Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m

1925-02-14 · 97 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:198, Med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

I

Nr 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelser

om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer ävensom med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

tte förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande t. f. departementschefen

hemställt, ävensom återkalla de i innevarande års statsverksproposition

under elfte huvudtiteln gjorda framställningar om anvisande

av extra anslag till tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare å

500 kronor, till tillfälliga understöd åt f. d. befattningshavare vid lotsverket

å 4,890 kronor, till tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare

och vederlikar vid armén å 6,500 kronor, till tillfälligt understöd åt f. d.

förrådsvaktmästare å 980 kronor, till tillfälliga understöd åt f. d. stammanskap

vid marinen m. fl. å 2,600 kronor samt till tillfälliga understöd

åt. f. d. daglönare vid marinen å 9,080 kronor.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför t. f.

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande:

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 158 höft (Nr 198.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 2 januari 1925 liar chefen

för finansdepartementet ställt i utsikt framläggande senare under riksdagen

av förslag om pensionstillägg, pensionsförhöjning och dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer. Jag

anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla dessa frågor.

Efter framställning från Kungl. Maj:t beviljade 1922 års riksdag pensionstillägg

åt vissa f. d. befattningshavare med låga pensioner. Den

reglering av äldre pensioner, som härigenom uppnåddes, var emellertid

endast att betrakta såsom ett provisorium i avvaktan på en definitiv

pensionsreglering. Då en dylik reglering ej heller kunde komma till stånd

vid 1923 och 1924 års riksdagar, anvisade riksdagen, efter förslag av

Kungl. Maj:t, för beredande av pensionstillägg åt ifrågavarande pensionärer

särskilda anslag för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925.

Tid efter annan hava emellertid till Kungl. Maj:t inkommit framställningar

från f. d. befattningshavare i statens tjänst, avseende beredande

av förhöjning i redan utgående pensioner. Särskilt hava pensionerna till

f. d. militära befattningshavare, vilka pensionerats före år 1918, ansetts

vara i behov av förhöjning.

För genomförandet av en förhöjning av nu utgående pensioner har ock

sistlidet års riksdag uttalat sig. I skrivelse den 30 maj 1924, nr 217, har

riksdagen sålunda anfört, bland annat, att det icke kunde förnekas, att

de under helt andra förhållanden fastställda pensionsbeloppen för redan

avgångna tjänstinnehavare numera måste anses vara alltför knappt tillmätta.

De yrkanden på pensionsförbättring, som tid efter annan framförts,

syntes därför vara befogade. Statsmakterna hade också i viss mån

beaktat de synpunkter, som därvid gjorts gällande. Det hade emellertid

framhållits, att åtskilliga svårigheter vore förenade med genomförandet

under nuvarande förhållanden av en definitiv pensionsreglering. De åtgärder,

som hittills vidtagits till förbättrande av redan utgående pensioner,

vore enligt riksdagens mening icke tillfredsställande, och det ville

synas riksdagen, att ju längre den allmänna pensionsreglering, som sedan

rätt lång tid tillbaka ställts i utsikt, fördröjdes, med desto större styrka

framträdde behovet av en mera vittgående reglering, om än densamma under

nuvarande förhållanden måste bliva endast av provisorisk natur. Utöver

de svårigheter av olika slag, som vore förenade med genomförande för

närvarande av en allmän och mera definitiv pensionsreglering, tillkomme

nämligen den omständigheten, att densamma skulle kräva så betydande

kostnader, att den under nuvarande statsfinansiella förhållanden syntes

vara svår att genomföra. Däremot syntes riksdagen, som om ytterligare

någon pensionsförbättring efter all sannolikhet kunde genomföras utan

alltför betungande kostnader, och ville det synas riksdagen, som om en

utredning härom skulle kunna anförtros åt 1921 års pensionskommitté.

Riksdagen hemställde sålunda, att Kungl. Maj:t ville taga under över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

3

vägande, huruvida en ytterligare förbättring av pensioner av äldre typ

kunde genomföras, samt därefter snarast möjligt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Den av riksdagen sålunda förordade utredningen har jämlikt beslut av

Kungl. Maj:t den 13 juni 1924 anförtrotts åt 1921 års pensionskommitté.

Utredningen har avsett pensionsförhöjning åt f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer samt f. d. militära befattningshavare.

Med skrivelse den 14 februari 1925 har nu pensionskommittén överlämnat

betänkande med förslag till kungörelser angående ny pension för vissa f. d.

befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer samt angående allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer. Berörda betänkande torde få såsom bilaga fogas till

dagens statsrådsprotokoll; och lärer jag i anledning härav icke behöva

ingå på någon närmare redogörelse för de i betänkandet framställda förslagens

detaljer, så vida icke särskilda skäl föreligga.

Det av 1921 års pensionskommitté nu framlagda förslaget avser en allmän

och definitiv reglering av pensionerna av äldre typ. Avgörande för

denna reglering bar varit det pensionsläge, som intages av mot äldre

pensioner svarande nyreglerade pensioner. Med hänsyn till att någon

direkt jämförelse mellan äldre och nyreglerade pensioner icke kan äga

rum, så länge dyrtidstilläggen å dessa utgå efter skilda grunder, bar

kommittén ansett det vara ofrånkomligt, att, när en allmän och definitiv

reglering av pensionerna av äldre typ genomföres, sådan anordning därvid

vidtages, att samma grunder för dyrtidstilläggets beräknande bliva gällande

i fråga om alla pensioner till f. d. befattningshavare. För uppnående

av detta syfte bar kommittén såsom första led i den ifrågasatta

pensionsregleringen föreslagit en böjning av äldre pensioner med belopp så

avpassade, att, vid tillämpande av de för nyreglerade pensioner gällande

dyrtidstilläggsgrunderna, innehavarna av äldre pensioner komma i åtnjutande

av sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggsförmåner av i huvudsak

oförändrad storlek.

Den förhöjning (förböjning I), som sålunda skulle få karaktären av

kompensation för minskade dyrtidstillägg, är avsedd att utgå till alla de

pensionärer, vilka nu åtnjuta dyrtidstillägg efter gynnsammare grunder,

ävensom till nytillkommande innehavare av motsvarande pensioner men

icke till övriga pensionärer. I anslutning härtill har kommittén

från erhållande av förhöjning I uteslutit dels avskedade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, vilka

nu icke åtnjuta det dyrtidstillägg, som tillkommer innehavare av egentliga

pensioner, dels ock innehavare av nyreglerade pensioner, beträffande

vilka redan nu de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna äro tilllämpliga.

Med sistnämnda pensionärer har härvid jämställts f. d. landshövding,

som pensionerats efter högre pensionsunderlag än 6,000 kronor.

Pensionskommitténs

förslag till

pensionsreglering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Under förutsättning att Kungl. Maj:ts proposition till innevarande års

riksdag angående pensionering av vissa icke-ordinarie befattningshavare

vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå vinner

riksdagens bifall, hava jämväl dessa blivande pensionärer ansetts böra

betraktas såsom innehavande nyreglerade pensioner och följaktligen uteslutas

från pensionsförhöjning.

Då pensionskommittén slutligen förutsatt, att pensioner, som av riksdagen

komma att beviljas efter år 1925, till beloppet avpassas så, att de

kunna betraktas såsom nyreglerade, hava från de föreslagna pensionsförhöjningarna

undantagits pensioner, som senare än vid 1925 års riksdag

beviljas från allmänna indragningsstaten eller särskilt verks medel, där

icke annorlunda av riksdagen särskilt stadgas.

I överensstämmelse med de principer, som ligga till grund för pensionskommitténs

förslag, har kompensationsförhöjning enligt förslaget jämväl

tilldelats de grupper pensionärer, vilka icke varit i statens tjänst anställda,

men likväl i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställts med f. d.

befattningshavare i statstjänst. Med hänsyn till att kommittén ansett

det i någon mån betänkligt, att beträffande dessa grupper pensionärer,

som icke varit i statens tjänst anställda, ersätta en del av det tillfälliga

dyrtidstillägget med eu förhöjning av själva pensionen, vilken pension

för flertalet av dessa pensionärer endast indirekt och delvis utgår av statsmedel,

har författningsförslaget avfattats så, att förhöjningen endast tillsvidare

må tillkomma dessa grupper av pensionärer. Härigenom har kommittén

för dessa pensionärers vidkommande velat till denna förhöjning överflytta

den karaktär av mera tillfällig förmån, som dyrtidstillägget innefattar.

Vid den undersökning, som verkställts i syfte att fastställa kompensationsförhöjningens

storlek, har till utgångspunkt valts den nuvarande

oreglerade pensionen, varvid i pensionsbeloppet inräknats pensionstillägg,

pensionsförbättring och annan förhöjning, som nu lägges till grund vid

beräknande av dyrtidstillägg.

Kommittén har i sina beräkningar rörande nu ifrågavarande förhöjning

utgått från det tal för levnadskostnadsökningen, som enligt kungörelsen

den 10 oktober 1924 (nr 441) fastställts att gälla för sista kvartalet

av år 1924, eller 74, och denna pensionsförhöjning har ansetts böra

motsvara det belopp, varmed nuvarande pensionen skall ökas för att, vid

beräkning av dyrtidstillägg å den ökade pensionen med tillämpning av

den vid kungörelsen den 5 juli 1923 (nr 310) fogade tabellen V, sammanlagda

förmånen må motsvara vad som skulle hava utgått, om pensionen

förblivit oförändrad och dyrtidstillägg därå beräknats enligt tabell IV vid

samma kungörelse.

Summan av pensionen och det sålunda uträknade beloppet (förhöjning

I) blir ny pension i sådana fall, där ej ytterligare förhöjning enligt förslaget

tillkommer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

5

Dä uträknandet av den nya pensionens belopp skulle bliva ganska invecklat

och besväret härmed alltför betungande för de myndigheter och

pensionskassor, som hava att verkställa utbetalning av sädana pensioner,

om vilka här är fråga, har kommittén låtit verkställa uträkning av förhöjningsbel

öppen och i en tabell (tabell A), avsedd att såsom bilaga fogas

vid författningen rörande ifrågavarande pensionsreglering, infört resultaten

av uträkningarna, för så vitt angår pensionsbelopp, slutande å hela

tiotal kronor. Av praktiska skäl och då skillnaden i förhöjningsbeloppet

vid mellanliggande pensionsbelopp icke är av nämnvärd betydelse,

har kommittén ansett, att vid förhöjningens beräkning i fall, där pensionens

belopp icke slutar å helt tiotal kronor, pensionen skall anses utgöra

närmast lägre sålunda avjämnat belopp.

Den pensionsförhöjning, varom nu är fråga, skulle icke resultera i

någon förbättring för pensionären i annat avseende än att han bleve i

mindre grad beroende av det tillfälliga dyrtidstillägget; i stort sett skulle

kostnaden för staten under nuvarande förhållanden icke heller påverkas

av förändringen, som väl skulle öka kostnaden för själva pensionerna

men samtidigt medföra motsvarande minskning av kostnaden för dyrtidstilläggen.

För större delen av f. d. befattningshavare i statens tjänst med pensioner

av äldre typ innebär emellertid den hittills berörda kompensationsförhöjningen

(förhöjning I) endast en förberedande åtgärd för att möjliggöra

eu verklig pensionsreglering.

Den verkliga pensionsförbättring, som pensionskommittén genom sina

förslag till allmän och definitiv reglering av pensionerna av äldre typ

avsett att åstadkomma, har av kommittén satts i relation till skillnaden

mellan de sålunda förhöjda äldre pensionerna och motsvarande nyreglerade

pensionsunderlag respektive av kommittén föreslagna särskilda

underlag. I de fall, då dylikt underlag redan föreligger eller kunnat i

författningsförslaget angivas, har kommittén funnit sig böra föreslå, att

den pensionsförhöjning, varom nu är fråga, bestämmes till två tredjedelar

av berörda skillnad.

Då innehavarna av äldre pensioner väl med egna avgifter i allmänhet

bidragit till bekostande av sin innehavande pensionsförmån men icke till

bestridande av pensionsförhöjningen, under det att innehavare av nyreglerade

pensioner beräknas i genomsnitt med avgifter täcka kostnaden

för en tredjedel av sin pension, har nämligen kommittén ansett två tredjedelar

av skillnaden mellan pensionerna böra tillkomma innehavaren av

den äldre pensionen.

I nu ifrågavarande hänseende går alltså kommitténs förslag ut på att,

sedan pensionerna av äldre typ genom förut angivna kompensationsförhöjning

(förhöjning I) uppbringats till sådant läge, att samma dyrtidstilläggsgrunder,

som gälla beträffande nyreglerade pensioner, kunna utan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

minskning i förmån tillämpas även å de förra, pensionernas ytterligare

förhöjning (förhöjning II) skall — med vissa undantag och begränsningar

— äga rum genom tillägg av två tredjedelar av skillnaden mellan summan

av den äldre pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra sidan,

vad som skulle hava tillkommit pensionären, om hans pension avpassats

efter motsvarande nyreglerade pensionsunderlag respektive av kommittén

beräknat särskilt underlag. Härigenom uppkomma enligt förslaget i stället

för pensioner av äldre typ nya pensioner, som äro avsedda att för pensionärerna

bliva i fortsättningen gällande.

De f. d. befattningshavare i statens tjänst, som enligt kommitténs förslag

skulle komma i åtnjutande av kompensationsförhöjningen (förhöjning

I), äro i regel föreslagna till erhållande jämväl av förhöjning II.

F. d. befattningshavare vid armén och marinen, som kommit i åtnjutande

av hel pensionsförbättring enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336),

hava emellertid av kommittén uteslutits från erhållande av förhöjning II.

Däremot har någon sådan begränsning ej ansetts böra äga rum i fråga

om de pensionärer, som icke erhållit hel pensionsförbättring.

Vidare har kommittén, delvis beroende på att fullständig utredning ännu

icke förelegat, funnit sig nödsakad föreslå, att även de pensionärer, som

pensionerats enligt 1917 års reglementen för pensionskassorna för pensionering

av viss icke-ordinarie personal vid telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk, skulle uteslutas från åtnjutande av

pensionsförhöjning II. Undantagna från åtnjutande av denna pensionsförhöjning

äro även dels det pensionerade manskap vid marinen, som

utöver pension och tilläggspension bekommit ytterligare tilläggspension

enligt medgivande av 1920 års riksdag, dels ock sådana förutvarande beställningshavare

vid marinens daglönarkår, vilka fått sina pensioner avpassade

efter de genom 1920 års riksdags beslut godkända grunder för

pensionsförbättring åt daglönare.

Den av pensionskommittén föreslagna reella pensionsförbättringen (förhöjning

II) har kunnat direkt fastställas endast för sådana pensioner, beträffande

vilka motsvarande reglerade pensionsunderlag redan föreligga.

För stora områden av statsförvaltningen är emellertid ny löne- och pensionsreglering

ännu ej genomförd. Kommittén, vilken icke ansett sig

kunna för befattningarna inom dessa områden av statsförvaltningen föreslå

fastställande av nya verkliga pensionsunderlag, har i stället funnit

saken kunna så ordnas, att för genomförande av nu ifrågavarande reglering

av äldre pensioner särskilda underlag fastställas för de ännu oreglerade

befattningarna, vilka underlag alltså uteslutande skulle tjäna till

jämförelse vid uträknande av förhöjning II. Kommitténs förslag till

bestämmelser i detta avseende är så avfattat, att den efter det särskilt

bestämda underlaget avpassade pensionsförhöjningen II blir gällande endast

intill dess att ny reglerat pensionsunderlag blivit fastställt för den tjänst,

pensionären innehaft, eller motsvarande befattning, varefter en jämkning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lt)b.

7

av beloppet i förekommande fall är avsedd att äga rum, vare sig denna

medför ökning eller minskning av förmånen.

I en vid den föreslagna kungörelsen i ämnet fogad förteckning (tabell

B) har kommittén upptagit beloppen av de föreslagna underlagen.

Beträffande vissa grupper av oreglerade befattningar tiar det visat sig

förenat med stor svårighet att fastställa underlag för beräkning av förhöjning

II. Detta gäller bland andra övningslärarna vid statens läroverk

och seminarier, för vilka på grund av de invecklade bestämmelserna om

deras pensionsunderlag och om viss medeltalsberäkning vid bestämmandet

av dem tillkommande pensioner, underlag ansetts knappast kunna utan

synnerligen svårtillämpliga bestämmelser fastställas, vidare kommissionslantmätarna,

vilka sakna egentlig motsvarighet bland personalen vid den

nuvarande lantmäteristaten. För pensionärer, tillhörande dylika grupper,

liksom för f. d. arbetare vid statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning, vilka pensionerats enligt därom år 1918

meddelade bestämmelser, för avskedade daglönare vid marinen, vilka

pensionerats enligt grunder, som fastställts före år 1920, ävensom för det

icke obetydliga antalet pensionärer, som enligt riksdagens i särskilda fall

meddelade beslut äga åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten

eller från särskilt verks medel, har ett annat sätt för beräknande av förhöjning

II måst utfinnas.

Efter ingående undersökningar har pensionskommittén stannat vid att

för dessa befattningshavargrupper förorda tillägg avpassade efter pensionernas

storlek. Därvid har kommittén funnit sig böra föreslå en differentiering

av förhöjning II vad lägre pensioner angår allt efter som de beviljats

före år 1917 eller efter grunder, som fastställts före nämnda år,

eller ock beviljats efter ingången av år 1917 utan att avpassas efter

grunder, som fastställts före nämnda tidpunkt.

De föreslagna bestämmelserna om pensionsförhöjning äro avsedda att

komma till tillämpning icke blott å de vid bestämmelsernas ikraftträdande

befintliga pensioner av äldre typ utan även å dylika pensioner, som därefter

må komma att beviljas.

Såsom av den lämnade redogörelsen för pensionskommitténs förslag till

pensionsreglering framgår, har kommittén utgått från att grunderna för

beräknande av dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner skulle i sak förbliva

oförändrade samt att dessa dvrtidstilläggsgrunder efter pensionsregleringens

genomförande skulle komma att tillämpas jämväl å de nya pensioner,

som efter förhöjning framgått ur pensionerna av äldre typ. Sedan härigenom

de i gällande kungörelse den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer upptagna bestämmelser rörande dyrtidstillägg å icke nyreglergde

pensioner ej längre skulle i något fall bliva tillämpliga, har en omarbetning

av dyrtidstilläggsförfattningen måst vidtagas. Det av kommittén

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

utarbetade förslaget till dyrtidstilläggsförfattning upptager enhetliga grunder

för dyrtidstilläggen och ansluter sig i övrigt nära till nu gällande författning.

Departements. Genom de av pensionskommittén föreslagna förhöjningarna av pensioner

av äldre typ är avsett att för innehavare av sådan pension, bereda en

definitiv pensionsreglering, så att för honom blir gällande en ny pension.

I enlighet härmed har i rubriken till författningsförslaget angivits, att

författningen innefattar bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. Att

bestämmelserna gälla även andra pensionärer än f. d. befattningshavare i

statens tjänst beror därpå, att, såsom kommittén framhållit, vissa andra

pensionärer äro i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställda med pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst och alltså böra komma,

i åtnjutande av den förhöjning, som avser att bereda kompensation för

minskade dyrtidstillägg.

Pensionskommitténs förslag till en allmän och definitiv reglering av

pensionerna av äldre typ finner jag principiellt tillfredsställande och

tekniskt väl utformat. Särskilt synes mig kommitténs anordning att

genomföra pensionsregleringen i tvenne etapper möjliggöra en rationell

avvägning av de ökade förmåner, som enligt förslaget borde tillkomma

innehavarna av oreglerade pensioner. Genom kompensationsförhöjningen

(förhöjning I) uppbringas pensionerna av äldre typ till ett sådant läge,

att samma dyrtidstilläggsgrunder, som gälla beträffande nyreglerade pensioner,

kunna utan minskning i förmån tillämpas även å dem. Härefter

är det möjligt att vid fastställandet av den ytterligare förhöjning

(förhöjning II), som av omständigheterna erfordras, taga nödig hänsyn till de

pensionsunderlag, som ligga till grund för motsvarande nyreglerade pensioner.

Av författningsförslagets § I framgår, att i den pension eller därmed

jämförligt understöd, som genom förhöjning omregleras, skall inräknas

pensionstillägg, pensionsförbättring och annan dylik tilläggsförmån av beskaffenhet

att kunna läggas till grund för beräknande av dyrtidstillägg

å pensionen eller understödet.

Att pensionsregleringens tillämpningsområde, på sätt pensionskommittén

tänkt sig, bör begränsas till de pensionärer, som utan sådan

reglering skulle åtnjuta dyrtidstillägg enligt § 4 i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 266), synes vara självfallet. Innehavare av redan nyreglerade

pensioner äro sålunda uteslutna från pensionsregleringen i fråga. I överensstämmelse

härmed hava jämväl undantagits sådana pensionärer, för vilka

genom beslut vid 1925 års riksdag eller senare reglerade pensionsunderlag

fastställts.

I de fall, då pensionen av äldre typ till beloppet ligger sa nära nyreglerad

pension för samma befattning, att en sådan förhöjning, varom nu är fråga,

skulle uppbringa den förra till högre belopp än den nyreglerade pensionen, har

pensionskommittén föreslagit en avkortning av förhöjningen. Under erinran,

att enligt 1924 års riksdags beslut ett dylikt överskridande, som fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 9

trätt vid tillämpning ä den äldre pensionen av de gynnsammare grunderna

för dyrtidstilläggets beräknande, funnits kunna medgivas och att

riksdagen i överensstämmelse härmed upphävt § 6 i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 266), har pensionskommittén anfört, att, då det nu gällde

att en gång för alla genom förhöjning fastställa ny pension, det syntes

icke kunna anses lämpligt, att denna nya pension sattes till högre belopp

än den nyreglerade pensionen för samma befattning. För min del anser

jag emellertid, att någon avkortning av förhöjning I i nämnda fall icke

bör äga rum. Ifrågavarande förhöjning avser att utgöra kompensation för

den minskning i dyrtidstilläggsförmåner, som är förbunden med förslaget

om övergång till enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande. Ätten

dylik teknisk anordning skulle leda till minskning i vissa pensionärers

sammanlagda förmåner finner jag icke vara av omständigheterna påkallat

och ej heller stå i god överensstämmelse med den uppfattning, som ligger

till grund för riksdagens nyssnämnda beslut.

Utformningen av pensionskommitténs förslag till kompensationsförhöjning

har icke givit anledning till erinran, dock att i den till kommitténs

författningsförslag fogade tabell A förhöjningsbeloppen avrundats till närmast

liggande krontal.

Beträffande de tillfälliga understöd, som enligt riksdagens särskilda

medgivanden utgå till vissa grupper av pensionärer, såsom f. d. underofficerare,

f. d. daglönare m. fl., under förutsättning att behovet av understödet

styrkes, har pensionskommittén föreslagit, att pensionär, som redan

åtnjuter sådan förmån, må utan villkor behålla densamma och att följaktligen

jämväl detta understöd skall medräknas vid fastställandet av

kompensationsförhöjningen.

Även jag har funnit övervägande skäl tala för att den pensionär,

som vid tiden för pensionsregleringens genomförande åtnjuter här ifrågavarande

tillfälliga understöd, jämväl i fortsättningen må få tillgodonjuta

sådan förmån. Då emellertid dyrtidstillägg för närvarande icke utgår

å dessa tillfälliga understöd, torde vid fastställande av kompensationsförhöjningen

först böra uträknas den förhöjning, som hänför sig till de

pensionsförmåner, varå dyrtidstillägg nu utgår, och därefter det sålunda

beräknade beloppet höjas med det åtnjutna tillfälliga understödet.

För genomförandet av en sådan anordning har i författningsförslagets

§ 3 införts bestämmelse rörande beräkning av förhöjningen för pensionär,

som åtnjuter tillfälligt understöd, varom här är fråga.

Även vad angår den reella pensionsförhöjningen (förhöjning II) ansluter

jag mig i princip till pensionskommitténs förslag.

I likhet med kommittén anser jag sålunda, att denna förhöjning i

huvudsak bör begränsas till de pensionärer, som enligt förslaget skulle

komma i åtnjutande av kompensationsförhöjning (förhöjning I) och som

varit anställda i statens tjänst. Den av kommittén föreslagna ytterligare

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

begränsningen av tillämpningsområdet för förhöjningen II synes mig likaledes

väl motiverad. Härmed har avsetts, att från sistnämnda förhöjning

skulle uteslutas sådana pensionärer, vilka redan genom förhöjning I

fått pensionsförmånen uppbringad till belopp, som endast obetydligt understiger

motsvarande nyreglerade pensionsunderlag eller det i författningsförslaget

upptagna särskilda underlaget.

Beträffande storleken av förhöjning II har pensionskommittén, som tidigare

anförts, föreslagit, att densamma borde, i de fall en sådan jämförelse är

möjlig, fastställas till två tredjedelar av skillnaden mellan summan av den

äldre pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra sidan, vad

som tillkommit pensionären, om hans pension avpassats efter motsvarande

nyreglerat pensionsunderlag respektive av kommittén föreslaget särskilt underlag.

Utan att vilja helt underkänna de skäl av mera principiell natur, som

föranlett kommittén att föreslå en så betydande pensionsförbättring, har jag

dock funnit, att pensionsregleringens syfte kan anses fyllt, även om den

angivna förhöjningen något reduceras. Efter överväganden i olika riktningar

hav jag stannat vid att föreslå, att förhöjning II fastställes till

hälften av förenämnda skillnad.

För de pensioner, där jämförelse med nyreglerat pensionsunderlag eller

särskilt bestämt underlag icke kan äga rum, anser jag de av pensionskommittén

föreslagna förhöjningsbeloppen böra bibehållas oförändrade.

Den av mig föreslagna begränsningen av förhöjning II skulle nedbringa

statsverkets merkostnad för pensionsregleringen från omkring 3.8 miljoner

kronor enligt pensionskommitténs förslag till omkring 2.9 miljoner kronor.

§ 4 av författningsförslaget har omarbetats i enlighet med vad jag nu anfört.

Avvägningen av förenämnda av pensionskommittén beräknade särskilda

underlag, som återfinnas i den till författningsförslaget fogade tabell B,

hav icke givit anledning till erinran. Med hänsyn till dessa underlags

provisoriska karaktär och sättet för deras avvägande må emellertid betonas,

att desamma icke få på något vis betraktas såsom uttryck för ett ställningstagande

beträffande den framtida löneställningen för ifrågavarande

befattningshavargrupper, utan äro underlagen uteslutande avsedda att

tjäna som hjälpmedel vid genomförandet av nu föreslagen reglering av

pensioner av äldre typ.

I det slutliga förslaget till kungörelse hava ur förteckningen uteslutits

befattningshavargrupper, beträffande vilka Kungl. Maj:t vid 1925 års riksdag

framlagt förslag om lönereglering, som för befattningshavarna komma

att medföra nyreglerade pensionsunderlag. De sålunda uteslutna befattningshavargrupperna

äro att hänföra till länsstyrelserna, landsarkiven,

universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, statskonsulentkåren

och lantbruksakademien.

Till belysning av den sålunda föreslagna pensionsregleringens verkningar

meddelas i efterföljande tvenne tabeller 1 och 2 de uträknade förhöjningar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr ID8.

Tab. 1. Pensions- och dyrtidstllläggsförmÄner före och efter peiisionsregleringens

genomförande, avseende vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst, kronor'':

■

Tjänst 1

(Nyreglcrat pensions- underlag)

i

Före pensionsregleriugen

Efter pensionsregleringen

Procen- tuell steg- ring av

samman- 1

agda för-,

måner i

Jent*ion +

penaions- tillägg,

ppnsious- förbätt- ring m. m

Dyrtids- t i Hägg

Summa

Förhöj- ning I

Förhöj- ning 11

Ny

pension

Dyrtids-

tillägg

Summa

1 Fanjunkare (2604)

1,050

521

1,571

186

684

1,920 !

403

2,323

47.9 !

1,180

569

1,749

204

610

1,992

418

2,410

37.8

1,625

666

2,291

269

355

2,244 |

471

2,715

18.5 :

2,250

8a2

3,082

298

—

2,544 |

534

3,078

—

i Kapten (4644)

1,720

666

2,386

252

1,336

3,300

693

3,993

67.4

2,300

851

8,151

304

1,020

3,624

761

4,385

39.2

2,720

1,006

3,726

360

782

3,852

808

4,660

25.1

3,355

1,241

4,596

443

423

4,212

884

5,096

10.9

j

3,990

1,476

5,466

528

—

4,512

947

5,459

- 1

1 • i

j Överste (7296)

4,500

1,665

6,165

657

1,069

6,216

1,008

7,224

17.2

5,250

1.776

7,026

768

639

6,648

1,008

7,656

9.0

6,0n0

1,776

7,776

768

240

7,008

1,008

8,016

3.1

6,250

1,776

8,026

768

—

7,008

1,008

8,016

—

i Vaktmästare, expe-

780

421

1,201

151

356

1,284

345

1,629

35.s

ditionsvakt (1644)

980

495

1,475

177

243

1,392

367

1,759

19.8

1,080

532

1,612

190

187

1,452

378

1,830

13.5

1,180

569

1,749

204

130

1,512

378

1,890

8.1

1,200

577

1,777

206

119

1,524

378

1,902

7.0

i Notarie, revisor

2.800

1,036

3,«36

370

515

3,684

773

4,457

16.2

| (4200)

3,700

1,369

5,069

489

5

4,188

879

5,067

—

Sekreterare, kam-

4,000

1,480

5,480

529

273

4,800

1.008

5,808

6.o

rerare (5076)

4,600

1,702

6,302

694

—

5,292

1,008

6,300

—

Länsman, lands-

1,380

643

2,023

266

899

2,544

534

3,078

52.2

; fiskal (3444)

1.720

666

2,386

252

736

2,70'' i

567

3,267

36.9

2,800

1,036

3,836

370

137

3,300

693

3,993

4.1

Läroverksadjunkt

3,400

1,258

4,658

450

313

4,152

871

5,023

7.8

| (4476)

4,000

1,480

5,480

529

—

4,524

950

5,474

i Professor av högre

5,000

1,776

6,776

768

614

6,372

1,008

7,380

8.9

| lönetyp (6996)

5,600

1,776

7,376

768

314

6,672

1,008

7,680

4.1

i Stationskarl (1644)

872

455

1,327

163

304

1,332

355

1,687

27.1

1,138

554

1,692

197

154

1,488

378

1,866

10.8

! 1,236

590

1,826

210

99

1,536

378

1,914

4.8

1,320

621

1,941

244

40

1,596

378

1,974

1.7

1

1,386

646

2,032

266

—-

1,644

378

2,022

—

1 Stationsmästare på

1,884

697

2,581

249

553

2,676

561

3,237

25.4

I 5:e kl. st., lokomo-

2,024

748

2,772

267

474

2,760

579

3,339

20.5

1 tivmästare, över-

2,202

814

3,016

291

373

2,856

599

3,455

14.c

banmästare (3240

2,560

947

3.507

339

170

3,060

642

3,702

5.6

2,660

i 984

3,644

352

1 114

3,120

655

3,775

1 3.0

1 Dyrtidstilläggen äro beräknade vid en levnadskostnadsindex av 175 och för pensionär utan barn.

Vid beräkningen har hänsyn icke tagils till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse i ämnet föreskrivna

avrundningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Tab. 2. Pensions- och dyrtidstilläggsförmåner före och efter pensionsregleringéttut

genomförande avseende s. k. riksdagspensioner beviljade efter ing&ngen av år 1917.

kronor *:

Före pensionsregleringen

Efter pensionsregleringen

Procentuell

stegring

av sam- manlagda

förmåner

Pension -f

pensions- tillägg

Dyrtids-

tillägg

1

| Summa

1

Förhöjning

1

Förhöjning

11

Ny

pension

Dyrtids-

tillägg

Summa

100

59

i

159

19

150

264

88

352

121.4

200

118

318

38

150

384

129

513

61.S

300

177

477

57

150

504

169

673

41.t

400

236

636

77

150

624

206

830

30.6

500

296

796

96

100

696

221

917

15.2

600

355

955

127

100

816

246

1,062

11.2

700

392

1,092

140

75

912

267

1,179

8.0 :

800

429

1,229

153

75

1,020

289

1,309

6.5 |

900

466

1,366

167

75

1,140

315

1,455

6.5 j

1,000

503

1,503

180

75

1,248

337

1,585

5.5 I

1,100

540

1,640

193

75

1,368

362

1,730

5.6 *

1,200

577

1,777

206

75

1,476

378

1,854

4.« 1

1,300

614

1,914

236

76

1.608

378

1,986

3.» !

1,400

651

2,051

273

83

1,752

378

2,130

1,500

666

2,166

288

89

1,872

393

2,265

4.G

1,600

666

2,266

273

93

1,956

410

2,366

4.4

1,700

666

2,366

255

97

2,( >52

430

2,482

4.9

1,800

666

2,466

238

101

2,136

448

2,584

4.8

1,900

703

2,603

251

107

2,256

473

2,729

4.8

2,0*0

740

2,740

264

113

2,376

498

2,874

4.9

2.500

925

3,425

331

141

2,964

622

3,586

4.7

3,000

1,110

4,110

397

169

3,564

748

4,312

4.9

3,500

1,295

4,795

463

198

4,152

871

5,023

4.8

4,000

1,480

5,480

529

226

4,752

997

5,749

4.9

4,500

1 ,665

6,165

657

257

5,412

1,008

6,420

4.1

5,000

1,776

6,776

768

288

6,i >48

1,008

7,056

4.1 !

5,500

1,776

7,276

768

313

6,576

1,008

7.584

4.2

6,000

1,776

7,776

768

338

7,104

l,0u8

8,112

4.3

nas storlek för vissa individuella pensioner. För fullständighetens skull angivas

i dessa tabeller dels de ursprungliga pensionerna (inkl. pensionstillägg,

pensionsförbättring m. m.), dels förhöjningarna I och II samt den nya pensionen,

dels ock slutligen dyrtidstilläggen. Av tabellernas siffermaterial framgår,

hurusom den sålunda föreslagna pensionsregleringen skulle i vissa fall

för den enskilde pensionären medföra högst avsevärt höjda pensionsförmåner.

1 de fall då den äldre pensionen redan förut nått en höjd, som efter tillägg

av kompensationsförhöjningen nära ansluter sig till motsvarande reglerade

pension, skulle däremot pensionsregleringen medföra ringa eller ingen förbättring.

Över huvud taget torde en pensionsreglering genomförd efter de linjer, jag

i det föregående angivit, få anses åstadkomma en skälig utjämning mellan

äldre och nyare pensioner samt i övrigt medföra så betydande förbättringar

i de förmåner, som tidigare tillkommit innehavare av äldre pension, att de 1

1 Dyrtidstilläggen äro beräknade vid en levnadskostnadsindex av 175 och för pensionär utan barn.

Vid beräkningen har hänsyn icke tagits till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse föreskritua

avrundningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts proposition Nr lftS.

medgivna förhöjningarna muste anses tillgodose alla de krav, som med fog

kunna ställas på en definitiv reglering av pensioner av äldre typ.

Även med den begränsning av förhöjning II, som nyss angivits, skulle

i enstaka fall pensionsförhöjningen medföra större sammanlagd pensionsförmån

än den, som tillkommer pensionstagare, vilken vid avgång från

samma eller motsvarande befattning erhållit pension utan rätt till förhöjning

II. Fö]- undvikande av en dylik oegentlighet hava i lbrfattningsförslaget

enligt pensionskommitténs anvisningar upptagits vissa föreskrifter,

att ny pension för den förre icke må överstiga ny pension för den senare.

I nära anslutning till bestämmelserna i § 9 av kungörelsen den 15 juni

1923 (nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer har slutligen pensionskommittén

föreslagit, att pensionsförhöjning — såväl förhöjning I som förhöjning II

även måtte tillkomma vissa f. d. befattningshavare vid statens järnvägar,

vilka åtnjuta pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med

denna jämförlig pensionsinrättning. Däremot har kommittén i fråga om f. d.

befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken med pension

avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertogs av staten,

icke funnit avgörande skäl föreligga att tilldela dessa annan förhöjning än

kompensationsförhöjningen. På sistnämnda punkt har emellertid inom pensionskommittén

enighet ej varit rådande, utan har reservation till förmån

för nämnda pensionärer avgivits av en ledamot i kommittén. Med hänsyn

till att dessa pensionärer i dyrtidstilläggshänseende hittills jämställts med

f. d. befattningshavare i statens tjänst med oreglerade pensioner och då hela

antalet dylika pensionärer för närvarande endast uppgår till 16 personer, synes

anledning icke föreligga att vid nu ifrågavarande pensionsreglering utesluta

dem från åtnjutande av pensionsförhöjning II. Då dessa pensionärer icke

varit befattningshavare i statens tjänst, torde förhöjning II böra utgå enligt

samma grunder som i fråga om s. k. riksdagspensioner, beviljade före år

1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda år. I överensstämmelse

härmed har ett tillägg gjorts till § 8 i författningsförslaget.

