Med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m
1925-02-14 · 97 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 65 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:198, Med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
I
Nr 198.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelser
om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
tte förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande t. f. departementschefen
hemställt, ävensom återkalla de i innevarande års statsverksproposition
under elfte huvudtiteln gjorda framställningar om anvisande
av extra anslag till tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare å
500 kronor, till tillfälliga understöd åt f. d. befattningshavare vid lotsverket
å 4,890 kronor, till tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare
och vederlikar vid armén å 6,500 kronor, till tillfälligt understöd åt f. d.
förrådsvaktmästare å 980 kronor, till tillfälliga understöd åt f. d. stammanskap
vid marinen m. fl. å 2,600 kronor samt till tillfälliga understöd
åt. f. d. daglönare vid marinen å 9,080 kronor.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller,
Levinson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför t. f.
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande:
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 158 höft (Nr 198.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 2 januari 1925 liar chefen
för finansdepartementet ställt i utsikt framläggande senare under riksdagen
av förslag om pensionstillägg, pensionsförhöjning och dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer. Jag
anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla dessa frågor.
Efter framställning från Kungl. Maj:t beviljade 1922 års riksdag pensionstillägg
åt vissa f. d. befattningshavare med låga pensioner. Den
reglering av äldre pensioner, som härigenom uppnåddes, var emellertid
endast att betrakta såsom ett provisorium i avvaktan på en definitiv
pensionsreglering. Då en dylik reglering ej heller kunde komma till stånd
vid 1923 och 1924 års riksdagar, anvisade riksdagen, efter förslag av
Kungl. Maj:t, för beredande av pensionstillägg åt ifrågavarande pensionärer
särskilda anslag för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925.
Tid efter annan hava emellertid till Kungl. Maj:t inkommit framställningar
från f. d. befattningshavare i statens tjänst, avseende beredande
av förhöjning i redan utgående pensioner. Särskilt hava pensionerna till
f. d. militära befattningshavare, vilka pensionerats före år 1918, ansetts
vara i behov av förhöjning.
För genomförandet av en förhöjning av nu utgående pensioner har ock
sistlidet års riksdag uttalat sig. I skrivelse den 30 maj 1924, nr 217, har
riksdagen sålunda anfört, bland annat, att det icke kunde förnekas, att
de under helt andra förhållanden fastställda pensionsbeloppen för redan
avgångna tjänstinnehavare numera måste anses vara alltför knappt tillmätta.
De yrkanden på pensionsförbättring, som tid efter annan framförts,
syntes därför vara befogade. Statsmakterna hade också i viss mån
beaktat de synpunkter, som därvid gjorts gällande. Det hade emellertid
framhållits, att åtskilliga svårigheter vore förenade med genomförandet
under nuvarande förhållanden av en definitiv pensionsreglering. De åtgärder,
som hittills vidtagits till förbättrande av redan utgående pensioner,
vore enligt riksdagens mening icke tillfredsställande, och det ville
synas riksdagen, att ju längre den allmänna pensionsreglering, som sedan
rätt lång tid tillbaka ställts i utsikt, fördröjdes, med desto större styrka
framträdde behovet av en mera vittgående reglering, om än densamma under
nuvarande förhållanden måste bliva endast av provisorisk natur. Utöver
de svårigheter av olika slag, som vore förenade med genomförande för
närvarande av en allmän och mera definitiv pensionsreglering, tillkomme
nämligen den omständigheten, att densamma skulle kräva så betydande
kostnader, att den under nuvarande statsfinansiella förhållanden syntes
vara svår att genomföra. Däremot syntes riksdagen, som om ytterligare
någon pensionsförbättring efter all sannolikhet kunde genomföras utan
alltför betungande kostnader, och ville det synas riksdagen, som om en
utredning härom skulle kunna anförtros åt 1921 års pensionskommitté.
Riksdagen hemställde sålunda, att Kungl. Maj:t ville taga under över
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
3
vägande, huruvida en ytterligare förbättring av pensioner av äldre typ
kunde genomföras, samt därefter snarast möjligt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.
Den av riksdagen sålunda förordade utredningen har jämlikt beslut av
Kungl. Maj:t den 13 juni 1924 anförtrotts åt 1921 års pensionskommitté.
Utredningen har avsett pensionsförhöjning åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt f. d. militära befattningshavare.
Med skrivelse den 14 februari 1925 har nu pensionskommittén överlämnat
betänkande med förslag till kungörelser angående ny pension för vissa f. d.
befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer samt angående allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer. Berörda betänkande torde få såsom bilaga fogas till
dagens statsrådsprotokoll; och lärer jag i anledning härav icke behöva
ingå på någon närmare redogörelse för de i betänkandet framställda förslagens
detaljer, så vida icke särskilda skäl föreligga.
Det av 1921 års pensionskommitté nu framlagda förslaget avser en allmän
och definitiv reglering av pensionerna av äldre typ. Avgörande för
denna reglering bar varit det pensionsläge, som intages av mot äldre
pensioner svarande nyreglerade pensioner. Med hänsyn till att någon
direkt jämförelse mellan äldre och nyreglerade pensioner icke kan äga
rum, så länge dyrtidstilläggen å dessa utgå efter skilda grunder, bar
kommittén ansett det vara ofrånkomligt, att, när en allmän och definitiv
reglering av pensionerna av äldre typ genomföres, sådan anordning därvid
vidtages, att samma grunder för dyrtidstilläggets beräknande bliva gällande
i fråga om alla pensioner till f. d. befattningshavare. För uppnående
av detta syfte bar kommittén såsom första led i den ifrågasatta
pensionsregleringen föreslagit en böjning av äldre pensioner med belopp så
avpassade, att, vid tillämpande av de för nyreglerade pensioner gällande
dyrtidstilläggsgrunderna, innehavarna av äldre pensioner komma i åtnjutande
av sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggsförmåner av i huvudsak
oförändrad storlek.
Den förhöjning (förböjning I), som sålunda skulle få karaktären av
kompensation för minskade dyrtidstillägg, är avsedd att utgå till alla de
pensionärer, vilka nu åtnjuta dyrtidstillägg efter gynnsammare grunder,
ävensom till nytillkommande innehavare av motsvarande pensioner men
icke till övriga pensionärer. I anslutning härtill har kommittén
från erhållande av förhöjning I uteslutit dels avskedade båtsmän och
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, vilka
nu icke åtnjuta det dyrtidstillägg, som tillkommer innehavare av egentliga
pensioner, dels ock innehavare av nyreglerade pensioner, beträffande
vilka redan nu de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna äro tilllämpliga.
Med sistnämnda pensionärer har härvid jämställts f. d. landshövding,
som pensionerats efter högre pensionsunderlag än 6,000 kronor.
Pensionskommitténs
förslag till
pensionsreglering.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
Under förutsättning att Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års
riksdag angående pensionering av vissa icke-ordinarie befattningshavare
vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå vinner
riksdagens bifall, hava jämväl dessa blivande pensionärer ansetts böra
betraktas såsom innehavande nyreglerade pensioner och följaktligen uteslutas
från pensionsförhöjning.
Då pensionskommittén slutligen förutsatt, att pensioner, som av riksdagen
komma att beviljas efter år 1925, till beloppet avpassas så, att de
kunna betraktas såsom nyreglerade, hava från de föreslagna pensionsförhöjningarna
undantagits pensioner, som senare än vid 1925 års riksdag
beviljas från allmänna indragningsstaten eller särskilt verks medel, där
icke annorlunda av riksdagen särskilt stadgas.
I överensstämmelse med de principer, som ligga till grund för pensionskommitténs
förslag, har kompensationsförhöjning enligt förslaget jämväl
tilldelats de grupper pensionärer, vilka icke varit i statens tjänst anställda,
men likväl i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställts med f. d.
befattningshavare i statstjänst. Med hänsyn till att kommittén ansett
det i någon mån betänkligt, att beträffande dessa grupper pensionärer,
som icke varit i statens tjänst anställda, ersätta en del av det tillfälliga
dyrtidstillägget med eu förhöjning av själva pensionen, vilken pension
för flertalet av dessa pensionärer endast indirekt och delvis utgår av statsmedel,
har författningsförslaget avfattats så, att förhöjningen endast tillsvidare
må tillkomma dessa grupper av pensionärer. Härigenom har kommittén
för dessa pensionärers vidkommande velat till denna förhöjning överflytta
den karaktär av mera tillfällig förmån, som dyrtidstillägget innefattar.
Vid den undersökning, som verkställts i syfte att fastställa kompensationsförhöjningens
storlek, har till utgångspunkt valts den nuvarande
oreglerade pensionen, varvid i pensionsbeloppet inräknats pensionstillägg,
pensionsförbättring och annan förhöjning, som nu lägges till grund vid
beräknande av dyrtidstillägg.
Kommittén har i sina beräkningar rörande nu ifrågavarande förhöjning
utgått från det tal för levnadskostnadsökningen, som enligt kungörelsen
den 10 oktober 1924 (nr 441) fastställts att gälla för sista kvartalet
av år 1924, eller 74, och denna pensionsförhöjning har ansetts böra
motsvara det belopp, varmed nuvarande pensionen skall ökas för att, vid
beräkning av dyrtidstillägg å den ökade pensionen med tillämpning av
den vid kungörelsen den 5 juli 1923 (nr 310) fogade tabellen V, sammanlagda
förmånen må motsvara vad som skulle hava utgått, om pensionen
förblivit oförändrad och dyrtidstillägg därå beräknats enligt tabell IV vid
samma kungörelse.
Summan av pensionen och det sålunda uträknade beloppet (förhöjning
I) blir ny pension i sådana fall, där ej ytterligare förhöjning enligt förslaget
tillkommer.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
5
Dä uträknandet av den nya pensionens belopp skulle bliva ganska invecklat
och besväret härmed alltför betungande för de myndigheter och
pensionskassor, som hava att verkställa utbetalning av sädana pensioner,
om vilka här är fråga, har kommittén låtit verkställa uträkning av förhöjningsbel
öppen och i en tabell (tabell A), avsedd att såsom bilaga fogas
vid författningen rörande ifrågavarande pensionsreglering, infört resultaten
av uträkningarna, för så vitt angår pensionsbelopp, slutande å hela
tiotal kronor. Av praktiska skäl och då skillnaden i förhöjningsbeloppet
vid mellanliggande pensionsbelopp icke är av nämnvärd betydelse,
har kommittén ansett, att vid förhöjningens beräkning i fall, där pensionens
belopp icke slutar å helt tiotal kronor, pensionen skall anses utgöra
närmast lägre sålunda avjämnat belopp.
Den pensionsförhöjning, varom nu är fråga, skulle icke resultera i
någon förbättring för pensionären i annat avseende än att han bleve i
mindre grad beroende av det tillfälliga dyrtidstillägget; i stort sett skulle
kostnaden för staten under nuvarande förhållanden icke heller påverkas
av förändringen, som väl skulle öka kostnaden för själva pensionerna
men samtidigt medföra motsvarande minskning av kostnaden för dyrtidstilläggen.
För större delen av f. d. befattningshavare i statens tjänst med pensioner
av äldre typ innebär emellertid den hittills berörda kompensationsförhöjningen
(förhöjning I) endast en förberedande åtgärd för att möjliggöra
eu verklig pensionsreglering.
Den verkliga pensionsförbättring, som pensionskommittén genom sina
förslag till allmän och definitiv reglering av pensionerna av äldre typ
avsett att åstadkomma, har av kommittén satts i relation till skillnaden
mellan de sålunda förhöjda äldre pensionerna och motsvarande nyreglerade
pensionsunderlag respektive av kommittén föreslagna särskilda
underlag. I de fall, då dylikt underlag redan föreligger eller kunnat i
författningsförslaget angivas, har kommittén funnit sig böra föreslå, att
den pensionsförhöjning, varom nu är fråga, bestämmes till två tredjedelar
av berörda skillnad.
Då innehavarna av äldre pensioner väl med egna avgifter i allmänhet
bidragit till bekostande av sin innehavande pensionsförmån men icke till
bestridande av pensionsförhöjningen, under det att innehavare av nyreglerade
pensioner beräknas i genomsnitt med avgifter täcka kostnaden
för en tredjedel av sin pension, har nämligen kommittén ansett två tredjedelar
av skillnaden mellan pensionerna böra tillkomma innehavaren av
den äldre pensionen.
I nu ifrågavarande hänseende går alltså kommitténs förslag ut på att,
sedan pensionerna av äldre typ genom förut angivna kompensationsförhöjning
(förhöjning I) uppbringats till sådant läge, att samma dyrtidstilläggsgrunder,
som gälla beträffande nyreglerade pensioner, kunna utan
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
minskning i förmån tillämpas även å de förra, pensionernas ytterligare
förhöjning (förhöjning II) skall — med vissa undantag och begränsningar
— äga rum genom tillägg av två tredjedelar av skillnaden mellan summan
av den äldre pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra sidan,
vad som skulle hava tillkommit pensionären, om hans pension avpassats
efter motsvarande nyreglerade pensionsunderlag respektive av kommittén
beräknat särskilt underlag. Härigenom uppkomma enligt förslaget i stället
för pensioner av äldre typ nya pensioner, som äro avsedda att för pensionärerna
bliva i fortsättningen gällande.
De f. d. befattningshavare i statens tjänst, som enligt kommitténs förslag
skulle komma i åtnjutande av kompensationsförhöjningen (förhöjning
I), äro i regel föreslagna till erhållande jämväl av förhöjning II.
F. d. befattningshavare vid armén och marinen, som kommit i åtnjutande
av hel pensionsförbättring enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336),
hava emellertid av kommittén uteslutits från erhållande av förhöjning II.
Däremot har någon sådan begränsning ej ansetts böra äga rum i fråga
om de pensionärer, som icke erhållit hel pensionsförbättring.
Vidare har kommittén, delvis beroende på att fullständig utredning ännu
icke förelegat, funnit sig nödsakad föreslå, att även de pensionärer, som
pensionerats enligt 1917 års reglementen för pensionskassorna för pensionering
av viss icke-ordinarie personal vid telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk, skulle uteslutas från åtnjutande av
pensionsförhöjning II. Undantagna från åtnjutande av denna pensionsförhöjning
äro även dels det pensionerade manskap vid marinen, som
utöver pension och tilläggspension bekommit ytterligare tilläggspension
enligt medgivande av 1920 års riksdag, dels ock sådana förutvarande beställningshavare
vid marinens daglönarkår, vilka fått sina pensioner avpassade
efter de genom 1920 års riksdags beslut godkända grunder för
pensionsförbättring åt daglönare.
Den av pensionskommittén föreslagna reella pensionsförbättringen (förhöjning
II) har kunnat direkt fastställas endast för sådana pensioner, beträffande
vilka motsvarande reglerade pensionsunderlag redan föreligga.
För stora områden av statsförvaltningen är emellertid ny löne- och pensionsreglering
ännu ej genomförd. Kommittén, vilken icke ansett sig
kunna för befattningarna inom dessa områden av statsförvaltningen föreslå
fastställande av nya verkliga pensionsunderlag, har i stället funnit
saken kunna så ordnas, att för genomförande av nu ifrågavarande reglering
av äldre pensioner särskilda underlag fastställas för de ännu oreglerade
befattningarna, vilka underlag alltså uteslutande skulle tjäna till
jämförelse vid uträknande av förhöjning II. Kommitténs förslag till
bestämmelser i detta avseende är så avfattat, att den efter det särskilt
bestämda underlaget avpassade pensionsförhöjningen II blir gällande endast
intill dess att ny reglerat pensionsunderlag blivit fastställt för den tjänst,
pensionären innehaft, eller motsvarande befattning, varefter en jämkning
Kungl. Maj:ts proposition Nr lt)b.
7
av beloppet i förekommande fall är avsedd att äga rum, vare sig denna
medför ökning eller minskning av förmånen.
I en vid den föreslagna kungörelsen i ämnet fogad förteckning (tabell
B) har kommittén upptagit beloppen av de föreslagna underlagen.
Beträffande vissa grupper av oreglerade befattningar tiar det visat sig
förenat med stor svårighet att fastställa underlag för beräkning av förhöjning
II. Detta gäller bland andra övningslärarna vid statens läroverk
och seminarier, för vilka på grund av de invecklade bestämmelserna om
deras pensionsunderlag och om viss medeltalsberäkning vid bestämmandet
av dem tillkommande pensioner, underlag ansetts knappast kunna utan
synnerligen svårtillämpliga bestämmelser fastställas, vidare kommissionslantmätarna,
vilka sakna egentlig motsvarighet bland personalen vid den
nuvarande lantmäteristaten. För pensionärer, tillhörande dylika grupper,
liksom för f. d. arbetare vid statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks
byggnadsavdelning, vilka pensionerats enligt därom år 1918
meddelade bestämmelser, för avskedade daglönare vid marinen, vilka
pensionerats enligt grunder, som fastställts före år 1920, ävensom för det
icke obetydliga antalet pensionärer, som enligt riksdagens i särskilda fall
meddelade beslut äga åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten
eller från särskilt verks medel, har ett annat sätt för beräknande av förhöjning
II måst utfinnas.
Efter ingående undersökningar har pensionskommittén stannat vid att
för dessa befattningshavargrupper förorda tillägg avpassade efter pensionernas
storlek. Därvid har kommittén funnit sig böra föreslå en differentiering
av förhöjning II vad lägre pensioner angår allt efter som de beviljats
före år 1917 eller efter grunder, som fastställts före nämnda år,
eller ock beviljats efter ingången av år 1917 utan att avpassas efter
grunder, som fastställts före nämnda tidpunkt.
De föreslagna bestämmelserna om pensionsförhöjning äro avsedda att
komma till tillämpning icke blott å de vid bestämmelsernas ikraftträdande
befintliga pensioner av äldre typ utan även å dylika pensioner, som därefter
må komma att beviljas.
Såsom av den lämnade redogörelsen för pensionskommitténs förslag till
pensionsreglering framgår, har kommittén utgått från att grunderna för
beräknande av dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner skulle i sak förbliva
oförändrade samt att dessa dvrtidstilläggsgrunder efter pensionsregleringens
genomförande skulle komma att tillämpas jämväl å de nya pensioner,
som efter förhöjning framgått ur pensionerna av äldre typ. Sedan härigenom
de i gällande kungörelse den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer upptagna bestämmelser rörande dyrtidstillägg å icke nyreglergde
pensioner ej längre skulle i något fall bliva tillämpliga, har en omarbetning
av dyrtidstilläggsförfattningen måst vidtagas. Det av kommittén
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
utarbetade förslaget till dyrtidstilläggsförfattning upptager enhetliga grunder
för dyrtidstilläggen och ansluter sig i övrigt nära till nu gällande författning.
Departements. Genom de av pensionskommittén föreslagna förhöjningarna av pensioner
av äldre typ är avsett att för innehavare av sådan pension, bereda en
definitiv pensionsreglering, så att för honom blir gällande en ny pension.
I enlighet härmed har i rubriken till författningsförslaget angivits, att
författningen innefattar bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. Att
bestämmelserna gälla även andra pensionärer än f. d. befattningshavare i
statens tjänst beror därpå, att, såsom kommittén framhållit, vissa andra
pensionärer äro i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställda med pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst och alltså böra komma,
i åtnjutande av den förhöjning, som avser att bereda kompensation för
minskade dyrtidstillägg.
Pensionskommitténs förslag till en allmän och definitiv reglering av
pensionerna av äldre typ finner jag principiellt tillfredsställande och
tekniskt väl utformat. Särskilt synes mig kommitténs anordning att
genomföra pensionsregleringen i tvenne etapper möjliggöra en rationell
avvägning av de ökade förmåner, som enligt förslaget borde tillkomma
innehavarna av oreglerade pensioner. Genom kompensationsförhöjningen
(förhöjning I) uppbringas pensionerna av äldre typ till ett sådant läge,
att samma dyrtidstilläggsgrunder, som gälla beträffande nyreglerade pensioner,
kunna utan minskning i förmån tillämpas även å dem. Härefter
är det möjligt att vid fastställandet av den ytterligare förhöjning
(förhöjning II), som av omständigheterna erfordras, taga nödig hänsyn till de
pensionsunderlag, som ligga till grund för motsvarande nyreglerade pensioner.
Av författningsförslagets § I framgår, att i den pension eller därmed
jämförligt understöd, som genom förhöjning omregleras, skall inräknas
pensionstillägg, pensionsförbättring och annan dylik tilläggsförmån av beskaffenhet
att kunna läggas till grund för beräknande av dyrtidstillägg
å pensionen eller understödet.
Att pensionsregleringens tillämpningsområde, på sätt pensionskommittén
tänkt sig, bör begränsas till de pensionärer, som utan sådan
reglering skulle åtnjuta dyrtidstillägg enligt § 4 i kungörelsen den 15
juni 1923 (nr 266), synes vara självfallet. Innehavare av redan nyreglerade
pensioner äro sålunda uteslutna från pensionsregleringen i fråga. I överensstämmelse
härmed hava jämväl undantagits sådana pensionärer, för vilka
genom beslut vid 1925 års riksdag eller senare reglerade pensionsunderlag
fastställts.
I de fall, då pensionen av äldre typ till beloppet ligger sa nära nyreglerad
pension för samma befattning, att en sådan förhöjning, varom nu är fråga,
skulle uppbringa den förra till högre belopp än den nyreglerade pensionen, har
pensionskommittén föreslagit en avkortning av förhöjningen. Under erinran,
att enligt 1924 års riksdags beslut ett dylikt överskridande, som fram
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 9
trätt vid tillämpning ä den äldre pensionen av de gynnsammare grunderna
för dyrtidstilläggets beräknande, funnits kunna medgivas och att
riksdagen i överensstämmelse härmed upphävt § 6 i kungörelsen den 15
juni 1923 (nr 266), har pensionskommittén anfört, att, då det nu gällde
att en gång för alla genom förhöjning fastställa ny pension, det syntes
icke kunna anses lämpligt, att denna nya pension sattes till högre belopp
än den nyreglerade pensionen för samma befattning. För min del anser
jag emellertid, att någon avkortning av förhöjning I i nämnda fall icke
bör äga rum. Ifrågavarande förhöjning avser att utgöra kompensation för
den minskning i dyrtidstilläggsförmåner, som är förbunden med förslaget
om övergång till enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande. Ätten
dylik teknisk anordning skulle leda till minskning i vissa pensionärers
sammanlagda förmåner finner jag icke vara av omständigheterna påkallat
och ej heller stå i god överensstämmelse med den uppfattning, som ligger
till grund för riksdagens nyssnämnda beslut.
Utformningen av pensionskommitténs förslag till kompensationsförhöjning
har icke givit anledning till erinran, dock att i den till kommitténs
författningsförslag fogade tabell A förhöjningsbeloppen avrundats till närmast
liggande krontal.
Beträffande de tillfälliga understöd, som enligt riksdagens särskilda
medgivanden utgå till vissa grupper av pensionärer, såsom f. d. underofficerare,
f. d. daglönare m. fl., under förutsättning att behovet av understödet
styrkes, har pensionskommittén föreslagit, att pensionär, som redan
åtnjuter sådan förmån, må utan villkor behålla densamma och att följaktligen
jämväl detta understöd skall medräknas vid fastställandet av
kompensationsförhöjningen.
Även jag har funnit övervägande skäl tala för att den pensionär,
som vid tiden för pensionsregleringens genomförande åtnjuter här ifrågavarande
tillfälliga understöd, jämväl i fortsättningen må få tillgodonjuta
sådan förmån. Då emellertid dyrtidstillägg för närvarande icke utgår
å dessa tillfälliga understöd, torde vid fastställande av kompensationsförhöjningen
först böra uträknas den förhöjning, som hänför sig till de
pensionsförmåner, varå dyrtidstillägg nu utgår, och därefter det sålunda
beräknade beloppet höjas med det åtnjutna tillfälliga understödet.
För genomförandet av en sådan anordning har i författningsförslagets
§ 3 införts bestämmelse rörande beräkning av förhöjningen för pensionär,
som åtnjuter tillfälligt understöd, varom här är fråga.
Även vad angår den reella pensionsförhöjningen (förhöjning II) ansluter
jag mig i princip till pensionskommitténs förslag.
I likhet med kommittén anser jag sålunda, att denna förhöjning i
huvudsak bör begränsas till de pensionärer, som enligt förslaget skulle
komma i åtnjutande av kompensationsförhöjning (förhöjning I) och som
varit anställda i statens tjänst. Den av kommittén föreslagna ytterligare
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
begränsningen av tillämpningsområdet för förhöjningen II synes mig likaledes
väl motiverad. Härmed har avsetts, att från sistnämnda förhöjning
skulle uteslutas sådana pensionärer, vilka redan genom förhöjning I
fått pensionsförmånen uppbringad till belopp, som endast obetydligt understiger
motsvarande nyreglerade pensionsunderlag eller det i författningsförslaget
upptagna särskilda underlaget.
Beträffande storleken av förhöjning II har pensionskommittén, som tidigare
anförts, föreslagit, att densamma borde, i de fall en sådan jämförelse är
möjlig, fastställas till två tredjedelar av skillnaden mellan summan av den
äldre pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra sidan, vad
som tillkommit pensionären, om hans pension avpassats efter motsvarande
nyreglerat pensionsunderlag respektive av kommittén föreslaget särskilt underlag.
Utan att vilja helt underkänna de skäl av mera principiell natur, som
föranlett kommittén att föreslå en så betydande pensionsförbättring, har jag
dock funnit, att pensionsregleringens syfte kan anses fyllt, även om den
angivna förhöjningen något reduceras. Efter överväganden i olika riktningar
hav jag stannat vid att föreslå, att förhöjning II fastställes till
hälften av förenämnda skillnad.
För de pensioner, där jämförelse med nyreglerat pensionsunderlag eller
särskilt bestämt underlag icke kan äga rum, anser jag de av pensionskommittén
föreslagna förhöjningsbeloppen böra bibehållas oförändrade.
Den av mig föreslagna begränsningen av förhöjning II skulle nedbringa
statsverkets merkostnad för pensionsregleringen från omkring 3.8 miljoner
kronor enligt pensionskommitténs förslag till omkring 2.9 miljoner kronor.
§ 4 av författningsförslaget har omarbetats i enlighet med vad jag nu anfört.
Avvägningen av förenämnda av pensionskommittén beräknade särskilda
underlag, som återfinnas i den till författningsförslaget fogade tabell B,
hav icke givit anledning till erinran. Med hänsyn till dessa underlags
provisoriska karaktär och sättet för deras avvägande må emellertid betonas,
att desamma icke få på något vis betraktas såsom uttryck för ett ställningstagande
beträffande den framtida löneställningen för ifrågavarande
befattningshavargrupper, utan äro underlagen uteslutande avsedda att
tjäna som hjälpmedel vid genomförandet av nu föreslagen reglering av
pensioner av äldre typ.
I det slutliga förslaget till kungörelse hava ur förteckningen uteslutits
befattningshavargrupper, beträffande vilka Kungl. Maj:t vid 1925 års riksdag
framlagt förslag om lönereglering, som för befattningshavarna komma
att medföra nyreglerade pensionsunderlag. De sålunda uteslutna befattningshavargrupperna
äro att hänföra till länsstyrelserna, landsarkiven,
universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, statskonsulentkåren
och lantbruksakademien.
Till belysning av den sålunda föreslagna pensionsregleringens verkningar
meddelas i efterföljande tvenne tabeller 1 och 2 de uträknade förhöjningar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr ID8.
Tab. 1. Pensions- och dyrtidstllläggsförmÄner före och efter peiisionsregleringens
genomförande, avseende vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst, kronor'':
■
Tjänst 1
(Nyreglcrat pensions- underlag)
i
Före pensionsregleriugen
Efter pensionsregleringen
Procen- tuell steg- ring av
samman- 1
agda för-,
måner i
Jent*ion +
penaions- tillägg,
ppnsious- förbätt- ring m. m
Dyrtids- t i Hägg
Summa
Förhöj- ning I
Förhöj- ning 11
Ny
pension
Dyrtids-
tillägg
Summa
1 Fanjunkare (2604)
1,050
521
1,571
186
684
1,920 !
403
2,323
47.9 !
1,180
569
1,749
204
610
1,992
418
2,410
37.8
1,625
666
2,291
269
355
2,244 |
471
2,715
18.5 :
2,250
8a2
3,082
298
—
2,544 |
534
3,078
—
i Kapten (4644)
1,720
666
2,386
252
1,336
3,300
693
3,993
67.4
2,300
851
8,151
304
1,020
3,624
761
4,385
39.2
2,720
1,006
3,726
360
782
3,852
808
4,660
25.1
3,355
1,241
4,596
443
423
4,212
884
5,096
10.9
j
3,990
1,476
5,466
528
—
4,512
947
5,459
- 1
1 • i
j Överste (7296)
4,500
1,665
6,165
657
1,069
6,216
1,008
7,224
17.2
5,250
1.776
7,026
768
639
6,648
1,008
7,656
9.0
6,0n0
1,776
7,776
768
240
7,008
1,008
8,016
3.1
6,250
1,776
8,026
768
—
7,008
1,008
8,016
—
i Vaktmästare, expe-
780
421
1,201
151
356
1,284
345
1,629
35.s
ditionsvakt (1644)
980
495
1,475
177
243
1,392
367
1,759
19.8
1,080
532
1,612
190
187
1,452
378
1,830
13.5
1,180
569
1,749
204
130
1,512
378
1,890
8.1
1,200
577
1,777
206
119
1,524
378
1,902
7.0
i Notarie, revisor
2.800
1,036
3,«36
370
515
3,684
773
4,457
16.2
| (4200)
3,700
1,369
5,069
489
5
4,188
879
5,067
—
Sekreterare, kam-
4,000
1,480
5,480
529
273
4,800
1.008
5,808
6.o
rerare (5076)
4,600
1,702
6,302
694
—
5,292
1,008
6,300
—
Länsman, lands-
1,380
643
2,023
266
899
2,544
534
3,078
52.2
; fiskal (3444)
1.720
666
2,386
252
736
2,70'' i
567
3,267
36.9
2,800
1,036
3,836
370
137
3,300
693
3,993
4.1
Läroverksadjunkt
3,400
1,258
4,658
450
313
4,152
871
5,023
7.8
| (4476)
4,000
1,480
5,480
529
—
4,524
950
5,474
i Professor av högre
5,000
1,776
6,776
768
614
6,372
1,008
7,380
8.9
| lönetyp (6996)
5,600
1,776
7,376
768
314
6,672
1,008
7,680
4.1
i Stationskarl (1644)
872
455
1,327
163
304
1,332
355
1,687
27.1
1,138
554
1,692
197
154
1,488
378
1,866
10.8
! 1,236
590
1,826
210
99
1,536
378
1,914
4.8
1,320
621
1,941
244
40
1,596
378
1,974
1.7
1
1,386
646
2,032
266
—-
1,644
378
2,022
—
1 Stationsmästare på
1,884
697
2,581
249
553
2,676
561
3,237
25.4
I 5:e kl. st., lokomo-
2,024
748
2,772
267
474
2,760
579
3,339
20.5
1 tivmästare, över-
2,202
814
3,016
291
373
2,856
599
3,455
14.c
banmästare (3240
2,560
947
3.507
339
170
3,060
642
3,702
5.6
2,660
i 984
3,644
352
1 114
3,120
655
3,775
1 3.0
1 Dyrtidstilläggen äro beräknade vid en levnadskostnadsindex av 175 och för pensionär utan barn.
Vid beräkningen har hänsyn icke tagils till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse i ämnet föreskrivna
avrundningar.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
Tab. 2. Pensions- och dyrtidstilläggsförmåner före och efter pensionsregleringéttut
genomförande avseende s. k. riksdagspensioner beviljade efter ing&ngen av år 1917.
kronor *:
Före pensionsregleringen
Efter pensionsregleringen
Procentuell
stegring
av sam- manlagda
förmåner
Pension -f
pensions- tillägg
Dyrtids-
tillägg
1
| Summa
1
Förhöjning
1
Förhöjning
11
Ny
pension
Dyrtids-
tillägg
Summa
100
59
i
159
19
150
264
88
352
121.4
200
118
318
38
150
384
129
513
61.S
300
177
477
57
150
504
169
673
41.t
400
236
636
77
150
624
206
830
30.6
500
296
796
96
100
696
221
917
15.2
600
355
955
127
100
816
246
1,062
11.2
700
392
1,092
140
75
912
267
1,179
8.0 :
800
429
1,229
153
75
1,020
289
1,309
6.5 |
900
466
1,366
167
75
1,140
315
1,455
6.5 j
1,000
503
1,503
180
75
1,248
337
1,585
5.5 I
1,100
540
1,640
193
75
1,368
362
1,730
5.6 *
1,200
577
1,777
206
75
1,476
378
1,854
4.« 1
1,300
614
1,914
236
76
1.608
378
1,986
3.» !
1,400
651
2,051
273
83
1,752
378
2,130
1,500
666
2,166
288
89
1,872
393
2,265
4.G
1,600
666
2,266
273
93
1,956
410
2,366
4.4
1,700
666
2,366
255
97
2,( >52
430
2,482
4.9
1,800
666
2,466
238
101
2,136
448
2,584
4.8
1,900
703
2,603
251
107
2,256
473
2,729
4.8
2,0*0
740
2,740
264
113
2,376
498
2,874
4.9
2.500
925
3,425
331
141
2,964
622
3,586
4.7
3,000
1,110
4,110
397
169
3,564
748
4,312
4.9
3,500
1,295
4,795
463
198
4,152
871
5,023
4.8
4,000
1,480
5,480
529
226
4,752
997
5,749
4.9
4,500
1 ,665
6,165
657
257
5,412
1,008
6,420
4.1
5,000
1,776
6,776
768
288
6,i >48
1,008
7,056
4.1 !
5,500
1,776
7,276
768
313
6,576
1,008
7.584
4.2
6,000
1,776
7,776
768
338
7,104
l,0u8
8,112
4.3
nas storlek för vissa individuella pensioner. För fullständighetens skull angivas
i dessa tabeller dels de ursprungliga pensionerna (inkl. pensionstillägg,
pensionsförbättring m. m.), dels förhöjningarna I och II samt den nya pensionen,
dels ock slutligen dyrtidstilläggen. Av tabellernas siffermaterial framgår,
hurusom den sålunda föreslagna pensionsregleringen skulle i vissa fall
för den enskilde pensionären medföra högst avsevärt höjda pensionsförmåner.
1 de fall då den äldre pensionen redan förut nått en höjd, som efter tillägg
av kompensationsförhöjningen nära ansluter sig till motsvarande reglerade
pension, skulle däremot pensionsregleringen medföra ringa eller ingen förbättring.
Över huvud taget torde en pensionsreglering genomförd efter de linjer, jag
i det föregående angivit, få anses åstadkomma en skälig utjämning mellan
äldre och nyare pensioner samt i övrigt medföra så betydande förbättringar
i de förmåner, som tidigare tillkommit innehavare av äldre pension, att de 1
1 Dyrtidstilläggen äro beräknade vid en levnadskostnadsindex av 175 och för pensionär utan barn.
Vid beräkningen har hänsyn icke tagits till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse föreskritua
avrundningar.
13
Kung!. Maj:ts proposition Nr lftS.
medgivna förhöjningarna muste anses tillgodose alla de krav, som med fog
kunna ställas på en definitiv reglering av pensioner av äldre typ.
Även med den begränsning av förhöjning II, som nyss angivits, skulle
i enstaka fall pensionsförhöjningen medföra större sammanlagd pensionsförmån
än den, som tillkommer pensionstagare, vilken vid avgång från
samma eller motsvarande befattning erhållit pension utan rätt till förhöjning
II. Fö]- undvikande av en dylik oegentlighet hava i lbrfattningsförslaget
enligt pensionskommitténs anvisningar upptagits vissa föreskrifter,
att ny pension för den förre icke må överstiga ny pension för den senare.
I nära anslutning till bestämmelserna i § 9 av kungörelsen den 15 juni
1923 (nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer har slutligen pensionskommittén
föreslagit, att pensionsförhöjning — såväl förhöjning I som förhöjning II
även måtte tillkomma vissa f. d. befattningshavare vid statens järnvägar,
vilka åtnjuta pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med
denna jämförlig pensionsinrättning. Däremot har kommittén i fråga om f. d.
befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken med pension
avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertogs av staten,
icke funnit avgörande skäl föreligga att tilldela dessa annan förhöjning än
kompensationsförhöjningen. På sistnämnda punkt har emellertid inom pensionskommittén
enighet ej varit rådande, utan har reservation till förmån
för nämnda pensionärer avgivits av en ledamot i kommittén. Med hänsyn
till att dessa pensionärer i dyrtidstilläggshänseende hittills jämställts med
f. d. befattningshavare i statens tjänst med oreglerade pensioner och då hela
antalet dylika pensionärer för närvarande endast uppgår till 16 personer, synes
anledning icke föreligga att vid nu ifrågavarande pensionsreglering utesluta
dem från åtnjutande av pensionsförhöjning II. Då dessa pensionärer icke
varit befattningshavare i statens tjänst, torde förhöjning II böra utgå enligt
samma grunder som i fråga om s. k. riksdagspensioner, beviljade före år
1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda år. I överensstämmelse
härmed har ett tillägg gjorts till § 8 i författningsförslaget.
