Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående Hd för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden rättegångsbalken

1925-03-13 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:204, Med förslag till lag angående Hd för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden rättegångsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

K un ijl. Majds proposition nr HOJ,.

1

Nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

Hd för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923

innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen

den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden

rättegångsbalken; given Stockholms slott den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden, föreslå riksdagen antaga

härvid fogade förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den

22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923

innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 7 6''3 höft. (Nr 20h.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-.

förslag

till

Lag

angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 (nr 250)

innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser

angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag

samt lagen den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden

i rättegångsbalken skola träda i kraft den 1 juli 1925.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 2 0 h.

Utdrag av protokollet över justititiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1925.

N ärvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Notiiin, Svensson, Hansson, Linders,

Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin:

»Genom lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande bestämmelser angående

kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag

har stadgats, att i fråga om behörighet att innehava statstjänst kvinna

skall med vissa i lagen angivna undantag vara likställd med man. Vidare

har genom lagen samma dag (nr 250) innefattande tillägg till vissa stadganden

i rättegångsbalken meddelats särskilda bestämmelser, vilka föranledas av kvinnas

behörighet att innehava domarämbete.

Enligt i berörda lagar meddelade promulgationsbestämmelser skola lagarna

träda i kraft den dag, Konungen med riksdagen bestämmer.

Beträffande dessa promulgationsbestämmelser tillåter jag mig erinra om

följande.

Genom proposition nr 241 föreläde Kungl. Maj:t 1922 års riksdag förslag

till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag samt till lag innefattande tilllägg

till vissa stadganden i rättegångsbalken. Frågan behandlades av sammansatta

stats- och första lagutskottet. I utlåtande nr 7 tillstyrkte utskottet

lagförslagen med allenast den ändring, att tiden för lagarnas trädande

i kraft, vilken av Kungl. Maj:t föreslagits till den 1 januari 1923, av utskottet

föreslogs till den dag, Konungen med riksdagen bestämde. Anledningen

härtill var den, att det ansågs medföra avsevärda olägenheter i praktiskt

hänseende, om behörighetslagen finge träda i tillämpning innan ett

avgörande träffats om grunderna för kvinnliga statstjänares avlöning och pensionering.

Till stöd för sin hemställan med avseende å omfattningen av

promulgationsbestämmelsen i behörighetslagen yttrade utskottet:

»Att nu bestämma tiden för den ifrågasatta lagens ikraftträdande låter sig

icke göra. Valet av tidpunkt för ikraftträdandet blir givetvis beroende på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!.. Maj:ts proposition nr 204.

frågan, när avgörande kan träffas rörande kvinnliga befattningshavares avlönings-

och pensionsförhållanden. Det har synts utskottet lämpligast, att

beslut om lagens ikraftträdande fattas av Konungen och riksdagen gemensamt.

Utskottet anser sig därför böra hemställa, att den i det framlagda

förslaget till behörighetslag intagna bestämmelsen om tiden för lagens ikraftträdande

utbytes mot en föreskrift, att lagen skall träda i kraft den dag,

Konungen med riksdagen bestämmer. Genom ett dylikt stadgande möjliggöres,

att beslut om ikraftträdandet fattas utan iakttagande av den i § 87

regeringsformen föreskrivna ordning. Då det synes antagligt, att avlöningsoch

pensioneringsvillkoren komma att bestämmas samtidigt för alla kvinnliga

statstjänare, saknar utskottet anledning att inlåta sig på frågan, huruvida

möjlighet finnes att låta behörighetslagen efter hand träda i kraft för olika

delar av statstjänsten.»

Som bekant föll frågan vid 1922 års riksdag på grund av kamrarnas skiljaktiga

beslut.

Då Kungl. Maj:t i proposition nr 40 föreläde 1923 års riksdag förslag till

lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehavra

statstjänst och annat allmänt uppdrag samt till lag innefattande tillägg

till vissa stadganden i rättegångsbalken, voro i dessa förslag upptagna den

av sammansatta stats- och första lagutskottet vid 1922 års riksdag förordade

promulgationsbestämmelsen. Lagrådet, vars yttrande över förslagen inhämtats,

anförde beträffande förstnämnda lag, att lagrådet ansåge bestämmelsen

om lagens trädande i kraft icke medgiva, att lagen skulle kunna

bliva gällande vid olika tider beträffande särskilda kategorier av statstjänare.