Sedan av verkställda undersökningar framgått, att i enstaka undantagsfall

den nya pensionen vid beräkning enligt bestämmelserna i § 3 eller

§ 4 mom. 1 c) av författningsförslaget skulle uppgå till högre belopp än

det högsta reglerade pensionsunderlag, som enligt nu gällande grunder är

fastställt för f. d. befattningshavare i statens tjänst, har jag slutligen

ansett mig böra föreslå en sådan avkortning av pensionsförhöjningen, att

pensionen icke genom denna förhöjning uppbringas till högre belopp än

9,u00 kronor. Föreskrift om sådan avkortning har införts i författningsförslagets

§ 5.

Vad * slutligen angår grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, har jag vid utformandet av

förslaget till pensionsreglering liksom pensionskommittén utgått från att

nu gällande grunder för nyreglerade pensioner i fortsättningen skulle

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

tillämpas för samtliga hithörande pensionärer. Någon erinran mot kommitténs

författningsförslag har jag icke att framställa.

Kostnads

frågan.

Beträffande de kostnader, som äro förbundna med den föreslagna regleringen

av pensionerna av äldre typ, tillåter jag mig hänvisa till de i

efterföljande tablå meddelade beräkningar. De angivna beloppen avse

kostnaderna under pensionsregleringens första tillämpningsår. Under

följande år reduceras dessa kostnader i den mån antalet pensioner av

äldre typ minskas.

Affärsverken.

Postverket .............................

Telegrafverket .......................

Statens järnvägar....................

Statens vattenfallsverk ...........

Statens domäner ....................

Bnittoökning

av pen- sionerna

Kr.

....... 104,000

....... 106,000

,...... 822,000

....... 17,000

....... 44,000

Minskning

av dyr- tidsti lläggen

Kr.

43.000

30.000

344,000

4,000

4,000

Netto-

ökning

Kr.

61,000

76.000

478,000

13,'' 00

40.000

Övriga verk.

Summa

1,093,000

425,000

668,000

Armén och marinen ...............

2,186,000

593,000

1,593,000

Civilförvaltningen i allmänhet ••

A allmänna indragningsstaten

be-

787,000

307,000

480,000

yiljade riksdagspensioner ......

199,000

67,000

132,000

Övriga pensioner....................

95?,000

953,000

—

Summa

4,125,000

1,920,000

2,205,Ot i0

Tillsammans

5,218,000

2,345,000

2,873,000.

Såsom förut framhållits är med kommitténs förslag ej avsett att gorå

någon rubbning uti de pensionstillägg m. fl. dylika tilläggsförmåner, som

enligt riksdagens särskilda medgivanden nu utgå såsom förbättring av

vissa pensioner av äldre typ. Emellertid har ifrågasatts, huruvida icke

vissa för sådana ändamål anvisade särskilda anslag lämpligen böra sammanföras

med de större anslag, som komma att anvisas för den pensionsförhöjning,

varom nu är fråga. Pensionskommittén har ansett en sådan

åtgärd vara av praktiska skäl att förorda och har för sin del icke kunnat

finna, att hinder härför ur formell synpunkt föreligger.

Vad först angår de pensionstillägg, som enligt kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 360) utgå till vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, äro dessa att betrakta såsom fasta tillägg till

pensionerna och skola enligt förslaget fortfarande utgå. I överensstämmelse

med pensionskommitténs uppfattning synas mig några särskilda anslag

för ändamålet icke längre vara erforderliga, utan torde dessa tillägg

lämpligen böra bestridas från de blivande anslagen till pensionsreglering.

Beträffande de tillfälliga understöd, som utgå till vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst under villkor, att vederbörande pensionär styrker

sig vara i behövande omständigheter, har pensionskommittén föreslagit,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 15

att nämnda villkor må bortfalla samt att de pensionärer, som vid de nya

bestämmelsernas ikraftträdande innehava sådana understöd, må få för framtiden

bibehålla dem utan att vidare prövning av behovet äger rum. Jag

ansluter mig även på denna punkt i huvudsak till kommitténs uppfattning

och föreslår i anslutning härtill, att de särskilda anslagen för utdelande

av dessa understöd slopas och att understöden inräknas i kompensationsförhö.

iningen samt förty bestridas från de blivande anslagen till pensionsreglering.

Om de nuvarande tillfälliga understöden, på föreslaget sätt omdanade,

ävensom pensionstilläggen till f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer skola bestridas från de nya anslagen, påkallas därav givetvis

en motsvarande förhöjning av förut beräknade anslagsbelopp.

Till pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid civilförvaltningen

i allmänhet, åt pensionärer med å allmänna indragningsstaten beviljade

riksdagspensioner samt åt »övriga pensionärer» erfordras, såsom förut

nämnts, anslag å sammanlagt .................................................. kr. I,939,0o0

Härtill torde böra läggas

dels det beräknade anslaget till pensionstillägg åt f. d.

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

dels ock förut berörda anslagsbelopp till beredande av tillfälliga

understöd åt:

pensionerade kronojägare................................. kr. 500

f. d. befattningshavare vid lotsverket.............. » 4,890

och skulle alltså anslaget till pensionsreglering för f. d. civila

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

böra upptagas till............................................ ...............

eller efter skedd avrundning till 2,400,000 kronor.

Kostnaden för pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid armén

och marinen har såsom ett för lantförsvaret och sjöförsvaret gemensamt

anslag beräknats till ................................................................ kr. 2,186,000

Härtill torde höra läggas

dels det beräknade anslaget till pensionstillägg åt f. d.

militära befattningshavare m. fl. pensionärer ................ » 460,000

dels ock förut berörda anslagsbelopp till beredande av till
-

fälliga understöd åt:

avskedade underofficerare och vederlikar vid

armén ....................................................... kr. 6,500

f. d. förrådsvaktmästare .................................. » 980

f. d. stammanskap vid marinen m. fl............. » 2,600

f. d. daglönare vid marinen ......................... » 9,o80 » 19,160

och skulle alltså anslaget till pensionsreglering för f. d.

militära befattningshavare böra upptagas till..................... » 2,665,160

eller efter skedd avrundning till 2,670,000 kronor.

» 450,000

» 5,390

» 2,394,390

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

I fråga om dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer beräknades i budgetförslaget under elfte huvudtiteln dels till

dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

ett belopp av 5,150,000 kronor, dels till dyrtidstillägg åt f. d.

militära befattningshavare ett belopp av 2,200,000 kronor. Verkställda

beräkningar rörande dyrtidstilläggskostnaderna efter genomförandet av

det nu föreliggande pensionsregleringsförslaget giva till resultat, att det

förstnämnda anslaget bör upptagas till 4,100,000 kronor och det sistnämnda

anslaget till 2,20o,000 kronor. Att anslaget till f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer kunnat i så avsevärd grad nedsättas

i förhållande till vad i statsverkspropositionen äskades, har sin

huvudsakliga grund däri, att, då pensionsregleringsförslaget nu utsträckts

jämväl till andra pensionärer än f. d. befattningshavare i statens tjänst,

detta medfört en överflyttning av kostnader från dyrtidstilläggsanslaget

till pensionsregleringsanslaget.

Beträffande kostnaderna för pensionstillägg, pensionsförhöjning och dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare vid affärsverken, ber jag få erinra

därom, att för dessa verks vidkommande kostnaderna för pensionstillägg

och dyrtidstillägg numera bestridas av verkens egna medel. Även nu

föreslagen pensionsförhöjning, vilken avser dels att ersätta vissa dyrtidstilläggsförmåner,

dels att komplettera förut genom pensionstilläggen åstadkommen

provisorisk pensionsreglering, synes böra bestridas av affärsverkens

egna medel, i den mån densamma är att hänföra till f. d. befattningshavare

vid dessa verk.

Föredragande t. f. departementschefen uppläser härefter

dels förslag till kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga

I),

dels förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga II)

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) antaga berörda förslag till kungörelser;

2) besluta, att kostnaderna för pensionstillägg, pensionsförhöjning och

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer,

vilka varit anställda vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk och statens domäner eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar, skola bestridas av de medel, av vilka vederbörande

verks omkostnader i övrigt bestridas;

3) för budgetåret 1925—1926 under elfte huvudtiteln såsom extra förslagsanslag

anvisa

dels till pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer ett belopp av 2,400,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition Nr 198.

IT

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst

in. fl. pensionärer ett belopp av 4,100,000 kronor;

dels till pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare ett belopp

av 2,670,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp

av 2,200,000 kronor.

Vidare hemställer föredraganden, att Kungl. Maj:t måtte återkalla de i

innevarande års statsverksproposition under elfte huvudtiteln gjorda fram

ställningar om anvisande av extra anslag till tillfälliga understöd åt pen

sionerade kronojägare å 500 kronor, till tillfälliga understöd åt f. d. befattningshavare

vid lotsverket å 4,890 kronor, till tillfälliga understöd åt avskedade

underofficerare och vederlikar vid armén å 6,500 kronor, till till

fälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare å 980 kronor, till tillfälliga

understöd åt f. d. stammanskap vid marinen m. fl. å 2,600 kronor samt till

tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid marinen å 9,080 kronor.

Vad föredragande t. f. departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt.

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Regnér.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 15S höft. (Nr 19S.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Bilaga I.

Förslag

till

kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. il. pensionärer.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

För pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall med nedan

angivna undantag och begränsningar fastställas ny pension genom att till

pensionen (understödet), däri inberäknat vad pensionären tillkommer såsom

pensionstillägg, pensionsförbättring eller annan dylik förmån av beskaffenhet

att dyrtidstillägg därå kan utgå, lägges viss förhöjning på sätt

nedan närmare stadgas.

§ 2.

1. Denna kungörelse äger icke tillämpning å:

a) avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare;

b) f. d. befattningshavare, vilkens pension avpassats efter nyreglerat

pensionsunderlag och som alltså pensionerats enligt föreskrifterna i lagen

den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk eller i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser

för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila

statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt

andra dylika pensioneringsgrunder, som efter sistnämnda dag fastställts

-eller komma att fastställas för reglerande av pensionsförhållandena för

befattningshavare i statens tjänst;

c) f. d. landshövding, vilkens pension avpassats efter högre pensionsunderlag

än 6,000 kronor; samt

d) sådan f. d. befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri eller

vid Strömsholms hingstdepå, vilkens pension avpassats efter grunder, som

fastställts vid 1925 års riksdag.

2. Den, som senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt beslut

av riksdagen förklarad berättigad till pension från allmänna indragningsstaten

eller särskilt verks medel, må icke komma i åtnjutande

av pensionsförhöjning, varom i denna kungörelse är fråga, under annan

förutsättning än att medgivande (lärtill av riksdagen särskilt lämnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 1 9

3. Från åtnjutande av den pensionsförhöjning, som i § 4 avses, undantagas:
a)

sådan f. d. beställningsbavare, vilken kommit i åtnjutande av pensionsförbättring

till sådant belopp, att sammanlagda förmånen uppgår

till det pensionsbelopp, som finnes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336)

angivet för den beställning, han vid avgången innehade, vare sig vederbörandes

pensionsförbättring utgår direkt med tillämpning av de för pensionsförbättringen

fastställda grunderna eller blivit genom särskilt beslut

av riksdagen vederbörande beviljad till ett enligt samma grunder avpassat

belopp;

b) sådana pensionärer, vilka pensionerats enligt bestämmelserna i något

av de den 29 juni 1917 fastställda reglementen (nr 441—443) för pensionskassorna

för pensionering av viss i eke-ordinarie personal vid telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

c) sådant pensionerat manskap vid marinen, som utöver pension och

tilläggspension bekommit ytterligare tilläggspension enligt riksdagens

skrivelse den 18 maj 1920 (nr 243) och Kungl. Maj:ts brev den 4 juni

samma år; samt

d) sådana pensionärer, vilkas pensioner avpassats efter de genom kungörelsen

den 24 augusti 1920 (nr 645) fastställda grunder för pensionsförbättring

åt vid marinen anställda daglönare.

§ 3.

1. • Såsom kompensation för minskning i förmän till följd av förändrade

grunder för beräknande av dyrtidstillägg förhöjes pensionen med belopp,

som framgår av den i bifogade tabell A meddelade uträkning (förhöjning

I); skolande i fall, där pensionens belopp icke slutar å helt tiotal

kronor, förhöjningen beräknas å ett pensionsbelopp, avjämnat till närmast

lägre hela tiotal kronor.

För f. d. befattningshavare i statens tjänst, som vid denna kungörelses

ikraftträdande åtnjuter tillfälligt understöd, för vilket såsom villkor gäller,

att understödet icke tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter, ökas förhöjning I med understödets belopp.

2. Pensionen och förhöjning I bilda tillsammans den nya pensionen,

där icke ytterligare förhöjning (förhöjning II) enligt bestämmelserna i

§ 4 förekommer.

§ 4.

1. Pär icke pensionen redan med den förhöjning, som i § 3 avses (förhöjning

I), ökats intill eller utöver det belopp, som tillkommit pensionären,

om hans pension avpassats efter det nyreglerade pensionsunderlag, som

blivit gällande för hans tjänst eller motsvarande befattning, eller, så länge

sådant nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger, efter det underlag,

som i den vid denna kungörelse fogade tabell B finnes angivet för den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 188.

tjänst, han innehaft, eller motsvarande befattning, utgår ytterligare förhöjning

(förhöjning II) efter följande beräkning:

a) Föreligger för den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande

befattning nyreglerat pensionsunderlag, skall förhöjning II motsvara

hälften av skillnaden mellan summan av pensionen och förhöjningen I, å

ena sidan, samt, å andra sidan, det belopp, som skulle hava tillkommit

pensionären, om hans pension avpassats efter nämnda pensionsunderlag.

b) Intill dess att nyreglerat pensionsunderlag, som i a) sägs, kan varda

fastställt, skall i fall, där särskilt underlag för den tjänst, pensionären

innehaft, eller motsvarande befattning finnes angivet i den vid denna

kungörelse fogade tabell B, förhöjning II motsvara hälften av skillnaden

mellan summan av pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra

sidan, det belopp, som skulle hava tillkommit pensionären, om hans pension

avpassats efter nämnda särskilda underlag. Sedan nyreglerat pensionsunderlag

blivit fastställt, beräknas förhöjning II även i detta fall

på sätt i a) sägs.

c) Där varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger eller särskilt underlag

finnes i förenämnda tabell B angivet för den tjänst, pensionären

innehaft, eller motsvarande befattning, så ook då den befattning, i vilken

vederbörande pensionerats, icke var ordinarie tjänst och ej heller tillhörde

marinens månadslönarstat, skall förhöjning II allt efter här nedan

i första kolumnen angiven summa av pension och förhöjning I utgå med i

andra kolumnen angivet belopp eller efter där angivet procenttal av summan,

med iakttagande av den för vissa fall i tredje kolumnen angivna

begränsning av den nya pensionen:

A. Pension beviljat! före år 1017 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda är.

Summa av pension och

förhöjning I

kr.

Förhöjning II

hr

Ny pension

högst

kr.

t. o. in. «00 ..............................

225

768

601 895 ...........................

1*5

072

896 1,000 ...........................

150

1,068

i 1,001 1,500 .............................

75

—

i över 1,500 ..............................

5 procent

-

H. Pension beviljad efter ingången av år 1017 utan att därvid tillämpats grnnder, som

fastställts före nämnda tidpunkt.

Summa av pension och

förhöjning I

kr.

Förhöjning II j

kr.

Ny pension

högst

k.

t. o. m. 600 .............................

1

150 j

696

j 601 825 .............................

100 j

900

826 1,500 ..............................

75 ]

- ■

'' över 1,500 ..............................

5 procent j

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In proposition Nr 19&. 21

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. a) och b) här ovan

skall iakttagas,

att, därest den tjänstegrupp, pensionären vid avgången tillhörde, sedermera

till följd av omorganisation uppdelats på flera befattningsgrupper

med olika pensionsunderlag, förhöjning II skall för sådan pensionär avpassas

efter det nyreglerade pensionsunderlag eller det i tabell B angivna

underlag, som gäller för den lägsta av sistnämnda befattningsgrupper,

samt

att pensionär, som kommit i åtnjutande av pensionsförbättring enligt

de i sådant hänseende för viss personal vid armén respektive marinen genom

kungörelser den 20 augusti 1910 (nr 538), den 29 augusti samma år

(nr 569) och den 9 juni 1922 (nr 335) fastställda grunder, icke må genom

förhöjning II erhålla ny pension till högre belopp än som tillkommer den,

vilken åtnjuter pensionsförbättring till sådant belopp, att hans sammanlagda

förmån uppgår till det i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) angivna

pensionsbeloppet för den beställning, som pensionären vid avgången

innehade.

3. Pensionen samt förhöjningarna I och II bilda i fall, som i denna

paragraf avses, tillsammans den nya pensionen.

§ 5.

Pension må icke; genom pensionsförhöjning uppbringas till högre belopp

än 9,000 kronor.

Där den nya pensionens belopp vid beräkning enligt bestämmelserna i

§ 3 eller § 4 befinnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med tolv,

skall beloppet avjämnas till närmast lägre sålunda delbara tal.

§ 6.

1. Där pensionär från mer än ett håll för samma tjänst åtnjuter pension

av beskaffenhet, att förhöjning enligt bestämmelserna här ovan i

denna kungörelse kan förekomma, skall vid beräkning av sådan förhöj

ning förmånernas sammanlagda belopp anses såsom en enda pension.

2. Där pensionär åtnjuter pension för mer än en tjänst samt någon

av pensionerna är av beskaffenhet, att förhöjning I enligt bestämmelserna

här ovan i denna kungörelse kan förekomma, skall förhöjning beräknas

särskilt för varje dylik pension; och må förhöjning IT åtnjutas endast

under förutsättning att icke någon av pensionerna är sådan, som i § 2

avses, samt utgå allenast å en av pensionerna, nämligen den, som medför

största förhöjning; skolande i detta fall för beräkningen av såväl

förhöjning I som förhöjning II eventuellt förefintligt pensionstillägg,

som åtnjutes jämlikt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360), fördelas på

pensionerna i förhållande till deras belopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

§ 7.

Pensionsförhöjning enligt de i § 3 stadgade grunder (förhöjning I) utgår

tillsvidare jämväl till:

1) den, som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter avlöning på indragningsstat,

dock att förhöjning icke må äga rum, då avlöningen avpassats

efter något av de avlöningsreglementen, som omförmälas i § 4 av kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 2G5) med allmänna grunder för dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst, eller efter likartade avlöningsgrunder;
2)

f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kommunala

mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d. biträdande

eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.

lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata

småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda

skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem

ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor, samt därmed

jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension från

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

3) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den

12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada till följd av järnvägs

drift uppbär ersättning för skada, som han adragit sig under förrättande

av arbete i statens järnvägars tjänst;

4) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd

i sådan egenskap;

5) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka antingen

av statsmedel åi njuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder,

som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående till

läggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läro1

anstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar eller i kungörelsen

den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt vissa vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka avgå

med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt samma grunder

skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga

pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade

maximibeloppet för totalpensionen;

6) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor

och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka

aro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

7) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas pensionering

bidrag lämnas av statsmedel;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

och beräkna* därvid förhöjningen i fall, som avses i 1), efter den utgående

avlöningen, i de uti 2), 4) och G) omförmälda fallen efter pensionen

eller understödet, i fall, som angives i 3), efter ersättningens belopp, i de

uti 5) avsedda fallen efter summan av de belopp, som utgå från vederbörande

pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel, där

sådan tilläggspension förekommer, samt i fråga om de under 7) omför

mälda f. d. befattningshavarna efter pensionsbeloppet med inberäknande

av det belopp, som i förekommande fall utgår av landsting'' eller stad, dock

att i sistnämnda fall förhöjningen utgår allenast med vad av den beräknade

förhöjningen belöper å den av statsmedel utgående delen av pensionen.

§ 8.

Pensionsför flöjning tillkommer även sådan f. d. befattningshavare vid

statens järnvägar, vilken åtnjuter pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa

eller med denna jämförlig pensionsinrättning; dock att pensionsförhöjning

icke tillkommer den, som jämte sådan pension åtnjuter

pension från statens järnvägar, avpassad enligt bestämmelserna i Kungl.

Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal,

som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått

i statens järnvägars tjänst.

P. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken

med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits

av staten, likställes i fråga om pensionsförhöjning med pensionerad f. d.

befattningshavare i statens tjänst; och skall därvid förhöjning It beräknas

på sätt i § 4 mom. 1 c) sägs beträffande pension beviljad före år

1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda år.

§9.

Vad rörande pensions åtnjutande och förverkande m. m. är stadgat skall

i tillämpliga delar gälla beträffande den nya pension, som uppkommer

enligt bestämmelserna i denna kungörelse.

§ 10.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpning

av dessa bestämmelser, meddelas av Kungl. Maj:t.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Tabell A, innefattande uppgift å förhöjning’ I vid nedan angivna, till hela tiotal kronnr

avjämnade pensionsbelopp, kronor:

j Pensionsbelopp

0

10

1

20

30

40

i 50

60

70

I

80

j 90

100 ............

19

21

i

I **

1

25

|

27

29

31

I

33

! 36

200 ............

38

40

1 42

44

46

48

50

! 52

54

300 ............

57

59

i 61

63

65

67

69

71

73

| 75 :

400 ..........

77

79

1 80

82

84

86

88

I 90

92

i 94 -i

i 500 ............

96

99

102

105

108

in

114

117

121

124 {

000 ............

127

128

130

vH

ce

eH

132

134

135

i 136

138

i t

139

700 ............

140

141

143

144

145

147

148

149

151

1 152

800 ...........

153

155

156

157

159

160

161

163

164

! 165

9IX) ............

167

168

169

171

172

173

175

176

177

179

1,000 ............

180

181

182

184

185

186

188

189

190

192

1.100 ...........

193

194

196

197

198

200

201

202

204

205 |

1 .1,200 ............

206

208

209

210

214

218

221

225

229

1 232 •

| 1,300 ............

236

240

244

217

251

255

258

262

266

269 j

1,400 ............

273

277

281

284

288

288

288

288

288

1 288 i

* 1,500 ............

288

288

287

285

283

281

280

278

276

274 l

1,600 ............

273

271

269

268

266

264

262

261

259

257 i

1,700 ............

255

254

252

250

248

247

245

243

241

240 i

1,800 ............

238

239

241

242

243

245

246

247

249

250 1

1,900 ............

251

253

254

255

257

258

259

260

262

263 [

I 2.000 ............

264

266

267

268

270

271

272

274

275

276 i

i 2,100 ............

278

279

280

282

283

284

286

287

288

290 :

! 2,200 ...........

291

292

294

295

296

298

299

300

301

303 |

1 2,300 ............

304

305

307

308

309

311

312

313

315

316 1

1 2,400 ............

317

319

320

321

323

324

325

327

328

329

1 2.500 ............

331

332

333

335

336

337

339

340

341

342

2,600 ............

344

345

346

348

349

350

352

353

354

356 !

'' 2.700 ............

357

358

360

361

362

364

365

366

368

369 !

2,800 ............

370

372

373

374

376

377

378

379

381

382 !

2,900 ............

383

385

386

387

389

390

391

393

394

395 ;

3,000 ............

397

398

399

401

402

403

405

406

407

409 I

3,100 ............

410

411

413

414

415

417

418

419

420

422 j

3,200 ............

423

424

426

427

428

430

431

432

434

435 |

3,300 ............

436

438

439

440

442

443

444

446

447

448 |

3,400 ............

450

451

452

454

455

456

458

459

460

461

3,500 ...........,

463

464

465

467

468

469

471

472

473

475 |

3,600 ............

476

477

479

480

481

483 :

484

485

487

488 :

3,700 ............

489

491

492

493

495

496

497

499 j

500

501 i

3,800 ............

502 !

504

505

506

508

509

510

512 i

513

514 |

3,900 ............

516 !

517

518

520 j

521

522 !

524

525 j

526

528 1

4,000 ............

529 |

530

532

533 |

534 !

536 i

537 j

538 1

539

541 s

4,100 ............i

542 j

543

545

546 |

547

549

550

551

553

554 •

4,200 ............

555 !

557

558

559

561

564

‘568

572

576

579 s

4,300 ..........

583 |

587

590

594

598

601 i

605

609

613

616 [

4,400 ............

620 i

624

627

631

635 j

638

642

646

650

653 1

4,500 ............

657 j

661

664

668

672 !

675 I

679

683

687

690 ''

4,600 ............

694 i

698

701

705 !

709 j

712 1

716

720

724

727 1

4,700 ............

4,800 och där-!

731 i

735

738

742 |

746

749 :

753

757

761

764

över ...........

768 !

768 ]

768

768 !

768

768 i

768 ''

768 I

768

768

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 19&-

25

Tabell B, ankrande det underlag, som vid avpassande av förhöjning II enligt bestämmelserna

i SS 8 och 4 av kungörelsen angående ny pension för vissa pensionerade f.d.

befattningshavare 1 statens tjänst in. 11. pensionärer skall gälla för pensionär, som

pensionerats såsom innehavare av någon av nedan angivna befattningar.

Verk och befattning

Under- |

j lag, kr. |j

Verk och befattning

! Underlag,

kr.

Kanslisekreterare ...........................i i

Häradshövding..............................i 6,996 j

Auditör vid flottans station i Karlskrona

....................................... 4,476

Armén.

Aktiv stat.

Officerare.

Arméfördelningschef och likställd generalsperson

...........................

Inspektör för kavalleriet ..............

Kommendant i Boden ..................

Militärbefälhavare på Gotland .........

Överste .......................................

Överstelöjtnant.............................

Chef för krigshögskolan..................

Chef för krigsskolan .....................

Fälttygmästare ..............................

Chef ''för skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet...........................

Major ..........................................|

Chef för artilleristaben ..................

Chef för artilleri- och ingenjörhögskolan

.......................... \

Styresman vid artilleriets fabriker ■

Tygmästare av 1. kl...................i

Chef för ridskolan .......................

Chef för remonteringsstyrelsen.........

Kapten .....................................j

Ryttmästare ................................

Tygmästare av 2. kl. ....................

Löjtnant ...................................

Underlöjtnant ..............................I

Fänrik.......................................

Underofficerare.

Förvaltare vid intendenturkåren.......

Redogörare vid ridskolan ...............

Musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen

vid musikaliska akademien

..................................... |

Fanjunkare...................................

Styckjunkare.................................1

Musikfanjunkare ...........................j

Musikstyckjunkare ........................

Tygunderofficer.....;........................

Sergeant.......................................!

Musiksergeant .............................:

Fältläkarkåren.

Generalfältläkare ........................

Överfältläkare ...........................

Fältläkare .............................■••• i

Regementsläkare ...........................j

Överläkare, tillika chefsläkare, vid''

garnisonssjukhuset i Stockholm ...

|

8,496 j;

7,896 i

7,896

7,896

7,29b |

6,0361

6,0361

6,036

6,036 j

6.036 i

5.6401

5.6401

5,640

5,640

5,610

5.640

5,040

4.641

4,644

4,644

3.036

1,800

1,800

3 000

3,000

3,000

2,604 j

2.604

2,004

2.604

2.604

2,196

2,196

8,496

6,996

6,360

5.724

5.724

Bataljonsläkare ..............................

Överläkare med bataljonsläkares lön

vid garnisonssjukhuset i Stockholm

lui Under iniir kulen.

Överfältveterinär ...........................

Fältveterinär ..............................

Regementsveterinär...................—

Bataljonsveterinär...........................

Förråds- och hantverksstaten.

Tygingenjör .................................

Fabriksingenjör.............................

Öververkmästare ..........................

Tygförvaltare av 1. kl...................

Fabriksförvaltare av 1. kl................

Fortifikationskassör .......................

Departementsskrivare ..................

Besiktningsrustmästare .................

Tygverkmästare..............................

Verkmästare av 1. kl......................

Tygförvaltare av 2. kl. ..................

Verkmästare av 2. kl.......................

Tygskrivare .................................

Fabriksskrivare.............................

Tyghantverkare.............................

Gevärshantverkare .......................

Hantverkare ................................

Fortmaskinist .............................

Förrådsvaktmästare.......................

Polispersonalen.

Poliskommissarie..........................

Polisöverkonstapel .......................

Poliskonstapel .............................

Reservstaten.

Generalmajor...............................

Överste i högre lönekl. .................

Överste i lägre lönekl. .................

| Major ......................................

jj Kompaniofficer i högsta lönekl. .....

» i mellersta lönekl.

» i lägsta lönekl......

Underofficer i högre lönekl..........

» i lägre lönekl. ...........

Fältläkare .................................

Regementsläkare ......................

Bataljonsläkare.............................

Marinen.

Aktiv stat.

Officerare.

Flaggman ...................................

Chef för kustartilleriet .................

Kommendör ................................

4,476

4,476 I

6,996

5,724 t

4.476 |

3,924

6,036 !

6.036 1

3,924

3,684

3,684

3,684

3,444

3,444

3,444

3,444

3.036

2,844

2,436

2,436

2,436

2,436 i

2,436 |

2,436 1

1,824 j

3 444 !

2,436 i

2,160 i

7.008 \

6,120 i

5,712!

4,512 i

2,688 i

2,124 i

1,4H8

1,416

1,128

5,712

4,512

2,688

8,496 i

8,496 i

7,296

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Verk och befattning

Överste ...........................

Kommendörkapten av 1. gr.

Överstelöjtnant —..............

Kommendörkapten av 2. gr.

Major .............................

Kapten ...........................

Löjtnant...........................

Underlöjtnant ..................

Fänrik..............................

Under

lag, kr.

Verk och befattning

Underlag,

kr.

7,296

6,036

6.036

5,640

5,640

4,644

3.036

1,800

1,800

Marin förvaltningen.

Kemist ................................

Andre kemist .......................

Sjökrigsskolan.

Lektor...................................

Statsmedicinska anstalten

6,036

4,476

4,476 i

Underofficerare.

Musikdirektör, som avlagt musik-;

direktörsexamen vid musikaliskal

akademien ...............................

Flaggunderofficer...........................

Underofficer av 1. gr......................

» » 2. » .....................

» » 3. » .....................

3,000

2,604

2,604

2,196

1,836

Statens bakteriologiska laboratorium.

Föreståndare .................................

Laborator ...............................

Vaktmästare och preparator............

Stallförman .................................

Statens rättskemiska laboratorium.

Föreståndare.................................

6,996

5,076

1,920

1,644

6,996

Mariningenjörkåren.

Marin överdirektör ........................

Marindirektör av 1. gr. ..................

» » 2. » ..................

Mariningenjör » 1. gr. 1. lönekl. ...

» » l. » 2. ^

» » 2. » ..................i

| Specialingenjör av 1. gr...................

» > 2. » ..................

» » 3. » ..................

Marinintcndentur kåren.

j Marinöverintendent........................

| Förste marintendent av 1. lönekl. ...

» » » 2. » ...|

Marinintendent av 1. gr................''

» » 2. » ...............I

j Marinunderintendent .....................

Provinsialläkarstaten.

7,896

6,996

6,360

6,036

5,076

4,476

6,360

6,036

5,076

7,296

6.036

5,640

4,644

3.036

1,800

Förste provinsialläkare ..................

Provinsialläkare ...........................

Läroanstalterna för barnmorskor.

Överlärare ...................................

Lärare..........................................

Överståthållarämbetet.

Överståthållare.....................

Underståthållare ..................

Sekreterare å kansliet..........

Notarie » » ............

Kanslist » » ..............

Landsstaten.

Lanträntmästare ...................

Marinläkarkåren.

| Marinöverläkaren...........................

I Förste marinläkare ........................

; Marinläkare av 1. gr......................

Månadslönarstaten.

i Verkmästare .................................

| Mästare .......................................

Flottans poliskår.

! Överkonstapel, tillika poliskommissarie.

.........................................

i Överkonstapel, annan ..................

j Konstapel ....................................

K eserv staten.

Kommendörkapten av 1. gr............

* * 2. » (major)

Kompaniofficer i högsta lönekl. ......

* i mellersta lönekl. ...

* i lägsta lönekl..........

Underofficer i högre lönekl.............

* i lägre lönekl.............!

7,296

6,360

5,076

2,604

2,196

2,844

2,436

2.160

5,004

4,512

2,688

2,124

1,488

1,416

1,128

Fögderiförvaltningen.

Landsfogde....................................

Häradsskrivare ..............................

Landsfiskal ...................................

Kronofogde ................................

Länsman.......................................

Väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Distriktschef ..............................

Distriktsingenjör ...........................

Naturhistoriska riksmuseet.

Intendent ...................................

Förste konservator ........................

Konservator ..............................

Preparator...................................

Maskinist ....................................

Bomkapitlens expeditioner.

Notarie vid domkapitlet i Uppsala,j

Växjö, Lund, Göteborg, Härnösand;

och Luleå ................................!

6,996

6,000

6,360

3,240;

8,496

7,896

6,996

4,200

3,240

4,200

5,400

4,200

3,444

4,476

3,444

6,000

3,000

6,996

3,444

3,036

1,920

2,160

5,4001

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

27

Verk och befattning

Under- lag, kr.

Verk och befattning

Under- lag, kr.

1 Notarie vid domkapitlet i Linköping,

j Skara, Strängnäs, Västerås och

Karlstad.................................

| Notarie vid domkapitlet i Visby......

Konsthögskolan.

| Professor i arkitektur....................

» , annan ...........................

j El dåre..........................................

j Andre vaktmästare ........................

! Portvakt.......................................

M usikkonserTatorium.

i

Direktör......................................

i Sekreterare...................................

i Kamrerare ............•.•••••_..................

Lärare i pianospelning, i orgelspel

ning. i harmonilära samt i elemen

tar-, kyrko- och körsång ........

Lärare i solosång, i violinspelning

| samt i kontrapunkt, komposition

och instrumentation ..............

Lärare i musikens historia och estetik

Lärare i spelning å blåsinstrument av

mässing ...............................

Lärare i violinspelning och i klarinett
spelning.

...............................

Lärare i pianostämning.................

i » i kontrabasspelning och iflöjt
.

spelning ...................................

Eldare.........................................

Portvakt......■,...............................

; Tandläkarinstitutet.

| Lärare i protéslära och tandreglering''

i Lärare i tandkirurgi ..............

1 Lärare i tandfyllningskonst ........

1 Vaktmästare .............................

Farmaceutiska institutet.

Professor ................................

Laborator ................................

1

Tekniska högskolan.

| Professor..................................

1 Laboratorievaktmästare .............

] Maskinist ...............................

| Verkmästare .............................

i Reparatör ...............................

5,076

4,476

6,360

4,200

1.824

1.644

1.644

4,200

4,200

3,444

3,924

3,036

2,844

2,160

1,824

1,380

900

1,824

1,500

5,076

4,476

4,476

1,824

6,360

4,476

6,996

1,824

1.824

2,160

1.824

Högre lärarinneseminariet.

Manlig rektor ........................

Kvinnlig » ........................

Manlig lektor...........................

Kvinnlig » ...........................

Ämneslärarinna.......................••••

Biträdande d:o...........................

Allmänna läroverken.

Rektor vid högre allmänna läroverk

s » realskola .....................

Kvinnlig rektor vid statssamskola

Lektor, manlig ..............................

» kvinnlig ...........................

Adjunkt, manlig ...........................

» kvinnlig..........................

Ordinarie ämneslärarinna ..............

Folkskoleseminarierna.

Manlig rektor ...........................

Kvinnlig » ...........................

Manlig lektor..............................

Kvinnlig » .............................

Manlig adjunkt å övergångsstat......

Kvinnlig » » »

Folkskolinspektionen.

Folkskolinspektör..........................

Institutet och förskolan för blinda

it Tomteboda.

Rektor...........................''• • • —•••

Ämneslärare ................................

Första lärarinna ..........................

Ämneslärarinna.............................

Lärarinna ..................................

Arbetslärare ................................

Handarbetslärarinna ....................

Lärarinna i hushåll.......................

Musiklärare ................................

Gymnastiklärare ..........................

Förskolan för blinda i Växjö.

Rektor, manlig • ..........................

» kvinnlig .........................

Lärarinna ................................

Hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda.

6,996

5,076

5,076

4,476

3,240

3,036

6,996

5,076

4,476

5,076

4,476

4,476

3,444

3,036

6,996

5,076

5,076

4,476

4,476

3,444

5,076

6,996

3,684

3,240

3,036

3,036

3,240

2,610

2,610

2,844

1,920

4,476

3,684

3,036

Chalmers tekniska institut.

