedelbar närhet av byggnaderna, tätare och snabbare förbindelser

samt lägre biljettpris, faktorer som måste anses avgörande.

För att erhålla en värdering av Graneberg efter såvitt möjligt objektiva

grunder hade styrelsen låtit länets domänintendent friherre E. G. Leijonhufvud

och förre akademifogden A. B. Timlön verkställa värdering av

Graneberg, varvid skogen särskilt värderats av länsjägmästaren R. Liibeek.

Enligt dessa värderingar hade sammanlagda värdet befunnits vara

121,891 kronor 64 öre, därav skog och skogsmark 95,500 kronor. Värderingsmännen

hade särskilt framhållit, att flera bland byggnaderna vore av

dålig beskaffenhet, otillräckliga och otidsenliga, och vid gårdens bibeliål
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr ISO.

lande under Ultuna bleve därför en kostsam om- och nybyggnad erforderlig.

Vid försäljning till byggnadstomter efter framdragande av spårväg

borde givetvis åtskilligt högre värde kunna utvinnas, vilket mervärde

dock i väsentlig grad framkallades genom spårvägsanläggningen. Att

märka vore för övrigt, att då Graneberg vore avsett att bliva en utflyktsort

för Uppsala stads invånare, stora arealer måste reserveras för lek- och

idrottsplatser, badhus m. m., vilket förutsatte en ej för obetydlig sträcka fri

strand, samt för vägar och allmänna platser i övrigt. Större delen av

skogsarealen måste också bibehållas som sådan, då skogen gåve Graneberg

ett av dess förnämsta behag, och den till försäljning disponibla arealen

bleve därför i själva verket ej så särdeles omfattande. Förutom kostnaderna

för spårvägen bleve dessutom andra utgifter erforderliga för

områdets exploatering, såsom för vägar, en del byggnader, eventuellt även

för vattenledning m. m.

I styrelsens föregående framställningar i ärendet hade föreslagits, att

Graneberg skulle försäljas till ett blivande trafikbolag antingen för visst

kontant belopp eller mot aktier i bolaget. Mot Granebergs försäljning

hade invänts, att efter avhändandet av dess skog ingen annan skogstillgång

skulle återstå för Ultuna än dess andel i Ulleråkers härads allmänning.

Styrelsen hade ock alltjämt varit betänkt på att 1 stället för Graneberg

söka förvärva någon närbelägen gård med tillräcklig skogsmark, och

tillfälle härtill hade på senaste tiden yppats, i det att ett hemman i Nontuna

by, Danmarks socken, kunde förvärvas för skäligt pris. Gården utgjordes

av ett mantal Nontuna nr 1 litt. Aa och Ab samt Vi mantal Nontuna

nr 2 litt. Ba och ginge med sina ägor ned till Fyrisstranden mittemot

Ultunas ägor och gränsade omedelbart intill den av Ultuna innehavda

Djurgårdsängen, till vilken förbindelse uppehölles medelst färja. Gården

vore lämnad på hand till den 15 maj 1925 för ett pris av 90,000 kronor;

den vore intecknad till ett belopp av 10,000 kronor.

Styrelsen hade låtit samma värderingsman, som i januari 1924 verkställde

värdering av Granebergs jordbruk och skog, i februari 1925

värdera även Nontunagårdens jordbruk och skog. Huvudresultaten av

värderingarna av Graneberg och Nontuna vore här nedan sammanställda.

Graneberg Nontuna

hektar

kronor

hektar

kronor

Tomter......................................

3.205

6,410: —

—

10,200: —

Åker............................................

24.253

16,977: i o

47.1 953

33,644: 3i

Äng .........................................

4.7 1 4

942:so

10

5,000: —

Betesmark och gärdesbackar

9.6 35

761:74

—

—

Skog och skogsmark ...............

85.685

95,500: —

103.8859

39,000: —

Impediment

1.373

—

—

—

Vassbotten

3

300: —

—

—

Fiske..........................................

—

1,000: —

—

—

Summa

131.865

121,891: 64

161.0812

87,844: 31

Byggnadernas brandförsäkringsvärde vore vid Graneberg 26,800 och

vid Nontuna 72,000 kronor.

Av ovanstående sammanställning framginge, att totalarealen å Nontuna

vore inemot 30 hektar större än å Graneberg samt att åkerarealen

både i fråga om storlek och värde läge ungefär dubbelt så högt för Nontuna

som för Graneberg. Även skogsmark och egentlig ängsmark hade vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tu proposition Nr 1*0.

13

Nontuna större arealer; betesmark vore ej särskilt upptagen i Nontunavärderingen,

men i skogsarealen vore inräknad 6 hektar betesmark.

