Angående överlåtelse av viss mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina församling till Vilhelmina socken
1925-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:181, Angående överlåtelse av viss mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina församling till Vilhelmina socken
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition Nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av viss
mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina församling
till Vilhelmina socken: given Stockholms slott den 20
mars 1025.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
mars 1925. ,
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Larsson, Wigforss, Möller,
Levinson.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför:
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 mars 1917 bildades Vilhelmina municipalsamhälle,
beläget å mark tillhörande kyrkoherdebostället Vs mantal
krono Vilhelmina nr 1 i Vilhelmina socken. Till municipalsamhället hörde
även Vilhelmina kyrkostad, omfattande kyrkobyhus och kyrkostallar för
Vilhelmina församlings avlägset boende befolkning. Kyrkostadens område
hade utan avgift sedan gammalt varit upplåtet till detta ändamål. Sedan
municipalsamhället den 5 september 1921 härjats av eldsvåda, därvid ett
femtiotal av kyrkostadens byggnader blivit förstörda, fastställdes den 7 oktober
1921 ett av arkitekten P. Hallman upprättat förslag till stadsplan för
municipalsamhället och viss söder därom belägen mark, i vad förslaget beBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 144 käft. (Nr 181.) 1
Upplåtelse
av mark från
kyrkoherdebostället
i
Vilhelmina
församling.
2
Kungl. Maj. ts proposition Nr 181.
rörde samhällets dåvarande område, dock med undantag av det område,
som avbränts vid eldsvådan. Genom beslut den 10 februari 1922 förklarade
Kungl. Maj:t, att samhället skulle omfatta, bland annat, ovanberörda söder
om samhället belägna mark. Därefter medgav Kungl. Maj:t den 24 februari
1922, att de till kyrkoherdebostället hörande områden, vilka voro belägna
inom gränserna för nämnda förslag till stadsplan, finge, i den mån
stadsplan och tomtindelning för områdena i behörig ordning fastställts eller
komme att fastställas -— med undantag av dels enligt stadsplan till gator,
torg och andra allmänna platser avsedd mark, dels ock vissa angivna områden
— genom länsstyrelsens i Umeå försorg försäljas antingen efter länsstyrelsens
beprövande i varje särskilt fall å offentlig, av länsstyrelsen föranstaltad
auktion eller under hand under närmare stadgade villkor och
bestämmelser. Enär det förra kyrkostadsområdet härigenom icke längre
bleve disponibelt för detta ändamål, anbefalldes länsstyrelsen att efter vederbörlig
utredning till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i fråga om upplåtande
till Vilhelmina borgerliga eller kyrkliga kommun av lämpligt område
för uppförande av kyrkobyhus och kyrkstallar.
Av den med anledning härav verkställda utredningen framgår följande:
Enligt Hallmans förslag till stadsplan skulle de däri upptagna kvarteren
nr 28, 29, 30 och 31 användas till tomter för kyrkobyhus och ett söder om
kvarteret nr 31 beläget, med litt. C betecknat kvarter disponeras för kyrkostallar.
För närvarande behövde dock endast kvarteren nr 28 och 31 disponeras
för kyrkobyhus och motsvarande andel av kvarteret litt. C för
kyrkostallar. Arealen av sistnämnda tre kvarter omfattade sammanlagt
2,385 hektar, varav belöpte på kvarteret nr 28 0,656 hektar, på kvarteret
nr 31 0,654 hektar och på kvarteret litt. C 1,075 hektar. Inom området
för det ursprungliga »mnicipalsamhället, för vilket stadsplan fastställts, vore
belägna kvarteret nr 28 och 0,624 hektar av kvarteret nr 31, medan däremot
återstoden av sistnämnda kvarter, 0,03 hektar, och hela kvarteret
litt. C läge utom detta område. Kostnaderna för planering och dränering
av de tre kvarteren samt för deras förseende med brunnar och vägar beräknades
till ett belopp av högst 30,000 kronor. Områdena borde iordningställas
först i mån av behov. Verkställd värdering av kyrkoherdeboställets
jord inom municipalsamhället visade, att försäljningen av tomterna inom de
till kyrkobyhus och stallar förut använda områdena skulle inbringa omkring
35,000 kronor och att kvarteren nr 28 och 31 hade ett saluvärde av 3,500
kronor. Kvarteret litt. O värderades till omkring 2,150 kronor, varför värdet
av alla tre kvarteren kunde beräknas till ungefär 5,650 kronor.