Professor ....................................

Andre lärare...............................-•

Verkstadsingenjör...........................

Lärare i frihandsteckning ...............

Vaktmästare vid fysiska m. fl. institutioner

....................................

Maskinist ....................................

Gårdskarl ....................................

6,360

4,200

4,200

3,036

1,824

1,920

1,644

Rektor.......................——*.........

Lärarinna .............................

Arbetslärare ................................

Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte.

Rektor, manlig.............................

» kvinnlig ..........................

4,476

3,036

3,240

5,076

4,476

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj: tu proposition Nr 198.

Verk och befattning

Under- lag, kr.

Verk o<’h befittning

Under- lag. kr.

3,240

3,036

2,610

1,704

Vaktmästare och preparator..........

Vaktmästare ..............................

Stallförman ■ .............................

1,920

1,824

1,824

l,44u

Veterinärstaten.

6,996

j Länsveterinär .............................

j 4,476

5,076

1,824

Skogshögskolan.

i

1,824

6,360

4,200

j Professor ....................................

Lektor.......................................

Trädgårdsmästare och preparator ...

Vaktmästare och maskinist ............

J Portvakt och planteringsvakt .........

6,996

! 5,724 i

i 1,920!

! 1.8241

1,644 [

3,444

1,644

Statens skogsförsöksanstalt.

|

4,800

Föreståndare................................

I Förste skogsbiträde....................

i Vaktmästare tillika portvakt, maski- nist och planteringsvakt...............

6,996

3,036

1.824 i

1

Lantmäteristaten.

!

6,996

5,076

5,076

1,824

Överlantmätare..............................

Assistent.......................................

Distriktslantmätare........................

6,996 i

4,200 ''

5,076 1

1

Bergsstaten.

6,3601

4,476

Bergmästare ................................

Gruvingenjör.................................

6,996

5,076

Navigationsskolorna.

i

|

6,996

5,076

1,920

1,920

1,824

Föreståndare för navigationsskolan i

Kalmar ....................................

D:o, annan....................................

Lärare..........................................

4,200

4,446 i

3,684 j

1,824

1,824

1,824

Statens anstalt för pensionering

av folkskollärare.

1,824

1,644

1,716

Verkställande direktör ..................j

Sekreterare....................................

Kassör .........................................

Bokhållare....................................

Vaktmästare .................................

6,996

5,076

5,076

4,200

1.824

5,400

3,036!

Flottans pensionskassa.

6,996

5,076 !

Kamrer .....................................

Kassör..........................................

Förste revisor ..........................

Andre » ..............................

Assistent.......................................

5,076

4,200

4,200

3,240

2,700

Första lärarinna ...........................

Ämneslärarinna............................

Slöjdlärarinna .............................

Husmoder...................................

Översköterska ..............................

Tekniska läroverken.

Rektor..........................................

Lektor........................................

Maskinist och eldare ....................

Laboratorievaktmästare ..................

Gymnastiska centralinstitutet.

Överlärare ....................................

Lärare..........................................

Lärarinna ....................................

Portvakt.......................................

Lantbruksingenjörstaten.

Lantbruksingenjör ..''......................

Centralanstalten för försöksväsendet

pa jordbruksområdet.

j Avdelningsföreståndare ..................

Överassistent.................................i

j Laborator ....................................

I Vaktmästare ................................''

Lantbruksinstituten.

| Professor ....................................I

j Laborator .................................

1

Veterinärhögskolan.

Professor....................................•

Lärare i hovbeslag m. m...............

Vaktmästare och preparator............|

Verkmästare .................................

Vaktmästare ................................

Fodermarsk .................................

Sjukvårdare ................. i

Ladugårdsförman..........................\

Maskinist ..................................}

Portvakt och telefonvaktmästare......

Automobllförare ...........................

I

Veterinärinrättningen i Skara.

Föreståndare, lektor ................... j

Instruktionssmed ........................

Statens veterinärbakteriologiska

anstalt.

Föreståndare.............................

Laborator ...................................

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

29

Bilaga il.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, m. fl. pensionärer.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka iiro berättigade till pension eller därmed jämförligt

årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med här nedan

angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen eller understödet.

§ 2.

Dyrtidstillägg beräknas, i enlighet med vad i § 4 närmare stadgas, med

ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som skall anses motsvara

den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader.

Nytt sådant tal äger tillämpning från och med den månad,

under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken

Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat tal.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår i förhållande till ett för månad beräknat tilläggsunder.

lag, bestämt på följande sätt.

Uppgår den å månad belöpande pensionen till 150 kronor eller därutöver,

utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst 400 kronor.

Understiger pensionen 150 kronor för månad, motsvarar tilläggsunderlaget

summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor, dock att tilläggsnnderlaget

i sådant fall ej ma överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent

av pensionsbeloppet.

§ 4.

Där annorlunda icke är i särskild ordning stadgat, utgar dyrtidstilllägget

i förhållande till tilläggsunderlaget efter ett procenttal, som med

16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen och

som i förekommande fall av jämnas till närmast lägre hela tal; dock att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

beträffande f. d. befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas

med ett belopp, räknat efter 4 kronor för månad och varje sålunda underhållet

barn, med iakttagande likväl, att dyrtidstillägget i förhållande till

pensionen icke må överstiga dubbla talet av ovan omförmälda procenttal.

Förhöjning av dyrtidstillägg inträdei’ icke på grund av försörjningsplikt

för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstilläggav

statsmedel. Barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt

denna kungörelse, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den

högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro lika, till fadern.

Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare

i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt

än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget.

endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt

urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Dyrtidstillägg utgår ej å i tilläggsunderlaget ingående öretal, som överstiger

fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter

helt krontal bortfaller.

§ 5.

Där f. d. befattningshavare frän mer än ett håll åtnjuter pension, som

i § 1 omförmäles, skola pensionernas sammanlagda belopp läggas till''

grund för beräkningen av dyrtidstillägget.

Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens

tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan

läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, må dyrtidstillägg

till pension utgå endast å så stor del av pensionen, att denna sammanlagd

med den avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger 650

kronor per månad för det fall, att dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas

efter § 3 i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstilläggåt

befattningshavare i statens tjänst, och 800 kronor för månad, därest

dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas enligt bestämmelserna i § 4

av nämnda kungörelse; och skall för bestämmande av tilläggsunderiag

jämlikt § 3 här ovan ökning av pensionsbeloppet äga rum endast i den

mån pensionen jämte avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, icke överstiger

150 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg enligt här ovan för f. d. befattningshavare i statens tjänst

stadgade grunder utgår jämväl till:

1:°) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;

dock att till den, som på indragningsstat åtnjuter avlöning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition Nr 7.98. 31

enligt något av de i § 4 av kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst omförmälda avlöningsreglementen,

dyrtidstillägget beräknas efter det procenttal, som stadgas i

nämnda paragraf, och i övrigt enligt bestämmelserna här ovan;

2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller

kommunala mellan skol or. vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d.

biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.

lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata

småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda

skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem

ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt därmed

jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension från

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen

den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs

drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under förrättandet

av arbete i statens järnvägars tjänst;

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd

i sådan egenskap;

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka

antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder,

som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående

tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda

läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar eller i kungörelsen

den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt vissa vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka avgå

med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt samma grunder

skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga

pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade

maximibeloppet för totalpensionen;

6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor

och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka

äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas pensionering

bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid tilläggsunderlaget i fall, som avses i l:o), efter den

utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen efter

pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o), efter ersättningens

belopp, i de i 5:o) avsedda fall efter summan av de belopp, som utgå från

vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,

där sådan tilläggspension förekommer samt i fråga om de under 7:o) om
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 198.

förmälda befattningshavare efter pensionsbeloppet, med inberäknande av

det belopp, som i förekommande fall utgår av landsting eller stad, dock

att i sistnämnda fall dyrtidstillägget utgår allenast med vad av det beräknade

tillägget belöper å den av statsmedel utgående del av pensionen.

§ 7.

Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pension från

enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning

likställes i här ifrågavarande avseende med pension av i § 1

angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension, som utgår till

sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg,

vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den

övertagits av staten.

§ 8.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan

detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset:

och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pension

får uppbäras.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t nödiga

tabeller.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de närmare

föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925, från och med vilken

dag kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

upphör att gälla.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG

TILL

FÖRFATTNINGAR ANGÅENDE NY PENSION FÖR VISSA

F. D. BEFATTNINGSHAVARE I STATENS TJÄNST M. FL.

PENSIONÄRER ÄVENSOM ALLMÄNNA GRUNDER

FÖR DYRTIDSTILLÄGG ÅT F. D. BEFATTNINGSHAVARE

I STATENS TJÄNST M. FL.

PENSIONÄRER

AVGIVET AV 1921 ÅRS PENSIONSKOMMITTÉ

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt 158 höft. (Nr 198J Bilaga.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

IN N K H Å L L.

SID.

Skrivelse till Konungen............................................................................. »

Betänkande:

Inledning .......................................................................................... .

1920 års förberedande utredning om pensionsförhöjning .............................. 5

1921 års riksdags beslut om dyrtidstillägg till pensioner .............................. g

Uppdrag åt 1921 års pensionskommitté ...................................................... 7

Kommitténs förslag av ls/ie 1921 ............................................................... 7

1922 ars riksdags beslut angående pensionstillägg åt vissa pensionärer ............ 12

Kungörelse 16/e 1922 angående d:o ............................................................ 12

Kungörelsen samma dag angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare ...... 14

1923 års riksdags beslut om ändrade allmänna grunder för dyrtidstillägget...... 14

1924 års riksdags beslut i fråga om dyrtidstilläggsgrunderna ........................ 15.

1924 års riksdags skrivelse om utsträckt pensionsförbättring ........................ 45

Förnyat uppdrag åt pensionskommittén ...................................................... 47

Inkomna framställningar ........................................................................... 44

Kommitténs yttrande............................................................................................ Ig

Utkast till en allmän och definitiv reglering av f. d. befattningshavare i statens

tjänst tillkommande pensioner av äldre typ ................................................ 21

Pensionsförhöjning I ................................................................................. 21

Pensionsförhöjning II...................................................... 20

Författningsförslag:

Förslag till kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer .............................. 35,

Speciell motivering.......................................................................................... 44

Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst in. fl. pensionärer ................................................... 53

Speciell motivering.......................................................................................... 53

Kostnadsberäkning ................................................................................................ 54

Skiljaktig mening ................................................................................................ G4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Konungen.

Genom beslut den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu kommitté,

bestående av undertecknad, Södermark, såsom ordförande samt såsom

ledamöter undertecknade, Anderson, Leijonhufvud, Sidenbladh och Starbäck

att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande vissa till

pensionsväsendet hörande frågor; varvid tillika undertecknade Thörnell

och von Otter förordnades att såsom ledamöter i kommittén deltaga i behandlingen

av frågor beträffande arméns respektive marinens pensionsförhållanden.

Kommittén, som antagit benämningen 1921 års pensionskommitté,

har med vissa kortare avbrott varit i verksamhet från mitten

av september 1921 till utgången av februari 1923, då kommitténs arbeten

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1922 skulle upphöra och ej

utan särskilt nådigt medgivande åter upptagas. Emellertid blev av Kungl.

Maj:t den 13 juni 1924 förordnat, att kommittén skulle med ingången av

nästföljande juli månad återupptaga sina arbeten. I vederbörande departementschefs

yttrande till statsrådsprotokollet över finansärenden för

sistnämnda dag erinrades dels om riksdagens skrivelse av den 30 maj 1924

(nr 217) angående beredande av utsträckt förbättring av f. d. befattningshavare

i statens tjänst tillkommande pensioner av äldre typ dels ock att

tid efter annan till Kungl. Maj:t inkommit framställningar om beredande

åt f. d. befattningshavare i statstjänst av förhöjning i redan utgående

pensioner; och anförde departementschefen vidare — med framhållande,

att kommitténs arbeten i första hand borde inriktas på slutförandet av

de tidigare påbörjade utredningarna om ny civil pensionslag och om ändrade

pensioneringsgrunder för militära beställningshavare — att, sedan berörda

utredningar avslutats, frågan om beredande av utsträckt förbättring

av pensioner av äldre typ, som innehades av f. d. befattningshavare

i statens tjänst, borde av kommittén upptagas till behandling i syfte att

förslag i ämnet måtte kunna föreläggas 1925 års riksdag.

Kommittén, som den 18 oktober 1924 till Kungl. Maj:t överlämnade betänkande

med förslag till civil tjänstepensionslag, har därefter jämsides

med fortsatt utredning rörande pensioneringsgrunder för militära beställningshavare

behandlat spörsmålet om förbättrad ställning för f. d. befattningshavare

i statens tjänst med pensioner av äldre typ och får härmed

till Kungl. Maj:t överlämna sitt betänkande i sistberörda ämne innefattande

förslag till författningar om ny pension för vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer samt allmänna grunder för dyrtidstillägg

till sådana pensionärer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Vid detta ärendes slutliga behandling inom kommittén har i visst avseende

en skiljaktig mening framträtt såsom av bilagda utdrag av kommitténs

protokoll för innevarande dag närmare framgår.

De i betänkandet under rubriken »inkomna framställningar» omförmälda

handlingar överlämnas härjämte.

Stockholm den 14 februari 1925.

Underdånigst

PER SÖDERMARK.

ANDERS ANDERSON.

C. A:son LEIJONHUFVUD.

FR. von OTTER.

ELIS SIDENBLADH. ''

KARL STARBÄCK.

O. G. THÖRNELL.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inledning.

I anledning av åtskilliga till Kungl. Maj:t inkomna framställningar

från pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst om beredande av

förhöjning av utgående pensioner och med föranledande tillika av 1920

års riksdags skrivelse nr 432 om beredande av lämplig pensionsförhöjning

åt statstjänares änkor, som uppbure låga pensioner och styrkte sig vara

i behövande omständigheter, anordnades under hösten 1920 inom finansdepartementet

eu förberedande utredning i ämnet. Redogörelse för denna

utredning lämnades i de utdrag av statsrådsprotokoll över finansärenden,

som bilagts propositionerna nr 327 och 328 vid 1921 års riksdag med förslag

till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer.

I den promemoria, vari resultatet av den förberedande utredningen

framlades för chefen för nämnda departement, meddelades, att enligt uppgifter,

som införskaffats till utrönande av antal och belopp av till f. d.

befattningshavare i. statens tjänst utgående pensioner och som bearbetats

och sammanställts i eu vid promemorian fogad _ tabell, vilken sedermera

inflöt i förenämnda proposition nr 327, befunnits, att vid utgången av

juni 1920 pensioner till sammanlagt belopp av 12,611,794 kronor utgingo

till 8,699 f. d. befattningshavare. Efter erinran om de gjorda framställningarna

rörande pensionsförhöjning åt redan pensionerade f. d. befattningshavare

i statstjänst, anfördes vidare i omförmälda promemoria bland

annat. • ... „ , ,

Pensioneringen av befattningshavare i statens tjänst vore sa anordnad,

att pensionen i regel avpassades i visst förhållande till den avlöning, som

uppbures vid avgången; och den sålunda beviljade pensionen atnjötes med

oförändrat belopp under återstående livstiden, oberoende av att avlöningen

för den befattning, varifrån avgång ägt rum, genom lönereglering

under tiden blivit mer eller mindre förändrad. Såsom städse framhållits

vid de tillfällen, då fråga väckts om förhöjning av redan utgående pensioner,

måste den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst kommit

i åtnjutande av pension till belopp, vartill då gällande författningar och

avlöningsstater gåve anledning, anses icke hava något som helst befogat

anspråk på ytterligare underhåll av staten. Vid denna princip både det

ansetts vara av stor vikt att fasthålla; och bortsett från några få fall,

där på grund av personliga omständigheter eller andra särskilda förhållanden

pensionsförhöjning beviljats, hade avvikelse från nämnda princip

icke förekommit i fråga om statstjänare under annan form än såsom tillfälligt

understöd att efter prövning av behovet i varje särskilt fall utgå

till pensionärer med särskilt små pensionsbelopp, som avpassats efter

äldre stater eller äldre pensioneringsgrunder, som sedermera ändrats så
-

1920 åra förberedande

utredning

om

pennonsförhöjning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

19X1 urs riksdags

beslut om

dyrtidstillägg

till pensioner.

6

soiu ledande till för laga pensioner. Sa da 11a tillfälliga understöd, avsedda,

att uppbringa pensionsbeloppet till 500 kronor, hade sedan flera år utgått

till vissa pensionerade underofficerare; och även vissa f. d. kronojägare,

i. d. förrådsvaktmästare m. fl., vilka åtnjöte pensioner enligt äldre

bestämmelser, hade erhållit dylika tillfälliga understöd att efter fastställa

grunder utgå under förutsättning att behovet styrktes. Att icke

ens i sådan form en reglering av redan beviljade pensioner ansetts sakna

små betänkliga sidor såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn till

konsekvenserna framginge av dåvarande finansministerns uttalande till

det vid propositionen nr 174/1907 angående tillfälliga understöd åt avskedade

underofficerare vid armen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

over i an t försvå rsä ronden för den 19 april 1907.

Sedermera hade ju, da dyrtiden började bliva alltmer tryckande, den

principiella ståndpunkten icke ansetts få utgöra hinder för att med statsmedel

bispringa statens pensionerade f. d. befattningshavare; och hade

ejltidstillägg i alltjämt ökad omfattning beviljats dessa pensionärer,

h/iter det förenämnda framställningar om pensioiisförhöjning ingivits,

hade genom 1920 ars riksdags beslut eu ytterligare förbättring av det

pensionärerna tillkommande dyrtidstillägg vidtagits på sätt av upprättad

nämförelseta hell framginge.

Emellertid hade i fråga om vissa pensionärer, vilka, ehuru de icke varit

1 statens, tjänst anställda, likväl pensionerats med väsentligt bidrag av

staten, vid 1919 års riksdag vidtagits eu anordning, som av statens pensionär

ei icke utan fog aberopats såsom stöd för deras begäran om pensionsförbättring.

Sedan vid 1918 års lagtima riksdag godkänts en lönereglering

för personalen vid folk- och småskolor, framlades nämligen i

propositionen nr 330 vid 1919 års riksdag — i sammanhang med framställning

om vissa pensionskassors ombildning till en statens anstalt för pensionering,

av folkskollärare in. fl. — ett förslag till reglemente för anstalten,

innefattande bland annat nya grunder för pensioneringen av

nämnda_ lärarpersonal, och enligt detta förslag, som i huvudsak godkändes

av riksdagen och den 31 december 1919 fastställdes till efterrättelse i det

då utfai dåde reglementet för den nya anstalten, hade genom övergångsstadganden

beretts en icke obetydlig pensionsförbättring för dem, som vid

reglementets ikraftträdande redan vore i åtnjutande av pension, avpassad

efter äldre pensionsbestämmelser, i det att de gamla pensionerna höjdes

med ett belopp, motsvarande summan av 300 kronor och hälften av

innehavande pension.

Såsom framgår av förenämnda, vid propositionen nr 327/1921 fogade

statsrådsprotokollet anförde departementschefen, att han icke kunde finna

annat, än afl frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d.

statstjänares läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket låga belopp,

vore förtjänt av ett allvarligt övervägande. Av den förberedande utredningen

framginge, bland annat, att av pensionerade f. d. befattningshavare

ej mindre än omkring 56 procent uppbure pensioner å högst 1,000

kronor för ar.. Även om de närmast föregående årens bestämmelser rö1

ande dyrtidstillägg medfört eu betydande höjning av pensionsbeloppen,

syntes det dock ej kunna bestridas, att det ekonomiska läget för många

av dessa, pensionärer vore så bekymmersamt, att ett kraftigare stöd från

statens sida kunde anses befogat. Såsom den verkställda preliminära utredningen

gåva vid handen, mötte emellertid stora betänkligheter av både prim

opaginerad Kontrollera mot PDF

cipiell och statsfiuansiell art mot eu mera definitiv pensionaförbättring. Eu

dylik reglering syntes möjlig först efter en gr undlig och allsidig utredning

av alla de synpunkter, som där tarvade beaktande. Innan en sådan utredning,

vilken syntes med det snaraste böra igångsättas, förelåge, ansåge

sig departementschefen — med erinran att eu beskärning av dyrtidstilläggen

till statens befattningshavare ifrågasatts — höra inskränka sig till

att förorda, att de dit tillsvarande grunderna för dyrtidstil läggens beräknande

alltjämt måtte för pensionärernas del bibehållas.

Kungl. Majits härutinnan till riksdagen framlagda förslag biföllos, och

de gynnsammare grunderna för dyr tidst illäggens beräknande skulle alltså

i fortsättningen tillämpas för alla pensionärer. Riksdagen anförde emellertid

uti sin skrivelse i ämnet, att, då riksdagen, ehuru med tvekan, funnit

sig böra bifalla förslaget i liyssberörda avseende, detta skett på grund

av de skäl, departementschefen angivit, nämligen att det skulle leda till

högst betydande praktiska svårigheter att utan en grundlig och allsidig

utredning något sä när rättvist genomföra en åtskillnad mellan olika slag

av pensionärer. En dylik utredning syntes böra verkställas genom Kungl.

Maj:ts försorg. I detta sammanhang ville riksdagen särskilt uttala önskvärdheten

av, att med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden

förutsättningarna för eu jämkning i dyrtidstillägget å de högro pensioner,

som fastställts genom beslut av de senaste årens riksdagar, närmare

undersöktes. Då riksdagen utgått från att ett förslag i sadant syfte redan

år 1922 skulle framläggas för riksdagen, voro det godkända förslaget att

anse som ett provisorium.

I anledning av vad sålunda förekommit, uppdrog Kungl. Maj:t den 29 Uppdrag åt

juni 1921 åt den då tillsatta kommittén för utredande av vissa till pensionsväsendet

hörande frågor (1921 års pensionskommitté) bland annat att

verkställa utredning såväl av frågan om förbättring i vissa fall av redan

utgående pensioner, särskilt sådana, som i och för sig voro mycket låga,

som ock av spörsmålet om jämkning i dyrtidstillägget för pensionärer,

vilka åtnjöte pensioner enligt på senare tid i samband med verkställda

löneregleringar meddelade förmånligare bestämmelser; och betecknades

därvid båda dessa frågor såsom varande av sa brådskande natur, att förslag

om möjligt syntes böra föreläggas 1922 års riksdag.

Med skrivelse den 16 december 1921 överlämnade kommittén betänkande vj;>i års penoch

förslag angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. besatt- °™sl

ningshavare i statens tjänst samt åt änkor och barn efter befattnings- av Wju i93I_

havare i statens tjänst m. fl. ävensom angående pensionstillägg åt vissa sådana

pensionärer.

I nämnda betänkande erinrade kommittén till en början, hurusom i de

framställningar om beredande av förhöjning av utgående pensioner till

f. d. befattningshavare i statens tjänst, som föranlett den förut omnämnda

preliminära undersökningen, i huvudsak framhållits, att de tid efter annan

vidtagna löneregleringarna föranlett till högre pensioner än dem, som utginge

till befattningshavare, vilka pensionerats, medan de äldre staterna

ännu voro gällande; att detta förhållande syntes böra leda till vidtagande,

periodvis av reglering av f. d. statstjänares pensionsbelopp, samt att pensionerna

därvid borde höjas till enahanda belopp, som komme att utgå till

nu i tjänst varande befattningshavare i samma eller motsvarande löne
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

grad, då dessa efter uppnådd pensionsålder från tjänsten avginge; och

hade till stöd för yrkandet om pensionsreglering åberopats ytterligare den

omständigheten, att, då pensionsförhållandena genom beslut av 1919 års

lagtima riksdag ordnades för dem, som blevo delägare i statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl., genom vissa övergångsstadganden i

anstaltens reglemente bestämts, att de vid reglementets ikraftträdande

med ingången av år 1920 till f. d. folkskollärare utgående pensionerna

skulle efter vissa grunder regleras.

Även av 1920 års statstjänstemannakongress hade med anledning av hos

kongressen vackt förslag om automatisk pensionsreglering i förhållande

till lönernas höjning hemställts, att frågan måtte på det sätt ordnas, att

en pensionerad tjänstemans pension ökades samtidigt med höjningen av

avlöningen för den tjänst, i vilken han pensionerats; och i enahanda syfte

hade till kommittén inkommit åtskilliga framställningar, såsom från

svenska tullmanna förbundets styrelse samt från äldre pensionerade underofficerare

och lokomotivmän in. fl.

De båda frågor, som då voro föremål för kommitténs utredning, vore

enligt kommitténs mening nära sammanhängande, i det att frågan om

höjning av de laga pensionerna under förhandenvarande förhållanden

måste anses i hög grad beroende av vad som kunde finnas böra i dyrtidstillägg

beviljas pensionerade f. d. befattningshavare. Det senaste spörsmålet

berörde alla ifrågavarande pensionärer och borde därför utredas,

innan man kunde avgöra, om och i vilken utsträckning förbättring av

själva pensionerna kunde anses påkallad.

Vid 1921 års riksdag hade vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilllägget

åt i tjänst varande befattningshavare vidtagits. Med hänsyn till

det statsfinansiella läget hade nämligen eu kraftig beskärning av förmånen

ansetts böra äga rum. Dyrtidstillägget för befattningshavare med nyreglerad

avlöning hade därjämte ytterligare begränsats. I fråga om pensionärerna

däremot hade de allmänna grunderna för nämnda förmån bibehållits

oförändrade, dock under angivande att det vore att betrakta såsom

ett provisorium i avvaktan på en allsidig utredning av å ena sidan frågan

om höjning av låga pensioner och å andra sidan genomförande av en rättvis

åtskillnad mellan olika slag av pensionärer i avseende å beräkningen

av dyrtidstillägg. Detta tillägg hade nämligen för befattningshavare med

ny reg lerad avlöning bestämts att utgå efter reducerad beräkningsgrund,

i syfte att summan av lön enligt de nya avlöningsbestämmelserna och dyrtidstillägget

icke skulle komma att i stort sett överstiga summan av avlöning

enligt dessförinnan gällande bestämmelser och dyrtidstillägg därå

enligt de för övriga befattningshavare gällande grunder. Samma synpunkter

borde enligt kommitténs mening göras gällande i fråga om pensionärer.

Den sålunda ifrågasatta reduktionen av dyrtidstillägget syntes

höra komma till tillämpning å f. d. befattningshavare vid kommunikationsverken

m. fl. Den provisoriska lönereglering, som fastställts för officerare

och underofficerare in. fl., hade däremot icke medfört någon förhöjning

av själva pensionerna, men den, som avginge efter det nyssnämnda

lönereglering trätt i kraft, ägde komma i åtnjutande av viss särskild

pensionsförbättring.

Kommittén erinrade vidare, att det givetvis skulle innebära stora praktiska

fördelar, om enhetliga grunder för dyrtidstillägget åt alla pensionerade

f. d. befattningshavare kunde fortfarande hava blivit gällande.

Men liksom de grunder för dyrtidstillägget, som fastställts för nyreglerad

opaginerad Kontrollera mot PDF

avlöning, icke1 ansetts kunna tillämpas pa ännu icke reglerad uvinning,

kunde dessa grunder un mindre göras gällande i Daga om de icke nyreglerade

pensionernas jämförelsevis små belopp. För vinnande av ett sådant

mai maste givetvis själva pensionsbeloppen höjas, sfi att alla pensioner

kunde betraktas såsom nyreglerade.

Att olika grunder för dyrtidstilliigget a nyreglerad och a icke nyreglerad

avlöning vore gällande, betydde icke sa mycket, da det i allt fall endast

rörde sig om eu jämförelsevis kort övergångstid, intill dess lönereglering

humle övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande verk och.

institutioner; men beträffande pensionärerna skulle olikheten, om särskilda

åtgärder för pensionsregleringen icke vidtogos, komma att kvarstå

ända till dess alla pensionärer med oreglerade pensioner försvunnit.

Vid sådant förhållande både kommittén funnit angeläget att undersöka,

huruvida icke genom eu reglering av nu utgående pensioner eller annan

dylik åtgärd själva pensionsbeloppen skulle kunna höjas, skratt ä de sålunda

förändrade pensionerna samma grunder för dyrtidstillägg som å

nyreglerade pensioner skulle kunna tillämpas med tillfredsställande resultat,

Från åtskilliga hall hade yrkanden framställts därom, att i sammanhang

med varje lönn- och pensionsreglering för i tjänst varande löntagare även

deras redan pensionerade företrädare i tjänsten skulle erhålla pensionsförhöjning.

Då pension till befattningshavare i statens tjänst emellertid

avpassats i visst förhållande till den avlöning, som uppbures vid avgången,

hade sålunda beviljad pension ansetts böra under vederbörandes hela återstående

livstid utgå med oförändrat belopp, oberoende därav att avlöningen

för den befattning, pensionären innehaft, blivit mer eller mindre

förändrad efter hans avgång. Den statstjänare, som vid avgången från

sin tjänst kommit i åtnjutande av den pension, vartill då gällande pensioneringsgrunder

och avlöningsstat föranledde, hade ansetts icke hava något

som helst befogat anspråk på ytterligare underhåll eller ökad pension av

staten. Vid denna princip hade det dittills ansetts vara av vikt att fasthålla.

Någon egentlig avvikelse från densamma hade, vad statstjänare

anginge, ej heller ägt rum utom beträffande vissa pensionerade befattningshavare

vid statens järnvägar, vilka enligt beslut av 1919 års riksdag

erhållit vissa tilläggspensioner. Demia principiella ståndpunkt både emellertid

icke utgjort hinder för att med statsmedel i form av krigstidseller

dyrtidstillägg bringa hjälp åt statens f. d. befattningshavare, då

prisförhållandena blivit alltför betungande. Redan detta visade, att under

rådande exceptionella förhållanden berörda princip icke kunde uppehållas.

Därtill komme, att eu stor grupp av pensionärer, vilka, ehuru de icke innehaft

statstjänst, dock pensionerats med väsentliga bidrag av .statsmedel,

erhållit förhöjning av redan utgående pensioner, nämligen pensionerade

f. d. folkskollärare, enligt beslut av 1919 års riksdag. Därav måste man

draga den slutsatsen, att eu ändrad uppfattning framträtt, säkerligen påverkad

av de säregna förhållanden, som vore rådande med avseende å

levnadskostnaderna, och enligt vad 1920 ars bankoutskott anfört måste

en allmän reglering av äldre pensioner anses vara av omständigheterna betingad

och borde ej alltför länge fördröjas.

Tanken på en pensionsreglering under förhandenvarande omständigheter

kunde alltså enligt kommitténs mening icke anses höra utan vidare avvisas.

Syftet med en sådan reglering skulle emellertid för det dåvarande

icke vara att bereda större förmåner över hela linjen, utan pensionsregle
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

lingen bolde kombineras med eu kraftig beskärning av dyrtidstillägget

med resultat att ökad förmån skulle framträda endast för de pensionärer,

som hade låga pensioner; för de övriga skulle förbättringen huvudsakligen

best,! deruti, att de bleve i minskad mån beroende av det tillfälliga dyrtidstillägget.

Därigenom skulle också möjliggöras att tidigare, än eljest

kunde äga rum, låta dyrtidstillägget till pensionärer helt bortfalla.

Vid en reglering av nu utgående pensioner syntes det emellertid icke

kunna ifrågakomma att i varje fall öka förmånen till samma belopp, vartill

den nyreglerade pensionen i samma befattning blivit bestämd. Den

nyi eglerade pensionen vore satt i förhållande till en nyreglerad avlöning,

vars belopp i sin ordning kunde hava påverkats även av andra omständigheter

än levnadskostnadsökningen, exempelvis organisatoriska förändringar

med avseende ä. tjänstens beskaffenhet, ökning av arbetstiden,

strävan att lyfta befattningens innehavare till högre levnadsstandard

m. in. Redan av sålunda antydda skäl måste det anses uteslutet att likställa

de äldre pensionärerna med t. d. befattningshavare, som innehade

nyreglerade pensioner; även av hänsyn till kostnaden i framtiden borde

detta icke ifrågakomma. Emellertid syntes en pensionsreglering lämpligen

böra ställas i visst förhållande till den nyreglerade pensionen, så att

till den oreglerade pensionen lades viss del av skillnaden dem emellan.

Da en tjänstemans pension i regel till eu tredjedel motsvarades av erlagda

avgifter, under det att återstoden utgjorde statens bidrag, skulle

inan kunna tänka sig eu pensionsreglering lämpligen genomförd på sådant

sätt, att, medan den tredjedel av pensionen, som motsvarade vederbörandes

egna a\ gifter, lämnades orubbad, återstoden eller den egentliga

statspensionen höjdes till motsvarighet; med enahanda del av den nyreglerade

pensionen. Pensionsförhöjningen skulle med andra ord motsvara

tva tredjedelar av skillnaden mellan vederbörandes nu utgående pension å

ena och den pension å andra sidan, som skulle hava tillkommit honom,

om pensionen med tillämpning av de vid hans pensionering gällande

grunder avpassats efter det förhöjda pensionsunderlag, som sedermera

blivit fastställt för samma eller motsvarande befattning.

. Även om eu sådan lösning av frågan vore att förorda, saknades emellertid

enligt vad kommittén vidare framhöll — en av förutsättningarna

för planens förverkligande. Då pensionsregleringen borde grundas på

skillnaden mellan eu pension av äldre typ och en nyreglerad pension, måsto

över hela linjen föreligga nyreglerade pensioner. I annat, fall kunde

någon allmän pensionsreglering med enhetliga bestämmelser om dyrtidstillägg

icke genomföras. Visserligen hade under de sista åren för eu stor

mängd befattningshavare i samband med lönereglering hven fastställts

högre pensionsunderlag, som alltså medförde nyreglerade pensioner. Men

för åtskilliga grupper av befattningshavare för eloge ännu icke någon ny

löne- och pensionsreglering. Man kunde visserligen tänka sig, att för

varje befattning vid de ännu oreglerade verken fastställdes ett nytt pensionsunderlag,

såsom exempelvis skett för landshövdingar. Kommittén

både också övervägt, huruvida några åtgärder av provisorisk natur borde

vidtagas för att bereda en motsvarande förmån även för andra befattningshavare

vid icke nyreglerade verk.

Även om man beträffande en del befattningar vid oreglerade verk med

ledning av de nya pensionsunderlagen för jämförliga befattningar vid

nyreglerade verk skulle kunna fastställa nya pensionsunderlag, syntes likväl

den möjligheten icke vara utesluten, att man härigenom komme att

opaginerad Kontrollera mot PDF

föregripa resultaten av pågående utredningar om löne- oeli pensionsregleringar

för åtskilliga befattningar. De i tjänst varande befattningshavare,

som härav skulle beröras, skulle i sådant fall i allmänhet nödgas erlägga

förhöjda avgifter för egen pensionering in. in. utan att samtidigt erhålla

ökade avlöningsförmåner. Kommittén kunde alltså ieke förorda någon

provisorisk åtgärd i nyssberörda syfte oeh hade därför övergivit tanken

på att omedelbart skulle kunna genomföras eu verklig pensions reglering

oeh därvid tillika vinnas enhetliga bestämmelser om dyrtidstillägg för

pensionärer.

De allmänna grunder för dyrtidstillägg, som av kommittén förordats i

fråga om nyreglerade pensioner, kunde såsom nämnts ieke annat än under

vissa förutsättningar tillämpas beträffande övriga pensioner. Då dessa

förutsättningar ieke torelåge och icke lämpligen kunde tillskapas, måste

tills vidare andra och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg ä de äldre

pensionerna bliva gällande. Vid eu dylik provisorisk lösning av frågan

hade det synts riktigt, att för dyrtidstillägg a oreglerade pensioner tilllämpades

samma allmänna grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg

å oreglerad avlöning. Med tillämpning av då gällande grundtal komme

dyrtidstillägget givetvis att minskas, dock med jämförelsevis måttliga belopp.

Men då de mindre pensionsbeloppen icke tålde vid en sådan beskärning,

måste de på något sätt förbättras.

Vid förenämnda preliminära undersökningar angående en pensionsreglering

hade ifrågasatts en förbättring över hela linjen av de oreglerade

pensionerna genom ett tillägg, förslagsvis 25 procent, dock minst 100 kronor

oeh högst 1,000 kronor, ungefär motsvarande den tillfälliga löneförbättring,

som tillkommit befattningshavare i tjänst i avvaktan på definitiv

lönereglering. Kostnaderna härför hade emellertid uppskattats till omkring

3 miljoner kronor, oberäknat av sådana pensionstillägg föranledd

ökning av dyrtidstilläggskostnaden, varför med hänsyn till det statsfinansiella

läget eu sådan pensionsreglering icke kunde förordas. Ifrågavarande

anordning vore för övrigt förenad med vissa andra olägenheter och därför

även av denna anledning olämplig. Enligt kommitténs mening hade

det visserligen varit mycket önskvärt, om förhållandena medgivit, att förbättring

i något mera utsträckt omfattning kunnat beredas pensionärerna.