Skillnaden mellan de båda egendomarnas värden härrörde i främsta

rummet från olikheten i fråga om skogst ingång, vars värde vid Graneberg

satts 56,500 kronor högre än vid Nontuna; i någon mån eliminerades denna

skillnad genom högre jord- och byggnadsvärde vid Nontuna.

Nontunagården erbjöde ur ren jordbrukssynpunkt åtskilliga företräden

framför Graneberg, främst genom sin närbelägenhet till Ultima och den

större arealen av åker- och egentlig ängsjord. Härvid finge särskilt framhållas,

att en stor del av denna jord lämpade sig för anläggning av mångåriga

betesvallar, varav Ultima hade stort behov för utvidgande av sin

kreatursskötsel och särskilt med hänsyn till ungdjurens uppfödning. Skogen

vid Nontuna kunde tillsammans med det från häradsallmänningen

erhållna virket fylla Ultunas behov av vedbränsle och virke, ehuru såsom

redan framhållits den på en gång disponibla virkesmängden vid Graneberg

vore vida större. Härvid borde dock framhållas, att ett kraftigare

nedbringande av virkeskapitalet i Granebergsskogen icke syntes böra ifrågakomma,

då Mälarstranden härigenom skulle förlora ett av sina förnämsta

behag.

Styrelsen ville till slut framhålla, att förberedande åtgärder redan vore

vidtagna för att få det ifrågasatta tralikbolaget till stånd. Avsikten

vore att för bolagets räkning före utgången av den tid, Nontunagården

vore lämnad på hand, sålunda före den 15 maj, förvärva äganderätten till

denna gård för att överlåta densamma till Ultima i utbyte mot Graneberg,

med förpliktelse för bolaget att anlägga och trafikera en spårvägslinje

Uppsala—Ultuna—Graneberg. Angående de närmare villkor, som i

en blivande överenskommelse borde stipuleras för anläggningen och trafikeringen,

vore styrelsen icke beredd att nu framlägga detaljerat förslag,

men villo dock framhålla, att bland dessa villkor syntes böra inrymmas dels

att anhalt förlädes i omedelbar närhet av byggnaderna vid Ultuna samt

att linjen sträcktes på sådant sätt, att minsta möjliga olägenhet uppstode

för åkerjordens brukning, dels även att trafiken på dagen uppehölles med

vagnavstånd av högst 45 minuter och att biljettpriset för enkel resa Ultuna—Uppsala

eller omvänt icke borde överstiga 30 öre. Innan bolaget

bildats, vore det emellertid icke möjligt att utforma detaljerade bestämmelser

i alla dessa hänseenden, och syntes det därför styrelsen vara lämpligt,

att prövningen av en blivande överenskommelse om villkoren för

Granebergs överlåtande förbehölles Kungl. Maj:t.

Kesumerades vad ovan anförts, skulle sålunda staten, för vinnande av

de fördelar spårvägsanläggningen medförde för Ultuna, avstå gården

Graneberg, värderad i runt tal till 122,000 kronor, och i stället erhålla Nontunagården,

värderad till 88,000 kronor, med avdrag för inteckningen å

10,000 kronor, representerande ett värde av 78,000 kronor. Statens subvention

till spårvägsanläggningen skulle sålunda bliva 44,000 kronor, ett belopp

som enligt styrelsens uppfattning icke kunde anses högt i betraktande

av den betydelse, spårvägsförbindelsen kunde väntas medföra för

institutets framtida utveckling. Styrelsen, som trätt i förbindelse med

ledande män i Uppsala och Bondkyrko, vore förvissad att, om staten å sin

sida accepterade en sådan uppgörelse, det avsedda företaget skulle komma

till stånd.

över styrelsens för Ultuna lantbruksinstitut nyssnämnda skrivelse, har

domänstyrelsen den 3 mars 1925 avgivit infordrat yttrande, vari anmärkts,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

1’epartements
ehefen.

att vid värderingen av skogen å de båda egendomarna likartade principer

icke använts vid värdesättningen av virket. Därest så skedde, bleve skillnaden

i värde mellan egendomarna icke 34,000 kronor utan allenast 13,000

kronor.

Slutligen bar lantbruksstyrelsen den 9 mars 1925 avgivit infordrat yttrande,

vari styrelsen, i betraktande av den stora betydelse en spårvägsförbindelse

med Uppsala skulle hava för lantbruksinstitutet, tillstyrker

ifrågavarande framställning. Efter att hava erinrat bland annat om sitt

avstyrkande utlåtande över institutsstyrelsens här ovan omnämnda skrivelse

av den 31 januari 1924 anför lantbruksstyrelsen ytterligare.