Vid ett av länsstyrelsen anordnat sammanträde med representanter för ortsbefolkningen
ansågs lämpligast, att kvarteren nr 28, nr 31 och litt. C användes
till plats för kyrkobyhus och kyrkostallar, varjämte framhölls önskvärdheten
av att kostnaderna för dessa områdens iordningställande finge
bestridas av influtna köpeskillingar för försålda delar av det förra kyrkostadsområdet.
Även kyrkoherden i pastoratet och domkapitlet i Luleå hava
anslutit sig härtill.
Jurnal. Maj;ts proposition Nr 181. 3
Med skrivelse den 29 december 1923 har länsstyrelsen överlämnat utredningen
i ärendet och inhämtade yttranden. Länsstyrelsen har därvid hemställt,
att till Vilhelmina kyrkliga kommun måtte för uppförande av kyrkobyhus
och kyrkostallar kostnadsfritt upplåtas kvarteren nr 28 och 31 samt
erforderlig del av kvarteret litt. C ävensom att för dessa områdens iordningställande
måtte av inflytande köpeskillingar för de till försäljning medgivna
delar av kyrkoherdebostället användas ett belopp av högst 30,000 kronor.
I utlåtande den 26 november 1924 har kammarkollegiet, under erinran
att ovanberörda mindre område av kvarteret nr 31 genom Kungl. Maj:ts
beslut den 21 november 1924 intagits i stadsplanen, anfört, bland annat,
följande:
Den i ärendet rörande gamla kyrkostadsområdet i Vilhelmina lämnade
utredningen lärer hava givit vid handen, att detta område tillhör kyrkoherdebostället
i Vilhelmina församling, och att socknemännen väl av ålder
avgiftsfritt därstädes haft kyrkobyhus uppförda, men att annan rättsgrund
för denna disposition icke kunnat åberopas än vederbörande boställshavares
uttryckliga eller tysta medgivande. Då Vilhelmina kyrkoherdeboställe vid
den nya löneregleringens ikraftträdande den 1 maj 1923 frånträtts av vederbörande
prästerlige tjänstinnehavare, torde också socknemännens tidigare
utövade dispositionsrätt till kyrkostadsområdet böra anses hava upphört.
Föreligger sålunda ingen rätt för Vilhelmina kyrkliga eller borgerliga
kommun att varda bibehållen vid visst jordområde å kyrkoherdebostället
därstädes för ifrågavarande ändamål, synas dock billighetsskäl tala för att
för det hittills disponerade området, rörande vars försäljning föreskrifter
meddelats genom KuDgl. Maj:ts beslut den 24 februari 1922, vederlag kostnadsfritt
lämnas i annan bostället tillhörig mark.
Vidkommande denna vederlagsmark torde någon erinran icke kunna göras
mot förslaget att för ändamålet upplåta kvarteren nr 28 och 31 i deras helhet.
Att stadsplan ännu icke fastställts för den del av municipalsamhället, i vilken
kvarteret litt. C ingår, anser kollegiet icke böra utgöra hinder för upplåtande
av detta kvarter vare sig i dess helhet eller, såsom länsstyrelsen synes mena,
i erforderlig del. För sin del finner kollegiet kvarteret i dess helhet nu böra
upplåtas, enär det torde vara lämpligt, att dräneringsarbetet beträffande
kvarteret i ett sammanhang verkställes.
Vad angår sättet för ifrågavarande jordområdens upplåtande synes någon
betänklighet icke möta mot att nämnda områden överlåtas med äganderätt
till Vilhelmina borgerliga kommun. Då områdena i förevarande fall äro
av ecklesiastik natur, torde emellertid ett bifall härtill förutsätta medgivande
icke blott av riksdagen utan jämväl av kyrkomöte.
Däremot kan kollegiet icke tillstyrka, att det allmänna skulle sträcka sitt
understöd för den nya kyrkostadens tillkomst ända därhän, att med försäljningsmedel
för de i Kungl. Maj:ts brev den 24 februari 1922 angivna tomter
skulle, med ett belopp av icke mindre än 30,000 kronor, få gäldas kostnaderna
för det nya kyrkostadsområdets planering. Sistnämnda kostnader
torde kommunen böra hänvisas att bestrida med de medel, som i form av
köpeskillingar eller arrendeavgifter inflyta för blivande upplåtelser av tomter
å det nya kyrkostadsområdet.
4
Departe
mentschefen.
Kungl. May.ts proposition Nr 181.
Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 11 februari 1925 tillstyrkt länsstyrelsens
förslag. I fråga om bestridandet av kostnaderna för områdenas
iordningställande har styrelsen anfört följande:
Då det givetvis är önskvärt, att ifrågavarande område iordningställes på
ett rationellt sätt beträffande vägar, dränering, brunnar, plantering m. in.,
vilket bäst torde böra ske genom kommunens försorg och om möjligt i ett sammanhang,
kommer ordnandet av området att medföra icke ringa begynnelsekostnader.