Av kostnadshänsyn hade emellertid kommittén funnit sig nödsakad att

inskränka sitt förslag till att åtminstone under förhandenvarande förhållanden

huvudsakligen avse beredande av skälig förbättring av de särskilt

låga pensionerna, på samma gång åtgärd synts böra vidtagas i syfte

att minskningen av dyrtidstillägget framträdde först vid en pension av

2,000 kronor.

Dessa mal hade kommittén efter noggranna undersökningar ansett

kunna uppnås genom ett pensionstillägg till beloppet så avpassat att det

största tillägget skulle tillkomma pensionärer med mindre pension än

1,500 kronor för att vid högre pensionsbelopp avtaga och vid viss gräns

alldeles upphöra att utgå.

Kommittén erinrade vidare därom, att vid behandlingen av ett vid 1921

års riksdag motionsvis framställt förslag om pensionsförbättring åt vissa

underofficerare, bankoutskottet under hänvisning till pågående utredning

om en allmän pensionsreglering avstyrkt bifall till motionen, men i motiveringen

ifrågasatt, huruvida icke av statsfinansiella skäl den pensionsförbättring,

som vid en sådan reglering kunde komma att beviljas, borde,

liksom tidigare för vissa grupper av pensionärer bestämts, fastställas att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

1922 dra riksdags

beslut an•

gåer de pensionstillägg

åt

vissa pensionärer.

Kungörelsen

T7« 1922 angående

pensionstillägg

till vissa pensionärer.

utgå allenast till sadana pensionärer, som styrkte sig vara i behövande

omständigheter. Kommittén hade ock tagit under övervägande, huruvida

pensionstillägget borde utgå endast till nyssnämnda kategori av pensionärer.

Ett sådant villkor hade nämligen dittills fastställts i de fall, då

redan utgående pensioner förbättrats genom anvisande av medel för tillfälliga

tillägg. Men å andra sidan både förbättring medgivits även utan

dylikt villkor och då åtskilliga olägenheter syntes vara förenade med sådant

villkor, hade kommittén kommit till den uppfattningen, att pensionstillägget

icke borde förbindas med berörda villkor.

Vid 11)22 ars riksdag framlade Kung). Maj:t i proposition nr 125 förslag

angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, vilket förslag i allt väsentligt överensstämde

med vad kommittén hemställt. Såsom framgår av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24

februari 1922 framhöll föredragande departementschefen, att lian funne

kommitténs förslag i fråga om pensionstillägg under förhandenvarande

förhållanden innefatta en så vitt möjligt tillfredsställande lösning av

spörsmålet om reglering av de lägre pensionerna; att han därvid ingalunda

förbisåge, att det system för de låga pensionernas förbättring, som

kommitténs förslag innefattade, måste vara behäftat med åtskilliga brister;

men att det å andra sidan syntes uppenbart, att eu alltigenom tillfredsställande

pensionsregiering icke kunde åstadkommas utan ingående undersökning

beträffande de särskilda grupperna av pensionärer och dessutom

ej utan svårighet läte sig göra, så länge definitiva löneregleringar saknades

för så störa delar av förvaltningen, som ännu vore fallet; att det

syntes omöjligt att då avgöra, när tiden för en mera definitiv pensionsregiering

kunde vara inne, men att i varje fall resultatet av den av kommittén

föreslagna provisoriska pensionsregleringen borde avvaktas, innan

något vidare utgjordes i syfte att erhålla en definitiv reglering av statspensionerna.

Riksdagen biföll propositionen under framhållande, att den föreslagna

lösningen av frågan om pensionsförbättring vore närmast att betrakta såsom

ett provisorium i avvaktan på en defintiv pensionsregiering.

De sålunda godkända grunderna för åtnjutande av det åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer beviljade pensionstillägget

fastställdes i kungörelse den 15 juni 1922 (nr 360), som innehåller följande

bestämmelser:

Till pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan

angivna begränsningar och undantag, utgå pensionstillägg med följande

belopp för år räknat, nämligen:

ISO kronor a pensioner till belopp av intill 1,500 kronor, dock att pensionstillägget

ej må uppgå till mer än pensionens belopp och ej heller tillsammans

mod pensionen överstiga 1,620 kronor,

120 kronor a pensioner till belopp av 1,500 kronor och därutöver intill

2,000 kronor, dock att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga

2,060 kronor, samt

60 kronor å pensioner till belopp av 2,000 kronor och därutöver, dock

att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,560 kronor.

Från åtnjutande av pensionstillägg undantagas:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt föreskrifterna i kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid

statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk

i fråga om rätt till pension eller enligt andra dylika pensioneringsgrunder,

som kunna komma att fastställas för reglerande av pensionsförhållandena

för befattningshavare i statens tjänst,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt lagen den 4 juni 1920

(nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

ävensom f. d. befattningshavare, som för tjänst vid något av nämnda verk

eller skogsstaten eller såsom skogvaktare vid Uppsala universitet pensiorats

enligt pensionsunderlag, högre än det, som under år 1918 gällde för

den tjänst, i vilken vederbörande pensionerats, eller motsvarande befattning,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt stadgandena i särskilda

kungörelser av den 22 juli 1918 (nr 660, 661 och 662) angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lära-,

rinneseminariet och statens folkskoleseminarier eller i kungörelsen den 19

juni 1919 (nr 508) angående pensionsbestämmelser för vissa lärare i övningsämnen

vid nämnda läroanstalter,

f. d. befattningshavare, som åtnjuter pensionsförbättring enligt de i sådant

avseende för viss personal vid armén respektive marinen gällande

grunder, vare sig vederbörandes pensionsförbättring utgår direkt med tillämpning

av omförmälda grunder eller blivit genom särskilt beslut av

riksdagen vederbörande beviljad till ett enligt samma grunder avpassat belopp,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt de från och med år 1919

för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare gällande

pensionsunderlag,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt de för kvinnliga biträden

från och med år 1920 gällande pensionsunderlag, samt

f. d. befattningshavare, som pensionerats efter de pensionsunderlag, som

fastställts i § 14 av avlöningsreglementet den 28 juni 1918 (nr 493) för sjukvårds-

och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka eller

efter de förhöjda pensionsunderlag, som efter 1918 års utgång blivit gällande

för viss annan personal vid samma anstalter.

Pensionstillägg enligt ovan angivna grunder utgår jämväl till:

1) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
2)

f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den

12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs

drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under förrättande

av arbete i statens järnvägars tjänst;

3) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av

staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i

sådan egenskap;

4) sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg,

vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den

övertagits av staten;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

*'' x‘ J^taitmngs^vare vid undervisningsanstalter för dövstumma skolhemmet

i Vänersborg for blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och

ww™?!’ ,01'' sa“t s»n„nesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka äro

bentttigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

n i nX !a Provinsialläkare, som pensionerats av statsmedel;

dar • f fn’ huruvida ock till vilket belopp pensionstillägg

a r f,°m ?''Ses 1 1}’ efter den utgående avlöningenfi

rlet/lLr °™.a!d;1, fallen ofter ersättningens, pensionens eller understödets

belopp samt i fall, som angives i (i), efter hela pensionens belopp med

«•*»'' M»«»*Mn *-

Beträffande pensionstagare, som jämte pension åtnjuter avlöning såsom

läraarbefaSaVar-1'' statena..tjänst ellei> »om i egenskap av innehavare av

m«l < S Tld annan la™anstalt till statens åtnjuter avlöning av statsmedel

eller som innehar pension för mer iin eu statstjänst, skall förmånernas

sammanlagda belopp vara avgörande för frågan, huruvida, och till

Miket belopp pensionstillägg må till honom utgå.

befält^1’1lxafunLsti]lägg berättigad avlidit, innan detsamma till fullo ut
sådant

?al?rei‘ Starbhu?e1t i.dei1 avlidnes rätt; och utgår pensiontillägget

i sadant fall foi samma tid, för vilket pensionen får uppbäras.

1 sammanhang med pension utbetalas motsvarande del av pensionstill
-

"hmtana kSaso,m Jorat murats _ innebur pensionskommitténs förberörda förslag

äyrtidstilUigg ?.,* ,.^|^affand<: dyrtidstillägget åt f. d. befattningshavare och med dem

till f. d. be llk&tallda. Pensionärer i huvudsak enahanda grunder skulle bliva gällande

fattnings- »om ti lampades 1 fråga om statens i tjänst varande befattningshavare

,mrare* “ ,nmg » amapt /örelades 1922 års riksdag i propositionen nr SJ

so 2° riksdafeus nr 2G7. Genom bestämmelserna

som å tel finnas i kungörelsen den 15 juni 1922 nr 357, stadgades i huvud■

ak följande. Det s. k. grundtalet skulle vara detsamma som för befatt
krono

r °regIerde ?fnsiTer skulle dyrtidstillägget å belopp intill

i2° loonor för ar utgå efter ett procenttal, motsvarande grundtalet,

Wlrmhdf1Rutande belopp efter (''tl procenttal, motsvarande femtiofem

hundradelai av giundtalet. Den del av pensionen, för vilken dyrtidstillav

prn t e b^akllas .°fter fullt grundtal, skulle ökas med ett årsbelopp

™Wi?°n0r|Or Vt-('' PU ffr,undav försörjningsplikt underhållet barn

undd 16 ais ålder, kor nyreglerade pensioner skulle gälla strängare bestainmelser,

i det att grundtalet skulle minskas med 20 enheter och dyr
\

beloolffiiti fl 09ndia''St a 8+°-pi:oceat av pensionsbeloppet samt beräknas

a Mopp intill 1,020 kronor för ar efter ett procenttal, motsvarande grundtal®*

minskat med 20, och a överskjutande belopp efter ett procenttal

motsvarande femtiofem hundradelar av det sålunda reducerade grundtalet

Den, beträffande i tjänst varande befattningshavare, för icke-familjeför
HI]''aiiT-in

0lda T? \lda l''eduktl011e,i av dyrtidstillägget kom däremot icke

till tillämpning beträffande f. d. befattningshavare och med dem likställda

PGllSlOIltll(il.

SS&Ä ”11,231111 stMk w»

ändrade all- f.?,;.1 aIJa 0miaden, genomfördes aven en avsevärd beskärning av dyrtidsmänna

gran- niaggen; och denna drabbade jämväl dyrtidstillägget till f. d. befattningsder

för dyr- havare 1 statens tjänst och övriga med dom likställda pensionärer För
tidstillägget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

slag om nya grunder för sistnämnda dyrtidstillägg framlades i propositionen

nr 210, och donna blev av riksdagen L huvudsak bifallen såsom framgår

av dess skrivelse nr 207. Dessa nya grunder, vilka fastställdes genom

kungörelsen den 15 juni 10215 (nr 200) och i huvudsakliga delar fortfarande

gälla, innehålla följande huvudregler. Dyrtidstillägget utgår i förhållande

till ett för månad beräknat tilläggsunderlag; uppgår den ä månad belöpande

pensionen till 150 kronor eller därutöver, ntgöres t illäggsunderlaget

av pensionens belopp, dock högst 400 kronor; understiger pensionen 150

kronor för månad, motsvarar t illäggsunderlaget summan av pensionen

och ett belopp av .''50 kronor, dock att tilläggsunderlaget i -sistnämnda fall

icke må överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent av pensionsbeloppet.

För oreglerade pensioner utgår dyrtidstillägget i förhållande till tilläggsunderlaget

efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen

och i förekommande fall a v jämnat till närmast lägre hela

tal, vartill för den, som pa grund av försörjningsplikt underhåller barn

under 16 års ålder, kommer ökning av dyrtidstillägget med ett belopp av

5 kronor för månad och värjo sålunda underhållet barn, dock med iakttagande

att dyrtidstillägget i förhållande till pensionen icke må överstiga

dubbla talet för omförmälda procenttal. Detsamma gäller beträffande nyreglerade

pensioner med undantag därav, att procenttalet skall i varje fall

minskas med 16 enheter samt att det belopp, varmed dyrtidstillägget ökas

för varje underhållet barn, utgör 4 kronor för månad.

De vid 1923 års riksdag godkända grunderna för dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare och med dem likställda pensionärer hava sedermera

icke undergått annan ändring än för såvitt ånger dels dyrtidstillägg å nyreglerad

avlöning å indragningsstat, dels ock förhållandet mellan oreglerad

pension jämte dyrtidstillägg och nyreglerad pension med sådant tilllägg.

Alltsedan skilda bestämmelser om beräkning av dyrtidstillägg tillkommit

i fråga om oreglerade och nyreglerade pensioner, hade föreskrift

meddelats därom, att dyrtidstillägg å oreglerad pension icke må tillsam-- mans med pensionen överstiga vad f. d. befattningshavare, som med nyreglerad

pension avgått från samma eller motsvarande befattning vid

vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg, varjämte cn

likartad begränsning stadgats i fråga om pensionerat kvinnligt biträde

även i fall, där nyreglering ännu icke övergått det verk, hon tillhört. I

anledning av eu inom första kammaren vid 1924 års riksdag väckt motion

(nr 252) om upphävande av berörda föreskrifter och sedan statskontoret

inkommit till bankoutskottet med utredning i ämnet, beslöt riksdagen enligt

skrivelse nr 255, att ifrågavarande föreskrifter om begränsning av dyrtidstillägget

å oreglerade pensioner skulle upphöra att gälla från och med

den 1 juli 1924; och upphävandet av nämnda föreskrifter liksom den ändring

i grunderna, som åsyftade att å nyreglerad avlöning å indragningsstat

dyrtidstillägg skall utgå efter det procenttal, som eljest gäller för dyrtidstillägg

å nyreglerad avlöning, fastställdes genom kungörelsen den 13

juni 1924 (nr 220).

Någon ändring i de år 1922 beslutade grunderna för pensionstillägg

åt f. d. befattningshavare och med dem likställda har icke företagits.

Emellertid väcktes vid 1924 års riksdag två motioner (nr 154 och 161 i

andra kammaren) om förhöjda pensioner åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst, vilka pensionerats enligt äldre bestämmelser. I förstnämnda mo
-

1924 års riksdags

beslut i

fråga om dyrtidstillägg

sgrunderna.

1924 års riksdags

skrivelse

om utsträckt

pensionsförbättring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

tion hemställdes, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida icke f. d. befattningshavare, som inbetalt lika mycket i

pensionsavgifter och äro av samma grad, skulle kunna erhålla samma pensionsförmåner

oavsett tidpunkten, när de avgått. I den senare motionen

yrkades, att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande,

huruvida f. d. befattningshavare i statens tjänst, pensionerade

enligt äldre bestämmelser, må kunna få sina pensioner höjda till samma

belopp, som utgå till sådana befattningshavare, pensionerade enligt senaste

bestämmelser, samt till riksdagen inkomma med den framställning, som

av nämnda undersökning kan föranledas. I enlighet med bankoutskottets

i utlåtande nr 50 gjorda hemställan avlät riksdagen en skrivelse till Kungl.

Maj:t i ämnet (nr 217). Efter erinran att, såsom av en i bankoutskottets utlåtande

lämnad redogörelse framginge, yrkanden om förhöjning av redan

avgångna tjänstinnehavares pensioner framkommit vid upprepade tillfällen,

anförde riksdagen i nämnda skrivelse vidare:

->Det lärer icke heller kunna förnekas, att ifrågavarande, under helt

andra förhållanden fastställda pensionsbelopp numera i allmänhet måste

anses vara alltför knappt tillmätta. De yrkanden på pensionsförbättring;

som tid efter annan framförts, synas därför vara befogade. Statsmakterna

hava också, enligt vad ax redogörelsen framgår, i viss mån beaktat de

synpunkter, som därvid gjorts gällande. Sålunda hava i fråga om de

dyrtidstillägg, som under de senare åren beviljats, andra och gynnsammare

grunder kommit till tillämpning för f. d. befattningshavare än för befattningshavare

i tjänst, varjämte särskilda pensionstillägg beviljats i

syfte att något förbättra de förras ställning. Den pensionskommitté, som

år 1921 tillsattes, har också erkänt behovet av eu mera genomgående förbättring

av det bekymmersamma läge, vari dessa f. d. befattningshavare

befinna sig. Det bär emellertid framhållits, att åtskilliga svårigheter äro

förenade med genomförandet under nuvarande förhållanden av eu definitiv

pensionsreglering. I sådant avseende må särskilt erinras, hurusom på

flera hall ny löne- eller pensionsreglering ännu icke kunnat genomföras

och att bland annat en av förutsättningarna för en mera allmän pensionsreglering

vore den, att nyreglerade pensioner borde föreligga över hela

linjen. Sedan ny definitiv lönereglering genomförts för befattningshavare

vid statsdepartement in. 11. verk och i anslutning därtill vissa provisoriska

pensionsbestämmelser för nämnda personal godkänts, uppdrogs åt 1921

års pensionskommitté att verkställa utredning rörande nya definitiva pensionsbestämmelser.

Men kommittén erhöll därjämte i uppdrag att utreda

vissa andra till pensionsväsendet hörande frågor, bland annat förbättring

av redan utgående pensioner, särskilt sådana, som i och för sig vore mycket

låga, och i samband därmed jämkning av vissa dyrtidstillägg. Dessa,

båda frågor ansågos vara av särskilt brådskande natur och förslag i dessa

ämnen framlades, såsom i ärendet omförmälts, vid 1922 års riksdag. Emellertid

förordnade Eders Kungl. Maj:t sedermera på hösten 1922, att kommitténs

arbeten skulle från och med den 1 mars 1923 vila och därefter

icke utan Eders Kungl. Maj:ts särskilda medgivande upptagas.

De åtgärder, som hittills vidtagits till förbättrande av redan utgående

pensioner, äro enligt riksdagens mening icke tillfredsställande, och det vill

synas, att ju längre den allmänna pensionsreglering, som nu sedan rätt

lång tid tillbaka ställts i utsikt, fördröjes, med desto större styrka framträder

behovet av eu mera vittgående reglering, om än densamma under

nuvarande förhållanden måste bliva endast av provisorisk natur. Utöver

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

de svårigheter av olika slag, som enligt vad förut framhållits äro förenado

med genomförandet för närvarande av en allmän och mera definitiv

pensionsreglering, tillkommer nämligen den omständigheten, att densamma

skulle kräva sä betydande kostnader, att den under nuvarande statsfinansiella

förhållanden synes vara svår att genomföra. Riksdagen kan således

icke biträda förslaget om en utredning i den omfattning, som avses i

den senare av ovan omförmälda motioner. Däremot lärer ytterligare någon

pensionsförbättring efter all sannolikhet kunna genomföras utan allt för

betungande kostnader, och vill det synas riksdagen, som om en utredning

härom skulle kunna anförtros åt förenämnda pensionskommitté.»

Under åberopande av vad sålunda anförts anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t ville taga under övervägande, huruvida eu ytterligare förbättring

av pensioner av äldre typ må kunna genomföras samt därefter snarast

möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill omständigheterna må

föranleda.

När 1921 års pensionskommitté, vars arheten såsom i riksdagens sistnämnda

skrivelse erinrats enligt Kungl. Maj:ts den 24 november 1922

meddelade beslut skulle från och med 1 mars 1923 vila, den 13 juni 1924

erhöll Kungl. Maj:ts befallning att återupptaga sina arbeten, erinrade chefen

för finansdepartementet om riksdagens omförmälda skrivelse av den

30 maj 1924 (nr 217) ävensom att tid efter annan till Kungl. Maj:t från

f. d. befattningshavare i statens tjänst inkommit framställningar om beredande

av förhöjning i redan utgående pensioner, varvid särskilt pensionerna

till f. d. militära befattningshavare, vilka pensionerats före år 1918,

ansetts vara i behov av förhöjning. Departementschefen anförde vidare,

att den av riksdagen begärda utredningen borde av kommittén upptagas,

så snart arbetena med ny civil pensionslag samt militär pensionslag avslutats,

samt tilläde, att, på sätt riksdagen yttrat, utredningen icke borde

avse någon allmän och definitiv pensionsreglering utan finge med hänsyn

till nödvändigheten att hålla kostnaderna inom rimliga gränser, gå ut på

någon ytterligare förbättring i sådana fall, där missförhållandet mellan

äldre och nyare pensionsbelopp vore särskilt påfallande.

Genom nådig remiss den 1 december 1924 har Kungl. Maj:t anbefallt

kommittén att avgiva utlåtande över en av lotsstyrelsen med underdånig

skrivelse den 14 november 1924 till Kungl. Maj:t överlämnad, av f. d. fyrmästaren

vid Eggegrunds fyrplats F. M. Bolin gjord ansökning om erhållande

av höjd pension. Vidare har kommittén för övervägande vid

fullgörande av sitt uppdrag i nu förevarande hänseende fått från vederbörande

statsdepartement emottaga dels av professor emeritus G. Sellergren

m. fl. pensionerade professorer gjorda ansökningar om förbättrade

pensionsförhållanden, dels i enahanda syfte gjorda ansökningar av f. d.

avdelningsföreståndarna vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

professorerna E. J. Henning och S. Rhodin jämte statskontorets

i dessa ärenden avgivna utlåtanden, dels en av styrelsen för läroverkslärarnas

riksförbund gjord framställning om pensionsförbättring

för läroverkslärare, som före år 1919 avgått med pension, jämte däröver

avgivna yttranden av skolöverstyrelsen och statskontoret, dels ock en av

f. d. siationsmästaren Nils Erikson m. fl. pensionerade f. d. befattningshavare

vid statens järnvägar gjord framställning om beredande åt äldre

pensionärer av full likställighet med senare pensionerade befattningsha
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. i sand. 1ÖS höft. é.Yr luft.) Bilaga. -

Förnyat uppdrag

åt pensionskommittén
-

Inkomna

framställ
ningar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

vare. Slutligen hava till kommittén från vederbörande statsdepartement

överlämnats eller direkt inkommit framställningar, avseende beredande

av förhöjning av utgående pensionsförmåner, nämligen:

av före år 1918 pensionerade underofficerare och vederlikar vid marinen,

jämte avgivna yttranden av direktionen över flottans pensionskassa samt

arméns och marinens avlöningssakkunniga;

av J. A. Johansson m. fl. f. d. daglönare vid flottans varv i Karlskrona;

av åtskilliga före år 1918 pensionerade f. d. underofficerare vid Jönköpings

regemente;

av vissa f. d. styckjunkare vid Smålands artilleriregemente, jämte avgivet

yttrande av direktionen över arméns pensionskassa;

av f. d. fanjunkaren vid Västmanlands regemente J. Folke, jämte av*

sistnämnda kassadirektion avgivet yttrande;

av åtskilliga f. d. underofficerare vid Vendes artilleriregemente;

av f. d. befattningshavare i underofficers grad vid Dalregementet med

instämmande från cirka 200 pensionerade f. d. underofficerare vid andra

regementen;

av arméns år 1923 församlade fullmäktige;

av R. Sundquist in. fl. fanjunkare i Dalregementets reserv;

av pensionerade f. d. flaggförrådskonstapeln F. A. Nilsson, jämte yttrande

av direktionen över flottans pensionskassa;

_ av styrelsen för »Föreningen pensionerade underofficerare med vederlikar

före år 1918»;

av åtskilliga f. d. sergeanter av 1 klass, vilka avgått ur tjänsten före år

1902, jämte yttrande av direktionen över arméns pensionskassa;

av flottans fullmäktige med överlämnande av framställningar från »föreningen

pensionerade officerare» och »föreningen pensionerade underofficerare

med vederlikar före år 1918», jämte yttrande av direktionen över

flottans pensionskassa;

av styrelsen för svenska underofficersförbundet;

av Sveriges statstjänstemannanämnd;

av f. d. stationsmästaren N. Eriksson in. fl. pensionerade f. d. befattningshavare

vid statens järnvägar;

av översten friherre C. Rosenblad i egenskap av ordförande i föreningen

pensionerade officerare»; samt

av f. d. byrådirektören Hj. Renborg in. fl. såsom representanter för eu

sammanslutning av f. d. befattningshavare vid den civila statsförvaltningen.

Kommitténs yttrande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för vad som åtgjorts för

att förbättra pensionsförhållandena för f. d. befattningshavare i statens

tjänst, vilka innehava pensioner av äldre typ, d. v. s. sådana pensioner,

som icke grundats på de i sammanhang med senaste årens löneregleringar

fastställda förhöjda pensionsunderlagen, betecknades den lösning av detta

spörsmål, som i enlighet med kommitténs förslag godtogs genom Kungl.

Maj:ts och riksdagens år 1922 i ämnet fattade beslut, såsom en provisorisk

anordning i avvaktan på att förhållandena skulle kunna medgiva en verklig

reglering av dessa efter äldre grunder bestämda pensioner. Vad som

då ansågs stå hindrande i vägen för en sådan reglering var dels den om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I!)

ständigheten, att lönereglering ännu icke genomförts för en stor del av

statens verk och institutioner, så att nyreglerade pensionsunderlag icke

funnos över hela linjen, till följd varav beträffande f. d. befattningshavare

vid dessa oreglerade verk och institutioner icke förefanns tillfälle till den

för pensionsregleringen såsom nödig befunna jämförelsen med nyreglerade

pensionsunderlag för motsvarande ännu i tjänst kvarstående befattningshavare,

dels ock det förhållandet, att eu sådan verklig pensionsreglering

beräknades draga så stora kostnader, att anslag under då rådande

statsfinansiella läge icke rimligen kunde för sådant ändamål beredas. Den

lösning av frågan, som år 1922 nåddes, medförde därför en obetydlig förbättring

endast av de äldre pensioner, som icke överstego visst belopp,

varjämte innehavare av äldre pensioner fingo åtnjuta förmånen av gynnsammare

grunder för beräknande av dyrtidstillägg. Man tänkte sig då,

att löne- och pensionsreglering för personal vid återstående verk och institutioner

skulle under den närmaste tiden genomföras, på samma gång som

förhoppning hystes, att det ej heller skulle dröja så länge, innan statens

finansiella ställning bleve så förbättrad, att erforderliga medel skulle

kunna anslås till genomförande av en verklig reglering av pensioner av

äldre typ.

Vad beträffar det först angivna hindret för eu sådan pensionsreglering

är att märka, hurusom någon väsentlig förändring härutinnan ännu icke

inträtt; omständigheterna hava nämligen hittills ansetts hindra genomförandet

av löne- och pensionsreglering för personal vid åtskilliga verk

och institutioner och ännu saknas alltså nyreglerade pensionsunderlag fölen

stor mängd befattningar i statens tjänst.

Icke desto mindre måste enligt kommitténs mening förevarande spörsmål

anses befinna sig i ett väsentligen annat läge än då kommittén i slutet

av år 1921 avgav det förslag, som resulterade i fastställandet av skilda

grunder för beräknandet av dyrtidstillägget åt pensionärer med nyreglerade

pensioner och åt pensionärer med pensioner av äldre typ samt i

vissa pensionstillägg åt f. d. befattningshavare med särskilt låga pensioner

av äldre typ. Ehuru väl i viss mån ändrade grunder för dyrtidstilllägget

till pensionerade f. d. befattningshavare sedermera blivit gällande

enligt 1923 års riksdags beslut, måste dock dessa grunder i vad de avse

förhållandet mellan de båda grupperna av sådana pensionärer anses numera

hava erhållit sådan stadga att man kan utröna den förhöjning av

den äldre pensionen, som måste ske för att vinna det av kommittén i dess

föregående betänkande i ämnet framhållna önskemålet att erhålla enhetliga

grunder för dyrtidstilläggsberäkningen beträffande alla pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst, vare sig pensionen är nyreglerad

eller av äldre typ. Vidare har prisläget otvivelaktigt vunnit sådan stabilitet,

att de fluktuationer i detta hänseende, som äro oundvikliga, dock

kunna väntas icke längre medföra någon mera genomgripande omkastning

av prisförhållandena. Då härtill lägges, att det statsfinansiella läget, som

vid tidpunkten lör framläggandet av kommitténs tidigare förslag ansågs

utesluta vidtagande av åtgärder, som kunde väntas medföra större kostnader,

numera lärer kunna anses vara förbättrat, har det synts kommittén,

som om, oaktat den begränsning av utredningen i ämnet, som riksdagen

närmast åsyftat, och det begränsade uppdrag, som i överensstämmelse

därmed senast lämnats kommittén, tiden skulle vara inne att verkställa

undersökning rörande en allmän och mera definitiv reglering av de äldre

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

pensionerna. Även om en sådan utredning med hänsyn till den begränsade

tid, som för densammas utförande stått kommittén till förfogande,

därest såsom avsett, förslag i ämnet skall hinna föreläggas 1925 års riksdag,

måhända i vissa avseenden kan visa sig framdeles tarva någon komplettering,

så torde dock en sådan utredning kunna läggas till grund fölen

omgestaltning av pensionsförhållandena för f. d. befattningshavare

med pensioner av äldre typ och vara till gagn ej mindre till belysande av

de svårigheter, som måste övervinnas för målets uppnående, än även för

bedömande av spörsmålet, huru långt man nu kan sträcka sig i fråga om

pensionsförbättringen, på samma gång som därigenom beredes möjlighet

att överskåda konsekvenserna av det steg, som tages.

För att tjäna till ledning vid kostnadsberäkningar m. m. beträffande nu

förevarande spörsmål har kommittén från vederbörande myndigheter och

pensionskassor införskaffat erforderliga uppgifter rörande pensionsbelopp

och antal pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst med pensioner

av äldre typ; och hava dessa uppgifter sammanställts i nedanstående

tabell.

Tabell utvisande antal och belopp av pensioner av äldre typ (inklusive pensionstillägg

in. m.), som den 1 oktober 1924 utgingo till f. d. befattningshavare i statens tjänst.

101—200 .

201—300 .

301—400 .

401—500 .

501—600 .

601—700 .

701—800 .

801—900 .

• 901-1,000

1,001—1,100

1,101—1,200

1.201— 1,300

1.301— 1,400

1.401— 1,500

1,501 — 1,600

1.601— 1,700

1.701— 1,800

1.801— 1,900

1.901— 2,000

2,001—2,100

2,101—2,200

2.201- 2,300

2.301— 2,400

2.401- 2,500

2,501—2,600

2.601- 2,700

2.701- 2,800

2.801— 2,900

2.901— 3,000

3,001—3,100

Antal

Belopp

Antal

Belopp

87

17,073

3,101—3,200 ...............

91

290,810

46

9,797

3,201—3,300 ...............

44

143,729

115

42,037

3,301—3,400 ..............

119

402,907

344

162,297

3,401—3,500 ...............

31

108,216

354

199,633

3,501—3,600 ..............

103

369,659

479

316,618

3,601—3,700 ...............

30

110,562 ;

424

324,638

3,701—3,800 ..............

19

71,815

532

448,642

3.801—3,900 ...............

14

54,006

427

395,431

3,901—4,000 ...............

285

1,138,670

662

706,933

4,001—4,100 ...............

18

73,106

1,254

1,453,584

4,101—4,200 ..............

5

20,965 :

435

549,954

4,201—4,300 ...............

16

68,541

372

504,596

4,301—4,400 ...............

10

43,711

202

295,376

4,401—4.500 ...............

in

494,970

89

139,248

4,501—4,600 ...............

51

234,570

219

357,488

4,601—4.700 ...............

29

136,300

124

218,669

4,701—4,800 ..............

8

38.274 |

151

285,772

4,901—5,000 ............

126

627,400

157

300.904

5.201—5,300 ..............

10

52,710

112 |

229,037

5,301—5,400 ...............

4

21,540

39

83,583

5,501—5,600 ...............

89

498,390

635 j

1,433,305

5,601—5,700 ...............

1

5,700

26 :

61,204

5,701-5,800 ...............

4

23,130

26 i

63,834

5,901—6,000 ........

44

264,000

38 j

97,910

6,101—6.200 ...............

O

12,400

48

128,399

6,201-6.300 ...............

10

62,500

413

1,130,149

7,401—7,500 ...............

9

67,500

26

74,730

7,901—8.000 ...............j

4

32,000

58

40

173,540

121,901

Summa1

9,221

15,794,663

opaginerad Kontrollera mot PDF

•il

1 sitt föregående betänkande i iimnet framhöll kommittén, hurusom frågan

om förbättring av pensionerna av äldre typ under rådande förhållanden

svårligen kunde behandlas utan att hänsyn samtidigt toges till grunderna

för beräkning av dyrtidstillägg åt pensionärer, i det att, om förhållandena

nödgade till bestämmande av gynnsammare grunder för dyrtids

tillägget till pensioner av äldre typ än till nyreglerade pensioner, själva

pensionsförbättringen kunde för att nå det uppställda målet hållas inom

jämförelsevis blygsamma belopp. Kommittén föreslog fastställande av

skilda grunder för dyrtilläggets beräknande i fråga om de bada olika grupperna

av pensioner, men betonade tillika med styrka det eftersträvansvärda

i att erhålla ensartade grunder för dyrtidstillägget till alla pensio

ner åt f. d. befattningshavare. Därvid framhölls särskilt, att den omständigheten,

att olika grunder för dyrtidstillägget å nyreglerad och a icke

nyreglerad avlöning blivit gällande, icke hade så stor betydelse, då det i

allt fall endast rörde sig om en jämförelsevis kort övergångstid intill dess

att ny lönereglering kunde hinna övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande

verk och institutioner, men att däremot beträffande pensionärer

olikheten skulle, om särskilda åtgärder icke vidtoges, komma att kvarsta

ända till dess att alla pensionärer med oreglerade pensioner gått bort.

Med hänsyn till vad sålunda framhållits och då någon direkt jämförelse

mellan äldre och nyreglerade pensioner icke kan äga rum, så länge dyrtidstilläggen

å dessa utgå efter skilda grunder, lärer det få anses vara

ofrånkomligt, att, när en allmän och definitiv reglering av pensionerna av

äldre typ genomföres, sådan anordning därvid vidtages, att samma grunder

för dyrtidstilläggets beräknande bliva gällande i fråga om alla pensioner

till f. d. befattningshavare. Då det, även om någon ändring i grunderna

för beräknande av dyrtidstillägg till nyreglerade pensioner skulle

kunna ifrågasättas, i alla händelser icke ingår i kommitténs uppdrag att

härutinnan framlägga något förslag, har kommittén utgått från att sistnämnda

grunder fortfarande komma att tillämpas å nyreglerade pensioner;

och det har då för kommittén gällt att tillse, huru dessa samma dyrtidstilläggsgrunder

må kunna tillämpas å icke nyreglerade pensioner eller

— med andra ord — med vilket belopp sådan pension i varje fall bör ökas

för att tillämpningen av dessa mindre gynnsamma grunder må kunna äga

rum utan att medföra minskad sammanlagd förmån. Vid den undersökning,

som i sådant syfte verkställts, har till utgångspunkt tagits den nuvarande

oreglerade pensionen, varvid, såsom också iakttagits vid upprättandet

av ovan intagna tabell, i pensionsbeloppet inräknats pensionstilllägg,

pensionsförbättring och annan förhöjning, som nu lägges till grund

vid beräknande av dyrtidstillägg. I och för sig skulle en sådan pensionsökning,

som nyss nämnts, givetvis icke resultera i någon förbättring för

pensionären i annat avseende än att han bleve i mindre grad beroende av

det tillfälliga dyrtidstillägget; och i stort sett skulle kostnaden för staten

under nuvarande förhållanden icke heller påverkas av förändringen, som

väl skulle öka kostnaden för själva pensionerna, men samtidigt medföra

motsvarande minskning av kostnaden för dyrtidstillägg åt pensionärer.

Eu beräkning av den för ovannämnda ändamål erforderliga ökningen

av pensionsbeloppen har verkställts och resultatet i fråga om pensioner å

jämna hundratal kronor framgår av i följande tabell gjorda sammanställning:
-

Utkant till en

allmän och definitiv

reglering

av f. d.

befattningshavare

i statens

tjänst

tillkommande

pensioner av

äldre typ.

Pensionsförh

öfning I.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Oreglerade pensioner samt nya pensioner, sä beräknade att oreglerad pension + dyrtids.

tillägg för oreglerad pension blir lika med motsvarande nya pension + dvrtidstillägg

för reglerad pension enligt nuvarande grunder. (Beräknad levnadskostnadsindex 174.)

