Angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden
1925-01-30 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1925:22, Angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden
Dokumentets text
''Kung}. Maj:ts proposition nr 22.
1
Nr 22.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa telegrafverket och statens järnvägar
tillhöriga markområden; given Stockholms slott den
SO januari 1925.
Kung! Maj:t -vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF
Viktor Larsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 januari 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Larsson anför:
I skrivelse den 22 oktober 1924 har telegrafstyrelsen hemställt om försäljning
av en telegrafverket tillhörig tomt i Robertsfors. Vidare har järnvägsstyrelsen
i skrivelser den 25 september 1924 och den 21 januari 1925
gjort framställning om försäljning av statens järnvägar tillhörig mark vid
Hästhagens mosse, Ersta, Ostberga och Södertälje. Till stöd för dessa framställningar
har i huvudsak anförts följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 20 höft. (AV 22.)
Telegrafstyrelsen
och
järnvägsstyrelsen.
191 25
Robertsfors.
Hästhagens
mosse.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 22,
Sedan 1920 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet för inköp
för telegrafverkets räkning av tomten nr 62 i Robertsfors brukssamhälle
på tilläggsstat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 500 kronor, hade
telegrafstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande inköpt berörda tomt.
Tomten, som tillträddes den 1 oktober 1920, vore avsöndrad från den från
9/32 mantal Edfastmark nr 1 i Bygdeå socken avsöndrade lägenheten Plan
nr 1 och hade registrerats under benämning Edfastmark 1U6.
Stationen i Kobertsfors var vid tiden för köpet inrymd i en förhyrd lokal,
vilken redan från början varit olämplig för sitt ändamål och tillgripits såsom
en nödfallsutväg, då ingen bättre stod att erhålla. Avsikten med köpet
var att erhålla tillgång till en tomt, å vilken, om så bleve nödigt, egen
byggnad för stationen kunde uppföras. Utan att så skett hade lokalfrågan
i Robertsfors nu blivit löst för eu längre tid framåt genom att telegrafverket
lyckats från och med den 1 oktober 1924 förhyra en annan fullt lämplig
lokal för stationen.
I anledning härav hade den förre ägaren av ovannämnda tomt, aktiebolaget
Kobertsfors, anhållit att få köpa tomten åter för samma pris, styrelsen
på sin tid erlade för densamma. Då telegrafverket i följd av det förändrade
läge, vari frågan om lokal för stationen numera kommit, icke hade någon
användning för tomten och priset för densamma, som styrelsen på grund
av bolagets intresse för lokalfrågans lösning fått köpa på särskilt gynnsamma
villkor, icke nu lämpligen gent emot bolaget torde böra bestämmas efter
någon annan grund, hade styrelsen med bolaget upprättat kontrakt om försäljning
av ifrågavarande tomt till ett pris av 500 kronor, vilket kontrakt
emellertid vore för båda parterna bindande endast under förutsättning att
Kungl. Maj ds tillstånd till försäljningen erhölles före tillträdesdagen den 1
augusti 1925.
Styrelsen hemställde därför om medgivande till ifrågavarande försäljning.
Efter det 1916 års riksdag med bifall till Kungl. Majds därom i proposition,
nr 161, gjorda framställning anvisat medel för anläggande för statens järnvägar
av en torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse i närheten av Yislanda
järnvägsstation m. m., hade järnvägsstyrelsen för ändamålet förvärvat — förutom
eu del torvmosselotter under hemmanen Gamla Rödjan nr 1 och
Skörda Storegård nr 1 — hemmanet 1 mantal Hästhagen nr 1, allt för eu
köpeskilling av 100,000 kronor, i vilket värde den egentliga jordbruksfastigheten
inginge med omkring en tredjedel.
Av sagda hemman innehades vissa lägenheter vid statens tillträde av
fastigheten till brukande på viss tid av annan än ägaren, och hade innehavaren
av en av dessa lägenheter, C. Johan Magnusson å torpet Granhult
under 1/2 mantal Hästhagen l3 litt. B, vilken jämväl vore ägare till å torpet
uppförda hus, hos järnvägsstyrelsen hemställt, att han, då hans under 49
år från den 25 mars 1876 gällande kontrakt utginge den 25 mars 1925, måtte
få friköpa torpets jord.