Då nu kyrkohusägare genom brandolyckan förorsakats förluster
och ägare inom det icke avbrunna området måste avflytta på grund av
exploateringen av även detta område, under det att staten endast skulle
skörda inkomst av branden, synes det byggnadsstyrelsen skäligt, att icke
endast mark utan att även områdets ordnande bestrides av överskottsmedel
från försäljningen av det gamla området.
Beträffande frågan om områdets upplåtande till den kyrkliga eller borgerliga
kommunen kan det förefalla, som om denna angelägenhet skulle vara
av mindre betydelse, men synes det styrelsen vara lämpligast att den kyrkliga
kommunen förvaltade området, då det närmast torde vara en kyrklig
angelägenhet och härigenom de bästa förutsättningar synas föreligga för att
tillsynen kommer att utövas med intresse.
Den s. k. kyrkostaden vid Vilhelmina kyrka har hittills varit belägen å
mark, tillhörande kyrkoherdebostället i Vilhelmina församling. Den använda
marken, som upplåtits avgiftsfritt, är icke längre disponibel för ändamålet,
sedan Kungl. Maj:t medgivit dess försäljning till byggnadstomter. Plats för
kyrkobyhus och kyrkostallar måste därför beredas på annat område. I likhet
med de hörda myndigheterna anser jag, att erforderlig mark bör av det allmänna
ställas till förfogande för ändamålet. Jag tillåter mig erinra, att så
förut skett beträffande mark till kyrkostad vid andra kyrkor i övre Norrland.
I åtskilliga fall har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande från den till de
norrländska s. k. kyrkostäderna vid avvittringen avsatta kronomark till
vederbörande sockenmän under äganderätt upplåtit vissa närmare angivna
områden. Så har skett i Lycksele, Sorsele och Malå. Enligt den i ärendet
verkställda utredningen, finnes å kjukoherdebostället i Vilhelmina visst område,
som är lämpligt till kyrkostad. Området, som består av de i den fastställda
stadsplanen för Vilhelmina municipalsamhälle upptagna kvarteren nr
28 och 31 samt av det invid dessa kvarter liggande kvarteret litt. C, torde i
likhet med vad som . skett i fråga om nyssnämnda kyrkostäder böra med
äganderätt överlåtas till kommunen. Någon köpeskilling synes icke böra
erläggas, då området utgör en ersättning för det förut avgiftsfritt upplåtna
området. I enlighet med vad kammarkollegiet ifrågasatt, torde området böra
överlåtas till Vilhelmina borgerliga kommun. Överlåtelsen bör ske under
de villkor och närmare bestämmelser Kungl. Maj:t må finna skäligt föreskriva.
Av länsstyrelsen i Umeå och byggnadsstyrelsen har ifrågasatts, att för
ifrågavarande områdes iordningställande av inflytande köpeskillingsmedel
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.
för det förra kyrkostadsområdct skulle få användas ett belopp av högst
30,000 kronor. Såsom kammarkollegiet framhållit, torde det allmänna icke
höra på detta sätt lämna ett ytterligare understöd åt kommunen. Kostnaderna
för det nya kyrkostadsområdets planering och dränering samt dess
förseende med brunnar och vägar böra bestridas av kommunen, som för
sina utlägg kan påräkna gottgörelse genom inflytande köpeskillingar och
arrendeavgifter.
Enär överlåtelsen till Vilhelmina kommun av ifrågavarande markområde
från kyrkoherdebostället skulle ske utan erläggande av köpeskilling, måste
såväl riksdagens som kyrkomötets medgivande härtill inhämtas. Frågan
torde nu böra föreläggas riksdagen för att därefter, därest förslaget bifalles,
underställas kyrkomötet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag därför hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till Vilhelmina borgerliga kommun må under de villkor
och närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna skäl föreskriva,
såsom plats för uppförande av kyrkobyhus och kyrköstallar
från kyrkoherdebostället 5/s mantal krono Vilhelmina
nr 1 i Vilhelmina socken avgiftsfritt under äganderätt överlåtas
de å kartan till det av arkitekten P. Hallman år 1921
upprättade förslaget till stadsplan för Vilhelmina municipal - samhälle med nr 28 och 31 betecknade kvarteren samt
kvarteret litt. C å samma karta.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Ödmann.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 144 höft. (Nr 181.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överlåtelse av viss mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina församling till Vilhelm a1 i texten
- JoU 1925:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss mark från kyrkoherdebostället i Vilhelmina församling till Vilhelmina socken. a1 i texten