Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av visso kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sadana egendomar

1925-03-23 · 69 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:206, Angående försäljning av visso kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sadana egendomar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:In proposition Nr 200.

I

Nr 206.

Kanyl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av visso

kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sadana egendomar;

given Stockholms slott den 23 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt i punkterna l:o—20:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars

1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Laksson, Wigforss, Möller,

Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och

upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoegendomen 2 mantal Husby nr 2 och 3 i Husby-Lyhundra socken [1#]

av Stockholms län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt Husby nr ä

och o x stock''

arrende av 2,050 kronor. hoims län.

Under åren 1923 och 1924 har å egendomen hållits arrendeuppskattningar.

Av instrumenten häröver med därtill hörande handlingar, däribland eu

av t. f. distriktslantmätaren John Svärdson år 1923 upprättad karta över

egendomen, inhämtas bland annat följande.

Ili häng till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 16C haft. (Nr 206.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Egendomen, som är belägen omkring 1 kilometer från Syninge och 2

kilometer från Finsta järnvägsstationer å Rimbo—Norrtälje järnväg, har

en sammanlagd areal av 150.0870 hektar, därav 68.5050 hektar tomt och

åker, I.1530 hektar äng, 75.7130 hektar avrösningsjord och 4.7ieo hektar

impediment.

Egendomen är utlagd i fyra skiften, huvudskiftet, omfattande ä förberörda

karta ägofigurerna nr 1—117, en odling, benämnd Österängen, omfattande

ägofigurerna nr 118—119, skogsskiftet, omfattande ägofigurerna nr 120_171

och en från egendomen avsöndrad lägenhet benämnd Lugnet nr 1 och 2

omfattande ägofiguren nr 172.

Å egendomen finnas ett torp Tylan, beläget å skogsskiftet, samt eu lägenhet

benämnd Lindberga, belägen omedelbart invid huvudgårdens tomtområde

samt bebyggd med innehavaren tillhöriga byggnader.

Brukaren av torpet Tylan, K. E. Eriksson, som innehaft detsamma under

en lång följd av år, har av uppskattningsmännen erhållit förord till inköp

av torpet för bildande av eget hem. Enligt meddelande av domänintendenten

i länet har Eriksson numera förklarat sig icke vilja inköpa torpet.

Däremot har sonen till nuvarande-innehavaren av lägenheten Lindberga,

timmermannen J. A. Lindberg, som låtit uppföra eu ny byggnad å lägenheten,

förklarat sig vilja inköpa ett å förberörda karta med nr 1 betecknat

område, omfattande dels den del av lägenheten Lindberga, varå nybyggnaden

är belägen, dels ock ett område av egendomens åkerjord.

Dessutom hava vid förrättningstillfället ansökningar om förvärvande av

ägoområden från egendomen inkommit från nedanstående:

Syninge mejeriaktiebolag ett ägoområde å kartan betecknat med nr 3,

beläget invid ett bolaget tillhörigt mejeri;

Husby-Lyhundra kommun mark för uppförande av ett ålderdomshem;

Joel Gustafsson ovannämnda odling Österängen:

innehavaren av den från egendomen avsöndrade lägenheten Lugnet nr

1 och 2 Johan Norrman ett åkerskifte omfattande ägofigurerna nr 107—-117;

hemmansägaren Helmer Andersson ett ägoområde omfattande ägofigurerna

nr 102—106,

de tre sistnämnda för att utöka sina respektive invid egendomen gränsande

innehav; samt

målaren J. E. Scherdin ett område betecknat med ägofiguren av 79, varest

han uppfört en mindre ladugård.

Uppskattningsmännen, som ansett, att ovannämnda spekulanter, med undantag

av målaren J. E. Scherdin, borde få förvärva de av dem önskade

ägoområden, hava åsattde föreslagna försäljningslotterna följande saluvärden.

Beteckning å kartan

Köparens namn

Areal

hektar

Saluvärde

Summa

kronor J

därav förj

växande

skot? ;

Nr 1, (lägenheten I.indberga) ägofig.j

av 33, av 43

Timmermannen J. A. Lind- berg

O.S.itts

Öl >0

1

!

» 2, ägofig. av 75, av 7(!

Husby-Lyhundra kommun

0.5 v Tu

O,-200

6 i

» 3, ägofig. 77, av 78

Syn inge mejeriaktiebolag

O.- 7 00

3,680

)

» 5, ägofig. 102—106

Helmer Andersson

0.5 1 3 0

530

i

3 6, ägofig. 107—117

Johan Norrman

1.24 20 1

1,000

- !

» 7, Österängen, ägofig. 118. Ilo''

Joel Gustafsson

4.20 0 0

1,260

|

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kun (fl. Maj: fn proposition Nr 206. 3

Det område, som målaren J. E. Sel lord in önskat inköpa, å kartan betecknat

med ägofigur av 7!), hava uppskattningsmännen ej ansett böra avsöndras

från egendomen, utan hava de föreslagit, att Scherdin borde mot

en årlig avgäld av 10 kronor få arrendera detsamma.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens dispositionsförslag

med undantag av lägenhetens Lindberga avsöndring och försäljning. Som

motiv härför har länsstyrelsen anfört, att lägenheten, som tillkommit utan

vederbörligt tillstånd, på grund av sitt läge omedelbart invid huvudgårdens

tomtområde icke lämpade sig att avsöndras från egendomen.

Lägenheten borde enligt länsstyrelsens uppfattning fortfarande bibehållas

i kronans ägo och efter nuvarande innehavarnas, skräddaren J. Lindberg

och hans hustru, frånfälle läggas under huvudgården.

över jägmästaren har förklarat sig dela länsstyrelsens uppfattning angående

egendomens disposition.

Domänstyrelsen har i likhet med länsstyrelsen ansett, att lägenheten

Lindberga icke borde avsöndras och försäljas från egendomen. Likaledes

har domänstyrelsen ansett, att, sedan brukaren av torpet Tylan, K. Eriksson,

numera förklarat sig icke vilja inköpa torpet ifråga, detsamma fortfarande

borde bibehållas under kronoegendomen. Mot uppskattningsmännens styckningsförslag

i övrigt eller mot de försäljningslotterna åsätta saluvärden

har styrelsen icke haft något att erinra.

Vad domänstyrelsen föreslagit beträffande lotterna nr 2, 3, 5, 0 och 7

tillstyrker jag. Ifråga åter om lotten nr 1 (lägenheten Lindberga) synes

mig det av myndigheterna åberopade skälet mot försäljning icke tillräckligt

bärande. Såsom framgår av ovanberörda karta, omfattar nyssnämnda

lott allenast en mindre del av det område, som för närvarande

är upplåtet åt skräddaren J. Lindberg och hans hustru; återstoden av

lotten har tillagts från ägoflgurerna nr 33 och 34. Ett frånskiljande av

denna lott från egendomen i övrigt torde icke inverka menligt för denna

senares disposition. Jag anser mig därför i detta avseende böra tillstyrka

uppskattningsmännens förslag, i vilket även ingår, att återstoden

av det till omnämnda makar upplåtna område efter deras död skall återfalla

till kronoegendomen och därå befintliga, dem tillhöriga byggnader

då ovillkorligen skola borttagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotterna nr 1, 2, 3, 5, 6 och 7 å i ärendet företedda

karta må från kronoegendomen 2 mantal Husby nr 2 och 3

i Husby-Lyhundra socken av Stockholms län försäljas,

lotten nr 1 till J. A. Lindberg mot en köpeskilling av

500 kronor, lotten nr 2 till Husby-Lyhundra kommun

mot en köpeskilling av 2,200 kronor, lotten nr 3 till

Syninge mejeriaktiebolag mot en köpeskilling av 3,680

kronor, lotten nr 5 till .Helmer Andersson mot en köpe
-

Deparlements
ckefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.

skilling av 530 kronor, lotten nr 6 till Johan Norrman

mot eu köpeskilling av 1,000 kronor och lotten nr 7

till Joel Gustafsson mot en köpeskilling av 4,260

kronor, samt under villkor för var och en av försäljningarna,

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet,

att det försålda ägoområdet får tillträdas den

14 mars 1926 i det skick, det då befinnes, varvid

köparen inträder i de rättigheter och skyldigheter,

Kungl. Maj:t och kronan ägt till den arrendator eller

brukare, som vid samma tid avträder egendomen, att

köparen skall svara för de ägoområdet författningsenligen

efter tillträdet åliggande utskylder, att ägoområdet,

om så påfordras, på köparens bekostnad vederbörligen

inhägnas, samt att köparen ensam skall vidkännas

lagfarts- och andra med köpet förenade utgifter.

2:o.

[2.] '' Kronoegendomen 1 mantal Sköldnäs nr 3 i Västra Vingåkers socken av

Ts^dZZ- Södermanlands län är med undantag av den jämlikt Kungl. Maj:ts brev den

lands län. 3 juni 1919 försålda lägenheten Karlslund utarrenderad till den 14 mars

1927 mot ett årligt arrende av 2,450 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instru•

mentet häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland eu

av distriktslantmätåren Alf Hedman samma år kopierad och kompletterad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

_ Egendomen är belägen vid sjön Viren, 3 kilometer från Baggetorps och

< kilometer från Vingåkers järnvägsstationer samt innehåller en areal av

102.413 hektar, darav 33.488 hektar tomt och åker, I.992 hektar äng 66502

hektar avrösningsjord och 0.431 hektar impediment.

Jämlikt resolution den 7 april 1922 har Baggetorpsortens elektriska distributionsforenmg

medgivits tillstånd att under vissa villkor hava elektriska

ledningar framdragna över egendomen.

Vid egendomen finnes ett före detta torp, benämnt Hagalund, nöjaktigt bebyggt

med kronan tillhöriga hus och med markläget sådant, att åkern, brukad

Iran garden, lätt blir styvmoderligt behandlad. Med anledning härav hava

uppskattningsmännen ansett lämpligt att föreslå torpets avsöndring till försaljnmg

med de ägor, som å kartan omfatta ägofigurerna nr 66 b, 66 c, 66 d,

bbe, b7—85 med en areal av 6.773 hektar tomt och åker och 6.765 hektar

avrosningsjord eller tillhopa 13.5 3 8 hektar. Saluvärdet å lägenheten har

beraknats till 9,400 kronor, därav 4,673 kronor 84 öre för växande skogarrendevärdet

har upptagits till 200 kronor.

Köparen har ansetts böra förbehållas rätt att anlägga en ny utfartsväg

over huvudgårdens betesmark till milstolpen vid landsvägen enligt domänintendentens

1 länet anvisning och enligt vederbörande jägmästares förslag

alaggas flytta befintliga hägnader omkring lägenhetens inägor till de uppstakade

yttergränserna för lägenheten mot stamhemmanet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiujl. May.ts irra position Nr 206. •>

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava ej haft något att erinra i anledning

av detta förslag.

Domänstyrelsen har likaledes biträtt förslaget om försäljning av lägenheten

Hagalund med därvid förordade förbehåll, dock vad förbehållet om

utfartsväg beträffar med tillägg att kronan fritages från skyldighet att deltaga

i framtida underhåll av nämnda väg.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenhet Hagalund om 13.5 3 8 hektar

må från kronoegendomen 1 mantal Sköldnäs nr 3 i

Västra Vingåkers socken av Södermanlands län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med förbehåll i fråga

om utfartsväg och hägnadsskyldighet, på sätt av domänstyrelsen

förordats, och om rätt för Baggetorpsortens

elektriska distributionsförening att hava elektriska ledningar

framdragna över lägenheten.

3:o.

Kungsgården Sundbyliolm nr 1, 47/s mantal, med underlydande rå- och

rörshemmanen Sundby nr 1, 2 och 3, om 5/g mantal vartdera, jämte lägenheterna

Sundby nr 4, en utjord, och Sundbyås nr 1, en jagbacke, i Sundby

socken av Södermanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot

ett årligt arrende av 4,801 kronor jämte viss förmån in natura till skolmästaren

vid Sundbyholms skola.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av förste lantmätaren Hell). Rob. Linder år 1903 över

egendomens inägor upprättad karta samt eu av distriktslantmätaren Johan

W. Ström år 1924 i två delar uppgjord karta över till försäljning från egendomen

föreslagna områden med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen vid Mälaren 12 kilometer från Eskilstuna och

på ungefär lika avstånd från Torshälla, har enligt av förenämnde Ström

uppgjorda beskrivningar eu areal av 549,4 5 4 hektar, därav 274,9 2 7 hektar

tomt och åker, 55,4 u hektar äng, 210,5 4 0 hektar avrösningsjord och 8,5 7 6

hektar impediment. I denna areal äro icke inräknade en från egendomen

avsöndrad ägorymd, kallad Lillängen, enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev

den 25 maj 1906 försålda lägenheterna Helgaröängen, Lövgårdsstugan, Biskopsängen

och Ramsund samt på grund av särskilda Kungl. Maj:ts brev den

22 juni 1911 till Sundby kommun och Sundby församling upplåtna områden.

A egendomen finnas torpen Fiskartorp, Rättartorp, Skogstorp, Bockhammartorp,

Vadstenatorp, Stentorp och Skrivartorp samt lägenheterna Lugnet,

Departementschefen.

[3.]

Sundbyholm

nr 1 med

underlydande

fastighrt.r i

Södermanlands

Idn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Haneberg, Hällstugan, Karlslund, Mjölnartorp, Nylund och Djuptorp eller

Djupan.

Då det numera vore nästan omöjligt att få torpen utarrenderade mot skyldighet

att fullgöra dagsverken och några av torpen dessutom hade mindre god

åbyggnad, hava uppskattningsmännen ansett talande skäl föreligga för försäljning

av en del torp och lägenheter. Från ön Lövsärken, där Fiskartorp

och Rättartorp samt lägenheten Lugnet äro belägna, borde emellertid några

försäljningar icke komma till stånd, enär den vackra och mycket växtliga

lövskogen, vilken väl erfordrades för egendomens behov av skogseffekter,

borde bevaras och bättre utnyttjande av betet å ön möjliggöras.

Uppskattningsmännen hava på grund härav föreslagit försäljning av följande

områden:

Benämning

Ramsund nr 2 ............

Skrivartorp..................

Grustaget.....................

i Nylund ......................

I Djuptorp eller Djupan ...

j Skogstorp....................

j Bockhammarstorp _____

! Vadstenatorp (häri ingår

lägenheten Haneberg)

| Karlslund............

! Hällstugan ......

Stentorp .........

I Mjölnartorp........

! Erikslund ..........

Litt. å

Saluvärde

kronor

Ströins

karta

liektar ja växande

skog 1

Summa

Hembud till

a

b

1

0.169 : 447: 29

7.510 361: 22''

500

4,000

Justitierådet 13. O. Bergman

Erik Sandberg

c

0.665

3,000

Österrekarne härads väghåll-j

0.:: 5 2 —

500

ningsskyldiga

d

Lars Petter Larsson eller)

0.47!!

dennes son Aug. Larsson:

e

100

Carl Olsson cv. C. G. Sand-

berg

t

12.6 80 | 2,350:47|

9.200

Oskar Olsson

g

8,160,

därav

3.98» i i

åker ; 2,867: SO!

5,700

h

4,.°>oo.

därav * 1

1,308

åker 947: G9:

2,200 j

i

1

Gustaf Andersson

i

0.4 61

500

Axel Preuss

i

0.814 | —

400 1

Leonard Tidell

k1

7.150 j 1,022: 75

3,500

Karl Johansson

1

1.498 ;

900

Hanna Olsson eller dennas

0.6 58 i

dotter Ingrid Olsson

in2

400

G. Jansson

n3

0.8 8 4 1 —

500

—

+-ifJ^f’en^e^en ^amsun<^ nr 2, ett parkområde, vilket alltjämt varit inhägnat

till den ovannämnda försålda lägenheten med samma namn och endast genom

misstag vid utstakningen av densamma kommit att uteslutas å kartan, är avsett

att tilläggas lägenheten Ramsund, som nu äges av justitierådet Bergman.

Köpare av Skrivartorpet böra enligt uppskattaingsmännens förmenande berättigas

att i stället för nu befintlig väg till den lågt belägna åkerjorden få

upptaga ny väg genom ägofiguren nr 14 (ett grustag), på sätt å Ströms

karta angivits, varigenom en brant backe undvekes. Utfartsväg från grustaget

över Skrivartorpets mark borde förbehållas kronan eller eventuell

köpare av grustaget.

Lägenheten Stentorp omfattar å Ströms karta ägofigurerna nr 36, 58—67. 68 a (ej de

delar av denna figur, som å kartan med blyerts upptagits såsom 68 c och 68 d), 69 — 71.

s ^Senheten Erikslund omfattar å Ströms karta ägofigurerna nr 78 och 79 samt 68 d.

Området litt. n omfattar å Ströms karta ägofigurerna nr 68 b och 68 c.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Muj:ts proposition Nr 206. 1

Försäljning av grusgropen litt. c har föreslagits för att fä förhållandena

vid denna del av egendomen på eu gång ordnade. Egendomens arrendator

hade anfört klagomål över att vid väghållningsskyldigas hämtning av grus

i eu vid allén till huvudgården befintlig grusgrop egendomens utfartsväg

under regnig väderlek sönderkördes. Finge väghållningsskyldiga inköpa

området litt. e, kunde de vid regnig väderlek hänvisas utt tillgodose sitt

behov av grus vid detta område.

Byggnaderna å lägenheten Djuptorp äro sedan flera år tillbaka av ägaren

Carl Olsson uthyrda till C. G. Sandberg, som är grovarbetare. Uppskattningsmännen

förorda hembud av lägenheten till Sandberg, för den händelse

denne förvärvar byggnaderna av Olsson.

Beträffande Bockham marstorpet, vars stugubyggnad nedbrunnit 1918, hava

uppskattningsmännen haft under övervägande sammanslagning av torpet

med Vadstenatorp. Då emellertid i orten en lägenhetsägare, som kunde föda

1—2 kor och 1 häst samt med egen skjuts bedriva någon potatisförsäljning

i Eskilstuna, hade sin bärgning, borde tillfället utnyttjas att fa så många

lägenheter som möjligt, och har därför någon sammanslagning ej föreslagits.

Yadstenatorpet är bebyggt med för skötseln av torpet och den till detsamma

lagda lägenheten Haneberg erforderliga hus. Förenämnde Gustaf

Andersson, åt vilken torpet föreslagits att liembjudas, äger husen vid

Hälleberg och brukar Vadstenatorpet. För Andersson bör, anse uppskattningsmännen,

även efter köpet av torpet bliva tillfälle till arbete vid huvudgården.

..

Vid försäljningen av lägenheterna litt. g, h, k och 1 bör enligt uppskattningsmännens

åsikt förbehåll göras om rätt för nordost om respektive område

belägna till försäljning föreslagna lägenheter till fri utfartsväg över lägenhetens

ägor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av uppskattningsmännens

yttrande och förslag.

Överjägmästaren har anfört bland annat följande.

Det vore mindre lämpligt att som grustag försälja området litt. c. Sundby

gamla vackra kyrka läge på höjdpunkten av eu grusås och landskapsbilden

vore synnerligen vacker och tilltalande och borde därför en eventuell

upplåtelse av grus å området, utöver vad som erfordrades för egendomens

behov, ske med största försiktighet.

Vad beträffar försäljningen av torpet Skogstorp, vari inginge 2.7 5 hektar

av ett vackert skogsområde invid Mälaren, har överjägmästaren framhållit,

att, då den växande skogen å området, som värderats till 2,350 kronor, vore

avverkningsmogen, det icke kunde dröja länge efter eventuell försäljning,

förrän området förvandlats till kalmark och ett av mälarsträndernas vackraste

parti förstörts, överjägmästaren har därför avstyrkt försäljning av

skogsområdet och då det därjämte borde bliva till stor nytta för huvudgården

att fortfarande kunna påräkna arbetsfolk från detta jämförelsevis

närbelägna torp, har överjägmästaren ansett fördelaktigast för kronan att

jämväl bibehålla torpet i övrigt.

Mot övriga föreslagna försäljningar har överjägmästaren ej haft något

att anmärka.

Domänstyrelsen, som underställt försäljningsförslaget Kungl. Maj:ts prövning,

har därvid för egen del anfört följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

J-f&parltments
chefen.

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 206.

■ V£- iÖ!''S! Bträffade Jä^eriheten Ramsund nr 2 ville styrelsen meddela, att

justitieradet Bergman hos styrelsen framhållit, att han av förekommen anledning

icke vidare reflekterade på förvärv av lägenheten; och torde därior

den ifrågasätta försäljningen av lägenheten få förfalla.

Vidkommande det invid Sundby kyrka belägna grustaget litt. c hade stv
onZ»

nm U!\8m bär,a,n1de SkäI anfÖrda för en upplåtelse av samma

försäljning rf°r Styre Sen 1 llkllet med overjägmästaren avstyrkte områdets

Mot den föreslagna försäljningen av torpet Skogstorp hade styrelsen icke

något att erinra. Da ntmarksområdet om 2.7 5 hektar, som till stor del utgjordes

av betesmark, pa satt framginge av kartan över utmarken (Granhagen),

vore erforderligt till bete vid torpet och då en upplåtelse av omrfid®t"r

foglig synpunkt väl läte sig göra, funne styrelsen icke anledning

att Härutinnan frångå uppskattningsmännens förslag.

Vad härefter anginge Bockhammarstorp och Vadstenatorp ville styrelsen

som ansage, att jordbrukslägenhet om möjligt borde tilltagas så stor att

innehavaren darav kunde finna sin utkomst, förorda eu av nuvarande brukaien

ai Vadstenatorp, Gustaf Andersson, gjord ansökning om förvärv av

järn val Bockhammarstorp. Den sammanlagda arealen för de två torpen utgjorde

12.460 hektar, därav 5.297 hektar åker, och vore icke större än att

''len kunde brukas utan nämnvärt anlitande av lejd arbetskraft. Hembudsratt

d.arfor tillerkännas Andersson vid de sålunda sammanlagda *or
pens

försäljning till det uppskattade saluvärdet, 7,900 kronor.

Övriga föreslagna försäljningar hade icke föranlett annan erinran från styrelsens

sida an att styrelsen tillstyrkte företagandet av vissa mindre jämknmgar

i fråga om agogranser m. in. i och för ordnandet av vägförhållandena

de olika fastigheterna emellan.

.... ^7.. de 1)erS0Ilf''r’ vdka av uppskattningsmännen föreslagits till hembud a

orsaijmngsomräcle, hade domänstyrelsen ansett G. Jansson icke med stöd av

...ld ,af kungörelse kunna tillerkännas sådan förmån till den obebyggda

lagenheten Enkslund, varför lägenheten borde i likhet med lotten litt n

utbjudas till försäljning i den i författningen föreskrivna ordning

Under åberopande av den i ärendet lämnade utredningen och med hänvisning

till vad domänstyrelsen anfört får jag tillstyrka, att från kungsgården

Sundbyholm med underlydande fastigheter nu frånskiljas egnaliemslagenheter

och jordområden i utsträckning och på sätt av domänstyrelsen

föreslagits.

Jag hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att från kronoegendomen Sundbyholm nr 1, 4 7. mantal,

jämte underlydande fastigheter i Sundby socken av Södermanlands

län ovan omförmälda elva med litt. b, d, e. f,

g 4 h, i, j, k, 1, m och n betecknade lägenheter må var

för sig med ovan föreslaget område — lotterna litt. b och

d med tillägg av vägområden, på sätt av domänstyrelsen

föreslagits försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar med

rätt föi'' innehavare av lotten litt. b till väg över ägo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:In proposition Nr 2Uti. 9

figur nr 14 a den i ärendet företedda, av distriktslantmätaren

Ström uppgjorda kartan, på. sätt å samma karta

angivits, med hembudsrätt för Gustaf Andersson till lägenheten

litt. g + li samt med skyldighet dels för innehavare

av lägenheten litt. h att av lägenhetens område

upplåta fri mark till väg för kronoegendomens behov,

dels för innehavare av lotten litt. d att upplåta det i

lottens areal ingående vägområde till fritt begagnande

såsom väg av köpare av lägenheten litt. b, dels ock för

innehavare av lägenheterna litt. g + h, i, k och 1 att

av lägenhetens område upplåta fri mark till utfartsväg

för nordost om respektive lägenhet belägen, till försäljning

medgiven lägenhet.

4:o.

Sedan Linköpings stadsfullmäktige den 28 augusti 1923 beslutat för sin

del antaga ett av byggnadsnämnden utarbetat förslag till ändring i stadsplan

m. m. för den del av Sankt Pers kvarter i Linköpings stad, som begränsades

av Västra vägen, Hunnebergsgatan, Östgötagatan, Slottsgata!! och

Gröngatan, har staden därefter hos Kuugl. Maj:t gjort framställning om rätt

att förvärva de delar av sagda område, som ej komma att disponeras till

blivande seminarietomt, för ett pris av 118,000 kronor.

Ifrågavarande område utgör en del av kronolägenheten Alebi milis- och

Smedjelyckorna, vilken tidigare utgjort en landshövdingens lönejord. Sedan

vid 1922 års riksdag medgivande lämnats om avstående av viss del av

lägenheten till tomt för de då beslutade nybyggnaderna för folkskoleseminariet

i Linköping jämte viss angränsande gallmark, upptager här avsedda

återstående markområde en areal av 4.7 2 hektar. Det av staden erbjudna

priset uppgår alltså till 2 kronor 50 öre för kvadratmeter.