Sedan av verkställda undersökningar framgått, att i enstaka undantagsfall
den nya pensionen vid beräkning enligt bestämmelserna i § 3 eller
§ 4 mom. 1 c) av författningsförslaget skulle uppgå till högre belopp än
det högsta reglerade pensionsunderlag, som enligt nu gällande grunder är
fastställt för f. d. befattningshavare i statens tjänst, har jag slutligen
ansett mig böra föreslå en sådan avkortning av pensionsförhöjningen, att
pensionen icke genom denna förhöjning uppbringas till högre belopp än
9,u00 kronor. Föreskrift om sådan avkortning har införts i författningsförslagets
§ 5.
Vad * slutligen angår grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, har jag vid utformandet av
förslaget till pensionsreglering liksom pensionskommittén utgått från att
nu gällande grunder för nyreglerade pensioner i fortsättningen skulle
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
tillämpas för samtliga hithörande pensionärer. Någon erinran mot kommitténs
författningsförslag har jag icke att framställa.
Kostnads
frågan.
Beträffande de kostnader, som äro förbundna med den föreslagna regleringen
av pensionerna av äldre typ, tillåter jag mig hänvisa till de i
efterföljande tablå meddelade beräkningar. De angivna beloppen avse
kostnaderna under pensionsregleringens första tillämpningsår. Under
följande år reduceras dessa kostnader i den mån antalet pensioner av
äldre typ minskas.
Affärsverken.
Postverket .............................
Telegrafverket .......................
Statens järnvägar....................
Statens vattenfallsverk ...........
Statens domäner ....................
Bnittoökning
av pen- sionerna
Kr.
....... 104,000
....... 106,000
,...... 822,000
....... 17,000
....... 44,000
Minskning
av dyr- tidsti lläggen
Kr.
43.000
30.000
344,000
4,000
4,000
Netto-
ökning
Kr.
61,000
76.000
478,000
13,'' 00
40.000
Övriga verk.
Summa
1,093,000
425,000
668,000
Armén och marinen ...............
2,186,000
593,000
1,593,000
Civilförvaltningen i allmänhet ••
A allmänna indragningsstaten
be-
787,000
307,000
480,000
yiljade riksdagspensioner ......
199,000
67,000
132,000
Övriga pensioner....................
95?,000
953,000
—
Summa
4,125,000
1,920,000
2,205,Ot i0
Tillsammans
5,218,000
2,345,000
2,873,000.
Såsom förut framhållits är med kommitténs förslag ej avsett att gorå
någon rubbning uti de pensionstillägg m. fl. dylika tilläggsförmåner, som
enligt riksdagens särskilda medgivanden nu utgå såsom förbättring av
vissa pensioner av äldre typ. Emellertid har ifrågasatts, huruvida icke
vissa för sådana ändamål anvisade särskilda anslag lämpligen böra sammanföras
med de större anslag, som komma att anvisas för den pensionsförhöjning,
varom nu är fråga. Pensionskommittén har ansett en sådan
åtgärd vara av praktiska skäl att förorda och har för sin del icke kunnat
finna, att hinder härför ur formell synpunkt föreligger.
Vad först angår de pensionstillägg, som enligt kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 360) utgå till vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, äro dessa att betrakta såsom fasta tillägg till
pensionerna och skola enligt förslaget fortfarande utgå. I överensstämmelse
med pensionskommitténs uppfattning synas mig några särskilda anslag
för ändamålet icke längre vara erforderliga, utan torde dessa tillägg
lämpligen böra bestridas från de blivande anslagen till pensionsreglering.
Beträffande de tillfälliga understöd, som utgå till vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst under villkor, att vederbörande pensionär styrker
sig vara i behövande omständigheter, har pensionskommittén föreslagit,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 15
att nämnda villkor må bortfalla samt att de pensionärer, som vid de nya
bestämmelsernas ikraftträdande innehava sådana understöd, må få för framtiden
bibehålla dem utan att vidare prövning av behovet äger rum. Jag
ansluter mig även på denna punkt i huvudsak till kommitténs uppfattning
och föreslår i anslutning härtill, att de särskilda anslagen för utdelande
av dessa understöd slopas och att understöden inräknas i kompensationsförhö.
iningen samt förty bestridas från de blivande anslagen till pensionsreglering.
Om de nuvarande tillfälliga understöden, på föreslaget sätt omdanade,
ävensom pensionstilläggen till f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer skola bestridas från de nya anslagen, påkallas därav givetvis
en motsvarande förhöjning av förut beräknade anslagsbelopp.
Till pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid civilförvaltningen
i allmänhet, åt pensionärer med å allmänna indragningsstaten beviljade
riksdagspensioner samt åt »övriga pensionärer» erfordras, såsom förut
nämnts, anslag å sammanlagt .................................................. kr. I,939,0o0
Härtill torde böra läggas
dels det beräknade anslaget till pensionstillägg åt f. d.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
dels ock förut berörda anslagsbelopp till beredande av tillfälliga
understöd åt:
pensionerade kronojägare................................. kr. 500
f. d. befattningshavare vid lotsverket.............. » 4,890
och skulle alltså anslaget till pensionsreglering för f. d. civila
befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
böra upptagas till............................................ ...............
eller efter skedd avrundning till 2,400,000 kronor.
Kostnaden för pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid armén
och marinen har såsom ett för lantförsvaret och sjöförsvaret gemensamt
anslag beräknats till ................................................................ kr. 2,186,000
Härtill torde höra läggas
dels det beräknade anslaget till pensionstillägg åt f. d.
militära befattningshavare m. fl. pensionärer ................ » 460,000
dels ock förut berörda anslagsbelopp till beredande av till
-
fälliga understöd åt:
avskedade underofficerare och vederlikar vid
armén ....................................................... kr. 6,500
f. d. förrådsvaktmästare .................................. » 980
f. d. stammanskap vid marinen m. fl............. » 2,600
f. d. daglönare vid marinen ......................... » 9,o80 » 19,160
och skulle alltså anslaget till pensionsreglering för f. d.
militära befattningshavare böra upptagas till..................... » 2,665,160
eller efter skedd avrundning till 2,670,000 kronor.
» 450,000
» 5,390
» 2,394,390
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
I fråga om dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer beräknades i budgetförslaget under elfte huvudtiteln dels till
dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
ett belopp av 5,150,000 kronor, dels till dyrtidstillägg åt f. d.
militära befattningshavare ett belopp av 2,200,000 kronor. Verkställda
beräkningar rörande dyrtidstilläggskostnaderna efter genomförandet av
det nu föreliggande pensionsregleringsförslaget giva till resultat, att det
förstnämnda anslaget bör upptagas till 4,100,000 kronor och det sistnämnda
anslaget till 2,20o,000 kronor. Att anslaget till f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer kunnat i så avsevärd grad nedsättas
i förhållande till vad i statsverkspropositionen äskades, har sin
huvudsakliga grund däri, att, då pensionsregleringsförslaget nu utsträckts
jämväl till andra pensionärer än f. d. befattningshavare i statens tjänst,
detta medfört en överflyttning av kostnader från dyrtidstilläggsanslaget
till pensionsregleringsanslaget.
Beträffande kostnaderna för pensionstillägg, pensionsförhöjning och dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare vid affärsverken, ber jag få erinra
därom, att för dessa verks vidkommande kostnaderna för pensionstillägg
och dyrtidstillägg numera bestridas av verkens egna medel. Även nu
föreslagen pensionsförhöjning, vilken avser dels att ersätta vissa dyrtidstilläggsförmåner,
dels att komplettera förut genom pensionstilläggen åstadkommen
provisorisk pensionsreglering, synes böra bestridas av affärsverkens
egna medel, i den mån densamma är att hänföra till f. d. befattningshavare
vid dessa verk.
Föredragande t. f. departementschefen uppläser härefter
dels förslag till kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa
pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga
I),
dels förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga II)
samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1) antaga berörda förslag till kungörelser;
2) besluta, att kostnaderna för pensionstillägg, pensionsförhöjning och
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer,
vilka varit anställda vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk och statens domäner eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar, skola bestridas av de medel, av vilka vederbörande
verks omkostnader i övrigt bestridas;
3) för budgetåret 1925—1926 under elfte huvudtiteln såsom extra förslagsanslag
anvisa
dels till pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer ett belopp av 2,400,000 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majtts proposition Nr 198.
IT
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst
in. fl. pensionärer ett belopp av 4,100,000 kronor;
dels till pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare ett belopp
av 2,670,000 kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp
av 2,200,000 kronor.
Vidare hemställer föredraganden, att Kungl. Maj:t måtte återkalla de i
innevarande års statsverksproposition under elfte huvudtiteln gjorda fram
ställningar om anvisande av extra anslag till tillfälliga understöd åt pen
sionerade kronojägare å 500 kronor, till tillfälliga understöd åt f. d. befattningshavare
vid lotsverket å 4,890 kronor, till tillfälliga understöd åt avskedade
underofficerare och vederlikar vid armén å 6,500 kronor, till till
fälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare å 980 kronor, till tillfälliga
understöd åt f. d. stammanskap vid marinen m. fl. å 2,600 kronor samt till
tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid marinen å 9,080 kronor.
Vad föredragande t. f. departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt.
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Regnér.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 15S höft. (Nr 19S.)
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
Bilaga I.
Förslag
till
kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. il. pensionärer.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
För pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall med nedan
angivna undantag och begränsningar fastställas ny pension genom att till
pensionen (understödet), däri inberäknat vad pensionären tillkommer såsom
pensionstillägg, pensionsförbättring eller annan dylik förmån av beskaffenhet
att dyrtidstillägg därå kan utgå, lägges viss förhöjning på sätt
nedan närmare stadgas.
§ 2.
1. Denna kungörelse äger icke tillämpning å:
a) avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare;
b) f. d. befattningshavare, vilkens pension avpassats efter nyreglerat
pensionsunderlag och som alltså pensionerats enligt föreskrifterna i lagen
den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk eller i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser
för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila
statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt
andra dylika pensioneringsgrunder, som efter sistnämnda dag fastställts
-eller komma att fastställas för reglerande av pensionsförhållandena för
befattningshavare i statens tjänst;
c) f. d. landshövding, vilkens pension avpassats efter högre pensionsunderlag
än 6,000 kronor; samt
d) sådan f. d. befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri eller
vid Strömsholms hingstdepå, vilkens pension avpassats efter grunder, som
fastställts vid 1925 års riksdag.
2. Den, som senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt beslut
av riksdagen förklarad berättigad till pension från allmänna indragningsstaten
eller särskilt verks medel, må icke komma i åtnjutande
av pensionsförhöjning, varom i denna kungörelse är fråga, under annan
förutsättning än att medgivande (lärtill av riksdagen särskilt lämnas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 1 9
3. Från åtnjutande av den pensionsförhöjning, som i § 4 avses, undantagas:
a)
sådan f. d. beställningsbavare, vilken kommit i åtnjutande av pensionsförbättring
till sådant belopp, att sammanlagda förmånen uppgår
till det pensionsbelopp, som finnes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336)
angivet för den beställning, han vid avgången innehade, vare sig vederbörandes
pensionsförbättring utgår direkt med tillämpning av de för pensionsförbättringen
fastställda grunderna eller blivit genom särskilt beslut
av riksdagen vederbörande beviljad till ett enligt samma grunder avpassat
belopp;
b) sådana pensionärer, vilka pensionerats enligt bestämmelserna i något
av de den 29 juni 1917 fastställda reglementen (nr 441—443) för pensionskassorna
för pensionering av viss i eke-ordinarie personal vid telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk;
c) sådant pensionerat manskap vid marinen, som utöver pension och
tilläggspension bekommit ytterligare tilläggspension enligt riksdagens
skrivelse den 18 maj 1920 (nr 243) och Kungl. Maj:ts brev den 4 juni
samma år; samt
d) sådana pensionärer, vilkas pensioner avpassats efter de genom kungörelsen
den 24 augusti 1920 (nr 645) fastställda grunder för pensionsförbättring
åt vid marinen anställda daglönare.
§ 3.
1. • Såsom kompensation för minskning i förmän till följd av förändrade
grunder för beräknande av dyrtidstillägg förhöjes pensionen med belopp,
som framgår av den i bifogade tabell A meddelade uträkning (förhöjning
I); skolande i fall, där pensionens belopp icke slutar å helt tiotal
kronor, förhöjningen beräknas å ett pensionsbelopp, avjämnat till närmast
lägre hela tiotal kronor.
För f. d. befattningshavare i statens tjänst, som vid denna kungörelses
ikraftträdande åtnjuter tillfälligt understöd, för vilket såsom villkor gäller,
att understödet icke tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, ökas förhöjning I med understödets belopp.
2. Pensionen och förhöjning I bilda tillsammans den nya pensionen,
där icke ytterligare förhöjning (förhöjning II) enligt bestämmelserna i
§ 4 förekommer.
§ 4.
1. Pär icke pensionen redan med den förhöjning, som i § 3 avses (förhöjning
I), ökats intill eller utöver det belopp, som tillkommit pensionären,
om hans pension avpassats efter det nyreglerade pensionsunderlag, som
blivit gällande för hans tjänst eller motsvarande befattning, eller, så länge
sådant nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger, efter det underlag,
som i den vid denna kungörelse fogade tabell B finnes angivet för den
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.
tjänst, han innehaft, eller motsvarande befattning, utgår ytterligare förhöjning
(förhöjning II) efter följande beräkning:
a) Föreligger för den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande
befattning nyreglerat pensionsunderlag, skall förhöjning II motsvara
hälften av skillnaden mellan summan av pensionen och förhöjningen I, å
ena sidan, samt, å andra sidan, det belopp, som skulle hava tillkommit
pensionären, om hans pension avpassats efter nämnda pensionsunderlag.
b) Intill dess att nyreglerat pensionsunderlag, som i a) sägs, kan varda
fastställt, skall i fall, där särskilt underlag för den tjänst, pensionären
innehaft, eller motsvarande befattning finnes angivet i den vid denna
kungörelse fogade tabell B, förhöjning II motsvara hälften av skillnaden
mellan summan av pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra
sidan, det belopp, som skulle hava tillkommit pensionären, om hans pension
avpassats efter nämnda särskilda underlag. Sedan nyreglerat pensionsunderlag
blivit fastställt, beräknas förhöjning II även i detta fall
på sätt i a) sägs.
c) Där varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger eller särskilt underlag
finnes i förenämnda tabell B angivet för den tjänst, pensionären
innehaft, eller motsvarande befattning, så ook då den befattning, i vilken
vederbörande pensionerats, icke var ordinarie tjänst och ej heller tillhörde
marinens månadslönarstat, skall förhöjning II allt efter här nedan
i första kolumnen angiven summa av pension och förhöjning I utgå med i
andra kolumnen angivet belopp eller efter där angivet procenttal av summan,
med iakttagande av den för vissa fall i tredje kolumnen angivna
begränsning av den nya pensionen:
A. Pension beviljat! före år 1017 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda är.
Summa av pension och
förhöjning I
kr.
Förhöjning II
hr
Ny pension
högst
kr.
t. o. in. «00 ..............................
225
768
601 895 ...........................
1*5
072
896 1,000 ...........................
150
1,068
i 1,001 1,500 .............................
75
—
i över 1,500 ..............................
5 procent
-
H. Pension beviljad efter ingången av år 1017 utan att därvid tillämpats grnnder, som
fastställts före nämnda tidpunkt.
Summa av pension och
förhöjning I
kr.
Förhöjning II j
kr.
Ny pension
högst
k.
t. o. m. 600 .............................
1
150 j
696
j 601 825 .............................
100 j
900
826 1,500 ..............................
75 ]
- ■
'' över 1,500 ..............................
5 procent j
—
Kungl. Maj:In proposition Nr 19&. 21
2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. a) och b) här ovan
skall iakttagas,
att, därest den tjänstegrupp, pensionären vid avgången tillhörde, sedermera
till följd av omorganisation uppdelats på flera befattningsgrupper
med olika pensionsunderlag, förhöjning II skall för sådan pensionär avpassas
efter det nyreglerade pensionsunderlag eller det i tabell B angivna
underlag, som gäller för den lägsta av sistnämnda befattningsgrupper,
samt
att pensionär, som kommit i åtnjutande av pensionsförbättring enligt
de i sådant hänseende för viss personal vid armén respektive marinen genom
kungörelser den 20 augusti 1910 (nr 538), den 29 augusti samma år
(nr 569) och den 9 juni 1922 (nr 335) fastställda grunder, icke må genom
förhöjning II erhålla ny pension till högre belopp än som tillkommer den,
vilken åtnjuter pensionsförbättring till sådant belopp, att hans sammanlagda
förmån uppgår till det i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) angivna
pensionsbeloppet för den beställning, som pensionären vid avgången
innehade.
3. Pensionen samt förhöjningarna I och II bilda i fall, som i denna
paragraf avses, tillsammans den nya pensionen.
§ 5.
Pension må icke; genom pensionsförhöjning uppbringas till högre belopp
än 9,000 kronor.
Där den nya pensionens belopp vid beräkning enligt bestämmelserna i
§ 3 eller § 4 befinnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med tolv,
skall beloppet avjämnas till närmast lägre sålunda delbara tal.
§ 6.
1. Där pensionär från mer än ett håll för samma tjänst åtnjuter pension
av beskaffenhet, att förhöjning enligt bestämmelserna här ovan i
denna kungörelse kan förekomma, skall vid beräkning av sådan förhöj
ning förmånernas sammanlagda belopp anses såsom en enda pension.
2. Där pensionär åtnjuter pension för mer än en tjänst samt någon
av pensionerna är av beskaffenhet, att förhöjning I enligt bestämmelserna
här ovan i denna kungörelse kan förekomma, skall förhöjning beräknas
särskilt för varje dylik pension; och må förhöjning IT åtnjutas endast
under förutsättning att icke någon av pensionerna är sådan, som i § 2
avses, samt utgå allenast å en av pensionerna, nämligen den, som medför
största förhöjning; skolande i detta fall för beräkningen av såväl
förhöjning I som förhöjning II eventuellt förefintligt pensionstillägg,
som åtnjutes jämlikt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360), fördelas på
pensionerna i förhållande till deras belopp.
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
§ 7.
Pensionsförhöjning enligt de i § 3 stadgade grunder (förhöjning I) utgår
tillsvidare jämväl till:
1) den, som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter avlöning på indragningsstat,
dock att förhöjning icke må äga rum, då avlöningen avpassats
efter något av de avlöningsreglementen, som omförmälas i § 4 av kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 2G5) med allmänna grunder för dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst, eller efter likartade avlöningsgrunder;
2)
f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kommunala
mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d. biträdande
eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.
lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,
vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata
småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda
skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem
ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor, samt därmed
jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension från
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;
3) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den
12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada till följd av järnvägs
drift uppbär ersättning för skada, som han adragit sig under förrättande
av arbete i statens järnvägars tjänst;
4) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd
i sådan egenskap;
5) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka antingen
av statsmedel åi njuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder,
som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående till
läggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läro1
anstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar eller i kungörelsen
den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt vissa vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka avgå
med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt samma grunder
skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga
pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade
maximibeloppet för totalpensionen;
6) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor
och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka
aro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
7) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas pensionering
bidrag lämnas av statsmedel;
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
och beräkna* därvid förhöjningen i fall, som avses i 1), efter den utgående
avlöningen, i de uti 2), 4) och G) omförmälda fallen efter pensionen
eller understödet, i fall, som angives i 3), efter ersättningens belopp, i de
uti 5) avsedda fallen efter summan av de belopp, som utgå från vederbörande
pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel, där
sådan tilläggspension förekommer, samt i fråga om de under 7) omför
mälda f. d. befattningshavarna efter pensionsbeloppet med inberäknande
av det belopp, som i förekommande fall utgår av landsting'' eller stad, dock
att i sistnämnda fall förhöjningen utgår allenast med vad av den beräknade
förhöjningen belöper å den av statsmedel utgående delen av pensionen.
§ 8.
Pensionsför flöjning tillkommer även sådan f. d. befattningshavare vid
statens järnvägar, vilken åtnjuter pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa
eller med denna jämförlig pensionsinrättning; dock att pensionsförhöjning
icke tillkommer den, som jämte sådan pension åtnjuter
pension från statens järnvägar, avpassad enligt bestämmelserna i Kungl.
Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal,
som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått
i statens järnvägars tjänst.
P. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken
med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits
av staten, likställes i fråga om pensionsförhöjning med pensionerad f. d.
befattningshavare i statens tjänst; och skall därvid förhöjning It beräknas
på sätt i § 4 mom. 1 c) sägs beträffande pension beviljad före år
1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda år.
§9.
Vad rörande pensions åtnjutande och förverkande m. m. är stadgat skall
i tillämpliga delar gälla beträffande den nya pension, som uppkommer
enligt bestämmelserna i denna kungörelse.
§ 10.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpning
av dessa bestämmelser, meddelas av Kungl. Maj:t.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
Tabell A, innefattande uppgift å förhöjning’ I vid nedan angivna, till hela tiotal kronnr
avjämnade pensionsbelopp, kronor:
j Pensionsbelopp
0
10
1
20
30
40
i 50
60
70
I
80
j 90
100 ............
19
21
i
I **
1
25
|
27
29
31
I
33
! 36
200 ............
38
40
1 42
44
46
48
50
! 52
54
300 ............
57
59
i 61
63
65
67
69
71
73
| 75 :
400 ..........
77
79
1 80
82
84
86
88
I 90
92
i 94 -i
i 500 ............
96
99
102
105
108
in
114
117
121
124 {
000 ............
127
128
130
vH
ce
eH
132
134
135
i 136
138
i t
139
700 ............
140
141
143
144
145
147
148
149
151
1 152
800 ...........
153
155
156
157
159
160
161
163
164
! 165
9IX) ............
167
168
169
171
172
173
175
176
177
179
1,000 ............
180
181
182
184
185
186
188
189
190
192
1.100 ...........
193
194
196
197
198
200
201
202
204
205 |
1 .1,200 ............
206
208
209
210
214
218
221
225
229
1 232 •
| 1,300 ............
236
240
244
217
251
255
258
262
266
269 j
1,400 ............
273
277
281
284
288
288
288
288
288
1 288 i
* 1,500 ............
288
288
287
285
283
281
280
278
276
274 l
1,600 ............
273
271
269
268
266
264
262
261
259
257 i
1,700 ............
255
254
252
250
248
247
245
243
241
240 i
1,800 ............
238
239
241
242
243
245
246
247
249
250 1
1,900 ............
251
253
254
255
257
258
259
260
262
263 [
I 2.000 ............
264
266
267
268
270
271
272
274
275
276 i
i 2,100 ............
278
279
280
282
283
284
286
287
288
290 :
! 2,200 ...........
291
292
294
295
296
298
299
300
301
303 |
1 2,300 ............
304
305
307
308
309
311
312
313
315
316 1
1 2,400 ............
317
319
320
321
323
324
325
327
328
329
1 2.500 ............
331
332
333
335
336
337
339
340
341
342
2,600 ............
344
345
346
348
349
350
352
353
354
356 !
'' 2.700 ............
357
358
360
361
362
364
365
366
368
369 !
2,800 ............
370
372
373
374
376
377
378
379
381
382 !
2,900 ............
383
385
386
387
389
390
391
393
394
395 ;
3,000 ............
397
398
399
401
402
403
405
406
407
409 I
3,100 ............
410
411
413
414
415
417
418
419
420
422 j
3,200 ............
423
424
426
427
428
430
431
432
434
435 |
3,300 ............
436
438
439
440
442
443
444
446
447
448 |
3,400 ............
450
451
452
454
455
456
458
459
460
461
3,500 ...........,
463
464
465
467
468
469
471
472
473
475 |
3,600 ............
476
477
479
480
481
483 :
484
485
487
488 :
3,700 ............
489
491
492
493
495
496
497
499 j
500
501 i
3,800 ............
502 !
504
505
506
508
509
510
512 i
513
514 |
3,900 ............
516 !
517
518
520 j
521
522 !
524
525 j
526
528 1
4,000 ............
529 |
530
532
533 |
534 !
536 i
537 j
538 1
539
541 s
4,100 ............i
542 j
543
545
546 |
547
549
550
551
553
554 •
4,200 ............
555 !
557
558
559
561
564
‘568
572
576
579 s
4,300 ..........
583 |
587
590
594
598
601 i
605
609
613
616 [
4,400 ............
620 i
624
627
631
635 j
638
642
646
650
653 1
4,500 ............
657 j
661
664
668
672 !
675 I
679
683
687
690 ''
4,600 ............
694 i
698
701
705 !
709 j
712 1
716
720
724
727 1
4,700 ............
4,800 och där-!
731 i
735
738
742 |
746
749 :
753
757
761
764
över ...........
768 !
768 ]
768
768 !
768
768 i
768 ''
768 I
768
768
Kungl. Maj.ts proposition Nr 19&-
25
Tabell B, ankrande det underlag, som vid avpassande av förhöjning II enligt bestämmelserna
i SS 8 och 4 av kungörelsen angående ny pension för vissa pensionerade f.d.
befattningshavare 1 statens tjänst in. 11. pensionärer skall gälla för pensionär, som
pensionerats såsom innehavare av någon av nedan angivna befattningar.
Verk och befattning
Under- |
j lag, kr. |j
Verk och befattning
! Underlag,
kr.
Kanslisekreterare ...........................i i
Häradshövding..............................i 6,996 j
Auditör vid flottans station i Karlskrona
....................................... 4,476
Armén.
Aktiv stat.
Officerare.
Arméfördelningschef och likställd generalsperson
...........................
Inspektör för kavalleriet ..............
Kommendant i Boden ..................
Militärbefälhavare på Gotland .........
Överste .......................................
Överstelöjtnant.............................
Chef för krigshögskolan..................
Chef för krigsskolan .....................
Fälttygmästare ..............................
Chef ''för skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet...........................
Major ..........................................|
Chef för artilleristaben ..................
Chef för artilleri- och ingenjörhögskolan
.......................... \
Styresman vid artilleriets fabriker ■
Tygmästare av 1. kl...................i
Chef för ridskolan .......................
Chef för remonteringsstyrelsen.........
Kapten .....................................j
Ryttmästare ................................
Tygmästare av 2. kl. ....................
Löjtnant ...................................
Underlöjtnant ..............................I
Fänrik.......................................
Underofficerare.
Förvaltare vid intendenturkåren.......
Redogörare vid ridskolan ...............
Musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen
vid musikaliska akademien
..................................... |
Fanjunkare...................................
Styckjunkare.................................1
Musikfanjunkare ...........................j
Musikstyckjunkare ........................
Tygunderofficer.....;........................
Sergeant.......................................!
Musiksergeant .............................:
Fältläkarkåren.
Generalfältläkare ........................
Överfältläkare ...........................
Fältläkare .............................■••• i
Regementsläkare ...........................j
Överläkare, tillika chefsläkare, vid''
garnisonssjukhuset i Stockholm ...
|
8,496 j;
7,896 i
7,896
7,896
7,29b |
6,0361
6,0361
6,036
6,036 j
6.036 i
5.6401
5.6401
5,640
5,640
5,610
5.640
5,040
4.641
4,644
4,644
3.036
1,800
1,800
3 000
3,000
3,000
2,604 j
2.604
2,004
2.604
2.604
2,196
2,196
8,496
6,996
6,360
5.724
5.724
Bataljonsläkare ..............................
Överläkare med bataljonsläkares lön
vid garnisonssjukhuset i Stockholm
lui Under iniir kulen.
Överfältveterinär ...........................
Fältveterinär ..............................
Regementsveterinär...................—
Bataljonsveterinär...........................
Förråds- och hantverksstaten.
Tygingenjör .................................
Fabriksingenjör.............................
Öververkmästare ..........................
Tygförvaltare av 1. kl...................
Fabriksförvaltare av 1. kl................
Fortifikationskassör .......................
Departementsskrivare ..................
Besiktningsrustmästare .................
Tygverkmästare..............................
Verkmästare av 1. kl......................
Tygförvaltare av 2. kl. ..................
Verkmästare av 2. kl.......................
Tygskrivare .................................
Fabriksskrivare.............................
Tyghantverkare.............................
Gevärshantverkare .......................
Hantverkare ................................
Fortmaskinist .............................
Förrådsvaktmästare.......................
Polispersonalen.
Poliskommissarie..........................
Polisöverkonstapel .......................
Poliskonstapel .............................
Reservstaten.
Generalmajor...............................
Överste i högre lönekl. .................
Överste i lägre lönekl. .................
| Major ......................................
jj Kompaniofficer i högsta lönekl. .....
» i mellersta lönekl.
» i lägsta lönekl......
Underofficer i högre lönekl..........
» i lägre lönekl. ...........
Fältläkare .................................
Regementsläkare ......................
Bataljonsläkare.............................
Marinen.
Aktiv stat.
Officerare.
Flaggman ...................................
Chef för kustartilleriet .................
Kommendör ................................
4,476
4,476 I
6,996
5,724 t
4.476 |
3,924
6,036 !
6.036 1
3,924
3,684
3,684
3,684
3,444
3,444
3,444
3,444
3.036
2,844
2,436
2,436
2,436
2,436 i
2,436 |
2,436 1
1,824 j
3 444 !
2,436 i
2,160 i
7.008 \
6,120 i
5,712!
4,512 i
2,688 i
2,124 i
1,4H8
1,416
1,128
5,712
4,512
2,688
8,496 i
8,496 i
7,296
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
Verk och befattning
Överste ...........................
Kommendörkapten av 1. gr.
Överstelöjtnant —..............
Kommendörkapten av 2. gr.
Major .............................
Kapten ...........................
Löjtnant...........................
Underlöjtnant ..................
Fänrik..............................
Under
lag, kr.
Verk och befattning
Underlag,
kr.
7,296
6,036
6.036
5,640
5,640
4,644
3.036
1,800
1,800
Marin förvaltningen.
Kemist ................................
Andre kemist .......................
Sjökrigsskolan.
Lektor...................................
Statsmedicinska anstalten
6,036
4,476
4,476 i
Underofficerare.
Musikdirektör, som avlagt musik-;
direktörsexamen vid musikaliskal
akademien ...............................
Flaggunderofficer...........................
Underofficer av 1. gr......................
» » 2. » .....................
» » 3. » .....................
3,000
2,604
2,604
2,196
1,836
Statens bakteriologiska laboratorium.
Föreståndare .................................
Laborator ...............................
Vaktmästare och preparator............
Stallförman .................................
Statens rättskemiska laboratorium.
Föreståndare.................................
6,996
5,076
1,920
1,644
6,996
Mariningenjörkåren.
Marin överdirektör ........................
Marindirektör av 1. gr. ..................
» » 2. » ..................
Mariningenjör » 1. gr. 1. lönekl. ...
» » l. » 2. ^
» » 2. » ..................i
| Specialingenjör av 1. gr...................
» > 2. » ..................
» » 3. » ..................
Marinintcndentur kåren.
j Marinöverintendent........................
| Förste marintendent av 1. lönekl. ...
» » » 2. » ...|
Marinintendent av 1. gr................''
» » 2. » ...............I
j Marinunderintendent .....................
Provinsialläkarstaten.
7,896
6,996
6,360
6,036
5,076
4,476
6,360
6,036
5,076
7,296
6.036
5,640
4,644
3.036
1,800
Förste provinsialläkare ..................
Provinsialläkare ...........................
Läroanstalterna för barnmorskor.
Överlärare ...................................
Lärare..........................................
Överståthållarämbetet.
Överståthållare.....................
Underståthållare ..................
Sekreterare å kansliet..........
Notarie » » ............
Kanslist » » ..............
Landsstaten.
Lanträntmästare ...................
Marinläkarkåren.
| Marinöverläkaren...........................
I Förste marinläkare ........................
; Marinläkare av 1. gr......................
Månadslönarstaten.
i Verkmästare .................................
| Mästare .......................................
Flottans poliskår.
! Överkonstapel, tillika poliskommissarie.
.........................................
i Överkonstapel, annan ..................
j Konstapel ....................................
K eserv staten.
Kommendörkapten av 1. gr............
* * 2. » (major)
Kompaniofficer i högsta lönekl. ......
* i mellersta lönekl. ...
* i lägsta lönekl..........
Underofficer i högre lönekl.............
* i lägre lönekl.............!
7,296
6,360
5,076
2,604
2,196
2,844
2,436
2.160
5,004
4,512
2,688
2,124
1,488
1,416
1,128
Fögderiförvaltningen.
Landsfogde....................................
Häradsskrivare ..............................
Landsfiskal ...................................
Kronofogde ................................
Länsman.......................................
Väg- och vattenbyggnadsdistrikten.
Distriktschef ..............................
Distriktsingenjör ...........................
Naturhistoriska riksmuseet.
Intendent ...................................
Förste konservator ........................
Konservator ..............................
Preparator...................................
Maskinist ....................................
Bomkapitlens expeditioner.
Notarie vid domkapitlet i Uppsala,j
Växjö, Lund, Göteborg, Härnösand;
och Luleå ................................!
6,996
6,000
6,360
3,240;
8,496
7,896
6,996
4,200
3,240
4,200
5,400
4,200
3,444
4,476
3,444
6,000
3,000
6,996
3,444
3,036
1,920
2,160
5,4001
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
27
Verk och befattning
Under- lag, kr.
Verk och befattning
Under- lag, kr.
1 Notarie vid domkapitlet i Linköping,
j Skara, Strängnäs, Västerås och
Karlstad.................................
| Notarie vid domkapitlet i Visby......
Konsthögskolan.
| Professor i arkitektur....................
» , annan ...........................
j El dåre..........................................
j Andre vaktmästare ........................
! Portvakt.......................................
M usikkonserTatorium.
i
Direktör......................................
i Sekreterare...................................
i Kamrerare ............•.•••••_..................
Lärare i pianospelning, i orgelspel
ning. i harmonilära samt i elemen
tar-, kyrko- och körsång ........
Lärare i solosång, i violinspelning
| samt i kontrapunkt, komposition
och instrumentation ..............
Lärare i musikens historia och estetik
Lärare i spelning å blåsinstrument av
mässing ...............................
Lärare i violinspelning och i klarinett
spelning.
...............................
Lärare i pianostämning.................
i » i kontrabasspelning och iflöjt
.
spelning ...................................
Eldare.........................................
Portvakt......■,...............................
; Tandläkarinstitutet.
| Lärare i protéslära och tandreglering''
i Lärare i tandkirurgi ..............
1 Lärare i tandfyllningskonst ........
1 Vaktmästare .............................
Farmaceutiska institutet.
Professor ................................
Laborator ................................
1
Tekniska högskolan.
| Professor..................................
1 Laboratorievaktmästare .............
] Maskinist ...............................
| Verkmästare .............................
i Reparatör ...............................
5,076
4,476
6,360
4,200
1.824
1.644
1.644
4,200
4,200
3,444
3,924
3,036
2,844
2,160
1,824
1,380
900
1,824
1,500
5,076
4,476
4,476
1,824
6,360
4,476
6,996
1,824
1.824
2,160
1.824
Högre lärarinneseminariet.
Manlig rektor ........................
Kvinnlig » ........................
Manlig lektor...........................
Kvinnlig » ...........................
Ämneslärarinna.......................••••
Biträdande d:o...........................
Allmänna läroverken.
Rektor vid högre allmänna läroverk
s » realskola .....................
Kvinnlig rektor vid statssamskola
Lektor, manlig ..............................
» kvinnlig ...........................
Adjunkt, manlig ...........................
» kvinnlig..........................
Ordinarie ämneslärarinna ..............
Folkskoleseminarierna.
Manlig rektor ...........................
Kvinnlig » ...........................
Manlig lektor..............................
Kvinnlig » .............................
Manlig adjunkt å övergångsstat......
Kvinnlig » » »
Folkskolinspektionen.
Folkskolinspektör..........................
Institutet och förskolan för blinda
it Tomteboda.
Rektor...........................''• • • —•••
Ämneslärare ................................
Första lärarinna ..........................
Ämneslärarinna.............................
Lärarinna ..................................
Arbetslärare ................................
Handarbetslärarinna ....................
Lärarinna i hushåll.......................
Musiklärare ................................
Gymnastiklärare ..........................
Förskolan för blinda i Växjö.
Rektor, manlig • ..........................