I nu föreliggande framställning vore förutsättningarna helt andra, i det

att ifrågavarande trafikbolag skulle mot erhållande av Graneberg överlämna

annan, i förhållande till Ultima jämförelsevis väl belägen jordbruks- och

skogsfastighet. Vid den i ärendet företagna värdesättningen av Graneberg

eller den fastighet, staten skulle avhända sig, hade hänsyn tagits endast till

åkerbruks- och skogsvärde men ej till tomtvärde i annan mån, än där marken

redan vore bebyggd. Då sålunda utredningen i detta avseende icke

kunde anses fullständig, undandroge sig den ekonomiska sidan av förslaget i

väsentlig del lantbruksstyrelsens bedömande. Att sistnämnda förslag ur statens

synpunkt måste vara fördelaktigare än det, varöver lantbruksstyrelsen tidigare

utlåtit sig, funne lantbruksstyrelsen alla skäl antaga. Under hand hade

styrelsen också inhämtat, att större delen av byggnaderna å Nontuna befunne

sig i gott skick och att den ökning i jordareal, som skulle föranledas av

bytet, med hänsyn till ungdj ursuppfödning vore önskvärd.

Därest hänsyn tages å ena sidan till den av domänstyrelsen vidtagna

korrigeringen av ovannämnda egendomars värdering och å andra sidan

till den å Nontunaegendomen vilande inteckningen, skulle vid bifall till

institutsstyrelsens förslag av den 25 februari 1925 statens direkta subvention

till ifrågavarande spårvägsanläggning bliva ungefär 23,000 kronor.

En oeftergivlig förutsättning för en medverkan från statens sida till detta

egendomsbyte synes mig likväl böra vara, att nyssnämnda egendom överlämnas

gravationsfri till kronan, varför det torde få ankomma på det

tilltänkta bolaget att vidtaga åtgärder för inteckningens dödande. Härigenom

förminskas värdeskillnaden till 13,0u0 kronor.

Vid bedömande av föreliggande fråga får man emellertid icke se bort

ifrån, att Graneberg utöver det vid uppskattningen angivna värdet har

ett ytterligare tomtvärde, oavsett om spårvägen kommer till stånd eller ej.

Med hänsyn till att betydande svårigheter torde föreligga för staten att

kunna utnyttja detta värde och då det bolag, till vilket egendomen skall

överlåtas, är avsett att bliva ett väsentligen kommunalt ''företag samt de

förmåner, som orsaka tomtvärdet, läget vid Mälaren och den idylliska

naturen, synas i viss, icke så ringa omfattning komma en större allmänhet

tillgodo, anser jag icke, att ifrågavarande omständighet kan motivera

ett avvisande av det förslagna egendomsbytet. Jag vill alltså tillstyrka

detsamma. Jag gör det så mycket hellre, som jag förvissat mig om, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

15

den egendom, kronan får i ersättning, för framtiden torde bliva av större

värde för Ultuna lantbruksinstitut än Graneberg på grund av läget, de

rymligare och värdefullare åbyggnaderna samt den större arealen.

Bland de villkor, som Kungl. Maj:t bör fästa vid överlåtelsen av Graneberg,

torde böra föreskrivas, förutom gravationsfrihet i fråga om Nontunaegendomen

och bestämmelser om anläggning och viss traflkering av spårvägen,

jämväl betryggande föreskrifter om upplåtelse av viss del av egendomen

för sådant allmänt bruk, som ovan antytts och som i institutsstyrelsens

skrivelse närmare angives.

Slutligen torde böra omnämnas, att å Graneberg finnas åtta tomter, som

till den 31 december 1926 äro mot årlig avgäld utarrenderade till enskilda

personer och föreningar och som, utom beträffande en obebyggd, äro bebyggda

med s. k. sommarbostäder. Jag finner det självklart, att efter

överlåtelsen av Graneberg den nye ägaren inträder i de rättigheter och

skyldigheter, som enligt kontrakt tillkommer ägaren av Graneberg gentemot

nämnda arrendatorer. Skulle för övrigt skäl visa sig föreligga att

utöver arrendekontraktens bestämmelser reglera förhållandet mellan den

nye ägaren och nämnda arrendatorer, torde detta få ankomma på Kungl.

Maj:ts prövning i samband med avtals träffande mellan kronan och det

tilltänkta bolaget.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att under de villkor, som i huvudsaklig

överensstämmelse med vad ovan anförts må av Kungl. Maj:t bestämmas,

till ett blivande trafikaktiebolag Uppsala—Ultuna—Graneberg överlåta

utgården Graneberg under Ultuna egendom i Uppsala län mot erhållande

av 1 mantal Nontuna nr 1 litt. Aa och Ab samt */* mantal Nontuna nr 2

litt. Ba i samma län.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Flodman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till överlåtande av utgården Grancberg under Ultuna egendom i Uppsala län mot erhål a1 i texten
  2. JoU 1925:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Makts proposition med förslag till överlåtande av utgården Graneberg under Ultuna egendom i Uppsala län mot erhållande av viss a s. 10 i texten