Domänstyrelsen har den 23 november 1923 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet och därvid överlämnat en av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson

år 1923 kopierad karta över alla ägorna till ifrågavarande kronolägenhet,

å vilken karta nu till försäljning ifrågasatta område betecknats med

litt C. Föi- egen del har domänstyrelsen, under förmälan att styrelsen icke

hade sig bekant något allmänt ändamål, för vilket ifrågavarande område

erfordrades, tillstyrkt försäljningen.

Domänstyrelsen har i avvaktan på avgörandet av försäljningsfrågan gått

i författning om skötsel och vård av ifrågavarande återstående del av lägenheten

till den 14 mars 1926.

Länsstyrelsen i länet, som ej heller haft något att erinra mot försäljningen,

har meddelat, att beträffande dispositionen av ett å området befintligt,

staten tillhörigt och till staben vid andra arméfördelningen upplåtet

ridhus sådan överenskommelse mellan vederbörande arméfördelningschef och

„ [4.J

Alebrunnsoch

Smedjehjckorna

inom

Linköpings

stad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

staden träffats att under förutsättning att staden medgåves rätt förvärva

området med tillträdesrätt den 14 mars 1926 denna byggnad skulle av

staden inlösas för ett belopp av 3,000 kronor.

För giltigheten av nämnda avtal förutsättes godkännande av Kungl.

Maj:t. Enligt vad jag inhämtat har från chefen från andra arméfördelningen

inkommit framställning härom; denna framställning torde komma

att prövas, sedan själva tomtförsäljningsfrågan avgjorts.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 19 december 1923 tillstyrkt försäljningen.

I betraktande av att endast omkring 30,000 kvadratmeter av markarealen

enligt gällande stadsplan utgjorde kvartersmark och den i framställningen

angivna försäljningssumman, 118,000 kronor, således motsvarade

ett pris för kvadratmeter tomtmark av 3 kronor 90 öre ansåge styrelsen

sig, efter att hava inhämtat upplysningar rörande på orten tillämpade markpris,

kunna tillstyrka nämnda försäljningssumma, så mycket mer som en

exploatering av området genom stadens försorg med hänsyn till det närbelägna

seminarieområdet torde vara ett önskemål.

Kungl. Maj:t har den 7 februari 1924 fastställt förutnämnda av stadsfullmäktige

i Linköping den 28 augusti 1923 antagna förslag till ändring

i stadsplanen för staden.

Jag vill tillstyrka, att ifrågavarande tomtområde försäljes till Linköpings

stad, varigenom möjlighet skulle öppnas till en ändamålsenlig framtida användning

av området. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen upplyst,

torde det av staden erbjudna priset få anses godtagbart.

Köpeskillingen torde böra erläggas till länsstyrelsen vid tillträdet, vilket

förutsatts äga rum den 14 mars 1926. Lagfartskostnader och övriga med

köpet förenade utgifter torde, på sätt i liknande fall plägar föreskrivas, böra

gäldas av köparen.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förutnämnda återstående del av kronolägenheten

Ålebrunns- och Smedjelyckorna inom Linköpings stad

om 4.7 2 hektar må till staden försäljas mot en köpeskilling

av 118,000 kronor, under villkor

att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till

länsstyrelsen i Östergötlands län; samt

att köparen ensam vidkännes lagfartskostnader och

övriga med köpet förenade utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klut!)/. proposition AV 2<»i.

5:o.

Kronoegendomen :,/4 mantal Alslieda nr (i Änuagärd i Alsheda socken A(s^''Jnr,,

av Jönköpings län är med undantag av den jämlikt Kungl. Maj:ts brev AnnagArd •

den 23 mars 1906 försålda lägenheten Skogsberg utarrenderad till den 14 Jönköping,

mars 1927 mot ett årligt arrende av 780 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande

handlingar, däribland en av extra lantmätaren Oscar Ernfeldt år 1923 kopierad

och kompletterad karta över inägorna samt yttergränserna omkring

egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 1 kilometer från Alsheda järnvägsstation och

13 kilometer från staden Vetlanda, har en areal av 139.4 8 c hektar, daray

26.124 hektar tomt och åker, 4.7os hektar äng, 105.2 2 3 hektar skogs- och

betesmark samt 3.43 4 hektar impediment. I denna areal är icke mraknad

ovannämnda lägenheten Skogsberg, vars gräns mot egendomen i övrigt enligt

köpehandlingen utgöres av en å kartan dragen streckad linje, ehuru lagenheten

hitintills hävdats efter en heldragen linje å kartan.

Jämlikt resolutioner den 18 oktober 1907 och den 31 december 1920 hava

Vetlanda belysningskommitté och Vetlanda stad medgivits tillstånd att under

vissa villkor hava elektriska ledningar framdragna övei egendomen.

Vid egendomen finnas torpen Sälleholmen, Nyholm och Svensberg. Boningshuset

å torpet Svensberg har nedbrunnit år 1917. I anledning härav liar egendomens

arrendator, C. P. Andersson, av domänstyrelsen ålagts uppfora ny

boningshus vid torpet mot en ersättning av förutom fritt virke till byggnaden

från egendomens skog — 1,887 kronor, men bär arrendatorn pa. ansökning,

i avvaktan på frågan om torpets framtida disposition, medgivits

anstånd tillsvidare med byggnadsarbetets utförande under visst villkor. Vid

torpet har dess innehavare, J. A. Lundberg, med virke från egendomens

skog uppfört ett provisoriskt boningshus om ett rum och kök.

Såväl arrendatorn Andersson som torparen Lundberg hava vid toi rättningen

anhållit få köpa torpet Svensberg. Anderssons ansökning hava uppskattningsmännen

icke ansett sig kunna tillstyrka. Då Lundberg skott jordbruket

vid torpet väl, hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning till

honom av torpet med nedan angivna areal och pris. Torpets värde har

uppskattats under förutsättning att torpet såldes med byggnaderna i nu befintligt

skick. Vid förrättningen närvarande jägmästaren har tor sin del

framhållit, att torpet utan olägenhet kunde frånskiljas egendomen.

Enligt ett av förenämnde Ernfeldt uppgjort arealbevis omfattar det till försäljning

tillstyrkta området ägofigurerna å kartan nr 107—122, 124 och 125

samt del av ägofiguren nr 129 med eu areal av 9.0 4 9 hektar, Saluvärdet

har beräknats till 4,900 kronor, därav 3,600 kronor för växande skog; och

har arrendevärdet uppskattats till 125 kronor.

I fråga om den vid torpet förefintliga jämförelsevis stora skogstillgangeu

har jägmästaren anfört, att, då virke erfordrades till nybyggnad av boningshus,

någon virkesförsäljning för kronans räkning före markförsäljningen

icke borde äga rum.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts proposition Nr 206.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av detta förslag.

Overjagmastaren har tillstyrkt torpets försäljning samt lämnat jägmästarens

värdering av skogen utan anmärkning.

Domänstyrelsen har meddelat, att styrelsen icke funnit annat att erinra

mot förslaget än att den del av ägofiguren å kartan nr 128, som folie

mom den å kartan uppdragna gränsen för lägenheten mot egendomen i

övrigt och enligt inom styrelsen gjord uträkning innehölle O.0055 hektar,

borde upptagas såsom ingående i lägenheten utan inverkan på saluvärdet

och att skogens värde borde höjas med 10 procent, i följd varav saluvärdet

bleve 5,260 kronor.

heVarhe™nH~ fag hai'' mtet att erinra emot ifrågavarande försäljningsförslag, sadant

det av domänstyrelsen tillstyrkts, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Svensberg må med av domänstyrelsen

föreslagen areal från kronoegendomen 3 , mantal

Alsheda nr 6 Ännagård i Alsheda socken av Jönköpings

län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar med förbehåll

om rätt för Vetlanda belysningskommitté och

Vetlanda stad att hava elektriska ledningar framdragna

övei lägenheten jämlikt ovannämnda resolutioner den

18 oktober 1907 och den 31 december 1920.

[6.J

Vida nr 3

Norr gården

Jönköpings

län.

6:o.

Kronoegendomen V, mantal Ulås nr 3 Norrgården i Voxtorps socken

. av Jonkopmgs^ län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt

arrende av 267 kronor. Under år 1924 har arrende- och saluvärdering

hållits å egendomen. Av instrumentet över denna förrättning och övriga

till ärendet hörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren Sigurd

E. Campbell år 1923 över inägorna och yttergränserna till egendomen upprättad

karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

, Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Värnamo och 6 kilometer

tran Bor järnvägsstation, har en areal av 65.6 65 hektar, därav 6.101 hektar

tomt och åker, 4.003 hektar äng, 52.7 8 7 hektar avrösningsjord och 1.8 7 4

lektur impediment. I denna areal äro icke inräknade för Ulås by samfällt

avsatta vagar och en källa, ägoiigurerna å kartan nr 66—69, enligt bestämmelser

1 Kungl. Maj:ts brev den 25 augusti 1905 försålda två lägenheter,

agofigurerna nr 70 och 71, samt till Borås-Alvesta järnväg exproprierad

mark, agofigur nr 72.

Åbyggnaden är tillräcklig för behovet och nybyggnad ej erforderlig under

narmaste liden.

Uppskattningsmännen hava icke ansett skäl föreligga att föreslå styckning

dV egendomen helt eller delvis för egnahemsändamål. Beträffande frågan

s. 13 Kontrollera mot PDF

KiukjI. Maj:1s proposition Nr ''!()(>.

13

om egendomens eventuella försäljning kunde enligt uppskattningsmännens

mening ifrågasiittas antingen att egendomen försåldes i sin helhet eller att

inägorna med lämplig areal skogs- och betesmark försåldes och att återstående

delen av egendomen bibehölles i kronans ägo såsom kronopark.

I skrivelse till domänintendenten har vid förrättningen närvarande jägmästaren

i detta hänseende framhållit, att, ehuru egendomens skogsareal,

vilken enligt en åren 1906—1907 upprättad skogshushållningsplan utgjordes

av 37.8 1 hektar produktiv mark och likså hektar impediment med eu årlig

virkesavkastning av 97 kubikmeter, och virkesförråd, som för närvarande

approximativt uppskattats till 3,500 kubikmeter, huvudsakligen bestående

av äldre och medelålders skog av mycket god kvalité, vore av mindre omfattning,

egendomen alltjämt i sin helhet syntes böra bibehållas i kronans

ägo. Det fördelaktiga läget ej långt från Värnamo stad och invid allmän

landsväg erbjöde goda avsättningsmöjligheter för såväl jordbrukets som skogsbrukets

produkter och vad de senare beträffade hade virkesförsäljningarna ä

denna skog städse skett till mycket förmånliga priser. Även i framtiden

kunde skogsmarken förväntas giva kronan jämförelsevis goda inkomster.

Härtill komme, att egendomen gränsade intill f. d. komministerbostället Ulås,

vars skogsskiften om sammanlagt 68.8 8 hektar tillsammans med kronoegendomens

bildade ett icke obetydligt skogskomplex, beläget i en med avverkningsmogen

skog i övrigt icke särskilt välförsedd trakt.

På grund av vad jägmästaren anfört hava uppskattningsmännen föreslagit,

att den med ägofigurerna nr 62—65 betecknade mark måtte bibehållas i

kronans ägo och den återstående delen av egendomen hembjudas egendomens

arrendator, Per Henning Pettersson, vilken vore en synnerligen

duglig och skötsam jordbrukare och inom vilkens släkt egendomen enligt

uppgift brukats under mer än 100 år. Om arrendatorn icke ansåge sig

kunna inköpa ifrågavarande del av egendomen, borde egendomen icke försäljas

på annat sätt utan ånyo utarrenderas med optionsrätt för arrendatorn.

Det till försäljning ifrågasatta området omfattar å kartan ägofigurerna

nr 1—61 och har en areal av 24.2 7 0 hektar, därav 6.101 hektar tomt, åker

o. d., ''4.903 hektar äng och odligsmark, 12.817 hektar avrösningsjord och

O.449 hektar impediment. Områdets saluvärde har uppskattats till 17,200

kronor, därav 7,116 kronor för växande skog.

Saluvärdet ä egendomen i sin helhet har beräknats till 62,909 kronor

46 öre, därvid skogens värde upptagits efter en av jägmästaren approximativt

gjord beräkning till 50,050 kronor. Egendomens arrendevärde har uppskattats

till 400 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av de föreslagna

arrende- och saluvärdena; och har länsstyrelsen, med bifogande av en

skrift från egendomens arrendator, däri han förklarat sig villig inköpa

området om 24.2 7 0 hektar till det uppskattade saluvärdet, hemställt, att,

därest gällande författningar ej lade hinder i vägen, samma område måtte

försäljas till arrendatorn.

Över jäg mästaren i Smålands distrikt har på av jägmästaren anförda

skäl förordat utmarkens bibehållande i kronans ägo men ansett området

om 24.2 7 0 hektar böra försäljas.

Domänstyrelsen har anfört bland annat följande.

Det till försäljning ifrågasatta området syntes till storlek vad inägorna

beträffade kunna likställas med torp eller lägenhet, som ävsåges

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Departements

chefen.

[7.]

Borgholms

Kungsludu''

gård i Kalmar

län.

i gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Den i området ingående avrösningsjorden utgjordes enligt ägobeskrivningen

av betesmark, ehuru skogbeväxt. Med avseende härå och då,

enligt inhämtat meddelande från länets landskontor, förbemälde Pettersson

icke ägde någon fastighet, gjort sig känd för nykterhet, sparsamhet och

ordentlighet, ägde goda förutsättningar för drivande av mindre jordbruk

och i fråga om förmögenhetsförhållande borde anses såsom mindre bemedlad,

finge styrelsen, med instämmande i uppskattningsmänneus av

ortsmyndigheterna enhälligt förordade förslag, hemställa, att sedan egendomen,

som undergått laga skifte, blivit genom ägostyckning delad i två

lotter, den ena omfattande ägofigurerna å kartan nr 1—61 om 24.2 7 0 hektar

och den andra egendomen i övrigt, den förstnämnda ägolotten finge upplåtas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar med hembudsrätt för förenämnde Per Henning Pettersson,

Jag biträder försäljningsförslaget. Då emellertid det till försäljning

föreslagna området kommer att utgöras av i mantal satt jord och ej av

torp eller lägenhet, anser jag frågan böra underställas riksdagens prövning

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen V2 mantal Ulås nr 3 Norrgården

i Voxtorps socken av Jönköpings län blivit

genom ägostyckning delad i förenämnda två lotter, den

lott, som å kartan omfattar ägofigurerna nr 1—61 om

24.2 7 0 hektar, må försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Per Henning Pettersson.

7:o.

Kungsladugården 5 ls/2-, mantal Borgholm nr 8, jämte lägenheten Borgholm

ur 7, en trädgård, i Repplinge socken av Kalmar län är för tiden 14

mars 1923—14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av 8,000

kronor.

Vid utarrenderingen har bland annat vissa områden om 83.6 0 hektar av

egendomens utmark undantagits och ställts under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning, dock med rätt för arrendatorn att från de undantagna

områdena erhålla utsyning av husbehovsvirke.

Egendomen, som är belägen intill staden Borgholm och angränsar i väster

Kalmar sund, i öster Kolstads by och i söder Tryggestads by, innehåller eu

areal av 651.3 4 6 hektar, därav 200.9 4 8 hektar tomt och åker, 35.2 3 8 hektar

äng och odlingsmark, 402.iyo hektar avrösningsjord och 12.9 7 0 hektar impediment.

Häri ingå slottsområdet om tillhopa 2.0 4 2 hektar och till Södra

Ölands järnväg samt staden Borgholm och Repplinge församling upplåtna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition Nr 206. 15

områden om tillhopa 2.4 7 7 hektar. Från egendomen har fransalts bland

annat lägenheten Solliden till Hennes Maj:t Drottningen.

A egendomen finnas bebyggda lägenheterna Nybygget, Strömserum, Hemmet,

Johannesberg, Dammen, Hagmanstorp, Lugnet, Kaffetorpet och BergdalaFrågan

om försäljning av områden från egendomen behandlades senast av

L!)22 års riksdag (prop. nr 177, jordbruksutskottets utlåtande nr 45, riksdagens

skrivelse nr 243).

Under förarbetena till nämnda proposition hemställde domänstyrelsen, i

huvudsaklig anslutning till av vederbörande uppskattningsmän år 1920 framställt

förslag, hos Kungl. Maj:t dels att lägenheterna Nybygget (däri inbegripet

ägorna till lägenheten Strömserum), Johannesberg, Hemmet och Dammen

samt 4 obebyggda områden, å en av t. f. extra lantmätaren Bertil Rydbeck

1919 över egendomen upprättad karta betecknade med litt. A—D måtte

försäljas till egna hem, dels att till nationalpark måtte avsättas ett område

om högst 30 hektar, dels ock att lägenheten Kaffetorpet med ett område om

2.6 2 hektar måtte utarrenderas till Ölands kulturminnesförening. Därjämte

hade domänstyrelsen tillstyrkt försäljning till Hennes Maj:t Drottningen av

tvenne mindre områden, avsedda att införlivas med Hennes Maj:ts lägenhet

Domän styrel*

ser\8 utlåtanden

11)21 och

1922.

Solliden.

Kungl. Maj:t ansåg sig emellertid böra förelägga 1922 års riksdag förslag Proposition

till försäljning endast av de till Hennes Maj:t Drottningen ifrågasatta båda

områdena samt lägenheterna Nybygget (dock med mindre område än domänstyrelsen

föreslagit), samt Johannesberg och Hemmet. Frågan om avsättande

av något område till nationalpark förelädes icke riksdagen, enär denna fråga

— särskilt i avseende å arealbestämning — icke då var i fullständigt utrett

skick. En av Borgholms stad gjord framställning att få inköpa visst område

av egendomen föranledde, i enlighet med vederbörande myndigheters

avstyrkande, icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vid samma års riksdag väcktes jämväl motioner i ämnet (nr 273 i andra Motioner vid

kammaren och nr 137 i första kammaren), däri bland annat framhölls, att

det av Kungl. Maj:t framlagda dispositionsförslaget endast i ringa grad tillgodosedde

önskemålet att genom styckning av kronoegendomen bereda tillfälle

till förvärv av jord till egna hem — ett led i strävandena för höjandet

av Ölands genom en förödande emigration lamslagna näringsliv. Såsom

lämpliga områden till egnahemsupplåtelser frarnhöllos av motionärerna —

förutom de i propositionen till sådant ändamål föreslagna styckningslotterna —

jämväl de obebyggda lotterna A—D ävensom de bebyggda lägenheterna

Dammen och Bergdala.

Jordbruksutskottet fann sig emellertid icke kunna förorda vad. motionä- Jordbrutcsutrerna

föreslagit. Utskottet höll nämligen före, att egendomen, vilken väl jg^å^rikslämpade

sig för styckning, borde i lämplig omfattning styckas i enlighet dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen

1922.

Domänstyrelsen

1924.

It» Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

med för egendomen uppgjord styckningsplan och att i avvaktan härpå några

upplåtelser utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit icke borde förekomma.

Beträffande den förordade försäljningen av lägenheten Bergdala framhöll

utskottet därjämte, att försäljning av denna lägenhet icke borde äga rum

på grund av dess läge intill det område, vilket torde komma att avsättas

till nationalpark, och dess närhet intill slottsområdet.

Vidkommande frågan om avsättande till nationalpark av visst område avegendomen

fann utskottet, då ärendet i denna del ännu vore outrett, sig

härutinnan endast böra på det livligaste understryka, vad av motionärerna

i denna fråga framhållits, samt med avseende å arealbestämningen uttala

eu förväntan att så stort område måtte komma att för ändamålet föreslås att

avsättas, att naturskyddstanken måtte väl bliva tillgodosedd.

Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande

medgav 1922 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, att av egendomen

Ange försäljas på vissa närmare angivna villkor dels förberörda två

områden till Hennes Maj:t Drottningen, dels ock enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar lägenheterna Nybygget,

Johannesberg och Hemmet.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 juni 1922 anbefallt domänstyrelsen att i samband

med de beslutade försäljningarna, med beaktande av vad i jordbruksutskottets

utlåtande i ämnet anförts, ej mindre upprätta förslag till plan för

egendomens styckning i lämplig omfattning än även efter samråd med vetenskapsakademien

utarbeta förslag angående avsättande av lämpligt område såsom

nationalpark, har domänstyrelsen i ärendet avgivit utlåtande den 28

november 1924.

Domänstyrelsen har däri meddelat bland annat följande:

De till upplåtelse till Hennes Maj:t Drottningen avsedda områdena hade

försålts till Hennes Maj:t. Innehavarna av lägenheterna Nybygget, Johannesberg

och Hemmet hade icke ansett sig kunna begagna dem tillkommande

hembudsrätt på grund av de lägenheterna åsätta för höga saluvärdena.

Innehavaren av lägenheten Hemmet hade avlidit. Ifrågavarande lägenheter

hade därför utarrenderats, Nybygget och Hemmet gemensamt. Arrendetiden

för lägenheterna utginge den 14 mars 1926.

Domänstyrelsen hade tillika till Ölands kulturminnesförening på arrende, som

utginge den 14 mars 1926, upplåtit Kaffetorpet med tillhörande område om tillhopa

2.6 2 hektar. Kulturminnesföreningen hade därvid avstått från den

föreningen enligt kungl. brev den 21 september 1916 medgivna dispositionsrätten

till visst område av egendomen.

Domänstyrelsen hade anbefallt vederbörande uppskattningsmän att uppgöra

förslag till plan för styckning i lämplig omfattning av i arrendet av egendomen

ingående områden, därvid saluvärdena ä lägenheterna Nybygget.

Johannesberg och Hemmet skulle tagas under förnyat övervägande.

Den anbefallda uppskattningsförrättningen har under 1923 hållits å egendomen.

Därvid hava uppskattningsmännen haft till övervägande — utöver

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 206. 17

vad åt dem förut uppdragits — eu av Hennes Maj:t Drottningens central

kommitté till domänintendenten överlämnad framställning om värdering av

ett område, som Hennes Maj:t önskade arrendera eller genom köp förvärva

för att där anordna ett vilohem för kvinnor.

Borgholms stads stadsfullmäktige hava därjämte anhållit att få inköpa ett

område om 42.1695 hektar av egendomen för utvidgning av staden.

För åstadkommande av större åskådlighet hava de olika framställningarna

inordnats under följande rubriker:

A. Upplåtelse av mark till egnaliemslägenheter.

Vad först beträffar frågan om egendomens styckning i egnahemslägenlieter

(jordbrukslotter) i lämplig omfattning hava 1923 års uppskattningsmän med

stöd av förnyade undersökningar funnit, att en styckning av egendomen i

nämnvärt större omfattning, än som av dem 1920 föreslagits, svårligen kunde

förverkligas. Under egendomen hörde icke några s. k. strögods eller avskilt

belägna utgårdar och torp, som lämpade sig för avsöndring till egna hem.

Förutsättningarna för vad som avsåges — de större åkerfältens uppdelande

till mindre brukningsdelar, vara innehavaren med familj skulle hava sin

bärgning — måste vid egendomen liksom annorstädes vara, att en någorlunda

proportionell tilldelning av åker, betesmark och skog i ett något så när

sammanhängande fält jämte tillgång till vatten funnes. Dessa betingelser

kunde på grund av lokala förhållanden omöjligen uppnås, utan komme eu

sådan styckning att ställa sig opraktisk och dyrbar och i räntabilitetshänseende

bliva misslyckad. Skog saknades helt och hållet, ett helt system av

nya vägar och hägnader måste anläggas, samtliga byggnader nyuppföras och

brunnar grävas eller — vad oftast bleve fallet — sprängas i kalkberget, och

likväl skulle de olika ägoslagen komma att förläggas på vitt skilda platser.

Det 1920 framlagda förslaget om försäljning av fem obebyggda lotter hade

gjorts med hänsyn till dels att områdena utgjordes av för huvudgården mindre

lämpliga, långt bort liggande, starkt stenbundna småfigurer, å vilka storjordbrukets

maskindrift icke kunde tillämpas, dels ock att de uppskattningsmännen

givna direktiven borde i möjligaste mån åtlydas.

Enligt uppskattningsmännens mening, vilken överensstämde med uttalanden

av ortsbefolkningen, förefunnes knappast någon utsikt att till obebyggda

jordbrukslägenheter uppbringa köpare, som uppfyllde stadgade författningsvillkor.

Varken till hushållningssällskapets egnahemsnämnd eller till upp

skattningsmännen hade framställningar gjorts om förvärv av dylika lägenheter.

Lägenheterna komme utan tvivel att bliva föremål för bulvanköp av

angränsande grannar. Enligt samstämmiga uttalanden av personer, som

kände till ortens förhållanden, förelåge redan en fara att så komme att ske

med. de förut av uppskattningsmännen till försäljning föreslagna obebyggda

salulotterna.

