Sök i Ratio Lex

Angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet

1925-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:197, Angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197.

7

Nr 197.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för föreståndare

och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid svensk folkhögskola i utlandet;

given Stockholms slott den 20 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

mars 1925.

N ärvarande:

Statsministern Sanolee, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Laesson, Wigfoess, Möllee,

Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Enligt § 10 mom. 3 i kungörelsen den 16 september 1918 (nr 760) angående

avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan

avlöning äger ordinarie folkskollärare att för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig, enligt de närmare villkor, Kungl. Maj:t för varje särskilt

fall bestämmer, den tid han i egenskap av lärare med fast anställning tjänst
-

Rätt för föreståndare

och

ordinarie ämneslärare

vid

folkhögskola

att tillgodoräkna

sig viss

tjänstgöring

vid svensk

folkhögskola

i utlandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 197.

gjort vid statsunderstödd svensk skola i utlandet. Motsvarande bestämmelser

gälla i fråga om lärare vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

(Sv. f. 1918 nr 759 § 14 mom. 3 och nr 927 § 11 mom. 3).

Någon statsunderstödd svensk folkhögskola i utlandet har till för några

år sedan icke funnits, varför behov av motsvarande bestämmelser i fråga

om folkhögskollärare hittills icke gjorts gällande. I och med tillkomsten av

svenska folkhögskolan i Birkas i Estland var det emellertid att förvänta,

att krav härå skulle uppkomma. I skrivelse till Kungl. Maj:t har nu föreståndaren

för nämnda folkhögskola, teologie kandidaten Per Söderbäck anhållit

att med avseende å tjänstårsberäkning och pensionsvillkor få tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring vid skolan såsom tjänstgöring vid folkhögskola

inom riket.

Skolöverstyrelsen har, efter hörande av folkhögskolinspektören, den 9

februari 1925 avgivit utlåtande i ärendet.

Folkhögskolinspektören, vars yttrande jag ansett mig böra i huvudsak

återgiva, anför följande.

Om skolan skall kunna bli till verkligt gagn för den lilla folkspillra av

svensk stam, vars ungdom den emottager till fostran, torde det få anses

nödvändigt, att förhållandena därstädes — så långt det kan ske utan för

stora krav på svenska statsmakters medverkan — ordnas så, att ej alltför

täta ombyten av föreståndare och lärare framtvingas. Det synes mig därför

angeläget, att de lärare, som åtaga sig tjänstgöring vid Birkasskolan, ej

därigenom gå miste om de förmåner i fråga om tjänstårsberäkning och rätt

till pension, som de erhållit, om de stannat på en mindre prövande befattning

i hemlandet.

Den rätt till tjänstårsberäkning det här skulle bli fråga om skulle gälla

dels rättighet för vederbörande att vid befordran till föreståndar- eller lärarbefattning

vid folkhögskola i Sverige få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid

folkhögskolan i Birkas för uppflyttning i högre lönegrad, dels medgivande

att samma tjänstgöring skulle få gälla vid beräkning av tjänstår med avseende

på rätt till pension.

Den förstnämnda av dessa förmåner synes mig obetingat böra komma

såväl föreståndaren som andre läraren vid Birkas till del. Nyssnämnde lärare,

vilken intar samma ställning som en fast anställd ämneslärare vid

svensk folkhögskola, torde nämligen även böra tillerkännas samma rätt som

föreståndaren i detta avseende.

Beträffande tjänstårsberäkning med avseende å rätt till pension så kan

en sådan efter de bestämmelser, som gälla för den pensionsanstalt,, till vilken

folkhögskollärarna äro anslutna (dövstumlärarnas), endast tillkomma lärare

vid skola, som är delaktig i anstalten. Söderbäck har ej närmare angivit,

huruvida hans ansökan avser rätt för skolan i Birkas att ingå i dövstumlärarnas

pensionsanstalt. Fn sådan delaktighet förutsätter, att lärarlönerna

regleras till visst belopp, och att såväl skolan som lärarna erlägga pensionsavgifter

för de reglerade befattningarna.

Det torde icke vara utan precedensfall, att medgivande lämnats till statsunderstödda

svenska skolor i utlandet att för sin lärarpersonal vinna inträde

i svensk statlig pensionsanstalt, men då det beträffande skolan i Birkas är

outrett, huruvida skolans målsmän vilja vinna sådan delaktighet för lärarna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 197. 9

och kunna uppfylla därför stadgade villkor i fråga om lönereglering, synes

det tills vidare böra anstå med åtgärder härför från svenska statsmakternas

sida.

Däremot vore det mycket önskvärt, om lärarna ägde den rätten att efter

eventuell överflyttning till befattning vid folkhögskola i Sverige få tillgodoräkna

sig tjänstgöringen i Birkas i och för rätt till pension.

I fråga om den begärda rätten att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig tjänstgöringen vid folkhögskolan i Birkas, anför skolöverstyrelsen

följande:

Med hänsyn till den rätt till lönetursberäkning, som under vissa förutsättningar

medgivits lärare vid folkskolor, högre folkskolor och kommunala

mellanskolor, synes det rättvist och billigt, att också lärare med fast anställning

vid folkhögskola, däri inbegripet jämväl föreståndare, böra tillerkännas

rätt att på liknande sätt tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

svensk folkhögskola i utlandet.