» kvinnlig .........................
Lärarinna ................................
Hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda.
6,996
5,076
5,076
4,476
3,240
3,036
6,996
5,076
4,476
5,076
4,476
4,476
3,444
3,036
6,996
5,076
5,076
4,476
4,476
3,444
5,076
6,996
3,684
3,240
3,036
3,036
3,240
2,610
2,610
2,844
1,920
4,476
3,684
3,036
Chalmers tekniska institut.
Professor ....................................
Andre lärare...............................-•
Verkstadsingenjör...........................
Lärare i frihandsteckning ...............
Vaktmästare vid fysiska m. fl. institutioner
....................................
Maskinist ....................................
Gårdskarl ....................................
6,360
4,200
4,200
3,036
1,824
1,920
1,644
Rektor.......................——*.........
Lärarinna .............................
Arbetslärare ................................
Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte.
Rektor, manlig.............................
» kvinnlig ..........................
4,476
3,036
3,240
5,076
4,476
28
Kungl. Maj: tu proposition Nr 198.
Verk och befattning
Under- lag, kr.
Verk o<’h befittning
Under- lag. kr.
3,240
3,036
2,610
1,704
Vaktmästare och preparator..........
Vaktmästare ..............................
Stallförman ■ .............................
1,920
1,824
1,824
l,44u
Veterinärstaten.
6,996
j Länsveterinär .............................
j 4,476
5,076
1,824
Skogshögskolan.
i
1,824
6,360
4,200
j Professor ....................................
Lektor.......................................
Trädgårdsmästare och preparator ...
Vaktmästare och maskinist ............
J Portvakt och planteringsvakt .........
6,996
! 5,724 i
i 1,920!
! 1.8241
1,644 [
3,444
1,644
Statens skogsförsöksanstalt.
|
4,800
Föreståndare................................
I Förste skogsbiträde....................
i Vaktmästare tillika portvakt, maski- nist och planteringsvakt...............
6,996
3,036
1.824 i
1
Lantmäteristaten.
!
6,996
5,076
5,076
1,824
Överlantmätare..............................
Assistent.......................................
Distriktslantmätare........................
6,996 i
4,200 ''
5,076 1
1
Bergsstaten.
6,3601
4,476
Bergmästare ................................
Gruvingenjör.................................
6,996
5,076
Navigationsskolorna.
i
|
6,996
5,076
1,920
1,920
1,824
Föreståndare för navigationsskolan i
Kalmar ....................................
D:o, annan....................................
Lärare..........................................
4,200
4,446 i
3,684 j
1,824
1,824
1,824
Statens anstalt för pensionering
av folkskollärare.
1,824
1,644
1,716
Verkställande direktör ..................j
Sekreterare....................................
Kassör .........................................
Bokhållare....................................
Vaktmästare .................................
6,996
5,076
5,076
4,200
1.824
5,400
3,036!
Flottans pensionskassa.
6,996
5,076 !
Kamrer .....................................
Kassör..........................................
Förste revisor ..........................
Andre » ..............................
Assistent.......................................
5,076
4,200
4,200
3,240
2,700
Första lärarinna ...........................
Ämneslärarinna............................
Slöjdlärarinna .............................
Husmoder...................................
Översköterska ..............................
Tekniska läroverken.
Rektor..........................................
Lektor........................................
Maskinist och eldare ....................
Laboratorievaktmästare ..................
Gymnastiska centralinstitutet.
Överlärare ....................................
Lärare..........................................
Lärarinna ....................................
Portvakt.......................................
Lantbruksingenjörstaten.
Lantbruksingenjör ..''......................
Centralanstalten för försöksväsendet
pa jordbruksområdet.
j Avdelningsföreståndare ..................
Överassistent.................................i
j Laborator ....................................
I Vaktmästare ................................''
Lantbruksinstituten.
| Professor ....................................I
j Laborator .................................
1
Veterinärhögskolan.
Professor....................................•
Lärare i hovbeslag m. m...............
Vaktmästare och preparator............|
Verkmästare .................................
Vaktmästare ................................
Fodermarsk .................................
Sjukvårdare ................. i
Ladugårdsförman..........................\
Maskinist ..................................}
Portvakt och telefonvaktmästare......
Automobllförare ...........................
I
Veterinärinrättningen i Skara.
Föreståndare, lektor ................... j
Instruktionssmed ........................
Statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Föreståndare.............................
Laborator ...................................
Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
29
Bilaga il.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst, m. fl. pensionärer.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder
icke inbegripna — vilka iiro berättigade till pension eller därmed jämförligt
årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts
eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med här nedan
angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen eller understödet.
§ 2.
Dyrtidstillägg beräknas, i enlighet med vad i § 4 närmare stadgas, med
ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som skall anses motsvara
den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader.
Nytt sådant tal äger tillämpning från och med den månad,
under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken
Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat tal.
§ 3.
Dyrtidstillägget utgår i förhållande till ett för månad beräknat tilläggsunder.
lag, bestämt på följande sätt.
Uppgår den å månad belöpande pensionen till 150 kronor eller därutöver,
utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst 400 kronor.
Understiger pensionen 150 kronor för månad, motsvarar tilläggsunderlaget
summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor, dock att tilläggsnnderlaget
i sådant fall ej ma överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent
av pensionsbeloppet.
§ 4.
Där annorlunda icke är i särskild ordning stadgat, utgar dyrtidstilllägget
i förhållande till tilläggsunderlaget efter ett procenttal, som med
16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen och
som i förekommande fall av jämnas till närmast lägre hela tal; dock att
30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.
beträffande f. d. befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas
med ett belopp, räknat efter 4 kronor för månad och varje sålunda underhållet
barn, med iakttagande likväl, att dyrtidstillägget i förhållande till
pensionen icke må överstiga dubbla talet av ovan omförmälda procenttal.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträdei’ icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstilläggav
statsmedel. Barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt
denna kungörelse, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den
högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro lika, till fadern.
Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare
i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt
än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget.
endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt
urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.
Dyrtidstillägg utgår ej å i tilläggsunderlaget ingående öretal, som överstiger
fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
§ 5.
Där f. d. befattningshavare frän mer än ett håll åtnjuter pension, som
i § 1 omförmäles, skola pensionernas sammanlagda belopp läggas till''
grund för beräkningen av dyrtidstillägget.
Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens
tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, må dyrtidstillägg
till pension utgå endast å så stor del av pensionen, att denna sammanlagd
med den avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger 650
kronor per månad för det fall, att dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas
efter § 3 i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstilläggåt
befattningshavare i statens tjänst, och 800 kronor för månad, därest
dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas enligt bestämmelserna i § 4
av nämnda kungörelse; och skall för bestämmande av tilläggsunderiag
jämlikt § 3 här ovan ökning av pensionsbeloppet äga rum endast i den
mån pensionen jämte avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, icke överstiger
150 kronor för månad.
§ 6.
Dyrtidstillägg enligt här ovan för f. d. befattningshavare i statens tjänst
stadgade grunder utgår jämväl till:
1:°) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
dock att till den, som på indragningsstat åtnjuter avlöning
Kungl. Maj:tu proposition Nr 7.98. 31
enligt något av de i § 4 av kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst omförmälda avlöningsreglementen,
dyrtidstillägget beräknas efter det procenttal, som stadgas i
nämnda paragraf, och i övrigt enligt bestämmelserna här ovan;
2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller
kommunala mellan skol or. vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d.
biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.
lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,
vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata
småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda
skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem
ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt därmed
jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension från
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;
3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen
den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs
drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under förrättandet
av arbete i statens järnvägars tjänst;
4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd
i sådan egenskap;
5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka
antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder,
som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående
tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar eller i kungörelsen
den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt vissa vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka avgå
med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt samma grunder
skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga
pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade
maximibeloppet för totalpensionen;
6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor
och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka
äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas pensionering
bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid tilläggsunderlaget i fall, som avses i l:o), efter den
utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen efter
pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o), efter ersättningens
belopp, i de i 5:o) avsedda fall efter summan av de belopp, som utgå från
vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,
där sådan tilläggspension förekommer samt i fråga om de under 7:o) om
-
32
Kuugl. Maj:ts proposition Nr 198.
förmälda befattningshavare efter pensionsbeloppet, med inberäknande av
det belopp, som i förekommande fall utgår av landsting eller stad, dock
att i sistnämnda fall dyrtidstillägget utgår allenast med vad av det beräknade
tillägget belöper å den av statsmedel utgående del av pensionen.
§ 7.
Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pension från
enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning
likställes i här ifrågavarande avseende med pension av i § 1
angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension, som utgår till
sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg,
vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den
övertagits av staten.
§ 8.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan
detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset:
och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pension
får uppbäras.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t nödiga
tabeller.
§ 10.
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de närmare
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925, från och med vilken
dag kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
upphör att gälla.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG
TILL
FÖRFATTNINGAR ANGÅENDE NY PENSION FÖR VISSA
F. D. BEFATTNINGSHAVARE I STATENS TJÄNST M. FL.
PENSIONÄRER ÄVENSOM ALLMÄNNA GRUNDER
FÖR DYRTIDSTILLÄGG ÅT F. D. BEFATTNINGSHAVARE
I STATENS TJÄNST M. FL.
PENSIONÄRER
AVGIVET AV 1921 ÅRS PENSIONSKOMMITTÉ
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt 158 höft. (Nr 198J Bilaga.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
IN N K H Å L L.
SID.
Skrivelse till Konungen............................................................................. »
Betänkande:
Inledning .......................................................................................... .
1920 års förberedande utredning om pensionsförhöjning .............................. 5
1921 års riksdags beslut om dyrtidstillägg till pensioner .............................. g
Uppdrag åt 1921 års pensionskommitté ...................................................... 7
Kommitténs förslag av ls/ie 1921 ............................................................... 7
1922 ars riksdags beslut angående pensionstillägg åt vissa pensionärer ............ 12
Kungörelse 16/e 1922 angående d:o ............................................................ 12
Kungörelsen samma dag angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare ...... 14
1923 års riksdags beslut om ändrade allmänna grunder för dyrtidstillägget...... 14
1924 års riksdags beslut i fråga om dyrtidstilläggsgrunderna ........................ 15.
1924 års riksdags skrivelse om utsträckt pensionsförbättring ........................ 45
Förnyat uppdrag åt pensionskommittén ...................................................... 47
Inkomna framställningar ........................................................................... 44
Kommitténs yttrande............................................................................................ Ig
Utkast till en allmän och definitiv reglering av f. d. befattningshavare i statens
tjänst tillkommande pensioner av äldre typ ................................................ 21
Pensionsförhöjning I ................................................................................. 21
Pensionsförhöjning II...................................................... 20
Författningsförslag:
Förslag till kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer .............................. 35,
Speciell motivering.......................................................................................... 44
Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst in. fl. pensionärer ................................................... 53
Speciell motivering.......................................................................................... 53
Kostnadsberäkning ................................................................................................ 54
Skiljaktig mening ................................................................................................ G4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till Konungen.
Genom beslut den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu kommitté,
bestående av undertecknad, Södermark, såsom ordförande samt såsom
ledamöter undertecknade, Anderson, Leijonhufvud, Sidenbladh och Starbäck
att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande vissa till
pensionsväsendet hörande frågor; varvid tillika undertecknade Thörnell
och von Otter förordnades att såsom ledamöter i kommittén deltaga i behandlingen
av frågor beträffande arméns respektive marinens pensionsförhållanden.
Kommittén, som antagit benämningen 1921 års pensionskommitté,
har med vissa kortare avbrott varit i verksamhet från mitten
av september 1921 till utgången av februari 1923, då kommitténs arbeten
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1922 skulle upphöra och ej
utan särskilt nådigt medgivande åter upptagas. Emellertid blev av Kungl.
Maj:t den 13 juni 1924 förordnat, att kommittén skulle med ingången av
nästföljande juli månad återupptaga sina arbeten. I vederbörande departementschefs
yttrande till statsrådsprotokollet över finansärenden för
sistnämnda dag erinrades dels om riksdagens skrivelse av den 30 maj 1924
(nr 217) angående beredande av utsträckt förbättring av f. d. befattningshavare
i statens tjänst tillkommande pensioner av äldre typ dels ock att
tid efter annan till Kungl. Maj:t inkommit framställningar om beredande
åt f. d. befattningshavare i statstjänst av förhöjning i redan utgående
pensioner; och anförde departementschefen vidare — med framhållande,
att kommitténs arbeten i första hand borde inriktas på slutförandet av
de tidigare påbörjade utredningarna om ny civil pensionslag och om ändrade
pensioneringsgrunder för militära beställningshavare — att, sedan berörda
utredningar avslutats, frågan om beredande av utsträckt förbättring
av pensioner av äldre typ, som innehades av f. d. befattningshavare
i statens tjänst, borde av kommittén upptagas till behandling i syfte att
förslag i ämnet måtte kunna föreläggas 1925 års riksdag.
Kommittén, som den 18 oktober 1924 till Kungl. Maj:t överlämnade betänkande
med förslag till civil tjänstepensionslag, har därefter jämsides
med fortsatt utredning rörande pensioneringsgrunder för militära beställningshavare
behandlat spörsmålet om förbättrad ställning för f. d. befattningshavare
i statens tjänst med pensioner av äldre typ och får härmed
till Kungl. Maj:t överlämna sitt betänkande i sistberörda ämne innefattande
förslag till författningar om ny pension för vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt allmänna grunder för dyrtidstillägg
till sådana pensionärer.
4
Vid detta ärendes slutliga behandling inom kommittén har i visst avseende
en skiljaktig mening framträtt såsom av bilagda utdrag av kommitténs
protokoll för innevarande dag närmare framgår.
De i betänkandet under rubriken »inkomna framställningar» omförmälda
handlingar överlämnas härjämte.
Stockholm den 14 februari 1925.
Underdånigst
PER SÖDERMARK.
ANDERS ANDERSON.
C. A:son LEIJONHUFVUD.
FR. von OTTER.
ELIS SIDENBLADH. ''
KARL STARBÄCK.
O. G. THÖRNELL.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inledning.
I anledning av åtskilliga till Kungl. Maj:t inkomna framställningar
från pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst om beredande av
förhöjning av utgående pensioner och med föranledande tillika av 1920
års riksdags skrivelse nr 432 om beredande av lämplig pensionsförhöjning
åt statstjänares änkor, som uppbure låga pensioner och styrkte sig vara
i behövande omständigheter, anordnades under hösten 1920 inom finansdepartementet
eu förberedande utredning i ämnet. Redogörelse för denna
utredning lämnades i de utdrag av statsrådsprotokoll över finansärenden,
som bilagts propositionerna nr 327 och 328 vid 1921 års riksdag med förslag
till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer.
I den promemoria, vari resultatet av den förberedande utredningen
framlades för chefen för nämnda departement, meddelades, att enligt uppgifter,
som införskaffats till utrönande av antal och belopp av till f. d.
befattningshavare i. statens tjänst utgående pensioner och som bearbetats
och sammanställts i eu vid promemorian fogad _ tabell, vilken sedermera
inflöt i förenämnda proposition nr 327, befunnits, att vid utgången av
juni 1920 pensioner till sammanlagt belopp av 12,611,794 kronor utgingo
till 8,699 f. d. befattningshavare. Efter erinran om de gjorda framställningarna
rörande pensionsförhöjning åt redan pensionerade f. d. befattningshavare
i statstjänst, anfördes vidare i omförmälda promemoria bland
annat. • ... „ , ,
Pensioneringen av befattningshavare i statens tjänst vore sa anordnad,
att pensionen i regel avpassades i visst förhållande till den avlöning, som
uppbures vid avgången; och den sålunda beviljade pensionen atnjötes med
oförändrat belopp under återstående livstiden, oberoende av att avlöningen
för den befattning, varifrån avgång ägt rum, genom lönereglering
under tiden blivit mer eller mindre förändrad. Såsom städse framhållits
vid de tillfällen, då fråga väckts om förhöjning av redan utgående pensioner,
måste den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst kommit
i åtnjutande av pension till belopp, vartill då gällande författningar och
avlöningsstater gåve anledning, anses icke hava något som helst befogat
anspråk på ytterligare underhåll av staten. Vid denna princip både det
ansetts vara av stor vikt att fasthålla; och bortsett från några få fall,
där på grund av personliga omständigheter eller andra särskilda förhållanden
pensionsförhöjning beviljats, hade avvikelse från nämnda princip
icke förekommit i fråga om statstjänare under annan form än såsom tillfälligt
understöd att efter prövning av behovet i varje särskilt fall utgå
till pensionärer med särskilt små pensionsbelopp, som avpassats efter
äldre stater eller äldre pensioneringsgrunder, som sedermera ändrats så
-
1920 åra förberedande
utredning
om
pennonsförhöjning.
19X1 urs riksdags
beslut om
dyrtidstillägg
till pensioner.
6
soiu ledande till för laga pensioner. Sa da 11a tillfälliga understöd, avsedda,
att uppbringa pensionsbeloppet till 500 kronor, hade sedan flera år utgått
till vissa pensionerade underofficerare; och även vissa f. d. kronojägare,
i. d. förrådsvaktmästare m. fl., vilka åtnjöte pensioner enligt äldre
bestämmelser, hade erhållit dylika tillfälliga understöd att efter fastställa
grunder utgå under förutsättning att behovet styrktes. Att icke
ens i sådan form en reglering av redan beviljade pensioner ansetts sakna
små betänkliga sidor såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn till
konsekvenserna framginge av dåvarande finansministerns uttalande till
det vid propositionen nr 174/1907 angående tillfälliga understöd åt avskedade
underofficerare vid armen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
over i an t försvå rsä ronden för den 19 april 1907.
Sedermera hade ju, da dyrtiden började bliva alltmer tryckande, den
principiella ståndpunkten icke ansetts få utgöra hinder för att med statsmedel
bispringa statens pensionerade f. d. befattningshavare; och hade
ejltidstillägg i alltjämt ökad omfattning beviljats dessa pensionärer,
h/iter det förenämnda framställningar om pensioiisförhöjning ingivits,
hade genom 1920 ars riksdags beslut eu ytterligare förbättring av det
pensionärerna tillkommande dyrtidstillägg vidtagits på sätt av upprättad
nämförelseta hell framginge.
Emellertid hade i fråga om vissa pensionärer, vilka, ehuru de icke varit
1 statens, tjänst anställda, likväl pensionerats med väsentligt bidrag av
staten, vid 1919 års riksdag vidtagits eu anordning, som av statens pensionär
ei icke utan fog aberopats såsom stöd för deras begäran om pensionsförbättring.
Sedan vid 1918 års lagtima riksdag godkänts en lönereglering
för personalen vid folk- och småskolor, framlades nämligen i
propositionen nr 330 vid 1919 års riksdag — i sammanhang med framställning
om vissa pensionskassors ombildning till en statens anstalt för pensionering,
av folkskollärare in. fl. — ett förslag till reglemente för anstalten,
innefattande bland annat nya grunder för pensioneringen av
nämnda_ lärarpersonal, och enligt detta förslag, som i huvudsak godkändes
av riksdagen och den 31 december 1919 fastställdes till efterrättelse i det
då utfai dåde reglementet för den nya anstalten, hade genom övergångsstadganden
beretts en icke obetydlig pensionsförbättring för dem, som vid
reglementets ikraftträdande redan vore i åtnjutande av pension, avpassad
efter äldre pensionsbestämmelser, i det att de gamla pensionerna höjdes
med ett belopp, motsvarande summan av 300 kronor och hälften av
innehavande pension.
Såsom framgår av förenämnda, vid propositionen nr 327/1921 fogade
statsrådsprotokollet anförde departementschefen, att han icke kunde finna
annat, än afl frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d.
statstjänares läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket låga belopp,
vore förtjänt av ett allvarligt övervägande. Av den förberedande utredningen
framginge, bland annat, att av pensionerade f. d. befattningshavare
ej mindre än omkring 56 procent uppbure pensioner å högst 1,000
kronor för ar.. Även om de närmast föregående årens bestämmelser rö1
ande dyrtidstillägg medfört eu betydande höjning av pensionsbeloppen,
syntes det dock ej kunna bestridas, att det ekonomiska läget för många
av dessa, pensionärer vore så bekymmersamt, att ett kraftigare stöd från
statens sida kunde anses befogat. Såsom den verkställda preliminära utredningen
gåva vid handen, mötte emellertid stora betänkligheter av både prim
opaginerad Kontrollera mot PDF
cipiell och statsfiuansiell art mot eu mera definitiv pensionaförbättring. Eu
dylik reglering syntes möjlig först efter en gr undlig och allsidig utredning
av alla de synpunkter, som där tarvade beaktande. Innan en sådan utredning,
vilken syntes med det snaraste böra igångsättas, förelåge, ansåge
sig departementschefen — med erinran att eu beskärning av dyrtidstilläggen
till statens befattningshavare ifrågasatts — höra inskränka sig till
att förorda, att de dit tillsvarande grunderna för dyrtidstil läggens beräknande
alltjämt måtte för pensionärernas del bibehållas.
Kungl. Majits härutinnan till riksdagen framlagda förslag biföllos, och
de gynnsammare grunderna för dyr tidst illäggens beräknande skulle alltså
i fortsättningen tillämpas för alla pensionärer. Riksdagen anförde emellertid
uti sin skrivelse i ämnet, att, då riksdagen, ehuru med tvekan, funnit
sig böra bifalla förslaget i liyssberörda avseende, detta skett på grund
av de skäl, departementschefen angivit, nämligen att det skulle leda till
högst betydande praktiska svårigheter att utan en grundlig och allsidig
utredning något sä när rättvist genomföra en åtskillnad mellan olika slag
av pensionärer. En dylik utredning syntes böra verkställas genom Kungl.
Maj:ts försorg. I detta sammanhang ville riksdagen särskilt uttala önskvärdheten
av, att med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden
förutsättningarna för eu jämkning i dyrtidstillägget å de högro pensioner,
som fastställts genom beslut av de senaste årens riksdagar, närmare
undersöktes. Då riksdagen utgått från att ett förslag i sadant syfte redan
år 1922 skulle framläggas för riksdagen, voro det godkända förslaget att
anse som ett provisorium.
I anledning av vad sålunda förekommit, uppdrog Kungl. Maj:t den 29 Uppdrag åt
juni 1921 åt den då tillsatta kommittén för utredande av vissa till pensionsväsendet
hörande frågor (1921 års pensionskommitté) bland annat att
verkställa utredning såväl av frågan om förbättring i vissa fall av redan
utgående pensioner, särskilt sådana, som i och för sig voro mycket låga,
som ock av spörsmålet om jämkning i dyrtidstillägget för pensionärer,
vilka åtnjöte pensioner enligt på senare tid i samband med verkställda
löneregleringar meddelade förmånligare bestämmelser; och betecknades
därvid båda dessa frågor såsom varande av sa brådskande natur, att förslag
om möjligt syntes böra föreläggas 1922 års riksdag.
Med skrivelse den 16 december 1921 överlämnade kommittén betänkande vj;>i års penoch
förslag angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. besatt- °™sl
ningshavare i statens tjänst samt åt änkor och barn efter befattnings- av Wju i93I_
havare i statens tjänst m. fl. ävensom angående pensionstillägg åt vissa sådana
pensionärer.
I nämnda betänkande erinrade kommittén till en början, hurusom i de
framställningar om beredande av förhöjning av utgående pensioner till
f. d. befattningshavare i statens tjänst, som föranlett den förut omnämnda
preliminära undersökningen, i huvudsak framhållits, att de tid efter annan
vidtagna löneregleringarna föranlett till högre pensioner än dem, som utginge
till befattningshavare, vilka pensionerats, medan de äldre staterna
ännu voro gällande; att detta förhållande syntes böra leda till vidtagande,
periodvis av reglering av f. d. statstjänares pensionsbelopp, samt att pensionerna
därvid borde höjas till enahanda belopp, som komme att utgå till
nu i tjänst varande befattningshavare i samma eller motsvarande löne
-
8
grad, då dessa efter uppnådd pensionsålder från tjänsten avginge; och
hade till stöd för yrkandet om pensionsreglering åberopats ytterligare den
omständigheten, att, då pensionsförhållandena genom beslut av 1919 års
lagtima riksdag ordnades för dem, som blevo delägare i statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl., genom vissa övergångsstadganden i
anstaltens reglemente bestämts, att de vid reglementets ikraftträdande
med ingången av år 1920 till f. d. folkskollärare utgående pensionerna
skulle efter vissa grunder regleras.
Även av 1920 års statstjänstemannakongress hade med anledning av hos
kongressen vackt förslag om automatisk pensionsreglering i förhållande
till lönernas höjning hemställts, att frågan måtte på det sätt ordnas, att
en pensionerad tjänstemans pension ökades samtidigt med höjningen av
avlöningen för den tjänst, i vilken han pensionerats; och i enahanda syfte
hade till kommittén inkommit åtskilliga framställningar, såsom från
svenska tullmanna förbundets styrelse samt från äldre pensionerade underofficerare
och lokomotivmän in. fl.
De båda frågor, som då voro föremål för kommitténs utredning, vore
enligt kommitténs mening nära sammanhängande, i det att frågan om
höjning av de laga pensionerna under förhandenvarande förhållanden
måste anses i hög grad beroende av vad som kunde finnas böra i dyrtidstillägg
beviljas pensionerade f. d. befattningshavare. Det senaste spörsmålet
berörde alla ifrågavarande pensionärer och borde därför utredas,
innan man kunde avgöra, om och i vilken utsträckning förbättring av
själva pensionerna kunde anses påkallad.
Vid 1921 års riksdag hade vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilllägget
åt i tjänst varande befattningshavare vidtagits. Med hänsyn till
det statsfinansiella läget hade nämligen eu kraftig beskärning av förmånen
ansetts böra äga rum. Dyrtidstillägget för befattningshavare med nyreglerad
avlöning hade därjämte ytterligare begränsats. I fråga om pensionärerna
däremot hade de allmänna grunderna för nämnda förmån bibehållits
oförändrade, dock under angivande att det vore att betrakta såsom
ett provisorium i avvaktan på en allsidig utredning av å ena sidan frågan
om höjning av låga pensioner och å andra sidan genomförande av en rättvis
åtskillnad mellan olika slag av pensionärer i avseende å beräkningen
av dyrtidstillägg. Detta tillägg hade nämligen för befattningshavare med
ny reg lerad avlöning bestämts att utgå efter reducerad beräkningsgrund,
i syfte att summan av lön enligt de nya avlöningsbestämmelserna och dyrtidstillägget
icke skulle komma att i stort sett överstiga summan av avlöning
enligt dessförinnan gällande bestämmelser och dyrtidstillägg därå
enligt de för övriga befattningshavare gällande grunder. Samma synpunkter
borde enligt kommitténs mening göras gällande i fråga om pensionärer.
Den sålunda ifrågasatta reduktionen av dyrtidstillägget syntes
höra komma till tillämpning å f. d. befattningshavare vid kommunikationsverken
m. fl. Den provisoriska lönereglering, som fastställts för officerare
och underofficerare in. fl., hade däremot icke medfört någon förhöjning
av själva pensionerna, men den, som avginge efter det nyssnämnda
lönereglering trätt i kraft, ägde komma i åtnjutande av viss särskild
pensionsförbättring.
Kommittén erinrade vidare, att det givetvis skulle innebära stora praktiska
fördelar, om enhetliga grunder för dyrtidstillägget åt alla pensionerade
f. d. befattningshavare kunde fortfarande hava blivit gällande.
Men liksom de grunder för dyrtidstillägget, som fastställts för nyreglerad
opaginerad Kontrollera mot PDF
avlöning, icke1 ansetts kunna tillämpas pa ännu icke reglerad uvinning,
kunde dessa grunder un mindre göras gällande i Daga om de icke nyreglerade
pensionernas jämförelsevis små belopp. För vinnande av ett sådant
mai maste givetvis själva pensionsbeloppen höjas, sfi att alla pensioner
kunde betraktas såsom nyreglerade.
Att olika grunder för dyrtidstilliigget a nyreglerad och a icke nyreglerad
avlöning vore gällande, betydde icke sa mycket, da det i allt fall endast
rörde sig om eu jämförelsevis kort övergångstid, intill dess lönereglering
humle övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande verk och.
institutioner; men beträffande pensionärerna skulle olikheten, om särskilda
åtgärder för pensionsregleringen icke vidtogos, komma att kvarstå
ända till dess alla pensionärer med oreglerade pensioner försvunnit.
Vid sådant förhållande både kommittén funnit angeläget att undersöka,
huruvida icke genom eu reglering av nu utgående pensioner eller annan
dylik åtgärd själva pensionsbeloppen skulle kunna höjas, skratt ä de sålunda
förändrade pensionerna samma grunder för dyrtidstillägg som å
nyreglerade pensioner skulle kunna tillämpas med tillfredsställande resultat,
Från åtskilliga hall hade yrkanden framställts därom, att i sammanhang
med varje lönn- och pensionsreglering för i tjänst varande löntagare även
deras redan pensionerade företrädare i tjänsten skulle erhålla pensionsförhöjning.
Då pension till befattningshavare i statens tjänst emellertid
avpassats i visst förhållande till den avlöning, som uppbures vid avgången,
hade sålunda beviljad pension ansetts böra under vederbörandes hela återstående
livstid utgå med oförändrat belopp, oberoende därav att avlöningen
för den befattning, pensionären innehaft, blivit mer eller mindre
förändrad efter hans avgång. Den statstjänare, som vid avgången från
sin tjänst kommit i åtnjutande av den pension, vartill då gällande pensioneringsgrunder
och avlöningsstat föranledde, hade ansetts icke hava något
som helst befogat anspråk på ytterligare underhåll eller ökad pension av
staten. Vid denna princip hade det dittills ansetts vara av vikt att fasthålla.
Någon egentlig avvikelse från densamma hade, vad statstjänare
anginge, ej heller ägt rum utom beträffande vissa pensionerade befattningshavare
vid statens järnvägar, vilka enligt beslut av 1919 års riksdag
erhållit vissa tilläggspensioner. Demia principiella ståndpunkt både emellertid
icke utgjort hinder för att med statsmedel i form av krigstidseller
dyrtidstillägg bringa hjälp åt statens f. d. befattningshavare, då
prisförhållandena blivit alltför betungande. Redan detta visade, att under
rådande exceptionella förhållanden berörda princip icke kunde uppehållas.
Därtill komme, att eu stor grupp av pensionärer, vilka, ehuru de icke innehaft
statstjänst, dock pensionerats med väsentliga bidrag av .statsmedel,
erhållit förhöjning av redan utgående pensioner, nämligen pensionerade
f. d. folkskollärare, enligt beslut av 1919 års riksdag. Därav måste man
draga den slutsatsen, att eu ändrad uppfattning framträtt, säkerligen påverkad
av de säregna förhållanden, som vore rådande med avseende å
levnadskostnaderna, och enligt vad 1920 ars bankoutskott anfört måste
en allmän reglering av äldre pensioner anses vara av omständigheterna betingad
och borde ej alltför länge fördröjas.
Tanken på en pensionsreglering under förhandenvarande omständigheter
kunde alltså enligt kommitténs mening icke anses höra utan vidare avvisas.
Syftet med en sådan reglering skulle emellertid för det dåvarande
icke vara att bereda större förmåner över hela linjen, utan pensionsregle
-
10
lingen bolde kombineras med eu kraftig beskärning av dyrtidstillägget
med resultat att ökad förmån skulle framträda endast för de pensionärer,
som hade låga pensioner; för de övriga skulle förbättringen huvudsakligen
best,! deruti, att de bleve i minskad mån beroende av det tillfälliga dyrtidstillägget.
Därigenom skulle också möjliggöras att tidigare, än eljest
kunde äga rum, låta dyrtidstillägget till pensionärer helt bortfalla.
Vid en reglering av nu utgående pensioner syntes det emellertid icke
kunna ifrågakomma att i varje fall öka förmånen till samma belopp, vartill
den nyreglerade pensionen i samma befattning blivit bestämd. Den
nyi eglerade pensionen vore satt i förhållande till en nyreglerad avlöning,
vars belopp i sin ordning kunde hava påverkats även av andra omständigheter
än levnadskostnadsökningen, exempelvis organisatoriska förändringar
med avseende ä. tjänstens beskaffenhet, ökning av arbetstiden,
strävan att lyfta befattningens innehavare till högre levnadsstandard
m. in. Redan av sålunda antydda skäl måste det anses uteslutet att likställa
de äldre pensionärerna med t. d. befattningshavare, som innehade
nyreglerade pensioner; även av hänsyn till kostnaden i framtiden borde
detta icke ifrågakomma. Emellertid syntes en pensionsreglering lämpligen
böra ställas i visst förhållande till den nyreglerade pensionen, så att
till den oreglerade pensionen lades viss del av skillnaden dem emellan.
Da en tjänstemans pension i regel till eu tredjedel motsvarades av erlagda
avgifter, under det att återstoden utgjorde statens bidrag, skulle
inan kunna tänka sig eu pensionsreglering lämpligen genomförd på sådant
sätt, att, medan den tredjedel av pensionen, som motsvarade vederbörandes
egna a\ gifter, lämnades orubbad, återstoden eller den egentliga
statspensionen höjdes till motsvarighet; med enahanda del av den nyreglerade
pensionen. Pensionsförhöjningen skulle med andra ord motsvara
tva tredjedelar av skillnaden mellan vederbörandes nu utgående pension å
ena och den pension å andra sidan, som skulle hava tillkommit honom,
om pensionen med tillämpning av de vid hans pensionering gällande
grunder avpassats efter det förhöjda pensionsunderlag, som sedermera
blivit fastställt för samma eller motsvarande befattning.
. Även om eu sådan lösning av frågan vore att förorda, saknades emellertid
enligt vad kommittén vidare framhöll — en av förutsättningarna
för planens förverkligande. Då pensionsregleringen borde grundas på
skillnaden mellan eu pension av äldre typ och en nyreglerad pension, måsto
över hela linjen föreligga nyreglerade pensioner. I annat, fall kunde
någon allmän pensionsreglering med enhetliga bestämmelser om dyrtidstillägg
icke genomföras. Visserligen hade under de sista åren för eu stor
mängd befattningshavare i samband med lönereglering hven fastställts
högre pensionsunderlag, som alltså medförde nyreglerade pensioner. Men
för åtskilliga grupper av befattningshavare för eloge ännu icke någon ny
löne- och pensionsreglering. Man kunde visserligen tänka sig, att för
varje befattning vid de ännu oreglerade verken fastställdes ett nytt pensionsunderlag,
såsom exempelvis skett för landshövdingar. Kommittén
både också övervägt, huruvida några åtgärder av provisorisk natur borde
vidtagas för att bereda en motsvarande förmån även för andra befattningshavare
vid icke nyreglerade verk.
Även om man beträffande en del befattningar vid oreglerade verk med
ledning av de nya pensionsunderlagen för jämförliga befattningar vid
nyreglerade verk skulle kunna fastställa nya pensionsunderlag, syntes likväl
den möjligheten icke vara utesluten, att man härigenom komme att
opaginerad Kontrollera mot PDF
föregripa resultaten av pågående utredningar om löne- oeli pensionsregleringar
för åtskilliga befattningar. De i tjänst varande befattningshavare,
som härav skulle beröras, skulle i sådant fall i allmänhet nödgas erlägga
förhöjda avgifter för egen pensionering in. in. utan att samtidigt erhålla
ökade avlöningsförmåner. Kommittén kunde alltså ieke förorda någon
provisorisk åtgärd i nyssberörda syfte oeh hade därför övergivit tanken
på att omedelbart skulle kunna genomföras eu verklig pensions reglering
oeh därvid tillika vinnas enhetliga bestämmelser om dyrtidstillägg för
pensionärer.
De allmänna grunder för dyrtidstillägg, som av kommittén förordats i
fråga om nyreglerade pensioner, kunde såsom nämnts ieke annat än under
vissa förutsättningar tillämpas beträffande övriga pensioner. Då dessa
förutsättningar ieke torelåge och icke lämpligen kunde tillskapas, måste
tills vidare andra och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg ä de äldre
pensionerna bliva gällande. Vid eu dylik provisorisk lösning av frågan
hade det synts riktigt, att för dyrtidstillägg a oreglerade pensioner tilllämpades
samma allmänna grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg
å oreglerad avlöning. Med tillämpning av då gällande grundtal komme
dyrtidstillägget givetvis att minskas, dock med jämförelsevis måttliga belopp.
Men då de mindre pensionsbeloppen icke tålde vid en sådan beskärning,
måste de på något sätt förbättras.