Huvudgårdens ekonomibyggnader — ladugårdskomplexet — uppförda av

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt 166 haft. (.Nr 206.) 2

19HS dra

uppskattningsmän*
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

kalksten i gammal borggårdsstil, utgjorde ett värdefullt och karakteristiskt

minne om svunna tiders byggnadsstil, varför byggnaderna syntes uppskattningsmännen

förtjäna förskoning från nedbrytning, vilket sannolikt bleve

fallet vid en större styckning. Bland övriga ekonomibyggnader före (lomme

det s. k. Vasahuset, uppfört under 1500-talets förra hälft och under senare

århundraden använt såsom magasin för gården, vilket sannolikt då även

komme att dela övriga ekonomibyggnaders öde. Dessa byggnader torde,

ehuru otidsenliga vad den nuvarande inredningen beträffade, med hänsyn till

stommen vara nära nog oförgängliga och med nödiga moderniseringar fullt

ut kunna användas som ekonomihus för ett större jordbruk.

Bland de vägande skälen för egendomens bibehållande såsom större jordbruksenhet,

därvid större koncentrering och förbilligande av driften vunnes,

hava uppskattningsmännen ansett sig vidare böra framhålla egendomens

omedelbara belägenhet intill Borgholms stad och badort, vilket gjorde egendomens

produktion av livsmedel hart när oumbärlig, samt de många möjligheter

en egendom med så centralt belägna stora åkerfält och betesmarker

måste äga för andra ändamål såsom stuteri, avelscentrum och annan djuruppfödning.

Uppskattningsmännen hava härvid hänvisat till innehållet i eu

vid handlingarna fogad tidningsartikel av förste jordbrukskonsulenten i länet,

vilken bestyrkte de av uppskattningsmännen lämnade uppgifterna.

En styckning av blott en ytterligare del av egendomens åkerjord utöver

vad av uppskattningsmännen föreslagits till försäljning, nämligen den del,

som i söder gränsade intill kungsgårdsbäcken och salulotterna litt. A, B och

C syntes uppskattningsmännen icke lämplig, enär denna betesmark vore egendomens

allra bästa (mjölkkornas betes- och vattningsställe) och eu försäljning

därav komme att omöjliggöra intensiv mjölkhushållning vid huvudgården.

En styckning i avsikt att upplåta det stora jämförelsevis avlägset belägna

Alvaret såsom gemensam betesmark för lägenheterna kunde icke förordas,

då - enligt vad erfarenheten visat — en sådan anordning utgjorde en källa

till tvister mellan delägarna. En uppdelning av Alvaret i små beteshagar

vore otänkbar på grund av kostnaderna och saknaden av vatten och icke

minst av estetiska skäl, då det karakteristiska Alvaret omedelbart söder om

slottsruinen och öster om Solliden härigenom skulle totalt förlora sin säreget

storslagna skönhet. Att stycka egendomens åkerjord i större eller mindre

delar till egna hem utan tilldelning av betesmark kunde för övrigt icke

heller låta sig göra, då nybyggarna härigenom ofrivilligt tvingades in på eu

okritisk tillämpning av sädesbruk varigenom ett sunt driftssystem äventyrades

och kultur och produktion försämrades.

Med anledning härav hade uppskattningsmännen icke uppgjort någon plan

till egendomens styckning på sätt riksdagen ifrågasatt utan hade de i sådant

hänseende inskränkt sig till att förorda sitt försäljningsförslag av 1920.

Med hänsyn till det sedan dess inträffade prisfallet hade uppskattningsmännen

föreslagit i det följande upptagna reducerade saluvärden för lotterna,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kun<jl. Maj:ts proposition Nr XUti.

därvid den s. k. Strömserumsjorden syntes uppskattningsmännen böra för.

säljas tillsammans med lägenheten Nybygget.

Littera å

Rydbecks

karta-

.Benämning

.igofigurer å Rydbecks

karta

Areal

hektar

Saluvärde, kronor

1920

1923

__

Nybygget ..................

486—500, 521

6.G8

2,3001

1,8501

—

Tillägg till Nybygget

\ 4,300

1 3,500

(Strömserumsjordcn)

405 a, 575—581, 583—

585, 587

6.161

- J

1,650)

—

Johannesberg...............

485, 501—520, 522—539

16.176

5,700

4,575

—

Dammen.....................

541—571

17.384]

8,450

6,850

474—484

1.684

600

550

-A

208—213, 215—242

24.058!

12,000

11,100

B

_

214, 243—262, 263 a,

265, 267—281

20.388

9,300

8,600

C

__

282—284, 286—297, 299,

302—346, 847 a

17.424

7,000

6,500

i ■: n

—

347—400 b

18.101

8,700

8,000

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle det utmarksområde om 16,44 6

hektar, som å Rydbecks karta betecknats med ägofigurerna nr 401 och 402

samt nr 572—574, avsöndras till gemensam betesmark för lägenheten Dammen

samt de obebyggda lotterna. Av denna gemensamma betesmark hade

Dammen tillagts andel däri med 18 %, litt. A med 33 %, litt. B med 15 %,

litt. C med 12 % och litt. D med 22 %'', vilka andelars värde intagits i

i förberörda saluvärden för nu nämnda lägenheter.

Den å kartan med litt. a, b, c, d, e, f, g och h angivna utfartsvägen

hade icke inräknats i de till försäljning föreslagna arealerna, men ansetts

böra tillförsäkras lägenheterna.

Jägmästaren i Ölands revir har instämt i vad uppskattningsmännen anfört

angående alvarsmarken å egendomen samt ansett, att densamma icke

borde styckas.

Ehuru länsstyrelsen icke i allo kunde gilla de skäl, som av uppskattningsmännen

åberopats mot vidare styckning — bland annat hade erfarenheten

visat, att något intresse för att å än lämpligare egendom å Öland än

Borgholms kungsladugård anordna mönstergård icke torde förefinnas inom

ledande jordbrukarkretsar inom länet — påyrkade länsstyrelsen icke för

närvarande ytterligare egnahemsupplåtelser utöver vad som av 1923 års

uppskattningsmän föreslagits.

överjägmästaren i södra distriktet har funnit de skäl, som uppskattningsmännen

anfört för sin uppfattning, i allmänhet riktiga, varför han tillstyrkt

det av dem förordade förslaget till egendomens styckning.

Jägmästaren.

Länsstyrel
sen.

Överjäg•

mästaren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Domänstyrelsen.

20 Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

Domänstyrelsen har i sitt förberörda utlåtande av den 28 november 1923

förklarat, att styrelsen med hänsyn till vad uppskattningsmännen anfört

icke kunde tillstyrka upplåtelse av ytterligare lägenheter än vad vid deri

1923 hållna uppskattningsförrättningen föreslagits, vilket överensstämde med

den av styrelsen tidigare förordade styckningsplanen. Styrelsen hade icke

annat att erinra i anledning av förrättningen än att styrelsen av skäl, som

vid ärendets tidigare behandling framhållits, icke kunde biträda förslaget

om försäljning av vissa av lägenheterna med andelar i samfälld betesmark.

I anslutning härtill borde saluvärdena nedsättas för lägenheten Dammen

till 6,110 kronor och för lägenheterna litt. A till 9,750 kronor, litt. B till

7.985 kronor, litt. C till 6,000 kronor och litt. D till 7,100 kronor. I fråga

om lägenheten Nybygget med Strömserumsjorden ansåge styrelsen, att denna

lägenhet om möjligt borde försäljas odelad, men att, om detta icke läte sig

göra, försök borde göras till försäljning var för sig av lägenheten Nybygget

och lägenheten Strömserumsjorden, varvid lägenhetens innehavare, Albert

Sjöblom, vilken ägde å Nybygget uppförda byggnader, först borde beredas

tillfälle avgöra, huruvida han önskade begagna honom författningsenligt

tillkommande hembudsrätt till försäljningen antingen till lägenheten i dess

helhet eller till lägenheten med undantag av Strömserumsjorden. Vid lägenhetsförsäljningarna

borde i övrigt förbehåll göras dels därom att inga enskilda

tillhöriga hus inginge i försäljningarna, dels ock om rätt för vederbörande

lägenhetsinnehavare att fritt begagna den av uppskattningsmännen

angiva utfartsvägen.

B. Upplåtelse av mark till ett vilohem för kvinnor.

Såsom förut nämnts har Hennes Maj:t Drottningens centralkommitté i en

till domänintendenten överlämnad skrift anhållit, att vid uppskattningsförrättningen

måtte tagas under övervägande det pris, som vid försäljning

eller utarrendering borde erläggas för ett å vid skriften fogad, av Thure

Björkman den 26 januari 1923 upprättad kartskiss med röda linjer utmärkt

område av egendomen om cirka 6 hektar, å vilket område Hennes

Maj:t Drottningen ägde byggnader till ett värde av 30,000 kronor, vilka

byggnader avsåges för upprättande av ett vilohem.

Enligt vad i handlingarna i ärendet utvisade utgjordes dessa byggnader

av en säteribyggnad, som av förre arrendatorn använts till mangårdsbyggnad

vid egendomen, en flygelbyggnad, en villa i trädgården och en villa

å Slottsberget ävensom ett hönshus. Byggnaderna hade av Hennes

Maj:t inköpts från förre arrendatorn för upprättande av ett vilohem för

kvinnor. Hennes Maj:t hade nämligen beslutat att använda en å Hennes

Maj:ts 60-årsdag den 7 augusti 1922 från svenska kvinnor överlämnad

subskriberad penninggåva till upprättande av ett dylikt hem på Öland.

Avsikten med vilohemmet vore att under sommar och höst, eventuellt även

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj.ts proposition Nr 206.

•21

under vintern, från hela landet mottaga kvinnor, som för kortare eller

längre tid vore i behov av vila och rekreation samt saknade medel att

själva, helt bestrida kostnaderna för en sådan vistelse. Under vilohemmets

första verksamhetsår 1923 hade omkring 100 kvinnor beretts dylik vistelse.

1 samband med vilohemmet vore en hushållskurs för unga flickor anordnad.

1923 års uppskattningsmän hava icke ansett sig kunna tillstyrka områdets

försäljning, enär området vore beläget i egendomens centrum. Mot en

utarrendering av området på förslagsvis 20 år hade uppskattningsmännen i

betraktande av syftemålet med upplåtelsen icke ställt sig avvisande. Från

området borde dock undantagas dels en gångstig, som från landsvägen vid

kungsträdgården ledde förbi huvudbyggnaden och villan på slottsberget till

slottsvaktmästarens bostad (kallad Näktergalsstigen eller Bergsgången), vilken

väg vore nödvändig för badorten och allmänheten, dels ock ett fyrkantigt

område om cirka 8,000 kvadratmeter, som å kartskissen vore skilt från den

till upplåtelse avsedda marken i övrigt med en blyertslinje. Nämnda område

vore erforderligt för gårdens behov, enär dels därå vore belägna gårdens

smedje- och slöjdverkstad av sten dels ock en tallskogsbacke å södra

delen av området utgjorde lämpligaste platsen för en ny mangårdsbyggnad,

vilken förordades till uppförande.

Bet av uppskattningsmännen till upplåtelse under arrende tillstyrkta området

har å Bydbecks karta angivits inom röda begränsningslinjer. Enligt

ett vid handlingarna fogat, av lantmätaren Hugo Fröman den 25 juni 1923

utfärdat intyg har området en areal av 5.2 8 hektar, därav 2.3 5 hektar trädgård

och tomt, 0.8 o hektar park och 2.13 hektar skogsmark.

Med beaktande av områdets säreget natursköna läge i omgivning av park

och förekomsten av trädgård med 152 fruktträd, av vilka dock endast ett

hundratal vore värda att bibehållas, och under villkor att stängselskyldighet

ålades områdets innehavare hava uppskattningsmännen såsom skäligt arrendevärde

för området föreslagit ett belopp av 400 kronor.

Med hänsyn till det högst behjärtansvärda syftet, vartill marken ifråga

vore avsedd, tillstyrkte länsstyrelsen på det livligaste försäljning av hela

det område, som å den företedda kartskissen omramats av en röd begränsningslinje,

därest Hennes Maj:t så önskade. Sålunda borde det lämnas

Öppet för Hennes Maj:t att bestämma, huruvida området borde för

ändamålet arrenderas på tjugu år eller genom köp förvärvas. Mot ett årligt

arrende av 400 kronor hade länsstyrelsen intet att erinra. Skulle området

inköpas, föreslog länsstyrelsen, att köpeskillingen måtte sättas till

högst 8,000 kronor. Vare sig köp eller arrende komme att äga rum, vore det

emellertid av synnerlig betydelse för vilohemmet, att hela det önskade området

bleve upplåtet. De av uppskattningsmännen föreslagna båda undantagen

kunde icke av länstyrelsen förordas. Något särskilt behov för allmänheten

av gångstigen förefunnes icke. Å andra sidan komme trafiken å vä
-

1923 års

uppskof lningsmän,

Läns
styrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Överjäg.

mästaren.

Saluvärdering

av området.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

gen, vilken framlöpte intill vilohemmets huvudbyggnad, att i synnerhet om

kvällarna och nattetid verka oroande och störande för vilohemmets pensionärer.

Bifall till uppskattningsmännens förslag rörande undantagapde av

förberörda smedjetomtsområde skulle föranleda till, att vilohemmets område

erhölle en synnerligen oformlig figur. Smedje- och slöjdverkstaden jkunde

utan större kostnad flyttas utanför området. På anförda skäl avstyrkte

länsstyrelsen uppskattningsmännens förslag att till smedjetomtsområdet förlägga

den ifrågasatta nya manbyggnaden.

Överjägmästaren har framhållit, att enahanda skäl, som anförts mot eu

försäljning av torpet Bergdala, som även vore beläget inom egendomens

ägovälde, jämväl talade emot en Afsäljning av föreliggande område, överjägmästaren

förordade därför områdets utarrendering. Vad det föreslagna

undantaget av väg beträffade vore vägen, som läge mycket vackert och

under sommartiden flitigt användes av promenerande, dock ej nödvändig

för stadens borgare eller badgäster. Genom vägens avstängning för trafik

gjordes intet intrång i legitima intressen och behov. Vägen hade emellertid

gammal hävd, varför en avstängning sannolikt komme att väcka missnöje.

Ansåges en avstängning nödvändig för syftet med användningen av området,

kunde en sådan ske utan större olägenhet och borde därför medgivas. 1

fråga om undantaget av tomt för smedje- och slöjdverkstad till huvudgården

syntes en sådan anordning väl motiverad, särskilt om platsen, såsom

uppskattningsmännen framhållit, vore synnerligen lämplig att bebyggas med

boningshus för egendomen. Även om uppförandet av mangårdsbyggnad

med hänsyn till ovissheten om egendomens blivande disposition borde tillsvidare

uppskjutas, syntes uppskattningsmännens uttalande angående plats

för manbyggnaden tala för en viss försiktighet. Det för utarrendering till

Hennes Maj:t föreslagna området syntes ändock bliva för sitt ändamål tillräckligt.

På föranstaltande av domänstyrelseu har därefter länsstyrelsen överlämnat

instrument över eu den 14 november 1924 verkställd saluvärdering av det område,

som i Hennes Maj:t Drottningens centralkommittés skrivelse avsåges.

Området har därvid med planteringar, växande fruktträd och skog saluvärderats

sålunda:

tomt och trädgård .......................

2.3 5

hektar å kronor

4,000: —

9,400: —

park....................................................

0.8 0

» å »

3,000: —

2,400: —

skogsmark ........................................

2.13

» å »

2,000: —

4,260: —

smedjetomt och skogsbacke ........

0.6 a

» å »

3,000: —

2,070: —

summa

5.97

hektar ki’onor

18,130: —

Den utmed områdets norra gräns löpande vägen, som icke synes vara inräknad

i förenämnda areal, har icke ansetts särskilt böra värdesättas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kandi. Maj:ts proposition Nr 2<Jti.

Värderingsmännen hava framhållit, att saluvärdet visserligen kunde synas

högt, men att vid beräkningen hänsyn tagits till de värden som under 1924

erlagts för tomter å angränsande Kolstads bys ägor, där marken vore av

synnerligen oländig natur och beskaffenhet, ävensom till nu ifrågavarande

områdes sällsynt vackra läge och för villatomtsändamal lätt realiserbara

beskaffenhet. Med hänsyn till det behjärtansvärda syftet förordade emellertid

värderingsmännen en avrundning av saluvärdet till 10,000 kronor. Tilllägget

av smedjetomtsområdet om 0.6 9 hektar syntes icke höra inverka på

det tidigare för området föreslagna arrendevärdet, 400 kronor.

Länsstyrelsen har vid överlämnandet av värderingsinstrumentet framhållit, Länsstyrelsen.

att vad uppskattningsmännen åberopat som stöd för det av dem föreslagna

saluvärdet — 18,130 kronor eventuellt 10,000 kronor — icke borde obetingat

tillerkännas vitsord. Det vore att märka, att jordmanen a omiadet i fråga

vore mycket dålig, vartill komme att den omständigheten, att Hennes

Maj:t ägde nästan samtliga å området uppförda byggnader, måste minska

efterfrågan å och sålunda även värdet av området. Länsstyrelsen,

som ansåge det av värderingsmännen åsätta värdet vara alldeles för högt’

saknade anledning frångå sin tidigare uttalade mening och hölle före, att

köpeskillingen icke skäligen borde bestämmas till högre belopp än 8,000

kronor.

I sitt förenämnda utlåtande av den 28 november 1924 har domänstyrelsen

meddelat, dels att de utav Hennes Maj:t av förre arrendatorn

inköpta byggnaderna, enligt styrelsens förut till arrendatorn givna medgivande,

finge tillsvidare under nu löpande arrendeperiod — eller till den

14 mars 1926 — intill dess annorlunda kunde förordnas utan ersättning

kvarstå å egendomen, dels ock att centralkommittén, enligt vad styrelsen

inhämtat, erhållit tillstånd av egendomens nuvarande arrendator att för

tiden till nämnda dag, den 14 mars 1926, disponera hela det i ansökningen

omförmälda området. Ett avhändande med äganderätt av området ifråga,

vilket vid en eventuell upplåtelse enligt styrelsens mening borde begränsas

till det av uppskattningsmännen tillstyrkta området om 5.2 8 hektar med

tillägg av den utmed områdets norra gräns löpande vägen, ansåge styrelsen

med hänsyn till områdets belägenhet inuti egendomens ägovälde icke lämpligt.

Styrelsen hade emellertid icke något att erinra mot, att området upplätes

tillsvidare och så länge det användes för angivet ändamål mot en årlig

avgäld ej understigande 600 kronor. För den händelse emellertid att upplåtelse

ansåges böra ske under äganderätt, syntes styrelsen områdets salu

värde böra bes+ämmas till lägst 18,000 kronor. Huruvida smedjetomtsområdet,

som ansetts utgöra lämpligaste platsen för ett behövligt nytt boningshus

vid egendomen, kunde komma att för ändamålet erfordras, torde icke

nu kunna med visshet avgöras, utan torde frågan härom få av styrelsen

prövas efter det att Kungl. Maj:t och riksdagen meddelat beslut i disposi

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jägmättaren,

Overjäy
mäetaren.

^4 Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

tionsfragan rörande egendomen. Skulle något behov av ägofiguren därvid

icke vara tillfinnandes, mötte från styrelsens sida icke hinder att, utan höjning

av de för området ifrågasatta arrende- och saluvärdena, till hennes

Maj:t upplåta jämväl ägofiguren i fråga, under villkor dock att områdets

innehavare bekostade flyttningen av den å ägofiguren befijitliga,

kronan tillhöriga smedje- och slöjdverkstaden till plats å kronoegendomen,

som av styrelsen kunde bestämmas. Vare sig området upplätes med nyttjande-

eller med äganderätt, borde förbehåll göras därom, att den utmed

områdets norra gräns löpande vägen icke finge annat än undantagsvis för

utförande av underhålls- och förbättringsarbeten därå avstängas för trafik

mellan klockan 6 förmiddagen och klockan IT eftermiddagen.

C. Upplåtelse av mark till nationalpark.

På av domänstyrelsen given anledning har vederbörande jägmästare å särskild,

ärendet bilagd karta i två blad förslagsvis till läge, gränser och ytvidd

angivit det område, som borde avsättas till nationalpark. Området,

som enligt styrelsens direktiv till jägmästaren borde omfatta högst 30 hektar,

vore å kartan avgränsat från egendomen i övrigt med heldragna röda linjer

och omfattade ägofigurerna nr 12 och 47 samt delar av ägofigurerna nr 13,

18, 23 och 24 med en areal av

lägna med ägofigur nr 47 betecknade området hade medtagits, för att någon

del av almheståndet i landborgens sluttning skulle kunna tillföras nationalparken.

Inom området vore belägna dels torpet Lugnet, vilket icke ansåges

kunna tilläggas nationalparken, då det till stor del bestode av åker, dels ock

det till Ölands kulturminnesförening på arrende upplåtna Kaffetorpet med

område. Vägar inom nationalparksområdet ansåg jägmästaren måste få

hållas öppna.

Övei jägmästaren har framhållit, att den figur, som nationalparken komme

att erhålla enligt jägmästarens förslag möjligen ej vore fullt tillfredsställande,

men att det ej vore möjligt att erhålla bättre sådan, för så vitt till

området skulle hänföras ägofigur ur 47 eller den branta rasmarken — beväxt

med ett almbestånd — invid slottsruinen, vilken mark vore av intresse

och därför ovillkorligen borde tillhöra parken. I fråga om nationalparksområdet

för övrigt kunde detsamma knappast förläggas annorlunda än som

föreslagits, om parkområdet och kronoegendomen skulle skarpt skiljas från

varandra. Vid en annan avgränsning skulle nationalparksområdet komma

att ligga inom kronoegendomens område eller dela detsamma i två olika

skiften. Att torpet Lugnet komme att ligga inom nationalparksområdet utan

att ingå i detsamma vore en olägenhet, som dock svårligen kunde undvikas.

Lämpligen borde torpet efter nuvarande innehavarens död utläggas till skog

och införlivas med nationalparksområdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Vetenskapsakademien har ej haft annat att erinra mot förslaget än att Vetenskap,- parkens båda avdelningar avskildes från varandra genom det långsträckta

område, som vore upplåtet till Ölands kulturminnesförening.

På grund härav har kulturminnesföreningen på domänstyrelsens förfrågan

meddelat, att föreningen vore villig att till nationalparken av sitt till Kaffetorpet

arrenderade område avstå hela det enligt blyertsanteckning å en kopia

av Ityd bocks förberörda karta över torpet med A-B-C-D betecknade område,

under villkor att utfartsvägen till Borgholm inom området finge bibehållas

och av nationalparken för framtiden underhölles, att nationalparken bekostade

hägnad i gränsen mellan parken och Kaffetorpets område och att arrendebeloppet

för det nu arrenderade området nedsattes från 25 till 15 kronor.

Svenska naturskyddsföreningen, som hos Kungl. Maj:t gjort framställning Svenska

i ämnet, har däri erinrat bland annat om sitt förut framställda förslag om föreningen.

avsättande av ett område om 69 hektar till en naturpark (se prop. 177/1922

sid. 6) samt anfört i huvudsak följande.

Det förslag till omfattning av den tillämnade nationalparken, som under 1923

av vederbörande skogsstatstjänstemän utarbetats med utgående från en begränsning

av arealen till cirka 30 hektar såsom för densamma lämplig, ansåge föreningen

innebära eu uppenbar förvanskning av den ursprungliga idén. Det av föreningen

framställda förslaget, enligt vilket naturparken skolat erhålla en omfattning

av 69 hektar, hade byggts på eu omfattande växtgeografisk och

ornitologisk undersökning och avsättandet till nationalpark av hela det föreslagna

området utgjorde den nödvändiga betingelsen för ett effektivt bevarande

av ej mindre den historiskt ryktbara landskapsbilden än även en serie

typiska växtsamhällen, tillhörande ekskogarnas, almlundarnas och havssträndernas

serie. Borttoges enligt domänstyrelsens förslag ett område av cirka

39 hektar från det av föreningen föreslagna »för att bebyggas, uppodlas

eller underkastas rationell skogsvård med planteringar och trakthyggen»,

komme slottsbranten att skiljas från havet endast av ett söndertrasat stycke

land, och landskapsbilden vore därmed förstörd. Enligt skogsförvaltningens

förslag skulle endast almskogsområdet bliva skyddat, varemot de båda andra

naturtyperna, ekskogen på grund av dess ringa omfång, och havsstranden

— av den senare åtminstone den ojämförligt intressantaste delen —- komme

att lämnas utan skydd mot den påträngande odlingen.

Efter att hava berört vetenskapsakademiens ställning till det av föreningen

1918 utarbetade förslaget samt till det av skogsförvaltningen framställda,

har föreningen såsom sin åsikt framhållit, att det måste anses som en olycka

ur naturskyddets och naturforskningens synpunkter, därest föreningens förslag

skulle beskäras och förvanskas. Mot den av föreningen verkställda och

för övrigt enda befintliga utredningen i den allmänt av de i ärendet hörda

myndigheterna såsom ytterligt viktig ansedda frågan, hade inga invändningar

blivit gjorda från deras sida, som påyrkat minskning av det föreslagna

området. Något betryggande skydd för landskapsbilden funnes icke

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition AV 206.

därest förberörda område om cirka 39 hektar komme att exploateras i förut,

antydd riktning.