1

2

3

4

t 5

G

7

1 0

Oreglerade

Dyrtidstill- lägg enligt

Förhöjning I

I

Dyrtidstill-

(inklusive

pensions- tillägg m. m.

nuvaran

grunder

oregler

pen si oi

de

för

id

i Summa

Kronor

i I pro- cent av

jkolumn :

j Ny pension

lägg enligt

nuvarande

grunder för

reglerad

pension

i Summa

101

20(

30<

40(

50(

i —

-

—

)! —

>!-

5!

11!

17''

j ■ 23(

29!

2C

4C

BO

i BO

15<

31!

47''

63(

79!

1I20

40

BO

i SO

19

38

57

76

95

16

32

4i<

66

8

I 19.2

! 19.2

i 19.2

19.2

19.2

in

23£

35r

471

59?

16

32

49

65

[öl

40

80

12*

160

200

Öl

■os

12

15

19

15£

318

477

636

796

20

40

61

BO

OUUj —

35''

20

95"

20

126

94

21.2

726

70C

80C

90(

1.00C

—

-

—

—

39i

42f

46t

503

20

20

20

20

| 1,09S

1,221

1,36!

1,503

2 0

JO

20

20

140

153

I61I

179

IT

39

61

83

20.0

19.2

18.5

18.0

84C

956

: 1,066

1,176

17

»9

61

88

252

275

299

323

04

81

59

31

1,092

! 1,229

1,366

1,503

21

20!

20!

19!

l.lOf

1,20(

1,301

—

—

54C

577

611

2 0

2 0

1,61C

1,777

2 0

2G

193

206

0 6

28

17.6

17.2

1,293

1,406

06

28

347

370

14

»2

1,640

1,777

20

20

1,40(

j —

651

| 20

2,051

j 2 0

(20

273

20

20

18.2

19.5

1,536

1,673

''20

20

37b

37b

—

| 1,914

20

1,500

—

666

1 —

2,166

288

—

19.2

1,788

[

378

—

2,166

_

1,600

—

666

2,266

—

272

73

17.0

1,872

73

393

27

2,266

1,700

—

666

—

2,366

255

37

15.0

1,955

37

410

63

2,366

1,800

—

666

—

2,466

238

02

13.2

2,038

02

427

98

2,466

1,900

—

703

—

2,603

—

251

24

13.2

2.151

24

451

76

2’603

2,000

—

740

—

2,740

_

264

46

13.2

2,264

46

475

54

2,740

—

2,100

—

777

—

2,877

— •

277

69

13.2

2,377

69

499

Öl

2,877

2,200

—

814

—

3,014

—

290

91

13.2

2,490

91

523

09

3,014

2,300

—

851

—

3.151

—

304

13

13.2

2.604

13

546

87

3,151

2,400

—

888

—

3 288

—

317

36

13.2

2,717

36

570

64

3,288

2,500

1

925

3,425

—!

330

58

13.2

2,830

58

594

42

3,425

_1

2.600

2,700

—j

962

990

—

3.562

3,699

—

343

357

80

02

13.2

13.2

2.943

3,057

80

02

618

641

20

97

3,562

3,698

2,800

— i

1,030

— j

3,836

—

370

26

13.2

3,170

25

665

75

3,836

|

2,000

—

1,073

“1

3.973

—

383

47

13.2

3,283

47

689''

53

3,973

3,000

—!

1,110

4,110

—I

396

69

13.2

3,396

69

713]

30

4,109

99

3,100

— 1

1,147

— |

4,247

—

409 j

92

13.2 1

3,509

92

737!

08

4.247

I

3,200

—1

1.184

-I

4,384

—

423

14

13.2 !

3,623

14

760!

86

4,384

3,300

—

1,221

—!

4,521

436

36

13.2 1

3,736

36

784

64

4,521

3,400

—

1.258

—1

4,658

—;

449;

59

13.2

3,«49

5 9

808

41

4,658

3,500

i

1,295

—j

4,795

—1

462.81

13.2

3,962

81

832

19

4,795

_

3,600

-

1,332

—

4,932

476''osi

13.2

4,076

03

97

4,932

3,700

— j

1,369

5,069

—

489;

!B|

13.2 ;

4,189

26

879

74

5,069

3,80''''

1,406

5,206

—■

502!4Si

13.2

4,302

48

903

52

5 206

j

3,900

1,443

-j

5,343

—

515

0 i

13.2

4,415

70

927

JO

5,343

4,000

!

1,480

5,480

—

528 931

13.2 :

4,528

93

951|o»

5,480

!

01;

4.100

1,517

-

5,617

542!i5!

13.2

4,642

15!

974 85

5,617

4,200

~|

1,554

5,754

_j

555 [f

7 i

13.2 1

4,755

3 7

998|g8

5,754

5,891

583 -

—1

I8.0

4,883.

— 1

1,008

-1

5,891

4,40()|

l,628j

6,028

620

14,1

5,020.

1,008 -

6,028

4,500

1,6651-

—’

6,165

657 -

14.6

5.157 -

1,008''-

-

6,165

_!

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

1

2 1

■l i a !

’«

■7 '' i »

Oreglerade

pensioner

(inklusive

pensions- tillägg m. m.)

i

Dyrtidstill- 1

lägg enligt

nuvarande

grunder för

oreglerad

pension |

Summa

Förhöjning I

1 . \ yr

, I pro- i Ny

Kronor ! cent av 1

kolumn 1

1

.

pension

llyrticlstill- |

lägg enligt

nuvarande , yumma

grunder for 1

reglerad

pension

4,<>00

1,702]

6,302

—| 694

I

15.1 !

1

5,294

1,008

- 6,302

4l7()0

1,739

_j

6,439

— 731

—

15.fi

5,43!

—

1,008

— 6,43y

4,H0O

—

1,776

—

6,576

—I 768

— I

I6.0 ]

5,568

—

1,008

—i 6,576

1

4,900

_|

1,776

_|

6,576

— 768

-j

15.7 j

5,66H

I

1,008

— 6,676

5,000

—

1,776

6,776

—! 768

—

15.4

5,768

—

1,008

— 6,776

—j

5,100

1,776''

6,876

-1 768

-1

15.1

5,868

_

1,008

— ] 6,876

—|

5,t; 00

1,776

_

6,976

— 768

1

14.8

5,968

1,008

— 6,976

i

5,300

_

1,776

_

7,076

—! 768

145

6,068

—

1,008

— 7,076

5,100

1,776

_

7,176

—] 768

—

14.2

6,168

—

1.008

— 7,176

—i

5,500

—

1,776

—

7,276

—i 768

—

14.o

6,268

—

1,008

- 7,276

—i

5,600

1,776

7,376

— 768

13.7

6,368

—

1,008

— 7,376

5,700

1,776

_

7,476

— 768

13.5

6,468

—

1,008

— 7,476

—1

5300

1,776

__

7,576

—I 768

—

13.2

6,568

—

1,008

— ] 7,576

—i

5,900

1,776

_

7,676

— 768

—

13.0

6,66"

—

1,008

—| 7,676

6,000

—

1,776

—

7,776

— i 768

—

12.8

6,768

—

1,008

—. 7,776

—

6.100

1,776

7,876

— ] 768

_

12.6

6,868

—

1,008—i 7,876

6,200

_

1,776

_

7,976

— 76n

—

12.4

6,968

—

1,008

— 7.976

—

67300

_

1,776

_

8,076

— 1 768

—

12.2

7,068

—

1,008

— ] 8,076

-

6,400

_

1,776

_

8,176

— 768

—

12.0

7,168

—

1,008

— 8,176

6,500

—

1,776

—

8,276

— 768

—

11.8

7,268

—

1,008

—| 8,276

—

6,600

1,776

8,376

—] 768

—

11.6

7,368

—

1,008!— 8,376

—

6,700

_

1,776

_

8,476

—1 768

—

11.5

7,468

—

1,008

1—i 8,476

!—

6,800

_

1.776

_

8,576

— i 768

—

11.8

7,568

—

1,008

— j 8,576

6,900

_

1,776

_

8,676

— 768

—

11.1

7,66-

—

1,008) — . 8,676! —

7,000

,-

1,776

—

8,776

- 768

-

11.0

7,768

—

1,008 j — ] 8,776

•—

7,100

1.776

_

8,876!—! 768

_

10.8

7,86-

—

| 1,008

-j 8,876

]—

7*200

_

1,7761-

8,976

] —, 768

—

10.7

7,961-

—

1,008

— ] 8,976

; —

7.300 —

1,776

_

9,076]— 768

—

10.5

8,06

-

1,008

— 9,076 —

7,430

1,776

_

9,176— 768

—

10.4

8,16-

—

1,008

— 9,176

7,500

1-

1,776

—

9,276

— 768

-

10.2

j 8,26b

—

] 1,008]—! 9,276

: -

7.600

i-

1.776

_

9,376

— 768

_

10.1

8,368

I —

1.008 - 9,376

: —

7,700; —

1,776

■_

, 9,476

''— 768

—

! 10.0

8,468

1,008

1— 9,476

7,800!—

1,776

_

9,576

- 768

—

9.8

8,5h8|—

1,008

i—1 9,576

; —

7,900 —

1,776

_

9,676''—! 768

—

9.7

8,668—

1,008

— 9,671

] —

8,000 —

1,776

—

9,776

|—! 768

—

9.6

i 8,768 -

1,008

!—1 9,776.-

Av de i förestående tabell sammanställda beräkningarna framgår, att en

övergång till de strängare dyrtidstilläggsgrundernas tillämpning å oreglerade

pensioner icke kan genomföras medelst en pensionsökning med enhetligt

procenttal och ej heller — annat än i fråga om pensioner, uppgående

till belopp av 4,800 kronor eller däröver — med ett enhetligt tillägg

av visst belopp för år. Detta beror på de för beräkningen av dyrtidstilllägget

gällande, ganska invecklade bestämmelserna, varigenom de lägre

pensionerna erhålla jämförelsevis högre tillägg, procentiskt beräknat, än

de högre pensionerna och som jämväl i övrigt medföra en del ojämnheter.

Då det i alla händelser är avsett att med en allmän och definitiv reglering

av pensionerna av äldre typ åstadkomma en pensionsförbättring,

skulle det ju kunna tänkas, att redan den förhöjning, varom nu är fråga,

gjordes så stor, att densamma utöver den kompensation, som i första hand

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

med densamma åsyftas, innefattade den ytterligare pensionsökning, som

kunna medgivas; exempelvis skulle man kunna fastställa denna

förhöjning att utgöra viss del av skillnaden mellan pensionen av äldre typ

och dess motsvarighet bland nyreglerade pensioner; eller man kunde för

dessa pensioner bestämma en ökning efter visst procenttal.

Genom att bestämma nu ifrågavarande förhöjning till viss del av skillnaden

mellan oreglerad och nyreglerad pension skulle emellertid uti icke

obetydligt antal fall icke beredas den kompensation, som med förhöjningen

främst avses. Åtskilliga pensioner av äldre typ ligga nämligen till beloppet

så nära motsvarande nyreglerade pensioner, att de förra redan

nu genom förmånligare dyrtidstilläggsgrunder komma upp till enahanda

eller högre sammanlagt belopp i jämförelse med de senare. Vidare är att

märka, hurusom de gynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna gälla, utom

för f. d. befattningshavare i statens tjänst med pensioner av äldre typ, även

för vissa andra pensionärer, såsom exempelvis den stora mängden av pensionerade

folk- och småskollärare samt övriga pensionstagare i anstalten

för pensionering a, v folkskollärare m. fl.; och någon förhöjning av dessa

pensionärers förmåner torde icke i detta sammanhang med hänsyn till det

uppdrag, kommittén erhållit, kunna ifrågakomma i vidare mån än som erfordras

för beredande av kompensation för den minskning av dyrtidstilllägget,

som tillämpningen av de mindre gynnsamma grunderna för nämnda

tilläggs beräkning skulle medföra.

Pa g lund a \ nu angivna förhållanden måste, för ernåendet av det uppställda

målet att vinna enhetliga grunder för beräknande av dyrtidstilllägget

till pensionärer, tillses, att nu ifrågavarande förhöjning (förhöjning

I) av de äldre pensionerna väl i regel lämnar full kompensation i berörda

hänseende men icke sträckes därutöver.

I de fall, där såsom beträffande pensionstagarna i nyssnämnda pensionsanstalt

— denna förhöjning jämte pensionen är avsedd att utgöra definitiv

ny pension, har det av praktiska hänsyn ansetts lämpligt att, dän

erfordras, avrunda förhöjningen nedåt så att summan av pension och

förhöjning d. v. s. den nya pensionen blir i helt krontal jämnt delbar med

tolv.

Kommittén har i sina beräkningar rörande nu ifrågavarande förhöjning

utgått flan det tal för levnadskostnadsökningen, som enligt kungörelsen

^ oktober 1924 (nr 441) fastställts att gälla för sista kvartalet av år

1924, eller 74; och denna pensionsförhöjning har därför ansetts böra åstadkommas

pa de c sätt,, att det belopp uträknas, varmed nuvarande pension

skall ökas för att vid beräkning av dyrtidstillägg därå med tillämpning

av den vid nämnda kungörelse fogade tabellen V sammanlagda förmånen

må motsvara vad som skulle hava utgått, om å pensionen dyrtidstillägg*

beräknats enligt tabell IV vid samma kungörelse, samt alt summan av

pensionen och det sålunda uträknade beloppet (förhöjning I) blir ny pension

i sådana fall, där ej ytterligare förhöjning enligt förslaget tillkommer.

Da uträknandet av den nya pensionens belopp skulle bliva ganska invecklat

och besväret härmed alltför betungande för de myndigheter och

pensionskassor, som hava alt verkställa utbetalning av sådana pensioner,

om vilka här är fråga, har kommittén låtit verkställa uträkning av förhö

jmngsbeloppen och i en tabell, avsedd att såsom bilaga fogas vid författningen

rörande ifrågavarande pensionsreglering, infört resultaten av

uträkningarna, för så vitt angår pensionsbelopp, slutande å hela tiotal

kronor. Av praktiska skäl och då skillnaden i förhöjningsbeloppet vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

mellanliggande pensionsbelopp icke är av nämnvärd betydelse, bär kommittén

nämligen ansett, att vid förhöjningens beräkning i fall, där pensionens

belopp icke slutar å helt tiotal kronor, pensionen skall anses utgöra

närmast lägre sålunda avjämnat belopp.

Emellertid ligger i vissa fall såsom förut nämnts pensionen av äldre typ

till beloppet så nära nyreglerad pension för samma befattning, att en sådan

förhöjning, varom nu är fråga, skulle uppbringa den förra till högre

belopp än den nyreglerade pensionen. Visserligen har enligt 1924 års riksdags

beslut ett dylikt överskridande, som framträtt vid tillämpning a deri

äldre pensionen av do gynnsammare grunderna för dyrtidstilläggets beräknande,

funnit-s kunna av praktiska skäl medgivas. Men då det nu gäller,

att eu gång för alla genom förhöjning fastställa ny pension, synes det

icke kunna anses lämpligt, att denna nya pension sättes till högre belopp

än den nyreglerade pensionen för samma befattning. Det torde därför

böra stadgas, att genom sådan förhöjning den nya pensionen icke må överstiga

vad som tillkommit pensionären, om hans pension avpassats efter

det nyreglerade pensionsunderlag, som blivit gällande för den tjänst, han

innehaft, eller motsvarande befattning, eller, så binge sådant nyreglerat

pensionsunderlag icke föreligger, efter det särskilda underlag, som, på sätt

kommittén i det följande föreslår, må bliva fastställt för den tjänst, han

innehaft, eller motsvarande befattning.

Såsom förut framhållits kommer den av kommittén här ovan föreslagna

pensionsförhöjningen (förhöjning I) för f. d. befattningshavare med pensioner

av äldre typ icke under nuvarande förhållanden att medföra någon

förbättrad förmån; resultatet skulle i stort sett bliva, att vad som hittills

tillkommit sådan pensionär såsom dyrtidstillägg delvis förändras till förhöjning

av själva pensionen. Anordningen skulle i själva verket beträffande

f. d. befattningshavare i statens tjänst med oreglerade pensioner

innebära endast en förberedande åtgärd för att möjliggöra en verklig

pensionsreglering.

Då kommittén nu övergår till frågan om beredande av förbättring i,

pensionsförhållandena för dessa f. d. befattningshavare i statens tjänst,

vilka innehava pensioner av äldre typ, må först erinras därom, att i flertalet

framställningar om pensionsreglering påyrkats, att dessa äldre persioner

måtte lyftas upp till samma belopp som motsvarande nyreglerade

pensioner. Tillika har från vissa håll yrkats på vidtagande av sådan anordning,

att vid varje löne- och pensionsreglering för befattningshavare i

statens tjänst dessa befattningshavares redan pensionerade företrädare i

tjänsten automatiskt komme i åtnjutande av de nyreglerade pensionerna.

Såsom kommittén i sitt tidigare betänkande i ämnet den 16 december 1921

framhöll, kan kommittén för sin del icke förorda en sådan lösning av

frågan. Utöver vad kommittén då anförde såsom skäl för avstyrkande av

nämnda yrkanden (jfr sid. 11 här ovan), må nu ytterligare framhållas, att

endast under sådana exceptionella förhållanden, som nu föreligga till följd

av världskriget och vad därmed sammanhänger, en allmän reglering av

redan utgående pensioner kan anses vara påkallad. Under vanliga förhållanden,

då visserligen i regel en ökning av levnadskostnaderna småningom

inträder, når dock prisförhöjningen först efter längre tidrymd sådant

omfång, att någon mera betydande skillnad framträder mellan utgående

pensioner av äldre typ och nyreglerade pensioner; och vid sådant förhållande

synes det kommittén, som om den påyrkande anordningen med

Pensions] äril

öfning II

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

automatisk reglering för äldre pensioner icke i regel skulle vara av omständigheterna

påkallad. I alla händelser måste enligt kommitténs mening

en åtgärd till reglering'' av äldre pensioner böra vara beroende på vid

varje tillfälle föreliggande omständigheter.

I en av de motioner, som föranledde 1924 års riksdags skrivelse med begäran

om utredning rörande förbättring av pensioner av äldre typ, framhölls

såsom oegentligt, att en äldre pensionär innehade lägre pension än en

sedermera pensionerad befattningshavare i samma grad även då denne senare,

såsom i vissa fall förekomma, belalt endast lika mycket eller t. o. m.

mindre i avgifter för sin pensionering än den förre. Därmed torde främst

hava avsetts dels den pensionsförbättring som utan förhöjda avgifter tillkommit,

militär beställningshavare, som pensionerats efter ingången av år

1918, dels ock pensionsförliållandena för personal vid kommunikationsverken

enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254), varigenom bestämts bland annat,

att skyldigheten att erlägga pensionsavgift, från att dittills hava förelegat

under hela tjänstetiden i ordinarie befattning, i regel skulle upphöra

efter fullgjord avgiftsbetalning under 30 år. Vad beträffar den

pensionsförbättring, som år 1919 beviljades dels militär beställningshavare,

som pensionerats efter ingången av sistnämnda år, dels ock, med

halvt belopp, sådan militär beställningshavare, som med pension avgått

från tjänsten under år 1918, är att märka, hurusom den med hel pensionsförbättring

förhöjda förmånen väl sattes i visst förhållande till avlöningsbeloppen

i ett utkast till defintiv lönereglering för militära beställningshavare,

men dock icke bestämdes till fullt det belopp, som pensionen jämte

förbättringen bort utgöra, om förmånen efter eljest tillämpade grunder

avpassats efter den tilltänkta definitiva avlöningen. Med hänsyn bland

annai därtill, att ökade avgifter icke ansågos kunna vid denna provisoriska

reglering påläggas vederbörande, reducerades sammanlagda pensionsförmånen

med tio procent. En följd härav blev, att pensionsförbättringen

till synes kom att erhållas utan ökad avgift, medan i själva verket förhöjd

avgift likväl uttogs ehuru i annan form än vanligt. Man kan t. o. m.

säga, att denna form för bidrag till egen pensionering var i detta fall mera

effektiv än den vanliga, enär direkta avgiftsförhöjningar knappast kunnat

uttagas av dem, som redan pensionerats, samt avgiftsförhöjning beträffande

dem, som kort efter förändringen avgingo, icke skulle hava varit av

större betydelse. I förslag till definitiv pensionsreglering för militära bes

t ä 11 ni n g sb avari;, som kommittén inom kort framlägger i sitt förslag till

militär tjänstepensionslag, hava pensionsbeloppen avpassats efter sedvanlig

proportion till numera fastställd mera definiliv avlöning mot skyldighet

att erlägga härav betingad ökad avgift för egen pensionering.

Vad åter ånger pensionsförliållandena vid kommunikationsverken synes

(len påpekade omständigheten, att den, som nu avgår med pension, kan få

ett högre pensionsbelopp än företrädaren, ehuru denne erlagt sammanlagt

större belopp i pensionsavgifter, bero på övergångsförhållandena vid tillämpning

av ett delvis nytt system, enligt vilket, såsom nämnts, tiden

för erläggande av avgifter i regel begränsades till 30 år. Att härvid i

undantagsfall under första tiden av det nya systemets tillämpning inträffar,

att.en pensionär, oaktat han erhåller högre pension än en i samma tjänst

tidigare pensionerad, själv bidragit med mindre sammanlagt belopp i avgifter

än denne senare, är att räkna till de oundvikliga följderna vid en

omläggning av pensioneringsgrunder; och förhållandet lärer icke i och för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

sig innefatta giltig anledning till att höja den sistnämndes pension till

samma belopp, som tillkommer den förre.

Den förbättring av pensionsförhållandena för f. d. befattningshavare

med låga pensioner av äldre typ, som år 1922 genom beviljande av vissa

pensionstillägg genomfördes, betecknades redan vid denna anordnings vidtagande

såsom knappast fullt tillfredsställande och såsom en tillfällig åtgärd

i avvaktan på att ytterligare förbättring av de låga pensionerna skulle

kunna beredas. Emellertid bar även för innehavare av sådana låga pensioner

ställningen sedermera blivit försämrad till följd av vidtagna förändringar

i grunderna för beräknande av dyrtidstillägget åt pensionerade

f. d. befattningshavare. Att förmånen minskats vid fallande indextal för

levnadskostnadsökningen, är helt naturligt; men verkställd undersökning

har givit vid handen, att, även om man till grund för dyrtidstilläggets beräknande

lägger icke de olika talen för levnadskostnadsökningen, som varit

gällande efter pensionstilläggens beviljande, utan ett konstant tal för ökningen,

likväl med tillämpning av de år 1923 fastställda dyrtidstilläggsgrunder,

som fortfarande äro gällande, i vissa fall någon försämring av

förmånen framträder i jämförelse med förmånen år 1921 utan pensionstillägg

men med tillämpning av då gällande grunder för beräknande av

dyrtidstillägg. För åskådliggörande av detta förhållande liar kommittén

i "nedanstående tabell sammanställt beräkningar över förmånens belopp vid

vissa pensionslägen, varvid beloppen, som avrundats till närmast lägre

hela tal, beräknats efter det under senare delen av år 1924 för levnadskostnadsökningen

gällande talet 74.

1921 1922 1924

Pension + Pension -f pensionstillägg -

Pensionsbelopp dyrtidstillägg dyrtidstillägg

500 ........................... 840 1,122 1,064

700......................... 1,176 1,404 1,338

1 000 .......................... 1,587 1,809 1,749

1 500.......................... 2,272 2,403 2,286

2’000........................... 2,957 2,997 2,822

2,500.......................... 3,642 3,672 3,507

Såsom härav framgår har sammanlagda förmånen vid dessa låga pensioner

icke blott försämrats i förhållande till vad som utgått, då pensionstillägg

tillkommit och de dyrtidstilläggsgrunder tillämpats, som gällde

innan ändringen år 1923 vidtogs, utan även i vissa fall blivit lägre än de

förmåner, som dock år 1922 ansågos höra upphjälpas genom pensionstilllägg.

Beviljandet av pensionstillägg måste med hänsyn härtill anses

hava blivit i viss mån utan åsyftad verkan; och så mycket starkare framträder

på grund härav behovet av en verklig pensionsreglering.

Såsom kommittén i sitt tidigare betänkande i ämnet framhållit, synes

regleringen av äldre pensioner höra, där så kan äga rum, astadkommas

genom att till sådan pension lägges icke hela skillnaden mellan densamma

och motsvarande nyreglerade pension utan endast någon del av denna

skillnad; och denna del anser kommittén, som icke funnit skäl att frångå

sin i förenämnda betänkande uttalade uppfattning höra — om härför erforderliga

anslag finnas kunna beredas — bestämmas till tva tredjedelai

av berörda skillnad. Anledningen till, att just en sålunda bestämd del av

skillnaden synes vid eu slutlig reglering, varom nu är fråga, böra utgå

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

såsom pensioiisiörhöjning, är den, alt, då innehavare av äldre pensioner

väl med egna avgifter i allmänhet bidragit till bekostande av sin innehavande

pensionsförmån men icke till bestridande av pensionsförhöjningen,

under det att innehavare av nyreglerade pensioner beräknas i genomsnitt

med avgifter täcka kostnaden för en tredjedel av sin pension, två

tredjedelar av skillnaden mellan pensionerna torde böra tillkomma den

äldre pensionären, om man överhuvud taget vill efter principiell grund

avpassa förhållandet mellan de båda grupperna av pensionärer. Den omständigheten,

att den, som kort efter en lönereglering med därav föranledd

nyreglering av pensionsbeloppen, avgår med pension, kommer i eu

särskilt gynnsam ställning, i det att han personligen icke fått vidkännas

avgifter, täckande avsedd del av den nyreglerade pensionen, torde icke

kunna anses förrycka det principiellt riktiga i det betraktelsesätt, som

sålunda, ligger till grund för kommitténs förslag.

I nu ifrågavarande hänseende går alltså kommitténs förslag ut på att,.

sedan pensionerna av äldre typ genom förut angivna kompensationsförhöjning

(förhöjning I) uppbringats till sådant läge, att samma dyrtidstilläggsgrunder,

som gälla beträffande nyreglerade pensioner, kunna utan

minskning i förmån tillämpas även a dem, ytterligare förhöjning (förhöjning

It) skall — med vissa undantag och begränsningar — äga rum genom.

tillägg av tva tredjedelar av skillnaden mellan summan av den äldre

pelis''onon och förhöjning I, å ena sidan, samt, å andra sidan, vad som

tillkommit pensionären, om hans pension avpassats efter motsvarande nyreglerade

pensionsunderlag. Härigenom uppkomma, enligt förslaget, i

stället för pensioner av äldre typ nya pensioner, som äro avsedda att för

pensionärerna bliva i fortsättningen gällande.

I sitt tidigare betänkande i ämnet framhöll kommittén, att vissa svårigheter

då hindrade genomförandet av ett dylikt förslag; och alltjämt kvarstår

det förhållandet, att för stora områden av statsförvaltningen ny löneoch

pensionsreglering icke föreligger. Kommittén, vilken av skål,''som i

nämnda betänkande anförts, icke anser sig kunna för befattningarna inom

dessa områden av statsförvaltningen föreslå fastställande av nya verkliga

pensionsunderlag, enär därigenom innehavarna av dessa befattningar

utan att komma i åtnjutande av lönereglering skulle, i den mån sådant

må anses kunna dem åläggas, bliva skyldiga att erlägga förhöjda avgifter

för egen pensionering och eventuellt även ökade insatser i vederböilig

änke- och pupillkassa, har emellertid nu funnit saken kunna i stället

sa ordnas, att endast för genomförande av nu ifrågavarande reglering av

älaie. pensioner, särskilda underlag fastställas för de ännu oreglerade befattningarna,

vilka underlag alltså uteslutande skola tjäna till jämförelse

för att man må kunna, efter skillnaden mellan detta underlag och pensionen

uträkna beloppet av förhöjningen H. Det kan väl icke förnekas, att

eu viss risk föreligger, att därvid i något fall skulle kunna komma att

fastställas ect underlag till högre belopp än det verkliga pensionsunderlag,

som vid blivande löne- och pensionsreglering kan varda bestämt; men då

endast eu del av skillnaden mellan pensionen och underlaget skall enligt

såsom förhöjning, synes det kommittén, som om ett sådant

förhållande icke skulle vara av den betydelse, att med hänsyn till denna

risk den avsedda pensionsförhöjningen bör antingen uppskjutas till dess

att nya verkliga pensionsunderlag även för dessa befattningar blivit faststallda,

. eller ordnas på annat mera summariskt sätt. I flertalet fall finnas

for övrigt jämförliga befattningar inom de områden av statsförvaltningen,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

för vilka ny lönn- och pensionsreglering 1)1 i vil; gällande, och i vissa andra

fall föreligga förslag till sådan reglering; och dessa förhållanden hava vid

upprättande av förslaget till underlag givetvis uppmärksammats av kommittén,

som även eljest vid avpassande av underlagen iakttagit försiktighet.

Vidare är kommitténs förslag till bestämmelser i detta avseende så

avfattat, att den efter det särskilt bestämda underlaget avpassade pensionsförhöjningen

II blir gällande endast intill dess att nyreglerat pensionsunderlag

blir fastställt för den tjänst, pensionären innehaft eller motsvarande

befattning, varefter en jämkning av beloppet i förekommande

fall skall äga rum vare sig denna medför ökning eller minskning av förmånen.

Sådan jämkning lärer i allt fall kunna antagas icke bliva av

någon större betydelse.

I en förteckning, avsedd att såsom tabell B fogas vid en blivande kungörelse

med bestämmelser om de nya pensionerna, har kommittén upptagit

beloppen av de föreslagna underlagen.

I nämnda tabell liava'' upptagits underlag även för militära beställningar;

och vill kommittén i sammanhang härmed framhålla, att alla utgående

militära pensioner och alltså även de, som innefatta icke blott

kassa- och fyllnadspension utan även pensionsförbättring, visserligen äro''

att betrakta såsom pensioner av äldre typ i det avseendet, att de gynnsamma

dyrtidstilläggsgrunderna äro å dem alla tillämpliga; och av sådan

anledning har givetvis förhöjning I, såsom innefattande endast en kompensation

för förlusten av en del av nu utgående dyrtidstillägg, ansetts

böra tillgodokomma innehavare av sådan pension även om han åtnjuter

pensionsförbättring. Men kommittén, som i förenämnda tabell såsom särskilda

underlag för beräkning av förhöjning II för pensionerade militära

beställningshavare upptagit de belopp, vilka i det förslag till militär

tjänstepensionslag, som kommittén inom kort framlägger, angivits såsom

pensionsunderlag för de särskilda beställningarna, har funnit, att den pensionär,

som kommit i åtnjutande av hel pensionsförbättring, fatt pensionsförmånen

därigenom förhöjd till belopp, som i allmänhet ligger så nära

det av kommittén i nämnda lagförslag upptagna pensionsunderlaget för

motsvarande beställning, att i de flesta fall redan genom förhöjning I

åstadkommes likställighet. Kommittén har därför funnit sig böra föreslå,

att militär pensionstagare, som innehar hel pensionsförbättring, uteslutas

från erhållande av nu ifrågavarande förhöjning IT. Däremot skulle den

militära pensionstagare, som icke bekommit hel pensionsförbättring,

komma i åtnjutande av förhöjning II; men i vissa undantagsfall har det

visat sig att härigenom pensionär, som bekommit pensionsförbättring men

icke hel sådan, skulle i ny pension bekomma mer än den, som i motsvarande

befattning pensionerats med åtnjutande av hel pensionsförbättring.

Till förekommande härav föreslår kommittén en särskild bestämmelse.

Även beträffande vissa andra grupper av pensionärer, vilka fått sina

pensioner avpassade efter förhöjda pensionsunderlag utan att likväl vara

att hänföra till pensionärer med nyreglerade pensioner, skulle kunna

ifrågasättas, huruvida annan pensionsreglering borde förekomma än den,

som innefattas i kompensationsförhöjningen. Detta gäller exempelvis för

vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som pensionerats

efter ingången av år 1919, för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens

anstalter för sinnessjuka med pension enligt grunder, som gällde

under åren 1919—1922, för kvinnliga biträden, som pensionerats efter den

från och med år 1920 genomförda Inne- och pensionsregleringen, för be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

fattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet och vid bergsstaten,

samt för länsveterinärer ävensom för befattningshavare vid lantmäterikontoren

i länen och för lantmäteripersonalen i övrigt, såvitt pensionering

skett efter de i sammanhang med löneregleringar år 1919 eller 1920 förhöjda

pensionsunderlagen. I dessa fall inträffar ofta nog, att pensionen

ligger till heloppet så nära det nyreglerade pensionsunderlaget för samma’

tjänst, att enligt de föreslagna bestämmelserna annan ändring än genom

kompensationsförhöjningen icke kan förekomma. Skillnaden är dock i

vissa fall så pass stor, att kommittén icke ansett anledning föreligga att

vid eu definitiv pensionsreglering av äldre pensioner utesluta dessa pensionärer

från åtnjutande jämväl av förhöjning II. För övrigt skulle en

uteslutning här medföra vissa ojämnheter, som böra undvikas. Exempelvis

åtnjuter en vaktmästare, som avgått från tjänsten under år 1918, en

pension a 1,000 kronor jämte pensionstillägg å 180 kronor eller tillhopa

1,180 kronor; förhöjning I skulle utgöra 203 kronor »4 öre och, då det nvreglerade

pensionsunderlaget för vaktmästare är 1,644 kronor, blir efter

förhöjning II och föreskriven avrundning den nya pensionen 1,548 kronor.

En vaktmästare, som avgick under år 1919, erhöll i pension 1,200 kronor

och har ej rätt till pensionstillägg; förhöjning I blir för honom 206 kronor

28 öre och, om han icke skulle erhålla någon ytterligare förhöjning,

skulle han alltså få det sämre ställt än motsvarande befattningshavare,

som pensionerats året förut. Han synes därför böra erhålla även förhöjning

II och kommer därigenom till en ny pension å 1,560 kronor, vilken

alltså med endast 12 kronor överstiger vad den förre erhåller.

Beträffande vissa andra innehavare av pensioner av äldre typ måste man

med hänsyn till föreliggande omständigheter ställa sig mera tveksam gent

emot spörsmålet om förhöjning II bör dem tillkomma. Detta gäller främst

de pensionärer, som fått sina pensioner avpassade efter bestämmelserna

i de reglementen, som den 29 juni 1917 (nr 441—443) fastställts för de särskilda

pensionskassorna för pensionering av viss icke ordinarie personal

vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Enligt

de invecklade bestämmelserna i nämnda reglementen avpassas pensionsbeloppen

efter medeltalen av pensionsunderlagen under de fem sista åren

före avgången; och da pensionsunderlagen äro i viss mån beroende av

timpennings eller annan dylik, varierande avlönings belopp, hava pensionerna

särskilt pa senare tiden avsevärt stigit. Vid sådant förhållande

och då dessa pensionärer äga åtnjuta pensionstillägg, äro pensionerna i

många fall redan nu så pass stora, att det med hänsyn till risken att överskrida

de belopp, som kunna vid en blivande nyreglering av pensionsförhållandena

för ifrågavarande personalgrupper bliva bestämda, måste anses

betänkligt att åtminstone beträffande största delen av dessa grupper

av pensionärer medgiva någon annan pensionsökning än den, som innefattas

i kompensationsförhöjningen. Ehuru även bland dessa pensionärer

förekomma ganska låga pensionsbelopp, vilka måhända rätteligen borde

åtminstone i fall, char icke det låga pensionsbeloppet må vara föranlett

av avkortning på grund av kort tid i statstjänst, erhålla något mer än

kompensationsförhöjningen, har dock kommittén, vilken på grund av den

knappa tid, som stått till förfogande, icke hunnit utreda, om och i vilken

omfattning någon ytterligare förhöjning kan anses böra tillkomma någon

del av dessa pensionärer, nu nödgats att i förevarande avseende likställa

dem alla och alltså föreslagit, att endast förhöjning I må tillkomma dessa

grupper av pensionärer. Därest emellertid fortsatt utredning skulle där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

till giva anledning, lärer förslag om förhöjning av eu del av dessa j>ensioner

kunna föreläggas 1926 års riksdag.

Genom åtgärder, som vidtagits under de senare åren, hava vissa andra

pensionärer fått sina pensioner höjda i sådan grad, att desamma jämte

pensionstillägget och med åtnjutande av förhöjning I skulle i det närmaste

uppgå till vad som vid eu blivande pensionsreglering kan antagas komma

att såsom nyreglerad pension tillerkännas dessa pensionärers efterträdare.

