Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden

1925-01-30 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:22, Angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

''Kung}. Maj:ts proposition nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa telegrafverket och statens järnvägar

tillhöriga markområden; given Stockholms slott den

SO januari 1925.

Kung! Maj:t -vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 januari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Under, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

I skrivelse den 22 oktober 1924 har telegrafstyrelsen hemställt om försäljning

av en telegrafverket tillhörig tomt i Robertsfors. Vidare har järnvägsstyrelsen

i skrivelser den 25 september 1924 och den 21 januari 1925

gjort framställning om försäljning av statens järnvägar tillhörig mark vid

Hästhagens mosse, Ersta, Ostberga och Södertälje. Till stöd för dessa framställningar

har i huvudsak anförts följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 20 höft. (AV 22.)

Telegrafstyrelsen

och

järnvägsstyrelsen.

191 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

Robertsfors.

Hästhagens

mosse.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 22,

Sedan 1920 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet för inköp

för telegrafverkets räkning av tomten nr 62 i Robertsfors brukssamhälle

på tilläggsstat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 500 kronor, hade

telegrafstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande inköpt berörda tomt.

Tomten, som tillträddes den 1 oktober 1920, vore avsöndrad från den från

9/32 mantal Edfastmark nr 1 i Bygdeå socken avsöndrade lägenheten Plan

nr 1 och hade registrerats under benämning Edfastmark 1U6.

Stationen i Kobertsfors var vid tiden för köpet inrymd i en förhyrd lokal,

vilken redan från början varit olämplig för sitt ändamål och tillgripits såsom

en nödfallsutväg, då ingen bättre stod att erhålla. Avsikten med köpet

var att erhålla tillgång till en tomt, å vilken, om så bleve nödigt, egen

byggnad för stationen kunde uppföras. Utan att så skett hade lokalfrågan

i Robertsfors nu blivit löst för eu längre tid framåt genom att telegrafverket

lyckats från och med den 1 oktober 1924 förhyra en annan fullt lämplig

lokal för stationen.

I anledning härav hade den förre ägaren av ovannämnda tomt, aktiebolaget

Kobertsfors, anhållit att få köpa tomten åter för samma pris, styrelsen

på sin tid erlade för densamma. Då telegrafverket i följd av det förändrade

läge, vari frågan om lokal för stationen numera kommit, icke hade någon

användning för tomten och priset för densamma, som styrelsen på grund

av bolagets intresse för lokalfrågans lösning fått köpa på särskilt gynnsamma

villkor, icke nu lämpligen gent emot bolaget torde böra bestämmas efter

någon annan grund, hade styrelsen med bolaget upprättat kontrakt om försäljning

av ifrågavarande tomt till ett pris av 500 kronor, vilket kontrakt

emellertid vore för båda parterna bindande endast under förutsättning att

Kungl. Maj ds tillstånd till försäljningen erhölles före tillträdesdagen den 1

augusti 1925.

Styrelsen hemställde därför om medgivande till ifrågavarande försäljning.

Efter det 1916 års riksdag med bifall till Kungl. Majds därom i proposition,

nr 161, gjorda framställning anvisat medel för anläggande för statens järnvägar

av en torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse i närheten av Yislanda

järnvägsstation m. m., hade järnvägsstyrelsen för ändamålet förvärvat — förutom

eu del torvmosselotter under hemmanen Gamla Rödjan nr 1 och

Skörda Storegård nr 1 — hemmanet 1 mantal Hästhagen nr 1, allt för eu

köpeskilling av 100,000 kronor, i vilket värde den egentliga jordbruksfastigheten

inginge med omkring en tredjedel.

Av sagda hemman innehades vissa lägenheter vid statens tillträde av

fastigheten till brukande på viss tid av annan än ägaren, och hade innehavaren

av en av dessa lägenheter, C. Johan Magnusson å torpet Granhult

under 1/2 mantal Hästhagen l3 litt. B, vilken jämväl vore ägare till å torpet

uppförda hus, hos järnvägsstyrelsen hemställt, att han, då hans under 49

år från den 25 mars 1876 gällande kontrakt utginge den 25 mars 1925, måtte

få friköpa torpets jord.