Naturskyddsföreningen hemställde därför om avsättande till nationalpark

av det av föreningen förut föreslagna området eller 69 hektar.

Jäg^taren. Jägmästaren har i sitt yttrande över framställningen bland annat anfört,

att lian utarbetat sitt förslag till avsättande av nationalpark i enlighet med

av domänstyrelsen givet direktiv och alltså utgått ifrån, att ifrågavarande

park finge omfatta endast intill 30 hektar. Inom ramen härför hade han

sökt såvitt möjligt tillgodose de framställda önskemålen om representerande

av naturtyperna almskog, ekskog och havsstrand inom området i fråga.

Med förmälan att enligt förljudande staden Borgholm gjort framställning

om förvärv av viss del av ifrågavarande kronoegendom, beläget i omedelbar

närhet av den tillämnade nationalparken, sådan den föreslagits av Svenska

naturskyddsföreningen, utan att dock angränsa densamma, har jägmästaren

framhållit lämpligheten av att, för den händelse såväl staden Borgholms ansökning

skulle vinna statsmakternas bifall som nationalparkens område erhålla

den av initiativtagaren föreslagna omfattningen, gränsen för den sistnämnda

bragtes att sammanfalla med förstnämnda områdes.

I övrigt har jägmästaren endast erinrat om, att för den händelse nationalparken

skulle erhålla en omfattning av 69 hektar, vederbörande arrendator

av Borgholms kungsladugård komme att sakna möjlighet att från kronoegendomen

erhålla husbehovsvirke.

mästaren 1 likhet med jägmästaren har överjägmästaren erinrat om, att till grund

for det av jägmästaren uppställda förslaget till nationalparksområde legat

föreskrifter, som av domänstyrelsen meddelats, och ansåge över jägmästaren,

att med hänsyn till de givna förutsättningarna mot jägmästarens förslag ingå

anmärkningar kunde framställas.

Aid en granskning av de skäl, naturskyddsföreningen anfört till stöd för

påståendet, att det av jägmästaren föreslagna området vore för det avsedda

ändamålet för litet, har över jägmästaren funnit det förnämsta grunda sig

på en bestämd misstro mot skogsstatens vilja och förmåga att beakta naturskyddssynpunkten.

Den fruktan för bebyggelse, uppodling, rationell skogsvård

med planteringar och trakthyggen å under skogsstatens förvaltning

eventuellt kvarblivande del av. i det föregående omförmält område om 69

hektar, varåt föreningen givit uttryck, har över jägmästaren förmodat vara

överdriven. En dylik uppfattning vore förmodligen grundad på exempel

från tider, då naturskyddsidéerna knappast ägnades någon tanke i vårt

land. Numera toge skogsstaten all hänsyn till berättigade krav på naturskydd

vid skogsskötsel^ handhavande, och naturskyddsföreningen kunde

därför icke åberopa den förmodade framtida utvecklingen såsom skäl för ett

större nationalparksområde.

I fråga om representationen av de tre växtsamhällena, almlundarna, ek
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj: ta proposition År 2GU.

skogen och havsstranden, vilkas bevarande tillika med landskapsbildens vid

makthållande vore syttet med naturskyddsföreningens framställning, både

föreningen framställt vissa anmärkningar mot 30-hektarsförslaget. Anmärk

ningen mot ekskogens ringa omfång kunde tillbakavisas med de av överjägmästaren

förut anförda argumenten. Faran för att ekskogen skulle komma

att röna det menliga inflytandet av en påträngande odling vore sålunda obefintlig.

Vad däremot havsstrandsområdet anginge medgåve överjägmästaren,

att den intressantaste delen läge utanför det i 30-hektarsförslaget ingående

området, varför en utvidgning härav kunde anses motiverad med syfte att

införliva eu större del av havsstranden med nationalparken, överjägmästaren

föreslog därför utvidgning av området att omfatta hela strandremsan mellan

Sollidensvägen och Kalmarsund.

I övrigt har överjägmästaren ansett 30-hektarsförslaget väl tillgodose naturskyddssynpunkterna,

om man utginge ifrån, att vid vården av den utom

nationalparken liggande del av skogen nödig hänsyn toges till naturskyddet.

Skogens läge och säregna karaktär tvingade emellertid till en synnerligen

konservativ skötsel, varigenom inkomsterna från skogen alltid komme att

bliva jämförelsevis små, och vore därför förlusten för staten obetydlig, om

hela skogen avsattes till nationalpark. Skulle så ytterligare en del dära\

övergå i Borgholms stads ägo, vore möjligt, att den i kronans ägo kvarva

rande delen bleve av så ringa omfattning, att den lämpligen borde tilläggas

nationalparken.

Vetenskapsakademien har åberopat ett av sill naturskyddskommitté i ärendet

avgivet utlåtande. Utgående från över jägmästarens uttalanden angående den

beräknade ringa inkomsten för staten från egendomens skog och med framhållande

att nationalparken så mycket mera skulle komma att motsvara sitt

ändamål, om dess gränser bleve ej alltför snävt skurna, har naturskyddskommittén

i utlåtandet föreslagit, att nationalparksområdet måtte komma att

omfatta en areal av omkring 69 hektar. Norra gränslinjen borde lämpligast

fastställas i ungefärlig överensstämmelse med naturskyddsföreningens förslag

med modifikationer, som kunde betingas av förhållandena på platsen.

Domänstyrelsen har i sitt förberörda utlåtande av den 28 november 1924

förklarat, att styrelsen, på grund av vad i ärendet förekommit, nu icke

motsatte sig vetenskapsakademiens förberörda förslag om avsättning till

nationalpark av ett större område i huvudsaklig anslutning till naturskyddsföreningens

hemställan. Det syntes domänstyrelsen, att detta område lämpligen

borde omfatta de delar av egendomen, som a ett av styrelsen gjort utdrag

av Rydbecks karta vore med heldragen röd linje angränsade mot egendomen

i övrigt och lägenheten Solliden. Enligt hos styrelsen verkställd uträkning

omfattade detta område en areal av 69.4 8 9 hektar, som nära sammanfölle

med ovanberörda förslag. Den inom detta område belägna tomtplatsen för

fyrinrättning vid Borgholm borde vederbörande förbehållas. Nyttjanderätten

Vetenskaps

akademien.

Domän - styrelsen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Domän
intendenten.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. .

till den likaledes inom området belägna lägenheten Lugnet, som vore bebyggd

med innehavaren tillhöriga hus, borde förbehållas lägenhetens nuvarande

innehavare och hans hustru för deras livstid. Likaledes borde vederbörande

förbehållas nyttjanderätten till för dessa områden avsedda vägar.

I området skulle, såsom även av kartan framginge, jämväl komma att

ingå den del av det av Ölands kulturminnesförening för närvarande

disponerade s. k. Kaffetorpet, som föreningen enligt vad ovan nämnts förklarat

sig villig avstå. Återstoden av torpet borde för tiden efter den 14

mars 1926 upplåtas till kulturminnesföreningen tillsvidare och så länge

området användes för nuvarande ändamål mot en årlig avgäld av 15 kronor,

en disposition, som domänstyrelsen, på grund av förut av Kungl. Maj:t

lämnat bemyndigande själv kunde vidtaga utan att begära förnyat förordnande

härom.

L. Upplåtelse av mark till Borgholms stall.

I eu till Kungl. Maj:t ställd, till domänintendenten överlämnad ansökning

har Borgholms stad under hänvisning till i ärendet tidigare gjord ansökning

anhållit om tillstånd att efter värdering få inköpa det område av egendomen,

som närmare angåves å vid ansökningen fogad blåkopia av en, av stadens

matnmgsman N. Christiansen upprättad karta angivet område om 42.169 5

hektar. Staden har därvid framhållit, att, då staden för närvarande icke

ägde mer än högst fem tomter, som vore för bebyggande lämpliga, det vore

ett livsvillkor för stadens byggnadsverksamhet, att områden snarast möjligt

funnes tillgängliga för anordnande av byggnadstomter.

Av området utgjordes 9.5 185 hektar av åker och dylikt samt återstoden

av hag- och skogsmark. Områdets tilltänkta planläggning och ordnande har

åskådliggjorts å ett av bemälde Christiansen uppgjort förslag. Enligt detta

förslag skulle det därå med litt. A betecknade området bebyggas med sommarvillor,

området litt. F förses med enfamiljshus och områdena litt. D och E

bebyggas, det förra, som avsetts för stadens egentliga utvidgning, med större

boningshus och området litt. E med egnahem (trädgårdstomter). Övriga icke

obetydliga delar — områdena litt. B och C — avsåges till parkanläggningar.

På av länsstyrelsen given anledning har staden sedermera — efter det att,

förutom andra, domänintendenten och jägmästaren yttrat sig över ansökningen

— förklarat sig villig att för området erlägga ett pris av 15,000 kronor,

beräknat efter å-pris per hektar av 800 kronor för åker och dylikt, 300

kronor för hagmark och 200 kronor för skogsmark.

Domänintendenten har, då av ansökningen framginge, att staden vore i

stort behov av området för sin framtida utveckling, tillstyrkt den gjorda

ansökningen. Saluvärdet för området borde med sikte på områdets framtida

användning och närbelägenheten till staden beräknas vida högre än för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 206.

29

egendoiueus åkerjord och betesmark i övrigt. Domänintendenten liar ansett,

att uppskattningen av området med undantag av ståndskogen, vilken borde

värderas av jägmästare, lämpligen borde på sökandens bekostnad verkställas

av tre gode män, av vilka länsstyrelsen och Borgholms stad vardera utsåge

en och domaren i orten den tredje.

Stadsstyrelsen i Borgholm har anfört, att staden genom en nyligen verk- Stadsstyreieen

stillid torrläggning av vissa staden tillhöriga vattensjuka områden för när- * Bor9holmvarande

disponerade över mark, lämplig till bebyggande. Det torrlagda området

vore emellertid så litet, att å detsamma endast ett fåtal tomter kunde

utläggas. Antalet i privat ägo varande obebyggda tomter vore ytterst ringa.

Byggnadsverksamheten inom staden under den senaste tiden hade varit och

vore alltjämt synnerligen livlig. Markpriset inom staden måste betecknas

såsom högt. Stadsstyrelsen tillstyrkte därför bifall till ansökningen.

Landsfogden i länet har meddelat, att, på grund av brist på tomter inom Landsfogden.

stadens ägor, vid infartsvägen till Borgholm alldeles inpå staden (Kolstads

by i Köpings socken) uppstått ett samhälle med ett cirka 50-tal planlöst

bebyggda tomter. Enligt hans förmenande borde inkorporering åt detta hålb

där snart sagt obegränsade möjligheter för stadens utveckling funnes, komma

till stånd. Även om sådan inkorporering komme att ske, borde emellertid

det ifrågasatta inköpet av mark från kronoegendomen icke lämnas alldeles

utan beaktande. Enligt landsfogdens mening borde frågan om försäljning

av de å Christiansens förberörda förslag med litt. A, B och C betecknade

områdena, vilka icke vore avsedda att i någon nämnvärd grad bebyggas,

utan vidare olägenhet kunna anstå i avvaktan på avgörandet av frågan om

omfattningen av den tilltänkta nationalparken vid egendomen. I fråga om

övriga med litt. D, E och F utmärkta områden förelåge icke några omständigheter,

som borde föranleda avslag å stadens ansökning.

Jägmästaren har tillstyrkt områdets försäljning till staden och därvid fram- jägmästaren.

hållit, att intensiv och räntabel skogsskötsel knappast kunde påräknas så

nära staden och den ifrågasatta nationalparken, då naturskyddsintresset alltid

komme att göra sig starkt gällande. I fråga om områdets saluvärdering

förordade han det av domänintendenten framförda förslaget.

Repplinge församling har å kommunalstämma och kyrkostämma avstyrkt Repvlinge förbifall

till Borgholms stads ansökning och ansett, att det icke vore styrkt, att eamlvng.

staden för sin utveckling vore i behov av marken i fråga samt att, därest

behov av byggnadsmark för staden erfordrades, detta lämpligen borde tillgodoses

genom avsöndring av det inom Köpings kommun intill stadsgränsen

belägna området.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Länsiiyrelten. Länsstyrelsen har i huvudsak anslutit sig till vad som anförts för ett avslag

å ansökningen samt på grund härav och då den erbjudna köpeskillingen

syntes oskäligt låg hemställt, att ansökningen icke måtte till någon vidare

åtgärd föranleda.

jjjgjjj; JämväI överjägmästaren har avstyrkt ansökningen och därvid anfört bland

annat, att det syntes olämpligt att överlåta till staden områden, som ur

naturskyddssynpunkt ansetts böra bevaras i sitt nuvarande skick.

sfyZT;. Domänstyrelsen har i likhet med länsstyrelsen och överjägmästaren ansett,

att Borgholms stads ifrågavarande framställning för närvarande icke borde

till någon åtgärd föranleda.

B°ltadl-lS Sedei;mera hava J; W. Lundell med flera å stadsfullmäktiges i Borgholms

fullmäktige. s*ad vägnar i en till Kungl. Maj:t den 20 februari 1925 inkommen skrift,

under framhållande av att för närvarande icke funnes en enda i stadens ägo

för byggnadsändamål disponibel tomt, betonat vikten för staden att erhålla

mark för stadens utvidgning. Vad anginge bebyggelsen å Kolstads sockens

mark invid stadens gräns skulle det ådraga staden oerhörda kostnader att för

detta område, varå lägenheterna vore utlagda mer eller mindre på måfå

reglerat och intaget i stadsplanen. Bortom detta område funnes visserligen’

mark men av oländig beskaffenhet och delvis mycket sank, vilket skulle

göra de tomter, som möjligen här kunde komma ifråga, nästan omöjliga att

försälja, enär ingen ville bebo detta område. Staden skulle dessutom bliva

tvungen att anlägga gator från sin nuvarande gräns till detta område, men

omöjliggjordes detta genom de redan avsöndrade bebyggda tomterna, som

läge hindrande emellan. Vidare genomlöpte två järnvägslinjer denna mark,

vilket ytterligare försvårade bebyggandet. Staden hade därför ansett eu inkorporering

av ifrågavarande område vara omöjlig. Det område, som staden

önskade förvärva, sammanfölle icke med den föreslagna nationalparkens. Dessutom

ämnade staden genom parkanläggningar bevara eu stor del av området,

så att en naturlig övergång till nationalparken på detta sätt bildades. Vad

anginge den av staden föreslagna köpeskillingen, 15,000 kronor, hade staden

icke tänkt sig, att denna summa skulle på något sätt bliva avgörande, utan

hade staden förutsatt, att en värdering skulle ske. Staden vore alltjämt villig

att betala den summa för området, som av en opartisk värderingsnämnd kunde

komma att bestämmas. Det syntes, som om rätta ögonblicket för lösandet

av stadens markfråga nu vore för handen, då man stode i begrepp att avsätta

mark till nationalpark och i övrigt ämnade reglera kronoegendomens

gränser åt detta håll samtidigt som arrendetiden för nuvarande arrendatorn

utginge.

Sökandena hemställde därför om rätt för Borgholms stad att förvärva förberörda

område om 42.16 95 hektar för en köpeskilling, som av blivande värderingsnämnd

kunde komma att bestämmas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kanyl. Muj.ts proposition Nr 206.

Deri 17 februari 1925 har jag personligen gjort besök å egendomen. Där- Departementt.

vid har jag kommit till samma uppfattning som uppskattningsmännen i

fråga om egendomens olämplighet för styckning i större utsträckning än vad

uppskattningsmännen föreslagit. Emellertid hava några jämkningar synts

mig erforderliga beträffande de områden, som uppskattningsmännen föreslagit

till försäljning. Sålunda torde den så kallade Strömserumsjorden ej böra

försäljas utan lämpligen kvarstanna under huvudgården. Till lägenheten

Nybygget (ägofigurerna nr 486—500, 521) torde ägofiguren nr 460 böra tillläggas.

Däremot synes lägenheten Dammen endast böra omfatta ägofigurerna

nr 552—580, vilket område utgör den nuvarande brukarens jordinnehav.

Ågofigurerna nr 541—551, vilka av uppskattningsmännen tillagts lägenheten

Dammen, böra rättvisligen hembjudas Henrik Nilsson, såsom ''ägare till angränsande

lägenheten Målartorp, vilken lägenhet år 1903 av honom inlösts från

egendomen. Lägenheten Målartorp skulle genom tillägg av dessa ägofigurer,

vilka nu brukas av Nilsson tillsammans med lägenheten, få en lämplig storlek

och arrondering.

I likhet med domänstyrelsen anser jag det olämpligt att, såsom uppskattningsmännen

föreslagit, avsöndra ett utmarksområde om 16.44 6 hektar (ägofigurerna

nr 401, 402, 572—574) till gemensam betesmark för lägenheterna

Dammen samt lägenheterna litt. A—D. Vissa delar därav synas mig i stället

böra tilläggas lägenheterna litt. C och D (se tabellen å nästa sida.)

Vad angår det område, som Hennes Maj:t Drottningen önskar erhålla, kan

jag ej biträda uppskattningsmännens uppfattning, att det s. k. smedjetomtsområdet

skulle lämpa sig som byggnadstomt för en blivande mangårdsbyggnad.

Enligt min åsikt är området föga lämpligt härtill, huvudsakligen på

grund av dess oländiga och steniga naturbeskaffenhet, dess för alvarsstormarna

utsatta läge samt dess avskilda och avlägsna belägenhet från egendomens

ekonomibyggnader och ladugård.

På grund av min nu uttalade uppfattning har jag anmodat domänstyrelsen JVy värdering

att föranstalta om ny värdering av lägenheterna Nybygget och Dammen samt

lägenheterna litt. C och D med den jämkning i arealer, som nyss omförmälts,

ävensom värdering av förberörda tillägg till lägenheten Målartorp samt den

å smedjetomtsområdet liggande smedjebyggnaden.

Med skrivelse den 27 februari 1925 har domänstyrelsen överlämnat av

domänintendenten verkställd värdering, mot vilken domänstyrelsen icke haft

något att erinra och av vilken här nedan återgivas följande:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Benämning

| Ägofigurer å Ilyd- becks karta

Areal

hektar

Saluvärde |

kronor j

Nybygget.......................................

7.260

1.976

Dammen......................................

14.522

4,630

Tillägg till Målartorp .....................

6.606

2,350

Ditt. C........................................

299, 302—346, 347 a

samt nordöstra de- len av 401

24.094

3.170

Ditt. I).......................................

26.on

västra delen av 401

samt 402

Därjämte har domänintendenten värderat smedjebyggnaden till 1,500 kronor.

Såsom jag förut framhållit torde egendomen ej lämpa sig för styckning i

vidsträcktare mån än vad uppskattningsmännen med tillstyrkan av domänstyrelsen

föreslagit, nämligen upplåtelse till egna hem av fyra bebyggda och

fyra obebyggda lägenheter, dock med de inskränkningar och tillägg jag ovan

föreslagit, ävensom med de ändringar i de av domänstyrelsen föreslagna saluvärdena,

till vilka domänintendenten i sin senaste värdering kommit.

Det område, som jag ansett höra tilläggas lägenheten Målartorp, torde böra

hembjudas denna lägenhets ägare Henrik Nilsson.

Till Hennes Maj:t Drottningen synes mig böra överlämnas hela det område

— således även smedjetomtsområdet samt den s. k. Näktergalsstigen

(Bergsgången) — om vars förvärvande Hennes Maj:ts centralkommitté gjort

framställning. Emellertid torde detta område ej böra överlämnas med äganderätt.

Ändamålet med upplåtelsen — erhållande på betryggande sätt av erforderligt

område för vilohemmet — synes mig även vinnas genom att området

överlämnas med nyttjanderätt så länge det för angivet ändamål användes.

Huruvida någon arrendeavgift därvid hör fastställas har synts mig

tveksamt. Men då vilohemmet såväl med avseende å sättet för dess tillkomst

som med hänsyn till dess ändamål är en sådan samhällsnyttig inrättning,

vars fortvaro är av allmänt intresse, anser jag ifrågavarande område böra —

i likhet med vad som skett beträffande område från kronoegendomen Norrbacka

till sällskapet Eugeniahemmet (prop. nr 40 och riksdagsskr. nr 63 till

1884 års riksdag samt riksdagsskr. nr 6 till 1887 års förra riksdag) — utan

avgift med nyttjanderätt överlämnas till Hennes Maj:t, som, enligt vad jag

erfarit, har för avsikt att sedermera överlåta skötseln av vilohemmet till en

stiftelse för att därigenom bereda anstalten nödig stadga för framtiden.

Den å området liggande smedjebyggnaden torde böra hembjudas Hennes

Maj:t för ett pris av 1,500 kronor.

Den s. k. Näktergalsstigen synes mig böra hallas öppen såsom allmän

promenadväg under dagen, men torde böra medgivas rätt för innehavaren

av vilohemmet att på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmes, hålla vägen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206. 38

avstängd nattetid och vid tillfällen för utförande av underhälls- och förbättringsarbeten.

Frågan om avsättande av område till nationalpark anser jag böra lösas i

samband med Borgholms stads framställning om erhållande av mark för

stadens utvidgning. Då emellertid denna senare fråga ej synes mig tillräckligt

utredd och då myndigheterna jämväl böra få tillfälle yttra sig över

stadens senaste till Kungl. Maj:t inkomna framställning, anser jag mig ej

höra för innevarande års riksdag framlägga förslag till överlåtande av områden

vare sig till nationalpark eller för stadens utvidgning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5 18/2r> mantal Borgholm nr 8,

jämte lägenheten Borgholm nr 7, en trädgård, i Repplinge

socken av Kalmar län må

dels enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar försäljas ovannämnda

lägenheterna Nybygget, Johannesberg, Dammen och

Hemmet samt lägenheterna litt, A—D (Nybygget, Dammen

samt litt. C och D med områden i enlighet med

vad av mig förordats samt Johannesberg, Hemmet samt

litt. A och B med områden i enlighet med uppskattningsmännens

förslag), ävensom ovan omförmält område om

6.6 6 6 hektar, sistnämnda lägenhet med hembudsrätt för

Henrik Nilsson,

dels ock till Hennes Maj:t Drottningen med nyttjanderätt

överlåtas utan avgift ovan omförmält område om

5.9 7 hektar jämte den s. k. Näktergalsstigen så länge området

användes för ovan nämnda vilohem, dock under

villkor att nämnda stig under dagen hålles öppen såsom

allmän promenadväg men med rätt för innehavaren av

vilohemmet att enligt villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

hålla vägen avstängd nattetid och vid tillfällen

för utförande av underhålls- och förbättringsarbeten.

8:o.

Kronoegendomen 1 mantal Ramdala nr 1 i Ramdala socken av Blekinge

län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 800

kronor.

Under åren 1923 och 1924 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.

Av instrumenten över nämnda förrättningar jämte övriga till

ärendet hörande handlingar, däribland en av kommissionslantmätaren

S. Kallenberg år 1902 över egendomen upprättad karta och två särskilda av

distriktslantmätaren Walter Raquette upprättade kartor över rågångarna

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. höft. 1GG (Nr 206) 3

18.]

Eamdala nr 1

i Blekinge

län.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

omkring egendomen, den ena av ar 1923 och den andra av är 1924, med

beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Ramdala station ä Karlskrona—Kalmar

järnväg, har enligt beskrivningen till 1902 års karta en areal av 53.4 2 5

hektar, därav 21.782 hektar åker, 0.598 hektar äng, 30.964 hektar avrösningsjord

och O.osi hektar impediment.

Av åbyggnaderna äro ladugården och loglängan av god beskaffenhet,

under det att boningshuset är gammalt och trångt; då gården drives i sambruk

med en egendomens arrendator enskilt tillhörig gård av kronoegendomens

storlek och kronans boningshus användes som bostad för statfolk,

har någon nybyggnad för närvarande ej ansetts erforderlig.

Enligt Kungl. Maj ds resolution den 27 maj 1921 har Sydsvenska kraftaktiebolaget

medgivits tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna

iiver egendomen och att nyttja desamma till den 28 september 1957.

Å egendomen finnas två lägenheter med byggnader, tillhöriga respektive

innehavare, Maria Liljegren och Olaus Håkansson. I anledning av ansökning

från bemälda personer hava uppskattningsmännen år 1923 uppgjort

förslag till försäljning av ifrågavarande lägenheter med i instrumentet angivna,

å Raquettes karta av år 1923 med litt. B och C betecknade områden

om respektive 9.548 och 0.29 hektar.

På av domänstyrelsen given anledning har under 1924 förslag uppgjorts

till försäljning av jämväl egendomen i övrigt. Sålunda hava uppskattningsmännen,

som dock ansett någon ändring i den förordade upplåtelsen av områdena

om 9.5 4 8 och 0.2 9 hektar ej böra ske, föreslagit, att egendomens

hemskifte, ä 1902 års karta utmärkt med ägofigurerna nr 1—25 måtte — med

undantag av den därinom belägna till upplåtelse tillstyrkta lägenheten litt. C

om 0.2 9 hektar — försäljas i två lotter, å sistnämnda karta med blyerts

utmärkta såsom litt. E och D (å Raquettes karta av år 1924 betecknade med

litt. A och B), varvid dessa två lotter i skogsmarkstilldelning skulle, på sätt

å 1902 års karta angivits, erhålla var sin lott av den kvarvarande delen av

det ägoskifte (litt. F å 1924 års karta), vara förberörda område om 9.54s

hektar jämväl är beläget. Den därefter återstående delen av egendomen,

det s. k. mellanskiftet ditt. D å 1924 års karta), skulle försäljas såsom en lott.