Detta synes gälla särskilt dels sådana pensionärer bland det förutvarande

manskapet vid marinen, vilka genom riksdagens skrivelse den 18

maj 1920 (nr 243) och Kungl. Maj:ts brev den 4 juni samma år berättigats

att utöver dem, enligt då gällande bestämmelser tillkommande pension

med tilläggspension åtnjuta ytterligare tilläggspension, dels ock sådana

pensionerade förmän bland daglönare samt sjukvaktare och daglönare vid

marinen, vilka kommit i åtnjutande av den pensionsreglering, som innefattas

i de genom kungörelsen den 24 augusti 1920 (nr 645) fastställda

grunder för pensioneringen av vid marinen anställda daglönare. Dessa

grupper av pensionärer hava därför av kommittén befunnits böra uteslutas

från annan pensionsförhöjning än den s. k. kompensationsförhöjningen.

Även beträffande de pensionärer, som erhållit pension enligt kungörelsen

den 8 november 1918 (nr 859) angående pensionering av arbetare vid

statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,

har av kommittén tagits i övervägande, om icke dessa pensionärer,

vilka äro i åtnjutande av pensionstillägg, skulle kunna anses tillräckligt

tillgodosedda genom erhållande av kompensationsförhöjningen och alltså

böra uteslutas från åtnjutande av förhöjning II; men ehuru någon tveksamhet

härutinnan kan råda, har kommittén dock funnit övervägande skäl

föreligga för att icke utesluta dem från tillgodonjutande av även sistnämnda

förhöjning, vilken dock, såsom kommittén blir i tillfälle att här

nedan närmare utveckla, bör till beloppet understiga, vad som skulle i

förhöjning II tillkomma motsvarande arbetare, som pensionerats före år

1917.

Beträffande vissa grupper av oreglerade befattningar har det visat sig

förenat med stor svårighet att fastställa underlag för beräkning av förhöjning

II. Detta gäller bland annat övningslärarna vid statens läroverk

och seminarier, för vilka på grund av de invecklade bestämmelserna om

deras pensionsunderlag och om viss medeltalsberäkning vid bestämmandet

av dem tillkommande pensioner, underlag knappast torde kunna utan synnerligen

svårtillämpliga bestämmelser fastställas, vidare kommissionslantmätarna,

vilka sakna egentlig motsvarighet bland personalen vid nuvarande

lantmäteristaten. För pensionärer, tillhörande dylika grupper,

liksom för f. d. arbetare vid statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning, vilka pensionerats enligt därom år 1918

meddelade bestämmelser, för avskedade daglönare vid marinen, vilka

pensionerats enligt grunder, som fastställts före år 1920, ävensom för det

icke obetydliga antalet pensionärer, som enligt riksdagens i särskilda fall

meddelade beslut äga åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten

eller från särskilt verks medel, har ett annat sätt för beräknande av förhöjningen

II måst utfinnas.

Vid de ingående undersökningar, som i sådant syfte företagits, har det

vad beträffar sistnämnda grupp av pensionärer visat sig, att de pensioner,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

som av riksdagen år 1917 ock därefter beviljats, i allmänhet bestämts till

något högre belopp än som tidigare tillerkänts motsvarande befattningshavare.

Exempelvis hade pensionen till en arbetare i statstjänst tidigare

i regel bestämts till 300 kronor; men år 1917 blev pensionen för arbetare

i allmänhet bestämd till lägst 400 kronor och en förman fick pension till

högre belopp. Därefter hava dessa högre belopp tillämpats, när fråga varit

om beviljande av pension åt arbetare, varvid också vid avpassande av

pensionsbeloppen hänsyn tillika tagits till de särskilda kvalifikationer,

som befunnits föreligga beträffande vissa grupper av arbetarpersonal i

statstjänst, såsom exempelvis i fråga om arbetare vid gevärsfaktoriet och

ammunitionsfabrikerna. Med hänsyn till dessa förhållanden och då det

gäller att tillse, att icke genom förhöjning II sker ett överskridande av

vad för sådan personal skulle kunna betecknas såsom nyreglerad pension, i

vilket avseende uppmärksamheten riktats särskilt å de såsom nyreglerade betecknade

pensioner, som föreslagits för betjäningspersonalen vid hingstdepåerna,

har kommittén funnit sig böra föreslå dels en differentiering av förhöjning

II vad lägre pensioner angår allt efter som de beviljats före år 1917

eller etter grunder, som fastställts före nämnda år, eller ock beviljats efter

ingånge av år 1917, utan att avpassas efter grunder, som fastställts före

nämnda tidpunkt, dels ock en viss gradering av förhöjningsbeloppen så att

desamma kunna ur nyssnämnda synpunkt anses lämpligt avvägda. Efter

grundliga undersökningar har kommittén funnit, att förböjning II bör

lämpligen kunna uti ifrågavarande fall ordnas på sådant sätt, att förböjning

II allt efter summan av pension, beviljad efter 1917, och förhöjning I

skall utgå: dä summan av pension och förhöjning I utgör högst 600 kronor,

med 150 kronor, dock att ny pension icke må överstiga 696 kronor; då

summan utgör 601 825 kronor, med 100 kronor, dock att ny pension ej

ma överstiga 900 kronor; då summan utgör 826—1,500 kronor, med 75 kronor;

samt, då summan överstiger 1,500 kronor, med belopp motsvarande

5 procent å summan. Om däremot pensionen beviljats före år 1917 eller

efter grunder, som fastställts före nämnda år, skall förhöjning It vad beträffar

fall, där summan av pension och förhöjning I icke överstiger

1,000 kronor, ökas med 75 kronor utöver nyss angivna belopp, varvid vissa

jämkningar få vidtagas i de belopp, som den nya pensionen i varje fall

ej må överstiga. Givetvis inräknas i pensionen av äldre typ i detta sammanhang,

liksom eljest i kommitténs förslag pensionstillägg och annan

dylik tilläggsförmAn, som kan läggas till grund för beräknande av dvrtidstillägg

åt pensionär.

De föreslagna bestämmelserna om pensionsförhöjning äro avsedda att

komma till tillämpning icke blott å de vid bestämmelsernas ikraftträdande,

befintliga pensioner av äldre typ utan även å dylika pensioner, som därefter

må komma att beviljas. Intill dess att ny löne- och pensionsreglering

hinner övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande verk och institutioner,

kan nämligen förekomma, att pension tilldelas avgående befattningshavare

vid ännu icke nyreglerat verk; och sådan pension, vilken är att

hänföra till pension av äldre typ, bör därför på föreslaget sätt förhöjas.

Vidare lärer sådan pension, som av riksdagen kan komma att i särskilt

fall beviljas, böra, såvitt ej annorlunda föreskrives, betraktas såsom varande

av äldre typ med påföljd att bestämmelserna om pensionsförhöjning

bliva å densamma tillämpliga. Det måste emellertid anses lämpligt att

en sådan anordning beträffande pensioner av sistnämnt slag vidtages, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

pensioner, som efter bestämmelsernas ikraftträdande beviljas av riksdagen,

direkt avpassas till sådana belopp, alt de icke erfordra förhöjning

utan kunna betraktas såsom likställda med de nyreglerade pensioner,

vilka författningsenligt utgå till befattningshavare, som avgå från tjänster

vid nyreglerade verk; och kommittén har därför föreslagit en bestämmelse,

varigenom dylika pensioner uteslutas från förhöjning.

Såsom kommittén förut framhållit har den nya pension, som bildas redan

genom tillägg av förhöjning I, av praktiska skäl ansetts böra i förekommande

fall avjämnas till närmast lägre med tolv delbara tal. Även där

den nya pensionen bildas först efter tillägg av såväl förhöjning I som förhöjning

II, har av samma anledning den nya pensionen funnits lämpligen

böra, då så erfordras, undergå dylik avjämning.

Till belysande av innebörden och verkningarna av vad kommittén föreslagit

beträffande förhöjning I, förhöjning II och avpassandet av ny pensions

belopp framlägger kommittén här nedan åtskilliga exempel, av

vilka framgår pensionsregleringens resultat vid olika pensionslägen för

en och samma tjänst. Därvid har räknats med hel pension, d. v. s. de

exempelvis angivna pensionerna hava icke avkortats till följd av bristande

antal tjänsteår. Efter angivande av den tjänst pensionärerna innehaft,

har inom parentes antecknats det nyreglerade pensionsunderlaget eller

de>t särskilda i tabellen B angivna underlaget för samma tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 158 höft. (Nr 198.) Bilaga.

•t

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tjänst

Pension

Pensionstillägg

m. iu.

Förhöjning

I

Förhöjning

XI

i -Ny pension!

i

74

475

Ö(

1,404

19

324

54

1,476

—

41

249

06

1,512

64

173

56

1,548

28

158

48

1,560

_

2 5

686

50

3,852

_

26

7

16

4,188

1

93

364

71

4.884

1

—

—

—

5,076

—1

80

1,198

80

2,844

_!

90

981

40

2,952

—i

25

182

50

3,348

i

59

417

60

4,260

_l

—

—

_

4,476

—

—

818

ce

6,576

—|

—

418

66

6,7b0

—

64

406

24

1,440

_1

02

205

98

1.536

30

131

80

1,572

__i

60

53

60

1,608

—

—

1,644

—

Vaktmästare, expeditionsvakt

(1,644)...............''

Notarie, revisor (4,200) ...|

Sekreterare, kamrerare f

(5,076) 1.....................t

Länsman, landsfiskal

(3,444) ..................

läroverksadjunkt (4,476)|

Professor av högre lönetyp

(6,996) .........

Stationskarl (1,644)

{I

Stationsmästare, på 5:e kl.

st., lokornotivmästare,

överbanmästare (3,240),

Fanjunkare (2,604).

Kapten (4,644)

Överste (7,296)

I

600

800

900

1,000

1,200

2,800

3,700

4,000

4.600

1,200

1.600

2,800

3,400

4.000

5.000

5.600

692

958

1,056

1,140

1,386

1,764

1,904

2,142

2,520

2,660

870

1.000

1,000

1,000

1.600

2,240

2,720

2,720

2,720

4,500

4,500

4,500

4,500

180

180

180

180

_

180

120

180

180

180

180

120

120

60

40

180

180

625

1,250

120

60

635

1,270

370

489

,%f)Q

(694) 476

265

251

370

449

(528: 93) 476

768

768

162

197

210

243

(265:80) 258 —

_

_

750

1,500

1,750

248

267

290

338

351

186

203

26h

297

251

304

359

442

527

657

768

768

768

co

it)

oi |

51;

74

45

B4i

2«|

52

90

18

67

738

632

498

227

152

911

813

473

1,781

1,359

1,042

564

1,426

852

— 1(352) 240

2,868

2,916

2,988

3,120

3,156

2,148

2,196

2,364

2,544

3,744

3,960

4,116

4,356

4,512

6,576

6,864

7,008

7,008

Ovan angivna exempel hänföra sig till sådana fall, där jämförelse kan

aga rum med nyreglerat pensionsnnderlag eller särskilt bestämt underlag

...tjaast Pensionären innehaft, eller motsvarande befattning. Där

„ aa ^amförelse lcke kan ä£a r™, skola, såsom kommittén föreslagit

särskilda bestämmelser bliva gällande. Huru dessa utfalla vid olika pensionslagen,

dkr pensionen beviljats efter år 1917 framgår av följande

exempel:

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Pension

Pensions-

tillägg

Förhöjning

I

Summa

Förhöjning

II

1

Ny pension

1

200

ISO

72

81

452

81

150

600

300

—

180

—

91

98

571

9 8

124

0 2

696

—

400

—

180

—

120

68

700

68

100

—

792

—

500

—

180

—

137

5 2

817

5 2

82

48

900

_]

600

—

180

—

150

74

930

74

75

—

996

“

700

—

180

_

163

97

1,043

97

75

—

1,112

_i

800

—

180

—

177

19

1,157

19

75

—

1,224

1

900

—

180

—

190

41

1,270

U

75

—

1,314

1,000

—

180

—

203

64

1,383

64

75

—

1,452

_

1,100

—

180

—

228

80

1,508

80

5 % 75

44

1,584

_l

i 1,200

_

180

_

265

80

1,645

80

5 » 82

29

1,728

1,300

—

180

—

288

—

1,768

—

5 » 88

40

1,H48

1,400

—

180

—

276

2 0

1,856

20

5 » 92

81

1,944

—

1.500

—

120

—

269

2 6

1,889

26

5 » 94

46

1,980

—

2,000

—

60

—

272

40

2,332

40

5 »116

6 2

2,448

—

2,500

_

60

_

338

Öl

2,898

51

5 » 144

93

3,036

—

3,000

—

—

—

396

69

3,396

69

5 » 169

•>8

3,564

— j

4,000

_

_

_

528

93

4,528

93

5 » 226

45

- 4,752

''

5,000

—

—

i—

768

—

5,768

5 » 288

40

6,048

Om pensionen beviljats före år 1917 eller efter grunder, som fastställts

före nämnda år, samt summan av pension, däri inberäknat pensionstilllägg,

och förhöjning 1 icke överstiger 1,000 kronor, ökas enligt förslaget

förhöjning II med 75 kronor. En pensionär, som exempelvis har en sådan

pension å 300 kronor jämte pensionstillägg å 180 kronor och förhöjning I

å 91 kronor 98 öre, skulle i förhöjning II erhålla 225 kronor; men då ny

pension i sådant pensionsläge ej må överstiga 768 kronor, begränsas sistnämnda

förhöjning till 186 kronor 2 öre.

Under åberopande av den sålunda lämnade redogörelsen för innebörden

av kommitténs förslag till pensionsreglering för f. d. befattningshavare i

statens tjänst med pensioner av äldre typ framlägger kommittén här nedan

förslag till bestämmelser om ny pension för vissa pensionärer och om

i viss mån ändrade grunder för dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer; och där så ansetts erforderligt

kommer kommittén att i specialmotivering till de särskilda författningsförslagen

närmare angiva bestämmelsernas innebörd.

Förslag till kungörelse med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ 1.

För pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall med nedan

angivna undantag och begränsningar fastställas ny pension genom att till

pensionen (understödet), däri inberäknat vad pensionären tillkommer såsom

pensionstillägg, pensionsförbättring eller annan dylik förmån av beskaffenhet

att dyrtidstillägg därå kan utgå, lägges viss förhöjning på sätt

nedan närmare stadgas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

1. Denna kungörelse äger icke tillämpning å •

itÄ °Ch marinSOlda*er sa"'' Vadst8“ krigsmanshus
d;

befattningshavare, vilkens pension avpassats efter nyreglerat pen
4

inn^Sf °9-V°m aUtSf pensioUerats enligt förskrifterna i lagen den

4 juni 19.0 (nr 2o4) angående ratt till tjänstepension för ordinarie tjänste
falkvévt

|)?]s ver [°1’ telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenbi]

lsvei k eller i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser

för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen

hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt andra

kornig P®“s“n““«sS™nder. s°m efter sistnämnda dag fastställts eller

Komma att faststallas for reglerande av pensionsförhållandena för befattningshavare

i statens tjänst;

c) f. d. landshövding, vilkens pension avpassats efter högre pensionsunderlag

än 6,000 kronor; samt pensions

■ ‘P ®fdan f d‘ befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri eller

vid utrörasholiris hingstdepå, vilkens pension avpassats enligt föreskrifterna

i kungörelsen den.............. 1925 (nr

2. Ben söm senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt be
5

i T 1''lksdn”°n .f0l;k''arad berättigad till pension från allmänna indragmngf^taten

eller särskilt verks medel, må icke komma i åtnjutande av pensionsforhojnmg,

varom i denna kungörelse är fråga, under annan förutsattnmg

an att medgivande därtill av riksdagen särskilt lämnas.

tagas- ran atnjutande av den pensionsförhöjning, som i § 4 avses, undan
f.

aj .®ad.an b d- beställningshavare, vilken kommit i åtnjutande avpensionsforbattring

till sadant belopp, att sammanlagda förmånen uppgår till det

pensionsbelopp som finnes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 376) angivet

för den bestallning, han vid avgången innehade, vare sig vederbörandes

pensionsfor bättring utgår direkt med tillämpning av de för peJisionsför

battiingen fastställa grunderna eller blivit genom särskilt beslut av rikslop^11

vederborande beviljad till ett enligt samma grunder avpassat be
b)

sådana pensionärer vilka pensionerats enligt bestämmelserna i något

av de den 29 juni 191i fastställda reglementen (nr 441—443) för pensions
assorna

för pensionering av viss icke ordinarie personal vid telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

c) sadant pensionerat manskap vid marinen, som utöver pension och tilläggspension

bekonimit ytterligare tilläggspension enligt riksdagens skridt

deU 18 ma3 1920 (ni’ 243) °Ch KunfirL brev den 4 i”''1 samma år;

d) sådana pensionärer, vilkas pensioner avpassats efter de genom kungö
VI

aUSU 19(l(?rf! fastställda grunder för pensionsförbättnng

åt vid marinen anstallda daglönare.

§ 3.

1. Såsom kompensation för minskning i förmån till följd av förändrade

giunder för beräknande av dyrtidstillägg förhöjes pensionen med belopp

som framgår av den i bifogade tabell A1 meddelade uträkning (förhöj
1

Tabellen, här utesluten, återfinnes med förhöiningsbeloppen avrundade i bilaga 1 till

det utdrag av statsrådsprotokollet, som är fogat till propositionen. S

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

ning 1); skolande i fall, där pensionens belopp icke slutar å helt tiotal

kronor, förhöjningen beräknas ä ett pensionsbelopp, avjämnat till närmast

lägre hela tiotal kronor.

Vid bestämmande av denna förhöjning skall dock iakttagas, att pension

med sådan förhöjning icke må överstiga vad som tillkommit pensionären,

om hans pension avpassats efter det nyreglerade pensionsunderlag, som

blivit gällande för hans tjänst eller motsvarande befattning, eller, så länge

sådant nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger, efter det underlag,

som i den vid denna kungörelse fogade tabell B1 finnes angivet för den

tjänst, han innehaft, eller motsvarande befattning.

2. Pensionen och förhöjning I bilda tillsammans den nya pensionen,

där icke ytterligare förhöjning (förhöjning II) enligt bestämmelserna i

§ 4 förekommer.

§ 4.

1. Bär icke pensionen redan med den förhöjning, som i § 3 avses, (förhöjning

I) ökats intill den gräns, som i samma paragraf angives, ulgår

utom i fall, som i § 2 mom. 3 avses, ytterligare förhöjning (förhöjning II)

efter följande beräkning:

a) Föreligger för den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande befattning

nyreglerat pensionsunderlag, skall. förhöjning II motsvara två

tredjedelar av skillnaden mellan summan av pensionen och förhöjningen I,

å ena sidan, samt å andra sidan det belopp, som skulle hava tillkommit

pensionären, om hans pension avpassats efter nämnda pensionsunderlag.

b) Intill dess att nyreglerat pensionsunderlag, som i a) sägs, kan varda

fastställt, skall i fall, där särskilt underlag för den tjänst, pensionären

innehaft, eller motsvarande befattning finnes angivet i den vid denna kungörelse

fogade tabell B, förhöjning II motsvara två tredjedelar av skillnaden

mellan summan av pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt å

andra sidan det belopp, som skulle hava tillkommit pensionären, om hans

pension avpassats efter nämnda särskilda underlag. Sedan nyreglerat

pensionsunderlag blivit fastställt, beräknas förhöjning II även i detta

fall på sätt i a) sägs.

e) Där varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger eller särskilt underlag

finnes i förenämnda tabell B angivet för den tjänst, pensionären

innehaft, eller motsvarande befattning, så ock då den befattning, i vilken

vederbörande pensionerats, icke var ordinarie tjänst och ej heller tillhörde

marinens månadslönarstat, skall förhöjning II allt efter här nedan i första

kolumnen angiven summa av pension och förhöjning I utgå med i andra

kolumnen angivet belopp eller efter där angivet procenttal av summan,

med iakttagande av den för vissa fall i tredje kolumnen angivna begränsning

av den nya pensionen:

A. Pension beviljad före år 1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda iir.

Summa av pension ocli

förhöjning I

kr

Förhöjning 11

kr.

Ny pension

högst

kr.

t. o. m. 600 ..............................

225

768

601— 825 ..............................

175

972

826 1,000 .............................

150

1,068

1,001 1,500 ..............................

75

över 1,500 ..............................

5 procent

—

1 Tabellen, här utesluten, återfinnes i bilaga I till det utdrag av statsrådsprotokollet, som

är fogat till propositionen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

B. Pension beviljad efter ingången av år 1917 utan att därvid tillämpats grunder, som

fastställts före nämnda tidpunkt.

Summa av pension och

förhöjning I

kr.

Förhöjning II

kr.

Ny pension

högst

kr.

t. o. m. 600 ..............................

150

696

601— 825 .............................

100

900

826—1,500 .......................

75

över 1,500 .............................

5 procent

_

^ Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. a) och. b) här ovan skall

iakttagas,

att, därest den tjänstegrupp, pensionären vid avgången tillhörde, sedermera

till följd av omorganisation uppdelats på flera befattningsgrupper

med olika pensionsunderlag, förhöjning II skall för sådan pensionär avpassas

efter det nyreglerade pensionsunderlag eller det i tabell B angivna

underlag, som gäller för den lägsta av sistnämnda befattningsgrupper, samt

att pensionär, som kommit i åtnjutande av pensionsförbättring enligt

de i sådant hänseende för viss personal vid armén respektive marinen genom

kungörelser den 20 augusti 1919 (nr 538), den 29 augusti samma år

(nr 569) och den 9 juni 1922 (nr 335) fastställda grunder, icke må genom

förhöjning II erhålla ny pension till högre belopp än som tillkommer den,

vilken åtnjuter pensionsförbättring till sådant belopp, att hans sammanlagda

förmån uppgår till det i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) angivna

pensionbeloppet för den beställning, som pensionären vid avgången

innehade.

3. Pensionen samt förhöjningarna I och II bilda i fall, som i denna paragraf

avses, tillsammans den nya pensionen.

§ 5.

Där den nya pensionens belopp vid beräkning enligt bestämmelserna i

§ 3 eller § 4 bcfinnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med tolv,

skall beloppet avjämnas till närmast lägre sålunda delbara tal.

§ 6.

1. Där pensionär från mer än ett håll för samma tjänst åtnjuter pension

av beskaffenhet, att förhöjning enligt bestämmelserna här ovan i denna

kungörelse kan förekomma, skall vid beräkning av sådan förhöjning förmånernas

sammanlagda belopp anses såsom en enda pension.

2. Där pensionär åtnjuter pension för mer än en tjänst samt någon

av pensionerna är av beskaffenhet, att förhöjning I enligt bestämmelserna

här ovan i denna kungörelse kan förekomma, skall förhöjning beräknas

särskilt för varje dylik pension; och må förhöjning II åtnjutas endast under

förutsättning att icke någon av pensionerna är sådan, som i § 2 avses,

samt utgå allenast å en av pensionerna, nämligen den, som medför största

förhöjning; skolande i detta fall för beräkningen av såväl förhöjning I

som förhöjning II eventuellt förefintligt pensionstillägg, som åtnjutes

jämlikt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360), fördelas på pensionerna i

förhållande till deras belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pensionsförhöjuing enligt de i § 3 stadgade grunder (förhöjning I) utgai

lillsvidare jämväl till: _ . „ . .

1) den, som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter avlöning pa mdragningsstat,

dock att förhöjning icke må liga rum, då avlöningen avpassats

efter något av de avlöningsreglementen, som omförmäles i § 4 av kungörelsen

den 15 juni 192.3 (nr 2G5) med allmänna grunder för dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst, eller efter likartade avlönings
grunder;

„ , ,, i

2) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kom
munala

mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d biträdande

eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, 1. d.

lärare och lärarinnor vill med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata

småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastik verks skolor, vid enskilda

skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem

ävensom f. d veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor, samt därmed

jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension tran

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. hö .

3) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen

den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada till följd av järnvägs

drift uppbär ersättning för skada, som han adragit sig under förrättande

av arbete i statens järnvägars tjänst;

4) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av

staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i

sådan egenskap, ävensom f. d. befattningshavare vid numera av staten

övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen

redan innan den övertagits av staten;

5) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka antingen

av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder,

som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner

åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda laroanstalterna

med däri sedermera vidtagna ändringar eller i kungörelsen

den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt vissa vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka avga med

pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt samma grunder skulle

varit berättigade till sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga

pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade maximi
-

beloppet för totalpensionen; . ^ , i

G) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dovstumma,

hemmet'' i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och

lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka aro

berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

7) f. d. 1’asarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas pensionering

bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid förhöjningen i fall, som avses i 1), efter den utgående

avlöningen, i de uti 2), 4) och 6) omförmälda fallen efter pensionen

eller understödet, i fall, som angives i 3), efter ersättningens belopp, i de

uti 5) avsedda fallen efter summan av de belopp, som utgå från vederbörande

pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel, dar sådan

tilläggspension förekommer, samt i fråga om de under 7) omformalda

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

f. d. befattningshavarna efter pensionsbeloppet med inberäknande av det

belopp, som i förekommande fall utgår av landsting eller stad, dock att i

sistnämnda fall förhöjningen utgår allenast med vad av den beräknade förhöjningen

belöper a den av statsmedel utgående delen av pensionen.

§ 8.

Pensionsförhöjnmg tillkommer även sådan f. d. befattningshavare vid sta
kiLeriIlJagai’HV1ikenat“;,

Ut,errnsioilfråneilskilda;iärllvä“arnaspensions
e.

ller. med ^denna jämförlig pensionsinrättning; dock att pensions
från°«f

T8 1Cke tl kommer den’ som 3ämte sådan Pension åtnjuter pension

från statens jarnvagar, avpassad enligt bestämmelserna i Kungl Mai ds

brev den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal som vid

statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått ? statens

jarnvagars tjänst.

§ 9.

• iXfd ld,1!and® Peusi°ns åtnjutande och förverkande in. m. är stadgat skall

i tillämpliga delar gälla beträffande den nya pension, som uppkommer enligt

bestämmelserna i denna kungörelse

§ 10.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämnnmg

av dessa bestämmelser, meddelas av Kungl. Maj:t.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Genom de av kommittén föreslagna förhöjningarna av pensioner av

i il dre typ är avsett att för f. d. befattningshavare i statens tjänst, som

innehar sådan pension, bereda en definitiv pensionsreglering, sa att lör

honom blir gällande en ny pension; och i enlighet härmed bär i rubriken

till detta författningslörslag angivits, att författningen innefattar bestämmelser

om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer. Att bestämmelserna gälla även andra pensionärer

än f. d. befattningshavare i statens tjänst, beror därpå, att såsom

kommittén förut framhållit vissa andra pensionärer äro i avseende å rätt

till dyrtidstillägg likställda med pensionerade f. d. befattningshavare i statens

tjänst och alltså böra komma i åtnjutande av den förhöjning, som avser

att bereda kompensation för minskad förmån av dyrtidstillägget.

1 gällande bestämmelser om pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer finnes icke någon direkt uppgift

å de pensioner, som äro att hänföra till oreglerade pensioner eller pensioner

av äldre typ, utan bestämmelsernas tillämpningsområde begränsas

på indirekt sätt genom att vissa angivna grupper av pensioner uteslutas

från sådant tillägg. Samma sätt har kommit till användning i förevarande

författningslörslag. Att använda något av uttrycken oreglerad pension

eller pension av äldre typ, har ansetts uteslutet, då deras innebörd

och omfattning icke äro fullt tydliga utan måhända skulle kunna bliva

föremål för olika meningar. Det enklaste bär ansetts vara att här liksom

i pensionstilläggsbestämmelserna angiva de pensioner, vilka icke få förhöjning,

nämligen de nyreglerade pensionerna, vilka lätteligen kunna

genom enkla bestämmelser identifieras.

I § 1 av förslaget heter det därför helt allmänt, att »för pensionerad f. d.

befattningshavare i statens tjänst skall med nedan angivna undantag och

begränsningar fastställas ny pension»; och i nästföljande paragraf meddelas

bestämmelser om undantagen.

Av föreskriften i § 1 framgår vidare, att i den pension eller därmed jämförligt

understöd, som genom förhöjning omregleras, inräknas pensionstillägg,

pensionsförbättring och annan dylik tilläggsförmån av beskaffenhet

att kunna läggas till grund för beräknande av dyrtidstillägg till pension.

Bland dessa förmåner torde jämväl böra inräknas de tillfälliga

understöd, som enligt riksdagens särskilda medgivanden utgå till vissa

grupper av pensionärer, såsom f. d. underofficerare, f. d. daglönare in. il.,

under förutsättning att behovet av understöd styrkes. Beträffande sådana

understöd framlägger kommittén särskilt förslag i sammanhang med kostnadsberäkningen.

Det är således icke avsett att upphäva gällande bestämmelser

om dessa tilläggsförmåner. Den pensionär, som åtnjuter sådan förmån,

skulle fortfarande äga behålla densamma och den ingår såsom en del

av den pension, som genom i författningsförslaget angivna förhöjningar

skall regleras till eu ny pension. I dessa fall, liksom då dylik tilläggsförmån

hädanefter författningsenligt tillträdes, blir pensionen jämte sådan

förmån tillsammans det belopp, varå förhöjning I enligt förslaget skall

räknas. I

I mom. 1 av § 2 angivas de pensionerade f. d. befattningshavare i statens

tjänst, som uteslutits från all delaktighet i de förhöjda pensionsförmåner,

om vilka författningsförslaget handlar.

Bland de sålunda uteslutna upptagas främst avskedade båtsmän och

Specialmotiv o

ring till författnings

förslaget

om fastställande

av

ny pension för

vis-ta pensio

nerade f. d.

befattningshavare

i statens

tjänst

in. fl. pen

sionärer.

§ i.

§ 2 mom. 1.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare. Liksom

dessa undantagits från åtnjutande av det dyrtidstillägg, som tillkommer

innehavare av egentliga pensioner, och ej heller blivit delaktiga i de

pensionstillägg, som genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) beviljats

att utgå till innehavare av låga pensioner av äldre typ, så måste de också

med hänsyn jämväl till de speciella grunderna för dem tillkommande understöd

uteslutas från delaktighet i nu ifrågavarande pensionsförhöjningar.

Dessa understödstagares förmåner hava förhöjts enlig! bestämmelsei,

som godkänts av 1919 och 1924 års riksdag, och å sålunda förhöjda

understöd utgår dyrtidstillägg enligt särskilda föreskrifter.

Den andra gruppen bland de undantagna utgöres av innehavare av

nyreglerade pensioner. Att dessa undantagits är helt naturligt och erfordrar

egentligen ingen motivering. De mindre gynnsamma dyrtidstilllaggsgiunderna

äro redan å dem tillämpliga och någon förhöjning, innefattande

kompensation för förminskad dyrtidstilläggsförmån, kan alltså

icke ifrågakomma. Och då syftet med förevarande förslag är att bereda

förbättring av pensioner av äldre typ för att närma dem till motsvarande

nyreglerade pensioner, är det uppenbart, att dessa senare icke böra i detta

sammanhang förbättras.

Vidare har undantagits f. d. landshövding, som pensionerats efter högre

pensionsunderlag än 6,000 kronor. Någon egentlig ny löne- och pensionsreglering

har visserligen icke ännu ägt rum för landshövdingarna; men

enligt 1921 års riksdags beslut har för landshövding blivit gällande ett

pensionsunderlag av 8,496 kronor, vilket såsom motsvarande nyreglerat

pensionsunderlag för generaldirektör måste betraktas såsom nyreglerat.

Eu f. d. landshövding, som innehar pension, avpassad efter sådant pensionsunderlag,

är i avseende å dyrtidstillägg underkastad de mindre gynnsamma

grunderna, till följd varav icke ens någon förhöjning såsom kompensation

för minskad förmån kan ifrågakomma; och även om, såsom

torde vara avsett, frågan om löne- och pensionsreglering för landshövdingarna

kommer att föreläggas 1925 års riksdag och därvid det än högre

pensionsunderlag, som för sådan befattningshavare föreslagits, må bliva

fastställt, lärer i allt fall utan hinder härav redan den efter nu gällande

pensionsunderlag avpassade pensionen fortfarande få anses såsom nyreglerad

och alltså vara utesluten från de förhöjningar, om vilka nu är fråga.

Vad beträffar den grupp bland de undantagna, som omfattar vissa f. d.

befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt vid Strömsholms

hingstdepå, är att märka, hurusom den icke ordinarie personalen

vid dessa institutioner, bestående av fodermarskar, stallbetjänte in. fl., enligt

av Ivungl. Maj:t fastställda stater åtnjuter avlöning, som avpassats

efter nyreglerad avlöning för personal å ordinarie stat, och alltså får betraktas

såsom nyreglerad avlöning, ett förhållande som vinner bekräftelse

därav. att dyrtidstillägget å avlöningen enligt Kungl. Maj:ts föreskrift

skall utgå efter de mindre gynnsamma grunder, som för sådant

tilläggs beräknande gäller i fråga om nyreglerad avlöning. Enligt förslag,

varöver kommittén nyligen avgivit infordrat utlåtande, är avsett,

att med anlitande av den s. k. Strömsholmsfondens medel anordna en fast

pensionering av nämnda icke ordinarie personal, varvid pensionernas belopp,

med beaktande av att inga avgifter skulle erläggas, avpassats efter

vissa regler i förnallande till den sålunda nyreglerade avlöningen. De

pensioner, som komma att beviljas med tillämpning av de föreslagna bestämmelserna,

hava ansetts böra betraktas såsom nyreglerade och således

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.‘1

uteslutas t"rån sädiin förhöjning, varom i föreliggande förslag'' är fråga.

Kommittén, som antagit, att berörda pensioneringsfråga kommer att föreläggas

1925 års riksdag, bär ansett sig icke böra underlåta att bär bland

de uteslutna upptaga dessa blivande pensionärer, men den föreslagna bestämmelsen

får givetvis kompletteras, sedan pensioneringsgmndema prövats

och fastställts.

Då, såsom kommittén ifrågasatt, eu sådan anordning synes lämpligen § 2 mom- 2

böra vidtagas, att pensioner, som av riksdagen komma att beviljas efter

utgången av 1925 års riksdag, till beloppet avpassas så att de kunna betraktas

såsom nyreglerade pensioner, bär såsom ytterligare undantag från

rätten att åtnjuta de pensionsförhöjningar, om vilka författningsförslaget

liandlar, i mom. 2 upptagits den, som av riksdagen senare än vid 1925 års

riksdag förklarats berättigad att åtnjuta pension eller understöd från allmänna

indragningsstaten eller särskilt verks medel, där icke annorlunda

av riksdagen särskilt stadgas.

Såsom förut framhållits har kommittén i avvaktan på prövning av det § 2 “om- 3

förslag till militär tjänstepensionslag, vilket kommittén inom kort framlägger

men som icke kan väntas bliva föremål för behandling vid 1925

års riksdag, föreslagit fastställande av särskilda underlag för beräknande

av pensionsförliöjning beträffande pensionerade f. d. beställningshavare

vid armén och marinen, vilka underlag motsvara de pensionsunderlag,

som upptagits i den vid lagförslaget fogade pensionstjänsteförteckningen.

Vid sådant förhållande har det spörsmålet framträtt, huruvida alla innehavare

av militära pensioner och således även sådana, som kommit i åtnjutande

av den år 1919 beslutade pensionsförbättringen, böra utan inskränkning

komma i åtnjutande av de pensionsförhöjningar, varom nu är

fråga. Då samtliga dessa pensionärer erhålla dyrtidstillägg enligt de

gynnsammare grunderna för sådant tilläggs beräknande, böra de givetvis

komma i åtnjutande av den förhöjning, som är avsedd att utgöra kompensation

för den del av dyrtidstillägget, som de gå förlustiga vid tillämpning

av de mindre- gynnsamma grunderna för tilläggets beräknande, eller

alltså förhöjning I. Vad däremot beträffar förhöjning II, som innebär verklig

ökning av förmånerna, ställer sig saken i någon mån annorlunda.

Otvivelaktigt måste de militära pensionstagare, som pensionerats före ingången

av år 1918 och således icke fått del av den år 1919 beslutade pensionsförbättringen,

anses vara den grupp av äldre pensionärer, för vilken

behovet av ökad förmån framträder allra starkast. På grund av den tidiga

pensionsåldern för militärer, i lägre grader, leva ännu ganska många, som

pensionerats innan den förbättring blev gällande, som följde med löneregleringen

i sammanhang med 1901 års härordning; och skillnaden mellan

deras pensioner och vad motsvarande beställningshavare, som avgått

under något av de senare åren, erhåller i sammanlagd pensionsförmån,

är högst avsevärd. Klagan över detta förhållande har länge försports

och kan icke annat än anses befogad. De yngre pensionärerna, särskilt

de, som avgått efter ingången av år 1919 och alltså åtnjuta hel pensionsförbättring,

torde i själva verket kunna anses redan så gynnade att någon

ytterligare förhöjning icke bör ifrågakomma. De pensionärer, som erhåliit

hel pensionsförbättring, hava nämligen, såsom förut framhållits, i regel

kommit så nära den nyreglerade pensionen, sådan den framträder i kom
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

mitténs förslag- till militär tjänstepensionslag, att, sedan därtill lagts kompensation

stor höj n in gen, skillnaden i allmänhet är obetydlig.