Vid förenämnda preliminära undersökningar angående en pensionsreglering
hade ifrågasatts en förbättring över hela linjen av de oreglerade
pensionerna genom ett tillägg, förslagsvis 25 procent, dock minst 100 kronor
oeh högst 1,000 kronor, ungefär motsvarande den tillfälliga löneförbättring,
som tillkommit befattningshavare i tjänst i avvaktan på definitiv
lönereglering. Kostnaderna härför hade emellertid uppskattats till omkring
3 miljoner kronor, oberäknat av sådana pensionstillägg föranledd
ökning av dyrtidstilläggskostnaden, varför med hänsyn till det statsfinansiella
läget eu sådan pensionsreglering icke kunde förordas. Ifrågavarande
anordning vore för övrigt förenad med vissa andra olägenheter och därför
även av denna anledning olämplig. Enligt kommitténs mening hade
det visserligen varit mycket önskvärt, om förhållandena medgivit, att förbättring
i något mera utsträckt omfattning kunnat beredas pensionärerna.
Av kostnadshänsyn hade emellertid kommittén funnit sig nödsakad att
inskränka sitt förslag till att åtminstone under förhandenvarande förhållanden
huvudsakligen avse beredande av skälig förbättring av de särskilt
låga pensionerna, på samma gång åtgärd synts böra vidtagas i syfte
att minskningen av dyrtidstillägget framträdde först vid en pension av
2,000 kronor.
Dessa mal hade kommittén efter noggranna undersökningar ansett
kunna uppnås genom ett pensionstillägg till beloppet så avpassat att det
största tillägget skulle tillkomma pensionärer med mindre pension än
1,500 kronor för att vid högre pensionsbelopp avtaga och vid viss gräns
alldeles upphöra att utgå.
Kommittén erinrade vidare därom, att vid behandlingen av ett vid 1921
års riksdag motionsvis framställt förslag om pensionsförbättring åt vissa
underofficerare, bankoutskottet under hänvisning till pågående utredning
om en allmän pensionsreglering avstyrkt bifall till motionen, men i motiveringen
ifrågasatt, huruvida icke av statsfinansiella skäl den pensionsförbättring,
som vid en sådan reglering kunde komma att beviljas, borde,
liksom tidigare för vissa grupper av pensionärer bestämts, fastställas att
12
1922 dra riksdags
beslut an•
gåer de pensionstillägg
åt
vissa pensionärer.
Kungörelsen
T7« 1922 angående
pensionstillägg
till vissa pensionärer.
utgå allenast till sadana pensionärer, som styrkte sig vara i behövande
omständigheter. Kommittén hade ock tagit under övervägande, huruvida
pensionstillägget borde utgå endast till nyssnämnda kategori av pensionärer.
Ett sådant villkor hade nämligen dittills fastställts i de fall, då
redan utgående pensioner förbättrats genom anvisande av medel för tillfälliga
tillägg. Men å andra sidan både förbättring medgivits även utan
dylikt villkor och då åtskilliga olägenheter syntes vara förenade med sådant
villkor, hade kommittén kommit till den uppfattningen, att pensionstillägget
icke borde förbindas med berörda villkor.
Vid 11)22 ars riksdag framlade Kung). Maj:t i proposition nr 125 förslag
angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, vilket förslag i allt väsentligt överensstämde
med vad kommittén hemställt. Såsom framgår av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24
februari 1922 framhöll föredragande departementschefen, att lian funne
kommitténs förslag i fråga om pensionstillägg under förhandenvarande
förhållanden innefatta en så vitt möjligt tillfredsställande lösning av
spörsmålet om reglering av de lägre pensionerna; att han därvid ingalunda
förbisåge, att det system för de låga pensionernas förbättring, som
kommitténs förslag innefattade, måste vara behäftat med åtskilliga brister;
men att det å andra sidan syntes uppenbart, att eu alltigenom tillfredsställande
pensionsregiering icke kunde åstadkommas utan ingående undersökning
beträffande de särskilda grupperna av pensionärer och dessutom
ej utan svårighet läte sig göra, så länge definitiva löneregleringar saknades
för så störa delar av förvaltningen, som ännu vore fallet; att det
syntes omöjligt att då avgöra, när tiden för en mera definitiv pensionsregiering
kunde vara inne, men att i varje fall resultatet av den av kommittén
föreslagna provisoriska pensionsregleringen borde avvaktas, innan
något vidare utgjordes i syfte att erhålla en definitiv reglering av statspensionerna.
Riksdagen biföll propositionen under framhållande, att den föreslagna
lösningen av frågan om pensionsförbättring vore närmast att betrakta såsom
ett provisorium i avvaktan på en defintiv pensionsregiering.
De sålunda godkända grunderna för åtnjutande av det åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer beviljade pensionstillägget
fastställdes i kungörelse den 15 juni 1922 (nr 360), som innehåller följande
bestämmelser:
Till pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan
angivna begränsningar och undantag, utgå pensionstillägg med följande
belopp för år räknat, nämligen:
ISO kronor a pensioner till belopp av intill 1,500 kronor, dock att pensionstillägget
ej må uppgå till mer än pensionens belopp och ej heller tillsammans
mod pensionen överstiga 1,620 kronor,
120 kronor a pensioner till belopp av 1,500 kronor och därutöver intill
2,000 kronor, dock att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga
2,060 kronor, samt
60 kronor å pensioner till belopp av 2,000 kronor och därutöver, dock
att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,560 kronor.
Från åtnjutande av pensionstillägg undantagas:
13
avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare,
f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt föreskrifterna i kungörelsen
den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid
statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk
i fråga om rätt till pension eller enligt andra dylika pensioneringsgrunder,
som kunna komma att fastställas för reglerande av pensionsförhållandena
för befattningshavare i statens tjänst,
f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt lagen den 4 juni 1920
(nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
ävensom f. d. befattningshavare, som för tjänst vid något av nämnda verk
eller skogsstaten eller såsom skogvaktare vid Uppsala universitet pensiorats
enligt pensionsunderlag, högre än det, som under år 1918 gällde för
den tjänst, i vilken vederbörande pensionerats, eller motsvarande befattning,
f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt stadgandena i särskilda
kungörelser av den 22 juli 1918 (nr 660, 661 och 662) angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lära-,
rinneseminariet och statens folkskoleseminarier eller i kungörelsen den 19
juni 1919 (nr 508) angående pensionsbestämmelser för vissa lärare i övningsämnen
vid nämnda läroanstalter,
f. d. befattningshavare, som åtnjuter pensionsförbättring enligt de i sådant
avseende för viss personal vid armén respektive marinen gällande
grunder, vare sig vederbörandes pensionsförbättring utgår direkt med tillämpning
av omförmälda grunder eller blivit genom särskilt beslut av
riksdagen vederbörande beviljad till ett enligt samma grunder avpassat belopp,
f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt de från och med år 1919
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare gällande
pensionsunderlag,
f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt de för kvinnliga biträden
från och med år 1920 gällande pensionsunderlag, samt
f. d. befattningshavare, som pensionerats efter de pensionsunderlag, som
fastställts i § 14 av avlöningsreglementet den 28 juni 1918 (nr 493) för sjukvårds-
och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka eller
efter de förhöjda pensionsunderlag, som efter 1918 års utgång blivit gällande
för viss annan personal vid samma anstalter.
Pensionstillägg enligt ovan angivna grunder utgår jämväl till:
1) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
2)
f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den
12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs
drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under förrättande
av arbete i statens järnvägars tjänst;
3) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av
staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i
sådan egenskap;
4) sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg,
vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den
övertagits av staten;
14
*'' x‘ J^taitmngs^vare vid undervisningsanstalter för dövstumma skolhemmet
i Vänersborg for blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och
ww™?!’ ,01'' sa“t s»n„nesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka äro
bentttigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
n i nX !a Provinsialläkare, som pensionerats av statsmedel;
dar • f fn’ huruvida ock till vilket belopp pensionstillägg
a r f,°m ?''Ses 1 1}’ efter den utgående avlöningenfi
rlet/lLr °™.a!d;1, fallen ofter ersättningens, pensionens eller understödets
belopp samt i fall, som angives i (i), efter hela pensionens belopp med
«•*»'' M»«»*Mn *-
Beträffande pensionstagare, som jämte pension åtnjuter avlöning såsom
läraarbefaSaVar-1'' statena..tjänst ellei> »om i egenskap av innehavare av
m«l < S Tld annan la™anstalt till statens åtnjuter avlöning av statsmedel
eller som innehar pension för mer iin eu statstjänst, skall förmånernas
sammanlagda belopp vara avgörande för frågan, huruvida, och till
Miket belopp pensionstillägg må till honom utgå.
befält^1’1lxafunLsti]lägg berättigad avlidit, innan detsamma till fullo ut
sådant
?al?rei‘ Starbhu?e1t i.dei1 avlidnes rätt; och utgår pensiontillägget
i sadant fall foi samma tid, för vilket pensionen får uppbäras.
1 sammanhang med pension utbetalas motsvarande del av pensionstill
-
"hmtana kSaso,m Jorat murats _ innebur pensionskommitténs förberörda förslag
äyrtidstilUigg ?.,* ,.^|^affand<: dyrtidstillägget åt f. d. befattningshavare och med dem
till f. d. be llk&tallda. Pensionärer i huvudsak enahanda grunder skulle bliva gällande
fattnings- »om ti lampades 1 fråga om statens i tjänst varande befattningshavare
,mrare* “ ,nmg » amapt /örelades 1922 års riksdag i propositionen nr SJ
so 2° riksdafeus nr 2G7. Genom bestämmelserna
som å tel finnas i kungörelsen den 15 juni 1922 nr 357, stadgades i huvud■
ak följande. Det s. k. grundtalet skulle vara detsamma som för befatt
krono
r °regIerde ?fnsiTer skulle dyrtidstillägget å belopp intill
i2° loonor för ar utgå efter ett procenttal, motsvarande grundtalet,
Wlrmhdf1Rutande belopp efter (''tl procenttal, motsvarande femtiofem
hundradelai av giundtalet. Den del av pensionen, för vilken dyrtidstillav
prn t e b^akllas .°fter fullt grundtal, skulle ökas med ett årsbelopp
™Wi?°n0r|Or Vt-('' PU ffr,undav försörjningsplikt underhållet barn
undd 16 ais ålder, kor nyreglerade pensioner skulle gälla strängare bestainmelser,
i det att grundtalet skulle minskas med 20 enheter och dyr
\
beloolffiiti fl 09ndia''St a 8+°-pi:oceat av pensionsbeloppet samt beräknas
a Mopp intill 1,020 kronor för ar efter ett procenttal, motsvarande grundtal®*
minskat med 20, och a överskjutande belopp efter ett procenttal
motsvarande femtiofem hundradelar av det sålunda reducerade grundtalet
Den, beträffande i tjänst varande befattningshavare, för icke-familjeför
HI]''aiiT-in
0lda T? \lda l''eduktl011e,i av dyrtidstillägget kom däremot icke
till tillämpning beträffande f. d. befattningshavare och med dem likställda
PGllSlOIltll(il.
SS&Ä ”11,231111 stMk w»
ändrade all- f.?,;.1 aIJa 0miaden, genomfördes aven en avsevärd beskärning av dyrtidsmänna
gran- niaggen; och denna drabbade jämväl dyrtidstillägget till f. d. befattningsder
för dyr- havare 1 statens tjänst och övriga med dom likställda pensionärer För
tidstillägget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
slag om nya grunder för sistnämnda dyrtidstillägg framlades i propositionen
nr 210, och donna blev av riksdagen L huvudsak bifallen såsom framgår
av dess skrivelse nr 207. Dessa nya grunder, vilka fastställdes genom
kungörelsen den 15 juni 10215 (nr 200) och i huvudsakliga delar fortfarande
gälla, innehålla följande huvudregler. Dyrtidstillägget utgår i förhållande
till ett för månad beräknat tilläggsunderlag; uppgår den ä månad belöpande
pensionen till 150 kronor eller därutöver, ntgöres t illäggsunderlaget
av pensionens belopp, dock högst 400 kronor; understiger pensionen 150
kronor för månad, motsvarar t illäggsunderlaget summan av pensionen
och ett belopp av .''50 kronor, dock att tilläggsunderlaget i -sistnämnda fall
icke må överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent av pensionsbeloppet.
För oreglerade pensioner utgår dyrtidstillägget i förhållande till tilläggsunderlaget
efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen
och i förekommande fall a v jämnat till närmast lägre hela
tal, vartill för den, som pa grund av försörjningsplikt underhåller barn
under 16 års ålder, kommer ökning av dyrtidstillägget med ett belopp av
5 kronor för månad och värjo sålunda underhållet barn, dock med iakttagande
att dyrtidstillägget i förhållande till pensionen icke må överstiga
dubbla talet för omförmälda procenttal. Detsamma gäller beträffande nyreglerade
pensioner med undantag därav, att procenttalet skall i varje fall
minskas med 16 enheter samt att det belopp, varmed dyrtidstillägget ökas
för varje underhållet barn, utgör 4 kronor för månad.
De vid 1923 års riksdag godkända grunderna för dyrtidstillägg åt f. d.
befattningshavare och med dem likställda pensionärer hava sedermera
icke undergått annan ändring än för såvitt ånger dels dyrtidstillägg å nyreglerad
avlöning å indragningsstat, dels ock förhållandet mellan oreglerad
pension jämte dyrtidstillägg och nyreglerad pension med sådant tilllägg.
Alltsedan skilda bestämmelser om beräkning av dyrtidstillägg tillkommit
i fråga om oreglerade och nyreglerade pensioner, hade föreskrift
meddelats därom, att dyrtidstillägg å oreglerad pension icke må tillsam-- mans med pensionen överstiga vad f. d. befattningshavare, som med nyreglerad
pension avgått från samma eller motsvarande befattning vid
vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg, varjämte cn
likartad begränsning stadgats i fråga om pensionerat kvinnligt biträde
även i fall, där nyreglering ännu icke övergått det verk, hon tillhört. I
anledning av eu inom första kammaren vid 1924 års riksdag väckt motion
(nr 252) om upphävande av berörda föreskrifter och sedan statskontoret
inkommit till bankoutskottet med utredning i ämnet, beslöt riksdagen enligt
skrivelse nr 255, att ifrågavarande föreskrifter om begränsning av dyrtidstillägget
å oreglerade pensioner skulle upphöra att gälla från och med
den 1 juli 1924; och upphävandet av nämnda föreskrifter liksom den ändring
i grunderna, som åsyftade att å nyreglerad avlöning å indragningsstat
dyrtidstillägg skall utgå efter det procenttal, som eljest gäller för dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning, fastställdes genom kungörelsen den 13
juni 1924 (nr 220).
Någon ändring i de år 1922 beslutade grunderna för pensionstillägg
åt f. d. befattningshavare och med dem likställda har icke företagits.
Emellertid väcktes vid 1924 års riksdag två motioner (nr 154 och 161 i
andra kammaren) om förhöjda pensioner åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst, vilka pensionerats enligt äldre bestämmelser. I förstnämnda mo
-
1924 års riksdags
beslut i
fråga om dyrtidstillägg
sgrunderna.
1924 års riksdags
skrivelse
om utsträckt
pensionsförbättring.
16
tion hemställdes, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida icke f. d. befattningshavare, som inbetalt lika mycket i
pensionsavgifter och äro av samma grad, skulle kunna erhålla samma pensionsförmåner
oavsett tidpunkten, när de avgått. I den senare motionen
yrkades, att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande,
huruvida f. d. befattningshavare i statens tjänst, pensionerade
enligt äldre bestämmelser, må kunna få sina pensioner höjda till samma
belopp, som utgå till sådana befattningshavare, pensionerade enligt senaste
bestämmelser, samt till riksdagen inkomma med den framställning, som
av nämnda undersökning kan föranledas. I enlighet med bankoutskottets
i utlåtande nr 50 gjorda hemställan avlät riksdagen en skrivelse till Kungl.
Maj:t i ämnet (nr 217). Efter erinran att, såsom av en i bankoutskottets utlåtande
lämnad redogörelse framginge, yrkanden om förhöjning av redan
avgångna tjänstinnehavares pensioner framkommit vid upprepade tillfällen,
anförde riksdagen i nämnda skrivelse vidare:
->Det lärer icke heller kunna förnekas, att ifrågavarande, under helt
andra förhållanden fastställda pensionsbelopp numera i allmänhet måste
anses vara alltför knappt tillmätta. De yrkanden på pensionsförbättring;
som tid efter annan framförts, synas därför vara befogade. Statsmakterna
hava också, enligt vad ax redogörelsen framgår, i viss mån beaktat de
synpunkter, som därvid gjorts gällande. Sålunda hava i fråga om de
dyrtidstillägg, som under de senare åren beviljats, andra och gynnsammare
grunder kommit till tillämpning för f. d. befattningshavare än för befattningshavare
i tjänst, varjämte särskilda pensionstillägg beviljats i
syfte att något förbättra de förras ställning. Den pensionskommitté, som
år 1921 tillsattes, har också erkänt behovet av eu mera genomgående förbättring
av det bekymmersamma läge, vari dessa f. d. befattningshavare
befinna sig. Det bär emellertid framhållits, att åtskilliga svårigheter äro
förenade med genomförandet under nuvarande förhållanden av eu definitiv
pensionsreglering. I sådant avseende må särskilt erinras, hurusom på
flera hall ny löne- eller pensionsreglering ännu icke kunnat genomföras
och att bland annat en av förutsättningarna för en mera allmän pensionsreglering
vore den, att nyreglerade pensioner borde föreligga över hela
linjen. Sedan ny definitiv lönereglering genomförts för befattningshavare
vid statsdepartement in. 11. verk och i anslutning därtill vissa provisoriska
pensionsbestämmelser för nämnda personal godkänts, uppdrogs åt 1921
års pensionskommitté att verkställa utredning rörande nya definitiva pensionsbestämmelser.
Men kommittén erhöll därjämte i uppdrag att utreda
vissa andra till pensionsväsendet hörande frågor, bland annat förbättring
av redan utgående pensioner, särskilt sådana, som i och för sig vore mycket
låga, och i samband därmed jämkning av vissa dyrtidstillägg. Dessa,
båda frågor ansågos vara av särskilt brådskande natur och förslag i dessa
ämnen framlades, såsom i ärendet omförmälts, vid 1922 års riksdag. Emellertid
förordnade Eders Kungl. Maj:t sedermera på hösten 1922, att kommitténs
arbeten skulle från och med den 1 mars 1923 vila och därefter
icke utan Eders Kungl. Maj:ts särskilda medgivande upptagas.
De åtgärder, som hittills vidtagits till förbättrande av redan utgående
pensioner, äro enligt riksdagens mening icke tillfredsställande, och det vill
synas, att ju längre den allmänna pensionsreglering, som nu sedan rätt
lång tid tillbaka ställts i utsikt, fördröjes, med desto större styrka framträder
behovet av eu mera vittgående reglering, om än densamma under
nuvarande förhållanden måste bliva endast av provisorisk natur. Utöver
17
de svårigheter av olika slag, som enligt vad förut framhållits äro förenado
med genomförandet för närvarande av en allmän och mera definitiv
pensionsreglering, tillkommer nämligen den omständigheten, att densamma
skulle kräva sä betydande kostnader, att den under nuvarande statsfinansiella
förhållanden synes vara svår att genomföra. Riksdagen kan således
icke biträda förslaget om en utredning i den omfattning, som avses i
den senare av ovan omförmälda motioner. Däremot lärer ytterligare någon
pensionsförbättring efter all sannolikhet kunna genomföras utan allt för
betungande kostnader, och vill det synas riksdagen, som om en utredning
härom skulle kunna anförtros åt förenämnda pensionskommitté.»
Under åberopande av vad sålunda anförts anhöll riksdagen, att Kungl.
Maj:t ville taga under övervägande, huruvida eu ytterligare förbättring
av pensioner av äldre typ må kunna genomföras samt därefter snarast
möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill omständigheterna må
föranleda.
När 1921 års pensionskommitté, vars arheten såsom i riksdagens sistnämnda
skrivelse erinrats enligt Kungl. Maj:ts den 24 november 1922
meddelade beslut skulle från och med 1 mars 1923 vila, den 13 juni 1924
erhöll Kungl. Maj:ts befallning att återupptaga sina arbeten, erinrade chefen
för finansdepartementet om riksdagens omförmälda skrivelse av den
30 maj 1924 (nr 217) ävensom att tid efter annan till Kungl. Maj:t från
f. d. befattningshavare i statens tjänst inkommit framställningar om beredande
av förhöjning i redan utgående pensioner, varvid särskilt pensionerna
till f. d. militära befattningshavare, vilka pensionerats före år 1918,
ansetts vara i behov av förhöjning. Departementschefen anförde vidare,
att den av riksdagen begärda utredningen borde av kommittén upptagas,
så snart arbetena med ny civil pensionslag samt militär pensionslag avslutats,
samt tilläde, att, på sätt riksdagen yttrat, utredningen icke borde
avse någon allmän och definitiv pensionsreglering utan finge med hänsyn
till nödvändigheten att hålla kostnaderna inom rimliga gränser, gå ut på
någon ytterligare förbättring i sådana fall, där missförhållandet mellan
äldre och nyare pensionsbelopp vore särskilt påfallande.
Genom nådig remiss den 1 december 1924 har Kungl. Maj:t anbefallt
kommittén att avgiva utlåtande över en av lotsstyrelsen med underdånig
skrivelse den 14 november 1924 till Kungl. Maj:t överlämnad, av f. d. fyrmästaren
vid Eggegrunds fyrplats F. M. Bolin gjord ansökning om erhållande
av höjd pension. Vidare har kommittén för övervägande vid
fullgörande av sitt uppdrag i nu förevarande hänseende fått från vederbörande
statsdepartement emottaga dels av professor emeritus G. Sellergren
m. fl. pensionerade professorer gjorda ansökningar om förbättrade
pensionsförhållanden, dels i enahanda syfte gjorda ansökningar av f. d.
avdelningsföreståndarna vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
professorerna E. J. Henning och S. Rhodin jämte statskontorets
i dessa ärenden avgivna utlåtanden, dels en av styrelsen för läroverkslärarnas
riksförbund gjord framställning om pensionsförbättring
för läroverkslärare, som före år 1919 avgått med pension, jämte däröver
avgivna yttranden av skolöverstyrelsen och statskontoret, dels ock en av
f. d. siationsmästaren Nils Erikson m. fl. pensionerade f. d. befattningshavare
vid statens järnvägar gjord framställning om beredande åt äldre
pensionärer av full likställighet med senare pensionerade befattningsha
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. i sand. 1ÖS höft. é.Yr luft.) Bilaga. -
Förnyat uppdrag
åt pensionskommittén
-
Inkomna
framställ
ningar.
18
vare. Slutligen hava till kommittén från vederbörande statsdepartement
överlämnats eller direkt inkommit framställningar, avseende beredande
av förhöjning av utgående pensionsförmåner, nämligen:
av före år 1918 pensionerade underofficerare och vederlikar vid marinen,
jämte avgivna yttranden av direktionen över flottans pensionskassa samt
arméns och marinens avlöningssakkunniga;
av J. A. Johansson m. fl. f. d. daglönare vid flottans varv i Karlskrona;
av åtskilliga före år 1918 pensionerade f. d. underofficerare vid Jönköpings
regemente;
av vissa f. d. styckjunkare vid Smålands artilleriregemente, jämte avgivet
yttrande av direktionen över arméns pensionskassa;
av f. d. fanjunkaren vid Västmanlands regemente J. Folke, jämte av*
sistnämnda kassadirektion avgivet yttrande;
av åtskilliga f. d. underofficerare vid Vendes artilleriregemente;
av f. d. befattningshavare i underofficers grad vid Dalregementet med
instämmande från cirka 200 pensionerade f. d. underofficerare vid andra
regementen;
av arméns år 1923 församlade fullmäktige;
av R. Sundquist in. fl. fanjunkare i Dalregementets reserv;
av pensionerade f. d. flaggförrådskonstapeln F. A. Nilsson, jämte yttrande
av direktionen över flottans pensionskassa;
_ av styrelsen för »Föreningen pensionerade underofficerare med vederlikar
före år 1918»;
av åtskilliga f. d. sergeanter av 1 klass, vilka avgått ur tjänsten före år
1902, jämte yttrande av direktionen över arméns pensionskassa;
av flottans fullmäktige med överlämnande av framställningar från »föreningen
pensionerade officerare» och »föreningen pensionerade underofficerare
med vederlikar före år 1918», jämte yttrande av direktionen över
flottans pensionskassa;
av styrelsen för svenska underofficersförbundet;
av Sveriges statstjänstemannanämnd;
av f. d. stationsmästaren N. Eriksson in. fl. pensionerade f. d. befattningshavare
vid statens järnvägar;
av översten friherre C. Rosenblad i egenskap av ordförande i föreningen
pensionerade officerare»; samt
av f. d. byrådirektören Hj. Renborg in. fl. såsom representanter för eu
sammanslutning av f. d. befattningshavare vid den civila statsförvaltningen.
Kommitténs yttrande.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för vad som åtgjorts för
att förbättra pensionsförhållandena för f. d. befattningshavare i statens
tjänst, vilka innehava pensioner av äldre typ, d. v. s. sådana pensioner,
som icke grundats på de i sammanhang med senaste årens löneregleringar
fastställda förhöjda pensionsunderlagen, betecknades den lösning av detta
spörsmål, som i enlighet med kommitténs förslag godtogs genom Kungl.
Maj:ts och riksdagens år 1922 i ämnet fattade beslut, såsom en provisorisk
anordning i avvaktan på att förhållandena skulle kunna medgiva en verklig
reglering av dessa efter äldre grunder bestämda pensioner. Vad som
då ansågs stå hindrande i vägen för en sådan reglering var dels den om
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
I!)
ständigheten, att lönereglering ännu icke genomförts för en stor del av
statens verk och institutioner, så att nyreglerade pensionsunderlag icke
funnos över hela linjen, till följd varav beträffande f. d. befattningshavare
vid dessa oreglerade verk och institutioner icke förefanns tillfälle till den
för pensionsregleringen såsom nödig befunna jämförelsen med nyreglerade
pensionsunderlag för motsvarande ännu i tjänst kvarstående befattningshavare,
dels ock det förhållandet, att eu sådan verklig pensionsreglering
beräknades draga så stora kostnader, att anslag under då rådande
statsfinansiella läge icke rimligen kunde för sådant ändamål beredas. Den
lösning av frågan, som år 1922 nåddes, medförde därför en obetydlig förbättring
endast av de äldre pensioner, som icke överstego visst belopp,
varjämte innehavare av äldre pensioner fingo åtnjuta förmånen av gynnsammare
grunder för beräknande av dyrtidstillägg. Man tänkte sig då,
att löne- och pensionsreglering för personal vid återstående verk och institutioner
skulle under den närmaste tiden genomföras, på samma gång som
förhoppning hystes, att det ej heller skulle dröja så länge, innan statens
finansiella ställning bleve så förbättrad, att erforderliga medel skulle
kunna anslås till genomförande av en verklig reglering av pensioner av
äldre typ.
Vad beträffar det först angivna hindret för eu sådan pensionsreglering
är att märka, hurusom någon väsentlig förändring härutinnan ännu icke
inträtt; omständigheterna hava nämligen hittills ansetts hindra genomförandet
av löne- och pensionsreglering för personal vid åtskilliga verk
och institutioner och ännu saknas alltså nyreglerade pensionsunderlag fölen
stor mängd befattningar i statens tjänst.
Icke desto mindre måste enligt kommitténs mening förevarande spörsmål
anses befinna sig i ett väsentligen annat läge än då kommittén i slutet
av år 1921 avgav det förslag, som resulterade i fastställandet av skilda
grunder för beräknandet av dyrtidstillägget åt pensionärer med nyreglerade
pensioner och åt pensionärer med pensioner av äldre typ samt i
vissa pensionstillägg åt f. d. befattningshavare med särskilt låga pensioner
av äldre typ. Ehuru väl i viss mån ändrade grunder för dyrtidstilllägget
till pensionerade f. d. befattningshavare sedermera blivit gällande
enligt 1923 års riksdags beslut, måste dock dessa grunder i vad de avse
förhållandet mellan de båda grupperna av sådana pensionärer anses numera
hava erhållit sådan stadga att man kan utröna den förhöjning av
den äldre pensionen, som måste ske för att vinna det av kommittén i dess
föregående betänkande i ämnet framhållna önskemålet att erhålla enhetliga
grunder för dyrtidstilläggsberäkningen beträffande alla pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst, vare sig pensionen är nyreglerad
eller av äldre typ. Vidare har prisläget otvivelaktigt vunnit sådan stabilitet,
att de fluktuationer i detta hänseende, som äro oundvikliga, dock
kunna väntas icke längre medföra någon mera genomgripande omkastning
av prisförhållandena. Då härtill lägges, att det statsfinansiella läget, som
vid tidpunkten lör framläggandet av kommitténs tidigare förslag ansågs
utesluta vidtagande av åtgärder, som kunde väntas medföra större kostnader,
numera lärer kunna anses vara förbättrat, har det synts kommittén,
som om, oaktat den begränsning av utredningen i ämnet, som riksdagen
närmast åsyftat, och det begränsade uppdrag, som i överensstämmelse
därmed senast lämnats kommittén, tiden skulle vara inne att verkställa
undersökning rörande en allmän och mera definitiv reglering av de äldre
20
pensionerna. Även om en sådan utredning med hänsyn till den begränsade
tid, som för densammas utförande stått kommittén till förfogande,
därest såsom avsett, förslag i ämnet skall hinna föreläggas 1925 års riksdag,
måhända i vissa avseenden kan visa sig framdeles tarva någon komplettering,
så torde dock en sådan utredning kunna läggas till grund fölen
omgestaltning av pensionsförhållandena för f. d. befattningshavare
med pensioner av äldre typ och vara till gagn ej mindre till belysande av
de svårigheter, som måste övervinnas för målets uppnående, än även för
bedömande av spörsmålet, huru långt man nu kan sträcka sig i fråga om
pensionsförbättringen, på samma gång som därigenom beredes möjlighet
att överskåda konsekvenserna av det steg, som tages.
För att tjäna till ledning vid kostnadsberäkningar m. m. beträffande nu
förevarande spörsmål har kommittén från vederbörande myndigheter och
pensionskassor införskaffat erforderliga uppgifter rörande pensionsbelopp
och antal pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst med pensioner
av äldre typ; och hava dessa uppgifter sammanställts i nedanstående
tabell.
Tabell utvisande antal och belopp av pensioner av äldre typ (inklusive pensionstillägg
in. m.), som den 1 oktober 1924 utgingo till f. d. befattningshavare i statens tjänst.
101—200 .
201—300 .
301—400 .
401—500 .
501—600 .
601—700 .
701—800 .
801—900 .
• 901-1,000
1,001—1,100
1,101—1,200
1.201— 1,300
1.301— 1,400
1.401— 1,500
1,501 — 1,600
1.601— 1,700
1.701— 1,800
1.801— 1,900
1.901— 2,000
2,001—2,100
2,101—2,200
2.201- 2,300
2.301— 2,400
2.401- 2,500
2,501—2,600
2.601- 2,700
2.701- 2,800
2.801— 2,900
2.901— 3,000
3,001—3,100
Antal
Belopp
Antal
Belopp
87
17,073
3,101—3,200 ...............
91
290,810
46
9,797
3,201—3,300 ...............
44
143,729
115
42,037
3,301—3,400 ..............
119
402,907
344
162,297
3,401—3,500 ...............
31
108,216
354
199,633
3,501—3,600 ..............
103
369,659
479
316,618
3,601—3,700 ...............
30
110,562 ;
424
324,638
3,701—3,800 ..............
19
71,815
532
448,642
3.801—3,900 ...............
14
54,006
427
395,431
3,901—4,000 ...............
285
1,138,670
662
706,933
4,001—4,100 ...............
18
73,106
1,254
1,453,584
4,101—4,200 ..............
5
20,965 :
435
549,954
4,201—4,300 ...............
16
68,541
372
504,596
4,301—4,400 ...............
10
43,711
202
295,376
4,401—4.500 ...............
in
494,970
89
139,248
4,501—4,600 ...............
51
234,570
219
357,488
4,601—4.700 ...............
29
136,300
124
218,669
4,701—4,800 ..............
8
38.274 |
151
285,772
4,901—5,000 ............
126
627,400
157
300.904
5.201—5,300 ..............
10
52,710
112 |
229,037
5,301—5,400 ...............
4
21,540
39
83,583
5,501—5,600 ...............
89
498,390
635 j
1,433,305
5,601—5,700 ...............
1
5,700
26 :
61,204
5,701-5,800 ...............
4
23,130
26 i
63,834
5,901—6,000 ........
44
264,000
38 j
97,910
6,101—6.200 ...............
O
12,400
48
128,399
6,201-6.300 ...............
10
62,500
413
1,130,149
7,401—7,500 ...............
9
67,500
26
74,730
7,901—8.000 ...............j
4
32,000
58
40
173,540
121,901
Summa1
9,221
15,794,663
opaginerad Kontrollera mot PDF
•il
1 sitt föregående betänkande i iimnet framhöll kommittén, hurusom frågan
om förbättring av pensionerna av äldre typ under rådande förhållanden
svårligen kunde behandlas utan att hänsyn samtidigt toges till grunderna
för beräkning av dyrtidstillägg åt pensionärer, i det att, om förhållandena
nödgade till bestämmande av gynnsammare grunder för dyrtids
tillägget till pensioner av äldre typ än till nyreglerade pensioner, själva
pensionsförbättringen kunde för att nå det uppställda målet hållas inom
jämförelsevis blygsamma belopp. Kommittén föreslog fastställande av
skilda grunder för dyrtilläggets beräknande i fråga om de bada olika grupperna
av pensioner, men betonade tillika med styrka det eftersträvansvärda
i att erhålla ensartade grunder för dyrtidstillägget till alla pensio
ner åt f. d. befattningshavare. Därvid framhölls särskilt, att den omständigheten,
att olika grunder för dyrtidstillägget å nyreglerad och a icke
nyreglerad avlöning blivit gällande, icke hade så stor betydelse, då det i
allt fall endast rörde sig om en jämförelsevis kort övergångstid intill dess
att ny lönereglering kunde hinna övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande
verk och institutioner, men att däremot beträffande pensionärer
olikheten skulle, om särskilda åtgärder icke vidtoges, komma att kvarsta
ända till dess att alla pensionärer med oreglerade pensioner gått bort.
Med hänsyn till vad sålunda framhållits och då någon direkt jämförelse
mellan äldre och nyreglerade pensioner icke kan äga rum, så länge dyrtidstilläggen
å dessa utgå efter skilda grunder, lärer det få anses vara
ofrånkomligt, att, när en allmän och definitiv reglering av pensionerna av
äldre typ genomföres, sådan anordning därvid vidtages, att samma grunder
för dyrtidstilläggets beräknande bliva gällande i fråga om alla pensioner
till f. d. befattningshavare. Då det, även om någon ändring i grunderna
för beräknande av dyrtidstillägg till nyreglerade pensioner skulle
kunna ifrågasättas, i alla händelser icke ingår i kommitténs uppdrag att
härutinnan framlägga något förslag, har kommittén utgått från att sistnämnda
grunder fortfarande komma att tillämpas å nyreglerade pensioner;
och det har då för kommittén gällt att tillse, huru dessa samma dyrtidstilläggsgrunder
må kunna tillämpas å icke nyreglerade pensioner eller
— med andra ord — med vilket belopp sådan pension i varje fall bör ökas
för att tillämpningen av dessa mindre gynnsamma grunder må kunna äga
rum utan att medföra minskad sammanlagd förmån. Vid den undersökning,
som i sådant syfte verkställts, har till utgångspunkt tagits den nuvarande
oreglerade pensionen, varvid, såsom också iakttagits vid upprättandet
av ovan intagna tabell, i pensionsbeloppet inräknats pensionstilllägg,
pensionsförbättring och annan förhöjning, som nu lägges till grund
vid beräknande av dyrtidstillägg. I och för sig skulle en sådan pensionsökning,
som nyss nämnts, givetvis icke resultera i någon förbättring för
pensionären i annat avseende än att han bleve i mindre grad beroende av
det tillfälliga dyrtidstillägget; och i stort sett skulle kostnaden för staten
under nuvarande förhållanden icke heller påverkas av förändringen, som
väl skulle öka kostnaden för själva pensionerna, men samtidigt medföra
motsvarande minskning av kostnaden för dyrtidstillägg åt pensionärer.
Eu beräkning av den för ovannämnda ändamål erforderliga ökningen
av pensionsbeloppen har verkställts och resultatet i fråga om pensioner å
jämna hundratal kronor framgår av i följande tabell gjorda sammanställning:
-
Utkant till en
allmän och definitiv
reglering
av f. d.
befattningshavare
i statens
tjänst
tillkommande
pensioner av
äldre typ.
Pensionsförh
öfning I.