Mot detta förslag har jägmästaren framhållit, att ifrågavarande skogsområden

(litt. F), som avsåges att tilldelas förberörda försäljningslotterna till

D och E å 1902 års karta, vore beväxta med 35 45 årig skog, som inom

kort komme att giva mycket värdefull avkastning, att områdena angränsade

skogsmark, tillhörande kronoegendomen Ramdala nr 10, som i sin tur gränsade

till Ramdala kyrkoherdeboställes utmark, och att denna sammanlagda skogsmark

utgjorde ett avgränsat område, som tack vare väl utförda skogsodlingar

numera ägde ett betydande värde. Med hänsyn härtill har jägmästaren ansett

olämpligt försälja förevarande skogsmark av Ramdala nr 1. I fråga

om försäljningslotten om 9.54s hektar, litt. E å 1924 års karta, borde gränsen

i norr mot nyssnämnda skogsmark av Ramdala nr 1 utgöras av en ä marken

befintlig i gott stånd varande stenmur, varigenom den av uppskattningsmännen

tillstyrkta arealen för samma försäljningslott komme att minskas

med 0.12 hektar skogsmark.

Det i enlighet härmed uppgjorda försäljningsförslaget har följande utseende,

därvid den växande skogens värden upptagits i enlighet med en av överjägmästaren

verkställd beräkning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 206. 35

Litt. å 1

Areal liekta

r

Saluvärde

! kronor

Raqucttes r

karta av

; år 1924 |

5. Annan

Åker ,

mark

Summa

A växande

skog

Summa

A

6.542 : 4.sits

10.114 0

—

12,000 :

Bebyggd med kronan

höriga boningshus och

till-

loge.

o

<).0‘J8 0. 25 0

().''.) 4.s

— ''

10,470

Bebyggd med kronan

liörigt ladugårdshus.

till-!

1

C

O.oss , O.202

0.2‘JO

1

400

i)

3.055 5.924

8.979

929: 7 ti

3,760

K

5.255 4-1 7

9.4 2.s

i 330: 71

2,820

Lotterna borde försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, därvid lotten litt. B borde hem bjudas

egendomens arrendator, avlidne Oscar Anderssons stärbhusdelägare, vilka

på grund av god skötsel ansetts vara förtjänta av optionsrätt vid eventuell

förnyad utarrendering av egendomen, samt lotterna litt. C och E hembjudas

lotternas innehavare.

Beträffande den i försäljningsförslaget på jägmästarens hemställan vidtagna

jämkningen av norra gränsen för lotten litt. E, varigenom lottens

areal minskats med O.12 hektar skogsmark, har domänintendenten framhållit,

att lotten enligt hans mening bort hava bibehållits såsom den å 1923

års karta upptagits, då området om O.12 hektar vore erforderligt för anskaffning

av husbehovs- och reparationsvirke till lägenheten.

Den återstående delen av egendomen, litt. F å 1924 års karta, som skulle

bibehållas i kronans ägo, har en areal av 16.6 0 hektar.

Länsstyrelsen har icke haft något att i ärendet erinra; över jägmästaren

har upplyst, att vid bibehållande av lotten litt. F i kronans ägo ett komplex

av allmänna skogar om sammanlagt 60.8 2 hektar komme att bildas, därav

lotten litt. F 16.60 hektar, utmarken till Ramdala nr 10 32.22 hektar

och utmarken till Ramdala kyrkoherdeboställe 12 hektar.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot det uppgjorda förslaget,

sådant det i slutligt skick föreligger. Enligt styrelsens förmenande

vore det även billigt, att ifrågavarande stärbhus, såsom uppskattningsmännen

ifrågasatt, tillförsäkrades förmånsrätt vid försäljningen av lotten litt. B,

varvid köpeskillingen borde få erläggas i den ordning, som Kungl. Maj:ts

brev till domänstyrelsen den 29 maj 1874 föreskreve. Vid egendomens avträdande

vore nuvarande arrendatorerna skyldiga att utan ersättning tillhandahålla

tillträdare foder till följande belopp, nämligen 2,100 kilogram

Ilo, 2,100 kilogram vårsädeshalm och 2,100 kilogram höstsädeshalm.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande kronoegendom disponeras i enlighet med Departementsden

uppgjorda planen, till vilken de i ärendet hörda myndigheterna i allt

väsentligt utan meningsskiljaktighet givit sin anslutning. Beträffande den

norra gränsen av lotten litt. E finner jag icke anledning frångå domänstyrelsens

förslag att densamma bestämmes på sätt å 1924 års karta an
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

givits. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Kamdala nr 1 i

Ramdala socken av Blekinge län blivit genom ägostyckning

delad i sex lotter i huvudsaklig överensstämmelse

med här ovan omförmälda förslag,

dels de med litt. A, C, D och E betecknade lotterna

må var för sig med de enligt Raquettes i ärendet åberopade

karta av 1924 dem tillagda här ovan angivna

områden försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt

för köpare av lotten litt. A till hälften av förberörda

kvantiteter avträdesfoder,

dels ock lotten litt. B må med ovan angivna område

men med undantag av en loglänga, till den del densamma

är belägen å lottens mark, till avlidne Oscar Anderssons

stärbhusdelägare försäljas för eu köpeskilling av 10,470

kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet den

14 mars 1926 och en sjättedel den 14 mars varje av

nästföljande fem år med skyldighet för köparna att

låta berörda loglänga, i den mån den är belägen å

lottens mark, avgiftsfritt kvarstå under ett år från tillträdesdagen

samt under villkor i övrigt,

att lotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes,

med rätt för köparna till hälften av förberörda kvantiteter

avträdesfoder,

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i

länet,

att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen

av köpeskillingen erlagts och köparnas skuldförbindelse

å återstoden därav avlämnats,

att köparna skola svara för de å lotten för tiden

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

samt

att köparna skola ensamma vidkännas alla med lottens

avskiljande, lagfart å fånget och andra med köpet

förenade utgifter, ävensom kostnaderna för inteckning i

fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse,

med förbehåll i fråga om samtliga fem försäljningslotter

om rätt för Sydsvenska kraftaktiebolaget att hava

elektriska ledningar framdragna enligt bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts resolution den 27 maj 1921.

s. 37 Kontrollera mot PDF

K un f/l. Maj:ts proposition Nr 20>>.

37

!):o.

Sedan andelsföreningen Eget Hem inom Kristianstads län u. p. a. hos [9.]

Kungl. Maj:t ansökt att få förvärva kronoegendomen 1 mantal Svenstorp

nr 3 i Västra Sönnarslövs socken av nämnda län, med undantag städs lätt.

eventuellt av ett till egendomen hörande skogsskifte, vilken egendom föreningen

ämnade uppdela och försälja till mindre jordbrukslägenheter, har

Kungl. Maj:t den 28 september 1923 bemyndigat domänstyrelsen att låta

verkställa uppskattning av saluvärdet å ifrågavarande egendom.

I anledning härav har under år 1923 hållits saluvärdering å egendomen

ifråga. Av instrumentet över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet

hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren G. Warkander år

1923 kopierad och delvis kompletterad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen cirka 5 kilometer från Klippans järnvägsstation

å Hälsingborg—Hässleholms järnväg, är utarrenderad till den 14

mars 1926. Densamma har en areal av tillhopa 164.4 2 6 0 hektar samt är

utlagd i tre skiften, inägoskiftet, skogsskiftet och torvskiftet.

Inägoskiftet och skogsskiftet bilda eu sammanhängande figur, med vardera

en areal om respektive 130.9530 och 33.34 20 hektar. Torvskiftet är av

föga betydenhet med en areal om allenast 0.131 o hektar.

Skogsskiftet är beläget å Söderåsens norra sluttning, vilken delvis brant

reser sig från den omgivande slättbygden. Skogen å skiftet, bestående av

bok med insprängd björk och gran, är, enligt vad domänstyrelsen framhållit,

av ringa betydenhet med svåra drivningsförhållanden och avsättningsmöjligheter.

Vid den nyssnämnda saluvärderingen å egendomen har densamma åsatts

följande saluvärde:

Areal hektar

Saluvärde kronor

Åkerjord .................

................. 106.5710

59,950: 6 o

Ängsmark...................

................. 3.7030

1,481: 20

Odlingsmark...............

................. 16.6910

1,335: 2 8

Skogsmark ...............

................. 32.5720

1,628: eo

Impediment ...............

................ 4.8.8 9 0

—

Åbyggnader ...............

.................. —

11,800: —

Växande skog å:

Inägoskiftet ...............

4,149: — ( 5,273: 6 6)1

Skogsskiftet ...............

10,792:— (15,643: 08)1

Summa 164.42 60

91,136:68 (97,112: 42)1

Domänstyrelsen har i utlåtande den 29 februari 1924 framhållit, hurusom

ovannämnda skogsskifte icke lämpade sig för självständigt brukande.

Att under sådana förhållanden tillstyrka ett undantagande av skogsskiftet,

såsom ovannämnda andelsförening eventuellt ifrågasatt, syntes styrelsen

1 Förhöjningen vidtagen vid senare av överjäginästaren på uppdrag av domänstyrelsen företagen

ny värdering av den växande skogen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

icke vara med statsverkets intresse förenligt. I likhet med vad styrelsen

i ett tidigare den 7 september 1923 avgivet utlåtande anfört, funne sig

styrelsen endast under förutsättning av att egendomen i sin helhet försåldes,

kunna tillstyrka bifall till den av andelsföreningen gjorda ansökningen.

Anmodad avgiva yttrande över domänstyrelsens nyssnämnda utlåtande

den 29 februari 1924 bär andelsföreningen, under åberopande av överjägmästarens

tidigare uttalade åsikt att skogsskiftet borde undantagas från

försäljning och bibehållas i statens band, meddelat, att föreningen efter

besiktning och värdering av detsamma icke funne sig böra inköpa detta,

då det vore för föreningens ändamål med fastighetens förvärvande olämpligt.

Enligt den av föreningen uppgjorda planen för egendomens styckning

och återförsäljning skulle förutom en mindre huvudgård utläggas 7 å 8 jordbrukslägenheter

och ett mindre antal s. k. arbetaresmåbruk om cirka 2

tunnland, de senare avsedda att säljas till arbetare inom Klippans samhälle.

Då skogsskiftet icke innehölle någon sådan skog, att timmer till byggnader

ä de blivande egnahemmen där kunde erhållas, utan egentligen vedskog,

vore det olämpligt att mellan småbrukarna uppdela skogen, vilken skulle

för dem fördyra och försvåra inköpet av deras egnahemsställen.

Värdet av jord och byggnader vore för egnahemslåns beviljande begränsat.

För låntagaren vore det därför av stor betydelse att till sin egnahemslägenhet

erhålla möjligast mesfa jord att bruka. Han borde därför icke betungas

med inköp av skog, vars värde icke toges med i beräkningen vid uppskattning

av lägenhetens värde i och för bestämmande av egnahemslånens storlek.

Ej heller torde lian kunna påräkna att erhålla skogs vårdsstyrelsens

medgivande att genast få avverka och realisera skogen. Enligt vad handlingarna

i ärendet utmärkte, hade emellertid det åsätta värdet å skogen

framkommit just med beräkning av omedelbar realisation av skogen genom

avverkning. Därest föreningen skulle vara nödsakad jämväl inköpa skogsskiftet

måste vid återförsäljning av detsamma priset därå så nedsättas, att

utsikt förefunnes att utan förlust kunna avveckla affären, r

Länsstyrelsen, vilken tidigare i ett den 31 juli 1923 i ärendet avgivet

yttrande icke funnit avgörande skäl för försäljning förefinnas utan vidhållit

en redan därförut i annat sammanhang uttalad mening att egendomen

måtte fortfarande utarrenderas, har i förnyat utlåtande den 7

oktober 1924 såsom eget yttrande åberopat vad domänintendenten anfört.

Denne har beträffande den ifrågasatta försäljningen endast framhållit, att

han icke funne något att erinra mot andelsföreningens önskan att befrias

från att inköpa skogsmarken, utan ansåge, att densamma borde bibehållas

i kronans hand, då orten vore skogfattig och den för avsalu tillgängliga

skogen lätt kunde omsättas.

Domänstyrelsen har i förnyat utlåtande den 20 februari 1925 vidhållit

sin åsikt att det för statsverket varit lyckligast, om hela egendomen kunnat

försäljas till egnahemsföreningen.

Då emellertid föreningen i yttrande den 22 augusti 1924, anför styrelsen

vidare, bestämt förklarat sig reflektera på förvärv av endast den del av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 39

egendomen, som omfattade inägoskiftet, torde det sålunda bliva nödvändigt

att särskilt försälja egendomens återstående del eller skogsskiftet. Styrelsen

hade ock med hänsyn härtill hos Västra Sönnarslövs kommun framställt

förfrågan, huruvida kommunen vore villig att inköpa nämnda skifte. Härå

hade dock tyvärr ingått ett avböjande svar, och återstode, enligt vad styrelsen

kunde finna, vid sådant förhållande endast utvägen att utbjuda skiftet å

offentlig auktion.

Skiftet, som utgjordes av ägoligurerna nr 171—183 och j 196 å den av

distriktslantmätaren Warkander över egendomen år 1923 upprättade kartan,

omfattade eu areal av 33.342 0 hektar, därav 0.65oo hektar åker, 32.5 7 20

hektar avrösningsjord och O.1200 hektar impediment. Saluvärdet hade beräknats

till 17,272 kronor, därav 15,643 kronor för växande skog.

Jag vill tillstyrka, att andelsföreningen medgives rätt att för styckning

till egnahemslägenheter förvärva ifrågavarande egendom Svenstorp i

den omfattning, som avses i den av föreningen gjorda framställningen.

Mot domänstyrelsens avstyrkande utlåtande anser jag mig icke kunna

förorda, att det från ovannämnda försäljning undantagna skogsskiftet bibehålies

i statens hand, utan torde detsamma med hänsyn till de av domänstyrelsen

påvisade förvaltningssvårigheterna jämväl böra avyttras. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Svenstorp nr 3

i Västra Sönnarlövs socken av Kristianstads län styckats

i två delar, den ena utgörande här förut angivna skogsskifte

och den andra egendomen i övrigt, ifrågavarande

båda lotter må var för sig försäljas med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1926,

den skogsskiftet omfattande lotten å offentlig auktion

till den högstbjudande, samt

övrig del av egendomen till andelsföreningen Eget hem

inom Kristianstads län u. p. a. mot en köpeskilling

av 79,848 kronor och under följande villkor, nämligen,

att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till

länsstyrelsen i länet, att egendomen säljes i det skick,

den vid tillträdet befinnes, varvid andelsföreningen

skall, så vitt egendomen angår, inträda i de rättigheter

och skyldigheter kronan ägt till den arrendator

eller brukare, som vid samma tid avträder egendomen,

att andelsföreningen skall svara för de å området efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, samt att

andelsföreningen ensam skall vidkännas kostnaderna

för lagfart å köpet och andra med köpet förenade kostnader.

Departement# - chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts proposition Nr 206.

10:o.

. do.]

Pilla Svedala

nr 1, 3, IS

och 19 i

Malmöhus

län.

Kronoegendomen 1 mantal Lilla Svedala nr 1, 5, 18 och 19 i Västra

Kärrstorps socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1927

mot ett årligt arrende av 3,200 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren S. J. Johanson år 1924 kopierad

och kompletterad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

^ Egendomen, som är belägen 2.4 mil från Malmö och 5 kilometer från

Svedala köping, har en areal av 70.92 hektar, därav 58.8355 hektar tomt

och åker, 8.3 09 0 hektar äng och 3.7 75 5 hektar impediment. I denna areal

hava icke inräknats vissa jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 19 maj 1905

egendomen frånsålda områden om respektive 1.6 3 hektar och O.11 hektar.

Uppskattningsmännen hava föreslagit upplåtelse av följande tomtområden,

vilka närmare angivas å vid handlingarna fogade, av t. f. distriktslantmätaren

Fredrik Ljungberg den 10 oktober 1924 upprättade avsöndringskartor

och arealbevis, nämligen

Litt.

1 Areal hektar j

Saluvärde j

kronor

i Arrendeviirde

kronor

a

0.1425

712:50 ''

85

i)

0.0186

70: —

3

c

0.1465

732: so

36

<t

0.1115

557: 50

Jo

e

0.0910

455: —

20

r

O.013 1

65: 50

3

Tomten litt. d är bebyggd med egendomens arrendator, Christen Christensson,

tillhörigt boningshus och har föreslagits att försäljas till honom. Tomterna

litt. b, e och f höra enligt uppskattningsmännens förslag hembjudas, litt. b

stenhuggaren Per Viktor Widell, som äger en närmast öster om tomten belägen

bostadslägenhet, litt. e smeden Olof Hallén, som äger och bebor den

intill tomten belägna från kronoegendomen tidigare försålda lägenheten

»Lilla Svedala avsöndring nr 1», och litt. f gjuteriarbetaren Tage Johansson,

vilken äger den öster om tomten liggande fastigheten, ett trångt beläget

gatehus. Köpeskillingarna för tomterna litt. b, d, e och f borde erläggas

kontant vid tillträdet. Tomterna litt. a och c borde utbjudas i vanlig ordning.

Länsstyrelsen har framhållit, att enligt uppskatta^gsprotokollet egendomens

byggnader kunde betecknas som medelgoda men ej kunde anses

fullt tillräckliga för skötseln, enär stathus saknades. Denna brist betydde

enligt länsstyrelsens förmenande för närvarande ej så mycket, då arrendatorn

förfogade över ett honom enskilt tillhörigt hus, vilket användes såsom bostad

åt gift arbetspersonal. Beträffande uppskattningsmännens förslag om försäljning

av det kring detta boningshus liggande jordområde, tomten litt.

d, har länsstyrelsen framhållit att, om förslaget vunne beaktande, arrende
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 41

torn kunde avyttra tomt och hus, vid vilket förhållande nybyggnad av stathus

förmodligen bleve ofrånkomlig; mod hänsyn härtill borde tomten tillsvidare

bibehållas i statens ägo. Mot övriga av uppskattningsmännen föreslagna

försäljningar har länsstyrelsen icke haft något att erinra.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.

Då, såvitt handlingarna utvisade, något från egendomens arrendators sida

framhållet särskilt behov att nu förvärva det med litt. d betecknade området

icke syntes föreligga, ansåge styrelsen i likhet med länsstyrelsen att med

försäljningen av nämnda lägenhet borde tillsvidare anstå. Pöisäljningsförslaget

i övrigt föranledde icke erinran från styrelsens sida, och torde de

särskilda områdena böra upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr

271). Domänstyrelsen biträdde länsstyrelsens förslag, att kostnaderna för vissa i

detta fall uppgjorda, på grund av tomternas ringa omfång såsom nödiga

ansedda kartor i skalan 1: 400 jämte arealbevis skulle gäldas av blivande

köpare av tomterna. I anledning av länsstyrelsens förslag att förbehåll icke

borde göras om ålägganden för spekulanterna å de allenast till utökning av

angränsande fastigheter avsedda omradena litt. b, e och f att bygga boningshus

å lägenheterna Ange domänstyrelsen erinra, att någon föreskrift i sådant

hänseende ej syntes vara erforderlig, då enligt 15:de punkten i nyssberörda

kungörelse länsstyrelse kunde, på framställning av köpare, som ägde för

lägenhets skötsel lämplig, å annan fastighet belägen byggnad, medgiva befrielse

från den i författningen föreskrivna byggnadsskyldighetens fullgörande.

Av skäl, som länsstyrelsen och domänstyrelsen anfört torde tillsvidare få Dep^e^nU''

anstå med försäljningen av området litt. d. Med tillstyrkande av att

övriga här avsedda områden nu försäljas hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande med litt. a, b, c, e och f utmärkta

lägenheter må var för sig med ovan angivet område

från kronoegendomen 1 mantal Lilla Svedala nr 1, 5,

18 och 19 i Västra Kärrstorps socken av Malmöhus län

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med skyldighet för

samtliga köpare att gälda kronans kostnader för de över

områdena uppgjorda avsöndringskartor med arealbevis

och för köpare av områdena litt. b, e och f att erlägga

köpeskillingen kontant vid tillträdet samt med hembudsrätt

för stenhuggaren Per Viktor Widell till området

litt. b, för smeden Olof Iiallén till området litt. e och

för gjuteriarbetaren Tage Johansson till området litt. f.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

KungI. Ma,j:ts proposition Nr 206.

ll:o.

Hl.] Kronoegendomen 1 mantal Vastad in- 1 i Eftra socken av Hallands län

itulZds är tiU den 14 mars 1925 utarrenderad mot ett årligt arrende av 2,450 kronor.

län. Under år 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

häröver med därtill hörande handlingar, därbland en av förste

lantmätaren Carl Wilhelm Berger år 1902 över egendomen upprättad karta

med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Slöinge järnvägsstation ä

västkustbanan, har en sammanlagd areal av 204.491 hektar — därav I.522

hektar utgöres av allmänna vägar — och är fördelad i följande fyra skiften:

A) Hemskiftet omfattande 99.238 hektar åker och tomt, 34.604 hektar skogsocli

betesmark samt 3.19 8 hektar impediment.

Å hemskiftet ligga följande lägenheter, varå byggnaderna ägas av respektive

brukare:

a) Ägofigurerna nr 43—55 med eu areal av 2.573 hektar, därav 2.366

hektar åker och tomt, brukas av Karl Albert Johansson, som vid uppskattningsförrättningen

förklarat sig önska mot avgäld bruka lägenheten.

Uppskattningsmännen hava föreslagit lägenhetens fortfarande upplåtande

till Johansson mot årlig avgäld.

b) Ägofigurerna nr 57—66 med en areal av 1.631 hektar, därav 0.866

hektar åker och tomt, brukas av Sven August Emanuelsson, som vid uppskattningsförrättningen

förklarat, att han önskade inköpa lägenheten med

tillägg av ägofiguren nr 40, men att han, om en dylik försäljning icke kunde

medgivas, vore nöjd med att för sin återstående livstid mot årlig avgäld få

besitta lägenheten i dess nuvarande omfattning

Uppskattningsmännen hava avstyrkt lägenhetens försäljning, enär lägenheten

vore belägen mitt inne uti egendomens åkerskiften, för vilkas brukning

eu försäljning av lägenheten skulle bliva hinderlig. Den nuvarande

brukaren, som vore 71 år gammal, borde få kvarsitta å lägenheten under

sin livstid mot årlig avgäld.

c) Del av ägofiguren nr 159 med en areal av I.200 hektar brukas av Johan

E. Gren, som vid uppskattningsförrättningen förklarat sig vilja fortfarande

bruka lägenheten — med tillägg av viss annan mark — mot årlig avgäld,

vilket av uppskattningsmännen tillstyrkts.

d) Eftra kommuns skolhustomt, omfattande ägofigurerna nr av 71, av 72

och 73, varå kommunen äger ett skolhus.

Skolrådets vice ordförande bär vid uppskattningsförrättningen förklarat,

att kommunen önskade inköpa ifrågavarande område, något utvidgat, tillhopa

utgörande O.335 hektar, och hava uppskattningsmännen tillstyrkt försäljningen

mot en köpeskilling av 850 kronor.

Dessutom hava följande personer och förening anmält sig såsom köpare

till områden å hemskiftet.

1) Nils Julius Svensson har anhållit ia förvärva tomt å ägofiguren nr 152.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt försäljning av ett å kartan med röda

gränslinjer angivet område, som är obebyggt och varå endast växa några

buskar. Området omfattar delar av ägofigurerna nr 152—154 med en areal

av 0.0 8 0 hektar och har saluvärderats till 200 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Khh(jI. Maj:ta proposition Nr 206.

2) Carl B. Nilsson liar gjort framställning om förvärv av ägoligurerna nr

87—94 eller del av detta område.

Uppskattningsmännen hava avstyrkt framställningen, enär eu försäljning

<iv området, som vore hemskiftets bästa jord. och beläget ej långt ifiån gårds

tomten, skulle på ett betänkligt sätt rubba, bestående skiftesindelning för cirkulationsbruket,

borttaga viss märgeltillgång samt störande inverka på flik

ningsförhållandena, varjämte uppskattningsmännen framhållit, att Nilsson

redan vore ägare av eu annan lägenhet med byggnader på egen grund.

;{) Sven Ossian Severinsson har anmält sig soin köpare av ägofigurerna

nr 81, 84 och 8G. .......

Uppskattningsmännen hava avstyrkt försäljning av enahanda skal som

anförts under 2) här ovan. Jämväl Severinsson innehar annan lägenhet å

(»gendom i närheten.

4) Leonard Nilsson har anhållit att för stenhuggeriändamål få inköpa ett

område om 1 hektar av ägofigurerna nr 144 och 164.

Uppskattningsmännen liava, då ett å ägofigur nr 164 liggande stenbrott

vore behövligt för egendomens eget bruk, avstyrkt jämväl denna framställning.