PUJid härav har kommittén funnit sig böra föreslå, att den f. d. bestallningshavare

vid armén eller marinen, som kommit i åtnjutande av

Ae. , Pensionsforbattnng, endast må åtnjuta kompensationsförhöjningen

(förhöjning I), men uteslutas från att erhålla förhöjning II; och har bestämmelsen

härom upptagits i § 2 inom. 3. Däremot har någon sådan be
fa™8

i1Cke a-nSetp" 1HH''a aga rum 1 fråga om de pensionärer, som icke

erhållit liel pensionsförbättring. Verkställd undersökning bär emellertid

givit vid handen, att sistnämnda pensionärer med åtnjutande av båda ifrågavarande

forhöjningar i vissa undantagsfall erhålla mer än som tillkommer

motsvarande pensionärer, som lått hel pensionsförbättring men nu

^ mer. än förhöjning I; och till förekommande härav har i ''S 4

inforts eu begränsningsföreskrift, vartill kommittén återkommer vid behandlingen

av sistnämnda paragraf.

,..Vid?re Jf1; kommittén, såsom förut framhållits, funnit sig nödsakad att

ioiesia, att aven de pensionärer, som pensionerats enligt 1917 års reglementen

för pensionskassorna för pensionering av viss icke ordinarie personai

vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

^iftt+ie8lU-ta?--tr^n a*njuta.nde av annan pensionsförbättring än den, som

mnelattas i förslaget om kompensationsförhöjningen. Detsamma gäller

aven dels det pensionerade manskap vid marinen, som utöver pension och

hJkiggspensio.i bekommit ytterligare tilläggspension enligt medgivande

av 1420 ais riksdag, dels ock sådana förutvarande beställningsliavare vid

Kj9iinle!1S da å k ai a r ka r, v il k a fatt sina pensioner avpassade efter de genom

daglönareksdags beslut godkända grunder för pensionsförbättring åt

Samtliga dessa undantag hava i författningsförslaget upptagits under

v £ mom. u.

3 mom'' ''■ , ,.T: t 3 * meddelas bestämmelser om kompensationsförhöjningen eller för
beräknf.

IT/1''rT+ni" att,/lä (l<- mindre gynnsamma grunderna för

eiaknande av dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare bliva

gällande för innehavare av pensioner av äldre typ, bereda ersättning för

d?n, mmsknmg i dyrtidstillaggsformånen, som därigenom inträder Denna

förhöjning, som medför minskning av den tillfälliga dyrtidstilläggskostnaden

men ungefär motsvarande oknmg av pensionsutgifterna, har anonm

Ia“pll8''en °.om grundas på det tal för levnadskostnadsökningen, som

„allt under eu stor del av ar 1924; och kommittén har alltså icke lagd

hänsyn till oen obetydliga tillsynes mera tillfälliga förhöjningen av

na in lida tal, som därefter inträtt. Med tillämpning av föreskrifterna i

kmigoreisen den 5 juni 1923 (in- 260) med allmänna grunder för dyrtidstillagg

åt t d. befattningshavare i statens tjänst in. 11. pensionärer och

med användande av den uträkning av dyrtidstillägg a pensioners månads
m

‘i1UlS°T jnim medd?lad 1 frkellen V vid kungörelsen den 5 juli 1923

(in 310), skall alltså. enligt forslaget uträknas det belopp, som erfordras

såsom pensionslorhojning för att pensionärs förmån skall motsvara vad

som tillkommit honom, om dyrtidstillägg beräknas enligt samma allmänna

grunoer men med användande av den i tabellen IV vid sistnämnda kun»oieise

meddeiade uträkning. Det har emellertid icke ansetts nödigt att i

sjaivafoifattningen angiva, hur ifrågavarande förhöjning uträknas; utan

kommittén, som i § 3 mom. 1 föreslår att, där pensionens belopp icke slutar

opaginerad Kontrollera mot PDF

4f>

å helt tiotid kronor, förhöjningen skall beräknas a ett pensionsbelopp, avjämnat

till närmast lägre hela tiotal kronor, har låtit upprätta och i eu

tabell sammanställa uträkning a förhöjningens belopp vid alla pensionslägen

å hela tiotal kronor mellan 100 kronor och 8,000 kronor. Denna tabell

är fogad vid författningsförslaget såsom bilaga A.

I andra stycket av förevarande moment har upptagits bestämmelse om

den begränsning av förhöjning I, som kommittén enligt vad förut nämnts

ansett böra stadgas, nämligen att pensionen jämte denna förhöjning icke

må överstiga vad som tillkommit pensionären, om hans pension avpassats

efter det nyreglerade pensionsunderlaget, som blivit gällande för den

tjänst, han innehaft, eller motsvarande befattning, eller, så länge sådant

nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger, efter det underlag, som i tabell

B vid författningen kan vara angivet för hans tjänst eller motsvarande

befattning. Där pensionen vid dess beviljande blivit efter vissa

regler till beloppet avkortad, skall alltså vid tillämpning av denna begränsningsföreskrift

iakttagas en motsvarande avkortning av det nyreglerade

pensionsunderlaget eller det särskilt bestämda underlaget. I de fall,

där någon jämförelse med nyreglerat pensionsunderlag eller särskilt fastställt

underlag icke kan äga rum, har begränsning icke ansetts erforderlig

beträffande nu ifrågavarande kompensationsförhöjning.

I det senare momentet av nu förevarande paragraf stadgas, att pensio- § :i mom. 2.

nen och förhöjningen tillsammans bilda ny pension, där icke ytterligare

förhöjning (förhöjning II) förekommer enligt stadgandena i nästföljande

paragraf. Redan genom förhöjningen I uppstår ny pension icke blott i de

jämförelsevis fåtaliga fall, då förenämnda begränsningsbestämmelse blir

tillämplig, utan även för de pensionärer, som avses i § 2 mom. 2 och 3, samt

den stora mängd pensionärer, som enligt bestämmelsen i § 7 skall erhålla

kompensationsförhöjningen men icke förhöjning II. I

I § 4 avhandlas den verkliga pensionsförhöjningen. I fall, där icke § 4 mom. i.

redan enligt bestämmelserna i § 3 uppstått ny pension, skall utöver förhöjning

I utgå ytterligare pensionsförhöjning, kallad förhöjning II; och

enligt författningsförslaget, som åsyftar en definitiv pensionsreglering,

har ifrågavarande förhöjning efter principiell grund upptagits till två

tredjedelar av skillnaden mellan summan av pensionen och förhöjning I

å ena sidan samt å andra sidan det belopp, som skulle hava tillkommit pensionären,

om hans pension avpassats efter nyreglerat pensionsunderlag

eller särskilt bestämt underlag för hans tjänst eller motsvarande befattning;

men om varken nyreglerat pensionsunderlag eller särskilt bestämt

underlag finnes beträffande den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande

befattning, skall nu ifrågavarande förhöjning utgå efter de särskilda

grunder, för vilka kommittén förut närmare redogjort och som finnas

angivna i inom. 1 c) av författningsförslaget.

I mom. 1 a) har intagits bestämmelser om beräkningen av förhöjning II

i fall, då jämförelse kan äga rum med nyreglerat pensionsunderlag för

den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande befattning. Med det

senare uttrycket åsyftas de förekommande fall att den tjänst, i vilken pensionen

erhållits, icke längre finnes under samma benämning, utan vid

vederbörande verks omreglering upptagits under ändrat namn. Exempelvis

har så ägt rum i stor utsträckning med de lägre befattningarna vid

hospital och asyler; och även vid kommunikationsverken förekomma dy
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

lika förändringar. I regel torde det icke vara svårt att angiva befattningens

nuvarande motsvarighet.

Intill dess att nyreglerat pensionsunderlag kan varda fastställt för befattningar

vid ännu oreglerade verk och institutioner, skall enligt bestämmelse,

som intagits i mom. 1 b) av förevarande paragraf, beräkningen

av förhöjning II ske genom jämförelse med det särskilda underlag, som i

tabell B linnes angivet för den tjänst, pensionären innehaft, eller motsvarande

befattning. Såsom kommittén förut framhållit äro dessa underlag

icke att betrakta såsom nya pensionsunderlag för beräkning av pensionsavgifter

och bestämmande av pensionsbelopp för befattningarnas innehavare

vid avgång ur tjänst, utan de äro avsedda uteslutande för bestämmande

av förhöjning II för pensionerad innehavare av sådan befattning.

Den sålunda uträknade förhöjningen skall enligt förslaget undergå jämkning

i förekommande fall, när för tjänsten blir gällande ett nyreglerat

pensionsunderlag och detta enligt bestämmelsen i a) föranleder ändring,

vare sig höjning eller sänkning, av den enligt b) uträknade förhöjningen.

De föreslagna särskilda underlagen i tabell B hava i allmänhet kunnat

avpassas efter de nyreglerade pensionsunderlag, som blivit gällande för

motsvarande befattningar i nyreglerat verk. I andra fall liar vid underlagens

avpassande ledning förefunnits i framlagda förslag rörande löneoch

pensionsregleringar för ännu oreglerade verk, såsom exempelvis i

fråga om befattningar vid universiteten, allmänna läroverken in. 11. institutioner.

I vissa fall saknas emellertid all sådan ledning; och i fråga

om dessa har kommittén upptagit de belopp, som med hänsyn till föreliggande

omständigheter befunnits skäliga.

Vad beträffar de särskilda grunderna för avpassande av förhöjning II,

vilka angivits i § 4 inom. 1 c), har kommittén ansett, att dessa grunder

höra, förutom i sådana fall, där varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger

eller särskilt underlag finnes i tabell B angivet för den tjänst, pensionären

innehaft, eller motsvarande befattning, komma till tillämpning

även då den befattning, i vilken vederbörande pensionerats, icke var ordinarie

och ej heller tillhörde marinens månadslönarstat. Genom verkställd

undersökning har nämligen utrönts, att i sådana fall en förhöjning motsvarande

två tredjedelar av skillnadsbeloppet skulle föra för långt. Exempelvis

kan nämnas, att, innan den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid statens anstalter för sinnessjuka uppfördes ä ordinarie stat, eu pensionering,

ehuru med låga belopp, var anordnad för denna icke ordinarie

personal, men att numera, sedan personalen erhållit ordinarie ställning,

pensionsunderlagen efter löne- och pensionsregleringar uppgå till så jämförelsevis

höga belopp, att ett avpassande av förhöjning II efter de nya

underlagen skulle för de såsom icke ordinarie pensionerade föra till alltför^

stor förhöjning, på samma gång som det även torde möta någon svårighet

att avgöra vilken ordinarie befattning som motsvarar den anställning,

sådan pensionär innehaft. Liknande förhållanden lära även på

andra områden av statsförvaltningen förefinnas; och har kommittén ansett

ett allmänt stadgande av ovan angivna innebörd vara erforderligt.

Beträffande befattningarna såsom verkmästare och mästare å marinens

månadslönarstat är att märka, att dessa befattningar, ehuru icke ordinarie,

i vanlig bemärkelse äro förenade med pensionsriitt i flottans pensionskassa

samt att kommittén därför i tabell B för dem upptagit särskilda underlag

för beräknande av förhöjning II; och lör att icke de, som pensionerats

i sådan beställning vid marinens månadslönarstat, skulle falla under

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

förenämnda bestämmelse utan tå förhöjning II avpassad genom jämförelse

med nämnda underlag, hava dessa ansetts böra uti ifrågavarande

bestämmelse uttryckligen undantagas.

I mom. 2 av § 4 hava upptagits vissa särskilda bestämmelser, som be- §

funnits nödiga vid tillämpningen av stadgandena i mom. 1 a) och b) d. v. s.

för de fall, att förhöjning II skall avpassas efter nyreglerat pensionsunderlag

eller särskilt bestämt underlag för den tjänst, pensionären innehaft,

eller motsvarande befattning. Vid genomförande av ny löne- och

pensionsreglering för vissa verk har tillika vidtagits uppdelning av tjänstegrupp

på liera befattningsgrupper med olika pensionsunderlag. Exempelvis

har lotsverket i sådant sammanhang omorganiserats så att lotsbefattningarna,

vilka alla tidigare hade ett och samma pensionsunderlag,

uppdelats i tre grupper, var och en med sitt särskilda pensionsunderlag,

av vilka emellertid det lägsta avsevärt överstiger det tidigare för alla lika

pensionsunderlaget. l)å det kan möta vissa svårigheter, att beträffande

en lots, som avgått från tjänsten före omorganisationen, avgöra till vilken

grupp han rätteligen bör hänföras samt det i allt fall enligt kommitténs

mening icke bör ifrågakomma att i sådant fall tillmäta förhöjning

II efter annat pensionsunderlag än det lägsta nyreglerade, som nu är gällande

för någon av de nya grupperna, har kommittén i förevarande moment

upptagit ett stadgande i ämnet.

Vidare har, såsom kommittén förut framhållit, visat sig att förhöjning

II skulle i vissa undantagsfall för militär pensionär, som icke erhållit hel

pensionsförbättring, medföra en större sammanlagd pensionsförmån än

den, som tillkommer den militära pensionstagare, vilken i samma befattning

avgått med åtnjutande av hel pensionsförbättring men som enligt

förslaget icke skulle äga åtnjuta förhöjning II. Till förekommande av,

denna oegentlighet har i förevarande moment tillika upptagits en föreskrift

att ny pension för den förre icke må överstiga ny pension för den

senare.

I mom. 3 av förevarande § 4 har upptagits bestämmelse därom, att i §

fall, som i denna paragraf avses, pensionen samt förhöjningarna I och II

tillsammans bilda den nya pensionen.

Av praktiska skäl — för att vid pensionens regelmässiga månadsutbetalning

kunna använda endast belopp i hela krontal — har ansetts lämpligt,

att, där den nya pensionens belopp vid beräkning enligt bestämmelserna

i § 3 eller § 4 befinnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med

tolv, en avjämning äger rum till närmast lägre sålunda delbara tal. An-<

ordningen, som är ägnad att väsentligen förenkla bestyret med pensionerJ

nas utbetalning, kan icke anses vara av nämnvärd betydelse för den enskilde

pensionären.

I gällande kungörelse angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt §

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer finnas

särskilda bestämmelser meddelade för det fall, att pensionären åtnjuter

pension från mer än ett håll. Enligt § 7, första stycket, gäller nämligen

att, där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,

pensionernas sammanlagda belopp eller, om någon av dem är nyreglerad,

80 procent av dess belopp skola läggas till grund för beräkningen

»*

4 mom. 2.

4 mom. 3.

§ 5-

6 mom. 1.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

av dyrtidstillägget samt att, om någon av pensionerna är av äldre typ,

de gynnsammare grunderna för beräkning av sådant tillägg skola komma

till tillämpning.

Då enligt kommitténs förslag förhöjning I är avsedd att utgöra kompensation

för den minskning av förmånen, som skulle inträda vid de

strängare dyrtidstilläggsgrundernas tillämpning ä pensioner av äldre typ,

måste givetvis vid utformning av bestämmelserna om förhöjning I hänsyn

tagas till berörda föreskrifter om dyrtidstilläggets beräknande i fall, där

pensionär åtnjuter pension från mer än ett håll.

Där vederbörande för en och samma tjänst åtnjuter pension från mer

än ett håll, såsom förekommer exempelvis för f. d. befattningshavare vid

lots- och fyrstaten med pension från flottans pensionskassa och fyllnadspension

av lotsmedel!, för f. d. befattningshavare, vilken erhållit pension

enligt 1«J07 års pensionslag men tillika för samma tjänst undfått en av

riksdagen särskild beviljad tilläggspension att utgå från allmänna indragningsstaten,

torde det vara utan vidare uppenbart, att förmånerna äro att

anse såsom en enda pension. Måhända skulle därför en föreskrift därom

kunna anses överflödig; men det har dock, när det gäller bildandet av ny

pension, befunnits lämpligt, att en uttrycklig föreskrift meddelas därom,

att i dylikt fall förmånernas sammanlagda belopp skall betraktas såsom

en enda pension, vars belopp skall läggas till grund för beräkning av

förhöjning, varom i författningsförslaget är fråga; och har en sådan föreskrift

influtit i § 6 mom. 1 av förslaget.

c. inom. e. 1 det fall åter, att pensionären åtnjuter pension för mer än eu tjänst,

bliva förhållandena något mera invecklade. Till en början torde böra såsom

självklart framhållas, att, om de pensioner, pensionären åtnjuter,

äro nyreglerade, hans förmåner givetvis icke i någon mån påverkas av

bestämmelserna i författningsförslaget; det är alltså allenast, när åtminstone

en av pensionerna är av äldre typ, som fråga uppstår om ändring

av pensionärens sammanlagda förmån, och det ligger i sakens natur, att

förändringen skall, där förening av en nyreglerad och en icke nyreglerad

pension föreligger, inskränkas att avse endast den senare pensionen.

Liksom dyrtidstillägg i fall, varom nu är fråga, beräknas efter sammanläggning

av pensionsbeloppen, så skulle också för beräknande av förhöjning

I kunna ifrågasattas att till en början förfara så, att pensionernas

belopp eller, i fråga om nyreglerad pension, SO procent av dess belopp

sammanläggas och sammanlagda beloppet lägges till grund för beräkning

av förkö jningsbeloppet enligt den i tabell A meddelade uträkningen.

Sedan man funnit detta förhöjningsbelopp, skulle för bestämmande av

nya pensionsbelopp ej mindre pensionernas belopp åter vid de fortsatta

beräkningarna skiljas från varandra utan även tillika uträknas vad av

förhö jningsbeloppet faller på sådan pension, som är av äldre typ.

I vissa fall, nämligen da pensionären innehar pensionstillägg enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360), vilket tillägg, som icke förekommer

annat än vid pensioner av äldre typ, utan uppdelning liörer till pensionärens

förmån i dess helhet, skulle även pensionstilläggets belopp, för

möjliggörande av bestämmandet av ny pension, uppdelas på pensionerna

i förhållande till de tal, varmed pensionerna oberäknat pensionstillägget

ingått i förenämnda sammanläggning.

På samma sätt skulle utrönas vad av det uträknade förköjningsbelopPet

faller på varje pension av äldre typ. Sedan man sålunda funnit be
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

loppet av förhöjning I beträffande varje sådan pension, skulle på eljest

föreskrivet sätt bestämmas beloppet av den eller de nya pensioner, som

uppkomma, därest icke ytterligare förhöjning ifrågakommer.

1 avseende å sådan ytterligare förhöjning, förhöjning 11, har ansetts,

att anledning icke föreligger att medgiva sådan förhöjning å mer än en

av pensionerna. Såsom skäl för en sådan inskränkning kan anföras, att

vid förening av pensioner i regel så ordnats, att vederbörande åtnjuter

hela den större pensionen och eu tredjedel av den mindre; att denna

tredjedel motsvarar vad som i allmänhet täckes genom de av pensionären

under tjänstetiden erlagda avgifter för den pensionen; att till grund

för kommitténs förslag rörande förhöjning II ligger den uppfattning, att

den tredjedel av pensionen, som grundats med egna avgifter, skall lämnas

orubbad och endast återstoden eller den egentliga statspensionen förhöjas;

samt att, da pensionären beträffande den mindre pensionen icke

äger åtnjuta statspensionsdelen, någon förhöjning av denna pension icke

hör äga rum, utan förbättringen inskränkas till den andra pensionen. Av

kommitténs sålunda angivna ståndpunkt följer såsom konsekvens, att,

där den ena av pensionerna är nyreglcrad och således redan innefattar

den förbättring, som med förslaget är avsett att delvis beredas pension

av äldre typ, förhöjning II icke bör förekomma beträffande den med nyregierad

pension förenade pensionen av äldre typ.

Såsom av ovanstående framgår skulle de bestämmelser, som sålunda

ifrågasatts, bliva synnerligen invecklade. Till undvikande av denna olägenhet

och med hänsyn till de jämförelsevis få fall, där förening av pensioner

för mer än en tjänst förekommer, har ett i vissa hänseenden enklare,

ehuru något summariskt förfarande synts vara att föredraga, även om

detsamma i undantagsfall medför, att förhöjning I lämnar något mer

än som strängt taget borde utgå såsom kompensation för minskning i

förmån till följd av tillämpningen av de mindre gynnsamma dyrtidstillläggsgrunderna.

Förslaget, såsom det utformats i § 6 mom. 2, innebär, att

i fall, där pensionären åtnjuter pension för mer än en tjänst samt någon

av pensionerna är av beskaffenhet, att förhöjning I enligt de föreslagna

bestämmelserna kan förekomma, sådan förhöjning skall beräknas, icke på

pensionernas sammanlagda belopp, utan särskilt för varje dylik pension;

att förhöjning II må åtnjutas endast under förutsättning att icke någon

av pensionerna är sådan, som i § 2 avses, samt utgå allenast å en av pensionerna,

nämligen den som medför största förhöjning; samt att i detta

fall, vid beräkningen av såväl förhöjning I som förhöjning II, eventuellt

förefintligt pensionstillägg skall fördelas på pensionerna i förhållande till

deras belopp. Ett sådant enklare förfarande, som i dessa bestämmelser

föreslagits, giver visserligen i förhöjning I något mer än kompensation,

dock icke i sådan omfattning att det för statsverket är av nämnvärd bebetydelse;

men i fall, där fråga är om endast pensioner av äldre typ, motväges

denna överkompensation därav, att förhöjning II må åtnjutas allenast

å den ena.

I andra stycket av förenämnda § 7 i gällande kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer finnas vissa föreskrifter meddelade

för det fall, att pensionär jämte pensionen åtnjuter avlöning av

statsmedel eller av sådana medel erhåller dyrtidstillägg i egenskap av

lärare vid någon statsunderstödd läroanstalt. Med hänsyn härtill och då

förhöjning I ju är avsedd att utgöra kompensation för minskad pensionsförmån

vid tillämpning å äldre pensioner av de mindre gynnsamma dyrBihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 158 höft. (Nr 198-) Bilaga. d

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

tidstiHäggserunderna, har kommittén tagit i övervägande, huruvida

nagra motsvarande bestämmelser skulle kunna anses erforderliga i avseende

a beräkningen av förhöjning I åt sådan pensionär. Men då berörda

iormaner vid sidan av pension i regel äro av mera tillfällig natur samt

aUtsa —, ehuruväl viss betydelse rätteligen tillmätts dem i fråga om det

?nvtrlderllga- durtildStnlag/et ~ knaPPast äro av beskaffenhet att böra öva

inverkan, nar det galler fastställande av ny pension, bar kommittén stannat

vid att icke föreslå någre särskilda bestämmelser för sådana fall, som

nu aro i flaga, och därvid bar tillika inverkat den omständigheten att

åtnjutandet av namnda förmåner kommer att för pensionären även i fortsättningen

enligt det av kommittén upprättade förslaget till grunder för

beräknande av dyrtidstillägg åt pensionärer medföra samma modifikationer

i dyrtidstillaggsberäkningen som hittills.

§ 7.

Enligt § 8 i gällande kungörelse av den 15 juni 1923 (nr 266) med ail
HännfamgTder

-fÖr- dyi''tidstiJlägg åt f- d- befattningshavare i statens

t m.t . Pensionärer hava åtskilliga grupper av pensionärer, vilka

1.statens ^anst anställda, likväl i avseende å rätt till dyrtids
stad^ft11^^1

d'' ,e(fatt,iingshavarc 1 statstjänst; och är därvid

stad„at, att dyrtidstillagget för dessa grupper skall beräknas enligt § 4

i samma kungörelse d. v. s. efter de gynnsammaste grunder, som för dvrtidstillaggets

beräknande gälla för f. d. befattningshavare i statens tjänst

med pensioner av äldre typ. Om dessa gynnsammare dyrtidstilläggsnm!]tl<

er’i Saf°+m+ kommil.tén föreslår, alldeles bortfalla, måste även dessa

med i. d. statstjanare likställda pensionärer erhålla förhöjd pension för

att de ogynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna må kunna å dem tillämPm

Utain atj medföra mmskad sammanlagd förmån. Kompensation bör

alltså beredas dem _ genom att göra dem delaktiga av förhöjningen I.

Emellertid synes det i någon man betänkligt att beträffande dessa grupper

pensionärer, som icke varit i statens tjänst anställda, ersätta en del

av äet tillfälliga dyrtidstillagget med ett fast tillägg, en förhöjning av

sjalva pensionen, vilken pension för flertalet av dessa pensionärer endast

“direkt och delvis utgår av statsmedel. Med hänsyn härtill har bestämmeisen

i § 7 av förevarande författningsförslag avfattats så att förhöjning

1 endast tillsvidare må tillkomma dessa grupper av pensionärer. Härigenom

bär kommittén för dessa pensionärers vidkommande velat till denna

förhöjning överflytta den karaktär av mera tillfällig förmån, som dvrtidstillagget

innefattar. Kommittén vill dock icke förneka, att utsikterna att

kunna avveckla denna pensionsförhöjning icke te sig synnerligen stora.

1 den mån pensionsreglering äger rum för de befattningar, som dessa

pensionärer innehaft, bör givetvis tillses, att den, som blir pensionerad efter

sådan nyreglering, icke må komma i åtnjutande av nu ifrågavarande förman.

Såsom förut framhållits har kommittén, som fått sitt uppdrag begränsat

att avse förbättring av pensionsförhållandena för f. d. statsanställda

med pensioner av äldre typ, icke upptagit ifrågavarande grupper av pensionärer

såsom berättigade till den egentliga pensionsförbättringen, förhöjning

H. Skulle även denna förmån anses böra beredas dessa pensionärer,

synes detta icke kunna ske i annan form än såsom ett tillägg av

sådan beskaffenhet, som i § 4 mom. 1 c) avses.

Bland dem, som enligt förenämnda paragraf i dyrtidstilläggskungörelsen

upptagits såsom berättigade till dyrtidstillägg såsom f. d. befattnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ha vare i statens tjänst, aro emellertid att märka sådana befattningshavare,

som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuta avlöning på indragningsstat,

och enligt den ursprungliga lydelsen av nämnda paragraf fick sådan

befattningshavare dyrtidstillägg beräknat efter de gynnsammare grunderna

för dyrtidstillägg åt f. cl. befattningshavare med pension av äldre

typ. Men då vid den år 1924 beslutade omorganisationen av kontrollstyrelsen

vissa övertaliga befattningshavare med nyreglerad avlöning överflyttades

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, erhöll paragrafen

ett tillägg av innehåll, att till den, som på indragningsstat åtnjuter

avlöning enligt något av de i § 4 av kungörelsen med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst omlörmälda avlöningsreglementen,

dyrtidstillägget beräknas efter det procenttal, som stadgas

i sistnämnda paragraf, och i övrigt enligt bestämmelserna om dyrtidstillägg.

åt pensionärer med nyreglerad pension. Befattningshavare, som

utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter oreglerad avlöning på indragningsstat,

bör såsom kompensation för förlusten av eu del av dyrtidstillägget

berättigas att åtnjuta förhöjning I; men någon anledning åt! därutöver

i detta sammanhang höja hans avlöning kan icke anses föreligga. Vad

beträffar den, som på indragningsstat åtnjuter nyreglerad avlöning böra

givetvis honom tillkommande förmåner bibehållas oförändrade och sådan

befattningshavare uteslutas från åtnjutande av de förhöjningar, om vilka

i författningsförslaget är fråga. Då det emellertid måste anses olämpligt

att göra denna uteslutning genom att upptaga sådan befattningshavare

bland de i § 2 angivna undantagen, vilka alla avse endast f. d. befattningshavare,

har bestämmelsen beträffande befattningshavare på indragningsstat

med nyreglerad avlöning upptagits i författningsförslaget,

liksom i dyrtidstilläggskungörelsen, såsom undantag från stadgandet om.

tillerkännande av respektive förmån åt befattningshavare, som utan tjänst-*

göringsskyldighet åtnjuta avlöning på indragningsstat. Den föreslagna

bestämmelsens innebörd blir alltså, att pensionsförhöjning I utgår tillsvidare

jämväl till den, som utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter avlöning

på indragningsstat, dock att sådan förhöjning icke må äga rum,

då avlöningen avpassats efter något av de avlöningsreglementen, som omförmäles

i § 4 av kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, eller efter

likartade avlöningsgrunder.

I § 9 av förenämnda kungörelse (nr 266/1923) med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

stadgas, att pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid

numera av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från

tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i avseende

å dyrtidstillägg med pension till f. d. befattningshavare i statstjänst,

att därvid de gynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna skola tillämpas,

samt att detsamma skall gälla pension, som från enskilda järnvägarnas

pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till

f. d. befattningshavare vid statens järnvägar, dock att beträffande den,

som jämte sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad

enligt bestämmelserna i Kung]. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående

rätt till pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, dyrtidstilllägg

å honom sålunda tillkommande sammanlagd förmån skall beräknas

efter de mindre gynnsamma grunderna, som giilla för beräknande av sådant

tillägg till nyreglerade pensioner.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Vad beträffar den första gruppen av nu ifrågavarande pensionärer eller

f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken

med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertogs

av staten, är uppenbart, att sådan pensionär bör såsom kompensation för

minskning i dyrtidstilläggsförmånen erhålla förhöjning I. I någon mån

tveksam kan man däremot ställa sig inför spörsmålet, huruvida förhöjning

II bör honom tillkomma; men då han icke kan hänföras till f. d. befattningshavare

i statens tjänst, har förhöjning II icke ansetts böra tillkomma

sådan pensionär, utan han har ansetts böra likställas med de

grupper pensionärer, som enligt § 7 av författningsförslaget skola tillsvidare

åtnjuta förhöjning I.

§ 8- Beträffande den andra gruppen av pensionärer, som omförmäles i för
berörda

§ 9 i kungörelsen om dyrtidstillägg till pensionärer och som omfattar

sådana f. d. befattningshavare vid statens järnvägar, vilka åtnjuta

pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

pensionsinrättning, är att märka, att, då de vid enskild järnvägs

eller handels övertagande av staten kommit i statstjänst och pensionerats

genom statens försorg i regel på det sätt, att de jämte pension från enskild

kassa bekommit viss fyllnadspension av statsmedel, de måste anses

vara att hänföra till pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

samt att de därför, om pensionsförmånen kan betraktas såsom icke-nyreglerad,

böra komma i åtnjutande av de pensionsförhöjningar, om vilka

i författningsförslaget är fråga. Med hänsyn härtill torde det vara riktigt,

att dessa pensionärer, såsom förslaget i § 8 innebär, erhålla berörda

förhöjningar, dock att därvid undantagas de pensionärer, vilka enligt

kungörelsen om dyrtidstillägg erhålla sådant tillägg, beräknat efter de

mindre gynnsamma grunderna, och således ansetts innehava pensioner,

jämställda med nyreglerade pensioner. Det bör framhållas, att, om en

pensionär tillhörande nu ifrågavarande grupp vid avgången fått sin pension

avpassad efter nyreglerat pensionsunderlag för befattning vid statens

järnvägar, han givetvis är genom bestämmelsen i § 2 mom. 1 b) utesluten

från förhöjning.

§ «. Genom de föreslagna förhöjningarnas sammanslagning med pensionen

avses, att nya pensioner uppstå; och vid sådant förhållande har det ansetts

lämpligt att i författningsförslaget, § 9, intaga en uttrycklig bestämmelse

därom, att vad som finnes stadgat rörande pensions åtnjutande, förverkande

m. m. skall i tillämpliga delar gälla den nya pension, som uppkommer

enligt bestämmelserna i författningsförslaget.

§ io. Slutligen har i § 10 intagits en bestämmelse därom, att Kungl. Majrt

meddelar de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpning

av den blivande författningen i ämnet. Ehuru det i själva bestämmelserna

om ny pension måste anses ligga, att den myndighet, som

ombesörjt utbetalning av den nuvarande förmånen, skall sköta samma bestyr

beträffande den nya pensionen, kan det dock befinnas erforderligt

att beträffande tillämpningen av de nya bestämmelserna i likhet med

vad som skett i fråga om bestämmelserna om dyrtidstillägg, pensionstillägg^

m. m. giva särskilda föreskrifter såväl i nyssberörda hänseende som

i fråga om de medel, av vilka kostnaderna för denna pensionsreglering

skola bestridas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstidstlllägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. 1

Förestående förslag till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer förutsätter, att, såsom

kommittén föreslagit, särskild anordning vidtages, varigenom pensionerna

av äldre typ förhöjas till sådan nivå, att å dem kunna tillämpas utan förlust

de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunder, som nu gälla allenast

beträffande nyreglerade pensioner. Detta författningsförslag upptager

därför enahanda dyrtidstilläggsgrunder för samtliga f. d. befattningshavare

i statens tjänst och övriga med dem i detta avseende likställda pensionärer.

§§ 1—3 i förslaget överensstämma med motsvarande paragrafer i nu

gällande kungörelse i ämnet av den 15 juni 1923 (nr 266) med den skillnad

endast, att, då beträffande dyrtidstillägget icke vidare skola gälla skilda

grunder för olika grupper av pensionärer, den i § 2 nu förefintliga hänvisningen

till de i §§ 4 och 5 stadgade grunderna ersatts i § 2 av förslaget

med hänvisning endast till de i § 4 meddelade stadgandena.

Sistnämnda paragraf i förslaget upptager bestämmelser om de dyrtidstilläggsgrunder,

som hädanefter skulle bliva gällande för alla f. d. befattningshavare,

och motsvarar i sak nuvarande § 5 med upptagande tillika

från nuvarande § 4 vad där stadgas om särskilt tillägg vid underhåll, på

grund av försörjningsplikt, av barn under 16 års ålder, dock att detta

särskilda tillägg, såsom nu i § 5 är stadgat, hestämts till 4 kronor för

månad och varje underhållet barn.

Nuvarande kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer innehöll ursprungligen

i § 6 ett stadgande till förhindrande av att pension av äldre typ jämte

dyrtidstillägg därå enligt de gynnsammare gunderna skulle överstiga motsvarande

nyreglerade pension jämte dyrtidstillägg därå enligt de för sådan

pension gällande strängare grunderna. Av praktiska skäl borttogs

emellertid denna restriktion enligt 1924 års riksdags beslut och har paragrafen

enligt kungörelse den 13 juni 1924 (nr 220) upphört att gälla. Med

erinran, att kommittén i sitt förslag till bestämmelser om ny pension förvissa

f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer upptagit ett stadgande av

enahanda innebörd som i berörda § 6, vill kommittén nu endast påpeka,

att ett dylikt stadgande såsom icke längre behövligt icke influtit i nu förevarande

författningsförslag.

§ 5 i förslaget motsvarar nuvarande § 7 men har beträffande bestämmelserna

i första stycket kunnat i avsevärd mån förenklas, då de ensartade

grunderna för dyrtidstillägget åt alla pensionerade f. d. befattnings
-

1 Författningsförslaget, här uteslutet, återfinnes som bilaga II till det utdrag av statsrådsprotokollet,

som är fogat till propositionen.

Specialmotivering

till förblaget

om dyrtidstilläggsgrunder.

§§ 1-3.

§ 4-

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

havare i statens tjänst medgiva likartade föreskrifter för beräknande av

sådant tillägg även för bär ifrågavarande fall, att pensionär åtnjuter pension

från mer än ett båll.

§ 6- _ I § 6 av förslaget hava upptagits bestämmelser, motsvarande vad nu

finnes stadgat i § 8, sådan denna paragraf lyder med den ändring, som

beträffande dyrtidstillägg till den, vilken utan tjänstgöringsskyldighet åtnjuter

nyreglerad avlöning å indragningsstat, vidtogs enligt kungörelsen,

den 13 juni 1924 (nr 220).

§7. . § l i förslaget, vilken motsvarar § 9 i nu gällande kungörelse, bär erhål
lit

förenklad lydelse såsom följd av att ensartade grunder bliva gällande

för alla pensionerade f. d. befattningshavare.

§§ 8—10. Vad slutligen beträffar §§ 8—10 i förslaget hava bestämmelserna i dessa

paragrafer avfattats i full överensstämmelse med motsvarande paragrafer,

10—12, i nu gällande kungörelse i ämnet.

Kostnadsberäkning.