Med undantag av den till hemmanet hörande delen av mossen samt viss
skogsareal vore dessa lägenheter såväl som hemmanet i övrigt icke erforderliga
för något statens järnvägars ändamål utan fast mera till förfång, då
statens jänvägar icke förfogade över något organ för tills]-n eller skötsel av
jordegendomar. Arrendatorn, som av torparna ägde uppbära till gården utgående
såväl kontanta utskylder som prestationer in natura, erlade för närvarande
ett årligt arrende av 1,415 kronor. Nu gällande arrendeavtal ut
ginge den 1 april 1925.
Därest icke staten förvärvat hemmanet, hade givetvis respektive torpare
ägt att, jämlikt lagen den 26 mars 1920 om rätt i vissa fall för nyttjande
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
rättshavaro att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, få sin rätt att
lösa torpets jord prövad, men vore denna lag jämlikt dess § 21 icke tilllämplig
beträffande område, som tillhörde kronan.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde styrelsen, det Kungl.
Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva försäljning av de delar av hemmanet
Hästliagen nr 1 i Yislanda socken, som vore för statens järnvägar obehövliga
och icke erfordrades för drivande av den vid Hästhagens mosse anlagda
torvpulverfabriken, på villkor, som av Kungl. Maj:t fastställdes, eller, därest
detta icke kunde bifallas, rätt för Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall medgiva,
att under nyttjanderätt upplåtet område inom samma hemman finge
av brukaren inlösas på sätt och villkor, som angåves i förberörda lag den
26 mars 1920.
Sedan 191 lårs riksdag anvisat medel för inköp av mark, som erfordrades
i och för ordnande av Stockholms bangårdsförhållanden m. in., hade järnvägsstyrelsen
i anslutning härtill med fastighetsaktiebolaget Villahem den
10 december 1910 träffat på Kungl. Maj:ts godkännande beroende avtal rörande
förvärv av bolaget tillhöriga tvenne områden, som erfordrades för en
rangerbangård vid Årsta, vare sig 1901 års bangårdskommittés förslag eller
något annat av de förslag, som avsåge bibehållandet av Västra stambanans
ingångslinje i ungefär den nuvarande sträckningen med centralstationen vid
nuvarande plats eller vid Norra Bantorget, komme till utförande.
Genom beslut den 28 juli 1911 förklarade Kungl. Maj:t, som avslog styrelsens
hemställan om godkännande av avtalet, styrelsen berättigad att genom
expropriation förvärva samma områden.
Med stöd av expropriationstillståndet exproprierades under år 1912 förevarande
markområden om respektive 20 hektar 25 ar av In/M mantal Ersta
nr 1 litt. E och 14 hektar 37 ar av V* mantal Ostberga nr 1 litt. B för eu
sammanlagd kostnad av 883,644 kronor 74 öre eller omkring 2 kronor 55
öre för kvadratmeter,, oberäknat ränta och omkostnader.
Emellertid hade 1915 års bangårdskommission efter bearbetning av planerna
för rangerbangården funnit, att denna lämpligare borde förläggas i
nordsydlig riktning utefter Västra stambanans huvudlinje, och hade staten
i det med Stockholms stad år 1923 träffade avtalet angående Stockholms
bangårdsfråga tillförsäkrats den i stadens ägo varande mark, som erfordrades
för genomförande av detta senare förslag.
Större delen av den mark, som därutöver erfordrades för byggandet av
rangerbangården i enlighet med samma förslag, hade jämväl förvärvats på
förmånliga villkor.
Vid ovan o angivna förhållande funne järnvägsstyrelsen, att de för rangerbangård
å Arstaslätten på sin tid under andra förutsättningar förvärvade
områdena av hemmanen Ersta och Ostberga borde, såsom icke vidare för
något statens järnvägars ändamål erforderliga, försäljas, då lämpligt tillfälle
därtill bjödes. Förutom att därmed en viss minskning av statsbanans till
förräntning investerade kapital kunde vinnas, hölle styrelsen före, att området
inom närmaste framtiden, då regleringsplaner för dessa trakter hunnit
utarbetas och spårväg utdragas, kunde försäljas till pris, som medgåve, att
det eu gång gjorda kapitalutlägget kunde mer än väl återvinnas.