Vad särskilt folkhögskolan i Birkas angår får överstyrelsen framhålla, att

skolan från och med budgetåret 1923—1924 åtnjutit understöd av svenska

staten, att skolans elever äro av svensk härstamning med svenskan som sitt

modersmål, att skolan är upprättad efter mönstret av Sveriges folkhögskolor

samt att föreståndaren och andre läraren vid skolan intaga samma ställning

som föreståndare respektive fast anställd ämneslärare vid svensk folkhögskola.

Den enda olikhet i förutsättningar, som skulle kunna påpekas, är, att eleverna

vid folkhögskolan i Birkas ej äro svenska utan estländska medborgare.

Denna omständighet torde dock i detta sammanhang få anses äga

mindre betydelse, om man tar i betraktande det värde skolan allmänt vitsordats

äga" för kulturarbetet bland den länge försummade svenska befolkningen

i Estland. Vid första anslagsbeviljandet till skolan uttalade ock 1923

års riksdag, »att i ett fall som detta vårt land bör stödja strävandena att

även för framtiden vidmakthålla sambandet med svensk kultur i utlandet».

Skola dessa strävanden hava framgång och skall skolan allt framgent kunna

uppfylla de förhoppningar, som ställts på densamma, är det angeläget, att

den erhåller kompetenta och intresserade svenska lärarkrafter. Men detta

torde i fortsättningen möta stora svårigheter, därest dessa lärare ej beredas

garanti för att deras uppoffrande och ekonomiskt föga givande arbete vid

skolan i någon form får räknas dem tillgodo vid ett senare återvändande

till rikssvenska folkhögskolor.

Med hänsyn till ovan berörda omständigheter finner överstyrelsen det ej

blott billigt utan även i hög grad önskvärt, att föreståndare och andre lärare

vid folkhögskolan i Birkas medgivas rätt att, efter vunnen anställning

vid svensk statsunderstödd folkhögskola, få för uppflyttning i högre lönegrad

räkna sig tillgodo den tid de tjänstgjort vid förstnämnda skola.

Då det emellertid är tänkbart, att ytterligare någon svensk folkhögskola

skulle kunna uppstå på utländsk botten, som anses förtjäna statsunderstöd,

torde, därest bestämmelser i här avhandlade ämne komma att givas, dessa

böra erhålla generell innebörd.

I pensionsfrågan ansluter sig skolöverstyrelsen till folkhögskolinspektörens

uppfattning.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 157 käft. (Nr 196—197.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

10 Kung!. Maj:ts proposition Nr 197.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet den 3 mars 1925, anför

följande:

Med hänsyn till att för lärare vid kommunala mellanskolor samt folkskolor

medgivits rätt att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig tillgodo

den tid, de i egenskap av lärare med fast anställning tjänstgjort vid statsunderstödd

svensk skola i utlandet, finner statskontoret skäligt att jämväl

föreståndare och fast anställd ämneslärare vid folkhögskola förklaras berättigad

att, enligt de närmare villkor, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall

bestämmas, för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid statsunderstödd svensk folkhögskola i utlandet, försåvitt denna tjänstgöring

varit förbunden med anställning, som kan anses likvärdig med vederbörandes

befattning. Statskontoret har följaktligen intet att erinra mot

skolöverstyrelsens förslag härutinnan.

Vad åter beträffar sökandens framställning att för erhållande av pension

få såsom tjänstår räkna den tid, han bestritt tjänstgöring vid den svenska

folkhögskolan i Estland, torde, med hänsyn till vad folkhögskolinspektören

och skolöverstyrelsen anfört, beslut i denna fråga icke böra fattas, innan

utredning verkställts rörande möjligheten för föreståndaren och lärare vid

denna skola att vinna inträde i svensk statlig pensionsanstalt.

Det nu föreliggande förslaget, att lärare vid folkhögskolor skulle, i analogi

med vad som redan medgivits i fråga om lärare vid foikskolor, högre folkskolor

och kommunala mellanskolor, tillerkännas rätt att för uppflyttning i

lönegrad tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid statsunderstödd svensk folkhögskola

i utlandet, finner jag välgrundat. Visserligen finnes för närvarande

endast eu sådan skola, den i Birkas i Estland; men med hänsyn till möjligheten

att ytterligare svenska folkhögskolor å utländsk botten kunna komma

att inrättas, böra de ifrågasatta bestämmelserna givas en generell syftning,

på sätt skolöverstyrelsen föreslagit, och omfatta såväl föreståndare som fast anställd

ämneslärare. Genom ett dylikt medgivande torde möjligheterna för

dessa skolor att förvärva och behålla dugliga lärarkrafter avsevärt förbättras.

Vad åter beträffar frågan om dessa lärares pensionsrätt finner jag på de

av myndigheterna anförda skälen densamma icke för närvarande böra upptagas

till prövning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att föreståndare och fast anställd ämneslärare vid statsunderstödd

folkhögskola i Sverige må, enligt de närmare

villkor, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmas,

för uppflyttning i högre lönegrad äga tillgodoräkna sig

tjänstgöring vid statsunderstödd svensk folkhögskola i utlandet,

försåvitt denna tjänstgöring varit förbunden med

anställning, som kan anses likvärdig med eller högre än

den befattning vid folkhögskola i Sverige, vederbörande

innehar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.is proposition Nr 197.

Till donna departementschefens av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av don

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:214 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna s a1 i texten
  2. SU 1925:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositicm angående rätt för föreståndare och ordinarie ämneslärare vid folkhögskola att tillgodoräkna sig tjänstgöring a1 i texten