22
Oreglerade pensioner samt nya pensioner, sä beräknade att oreglerad pension + dyrtids.
tillägg för oreglerad pension blir lika med motsvarande nya pension + dvrtidstillägg
för reglerad pension enligt nuvarande grunder. (Beräknad levnadskostnadsindex 174.)
1
2
3
4
t 5
G
7
1 0
Oreglerade
Dyrtidstill- lägg enligt
Förhöjning I
I
Dyrtidstill-
(inklusive
pensions- tillägg m. m.
nuvaran
grunder
oregler
pen si oi
de
för
id
i Summa
Kronor
i I pro- cent av
jkolumn :
j Ny pension
lägg enligt
nuvarande
grunder för
reglerad
pension
i Summa
101
20(
30<
40(
50(
i —
-
—
)! —
>!-
5!
11!
17''
j ■ 23(
29!
2C
4C
BO
i BO
15<
31!
47''
63(
79!
1I20
40
BO
i SO
19
38
57
76
95
16
32
4i<
66
8
I 19.2
! 19.2
i 19.2
19.2
19.2
in
23£
35r
471
59?
16
32
49
65
[öl
40
80
12*
160
200
Öl
■os
12
15
19
15£
318
477
636
796
20
40
61
BO
OUUj —
35''
20
95"
20
126
94
21.2
726
70C
80C
90(
1.00C
—
-
—
—
39i
42f
46t
503
20
20
20
20
| 1,09S
1,221
1,36!
1,503
2 0
JO
20
20
140
153
I61I
179
IT
39
61
83
20.0
19.2
18.5
18.0
84C
956
: 1,066
1,176
17
»9
61
88
252
275
299
323
04
81
59
31
1,092
! 1,229
1,366
1,503
21
20!
20!
19!
l.lOf
1,20(
1,301
—
—
54C
577
611
2 0
2 0
1,61C
1,777
2 0
2G
193
206
0 6
28
17.6
17.2
1,293
1,406
06
28
347
370
14
»2
1,640
1,777
20
20
1,40(
j —
651
| 20
2,051
j 2 0
(20
273
20
20
18.2
19.5
1,536
1,673
''20
20
37b
37b
—
| 1,914
20
1,500
—
666
1 —
2,166
288
—
19.2
1,788
[
378
—
2,166
_
1,600
—
666
2,266
—
272
73
17.0
1,872
73
393
27
2,266
1,700
—
666
—
2,366
255
37
15.0
1,955
37
410
63
2,366
1,800
—
666
—
2,466
238
02
13.2
2,038
02
427
98
2,466
1,900
—
703
—
2,603
—
251
24
13.2
2.151
24
451
76
2’603
2,000
—
740
—
2,740
_
264
46
13.2
2,264
46
475
54
2,740
—
2,100
—
777
—
2,877
— •
277
69
13.2
2,377
69
499
Öl
2,877
2,200
—
814
—
3,014
—
290
91
13.2
2,490
91
523
09
3,014
2,300
—
851
—
3.151
—
304
13
13.2
2.604
13
546
87
3,151
2,400
—
888
—
3 288
—
317
36
13.2
2,717
36
570
64
3,288
2,500
1
925
3,425
—!
330
58
13.2
2,830
58
594
42
3,425
_1
2.600
2,700
—j
962
990
—
3.562
3,699
—
343
357
80
02
13.2
13.2
2.943
3,057
80
02
618
641
20
97
3,562
3,698
2,800
— i
1,030
— j
3,836
—
370
26
13.2
3,170
25
665
75
3,836
|
2,000
—
1,073
“1
3.973
—
383
47
13.2
3,283
47
689''
53
3,973
3,000
—!
1,110
4,110
—I
396
69
13.2
3,396
69
713]
30
4,109
99
3,100
— 1
1,147
— |
4,247
—
409 j
92
13.2 1
3,509
92
737!
08
4.247
I
3,200
—1
1.184
-I
4,384
—
423
14
13.2 !
3,623
14
760!
86
4,384
3,300
—
1,221
—!
4,521
436
36
13.2 1
3,736
36
784
64
4,521
3,400
—
1.258
—1
4,658
—;
449;
59
13.2
3,«49
5 9
808
41
4,658
3,500
i
1,295
—j
4,795
—1
462.81
13.2
3,962
81
832
19
4,795
_
3,600
-
1,332
—
4,932
476''osi
13.2
4,076
03
97
4,932
3,700
— j
1,369
5,069
—
489;
!B|
13.2 ;
4,189
26
879
74
5,069
3,80''''
1,406
5,206
—■
502!4Si
13.2
4,302
48
903
52
5 206
j
3,900
1,443
-j
5,343
—
515
0 i
13.2
4,415
70
927
JO
5,343
4,000
!
1,480
5,480
—
528 931
13.2 :
4,528
93
951|o»
5,480
!
01;
4.100
1,517
-
5,617
542!i5!
13.2
4,642
15!
974 85
5,617
4,200
~|
1,554
5,754
_j
555 [f
7 i
13.2 1
4,755
3 7
998|g8
5,754
5,891
583 -
—1
I8.0
4,883.
— 1
1,008
-1
5,891
4,40()|
l,628j
6,028
620
14,1
5,020.
1,008 -
6,028
4,500
1,6651-
—’
6,165
657 -
14.6
5.157 -
1,008''-
-
6,165
_!
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
1
2 1
■l i a !
’«
■7 '' i »
Oreglerade
pensioner
(inklusive
pensions- tillägg m. m.)
i
Dyrtidstill- 1
lägg enligt
nuvarande
grunder för
oreglerad
pension |
Summa
Förhöjning I
1 . \ yr
, I pro- i Ny
Kronor ! cent av 1
kolumn 1
1
.
pension
llyrticlstill- |
lägg enligt
nuvarande , yumma
grunder for 1
reglerad
pension
4,<>00
1,702]
6,302
—| 694
I
15.1 !
1
5,294
1,008
- 6,302
4l7()0
1,739
_j
6,439
— 731
—
15.fi
5,43!
—
1,008
— 6,43y
4,H0O
—
1,776
—
6,576
—I 768
— I
I6.0 ]
5,568
—
1,008
—i 6,576
1
4,900
_|
1,776
_|
6,576
— 768
-j
15.7 j
5,66H
I
1,008
— 6,676
5,000
—
1,776
6,776
—! 768
—
15.4
5,768
—
1,008
— 6,776
—j
5,100
1,776''
6,876
-1 768
-1
15.1
5,868
_
1,008
— ] 6,876
—|
5,t; 00
1,776
_
6,976
— 768
1
14.8
5,968
1,008
— 6,976
i
5,300
_
1,776
_
7,076
—! 768
145
6,068
—
1,008
— 7,076
5,100
1,776
_
7,176
—] 768
—
14.2
6,168
—
1.008
— 7,176
—i
5,500
—
1,776
—
7,276
—i 768
—
14.o
6,268
—
1,008
- 7,276
—i
5,600
1,776
7,376
— 768
13.7
6,368
—
1,008
— 7,376
5,700
1,776
_
7,476
— 768
13.5
6,468
—
1,008
— 7,476
—1
5300
1,776
__
7,576
—I 768
—
13.2
6,568
—
1,008
— ] 7,576
—i
5,900
1,776
_
7,676
— 768
—
13.0
6,66"
—
1,008
—| 7,676
6,000
—
1,776
—
7,776
— i 768
—
12.8
6,768
—
1,008
—. 7,776
—
6.100
1,776
7,876
— ] 768
_
12.6
6,868
—
1,008—i 7,876
6,200
_
1,776
_
7,976
— 76n
—
12.4
6,968
—
1,008
— 7.976
—
67300
_
1,776
_
8,076
— 1 768
—
12.2
7,068
—
1,008
— ] 8,076
-
6,400
_
1,776
_
8,176
— 768
—
12.0
7,168
—
1,008
— 8,176
6,500
—
1,776
—
8,276
— 768
—
11.8
7,268
—
1,008
—| 8,276
—
6,600
1,776
8,376
—] 768
—
11.6
7,368
—
1,008!— 8,376
—
6,700
_
1,776
_
8,476
—1 768
—
11.5
7,468
—
1,008
1—i 8,476
!—
6,800
_
1.776
_
8,576
— i 768
—
11.8
7,568
—
1,008
— j 8,576
6,900
_
1,776
_
8,676
— 768
—
11.1
7,66-
—
1,008) — . 8,676! —
7,000
,-
1,776
—
8,776
- 768
-
11.0
7,768
—
1,008 j — ] 8,776
•—
7,100
1.776
_
8,876!—! 768
_
10.8
7,86-
—
| 1,008
-j 8,876
]—
7*200
_
1,7761-
8,976
] —, 768
—
10.7
7,961-
—
1,008
— ] 8,976
; —
7.300 —
1,776
_
9,076]— 768
—
10.5
8,06
-
1,008
— 9,076 —
7,430
1,776
_
9,176— 768
—
10.4
8,16-
—
1,008
— 9,176
7,500
1-
1,776
—
9,276
— 768
-
10.2
j 8,26b
—
] 1,008]—! 9,276
: -
7.600
i-
1.776
_
9,376
— 768
_
10.1
8,368
I —
1.008 - 9,376
: —
7,700; —
1,776
■_
, 9,476
''— 768
—
! 10.0
8,468
1,008
1— 9,476
7,800!—
1,776
_
9,576
- 768
—
9.8
8,5h8|—
1,008
i—1 9,576
; —
7,900 —
1,776
_
9,676''—! 768
—
9.7
8,668—
1,008
— 9,671
] —
8,000 —
1,776
—
9,776
|—! 768
—
9.6
i 8,768 -
1,008
!—1 9,776.-
Av de i förestående tabell sammanställda beräkningarna framgår, att en
övergång till de strängare dyrtidstilläggsgrundernas tillämpning å oreglerade
pensioner icke kan genomföras medelst en pensionsökning med enhetligt
procenttal och ej heller — annat än i fråga om pensioner, uppgående
till belopp av 4,800 kronor eller däröver — med ett enhetligt tillägg
av visst belopp för år. Detta beror på de för beräkningen av dyrtidstilllägget
gällande, ganska invecklade bestämmelserna, varigenom de lägre
pensionerna erhålla jämförelsevis högre tillägg, procentiskt beräknat, än
de högre pensionerna och som jämväl i övrigt medföra en del ojämnheter.
Då det i alla händelser är avsett att med en allmän och definitiv reglering
av pensionerna av äldre typ åstadkomma en pensionsförbättring,
skulle det ju kunna tänkas, att redan den förhöjning, varom nu är fråga,
gjordes så stor, att densamma utöver den kompensation, som i första hand
24
med densamma åsyftas, innefattade den ytterligare pensionsökning, som
kunna medgivas; exempelvis skulle man kunna fastställa denna
förhöjning att utgöra viss del av skillnaden mellan pensionen av äldre typ
och dess motsvarighet bland nyreglerade pensioner; eller man kunde för
dessa pensioner bestämma en ökning efter visst procenttal.
Genom att bestämma nu ifrågavarande förhöjning till viss del av skillnaden
mellan oreglerad och nyreglerad pension skulle emellertid uti icke
obetydligt antal fall icke beredas den kompensation, som med förhöjningen
främst avses. Åtskilliga pensioner av äldre typ ligga nämligen till beloppet
så nära motsvarande nyreglerade pensioner, att de förra redan
nu genom förmånligare dyrtidstilläggsgrunder komma upp till enahanda
eller högre sammanlagt belopp i jämförelse med de senare. Vidare är att
märka, hurusom de gynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna gälla, utom
för f. d. befattningshavare i statens tjänst med pensioner av äldre typ, även
för vissa andra pensionärer, såsom exempelvis den stora mängden av pensionerade
folk- och småskollärare samt övriga pensionstagare i anstalten
för pensionering a, v folkskollärare m. fl.; och någon förhöjning av dessa
pensionärers förmåner torde icke i detta sammanhang med hänsyn till det
uppdrag, kommittén erhållit, kunna ifrågakomma i vidare mån än som erfordras
för beredande av kompensation för den minskning av dyrtidstilllägget,
som tillämpningen av de mindre gynnsamma grunderna för nämnda
tilläggs beräkning skulle medföra.
Pa g lund a \ nu angivna förhållanden måste, för ernåendet av det uppställda
målet att vinna enhetliga grunder för beräknande av dyrtidstilllägget
till pensionärer, tillses, att nu ifrågavarande förhöjning (förhöjning
I) av de äldre pensionerna väl i regel lämnar full kompensation i berörda
hänseende men icke sträckes därutöver.
I de fall, där såsom beträffande pensionstagarna i nyssnämnda pensionsanstalt
— denna förhöjning jämte pensionen är avsedd att utgöra definitiv
ny pension, har det av praktiska hänsyn ansetts lämpligt att, dän
erfordras, avrunda förhöjningen nedåt så att summan av pension och
förhöjning d. v. s. den nya pensionen blir i helt krontal jämnt delbar med
tolv.
Kommittén har i sina beräkningar rörande nu ifrågavarande förhöjning
utgått flan det tal för levnadskostnadsökningen, som enligt kungörelsen
^ oktober 1924 (nr 441) fastställts att gälla för sista kvartalet av år
1924, eller 74; och denna pensionsförhöjning har därför ansetts böra åstadkommas
pa de c sätt,, att det belopp uträknas, varmed nuvarande pension
skall ökas för att vid beräkning av dyrtidstillägg därå med tillämpning
av den vid nämnda kungörelse fogade tabellen V sammanlagda förmånen
må motsvara vad som skulle hava utgått, om å pensionen dyrtidstillägg*
beräknats enligt tabell IV vid samma kungörelse, samt alt summan av
pensionen och det sålunda uträknade beloppet (förhöjning I) blir ny pension
i sådana fall, där ej ytterligare förhöjning enligt förslaget tillkommer.
Da uträknandet av den nya pensionens belopp skulle bliva ganska invecklat
och besväret härmed alltför betungande för de myndigheter och
pensionskassor, som hava alt verkställa utbetalning av sådana pensioner,
om vilka här är fråga, har kommittén låtit verkställa uträkning av förhö
jmngsbeloppen och i en tabell, avsedd att såsom bilaga fogas vid författningen
rörande ifrågavarande pensionsreglering, infört resultaten av
uträkningarna, för så vitt angår pensionsbelopp, slutande å hela tiotal
kronor. Av praktiska skäl och då skillnaden i förhöjningsbeloppet vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
mellanliggande pensionsbelopp icke är av nämnvärd betydelse, bär kommittén
nämligen ansett, att vid förhöjningens beräkning i fall, där pensionens
belopp icke slutar å helt tiotal kronor, pensionen skall anses utgöra
närmast lägre sålunda avjämnat belopp.
Emellertid ligger i vissa fall såsom förut nämnts pensionen av äldre typ
till beloppet så nära nyreglerad pension för samma befattning, att en sådan
förhöjning, varom nu är fråga, skulle uppbringa den förra till högre
belopp än den nyreglerade pensionen. Visserligen har enligt 1924 års riksdags
beslut ett dylikt överskridande, som framträtt vid tillämpning a deri
äldre pensionen av do gynnsammare grunderna för dyrtidstilläggets beräknande,
funnit-s kunna av praktiska skäl medgivas. Men då det nu gäller,
att eu gång för alla genom förhöjning fastställa ny pension, synes det
icke kunna anses lämpligt, att denna nya pension sättes till högre belopp
än den nyreglerade pensionen för samma befattning. Det torde därför
böra stadgas, att genom sådan förhöjning den nya pensionen icke må överstiga
vad som tillkommit pensionären, om hans pension avpassats efter
det nyreglerade pensionsunderlag, som blivit gällande för den tjänst, han
innehaft, eller motsvarande befattning, eller, så binge sådant nyreglerat
pensionsunderlag icke föreligger, efter det särskilda underlag, som, på sätt
kommittén i det följande föreslår, må bliva fastställt för den tjänst, han
innehaft, eller motsvarande befattning.
Såsom förut framhållits kommer den av kommittén här ovan föreslagna
pensionsförhöjningen (förhöjning I) för f. d. befattningshavare med pensioner
av äldre typ icke under nuvarande förhållanden att medföra någon
förbättrad förmån; resultatet skulle i stort sett bliva, att vad som hittills
tillkommit sådan pensionär såsom dyrtidstillägg delvis förändras till förhöjning
av själva pensionen. Anordningen skulle i själva verket beträffande
f. d. befattningshavare i statens tjänst med oreglerade pensioner
innebära endast en förberedande åtgärd för att möjliggöra en verklig
pensionsreglering.
Då kommittén nu övergår till frågan om beredande av förbättring i,
pensionsförhållandena för dessa f. d. befattningshavare i statens tjänst,
vilka innehava pensioner av äldre typ, må först erinras därom, att i flertalet
framställningar om pensionsreglering påyrkats, att dessa äldre persioner
måtte lyftas upp till samma belopp som motsvarande nyreglerade
pensioner. Tillika har från vissa håll yrkats på vidtagande av sådan anordning,
att vid varje löne- och pensionsreglering för befattningshavare i
statens tjänst dessa befattningshavares redan pensionerade företrädare i
tjänsten automatiskt komme i åtnjutande av de nyreglerade pensionerna.
Såsom kommittén i sitt tidigare betänkande i ämnet den 16 december 1921
framhöll, kan kommittén för sin del icke förorda en sådan lösning av
frågan. Utöver vad kommittén då anförde såsom skäl för avstyrkande av
nämnda yrkanden (jfr sid. 11 här ovan), må nu ytterligare framhållas, att
endast under sådana exceptionella förhållanden, som nu föreligga till följd
av världskriget och vad därmed sammanhänger, en allmän reglering av
redan utgående pensioner kan anses vara påkallad. Under vanliga förhållanden,
då visserligen i regel en ökning av levnadskostnaderna småningom
inträder, når dock prisförhöjningen först efter längre tidrymd sådant
omfång, att någon mera betydande skillnad framträder mellan utgående
pensioner av äldre typ och nyreglerade pensioner; och vid sådant förhållande
synes det kommittén, som om den påyrkande anordningen med
Pensions] äril
öfning II
26
automatisk reglering för äldre pensioner icke i regel skulle vara av omständigheterna
påkallad. I alla händelser måste enligt kommitténs mening
en åtgärd till reglering'' av äldre pensioner böra vara beroende på vid
varje tillfälle föreliggande omständigheter.
I en av de motioner, som föranledde 1924 års riksdags skrivelse med begäran
om utredning rörande förbättring av pensioner av äldre typ, framhölls
såsom oegentligt, att en äldre pensionär innehade lägre pension än en
sedermera pensionerad befattningshavare i samma grad även då denne senare,
såsom i vissa fall förekomma, belalt endast lika mycket eller t. o. m.
mindre i avgifter för sin pensionering än den förre. Därmed torde främst
hava avsetts dels den pensionsförbättring som utan förhöjda avgifter tillkommit,
militär beställningshavare, som pensionerats efter ingången av år
1918, dels ock pensionsförliållandena för personal vid kommunikationsverken
enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254), varigenom bestämts bland annat,
att skyldigheten att erlägga pensionsavgift, från att dittills hava förelegat
under hela tjänstetiden i ordinarie befattning, i regel skulle upphöra
efter fullgjord avgiftsbetalning under 30 år. Vad beträffar den
pensionsförbättring, som år 1919 beviljades dels militär beställningshavare,
som pensionerats efter ingången av sistnämnda år, dels ock, med
halvt belopp, sådan militär beställningshavare, som med pension avgått
från tjänsten under år 1918, är att märka, hurusom den med hel pensionsförbättring
förhöjda förmånen väl sattes i visst förhållande till avlöningsbeloppen
i ett utkast till defintiv lönereglering för militära beställningshavare,
men dock icke bestämdes till fullt det belopp, som pensionen jämte
förbättringen bort utgöra, om förmånen efter eljest tillämpade grunder
avpassats efter den tilltänkta definitiva avlöningen. Med hänsyn bland
annai därtill, att ökade avgifter icke ansågos kunna vid denna provisoriska
reglering påläggas vederbörande, reducerades sammanlagda pensionsförmånen
med tio procent. En följd härav blev, att pensionsförbättringen
till synes kom att erhållas utan ökad avgift, medan i själva verket förhöjd
avgift likväl uttogs ehuru i annan form än vanligt. Man kan t. o. m.
säga, att denna form för bidrag till egen pensionering var i detta fall mera
effektiv än den vanliga, enär direkta avgiftsförhöjningar knappast kunnat
uttagas av dem, som redan pensionerats, samt avgiftsförhöjning beträffande
dem, som kort efter förändringen avgingo, icke skulle hava varit av
större betydelse. I förslag till definitiv pensionsreglering för militära bes
t ä 11 ni n g sb avari;, som kommittén inom kort framlägger i sitt förslag till
militär tjänstepensionslag, hava pensionsbeloppen avpassats efter sedvanlig
proportion till numera fastställd mera definiliv avlöning mot skyldighet
att erlägga härav betingad ökad avgift för egen pensionering.
Vad åter ånger pensionsförliållandena vid kommunikationsverken synes
(len påpekade omständigheten, att den, som nu avgår med pension, kan få
ett högre pensionsbelopp än företrädaren, ehuru denne erlagt sammanlagt
större belopp i pensionsavgifter, bero på övergångsförhållandena vid tillämpning
av ett delvis nytt system, enligt vilket, såsom nämnts, tiden
för erläggande av avgifter i regel begränsades till 30 år. Att härvid i
undantagsfall under första tiden av det nya systemets tillämpning inträffar,
att.en pensionär, oaktat han erhåller högre pension än en i samma tjänst
tidigare pensionerad, själv bidragit med mindre sammanlagt belopp i avgifter
än denne senare, är att räkna till de oundvikliga följderna vid en
omläggning av pensioneringsgrunder; och förhållandet lärer icke i och för
27
sig innefatta giltig anledning till att höja den sistnämndes pension till
samma belopp, som tillkommer den förre.
Den förbättring av pensionsförhållandena för f. d. befattningshavare
med låga pensioner av äldre typ, som år 1922 genom beviljande av vissa
pensionstillägg genomfördes, betecknades redan vid denna anordnings vidtagande
såsom knappast fullt tillfredsställande och såsom en tillfällig åtgärd
i avvaktan på att ytterligare förbättring av de låga pensionerna skulle
kunna beredas. Emellertid bar även för innehavare av sådana låga pensioner
ställningen sedermera blivit försämrad till följd av vidtagna förändringar
i grunderna för beräknande av dyrtidstillägget åt pensionerade
f. d. befattningshavare. Att förmånen minskats vid fallande indextal för
levnadskostnadsökningen, är helt naturligt; men verkställd undersökning
har givit vid handen, att, även om man till grund för dyrtidstilläggets beräknande
lägger icke de olika talen för levnadskostnadsökningen, som varit
gällande efter pensionstilläggens beviljande, utan ett konstant tal för ökningen,
likväl med tillämpning av de år 1923 fastställda dyrtidstilläggsgrunder,
som fortfarande äro gällande, i vissa fall någon försämring av
förmånen framträder i jämförelse med förmånen år 1921 utan pensionstillägg
men med tillämpning av då gällande grunder för beräknande av
dyrtidstillägg. För åskådliggörande av detta förhållande liar kommittén
i "nedanstående tabell sammanställt beräkningar över förmånens belopp vid
vissa pensionslägen, varvid beloppen, som avrundats till närmast lägre
hela tal, beräknats efter det under senare delen av år 1924 för levnadskostnadsökningen
gällande talet 74.
1921 1922 1924
Pension + Pension -f pensionstillägg -
Pensionsbelopp dyrtidstillägg dyrtidstillägg
500 ........................... 840 1,122 1,064
700......................... 1,176 1,404 1,338
1 000 .......................... 1,587 1,809 1,749
1 500.......................... 2,272 2,403 2,286
2’000........................... 2,957 2,997 2,822
2,500.......................... 3,642 3,672 3,507
Såsom härav framgår har sammanlagda förmånen vid dessa låga pensioner
icke blott försämrats i förhållande till vad som utgått, då pensionstillägg
tillkommit och de dyrtidstilläggsgrunder tillämpats, som gällde
innan ändringen år 1923 vidtogs, utan även i vissa fall blivit lägre än de
förmåner, som dock år 1922 ansågos höra upphjälpas genom pensionstilllägg.
Beviljandet av pensionstillägg måste med hänsyn härtill anses
hava blivit i viss mån utan åsyftad verkan; och så mycket starkare framträder
på grund härav behovet av en verklig pensionsreglering.
Såsom kommittén i sitt tidigare betänkande i ämnet framhållit, synes
regleringen av äldre pensioner höra, där så kan äga rum, astadkommas
genom att till sådan pension lägges icke hela skillnaden mellan densamma
och motsvarande nyreglerade pension utan endast någon del av denna
skillnad; och denna del anser kommittén, som icke funnit skäl att frångå
sin i förenämnda betänkande uttalade uppfattning höra — om härför erforderliga
anslag finnas kunna beredas — bestämmas till tva tredjedelai
av berörda skillnad. Anledningen till, att just en sålunda bestämd del av
skillnaden synes vid eu slutlig reglering, varom nu är fråga, böra utgå
28
såsom pensioiisiörhöjning, är den, alt, då innehavare av äldre pensioner
väl med egna avgifter i allmänhet bidragit till bekostande av sin innehavande
pensionsförmån men icke till bestridande av pensionsförhöjningen,
under det att innehavare av nyreglerade pensioner beräknas i genomsnitt
med avgifter täcka kostnaden för en tredjedel av sin pension, två
tredjedelar av skillnaden mellan pensionerna torde böra tillkomma den
äldre pensionären, om man överhuvud taget vill efter principiell grund
avpassa förhållandet mellan de båda grupperna av pensionärer. Den omständigheten,
att den, som kort efter en lönereglering med därav föranledd
nyreglering av pensionsbeloppen, avgår med pension, kommer i eu
särskilt gynnsam ställning, i det att han personligen icke fått vidkännas
avgifter, täckande avsedd del av den nyreglerade pensionen, torde icke
kunna anses förrycka det principiellt riktiga i det betraktelsesätt, som
sålunda, ligger till grund för kommitténs förslag.
I nu ifrågavarande hänseende går alltså kommitténs förslag ut på att,.
sedan pensionerna av äldre typ genom förut angivna kompensationsförhöjning
(förhöjning I) uppbringats till sådant läge, att samma dyrtidstilläggsgrunder,
som gälla beträffande nyreglerade pensioner, kunna utan
minskning i förmån tillämpas även a dem, ytterligare förhöjning (förhöjning
It) skall — med vissa undantag och begränsningar — äga rum genom.
tillägg av tva tredjedelar av skillnaden mellan summan av den äldre
pelis''onon och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra sidan, vad som
tillkommit pensionären, om hans pension avpassats efter motsvarande nyreglerade
pensionsunderlag. Härigenom uppkomma, enligt förslaget, i
stället för pensioner av äldre typ nya pensioner, som äro avsedda att för
pensionärerna bliva i fortsättningen gällande.
I sitt tidigare betänkande i ämnet framhöll kommittén, att vissa svårigheter
då hindrade genomförandet av ett dylikt förslag; och alltjämt kvarstår
det förhållandet, att för stora områden av statsförvaltningen ny löneoch
pensionsreglering icke föreligger. Kommittén, vilken av skål,''som i
nämnda betänkande anförts, icke anser sig kunna för befattningarna inom
dessa områden av statsförvaltningen föreslå fastställande av nya verkliga
pensionsunderlag, enär därigenom innehavarna av dessa befattningar
utan att komma i åtnjutande av lönereglering skulle, i den mån sådant
må anses kunna dem åläggas, bliva skyldiga att erlägga förhöjda avgifter
för egen pensionering och eventuellt även ökade insatser i vederböilig
änke- och pupillkassa, har emellertid nu funnit saken kunna i stället
sa ordnas, att endast för genomförande av nu ifrågavarande reglering av
älaie. pensioner, särskilda underlag fastställas för de ännu oreglerade befattningarna,
vilka underlag alltså uteslutande skola tjäna till jämförelse
för att man må kunna, efter skillnaden mellan detta underlag och pensionen
uträkna beloppet av förhöjningen H. Det kan väl icke förnekas, att
eu viss risk föreligger, att därvid i något fall skulle kunna komma att
fastställas ect underlag till högre belopp än det verkliga pensionsunderlag,
som vid blivande löne- och pensionsreglering kan varda bestämt; men då
endast eu del av skillnaden mellan pensionen och underlaget skall enligt
såsom förhöjning, synes det kommittén, som om ett sådant
förhållande icke skulle vara av den betydelse, att med hänsyn till denna
risk den avsedda pensionsförhöjningen bör antingen uppskjutas till dess
att nya verkliga pensionsunderlag även för dessa befattningar blivit faststallda,
. eller ordnas på annat mera summariskt sätt. I flertalet fall finnas
for övrigt jämförliga befattningar inom de områden av statsförvaltningen,
29
för vilka ny lönn- och pensionsreglering 1)1 i vil; gällande, och i vissa andra
fall föreligga förslag till sådan reglering; och dessa förhållanden hava vid
upprättande av förslaget till underlag givetvis uppmärksammats av kommittén,
som även eljest vid avpassande av underlagen iakttagit försiktighet.
Vidare är kommitténs förslag till bestämmelser i detta avseende så
avfattat, att den efter det särskilt bestämda underlaget avpassade pensionsförhöjningen
II blir gällande endast intill dess att nyreglerat pensionsunderlag
blir fastställt för den tjänst, pensionären innehaft eller motsvarande
befattning, varefter en jämkning av beloppet i förekommande
fall skall äga rum vare sig denna medför ökning eller minskning av förmånen.
Sådan jämkning lärer i allt fall kunna antagas icke bliva av
någon större betydelse.
I en förteckning, avsedd att såsom tabell B fogas vid en blivande kungörelse
med bestämmelser om de nya pensionerna, har kommittén upptagit
beloppen av de föreslagna underlagen.
I nämnda tabell liava'' upptagits underlag även för militära beställningar;
och vill kommittén i sammanhang härmed framhålla, att alla utgående
militära pensioner och alltså även de, som innefatta icke blott
kassa- och fyllnadspension utan även pensionsförbättring, visserligen äro''
att betrakta såsom pensioner av äldre typ i det avseendet, att de gynnsamma
dyrtidstilläggsgrunderna äro å dem alla tillämpliga; och av sådan
anledning har givetvis förhöjning I, såsom innefattande endast en kompensation
för förlusten av en del av nu utgående dyrtidstillägg, ansetts
böra tillgodokomma innehavare av sådan pension även om han åtnjuter
pensionsförbättring. Men kommittén, som i förenämnda tabell såsom särskilda
underlag för beräkning av förhöjning II för pensionerade militära
beställningshavare upptagit de belopp, vilka i det förslag till militär
tjänstepensionslag, som kommittén inom kort framlägger, angivits såsom
pensionsunderlag för de särskilda beställningarna, har funnit, att den pensionär,
som kommit i åtnjutande av hel pensionsförbättring, fatt pensionsförmånen
därigenom förhöjd till belopp, som i allmänhet ligger så nära
det av kommittén i nämnda lagförslag upptagna pensionsunderlaget för
motsvarande beställning, att i de flesta fall redan genom förhöjning I
åstadkommes likställighet. Kommittén har därför funnit sig böra föreslå,
att militär pensionstagare, som innehar hel pensionsförbättring, uteslutas
från erhållande av nu ifrågavarande förhöjning IT. Däremot skulle den
militära pensionstagare, som icke bekommit hel pensionsförbättring,
komma i åtnjutande av förhöjning II; men i vissa undantagsfall har det
visat sig att härigenom pensionär, som bekommit pensionsförbättring men
icke hel sådan, skulle i ny pension bekomma mer än den, som i motsvarande
befattning pensionerats med åtnjutande av hel pensionsförbättring.
Till förekommande härav föreslår kommittén en särskild bestämmelse.
Även beträffande vissa andra grupper av pensionärer, vilka fått sina
pensioner avpassade efter förhöjda pensionsunderlag utan att likväl vara
att hänföra till pensionärer med nyreglerade pensioner, skulle kunna
ifrågasättas, huruvida annan pensionsreglering borde förekomma än den,
som innefattas i kompensationsförhöjningen. Detta gäller exempelvis för
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som pensionerats
efter ingången av år 1919, för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens
anstalter för sinnessjuka med pension enligt grunder, som gällde
under åren 1919—1922, för kvinnliga biträden, som pensionerats efter den
från och med år 1920 genomförda Inne- och pensionsregleringen, för be
-
30
fattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet och vid bergsstaten,
samt för länsveterinärer ävensom för befattningshavare vid lantmäterikontoren
i länen och för lantmäteripersonalen i övrigt, såvitt pensionering
skett efter de i sammanhang med löneregleringar år 1919 eller 1920 förhöjda
pensionsunderlagen. I dessa fall inträffar ofta nog, att pensionen
ligger till heloppet så nära det nyreglerade pensionsunderlaget för samma’
tjänst, att enligt de föreslagna bestämmelserna annan ändring än genom
kompensationsförhöjningen icke kan förekomma. Skillnaden är dock i
vissa fall så pass stor, att kommittén icke ansett anledning föreligga att
vid eu definitiv pensionsreglering av äldre pensioner utesluta dessa pensionärer
från åtnjutande jämväl av förhöjning II. För övrigt skulle en
uteslutning här medföra vissa ojämnheter, som böra undvikas. Exempelvis
åtnjuter en vaktmästare, som avgått från tjänsten under år 1918, en
pension a 1,000 kronor jämte pensionstillägg å 180 kronor eller tillhopa
1,180 kronor; förhöjning I skulle utgöra 203 kronor »4 öre och, då det nvreglerade
pensionsunderlaget för vaktmästare är 1,644 kronor, blir efter
förhöjning II och föreskriven avrundning den nya pensionen 1,548 kronor.
En vaktmästare, som avgick under år 1919, erhöll i pension 1,200 kronor
och har ej rätt till pensionstillägg; förhöjning I blir för honom 206 kronor
28 öre och, om han icke skulle erhålla någon ytterligare förhöjning,
skulle han alltså få det sämre ställt än motsvarande befattningshavare,
som pensionerats året förut. Han synes därför böra erhålla även förhöjning
II och kommer därigenom till en ny pension å 1,560 kronor, vilken
alltså med endast 12 kronor överstiger vad den förre erhåller.
Beträffande vissa andra innehavare av pensioner av äldre typ måste man
med hänsyn till föreliggande omständigheter ställa sig mera tveksam gent
emot spörsmålet om förhöjning II bör dem tillkomma. Detta gäller främst
de pensionärer, som fått sina pensioner avpassade efter bestämmelserna
i de reglementen, som den 29 juni 1917 (nr 441—443) fastställts för de särskilda
pensionskassorna för pensionering av viss icke ordinarie personal
vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Enligt
de invecklade bestämmelserna i nämnda reglementen avpassas pensionsbeloppen
efter medeltalen av pensionsunderlagen under de fem sista åren
före avgången; och da pensionsunderlagen äro i viss mån beroende av
timpennings eller annan dylik, varierande avlönings belopp, hava pensionerna
särskilt pa senare tiden avsevärt stigit. Vid sådant förhållande
och då dessa pensionärer äga åtnjuta pensionstillägg, äro pensionerna i
många fall redan nu så pass stora, att det med hänsyn till risken att överskrida
de belopp, som kunna vid en blivande nyreglering av pensionsförhållandena
för ifrågavarande personalgrupper bliva bestämda, måste anses
betänkligt att åtminstone beträffande största delen av dessa grupper
av pensionärer medgiva någon annan pensionsökning än den, som innefattas
i kompensationsförhöjningen. Ehuru även bland dessa pensionärer
förekomma ganska låga pensionsbelopp, vilka måhända rätteligen borde
åtminstone i fall, char icke det låga pensionsbeloppet må vara föranlett
av avkortning på grund av kort tid i statstjänst, erhålla något mer än
kompensationsförhöjningen, har dock kommittén, vilken på grund av den
knappa tid, som stått till förfogande, icke hunnit utreda, om och i vilken
omfattning någon ytterligare förhöjning kan anses böra tillkomma någon
del av dessa pensionärer, nu nödgats att i förevarande avseende likställa
dem alla och alltså föreslagit, att endast förhöjning I må tillkomma dessa
grupper av pensionärer. Därest emellertid fortsatt utredning skulle där
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
till giva anledning, lärer förslag om förhöjning av eu del av dessa j>ensioner
kunna föreläggas 1926 års riksdag.
Genom åtgärder, som vidtagits under de senare åren, hava vissa andra
pensionärer fått sina pensioner höjda i sådan grad, att desamma jämte
pensionstillägget och med åtnjutande av förhöjning I skulle i det närmaste
uppgå till vad som vid eu blivande pensionsreglering kan antagas komma
att såsom nyreglerad pension tillerkännas dessa pensionärers efterträdare.