5) Eftra byggnads förening u. p. a. har förklarat sig önska förvärva ägofiguren

nr 153 för uppförande därstädes av cn byggnad för föreningens sammankomster,

föreläsningar m. in.

Uppskattningsmännen hava, då en byggnadstomt här utan olägenhet kunde

avstyckas, förordat försäljning av ett tomtområde om O.oaa hektar, omfattande

delar av ägofigurerna nr 153 och 154, vilket område saluvärderats till 250

kronor.

B) Yabroskiftet omfattande 10.570 hektar åker och tomt, 0.337 hektar skogsull

betesmark samt 0.3 8 7 hektar impediment.

Ä detta skifte finnes å ägofiguren nr 244 en förfallen backstuga tillhörig

Nils Alfred Emanuelsson, som vid uppskattningsförrättningen förklarat sig

vilja köpa den tomt, varå hans stuga vore belägen, eller ock annan närbe
ltl

Uppskattningsmännen hava, då stugan vore hinderlig för brukandet av

den omkringliggande jorden, föreslagit, att av ägofiguren nr 243, som är belägen

på andra sidan landsvägen och dit stugan lämpligen borde flyttas,

måtte till Emanuelsson försäljas norra delen (begränsad å kartan genom en

röd linje) med en areal av 0.330 hektar för ett pris av 260 kronor: och har

Emanuelsson förklarat sig nöjd härmed.

Dessutom hava följande personer anhållit att få förvärva mark från Yabroskiftet
1)

Ludvig Adolfsson har anhållit få köpa någon del av skiftet, enär han

vore ägare till ett intill södra gränsen av ägofiguren nr 243, på ofri grund

a angränsande egendomen Svenstorps utmark beläget hus.

Uppskattningsmännen, som ansett den väster om vägen liggande goda lerjorden

böra bibehållas vid egendomen, hava tillstyrkt, att södra delen — 0.315

hektar — av ifrågavarande ägofigur nr 243 försäljes till Adolfsson för ett

pris av 315 kronor.

2) Hugo Johansson har anhållit få köpa eller arrendera 5 hektar utav

skiftet, dock utan närmare angivande av läge.

Uppskattningsmännen hava avstyrkt försäljning av skäl, som nedan när

mare angivas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kung!- Maj:ts proposition Nr 206.

C) Torvmosseskiftet omfattande 2.806 hektar, därav 0.261 hektar impediment.

Vid uppskattningsförrättningen har Leonard Vernlund, som äger ett invid

gränsen till torvmosseskiftet, å annan egendoms mark uppfört hus, anhållit

att få inköpa detta skifte.

Uppskattningsmännen hava avstyrkt framställningen, enär egendomens

arrendator vore i behov av den torvtillgång, som kunde från torvmosseskittet

erhallas.

D) Skogsskiftet omfattande 51.8 2 9 hektar.

Av uppskattningsmännén har sålunda föreslagits försäljning av följande

lem områden, nämligen

från hemskiftet: 1) delar av ägofigurerna nr 71—73 till Eftra kommun för

850 kronor,

2) delar av ägofigurerna nr 152—154 till Nils Julius

Svensson för 200 kronor,

3) delar av ägofigurerna nr 153 och 154 till Eftra bygg

nadsförening u. p. a. för 250 kronor,

från Yabroskiftet: 4) del av ägofiguren nr 243 till Nils Alfred Emanuelsson

för 260 kronor,

5) del av ägofiguren nr 243 till Ludvig Adolfsson för

315 kronor.

Uppskattningsmännen hava framhållit, att något allmänt eller enskilt skäl

till styekmng av egendomen icke torelåge. Den brukade jordens areal vore

(*j föi stor för ett ordinärt lantbruk, och egendomen vore försedd med till

stor del alldeles nya byggnader, som i storlek och inredning anpassats till

egendomens nuvarande oförminskade storlek. Ägoområdets form samt beskaffenhet

i övrigt vore ock sådan, att ej utan olägenhet för gårdens brukning

särskilda delar därifrån kunde avstyckas. Det jordområde, varifrån med

minsta olägenhet för gårdsbruket avstyckning skulle kunna ske, vore den

nordligaste och längst från gårdstomten belägna (ägofigurerna nr 1—10),

men till denna jord funnes inga spekulanter. Det särskilt för sig liggande

Yabroskiftet kunde ju tänkas lämpligt till försäljning, men därvid vore att

märka, att detta skifte omfattade egendomens bästa åkerjord, som genom

den goda vägförbindelsen vore bekvämare att sköta från huvudgården än

vissa delar av hemskiftet. Därtill komme, att jorden å Yabroskiftet vore

mycket styv lerjord, som ej passade till småbruk.

Överjägmästaren i södra distriktet har icke haft något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljning av de utav uppskattningsmännen

därtill föreslagna fem områdena. I fråga om de av Karl Albert Johansson

och Sven August Emanuelsson å hemskiftet brukade lagenheterna har länsstyrelsen

förklarat sig icke vilja förorda avvikelse från uppskattningsmänuens

föi slag, och har länsstyrelsen ej heller ansett sig böra avstyrka uppskattningsmännens

förslag rörande Johan E. Grens lägenhet å hemskiftet,

ehuruväl länsstyrelsen, därest ej Gren förklarat sig helst vilja behålla densamma

såsom torp mot avgiild, skulle ansett lämpligt att sälja detta område,

som läge vid egendomens gräns och vara Gren ägde husen. Jämväl

Leonard Nilssons ocli Leonard Vernlunds ansökningar har länsstyrelsen på

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ls proposition Nr 206.

45

grund av vad uppskattningsmännen anfört funnit böra avslås. Länsstyrelsen

har emellertid, under framhållande att även Carl B. Nilssons, Sven Ossian

Severinssons och Hugo Johanssons ansökningar av uppskattningsmännen avstyrkts,

förklarat sig icke vara övertygad om, att frågan om lägenhetsupplåtelser

från kronoregcndomen horde lösas blott i den mycket inskränkta omfattning,

som uppskattningsmännens förslag innebure. Beaktansvärda skäl

talade visserligen för att iakttaga viss varsamhet vid frånsäljande av mark

i hemskiftets sydvästra del. Däremot syntes den omständigheten att Yabroskiftet

bestode av styv lerjord icke böra hindra dess försäljning, enär det

vore rätt avlägset från huvudgården samt beläget vid allmän väg. Länsstyrelsen

ville därför ifrågasätta, huruvida icke förslag borde uppgöras till

försäljning av detta skifte, helt eller styckat. I övrigt biträdde länsstyrelsen

vad uppskattningsmännen föreslagit.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 19 september 1924 förklarat, att styrelsen

funne sig böra till alla delar biträda uppskattningsmännens väl motiverade

dispositionsförslag.

Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen gått i författning om

egendomens utarrendering till den 14 mars 1926.

Sedan Kungl. Maj:t återremitterat ärendet till domänstyrelsen i och för

föranstaltande av utredning rörande uppdelning i, till synes lämpligen två,

egnahemslägenheter av Yabroskiftet, med undantag av ägofiguren nr 243,

har domänstyrelsen med utlåtande den 13 februari 1925 överlämnat av

vederbörande uppskattningsmän upprättat förslag till skiftets delning ävensom

länsstyrelsens utlåtande däröver.

Uppskattningsmännen hava därvid framhållit, att enligt deras mening

ingenting förekommit, som kunde giva anledning till ändring av deras i 1923

års värderingsinstrument uttalade uppfattning, att skiftet borde bibehållas

till huvudgården och utarrenderas gemensamt med den. Därest skiftet skulle

försäljas, borde det lämpligast säljas ostyckat. Ville man åter stycka området

i lotter, syntes skiftet ej böra delas i flera än två lotter, om de sålunda

bildade egnahemmen skulle få karaktären av jordbrukslägenheter, nämligen:

Någon utsikt till försäljning av ett större antal bostadslägenheter förefunnes

icke.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag i vad det avsåge

skiftets uppdelning samt försäljningssummorna för lägenheterna.

Av den i ärendet verkställda utredningen synes framgå, att avgörande Departementsskäl

tala emot försäljning av det s. k. Yabroskiftet. Å ena sidan lägger chefen.

jordens svårbrukade beskaffenhet vissa hinder i vägen för detta skiftes uppdelning

i småbruk; å andra sidan har så sent som 1924 å egendomen skett

areal saluvärde

hektar kronor

litt. A (östra lotten)

» B (västra » )

5.016 4,500

. 5.2 90 5,000.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

vissa nybyggnader, avpassade för egendomens åkerareal. Då därjämte ifrågavarande

skifte utgöres av egendomens bästa åkerjord, skulle en försäljning

därav komma att menligt inverka på en fördelaktig disposition av själva

egendomen. Jag anser mig därför böra biträda det av uppskattningsmännen

föreslagna och av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget. Hembudsrätt

synes mig därvid böra tillerkännas Nils Julius Svensson, Nils Alfred

Emanuelsson och Ludvig Adolfsson å respektive till försäljning föreslagna

områden.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Vastad nr 1 i Eftra

socken av Hallands län må frånskiljas och försäljas

dels följande områden, nämligen

1) ett å egendomens hemskifte liggande område om O.oso

hektar, omfattande delar av ägofigurerna nr 152—154,

med hembudsrätt för Nils Julius Svensson,

2) ett å det s. k. Yabroskiftet liggande område om

0.33 0 hektar, omfattande norra delen av ägofiguren nr

243, med hembudsrätt för Nils Alfred Emanuelsson, samt

3) ett å sistnämnda skifte liggande område om 0.315

hektar, omfattande södra delen av ägofiguren nr 243,

med hembudsrätt för Ludvig Adolfsson;

skolande omförmälda tre områden försäljas enligt

gällande- grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar;

dels ock följande områden, nämligen

1) ett å egendomens hemskifte liggande område om

0.3 3 5 hektar, omfattande delar av ägofigurerna nr 71—

73, till Eftra kommun för en köpeskilling av 850 kronor,

samt

, 2) ett å samma skifte liggande område om 0.0 9 9 hektar

omfattande delar av ägofigurerna nr 153 och 154, till

Eftra byggnadsförening u. p. a. för en köpeskilling av

250 kronor;

skolande omförmälda två lägenheter försäljas under

villkor

att köpeskillingarna vid tillträdet kontant inbetalas

till länsstyrelsen i länet,

att områdena säljas i det skick, som de vid tillträdet

befinnas, varvid köparna skola inträda i de rättigheter

och skyldigheter, som kronan ägt till den vid samma

tid avträdande brukaren,

att köparna ansvara för å områdena belöpande onera

och utskylder,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ds proposition AV 206.

47

att köparna ensamma vidkännas alla med områdenas

avskiljande och lagfart å fången ävensom andra med

köpet förenade kostnader, samt

att köparna i gränsen mellan områdena a ena sidan

samt kronoegendomens övriga mark å andra sidan uppsätta

och för framtiden underhålla lämpligt stängsel.

12:o.

Landsfiskalsbostället 1 mantal Höga nr 1 i Stenkyrka socken av Göteborgs

och Bohus län har från och med den 14 mars 1924 indragits till statsverket.

Domänstyrelsen har ombestyrt egendomens skötsel till den 14 mars 1926,

därvid i årlig arrendeavgäld erhållits 1,300 kronor. Under år 1924 har å

egendomen verkställts arrende- och saluvärdering. Av instrumentet däröver

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av t. f. distriktslantmätaren

Algot Rasmusson över egendomen år 1924 upprättad och sedermera

under samma år kompletterad karta jämte tillhörande beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen mitt på ön Tjörn, 0.7 mil från fiskläget Skärhamn

samt 1 mil från handelsplatserna och ångbåtsstationerna Höviksnäs, Läka,

Djupvik, Kyrksund och Stockevik.

Egendomen, förlagd i ett sammanhängande skifte, omfattar eu areal av

64.0 6 0 hektar, därav 21.5 7 3 hektar tomt och åker, 2.133 hektar äng, 39.no

hektar avrösningsjord och 1.244 hektar vägar och impediment. Åkerjorden

är till största delen ovanligt bördig. Ängsmarken är synnerligen god. A

utmarken finnes ett icke obetydligt skogsbestånd, huvudsakligen tall, i en

ålder av 30—35 år.

Ä egendomen finnas följande lägenheter:

1) bostadslägenhet, å kartan betecknad med litt. a, innehavare landsfiskalen

Erik Nordström, som äger å lägenheten befintligt boningshus;

2) Hogadals skola, å kartan betecknad med litt. b, innehavare Stenkyrka

församling, som äger ett å området uppfört skolhus med uthusbyggnader;

3) Dammen, å kartan betecknad med litt. c, innehavare Evald Augustsson,

som äger å lägenheten befintligt boningshus med ekonomibyggnader;

4) Hogadal, å kartan betecknad med litt. d, innehavare Karl Edvin

Karlsson, som äger å lägenheten varande boningshus och ladugårdsbyggnad

jämto källare;

5) Grinden, å kartan betecknad med litt. e, innehavare ingenjören Nils

Nordström, som är ägare till å lägenheten varande boningshus med ekonomibyggnad;

samt

6) Kallkällan, å kartan betecknad med litt. f, brukad av huvudgårdens

arrendator Herman Oskar Karlsson. Ä lägenheten varande byggnader ägas

av förre indelningshavaren, f. d. landsfiskalen Johan Nordström.

Å egendomen finnas därjämte å ägofigur nr 28 en mindre backstuga, tillhörig

Laura Jonasdotter, och vid östra sidan av den genom egendomen

förande landsvägen Nordrebäck—Stockevik, norr om Hogadals skola, en

mindre smedja, tillhörig smeden Arthur Johansson.

Innehavarna av de under 1—5 angivna lägenheterna hava anhållit få

inköpa sina områden, innehavarna av lägenheterna litt. a, d och e med utvidgning

av lägenheternas områden.

[12.|

Ro va nr 1

i (lötehorgs

och Bohus

län.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Uppskattningsmännen — som funnit skäl icke föreligga till försäljning av

egendomen i dess helhet eller till större omfattning, hava med avstyrkande

av landfiskalen Erik Nordströms framställning om inköp av lägenheten litt. a,

enär denna lägenhet enligt uppskattningsmännens åsikt borde försäljas endast

i samband med avyttrandet av egendomen i övrigt — hava föreslagit försäljning

av lägenheterna litt. b, c, d och c, lägenheterna litt. d och e med a

kartan angivna utvidgade områden.

Uppskattningsmännen hava förordat försäljning av lägenheterna litt. c

och d enligt gällande grunder för egnahemsupplåtelser. Lägenheterna litt.

h och e hava uppskattningsmännen föreslagit skola mot erläggande av köpeskillingarna

kontant hembjudas respektive innehavare.

Lägenheten litt. f har av uppskattningsmännen ansetts böra i kronans

ägo bibehållas för att, sedan därå varande, f. d. landsfiskalen Johan Nordström

tillhöriga byggnader blivit av statsverket inlösta, brukas såsom dagsverkstorp

till egendomen.

Försäljningslotternas storlek och saluvärden framgå av nedan angivna

tabell:

Litt. a

kartan

Areal i hektar

Saluvärde,

i runt

tal,

kronor

Namn

Innehavare

Tomt och

åker

Avrösnings-

jord

Summa

b

Hogadals skolhus

Stenkyrka församling

0.101

_

0.10J

400 !

C

Dammen

Evald Augustsson

O.ns

0.47 6

0.594

100 |

d

Hogadal

Karl Edvin Karlsson

0.672

0.816

1.488

865

e

Grinden

Nils Nordström

0.226

0.084

0.310

250

Länsstyrelsen och över jägmästaren i södra distriktet samt domänstyrelsen

hava icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

Även jag biträder förslaget och hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att omförmälda med litt. b, c, d och e betecknade

lotter av kronoegendomen 1 mantal Höga nr 1 i Stenkyrka

socken av Göteborgs och Bohus län må var för

sig med ovan angivet område försäljas,

lotterna litt. b och e till respektive Stenkyrka kommun

och ingenjören Nils Nordström under villkor för vardera

försäljningen att köpeskillingarna vid tillträdet kontant

erläggas till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län och att köparna ensamma vidkännas de med lotternas

avskiljande och lagfart å fången förenade kostnader,

samt

lotterna litt. c och d i enlighet med gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med förbehåll för köpare av lotten litt. c om

rätt till väg över lotten litt. d.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

4!»

13:o.

(Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet.)

Äborättshemmanet Västra Ed (ö/8 mantal Västra Ed nr 2 i Dals-Eds soc- [13.J

ken av Älvsborgs län) blev år 1690 upplåtet till »Uddevallaborna», som Kronoparkev

erhållit visst monopol på timmerhandeln med Norge. Syftet med upplåtel- Xhlbm-qs län

sen var att bereda boställe åt en tillsyningsman, som skulle för timmerhandlarnas

i Uddevalla räkning övervaka, att ingen obehörig timmerutförsel

till Norge ägde rum. Efter det sedermera för en del år sedan fråga

väckts om återförvärv av hemmanet till kronan och rättegång i sådant

syfte anhängiggjorts, ålades genom Kungl. Maj:ts dom den 5 april 1910

den enskilde innehavare av hemmanet, till vilken detsamma då övergått,

att till kronan avträda hemmanet.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1911 till domänstyrelsen förordnades

på styrelsens hemställan, att hemmanet skulle, sedan det avträtts

till kronan, ställas under skogsstatens omedelbara vård för att förvaltas

såsom kronopark. Det förvaltas nu under benämning kronoparken

Västra Ed.

På grund av platsens natursköna belägenhet å ett näs mellan sjöarna

Stora och Lilla Lee har platsen blivit en alltmera uppskattad turistort;

och har, då kronan ånyo kom i besittning av hemmanet, invid Eds å hemmanet

belägna järnvägsstation bildats ett mindre samhälle.

Bebyggelsen har skett på så sätt, att den tidigare innehavaren mot viss

årlig hyra och på viss tid upplåtit tomter, dock med förbehåll, att, därest

hans dispositionsrätt till hemmanet skulle före arrendetidens utgång upphöra,

kontrakten skulle förfalla utan rätt till ersättning för den förlust,

som kunde drabba kontraktstagarna. När hemmanet avträddes till kronan

voro å detsamma 25 tomter på arrende upplåtna, därav 19 bebyggda med

boningshus, i vissa fall ock uthus, 2 bebyggda med allenast uthus och 4

obebyggda.

Genom omförmälda dom upphörde dessa arrendekontrakt att gälla den

14 mars 1911, och de personer, som å de upplåtna tomterna uppfört hus,

blevo således utsatta för risken att därefter stå utan varje rätt till de av

dem förut disponerade tomtplatserna. Genom provisoriska markupplåtelser

hava dock tomtinnehavarna beretts tillfälle att alltjämt kvarsitta på

sina tomter.

Sedan Kungl. Maj:t — efter därom gjorda framställningar från åtskilliga

tomtinnehavare — den 28 februari 1914 förordnat om stadsplans

upprättande, har Kungl. Maj:t sedermera den 12 september 1921 jämlikt

1 kap. 42 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad fastställt

stadsplan för vissa områden inom samhället, sådana dessa angivits å en av

byggnadsrådet F. Lilljekvist år 1917 upprättad karta med viss av byggnadsstyrelsen

å kartan införd förändring, allt i vad planen avsåge byggnads
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 166 höft. (Nr 206.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Framställningar

från

tom t innehav

are m. m.

kvarter samt gator, torg och andra allmänna platser ävensom till platsen

hörande vägprofiler. På samma gång fastställde Kungl. Maj:t vissa byggsiadsbestämmelser

samt föreskrev viss byggnadsordning, varjämte en

byggnadsinspektör skulle förordnas för samhället.

En del av stadsplaneområdet utgöres av mark, tillhörande kyrkoherdebostället

3/4 mantal Ed nr 1 i Dals-Eds socken. Gränsen mellan i stadsplaneområdet

ingående delar av 5/8 mantal Västra Ed och nämnda kyrkoherdeboställe.

går i den väg, som är belägen mellan kvarteren 37, 38, 39 b, 40 a

och 40 b, å ena sidan, och kvarteren 41, 42 och 43, å andra sidan, samt i

vägens förlängning ned till sjön Lilla Lee. ,

( I upprepade framställningar har från tomtinnehavarna i Ed betonats

önskvärdheten av, att åtgärder vidt oges för att tomterna inom stadsplaneområdet

måtte kunna upplåtas till försäljning. Det har därvid framhållits,

hurusom det nuvarande osäkra tillståndet hade inverkat till en fortsatt

olaglig och självtagen rätt från nuvarande tomtarrendatorers sida

att tillbygga förutvarande och uppföra nya mindervärdiga och missprydande

byggnader, varjämte en nödtvungen byggnadsverksamhet uppstått

utanför stadsplaneområdet. Ifrågavarande ansökningar hava också avsett

utverkande av byggnadslån och åtgärder för områdets förseende med

vägar, vatten och avlopp m. m.

De sålunda gjorda framställningarna, vilka remitterats till skilda myndigheter,

hava hos dessa föranlett olika förslag och överväganden, på vad

sätt det med framställningarna avsedda huvudsyftet — en rationell utveckling

av Eds samhälle — skulle kunna befrämjas.

Bland dessa framställningar märkes en av trafikchefen E. A. Lundborgi

Ed till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 26 oktober 1923, vilken närmast

föranlett det slutliga ståndpunktstagande till ärendet från olika myndigheters

sida.

Innan jag övergår att närmare redogöra för myndigheternas ställning

till frågan, vill jag nämna, hurusom ortsbefolkningen å ett sammanträde

— hållet inför vederbörande landsfiskal den 13 december 1923 och anordnat

för inhämtande av yttrande i anledning av Remiss å ovannämnda av

Lundborg gjorda framställning — hemställt, att tomter inom Eds stadsplaneområde

måtte genom köp snarast kunna med full äganderätt förvärvas

och att priset å desamma måtte ställas så billigt som möjligt, att likviderandet

av tomterna måtte ske på för köpare bekvämast möjliga villkor,

helst lika dem, som nu förekomme vid upplåtandet av egnahemslägenheter

å kronoegendomar, och att nuvarande tomtarrendatorer och husägare erhölle

förmånsrätt vid köp av hittills arrenderade tomter. Av förhandlingarna

vid mötet framgick, att de tidigare väckta spörsmålen om att området

måtte förses med väganläggningar och huvudledningar för vattenoch

avlopp antingen på statens bekostnad eller genom utlämnandet av billiga

lån till dessa företag numera ansåges vara mindre aktuella; det be
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj:ts proposition Nr 206. 51

lurades, att, därest frågorna härom sammankopplades med tomt försäljningen,

de möjligen kunde utgöra hinder för det snara förverkligandet av

försäljningsfrågan. I följd härav hemställdes vid mötet, att dessa önskemål

måtte lämnas å sido, på det att lösningen av huvudfrågan — försäljningen

av tomtmark — icke måtte genom att kombineras med dessa detaljfrågor

ännu mera försvåras; samhället borde, ansågs det, tillsvidare nöja sig

med de vatten- och avloppsledningar samt vägar, som för närvarande

funnes.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i utlåtande den 9 januari 1924 på det

livligaste tillstyrkt, att det av Dals-Eds Inbyggare länge närda önskemålet

att få med äganderätt förvärva tomter snarast måtte förverkligas.

Det borde vara statsmakterna angeläget, att den döda hand, som allt sedan

statens återförvärv 1910 av kronohemmanet Västra Ed legat över samhället,

så snart som möjligt bleve avlyftad, och platsens goda utvecklingsmöjligheter

komme till sin fulla rätt.

Dals-Ed vore svenskt handels- och näringslivs yttersta västliga utpost i

landskapet Dalsland och som sådan synnerligen välbelägen i förhållande

till dessa trakters huvudnäringar — skogshantering och jordbruk. DalsEd

hade även genom sin naturskönhet blivit en betydande turistort med

möjligheter till ytterligare förkovran. En nödvändig förutsättning för

att platsen måtte bliva vad den kunde och ville bliva vore, att befolkningen

bereddes tillgång till tryggat innehav av mark för bostäder och

drivande av näring. Staten vore den enda markägaren inom stadsplaneområdet,

och med statens intresse av samhällets uppblomstring överensstämde

bäst, att staten uppläte tomter med äganderätt. Skulle tomträttsinstitut

komma till tillämpning, borde förvärvaren få fritt välja mellan köp

och tomträtt. Tomträttsupplåtelse vore dock föga ägnad att stimulera

byggnadsverksamheten, vilket belystes av lämnade uppgifter om förhållanden

vid Trollhättan. De tomtupplåtelser, som nu kunde förekomma i

Dals-Ed, vore högst 20-åriga arrenden. Att dessa icke komme att bliva

begärliga, även om väl avvägda arrendeavgifter fastställdes — något som

ännu ej skett —, vore lätt att förutse. Resultatet bleve detsamma som hittills

eller att alla de, som av sin näringsverksamhet ej tvingades till samhällets

centrum, flyttade ut på enskild mark utanför samhället, och den av

staten bekostade stadsplanen komme att för all framtid stanna på papperet.

