Sök i Ratio Lex

Angående anslag till de kommunala mellanskolorna m. rn

1925-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:196, Angående anslag till de kommunala mellanskolorna m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 19(1.

1

Nr 196.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till de

kommunala mellanskolorna m. rn.; given Stockholms slott

den 20 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Larsson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

Vid anmälan den 2 januari 1925 inför Kungl. Maj:t av anslagsäskanden

under åttonde huvudtiteln, avsedda att framläggas för 1925 års riksdag,

anförde jag beträffande anslagen till de kommunala mellanskolorna samt

till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid dessa skolor, att visst

samband förelåge mellan spörsmålet om ifrågavarande anslags storlek och

anslagen till privatläroverken. Enär sistnämnda fråga då ännu ej kunde

föreläggas Kungl. Maj:t till prövning, borde även behandlingen'' av spörsmålet

om anslagen till de kommunala mellanskolorna för det dåvarande undanskjutas.

Jag hemställde därför under punkterna 139 och 141 i protokollet

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 157 käft. (Nr 196 197.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att, i a\ bidan pa proposition angående anslag till de kommunala

mellanskolorna m. m., i riksstaten för budgetåret 1925—1926 beräkna dels

en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor,

nu 1,475,000 kronor, med 125,000 kronor till 1,600,000 kronor, dels ock för

tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna

under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra förslagsanslag å 250,000

kronor.

Kungl. Maj:t biföll denna min hemställan. Sedan frågan om anslag

till privatläroverken nu slutligt anmälts inför Kungl. Maj:t och föranlett

beslut om avlåtande av proposition i ämnet till riksdagen, kan även ärendet

om anslag till de kommunala mellanskolorna bringas till avgörande.

Anledningen till att sådant samband, varom jag nyss talat, uppstått mellan

sistberörda båda frågor är i korthet följande.

Från anslaget till kommunala mellanskolor utgå, förutom vissa bidrag

till lärarpersonalens avlöning, dels direkta understöd åt de olika skolorna

dels ock statsbidrag till eventuella parallellavdelningar vid skolorna.

Enligt gällande bestämmelser får dylik parallellavdelning upprättas, så

snart lärjungantalet i en klass överstiger 30. För 1924 års riksdag framlade

Kungl. Maj:t förslag angående ändring i grunderna för utgående av

statsbidrag till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola,

vilken ändring åsyftade, att delning av klass borde som regel ske, endast

om lärjungantalet i klassen överstege 35, eller samma antal, som i fråga

om de allmänna läroverken vore det för bildande av parallellavdelning normala

medelantalet lärjungar i läsavdelning av realskolan.

Vid behandlingen inom riksdagen av denna fråga ävensom av frågan om

statsunderstöd åt privatläroverken framhölls, att dessa läroverk ej borde i

avseende å möjlighet att uppdela klass intaga en mera gynnad ställning

än de kommunala mellanskolorna eller de allmänna läroverken samt att,

ifall maximisiffran höjdes i fråga om mellanskolorna, samma åtgärd borde

vidtagas beträffande privatläroverken. Någon ändring i nu berörda avseende

vidfoga dock sedermera ej av riksdagen, vare sig i fråga om de kommunala

mellanskolorna eller beträffande privatläroverken.

Riksdagens behandling av frågan om anslag till privatläroverken — vari

som nämnts ingick även frågan om antalet lärjungar i klass eller avdelning

föranledde emellertid Kungl. Maj.t att, såsom i annat sammanhang omnämnts,

den 20 juni 1924 bemyndiga chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med

utredning av frågor rörande privatläroverken. Den 21 juni 1924 tillkallades

för ändamålet särskilda sakkunniga, vilka den 15 december 1924 avgåvo

betänkande och förslag angående nyssnämnda frågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 1!)6.

Efter denna korta översikt anhåller jag att få övergå till frågan om de två

anslag, som jag berörde i början av mitt anförande, nämligen det ordinarie

förslagsanslaget till kommunala mellanskolor och det extra förslagsanslaget

till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor.

Vad beträffar det första av dessa anslag, det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

kommunala mellanskolor, får jag erinra om att detta anslag under årens lopp mellanskolor.

blivit upprepade gånger höjt, i samma mån som antalet mellanskolor ökats.

För år 1922 utgick anslaget med ett belopp av 930,000 kronor och för förra

halvåret 1923 med 599,600 kronor, motsvarande ett årsbelopp av 1,085,000

kronor. Av 1923 års riksdag bestämdes anslaget, med hänsyn till nytillkomna

skolor, till 1,100,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 slutligen

är anslaget bestämt till 1,475,000 kronor. Den betydande anslagsökning,

som sistnämnda siffra innebär, föranleddes dels av sex nytillkomna skolor,

medförande en höjning av hela antalet skolor upp till il samt eu beräknad

ytterligare ökning till 80, dels — och huvudsakligen - - därav,

att anslaget under år 1922 blivit väsentligen överskridet på grund av det

stora antalet parallellavdelningar vid ifrågavarande läroanstalter.