Med undantag av den till hemmanet hörande delen av mossen samt viss

skogsareal vore dessa lägenheter såväl som hemmanet i övrigt icke erforderliga

för något statens järnvägars ändamål utan fast mera till förfång, då

statens jänvägar icke förfogade över något organ för tills]-n eller skötsel av

jordegendomar. Arrendatorn, som av torparna ägde uppbära till gården utgående

såväl kontanta utskylder som prestationer in natura, erlade för närvarande

ett årligt arrende av 1,415 kronor. Nu gällande arrendeavtal ut

ginge den 1 april 1925.

Därest icke staten förvärvat hemmanet, hade givetvis respektive torpare

ägt att, jämlikt lagen den 26 mars 1920 om rätt i vissa fall för nyttjande
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

rättshavaro att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, få sin rätt att

lösa torpets jord prövad, men vore denna lag jämlikt dess § 21 icke tilllämplig

beträffande område, som tillhörde kronan.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde styrelsen, det Kungl.

Maj:t ville föreslå riksdagen medgiva försäljning av de delar av hemmanet

Hästliagen nr 1 i Yislanda socken, som vore för statens järnvägar obehövliga

och icke erfordrades för drivande av den vid Hästhagens mosse anlagda

torvpulverfabriken, på villkor, som av Kungl. Maj:t fastställdes, eller, därest

detta icke kunde bifallas, rätt för Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall medgiva,

att under nyttjanderätt upplåtet område inom samma hemman finge

av brukaren inlösas på sätt och villkor, som angåves i förberörda lag den

26 mars 1920.

Sedan 191 lårs riksdag anvisat medel för inköp av mark, som erfordrades

i och för ordnande av Stockholms bangårdsförhållanden m. in., hade järnvägsstyrelsen

i anslutning härtill med fastighetsaktiebolaget Villahem den

10 december 1910 träffat på Kungl. Maj:ts godkännande beroende avtal rörande

förvärv av bolaget tillhöriga tvenne områden, som erfordrades för en

rangerbangård vid Årsta, vare sig 1901 års bangårdskommittés förslag eller

något annat av de förslag, som avsåge bibehållandet av Västra stambanans

ingångslinje i ungefär den nuvarande sträckningen med centralstationen vid

nuvarande plats eller vid Norra Bantorget, komme till utförande.

Genom beslut den 28 juli 1911 förklarade Kungl. Maj:t, som avslog styrelsens

hemställan om godkännande av avtalet, styrelsen berättigad att genom

expropriation förvärva samma områden.

Med stöd av expropriationstillståndet exproprierades under år 1912 förevarande

markområden om respektive 20 hektar 25 ar av In/M mantal Ersta

nr 1 litt. E och 14 hektar 37 ar av V* mantal Ostberga nr 1 litt. B för eu

sammanlagd kostnad av 883,644 kronor 74 öre eller omkring 2 kronor 55

öre för kvadratmeter,, oberäknat ränta och omkostnader.

Emellertid hade 1915 års bangårdskommission efter bearbetning av planerna

för rangerbangården funnit, att denna lämpligare borde förläggas i

nordsydlig riktning utefter Västra stambanans huvudlinje, och hade staten

i det med Stockholms stad år 1923 träffade avtalet angående Stockholms

bangårdsfråga tillförsäkrats den i stadens ägo varande mark, som erfordrades

för genomförande av detta senare förslag.

Större delen av den mark, som därutöver erfordrades för byggandet av

rangerbangården i enlighet med samma förslag, hade jämväl förvärvats på

förmånliga villkor.

Vid ovan o angivna förhållande funne järnvägsstyrelsen, att de för rangerbangård

å Arstaslätten på sin tid under andra förutsättningar förvärvade

områdena av hemmanen Ersta och Ostberga borde, såsom icke vidare för

något statens järnvägars ändamål erforderliga, försäljas, då lämpligt tillfälle

därtill bjödes. Förutom att därmed en viss minskning av statsbanans till

förräntning investerade kapital kunde vinnas, hölle styrelsen före, att området

inom närmaste framtiden, då regleringsplaner för dessa trakter hunnit

utarbetas och spårväg utdragas, kunde försäljas till pris, som medgåve, att

det eu gång gjorda kapitalutlägget kunde mer än väl återvinnas.