Beträffande övriga i Lundborgs skrivelse uttalade önskemål, funne länsstyrelsen

dem synnerligen behjärtansvärda, men ansåge i likhet med ortsinnevånarna,

att utredningar och överväganden om deras tillmötesgående

på intet sätt finge tillåtas verka hindrande på huvudfrågans — tomtförsäljningsfrågans

— omedelbara lösning. Länsstyrelsen hemställde därför,

att Knngl. Maj :t. ville utverka riksdagens medgivande till försäljning av

tomter från kronohemmanet Västra Ed ävensom att så snart ske kunde,

möjlighet bereddes till tomtförsäljningar från i stadsplanen ingående del

av Eds kyrkoherdeboställe.

Domän styrelsen har den 11 februari 1925 inkommit med infordrat yttrande,

innefattande utlåtande, förutom över Lundborgs framställning,

Myndigheternas

utlåtanden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20b.

jämväl över ett flertal andra vid olika tillfällen från tomtinnehavare

i Ed inkomna skrifter m. m. Domänstyrelsen meddelar därvid,

hurusom byggnadsstyrelsen, på anmodan av domänstyrelsen, i skrivelse

den 21 november 1923 till domänstyrelsen inkommit med utredning

rörande tomtarealer och tomtpris inom Eds stadsplaneområde m. m.

Vidare lämnas redogörelse för en av byggnadsrådet F. Lilljekvist till domänstyrelsen

överlämnad, av denne den 5 maj 1924 upprättad p. m. jämte

plan till försäljning av tomtmark å Västra Ed, uppgjord med hänsyn till

att försäljning om möjligt skulle kunna ske utan några utlägg för statsverket.

I sitt utlåtande, vid vilket fogats yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän,

lämnar domänstyrelsen en utförlig redogörelse för de provisoriska

upplåtelser — tillhopa cirka ett trettiotal — å kronoegendomen 5/8

mantal Västra Ed, vilka för närvarande förefunnes. Vidare lämnas uppgift

å vissa framställningar, som från enskilda inkommit om köp eller arrende

av tomter.

Domänstyrelsen framhåller vidare, hurusom styrelsens framställning endast

avsåge förenämnda &/8 mantal Västra Ed och icke den del av stadsplanen,

som vore utlagd å mark, tillhörande kyrkoherdebostället 3/4 mantal

Ed nr 1. I fråga om blivande försäljningspris, vägar m. m. har styrelsen

anfört bland annat följande.

I likhet med vederbörande jägmästare hölle dumänstyrelsen före, att

tomterna borde säljas till ett deras verkliga handelsvärde motsvarande pris;

att tomter med affärsläge, d. v. s. de inom det nuvarande samhället befintliga,

lätt kunde säljas till av byggnadsstyrelsen åsätta eller högre pris utan

att kronan bekostade anläggning eller utvidgning av vägar, men att tomtprisen

i områdets bortre del även med sådan förutsättning åtminstone

för närvarande möjligen vore för höga; att erforderlig mark till gator,

torg och parker m. m. borde lämnas kostnadsfritt; att kronan borde

efter egen värdering betala skälig ersättning för hus, som för stadsplanens

genomförande måste rivas, i den mån sådana hus eller tillbyggnader

till förutvarande hus icke tillkommit i strid med gällande bestämmelser.

_ När tomtförsäljningen en gång kunde ske i stadsplaneområdets västligaste

och mest avlägsna delar torde bliva nödvändigt, att kronan där

bekostade en första anläggning av de huvudvägar, som ej redan funnes.

De inom samhällets centrala del förefintliga vägarna vore i det närmaste

tillräckliga för det nu föreliggande behovet. Vad som fattades därvidlag

syntes utan olägenhet kunna utföras av blivande tomtköpare och

längre fram av samhället självt. En och annan väg, t. ex. strandvägen

längs Lilla Lee, 21 a—31—35—53, syntes hava utlagts enbart eller huvudsakligen

ur trevnads- och skönhetssynpunkt. Sådana vägar torde under

alla omständigheter icke böra bekostas av kronan.

Domänstyrelsen finge för sin del avstyrka, att vägar på kronans bekostnad

nu anlades eller utvidgades inom stadsplaneområdets bebyggda

del.

Däremot syntes anläggning av vissa vägar inom områdets västra

del samt utdikning av mossen i kvarteren 31, 30 och 27 böra successivt,

utan forcering, på kronans bekostnad utföras under det närmaste decen
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 20ti.

53

niet. Kostnaderna härför behövde ingalunda stiga till sådana belopp, som

byggnadsstyrelsen beräknat.

Vatten- och avloppsledningar torde icke behöva eller böra anläggas på

markägarens bekostnad, utan detta borde få vara en tomtinnehavarnas

och framdeles samhällets angeliigenhet.

Det torde, såsom ock i ärendet framhållits, ingalunda vara nödvändigt,

att kronan vid tomt försäljning läte en del av köpeskillingen innestå eller

utlämnade byggnadslån. En utanför kronoparkens gräns, väster om sjön

Lilla Lee under de senare åren uppkommen, i det stora hela välordnad

och tilltalande bebyggelse ådagalade detta.

Formen för upplåtelsen syntes böra vara som regel försäljning med

full äganderätt men även, om någon spekulant det önskade, upplåtelse av

tomträtt enligt bestämmelserna i 4 kap. av lagen om nyttjanderätt till fast

egendom.

Upplåtelse av tomterna syntes böra ske genom domänstyrelsen, med biträde

av vederbörande jägmästare och byggnadsinspektör, vilken senare

för sitt arbete därmed borde erhålla skälig ersättning enligt de grunder,

som framdeles kunde varda bestämda. En effektiv byggnadskontroll syntes

vara nödvändig.

Tomtupplåt elsen torde att börja med böra ske i huvudsaklig överensstämmelse

med den plan, som av Lilljekvist i hans ovanberörda p. m.

den 5 maj 1924 framlagts. Invändningar mot densamma torde möjligen

i vissa avseenden kunna göras, varom styrelsen emellertid icke i detta

sammanhang torde behöva uttala sig.

Därest kronan icke påtoge sig några större utgifter för anläggning av

vägar samt vatten- och avloppsledningar, syntes en snabb exploatering av

området eller en tornering av tomtupplåtelserna icke nödvändig.

Någon köping eller något municipalsamhälle, till vilket hela området

eller större del därav kunde på en gång försäljas, funnes ej, utan upplåtelse

syntes böra ske successivt, tomt för tomt.

Givetvis borde nuvarande tomtinnehavare äga företrädesrätt till tomtupplåtelse.

De av byggnadsstyrelsen åsätta tomtvärdena med av vederbörande jägmästare,

Lilljekvist och domänstyrelsen ifrågasatta jämkningar däri syntes

böra läggas till grund för bestämmande av prisen å de tomter, som under

de närmaste åren komme att försäljas. Då emellertid tomtförsäljningen

sannolikt komme att fortgå under en längre tid, varunder förändringar

av värdena med all sannolikhet kunde inträffa, vore det angeläget, att

jämkning kunde ske efter sig företeende omständigheter, och syntes det

böra läggas i Kungl. Maj:ts hand att bestämma försäljningsprisen och

eventuellt behövliga jämkningar därav.

Den av byggnadsrådet Lilljekvist i ovannämnda promemoria av den 5

maj 1924 framlagda planen för tomtförsäljningen avsåg i huvudsak följande:
Det

område, som i första hand skulle försäljas, borde omfatta tomtmarken

inom kvarteren 2, 3, 4, 5, 6, 7, tomterna 2 och 3 i kvarteret 8,

tomterna 1 och 2 i kvarteret 10 b, kvarteren 12, 13, 14, tomterna 1 och 3 i

kvarteret 16, tomt 2 i kvarteret 20, kvarteren 37, 38, 39 a, 39 b och 40 b, utgörande

det bebyggda området med ett mindre antal mellanliggande obebyggda

tomter.

Från försäljning skulle för närvarande vissa tomter inom området av

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

olika anledningar undantagas, nämligen kvarteret 1 (tomt för kommunalhuset),

tomt 1 i kvarteret 8, som tillsvidare borde behållas för staten (nu

bostad för landsfiskalen), tomt 3 i kvarteret 9 (»Carl XII:s huset»), kvarteret

10 a, som borde omregleras genom markutbyte med Dalslands järnvägsaktiebolag,

samt tomt 2 i kvarteret 16, avsedd för vattentorn.

Saluvärdet å de till upplåtelse föreslagna tomterna borde sättas enligt

ett tidigare på föranledande av domänstyrelsen av byggnadsstyrelsen i

november 1923 uppgjort förslag med 10 procent tillägg, varvid dock priset

å tomterna 1 och 3 i kvarteret 16 något minskats, och tomterna 1, 2 och

3 i kvarteret 7 något ökats. Sammanlagda salupriset å de tomter, som nu

föreslagits till försäljning uppginge enligt förslaget till omkring 109,000

kronor eller, med här föreslagen justering till i runt tal 110,000 kronor,

och skulle med 10 procent tillägg å tomtprisen utgöra 121,000 kronor.

Då samanlagda tomtarealen utgjorde 51,820 kvadratmeter, utgjorde genom
-

snittspriset för kvadratmeter omkring 2 kronor 34 öre.

Det för försäljningen inflytande beloppet, beräknat till 121,000 kronor,

skulle användas på följande sätt:

Ersättning för cirka 10 har markområde................. kronor 20,000

Omkostnader för vägar inom området .................... » 25,500

Statens utlägg för stomkartor, stadsplan, kostnadsberäkningar

och förslag till vatten- och avloppsledningar m. m. » 14,500

Inlösen av byggnader (högst) ........... » 51,000

Omkostnader, administering, tomtmäining m. m. i samband

med försäljningen (cirka 8 procent) .............. » 10,000

Summa kronor 121,000.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 4 mars 1925 anfört bland annat

följande.

Byggnadsstyrelsen ansåge i likhet med domänstyrelsen, att det bolde

ligga i Kungl. Maj:ts hand att bestämma tomtförsäljningsprisen och

eventuellt behövliga jämkningar däri. Beträffande de priser, som upptagits

i Lilljekvists promemoria av den 5 maj 1924 ansåge sig byggnadsstyrelsen

dock böra framhålla, att dessa vore beräknade under förutsättning

av att 20 procent av de genom kontant försäljning influtna medlen

skulle användas för täckande av de för väganläggningar beräknade kostnaderna.

Enligt domänstyrelsens förslag skulle staten gottgöra sig även

detta belopp men likväl överlåta åt ett blivande samhälle att ombesörja

vägarnas utförande beträffande de centrala partierna.

Då domänstyrelsen beträffande den fortsatta försäljningen av tomtmark

å stadsplaneområdets västra del, liksom byggnadsstyrelsen, ansåge, att de

inflytande köpeskillingarna skulle användas bland annat till där behövliga

huvudvägar — i den mån sådana ej funnes — borde enligt byggnadsstyrelsens

mening denna princip även tillämpas beträffande försäljningen

inom de centralare partierna, där visserligen en del vägar redan funnes

men där åtskilliga nya behövde anläggas för tillträde till de försålda

tomterna. Det torde numera vara en allmän åsikt, att vid varje försäljning

av tomtmark i någon nämnvärd omfattning det borde tillkomma

markexploatören att ombesörja vägars och avloppsdikens tillkomst i samband

med tomtförsäljningen. Byggnadsstyrelsen ansåge sålunda, att staten

som markförsäljare i detta fall ej borde överlämna dessa omsorger på

ett blivande samhälle, som torde få tillräckliga svårigheter att genom
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mai ds proposition Nr 206. 55

1''öra erforderliga avloppsledningar oeli vattenledningar. Styrelsen ville

sålunda hemställa, att åtminstone de 10 procent, varmed tomtprisen enligt

berörda promemoria ökats utöver de pris, byggnadsstyrelsen föreslagit

i den tomtvärdering, som avlämnades den 21 november 1923, borde användas

för erforderliga vägars anläggning inom den centrala delen av

stadsplaneområdet.

Domänstyrelsen hade föreslagit, att upplåtelsen av tomter borde ske genom

domänstyrelsen med biträde av vederbörande jägmästare och byggnadsinspektör,

vilken senare för sitt arbete därmed bolde erhålla skälig

ersättning enligt grunder, som framdeles kunde varda bestämda. Mot

denna anordning både byggnadsstyrelsen ej något att erinra.

Domänstyrelsen hade framhållit, att en effektiv byggnadskontroll syntes

vara nödvändig. Detta hade även från byggnadsstyrelsens sida starkt

betonats, och borde det tillkomma byggnadsinspektören att därvid på

allt sätt lämna de byggande råd och anvisningar.

Under åberopande av vad byggnadsstyrelsen i ärendet anfört finge byggnadsstyrelsen

hemställa, att Kungl. Maj:t, med bifall till domänsstyrelsens

förevarande framställning, täcktes föreslå innevarande års riksdag medgiva,

att å den del av hemmanet 5/s mantal Västra Ed nr 2 i Dals-Eds

socken, som berördes av den av Kungl. Maj:t den 12 september 1921 fastställda

stadsplanen, tomter för bebyggande måtte upplåtas med äganderätt

eller tomträtt på de av domänstyrelsen angivna villkor, dock att de vid

försäljningen influtna medlen måtte, i den utsträckning byggnadsstyrelsen

föreslagit, användas även för väganläggning inom den centrala delen

av stadsplaneområdet.

1 detta sammanhang torde böra underställas riksdagens prövning en av

domänstyrelsen väckt fråga om visst markutbyte mellan kronan och

Dalslands järnvägsaktiebolag vid Dals-Ed.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 11 februari 1925 härom anfört bland

annat följande.

Angående

markwbyte

mellan kronan

och Dal''lands

järnväg so folie - bolag vid

Västra Ed.

T sammanhang med uppgörande av förslag till stadsplan för Dals-rM

hade av byggnadsrådet Lilljekvist upprättats ett förslag till utbyte

av mark mellan kronan såsom ägare av hemmanet :''/8 mantal Västra

Ed nr 2, å ena sidan, samt Dalslands järnvägsaktiebolag, å andra sidan.

Syftet med nämnda förslag till markutbyte torde hava varit att förhindra,

att det bolaget tillhöriga, intill och strax norr om en å kronans mark befintlig

kulle belägna området kunde bebyggas med vanprydande hus,

vilka kunde stänga den synnerligen tilltalande utsikten från kronans

område norrut över sjön Stora Lee.

Enligt det sedermera fastställda stadsplaneförslaget utgjorde den till

byte avsedda delen av järnvägens mark tillsammans med eu del av kronans

mark kvarteret nr 10 a, vilket till större delen avsetts till allmän

plats och plantering. Därå hade utlagts dels två mindre byggnadstomter,

som lämpligen borde användas för uppförande av kiosker för servering av

läskedrycker, konditorivaror och dylikt, dels en tomt, å stadsplanekartan

betecknad såsom tomt nr 2. Det vore denna senare som av kronans mark

skulle gå i utbyte. Tomten i fråga utgjordes av sluttningen till eu grop

och måste schacktas och fyllas, innan byggnad dåra kunde uppföras.

Byggnadsrådet Lilljekvist hade till domänstyrelsen överlämnat eu karta

över det av honom upprättade förslaget till ifrågavarande markutbyte.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Lnligt denna karta uppginge ytvidden av det kronan nu tillhöriga område,

som skulle bortbytas, till 1,188 kvadratmeter, under det att den del

av järnvägens mark, som skulle lämnas i stället, hade en ytvidd av 886

kvadratmeter.

Dalslands järnvägsaktiebolag hade förklarat sig villigt till det ifrågasatta

markutbytet.

Domänstyrelsen — liksom ock byggnadsstyrelsen, som hörts i ärendet

— har tillstyrkt ifrågavarande markbyte.

De alltjämt oordnade fastighetsförhållandena inom Dals-Ed utgöra, såsom

av den lämnade utredningen framgår, i flera avseenden ett allvarligt

hinder för bebyggandet och utvecklingen av detta samhälle. Sedan

nu stadsplan för snart 4 år sedan fastställts för samhället, synes uppenbart,

att snara åtgärder krävas för att det nuvarande otillfredsställande

provisoriet med avseende å tomtupplåtelserna därstädes må upphöra. I

enlighet med myndigheternas förslag får jag därför tillstyrka, att riksdagens

medgivande utverkas om rätt att från den inom stadsplanen liggande

delen av ifrågavarande kronoegendom 7S mantal Västra Ed upplåta

byggnadstomter med äganderätt eller tomträtt. Vad angår det angränsande

prästbostället (3/4 mantal Ed nr 1) får jag — utan att i övrigt

nu ingå på frågan om den ändamålsenligaste framtida dispositionen av

detta ecklesiastika hemman — anföra att, jämlikt gällande ecklesiastika

boställsordning möjlighet föreligger för Kung], Maj:t att utan riksdagens

eller kyrkomötets hörande fatta beslut om försäljning av tomter från löneboställe,

som till följd av belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande

samhälle kan med synnerlig fördel styckas till tomter.

I stort sett råder icke längre någon meningsskiljaktighet mellan de

olika myndigheterna om de närmare villkor, varunder ifrågavarande äganderätts-

respektive tomträttsupplåtelser böra äga rum, och jag ansluter

mig i detta a"\ seende i huvudsak till den av domänstyrelsen framlagda

planen.

I avseende å blivande tomtpris får jag hänvisa till vad domänstyrelsen

härutinnan anfört. På sätt styrelsen påyrkat torde böra läggas i Kungl.

Maj:ts hand att efter sig företeende omständigheter närmare bestämma

nämnda försäljningspris.

Av byggnadsstyrelsen — liksom ock domänstyrelsen — har förutsatts,

att rivning av vissa nu befintliga byggnader inom samhället skulle

förekomma, varvid skälig ersättning borde gäldas från inflytande tomtmedel.

För egen del hyser jag den uppfattningen, att dylika ingripanden

endast i mycket begränsad utsträckning torde höra förekomma

och att i den män sådana åtgärder av estetiska hänsyn eller för uppordnande

i övrigt av stadsplaneförhållandena inom området kunna anses påkallade,

desamma icke böra företagas utan föregående prövning av Kungl.

Maj:t.

I avseende å frågan om anläggningen av vägar inom samhället

får jag anföra, att jag varken kan ansluta mig till den av byggnadssty ■

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

relsen uttalade uppfattningen att omsorgen härför helt skulle läggas på.

staten eller tillstyrka, att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, statens

skyldigheter härutinnan strängt skulle avgränsas endast till områdets

västra del. Något definitivt ställningstagande till detta detaljspörsmål

synes mig icke nu vara av nöden. I sammanhang med blivande upplåtelser

av mark inom samhället torde genom domänstyrelsens försorg och

efter närmare förhandlingar med vederbörande tomtinnehavare böra tagas

under förnyat övervägande i vad mån jämväl inom de mera centrala

delarna av samhället statens medverkan i detta avseende kan i ett eller

annat fall befinnas påkallat, exempelvis för beredande av tillträde till

vissa nyupplåtna tomter.

Det föreslagna markutbytet med Dalslands järnvägsaktiebolag får jag

tillstyrka med hänsyn tagen särskilt till, att på detta sätt skulle kunna

förhindras en ur allmän stadsplanesynpunkt olämplig bebyggelse av ett

i den centrala delen av samhället förefintligt område, som på grund av

sin allmänna belägenhet för framtiden bör bevaras som park.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

1) att från den del av hemmanet 3/s mantal Västra

Ed nr 2 i Dals-Eds socken av Älvsborgs län, som beröres

av den utav Kungl. Maj:t den 12 september 1921

fastställda stadsplanen för visst område av nämnda

hemman jämte angränsande mark i Dals-Eds socken

m. m., tomter för bebyggande må upplåtas med äganderätt

eller tomträtt under villkor,

att vid försäljning med äganderätt köpeskillingen

erlägges kontant vid köpets avslutande,

att vid upplåtelse av tomträtt en årlig avgäld, motsvarande

skälig ränta å tomtens värde, erlägges,

att upplåtelse av viss tomt ej får ske med mindre

Kungl. Maj:t förklarat sig icke hava något att erinra

mot föreslagen tomtindelning för de kvarter,

inom vilket tomten är belägen,

att kostnaden för upplåten tomts behöriga utstakning

å marken bestrides av den, till vilken tomten

upplåtes,

att mark till i stadsplanen upptagna vägar, torg,

planteringar och allmänna platser kostnadsfritt över‘

lämnas till det blivande samhället,

att inflytande köpeskillingar och tomtavgälder skola

disponeras så, att därav först ersättes den del av kostnaderna

för stadsplanens upprättande, som belöpa å

kronoparken Västra Ed, samt kostnaderna för utförd

opaginerad Kontrollera mot PDF

[14.]

Kronans

andel i Västra

Tutt hems

sockenallmänning
Nordkroken

i Alvsborgs

län.

& Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

polygonmätning, att därnäst må utgå ersättning med

belopp, som av Kungl. Maj:t bestämmes, till tomtinnehavare

för de byggnader, som för stadsplanens genomförande

måste bortrivas och icke äro utan vederbörligt

tillstånd uppförda, att vidare må utgå erforderligt

belopp till utdikning av myren i stadsplaneområdets

västra del och anläggning av behövliga

vägar, i den mån sådana befinnas höra utföras genom

statens försorg, ävensom till utstakning av stadsplanen

och nödig byggnadskontroll (byggnadsinspektörens

avlöning), samt slutligen att inflytande köpeskillingar

och tomtavgälder i övrigt må användas till inköp

för kronans räkning av skogbärande eller till

skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarna, samt

att ordningen för tomtupplåtelserna och villkoren i

övrigt därför bestämmas av Kungl. Maj:t;

2) att det område av kronohemmanet 5/a mantal

Västra Ed, som å den till stadsplanen hörande kartan

angivits såsom tomt nr 2 i kvarteret nr 10 a, må

mot vederlag av den å en av F. Lilljekvist år 1916

upprättad karta med A och röd färg betecknade, intill

och strax norr om kvarteret 10 a belägna delen av

Dalslands järnvägsaktiebolag tillhörig mark överlåtas

till nämnda järnvägsaktiebolag.

14:o.

Hos domänstyrelsen har Frans Färdinand Johanson i Höglunda, Vargön,

i skrivelse den 27 september 1924 anhållit att få köpa visst förra kronojägarebostället

V„ mantal Uggledalen å kronoparken Halle-Hunneberg i Hunnebergs

revir tillhörigt utskifte, vilket sökanden enligt egen uppgift innehaft sedan 22 år.

Underställande ärendet Kungl. Maj:ts prövning har domänstyrelsen i skrivelse

den 15 januari 1925 anfört följande.

Enligt vad jägmästaren i Hunnebergs revir upplyst, avsåge sökanden med

berörda utskifte kronans andel för ''/, mantal Uggledalen i Västra Tunhems

sockenallmänning Nordkroken i Älvsborgs län.

I Kungl. Maj:ts brev den 28 maj 1830 hade bestämts, bland annat, att

vissa å kronoparken Halle-Hunneberg belägna hemman, däribland ''/„ mantal

Uggledalen, skulle, i den mån så kunde ske utan förlust för kronan och

tillgångar därtill vunnes, för kronans räkning förvärvas. Sedermera hade

genom Kungl. Maj:ts brev den 22 december 1837 bestämts, att bland andra

hemman och lägenheter ''/„ mantal Uggledalen nr 1 med Korphult skulle

vara boställe för en underjägare. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 20 februari

1920 vore kronojägarebostället 7, mantal Uggledalen numera indraget och

tillagt kronoparken Halle-Hunneberg.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

59

Deri i sockenallmänningen Nordkroken, ingående ägolotten, som nu ifrågasatts

till försiiljning, vore belägen strax väster om Hälleberg, cirka 3 kilometer

norr om Vargöns station å Vänersborg-Herrljunga järnväg. Enligt

en år 1798 av H. Lidström upprättad karta jämte beskrivning vid laga

skifte åren 1855—1856 av Joll. A. Svedberg omfattade densamma en areal

av 24 kappland eller 0.3 7 hektar.

Jägmästaren, som på styrelsens uppdrag verkställt värdering av ifrågavarande

område, hade i värderingsinstrumentet lämnat bland annat följande ■.

uppgifter.

Ägolotten utgjordes, förutom av cirka 30 kvadratmeter tomtplats för nuvarande

brukaren tillhöriga tvenne uthusbyggnader, av åkerjord och vore

för närvarande för tiden intill den 14 mars 1925 upplåten på arrende till

sökanden emot en årlig avgäld av 12 kronor. Dess saluvärde hade jägmästaren

uppskattat till 370 kronor. På tillfrågan hade sökanden sedermera

förklarat sig villig erlägga detta belopp i köpeskilling för det omsökta

området.

Domänstyrelsen, som ej haft något att invända mot den av jägmästaren

verkställda värderingen, finge tillika meddela, att ägolotten icke erfoidrades

för skötseln av kronoparken Halle-Hunneberg.

Över jägmästaren i västra distriktet har tillstyrkt försäljning av ägolotten

och har icke haft något att erinra mot det av jägmästaren upprättade värderingsinstrumentet.

Även jag tillstyrker försäljningen och hemställer fördenskull, att Kungl. Departement»-

, . . chefen.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans andel för 1/s mantal Uggledalen i Västra

Tunhems sockenallmänning Nordkroken i Älvsborgs län

må försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar.

15:o.

