Angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet
1925-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:197, Angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.
7
Nr 197.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för föreståndare
och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna
sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet;
given Stockholms slott den 20 mars 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
mars 1925.
N ärvarande:
Statsministern Sanolee, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Laesson, Wigfoess, Möllee,
Levinson.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
Enligt § 10 mom. 3 i kungörelsen den 16 september 1918 (nr 760) angående
avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan
avlöning äger ordinarie folkskollärare att för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig, enligt de närmare villkor, Kungl. Maj:t för varje särskilt
fall bestämmer, den tid han i egenskap av lärare med fast anställning tjänst
-
Rätt för föreståndare
och
ordinarie ämneslärare
vid
folkhögskola
att tillgodoräkna
sig viss
tjänstgöring
vid svensk
folkhögskola
i utlandet.
8
Kungl. May.ts proposition Nr 197.
gjort vid statsunderstödd svensk skola i utlandet. Motsvarande bestämmelser
gälla i fråga om lärare vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor.
(Sv. f. 1918 nr 759 § 14 mom. 3 och nr 927 § 11 mom. 3).
Någon statsunderstödd svensk folkhögskola i utlandet har till för några
år sedan icke funnits, varför behov av motsvarande bestämmelser i fråga
om folkhögskollärare hittills icke gjorts gällande. I och med tillkomsten av
svenska folkhögskolan i Birkas i Estland var det emellertid att förvänta,
att krav härå skulle uppkomma. I skrivelse till Kungl. Maj:t har nu föreståndaren
för nämnda folkhögskola, teologie kandidaten Per Söderbäck anhållit
att med avseende å tjänstårsberäkning och pensionsvillkor få tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring vid skolan såsom tjänstgöring vid folkhögskola
inom riket.
Skolöverstyrelsen har, efter hörande av folkhögskolinspektören, den 9
februari 1925 avgivit utlåtande i ärendet.
Folkhögskolinspektören, vars yttrande jag ansett mig böra i huvudsak
återgiva, anför följande.
Om skolan skall kunna bli till verkligt gagn för den lilla folkspillra av
svensk stam, vars ungdom den emottager till fostran, torde det få anses
nödvändigt, att förhållandena därstädes — så långt det kan ske utan för
stora krav på svenska statsmakters medverkan — ordnas så, att ej alltför
täta ombyten av föreståndare och lärare framtvingas. Det synes mig därför
angeläget, att de lärare, som åtaga sig tjänstgöring vid Birkasskolan, ej
därigenom gå miste om de förmåner i fråga om tjänstårsberäkning och rätt
till pension, som de erhållit, om de stannat på en mindre prövande befattning
i hemlandet.
Den rätt till tjänstårsberäkning det här skulle bli fråga om skulle gälla
dels rättighet för vederbörande att vid befordran till föreståndar- eller lärarbefattning
vid folkhögskola i Sverige få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid
folkhögskolan i Birkas för uppflyttning i högre lönegrad, dels medgivande
att samma tjänstgöring skulle få gälla vid beräkning av tjänstår med avseende
på rätt till pension.
Den förstnämnda av dessa förmåner synes mig obetingat böra komma
såväl föreståndaren som andre läraren vid Birkas till del. Nyssnämnde lärare,
vilken intar samma ställning som en fast anställd ämneslärare vid
svensk folkhögskola, torde nämligen även böra tillerkännas samma rätt som
föreståndaren i detta avseende.
Beträffande tjänstårsberäkning med avseende å rätt till pension så kan
en sådan efter de bestämmelser, som gälla för den pensionsanstalt,, till vilken
folkhögskollärarna äro anslutna (dövstumlärarnas), endast tillkomma lärare
vid skola, som är delaktig i anstalten. Söderbäck har ej närmare angivit,
huruvida hans ansökan avser rätt för skolan i Birkas att ingå i dövstumlärarnas
pensionsanstalt. Fn sådan delaktighet förutsätter, att lärarlönerna
regleras till visst belopp, och att såväl skolan som lärarna erlägga pensionsavgifter
för de reglerade befattningarna.
Det torde icke vara utan precedensfall, att medgivande lämnats till statsunderstödda
svenska skolor i utlandet att för sin lärarpersonal vinna inträde
i svensk statlig pensionsanstalt, men då det beträffande skolan i Birkas är
outrett, huruvida skolans målsmän vilja vinna sådan delaktighet för lärarna
Kungl. Maj:ts proposition Nr 197. 9
och kunna uppfylla därför stadgade villkor i fråga om lönereglering, synes
det tills vidare böra anstå med åtgärder härför från svenska statsmakternas
sida.
Däremot vore det mycket önskvärt, om lärarna ägde den rätten att efter
eventuell överflyttning till befattning vid folkhögskola i Sverige få tillgodoräkna
sig tjänstgöringen i Birkas i och för rätt till pension.
I fråga om den begärda rätten att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöringen vid folkhögskolan i Birkas, anför skolöverstyrelsen
följande:
Med hänsyn till den rätt till lönetursberäkning, som under vissa förutsättningar
medgivits lärare vid folkskolor, högre folkskolor och kommunala
mellanskolor, synes det rättvist och billigt, att också lärare med fast anställning
vid folkhögskola, däri inbegripet jämväl föreståndare, böra tillerkännas
rätt att på liknande sätt tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
svensk folkhögskola i utlandet.