Efter det framställning beträffande här förevarande anslag avläts till 1924

års riksdag, hava några kommunala mellanskolor tillkommit, i det att mellanskolorna

i Storvik, Strömsnäsbruk och Örkelljunga genom olika beslut

under år 1924 samt mellanskolan i Stocksund genom beslut under hittills

förflutna del av år 1925 av Kungl. Maj:t erkänts såsom kommunala mellanskolor.

För närvarande uppgår alltså antalet dylika skolor till 81.

I skrivelse den 31 augusti 1924 har skolöverstyrelsen behandlat frågan

om det här berörda anslagets storlek under budgetåret 1925—1926.

I

Den sammankoppling av frågorna om anslagen till kommunala mellan- m^^ffen

skolor och till privatläroverk, som ägde rum vid 1924 års riksdags behandling

av dessa angelägenheter, motiverades, såsom jag redan omnämnt, därav,

att en bestämmelse om ett minimiantal av exempelvis 35 lärjungar i en

privatskolklass för rätt att uppdela klassen i parallellavdelningar, eventuellt

kunde anses böra föranleda en skärpning i de i nu berörda hänseende gällande

bestämmelserna för de kommunala mellanskolorna. En dylik skärpning

skulle i sin ordning hava ett ej oväsentligt inflytande på beräkningen dels

av förslagsanslaget till nämnda skolor, dels ock av förslagsanslaget till tillfällig

löneförbättring åt skolornas lärarpersonal.

I sitt betänkande hava de s. k. privatskolesakkunniga föreslagit såsom

allmän regel, att lärjungantalet i klass i ett privatläroverk skall uppgå till

minst 30, innan klassen får delas. De sakkunnigas förslag överensstämmer

alltså med motsvarande, nu gällande bestämmelser för de kommunala mellanskolorna.

Tidigare i dag har jag i annat sammanhang uttalat mig för det

av de sakkunniga i detta hänseende framställda förslaget. Något förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Anslaget till

tillfällig löneförbättring

åt

lärarpersonalen

vid

kommunala

mellanskolor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

om höjning av nämnda minimital för de kommunala mellanskolorna är

således ej motiverat. Under sådana förhållanden bör man vid beräkningen

av anslaget till kommunala mellanskolor utgå från nu gällande grunder.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört, är nämnda anslag

för budgetåret 1924—1925 beräknat under förutsättning av ett antal av 80

mellanskolor, medan antalet för närvarande i verkligheten utgör 81. Med

hänsyn dels därtill, att nya mellanskolor kunna under året tillkomma, dels

och framför allt därtill, att man torde kunna förvänta en fortgående ökning

av antalet parallellavdelningar, synes försiktigheten bjuda att nu höja

anslaget med förslagsvis 100,000 kronor till 1,575,000 kronor. Jag tillstyrker

förslag till riksdagen härom.

\ ad därefter beträffar anslaget till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen

vid kommunala mellanskolor, får jag erinra om att sådan löneförbättring utgått

från och med år 1920. Anslag för ändamålet utgick till en början

med 130,000 kronor för år, men förhöjning till 200,000 kronor vidtogs av

1923 års riksdag. I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är anslaget upptaget

med ett till 2o0,000 kronor förhöjt belopp. Anslaget har givetvis

förslagsanslags natur.

Ifrågavarande löneförbättring utgår med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till ^extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende för år

1920 gällande grunder bestämt.

Bestämmelser i fråga om löneförbättringen äro givna i kungörelse den

30 maj 1924 (nr 234) angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonal

vid kommunala mellanskolor, vilka bestämmelser skola lända till efterrättelse

tillsvidare, så länge anslag för ändamålet anvisas.

I skrivelse den 31 augusti 1924 har skolöverstyrelsen hemställt om beredande

av medel för ifrågavarande löneförbättring under budgetåret 1925—

1926, under påpekande, att därest någon definitiv lönereglering för mellanskolornas

lärarpersonal ej kunde åvägabringas till nämnda budgetår, dylika

medel fortfarande bleve erforderliga.