Detta synes gälla särskilt dels sådana pensionärer bland det förutvarande
manskapet vid marinen, vilka genom riksdagens skrivelse den 18
maj 1920 (nr 243) och Kungl. Maj:ts brev den 4 juni samma år berättigats
att utöver dem, enligt då gällande bestämmelser tillkommande pension
med tilläggspension åtnjuta ytterligare tilläggspension, dels ock sådana
pensionerade förmän bland daglönare samt sjukvaktare och daglönare vid
marinen, vilka kommit i åtnjutande av den pensionsreglering, som innefattas
i de genom kungörelsen den 24 augusti 1920 (nr 645) fastställda
grunder för pensioneringen av vid marinen anställda daglönare. Dessa
grupper av pensionärer hava därför av kommittén befunnits böra uteslutas
från annan pensionsförhöjning än den s. k. kompensationsförhöjningen.
Även beträffande de pensionärer, som erhållit pension enligt kungörelsen
den 8 november 1918 (nr 859) angående pensionering av arbetare vid
statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,
har av kommittén tagits i övervägande, om icke dessa pensionärer,
vilka äro i åtnjutande av pensionstillägg, skulle kunna anses tillräckligt
tillgodosedda genom erhållande av kompensationsförhöjningen och alltså
böra uteslutas från åtnjutande av förhöjning II; men ehuru någon tveksamhet
härutinnan kan råda, har kommittén dock funnit övervägande skäl
föreligga för att icke utesluta dem från tillgodonjutande av även sistnämnda
förhöjning, vilken dock, såsom kommittén blir i tillfälle att här
nedan närmare utveckla, bör till beloppet understiga, vad som skulle i
förhöjning II tillkomma motsvarande arbetare, som pensionerats före år
1917.
Beträffande vissa grupper av oreglerade befattningar har det visat sig
förenat med stor svårighet att fastställa underlag för beräkning av förhöjning
II. Detta gäller bland annat övningslärarna vid statens läroverk
och seminarier, för vilka på grund av de invecklade bestämmelserna om
deras pensionsunderlag och om viss medeltalsberäkning vid bestämmandet
av dem tillkommande pensioner, underlag knappast torde kunna utan synnerligen
svårtillämpliga bestämmelser fastställas, vidare kommissionslantmätarna,
vilka sakna egentlig motsvarighet bland personalen vid nuvarande
lantmäteristaten. För pensionärer, tillhörande dylika grupper,
liksom för f. d. arbetare vid statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks
byggnadsavdelning, vilka pensionerats enligt därom år 1918
meddelade bestämmelser, för avskedade daglönare vid marinen, vilka
pensionerats enligt grunder, som fastställts före år 1920, ävensom för det
icke obetydliga antalet pensionärer, som enligt riksdagens i särskilda fall
meddelade beslut äga åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten
eller från särskilt verks medel, har ett annat sätt för beräknande av förhöjningen
II måst utfinnas.
Vid de ingående undersökningar, som i sådant syfte företagits, har det
vad beträffar sistnämnda grupp av pensionärer visat sig, att de pensioner,
32
som av riksdagen år 1917 ock därefter beviljats, i allmänhet bestämts till
något högre belopp än som tidigare tillerkänts motsvarande befattningshavare.
Exempelvis hade pensionen till en arbetare i statstjänst tidigare
i regel bestämts till 300 kronor; men år 1917 blev pensionen för arbetare
i allmänhet bestämd till lägst 400 kronor och en förman fick pension till
högre belopp. Därefter hava dessa högre belopp tillämpats, när fråga varit
om beviljande av pension åt arbetare, varvid också vid avpassande av
pensionsbeloppen hänsyn tillika tagits till de särskilda kvalifikationer,
som befunnits föreligga beträffande vissa grupper av arbetarpersonal i
statstjänst, såsom exempelvis i fråga om arbetare vid gevärsfaktoriet och
ammunitionsfabrikerna. Med hänsyn till dessa förhållanden och då det
gäller att tillse, att icke genom förhöjning II sker ett överskridande av
vad för sådan personal skulle kunna betecknas såsom nyreglerad pension, i
vilket avseende uppmärksamheten riktats särskilt å de såsom nyreglerade betecknade
pensioner, som föreslagits för betjäningspersonalen vid hingstdepåerna,
har kommittén funnit sig böra föreslå dels en differentiering av förhöjning
II vad lägre pensioner angår allt efter som de beviljats före år 1917
eller etter grunder, som fastställts före nämnda år, eller ock beviljats efter
ingånge av år 1917, utan att avpassas efter grunder, som fastställts före
nämnda tidpunkt, dels ock en viss gradering av förhöjningsbeloppen så att
desamma kunna ur nyssnämnda synpunkt anses lämpligt avvägda. Efter
grundliga undersökningar har kommittén funnit, att förböjning II bör
lämpligen kunna uti ifrågavarande fall ordnas på sådant sätt, att förböjning
II allt efter summan av pension, beviljad efter 1917, och förhöjning I
skall utgå: dä summan av pension och förhöjning I utgör högst 600 kronor,
med 150 kronor, dock att ny pension icke må överstiga 696 kronor; då
summan utgör 601 825 kronor, med 100 kronor, dock att ny pension ej
ma överstiga 900 kronor; då summan utgör 826—1,500 kronor, med 75 kronor;
samt, då summan överstiger 1,500 kronor, med belopp motsvarande
5 procent å summan. Om däremot pensionen beviljats före år 1917 eller
efter grunder, som fastställts före nämnda år, skall förhöjning It vad beträffar
fall, där summan av pension och förhöjning I icke överstiger
1,000 kronor, ökas med 75 kronor utöver nyss angivna belopp, varvid vissa
jämkningar få vidtagas i de belopp, som den nya pensionen i varje fall
ej må överstiga. Givetvis inräknas i pensionen av äldre typ i detta sammanhang,
liksom eljest i kommitténs förslag pensionstillägg och annan
dylik tilläggsförmAn, som kan läggas till grund för beräknande av dvrtidstillägg
åt pensionär.
De föreslagna bestämmelserna om pensionsförhöjning äro avsedda att
komma till tillämpning icke blott å de vid bestämmelsernas ikraftträdande,
befintliga pensioner av äldre typ utan även å dylika pensioner, som därefter
må komma att beviljas. Intill dess att ny löne- och pensionsreglering
hinner övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande verk och institutioner,
kan nämligen förekomma, att pension tilldelas avgående befattningshavare
vid ännu icke nyreglerat verk; och sådan pension, vilken är att
hänföra till pension av äldre typ, bör därför på föreslaget sätt förhöjas.
Vidare lärer sådan pension, som av riksdagen kan komma att i särskilt
fall beviljas, böra, såvitt ej annorlunda föreskrives, betraktas såsom varande
av äldre typ med påföljd att bestämmelserna om pensionsförhöjning
bliva å densamma tillämpliga. Det måste emellertid anses lämpligt att
en sådan anordning beträffande pensioner av sistnämnt slag vidtages, att
opaginerad Kontrollera mot PDF
88
pensioner, som efter bestämmelsernas ikraftträdande beviljas av riksdagen,
direkt avpassas till sådana belopp, alt de icke erfordra förhöjning
utan kunna betraktas såsom likställda med de nyreglerade pensioner,
vilka författningsenligt utgå till befattningshavare, som avgå från tjänster
vid nyreglerade verk; och kommittén har därför föreslagit en bestämmelse,
varigenom dylika pensioner uteslutas från förhöjning.
Såsom kommittén förut framhållit har den nya pension, som bildas redan
genom tillägg av förhöjning I, av praktiska skäl ansetts böra i förekommande
fall avjämnas till närmast lägre med tolv delbara tal. Även där
den nya pensionen bildas först efter tillägg av såväl förhöjning I som förhöjning
II, har av samma anledning den nya pensionen funnits lämpligen
böra, då så erfordras, undergå dylik avjämning.
Till belysande av innebörden och verkningarna av vad kommittén föreslagit
beträffande förhöjning I, förhöjning II och avpassandet av ny pensions
belopp framlägger kommittén här nedan åtskilliga exempel, av
vilka framgår pensionsregleringens resultat vid olika pensionslägen för
en och samma tjänst. Därvid har räknats med hel pension, d. v. s. de
exempelvis angivna pensionerna hava icke avkortats till följd av bristande
antal tjänsteår. Efter angivande av den tjänst pensionärerna innehaft,
har inom parentes antecknats det nyreglerade pensionsunderlaget eller
de>t särskilda i tabellen B angivna underlaget för samma tjänst.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 158 höft. (Nr 198.) Bilaga.
•t
34
Tjänst
Pension
Pensionstillägg
m. iu.
Förhöjning
I
Förhöjning
XI
i -Ny pension!
i
74
475
Ö(
1,404
19
324
54
1,476
—
41
249
06
1,512
64
173
56
1,548
28
158
48
1,560
_
2 5
686
50
3,852
_
26
7
16
4,188
1
93
364
71
4.884
1
—
—
—
5,076
—1
80
1,198
80
2,844
_!
90
981
40
2,952
—i
25
182
50
3,348
i
59
417
60
4,260
_l
—
—
_
4,476
—
—
818
ce
6,576
—|
—
418
66
6,7b0
—
64
406
24
1,440
_1
02
205
98
1.536
30
131
80
1,572
__i
60
53
60
1,608
—
—
1,644
—
Vaktmästare, expeditionsvakt
(1,644)...............''
Notarie, revisor (4,200) ...|
Sekreterare, kamrerare f
(5,076) 1.....................t
Länsman, landsfiskal
(3,444) ..................
läroverksadjunkt (4,476)|
Professor av högre lönetyp
(6,996) .........
Stationskarl (1,644)
{I
Stationsmästare, på 5:e kl.
st., lokornotivmästare,
överbanmästare (3,240),
Fanjunkare (2,604).
Kapten (4,644)
Överste (7,296)
I
600
800
900
1,000
1,200
2,800
3,700
4,000
4.600
1,200
1.600
2,800
3,400
4.000
5.000
5.600
692
958
1,056
1,140
1,386
1,764
1,904
2,142
2,520
2,660
870
1.000
1,000
1,000
1.600
2,240
2,720
2,720
2,720
4,500
4,500
4,500
4,500
180
180
180
180
_
180
120
180
180
180
180
120
120
60
40
180
180
625
1,250
120
60
635
1,270
370
489
,%f)Q
(694) 476
265
251
370
449
(528: 93) 476
768
768
162
197
210
243
(265:80) 258 —
_
_
750
1,500
1,750
248
267
290
338
351
186
203
26h
297
251
304
359
442
527
657
768
768
768
co
it)
oi |
51;
74
45
B4i
2«|
52
90
18
67
738
632
498
227
152
911
813
473
1,781
1,359
1,042
564
1,426
852
— 1(352) 240
2,868
2,916
2,988
3,120
3,156
2,148
2,196
2,364
2,544
3,744
3,960
4,116
4,356
4,512
6,576
6,864
7,008
7,008
Ovan angivna exempel hänföra sig till sådana fall, där jämförelse kan
aga rum med nyreglerat pensionsnnderlag eller särskilt bestämt underlag
...tjaast Pensionären innehaft, eller motsvarande befattning. Där
„ aa ^amförelse lcke kan ä£a r™, skola, såsom kommittén föreslagit
särskilda bestämmelser bliva gällande. Huru dessa utfalla vid olika pensionslagen,
dkr pensionen beviljats efter år 1917 framgår av följande
exempel:
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Pension
Pensions-
tillägg
Förhöjning
I
Summa
Förhöjning
II
1
Ny pension
1
200
ISO
72
81
452
81
150
600
300
—
180
—
91
98
571
9 8
124
0 2
696
—
400
—
180
—
120
68
700
68
100
—
792
—
500
—
180
—
137
5 2
817
5 2
82
48
900
_]
600
—
180
—
150
74
930
74
75
—
996
“
700
—
180
_
163
97
1,043
97
75
—
1,112
_i
800
—
180
—
177
19
1,157
19
75
—
1,224
1
900
—
180
—
190
41
1,270
U
75
—
1,314
1,000
—
180
—
203
64
1,383
64
75
—
1,452
_
1,100
—
180
—
228
80
1,508
80
5 % 75
44
1,584
_l
i 1,200
_
180
_
265
80
1,645
80
5 » 82
29
1,728
1,300
—
180
—
288
—
1,768
—
5 » 88
40
1,H48
1,400
—
180
—
276
2 0
1,856
20
5 » 92
81
1,944
—
1.500
—
120
—
269
2 6
1,889
26
5 » 94
46
1,980
—
2,000
—
60
—
272
40
2,332
40
5 »116
6 2
2,448
—
2,500
_
60
_
338
Öl
2,898
51
5 » 144
93
3,036
—
3,000
—
—
—
396
69
3,396
69
5 » 169
•>8
3,564
— j
4,000
_
_
_
528
93
4,528
93
5 » 226
45
- 4,752
''
5,000
—
—
i—
768
—
5,768
5 » 288
40
6,048
Om pensionen beviljats före år 1917 eller efter grunder, som fastställts
före nämnda år, samt summan av pension, däri inberäknat pensionstilllägg,
och förhöjning 1 icke överstiger 1,000 kronor, ökas enligt förslaget
förhöjning II med 75 kronor. En pensionär, som exempelvis har en sådan
pension å 300 kronor jämte pensionstillägg å 180 kronor och förhöjning I
å 91 kronor 98 öre, skulle i förhöjning II erhålla 225 kronor; men då ny
pension i sådant pensionsläge ej må överstiga 768 kronor, begränsas sistnämnda
förhöjning till 186 kronor 2 öre.
Under åberopande av den sålunda lämnade redogörelsen för innebörden
av kommitténs förslag till pensionsreglering för f. d. befattningshavare i
statens tjänst med pensioner av äldre typ framlägger kommittén här nedan
förslag till bestämmelser om ny pension för vissa pensionärer och om
i viss mån ändrade grunder för dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer; och där så ansetts erforderligt
kommer kommittén att i specialmotivering till de särskilda författningsförslagen
närmare angiva bestämmelsernas innebörd.
Förslag till kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
§ 1.
För pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall med nedan
angivna undantag och begränsningar fastställas ny pension genom att till
pensionen (understödet), däri inberäknat vad pensionären tillkommer såsom
pensionstillägg, pensionsförbättring eller annan dylik förmån av beskaffenhet
att dyrtidstillägg därå kan utgå, lägges viss förhöjning på sätt
nedan närmare stadgas.
36
1. Denna kungörelse äger icke tillämpning å •
itÄ °Ch marinSOlda*er sa"'' Vadst8“ krigsmanshus
d;
befattningshavare, vilkens pension avpassats efter nyreglerat pen
4
inn^Sf °9-V°m aUtSf pensioUerats enligt förskrifterna i lagen den
4 juni 19.0 (nr 2o4) angående ratt till tjänstepension för ordinarie tjänste
falkvévt
|)?]s ver [°1’ telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenbi]
lsvei k eller i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser
för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen
hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt andra
kornig P®“s“n““«sS™nder. s°m efter sistnämnda dag fastställts eller
Komma att faststallas for reglerande av pensionsförhållandena för befattningshavare
i statens tjänst;
c) f. d. landshövding, vilkens pension avpassats efter högre pensionsunderlag
än 6,000 kronor; samt pensions
■ ‘P ®fdan f d‘ befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri eller
vid utrörasholiris hingstdepå, vilkens pension avpassats enligt föreskrifterna
i kungörelsen den.............. 1925 (nr
2. Ben söm senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt be
5
i T 1''lksdn”°n .f0l;k''arad berättigad till pension från allmänna indragmngf^taten
eller särskilt verks medel, må icke komma i åtnjutande av pensionsforhojnmg,
varom i denna kungörelse är fråga, under annan förutsattnmg
an att medgivande därtill av riksdagen särskilt lämnas.
tagas- ran atnjutande av den pensionsförhöjning, som i § 4 avses, undan
f.
aj .®ad.an b d- beställningshavare, vilken kommit i åtnjutande avpensionsforbattring
till sadant belopp, att sammanlagda förmånen uppgår till det
pensionsbelopp som finnes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 376) angivet
för den bestallning, han vid avgången innehade, vare sig vederbörandes
pensionsfor bättring utgår direkt med tillämpning av de för peJisionsför
battiingen fastställa grunderna eller blivit genom särskilt beslut av rikslop^11
vederborande beviljad till ett enligt samma grunder avpassat be
b)
sådana pensionärer vilka pensionerats enligt bestämmelserna i något
av de den 29 juni 191i fastställda reglementen (nr 441—443) för pensions
assorna
för pensionering av viss icke ordinarie personal vid telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk;
c) sadant pensionerat manskap vid marinen, som utöver pension och tilläggspension
bekonimit ytterligare tilläggspension enligt riksdagens skridt
deU 18 ma3 1920 (ni’ 243) °Ch KunfirL brev den 4 i”''1 samma år;
d) sådana pensionärer, vilkas pensioner avpassats efter de genom kungö
VI
aUSU 19(l(?rf! fastställda grunder för pensionsförbättnng
åt vid marinen anstallda daglönare.
§ 3.
1. Såsom kompensation för minskning i förmån till följd av förändrade
giunder för beräknande av dyrtidstillägg förhöjes pensionen med belopp
som framgår av den i bifogade tabell A1 meddelade uträkning (förhöj
1
Tabellen, här utesluten, återfinnes med förhöiningsbeloppen avrundade i bilaga 1 till
det utdrag av statsrådsprotokollet, som är fogat till propositionen. S
37
ning 1); skolande i fall, där pensionens belopp icke slutar å helt tiotal
kronor, förhöjningen beräknas ä ett pensionsbelopp, avjämnat till närmast
lägre hela tiotal kronor.
Vid bestämmande av denna förhöjning skall dock iakttagas, att pension
med sådan förhöjning icke må överstiga vad som tillkommit pensionären,
om hans pension avpassats efter det nyreglerade pensionsunderlag, som
blivit gällande för hans tjänst eller motsvarande befattning, eller, så länge
sådant nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger, efter det underlag,
som i den vid denna kungörelse fogade tabell B1 finnes angivet för den
tjänst, han innehaft, eller motsvarande befattning.
2. Pensionen och förhöjning I bilda tillsammans den nya pensionen,
där icke ytterligare förhöjning (förhöjning II) enligt bestämmelserna i
§ 4 förekommer.
§ 4.
1. Bär icke pensionen redan med den förhöjning, som i § 3 avses, (förhöjning
I) ökats intill den gräns, som i samma paragraf angives, ulgår
utom i fall, som i § 2 mom. 3 avses, ytterligare förhöjning (förhöjning II)
efter följande beräkning:
a) Föreligger för den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande befattning
nyreglerat pensionsunderlag, skall. förhöjning II motsvara två
tredjedelar av skillnaden mellan summan av pensionen och förhöjningen I,
å ena sidan, samt å andra sidan det belopp, som skulle hava tillkommit
pensionären, om hans pension avpassats efter nämnda pensionsunderlag.
b) Intill dess att nyreglerat pensionsunderlag, som i a) sägs, kan varda
fastställt, skall i fall, där särskilt underlag för den tjänst, pensionären
innehaft, eller motsvarande befattning finnes angivet i den vid denna kungörelse
fogade tabell B, förhöjning II motsvara två tredjedelar av skillnaden
mellan summan av pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt å
andra sidan det belopp, som skulle hava tillkommit pensionären, om hans
pension avpassats efter nämnda särskilda underlag. Sedan nyreglerat
pensionsunderlag blivit fastställt, beräknas förhöjning II även i detta
fall på sätt i a) sägs.
e) Där varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger eller särskilt underlag
finnes i förenämnda tabell B angivet för den tjänst, pensionären
innehaft, eller motsvarande befattning, så ock då den befattning, i vilken
vederbörande pensionerats, icke var ordinarie tjänst och ej heller tillhörde
marinens månadslönarstat, skall förhöjning II allt efter här nedan i första
kolumnen angiven summa av pension och förhöjning I utgå med i andra
kolumnen angivet belopp eller efter där angivet procenttal av summan,
med iakttagande av den för vissa fall i tredje kolumnen angivna begränsning
av den nya pensionen:
A. Pension beviljad före år 1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda iir.
Summa av pension ocli
förhöjning I
kr
Förhöjning 11
kr.
Ny pension
högst
kr.
t. o. m. 600 ..............................
225
768
601— 825 ..............................
175
972
826 1,000 .............................
150
1,068
1,001 1,500 ..............................
75
över 1,500 ..............................
5 procent
—
1 Tabellen, här utesluten, återfinnes i bilaga I till det utdrag av statsrådsprotokollet, som
är fogat till propositionen.
38
B. Pension beviljad efter ingången av år 1917 utan att därvid tillämpats grunder, som
fastställts före nämnda tidpunkt.
Summa av pension och
förhöjning I
kr.
Förhöjning II
kr.
Ny pension
högst
kr.
t. o. m. 600 ..............................
150
696
601— 825 .............................
100
900
826—1,500 .......................
75
över 1,500 .............................
5 procent
_
^ Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. a) och. b) här ovan skall
iakttagas,
att, därest den tjänstegrupp, pensionären vid avgången tillhörde, sedermera
till följd av omorganisation uppdelats på flera befattningsgrupper
med olika pensionsunderlag, förhöjning II skall för sådan pensionär avpassas
efter det nyreglerade pensionsunderlag eller det i tabell B angivna
underlag, som gäller för den lägsta av sistnämnda befattningsgrupper, samt
att pensionär, som kommit i åtnjutande av pensionsförbättring enligt
de i sådant hänseende för viss personal vid armén respektive marinen genom
kungörelser den 20 augusti 1919 (nr 538), den 29 augusti samma år
(nr 569) och den 9 juni 1922 (nr 335) fastställda grunder, icke må genom
förhöjning II erhålla ny pension till högre belopp än som tillkommer den,
vilken åtnjuter pensionsförbättring till sådant belopp, att hans sammanlagda
förmån uppgår till det i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) angivna
pensionbeloppet för den beställning, som pensionären vid avgången
innehade.
3. Pensionen samt förhöjningarna I och II bilda i fall, som i denna paragraf
avses, tillsammans den nya pensionen.
§ 5.
Där den nya pensionens belopp vid beräkning enligt bestämmelserna i
§ 3 eller § 4 bcfinnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med tolv,
skall beloppet avjämnas till närmast lägre sålunda delbara tal.
§ 6.
1. Där pensionär från mer än ett håll för samma tjänst åtnjuter pension
av beskaffenhet, att förhöjning enligt bestämmelserna här ovan i denna
kungörelse kan förekomma, skall vid beräkning av sådan förhöjning förmånernas
sammanlagda belopp anses såsom en enda pension.
2. Där pensionär åtnjuter pension för mer än en tjänst samt någon
av pensionerna är av beskaffenhet, att förhöjning I enligt bestämmelserna
här ovan i denna kungörelse kan förekomma, skall förhöjning beräknas
särskilt för varje dylik pension; och må förhöjning II åtnjutas endast under
förutsättning att icke någon av pensionerna är sådan, som i § 2 avses,
samt utgå allenast å en av pensionerna, nämligen den, som medför största
förhöjning; skolande i detta fall för beräkningen av såväl förhöjning I
som förhöjning II eventuellt förefintligt pensionstillägg, som åtnjutes
jämlikt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360), fördelas på pensionerna i
förhållande till deras belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Pensionsförhöjuing enligt de i § 3 stadgade grunder (förhöjning I) utgai
lillsvidare jämväl till: _ . „ . .
1) den, som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter avlöning pa mdragningsstat,
dock att förhöjning icke må liga rum, då avlöningen avpassats
efter något av de avlöningsreglementen, som omförmäles i § 4 av kungörelsen
den 15 juni 192.3 (nr 2G5) med allmänna grunder för dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst, eller efter likartade avlönings
grunder;
„ , ,, i
2) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kom
munala
mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d biträdande
eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, 1. d.
lärare och lärarinnor vill med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,
vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata
småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastik verks skolor, vid enskilda
skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem
ävensom f. d veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor, samt därmed
jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension tran
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. hö .
3) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen
den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada till följd av järnvägs
drift uppbär ersättning för skada, som han adragit sig under förrättande
av arbete i statens järnvägars tjänst;
4) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av
staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i
sådan egenskap, ävensom f. d. befattningshavare vid numera av staten
övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen
redan innan den övertagits av staten;
5) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka antingen
av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder,
som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner
åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda laroanstalterna
med däri sedermera vidtagna ändringar eller i kungörelsen
den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt vissa vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka avga med
pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt samma grunder skulle
varit berättigade till sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga
pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade maximi
-
beloppet för totalpensionen; . ^ , i
G) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dovstumma,
hemmet'' i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och
lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka aro
berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
7) f. d. 1’asarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas pensionering
bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid förhöjningen i fall, som avses i 1), efter den utgående
avlöningen, i de uti 2), 4) och 6) omförmälda fallen efter pensionen
eller understödet, i fall, som angives i 3), efter ersättningens belopp, i de
uti 5) avsedda fallen efter summan av de belopp, som utgå från vederbörande
pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel, dar sådan
tilläggspension förekommer, samt i fråga om de under 7) omformalda
40
f. d. befattningshavarna efter pensionsbeloppet med inberäknande av det
belopp, som i förekommande fall utgår av landsting eller stad, dock att i
sistnämnda fall förhöjningen utgår allenast med vad av den beräknade förhöjningen
belöper a den av statsmedel utgående delen av pensionen.
§ 8.
Pensionsförhöjnmg tillkommer även sådan f. d. befattningshavare vid sta
kiLeriIlJagai’HV1ikenat“;,
Ut,errnsioilfråneilskilda;iärllvä“arnaspensions
e.
ller. med ^denna jämförlig pensionsinrättning; dock att pensions
från°«f
T8 1Cke tl kommer den’ som 3ämte sådan Pension åtnjuter pension
från statens jarnvagar, avpassad enligt bestämmelserna i Kungl Mai ds
brev den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal som vid
statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått ? statens
jarnvagars tjänst.
§ 9.
• iXfd ld,1!and® Peusi°ns åtnjutande och förverkande in. m. är stadgat skall
i tillämpliga delar gälla beträffande den nya pension, som uppkommer enligt
bestämmelserna i denna kungörelse
§ 10.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämnnmg
av dessa bestämmelser, meddelas av Kungl. Maj:t.
41
Genom de av kommittén föreslagna förhöjningarna av pensioner av
i il dre typ är avsett att för f. d. befattningshavare i statens tjänst, som
innehar sådan pension, bereda en definitiv pensionsreglering, sa att lör
honom blir gällande en ny pension; och i enlighet härmed bär i rubriken
till detta författningslörslag angivits, att författningen innefattar bestämmelser
om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer. Att bestämmelserna gälla även andra pensionärer
än f. d. befattningshavare i statens tjänst, beror därpå, att såsom
kommittén förut framhållit vissa andra pensionärer äro i avseende å rätt
till dyrtidstillägg likställda med pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst och alltså böra komma i åtnjutande av den förhöjning, som avser
att bereda kompensation för minskad förmån av dyrtidstillägget.
1 gällande bestämmelser om pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer finnes icke någon direkt uppgift
å de pensioner, som äro att hänföra till oreglerade pensioner eller pensioner
av äldre typ, utan bestämmelsernas tillämpningsområde begränsas
på indirekt sätt genom att vissa angivna grupper av pensioner uteslutas
från sådant tillägg. Samma sätt har kommit till användning i förevarande
författningslörslag. Att använda något av uttrycken oreglerad pension
eller pension av äldre typ, har ansetts uteslutet, då deras innebörd
och omfattning icke äro fullt tydliga utan måhända skulle kunna bliva
föremål för olika meningar. Det enklaste bär ansetts vara att här liksom
i pensionstilläggsbestämmelserna angiva de pensioner, vilka icke få förhöjning,
nämligen de nyreglerade pensionerna, vilka lätteligen kunna
genom enkla bestämmelser identifieras.
I § 1 av förslaget heter det därför helt allmänt, att »för pensionerad f. d.
befattningshavare i statens tjänst skall med nedan angivna undantag och
begränsningar fastställas ny pension»; och i nästföljande paragraf meddelas
bestämmelser om undantagen.
Av föreskriften i § 1 framgår vidare, att i den pension eller därmed jämförligt
understöd, som genom förhöjning omregleras, inräknas pensionstillägg,
pensionsförbättring och annan dylik tilläggsförmån av beskaffenhet
att kunna läggas till grund för beräknande av dyrtidstillägg till pension.
Bland dessa förmåner torde jämväl böra inräknas de tillfälliga
understöd, som enligt riksdagens särskilda medgivanden utgå till vissa
grupper av pensionärer, såsom f. d. underofficerare, f. d. daglönare in. il.,
under förutsättning att behovet av understöd styrkes. Beträffande sådana
understöd framlägger kommittén särskilt förslag i sammanhang med kostnadsberäkningen.
Det är således icke avsett att upphäva gällande bestämmelser
om dessa tilläggsförmåner. Den pensionär, som åtnjuter sådan förmån,
skulle fortfarande äga behålla densamma och den ingår såsom en del
av den pension, som genom i författningsförslaget angivna förhöjningar
skall regleras till eu ny pension. I dessa fall, liksom då dylik tilläggsförmån
hädanefter författningsenligt tillträdes, blir pensionen jämte sådan
förmån tillsammans det belopp, varå förhöjning I enligt förslaget skall
räknas. I
I mom. 1 av § 2 angivas de pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst, som uteslutits från all delaktighet i de förhöjda pensionsförmåner,
om vilka författningsförslaget handlar.
Bland de sålunda uteslutna upptagas främst avskedade båtsmän och
Specialmotiv o
ring till författnings
förslaget
om fastställande
av
ny pension för
vis-ta pensio
nerade f. d.
befattningshavare
i statens
tjänst
in. fl. pen
sionärer.
§ i.
§ 2 mom. 1.
42
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare. Liksom
dessa undantagits från åtnjutande av det dyrtidstillägg, som tillkommer
innehavare av egentliga pensioner, och ej heller blivit delaktiga i de
pensionstillägg, som genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) beviljats
att utgå till innehavare av låga pensioner av äldre typ, så måste de också
med hänsyn jämväl till de speciella grunderna för dem tillkommande understöd
uteslutas från delaktighet i nu ifrågavarande pensionsförhöjningar.
Dessa understödstagares förmåner hava förhöjts enlig! bestämmelsei,
som godkänts av 1919 och 1924 års riksdag, och å sålunda förhöjda
understöd utgår dyrtidstillägg enligt särskilda föreskrifter.
Den andra gruppen bland de undantagna utgöres av innehavare av
nyreglerade pensioner. Att dessa undantagits är helt naturligt och erfordrar
egentligen ingen motivering. De mindre gynnsamma dyrtidstilllaggsgiunderna
äro redan å dem tillämpliga och någon förhöjning, innefattande
kompensation för förminskad dyrtidstilläggsförmån, kan alltså
icke ifrågakomma. Och då syftet med förevarande förslag är att bereda
förbättring av pensioner av äldre typ för att närma dem till motsvarande
nyreglerade pensioner, är det uppenbart, att dessa senare icke böra i detta
sammanhang förbättras.
Vidare har undantagits f. d. landshövding, som pensionerats efter högre
pensionsunderlag än 6,000 kronor. Någon egentlig ny löne- och pensionsreglering
har visserligen icke ännu ägt rum för landshövdingarna; men
enligt 1921 års riksdags beslut har för landshövding blivit gällande ett
pensionsunderlag av 8,496 kronor, vilket såsom motsvarande nyreglerat
pensionsunderlag för generaldirektör måste betraktas såsom nyreglerat.
Eu f. d. landshövding, som innehar pension, avpassad efter sådant pensionsunderlag,
är i avseende å dyrtidstillägg underkastad de mindre gynnsamma
grunderna, till följd varav icke ens någon förhöjning såsom kompensation
för minskad förmån kan ifrågakomma; och även om, såsom
torde vara avsett, frågan om löne- och pensionsreglering för landshövdingarna
kommer att föreläggas 1925 års riksdag och därvid det än högre
pensionsunderlag, som för sådan befattningshavare föreslagits, må bliva
fastställt, lärer i allt fall utan hinder härav redan den efter nu gällande
pensionsunderlag avpassade pensionen fortfarande få anses såsom nyreglerad
och alltså vara utesluten från de förhöjningar, om vilka nu är fråga.
Vad beträffar den grupp bland de undantagna, som omfattar vissa f. d.
befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt vid Strömsholms
hingstdepå, är att märka, hurusom den icke ordinarie personalen
vid dessa institutioner, bestående av fodermarskar, stallbetjänte in. fl., enligt
av Ivungl. Maj:t fastställda stater åtnjuter avlöning, som avpassats
efter nyreglerad avlöning för personal å ordinarie stat, och alltså får betraktas
såsom nyreglerad avlöning, ett förhållande som vinner bekräftelse
därav. att dyrtidstillägget å avlöningen enligt Kungl. Maj:ts föreskrift
skall utgå efter de mindre gynnsamma grunder, som för sådant
tilläggs beräknande gäller i fråga om nyreglerad avlöning. Enligt förslag,
varöver kommittén nyligen avgivit infordrat utlåtande, är avsett,
att med anlitande av den s. k. Strömsholmsfondens medel anordna en fast
pensionering av nämnda icke ordinarie personal, varvid pensionernas belopp,
med beaktande av att inga avgifter skulle erläggas, avpassats efter
vissa regler i förnallande till den sålunda nyreglerade avlöningen. De
pensioner, som komma att beviljas med tillämpning av de föreslagna bestämmelserna,
hava ansetts böra betraktas såsom nyreglerade och således
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.‘1
uteslutas t"rån sädiin förhöjning, varom i föreliggande förslag'' är fråga.
Kommittén, som antagit, att berörda pensioneringsfråga kommer att föreläggas
1925 års riksdag, bär ansett sig icke böra underlåta att bär bland
de uteslutna upptaga dessa blivande pensionärer, men den föreslagna bestämmelsen
får givetvis kompletteras, sedan pensioneringsgmndema prövats
och fastställts.
Då, såsom kommittén ifrågasatt, eu sådan anordning synes lämpligen § 2 mom- 2
böra vidtagas, att pensioner, som av riksdagen komma att beviljas efter
utgången av 1925 års riksdag, till beloppet avpassas så att de kunna betraktas
såsom nyreglerade pensioner, bär såsom ytterligare undantag från
rätten att åtnjuta de pensionsförhöjningar, om vilka författningsförslaget
liandlar, i mom. 2 upptagits den, som av riksdagen senare än vid 1925 års
riksdag förklarats berättigad att åtnjuta pension eller understöd från allmänna
indragningsstaten eller särskilt verks medel, där icke annorlunda
av riksdagen särskilt stadgas.
Såsom förut framhållits har kommittén i avvaktan på prövning av det § 2 “om- 3
förslag till militär tjänstepensionslag, vilket kommittén inom kort framlägger
men som icke kan väntas bliva föremål för behandling vid 1925
års riksdag, föreslagit fastställande av särskilda underlag för beräknande
av pensionsförliöjning beträffande pensionerade f. d. beställningshavare
vid armén och marinen, vilka underlag motsvara de pensionsunderlag,
som upptagits i den vid lagförslaget fogade pensionstjänsteförteckningen.
Vid sådant förhållande har det spörsmålet framträtt, huruvida alla innehavare
av militära pensioner och således även sådana, som kommit i åtnjutande
av den år 1919 beslutade pensionsförbättringen, böra utan inskränkning
komma i åtnjutande av de pensionsförhöjningar, varom nu är
fråga. Då samtliga dessa pensionärer erhålla dyrtidstillägg enligt de
gynnsammare grunderna för sådant tilläggs beräknande, böra de givetvis
komma i åtnjutande av den förhöjning, som är avsedd att utgöra kompensation
för den del av dyrtidstillägget, som de gå förlustiga vid tillämpning
av de mindre- gynnsamma grunderna för tilläggets beräknande, eller
alltså förhöjning I. Vad däremot beträffar förhöjning II, som innebär verklig
ökning av förmånerna, ställer sig saken i någon mån annorlunda.