Vad särskilt folkhögskolan i Birkas angår får överstyrelsen framhålla, att
skolan från och med budgetåret 1923—1924 åtnjutit understöd av svenska
staten, att skolans elever äro av svensk härstamning med svenskan som sitt
modersmål, att skolan är upprättad efter mönstret av Sveriges folkhögskolor
samt att föreståndaren och andre läraren vid skolan intaga samma ställning
som föreståndare respektive fast anställd ämneslärare vid svensk folkhögskola.
Den enda olikhet i förutsättningar, som skulle kunna påpekas, är, att eleverna
vid folkhögskolan i Birkas ej äro svenska utan estländska medborgare.
Denna omständighet torde dock i detta sammanhang få anses äga
mindre betydelse, om man tar i betraktande det värde skolan allmänt vitsordats
äga" för kulturarbetet bland den länge försummade svenska befolkningen
i Estland. Vid första anslagsbeviljandet till skolan uttalade ock 1923
års riksdag, »att i ett fall som detta vårt land bör stödja strävandena att
även för framtiden vidmakthålla sambandet med svensk kultur i utlandet».
Skola dessa strävanden hava framgång och skall skolan allt framgent kunna
uppfylla de förhoppningar, som ställts på densamma, är det angeläget, att
den erhåller kompetenta och intresserade svenska lärarkrafter. Men detta
torde i fortsättningen möta stora svårigheter, därest dessa lärare ej beredas
garanti för att deras uppoffrande och ekonomiskt föga givande arbete vid
skolan i någon form får räknas dem tillgodo vid ett senare återvändande
till rikssvenska folkhögskolor.
Med hänsyn till ovan berörda omständigheter finner överstyrelsen det ej
blott billigt utan även i hög grad önskvärt, att föreståndare och andre lärare
vid folkhögskolan i Birkas medgivas rätt att, efter vunnen anställning
vid svensk statsunderstödd folkhögskola, få för uppflyttning i högre lönegrad
räkna sig tillgodo den tid de tjänstgjort vid förstnämnda skola.
Då det emellertid är tänkbart, att ytterligare någon svensk folkhögskola
skulle kunna uppstå på utländsk botten, som anses förtjäna statsunderstöd,
torde, därest bestämmelser i här avhandlade ämne komma att givas, dessa
böra erhålla generell innebörd.
I pensionsfrågan ansluter sig skolöverstyrelsen till folkhögskolinspektörens
uppfattning.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 157 käft. (Nr 196—197.) 2
Departe
mentschefen.
10 Kung!. Maj:ts proposition Nr 197.
Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet den 3 mars 1925, anför
följande:
Med hänsyn till att för lärare vid kommunala mellanskolor samt folkskolor
medgivits rätt att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig tillgodo
den tid, de i egenskap av lärare med fast anställning tjänstgjort vid statsunderstödd
svensk skola i utlandet, finner statskontoret skäligt att jämväl
föreståndare och fast anställd ämneslärare vid folkhögskola förklaras berättigad
att, enligt de närmare villkor, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall
bestämmas, för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring
vid statsunderstödd svensk folkhögskola i utlandet, försåvitt denna tjänstgöring
varit förbunden med anställning, som kan anses likvärdig med vederbörandes
befattning. Statskontoret har följaktligen intet att erinra mot
skolöverstyrelsens förslag härutinnan.
Vad åter beträffar sökandens framställning att för erhållande av pension
få såsom tjänstår räkna den tid, han bestritt tjänstgöring vid den svenska
folkhögskolan i Estland, torde, med hänsyn till vad folkhögskolinspektören
och skolöverstyrelsen anfört, beslut i denna fråga icke böra fattas, innan
utredning verkställts rörande möjligheten för föreståndaren och lärare vid
denna skola att vinna inträde i svensk statlig pensionsanstalt.
Det nu föreliggande förslaget, att lärare vid folkhögskolor skulle, i analogi
med vad som redan medgivits i fråga om lärare vid foikskolor, högre folkskolor
och kommunala mellanskolor, tillerkännas rätt att för uppflyttning i
lönegrad tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid statsunderstödd svensk folkhögskola
i utlandet, finner jag välgrundat. Visserligen finnes för närvarande
endast eu sådan skola, den i Birkas i Estland; men med hänsyn till möjligheten
att ytterligare svenska folkhögskolor å utländsk botten kunna komma
att inrättas, böra de ifrågasatta bestämmelserna givas en generell syftning,
på sätt skolöverstyrelsen föreslagit, och omfatta såväl föreståndare som fast anställd
ämneslärare. Genom ett dylikt medgivande torde möjligheterna för
dessa skolor att förvärva och behålla dugliga lärarkrafter avsevärt förbättras.
Vad åter beträffar frågan om dessa lärares pensionsrätt finner jag på de
av myndigheterna anförda skälen densamma icke för närvarande böra upptagas
till prövning.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att föreståndare och fast anställd ämneslärare vid statsunderstödd
folkhögskola i Sverige må, enligt de närmare
villkor, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmas,
för uppflyttning i högre lönegrad äga tillgodoräkna sig
tjänstgöring vid statsunderstödd svensk folkhögskola i utlandet,
försåvitt denna tjänstgöring varit förbunden med
anställning, som kan anses likvärdig med eller högre än
den befattning vid folkhögskola i Sverige, vederbörande
innehar.
11
Kungl. Maj.is proposition Nr 197.
Till donna departementschefens av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av don
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Ödmann.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:214 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna s a1 i texten
- SU 1925:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositicm angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna sig tjänstgöring a1 i texten