Vidare hade år 1922 vid expropriation av mark för det nya förbindelsespåret

mellan Södertälje och Södertälje södra stationer byggnadskommissionen

för dubbelspåret Bönninge—Ström ålagts inlösa en aktiebolaget ScaniaVabis

tillhörig avskuren äga om 7,800 kvadratmeter till ett pris av 5 kronor

för kvadratmeter med därå uppfört bostadshus till ett värde av 60,000

kronor.

Ersta,

Ostberga och

Södertälje

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 22.

Detta område, som i följd av sin belägenhet icke torde lämpa sig för

något statens järnvägars ändamål, syntes även vara av den beskaffenhet, att

det borde avyttras, därest lämpligt tillfälle därtill yppade sig.

Nu hade visserligen Kungl. Maj:t, efter det 1919 års riksdag bifallit Kungl.

Maj:ts proposition, nr 99, angående avhändande av vissa utav byggnadskommissionen

för dubbelspåret Rönninge—Ström förvärvade markområden,

genom brev den 13 juni 1919 medgivit byte, försäljning eller avhändande

på annat lämpligt sätt av sådana för dubbelspåret förvärvade markområden,

vilka icke vore för statsbanornas behov erforderliga, men då, på sätt av

berörda proposition närmare frétmginge, de fastigheter, som då ifrågasattes

till försäljning,1 upptagits i en särskild förteckning och denna givetvis icke

kunnat omfatta förenämnda vid expropriationen år 1922 inlösta område,

torde det vara tvivel underkastat, huruvida det allmänt hållna medgivandet

kunde omfatta jämväl detta område. I följd härav hade styrelsen i detta

sammanhang velat upptaga jämväl detta område.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställde styrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att ovan angivna för rangerbangård

å Årstaslätten och vid expropriation från aktiebolaget Scania-Yabis

i Södertälje inlösta fastigheter finge försäljas under villkor, som av Kungl.

Maj :t fastställdes.

Departements- Då, enligt vad telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen meddelat, de till

chefen. försäljning föreslagna områdena icke äro eller kunna beräknas bliva för telegrafverket

respektive statens järnvägar erforderliga, lärer icke något vara att

erinra mot att de avhändas vederbörande verk. Jag vill alltså tillstyrka,

att riksdagens medgivande inhämtas till försäljning av ovanberörda tomt i

Robertsfors ävensom till förenämnda markupplåtelser vid Hästhagens mosse,

Ersta, Östberga och Södertälje. Såsom förut i liknande fall skett, torde

Kungl. Maj:t i fråga om de områden, som äro avsedda att försäljas utan att

avtal i ämnet nu underställes Kungl. Maj:ts avgörande, böra äga att pröva

inkomna köpeanbud och att fastställa de villkor, funder vilka varje särskilt

område må försäljas. Yad beträffar dispositionen av köpeskillingarna för nu

ifrågavarande markområden, synes köpesumman för ovan omförmälda tomt

i Robertsfors lämpligen kunna användas till andra kapitalökningsutgifter för

telegrafverket, i vilket avseende i sinom tid förslag, efter framställning av

telegrafstyrelsen, torde få underställas riksdagen. Yidkommande de till avhändande

från statens järnvägar ifrågasatta områdena torde i enlighet med

vad järnvägsstyrelsen förutsatt blivande försäljningssummor för områdena

vid Hästhagens mosse och Södertälje böra tillföras de av riksdagen för anläggande

av en torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse in. m. respektive för

utläggning av ytterligare ett spår mellan Rönninge och Järna in. m. anvisade

medel samt de i anledning av övriga markförsäljningar inflytande medel böra

överföras till statens järnvägars fond för markförvärv.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels medgiva, att den i statsrådsprotokollet omförmälda tomt

i Robertsfors brukssamhälle må av telegrafstyrelsen försäljas

under ovan angivna villkor ävensom att de i statsrådsproto
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

o

kollet omförmälda markområden vid Hästhagens mosse, Ersta,

Östberga och Södertälje må av statens järnvägar försäljas under

villkor, som av Kungl. Maj:t fastställas;

dels ock besluta, att de medel, som i anledning av förenämnda

markförsäljningar inflyta till telegrafverket och statens

järnvägar, skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen liimna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

.1. G. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:62 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden. s. 15 i texten
  2. JoU 1925:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa telegrafverket och statens järnvägar tillhöriga markområden. s. 2 i texten