Otvivelaktigt måste de militära pensionstagare, som pensionerats före ingången
av år 1918 och således icke fått del av den år 1919 beslutade pensionsförbättringen,
anses vara den grupp av äldre pensionärer, för vilken
behovet av ökad förmån framträder allra starkast. På grund av den tidiga
pensionsåldern för militärer, i lägre grader, leva ännu ganska många, som
pensionerats innan den förbättring blev gällande, som följde med löneregleringen
i sammanhang med 1901 års härordning; och skillnaden mellan
deras pensioner och vad motsvarande beställningshavare, som avgått
under något av de senare åren, erhåller i sammanlagd pensionsförmån,
är högst avsevärd. Klagan över detta förhållande har länge försports
och kan icke annat än anses befogad. De yngre pensionärerna, särskilt
de, som avgått efter ingången av år 1919 och alltså åtnjuta hel pensionsförbättring,
torde i själva verket kunna anses redan så gynnade att någon
ytterligare förhöjning icke bör ifrågakomma. De pensionärer, som erhåliit
hel pensionsförbättring, hava nämligen, såsom förut framhållits, i regel
kommit så nära den nyreglerade pensionen, sådan den framträder i kom
-
44
mitténs förslag- till militär tjänstepensionslag, att, sedan därtill lagts kompensation
stor höj n in gen, skillnaden i allmänhet är obetydlig.
PUJid härav har kommittén funnit sig böra föreslå, att den f. d. bestallningshavare
vid armén eller marinen, som kommit i åtnjutande av
Ae. , Pensionsforbattnng, endast må åtnjuta kompensationsförhöjningen
(förhöjning I), men uteslutas från att erhålla förhöjning II; och har bestämmelsen
härom upptagits i § 2 inom. 3. Däremot har någon sådan be
fa™8
i1Cke a-nSetp" 1HH''a aga rum 1 fråga om de pensionärer, som icke
erhållit liel pensionsförbättring. Verkställd undersökning bär emellertid
givit vid handen, att sistnämnda pensionärer med åtnjutande av båda ifrågavarande
forhöjningar i vissa undantagsfall erhålla mer än som tillkommer
motsvarande pensionärer, som lått hel pensionsförbättring men nu
^ mer. än förhöjning I; och till förekommande härav har i ''S 4
inforts eu begränsningsföreskrift, vartill kommittén återkommer vid behandlingen
av sistnämnda paragraf.
,..Vid?re Jf1; kommittén, såsom förut framhållits, funnit sig nödsakad att
ioiesia, att aven de pensionärer, som pensionerats enligt 1917 års reglementen
för pensionskassorna för pensionering av viss icke ordinarie personai
vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
^iftt+ie8lU-ta?--tr^n a*njuta.nde av annan pensionsförbättring än den, som
mnelattas i förslaget om kompensationsförhöjningen. Detsamma gäller
aven dels det pensionerade manskap vid marinen, som utöver pension och
hJkiggspensio.i bekommit ytterligare tilläggspension enligt medgivande
av 1420 ais riksdag, dels ock sådana förutvarande beställningsliavare vid
Kj9iinle!1S da å k ai a r ka r, v il k a fatt sina pensioner avpassade efter de genom
daglönareksdags beslut godkända grunder för pensionsförbättring åt
Samtliga dessa undantag hava i författningsförslaget upptagits under
v £ mom. u.
3 mom'' ''■ , ,.T: t 3 * meddelas bestämmelser om kompensationsförhöjningen eller för
beräknf.
IT/1''rT+ni" att,/lä (l<- mindre gynnsamma grunderna för
eiaknande av dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare bliva
gällande för innehavare av pensioner av äldre typ, bereda ersättning för
d?n, mmsknmg i dyrtidstillaggsformånen, som därigenom inträder Denna
förhöjning, som medför minskning av den tillfälliga dyrtidstilläggskostnaden
men ungefär motsvarande oknmg av pensionsutgifterna, har anonm
Ia“pll8''en °.om grundas på det tal för levnadskostnadsökningen, som
„allt under eu stor del av ar 1924; och kommittén har alltså icke lagd
hänsyn till oen obetydliga tillsynes mera tillfälliga förhöjningen av
na in lida tal, som därefter inträtt. Med tillämpning av föreskrifterna i
kmigoreisen den 5 juni 1923 (in- 260) med allmänna grunder för dyrtidstillagg
åt t d. befattningshavare i statens tjänst in. 11. pensionärer och
med användande av den uträkning av dyrtidstillägg a pensioners månads
m
‘i1UlS°T jnim medd?lad 1 frkellen V vid kungörelsen den 5 juli 1923
(in 310), skall alltså. enligt forslaget uträknas det belopp, som erfordras
såsom pensionslorhojning för att pensionärs förmån skall motsvara vad
som tillkommit honom, om dyrtidstillägg beräknas enligt samma allmänna
grunoer men med användande av den i tabellen IV vid sistnämnda kun»oieise
meddeiade uträkning. Det har emellertid icke ansetts nödigt att i
sjaivafoifattningen angiva, hur ifrågavarande förhöjning uträknas; utan
kommittén, som i § 3 mom. 1 föreslår att, där pensionens belopp icke slutar
opaginerad Kontrollera mot PDF
4f>
å helt tiotid kronor, förhöjningen skall beräknas a ett pensionsbelopp, avjämnat
till närmast lägre hela tiotal kronor, har låtit upprätta och i eu
tabell sammanställa uträkning a förhöjningens belopp vid alla pensionslägen
å hela tiotal kronor mellan 100 kronor och 8,000 kronor. Denna tabell
är fogad vid författningsförslaget såsom bilaga A.
I andra stycket av förevarande moment har upptagits bestämmelse om
den begränsning av förhöjning I, som kommittén enligt vad förut nämnts
ansett böra stadgas, nämligen att pensionen jämte denna förhöjning icke
må överstiga vad som tillkommit pensionären, om hans pension avpassats
efter det nyreglerade pensionsunderlaget, som blivit gällande för den
tjänst, han innehaft, eller motsvarande befattning, eller, så länge sådant
nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger, efter det underlag, som i tabell
B vid författningen kan vara angivet för hans tjänst eller motsvarande
befattning. Där pensionen vid dess beviljande blivit efter vissa
regler till beloppet avkortad, skall alltså vid tillämpning av denna begränsningsföreskrift
iakttagas en motsvarande avkortning av det nyreglerade
pensionsunderlaget eller det särskilt bestämda underlaget. I de fall,
där någon jämförelse med nyreglerat pensionsunderlag eller särskilt fastställt
underlag icke kan äga rum, har begränsning icke ansetts erforderlig
beträffande nu ifrågavarande kompensationsförhöjning.
I det senare momentet av nu förevarande paragraf stadgas, att pensio- § :i mom. 2.
nen och förhöjningen tillsammans bilda ny pension, där icke ytterligare
förhöjning (förhöjning II) förekommer enligt stadgandena i nästföljande
paragraf. Redan genom förhöjningen I uppstår ny pension icke blott i de
jämförelsevis fåtaliga fall, då förenämnda begränsningsbestämmelse blir
tillämplig, utan även för de pensionärer, som avses i § 2 mom. 2 och 3, samt
den stora mängd pensionärer, som enligt bestämmelsen i § 7 skall erhålla
kompensationsförhöjningen men icke förhöjning II. I
I § 4 avhandlas den verkliga pensionsförhöjningen. I fall, där icke § 4 mom. i.
redan enligt bestämmelserna i § 3 uppstått ny pension, skall utöver förhöjning
I utgå ytterligare pensionsförhöjning, kallad förhöjning II; och
enligt författningsförslaget, som åsyftar en definitiv pensionsreglering,
har ifrågavarande förhöjning efter principiell grund upptagits till två
tredjedelar av skillnaden mellan summan av pensionen och förhöjning I
å ena sidan samt å andra sidan det belopp, som skulle hava tillkommit pensionären,
om hans pension avpassats efter nyreglerat pensionsunderlag
eller särskilt bestämt underlag för hans tjänst eller motsvarande befattning;
men om varken nyreglerat pensionsunderlag eller särskilt bestämt
underlag finnes beträffande den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande
befattning, skall nu ifrågavarande förhöjning utgå efter de särskilda
grunder, för vilka kommittén förut närmare redogjort och som finnas
angivna i inom. 1 c) av författningsförslaget.
I mom. 1 a) har intagits bestämmelser om beräkningen av förhöjning II
i fall, då jämförelse kan äga rum med nyreglerat pensionsunderlag för
den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande befattning. Med det
senare uttrycket åsyftas de förekommande fall att den tjänst, i vilken pensionen
erhållits, icke längre finnes under samma benämning, utan vid
vederbörande verks omreglering upptagits under ändrat namn. Exempelvis
har så ägt rum i stor utsträckning med de lägre befattningarna vid
hospital och asyler; och även vid kommunikationsverken förekomma dy
-
46
lika förändringar. I regel torde det icke vara svårt att angiva befattningens
nuvarande motsvarighet.
Intill dess att nyreglerat pensionsunderlag kan varda fastställt för befattningar
vid ännu oreglerade verk och institutioner, skall enligt bestämmelse,
som intagits i mom. 1 b) av förevarande paragraf, beräkningen
av förhöjning II ske genom jämförelse med det särskilda underlag, som i
tabell B linnes angivet för den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande
befattning. Såsom kommittén förut framhållit äro dessa underlag
icke att betrakta såsom nya pensionsunderlag för beräkning av pensionsavgifter
och bestämmande av pensionsbelopp för befattningarnas innehavare
vid avgång ur tjänst, utan de äro avsedda uteslutande för bestämmande
av förhöjning II för pensionerad innehavare av sådan befattning.
Den sålunda uträknade förhöjningen skall enligt förslaget undergå jämkning
i förekommande fall, när för tjänsten blir gällande ett nyreglerat
pensionsunderlag och detta enligt bestämmelsen i a) föranleder ändring,
vare sig höjning eller sänkning, av den enligt b) uträknade förhöjningen.
De föreslagna särskilda underlagen i tabell B hava i allmänhet kunnat
avpassas efter de nyreglerade pensionsunderlag, som blivit gällande för
motsvarande befattningar i nyreglerat verk. I andra fall liar vid underlagens
avpassande ledning förefunnits i framlagda förslag rörande löneoch
pensionsregleringar för ännu oreglerade verk, såsom exempelvis i
fråga om befattningar vid universiteten, allmänna läroverken in. 11. institutioner.
I vissa fall saknas emellertid all sådan ledning; och i fråga
om dessa har kommittén upptagit de belopp, som med hänsyn till föreliggande
omständigheter befunnits skäliga.
Vad beträffar de särskilda grunderna för avpassande av förhöjning II,
vilka angivits i § 4 inom. 1 c), har kommittén ansett, att dessa grunder
höra, förutom i sådana fall, där varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger
eller särskilt underlag finnes i tabell B angivet för den tjänst, pensionären
innehaft, eller motsvarande befattning, komma till tillämpning
även då den befattning, i vilken vederbörande pensionerats, icke var ordinarie
och ej heller tillhörde marinens månadslönarstat. Genom verkställd
undersökning har nämligen utrönts, att i sådana fall en förhöjning motsvarande
två tredjedelar av skillnadsbeloppet skulle föra för långt. Exempelvis
kan nämnas, att, innan den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka uppfördes ä ordinarie stat, eu pensionering,
ehuru med låga belopp, var anordnad för denna icke ordinarie
personal, men att numera, sedan personalen erhållit ordinarie ställning,
pensionsunderlagen efter löne- och pensionsregleringar uppgå till så jämförelsevis
höga belopp, att ett avpassande av förhöjning II efter de nya
underlagen skulle för de såsom icke ordinarie pensionerade föra till alltför^
stor förhöjning, på samma gång som det även torde möta någon svårighet
att avgöra vilken ordinarie befattning som motsvarar den anställning,
sådan pensionär innehaft. Liknande förhållanden lära även på
andra områden av statsförvaltningen förefinnas; och har kommittén ansett
ett allmänt stadgande av ovan angivna innebörd vara erforderligt.
Beträffande befattningarna såsom verkmästare och mästare å marinens
månadslönarstat är att märka, att dessa befattningar, ehuru icke ordinarie,
i vanlig bemärkelse äro förenade med pensionsriitt i flottans pensionskassa
samt att kommittén därför i tabell B för dem upptagit särskilda underlag
för beräknande av förhöjning II; och lör att icke de, som pensionerats
i sådan beställning vid marinens månadslönarstat, skulle falla under
47
förenämnda bestämmelse utan tå förhöjning II avpassad genom jämförelse
med nämnda underlag, hava dessa ansetts böra uti ifrågavarande
bestämmelse uttryckligen undantagas.
I mom. 2 av § 4 hava upptagits vissa särskilda bestämmelser, som be- §
funnits nödiga vid tillämpningen av stadgandena i mom. 1 a) och b) d. v. s.
för de fall, att förhöjning II skall avpassas efter nyreglerat pensionsunderlag
eller särskilt bestämt underlag för den tjänst, pensionären innehaft,
eller motsvarande befattning. Vid genomförande av ny löne- och
pensionsreglering för vissa verk har tillika vidtagits uppdelning av tjänstegrupp
på liera befattningsgrupper med olika pensionsunderlag. Exempelvis
har lotsverket i sådant sammanhang omorganiserats så att lotsbefattningarna,
vilka alla tidigare hade ett och samma pensionsunderlag,
uppdelats i tre grupper, var och en med sitt särskilda pensionsunderlag,
av vilka emellertid det lägsta avsevärt överstiger det tidigare för alla lika
pensionsunderlaget. l)å det kan möta vissa svårigheter, att beträffande
en lots, som avgått från tjänsten före omorganisationen, avgöra till vilken
grupp han rätteligen bör hänföras samt det i allt fall enligt kommitténs
mening icke bör ifrågakomma att i sådant fall tillmäta förhöjning
II efter annat pensionsunderlag än det lägsta nyreglerade, som nu är gällande
för någon av de nya grupperna, har kommittén i förevarande moment
upptagit ett stadgande i ämnet.
Vidare har, såsom kommittén förut framhållit, visat sig att förhöjning
II skulle i vissa undantagsfall för militär pensionär, som icke erhållit hel
pensionsförbättring, medföra en större sammanlagd pensionsförmån än
den, som tillkommer den militära pensionstagare, vilken i samma befattning
avgått med åtnjutande av hel pensionsförbättring men som enligt
förslaget icke skulle äga åtnjuta förhöjning II. Till förekommande av,
denna oegentlighet har i förevarande moment tillika upptagits en föreskrift
att ny pension för den förre icke må överstiga ny pension för den
senare.
I mom. 3 av förevarande § 4 har upptagits bestämmelse därom, att i §
fall, som i denna paragraf avses, pensionen samt förhöjningarna I och II
tillsammans bilda den nya pensionen.
Av praktiska skäl — för att vid pensionens regelmässiga månadsutbetalning
kunna använda endast belopp i hela krontal — har ansetts lämpligt,
att, där den nya pensionens belopp vid beräkning enligt bestämmelserna
i § 3 eller § 4 befinnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med
tolv, en avjämning äger rum till närmast lägre sålunda delbara tal. An-<
ordningen, som är ägnad att väsentligen förenkla bestyret med pensionerJ
nas utbetalning, kan icke anses vara av nämnvärd betydelse för den enskilde
pensionären.
I gällande kungörelse angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt §
pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer finnas
särskilda bestämmelser meddelade för det fall, att pensionären åtnjuter
pension från mer än ett håll. Enligt § 7, första stycket, gäller nämligen
att, där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,
pensionernas sammanlagda belopp eller, om någon av dem är nyreglerad,
80 procent av dess belopp skola läggas till grund för beräkningen
»*
4 mom. 2.
4 mom. 3.
§ 5-
6 mom. 1.
48
av dyrtidstillägget samt att, om någon av pensionerna är av äldre typ,
de gynnsammare grunderna för beräkning av sådant tillägg skola komma
till tillämpning.
Då enligt kommitténs förslag förhöjning I är avsedd att utgöra kompensation
för den minskning av förmånen, som skulle inträda vid de
strängare dyrtidstilläggsgrundernas tillämpning ä pensioner av äldre typ,
måste givetvis vid utformning av bestämmelserna om förhöjning I hänsyn
tagas till berörda föreskrifter om dyrtidstilläggets beräknande i fall, där
pensionär åtnjuter pension från mer än ett håll.
Där vederbörande för en och samma tjänst åtnjuter pension från mer
än ett håll, såsom förekommer exempelvis för f. d. befattningshavare vid
lots- och fyrstaten med pension från flottans pensionskassa och fyllnadspension
av lotsmedel!, för f. d. befattningshavare, vilken erhållit pension
enligt 1«J07 års pensionslag men tillika för samma tjänst undfått en av
riksdagen särskild beviljad tilläggspension att utgå från allmänna indragningsstaten,
torde det vara utan vidare uppenbart, att förmånerna äro att
anse såsom en enda pension. Måhända skulle därför en föreskrift därom
kunna anses överflödig; men det har dock, när det gäller bildandet av ny
pension, befunnits lämpligt, att en uttrycklig föreskrift meddelas därom,
att i dylikt fall förmånernas sammanlagda belopp skall betraktas såsom
en enda pension, vars belopp skall läggas till grund för beräkning av
förhöjning, varom i författningsförslaget är fråga; och har en sådan föreskrift
influtit i § 6 mom. 1 av förslaget.
c. inom. e. 1 det fall åter, att pensionären åtnjuter pension för mer än eu tjänst,
bliva förhållandena något mera invecklade. Till en början torde böra såsom
självklart framhållas, att, om de pensioner, pensionären åtnjuter,
äro nyreglerade, hans förmåner givetvis icke i någon mån påverkas av
bestämmelserna i författningsförslaget; det är alltså allenast, när åtminstone
en av pensionerna är av äldre typ, som fråga uppstår om ändring
av pensionärens sammanlagda förmån, och det ligger i sakens natur, att
förändringen skall, där förening av en nyreglerad och en icke nyreglerad
pension föreligger, inskränkas att avse endast den senare pensionen.
Liksom dyrtidstillägg i fall, varom nu är fråga, beräknas efter sammanläggning
av pensionsbeloppen, så skulle också för beräknande av förhöjning
I kunna ifrågasattas att till en början förfara så, att pensionernas
belopp eller, i fråga om nyreglerad pension, SO procent av dess belopp
sammanläggas och sammanlagda beloppet lägges till grund för beräkning
av förkö jningsbeloppet enligt den i tabell A meddelade uträkningen.
Sedan man funnit detta förhöjningsbelopp, skulle för bestämmande av
nya pensionsbelopp ej mindre pensionernas belopp åter vid de fortsatta
beräkningarna skiljas från varandra utan även tillika uträknas vad av
förhö jningsbeloppet faller på sådan pension, som är av äldre typ.
I vissa fall, nämligen da pensionären innehar pensionstillägg enligt
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360), vilket tillägg, som icke förekommer
annat än vid pensioner av äldre typ, utan uppdelning liörer till pensionärens
förmån i dess helhet, skulle även pensionstilläggets belopp, för
möjliggörande av bestämmandet av ny pension, uppdelas på pensionerna
i förhållande till de tal, varmed pensionerna oberäknat pensionstillägget
ingått i förenämnda sammanläggning.
På samma sätt skulle utrönas vad av det uträknade förköjningsbelopPet
faller på varje pension av äldre typ. Sedan man sålunda funnit be
-
49
loppet av förhöjning I beträffande varje sådan pension, skulle på eljest
föreskrivet sätt bestämmas beloppet av den eller de nya pensioner, som
uppkomma, därest icke ytterligare förhöjning ifrågakommer.
1 avseende å sådan ytterligare förhöjning, förhöjning 11, har ansetts,
att anledning icke föreligger att medgiva sådan förhöjning å mer än en
av pensionerna. Såsom skäl för en sådan inskränkning kan anföras, att
vid förening av pensioner i regel så ordnats, att vederbörande åtnjuter
hela den större pensionen och eu tredjedel av den mindre; att denna
tredjedel motsvarar vad som i allmänhet täckes genom de av pensionären
under tjänstetiden erlagda avgifter för den pensionen; att till grund
för kommitténs förslag rörande förhöjning II ligger den uppfattning, att
den tredjedel av pensionen, som grundats med egna avgifter, skall lämnas
orubbad och endast återstoden eller den egentliga statspensionen förhöjas;
samt att, da pensionären beträffande den mindre pensionen icke
äger åtnjuta statspensionsdelen, någon förhöjning av denna pension icke
hör äga rum, utan förbättringen inskränkas till den andra pensionen. Av
kommitténs sålunda angivna ståndpunkt följer såsom konsekvens, att,
där den ena av pensionerna är nyreglcrad och således redan innefattar
den förbättring, som med förslaget är avsett att delvis beredas pension
av äldre typ, förhöjning II icke bör förekomma beträffande den med nyregierad
pension förenade pensionen av äldre typ.
Såsom av ovanstående framgår skulle de bestämmelser, som sålunda
ifrågasatts, bliva synnerligen invecklade. Till undvikande av denna olägenhet
och med hänsyn till de jämförelsevis få fall, där förening av pensioner
för mer än en tjänst förekommer, har ett i vissa hänseenden enklare,
ehuru något summariskt förfarande synts vara att föredraga, även om
detsamma i undantagsfall medför, att förhöjning I lämnar något mer
än som strängt taget borde utgå såsom kompensation för minskning i
förmån till följd av tillämpningen av de mindre gynnsamma dyrtidstillläggsgrunderna.
Förslaget, såsom det utformats i § 6 mom. 2, innebär, att
i fall, där pensionären åtnjuter pension för mer än en tjänst samt någon
av pensionerna är av beskaffenhet, att förhöjning I enligt de föreslagna
bestämmelserna kan förekomma, sådan förhöjning skall beräknas, icke på
pensionernas sammanlagda belopp, utan särskilt för varje dylik pension;
att förhöjning II må åtnjutas endast under förutsättning att icke någon
av pensionerna är sådan, som i § 2 avses, samt utgå allenast å en av pensionerna,
nämligen den som medför största förhöjning; samt att i detta
fall, vid beräkningen av såväl förhöjning I som förhöjning II, eventuellt
förefintligt pensionstillägg skall fördelas på pensionerna i förhållande till
deras belopp. Ett sådant enklare förfarande, som i dessa bestämmelser
föreslagits, giver visserligen i förhöjning I något mer än kompensation,
dock icke i sådan omfattning att det för statsverket är av nämnvärd bebetydelse;
men i fall, där fråga är om endast pensioner av äldre typ, motväges
denna överkompensation därav, att förhöjning II må åtnjutas allenast
å den ena.
I andra stycket av förenämnda § 7 i gällande kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer finnas vissa föreskrifter meddelade
för det fall, att pensionär jämte pensionen åtnjuter avlöning av
statsmedel eller av sådana medel erhåller dyrtidstillägg i egenskap av
lärare vid någon statsunderstödd läroanstalt. Med hänsyn härtill och då
förhöjning I ju är avsedd att utgöra kompensation för minskad pensionsförmån
vid tillämpning å äldre pensioner av de mindre gynnsamma dyrBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 158 höft. (Nr 198-) Bilaga. d
50
tidstiHäggserunderna, har kommittén tagit i övervägande, huruvida
nagra motsvarande bestämmelser skulle kunna anses erforderliga i avseende
a beräkningen av förhöjning I åt sådan pensionär. Men då berörda
iormaner vid sidan av pension i regel äro av mera tillfällig natur samt
aUtsa —, ehuruväl viss betydelse rätteligen tillmätts dem i fråga om det
?nvtrlderllga- durtildStnlag/et ~ knaPPast äro av beskaffenhet att böra öva
inverkan, nar det galler fastställande av ny pension, bar kommittén stannat
vid att icke föreslå någre särskilda bestämmelser för sådana fall, som
nu aro i flaga, och därvid bar tillika inverkat den omständigheten att
åtnjutandet av namnda förmåner kommer att för pensionären även i fortsättningen
enligt det av kommittén upprättade förslaget till grunder för
beräknande av dyrtidstillägg åt pensionärer medföra samma modifikationer
i dyrtidstillaggsberäkningen som hittills.
§ 7.
Enligt § 8 i gällande kungörelse av den 15 juni 1923 (nr 266) med ail
HännfamgTder
-fÖr- dyi''tidstiJlägg åt f- d- befattningshavare i statens
t m.t . Pensionärer hava åtskilliga grupper av pensionärer, vilka
1.statens ^anst anställda, likväl i avseende å rätt till dyrtids
stad^ft11^^1
d'' ,e(fatt,iingshavarc 1 statstjänst; och är därvid
stad„at, att dyrtidstillagget för dessa grupper skall beräknas enligt § 4
i samma kungörelse d. v. s. efter de gynnsammaste grunder, som för dvrtidstillaggets
beräknande gälla för f. d. befattningshavare i statens tjänst
med pensioner av äldre typ. Om dessa gynnsammare dyrtidstilläggsnm!]tl<
er’i Saf°+m+ kommil.tén föreslår, alldeles bortfalla, måste även dessa
med i. d. statstjanare likställda pensionärer erhålla förhöjd pension för
att de ogynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna må kunna å dem tillämPm
Utain atj medföra mmskad sammanlagd förmån. Kompensation bör
alltså beredas dem _ genom att göra dem delaktiga av förhöjningen I.
Emellertid synes det i någon man betänkligt att beträffande dessa grupper
pensionärer, som icke varit i statens tjänst anställda, ersätta en del
av äet tillfälliga dyrtidstillagget med ett fast tillägg, en förhöjning av
sjalva pensionen, vilken pension för flertalet av dessa pensionärer endast
“direkt och delvis utgår av statsmedel. Med hänsyn härtill har bestämmeisen
i § 7 av förevarande författningsförslag avfattats så att förhöjning
1 endast tillsvidare må tillkomma dessa grupper av pensionärer. Härigenom
bär kommittén för dessa pensionärers vidkommande velat till denna
förhöjning överflytta den karaktär av mera tillfällig förmån, som dvrtidstillagget
innefattar. Kommittén vill dock icke förneka, att utsikterna att
kunna avveckla denna pensionsförhöjning icke te sig synnerligen stora.
1 den mån pensionsreglering äger rum för de befattningar, som dessa
pensionärer innehaft, bör givetvis tillses, att den, som blir pensionerad efter
sådan nyreglering, icke må komma i åtnjutande av nu ifrågavarande förman.
Såsom förut framhållits har kommittén, som fått sitt uppdrag begränsat
att avse förbättring av pensionsförhållandena för f. d. statsanställda
med pensioner av äldre typ, icke upptagit ifrågavarande grupper av pensionärer
såsom berättigade till den egentliga pensionsförbättringen, förhöjning
H. Skulle även denna förmån anses böra beredas dessa pensionärer,
synes detta icke kunna ske i annan form än såsom ett tillägg av
sådan beskaffenhet, som i § 4 mom. 1 c) avses.
Bland dem, som enligt förenämnda paragraf i dyrtidstilläggskungörelsen
upptagits såsom berättigade till dyrtidstillägg såsom f. d. befattnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ha vare i statens tjänst, aro emellertid att märka sådana befattningshavare,
som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuta avlöning på indragningsstat,
och enligt den ursprungliga lydelsen av nämnda paragraf fick sådan
befattningshavare dyrtidstillägg beräknat efter de gynnsammare grunderna
för dyrtidstillägg åt f. cl. befattningshavare med pension av äldre
typ. Men då vid den år 1924 beslutade omorganisationen av kontrollstyrelsen
vissa övertaliga befattningshavare med nyreglerad avlöning överflyttades
å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, erhöll paragrafen
ett tillägg av innehåll, att till den, som på indragningsstat åtnjuter
avlöning enligt något av de i § 4 av kungörelsen med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst omlörmälda avlöningsreglementen,
dyrtidstillägget beräknas efter det procenttal, som stadgas
i sistnämnda paragraf, och i övrigt enligt bestämmelserna om dyrtidstillägg.
åt pensionärer med nyreglerad pension. Befattningshavare, som
utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter oreglerad avlöning på indragningsstat,
bör såsom kompensation för förlusten av eu del av dyrtidstillägget
berättigas att åtnjuta förhöjning I; men någon anledning åt! därutöver
i detta sammanhang höja hans avlöning kan icke anses föreligga. Vad
beträffar den, som på indragningsstat åtnjuter nyreglerad avlöning böra
givetvis honom tillkommande förmåner bibehållas oförändrade och sådan
befattningshavare uteslutas från åtnjutande av de förhöjningar, om vilka
i författningsförslaget är fråga. Då det emellertid måste anses olämpligt
att göra denna uteslutning genom att upptaga sådan befattningshavare
bland de i § 2 angivna undantagen, vilka alla avse endast f. d. befattningshavare,
har bestämmelsen beträffande befattningshavare på indragningsstat
med nyreglerad avlöning upptagits i författningsförslaget,
liksom i dyrtidstilläggskungörelsen, såsom undantag från stadgandet om.
tillerkännande av respektive förmån åt befattningshavare, som utan tjänst-*
göringsskyldighet åtnjuta avlöning på indragningsstat. Den föreslagna
bestämmelsens innebörd blir alltså, att pensionsförhöjning I utgår tillsvidare
jämväl till den, som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter avlöning
på indragningsstat, dock att sådan förhöjning icke må äga rum,
då avlöningen avpassats efter något av de avlöningsreglementen, som omförmäles
i § 4 av kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, eller efter
likartade avlöningsgrunder.
I § 9 av förenämnda kungörelse (nr 266/1923) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
stadgas, att pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid
numera av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från
tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i avseende
å dyrtidstillägg med pension till f. d. befattningshavare i statstjänst,
att därvid de gynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna skola tillämpas,
samt att detsamma skall gälla pension, som från enskilda järnvägarnas
pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till
f. d. befattningshavare vid statens järnvägar, dock att beträffande den,
som jämte sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad
enligt bestämmelserna i Kung]. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående
rätt till pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda
järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, dyrtidstilllägg
å honom sålunda tillkommande sammanlagd förmån skall beräknas
efter de mindre gynnsamma grunderna, som giilla för beräknande av sådant
tillägg till nyreglerade pensioner.
52
Vad beträffar den första gruppen av nu ifrågavarande pensionärer eller
f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken
med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertogs
av staten, är uppenbart, att sådan pensionär bör såsom kompensation för
minskning i dyrtidstilläggsförmånen erhålla förhöjning I. I någon mån
tveksam kan man däremot ställa sig inför spörsmålet, huruvida förhöjning
II bör honom tillkomma; men då han icke kan hänföras till f. d. befattningshavare
i statens tjänst, har förhöjning II icke ansetts böra tillkomma
sådan pensionär, utan han har ansetts böra likställas med de
grupper pensionärer, som enligt § 7 av författningsförslaget skola tillsvidare
åtnjuta förhöjning I.
§ 8- Beträffande den andra gruppen av pensionärer, som omförmäles i för
berörda
§ 9 i kungörelsen om dyrtidstillägg till pensionärer och som omfattar
sådana f. d. befattningshavare vid statens järnvägar, vilka åtnjuta
pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig
pensionsinrättning, är att märka, att, då de vid enskild järnvägs
eller handels övertagande av staten kommit i statstjänst och pensionerats
genom statens försorg i regel på det sätt, att de jämte pension från enskild
kassa bekommit viss fyllnadspension av statsmedel, de måste anses
vara att hänföra till pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst
samt att de därför, om pensionsförmånen kan betraktas såsom icke-nyreglerad,
böra komma i åtnjutande av de pensionsförhöjningar, om vilka
i författningsförslaget är fråga. Med hänsyn härtill torde det vara riktigt,
att dessa pensionärer, såsom förslaget i § 8 innebär, erhålla berörda
förhöjningar, dock att därvid undantagas de pensionärer, vilka enligt
kungörelsen om dyrtidstillägg erhålla sådant tillägg, beräknat efter de
mindre gynnsamma grunderna, och således ansetts innehava pensioner,
jämställda med nyreglerade pensioner. Det bör framhållas, att, om en
pensionär tillhörande nu ifrågavarande grupp vid avgången fått sin pension
avpassad efter nyreglerat pensionsunderlag för befattning vid statens
järnvägar, han givetvis är genom bestämmelsen i § 2 mom. 1 b) utesluten
från förhöjning.
§ «. Genom de föreslagna förhöjningarnas sammanslagning med pensionen
avses, att nya pensioner uppstå; och vid sådant förhållande har det ansetts
lämpligt att i författningsförslaget, § 9, intaga en uttrycklig bestämmelse
därom, att vad som finnes stadgat rörande pensions åtnjutande, förverkande
m. m. skall i tillämpliga delar gälla den nya pension, som uppkommer
enligt bestämmelserna i författningsförslaget.
§ io. Slutligen har i § 10 intagits en bestämmelse därom, att Kungl. Majrt
meddelar de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpning
av den blivande författningen i ämnet. Ehuru det i själva bestämmelserna
om ny pension måste anses ligga, att den myndighet, som
ombesörjt utbetalning av den nuvarande förmånen, skall sköta samma bestyr
beträffande den nya pensionen, kan det dock befinnas erforderligt
att beträffande tillämpningen av de nya bestämmelserna i likhet med
vad som skett i fråga om bestämmelserna om dyrtidstillägg, pensionstillägg^
m. m. giva särskilda föreskrifter såväl i nyssberörda hänseende som
i fråga om de medel, av vilka kostnaderna för denna pensionsreglering
skola bestridas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstidstlllägg åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. 1
Förestående förslag till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer förutsätter, att, såsom
kommittén föreslagit, särskild anordning vidtages, varigenom pensionerna
av äldre typ förhöjas till sådan nivå, att å dem kunna tillämpas utan förlust
de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunder, som nu gälla allenast
beträffande nyreglerade pensioner. Detta författningsförslag upptager
därför enahanda dyrtidstilläggsgrunder för samtliga f. d. befattningshavare
i statens tjänst och övriga med dem i detta avseende likställda pensionärer.
§§ 1—3 i förslaget överensstämma med motsvarande paragrafer i nu
gällande kungörelse i ämnet av den 15 juni 1923 (nr 266) med den skillnad
endast, att, då beträffande dyrtidstillägget icke vidare skola gälla skilda
grunder för olika grupper av pensionärer, den i § 2 nu förefintliga hänvisningen
till de i §§ 4 och 5 stadgade grunderna ersatts i § 2 av förslaget
med hänvisning endast till de i § 4 meddelade stadgandena.
Sistnämnda paragraf i förslaget upptager bestämmelser om de dyrtidstilläggsgrunder,
som hädanefter skulle bliva gällande för alla f. d. befattningshavare,
och motsvarar i sak nuvarande § 5 med upptagande tillika
från nuvarande § 4 vad där stadgas om särskilt tillägg vid underhåll, på
grund av försörjningsplikt, av barn under 16 års ålder, dock att detta
särskilda tillägg, såsom nu i § 5 är stadgat, hestämts till 4 kronor för
månad och varje underhållet barn.
Nuvarande kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d.
befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer innehöll ursprungligen
i § 6 ett stadgande till förhindrande av att pension av äldre typ jämte
dyrtidstillägg därå enligt de gynnsammare gunderna skulle överstiga motsvarande
nyreglerade pension jämte dyrtidstillägg därå enligt de för sådan
pension gällande strängare grunderna. Av praktiska skäl borttogs
emellertid denna restriktion enligt 1924 års riksdags beslut och har paragrafen
enligt kungörelse den 13 juni 1924 (nr 220) upphört att gälla. Med
erinran, att kommittén i sitt förslag till bestämmelser om ny pension förvissa
f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer upptagit ett stadgande av
enahanda innebörd som i berörda § 6, vill kommittén nu endast påpeka,
att ett dylikt stadgande såsom icke längre behövligt icke influtit i nu förevarande
författningsförslag.
§ 5 i förslaget motsvarar nuvarande § 7 men har beträffande bestämmelserna
i första stycket kunnat i avsevärd mån förenklas, då de ensartade
grunderna för dyrtidstillägget åt alla pensionerade f. d. befattnings
-
1 Författningsförslaget, här uteslutet, återfinnes som bilaga II till det utdrag av statsrådsprotokollet,
som är fogat till propositionen.
Specialmotivering
till förblaget
om dyrtidstilläggsgrunder.
§§ 1-3.
§ 4-
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
havare i statens tjänst medgiva likartade föreskrifter för beräknande av
sådant tillägg även för bär ifrågavarande fall, att pensionär åtnjuter pension
från mer än ett båll.
§ 6- _ I § 6 av förslaget hava upptagits bestämmelser, motsvarande vad nu
finnes stadgat i § 8, sådan denna paragraf lyder med den ändring, som
beträffande dyrtidstillägg till den, vilken utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter
nyreglerad avlöning å indragningsstat, vidtogs enligt kungörelsen,
den 13 juni 1924 (nr 220).
§7. . § l i förslaget, vilken motsvarar § 9 i nu gällande kungörelse, bär erhål
lit
förenklad lydelse såsom följd av att ensartade grunder bliva gällande
för alla pensionerade f. d. befattningshavare.
§§ 8—10. Vad slutligen beträffar §§ 8—10 i förslaget hava bestämmelserna i dessa
paragrafer avfattats i full överensstämmelse med motsvarande paragrafer,
10—12, i nu gällande kungörelse i ämnet.
Kostnadsberäkning.