Sedermera har styrelsen för kommunala mellanskolornas lärarförening

hemställt, dels att Kungl. Maj:t, därest proposition om definitiv lönereglering

för lärarna ej skulle komma att avlåtas till 1925 års riksdag, måtte föreslå

nämnda riksdag att bevilja medel till tillfällig löneförbättring för de kommunala

mellanskolornas lärare, dels att denna tillfälliga löneförbättring måtte

så avvägas, att den genom 1918 års lönereglering givna relationen mellan

lönerna vid de kommunala mellanskolorna och lärarna vid de allmänna

läroverken bibehölles, dels ock att en eventuellt äskad förhöjning i löneförbättringsbeloppen

måtte föreslås att träda i kraft samtidigt för de båda

nämnda lärargrupperna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 196. ;)

Något förslag om definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid de allmanna

läroverken in. fl. läroanstalter, bland dem de kommunala mellanskolorna,

bär, såsom jag förut i annat sammanhang anfört, ej kunnat föreläggas

1925 års riksdag. Under sådana omständigheter bör tillfällig löneförbättring

fortfarande utgå jämväl till mellanskolornas lärarpersonal.

Styrelsen för mellanskolornas lärarförening har, som nämnts, hemställt,

att om förslag beträffande förhöjd löneförbättring framlades i fråga om de

allmänna läroverkens lärarpersonal, förslag också måtte framläggas om sådan

förhöjning av mellanskollärarnas löneförbättring, att den alltsedan 1918 års

lönereglering bestående relationen mellan dess båda lärarkategoriers avlöningar

fortfarande måtte upprätthållas. Det kan visserligen icke bestridas, att

en bestämd relation i nyssberörda hänseende uppehållits och varit avsedd att

uppehållas. Ur denna synpunkt sett vore det alltså pakallat att, da förslag

om förhöjd löneförbättring för läroverkslärarna m. fl. nu förelagts riksdagen,

motsvarande åtgärd företoges i fråga om mellanskollärarna.

Emellertid får jag erinra om att vid 1924 års riksdag frågan om tillfällig

löneförbättring åt vissa lärarkategorier var under särskild omprövning. I

anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig löneförbättring

under budgetåret 1924—1925 för viss personal inom den civila statsförvaltningen

väcktes inom riksdagen motioner, åsyftande förhöjd löneförbättring

åt lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna,

de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna jämte

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek. Riksdagen, som ej ansåg

sig kunna utan närmare utredning i vissa hänseenden fatta beslut av

den innebörd, motionerna angivit, anhöll, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd

utredning taga under övervägande möjligheterna att, för den händelse

en definitiv lönereglering för lärarna vid allmänna läroverken och annan

med dem jämförlig personal icke inom den närmaste tiden kunde genomföras,

bereda ökad tillfällig löneförbättring åt nämnda personal samt för

nästkommande riksdag framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen

kunde giva anledning.

Då alltså riksdagen, såvitt jag kunnat finna, bland de läroanstalter, till

vilkas lärarpersonal borde efter verkställd utredning utgå förhöjd löneförbättring,

ej upptagit de kommunala mellanskolorna, har jag icke funnit mig

böra ifrågasätta någon förändring i de grunder, som för närvarande gälla

för den till dessa skolors lärare utgående löneförbättringen.

Av det föregående framgår, att jag ej ansett mig böra förorda någon ändring

i avseende å det i fråga om de kommunala mellanskolorna nu föreskrivna

minimiantalet lärjungar i klass eller avdelning för rätt att anordna parallellavdelning.

Det för här ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget

behöver således ej av dylik anledning undergå någon jämkning. Jag hade

vid min tidigare anmälan av detta ärende hemställt, att i avvaktan på den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

slutliga beredningen av frågorna om anslagen till privatläroverk och till här

föreliggande ändamål, ett belopp av 250,000 kronor måtte beräknas för ändamålet.

Emellertid överskreds förevarande förslagsanslag under budgetåret

1923—1924, och det synes därför lämpligt, att något ökat anslag beviljas.

Möjlighet härtill finnes ock, i det att dels i årets statsverksproposition

det ordinarie förslagsanslaget till de kommunala mellanskolorna beräknats

till 1,600,000 kronor, men detta belopp nu ansetts kunna nedsättas med

25.000 kronor till 1,575,000 kronor, dels den slutliga beräkningen av reservationsanslaget

till de allmänna läroverken stannat vid ett belopp, som med

30.000 kronor understiger det i riksstaten för budgetåret 1925—1926 beräknade.

Av den sålunda vunna besparingen, sammanlagt 55,000 kronor, har

jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, funnit ett belopp av

45.000 kronor böra tagas i anspråk för förhöjande av anslaget till tillfällig

löneförbättring åt kommunala mellanskolornas lärare och således detta anslag

i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan böra höjas från dess nuvarande

belopp, 250,000 kronor, till 295,000 kronor.

Under åberopande av vad jag nu anfört, tillstyrker jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskof från dess nuvarande belopp, 1,475,000 kronor,

med 100,000 kronor till 1,575,000 kronor,

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1925—30 juni 1926 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig

enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels och för sistberörda ändamål anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra förslagsanslag av 295,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till de kommunala mellanskolorna m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten
  2. SU 1925:118 Statsutskottets utlåtande Nr 118 s. 10 i texten