Vidare hade år 1922 vid expropriation av mark för det nya förbindelsespåret
mellan Södertälje och Södertälje södra stationer byggnadskommissionen
för dubbelspåret Bönninge—Ström ålagts inlösa en aktiebolaget ScaniaVabis
tillhörig avskuren äga om 7,800 kvadratmeter till ett pris av 5 kronor
för kvadratmeter med därå uppfört bostadshus till ett värde av 60,000
kronor.
Ersta,
Ostberga och
Södertälje
4
Kungl. Maj ds proposition nr 22.
Detta område, som i följd av sin belägenhet icke torde lämpa sig för
något statens järnvägars ändamål, syntes även vara av den beskaffenhet, att
det borde avyttras, därest lämpligt tillfälle därtill yppade sig.
Nu hade visserligen Kungl. Maj:t, efter det 1919 års riksdag bifallit Kungl.
Maj:ts proposition, nr 99, angående avhändande av vissa utav byggnadskommissionen
för dubbelspåret Rönninge—Ström förvärvade markområden,
genom brev den 13 juni 1919 medgivit byte, försäljning eller avhändande
på annat lämpligt sätt av sådana för dubbelspåret förvärvade markområden,
vilka icke vore för statsbanornas behov erforderliga, men då, på sätt av
berörda proposition närmare frétmginge, de fastigheter, som då ifrågasattes
till försäljning,1 upptagits i en särskild förteckning och denna givetvis icke
kunnat omfatta förenämnda vid expropriationen år 1922 inlösta område,
torde det vara tvivel underkastat, huruvida det allmänt hållna medgivandet
kunde omfatta jämväl detta område. I följd härav hade styrelsen i detta
sammanhang velat upptaga jämväl detta område.
I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställde styrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att ovan angivna för rangerbangård
å Årstaslätten och vid expropriation från aktiebolaget Scania-Yabis
i Södertälje inlösta fastigheter finge försäljas under villkor, som av Kungl.
Maj :t fastställdes.
Departements- Då, enligt vad telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen meddelat, de till
chefen. försäljning föreslagna områdena icke äro eller kunna beräknas bliva för telegrafverket
respektive statens järnvägar erforderliga, lärer icke något vara att
erinra mot att de avhändas vederbörande verk. Jag vill alltså tillstyrka,
att riksdagens medgivande inhämtas till försäljning av ovanberörda tomt i
Robertsfors ävensom till förenämnda markupplåtelser vid Hästhagens mosse,
Ersta, Östberga och Södertälje. Såsom förut i liknande fall skett, torde
Kungl. Maj:t i fråga om de områden, som äro avsedda att försäljas utan att
avtal i ämnet nu underställes Kungl. Maj:ts avgörande, böra äga att pröva
inkomna köpeanbud och att fastställa de villkor, funder vilka varje särskilt
område må försäljas. Yad beträffar dispositionen av köpeskillingarna för nu
ifrågavarande markområden, synes köpesumman för ovan omförmälda tomt
i Robertsfors lämpligen kunna användas till andra kapitalökningsutgifter för
telegrafverket, i vilket avseende i sinom tid förslag, efter framställning av
telegrafstyrelsen, torde få underställas riksdagen. Yidkommande de till avhändande
från statens järnvägar ifrågasatta områdena torde i enlighet med
vad järnvägsstyrelsen förutsatt blivande försäljningssummor för områdena
vid Hästhagens mosse och Södertälje böra tillföras de av riksdagen för anläggande
av en torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse in. m. respektive för
utläggning av ytterligare ett spår mellan Rönninge och Järna in. m. anvisade
medel samt de i anledning av övriga markförsäljningar inflytande medel böra
överföras till statens järnvägars fond för markförvärv.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
dels medgiva, att den i statsrådsprotokollet omförmälda tomt
i Robertsfors brukssamhälle må av telegrafstyrelsen försäljas
under ovan angivna villkor ävensom att de i statsrådsproto
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
o
kollet omförmälda markområden vid Hästhagens mosse, Ersta,
Östberga och Södertälje må av statens järnvägar försäljas under
villkor, som av Kungl. Maj:t fastställas;
dels ock besluta, att de medel, som i anledning av förenämnda
markförsäljningar inflyta till telegrafverket och statens
järnvägar, skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen liimna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
.1. G. F. v. Krusenstierna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:62 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden. s. 15 i texten
- JoU 1925:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden. s. 2 i texten