I sammanhang med kommitténs i detta betänkande framlagda utredning

rörande . förbättrad förmån för sådana f. d. befattningshavare i statens

tjänst, vilka innehava pensioner av äldre typ, har kommittén låtit verkställa

åtskilliga kostnadsberäkningar. Med avseende å dessa beräkningar

må framhållas, att de grunda sig på uppgifter å det antal pensionärer och

å de pensionsbelopp, som förefunnos i början av oktober 1924, samt att beräkningarna

såväl med hänsyn till därefter inträffade förändringar som

på grund av andra inverkande omständigheter måste betraktas såsom

approximativa. Beräkningarna kunna därför givetvis icke uppvisa den

exakta kostnad, som genomförandet av en pensionsreglering av större eller

mindre omfattning skulle medföra, utan avse att tjäna till ledning vid

bedömande av den ekonomiska innebörden för statsverket och vid avpassande

av anslag för ändamålet.

_ Till en början har undersökts, huru stor skillnaden är mellan å ena

sidan sammanlagda beloppen av alla pensioner av äldre typ, som innehavas

av f. d. befattningshavare i statens tjänst, samt å andra sidan summan

av de pensionsbelopp, som i stället för pensionerna av äldre typ skulle

hava utgått, om pensionerna avpassats efter nyreglerade pensionsunderlag

eller, där sådana ännu icke finnas, efter de av kommittén föreslagna

särskilda underlagen för motsvarande befattningar eller i fall, där pensionsreglering

ej kunnat på sådant sätt åstadkommas, ökats med ungefär

motsvarande förhöjning. Denna skillnad skulle utvisa den ökade utgiften,

vad själva pensionerna beträffa, som skulle uppstå vid bifall till yrkandet,

att pensionerna av äldre typ skulle uppbringas till samma belopp

som motsvarande nyreglerade pensioner. Undersökningen har givit vid

handen, att den ökade kostnaden för pensionerna skulle för de skilda grupperna

av pensionärer uppgå till följande ungefärliga belopp, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

armén ...............................................

marinen .............................................

postverket ...........................................

telegrafverket .......................................

statens järnvägar ...................................

statens vattenfallsverk...............................

domänverket ........................................

civilförvaltningen i allmänhet samt av riksdagen

från allmänna indragningsstaten beviljade pensioner

.............................................

kronor 3,540,000:

» 570,000: —

» 160,000: —

» 190,000: —

» 1,205,000: —

» 13,000: —

» 00,000: —

» 1,728,000: —

Summa kronor 7,586,000: —.

A de nya pensionerna skulle emellertid dyrtidstillägg givetvis utgå efter

de mindre gynnsamma grunder, som för beräknande av sådant tillägg

gälla beträffande nyreglerade pensioner; och till följd bärav beräknas uppkomma

en minskad kostnad för dyrtidstillägg med omkring 1,100,000 kronor.

På det hela taget skulle kostnadsökningen alltså kunna beräknas till

i runt tal 6,500,000 kronor. Denna kostnadsökning torde dock av anledning,

som i det följande kommer att påvisas, kunna antagas i verkligheten

bliva icke obetydligt lägre; men ökningen torde i allt fall komma att överstiga

5,500,000 kronor. Om de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna

skulle tillämpas även å pensionstagare i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl., tillkommer ett belopp av omkring 950,000

kronor såsom kompensationsförhöjning åt dessa pensionärer, vilket belopp

emellertid skulle helt uppvägas av motsvarande minskning i kostnaden

för dyrtidstillägg.

Vad därefter beträffar kostnaden för genomförandet av det mindre vittgående

förslag, som av kommittén framlagts, bör först framhållas, att genom

förhöjning I, kompensationsförhöjningen, kostnaden för själva pensionerna

skulle ökas, men att samtidigt ungefär motsvarande minskning

skulle inträda i kostnaden för dyrtidstillägg; att förhöjning II skulle, utom

direkt ökning av kostnaden för själva pensionerna, tillika medföra ökad

kostnad för dyrtidstillägg, samt att, då på det hela taget förändringen av

kostnaden för dyrtidstillägg framträder såsom minskning, totalresultatet

av kostnadsberäkningarna föreligger, då från de ökade kostnaderna för

själva pensionerna dragés den uppkommande minskningen av kostnaden

för dyrtidstillägg.

Huru beräkningarna utfallit beträffande de olika grupperna av pensionärer

framgår av de uppgifter, som sammanställts i den å nästa sida intagna

tabell. För jämförelse har kommittén i samma tabell infört resultaten

av kosnadsberäkningar under förutsättning att förhöjning II, i stället

för att såsom kommittén föreslagit bestämmas i regel, till */8 eller 66.6

procent av skillnaden mellan nyreglerad pension och pension av äldre typ

jämte förhöjning I, bestämmes till 50 respektive 40 procent av omförmälda

skillnad. Vad sistnämnda beräkningar beträffar, redogör kommittén närmare

för desamma här nedan.

Såsom av tabellen framgår giva beräkningarna beträffande kostnaderna

för genomförande av kommitténs förslag följande resultat. Då till kostnaden

för förhöjning I ................................ kronor 3,297,000: —

lägges kostnaden för förhöjning II ......................*____3,609,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Militära pensioner:

Armén ........................... f

...........I

Marinen ....................................j

Summa

ite affärsdrivande verken:

Postverket ...............

Telegrafverket

Statens järnvägar ......

Statens vattenfallsverk

Domänverket ............

1

Summa''!

[

| Civilförvaltningen i övrigt ...... ..........j

Riksdagspensioner från allmänna indrag
ningsstalen

......................................

Pensioner från statens anstalt för pensionering

av folkskollärare in. m.............

Summa summarum

Pensions- i

förhöjning [

I

Procent

av total

skillnad

vid för- höjning

II

Pensions-

förhöjning

11

1

! Minskning

Summa jäv dyrtids- tillägget

1

Ökning

av dyrtids- tillägget

Skillnad

Kostnadsökning

Oreducerad

|

Reducerad

800,000

66.e

1,700,000

2,500,000] 800,000

360,000

440,000

2,060,000

1,790,000

800,000

50

1,275,000

2,075,000 800,000

267,000

538,000

1,542,000

1,340,000

800,000!

40

1,020,000

1,820,000! 800,000

214,000

586,000

1,234,000

1,050,000

200,000]

66.6

290,000

490,000 200,000

60,000

140,000

350,0001 305,000

200,0001

50

242,000

442,000i 200,000:

50,000

150,000

292,000] 253,000

200,0001

40

214,000

414,000] 200,0001

45.000

155,000

259,0001 225,000

1,000,0001

66.6

1,990,000

2,990,000 1,000,000

420,000

580,OoO

2,410,000

2,095,000

1,000,000:

50

1,517,000

2,517,000 1,000.000]

317,000

683,000

1.834.000 1,593.000

1,000,000

40

1,234,000

2,234,000 1,000,000

259,000

741,000

1,493,000

1,275,000

62,000

66.6

80,000

142,000! 62,000:

. 15,000

47,000

95,000

83,000

62,000

50

60,000

122,000] 62,000

12.000

50,000

72,000

61,000

62,000

40

50,000

112,000] 62,000

10,000

52,000

60,000

52,000

50,0001

66.«

98,000

148,000 50,000

22,000

28,000

120,000

103,000

50,000:

50

74,000

124,000! 50,000

15,000

35,000!

89,000

76,000

50,000:

40

59,000

109,000] 50,000!

12,000

38,000

71,000

61,000

510,000

66.6

630,000

1,140,000! 510,000!

130,000

380,000

760/ ''00

654,000

510,000

50

472,000

982,000 510,000

99,000

411,000!

571,000

478,000

510,000

40

378,000

888,0001 510,000

79,000

431,000!

457,000

379,000

8,0001

—

12,000

20,000 8,000!

3,000

5,000

15,000

13,000

11,000

66.6

52,000

63,000 11,000

8,000

3,000!

60,000

52,000

11,000

50

39,000

50,000, 11.000]

7,000

4,000

46,000

40,000

11,000

40

31,000!

42,000] 11,000

6,000,

5,0001

37,000]

32,000

641,000|

66.6 !

872,000

1,513,000! 641.000j

178,0001

463.000]

1,050,000

905,000

641,000

50

657,000

1,298,000 641,000!

136,000

505,000:

793,000

668,000

tf-JJ ,000

40

530,000

1,171,000) 641,000

110,000

531,000

640,000

537,000

446,000!

66. c

627,000

1,073,000 446,000!

131,000

315,000

758,000

639,000

446,000

50

467.000

913,000] 446.000''

98,000

348,000

565,000|

480,000

446,0001

40

371,000

817,000 446,000]

78,000

368,000]

449,000

353,000

110,000

—

120,000

230,000 llO.OOo!

25,000

85,000

145,000

132,000

1,100,000|

—

1,100,000] 1.100,000|

—

1,100,000

— I

_

8,2H7ä i00l

66.G

3,609,000l

6,9O6,00u| 3,297,000

754,000!

2.543,000

4,363,00'' I

3,771,000

3,297,000!

50

2,761,000]

6,058,000! 3,297,000

576,000!

2,721,000]

3,337,000

2,873/100]

3,297,000!

40

2,255,000!

5,552,000 3,297,000

472,000]

2,825,000

2,727,000]

2,297,000]

o<

o:

opaginerad Kontrollera mot PDF

uppkommer eu sammanlagd ökning av kostnaden för

själva pensionerna med .......................... kronor 6,906,000:

Enär emellertid i sammanhang

med förhöjning I uppkommer eu

motsvarande minskning i kostnaden

för dyrtidstillägg med .. kronor 3,297,000: —

men å andra sidan förhöjning II

medför ökad dyrtidstilläggs
kostnad

med .................. >> 754,000: —

blir på det hela taget minskningen i kostnaden för

dyrtidstillägg endast skillnaden mellan sistnämnda

bägge belopp eller................................. » 2,543,000:

Då denna minskning i dyrtidstilläggskostnaden dragés

från förenämnda sammanlagda ökning av kostnaden

för själva pensionerna, framträder den kostnadsökning

.......................................; * 4,363,000:

som genomförandet av kommitténs förslag skulle enligt dessa preliminära

beräkningar förorsaka under första året av dess tillämpning.

Emellertid föreligga åtskilliga omständigheter, som måste,anses öva sådan

inverkan på kostnaderna, att desamma kunna antagas i verkligheten

komma att icke obetydligt understiga de sålunda beräknade. Därvid torde

först få framhållas, att vid beräkningen av kostnaden för förhöjning I

hänsyn icke tagits till den föreslagna bestämmelsen, att denna förhöjningskall

räknas endast å pensionens belopp i helt tiotal kronor; och ej heller

har ovan framlagda kostnadsberäkning påverkats därav, att den nya pensionen

enligt förslaget skall i förekommande fall avjämnas till närmast

lägre, i helt krontal med tolv delbara belopp. Även om dessa reduktioner

icke hava någon egentlig betydelse för den enskilde pensionären, blir dock

på grund av den stora mängden av pensioner, å vilka reduktionerna skulle

komma till tillämpning, den av desamma föranledda kostnadsminskningen

ganska avsevärd, i det att verkställd undersökning givit vid handen, att

denna minskning skulle snarare överskjuta än understiga 100,000 kronor

för första tillämpningsåret.

Vidare är att märka, hurusom innehavarna av pensioner av äldre typ i

allmänhet tillhöra de åldersgrupper, där avgång till följd av dödsfall är

synnerligen stor, medan däremot tillkomsten av nya pensioner med. sådan

pension icke förekommer inom stora grupper av pensionärer, såsom i fråga

om f. d. ordinarie befattningshavare vid kommunikationsverken samt f. d.

beställningsliavare vid armén eller marinen, och inom andra områden av

statsförvaltningen är jämförelsevis obetydlig. Härav följer främst, att, da

de uppgifter, som ligga till grund för kostnadsberäkningarna, hänföra sig

till förhållandena i början av oktober 1924, men bestämmelserna om ny pension

äro avsedda att träda i kraft först med ingången av juli 1925, en reduktion

av den beräknade kostnaden bör med hänsyn till nu berörda omständighet

äga rum vid avpassande av för pensionsregleringen erforderliga anslag

för budgetåret 1925—1926, varvid jämväl torde böra uppmärksammas

den under samma budgetår påräkneliga större avgången bland pensionärer

utöver tillkomsten av nya. Vidare lärer med hänsyn till omförmälda förhållanden

kunna antagas, att kostnaden för denna pensionsreglering i fortsättningen

tämligen hastigt minskas och beträffande andra pensionärer än

militära pensionstagare med dessas i allmänhet låga avgångsålder praktiskt

taget kommer att försvinna inom en jämförelsevis kort tid, dock givet
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

vis beroende på genomförandet av ny löne- och pensionsreglering för ännu

oreglerade verk.

Huru stor minskning i den beräknade årskostnaden, som av berörda anledning

kan uppkomma, är givetvis ganska vanskligt att avgöra. Till ledning

för bedömandet kan emellertid meddelas, att en i oktober 1924 företagen

undersökning av kostnaderna för de äldre till f. d. officerare med

vederlikar vid armén utgående pensionernas uppbringande till samma belopp,

som motsvarande nypensionerade erhålla med inräknande av pensionsförbättringen,

visade i jämförelse med en liknande, ett år tidigare

verkställd undersökning'', att så många av de äldre pensionärerna under

tiden avgått, att kostnaderna för en sådan reglering minskats under ett

enda ar från 983,675 kronor 50 öre till 879,639 kronor 50 öre eller med 104,036

kronor, motsvarande i det närmaste 10.6 procent. Med tagen hänsyn å

ena sidan därtill, att den grupp pensionärer, vilken berörda undersökningar

avsågo, innefattar en stor mängd pensionstagare vid relativt låg levnadsålder,

bland vilka alltså avgången kan beräknas vara jämförelsevis liten,

men å andra sidan därtill, att denna grupp pensionärer under det år, som

förflutit mellan undersökningarna, icke tillförts några nypensionerade,

vilket förhållande såsoni nämnts saknar full motsvarighet i fråga om vissa

andra grupper av pensionärer med pensioner av äldre typ, torde man, utan

risk att brista i försiktighet, kunna räkna med en kostnadsminskning under

ett år av minst 10 procent. Då kommitténs kostnadsberäkningar grunda

sig på förhållandena i början av oktober 1924, torde kostnaden, om den

skulle hänföras till förhållandena 3/* år senare eller alltså i början av juli

192a, kunna reduceras med motsvarande del av 10 procent eller alltså med

7.5 procent. Därutöver lärer man med hänsyn till avgången under loppet

av budgetåret 1925—1926 vara berättigad att räkna med en medeltalssiffra,

som ar 5 procent lägre än den, som framgår av förhållandena vid budgetarets

början. Efter sådan beräkning skulle ovan angivna kostnader för

genomförandet av kommitténs förslag under dess första tillämpningsår

kunna reduceras med 12 procent i avjämnat tal och alltså, med iakttagande

tillika av förut omnämnda reduktioner å tillhopa 100,000 kronor, beräknas

uppgå till i runt tal 3,770,000 kronor.

Detta belopp är emellertid nettokostnaden efter avdrag av den beräknade

minskningen i dyrtidstilläggskostnad. När det gäller att avpassa

anslag till pensionsregleringen, maste man räkna med bruttobeloppen,

vilka för de olika grupperna av pensionärer finnas angivna i ovan intagna

tabell; varvid de förut omförmälda reduktionerna få dem emellan fördelas

samt vad därefter återstår sänkas med 12 procent.

Med iakttagande härav hava anslagen för budgetåret 1925—1926 beräknats

till följande belopp:

armén ........................... kronor 2,165,000: —

marinen ......................... » 425,000:- kronor

postverket .......................................... »

telegrafverket ...................................... »

statens järnvägar ................................... »

statens vattenfallsverk .............................. »

domänverket ....................................... y>

civilförvaltningen i allmänhet ...................... »

å allmänna indragningsstaten beviljade riksdagspen
sioner

............................................. »

övriga pensionärer .................................. »

Summa kronor 5,981,000:—.

2,590,000: —

123,000: —

128,000: —

987,000: —

17,500: —

54,500: —

929,000: —

199,000: —

953,000: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Uppmärksammas bör dock, alt — såsom ovanstående framställning torde

giva vid handen — denna summa endast delvis representerar ny belastning;

exempelvis är hela sista posten 953,000 kronor en ökad kostnad för

själva pensionerna, som helt täckes av motsvarande minskning i kostnad

för dyrtidstillägg.

Såsom förut framhållits är med kommitténs förslag ej avsett att göra

någon rubbning uti de pensionstillägg m. fl. dylika tilläggsförmåner, som

enligt riksdagens särskilda medgivanden nu utgå såsom förbättring av

vissa pensioner av äldre typ; men å andra sidan synes det kunna ifrågasättas,

huruvida icke vissa för sådana ändamål anvisade särskilda anslag

lämpligen böra sammanföras med de större anslag, som äro avsedda att

anvisas för den pensionsförhöjning, varom nu är fråga. Kommittén anser

en sådan åtgärd vara av praktiska skäl att förorda och kan för sin del

icke finna att hinder härför ur formell synpunkt kan föreligga.

Bland dessa särskilda anslag märkes ett extra förslagsanslag, för budgetåret

1925—1926 beräknat till endast 500 kronor, för utdelande av tillfälliga

understöd åt pensionerade krono.) ägare under villkor, att understöd ej må

tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter

och antingen erhållit avsked med pension från allmänna indragningsstaten

till belopp understigande 500 kronor eller ock under år 1908 erhållit avsked

med pension från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare,

samt att i avseende å understödets storlek iakttages, att detsamma jämte

den utgående pensionen icke må tillsammans överstiga 500 kronor för år.

Liknande understöd utgå åt nedannämnda pensionärer från särskilda anslag

till följande för budgetåret 1925—1926 beräknade belopp, nämligen:

åt f. d. befattningshavare vid lotsverket ................ kronor 4,890: —

» avskedade underofficerare och vederlikar vid armén »• 6,500: —

» f. d. förrådsvaktmästare vid armén.................. » 980: —

» f. d. stammanskap vid marinen...................... » 2,600: —

» f. d. daglönare vid marinen .......................... » 9,080: —.

Understöden åt f. d. befattningshavare vid lotsverket tillkomma sådana,

som pensionerats enligt äldre bestämmelser än dem, som med 1915 års ingång

blevo tillämpliga å personalen vid lotsverket, varvid såsom villkor

gäller, att understöd ej må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter, samt att understödet bestämmes till 100 kronor

dock att understödet för den, som i pension jämte pensionsförhöjning uppbär

mindre än 250 kronor årligen, skall utgå med det belopp, som erfordras

för att understödet och pensionen jämte pensionsförliöjningen tillsammans

skola uppgå till 350 kronor, samt att understödet tillsammans med pensionen

jämte pensionsförliöjningen icke i något fall må överstiga 550 kronor.

Vad beträffar de tillfälliga understöden åt avskedade underofficerare och

vederlikar vid armén gäller vad 1907 års riksdag därom stadgat, nämligen:

att understöd ej finge tilldelas annan än den, som styrkt sig vara i behövande

omständigheter och före år 1902 erhållit avsked med pension från

arméns pensionskassa eller, på grund av punkt 8 i kungl. cirkuläret den 22

juni 1877, från allmänna indragningsstaten, samt att i avseende å understödets

belopp skulle iakttagas, att för den, vilkens pension och fyllnadspension

icke uppginge till 200 kronor, understödet icke finge tillsammans med

pensionen och fyllnadspensionen överstiga 300 kronor, och att till annan

pensionär understöd icke finge utgå med högre belopp än 100 kronor eller

tillsammans med pension och fyllnadspension överstiga 600 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

i A k*fet t.111.1 tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare hav beviljats

under villkor, att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker siar

vara i behovande omständigheter, samt att understödet för eu var bestämmes

till sådan t belopp, att det jämte honom tillkommande gratial från Vadstena

krigsmanshuskassa uppgår till 400 kronor

felande av tillfälliga understöd åt f. d.''stammanskap vid marinen

(utom båtsman) och skeppsgossar, vilka pensionerats enligt reglementet

gäller^åsom^mko/10118118 °Ch lotsverkets gemenskap den 31 oktober 1879,

vanl"öms[änddi*hir,tillde'',S som «*** si« * KM
att

understöd till manskap, som erhållit pension till följd av uppnådd

levnads- och tjanstalder, utgår med 200 kronor för år räknat, samt

understod tlU manskap och skeppsgossar, som erhållit pension på

^lund av skada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, må på därom

gjord ansökning och efter i varje fall verkställd prövning av behovet och

fakttacamlc21^118’ 0611 ä?rafi:r}a skadan eller sjukdomen beviljas, med

iaktta ande L pensionen och understödet icke må tillsammans överstiga

l °n,niS1W) Utff ?åsom pränta. vid tillämpning av förordningen

mmirSsS&ing. ”* 1 an,Klmns »r k''Wkada, mule,''

Vad slutligen beträffar de tillfälliga understöden åt !''. d. daglönare vid

dmriömn-p11'' ®.iadsak’ alt sådant understöd kan tilldelas f. d. förmän bland

om? ’. sjukvaktare och Övriga daglönare, vilka pensionerats enligt

dle bestämmelser an dem, som meddelats genom kungörelsen den 25

november 1910, under villkor, att understöd ej ma tilldelas annan än den"

som ,s yi er sig vara i behövande omständigheter, samt att understödet

bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll, i pension från

llottans pensionskassa uppbär mindre än 200 kronor årligen, till det be
nS.

wonm°1idl,aS 1 °r..att understödet och pensionen tillsammans skola

P1W till 300 kionor för ar rakna!; for den, som i sådan pension eller i

dylik pension jamte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa från och med ->00

kronor till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor för år räknat- samt

,-n - f! 1 Sadan. pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor ärilgen,

till o0 kronor för år räknat.

För åtnjutande av samtliga dessa understöd gäller alltså nu det villkor

att vederbörande skall styrka sig vara i behövande omständigheter. Ä

andia sidan aro de Pensionär, som av dessa pensionärer åtnjutas, även med

inräknande av understoden att hänföra till pensioner av äldre typ samt

aro till beloppen så obetydliga, att de otvivelaktigt böra förbättras utöver

de pensionstillägg, som numera av dessa pensionärer uppbäras. Med

hänsyn till dessa förhållanden och då med kommitténs förslag är avsett

att åstadkomma en definitiv pension sreglering för innehavare av pensioner

av aldre typ, är det givetvis olämpligt att bibehålla för en del

av den blivande nya pensionen ett sådant villkor som det nyss nämnda

medan den ytterligare förhöjningen skulle få åtnjutas utan dylikt villkor!

Kommittén anser sig därför höra föreslå, att nämnda villkor må bortfalla

samt att de pensionärer, som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande

innehava sådan a understöd, må få för framtiden bibehålla dem utan att

vidare provning av behovet må erfordras. Ordnas saken på sålunda föreslaget

satt, synes det knappast vara lämplig! att bibehålla särskilda anslag

tor utdelande av dessa understöd, utan torde understöden, såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

hädanefter ingående i vederbörandes pensionsförmån i övrigt, lämpligen

kunna bestridas från de blivande anslagen till pensionsförhöjning.

De pensionstillägg, som enligt 1922 års riksdags beslut och kungörelserna

den 15 juni 1922 (nr 360 och 361) utgå till vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer, äro att betrakta såsom fasta

tillägg till pensionerna och skola enligt kommitténs förslag fortfarande utgå;

det synes dock, som om särskilda anslag för ändamålet icke längre

skulle vara erforderliga utan jämväl dessa tillägg lämpligen kunna bestridas

från de blivande anslagen till pensionsförhöjning.

Om de nuvarande tillfälliga understöden, på föreslaget sätt omdanade,

ävensom pensionstilläggen till f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer skola bestridas från de nya anslagen, påkallas därav

givetvis en motsvarande förhöjning av ovan beräknade anslagsbelopp.

Kostnaderna för pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid armén

och marinen, vilka såsom ett för lantförsvaret och sjöförsvaret gemensamt

anslag beräknades till ----,............... kronor 2,590,000:

torde därför böra ökas dels med

utgörande det för budgetåret 1925—1926 beräknade

anslaget till beredande av pensionstillägg åt f. d.

militära befattningshavare, dels ock med förenämnda

anslagsbelopp för beredande av tillfälliga

understöd åt:

avskedade underofficerare och vederlikar vid armén

f. d. förrådsvaktmästare vid armén ..................

f. d. stammanskap vid marinen ......................

f. d. daglönare vid marinen ..........................

och skulle alltså förhöjningsanslaget för armén och

marinen böra upptagas till .......................

460,000: —

6,500

980

2,600

9,080

3,069,160:—.

Med inräknande av de för pensionstillägg åt f. d. befattningshavare vid

de särskilda affärsverken beräknade utgifterna synas för vart och ett av

nämnda verk de för pensionsförhöjning avsedda medel böra beräknas till

följande belopp, nämligen:

för postverket (123,000 + 27,000) ..................... kronor 150,000: —

»i telegrafverket (128,000 -j- 27,000) ................ » 155,000: —

» statens järnvägar (987,000 + 388,000) ............ » 1,375,000: —

» statens vattenfallsverk (17,500 + 6,000) .......... » 23,500: —

» domänverket (54,500 + 6,000) .................. » 60,500: —.

Till pensionsförhöjning åt f. d. befattningshavare vid civilförvaltningen

i allmänhet, åt pensionärer med å allmänna indragningsstaten beviljade

riksdagspensioner samt åt »övriga pensionärer» beräknades här ovan anslag

å sammanlagt (929,000 -j- 199,000 -j- 953,000) ----kronor 2,081,000: —

Härtill torde böra läggas

dels det beräknade anslaget till pensionstillägg åt f. d.

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

........................................... » 450,000: —

dels ock förut berörda anslagsbelopp till beredande

av tillfälliga understöd åt:

f. d. kronojägare .................................... » 500:

f. d. befattningshavare vid lotsverket................ » 4,890: —

så att nu ifrågavarande förhöjningsanslag skulle utgöra

.............................................. » 2,536,390: —.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

<v^ad katraffai'' sistnämnda anslag ävensom det för lantförsvaret och sjöförsvaret

gemensamma förhöjningsanslaget skulle enligt kommitténs för
att

tr^n dessa

H l n a U Q, hl“dJer’,av filande villkor utbetalas de hit
L1

tt m.i Ufalllga Understod efter Provning av behovet utgående tillskott

till vissa pensionärer.

stimning STnT;aifwing- RV det ?t''1e,eå1ende mä tjäna följande samman,

s anning. lullig t beraknmgarna skulle kommitténs förslag föranleda för

hojnmgsanslag till följande belopp, nämligen: loianieda forarmén

och marinen ................ on(iQ-,rn

affärsverken (150,000 + 155,000 + 1,375,000 + 23,500''+ 3-069,160: -

~l 60,500) ..................... rjna Ann

civilförvaltningen i allmänhet m. m.”.* 2,536,390: —

tillhopa kronor 7,359,550: —.

Däremot skulle ej mindre följande anslag bortfalla, nämligen

för pensionstillägg (460,000 -f

+ 27,000 + 27,000 + 388,000 +

+ 6,000 -b 6,000 + 450,000)---- kronor 1,364,000:_

för tillfälliga understöd (6,500 +

+ 980 + 2,600 + 9,080 -b 500 -b

.. +. 4’890> ...................... » 24,550: —

an . aven kostnaden för dyrtids
tillägg

minskas med ett belopp,

som med iakttagande av samma

procentuella reduktion som beträffande

kostnaden för pensionerna,

kan beräknas till...... » 2,200,000:_.

Avräknas summan av dessa poster ... .........7 .. kronor 3 588 550’ —

från förhöjningsanslagens sammanlagda belopp, fram- ’ ’

träder, kostnadsökningens nettobelopp för första

året vid genomförande av kommitténs förslag ____ » 3,771,000: —

Såsom foi ut framhämta ar det förslag, som av kommittén framlagts, avsett

att innefatta en verklig reglering av de pensioner av äldre typ som

tillkomma f d. befattningshavare i statens tjänst. Enligt kommitténs mening

bor alltså forslaget betraktas såsom innebärande en definitiv lösning

f.7 spörsmålet om de äldre pensionernas avpassande efter nuvarande tidsförhållanden;

och någon ytterligare förbättring skulle icke kunna ifrågakomma

annat an i särskilda undantagsfall såsom beträffande vissa pensioverl^

^ foiutvarande lcke ordinarie personal vid vissa kommunikations
kT

™ähfnda.det statsfinansiélla läget befinnas ännu vara

sådant, att den kostnadsökning, som genomförandet av kommitténs förslag

^°/(d?H ad r f föraaleder ar större än att anslag anses nu kunna

för detta animal beredas. Med hänsyn härtill kan det befinnas nödvän
n,

fQmVam!U 611 ^ng, såsom skedde år 1922, stanna vid ett provisorium

och alltså åter uppskjuta det definitiva ordnandet av förhållandena för de

aldre pensionärerna; och för denna eventualitet anser sig kommittén böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

angiva do riktlinjer, etter vilka eu sådan provisorisk reglering enligt kommitténs

mening borde läggas. i detta avseende synes det kommittén, som

om ett sådant överflyttande av en del av dyrtidstillägget till själva pensionerna,

som kommitténs förslag beträffande förhöjning I innebär, lämpligen

bör för vinnande av enhetliga grunder för beräknandet av dyrtidstillägg

äga rum även vid ett sådant provisoriskt ordnande av denna fråga.

Det synes jämväl vara av vikt för pensionärerna att få en del av det mera

tillfälliga dyrtidstillägget förvandlad i förhöjning av själva pensionerna;

och för statsverkets vidkommande skulle ålgärden åtminstone för närvarande

icke hava någon betydelse i ekonomiskt hänseende. Kostnadsökningen

föranledes av den av kommittén föreslagna egentliga pensionsförbättringen,

förhöjning II; och med avseende å denna kunna givetvis icke

modifikationer vidtagas till nedbringande av kostnaderna. En åtgärd i

sådant syfte skulle vara att i det stora antal fall, där förhöjning II enligt

kommitténs förslag skulle motsvara två tredjedelar av skillnaden mellan

pensionen och förhöjning I, å ena sidan, samt nyreglerat pensionsunderlag

eller särskilt bestämt underlag å andra sidan, bestämma ett högsta be-,

lopp, exempelvis 600 kronor, utöver vilket förhöjning It icke finge stiga.

En begränsning till nämnda maximibelopp skulle i förhållande till kostnaden

för genomförande av kommitténs förslag medföra en besparing av

något över en halv miljon kronor jämte därav föranledd minskning i kostnaden

för dyrtidstillägg. Emellertid skulle en sådan begränsning huvudsakligen

minska förbättringen av de äldsta pensionerna, där berörda skillnad

är störst, och skulle alltså särskilt drabba den kategori av pensionärer,

för vilken pensionsförbättring ansetts bäst behövas, bland annat de äldsta

militära pensionstagarna; och på grund härav anser sig kommittén icke

kunna förorda eu dylik begränsning.

Ett annat sätt att utan större ändring av kommitténs förslag åstadkomma

en minskning av kostnadsökningen skulle givetvis ligga i en nedsättning

av den del av förberörda skillnad, som skulle komma de äldre

pensionerna till godo såsom förhöjning II. I stället för två tredjedelar

(66.0 procent), såsom kommittén föreslagit, skulle kunna bestämmas 50 procent,

40 procent eller annan lägre procent av omförmälda skillnad. Men

även om någon dylik begränsning skulle anses erforderlig, lärer den knappast

böra utsträckas till de fall, där jämförelse med nyreglerat pensionsunderlag

eller särskilt bestämt underlag icke kan äga rum. Av skäl som

kommittén anfört vid framläggande av sitt förslag om beräkning av förhöjning

II i nu ifrågavarande fall, har förhöjning II i dessa fall funnits

böra redan i kommitténs förslag begränsas i sådan grad, att någon ytterligare

nedsättning icke gärna kan äga rum; och har kommittén därför vid

beräkningen av kostnaderna för en pensionsreglering enligt dessa alternativa

utvägar kalkylerat med samma kostnader beträffande pensioner från

statens vattenfallsverk ävensom å allmänna indragningsstaten beviljade

riksdagspensioner, som upptagits i kostnadsberäkningen för genomförandet

av kommitténs förslag.

I tabellen å sid. 65 här ovan har kommittén intagit uppgifter å beräknade

kostnaderna även i händelse, att förhöjning II skulle avpassas

efter 50 respektive 40 procent av skillnaden mellan summan av pension och

förhöjning I å ena sidan samt å andra sidan vad som skulle tillkommit

pensionären, om hans pension avpassats efter det nyreglerade pensionsunderlaget

eller det i tabell B angivna underlaget för den tjänst, han innehaft,

eller motsvarande befattning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Av nämnda uppgifter framgår, att, om förhöjning II bestämmes att

motsvara 50 procent av nämnda skillnad, kostnadsberäkningarna giva föl
-

jande resultat. Då till kostnaden för förhöjning I .. kronor 3,297,000: —

lägges kostnaden för förhöjning II .................. » 2,761,000: —

uppkommer en sammanlagd ökning av kostnaden för

själva pensionerna med .......................... kronor 6,058,000: —.

Enär emellertid i sammanhang

med förhöjning I uppkommer

en mot denna förhöjning svarande

minskning i kostnad för

dyrtidstillägg ................ kronor 3,297,000: —

men å andra sidan förhöjning II

medför ökning i dyrtidstillläggskostnad

med ........... » 576,000: —

blir på det hela taget minskningen i kostnad för dyrtidstillägg

endast skillnaden mellan sistnämnda

båda belopp eller .................................. kronor 2,721,000: —.

Då denna minskning dragés från förenämnda sammanlagda

ökning av kostnaden för själva pensionerna,

framträder den kostnadsökning av ........kronor 3,337,000: —,

som en sålunda ordnad pensionsreglering skulle enligt preliminär beräkning

medföra under det första tillämpningsåret. Emellertid bör av skäl,

som kommittén anfört vid beräkningen av kostnaden för genomförandet

av kommitténs förslag, även nu ifrågavarande kostnadsökning efter

samma grunder undergå reduktion; och med iakttagande härav visar sig

kostnadsökningen kunna beräknas utgöra i runt tal 2,880,000 kronor.

Efter samma beräkningsgrunder skulle dén ökade kostnaden, som genomförandet

av en pensionsreglering med förhöjning II motsvarande 40

procent av förenämnda skillnad skulle medföra, utgöra omkring 2,300,000

kronor.

Utdrag ur -protokollet vid 1921 års pensionskommittés sammanträde

den 14 februari 1925.

Närvarande: Kommitténs ordförande samt herrar Anderson, friherre Leijonhufvud,

friherre von Otter, Sidenbladh, Starbäck och Thörnell.

Avslutades justeringen av kommitténs betänkande med förslag till författningar

angående ny pension för vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ävensom allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Beträffande § 7 mom. 4 i förstnämnda förslag, i vad den avsåg att endast

förhöjning I skulle utgå till f. d. befattningshavare vid numera av

staten övertagen järnväg, var herr Anderson av skiljaktig mening och

yttrade:

»Vid inlösen av enskilda järnvägar torde man med ledning av innehållet

i respektive överlåtelsekontrakt kunna utgå från, att staten i och

opaginerad Kontrollera mot PDF

med förvärvet av järnvägen i fråga samtidigt iklätt sig den förutvarande

arbetsgivarens skyldigheter gent emot den vid övertagandet anställda personalen.

Denna skyldighet kan enligt min mening jämväl anses innefatta

de vid övertagandet av respektive järnvägar redan befintliga pensionärerna.

I denna min uppfattning styrkes jag av den omständigheten, att ifrågavarande

pensionärer dels erhållit dyrtidstillägg enligt de för statens f. d.

befattningshavare gällande grunder, dels ock erhållit s. k. pensionstilllägg

enligt beslut av 1922 års riksdag. Därutöver må framhållas, att i åtminstone

ett fall — vid inlösen av Mora—Vänerns järnväg — staten helt

övertagit den pensionsfond som för personalens pensionering anordnats

av järnvägsföretaget i fråga.

På grund av dessa skäl anser jag, att f. d. befattningshavare vid. numera

av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst

vid järnvägen redan innan den övertagits av staten bör likställas i fråga

om de av kommittén föreslagna pensionsförköjningarna, med pensionerad

f. d. befattningshavare i statens tjänst. Med hänsyn till det fåtal f. d.

befattningshavare det här kan gälla, torde med stor säkerhet kunna antagas,

att anslagsbelastningen för tillgodoseende av detta önskemål blir

myeket ringa.»

Enligt protokollet:

Fredrik von Offer.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 15S höft. (Nr 198.) Bilaga.

O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:342 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till kungörelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i st a2 i texten
  2. BU 1925:63 Utlåtande, i anledning av framställningar om pensionsreglering och dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare hos riksdagen eller i dess verk. s. 1 i texten