Kronoegendomen 74 mantal Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårds- [15.]

lyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av 1

Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende med under
lydande

i

av 750 kronor. Sknaborgs

Under år 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av län.

instrument häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Tor Hjertqvist år 1924 upprättad karta över egendomen med

beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande egendom, som är belägen 19 kilometer från Skövde och 5

kilometer från Timmersdala järnvägsstation, innehåller en areal av 76.iso

hektar, därav 28.758 hektar tomt och åker, 4.546 hektar äng, 41.963 hektar

skogs- och hagmark samt 0.8 8 3 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att en tomtplats, å berörda karta

betecknad som ägofiguren nr 54, innefattande en areal av 0.14O hektar och

saluvärderad till 225 kronor, måtte försäljas till förre soldaten Karl Ljunglöf *

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

vilken äger en å tomtplatsen uppförd stuga samt skriftligen anhållit att få

köpa densamma.

Länsstyrelsen i länet, vederbörande skogsstatstjänstemän samt domänstyrelsen

hava icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens_förevarande

förslag.

Departements- I anslutning till förslaget hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

chefen. riksdagen medgiva,

att förberörda tomtplats om 0.140 hektar må från

kronoegendomen 3/, mantal Högshöla nr 1 Sörgården

jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan nr 1,

ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

16:o.

Hafvciia nr 7 -Kronoe§endomen 1 mantal Hafstena nr 7 Grubbagård inom Skövde stads

Grabba gården område i Skaraborgs län, är jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 2 april 1914

i Skaraborgs för tio år till den 14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av

län■ 580 kronor.

I; nder år 1924 har å egendomen hållits arrende- och saluvärdering. Av

instrumentet häröver ävensom övriga ärendet tillhöriga handlingar, däribland

en av extra lantmätaren E. O. Janson år 1912 över egendomen

upprättad karta med beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 kilometer från Skövde stad, har inägorna

fördelade i tre skiften, hemskiftet, ängsskiftet — varifrån jämlikt Kungl

Maj:ts förberörda brev den 2 april 1914 försålts de å kartan med nr 11—15

och 18 betecknade ägofigurerna — och s. k. Dälderna. Arealen utgör

hektar, därav 18.5400 hektar tomt och åker, 5.0425 hektar äng och O.3290

hektar ^ impediment. Som kronopark förvaltas ett egendomen tillhörande

skifte å Billingen om 16.0 6 hektar.

Kronans byggnader hava ansetts vara i gott stånd och för egendomens

behov tillräckliga.

Å egendomen finnes icke någon lägenhet, men har ägaren av den försålda

delen av ängsskiftet, Ivar Johansson, inkommit med ansökan att, då det av

honom nu innehavda området vore för litet att föda dragare på, få inköpa

ett område om 0.3 6 3 hektar, utgörande ägofigurerna nr 19—23 å nämnda

karta. Uppskattningsmännen hava, med hänsyn till vad Johansson sålunda

anfört samt då sistberörda område för blivande innehavare av egendomen

vore av ringa värde, tillstyrkt Johanssons ansökan. Förenämnda områdes

saluvärde har uppskattats till 250 kronor.

Egendomens arrende värde, sistnämnda område härvid jämväl inberäknat,

har uppskattats till 715 kronor; och hava uppskattningsmännen, då nuvarande

arrendet understege 600 kronor och egendomen genom sitt läge

invid Skövde stads område torde betinga ett rätt högt pris särskilt om rege
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

mentena i staden icke koinme att indragas, saluvärderat egendomen och

därvid åsatt densamma — det till försäljning ifrågasatta området likväl

undantaget — ett värde av 47,000 kronor, därav 18,000 kronor för byggnader

och 400 kronor för växande skog.

Efter förrättningens avslutande bär från Ernst Gustaf Andersson, som ai

ägare av en byggnadsplats omedelbart söder om förenämnda till försäljning

ifrågasatta område av ängsskiftet, inkommit anbud å nämnda område, lydande

å 300 kronor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava icke haft något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har ansett, att under nu rådande förhållanden annan

del av ifrågavarande inom Skövde stads område belägna egendom ej borde

frånhändas kronan än förberörda område av dess ängsskifte om 0.3 6 3

hektar, vilket område borde från egendomen försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med

hembudsrätt för förbemälde Ivar Johansson, övrig del av egendomen borde

vid löpande arrendeperiods slut i kronans ägo bibehållas för att ånyo i

författningsenlig ordning utarrenderas.

Jag instämmer i domänstyrelsens förslag till egendomens disposition.

Såsom ovan framgår understiger egendomens arrendeavgäld under nu

löpande arrendeperiod 600 kronor och skulle Kungl. Maj:t vid sådant förhållande

kunna utan riksdagens hörande besluta om lägenhetsupplåtelser

från egendomen. Då emellertid hembudsrätt till det till försäljning åt

förbemälde Ivar Johansson ifrågasätta området icke kan enligt gällande

grunder för egnahemsupplåtelser från kronoegendomar tillerkännas denne,

torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förberörda område om 0.3 6 3 hektar må från kronoegendomen

1 mantal Hafstena nr 7 Grubbagård inom

Skövde stads område försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

med hembudsrätt för Ivar Johansson.

17:o.

Hos Kungl. Maj:t har Rudolf Carlsson, Rud, Skåre, anhållit om tillstånd

att mot en köpeskilling av 300 kronor få förvärva en å kronoparken Bon i

Grava socken av Värmlands län befintlig obebyggd jordbrukslägenhet Svarthålan,

vilken angränsade en sökanden tillhörig jordbrukslägenhet.

Domänstyrelsen, som anbefallts häröver avgiva utlåtande, har inkommit

med utredning i ärendet. Av handlingarna i ärendet, däribland en av vederbörande

jägmästare år 1924 över lägenheten upprättad karta, inhämtas bland

Departements•

chef en.

[17.]

Kronopa.'' ken

Bo o i Värmlands

län.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Departements

ehefen.

[18.]

Yllesta nr 2

i Västmanlands

län.

62 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

annat, att lägenheten, som är belägen i sydöstra delen av kronoparken

omkring 6 kilometer norr om Skåre järnvägsstation, för närvarande är

upplåten å arrende till den 14 mars 1925 till annan person, nämligen en på

torpet Bobråtarna under samma kronopark bosatt brukare, att lägenhetens

areal vid av revirförvaltningen år 1924 verkställd ny uppmätning befunnits

utgöra 1 hektar 21 ar, varav 88 ar åker, 30 ar skogbeväxt igenlagd åker

och 3 ar impediment, att det för kronan måste anses vara till stort gagn

att avyttra den del av lägenheten, som utgöres av åker, eller det område, som

å nyssnämnda karta betecknats såsom ägofigur 1, jämte en därinom belägen

bäck, å samma karta betecknad såsom ägofigur 3, med en areal av tillsammans

91 ar, att ifrågavarande åker på grund av sitt från torpet Bobråtarna

avlägsna läge i ej ringa mån vanhävdats, samt att det av sökanden erbjudna

priset får anses motsvara lägenhetens skäliga värde.

Domänstyrelsen har i likhet med de i ärendet hörda skogsstatstjänstemännen

tillstyrkt ifrågavarande framställning. Ej heller från länsstyrelsens

sida har den gjorda framställningen föranlett någon erinran.

I enlighet med domänstyrelsens förslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Bon i Grava socken av Värmlands

län må frånskiljas och försäljas ifrågavarande, å

förenämnda år 1924 upprättade karta över lägenheten

Svarthålan med röd gränslinje utmärkta område om 91

ar, innefattande åker med avloppsgrav, till Rudolf Carlsson,

Rud, Skåre, mot en köpeskilling av 300 kronor,

under villkor,

att området tillträdes med äganderätt den 14 mars

1926;

att köpeskillingen vid tillträdet erlägges till domänstyrelsen

;

att köparen ensam vidkännes de med omi''ådets avskiljande

och lagfart å fånget förenade kostnader; samt

att köparen uppsätter och underhåller vederbörligt

stängsel omkring det försålda området.

18:o.

Kronoegendomen 1 mantal Yllesta nr 2 i Kolbäcks socken av Västmanlands

län är till den 14 mars 1927 utarrenderad mot ett årligt arrende

av 680 kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av

instrumentet häröver jämte därtill hörande handlingar, däribland en av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:t* proposition Nr 200. 63

distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 upprättad karta över hemägorna

till egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3.5 kilometer från Kolbäcks kyrka, 4 kilometer

från Kolbäcks järnvägsstation och 33 kilometer från Västerås stad, har en

areal av 43.0130 hektar, därav 33.09 4o hektar tomter och åker, 0.»3 hektar

ängsmark, 8.1040 hektar backar och skogsmark samt O.ssso hektar impediment.

I nämnda areal ingår ett område, som Kungl. Maj:t genom brev den

30 april 1915 medgivit Kolbäcks församling att förvärva till skolhustomt.

Å egendomen finnes en lägenhet, det så kallade Lindgrenska torpet, med

stuga och tillhörande uthus, tillhöriga lägenhetens nuvarande innehavare

Lars Gustav Andersson.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ett område, betecknat med ägofigurerna

nr 126 och 127 å förberörda karta, innehållande 0.3610 hektar,

därav O.0540 hektar åker och O.3070 hektar avrösningsjord, samt angränsande det

jämlikt förberörda brev till Kolbäcks församling upplåtna område, som omfattar

ägofigurerna nr 121—125 och nr 128—135, måtte försäljas till Kolbäcks

församling, vilken anmält sig som köpare till området i och för utökning

av församlingens skoltomt. Det till försäljning nu ifrågasatta området har

saluvärderats till 290 kronor.

Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att det så kallade Lindgrenska

torpet måtte försäljas för bildande av ett eget hem med hembudsrätt för

lägenhetens förbemälde innehavare, som förklarat sig önska inköpa lägenheten.

Den sålunda till försäljning föreslagna lägenheten har angivits å

Grebius karta omfatta ägofigurerna nr 1—27 med en arealav 0.8620 hektar,

därav O.0510 hektar tomt, 0.4830 hektar åker, O.1970 hektar äng, O.0990

hektar avrösningsjord och O.0320 hektar impediment. Området har saluvärderats

till 1,125 kronor.

Länsstyrelsen och över jägmästaren liksom ock domänstyrelsen hava icke

haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag i vad detsamma

avser ifrågavarande försäljningar.

I enlighet med vad myndigheterna tillstyrkt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovan omförmälda med ägofigurerna nr 126

och 127 å den i ärendet företedda kartan betecknade

område om 0.3610 hektar må från kronoegendomen 1

mantal Yllesta nr 2 i Kolbäcks socken av Västmanlands

län avsöndras och till Kolbäcks församling försäljas

mot en köpeskilling av 290 kronor att erläggas

kontant vid tillträdet samt under villkor i övrigt,

att köpeskillingen skall erläggas senast å tillträdesdagen

till länsstyrelsen i länet,

att området må av församlingen tillträdas vid utgången

av nu löpande arrendeperiod den 14 mars 1927

eller dessförinnan å tid, varom församlingen med egendomens

arrendator kan träffa överenskommelse,

Departements
chefen*
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

€4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

[19.]

Horn nr 6 i

Västmanlands

län.

att församlingen skall ensam vidkännas alla med

områdets avskiljande, lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter, samt

att på församlingens bekostnad uppföres och för

framtiden underhålles stängsel i ägogränsen mot kronoegendomens

mark;

dels ock att det så kallade Lindgrenska torpet må

med ovan angivna område från egendomen försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med rätt för köparen

att nyttja den egendomen tillhöriga, från lägenheteu

söderut mot bygdevägen löpande väg mot deltagande i

vägunderhållet och med skyldighet ej mindre att låta

den över lägenheten framgående delen av sistherörda

väg av egendomens innehavare användas som utfartsväg

mot deltagande i vägunderhållet än även att låta

över lägenheten framdragen, Kolbäcks-Bergs elektriska

distributionsförening tillhörig elektriska högspänningsledning

kvarstå å lägenheten utan annan ersättning härför

än för den skada, som genom ledningens eftersyn

eller annorledes kan åsamkas lägenhetens ägare tillhöriga

kreatur eller gröda.

19:o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Horn nr 6 i Rytterns socken av Västmanlands

län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett årligt arrende av 900

kronor.

Under år 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet

däröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Ragnar Grebius år 1923 upprättad karta i två

delar över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Strömsholms järnvägsstation och

hamn vid Borgåsund samt 2.3 kilometer från Västerås, innehåller en

areal av 95.548 hektar, varav 33.112 hektar tomt och åker, 14.354 hektar

ängsmark, 45.3 8 7 hektar avrösningsjord och 2.6 « 5 hektar impediment. Ägorna

ligga i två skiften, hemskiftet och utskiftet; från det förra är området för

ovannämnda järnvägsstation avsöndrat.

Vid egendomens gräns mot Strömsholms kanalområde vid egendomen

genomlöpande allmänna landsvägen och dess förgrening till stationsområdet

finnas följande fyra med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun yl. Muj:ts proposition Nr 200.

Litt.. ä kartan

Ägofigurer

å kartan

Areal hektar|

tomt ocli

avroan.

Innehavare

A

29,30

0.14

Strömsholms mejeriförening

B

33,34

0.357

Handlanden C. O. Lindberg

C

35,36

0.1 47

Arrendatorn Fr. B. Olsson

D

22

0.0 6 8

Posttjänstemannen Axel Ålimansson

Enligt ett i ägobeskrivningen intaget sammandrag hava förstnämnda tre

lägenheter upptagits med följande förändrade arealer, nämligen mejeriföreningens

ägofig. 29—31 om 0 i vs hektar, Lindbergs ägofig. 32—34 om 0.50

hektar och Olssons ägofig. 35—37 om O.153 hektar.

I anledning av innehavarnas framställda önskan att få friköpa lägenheterna

vid nu löpande arrendeperiods slut hava uppskattningsmännen åberopat

ett av Kungl. Maj:t den 5 december 1924 meddelat beslut i anledning

av enahanda ansökning av innehavare av tomtlägenheter å Borgås

udde, genom vilket beslut samma ansökning förklarats icke till någon

åtgärd föranleda. Då analoga förhållanden vore rådande å ömse sidor av

Borgåsund, hava uppskattningsmännen ansett sig icke kunna tillstyrka framställningen,

varemot lägenheternas utlämnande till respektive innehavaie

mot viss årlig avgäld icke från uppskattningsmännens sida mött gensaga;

och hava för sådant fall avgälderna föreslagits till respektive 200, 200, 100

och 50 kronor, avseende femåriga perioder.

Därest emellertid lägenheterna skulle försäljas, hava uppskattningsmännen

saluvärderat dem med förestående arealer till respektive 1,190, 3,035, 1,250

och 580 kronor samt föreslagit, att köpeskillingarna skulle erläggas kontant

vid tillträdet och att lägenheterna i förekommande fall skulle försäljas utan

strand- och vattenrätt.

Snevringe härads vägstyrelse har framhållit vikten av att före en försäljning

undantaga till landsvägens behov minst två meter mark dels utefter

hela lägenheten litt. A och dels av lägenheten litt. B minst så långt som

järnvägens gräns följer vägen å motsatta sidan.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljning av lägenheterna litt. C och D, vilka

icke komme att beröras vid en eventuell vägomläggning, men ansett, att

lägenheterna litt. A och B hade ett sådant läge, att en försäljning av dem komme

att försvåra en breddning av landsvägen, som löpte utmed lägenheternas

nordöstra sidor och vars bredd snarare understege 8 meter, vadan det knappast

kunde anses lämpligt, att staten medverkade till att innehavarna av

sistnämnda lägenheter skulle beredas vinst vid eventuell vägomläggning.

Med avseende å vad vid arrendenppskattningen förekommit hava förbemälda

lägenhetsinnehavare i ansökning den 14 januari 1925 hos Kungl.

Maj:t anhållit om rätt att till skäligt pris få inköpa lägenheterna med de

förändrade arealer, som ovan angivits.

Genom remiss den 22 nämnda januari har domänstyrelsen anbefallts

att avgiva utlåtande däröver och jämväl yttra sig om möjligheten av egna

hemsupplåtelser å den del av ifrågavarande kronoegendom, som är belägen

norr om landsvägen mot Kolbäck och västerut begränsas av sjön Freden.

I anledning härav har domänstyrelsen hört domänintendenten och länsliihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 samt. Kil! höft. (Nr 200.) ’’

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departements
chefen.

Kung], Maj:ts proposition Nr 206.

styrelsen, därvid domänintendenten förklarat sig beträffande sökandenas

framställning icke hava något att anföra utöver vad i arrendeuppskattningsmstrumentet

funnes omförmält och i övrigt framhållit, att den avsedda

niarken utgjordes i söder av ett huvudsakligen sidlänt och mot sjön starkt

stupande område, vars fortsättning norrut upptoges av en bergig betesmark,

allt av för angivna ändamål otjänlig natur.

Länsstyrelsen har åberopat sitt förut avgivna yttrande i vad detta beror

de av mejeriföreningen, Olsson och Åhmansson gjorda framställningarna

samt överlämnat en till länsstyrelsen ingiven ytterligare ansökan

av forbemälde Lindberg, däri denne anhållit att få inköpa den del av den

till honom upplåtna lägenheten, som icke komme att beröras av en blivande

väganläggning. Det ansökta området, som å ett ansökningen bixogat

kartutdrag angivits med heldragna gröna linjer, innehölle enligt

kartutdraget åtecknad beskrivning 0.44 2 hektar. Länsstyrelsen har tillstyrkt

försäljning av området.

Vad angår frågan om möjligheten av egnahemsupplåtelser å den i

remissen avsedda delen av egendomen förefinnes enligt länsstyrelsens förmenande

ej så stort behov inom orten av bostadslägenheter — marken

vore otjänlig till bostadslägenheter - att ett tillstyrkande till sådana

upplåtelser för närvarande kunde anses vara av behovet påkallat.

Domänintendenten har i yttrande över Lindbergs senaste ansökning förklarat,

att han, ehuru med fasthållande av sin enligt uppskattningsinstrurnentet

angivna ställning till frågan, icke hade något att erinra mot det

gjorda undantaget av mark för framtida väganläggning; och hade domänintendenten

saluvärderat lägenheten litt. B (ägoflg. nr 32—34), som

efter nu angivna förminskning komme att omfatta 0.316 hektar, till 2,690

kronor.

. Med överlämnande av uppskattningsinstrumentet med tillhörande handlingar,

däribland Grebius karta över egendomen i dess helhet, samt två

kartutdrag, har domänstyrelsen med avseende å vad i ärendet förekommit

hemställt, att dels litt. B, omfattande ägofigurerna av 33 och av 34 med

en areal av 0.3ie hektar, dels litt. C, omfattande ägofigurerna 35 och 36

med eu areal av O.147 hektar, dels ock litt. D, omfattande ägofiguren 22

med en areal av O.oes hektar måtte var för sig avsöndras och försäljas

enligt gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag

och jag under hand inhämtat, att de ifrågasatta köparna äro mindre

bemedlade personer, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ifrågavarande med litt. B, C och D betecknade

områden om respektive 0.316 hektar, O.147 hektar och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:fn proposition Nr 206. 67

0.06 8 hektar må från kronoegendonien ''Vi mantal Horn

nr 6 i Rytterns socken av Västmanlands län avskiljas

och var för sig försäljas enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegondomar.

20:o

Genom särskilda brev den 4 maj 1888 och den 6 september 1905 förklarade

Kungl. Maj:t, att förra kaptensbostället ''/.i mantal Handog nr 5

och förra furirbostället 5/12 mantal Handog nr lj, båda i Lits socken av

Jämtlands län, skulle vid respektive arrendetiders slut bibehållas i kronans

ägo för att förvaltas såsom kronopark. Kaptensbostället och utskogen

till furirbostället utgöra numera kronoparken Handog, medan återstoden

av furirbostället bildar kronoparken Örån.

Sedan fråga uppstått om försäljning av de till den 14 mars 1926 utarrenderade

inägorna till såväl Handog nr 1 som Handog nr 5, har på

domänstyrelsens föranstaltande vederbörande'' domänintendent jämte biträdande

värderingsman och jägmästare under år 1924 uppskattat de områden,

som ansetts lämpliga att avskiljas från kronoparkerna. Av därvid

upprättade instrument jämte övriga ärendet tillhörande handlingar och

kartor inhämtas bland annat följande.

[20.]

Kronoparkerna

Handog

och örån i

Jämtlinds

län.

Det ursprungligen till försäljning avsedda området å Handog nr 1 har

föreslagits att utgöra en försäljningslott, varemot samma område å Handog

nr 5 uppdelats i tre lotter, å kartan betecknade med A, B och C, varav

dock endast de två första föreslagits att försäljas.

De olika lotterna omfatta följande arealer och hava åsatts följande värden:

Lotten å Handog nr 1.

Markvärden:

Tomt och åker

9.59

hektar

å...................

................. kr.

1,350

12,946

Åker, sämre

2.30

»

»...................

................. »

1,200

2,760

Äng

0.40

»

»...................

. ................ »

200

80

Skogsmark

11.52

»

»...................

................. »

47

541

» mossmark

0.65

»

»..................

................ »

10

7

24.4 6 hektar

Övriga värden:

Ståndskogen.............................................................................. kr. 3,282

Rätt till fiske........................................................................... » 50 3,332

eller i runt tal 19,670 kronor.

summa kr. 19,666

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Käng],. Maj:ts proposition Nr 206.

Lotterna å Handog nr 5.

Lotten A.

Markvärden:

Tomt och åker 10.6 7 hektar å................................... kr. 1,100 11,737

Äng 1.2 5 » ».................................... » 200 250

Impediment 0.3 2 » ».................................... » _ _

Skogsmark jhoo » ».................................... » 47 282 12 269

I8.24 hektar

Övriga värden:

Ståndskogen.................................

Katt till fiske.............................

eller i runt tal 17.095 kronor.

kr. 4,794

» 30 4,824

summa kr. 17,093

Lotten B.

Markvärden:

Åker 3.2 6

Äng I.47

Skogsmark 0.6 0

5.33 hektar

Övriga värden:

Ståndskogen..........

Rätt till fiske ......

Lotten C.

Markvärde: åker om 0.3 6 hektar

cl .....................

...................... kr.

700

2,282

» ......................

.. ................... »

300

441

» .....................

..................... »

47

28

. kr.

444

. »

20

2,751

464

summa kr. 3,215

kr.

180.

Åkerjorden å försäljningslotten å Handog nr 1 utgöres av bördig lättlera

med undantag av en mindre del, där jordmånen är mager och marken otillräckligt

torrlagd. Åbyggnaden utgöres av boningshus av timmer, brädfodrat,

om tre rum och kök, stall med fyra spiltor, ladugård med plats för

sju nötkreatur, bryggstuga med visthusbod, redskapshus, kornlada m. m.

Åbyggnaden är i gott skick samt tillräckligt underhållen.

Skogsmarken är bevuxen med tall med inblandning av gran och björk.

Virkesförrådet är uppskattat till 923 kubikmeter fast mått.

Å försäljningslotterna å Handog nr 5 är åkerjorden av sämre beskaffenhet

än å Handog nr 1 och sämre hävdad. Ängsmarken bildas av vid älven

och i södra delarna belägna starrängar och mindre lindor. Åbyggnaden

består av boningshus om tre rum och kök, uppfört år 1900, ladugård och

stall med cementinredning, uppförda år 1912, loge, spannmålsbod m. m. Med

undantag av de relativt nya byggnaderna är åbyggnaden i mindre tillfredsställande

skick med otillräckligt underhåll.

Av byggnaderna äro en lada belägen å lotten C och tre å lotten B, övriga

byggnader å lotten A.

Förefintliga skogsbestånd utgöras av barrblandskog och är virkesförrådet

uppskattat till 1,073 kubikmeter fast mått å lotten A och till 126 kubikmeter

å lotten B.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Beträffande lotten C å Handog nr 5 hava uppskatta)ngsmännen föreslagit,

att densamma bibehålies i kronans ägo, emedan den vore lämplig såsom

upplagsplats för virke, varjämte väg behövde tagas över lotten vid nedforsling

av skogsprodukter till Indalsälven.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare ävensom länsstyrelsen hava

ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har förordat försäljningsförslaget samt hemställt, att

ifrågavarande till försäljning föreslagna tre lotter med därå befintliga,

kronan tillhöriga byggnader måtte försäljas, de förstnämnda två lotterna

enligt villkoren i hrevet den 29 maj 1874 samt den sistnämnda enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

med tillträdesrätt beträffande samtliga lotterna den 14 mars 1926.

Därjämte har styrelsen föreslagit, att vid försäljningen måtte göras förbehåll

om rätt till fri utfartsväg för lotten B över lotten A å Handog

nr 5.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande tre lotter försäljas på sätt domänstyrelsen

föreslagit, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att omförmälda tre lotter må var för sig med

ovan angivet område från kronoparkerna Handog och

örån i Jämtlands län försäljas, lotten å Handog

nr 1 och lotten A å Handog nr 5 under de i brevet

den 29 maj 1874 stadgade villkor och lotten B å

Handog nr 5 enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med tillträdesrätt

beträffande samtliga lotter den 14 mars 1926

och med förbehåll om rätt till fri utfartsväg för lotten

B över lotten A.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—20:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 166 höft. (Nr 206.)

(i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 206, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana s. 1 i texten
  2. JoU 1925:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition, nr 206, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar jämt s. 1 i texten