I sammanhang med kommitténs i detta betänkande framlagda utredning
rörande . förbättrad förmån för sådana f. d. befattningshavare i statens
tjänst, vilka innehava pensioner av äldre typ, har kommittén låtit verkställa
åtskilliga kostnadsberäkningar. Med avseende å dessa beräkningar
må framhållas, att de grunda sig på uppgifter å det antal pensionärer och
å de pensionsbelopp, som förefunnos i början av oktober 1924, samt att beräkningarna
såväl med hänsyn till därefter inträffade förändringar som
på grund av andra inverkande omständigheter måste betraktas såsom
approximativa. Beräkningarna kunna därför givetvis icke uppvisa den
exakta kostnad, som genomförandet av en pensionsreglering av större eller
mindre omfattning skulle medföra, utan avse att tjäna till ledning vid
bedömande av den ekonomiska innebörden för statsverket och vid avpassande
av anslag för ändamålet.
_ Till en början har undersökts, huru stor skillnaden är mellan å ena
sidan sammanlagda beloppen av alla pensioner av äldre typ, som innehavas
av f. d. befattningshavare i statens tjänst, samt å andra sidan summan
av de pensionsbelopp, som i stället för pensionerna av äldre typ skulle
hava utgått, om pensionerna avpassats efter nyreglerade pensionsunderlag
eller, där sådana ännu icke finnas, efter de av kommittén föreslagna
särskilda underlagen för motsvarande befattningar eller i fall, där pensionsreglering
ej kunnat på sådant sätt åstadkommas, ökats med ungefär
motsvarande förhöjning. Denna skillnad skulle utvisa den ökade utgiften,
vad själva pensionerna beträffa, som skulle uppstå vid bifall till yrkandet,
att pensionerna av äldre typ skulle uppbringas till samma belopp
som motsvarande nyreglerade pensioner. Undersökningen har givit vid
handen, att den ökade kostnaden för pensionerna skulle för de skilda grupperna
av pensionärer uppgå till följande ungefärliga belopp, nämligen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
armén ...............................................
marinen .............................................
postverket ...........................................
telegrafverket .......................................
statens järnvägar ...................................
statens vattenfallsverk...............................
domänverket ........................................
civilförvaltningen i allmänhet samt av riksdagen
från allmänna indragningsstaten beviljade pensioner
.............................................
kronor 3,540,000:
» 570,000: —
» 160,000: —
» 190,000: —
» 1,205,000: —
» 13,000: —
» 00,000: —
» 1,728,000: —
Summa kronor 7,586,000: —.
A de nya pensionerna skulle emellertid dyrtidstillägg givetvis utgå efter
de mindre gynnsamma grunder, som för beräknande av sådant tillägg
gälla beträffande nyreglerade pensioner; och till följd bärav beräknas uppkomma
en minskad kostnad för dyrtidstillägg med omkring 1,100,000 kronor.
På det hela taget skulle kostnadsökningen alltså kunna beräknas till
i runt tal 6,500,000 kronor. Denna kostnadsökning torde dock av anledning,
som i det följande kommer att påvisas, kunna antagas i verkligheten
bliva icke obetydligt lägre; men ökningen torde i allt fall komma att överstiga
5,500,000 kronor. Om de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna
skulle tillämpas även å pensionstagare i statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl., tillkommer ett belopp av omkring 950,000
kronor såsom kompensationsförhöjning åt dessa pensionärer, vilket belopp
emellertid skulle helt uppvägas av motsvarande minskning i kostnaden
för dyrtidstillägg.
Vad därefter beträffar kostnaden för genomförandet av det mindre vittgående
förslag, som av kommittén framlagts, bör först framhållas, att genom
förhöjning I, kompensationsförhöjningen, kostnaden för själva pensionerna
skulle ökas, men att samtidigt ungefär motsvarande minskning
skulle inträda i kostnaden för dyrtidstillägg; att förhöjning II skulle, utom
direkt ökning av kostnaden för själva pensionerna, tillika medföra ökad
kostnad för dyrtidstillägg, samt att, då på det hela taget förändringen av
kostnaden för dyrtidstillägg framträder såsom minskning, totalresultatet
av kostnadsberäkningarna föreligger, då från de ökade kostnaderna för
själva pensionerna dragés den uppkommande minskningen av kostnaden
för dyrtidstillägg.
Huru beräkningarna utfallit beträffande de olika grupperna av pensionärer
framgår av de uppgifter, som sammanställts i den å nästa sida intagna
tabell. För jämförelse har kommittén i samma tabell infört resultaten
av kosnadsberäkningar under förutsättning att förhöjning II, i stället
för att såsom kommittén föreslagit bestämmas i regel, till */8 eller 66.6
procent av skillnaden mellan nyreglerad pension och pension av äldre typ
jämte förhöjning I, bestämmes till 50 respektive 40 procent av omförmälda
skillnad. Vad sistnämnda beräkningar beträffar, redogör kommittén närmare
för desamma här nedan.
Såsom av tabellen framgår giva beräkningarna beträffande kostnaderna
för genomförande av kommitténs förslag följande resultat. Då till kostnaden
för förhöjning I ................................ kronor 3,297,000: —
lägges kostnaden för förhöjning II ......................*____3,609,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Militära pensioner:
Armén ........................... f
...........I
Marinen ....................................j
Summa
ite affärsdrivande verken:
Postverket ...............
Telegrafverket
Statens järnvägar ......
Statens vattenfallsverk
Domänverket ............
1
Summa''!
[
| Civilförvaltningen i övrigt ...... ..........j
Riksdagspensioner från allmänna indrag
ningsstalen
......................................
Pensioner från statens anstalt för pensionering
av folkskollärare in. m.............
Summa summarum
Pensions- i
förhöjning [
I
Procent
av total
skillnad
vid för- höjning
II
Pensions-
förhöjning
11
1
! Minskning
Summa jäv dyrtids- tillägget
1
Ökning
av dyrtids- tillägget
Skillnad
Kostnadsökning
Oreducerad
|
Reducerad
800,000
66.e
1,700,000
2,500,000] 800,000
360,000
440,000
2,060,000
1,790,000
800,000
50
1,275,000
2,075,000 800,000
267,000
538,000
1,542,000
1,340,000
800,000!
40
1,020,000
1,820,000! 800,000
214,000
586,000
1,234,000
1,050,000
200,000]
66.6
290,000
490,000 200,000
60,000
140,000
350,0001 305,000
200,0001
50
242,000
442,000i 200,000:
50,000
150,000
292,000] 253,000
200,0001
40
214,000
414,000] 200,0001
45.000
155,000
259,0001 225,000
1,000,0001
66.6
1,990,000
2,990,000 1,000,000
420,000
580,OoO
2,410,000
2,095,000
1,000,000:
50
1,517,000
2,517,000 1,000.000]
317,000
683,000
1.834.000 1,593.000
1,000,000
40
1,234,000
2,234,000 1,000,000
259,000
741,000
1,493,000
1,275,000
62,000
66.6
80,000
142,000! 62,000:
. 15,000
47,000
95,000
83,000
62,000
50
60,000
122,000] 62,000
12.000
50,000
72,000
61,000
62,000
40
50,000
112,000] 62,000
10,000
52,000
60,000
52,000
50,0001
66.«
98,000
148,000 50,000
22,000
28,000
120,000
103,000
50,000:
50
74,000
124,000! 50,000
15,000
35,000!
89,000
76,000
50,000:
40
59,000
109,000] 50,000!
12,000
38,000
71,000
61,000
510,000
66.6
630,000
1,140,000! 510,000!
130,000
380,000
760/ ''00
654,000
510,000
50
472,000
982,000 510,000
99,000
411,000!
571,000
478,000
510,000
40
378,000
888,0001 510,000
79,000
431,000!
457,000
379,000
8,0001
—
12,000
20,000 8,000!
3,000
5,000
15,000
13,000
11,000
66.6
52,000
63,000 11,000
8,000
3,000!
60,000
52,000
11,000
50
39,000
50,000, 11.000]
7,000
4,000
46,000
40,000
11,000
40
31,000!
42,000] 11,000
6,000,
5,0001
37,000]
32,000
641,000|
66.6 !
872,000
1,513,000! 641.000j
178,0001
463.000]
1,050,000
905,000
641,000
50
657,000
1,298,000 641,000!
136,000
505,000:
793,000
668,000
tf-JJ ,000
40
530,000
1,171,000) 641,000
110,000
531,000
640,000
537,000
446,000!
66. c
627,000
1,073,000 446,000!
131,000
315,000
758,000
639,000
446,000
50
467.000
913,000] 446.000''
98,000
348,000
565,000|
480,000
446,0001
40
371,000
817,000 446,000]
78,000
368,000]
449,000
353,000
110,000
—
120,000
230,000 llO.OOo!
25,000
85,000
145,000
132,000
1,100,000|
—
1,100,000] 1.100,000|
—
1,100,000
— I
_
8,2H7ä i00l
66.G
3,609,000l
6,9O6,00u| 3,297,000
754,000!
2.543,000
4,363,00'' I
3,771,000
3,297,000!
50
2,761,000]
6,058,000! 3,297,000
576,000!
2,721,000]
3,337,000
2,873/100]
3,297,000!
40
2,255,000!
5,552,000 3,297,000
472,000]
2,825,000
2,727,000]
2,297,000]
o<
o:
opaginerad Kontrollera mot PDF
uppkommer eu sammanlagd ökning av kostnaden för
själva pensionerna med .......................... kronor 6,906,000:
Enär emellertid i sammanhang
med förhöjning I uppkommer eu
motsvarande minskning i kostnaden
för dyrtidstillägg med .. kronor 3,297,000: —
men å andra sidan förhöjning II
medför ökad dyrtidstilläggs
kostnad
med .................. >> 754,000: —
blir på det hela taget minskningen i kostnaden för
dyrtidstillägg endast skillnaden mellan sistnämnda
bägge belopp eller................................. » 2,543,000:
Då denna minskning i dyrtidstilläggskostnaden dragés
från förenämnda sammanlagda ökning av kostnaden
för själva pensionerna, framträder den kostnadsökning
.......................................; * 4,363,000:
som genomförandet av kommitténs förslag skulle enligt dessa preliminära
beräkningar förorsaka under första året av dess tillämpning.
Emellertid föreligga åtskilliga omständigheter, som måste,anses öva sådan
inverkan på kostnaderna, att desamma kunna antagas i verkligheten
komma att icke obetydligt understiga de sålunda beräknade. Därvid torde
först få framhållas, att vid beräkningen av kostnaden för förhöjning I
hänsyn icke tagits till den föreslagna bestämmelsen, att denna förhöjningskall
räknas endast å pensionens belopp i helt tiotal kronor; och ej heller
har ovan framlagda kostnadsberäkning påverkats därav, att den nya pensionen
enligt förslaget skall i förekommande fall avjämnas till närmast
lägre, i helt krontal med tolv delbara belopp. Även om dessa reduktioner
icke hava någon egentlig betydelse för den enskilde pensionären, blir dock
på grund av den stora mängden av pensioner, å vilka reduktionerna skulle
komma till tillämpning, den av desamma föranledda kostnadsminskningen
ganska avsevärd, i det att verkställd undersökning givit vid handen, att
denna minskning skulle snarare överskjuta än understiga 100,000 kronor
för första tillämpningsåret.
Vidare är att märka, hurusom innehavarna av pensioner av äldre typ i
allmänhet tillhöra de åldersgrupper, där avgång till följd av dödsfall är
synnerligen stor, medan däremot tillkomsten av nya pensioner med. sådan
pension icke förekommer inom stora grupper av pensionärer, såsom i fråga
om f. d. ordinarie befattningshavare vid kommunikationsverken samt f. d.
beställningsliavare vid armén eller marinen, och inom andra områden av
statsförvaltningen är jämförelsevis obetydlig. Härav följer främst, att, da
de uppgifter, som ligga till grund för kostnadsberäkningarna, hänföra sig
till förhållandena i början av oktober 1924, men bestämmelserna om ny pension
äro avsedda att träda i kraft först med ingången av juli 1925, en reduktion
av den beräknade kostnaden bör med hänsyn till nu berörda omständighet
äga rum vid avpassande av för pensionsregleringen erforderliga anslag
för budgetåret 1925—1926, varvid jämväl torde böra uppmärksammas
den under samma budgetår påräkneliga större avgången bland pensionärer
utöver tillkomsten av nya. Vidare lärer med hänsyn till omförmälda förhållanden
kunna antagas, att kostnaden för denna pensionsreglering i fortsättningen
tämligen hastigt minskas och beträffande andra pensionärer än
militära pensionstagare med dessas i allmänhet låga avgångsålder praktiskt
taget kommer att försvinna inom en jämförelsevis kort tid, dock givet
-
58
vis beroende på genomförandet av ny löne- och pensionsreglering för ännu
oreglerade verk.
Huru stor minskning i den beräknade årskostnaden, som av berörda anledning
kan uppkomma, är givetvis ganska vanskligt att avgöra. Till ledning
för bedömandet kan emellertid meddelas, att en i oktober 1924 företagen
undersökning av kostnaderna för de äldre till f. d. officerare med
vederlikar vid armén utgående pensionernas uppbringande till samma belopp,
som motsvarande nypensionerade erhålla med inräknande av pensionsförbättringen,
visade i jämförelse med en liknande, ett år tidigare
verkställd undersökning'', att så många av de äldre pensionärerna under
tiden avgått, att kostnaderna för en sådan reglering minskats under ett
enda ar från 983,675 kronor 50 öre till 879,639 kronor 50 öre eller med 104,036
kronor, motsvarande i det närmaste 10.6 procent. Med tagen hänsyn å
ena sidan därtill, att den grupp pensionärer, vilken berörda undersökningar
avsågo, innefattar en stor mängd pensionstagare vid relativt låg levnadsålder,
bland vilka alltså avgången kan beräknas vara jämförelsevis liten,
men å andra sidan därtill, att denna grupp pensionärer under det år, som
förflutit mellan undersökningarna, icke tillförts några nypensionerade,
vilket förhållande såsoni nämnts saknar full motsvarighet i fråga om vissa
andra grupper av pensionärer med pensioner av äldre typ, torde man, utan
risk att brista i försiktighet, kunna räkna med en kostnadsminskning under
ett år av minst 10 procent. Då kommitténs kostnadsberäkningar grunda
sig på förhållandena i början av oktober 1924, torde kostnaden, om den
skulle hänföras till förhållandena 3/* år senare eller alltså i början av juli
192a, kunna reduceras med motsvarande del av 10 procent eller alltså med
7.5 procent. Därutöver lärer man med hänsyn till avgången under loppet
av budgetåret 1925—1926 vara berättigad att räkna med en medeltalssiffra,
som ar 5 procent lägre än den, som framgår av förhållandena vid budgetarets
början. Efter sådan beräkning skulle ovan angivna kostnader för
genomförandet av kommitténs förslag under dess första tillämpningsår
kunna reduceras med 12 procent i avjämnat tal och alltså, med iakttagande
tillika av förut omnämnda reduktioner å tillhopa 100,000 kronor, beräknas
uppgå till i runt tal 3,770,000 kronor.
Detta belopp är emellertid nettokostnaden efter avdrag av den beräknade
minskningen i dyrtidstilläggskostnad. När det gäller att avpassa
anslag till pensionsregleringen, maste man räkna med bruttobeloppen,
vilka för de olika grupperna av pensionärer finnas angivna i ovan intagna
tabell; varvid de förut omförmälda reduktionerna få dem emellan fördelas
samt vad därefter återstår sänkas med 12 procent.
Med iakttagande härav hava anslagen för budgetåret 1925—1926 beräknats
till följande belopp:
armén ........................... kronor 2,165,000: —
marinen ......................... » 425,000:- kronor
postverket .......................................... »
telegrafverket ...................................... »
statens järnvägar ................................... »
statens vattenfallsverk .............................. »
domänverket ....................................... y>
civilförvaltningen i allmänhet ...................... »
å allmänna indragningsstaten beviljade riksdagspen
sioner
............................................. »
övriga pensionärer .................................. »
Summa kronor 5,981,000:—.
2,590,000: —
123,000: —
128,000: —
987,000: —
17,500: —
54,500: —
929,000: —
199,000: —
953,000: —
59
Uppmärksammas bör dock, alt — såsom ovanstående framställning torde
giva vid handen — denna summa endast delvis representerar ny belastning;
exempelvis är hela sista posten 953,000 kronor en ökad kostnad för
själva pensionerna, som helt täckes av motsvarande minskning i kostnad
för dyrtidstillägg.
Såsom förut framhållits är med kommitténs förslag ej avsett att göra
någon rubbning uti de pensionstillägg m. fl. dylika tilläggsförmåner, som
enligt riksdagens särskilda medgivanden nu utgå såsom förbättring av
vissa pensioner av äldre typ; men å andra sidan synes det kunna ifrågasättas,
huruvida icke vissa för sådana ändamål anvisade särskilda anslag
lämpligen böra sammanföras med de större anslag, som äro avsedda att
anvisas för den pensionsförhöjning, varom nu är fråga. Kommittén anser
en sådan åtgärd vara av praktiska skäl att förorda och kan för sin del
icke finna att hinder härför ur formell synpunkt kan föreligga.
Bland dessa särskilda anslag märkes ett extra förslagsanslag, för budgetåret
1925—1926 beräknat till endast 500 kronor, för utdelande av tillfälliga
understöd åt pensionerade krono.) ägare under villkor, att understöd ej må
tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter
och antingen erhållit avsked med pension från allmänna indragningsstaten
till belopp understigande 500 kronor eller ock under år 1908 erhållit avsked
med pension från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare,
samt att i avseende å understödets storlek iakttages, att detsamma jämte
den utgående pensionen icke må tillsammans överstiga 500 kronor för år.
Liknande understöd utgå åt nedannämnda pensionärer från särskilda anslag
till följande för budgetåret 1925—1926 beräknade belopp, nämligen:
åt f. d. befattningshavare vid lotsverket ................ kronor 4,890: —
» avskedade underofficerare och vederlikar vid armén »• 6,500: —
» f. d. förrådsvaktmästare vid armén.................. » 980: —
» f. d. stammanskap vid marinen...................... » 2,600: —
» f. d. daglönare vid marinen .......................... » 9,080: —.
Understöden åt f. d. befattningshavare vid lotsverket tillkomma sådana,
som pensionerats enligt äldre bestämmelser än dem, som med 1915 års ingång
blevo tillämpliga å personalen vid lotsverket, varvid såsom villkor
gäller, att understöd ej må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt att understödet bestämmes till 100 kronor
dock att understödet för den, som i pension jämte pensionsförhöjning uppbär
mindre än 250 kronor årligen, skall utgå med det belopp, som erfordras
för att understödet och pensionen jämte pensionsförliöjningen tillsammans
skola uppgå till 350 kronor, samt att understödet tillsammans med pensionen
jämte pensionsförliöjningen icke i något fall må överstiga 550 kronor.
Vad beträffar de tillfälliga understöden åt avskedade underofficerare och
vederlikar vid armén gäller vad 1907 års riksdag därom stadgat, nämligen:
att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkt sig vara i behövande
omständigheter och före år 1902 erhållit avsked med pension från
arméns pensionskassa eller, på grund av punkt 8 i kungl. cirkuläret den 22
juni 1877, från allmänna indragningsstaten, samt att i avseende å understödets
belopp skulle iakttagas, att för den, vilkens pension och fyllnadspension
icke uppginge till 200 kronor, understödet icke finge tillsammans med
pensionen och fyllnadspensionen överstiga 300 kronor, och att till annan
pensionär understöd icke finge utgå med högre belopp än 100 kronor eller
tillsammans med pension och fyllnadspension överstiga 600 kronor.
60
i A k*fet t.111.1 tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare hav beviljats
under villkor, att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker siar
vara i behovande omständigheter, samt att understödet för eu var bestämmes
till sådan t belopp, att det jämte honom tillkommande gratial från Vadstena
krigsmanshuskassa uppgår till 400 kronor
felande av tillfälliga understöd åt f. d.''stammanskap vid marinen
(utom båtsman) och skeppsgossar, vilka pensionerats enligt reglementet
gäller^åsom^mko/10118118 °Ch lotsverkets gemenskap den 31 oktober 1879,
vanl"öms[änddi*hir,tillde'',S som «*** si« * KM
att
understöd till manskap, som erhållit pension till följd av uppnådd
levnads- och tjanstalder, utgår med 200 kronor för år räknat, samt
understod tlU manskap och skeppsgossar, som erhållit pension på
^lund av skada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, må på därom
gjord ansökning och efter i varje fall verkställd prövning av behovet och
fakttacamlc21^118’ 0611 ä?rafi:r}a skadan eller sjukdomen beviljas, med
iaktta ande L pensionen och understödet icke må tillsammans överstiga
l °n,niS1W) Utff ?åsom pränta. vid tillämpning av förordningen
mmirSsS&ing. ”* 1 an,Klmns »r k''Wkada, mule,''
Vad slutligen beträffar de tillfälliga understöden åt !''. d. daglönare vid
dmriömn-p11'' ®.iadsak’ alt sådant understöd kan tilldelas f. d. förmän bland
om? ’. sjukvaktare och Övriga daglönare, vilka pensionerats enligt
dle bestämmelser an dem, som meddelats genom kungörelsen den 25
november 1910, under villkor, att understöd ej ma tilldelas annan än den"
som ,s yi er sig vara i behövande omständigheter, samt att understödet
bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll, i pension från
llottans pensionskassa uppbär mindre än 200 kronor årligen, till det be
nS.
wonm°1idl,aS 1 °r..att understödet och pensionen tillsammans skola
P1W till 300 kionor för ar rakna!; for den, som i sådan pension eller i
dylik pension jamte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa från och med ->00
kronor till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor för år räknat- samt
,-n - f! 1 Sadan. pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor ärilgen,
till o0 kronor för år räknat.
För åtnjutande av samtliga dessa understöd gäller alltså nu det villkor
att vederbörande skall styrka sig vara i behövande omständigheter. Ä
andia sidan aro de Pensionär, som av dessa pensionärer åtnjutas, även med
inräknande av understoden att hänföra till pensioner av äldre typ samt
aro till beloppen så obetydliga, att de otvivelaktigt böra förbättras utöver
de pensionstillägg, som numera av dessa pensionärer uppbäras. Med
hänsyn till dessa förhållanden och då med kommitténs förslag är avsett
att åstadkomma en definitiv pension sreglering för innehavare av pensioner
av aldre typ, är det givetvis olämpligt att bibehålla för en del
av den blivande nya pensionen ett sådant villkor som det nyss nämnda
medan den ytterligare förhöjningen skulle få åtnjutas utan dylikt villkor!
Kommittén anser sig därför höra föreslå, att nämnda villkor må bortfalla
samt att de pensionärer, som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande
innehava sådan a understöd, må få för framtiden bibehålla dem utan att
vidare provning av behovet må erfordras. Ordnas saken på sålunda föreslaget
satt, synes det knappast vara lämplig! att bibehålla särskilda anslag
tor utdelande av dessa understöd, utan torde understöden, såsom
opaginerad Kontrollera mot PDF
hädanefter ingående i vederbörandes pensionsförmån i övrigt, lämpligen
kunna bestridas från de blivande anslagen till pensionsförhöjning.
De pensionstillägg, som enligt 1922 års riksdags beslut och kungörelserna
den 15 juni 1922 (nr 360 och 361) utgå till vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, äro att betrakta såsom fasta
tillägg till pensionerna och skola enligt kommitténs förslag fortfarande utgå;
det synes dock, som om särskilda anslag för ändamålet icke längre
skulle vara erforderliga utan jämväl dessa tillägg lämpligen kunna bestridas
från de blivande anslagen till pensionsförhöjning.
Om de nuvarande tillfälliga understöden, på föreslaget sätt omdanade,
ävensom pensionstilläggen till f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer skola bestridas från de nya anslagen, påkallas därav
givetvis en motsvarande förhöjning av ovan beräknade anslagsbelopp.
Kostnaderna för pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid armén
och marinen, vilka såsom ett för lantförsvaret och sjöförsvaret gemensamt
anslag beräknades till ----,............... kronor 2,590,000:
torde därför böra ökas dels med
utgörande det för budgetåret 1925—1926 beräknade
anslaget till beredande av pensionstillägg åt f. d.
militära befattningshavare, dels ock med förenämnda
anslagsbelopp för beredande av tillfälliga
understöd åt:
avskedade underofficerare och vederlikar vid armén
f. d. förrådsvaktmästare vid armén ..................
f. d. stammanskap vid marinen ......................
f. d. daglönare vid marinen ..........................
och skulle alltså förhöjningsanslaget för armén och
marinen böra upptagas till .......................
460,000: —
6,500
980
2,600
9,080
3,069,160:—.
Med inräknande av de för pensionstillägg åt f. d. befattningshavare vid
de särskilda affärsverken beräknade utgifterna synas för vart och ett av
nämnda verk de för pensionsförhöjning avsedda medel böra beräknas till
följande belopp, nämligen:
för postverket (123,000 + 27,000) ..................... kronor 150,000: —
»i telegrafverket (128,000 -j- 27,000) ................ » 155,000: —
» statens järnvägar (987,000 + 388,000) ............ » 1,375,000: —
» statens vattenfallsverk (17,500 + 6,000) .......... » 23,500: —
» domänverket (54,500 + 6,000) .................. » 60,500: —.
Till pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid civilförvaltningen
i allmänhet, åt pensionärer med å allmänna indragningsstaten beviljade
riksdagspensioner samt åt »övriga pensionärer» beräknades här ovan anslag
å sammanlagt (929,000 -j- 199,000 -j- 953,000) ----kronor 2,081,000: —
Härtill torde böra läggas
dels det beräknade anslaget till pensionstillägg åt f. d.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
........................................... » 450,000: —
dels ock förut berörda anslagsbelopp till beredande
av tillfälliga understöd åt:
f. d. kronojägare .................................... » 500:
f. d. befattningshavare vid lotsverket................ » 4,890: —
så att nu ifrågavarande förhöjningsanslag skulle utgöra
.............................................. » 2,536,390: —.
62
<v^ad katraffai'' sistnämnda anslag ävensom det för lantförsvaret och sjöförsvaret
gemensamma förhöjningsanslaget skulle enligt kommitténs för
att
tr^n dessa
H l n a U Q, hl“dJer’,av filande villkor utbetalas de hit
L1
tt m.i Ufalllga Understod efter Provning av behovet utgående tillskott
till vissa pensionärer.
stimning STnT;aifwing- RV det ?t''1e,eå1ende mä tjäna följande samman,
s anning. lullig t beraknmgarna skulle kommitténs förslag föranleda för
hojnmgsanslag till följande belopp, nämligen: loianieda forarmén
och marinen ................ on(iQ-,rn
affärsverken (150,000 + 155,000 + 1,375,000 + 23,500''+ 3-069,160: -
~l 60,500) ..................... rjna Ann
civilförvaltningen i allmänhet m. m.”.* 2,536,390: —
tillhopa kronor 7,359,550: —.
Däremot skulle ej mindre följande anslag bortfalla, nämligen
för pensionstillägg (460,000 -f
+ 27,000 + 27,000 + 388,000 +
+ 6,000 -b 6,000 + 450,000)---- kronor 1,364,000:_
för tillfälliga understöd (6,500 +
+ 980 + 2,600 + 9,080 -b 500 -b
.. +. 4’890> ...................... » 24,550: —
an . aven kostnaden för dyrtids
tillägg
minskas med ett belopp,
som med iakttagande av samma
procentuella reduktion som beträffande
kostnaden för pensionerna,
kan beräknas till...... » 2,200,000:_.
Avräknas summan av dessa poster ... .........7 .. kronor 3 588 550’ —
från förhöjningsanslagens sammanlagda belopp, fram- ’ ’
träder, kostnadsökningens nettobelopp för första
året vid genomförande av kommitténs förslag ____ » 3,771,000: —
Såsom foi ut framhämta ar det förslag, som av kommittén framlagts, avsett
att innefatta en verklig reglering av de pensioner av äldre typ som
tillkomma f d. befattningshavare i statens tjänst. Enligt kommitténs mening
bor alltså forslaget betraktas såsom innebärande en definitiv lösning
f.7 spörsmålet om de äldre pensionernas avpassande efter nuvarande tidsförhållanden;
och någon ytterligare förbättring skulle icke kunna ifrågakomma
annat an i särskilda undantagsfall såsom beträffande vissa pensioverl^
^ foiutvarande lcke ordinarie personal vid vissa kommunikations
kT
™ähfnda.det statsfinansiélla läget befinnas ännu vara
sådant, att den kostnadsökning, som genomförandet av kommitténs förslag
^°/(d?H ad r f föraaleder ar större än att anslag anses nu kunna
för detta animal beredas. Med hänsyn härtill kan det befinnas nödvän
n,
fQmVam!U 611 ^ng, såsom skedde år 1922, stanna vid ett provisorium
och alltså åter uppskjuta det definitiva ordnandet av förhållandena för de
aldre pensionärerna; och för denna eventualitet anser sig kommittén böra
opaginerad Kontrollera mot PDF
angiva do riktlinjer, etter vilka eu sådan provisorisk reglering enligt kommitténs
mening borde läggas. i detta avseende synes det kommittén, som
om ett sådant överflyttande av en del av dyrtidstillägget till själva pensionerna,
som kommitténs förslag beträffande förhöjning I innebär, lämpligen
bör för vinnande av enhetliga grunder för beräknandet av dyrtidstillägg
äga rum även vid ett sådant provisoriskt ordnande av denna fråga.
Det synes jämväl vara av vikt för pensionärerna att få en del av det mera
tillfälliga dyrtidstillägget förvandlad i förhöjning av själva pensionerna;
och för statsverkets vidkommande skulle ålgärden åtminstone för närvarande
icke hava någon betydelse i ekonomiskt hänseende. Kostnadsökningen
föranledes av den av kommittén föreslagna egentliga pensionsförbättringen,
förhöjning II; och med avseende å denna kunna givetvis icke
modifikationer vidtagas till nedbringande av kostnaderna. En åtgärd i
sådant syfte skulle vara att i det stora antal fall, där förhöjning II enligt
kommitténs förslag skulle motsvara två tredjedelar av skillnaden mellan
pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt nyreglerat pensionsunderlag
eller särskilt bestämt underlag å andra sidan, bestämma ett högsta be-,
lopp, exempelvis 600 kronor, utöver vilket förhöjning It icke finge stiga.
En begränsning till nämnda maximibelopp skulle i förhållande till kostnaden
för genomförande av kommitténs förslag medföra en besparing av
något över en halv miljon kronor jämte därav föranledd minskning i kostnaden
för dyrtidstillägg. Emellertid skulle en sådan begränsning huvudsakligen
minska förbättringen av de äldsta pensionerna, där berörda skillnad
är störst, och skulle alltså särskilt drabba den kategori av pensionärer,
för vilken pensionsförbättring ansetts bäst behövas, bland annat de äldsta
militära pensionstagarna; och på grund härav anser sig kommittén icke
kunna förorda eu dylik begränsning.
Ett annat sätt att utan större ändring av kommitténs förslag åstadkomma
en minskning av kostnadsökningen skulle givetvis ligga i en nedsättning
av den del av förberörda skillnad, som skulle komma de äldre
pensionerna till godo såsom förhöjning II. I stället för två tredjedelar
(66.0 procent), såsom kommittén föreslagit, skulle kunna bestämmas 50 procent,
40 procent eller annan lägre procent av omförmälda skillnad. Men
även om någon dylik begränsning skulle anses erforderlig, lärer den knappast
böra utsträckas till de fall, där jämförelse med nyreglerat pensionsunderlag
eller särskilt bestämt underlag icke kan äga rum. Av skäl som
kommittén anfört vid framläggande av sitt förslag om beräkning av förhöjning
II i nu ifrågavarande fall, har förhöjning II i dessa fall funnits
böra redan i kommitténs förslag begränsas i sådan grad, att någon ytterligare
nedsättning icke gärna kan äga rum; och har kommittén därför vid
beräkningen av kostnaderna för en pensionsreglering enligt dessa alternativa
utvägar kalkylerat med samma kostnader beträffande pensioner från
statens vattenfallsverk ävensom å allmänna indragningsstaten beviljade
riksdagspensioner, som upptagits i kostnadsberäkningen för genomförandet
av kommitténs förslag.
I tabellen å sid. 65 här ovan har kommittén intagit uppgifter å beräknade
kostnaderna även i händelse, att förhöjning II skulle avpassas
efter 50 respektive 40 procent av skillnaden mellan summan av pension och
förhöjning I å ena sidan samt å andra sidan vad som skulle tillkommit
pensionären, om hans pension avpassats efter det nyreglerade pensionsunderlaget
eller det i tabell B angivna underlaget för den tjänst, han innehaft,
eller motsvarande befattning.
64
Av nämnda uppgifter framgår, att, om förhöjning II bestämmes att
motsvara 50 procent av nämnda skillnad, kostnadsberäkningarna giva föl
-
jande resultat. Då till kostnaden för förhöjning I .. kronor 3,297,000: —
lägges kostnaden för förhöjning II .................. » 2,761,000: —
uppkommer en sammanlagd ökning av kostnaden för
själva pensionerna med .......................... kronor 6,058,000: —.
Enär emellertid i sammanhang
med förhöjning I uppkommer
en mot denna förhöjning svarande
minskning i kostnad för
dyrtidstillägg ................ kronor 3,297,000: —
men å andra sidan förhöjning II
medför ökning i dyrtidstillläggskostnad
med ........... » 576,000: —
blir på det hela taget minskningen i kostnad för dyrtidstillägg
endast skillnaden mellan sistnämnda
båda belopp eller .................................. kronor 2,721,000: —.
Då denna minskning dragés från förenämnda sammanlagda
ökning av kostnaden för själva pensionerna,
framträder den kostnadsökning av ........kronor 3,337,000: —,
som en sålunda ordnad pensionsreglering skulle enligt preliminär beräkning
medföra under det första tillämpningsåret. Emellertid bör av skäl,
som kommittén anfört vid beräkningen av kostnaden för genomförandet
av kommitténs förslag, även nu ifrågavarande kostnadsökning efter
samma grunder undergå reduktion; och med iakttagande härav visar sig
kostnadsökningen kunna beräknas utgöra i runt tal 2,880,000 kronor.
Efter samma beräkningsgrunder skulle dén ökade kostnaden, som genomförandet
av en pensionsreglering med förhöjning II motsvarande 40
procent av förenämnda skillnad skulle medföra, utgöra omkring 2,300,000
kronor.
Utdrag ur -protokollet vid 1921 års pensionskommittés sammanträde
den 14 februari 1925.
Närvarande: Kommitténs ordförande samt herrar Anderson, friherre Leijonhufvud,
friherre von Otter, Sidenbladh, Starbäck och Thörnell.
Avslutades justeringen av kommitténs betänkande med förslag till författningar
angående ny pension för vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ävensom allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Beträffande § 7 mom. 4 i förstnämnda förslag, i vad den avsåg att endast
förhöjning I skulle utgå till f. d. befattningshavare vid numera av
staten övertagen järnväg, var herr Anderson av skiljaktig mening och
yttrade:
»Vid inlösen av enskilda järnvägar torde man med ledning av innehållet
i respektive överlåtelsekontrakt kunna utgå från, att staten i och
opaginerad Kontrollera mot PDF
med förvärvet av järnvägen i fråga samtidigt iklätt sig den förutvarande
arbetsgivarens skyldigheter gent emot den vid övertagandet anställda personalen.
Denna skyldighet kan enligt min mening jämväl anses innefatta
de vid övertagandet av respektive järnvägar redan befintliga pensionärerna.
I denna min uppfattning styrkes jag av den omständigheten, att ifrågavarande
pensionärer dels erhållit dyrtidstillägg enligt de för statens f. d.
befattningshavare gällande grunder, dels ock erhållit s. k. pensionstilllägg
enligt beslut av 1922 års riksdag. Därutöver må framhållas, att i åtminstone
ett fall — vid inlösen av Mora—Vänerns järnväg — staten helt
övertagit den pensionsfond som för personalens pensionering anordnats
av järnvägsföretaget i fråga.
På grund av dessa skäl anser jag, att f. d. befattningshavare vid. numera
av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst
vid järnvägen redan innan den övertagits av staten bör likställas i fråga
om de av kommittén föreslagna pensionsförköjningarna, med pensionerad
f. d. befattningshavare i statens tjänst. Med hänsyn till det fåtal f. d.
befattningshavare det här kan gälla, torde med stor säkerhet kunna antagas,
att anslagsbelastningen för tillgodoseende av detta önskemål blir
myeket ringa.»
Enligt protokollet:
Fredrik von Offer.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 15S höft. (Nr 198.) Bilaga.
O
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:342 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i st a2 i texten
- BU 1925:63 Utlåtande, i anledning av framställningar om pensionsreglering och dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare hos riksdagen eller i dess verk. s. 1 i texten