Riksdagen, som i skrivelse nr 213 meddelade sitt beslut i anledning av

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, anförde beträffande promulgationsbestämmelsen:
Ȁven

om, i enlighet med lagrådets uttalande, bestämmelsen om behörighetslagens

trädande i kraft, icke utan stöd av särskilda övergångsstadganden

kan anses medgiva, att lagen skulle kunna bliva gällande vid olika tider

beträffande skilda kategorier av statstjänare, och lagen således böra träda i

kraft på en gång för statsförvaltningen i dess helhet, lärer ur löneregleringssynpunkt

något hinder för en dylik anordning ej möta. Den relation

mellan manliga och kvinnliga befattningshavares löner och pensioner, som

kan komma att bliva gällande för de s. k. nyreglerade verken, kan nämligen

även läggas till grund för en löne- och pensionsreglering för kvinnliga befattningshavare

vid verk, som kvarstå på det äldre lönesystemet, d. v. s.

numera i huvudsak landsstaten och undervisningsväsendet. Emot ett dylikt

provisorium kunna ej anföras betänkligheter av det slag, som i fjolårets utskottsutlåtande

framfördes emot den provisoriska löne- och pensionsreglering,

som då var ifrågasatt, och som innebar, att de kvinnliga befattningshavarna

under provisoriet skulle tillerkännas den för manliga tjänstemän bestämda

lönen och sedermera vid den slutliga regleringen eventuellt få vidkännas eu

löneminskning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt. 5

Då man för övrigt för behörighetslagens antagande ej torde böl a avvakta den

tidpunkt, då lönereglering enligt det nya lönesystemet genomförts inom hela

statsförvaltningen, lärer det, även om med behörighetsfrågans prövning finge

anstå till 1924 års riksdag, likväl bliva nödvändigt att på de områden, för

vilka nyreglering då ännu icke genomförts, bestämma de kvinnliga tjänstemännens

löner på sätt nyss antytts.»

På förslag av Kungl. Maj:t har innevarande års riksdag, såsom framgår

av dess skrivelse den 6 mars 1925, nr (53, numera fattat beslut angående de

kvinnliga befattninghavarnas avlöningsförhållanden utom vad angår kommunikationsverken,

i vilket avseende fragan ännu icke äi av riksdagen

prövad. Riksdagens nyssnämnda beslut innebär, att manliga och kvinnliga

befattningshavare vid nyreglerade verk skola uppbära lön enligt en för män

och kvinnor gemensam löneplan, varvid dock kvinna icke skall vara berättigad

komma i åtnjutande av lön enligt sista löneklassen i vederbörande

lönegrad. Beträffande kvinnliga befattningshavare vid de verk, för vilka ny

definitiv lönereglering icke blivit genomförd, har frågan ordnats sålunda, att

Kungl. Maj:t skall bestämma avlöning att tills vidare gälla; och skall sådan

befattningshavare vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser i fråga

om avlöning, som vid en blivande lönereglering må varda för tjänsten stadgade.

De sålunda beslutade avlöningsgrunderna skola träda i kraft den

1 juli 1925.

Vad pensionsförhållandena beträffar har Kungl. Maj:t denna dag på föredragning

av t. f. chefen för finansdepartementet till riksdagen avlåtit proposition

med förslag till civil tjänstepensionslag m. m. Förslaget avser hela

statsförvaltningen med undantag av kommunikationsverken, beträffande

vilka chefen för kommunikationsdepartementet förut i dag framlagt särskilt

förslag. Vid nyreglerade verk skola manliga och kvinnliga befattningshavare

lyda under en och samma pensionslag. Någon annan skillnad i pensionshänseende

är icke föreslagen, än att pensionsunderlaget för kvinnlig befattningshavare

är bestämt till det lägre belopp, som för sådan befattningshavare

motsvarar den lägre slutlönen. Liksom då det gäller avlöning har

i fråga om befattningshavare vid ännu icke nyreglerade verk föreslagits den

anordningen, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser i fråga om

pension att tills vidare gälla; och skall sådan befattningshavare vara skyldig

att underkasta sig de bestämmelser i fråga om pension, som i samband med

en blivande lönereglering må varda för tjänsten stadgade. Jämväl de nya

pensioneringsgrunderna äro föreslagna att träda i kraft den 1 juli 1925.

Då alltså frågan om de kvinnliga befattningshavarnas avlönings- och pensionsförhållanden

torde komma att vara ordnad från och med den 1 nästkommande

juli, synes mig nu förslag böra föreläggas riksdagen om ikraftträdande

av lagen den 22 juni 1923, innefattande bestämmelser angående

kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag ävensom

lagen samma dag innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

Jämväl dessa lagar torde böra träda i kraft den 1 juli 1925,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Då såväl avlönings- som pensionsförhållandena för de kvinnliga befattningshavarna

torde bliva från''nyssnämnda tidpunkt ordnade för statsförvaltningen

i dess helhet,''om ock allenast provisoriskt såvitt angår än nu''icke nyreglerade

verk, lärer för ikraftträdandet icke erfordras någon ändring av behörighetslagen,

utan kan detsamma, såsom avsett varit, åvägabringas genom

beslut av Konungen och riksdagen gemensamt utan iakttagande av den i

§ 87 regeringsformen föreskrivna ordning.»

Föredraganden uppläser härefter ett inom justitiedepartementet upprättat

förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923

{nr 249) innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 23 juni 1923 {nr 250)

innefattande tillägg till vissa stadganden till rättegångsbalken och hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen detta lagförslag till antagande!

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arvid Torold.

Stockholm 1925, Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

251115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923, innefattande be a1 i texten
  2. S1LU 1925:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angå s. 2 i texten